Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt kommer ut 2-3 gånger per månad med nyheter i asylfrågor från nyhetsbyråer och tidningar, politiska organ, myndigheter och frivilligorganisationer. Nyhetsbrevet nedan och arkivet i högermenyn innehåller citat och referat, inga egna kommentarer. Källor, se nedan. (För praxisnotiser och redaktörens egna texter; se den grå rutan.)
Välkommen tillbaka till Asylnytt!
Välkommen tillbaka efter Asylnytts oplanerade uppehåll om tre månader. Mycket information har nu samlats i predaterade utgåvor, från 14 mars till nu. Återkommande i varje utgåva är debatt och nya bud kring revideringen av Utlänningslagen som ska träda i kraft den 20 juli och flera andra lagändringar.
Asylnytts referat av rättsliga dokument finns samlade på praxissidan, se länk nedan!
Ur de predaterade utgåvorna:
Asylnytt för 20 maj:
+ Ensamkommande barn utvisas - så gick det till när praxis ändrades
+ SD och M vill strypa bidrag till icke-medborgare - forskare ger svar på tal
+ Asylkommissionens bok: Rättssäkerheten och solidariteten - vad hände?
Asylnytt för 4 maj:
+ Människor lämnades att dö efter Italiens uppgörelse med Libyen
+ EU-kommissionen presenterar strategi för frivilligt återvändande
+ Borgerliga partier går ihop med (SD) mot regeringens lagförslag
Asylnytt för 16 april:
+ Regeringen presenterar migrationsöverenskommelse med ny ventil
+ Danmark först i Europa att dra tillbaka uppehållstillstånd för syrier
+ Hundratals asylsökande måste flytta när Migrationsverket sparar
Asylnytt för 2 april:
+ Riksdagsbeslut om ogrundade ansökningar och säkra ursprungsländer
+ EU-förslag om förnyat partnerskap med länderna kring Medelhavet
+ Efter ett år: 171 har klarat kraven i omdebatterade gymnasielagen
Asylnytt för 14 mars:
+ Riksdagsbeslut om deltagande i språkutbildning för rätt till försörjningsstöd
+ Syria: Another decade of crisis on the horizon expected to displace millions more
+ Frontex: One investigation closes as another begins and the Agency's role in return
Asylnytt 14 mars (Extern länk)
Asylnytt 2 april (Extern länk)
Asylnytt 16 april (Extern länk)
Asylnytt 4 maj (Extern länk)
Asylnytt 20 maj (Extern länk)
Asylnytt praxis-sida (Extern länk)
Yttrande över promemorian Försörjningskrav vid anhöriginvandring
FARR har beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Försörjningskrav vid anhöriginvandring (diarienummer 1961-2020/21).
FARR lämnar härmed följande yrkanden och synpunkter:
FARR avstyrker utskottets huvudförslag om att alternativt skyddsbehövande inte ska omfattas av möjligheten att undantas från försörjningskravet vid anhöriginvandring.
FARR avstyrker utskottets förslag om att undantaget från försörjningskravet vid anhöriginvandring inte ska gälla när anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande.
FARR avstyrker utskottets förslag om att det inte ska anges i lag att det vid tillämpningen av bestämmelsen om undantag från försörjningskravet vid etablerade förhållanden ska anses stå klart att ett förhållande är väl etablerat om utlänningen är anknytningspersonens make eller sambo och äktenskapet ingåtts eller samboförhållandet förelegat före anknytningspersonens inresa i Sverige.
FARR avstyrker utskottets förslag om att tremånadersfristen för vidarebosatta ska gälla från beslutsdatum istället för dagen för inresa i Sverige.
FARR avstyrker utskottets förslag att undantag för försörjningskraven endast ska kunna göras vid synnerliga skäl.
FARR yrkar att alternativt skyddsbehövande ska kunna undantas försörjningskravet på samma villkor som flyktingar.
FARR menar att förslaget har en diskriminerande effekt för gruppen alternativt skyddsbehövande vilka i många fall i praktiken kommer fråntas rätten till familjeliv om förslaget går igenom.
FARR understryker att utskottets förslag har en försämrad effekt på integrationen, då forskning visar att familjeseparation leder till försämrad hälsa och därmed försämrade möjligheter till integration
Läs eller hämta FARR:s remissvar i dess helhet (Extern länk till pdf-fil)
Se även:
Svenska Röda Korsets yttrande över Försörjningskrav vid anhöriginvandring (Extern länk)
Barnombudsmannen om Försörjningskrav vid anhöriginvandring (Extern länk)
Asylrättscentrum 21-06-01: Remissvar promemorian Försörjningskrav vid anhöriginvandring (Extern länk)
Migrationsverket börjar tillämpa en lista över säkra ursprungsländer
Den 1 maj 2021 genomfördes en regeländring som gav Migrationsverket rätt att upprätta och tillämpa en lista över de länder som anses vara säkra ursprungsländer för asylsökande. Nu är listan fastställd och gäller med omedelbar verkan.
Migrationsverket har sedan årsskiftet förberett sig för införandet av EU:s regler om säkra ursprungsländer och kommit till slutsatsen att följande länder ska betraktas som säkra ursprungsländer:
+ Albanien
+ Bosnien och Hercegovina
+ Chile
+ Georgien
+ Kosovo
+ Mongoliet
+ Nordmakedonien
+ Serbien
Om en asylsökande kommer från något av dessa länder kan Migrationsverket fatta beslut om avvisning som ska genomföras omedelbart. Listan gäller med omedelbar verkan (från den 25 maj 2021) och omfattar även asylansökningar som inkommit till Migrationsverket under de senaste tre månaderna.
- Vi kommer nu att se över de ansökningar som redan registrerats för att se om några av dessa kan komma att prövas enligt det nya regelverket. Där är en förutsättning att berörda sökande får information om denna ordning säger Carl Bexelius, rättschef och fortsätter:
- Det är dock viktigt att komma ihåg att införandet av en lista över säkra ursprungsländer inte innebär att samtliga asylsökande från dessa kommer att avvisas. Alla ärenden kommer även fortsättningsvis få en individuell prövning av sina asylskäl.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Migrationsverket 21-05-25: Avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet inklusive säkra ursprungsländer - RS/071/2021 (Extern länk)
Se även: Migrationsverket 21-09-17 - 21-10-01: Landinformation: (Extern länk)
Albanien - Underlag till bedömning av ursprungsländer(version 1.0)
Bosnien-Hercegovina - Underlag till bedömning av ursprungsländer(version 1.0) (Extern länk)
Chile - Underlag till bedömning av ursprungsländer(version 1.0) (Extern länk)
Kosovo - underlag till bedömning av ursprungsländer (version 1.0) (Extern länk)
Mongoliet - Underlag till bedömning av ursprungsländer (version 1.0) (Extern länk)
Nordmakedonien - Underlag till bedömning av u rsprungsländer (version 1.0) (Extern länk)
Serbien - Underlag till bedömning av ursprungsländer (version 1.0) (Extern länk)
Läs Asylnytts sammanfattningar av Migrationsverkets rättsliga ställningstaganden i samband med detta, nedan under rubriken "Asylutredning och rättsprocedur"
Nya regler om vissa identitets- och uppehållshandlingar
I dag utfärdar regeringen nya regler som gör vissa identitets- och uppehållshandlingar säkrare. En viktig förändring är att nationella identitetskort och uppehållskort förses med fingeravtryck, på samma sätt som pass och uppehållstillståndskort. De nya reglerna kompletterar en EU-förordning.
- För att motverka förfalskningar och annan brottslighet är det viktigt att identitets- och uppehållshandlingar är säkra och går att kontrollera på ett effektivt sätt. De nya reglerna bidrar till det, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.
I juni 2019 antogs en ny EU-förordning om säkrare identitetskort och uppehållshandlingar. I Sverige gäller den bland annat för Polismyndighetens nationella identitetskort och Migrationsverkets uppehållskort och permanenta uppehållskort. EU-förordningen skärper säkerhetskraven på handlingarna.
Efter att riksdagen godkänt regeringens lagförslag utfärdas nu de regler som ska komplettera EU-förordningen. Reglerna innebär bland annat följande:
Den som ansöker om ett nationellt identitetskort, ett uppehållskort eller ett permanent uppehållskort ska i fortsättningen både fotograferas och lämna fingeravtryck. Fotot och fingeravtrycken ska sparas i ett chip i kortet.
Vid en gränskontroll ska ansiktsbild och fingeravtryck kunna tas på nytt, för jämförelse med uppgifterna i kortet. För den som har ett uppehållskort eller permanent uppehållskort ska samma sak gälla vid en inre utlänningskontroll.
Giltighetstiden för nationella identitetskort till barn under tolv år sänks från fem år till tre år. Även detta är en säkerhetsåtgärd.
De nya reglerna träder i kraft den 2 augusti 2021.
Läs mer (Extern länk)
Riksdagen väntas avslå förslaget om lättade krav i gymnasielagen
Riksdagen /Asylnytt: Riksdagens socialförsäkringsutskott/ säger nej till regeringens förslag om att lätta på kraven i gymnasielagen för ensamkommande att få uppehållstillstånd.
Utgången var väntad sedan Centerpartiet i vintras deklarerat sitt nej. Regeringen valde ändå att lägga fram propositionen.
Debatten och den slutliga omröstningen i kammaren sker först nästa vecka, den 3 juni, men partiernas sedan tidigare aviserade positioner består när socialförsäkringsutskottet har arbetat klart med propositionen. Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna samt även Centerpartiet yrkar avslag.
Centerpartiet säger nej trots att partiet står bakom det stora paket av migrationslagar som regeringen lagt och som utskottet arbetar med. Det innebär vissa möjligheter för ensamkommande utan skyddsskäl att få stanna i Sverige.
Bara V stödjer
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arbetsgivare vill skärpa regler för arbetskraftsinvandring
Svenskt Näringsliv föreslår flera åtgärder mot kriminalitet kopplad till arbetskraftsinvandring.
Till exempel ska det inte längre vara tillåtet för asylsökande som har fått avslag att göra ett spårbyte och söka arbetstillstånd i stället.
Arbetsgivarorganisationen vill också att regeringen ger Migrationsverket ett särskilt uppdrag att kraftigt öka efterkontrollerna av att rätt lön betalas ut.
Hela inslaget (Extern länk)
Danmark/ Massiv kritik af lovforslaget om overførsel af asylansøgere til tredjelande
"Usolidarisk og uansvarligt"
DRC Dansk Flygtningehjælp - og en lang række andre organisationer advarer imod lovforslag om overførsel af asylansøgere til asylsagsbehandling og eventuel efterfølgende beskyttelse i tredjelande, og opfordrer til, at lovforslaget ikke vedtages.
Forslaget til lov om ændring af udlændingeloven (L226), der vil skabe grundlag for overførsel af asylansøgere til asylsagsbehandling og eventuel efterfølgende beskyttelse i tredjelande færdigbehandles i Folketinget inden for de næste par uger.
Der er mange grunde til, at Danmark ikke bør udlicitere behandling af asylansøgninger og flygtningebeskyttelse til tredjelande og lovforslaget er blevet massivt kritiseret.
DRC Dansk Flygtningehjælp og en lang række andre organisationer og institutioner peger på følgende overordnede kritikpunkter:
Lovforslaget medfører stor risiko for overdreven magtanvendelse og menneskerettigheds krænkelser
Lovforslaget baserer sig på en snæver fortolkning af internationale forpligtelser og indeholder ikke tilstrækkelige detaljer om den praktiske implementering
Lovforslaget bidrager ikke til løsninger og vil have alvorlige konsekvenser for den globale flygtningebeskyttelse
Lovforslaget bygger på en falsk præmis. Det vil ikke skabe grundlag for en mere human flygtningepolitik eller forhindre at flygtninge udsættes for farlige rejser
Vi opfordrer til, at Lovforslag 226 ikke vedtages.
Läs mer (Extern länk till pdf-fil)
UNHCR 21-05-28: UNHCR Note on the "Externalization" of International Protection (Extern länk)
Danmark/ Danmark vill flytta asylprocessen till Afrika
Socialdemokraterna i Danmark vill flytta landets asylprocess till ett afrikanskt land.
På torsdag ska folketinget rösta om förslaget som har ett tydligt mål i sikte: noll asylsökande.
Förra året fick 600 personer asyl i Danmark, skriver Jyllandsposten. Om danska Socialdemokraterna får som de vill ska det bli ännu färre i framtiden.
Enligt ett lagförslag som tas upp i folketinget i veckan ska den danska asylprocessen flyttas utomlands. Det innebär att landet i princip inte ska ta emot en enda flykting - eftersom både asylprocessen och asyluppehållet flyttar utomlands.
Får skarp kritik
Landet har tidigare fört diskussioner med Tunisien, Etiopien, Egypten och Rwanda som eventuella värdländer men än finns inga avtal med något av länderna.
- Det skulle vara en av de största förändringarna av dansk asyl- och flyktingpolicy sedan 1951, säger Martin Lemberg-Pedersen, lektor vid Center för avancerade migrationsstudier på Köpenhamns universitet till TT.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
TT / SvT 21-05-30: Expert: Regeringens förslag är symbolpolitik (Extern länk)
TT / SvT 21-06-01: Danska S-regeringen vill laga "trasigt" asylsystem (Extern länk)
Sveriges Radio P1-morgon 21-06-03: Danmark röstar om att flytta sin asylprocess utomlands (Extern länk)
SvT Utrikes 21-06-03: Ministern försvarar kritiserade asylförslaget: "Får möjlighet att hjälpa fler" (Extern länk)
SvT Utrikes 21-06-03: Danska journalisten: Regeringen vill att färre söker asyl (Extern länk)
Danmark/ Danskt lagförslag får ja - asylprocess kan flyttas till afrikanskt land
I dag röstade folketinget i Danmark igenom S-regeringens kontroversiella lagförslag som gör det möjligt att flytta landets asylprocess till ett afrikanskt land.
- Idén med förslaget är att du inte ska vara i Danmark, säger Sveriges Radios Nordenkorrespondent.
Den socialdemokratiska regeringen vill flytta hela sin asylprocess till ett tredje land utanför Europa och de länder som man uppges ha haft en dialog med hittills är Tunisien, Etiopien, Egypten och Rwanda, enligt Jyllands-Posten.
Det finns inget avtal klart än men det kontroversiella lagförslaget röstades på torsdagen igenom i folketinget.
"Man ska inte sätta sin fot i Danmark"
Tanken är att ett mottagandecenter ska upprättas i ett annat land där hela handläggningen av asylansökningar från tredjelandsmedborgare och statslösa ska ske.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Lagförslaget i Folketinget 21-04-2021: L 226 Forslag til lov om ændring af udlændingeloven (Extern länk)
Från Afghanistan/ Migrationsverket: Uppdaterat om bedömning av afghanska pass
Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om bedömning av afghanska pass. Ställningstagandet skiljer sig inte på avgörande punkter från föregående, bland annat konstateras fortfarande: "Mot bakgrund av tillgänglig rapportering finns det inte anledning att generellt ifrågasätta att maskinläsbara afghanska pass som är utfärdade år 2012 och senare uppfyller kraven i UtlF. Sådana afghanska pass styrker därför i regel innehavarens identitet i ärenden som prövas enligt UtlL." Det står också fortfarande att afghanska ordinarie pass godkänns som resehandling inom hela EU-kretsen. Som tidigare nämns att det i individuella fall kan finnas anledning att ifrågasätta ett pass, till exempel om det finns indikationer på att det är falskt. Ett par stycken har utgått, till exempel det om att Afghanistan år 2012 tog bort möjligheten att använda vittnen för att styrka identitet. Ett påpekande om att det krävs en tazkira för att få ett pass är infört i det nya ställningstagandet. Länkar till landinformation och föreskrifter är uppdaterade. Ställningstagandet RS/066/2021 ersätter SR 04/2016.
Hämta ställningstagandet RS/066/2021 (Extern länk)
Från Irak/ Väpnad konflikt i stora delar enligt Migrationsverkets ställningstagande
Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om säkerhetssituationen i Irak. RS/072/2021 ersätter SR 34/2019. Det förra ställningstagandet präglades av en viss lättnad, då IS föreföll att ha bekämpats framgångsrikt. IS närvaro har nu ökat igen och läget i de norra provinserna Nineva, Anbar, Salah al-Din, Kirkuk och Diyala har försämrats. Migrationsverket bedömer att det liksom 2019 råder inre väpnad konflikt där med urskillningslöst våld. Detsamma gäller Bagdad, på grund av IS närvaro och vedergällningsattacker. Migrationsverket bedömer idag att det, bland annat genom inblandning av PKK, Turkiet och Iran, råder väpnad konflikt även i den kurdiskstyrda delen, KRI. Det området bedömdes 2019 som relativt lugnt. Ingen provins anses så hårt drabbad att alla och envar riskerar att drabbas. Det våld som förekommer i de södra provinserna i Irak hänger enligt Migrationsverket ihop med kriminalitet och klanrivalitet, samt protester mot USA och Irans inblandning. Det drabbar inte civila lika mycket och definieras inte som väpnad konflikt. I det förra ställningstagandet fanns en relativt utförligt genomgång av utsatta grupper och särskilda riskprofiler. Denna genomgång har utgått och Migrationsverket hänvisar istället till EASO:s vägledning.
Hämta ställningstagande, RS/073/2021 (Extern länk)
Från Irak/ How Iraq's IDP camps have empowered Yazidi women
Iraq's displaced population is returning to their destroyed homes. For some Yazidi women, living in camps has been a chance to empowerment.
There has never been a gym, or sports facility of any kind, for girls in Husna's village in Sinjar, even before ISIS rampaged the area and before the war flattened cities and villages. Husna's boxing courses are the first-ever sports event for women in her town.
In the past few months, Iraq has pushed to return the displaced Yazidi population home in the northwest of Iraq. As the Yazidis go back to Sinjar to rebuild their lives from scratch, the 21-year-old Husna opens her own little gym there. With a sack of boxing gloves and gears, she upgrades an empty room into a sports hall for the boxing sessions.
Husna belongs to Iraq's 1.5 million displaced population; civilians who were forced to flee in face of the ISIS invasion in 2014 and the anti-ISIS bombardment and raids that came after. "All I remember is that one morning we had to leave everything behind, hop in the car and escape to the mountains. ISIS was getting close to Sinjar. If we had stayed, we would have got killed, just like the others," she says. The Yazidi population was a particular target of ISIS aggression. Many of them experienced unimaginable horror while escaping and witnessed their family members getting killed or kidnapped.
Since 2014, displaced Yazidis have been marooned in camps accross Iraqi Kurdistan. The camps, each hosting tens of thousands of displaced people, are usually located kilometers away from the nearest cities and in practice, are isolated from the rest of the country. Families had to live in small container houses for years.
This did not stop some of the refugee women from improving their lives. The IDP camps of the northwest of Iraq, which operate under the Kurdish regional government, are full of success stories of women who built on the bare minimum and left the camps better off than when they arrived.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Från Libyen/ Rättsligt ställningstagande. Säkerhetssituationen i Libyen
/Utdrag om alternativt skyddsbehov:/
En omständighet som kan medföra skyddsbehov är om den sökande gör sannolikt att han eller hon kan komma att frihetsberövas vid ett återvändande. Många försvarsanläggningar som formellt är under Government of National Accords (GNA) kontroll är i praktiken under olika milisers kontroll. Det finns även många illegala fängelser under olika väpnade gruppers och miliser kontroll. Situationen i fängelser ser olika ut men är generellt svår. Tortyr och omänsklig behandling och bestraffning förekommer både i de försvarsanläggningar som formellt är under den libyska regeringens kontroll och även i de illegala fängelserna. Därtill har ingen myndighet full kontroll över landet och kan ge civila skydd.6
(...)
Migrationsverket bedömer att det i Libyen fortsatt föreligger en inre väpnad konflikt med risk för att civila drabbas utan hänsyn till deras personliga situation. Det bedöms därför föreligga en inre väpnad konflikt med urskillningslöst våld, i den mening som avses i artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet och i 4 kap. 2 § första stycket 1 andra ledet utlänningslagen. Situationen är dock inte så allvarlig att alla och envar riskerar att drabbas av det urskillningslösa våldet. En individuell prövning av den enskildes utsatthet måste därför göras.20
Säkerhetssituationen i Libyen är allvarlig. Även om det för närvarande är en lägre konfliktnivå, med sporadiska attacker, på grund av rådande vapenvila är denna situation extremt bräcklig med risk för nya konfrontationer. Eftersom det råder stor osäkerhet kring hur konflikten kommer utvecklas är det mycket viktigt att i varje enskilt ärende beakta aktuell och relevant landinformation.
Hämta ställningstagandet, RS/074/2021 (Extern länk)
Från Somalia/ Rättsligt ställningstagande. Säkerhetssituationen i Somalia
/Utdrag:/
I detta rättsliga ställningstagande görs nedanstående bedömningar av om rekvisiten inre väpnad konflikt och urskillningslöst våld är uppfyllda i Somalia enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 andra ledet utlänningslagen och artikel 15 c skyddsgrundsdirektivet. En bedömning görs också av om eventuellt urskillningslöst våld är av en sådan intensitet att alla och envar riskerar skyddsgrundande behandling genom sin blotta närvaro eller om den glidande skalan ska tillämpas.
/Bedömningen görs delstat för delstat, se tabell och karta i dokumentet/
Bakgrund
Säkerhetsläget i Somalia har senast bedömts i ett rättsligt ställningstagande den 26 september 2019 (SR 27/2019). Det finns mot denna bakgrund och då samtliga styrdokument publicerade före den 1 maj 2020 upphört att gälla den 1 maj 2021, behov av ett nytt rättsligt ställningstagande ifråga om säkerhetssituationen i Somalia. Detta ställningstagande behandlar därutöver frågan om identitet och internflykt.
Migrationsanalys rapport Landinformation: Somalia - Säkerhetssituationen 20201 utgör underlag till detta rättsliga ställningstagande, om inte annat anges.
(...)
Att det nu bedöms pågå urskillningslöst våld i Galmudug, inklusive norra Mudug, kan anses utgöra en ny omständighet, om sökanden tidigare inte prövats enligt den glidande skalan med anledning av att det då inte ansetts föreligga inre väpnad konflikt eller urskillningslöst våld i det område som sökanden haft sin hemvist.
Bedömningen av det generella säkerhetsläget i övriga Somalia har inte justerats på ett sådant sätt genom detta ställningstagande att det i sig kan utgöra sådana nya omständigheter som kan motivera en ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen.
Hämta dokumentet, RS/072/2021 (Extern länk)
Från Uzbekistan/ Rättsligt ställningstagande. Prövning av skyddsbehov
RS075/2021
/Utdrag:/
Det aktuella rättsliga ställningstagandet, ersätter SR 16/2018 och ger mot bakgrund av fyra nya rapporter från Migrationsanalys ny rättslig styrning rörande potentiella skyddsgrunder i Uzbekistan. Omfattningen av det aktuella rättsliga ställningstagandet är något mindre än det tidigare ställningstagandet från 2018.
Uzbekistans tidigare president Islam Karimov som var president i över 25 år, dog i september 2016 och som efterträdare valdes Shavkhat Mirziyoyev. Denne har bl.a. vidtagit åtgärder för att förbättra relationerna till grannländerna, lättat något på statens repressiva förhållningssätt till befolkningen och förenklat kommunikationen mellan staten och dess invånare. Reformarbetet har haft en anmärkningsvärt hög takt och en ambitiös reformagenda har fortsatt under 2019. Nyligen beslutade exempelvis presidenten om att samtliga lagar och normer som ger utrymme för korruption ska ses över. Den höga takten i reformarbetet tyder på kortsiktighet, långsiktigheten i reformarbetet verkar dock vara svårare att finna.
Polisövergrepp fortskrider och allmänhetens förtroende för polisen och andra statliga institutioner är fortfarande mycket lågt. Flera källor menar dock att det finns en viktig skillnad mot tidigare förhållanden och att människor nu vågar yttra sig på ett sätt som inte varit aktuellt tidigare. Det är dock för tidigt att säga huruvida Mirziyoyevs förändringar i grunden påverkat det uzbekiska samhället. Uzbekistan är fortfarande en av världens mest korrupta stater vars säkerhetstjänst och rättsväsende generellt alltjämt kännetecknas av godtycklighet och oförutsägbarhet.
Hämta ställningstagandet (Extern länk)
Från Syrien/ Risk för militärtjänst leder till bifall vid överklaganden men inte resning
EU-domstolen kom för några månader sedan med ett förhandsavgörande som innebar att en person som hållit sig undan tjänstgöring i den syriska armén borde ha flyktingstatus. (Mål C-238/19, refererat i Asylnytt 201124). Migrationsverket följde upp detta med ett rättsligt ställningstagande, RS/022/2020. Därefter har presumtionen varit att personer från Syrien som riskerar att kallas in till militärtjänst (män mllan 18 och 42) kan betraktas som flyktingar. Migrationsverket har vid det här laget även medgett bifall i ett stort antal överklaganden där beslut hade fattats innan praxis ändrades. Dessa personer har beviljats uppehållstillstånd av respektive migrationsdomstol. Migrationsöverdomstolen har nu prövat ett ärende om verkställighetshinder, där den sökande tidigare hade fått avslag i alla instanser, trots risk för att tvingas fullgöra militärtjänst. Personen ansökte om resning med hänvisning tlll EU-domstolens ställningstagande. Migrationsöverdomstolen ansåg dock att förhållandet inte var skäl nog för resning. Ansökan avslogs.
Från Syrien/ Migrationsverket: Uppdaterat ställningstagande om bedömning av pass
Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om bedömning av syriska pass. Sammanfattning: "Det kan finnas anledning att ifrågasätta ett syriskt pass, t.ex. om det framkommer indikationer på att passet är falskt, att handlingar som använts för att erhålla passet är falska, att passet använts av en annan person än innehavaren eller att passet är utfärdat av en icke-behörig myndighet. Trots detta finns det mot bakgrund av tillgänglig rapportering inte anledning att generellt ifrågasätta att syriska pass uppfyller kraven i utlänningsförordningen (2006:97) (UtlF). Syriska pass styrker därför i regel innehavarens identitet i ärenden som prövas enligt utlänningslagen (2005:716) (UtlL)." Ställningstagandet RS/064/2021 ersätter SR 03/2016.
Hämta ställningstagandet RS/064/2021 (Extern länk)
Se även:
Migrationsverket 21-04-19: Rättsligt ställningstagande. Bedömningen av så kallade Q-pass - RS/053/2021 (Extern länk)
Från Syrien/ Kritik i Danmark mot att syrier blir av med uppehållstillstånd
Både inom det socialdemokratiska regeringspartiet och bland dess stödpartier finns missnöje med beslutet att dra in uppehållstillstånd för vissa syrier från Damaskusområdet.
Det danska beslutet har fått stor internationell uppmärksamhet, men varken det eller kritiken har påverkat Socialdemokraternas inställning.
"Det finns en bred majoritet i Folketinget för den politik vi för", säger Rasmus Stoklund, partiets talesperson i utlänningsfrågor.
Det har hållits flera demonstrationer runt om i Danmark och både inom det socialdemokratiska regeringspartiet och bland dess stödpartier finns missnöje, med det danska beslutet att dra in uppehållstillstånd för vissa syrier från Damaskusområdet
- När vi kom 2014 sade de att vi var de nya danskarna, det var en lögn säger 25-åriga Faeza Satouf, som redan fått beskedet att hon inte längre får stanna i landet. Hon är från Damaskusområdet och anses till skillnad från resten av sin familj inte ha ett individuellt skyddsbehov, därför har hennes uppehållstillstånd inte förlängts.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Studio Ett 21-05-24: Kritik mot Danmarks beslut att avvisa flyktingar till Damaskus (Extern länk)
Från Syrien/ Familjer splittras när Danmark drar in uppehållstillståndet för syrier
Mohamed Alata var nio år när hans pappa blev brutalt mördad av den syriska regimens soldater. Nu har nästan hela familjen fått uppehållstillstånd i Danmark - utom hans mamma och två småsystrar. Sedan regeringen börjat klassa Damaskus som säkert ska de och 500 andra syrier skickas tillbaka.
- Det är obegripligt hur ett land som Danmark kan splittra familjer och tvinga kvinnor och barn till ett helvete som Syrien, säger han.
18-årige Mohamed Alata tar ett djupt andetag när han greppar mikrofonen och ser ut över folkmassan på Rådhusplatsen i Köpenhamn.
- Wow, säger han och flera tusen personer bryter ut i ett spontant jubel.
De har samlats för att protestera mot den danska regeringens beslut att börja dra in uppehållstillståndet för syriska flyktingar i landet.
För Mohammed Alata handlar det om att rädda sin familj. Han har förberett sitt tal i flera veckor. Han pratar flytande danska och vet vad han ska säga. Ändå darrar handen när han vecklar ut pappret där allt han vill få fram står skrivet.
- Den 25 mars 2021 fick min mamma besked från utlänningsstyrelsen att hon och mina två lillasystrar inte får förlängt uppehållstillstånd. Mina två systrar som är tio och elva år gamla och bara har gått i skola i Danmark.
- Vi flydde från ett land härjat av krig och Assads regim. Vi flydde för att undkomma våld och ondska. Och nu ska de tillbaka dit, säger han.
Sedan inbördeskriget i Syrien bröt ut våren 2011 har omkring 1,5 miljoner syrier sökt asyl i Europa. 35.000 av dem lever i Danmark, många på tillfälliga uppehållstillstånd enligt en lag som infördes 2013.
Lagen innebär att endast den som flytt på grund av personlig förföljelse kan få permanent uppehållstillstånd. Dit klassas inte generella förhållanden, som inbördeskrig i hemlandet.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Från Syrien/ Tidslinje: Tio år av krig i Syrien
Kriget har pågått nästan lika länge som både första och andra världskriget. Sedan de första protesterna mot regimen under den arabiska våren 2011 har över 400 000 människor dött.
Den 15 mars 2011 pågick det protester mot förtryck och korruption i flera länder i arabvärlden. Och protesterna i Syrien var början på ett tio år långt krig, som skördat över 400 000 liv.
Se en del av det som hänt under tio år i klippet.
Hela inslaget (Extern länk)
Spanien/ Bebis var nära att drunkna - räddades av polis
Bilden på Juan Francisco Valle i det spanska civilgardet som räddar ett spädbarn i vattnet utanför den spanska enklaven Ceuta sprids som en löpeld på sociala medier världen över.
41-årigen visste inte om den stelfrusna bebisen levde eller inte när han genomförde insatsen. Källor inom civilgardet bekräftar att spädbarnet är vid liv, men avslöjar inte var det befinner sig just nu, skriver tidningen El País.
Juan Francisco Valle har arbetat inom en specialenhet för sjöräddning inom Guardia Civil i tolv år.
Barnet vars bild nu sprids på nätet ska ha varit fastsurrad på sin mors rygg, då hon simmande försökte ta sig till den spanska exklaven från Marocko.
Ökade spänningar
Tusentals människor som illegalt har tagit sig över gränsen till spanska Ceuta har skickats tillbaka till Marocko.
Situationen vid gränsen har ökat de diplomatiska spänningarna mellan regeringarna i Madrid och Rabat.
De späs på av att en västsaharisk självständighetsledare vårdas i Spanien.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Spanien/ Spanien skickar trupper till Ceuta
Över 8 000 personer har tagit sig från Marocko över gränsen till spanska Ceuta sedan i måndags. Spänningarna mellan de två länderna fortsätter att öka. Nu skickar Spanien militära trupper till Ceuta, uppger The New York Times.
Trupper och helikoptrar syntes i Ceuta under dagen, ett resultat av Spaniens reaktion på att tusentals migranter tagit sig över gränsen från Marocko. I början av veckan hade över 8 000 personer, varav 2 000 är barn, på något sätt - oftast genom att simma eller via uppblåsbara flottar - tagit sig till spanska Ceuta.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Spanien/ Hon överlevde tre veckor i drivande träbåt
17-åriga Aicha såg en efter en duka under av törst. Av 59 hoppfulla som i en träbåt gett sig av ut i Atlanten var till slut bara hon och två till vid liv.
- Vi orkade inte ens kasta kropparna överbord.
På högsta EU-nivå tas tonårsflickans berättelse upp som ett akut exempel på den tragiska migrantsituationen.
Träbåten gav sig av från Mauretaniens ökenkust i början av april. Målet var Kanarieöarna, i hopp om att hitta en bättre framtid i EU.
- Efter två dagar hade vi inget vatten, ingen mat, berättar Aicha för BBC.
- Efter fyra dagar var bränslet slut.
De 59 människorna ombord var i världshavets dyningars våld och började driva rakt västerut. De blev svagare och svagare.
- Det fanns män som inte orkade resa sig, som skrek efter vatten, "snälla ge mig vatten", minns Aicha, som kommer från Elfenbenskusten.
- Vi använde en sko för att ge dem lite havsvatten.
Hörde helikopter
Dagarna gick, passagerare började dö.
- I början bad vi böner. Men till slut inte.
Dagarna under den heta tropiska solen blev till veckor.
- Vi hade inte ens ork att kasta kropparna överbord.
Men så, efter 22 dygn, surret av helikopterblad. Kanarieöarnas gränsbevakning hade siktat båten. Den spanska räddningsstyrkan trodde knappt sina ögon.
- Vi var 500 kilometer sydväst om El Hierro. Längre kan inte helikoptern flyga, säger piloten Alex Gómez.
Världens ände
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Östeuropa/ New report on pushbacks across six European countries
In the report "Pushing Back Responsibility. Rights Violations as a "Welcome Treatment" at Europe's borders", Protecting Rights at Borders (PRAB) has collected testimonies of 2,162 cases of pushbacks, including chain pushbacks over multiple countries. The report covers rights violations at borders in Italy, Greece, Serbia, Bosnia and Herzegovina, North Macedonia, and Hungary.
Based on an extensive collection of testimonies from the Central Mediterranean and Western Balkan routes, as well as at the EU's internal borders, the report concludes that: "Pushbacks continue to be systematically used by EU Member States and neighboring countries..." and "can be considered a de-facto tool for border management by some countries".
Of the total of 2,162 pushbacks recorded by PRAB partners between January and April 2021, 176 involved chain pushbacks. 24% of the cases involved physical abuse and assault, 27% involved theft, extortion and destruction of property, at the hands of national border police and law enforcement officials. 13% of pushback cases involved children.
In order to re-establish trust and monitor human rights violations the report recommends the establishment of national independent mechanisms to start investigations once evidence is collected by the mechanism or is referred to it: "This would be a tool to hold perpetrators accountable, end impunity and ensure access to justice".
The report further notes that pushbacks should be seen in the wider context of: "an overall trend, a so-called race to the bottom, with regards to respect for the fundamental rights of migrants, asylum seekers and refugees. While governments - deliberately - do not respect and often directly violate migrants', refugees' and asylum seekers' rights under human rights law, humanitarian organisations are often prevented from providing assistance in line with their humanitarian mandates.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Hämta rapporten (Extern länk till pdf-fil)
Storbritannien/ Asylum-seeker cleared of charges, bar on challenges to deportation
An asylum-seeker caught steering a boat across the English Channel was cleared of smuggling charges after spending 17 months in jail. Immigrants and trafficking victims were also detained in solitary confinement for prolonged periods of time in prisons due to Covid-19 measures. Meanwhile, a Judicial Review Bill will strip refugees and asylum-seekers' right to challenge deportation orders as the government's New Plan for Immigration comes under heavy criticism from UNHCR.
The Court of Appeal overturned the conviction of Fouad Kakaei, an Iranian asylum-seeker jailed for 17 months on smuggling charges for helping to pilot a boat with other migrants on board in the English Channel. He was rescued by UK Border Force officials while crossing the Channel in December 2019 and was sentenced to two years and two months in prison in January 2021 by the Canterbury Crown Court, after admitting that he had taken a turn steering the defective boat as he "didn't want to die at sea". At his retrial before the Court of Appeal this week, his lawyers successfully argued that "he should not have been found guilty of breaking immigration laws because he was intending to be rescued at sea so he could claim asylum". The verdict brings hope that other asylum-seekers currently jailed on smuggling charges will be able to challenge their detention and be freed.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Centralamerika/ The perfect excuse: Authorities use COVID-19 to curb migration
Upon arrival in Amatillo, an unassuming town on the border between Honduras and El Salvador, several people quickly clustered around the cars. They offered all kinds of services - to guard the car, clean the windows, carry bags, exchange money, provide drugs, immigration forms, help us cross the river without immigration papers - and a new service: a negative PCR test for COVID-19. It's the most convincing document on the illicit market. It has stamps, signatures and a coloured letterhead, with no need to put a swab up your nostrils. All at an affordable price and much cheaper than the actual test.
"This is the border," one of the vendors said, "you can get whatever you need here".
For years, people fleeing violence, repression, economic inequality and the effects of the climate crisis in Central America have faced terrifying obstacles in their way. They have risked extortion, kidnapping and sexual violence, among other dangers, in their attempts to reach a safe place where they can rebuild their lives. Now, during the COVID-19 pandemic, their journey is even more complicated. Not only must they avoid catching the virus, but they also have to deal with the prohibitive costs of testing, and extorsion by corrupt officials regardless of whether or not they have the tests, all while navigating complex terrain where governments are taking steps to deter migration.
PCR tests: a lucrative border business
A photojournalist working with the Inclusive Mobility in the Pandemic Alliance - a coalition of more than 30 civil society organizations in Mexico and Central America demanding protection for migrants in the context of the pandemic - approaches the border crossing in Amatillo by car. After filling in the exit form and getting her passport stamped, she drives onto the international bridge, leaving Honduras behind.
In the middle of the bridge over the Goascorán River that divides the two countries, a Salvadoran border official makes her get out of the car and asks if she has had a PCR test. "Yes," the reporter replies and shows him the original certificate.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Protester från socialarbetare stärkte ensamkommandes rättigheter
Från "öppna hjärtan" och "mitt Europa bygger inte murar" till omfattande restriktioner. Forskning från Göteborgs universitet visar att den nya migrationslagstiftningen innebar minskade rättigheter för ensamkommande barn och unga. När socialarbetare och andra välfärdsyrken protesterade, skapades nya förutsättningar och tillgången till rättigheter stärktes.
- Protesterna stärkte de ensamkommandes position och innebar en liten väg framåt för åtminstone en del ungdomar. Framförallt visar protesterna på en konflikt som finns i uppdraget som socialarbetare. Var ska lojaliteten ligga - hos klienterna eller hos myndigheten? säger Baharan Kazemi, doktor i socialt arbete, som i sitt avhandlingsarbete undersökt svensk lagstiftning för ensamkommande barn och unga.
I hennes studier framkommer att det som ofta benämns som ett skifte i migrationspolitiken 2015 kan förstås som en fortsättning på en mer restriktiv migrationspolitik som går längre tillbaka än så. I tidigare svenska reformer antogs dessa barn vara mer utsatta än andra barn i samhället. De ansågs också vara i behov av mer stöd och insatser än andra barn. Efter ökningen i flyktinginvandring 2015 kom reformer som innebar en successiv förskjutning av ansvar.
- Efter 2015 beskrivs ensamkommande barn och unga i svensk lagstiftning i högre grad som ett problem och en risk. De beskrivs också som självständiga och resursstarka individer som är i behov av mindre vård och stöd jämfört med andra barn i samhällets vård, säger Baharan Kazemi.
Reformerna 2015 sammanföll med den nya lagstiftningen om åldersbedömningar tidigt i asylprocessen och förändringar i Lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Plötsligt gick tusentals barn och unga från att ha rättigheter i egenskap av barn placerade av socialtjänsten - till att ha nästan inga rättigheter alls i egenskap av vuxna som nekats asyl.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Hämta avhandlingen: Unaccompanied minors (un-)made in Sweden. Ungrievable lives and access to rights produced through policy (Extern länk)
Rädda barnens larm: Våld och droger på största asylboendena - olämplig miljö för barn
Hundratals barn till asylsökande i Västsverige kan komma att flyttas till Migrationsverkets kollektiva boenden.
Nu slår både Rädda barnen och Svenska kyrkan larm om att boendena är olämpliga för barn och att flyttarna inte tar hänsyn till barnens behov.
I klippet hör du den hårda kritiken mot Migrationsverkets boenden.
De senaste åren har antalet asylsökande i Sverige minskat. Det gör att behovet av tillfälliga lägenheter för personer utan uppehållstillstånd sjunkit. Därför avvecklar Migrationsverket lägenheter runt om i landet. Istället flyttas nu många asylsökande, däribland barnfamiljer, till större kollektiva boenden.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Väst 21-05-24: Tolvåriga Fatemeh känner sig otrygg efter flytt till större asylboende (Extern länk)
Migrationsverket om Rädda barnens kritik: "De flesta trivs"
Migrationsverket avfärdar kritiken från Rädda barnen och Svenska kyrkan. Myndighetens större kollektiva boendena är inte olämpliga för barn, menar man.
- Jag har stor förståelse för att det är en omställning. Men de flesta trivs, säger Zozan Sewger Kvist, sektionschef för region Väst på Migrationsverket.
I klippet svarar hon på kritiken mot Migrationsverkets kollektiva boenden.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Rektorer slår larm om barn på asylboende: "Otrygghet och maktlöshet"
Mer än 20 rektorer i Vänersborg slår nu larm om situationen för de asylsökande barnen på Restad gård, det skriver TTELA.
Det som rektorerna reagerat på är bland annat trångboddhet och otrygghet samt maktlöshet inför framtiden.
I ett öppet brev till Migrationsverket skriver man nu att barnen far illa.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Väst 21-06-04: Tjugo barn till Restad Gård - bara två fick skolplats direkt (Extern länk)
De fick ett brev - måste nu flytta 75 mil norrut
Yasmin och Adel i Horndal har precis fått varsitt brev om att de i juni måste ta sina familjer och flytta, tolv timmars bussresa norrut, med max 25 kilo var.
470 asylsökande i Dalarna delar deras öde, i och med att Migrationsverket i länet lägger ner.
"Jag har bott här i sju år med mina tre barn och trivs här. Ska jag börja om mitt liv om och om igen, hela livet?" säger Yasmin.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Dalarna 21-05-31: "Ovärdigt och inhumant" - rektorn om flytten av asylsökande (Extern länk)
Barnen kommer i kläm när Migrationsverket tvångsflyttar familjer till Spenshult
Michael Coyet, ordförande för Röda Korsets styrelse i Halmstad
Hur kommer Migrationsverket att säkerställa att man som myndighet i Sverige lever upp till barnkonventionen?
Färre människor söker asyl i Sverige. Som en konsekvens väljer Migrationsverket att rycka upp människor i asylprocess och flytta dem till andra kommuner, bland annat Halmstad.
Barn som på grund av en utdragen asylprocess på flera år funnit vänner och trygghet i skolan, och äldre som påbörjat SFI-utbildning och äntligen funnit en pusselbit av sammanhang i sin tillvaro, drabbas. Migrationsverket väljer att göra denna omflyttning under en pågående pandemi i strid med allmänna rekommendationer från Folkhälsomyndigheten.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Tömda skolbänkar ger hål i budgeten
Migrationsverkets beslut att stänga sina boenden i Valdemarsvik innebar att 47 asylsökande barn lämnat tomma platser i skolor och förskolor.
"Det var kort framförhållning och blir ett avbräck i budgeten på fyra miljoner", berättar kommunalrådet Jenny Elander Ek (C).
Nu måste verksamheterna anpassas efter det minskade antalet barn, men det är inte aktuellt att stänga någon skola eller avdelning enligt kommunalrådet.
Hela artikeln (Extern länk)
Spanien/ 200 children to mainland, hundreds cramped in Ceuta, 7,500 people returned
200 unaccompanied children are about to be transferred to the mainland after an agreement was reached between the Ministry of Social Rights and autonomous regions but hundreds of unaccompanied children remain in cramped conditions in Ceuta. 7,500 of the people who entered Ceuta last week have already been returned to Morocco. At least three young Moroccans have died in and on their way to Ceuta in the past two weeks. More than 30 people are currently feared in distress in the Atlantic Sea and about 100 people, including several children, have been rescued close to Gran Canaria.
The Spanish Ministry of Social Rights reached an agreement with a number of autonomous regions for the transfer of 200 unaccompanied children from Ceuta to the mainland. However, this only concerns children who arrived before last week's events. According to Spanish officials about 7,500 out of the estimated 8,000-10,000 people who crossed into Ceuta between 17-19 May have already been returned to Morocco. The returns without prior assessments of potential protection needs has been met with critique by human rights defenders.
Meanwhile, 800 children were crammed into industrial warehouses to undergo a ten-day quarantine. Some had to sleep on the floor due to a lack of beds and food is reportedly scarce. Many more children are sleeping rough across the enclave. While most unaccompanied children are in their teenage years, the group also includes very young children. "It's important to understand that we're seeing children that are much younger than the usual - children of seven, eight, nine years old," commented Ione Belarra, Minister of Social Rights, on the current situation. "We're working to address the issue of children who have come alone."
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Grekland/ Unga asylsökande registreras som vuxna
I Grekland blir unga ensamkommande asylsökande ofta automatiskt registrerade som vuxna, fast de själva uppger att de är minderåriga och även kan ha dokument som styrker att de är barn.
Advokaten Eli Kriona på Lesbos har nyligen företrätt ett fall som gick till Europadomstolen och hon säger att detta är ett vanligt problem för advokater i Grekland.
"Kanske registrerar Frontex och de grekiska myndigheterna barn som vuxna på grund av okunskap eller brist på träning om hur ålder och eventuella minderåriga ska hanteras", säger Eli Kriona.
Hela inslaget (Extern länk)
Grekland/ Nya murar byggs runt migrantläger i Grekland
En del grekiska öar har de senaste åren fått stå symbol för flyktingkrisen vid Europas utkanter, men även på det grekiska fastlandet finns många migrantläger.
Ett av de största är Ritsona, som ligger nån timme utanför Aten. Där har ett eget litet samhälle utvecklas och det kan ibland vara svårt för myndigheterna att veta vilka som faktiskt bor i lägret.
Bland grekerna som bor i närheten bubblar missnöjet. Och nu byggs en mur runt Ritsonalägret.
Hela inslaget (Extern länk)
Grekland/ Ansträngt hälsoläge bland de asylsökande på Lesbos
På den grekiska ön Lesbos fortsätter tusentals asylsökande att vänta på besked om sin framtid. Många har varit där både ett och två år och levnadsförhållandena fortsätter på flera sätt att vara svåra.
I höstas brann det ökända lägret Moria ner och syrier, afghaner, kongoleser och andra flyttades till ett nytt tältområde.
Covid har spritt sig i flyktinglägret och skapat stor oro under de senaste veckorna, enligt läkaren Karolien Janssens, som arbetar på den klinik som organisationen Läkare utan gränser driver i anslutning till lägret.
Hela inslaget (Extern länk)
Grekland/ Asylmottagandet skapar splittring i Grekland
Grekland är idag ett mer splittrat land efter att i många år ha varit en huvudentré in till Europa för flyktingar och migranter.
År 2015 kom över en miljon människor i båtar från Turkiet. Merparten tog sig vidare norrut i Europa eller skickades tillbaka mot Turkiet och sina hemländer.
Men cirka hundratusen asylsökande var för något år sedan också kvar i Grekland och det fortsatta asylmottagandet skapar spänningar - i synnerhet på de grekiska öarna dit migrantbåtarna från Turkiet kommer.
- Det finns en sak som alla håller med om, från vänster till extremhögern. Vi vill inte ha ett stort flyktingläger här. Om du radar upp alla människor som bor här på Lesbos och frågar om de vill att det byggs ett nytt flyktingläger här kommer alla att säga nej, det säger Erifili Chioteli, lokalpolitiker på Lesbos huvudort Mitilini, som ligger på den östra sidan av ön.
På andra sidan havet ligger Turkiet, och framför oss, där vi sitter på ett café i hamnen, guppar stora gråa skepp från Frontex, EU:s gränsbevakningsstyrka.
Erifili Chiotelis perspektiv kommer från vänster, hon tillhör i grunden de med en mer välkomnande syn på migranter och flyktingar här.
- Under flyktingkrisen för några år sedan var vi ute i båtar och drog upp folk halvt drunkade. Vi gav dom kläder, mat och dryck, och vi kämpade för att de skulle få en plats att bo.
Och fortfarande finns många Lesbos-bor som hjälpa flyktingar och migranter, säger hon, samtidigt om det finns andra som inte vill se några migranter här alls. Men det som förenar alla, oavsett grundinställning, är att ingen tycker migranterna ska bli kvar här på ön. Idag finns runt 7000 asylsökande här, som mest var det långt över 20 000.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Storbritannien/ Inside Napier barracks' - Festival of solidarity in Folkestone
A variety of stalls at the event gave legal advice, haircuts and food to the asylum seekers living in 'prison-like' conditions
A Festival of Solidarity has taken place at Napier Barracks in support of asylum seekers.
The ex-army barracks in Folkestone have been a point of controversy over the past year, with refugees saying they have been forced to live in "prison-like" conditions.
More than 200 campaigners from different local groups came together to provide care and practical support to Napier residents, in the form of haircuts, legal advice and food.
Promoted Stories
Close The Camps UK organised the festival on Saturday (May 22) and called to end the "barbaric" living conditions at the barracks.
Incredible images from the event showed people linking arms, playing volley ball and getting a fresh trim in the rain.
As festival goers huddled under the protection of several tents, dotted around the field at Napier Barracks, many waved signs in solidarity.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Rättsliga ställningstaganden om säkra ursprungsländer och om myndighetsskydd
Sverige har tidigare avvisat asylsökande med omedelbar verkställighet, alltså utan att de får stanna i Sverige för att överklaga, om Migrationsverket bedömt att det går att få skydd av landets myndigheter. EU-domstolen har dock sagt ifrån att Sverige inte får bedöma ansökan som ogrundad på grund av en bedömning av ursprungslandet utan att ha en lista över vilka ursprungsländer som anses som säkra - detta framgår av EU:s asylprocedurdirektiv. Efter denna EU-dom har Sverige justerat Utlänningslagen och Migrationsverket fick i uppdrag att upprätta en lista över säkra länder - se Asylnytt 21-05-20. Migrationsverket har nu publicerat ett längre ställningstagande om vilka situationer då det är tillåtet att avvisa asylsökande med omedelbar verkställighet. En förutsättning är att ansökningen bedöms som "uppenbart ogrundad". Det rättsliga ställningstagandet innehåller en genomgång av förutsättningarna för att bedöma (eller inte bedöma) en ansökan som ogrundad. Tre typer av anledningar kan förekomma: att skälen som framförts inte har med skyddsbehov att göra, att ursprungslandet är säkert eller att uppgifterna som lämnats är falska eller uppenbart osannolika.
Det tidigare rättsliga ställningstagandet om ett effektivt myndighetsskydd har uppdaterats med terminologi och resonemang ur det uppdaterade skyddsgrundsdirektivet och nyare internationell praxis.
Hämta det nya ställningstagandet om avvisning med omedelbar verkställighet och säkra ursprungsländer, RS/071/2021 (Extern länk)
Hämta det uppdaterade ställningstagandet om ett effektivt myndighetsskydd, RS/068/2021 (Extern länk)
Rättsligt ställningstagande om asylansökningar som inte behöver prövas i sak
Migrationsverket har publicerat ett nytt ställningstagande om ansökningar som kan "avvisas", det vill säga inte prövas i sak. Denna situation regleras i Utlänningslagens 5 kap. 1b§ och inträffar när personen redan har skydd i en annan EU-stat eller när ett land utanför EU betraktas som ett första asylland eller åtminstone ett säkert tredjeland för personen. Personen kan då få beslut om att återvända dit utan att de asylskäl som personen har mot sitt hemland behöver prövas. Om personen har fått asyl i ett annat EU-land kan avvisning/utvisning ske även om uppehållstillståndet i EU-landet har löpt ut. Om ett barn föds i Sverige får dock barnets asylansökan inte avvisas för att föräldern har asyl i ett annat EU-land. I ställningstagandet behandlas andra situationer då undantag kan göras, till exempel hälsoskäl eller risk för omänsklig eller förnedrande behandling genom särskild utsatthet eller extrem fattigdom. Undantag kan även göras för att undvika familjesplittring, med liknande skäl som i Dublinförordningen. För att avvisa/utvisa till ett land utanför EU krävs en prövning av om personen är skyddad mot förföljelse där och flera andra villkor. I ställningstagandet behandlas även frågor om offentligt biträde, överklagande, återreseförbud, förvarstagande mm. Ställningstagandet RS/065/2021 ersätter SR 44/2018.
Hämta ställningstagandet RS/065/2021 (Extern länk)
Rättsligt ställningstagande om övertagande och återtagande enligt Dublinförordningen
Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om hur Dublinförordningen ska användas i olika situationer då en person söker asyl i två eller flera EU-länder. En viktig poäng är att det land där en asylansökan först lämnats in har en särställning. Om landet redan har tagit ansvaret och börjat pröva asylansökan så blir det inte aktuellt att tillämpa kriterierna i kapitel III i Dublinförordningen. Landet är skyldigt att återta personen och fortsätta prövningen. Om ett land har tagit emot asylansökan men proceduren att bestämma ansvarigt land inte är avslutad så blir det ändå ett återtagande, för att avsluta denna procedur. Återtagande ska dock inte begäras om personen klart visar att landet dit hen har tagit sig har ansvar enligt artikel 8-10 i Dublinförordningen, det vill säga enligt reglerna för ensamkommande barn eller för sammanförande av familjemedlemmar. Konsekvensen om personen först skulle återtas skulle annars bli att fristen för ännu en överföring till "rätt" stat hinner löpa ut och barnet/familjemedlemmen förlorar sin rätt. Ställningstagandet innehåller fler exempel på hur olika situationer ska hanteras.
Hämta ställningstagandet, RS/043/2021 (Extern länk)
EU-domstolen 19-04-02: De sammanslagna målen C-582/17 och C-583/17 (Extern länk)
Vad händer när skyddsbehovet tar slut?
Denna rapport behandlar frågan om upphörande av skyddsstatus inom förlängningsprocessen av uppehållstillstånd. Rapporten har tagits fram inom ramen för ett partnerskapsavtal mellan Asylrättscentrum och UNHCR:s representation för de nordiska och baltiska länderna. UNHCR har bidragit med finansiellt stöd till rapporten.
Ökad aktualitet i Sverige
Frågan om upphörande har fått ökad aktualitet i Sverige med anledning av att tidsbegränsade uppehållstillstånd för skyddsbehövande har blivit norm i och med införandet av den tillfälliga utlänningslagen år 2016 och förelås bli det även framöver genom den lagstiftning som förväntas träda ikraft den 20 juli 2021.
Flyktingar har rätt till skydd, fristad och varaktiga lösningar. En flyktings rättsliga ställning bör i princip inte göras till föremål för en ofta återkommande omprövning då detta kan skapa en känsla av otrygghet vilket är något som det internationella skyddet syftar till att motverka. Förlängningsprocessen kan dock antas leda till att en översyn av skyddsbehovet initieras i ökad utsträckning.
Granskning av Migrationsverkets återkallelsebeslut
I syfte att granska hur, och under vilka omständigheter, Migrationsverket initierar utredning om återkallelse av statusförklaring med anledning av upphörande i samband med förlängningsansökan - samt hur vanligt förekommande beslut om återkallelse av status är och hur besluten motiveras - beslutade Asylrättscentrum att begära ut samtliga beslut om återkallelse av flyktingstatus och alternativ skyddsstatusförklaring under den senaste sexmånadersperioden (11 september 2020 - 11 mars 2021). Asylrättscentrum fick ta del av sammanlagt 156 återkallelsebeslut för granskning, varav 110 beslut rörde återkallelse med anledning av upphörande. 12 beslut gällande upphörande av skyddsstatus inom förlängningsprocessen har valts ut för närmare granskning.
(...)
Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)
Se även:
ECRE 21-03-05: Legal Note 7: Cessation of International Protection and Review of Protection Statuses in Europe, February 2021 (Extern länk)
Tolkfunktionen i asylprocessen
Asylintervjun är förmodligen den mest kritiska delen inom asylprocessen, och de allra flesta intervjuer sker med hjälp av tolk. Detta kan bli ett problem när asylsökande kommer från språkområden där det saknas tolkkompetens i Sverige, vilket i sin tur drabbar den asylsökande och är ett hot mot rättssäkerheten i asylprocessen.
Kunskapsöversikten avser att ge en bild av den forskning som finns om tolkfunktionen i asylprocessen, med särskilt fokus på de intervju- och förhandlingssituationer som förekommer när myndigheter handlägger och beslutar i frågor om asyl, alltså mötet mellan migrationsmyndigheter och asylsökande. Översikten bygger på forskning om tolkning i institutionella miljöer i allmänhet och forskning om tolkning i asylprocessen i synnerhet.
Några övergripande slutsatser och rekommendationer
+ Den viktigaste slutsatsen är att behovet av att stärka och professionalisera tolkfunktionen i asylprocessen framstår som både nödvändigt och akut.
+ Tolkar i offentlig sektor behöver få en stabilare professionell status och den etablerade tolketiken bli mer allmänt känd. Såväl de som har tolkuppdrag som andra deltagare i asylintervjuer bör ges möjlighet att träna kommunikativa strategier för att säkra och underlätta noggrant och opartiskt utförande av tolkning.
+ Turtagningen i tolkmedierade samtal inte är likadan som i enspråkiga samtal, vilket har konsekvenser för samtalets koherens och spontanitet.
+ Den befintliga forskningen är än så länge begränsad. Det finns få detaljstudier av autentiska tolkmedierade asylintervjuer, i synnerhet sådana som genomförts med tolken på distans, via telefon eller video. De studier som genomförts pekar entydigt på att brister i tolkfunktionen kan äventyra rättssäkerheten i asylprocessen.
(...)
Läs mer och hämta översikten (Extern länk)
Cision 21-05-20: Ny kunskapsöversikt från Delmi - Tolkfunktionen i asylprocessen (Extern länk)
Procedure guidelines: Assessing and determining the best interests of the child
Part I establishes the historical, theoretical and legal foundations of the UNHCR Best Interests Procedure, and provides key considerations on how to apply the Guidelines as a whole in a given context. Chapter 1 on the Scope and History of the UNHCR BIP provides background information on the role and mandate of the UNHCR, as well as the evolution of the Best Interests Procedure in UNHCR policy and practice. It also specifies how to apply the BIP Guidelines in different settings.
Chapter 2 on the Legal and Policy Framework for the BIP outlines the international legal framework for best interests procedures in general. It also provides specific guidance for UNHCR on how to work to strengthen national best interests procedures, including using these BIP Guidelines. Finally, based on the best interests principle and international law as well as international and UNHCR-specific policy, it provides important normative guidance on the application of procedural safeguards and on balancing competing rights in decision-making within the BIP.
Hämta dokumentet (Extern länk)
Domstolar tillåter föräldrar till barn som är svenska medborgare att söka från Sverige
Migrationsdomstolarna i Göteborg och Luleå har i ett flertal fall låtit en förälder få uppehållstillstånd utan att lämna Sverige på grund av anknytning till ett litet barn som har fötts under vistelsen här. Det som talat för att undantaget tillämpas är att barnet varit svensk medborgare och att identiteten är styrkt. En förälder från Somalia har inte styrkt identitet, men domstolen väger in att hon inte skulle få möjlighet att återvända till Sverige. De sökande har inte haft någon illegal vistelse, till exempel för att personen har sökt asyl och anknytningen prövas i grundärendet. I två fall har personerna rest in med besöksvisum, fött barn här och ansökt på grund av anknytningen. (En situation som kan uppstå till exempel då en svensk medborgare återvänder till Sverige tillsammans med make/maka). Den sökande föräldern har i de flesta fall vårdnad, men i ett fall medges ansökan trots att det rör sig om rätt till umgänge. Det har i dessa ärenden inte argumenterats om någon speciell utsatthet hos barnet, utan det är barnets påverkan av den långa handläggningstiden i anknytningsärenden som vägts in, ibland tillsammans med reserestriktionerna under pandemin. Dessa beslut är inte vägledande.
FN:s barnkommitté kritiserar utvisning till Ryssland av barn till lesbiska föräldrar
Ett par från Ryssland sökte asyl i Finland. Deras son var då fem år gammal. Han hade redan utsatts för diskriminering och mobbning i förskolan trots att föräldrarna hade försökt att dölja sitt förhållande. I Finland sökte de asyl på grund av den förföljelse och diskriminering de utsatts för. Under de två och ett halvt år de bodde i Finland anpassade sig sonen allt mer och mådde bättre. De utvisades dock 2017. Därefter har de fortsatt trakasseras i Ryssland,. De har tvingats flytta flera gånger och sonen mår dåligt av situationen. De är oroliga för att förlora vårdnaden. Anmälan till FN:s barnkommitté (CRC) fokuserar på att Finland inte har utrett barnets bästa. Finland hävdar att den diskriminering som sonen har utsatts för inte uppgår till nivån förföljelse. Detta motsades av ett yttrande till CRC från flera barnrätts- och HBTQI-organisationer. Kommittén konstaterar i sitt beslut att finska myndigheter inte har gjort en ordentlig utredning av barnets bästa. De har inte vägt in risken för våld och trakasserier eller vilken effekt långvarig mobbning och stigmatisering kan få. Finland har inte skyddat barnet som Barnkonventionen kräver och är därför skyldiga att kompensera honom.
A.B. v Finland, communication No. 51/2018 (Extern länk)
FN:s mr-kommitté förbjuder att en pojke utvisas till föräldrar som misshandlat honom
En pojke som var född i Iran av afghanska föräldrar sökte asyl ensam i Sverige. Senare sökte även hans föräldrar asyl, men dessa drog tillbaka sina ansökningar och uppgav att de skulle återvända till Afghanistan. Pojken och hans bror fick beslut om utvisning, med motivering att det var till deras bästa att följa med föräldrarna. Pojken förklarade muntligt för handläggaren att pappan slog dem, men det påverkade inte beslutet. Efter det andra avslaget utsattes pojken för en så svår misshandel att pappan dömdes till fyra månaders fängelse och mamman till böter. Efter avtjänat straff försvann föräldrarna. De lämnade ett brev där pappan hotade döda pojken på grund av att denne angett honom. Pojkens gode man ansökte om ny prövning eftersom pojken nu skulle bli än mer utsatt i Afghanistan. Myndigheterna trodde inte på hoten och pojken hamnade i förvar då han fyllt 18. Därifrån begärde han ny prövning på grund av konversion, men inte heller detta blev trott. Utvisningen inhiberades istället på begäran av FN:s mr-kommitté dit saken anmälts. Kommittén som nu har granskat ärendet ser uppgifterna om konversion som alltför allmänna och vaga. Sverige får ändå inte får verkställa utvisningen eftersom misshandeln och hotet från familjen med riskerna för pojkens hälsa och utveckling inte har utretts. Kommittén påpekar att ett hedersrelaterat hot kan leda till blodshämnd och att pojken inte har några andra band till Afghanistan.
B.B. v Sweden, communication No. 3069/2015 (Extern länk)
Konvertiter och politiskt aktiva från Iran övertygar domstol under muntlig förhandling
Konvertiter från Iran som inte har blivit trodda i Migrationsverkets utredning har i ett antal fall beviljats uppehållstillstånd med flyktingstatus efter muntlig förhandling i domstol, vanligen Göteborg men även i Luleå. I en del av fallen har personerna utövat kristendom redan i hemlandet, till exempel genom att besöka hemkyrkor, men har inte lyckats övertyga om att omvändelsen är genuin förrän i den muntliga förhandlingen. I andra fall har personens offentliga religionsutövande i Sverige spelat in. I ett fall betvivlar även domstolen genuiniteten men sur place-skälen blir ändå avgörande. I ett annat fall påpekar domstolen att det inte är så konstigt att detaljer saknades i Migrationsverkets utredning då det framgår av handlingarna att kvinnan avbröts gång på gång. Även politiskt aktiva personer från Iran har i flera fall fått flyktingstatus efter domstolsförhandling. För ett par av dem är deras politiska aktivitet i Sverige ostridig. Domstolen påpekar att landinfo visar hur regimen kontrollerar exiliraniers förehavanden och att de riskerar att gripas vid återvändande. De flesta har blivit trodda i domstolen, men i ett fall där domstolen misstror berättelsen beviljas ändå flyktingstatus på grund av risken för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. Dessa domar är inte vägledande.
Mustafa ska utvisas till Afganistan: "Allt jag har finns här
Efter nästan sex år i Sverige ska Mustafa utvisas till Afghanistan.
Han befarar att han kommer dödas för sin kristna tro - men Migrationsverket håller inte med.
Nu har han tre veckor på sig att ta farväl av sina två svenska familjer.
Mustafa har fast jobb som snickare. Han har skaffat sig en dubbel uppsättning föräldrar, vars barn betraktar honom som sin bror. Han pratar svenska och är en aktiv medlem i Pingstkyrkan och Equmeniakyrkan.
Det var snart sex år sedan Mustafa tog sig över Medelhavet på en liten båt ämnad för fyra tillsammans med ett trettiotal andra personer. Flera av dem miste sina liv. Mustafa överlevde. Men mötet med döden skulle förändra honom.
- Jag var så rädd. Och på min resa kände jag att något saknas i mitt liv. En kraft, att känna kraften. Jag visste inte till vem, men jag bad. Jag bad till en okänd Gud, jag vill hitta dig. Det var första gången jag hade den känslan, säger Mustafa.
- Hela mitt liv hade jag varit trolös, och från åtta års ålder blev jag hotad och slagen för det.
Att leva i det fundamentalistiska samhälle han växte upp i, och inte kunna acceptera det, var farligt. Mustafa levde under ett ständigt dödshot.
- Min släkting visade mig videos på människor som straffas till döds för att de inte följer Islams regler. På människor som slaktas med knivar. Jag var ett barn. Mina föräldrar bestämde att jag skulle smugglas från Afghanistan.
Hans familj var också hotad, och är inte heller dem är kvar i landet. Han tappade kontakten med dem för snart fyra år sedan och vet inte om de lever eller om de är döda.
- Jag har ingenting i Afghanistan, ingen som jag känner. Jag kan inte gå tillbaka till mina släktingar, jag kommer att dö. Jag vill ju dö här. Jag vill leva här. Med min familj och mina syskon, här i mitt hemland.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Sveriges Radio Jönköping 21-05-23: Mustafa får inte stanna i Sverige - har väckt starka reaktioner (Extern länk)
Praxis oklar rörande när ensamkommande barn får ges utvisningsbeslut
Som Asylnytt referat i utgåva 21-01-25 så har EU-domstolen i mål nr C-441/19 slagit fast att ensamkommande barn under 18 år inte får ges utvisningsbeslut utan att medlemsstaten innan beslutet tas försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. Utvisning av ett barn får alltså inte skjutas upp till 18-årsdagen på grund av att mottagandet inte säkerställts. Sveriges praxis liknar den som EU-domstolen dömde ut. Förra året kom Migrationsverkets ställningstagande SR 11/2020 om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn. Där rekommenderades att barn åtminstone från 14 års ålder som visat att de saknar ordnat mottagande ändå ska ges utvisningsbeslut tillsammans med tidsbegränsade tillstånd fram tills barnet fyllt 18. Detta ställningstagande har dragits tillbaka, men det har inte kommit något nytt. Förfarandet nämns även i två andra ställningstaganden som fortfarande gäller, de om praktiska verkställighetshinder och om ömmande omständigheter under den tillfälliga lagen. Några ärenden av det här slaget har nått domstolar. Domstolen i Göteborg har återförvisat två ärenden på grund av att det ordnade mottagandet inte har varit utrett som EU-domen kräver. Domstolen i Malmö har gett avslag i ett par ärenden där ombuden tagit upp EU-domen. I dessa fall har domstolen bedömt att en förälder är tillgänglig och mottagandet tillräckligt utrett.
EU-domstolen: En anhörig kan beviljas förlängt tillstånd utan styrkt identitet
En person kom till Sverige genom familjeåterförening. När det var dags för förlängning hade det kommit fram att personen uppträtt i olika identiteter och hade blivit utvisad från Norge med återreseförbud på grund av narkotikabrott. Mannen hade lyckats få tillstånd, men Migrationsverket ville nu neka förlängning, bl.a. på grund av att han inte hade styrkt sin identitet. Förvaltningsrätten i Malmö har vänt sig till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Frågorna gäller om Schengenreglerna för inresa ska tillämpas då ansökan görs inne i Sverige och i så fall om undantag kan göras enligt nationella regler. EU-domstolen svar är att det är tillåtet att "i särskilda fall" bevilja uppehållstillstånd för personer som är spärrade i SIS-registret. Att personens identitet inte är styrkt är inte i sig skäl för att avslå familjeåterförening. Beträffande reglerna i gränskodexen påminner EU-domstolen om att dessa gäller vid inresa över yttre gräns och är inte tillämpliga för den som redan befinner sig i området. Det finns alltså inget hinder för medlemsstaten att tillåta familjeåterförening för en person som är registrerad i spärrlistan och som inte har styrkt identitet, detta under förutsättning att situationen kan kategoriseras som "särskilt fall" och den stat som lagt in spärren har rådfrågats.
Läs domen C-193/19 i dess helhet (Extern länk)
Domstol tolkar åter EU-rätten så att styrkt identitet krävs för gymnasietillstånd
Innan den "nya gymnasielagen" (16§ i den tillfälliga begränsningslagen) började tillämpas ifrågasattes den av enskilda domare i migrationsdomstolarna, bland annat på grund av att det inte skulle vara förenligt med EU-rätten (EU:s gränskodex) att bevilja uppehållstillstånd till personer som inte styrkt sin identitet. Migrationsöverdomstolen avgjorde dock att detta argument inte höll, då gränskodexen inte gäller personer som redan befinner sig i landet. EU-domstolen har gjort liknande ställningstagande i andra sammanhang och gjorde det på nytt i ett förhandsavgörande nyligen rörande förlängning av tillstånd för en anhörig, C-193/19 - se ovan. I denna dom klargörs även att uppehållstillstånd för en person som finns i SIS-registrets spärrlista bara kan beviljas i särskilda fall. Domstolen i Malmö, som begärt detta förhandsavgörande, tolkar nu EU-domen som att uppehållstillstånd utan styrkt identitet bara kan ges i enskilda fall, och att identiteten måste vara så klarlagd att en kontroll i SIS-registret låter sig göras. Med detta resonemang har en ansökan om uppehållstillstånd enligt gymnasiereglerna avslagits - i strid med Migrationsöverdomstolens tidigare tolkning av EU-rätten. Domen är inte vägledande.
Shers rektor kritisk mot Migrationsverkets beslut
Alla elever i en klass på Ölands folkhögskola ansökte om förlängt uppehållstillstånd enligt gymnaiselagen, men hänvisning till sina studier på skolan. Endast en elev, Sher Kamiri fick avslag.
- Det känns inte okej att vi behandlar människor så olika, säger rektorn Åke Holm.
Migrationsverket menar att de kurser Sher Kamiri läser inte är på gymnasienivå, utan istället ska räknas som förberedande introduktionskurser inför kommande gymnasiestudier.
"Känns mycket rättsosäker"
Detta avvisas direkt av Åke Holm, som är rektor på Ölands folkhögskola.
- Vi har inte den sortens kurser. Så det är väldigt konstigt och det känns mycket rättsosäkert att det bedöms så för en av våra deltagare, medan klasskamraterna - ungefär 25 stycken, bedöms på ett helt annat sätt, säger Åke Holm.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Familjen är hemlös: "Vet inte vad jag ska svara när barnen frågar när vi ska gå hem"
Familjens fyra barn är trötta. Trots att det är sen eftermiddag vet de inte var de ska sova i kväll. Tre nätter har de tillbringat på ett härbärge - vilket de fått beviljat kväll för kväll.
Det är fjärde natten som de är hemlösa och socialtjänsten har sagt att de inte kommer att ge dem fler nätter på härbärget. Då återstår vänthallen på Malmö central eller en park.
- Jag är helt slut, säger Soraya, barnens mamma.
Det hänger ballonger i lekrummets tak på Skåne stadsmission i Malmö. I dag fyller Erfan tio år - men han har inget hem där kalaset kan hållas. Sedan tre dagar är han, hans tre syskon och hans föräldrar hemlösa. Kvällen innan Erfans födelsedag tog familjen bussen till Malmö central för att tillbringa natten i den dygnet runt-öppna väntsalen. Stadsmissionen skickade med dem filtar och kläder för att de skulle kunna hålla värmen under natten.
- Det regnade jättemycket. Barnen var trötta och ville vila, säger Omid, barnens pappa.
Barnen slapp sova på centralens bänkar den här natten. Vid 19-tiden ringde Malmö stads sociala jour och sa att familjen beviljats sovplats på ett härbärge vid Slussen.
"Men det är sista natten ni får sovplats, vi kan inte hjälpa er längre", sa socialsekreteraren som ringde, berättar föräldrarna.
- Jag grät på bussen, säger Soraya, barnens mamma.
Dagen efter sitter familjen åter i ett rum på Skåne stadsmission. Det är inget boende utan de har fått låna ett rum som annars används för samtal med hjälpsökande barn och familjer. Här finns leksaker som barnen kan leka med, plats att ställa väskorna med kläder över dagen. Personalen hjälpte dem att ordna ett kalas för Erfan när han kommit hem från skolan. Köpte tårta och hjälpte familjen med pengar till en födelsedagspresent. Storasyster Sanaz, familjens äldsta barn, och deras mamma Soraya valde ett par byxor och en tröja.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Malmöhus 21-06-02: Barnfamilj saknar boende - tvingas söka nödstöd varje dag (Extern länk)
Så får du som papperslös covid-vaccin
Du som lever i Sverige utan tillstånd har rätt att få covid-vaccin. Precis som för personer som har tillstånd är vaccinet gratis. Eftersom du inte har ett personnummer kan det vara svårt för dig att boka vaccinering, men det betyder inte att du inte har rätt till vaccin.
När kan du boka tid?
Vaccineringen i Sverige har skett i olika steg där de äldsta personerna och de som riskerar att bli sjukast har fått vaccin först. Du som är papperslös kan få vaccin i det som kallas Fas 3 och i Fas 4. För att veta vilken fas vaccinationen har kommit till i din region, klicka här.
Så bokar du
Många bokar sin vaccinationstid digitalt, men det är svårt för dig som inte har något bankId. Du kan ringa till vårdcentralen för att boka.
Om de säger att du inte har rätt till vaccin
Om vårdcentralen eller den du försöker boka vaccination hos säger att papperslösa inte har rätt till vaccin för covid-19. Då kan du säga att de har fel och att de ska läsa till exempel här.
Ideella organisationer som hjälper till med vaccinering
Det finns flera ideella organisationer som hjälper till med vaccinering av papperslösa och hemlösa människor. Du kan fråga organisationen om de hjälper till där du bor.
Exempel på organisationer som hjälper till med vaccinering:
Hela Människan
Sveriges stadsmissioner
Läs mer (Extern länk)
6 juni, Göteborg: Spring ner Gränserna
Svartemosse, Söndag kl 14:00
Spring ner gränserna arrangerar även i år ett solidaritetslopp för Ingen Illegal på (anti)nationaldagen. Det ryktas att det kommer att gå att köpa vårt fanzine på plats!
För varje år blir vi sämre på att marknadsföra evenemanget i tid. Men vi joggar på ändå, varje år, för gränslös solidaritet och gemenskap!
Upplägget är alltså följande alternativ
- spring några kilometer längs snitslad bana i underbara svarte mosse naturområde.
- Promenera i samma fantastiska natur.
Båda alternativ kombineras med gött häng och enklare mat och fika. Går också bra att hjälpa till med fixet under dagen för den som vill.
Vi håller det enkelt i år, ingen föranmälan dyk bara upp!
Swisha valfri startavgift till Ingen människa är illegal göteborg på nr: 123 395 6620
Går också bra att swisha även om du inte kommer och bara vill stötta deras viktiga verksamhet. Man kan även donera cash på plats.
Kom inte om du är sjuk eller träffat någon med covid-19. Försök även att hålla avstånd väl på plats. Hela evenemanget är utomhus.
Event på Facebook (Extern länk)
6 juni, Stockholm: Ingen Människa är Illegal introduktionsmöte
Vill du veta mer om IMÄI Sthlms arbete och engagera dig i nätverket? Kom på anti-nationalistiskt introduktionsmöte den 6/6, kl. 13.00! Skriv ett meddelande till oss för mer information!
Inbjudan (Extern länk)
Facebooksida (för meddelande) (Extern länk)
12 juni, Stockholm: Aktivistdag! Organisering!
Cyklopen Lördag 12 juni kl. 12:00 - 20:00. Gratis!
Aktiviststockholm!
Ingen människa är illegal Stockholm och Cyklopen bjuder in till aktivistmöte den 12/6 vid Cyklopens nya utomhusscen i Högdalen.
För att visa oss själva (och alla andra) att det fortfarande finns gott om liv och kämpaglöd bland Stockholms aktivister vill vi att så många nätverk, organisationer och utomparlamentariska rörelser som möjligt ses och diskuterar vägarna framåt, behoven, möjligheterna och de tillgängliga resurserna.
Det blir samtal och diskussion på scenen, musik att lyssna till, mat att äta (intäkterna går oavkortat till IMÄI!), poesi och organisering!
Vi börjar klockan 12.00 och slutar klockan 20.00.
Vill er organisation delta? Skicka gärna ett mejl till stockholm@ingenillegal.org för mer info!
Detaljerat program kommer till helgen.
Läs mer (Extern länk)
Shiraga fick heltidsjobb med kyrkans hjälp: Känns fantastiskt
Hammarby församling i Upplands Väsby får fortsatt ekonomiskt stöd för att hjälpa ensamkommande flyktingar att komma in i samhället.
Shiragha Ziaie kom till Sverige från Afghanistan 2015 och genom hjälpen från församlingen har han nu fått en heltidstjänst på ett lager i Haninge.
"Det betyder mycket för mig att jag fick stöd med att söka jobb och skriva cv, det känns fantastiskt", säger han.
Hela inslaget (Extern länk)
Belgien/ Four acquitted of human trafficking charges for showing solidarity
After a lengthy legal battle, a group of four people that were charged with human trafficking for sheltering people on the move in their homes were finally acquitted by the Bruxelles court of appeals. The group included the journalists Anouk Van Gestel and Myriam Berghe as well as a social worker from the capital.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Progress made on human rights in EU migration deals
Report on human rights in migration meets with success in EU parliament
This week the Spanish enclave of Ceuta made headlines when some 8,000 people crossed into the territory from Morocco in 48 hours. As we reported in yesterday's digest, more than half of those people have already been returned to Morocco-summarily pushed back and denied the right to apply for asylum in the EU.
In an ironic coincidence, the dramatic events in Ceuta coincide with a rare migration-related success story-or at least, the seeds of one-in the hallowed halls of the EU Parliament: MEPs endorsed a report calling for stronger protection of human rights in EU migration deals with third countries.
Tineke Strik, a Dutch MEP for the Greens and the author of the report, celebrated the news on Twitter:
The report says the EU's migration agreements must meet the following conditions:
An independent and transparent monitoring system that oversees the protection of human rights;
Exclusive cooperation with countries that respect the rights of refugees;
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Hämta rapporten (Extern länk)
Holding Frontex to account: Proposal for enhancing nonjudicial scrutiny mechanisms
In this Policy Paper ECRE offers an assessment of existing accountability mechanisms in regard to the European Border and Coast Guard Agency (Frontex) and recommendations to systematically use and strengthen these scrutiny tools, as well as to add new accountability mechanisms.
The revelations by investigative journalists in October 2020 of Frontex's involvement in activities carried out by the Greek Coast Guard preventing entry and immediately returning people seeking protection to Turkey put Frontex's activities in the spotlight. Several procedures were initiated, including an internal inquiry by a working group of Frontex's Management Board (MB), a European Ombudsman's own-initiative inquiry into the effectiveness of Frontex's complaints mechanism and independence of the Frontex's Fundamental Rights Officer (FRO), and an investigation by the European Anti-Fraud Office (OLAF) into allegations of pushbacks and internal harassment and misconduct. In January 2021, the European Parliament Committee on Civil Liberties, Justice and Home Affairs (LIBE Committee) set up a Frontex Scrutiny Working Group (FSWG) to assess Frontex's activities and organisation. The unprecedented number of investigations indicates that better accountability mechanisms are needed - in order to prevent wrong-doing in the first place.
(...)
Läs mer och hämta policydokumentet (Extern länk)
Human Rights lawyers from Front-Lex have filed a lawsuit against Frontex at the European Court of Justice, relating to violations of people's rights to seek asylum in the European Union.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Statewatch 21-05-26: Legal action against Frontex's operations in Greece initiated at the European Court of Justice (Extern länk)
Anmälan till EU-domstolen, "ACTION FOR FAILURE TO ACT", non-confidential version (Extern länk till pdf-fil)
VIS: Rådet antar förordning om skärpta kontroller av viseringssökande
Som svar på de förändrade migrations- och säkerhetsutmaningarna vill EU förbättra sitt informationssystem för viseringar (VIS) - ett verktyg som medlemsländernas myndigheter använder för att registrera och kontrollera personer som ansöker om visum för kortare vistelse i Schengenområdet. Rådet har i dag antagit en förordning om ändring av informationssystemet för viseringar. Rättsakten måste nu antas av Europaparlamentet och undertecknas innan den offentliggörs i EU:s officiella tidning.
Ändringsförordningens huvudsakliga mål är att
- ytterligare stärka säkerheten i förfarandet för visum för kortare vistelse
- inkludera visum för längre vistelse och uppehållstillstånd i VIS-databasen
- säkerställa interoperabilitet mellan VIS och andra i sammanhanget relevanta EU-system och EU-databaser.
Enligt de nya reglerna ska VIS innehålla information inte bara om visum för kortare vistelse, som tidigare, utan även omfatta visum för längre vistelse och uppehållstillstånd, eftersom dessa dokument ger innehavaren möjlighet att röra sig fritt inom Schengenområdet. Dessutom ska en skanning av sidan med biografiska uppgifter i resehandlingen läggas in i VIS.
De nya reglerna skulle möjliggöra förbättrade bakgrundskontroller av sökanden, innan ett visum eller uppehållstillstånd utfärdas, i relevanta säkerhets- och migrationsdatabaser. VIS skulle automatiskt inleda en sökning i dessa databaser och eventuella träffar kontrolleras manuellt och följs upp av den behöriga myndigheten.
Bakgrund
(...)
Läs mer (Extern länk)
Splittring i EU om gemensam migrationspolitik
I skuggan av pandemin fortsätter människor att söka sig till Europa och riskera livet på Medelhavet. Den infekterade frågan om hur EU ska hantera migrationen debatteras i Bryssel och vägen till en gemensam politik är lång och snårig.
De senaste dagarna har tusentals människor försökt simma över gränsen från Marocko till den spanska enklaven Ceuta.
Återigen aktualiseras det att EU inte har någon gemensam migrationspolitik. Uppgiften att försöka snickra ihop en sådan ligger på den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson.
Hon har lagt ett förslag till migrationspakt, där fokus ligger på att bekämpa människosmugglingen och att ett nej ska vara ett nej - EU ska bli bättre på att se till att de asylsökande som får avslag återvänder.
"Vi behöver stoppa den ekonomiska migrationen"
Det uppskattas av den liberalkonservativa partigruppen EPP.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Charting the Procedural Labyrinth: the EU's Proposed Asylum Procedures
This week ECRE publishes two charts showing the procedural labyrinth facing asylum applicants in Europe, should proposed reforms go ahead. Scenario 1 shows the "regular" asylum procedures for people who were authorised to enter - the majority of applicants. Scenario 2 shows the asylum procedures for those who arrive at the borders, either seeking protection at a land border or disembarked following search and rescue. Certain of those who are found by the authorities in the country having entered irregularly will also be transferred to centres at the border to follow Scenario 2, which starts with the new screening process.
The charts are based on analysis of the proposed reforms to asylum procedures of 2016, supplemented and partially amended in 2020. In 2016, a legislative proposal was tabled for an Asylum Procedures Regulation (APR) to replace the Asylum Procedures Directive which governs procedural matters in EU asylum law. The APR was part of the CEAS reform package of 2016; amendments to the proposal were published in September 2020 as part of the European Pact on Migration and Asylum. The two have to be read together as the amended APR (aAPR) because much of the 2016 proposal remains intact, with the 2020 amendments simply adding and removing certain elements.
As caveats, first, following the jurisprudence of the European Courts, ECRE considers that those at the borders seeking protection are on the territory and within the jurisdiction of the country concerned; it rejects the fiction of non-entry which claims that the people covered by Scenario 2 have not entered the country, thus the distinction "on the territory" and outside it will not be accurate in almost all cases. Second, many elements are not covered by the charts due to lack of space. For example, more detail can be found on procedural guarantees for the applicants at each stage in the process in ECRE's analysis of the proposals; the variations that apply in crisis situations are not fully incorporated in the charts; the solidarity mechanisms and relocation are not presented at all here.
(...)
Läs mer och se de labyrintiska "spelplanerna" för att söka asyl i EU (Extern länk)
Tracking the Pact: Lawyers denounce "deadly" screening proposals
The French Bar Association has denounced EU proposals for accelerated asylum screening procedures at the borders as "deadly", and the Council of Bars and Law Societies of Europe has also expressed serious concerns over the plans.
A report adopted by the general assembly of the Conseil National des Barraux earlier this month has the following to say about the proposed "screening" rules that would introduce detention at or near the EU's borders (emphasis added):
"In contrast to the respect of the oldest law, the law of hospitality, the screening procedure procedure proposed by the European Commission would constitute an additional barrier in the the journey of the person wishing to travel to Europe and would be located before the the EU's external borders; it would be introduced solely in the interest of the Member States and to the detriment of the exiled persons.
Indeed, the identification phase is likely to irreversibly prevent people from exercising certain fundamental rights. Thus, asylum seekers risk never being able to register their claim for international protection, even if they are minors, who should clearly be in the care of child protection services.
Furthermore, the regime applicable during screening operations blatantly disregards the essential guarantees of the individual, in the absence of a legal framework and legal assistance.
Similarly, the proposed new border procedure would in fact increase the number of cases where so-called "accelerated" asylum procedures are applied, in which procedural guarantees are often ignored, or at the very least greatly diminished.
These reforms would have a negative impact on the legislation currently in force in France, the guarantees of which would be seriously undermined.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Fakta-PM om EU-förslag om självmant återvändande och återintegrereing
Meddelandet innehåller förslag om hur EU:s arbete med självmant återvändande och återintegrering ska kunna förbättras, både genom åtgärder inom EU och i samarbete med tredjeländer.
Regeringen stödjer åtgärder som bidrar till ett effektivt och gemensamt EU- system för återvändande och till en hållbar återintegrering. En väl fungerande och rättssäker ordning för återvändande är avgörande för ett gemensamt och hållbart europeiskt migrationssystem. Ett nära samarbete mellan samtliga aktörer, både inom EU och i tredjeländer skapar förutsättningar för en hållbar återintegrering som kan bidra till att tillvarata migrationens positiva utvecklingseffekter.
I det nu aktuella meddelandet redogör kommissionen i huvudsak för hur redan pågående åtgärder ska kunna samordnas och harmoniseras i syfte att få till stånd ett mer effektivt system för självmant återvändande och återintegrering. Kommissionen anger bland annat att man avser att bidra till slutförandet av de redan pågående förhandlingarna om en ny migrations- och asylpakt och att medlemsstaterna bör utnyttja det stöd som Frontex kan bidra med inom området för självmant återvändande och återintegrering. Kommissionen avser också att tillsammans med Europeiska utrikestjänsten verka för samordning mellan de aktörer som i tredjeländer är verksamma i återvändande- och återintegreringsprocesserna. I meddelandet nämns även att EU avser att fortsätta med sitt stöd för att underlätta återvändande också mellan tredjeländer.
Medlemsstaterna uppmanas att bistå enskilda personer som ska återvända med nödvändig rådgivning. Kommissionen avser att utarbeta kvalitetskriterier för att öka kvalitén och harmoniseringen av de insatser för återintegrering som tillhandahålls av olika aktörer.
(...)
Läs eller hämta hela promemorian (Extern länk)
The EU strategy on returns: Between the devil and the deep biue sea
On 27 April 2021, the EU Commission published its first EU Strategy on voluntary return and reintegration. The strategy is envisaged by the New Pact on Migration and Asylum as an integral policy for a common EU system for returns. It conceives actions in seven areas with the aim of increasing the number of voluntary returns. If, on paper, the text recognizes voluntary return as being more efficient, cost-effective and preferable to forced return, in practice this is contradicted by several ongoing legislative proposals which make access to voluntary return more difficult. The text highlights the role of "swift and efficient return border procedures" to encourage migrants to take up voluntary returns, including for people in administrative detention and those whose asylum application is still pending. The Strategy increases the role of Frontex in promoting voluntary returns, despite the growing scrutiny into the lack of accountability and the potential involvement of the agency in human rights violations.
"Voluntary" returns?
Increasing the rate of returns is one of the main objectives of the European Pact on Migration and Asylum. The term "return" appears nearly 100 times in the Commission Communication on the Pact alone - while the term "rights" only 14. While forced return remains a central component of the EU return system, the objective of this strategy is to develop a more uniform and coordinated approach that acknowledges the potential of voluntariness within the return process. [1] Even though the number of returnees is still considered a strong indicator for the effectiveness of any return policy, this strategy recognizes that "it is important to not only consider the return rates but also the situation of the individuals concerned, enabling their return in a dignified manner and taking into account their reintegration prospects once they return to their country of origin".
(...)
Läs mer (Extern länk)
Parliament calls for more legal options for migrant workers coming to the EU
An EU framework for legal migration would encourage more orderly migration, attract much-needed workers, undermine smugglers and traffickers, and ease integration.
In a report adopted with 495 to 163 and 32 abstentions, Parliament highlights that legal migration has barely been part of the EU's migration policy since 2015 and underlines that the New Pact on Migration and Asylum does not include any specific proposals in this area.
"EU and national policy on legal migration should focus on responding to labour market and skills shortages", MEPs argue, pointing to the ageing population and shrinking workforce. They demand that the legislation in place be reviewed and the scope made wider, as it currently covers mostly highly skilled or highly paid workers and multinational corporations, with only the seasonal workers directive targeting lower-paid migration.
The text stresses the important role of remittances and the benefits that safe, regular and orderly migration have for both sending and receiving countries. Acknowledging the risk of "brain drain", MEPs suggest promoting circular migration, where the migrant returns after a certain amount of time to their country of origin and might leave again for work reasons. For this purpose, the Commission should analyse the approach taken by other countries, such as a points-based system. They also suggest allowing foreign workers to spend longer periods away from their host country, so they can travel more easily to their home countries.
An EU talent pool for third-country workers
In order to better respond to labour needs or shortages on national markets, MEPs propose developing a talent pool and a matching platform at EU level, covering all sectors and levels of employment, that would serve as a one-stop shop for non-EU workers, EU employers and national administrations.
(...)
Hela referatet (Extern länk)
Antagen text på svenska: Nya vägar för laglig arbetskraftsmigration (Extern länk)
Internal displacement at all-time high after unprecedented year of crises
The total number of people living in internal displacement reached a record 55 million by the end of 2020. During a year marked by intense storms and persistent conflict, 40.5 million new displacements were triggered across the world by disasters and violence, the highest annual figure recorded in a decade.
"It is particularly concerning that these high figures were recorded against the backdrop of the Covid-19 pandemic, when movement restrictions obstructed data collection and fewer people sought out emergency shelters for fear of infection," said the director of the Internal Displacement Monitoring Centre, Alexandra Bilak.
Escalating violence and the expansion of extremist groups in Ethiopia, Mozambique and Burkina Faso fuelled some of the world's fastest growing displacement crises, according to IDMC's annual global report. Long-running conflicts, such as those in the Democratic Republic of the Congo, Syria and Afghanistan, also continued to force large numbers of people to flee.
"It's shocking that someone was forced to flee their home inside their own country every single second last year. We are failing to protect the world's most vulnerable people from conflict and disasters," said the secretary general of the Norwegian Refugee Council, Jan Egeland.
Weather-related events, primarily storms and floods, were responsible for 98% of all disaster displacement. Intense cyclone seasons in the Americas, South Asia and East Asia and the Pacific, and extended rainy seasons across the Middle East and sub-Saharan Africa, uprooted millions of people. Cyclone Amphan alone triggered around five million displacements across Bangladesh, Bhutan, India and Myanmar. The Atlantic hurricane season was the most active on record with 30 named storms, including hurricanes Iota and Eta which affected 12 Central American and Caribbean countries.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Vad har hänt med migrationen under pandemin?
Covid-19-pandemin demonstrerar hur oväntade händelser kan påverka migrationen globalt. Ländernas pandemirestriktioner har varit omvälvande för asylmottagandet och beslutsprocessen, med resultat att situationen blivit allvarligare för människor på flykt. Samtidigt har det också blivit svårare för människor att återförenas med sina familjer och arbeta i andra länder som arbetskraftsinvandrare.
Situationen för människor på flykt förvärras
Av alla som riskerar att drabbas av viruset är människor på flykt bland de mest utsatta, eftersom de ofta bor i överfulla miljöer med begränsad tillgång till hygien- och sanitetsanläggningar, tvål och andra medel för att skydda sig själva. Resultatet av införda pandemirestriktioner är att allt fler måste stanna kvar i flyktinglägret eller i en annan svår situation med stor smittspridning.
Media har rapporterat om hur situationen har förvärrats i ett antal flyktingläger på grund av pandemin, till exempel när ökad smittspridning i läger har skapat oroligheter. Greklands största flyktingläger Moria på ön Lesbos brann i stora delar ner i september 2020. Ytterligare ett grekiskt läger drabbades av bränder senare samma år, denna gång i flyktinglägret på Samos. Bränderna startades efter upplopp som uppstod när människor med positiva Covid-19 resultat hade tvångsisolerats.
Innan mars 2020 var nedstängningar av hela samhällen ovanligt, nu är det en normalitet. Under en tid i pandemins början hade hela 168 länder helt stängda gränser och 90 av dessa länder gjorde inte ett undantag för människor på flykt. Det innebär att möjligheten för människor på flykt att ta sig till säkra länder försvårades. Nedstängningar har också visat sig riskera att göra migranter till papperslösa som följd av de begränsade möjligheter att förnya visum, uppfylla visumkraven eller avlägsna sig från landet.
(...)
Hela artikeln med statistik (Extern länk)
IOM 21-05-25: COVID-19 behind unprecedented changes in the number of migrants moving across East and Horn of Africa (Extern länk)
Ensamkommande Nabi tar studenten i vår - är orolig att han inte får stanna
Nabi Mohammadi från Afghanistan är en av 84 ensamkommande som tar studenten i vår, vilket betyder att han måste ha fast anställning inom sex månader efter studenten för få stanna i Sverige.
Riksdagen ska under torsdagen debattera och rösta om regeringens förslag om att lätta på kraven i gymnasielagen för ensamkommande att få uppehållstillstånd, men en majoritet av riksdagspartierna är emot lättnader.
"Jag känner mig väldigt stressad att tänka hela tiden om vad som kommer hända om jag får jobb eller inte", säger Nabi.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Väst 21-06-02: Mhadi fick fast jobb på bruket - direkt efter studenten (Extern länk)
Alpackor ska ge jobb åt nyanlända
Gårdar på landsbygden kan vara en lösning för att ge jobb åt nyanlända som står långt från arbetsmarknaden.
Det här testas av flera gårdar i Sverige genom ett projekt som Hushållningssällskapet och Jordbruksverket står bakom.
"Jag känner att det är roligt att göra en insats, att hjälpa till och försöka få människor i arbete", säger Jan Rocksén, som driver alpackaverksamheten på Backaberg.
Hela inslaget (Extern länk)
Flyktingprojekt gav jobb på lantbruk
Valdemarsviks kommuns projekt "flykting söker bonde" har spridit sig till andra kommuner efter lyckat resultat.
De flyktingar som deltog i kommunens projekt fick först utbildning på Gamlebygymnasiet, och sedan hjälp att söka lantbruksjobb.
Gebreziher Gebremarizam och Nasir Mahmoud, flyktingar från Eritrea, är två av dem som fått jobb genom projektet och de jobbar nu på Susanne Carlssons lantbruk i Valdemarsviks kommun sedan tre år tillbaka.
Hela inslaget (Extern länk)
Utlandsfödda ska lättare få vårdjobb: "Måste kunna göra det lite bättre"
För att personer med hälso- och sjukvårdsutbildning som kommer från andra länder lättare ska få jobb i Sverige påbörjade man 2015 ett särskilt projekt i region Kalmar län.
"Vi såg att många av flyktingarna som kom 2015, var läkare eller sjuksköterskor och vi såg att det var en lång process att bli legitimerad i Sverige så vi kände att det här måste vi kunna göra lite bättre", säger Jacqueline Doohan, handläggare för utlandsrekrytering på regionen.
Projektet handlar bland annat om att få igång svenska i undervisningen och se till att få ut praktikplatser.
Hela inslaget (Extern länk)
Här hjälper äldre nyanlända att lära sig språket - genom sång
På äldreboendet Linnégården i Stockholm så pågår ett projekt där nyanlända sjunger tillsammans med de äldre.
Syftet är att de nyanlända ska lära sig svenska och samtidigt får de äldre en chans att träffa nya människor.
"Jag tycker det är mycket bra och jag blir glad av det här", säger Muguli som var med och deltog i sången.
Hela inslaget (Extern länk)
Vetlandamannen sökte först asyl i Norge med annat födelsedatum
Mannen som åtalats för attackerna i Vetlanda skulle egentligen aldrig kommit till Sverige. DN har fått tillgång till uppgifter som visar att han först sökte asyl i Norge - och därför bröt mot Dublinförordningens regler när han tog sig hit.
Det är dokument från polisens Nationella operativa avdelning som enligt DN visar att mannen, som är afghansk medborgare, först tog sig till Norge.
Där visade han, enligt tidningens uppgifter, i oktober 2015 upp ett pass som visade att han var född 1988.
Mannen nekades dock asyl i Norge. I februari 2016 sökte han i stället asyl i Sverige. Han berättade då att passet han hade med sig till Norge var felaktigt och att han är född 1999.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
"Vi är fast, vi kommer inte härifrån"
Knappt hälften har ett arbete att gå till. De som jobbar har låg lön och bara fyra av tio kan försörja sig själva.
En ny kartläggning visar det utanförskap svensksomalier lever i.
Rapporten från Stiftelsen The Global Village om svensksomalierna är en dyster läsning. De som bor i Sverige men är födda i Somalia, eller har somaliska föräldrar, är cirka 110?000 personer. Det är drygt en procent av Sveriges befolkning. Ungefär lika många som folkmängden i mellanstora städer som Halmstad, Eskilstuna eller Borås.
Men svensksomalierns tillvaro skiljer sig från genomsnittssvenskens.
Knappt hälften har jobb
Arbetslösheten bland svensksomalierna är mycket hög. Inte ens hälften, 48 procent, av dem mellan 20 och 64 år hade ett arbete att gå till 2018. Motsvarande siffra för alla svenskar var nästan 80 procent.
- Det är en av de stora utmaningarna. Trots att andelen med arbete har blivit nästan dubbelt så stor som 2013 så hittar fortfarande många inte till arbetsmarknaden, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Stiftelsen The Global Village som bland annat arrangerar Järvaveckan.
Han berättar om fördomarna mot utomeuropéer, och att majoritetssamhället inte släpper in dem. I alla fall inte för att prata allvar, som om trångboddhet, utbildning eller arbete - medan det går bra för politiker och tjänstemän att stötta sådant som barnkultur, dans och idrott, tycker Ahmed Abdirahman.
- Det handlar alltid om invandrare som kopplas ihop med problem, det talas inte med oss, säger Ahmed Abdirahman.
Aweis Abdulkadir, ordförande i föreningen Somalisk svensk community center, konstaterar att integrationen i Sverige fungerar så mycket sämre än i exempelvis USA och Kanada, där det också bor många somaliska invandrare.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Så har migrationspolitiken förändrats - nya politiken döms ut på förhand
I sommar får Sverige en ny migrationslag. Men partierna är fortsatt oense och tävlar om vem som vågar vara hårdast. Inom forskarkåren bubblar det - den nya politiken döms ut på förhand för att inte uppnå det som den säger sig vilja. Vilket pris kommer individ och samhälle att få betala för kapplöpningen mot botten? Syres migrationsreporter Hanna Strid har pratat med politiker, experter och några av dem som berörs.
I ett kedjehus i en svensk småstad i Uppland bor Farida, som egentligen heter något annat, med sin familj. Hon kom med fyra barn till Sverige via familjeåterförening för fyra år sedan. Hon har lärt sig svenska och omvandlat sin syriska lärarexamen till en svensk lärarlegitimation. Hon har "gjort sig anställningsbar". Men trots lärarlegitimationen får hon bara arbeta som lärarassistent på ett tillfälligt kontrakt.
När jag ringer upp Farida är det sen eftermiddag på valborgsmässoafton. Vi har inte träffat varandra på över ett och ett halvt år - sedan innan pandemin slog till. Hon har precis kommit hem från jobbet och sitter i den svarta soffan i vardagsrummet. Vi vinkar till varandra genom skärmarna.
Första gången jag och Farida kom i kontakt med varandra var i december 2016. Då föll ryska och syriska bomber över hennes hemstad Aleppo. Opposition och rebeller besegrades i slutet av månaden till priset av otaliga civila dödsoffer och enorm förödelse.
Men Farida var som tur var inte kvar i Aleppo då i december 2016. Hon hade vid det laget nästan bott ett år i Greklands huvudstad Aten tillsammans med sina fyra barn. Men att på avstånd se bomberna falla var ett trauma i sig. I Aten fanns ingen familj och bara nyfunna vänner. Ovissheten om framtiden gjorde att det kändes som att leva i ett vakuum - utan att veta vad som är upp och vad som är ner.
Levde separerade
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Nya migrationslagen är en skam för Sverige
Kunskapsprov, språktester och skärpta försörjningskrav kommer att göra livet till ett helvete för många och försämra integrationen.
När arbetslöshet, svartjobb och kriminalitet blir resultatet av den förda politiken kan ansvariga politiker bekvämt luta sig tillbaka och skylla på "invandrarna". Det är skamligt, skriver Lars Ohly och Rasken Andréasson.
Vi i Verdandi - arbetarnas socialpolitiska organisation - förtvivlar vid åsynen av den nya flyktinglagen. Vår människosyn går på tvärs mot de attityder som nu sprids och som ligger till grund för lagstiftningen.
"Att införa snäva tidsgränser, försörjningskrav och så vidare kan inte rättfärdigas av länder som strävar efter humanism, mänskliga rättigheter och jämställdhet." Den som säger det är Henrik Nordentoft, nordisk representant för FNs flyktingorgan UNHCR.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sverige måste sluta ta över andra länders asylsökande
Sverige missade chansen att föra över gärningsmannen i Vetlanda till Norge, där han tidigare sökt asyl. Vad värre är: den rödgröna regeringen har sedan dess försvårat möjligheterna till liknande överföringar av asylsökande.
Flera av de senaste årens mest omskakade våldshändelser har begåtts av personer som överhuvudtaget inte borde ha befunnit sig i Sverige. Den så kallade Ikea-mördaren borde redan ha varit överförd till Italien när han knivmördade två slumpmässigt utvalda offer i Västerås 2015.
Terroristen Rakhmat Akilov, som mördade fem personer på Drottninggatan 2017, hade ett polskt visum och hans asylansökan skulle följaktligen heller aldrig ha prövats här, utan i Polen.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Här är mammorna som inte får bli firade i dag
Rädda Barnen: Kraven för återförening är för hårda i nya lagförslaget
I dag firas mors dag i Sverige. Många mammor blir uppvaktade med blommor, presenter och varma kramar. Men inte alla.
Tsegas högsta önskan är att få sin son till Sverige. Hon flydde från Eritrea och fick uppehållstillstånd i Sverige. Det är nu många år sedan. Likadant för Yordanos. Hon har levt över sex år i Sverige men barnen är kvar i Eritrea, en diktatur i långvarig konflikt.
"Jag kunde inte ta med barnen. Risken att bli skjuten vid gränsen var för stor" säger Yordanos som flydde förtryckarregimen och kom till Sverige 2015.
Hon har uppehållstillstånd här eftersom hon har skyddsbehov. Däremot kan hon inte få hit sina barn. Försörjningskraven som ställs för att få återförenas med sin familj är för höga.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Religiöst förföljda kan inte räkna med svensk asyl
Av: Thord Eriksson
Mohamed Amara ska utvisas till Marocko - uppmanas mörka sin ateism
Den skira grönskan verkar nästan självlysande, som om det nyss har fallit ett stilla regn.
Det skulle kunna vara reklam riktad till kontinentaleuropéer med längtan till naturen, men Sverigebilden som säljs i videoklippet är allt annat än smickrande.
Filmen spelades in någonstans i Sverige häromveckan av en ung man vid namn Mohamed Amara. För drygt två år sedan lämnade han Marocko, reste hit på turistvisum och sökte asyl. Hos en handläggare på Migrationsverket berättade han om ett växande religiöst tvivel som lett till förföljelse, hot och nästan kostat honom livet.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
13 år i Sverige och vi vägrar ge dig trygghet!
Av Emilie Hillert
Om ett migrationssystem som fallerat och barnen som betalar priset. Du är född i Sverige. Du har aldrig varit någon annanstans. Aldrig lämnat Sveriges rike. Aldrig varit utanför landets gränser. I tretton år har du levt. Tretton år i samma land. Tretton år av samma sak.
Ser man dig på stan är du som vilken tonåring som helst.
Ser man dig i klassrummet är du som vilken klasskamrat som helst.
Ser man dig på fotbollsplanen är du som vilken lagkamrat som helst.
Ser man dig på konserten är du som vilken körmedlem som helst.
Du är i mångt och mycket som vilket barn som helst. Förutom för en enda liten men oerhört viktig detalj: Du har inte rätt att vara här. Du ska ut!
Du är född i ett land som påstår sig värna mänskliga rättigheter, men vars sken bedrar.
Du är född i ett land vars flesta invånare antingen tror att det finns en rättssäker migrationsprocess, eller i varje fall är likgiltiga till avsaknaden av det.
Du är född i ett land i vilket den bruna sörjans rasistiska propaganda sprider sig som en löpeld och det som för bara några år sedan var extremt nu har blivit normalt.
Du är född i ett land i vilket Barnkonventionen görs till lag i någon slags signalpolitik, samtidigt som vi underlåter att faktiskt realisera införlivandet av dess rättigheter.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
TEST: Hade du fått stanna i Sverige efter gymnasiet?
Eller hade du kunnat bli utvisad till ett land i krig?
Testa och se om du hade fått stanna i Sverige enligt den tillfälliga gymnasielagen! Det kallas lagen man kunde söka till mellan juli-sep 2018 för att få tillfälligt uppehållstillstånd, om man hade fått avslag på sin asylansökan trots att man var minderårig när man kom till Sverige. Cirka 7600 av de 11 800 sökande beviljades tillfälligt uppehållstillstånd genom lagen.
Observera att testet är en tolkning av gymnasielagen (2016:752), som är svårtolkad och det tas ofta beslut enligt individuella bedömingar. Testet är skapat av den ideella föreningen MiM Kunskapscentrum under projektet Arbete RÄTT FRAM, som finansieras av Arvsfonden.
Gör testet! (Extern länk)
(V): Ge amnesti till de unga som omfattas av gymnasielagen
Hur behandlar regeringen de asylsökande och hur står det till med decentraliseringsviljan egentligen? Asylmottagandet har minskat och därför anser migrationsverket att verksamheten i landet ska koncentreras. Människor flyttas runt som schackpjäser. Enskilda och familjer har redan flyttat flera gånger mellan Migrationsverkets olika boenden. Barnen har ryckts upp från förskolor och skolor.
På många ställen har de asylsökande tagits emot av samhällsgemenskapen, barnen har fått lekkamrater och skolkamrater och lärt sig svenska. I dagsläget gäller det Örnsköldsviks och Kramfors kommuner där drygt 400 personer tvingas flytta. I Örnsköldsvik berörs 30 barn och i Kramfors drygt 90. Detta skapar stor otrygghet, frustration och känslor av hopplöshet. Hur rimmar denna utveckling med politikens vilja att decentralisera statlig verksamhet? Regeringen och Migrationsverket behöver tänka om och se till att det välfungerande service- och utredningskontoret med 24 tjänster som finns i Kramfors ska vara kvar.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
För vilka är den ljusnande framtiden vår?
Av Emilie Hillert
Studentdagen är enligt traditionen en glädjens dag. Examen är avlagd och livet ska äntligen börja. En dag full av hopp. För vissa gymnasieungdomar blir lyckan emellertid extremt kortvarig. Eftersom studentdagen startar nedräkningen av sexmånadersfristen, den tid som de har på sig att finna en tillsvidareanställning. Lyckas de med detta beviljas de permanent uppehållstillstånd. Misslyckas de kommer de utvisas till ett av världens farligaste länder. En lek med deras liv och ett slöseri med våra resurser.
"Sjung om studentens lyckliga dag, låtom oss fröjdas i ungdomens vår. Än klappar hjärtat med friska slag, och den ljusnande framtid är vår". Det är den vackra inledningen på studentsången som sjungs vitt och brett i vårt avlånga land i dessa tider.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
"Allt mer orimligt att utvisa till Afghanistan"
Med hänsyn till den svåra situationen i Afghanistan bör samtliga utvisningsbeslut inhiberas i väntan på ett nytt rättsligt ställningstagande. Det skriver debattörer från Håll ihop Sverige.
Migrationsverket har ansvar för att bedöma säkerheten i länder dit asylsökande som fått avslag skall utvisas. I veckan ändrade myndigheten snabbt sin bedömning av säkerhetsläget i Gaza så att inga utvisningar dit kan verkställas. Trots den allvarliga utvecklingen i Afghanistan det senaste halvåret gör Migrationsverket bedömningen att det inte finns några hinder att sända tillbaka människor dit. Deras rättsliga ställningstagande daterar från juni 2020. Detta ställningstagande var orimligt för ett år sedan och är än mer orimligt i dag.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Insändare: Ingen ska behöva utvisas till Afghanistan
Sigbritt Herbert
Sverige har nu tagit hem sina trupper från Afghanistan. De har nu fullföljt sin mission. Alla länder som fortsatt har trupper i landet planerar ett hemsändande eller har, likt Sverige, redan gjort det. Detta efter fredsavtalet mellan USA och talibanerna. Men, våldet i landet fortsätter och förvärras.
Australien stänger sin ambassad i Afghanistan och tar hem personalen för deras säkerhets skull. USA och Storbritannien planerar att evakuera tusentals afghanska tolkar och andra som hjälpt dem tillsammans med deras familjer. Detta för att de fruktar hämnd från talibanerna när de tar makten.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
(M)-politiker: Regeringen ökar invandringen - mörkar skolans problem
Regeringen vill öka invandringen men mörkar medvetet integrationsproblemen i svensk skola. Det är ett svek mot de barn i socialt utsatta områden som är i störst behov av stöd och hjälp.
De behöver mer kunskaper och bättre skolor - inte en regering som medvetet försöka gömma undan dem i statistiken, skriver Kristina Axén Olin och Maria Malmer Stenergard (M).
Sverige lider av stora integrationsproblem, som griper in i nästan alla politiska sakfrågor, inte minst i skolan. Utrikesfödda elever presterar generellt betydligt sämre än svenska elever och skillnaderna mellan grupperna ökar. Medan nio av tio elever födda i Sverige gymnasiebehörighet, är motsvarande siffra för utrikesfödda elever bara sex av tio.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
KD vill att Migrationsverket ska lagra data om invandrare
Kristdemokraterna vill att Migrationsverket ska lagra biometriska data av alla utlänningar som söker sig till Sverige.
Det här är ett av flera förslag från partiet, som man hoppas ska minska kriminaliteten i arbetslivet.
Kristdemokraterna vill också höja lönekravet vid arbetskraftsinvandring från dagens 13 000 kronor i månaden till 35 000 kronor, när det handlar om yrken där det inte är arbetsbrist i Sverige.
Hela inslaget (Extern länk)
Medborgarskap inte lösningen för statslösa grupper
Tidigare forskning har visat att medborgarskap till en nationalstat, som Sverige eller Storbritannien, är lösningen för statslösa grupper, till exempel palestinier och kurder. Linnéuniversitetets forskare Barzoo Eliassi visar i sin nya bok Narratives of Statelessness and Political Otherness att det är otillräckligt och inte löser problemet.
Vad innebär det att vara utan en nationalstat? Den frågan har Barzoo Eliassi, docent i socialt arbete, undersökt i den tvärvetenskapliga boken Narratives of Statelessness and Political Otherness. Boken bygger på intervjuer med palestinier och kurder i Sverige och Storbritannien, med fokus på medborgarskap och nationalitet.
- Trots medborgarskap i en nationalstat upplever statslösa grupper att de möts av respektlöshet och ofta saknar en effektiv röst. Verklig jämlikhet uppstår inte förrän nationalstaten avkoloniseras och de-etnifieras, säger han.
Statslöshet är i grund och botten en produkt och ett resultat av exkluderande nationalstater. Barzoo Eliassi menar därför att lösningen inte är att bli medborgare i en nationalstat, utan det är själva nationalstaten som politisk ordning som behöver omformuleras för att inte skapa hierarkier av identiteter inom ramen för staten.
Statslösa exkluderas på den politiska världsarenan
I boken illustrerar han att nationalstater ofta bygger på idéer som främjar nationell likhet, vilket betyder att minoriteter blir föremål för icke-erkännande och assimilation.
- Det är först genom att bli en nation och tillhöra en nationalstat som en grupps politiska existens kan garanteras. På det sättet exkluderas statslösa dessutom på den politiska världsarenan, säger Barzoo Eliassi.
Lösningen, enligt Barzoo Eliassis forskning, är vad han kallar att de-etnifiera och avkolonisera enhetliga nationalstater.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Läs mer om boken hos förlaget Palgrave Macmillan (Extern länk)
15 juni, online: Seminarium: Hur gick det för dem som inte fick stanna?
Tisdag, 15 juni kl.11.00-12.15 bjuder Delmi in till ett webbinarium för att presentera en ny studie om återvändande migranters erfarenheter av självmant och ofrivilligt återvändande. Med utgångspunkt i unik data som samlats in på plats i Irak och Afghanistan undersöker rapporten hur migranter som återvänder från Sverige efter en nekad asylansökan upplever återintegrationen i ursprungslandet - hur väl fungerar befintliga stödstrukturer och går det verkligen att tala om ett "hållbart" återvändande?
En reglerad migrationspolitik förutsätter att individer som saknar laglig grund att vistas i ett land, exempelvis personer som fått avslag på sin asylansökan, återvänder till sina ursprungsländer. Begreppet "hållbart återvändande" har ingen klar definition, men brukar av politiska beslutsfattare på olika nivåer förstås som att återvändaren inte ska återmigrera till EU. Oavsett definition vet vi väldigt lite om hur återvändandeprocessen påverkar de individer som, självmant eller ofrivilligt, återvänder till sina forna hemländer.
Den AMIF-finansierade Delmirapporten Those who were sent back - Return and reintegration of rejected asylum seekers to Afghanistan and Iraq undersöker hur återvändande migranter upplever återintegrationen på plats. Hur påverkar asyl- och återvändandeprocessen möjligheterna att etablera sig på nytt i ursprungslandet? Vilka faktorer bidrar till att främja respektive hämma ett välfungerade och "hållbart" återvändande?
Medverkande
Henrik Malm-Lindberg, rapportförfattare och utredningssekreterare vid Delmis kansli.
Constanza Vera-Larrucea, rapportförfattare och utredningssekreterare vid Delmis kansli.
Lars Westbratt, statssekreterare hos justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.
Anna Lindblad, särskild rådgivare på Migrationsverkets myndighetsstab.
Alexandra Segenstedt, senior policyrådgivare migration, Svenska Röda Korset.
Moderator: Ann-Louise Rönestål Ek, journalist.
Läs mer och anmäl dig (Extern länk)
16 juni, online: Digitalt seminarium: Vad blir den nya migrationslagstiftningens ...
Online med Facebook Live
Facebook Live Onsdag 16 juni 2021 kl. 09:00
Med utgångspunkt i situationen för den som flyr till Sverige samlar Svenska Röda Korset ett antal aktörer för att ta reda på vad effekterna blir av den nya migrationslagstiftningen som träder i kraft den 20 juli. Hur kommer förslaget till lagstiftning påverka situationen för den som söker asyl och hur påverkas möjligheten till etablering?
Medverkande
Anette Carnemalm, verksamhetschef på Röda Korsets Center för krigsskadade och torterade i Malmö
Sara Branegård, Integrationsstrateg, Flens kommun
Alexandra Segenstedt, Senior policyrådgivare migration, Svenska Röda Korset
Arild Vågen, sakkunnig Arbetsförmedlingen
Abdullah Miri, samhällsdebattör och språkrör för flyktingkommittén, styrelseledamot i kompis Sverige och Diversify Foundation
Carl Bexelius, rättschef Migrationsverket
Politisk diskussion
Rikard Larsson (S), Christina Höj Larsen (V), Jonny Cato (C), Maria Malmer Stenergard (M)
Läs mer (Extern länk)
Podd: Stressigt på Migrationsverket och positionerande partier
Vi närmar oss omröstningen i riksdagen och svaret på frågan om hur Sveriges nya migrationslagstiftning kommer att se ut. Men hur förbereder sig Migrationsverket på den nya lagstiftningen och vad säger de olika partiernas motioner om hur migrationspolitiken kommer att utvecklas?
I det här avsnittet gästas podden av Asylrättscentrums gamla chefsjurist Anna Lindblad, som nu jobbar som särskild rådgivare på Migrationsverkets myndighetsstab. Tillsammans med Asylrättscentrums jurist Sofia Rönnow Pessah pratar Anna Lindblad om den nya lagstiftningen och vad som händer efter den 21 juli 2021. Det är ett samtal om hur myndigheten förbereder sig inför en ny lagstiftning och varför Migrationsverket behöver mer tid att få allt på plats. Vi pratar även om vad den nya lagstiftningen innebär och vad som blir annorlunda med en lagstiftning som ska gälla tillsvidare istället för en tillfällig`.
Dessutom har Sofia Rönnow Pessah läst samtliga partiers motioner och analyserar vilka migrationspolitiska förslag som kommer att drivas framöver.
Läs mer (Extern länk)
Rättssäkerheten och solidariteten - vad hände?
Hur har barn, unga och vuxna som sökt skydd i Sverige påverkats av en allt mer restriktiv migrationspolitik? Den frågan står i fokus i en ny bok från Asylkommissionen. (...) Här i bloggen delar vi bokens förord, skrivet av Mohamed Kiswani, byggprojektledare och medlem i Asylkommissionen.
Denna antologi är ett arbete som varenda människa med något intresse för mänsklighet och samhällsfrågor måste läsa och reflektera över. De samlade berättelserna, undersökningarna och rapporterna som presenteras i antologin utgör en tvärvetenskaplig samtidsanalys över det svenska myndighetssystemet och dess inverkan på människoöden, kanske för generationer framåt.
Jag har själv erfarit hur det mottagande man får som skyddssökande avspeglar sig i efterföljande generationer. Min pappa var bara 14 månader gammal när byn utanför Jerusalem invaderades i april 1948, och hela familjen tvingades fly hals över huvud från kriget. Efter 25 år på flykt, från stad till stad och från krig till krig lyckades han att ta sig till Sverige och till Ronneby. Här fanns inga krig, inga flyg som bombade, inga soldater, ingen gerilla och inga frihetskämpar. Här fanns ett erkännande och en frihet som gav barn möjlighet att växa upp i trygghet.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
British mother, 79, who fostered 21 child refugees reunited three decades later
+ Clare Findlay, who lived in Scottish Highlands, answered plea for help in 1992
+ She took in 21 children after plane carrying them needed an address to take off
+ The mother had initially only agreed to take in two youngsters
+ Belief that most children were orphans was dispelled with help of student
+ Petra Lovrekovic, then 16, was a Serbo-Croat speaker who communicated with the four mothers who were on the flight
+ They revealed that the other parents were stuck in refugee camp
+ Ms Findlay then cared for the children until other mothers arrived in the UK
A British mother who sheltered 21 child refugees fleeing from the war in Bosnia after answering a newspaper advert has reconnected with some of them after nearly 30 years.
Clare Findlay, 79, who was then living in the Scottish Highlands, answered the plea for help in 1992, when refugees were fleeing war-torn Bosnia.
She had initially only agreed to care for two children but was then told a plane carrying 21 youngsters and four mothers needed to give an address to be allowed to leave Bosnia.
Incredibly, she therefore agreed to take all of the refugees in until permanent foster homes could be found for them.
The story took a further twist when a Serbo-Croat-speaking school pupil enlisted to communicate with the children discovered that the ones who did not have their mothers with them were not orphans, as had previously been believed.
Instead, their mothers were stuck in a refugee camp. Ms Findlay therefore insisted that they be flown to the UK to be reunited with their children.
Speaking in tonight's episode of BBC documentary series Saved by a Stranger, Ms Findlay said: 'As far as I was concerned the children weren't going to move from our house until they had their actual mothers with them.'
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Låtsades vara asylsökande - planerade attack
Förklädd till en fruktförsäljare från Damaskus lyckades den tyska soldaten registrera sig som asylsökande i sitt hemland.
Soldaten misstänks under samma tid planerat en attack mot två framstående tyska politiker.
Under torsdagen inleds rättsprocessen mot den tyska soldat som misstänks ha planerat en attack mot politiker, förklädd som syrisk flykting.
Den manliga soldaten använde sig mellan 2015 och 2017 av en falsk identitet som en syrisk asylsökare, en fruktförsäljare från Damaskus med namnet David Benjamin. Under det falska namnet ansökte han om asyl i Tyskland och beviljades tillfälligt uppehållstillstånd i landet.
På flygplats
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.
Följ Asylnytt: Asylnytt Facebook @Asylnytt twitter