Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt kommer ut 2-3 gånger per månad med nyheter i asylfrågor från nyhetsbyråer och tidningar, politiska organ, myndigheter och frivilligorganisationer. Nyhetsbrevet nedan och arkivet i högermenyn innehåller citat och referat, inga egna kommentarer. Källor, se nedan. (För praxisnotiser och redaktörens egna texter; se den grå rutan.)
SÖK BLAND RUBRIKERNA I DETTA NUMMER:
Förslaget: Asylsökande som vill jobba måste bo på Migrationsverkets center
Att avskaffa ebo-lagen räcker inte, bedömer regeringen.
För att få rätt att arbeta i väntan på besked om uppehållstillstånd kan den asylsökande i framtiden behöva välja att bo på Migrationsverkets egna anläggningar, inte i redan utsatta stadsdelar eller hos vänner.
Förslaget ska få ett snabbspår till färdigt lagförslag.
Socialdemokraterna i Göteborg har i ett par decennier drivit kravet på att den så kallade ebo-lagen, lagen om eget boende, ska avskaffas.
Efter ett möte under tisdagen med partifolket i just Göteborg säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) till DN att förslaget om ett skärpt regelverk presenteras inom kort. Det sker i form av ett tilläggsuppdrag till den utredning, "Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande", som redan pågår.
- Vi kan nog behöva ha en tuffare, ytterligare reglering mot anläggningsboende. En sådan kan vara att undantaget som kan ges för att få jobba under ansökningstiden knyts till att du bor på just anläggningsboendet, säger Ygeman.
Utredningens huvuduppdrag är att föreslå hur en skyldighet att bo på ett statligt mottagningscenter och att delta i vad man kallar en samhällsintroduktion ska utformas och betänkandet ska läggas fram först i slutet av februari nästa år. Men tilläggsuppdraget vill regeringen ha redovisat redan till hösten.
I debatten om integration har länge förts fram tvivel på hur stor skillnad det faktiskt skulle göra om ebo-lagen tas bort. Regeringen vill att det även i fortsättningen ska vara tillåtet att ordna boende på egen hand. Vid ett sådant val ska man dock inte få den så kallade dagersättningen, i dag 71 kronor för vuxna ensamstående.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Regeringen vill att fler som döms för brott ska utvisas
Regeringen vill att fler personer som begår allvarliga brott ska kunna utvisas från Sverige.
- Om du döms för ett allvarligt brott i Sverige och inte är svensk medborgare ska du som huvudregel kunna utvisas, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman på en pressträff.
Regeringen presenterar på fredagen en rad förslag som ska öka möjligheten att utvisa personer som har begått brott i Sverige.
Utvisning på grund av brottets allvar ska kunna ske vid ett lägre straffvärde än i dag, enligt förslaget, vilket betyder att straffvärdesgränsen halveras från 12 till sex månaders fängelse.
- Om du döms för ett allvarligt brott i Sverige och inte är svensk medborgare ska du som huvudregel kunna utvisas. Förtroendet för rättsstaten och migrationspolitiken är beroende av om den som kommer till landet också följer våra lagar, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman på en pressträff.
Högre krav på etablering
Brottets karaktär ska också kunna ligga till grund för utvisning, bland annat om det inneburit ett angrepp på någons liv, hälsa, frihet eller frid.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-02-11: M: All brottslighet som leder till fängelse borde innebära utvisning (Extern länk)
Regler - Brott
Remissvar om att förstärka arbetet mot arbetskraftsexploatering
Skadestånd till arbetskraftsinvandrare och krav på bostad som tillhandahålls av arbetsgivare är några förslag som Migrationsverket ställer sig positiv till i det remissvar som idag lämnas till utredningen "Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering". Men verket ser också risker i en mer komplex lagstiftning.
Utredningen om arbetskraftsinvandring har i slutbetänkandet "Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering" föreslagit ett antal åtgärder för att motverka missbruk av regler om arbetskraftsinvandring.
- Migrationsverket är positiv till flera av de förslag som presenteras i utredningen och hoppas att kommande lagändringar kan förhindra exploatering i arbetslivet. Idag saknas det incitament för en arbetstagare att anmäla en oseriös arbetsgivare. Med dessa ändringsförslag ser vi möjligheten till att upptäckandegraden blir högre och att vi minskar chansen för oseriösa arbetsgivare att anställa utländsk arbetskraft, säger biträdande rättschef Anna Lindblad.
Skadestånd till arbetstagare som utnyttjas
Utredningen föreslår att arbetskraftsinvandrare som inte kan få sitt arbetstillstånd förlängt eller har fått sitt tillstånd återkallat på grund av att anställningsvillkoren inte uppfyller kraven för förlängning ges rätt till särskild ersättning motsvarande tre månadslöner. Det förutsätter att arbetsgivaren har insett eller borde ha insett att anställningen inte uppfyllde villkoren för förlängning av tillståndet eller att tillståndet ska återkallas.
Migrationsverket ställer sig positiv till att arbetstagaren kan få skadestånd. Ett sådant skadestånd skulle kunna utgöra ett incitament för fler arbetskraftsinvandrare att informera myndigheter om missförhållanden eller oegentligheter i anställningsförhållanden.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Fler barn ska börja i förskolan
Deltagandet i förskolan är lägre bland exempelvis barn med annat modersmål än svenska och barn i socioekonomiskt utsatta familjer. I en lagrådsremiss planerar regeringen lämna förslag som ska leda till att fler barn börjar i förskolan. Ett av förslagen är att kommuner ska ta kontakt med vårdnadshavarna till de barn som inte har en förskoleplats.
Regeringen föreslår att varje kommun ska vara skyldig att, genom uppsökande verksamhet, ta kontakt med vårdnadshavare till de barn som inte har en plats i förskolan. Kommunen ska informera om förskolans syfte och barnets rätt till förskola, och den första kontakten ska tas inför hösten det år barnet fyller tre år.
För att alla barn ska lyckas i skolan är det viktigt med tidiga insatser. Ett barn som har gått i förskolan är ofta bättre förberett för att börja skolan. En framgångsrik skolgång för alla barn och unga är en viktig åtgärd för att minska och motverka segregationen i samhället, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom.
Barn som har bott i Sverige kort tid, eller som har vårdnadshavare som har bott i Sverige kort tid, ska erbjudas plats i en förskola även i de fall då vårdnadshavarna inte har sökt förskoleplats. Kommunerna ska också sträva efter att aktivt erbjuda plats till andra barn som har behov av förskola för sin språkutveckling.
Att fler barn går i förskolan är viktigt för integrationen. Detta är en del i regeringens arbete med att vända på varje sten för att bekämpa segregationen, säger Anders Ygeman, integrations- och migrationsminister med ansvar för idrott.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023.
Läs mer (Extern länk)
Förskoleplats föreslås bli kommunens ansvar
Att barn börjar i förskola bör vara kommunens ansvar - inte föräldrarnas, anser regeringen. Syftet är främst att i större utsträckning få barn till nyanlända att börja i förskolan.
Det är i dag upp till barnets vårdnadshavare att ansöka om förskoleplats. Men för att få fler barn i förskola föreslår regeringen att kommuner i stället ska ordna förskoleplats åt barn i åldrarna tre till fem år.
- Varje kommun ska vara skyldig att genom uppsökande ta kontakt med föräldrarna till de barn som inte har en plats i förskolan, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S), vid en presskonferens.
Förskolan bedöms ha en viktig socialiserande funktion och barn som går i förskola har senare visat sig klara skolan bättre. Därtill är förskolan viktig när det kommer till att främja integration och språkutveckling i svenska för nyanlända barn.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio 22-01-26: Regeringen: Sök upp vårdnadshavare till barn som inte går i förskola (Extern länk)
Från Afghanistan/ Taliban target LGBT Afghans
Surge in threats, rape, assault, wrongful detention
Lesbian, gay, bisexual and transgender (LGBT) Afghans and people who do not conform to rigid gender norms in Afghanistan have faced an increasingly desperate situation and grave threats to their safety and lives under the Taliban, Human Rights Watch and OutRight Action International said in a report released today.
The 43-page report, "Even If You Go to the Skies, We'll Find You: LGBT People in Afghanistan After the Taliban Takeover," is based on 60 interviews with LGBT Afghans. Many reported that Taliban members attacked or threatened them because of their sexual orientation or gender identity. Others reported abuse from family members, neighbors, and romantic partners who now support the Taliban or believed they had to act against LGBT people close to them to ensure their own safety. Some fled their homes from attacks by Taliban members or supporters pursuing them. Others watched lives they had carefully built over the years disappear overnight and found themselves at risk of being targeted at any time because of their sexual orientation or gender identity.
"We spoke with LGBT Afghans who have survived gang rape, mob attacks, or have been hunted by their own family members who joined the Taliban, and they have no hope that state institutions will protect them," said J. Lester Feder, senior fellow for emergency research at OutRight Action International. "For those LGBT people who want to flee the country, there are few good options; most of Afghanistan's neighbors also criminalize same-sex relations. It is difficult to overstate how devastating - and terrifying - the return of Taliban rule has been for LGBT Afghans."
Most interviewees were in Afghanistan, while others had fled to nearby countries. In addition to worrying about these countries' laws against same-sex relations, interviewees outside Afghanistan lacked proper immigration status, so were at risk of being summarily deported.
(...)
Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)
Från Etiopien/ Etiopien - avrådan
Med anledning av säkerhetsläget har Utrikesdepartementet den 14 februari 2022 beslutat om att ändra avrådan för Etiopien.
Utrikesdepartementet avråder från alla icke-nödvändiga resor till Etiopien med undantag för huvudstaden Addis Abeba.
Utrikesdepartementet avråder vidare från alla resor till Tigrayregionen, Amhararegionen, Afarregionen samt till delar av Oromia. I Oromia avråder Utrikesdepartementet från alla resor till zonerna norra Shewa, västra Shewa, sydvästra Shewa och samtliga zoner längre västerut i nordvästra Oromia samt till zonen Guji i södra Oromia.
Utrikesdepartementet avråder även från alla resor inom 10 km från Etiopiens gräns mot omkringliggande länder (Sydsudan, Somalia (inklusive gränsen mot Somaliland), Sudan, Djibouti och Kenya).
Avrådan gäller tills vidare.
Läs mer (Extern länk)
Från Irak/ EUAA publishes a COI report on Iraq: Targeting of Individuals
Today, the European Union Agency for Asylum (EUAA) published a Country of Origin Information (COI) Report on Iraq titled Iraq: Targeting of Individuals. This report provides information on the targeting and treatment of persons belonging to specific profiles in Iraq, as well as relevant context information in view of the assessment of international protection status determination for Iraqi asylum seekers, including refugee status and subsidiary protection and in particular for use in EUAA's country guidance development on Iraq (2022).
The report, EUAA COI Report - Iraq: Targeting of Individuals
is a part of a series of Iraq reports produced in 2021-2022 and should be read in conjunction with the COI Report - Iraq: Key socio-economic indicators published in November 2021 and the EUAA COI Report - Security Situation to be published soon.
Since June 2021, Iraqis have lodged increasingly more applications for international protection in the EU+. After their monthly applications had fluctuated between 1 300 and 1 700 from August 2020 to May 2021, Iraqis lodged around 1 800 applications in both June and July 2020, rising to some 2 300 in August and then 2 900 in September.1 Over this period, Iraqis were consistently one of the 10 largest groups of applicants in the EU+. EU+ countries issued approximately 21 500 decisions at first instance on Iraqi applications between August 2020 and September 2021, and 41 % of the decisions granted refugee status or subsidiary protection (the recognition rate). The number of cases pending at first instance exhibited a decreasing tendency until May 2021 but has tended to increase in recent months and approached 15 700 cases at the end of September. The main receiving country for Iraqis has been Germany (accounting for more than half of all Iraqi applications from August 2020 to August 2021) followed by Greece, Austria and Belgium2, but recently Iraqi applications have risen quickly also in Lithuania and Latvia as a result of the surge in irregular border crossings from Belarus.
(...)
Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)
Från Kina/ "De vill utradera allt, utrota en hel kultur"
Med risk för att placeras i så kallade omskolningsläger och med en ständig övervakning har den muslimska minoriteten i Xinjiang allt svårare att behålla sin kultur och religion. Dilxat Raxit flydde för snart 25 år sedan men fortsätter kampen för uigurers rättigheter från en lägenhet i Stockholm
Uigurer får det allt svårare att leva i Xinjiang. Sedan 2017 har det kommit mängder av vittnesmål om massinternering av den muslimska minoriteten i nordvästra Kina. Upp till en miljon uigurer kan ha placerats mot sin vilja i så kallade omskolningsläger och assimileringspolitiken, som pågått under lång tid, har trappats upp. Så till den grad att det som sker beskrivs i termer av kulturellt folkmord.
- Ett kulturellt folkmord är precis vad det är. 100 procent. De vill utradera allt som är uiguriskt, utrota en hel kultur, en livsstil. Det kanske kommer att ta 30 år, men det är det som är målet och det är det som är syftet med de här lägren, säger Dilxat Raxit.
På spisen puttrar köttgrytan. Rejäla bitar av potatis och morot tillsammans med lamm. Dilxat och hans vän, Zulfia Bawdin, lagar mat tillsammans. Hon hjälper också till att tolka från uiguriska när språket brister eller tappas i ilskan och indignationen.
Som talesperson för World Uyghur Congress, en av de största intresseorganisationerna för både exiluigurers rättigheter och för uigurers rättigheter i Kina, är det kinesiska som är det internationella språket. Det är på kinesiska som Dilxat Raxit kommenterat den pågående situationen under tio års tid i mängder av internationell press. Han har blivit uppringd av New York Times, Al Jazeera, franska Le Monde och många fler. Och från sin lägenhet i en förort till Stockholm följer han noga utvecklingen i det tidigare hemlandet.
Sedan han tvingades fly från sitt hem i den autonoma regionens huvudstad Ürümqi har han aldrig varit tillbaka. Det var 1997 och Dilxat Raxit var nyss fyllda 30 år när han lämnade sitt tidigare liv bakom sig.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Från Syrien/ Säkerhetssituationen och civilas utsatthet april-november 2021
Rapporten beskriver säkerhetsläget i Syrien på provinsnivå och civilas utsatthet.
/Den innehåller även ett avsnitt om återvändande, här ett utdrag:/
För att kunna återvända behövs någon form av godkännande/personkontroll - klarering - av individens status. Både EASO och Eurpopean Institute of Peace (EIP) rapporterar att en säkerhetsklarering endast torde innebära tillstånd för att resa in i landet. Det utgör dock ingen garanti mot/vid eventuell kontakt med säkerhetstjänsten, som kan aktualiseras när som helst efter inresa.
I Amnesty International och Human Rights Watch senaste rapporter dokumenteras allvarliga övergrepp mot återvändande syrier i form av arresteringar, fängslanden, tortyr och andra former av omänsklig behandling. De flesta uppges ha haft sina papper i ordning, men har ändå blivit föremål för gripanden, både direkt vid ankomst och/eller långt senare. Likaså rapporterar EIP om ett mycket stort antal gripanden av i princip alla kategorier av återvändare (dvs. de som återvänt såväl inom som utom landet, samt de som tecknat försoningsavtal). Frågan om vem som grips och varför förblir därmed svårbesvarad eftersom varierande faktorer kan påverka. Källor konsulterade av EASO lyfter också problematiken med inkonsekvent behandling av återvändare, där en faktor i vissa fall kan leda/har lett till arrestering och i andra fall inte. De olika säkerhetstjänsternas varierande behandling och brist på samordning innebär också en ökad osäkerhet. Lokala förfaranden och praxis förekommer i stor utsträckning. Detta bidrar i sig till bristande konsekvens i hur man behandlar civila i största allmänhet återvändare i synnerhet.
(...)
Hämta rapporten (Extern länk)
Från Ukraina/ UD skärper avrådan från resor samt uppmanar svenskar lämna landet
Med anledning av förändringar i säkerhetsläget har UD idag beslutat att avråda från alla resor till Ukraina samt att uppmana svenskar som befinner sig i Ukraina att lämna landet.
Avrådan gäller tillsvidare.
Detta beslut ersätter tidigare beslut i vilket Utrikesdepartementet avrådde från alla resor till halvön Krim samt regionerna Donetsk och Luhansk och från icke-nödvändiga resor till övriga Ukraina. Denna avrådan har nu skärpts och inkluderar därtill en uppmaning till svenskar som befinner sig i Ukraina att lämna landet.
UD och den svenska ambassaden i Kiev följer utvecklingen noga och har nära kontakt med övriga EU- och nordiska länder. Osäkerheten över utvecklingen är stor, säkerhetsläget kan snabbt förändras och UD ser löpande över och anpassar dessa rekommendationer.
Svenskar i Ukraina bör vidta åtgärder för att snarast lämna Ukraina. UD uppmanar svenskar att kontrollera sina resehandlingar och försäkringsvillkor samt lämna landet med stöd av de alternativ som finns. Var och en arrangerar själv sin utresa. Ett kraftigt försämrat säkerhetsläge kan komma att begränsa ambassadens möjligheter att ge konsulärt stöd.
UD uppmanar även svenskar på plats att iaktta stor försiktighet och följa händelseutvecklingen via lokal och internationell media, att löpande ta del av ambassadens reseinformation via appen UD Resklar eller Sweden Abroad samt att anmäla sig på ambassadens svensklista/lista över svenskar i landet. Svenskar som inte längre befinner sig i Ukraina uppmanas att avregistrera sig från svensklistan.
Svenskar som deltar i internationella insatser uppmanas ta kontakt med sina arbetsgivare för närmare anvisningar.
Ambassaden uppskattar att omkring 200-300 svenskar för närvarande befinner sig i landet.
Läs mer (Extern länk)
Från Ukraina/ Varningen: Miljoner kan tvingas fly i Ukraina
Upp till två miljoner människor som bor längs Ukrainas östra gräns kan tvingas lämna sina hem om den pågående krisen eskalerar, uppger den norska hjälporganisationen Flyktinghjelpen.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Dagens Nyheter 22-02-13: Polen rustar för flyktingström från Ukraina (Extern länk)
Svar på skriftlig fråga: Personer med skyddsbehov som är kvar i Afghanistan
Fråga 2021/22:809 av Pål Jonson (M)
Den 15 augusti 2021 föll Kabul, och talibanerna tog över Afghanistan. En rad lokalanställda och tolkar som hade arbetat för den svenska insatsen i Afghanistan blev då kvar i landet och löpte stor risk att drabbas av repressalier från talibanerna.
Moderaterna var tidigt tydliga med att Sverige skulle behöva ta sitt ansvar gällande skyddsbehovet för afghanska tolkar och lokalanställda som ingått i den svenska insatsen i Afghanistan.
Tyvärr valde regeringen att obstruera försöken att hitta en lösning och kunna flyga ut dem med skyddsbehov. Först samma dag som Kabul föll tog regeringen beslut att använda kvotflyktingsystemet för att ge de lokalanställda skydd i Sverige, något som borde ha gjorts mycket tidigare. Resultatet blev att många av dem som hade hjälpt den svenska styrkan blev kvar i Afghanistan.
Regeringen har sedan dess i omgångar kunnat ta hem vissa av dem som ansetts ha skyddsbehov. Den 17 december 2021 gjorde utrikesminister Ann Linde ett uttalande där hon sa att i stort sett alla de som hade arbetat åt Försvarsmakten i Afghanistan hade kunnat tas till Sverige och att evakueringsinsatsen skulle avslutas.
Uppgifter gör dock gällande att det fortfarande finns kvar ett flertal individer kvar i Afghanistan som uppfyller kriterierna för skyddsbehov. Det nätverk i Sverige som har verkat för att ta hit de afghaner som har arbetat för den svenska styrkan i Afghanistan hävdar i ett mejl till UD att det finns 43 individer som har arbetat för den svenska försvarsmakten, har skyddsskäl och är kontaktbara med kort varsel samt har kontaktat ambassaden.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde följande:
Vad är ministerns bedömning när det gäller antalet personer med skyddsbehov som är kvar i Afghanistan, och avser ministern att verka för att de ska evakueras till Sverige?
Svar av utrikesminister Ann Linde (Extern länk)
Spanien/ Political infighting leaves Lanzarote arrivals in overcrowded facility
A dispute between local and national administrations has prevented the opening of a two million euro reception facility in Lanzarote leaving arrivals in an overcrowded facility. Two alleged smugglers have been sentenced for nine deaths that occurred on an ill-fated voyage from Southern Morocco in March last year. More than 2,200 people arrived - either after rescue at sea or on their own - in the Canary Islands in the second half of January, marking a trend of increased arrivals that continued in the first days of February.
Hundreds of people have been disembarked on Lanzarote after rescue or have arrived by their own accord after arduous journeys from Africa's coast. Spanish law requires they remain in police custody for up to 72 hours upon arrival. On Lanzarote, people are being held in an "overcrowded facility with no showers even though there is a brand new 2.1 million euro centre sitting empty nearby", according to Spanish newspaper El País.
On 25 January at least 400 people were held in a cockroach-infested, insanitary and overcrowded facility without showers or adequate ventilation. One warehouse used is reportedly full of leaks, with observers stating: "it's like it's raining inside". New arrivals are forced to remain in these inadequate facilities while the local and central government battle over opening of a brand new, EU-funded facility that has been empty since October.
The interior ministry led the construction of the new site, but local authorities say the health and safety paperwork is incomplete. One police source said: "It is inexplicable that there is [the new centre] near the port where the migrant boats arrive, yet we have to keep people inside a warehouse full of vermin [...] The conditions in [the old facility] are deplorable. It's a disaster".
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Malta/ Tourist boats were turned into "floating prisons" in the pandemic
A constitutional case against Malta's government members has revealed how four tourist sightseeing boats were turned into quarantine ships described as "floating prisons" in only a few days, after Malta closed its ports in response to the Covid-19 crisis. Thirty-two people have sued the government, saying their detention onboard those ships was illegal and constituted a breach of their fundamental rights.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Malta Today 22-01-26: Tourist boat registration changed days before it became floating detention facility (Extern länk)
Italien/ Five years of EU-sponsored abuse in Libya and the central Mediterranean
Nine-hundred dollars meant the difference between imprisonment and freedom for 23-year-old Kouassi*, who fled his home in Côte d'Ivoire only to be sold to human traffickers in Libya. After being rescued from an unseaworthy boat drifting in the central Mediterranean by MSF's search and rescue ship Geo Barents, Kouassi told the team on board that he had been detained in Libya for three months in 2020 after crossing the border from Algeria.
"They [the guards] put shackles on our ankles and wrists," says Kouassi. "I have many scars on my ankles. I spent three months in shackles. They beat us - they hit us with wooden and metal sticks. I still have scars from cuts with knives on my back," he says.
"It was a prison in the desert, a house that wasn't finished. There were around 10 of us in one room and there were several rooms. They removed everything we had on us and asked for half a million CFA francs [US$900] from our parents for our release," says Kouassi.
Like Kouassi, thousands of women, children and men are trafficked, exploited, arbitrarily detained, tortured and have money extorted from them in Libya simply because they are migrants. On arrival in the country, many migrants are kidnapped and kept captive by militias or other armed groups, or used by traffickers and smugglers as currency. Migrants living in cities are discriminated against, persecuted and face the constant threat of mass arrests and arbitrary incarceration.
"Catastrophic, that's how I'd describe the current situation in Libya," says Mustafa*, a migrant from Mali who has lived in Libya for several years. "A foreigner is like a blood diamond - they can be kidnapped to make money out of them.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Statewatch 22-02-02: 170 organisations and individuals: Appeal for the immediate withdrawal of the Italy-Libya Memorandum (Extern länk)
Grekland/ Turkiet: Fler ihjälfrusna hittade vid gränsen
Ytterligare sju döda människor har hittats nära gränsen mot Grekland, meddelar turkiska myndigheter.
Tolv personer hittades ihjälfrusna i området under onsdagen, enligt rapporter från Turkiet, som uppgav att dödsfallen inträffat efter att migranter tryckts tillbaka in i Turkiet av grekiska gränsvakter. Grekland har avvisat uppgifterna.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Grekland/ UNHCR calls for urgent investigation as more bodies are recovered in Evros
The UN Refugee Agency (UNHCR) calls for an urgent investigation after another seven frozen bodies were found in the Evros region, bringing the total number of deaths to 19. A Thessaloniki court has a vindicated a Syrian family of responsibility for a tent fire and order the Greek state to pay the family damages for the serious injuries suffered by their children. Meanwhile, local protestors have been arrested for arson after protests on Lesvos over the establishment of a new EU-funded camp.
Following the 12 deaths of people on the move near the Greek border on 2 January, another seven bodies has been recovered in the area by Turkish authorities. The 19 deaths are reportedly the consequence of pushback operations by Greek authorities in which people were left without shoes and stripped of their clothes in freezing temperatures on the Turkish side of the border.
European Home Affairs Commissioner Ylva Johansson expressed "shock" over the deaths reported on 2 January and stated she would raise the issue with the Greek government. Despite mounting evidence, the latter continues to reject pushback reports as "propaganda and false allegations".
Following the latest recovery of an additional seven bodies UNHCR has called for an urgent investigation and is urging for states to act to protect the lives, rights and safety of refugees and migrants. Hundreds of protestors in the Turkish and Greek capitals of Athens and Istanbul decried the deaths.
"People were stripped of their clothes and their belongings were taken. They were left to die and the whole world remains silent about this," said chairman of the humanitarian aid group IHH, further calling on the European Parliament to: "take action on this issue as soon as possible and stop this cruel attitude that commits these crimes against humanity".
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Medelhavet/ Migranter har frusit ihjäl på flyktingbåt i Medelhavet
Sju migranter rapporteras ha frusit ihjäl ombord på en båt på väg mot den italienska ön Lampedusa natten till idag.
Det rapporterar den italienska nyhetsbyrån Ansa.
Enligt borgmästaren för Lampedusa ska det funnits omkring 280 migranter ombord på båten, främst från Bangladesh och Egypten.
Hela inslaget (Extern länk)
Rumänien/ Precarious situation at Serbian/Romanian border
In the period from July 2020 to November 2021, the situation at the Serbian-Romanian border has drastically changed and has not yet been documented extensively.
A report published by KlikAktiv and ProAsyl analyses cases of push-backs on the Balkan refugee route, more specifically on the border between Romania and Serbia. KlikAktiv collected testimonies describing the push-backs of 3,700 people on the move in the period between July 2020 and November 2021.
Over the reporting period (July 2020 - November 2021), KlikAktiv's team regularly visited the villages of Majdan and Rabe at the border triangle of Hungary, Romania and Serbia, which are the main spots for border crossings for people on the move. Also, there are several squats (self-organized residential spots) in these villages, since there are no official government accommodation facilities in this area.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Hämta rapporten "New developments on the Balkan refugee route: Illegal push backs from Romania to Serbia" (Extern länk till pdf-fil)
Kroatien/ Watch out for the cameras, instruction to the border police doing pushbacks
"Obligation and directions" issued to the police officers working on the Croatian border with Serbia and Bosnia and Herzegovina, obtained by the Croatian news portal Index, clearly show what we have all been claiming the entire time - border securitisation, along with its disregard for the human rights and rights to seek protection, is defined, ordered and observed by the top officials of the MoI.
As the MO at the very distant border areas and in different jurisdictions fits the same pattern, many organisations who reported, followed and documented the actions at the border, concluded that such behavior (including the often violent group expulsions) is a result of a direct order which the ground police is simply obeying and putting into practice, thus making the MoI's stories of "individual poor decisions" when it comes to video/photo documented tortures at the border, falls into the same pit as all of their other claims when it comes to "not having anything to do with any violent acts at the border".
The newest document that reveals and confirms this is an email sent to the police in the Bajakovo border crossing area, with clear instructions on how to proceed with pushbacks, including a note to be aware of potential cameras that could document the process.
Given the geographical configuration of the terrain, that particular area is very suitable for pushbacks, so people have been brought in police vans from all other areas of the country and pushed back there, and signed off as "deterrence" cases found in the Bajakovo area. This, of course, is not the case, and all this time we have been witnessing pushbacks from the centre of the country, often from the very police stations in big towns where people came to express the intention to seek international protection.
As a continuation of the great investigative work of Lighthouse reports, this document is a call for caution given the reactions coming after the media reports. The letter states:
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Polen/ "Brutalt pingpongspel" vid Belarus gränser
Strålkastarljuset har slocknat längs Belarus gräns mot EU. Men så gott som varje dag stoppas migranter från att ta sig in i Lettland, Litauen och Polen - som fortsätter att trycka tillbaka migranter.
- Det är våld från alla håll, säger Måns Molander, chef vid svenska Human Rights Watch.
Förra året tog sig 8 000 migranter in i Belarus grannländer Lettland, Litauen och Polen. Över 40 000 gånger stoppade gränsvakter personer från att ta sig in från Belarus, enligt EU. Runt 20 personer rapporteras ha mist livet vid gränserna.
Sedan situationen eskalerade i Polen i höstas har antalet nyanlända migranter minskat.
- Man kan säga att vi har hanterat situationen. Även om det fortfarande görs en del försök och det kommer människor över gränsen är det på en helt annan nivå än det har varit, säger Ylva Johansson, EU:s inrikeskommissionär, till TT.
- Mitt intryck är att Lukasjenko verkar ha tappat intresset för den här särskilda statskontrollerade smugglingen. Man kan inte slappna av, för han kan förstås få nya idéer, men det är ett klart förbättrat läge.
EU anklagar Belarus för att ha iscensatt migrationen som ett straff mot EU för sanktioner som riktats mot diktaturen.
"Brutalt pingpongspel"
Trots att situationen lugnat sig pågår den fortfarande och Polen, Lettland och Litauen fortsätter att trycka tillbaka migranter som försöker ta sig in i EU från Belarus. Främst söker sig migranterna nu mot Polen och Lettland.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Polen/ Polen bygger mur mot Belarus
Polen har påbörjat bygget av den mur som ska sträcka sig längs gränsen mot Belarus. Murbygget ska avskräcka migranter från grannlandet att ta sig in i Polen.
I tisdags gavs de entreprenörer som ska utföra bygget tillträde till marken av den polska gränspolisen, enligt gränspolisens talesperson Anna Michalska.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Utrikes 22-02-13: Forskare i öppet brev: Polsk mur mot Belarus kan leda till naturkatastrof (Extern länk)
Storbritannien/ January channel crossings up five-fold, "Illegal Entry" misleading
A five-fold increase of small boat crossings of the channel in January 2022 compared to the same period of 2021 is according to experts is mainly the result of push factors. The Home Office has been rebuked by the UK appeal court for erroneously describing asylum seekers "illegal". The Nationality and Borders Bill currently under examination by lawmakers has faced forthright criticism for shutting down safe routes and exposing LGBTI+ asylum applicants to harm. The high court is examining the lawfulness of asylum seeker phone seizures and searches.
More than 1,300 people arrived in Britain via the Channel in January this year - a number five times that of January 2021. Info Migrants speculate that such journeys may be driven by false beliefs about the UK as "benefit heaven", rumours surrounding Brexit and the discontinuation of Dublin returns, and attempts to reunite with families or broader diaspora communities. However, migration experts emphasise that, given almost all Channel arrivals seek asylum once in the UK, journeys are driven mainly by "push" factors (including war, persecution, widespread rights abuses, government oppression and environmental disasters, amongst others) rather than by "pull" factors.
According to Dr Peter William Walsh from Oxford University's Migration Observatory, research shows that those hoping to reach the UK have little or no knowledge of the country's asylum or benefit system. Further, smugglers may try to trick people seeking safety by "up-selling" Britain, as it represents their most lucrative destination.
The government says the controversial Nationality and Borders Bill, this week under scrutiny in the House of Lords, will curb crossings by criminalising "arrival" to the UK and punishing "illegal entry" with four years' imprisonment and "assisting unlawful immigration" with life sentences. Yet, NGOs supporting asylum seekers say they are yet to see the "chilling" provisions of the Bill have any effect on arrivals. So far in 2022, at least three people have died in France's Calais region whilst attempting to reach Britain.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
ECRE News 22-02-11: Macron calls on uk to offer safe routes, Home Office prioritises crackdown on "illegal migration" (Extern länk)
Thailand/ Tusentals flyktingar från Myanmar fast vid gränsen till Thailand
Vid gränsen mellan Myanmar och Thailand har tusentals människor samlats vid en flod. Dom flyr undan de allt intensivare striderna mellan Myanmars junta och väpnade motståndsgrupper.
Men det är få som lyckas ta sig över gränsen eftersom de thailändska myndigheterna inte vill släppa in flyktingarna från grannlandet.
Den officiella anledningen är rädsla för att de ska föra med sig covidsmitta in i Thailand - enligt andra källor är det för att man inte vill stötta sig med militärjuntan.
Hela inslaget (Extern länk)
Turkiet/ Refugees tortured on the border with Iran
Refugees continue to flee war and poverty even in winter. Many are from Afghanistan and they are trying to cross the Turkish-Iranian border into the Kurdish province of Van. Some freeze to death in the high mountains. The AKP/MHP government uses refugees as a means of exerting pressure on Europe and has massive border fortifications financed by the EU. Refugees who climb the walls and fall into the hands of the Turkish army are repeatedly subjected to serious human rights violations, including torture.
In January, three people captured by Turkish forces were illegally turned back across the Iranian border and have been frozen to death on the other side of the border. Some of the refugees who have been victims of torture have turned to the Wan Bar Association.
"Iran and Turkey do not accept refugees"
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
USA/ Border Program's Huge Toll on Children
The United States and Mexican governments have subjected more than 20,000 children to the risk of serious harm under the Migrant Protection Protocols (MPP), commonly known as the "Remain in Mexico" program, Human Rights Watch said today based on analysis of new data.
The United States sent at least 21,300 asylum-seeking children together with their families to dangerous Mexican border cities under Remain in Mexico during the administration of former US President Donald Trump, newly available records show. Children made up about 30 percent of asylum seekers placed in the program, based on data from records given to the Transactional Records Access Clearinghouse (TRAC) by US immigration courts.
"The data shows how many children the Trump administration wrongly sent to dangerous conditions in Mexico, many of them still there a year after President Joe Biden came into office with pledges to end this program," said Ari Sawyer, US border researcher at Human Rights Watch. "With efforts to account for and process those children and their families on indefinite hold, the Biden administration has left vulnerable asylum seekers stranded and should reverse course immediately."
Some of these children were able to reenter the United States between February and August 2021, when the Biden administration initially terminated the program. But the administration halted the wind-down process in August 2021, leaving behind at least 15,000 children.
The administration said it restarted the program in December to comply with a federal court order and has since placed over 330 adults, but no children, in the program. However, the administration has sent family units with children to Mexico and other countries more than 145,000 times under another abusive anti-asylum measure, the Title 42 border expulsion policy.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Skrivelse: Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets neddragningar 2017-2020
I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Att ställa om i en föränderlig omvärld - neddragningarna hos Migrationsverket 2017- 2020 (RiR 2021:24). Riksrevisionens övergripande slutsats är att Migrationsverkets omställning inte till fullo, i synnerhet under åren 2017-2018, har genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Riksrevisionen bedömer att Migrationsverkets omställning har haft negativ inverkan på myndighetens förmåga att nå uppsatta mål.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att iaktta försiktighet med att initiera snabba besparingar i statlig verksamhet på basis av förväntade men osäkra effektiviseringar för att minska risken för kompetensförlust, avbruten verksamhetsutveckling och försämrad produktivitet i samband med omställningar. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning men anser samtidigt att det är viktigt att regeringen ställer krav på att verksamheter som finansieras med skattemedel bedrivs så ändamålsenligt och effektivt som möjligt och att anslagen anpassas till det. Regeringen anser att det fanns grund för att anta en bättre produktivitetsutveckling under åren 2017-2020 än vad som realiserades. I budgetpropositionen för 2022 har föreslagna besparingar fördelats enligt en trappa för att skapa en långsiktig planeringshorisont för myndigheten att fortsätta sin omställning och effektivisering. Regeringen kommer att fortsätta att följa myndighetens omställning och effektivisering genom en tät dialog och eftersträvar en långsiktig och förutsägbar styrning.
(...)
Hämta eller läs skrivelsen (Extern länk)
Följdmotion av Tony Haddou m.fl. (V) (Extern länk)
Följdmotion av Ludvig Aspling m.fl. (SD) (Extern länk)
Följdmotion av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) (Extern länk)
Följdmotion av Hans Eklind m.fl. (KD) (Extern länk)
Flera år med värmeproblem på asylboende: "Samma sak varje vinter"
Sedan flera år tillbaka har asylsökande på ett av Migrationsverkets asylboenden i norra Skåne levt med brister i form av bland annat värme och varmvatten som försvinner.
"Yazen" har bott på asylboendet i två och ett halvt år och har upplevt att problemen återkommer varje vinter.
"Man måste behålla jackan på inomhus", säger han.
Hela inslaget (Extern länk)
Jag skäms över det byråkratiska haveri som drabbar nyanlända
Möter en lycklig ung människa. Som har fått jobb. Ögonen strålar av stolthet. En chans att tillföra något i det samhälle som har tagit emot en, om än bara på prov. Men så stoppas han av en byråkratisk mardröm med regler och krav som är oförenliga sinsemellan. Pinsamt, Sverige, skriver Matilda Brinck Larsen och David Nilsson, Frivilligorganisationen Agape.
Så här ser verkligheten nämligen ut: Asylsökande, med någon form av giltig identitetshandling, kan under asylprocessen ansöka om att bli tillfälligt undantagna från skyldigheten att ha arbetstillstånd. Man tilldelas då ett samordningsnummer, som ersätter de fyra sista siffrorna i ett personnummer. För att få ett samordningsnummer krävs ett anställningsavtal.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Grekland/ Can I claim asylum in Greece?
For the past few months this has been a question increasingly asked to people on the ground by new arrivals. Why? Because if you manage to arrive to Greece by land through the Northern border with Turkey, or to the islands of Crete and Rhodes, then there are currently no guaranteed safe routes for registering your asylum claim.
From the end of November 2021, the Greek Government decided to halt the Skype system which for seven years had been the mainland process for registering an asylum claim. It was imperfect in many ways, often leading to long wait times of over a year just to get through, but removing the service without an adequate replacement is of course playing havoc with people's lives. The only exception applies if you can prove a vulnerability as understood under Greek law.
On the mainland two other options remain. You can hand yourself into a police station which could result in detention in a pre-removal departure centre (detention centre for people due to be deported), or prolonged police detention. In the north of Greece, interaction with the police could lead you to being violently pushed back across the border to Turkey. All of these scenarios have been experienced by people on the move in Greece and reported to people who work with them.
Or, you can go to the Reception and Identification Centre (RIC) in Fylakio which only has capacity for 282 people. Here they may turn you away or start a push back procedure before you even arrive, or it may be a stop during a pushback after the police have picked you up. Multiple reports of pushbacks recorded by the Border Violence Monitoring Network (BVMN) confirm that pushbacks have taken place from Fylakio.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Grekland/ Motstånd mot EU-finansierade flyktingläger på grekiska öar
Flera EU-finansierade flyktingläger planeras byggas på olika grekiska öar.
Motståndet bland lokalbefolkningen är stort, och häromveckan hindrande det ett fartyg att gå i land med byggmaterial och maskiner.
Hör Filip Kotsambouikidis, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent, som befinner sig på den grekiska ön Chios, som ligger nära Turkiet.
Hela inslaget (Extern länk)
Slovakien/ Stationer fylls med flyktingar: "Tusentals varje dag"
Varje dag flyr runt 200 000 människor från Ukraina och in i EU. Längs gränserna i Ukrainas grannländer fylls nu tågstationerna med flyktingar som reser vidare in i Europa.
Ett exempel är stationen i Ko?ice som är fullpackad med ukrainska kvinnor och barn.
"Det är tusentals som passerar här varje dag och de flesta vet vart de ska", säger David Kovac på katolska kyrkan som hjälper flyktingarna på olika sätt.
Hela inslaget (Extern länk)
Storbritannien/ Women: 'We want to be strong, but we don't have the chance'
The British Red Cross and VOICES Network report We want to be strong, but we don't have the chance: women's experiences of seeking asylum in the UK (PDF) shares women's first-hand experiences of seeking asylum.
It includes their proposals for changes that would make the UK's asylum system safer and fairer for women and girls.
The research was led by women who have first-hand experience of seeking asylum in the UK. It involved 47 women in different towns and cities across England, Scotland, Wales and Northern Ireland, including young women from the Surviving to Thriving project who arrived when they were children.
Key findings
Our research found that, for many women, the UK's asylum process is not sensitive to gender or trauma and does not provide the support they need. Women described being required to disclose experiences of rape and sexual assault to a male asylum interviewer, living in unsafe accommodation and struggling to live on just over £5 a day - in some cases for several years.
As the UK government proposes to 'overhaul' the asylum system, it has missed opportunities to work with women and girls to make changes that would make the asylum system safer and fairer for them. All the women involved in this research had ideas for reform of the asylum system, but most felt that their ideas would not be valued, or even sought, by policymakers.
Our recommendations
(...)
Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)
Danmark/ De evakuerede afghanere er ved at opgive Danmark
Alt for lang ventetid, forvirrende regler og usikker fremtid får mange til at rejse videre
I slutningen af august sidste år blev Sandholm fyldt op med lettede og udmattede afghanere, som var blevet evakueret under kaotiske forhold. De fleste havde forinden tilbragt mange hårde dage i lufthavnene i Kabul og Islamabad, Pakistan.
Nogle var glade for at have fået hele deres familie med sig, andre var bekymrede over at de havde måttet efterlade nogle af deres nærmeste. Men alle var håbefulde over at være sluppet væk fra Talibans nyetablerede styre og få chancen for et nyt liv i et frit land. Nogle vidste allerede en del om Danmark og havde allerede danske venner, for de havde arbejdet på ambassaden, for de danske styrker eller for internationale organisationer.
Evakueringerne skete over få uger, og lukkede endeligt ned i slutningen af august 2021, for aldrig at blive genåbnet. I alt kom lidt over 1.000 til Danmark, heraf ca. 100 som allerede havde opholdstilladelse. Resten, 907 personer, blev indkvarteret på asylcentrene. Cirka halvdelen var børn, og 60% af de voksne var kvinder.
Den almindelige opfattelse både blandt afghanerne selv og i den danske befolkning var, at nu skulle de bare ud i de danske kommuner og begynde deres nye liv her. Men knap 6 måneder senere ser det nu helt anderledes ud:
Status pr. 7. februar 2022:
+ 631 har fået ophold efter særloven
- men kun 256 af dem er flyttet ud i en kommune
+ 29 har fået afslag, og dem ved ingen, hvad der skal ske med
+ 438 har søgt om asyl sideløbende, men ingen har fået svar endnu
+ 48 sager er afsluttet med begrundelsen "udrejst"
+ sager om familiesammenføring begynder først nu
Khalil er allerede flyttet ud til sin kommune:
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Al Jazeera 22-02-17: Afghan, Syrian refugees face uncertain future in Denmark (Extern länk)
Litauen/ Han bakar åt barnen i migrantlägret
Drygt 4 000 personer tog sig till Litauen via Belarus förra året. TT:s utsända har träffat tre migranter som tagit sig till landet senaste åren. Här berättar de om sin resa och ger sitt perspektiv på migrantkrisen.
Abdallah är en av nästan 3 000 personer som tog sig till Litauen genom Belarus i juli. Nu har hela familjen fått avslag på sin asylansökan.
- Min fru och mina barn gråter varje dag, säger han till TT.
Abdallah ber om ursäkt för sin bristfälliga engelska. Vi pratar på telefon eftersom det, när TT befann sig i Litauen, inte var tillåtet att besöka asylförläggningarna i landet på grund av undantagstillståndet.
Han är 34 år, kurd och hade två bagerier i staden Zakho i norra Irak. Nu bakar han kakor varje fredag på förläggningen där han bor tillsammans med ett hundratal personer, mestadels från Irak, men även Syrien och Afghanistan.
- Jag vill göra något för barnen så de blir glada. Det är ingen skola på helgen så jag försöker underhålla dem, säger han.
Flyktingboendet i Vilnius är bra. Mycket bättre än den första provisoriska förläggningen i skogen som saknade värme och faciliteter. Här är varmt, alla har varsin säng och man kan laga mat i köket. Men man får inte lämna förläggningen och Abdallah tycker att det känns som att vara i ett fängelse.
- Vi lider alla av psykisk ohälsa här inne, säger han.
Vän fixade resan
På Abdallahs två bagerier i hemlandet bestod besökarna av en brokig skara. Det var allt från journalister till personer från olika politiska partier. Det ledde till att han fick problem med polisen, säger han. Han togs in på förhör och när en av hans vänner, som är advokat, berättade att han var efterlyst bestämde sig Abdallah för att lämna landet.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Time limit for ECHR applications reduced to four months
From 1 February 2022, the time limit for lodging a complaint at the European Court of Human Rights is being cut from six months to four months after a final ruling at national level. This follows the entry into force of Protocol No. 15 to the European Convention on Human Rights on 1 August 2021 (see the ECHR press release here).
The decision to reduce the time limit for applications formed part of the Brighton Declaration adopted by the Council of Europe's Committee of Ministers at the High Level Conference on the Future of the European Court of Human Rights in April 2012. Protocol No. 15 to the Convention, which was designed to give effect to certain provisions of the Brighton Declaration, has since been signed and ratified by all 47 Council of Europe member states, enabling its entry into force.
Läs mer (Extern länk)
Grekland/ Control and containment: Changes in access to asylum
At the end of November 2021, the Greek Government announced major changes in access to asylum for people seeking safety on mainland Greece, Crete and Rhodes. This policy saw the termination of the Skype pre-registration system for the registration of asylum claims. Instead, people seeking safety will now need to go to two reception centres on the mainland of Greece. However, such centres are not yet operational meaning that there has been no access to asylum for the majority of people on mainland Greece, Crete and Rhodes since 22 November 2021.
Temporarily blocking access to asylum not only leaves people in need of protection at risk, undocumented and destitue, it also violates national and international law. Even when such reception centres are opened, this policy will force people into de facto detention under prison-like conditions. Closed reception centres with policies of indiscriminate detention for men, women and children stand in contrast to any notion of protection, negatively impacting people's mental health, autonomy, liberty and ability to rebuild their lives.
An increasing number of people have been entering Greece via the mainland over the past six years with 2021 being the first year that more people entered Greece via the mainland than the sea (53%). Our projected impact analysis forecasts that Greece would need to register between 30,160 and 44,000 people annually on the mainland alone. This policy change will therefore undoubtedly have a significant impact on the lives of tens of thousands of people seeking safety in Europe.
The abrupt change in policy has left people in an information void. There are currently no details available on how and when individuals can enter the asylum system. It is deeply concerning that the Greek authorities are denying people access to the asylum system without offering any interim measures or information on how and when people can expect to register their asylum claims.
(...)
Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)
Nilyufar har downs syndrom - ska skickas ensam till Kazakstan
Trots att Nilyufar Amirbekova inte har några släktingar kvar i Kazakstan så ska hon skickas tillbaka dit. Nilyufar har downs syndrom och kan inte ta hand om sig själv, utan försörjs av sin kusins familj i Mörrum.
Nilyufar Amirbekova är 38 år, men enligt läkarnas bedömning är hon som ett barn. Hon har downs syndrom och har inte längre några släktingar kvar i Kazakstan. Ändå ska hon tillbaka dit, enligt beslut från Migrationsverket.
- Det är en mardröm. Jag känner att jag kommer dö den dagen de skickar henne dit. Hon kan inte ta hand om sig själv, säger hennes kusin Rita Olsson.
Fått flera avslag
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Blekinge 22-02-02: Nilyufars advokat om fallet: "Vore inhumant" (Extern länk)
Aftonbladet 22-02-06: Nilyufar med Downs syndrom ska skickas ensam till Kazakstan (Extern länk)
SvT Blekinge 22-02-02: Migrationsverket: Därför måste Nilyufar lämna Sverige (Extern länk)
Tydliga brister i återvändarverksamheten
Statskontoret ser efter en granskning stora möjligheter att effektivisera statens insatser för att se till att personer som inte har rätt att vistas i Sverige lämnar landet. Både de berörda myndigheterna och regeringen behöver enligt rapporten bli effektivare.
Statskontoret har analyserat Migrationsverkets, Polisens och Kriminalvårdens arbete med att få personer som inte längre har rätt att vistas i Sverige att återvända till sitt hemland. Enligt rapporten kan statens återvändarverksamhet bli effektivare inom ramen för den nuvarande ansvars- och uppgiftsfördelningen.
Granskningen visar att Migrationsverket och Polisen sammantaget har ungefär 50 000 öppna återvändandeärenden som gäller individer som vistas i Sverige utan tillstånd. Återvändandearbetet är organiserat så att Migrationsverket ansvarar för självmant återvändande och Polisen för återvändande som kräver tvång. Migrationsverket ansvarar även för förvar där personer som ska återvända i vissa fall kan placeras av Migrationsverket och Polisen. Kriminalvården ansvarar för att bistå de andra två myndigheterna med transporter av personer som ska lämna Sverige.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Statskontoret januari 2022: Myndigheternas arbete med personer som ska återvända till sitt hemland - Hämta rapporten (Extern länk)
Överfullt hos Migrationsverket - polisen kan inte utföra utvisningar
Brist på förvarsplatser hos Migrationsverket och pandemin gör det svårt att utvisa folk ur landet.
Bara fyra av de nio byggarbetare som greps i razzian mot illegal byggarbetskraft på Idre fjäll i veckan kunde föras till förvar.
"Vi kan inte göra jobbet lika effektivt som om det hade funnits fler förvarsplatser", säger Ulrica Granberg, chef för gränspolissektionen i region Bergslagen.
Hela inslaget (Extern länk)
Förvarstagna som är eller blir föremål för en annan form av frihetsberövande
/Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar om hur myndigheterna ska agera när förvarstagande och annat frihetsberövande aktualiseras samtidigt. Utdrag:/
1. Sammanfattning
När en förvarstagen blir föremål för fängelsestraff ska beslutet om förvar upphävas. Detta gäller även om en person som är förvarstagen blir föremål för ett annat beslut som innebär ett frihetsberövande, såsom anhållande, häktning eller frihetsberövande med stöd av LPT.
Ett beslut om förvar bör som huvudregel inte fattas om utlänningen samtidigt är frihetsberövad på annan grund. Under vissa förutsättningar, t.ex. när det handlar om ett frihetsberövande som kan upphöra med kort varsel, kan ett s.k. villkorat förvarsbeslut fattas om det vid tiden för beslutet föreligger grund för förvar. Detta omfattar såväl beslut som fattas med stöd av utlänningslagen som beslut som fattas med stöd av Dublinförordningen.
Hämta kommentaren RK/001/2022 (Extern länk)
Bortom förvar - om alternativ till förvar och effekterna av frihetsberövande
Röda Korset presenterar en ny rapport om alternativ till förvar samt om effekterna av frihetsberövande.
I rapporten analyserar vi bland annat grunderna för förvar- och uppsiktsbeslut samt hur prövningen av besluten ser ut. Utifrån detta lämnas flera rekommendationer till lagstiftare och tillämpande myndigheter.
Att förvarsta någon i syfte att verkställa ett beslut om utvisning får inte förekomma i andra situationer än som en sista utväg när andra alternativ har visat sig verkningslösa.
Med anledning av detta är frågan om förvarstagande av stor praktisk och principiell betydelse för Röda Korsets uppdrag att förhindra och lindra mänskligt lidande - lokalt, nationellt och globalt. Samtidigt noterar vi i Sverige allt fler politiska förslag gällande fler tvångsåtgärder samt en utökning av förvarsplatser och förvarstagande i syfte att effektivisera återvändandet. Röda Korset arbetar med migranters rättigheter, behov och skydd längs hela migrationsvägen.
Läs eller hämta rapporten (Extern länk)
Egypten/ Egypt: Forced returns of Eritrean asylum seekers
Egyptian authorities are deporting Eritreans seeking asylum, including children, without assessing their asylum claims or other protection needs, Human Rights Watch said today.
On December 24, 2021, Egypt deported 24 Eritrean asylum seekers, including children. UN human rights experts, including the special rapporteurs on Eritrea and on torture, earlier protested the forced return in October and November of 15 Eritreans, including at least 7 asylum seekers, saying that others previously returned had been "tortured, held in extremely punitive conditions and disappeared."
"Egypt should stop forcing Eritreans to return to a country where they face serious risks of arbitrary detention and torture and allow them full access to asylum procedures," said Joe Stork, deputy Middle East and North Africa director at Human Rights Watch. "The Egyptian authorities should also immediately halt the immigration detention of children."
As of November 2021, according to UNHCR, the UN refugee agency, Egypt hosted 20,778 UNHCR-registered Eritrean asylum seekers and refugees. There is no data on the number of undocumented Eritrean asylum seekers and migrants in Egypt. Ongoing barriers to asylum in Egypt - arbitrary arrests and detention of asylum seekers, refugees, and other migrants, and the lack of UNHCR access to some detainees - suggest that many other Eritreans in Egypt needing protection face a high risk of deportation. The 24 Eritreans deported on December 24 were not registered with UNHCR.
Egyptian authorities periodically grant UNHCR access to registered asylum seekers and refugees in detention, but they often deny the agency access to detained asylum seekers who are unregistered.
(...)
Hela uttalandet (Extern länk)
Turkiet/ AYS Special from Turkey: Deportations to Syria
Over the past months, we have received increasing reports of collective deportations of Syrian people on the move - both documented and undocumented - from different locations in Turkey to Syria. While this practice has been observed for some time, numbers seem to have increased sharply in the recent months.
According to the latest figures provided by Interior Minister Süleyman Soylu, Turkey is home to a total of 4,038,857 people on the move from around the world. More than 3.5 million people fled the Syrian conflict over the past decade. Turkey is a signatory of the 1951 Refugee Convention, but this only applies to people from European countries.
In April 2013, Turkey adopted the Law on Foreigners and International Protection (LFIP), which establishes a dedicated legal framework for asylum in Turkey and affirms Turkey's obligations towards all persons in need of international protection, regardless of country of origin. The law created the Directorate General of Migration Management (DGMM) as the agency responsible for migration and asylum, which conducts the status determination procedure. Toward the end of 2018 DGMM took over all tasks relating to international protection, while UNHCR and its implementing partner, the Association for Solidarity with Asylum Seekers and Migrants (SGDD-ASAM), were phased out of registering international protection applicants.
The LFIP provides three types of international protection status in accordance with Turkey's "geographical limitation" policy on the 1951 Refugee Convention, plus one temporary status, created especially for people arriving from Syria.
1 Persons who fall within the refugee definition of the 1951 Convention and come from a "European country of origin" qualify for refugee status under LFIP, in full acknowledgment of Turkey's obligations under the 1951 Convention.
2 Persons who fall within the refugee definition of the 1951 Convention but come from a so-called 'non-European country of origin', are instead offered conditional refugee status.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
USA/ Deported Cameroonian asylum seekers suffer serious harm
Cameroonian authorities subjected dozens of asylum seekers deported by the United States to serious human rights violations between 2019 and 2021, Human Rights Watch said in a report released today.
The 149-page report, "'How Can You Throw Us Back?': Asylum Seekers Abused in the US and Deported to Harm in Cameroon," traces what happened to the estimated 80 to 90 Cameroonians deported from the United States on two flights in October and November 2020, and others deported in 2021 and 2019. People returned to Cameroon faced arbitrary arrest and detention; enforced disappearances; torture, rape, and other violence; extortion; unfair prosecutions; confiscation of their national IDs; harassment; and abuses against their relatives. Many also reported experiencing excessive force, medical neglect, and other mistreatment in Immigration and Customs Enforcement (ICE) custody in the US.
"The US government utterly failed Cameroonians with credible asylum claims by sending them back to harm in the country they fled, as well as mistreating already traumatized people before and during deportation," said Lauren Seibert, refugee and migrant rights researcher at Human Rights Watch. "The Cameroon and US governments need to remedy these abuses, and US authorities should provide opportunities for wrongly deported Cameroonians to return and reapply for asylum."
By returning Cameroonians to face persecution, torture, and other serious harm, the US violated the principle of nonrefoulement, a cornerstone of international refugee and human rights law.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Bostadsministern om förslagen för att stoppa kriminalitet i byggbranschen
Fusk och utnyttjande av arbetskraft beskrivs som en ödesfråga för byggbranschen, enligt Byggmarknadskommissionen.
Idag presenterades kommissionens förslag på hur man kan komma åt arbetslivskriminaliteten.
Hör samtal med, Bengt Sandberg, ordförande på Fackligt center för papperslösa, Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet på Skatteverket, Louise Brown, antikorruptionsexpert och Johan Danielsson, bostadsminister och biträdande arbetsmarknadsminister.
Hela inslaget (Extern länk)
Dalal har bott i Sverige i 15 år - efter studenten hamnar hon i limbo
I 15 år har Dalal, 18, bott i Sverige, gått i skola och levt ett vanligt tonårsliv. Men när hon till sommaren tar studenten i Lysekil fastnar hon i papperslöshet och kan varken studera eller jobba. Samtidigt kan svenska myndigheter inte utvisa henne.
- Jag har alltid tänkt, hellre dö än att fylla arton, säger Dalal Mabsout.
Dalal Mabsout och hennes familj flydde till Sverige 2006 på grund av kriget mellan Libanon och Israel som varade en dryg månad. Familjen består av hennes mamma, pappa och fem syskon.
Hittills har familjen fått fyra utvisningsbeslut, men varje gång valt att stanna i landet ändå. Eftersom familjen inte vill medverka till en utvisning kan svenska myndigheter inte utvisa familjen. Anledningen är att Libanons ambassad inte utfärdar några pass eller resehandlingar när medborgare inte vill åka tillbaka.
Blir papperslös efter studenten
Dalals föräldrars beslut får nu stora konsekvenser för henne.
- Jag kommer ta studenten i sommar, men jag kommer inte kunna plugga vidare eftersom jag inte har ett personnummer och inte heller kan betala för universitetet.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Väst 22-02-02: Rädda barnen om Dalals situation: Barnkonventionens skydd försvinner när du blir myndig (Extern länk)
SvT Väst 22-02-02: Migrationsverket om Dalals situation: Hon får följa utvisningsbeslutet (Extern länk)
Rädda barnen: Barnkonventionens skydd försvinner när du blir myndig
Dalal Mabsout får ta studenten i sommar - men kan inte studera vidare då hon är en papperslös vuxen.
- Vill man se en ändring på de beslut som Migrationsverket fattar så behöver man först och främst se till att den svenska migrationslagstiftningen ändras, säger Pelin In, processledare på Rädda Barnen.
Pelin Inl tycker Dalal har en tuff situation och att hon har rätt att uppleva det, eftersom att man förlorar flera rättigheter vid 18-års ålder.
- Någon gång förloras de rättigheter som man hade som ett barn. När man har begreppet barn versus vuxen så kommer det dras en gräns i det någonstans tyvärr, säger Pelin In.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Efter SVT-reportaget: Tusentals namn till stöd för Nilyufar
Hon blev illa berörd och ledsen när hon såg reportaget om Nilyufar i Mörrum. Det fick Agneta Khan från Malmö att kontakta familjen och starta en naminsamling.
- Jag tyckte det kändes jättejobbigt och helt otänkbart. Jag blev jätteskakad när jag såg inslaget.
Nyheten om Nilyufar Amirbekova som har Downs syndrom och som ensam ska skickas tillbaka till sitt hemland Kazakstan har väckt stort engagemang i hela landet.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
On Friday, 4th February, activists of Calais Logement Pour Toustes occupied a building in Rue d'Ajaccio, which had been uninhabited for a year. This occupation took place within the framework of the CommemorAction, an international day of mobilisation initiated by the families and relatives of people who have died at the border, to denounce the murderous migration policies of the UK, France and the EU. As they stated in a statement:
"We are occupying a tower [block] in Rue d'Ajaccio, as well as a house on Rue Frederic Sauvage in political and material solidarity with the 1,000 people blocked at the French-British border who are made to live outside"
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Grekland/ AYS Special from Greece: "I cannot swim."
Today is a global day of CommemorAction for people who have died, gone missing or forcibly disappeared on their journeys across borders. In Greece and throughout the world there will be acts of commemoration and resistance at the end of a week that has seen two further reports of violent deaths at the border.
'I cannot swim' were the last words of a young man before he was thrown overboard by the Hellenic Coast Guard into the Aegean on the 31st of January 2022. He has been missing since. Below is the video of his cousin's testimony. They were given life jackets too small for them and left in the water. His cousin believes that he has drowned.
Further reports of 19 deaths came through on 2nd and 3rd February 2022 at the Greek-Turkish land border in the Evros Region. They had died of exposure, having had their clothes and shoes taken from them. Greece and Turkey both blame each other for their deaths and are using these lost lives to further political aims on both sides. The remains were found on the Turkish side of the border, suggesting that they had been pushed back from Greece. The Migration minister, Notis Mitaraki, continues to deny that pushbacks and border violence take place.
In cases of pushbacks in the Aegean, where people are left adrift on life rafts, or are pushed into the river in the Evros region, this violence can be understood as attempted murder. This violence is not limited to border regions, but extends throughout the territory, as people are abducted and subsequently pushed back from deep in the interior of the territory and in urban centers. The perpetrators are Greek police officers, border guards, military officers, and their co-conspirators. They are supported by the Greek state, ministry of migration, and other government institutions that either deny that pushbacks are happening, or deny their illegality. - Open Assembly against Pushbacks and Border Violence Press Conference
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Litauen/ De hjälper nödsatta i skogen vid Belarus gräns
Migrantströmmen från Belarus till grannländerna har sinat sedan gränserna förstärkts och militär börjat trycka tillbaka migranter. Men i skogarna längs Litauens gräns kämpar aktivister för att hjälpa dem som fortfarande försöker ta sig in.
- De människor som är kvar är väldigt utsatta, säger Anna Sjöblom från Läkare utan gränser.
En syrisk man sitter lutad mot ett träd på gränsen mellan Litauen och Belarus. Han är kraftigt nedkyld, kan inte resa sig och har ont. Ett team från aktivistgruppen Sienos får kontakt med honom och tillsammans med Läkare utan gränser undersöks han, får värmefiltar och te. Det är julafton.
Mannen är illa däran, aktivisterna kontaktar sjukvård och gränsbevakningen VSAT och mannen förs till sjukhus i Vilnius. Personalen från Läkare utan gränser däremot bötfälls för att ha tagit sig in i gränsområdet utan tillstånd, enligt public service-bolaget LRT.
- Oftare och oftare säger gränspolisen att vi är illegala volontärer som hjälper illegala migranter, säger journalisten Ewa Wolkanowska-Kolodziej, som varit med och startat Sienos.
- Jag tror att vi någon dag kommer att hamna i domstol för att regeringen inte gillar det vi gör.
"Måste lämna er här"
Sienos Grupe startade i Litauen under hösten 2021. Då hade situationen med asylsökande som försökte ta sig in i grannlandet Polen från Belarus kulminerat och tusentals hade samlats vid gränsen och fastnat där - i kyla och ofta utan tillgång till mat, vatten och vård.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Polen/ Demonstration outside POM detention facility sees arrests, police violence
Demonstration in solidarity with people on the move in Poland met with police violence, arrests
A demonstration held on Saturday outside a detention centre in the city of Krosno Odrza?skie in western Poland was met with a swift response from police, who reportedly used tear gas and batons on the protestors, arresting and detaining 11 people.
"We express categorical opposition to suspicions directed towards detained activists," the No Borders Team said in a Facebook post. "In our assessment, the reaction and brutality of the police was disproportionate, and the police gas, sticks and discs were used without any messages and without prior warning."
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
EU förbereder sig för flyktingvåg från Ukraina
EU-kommissionen har tillsammans med en grupp medlemsländer börjat förbereda sig för att det värsta kan hända i Ukraina - att Ryssland invaderar och invånarna flyr till EU-länder.
- Vi gör planer för olika typer av scenarier, säger EU-kommissionär Ylva Johansson.
De ökade spänningarna vid Ukrainas gräns har gjort att EU-kommissionen sedan ett par veckor tillbaka börjat förbereda sig för en flyktingvåg från landet.
- Vi gör oss beredda inom kommissionens olika delar, men också med medlemsländer. Framför allt de som ligger nära Ukraina. Jag var i Litauen förra veckan. Det här var en av de frågor jag diskuterade med premiärministern, säger Ylva Johansson, EU-kommissionär för inrikes frågor där migration ingår.
Vad handlar förberedelsearbetet om?
- Vi gör planer för olika typer av scenarier. Vi ser till att vi har så mycket som möjligt på plats och att medlemsländerna tänkt igenom lokaliteter där människor till exempel kan bo. Har man filtar, har man sängar när många kommer på en gång? Är vi från kommissionen beredd, är våra myndigheter beredda?, exemplifierar Ylva Johansson.
Hur många flyktingar det kan handla om i de olika scenarierna kan hon inte svara på. Ylva Johansson understryker att allt fokus måste vara inriktat på att förhindra att det blir en kris i Ukraina.
- Det här är inte i första hand ett migrationsproblem. Det är en mycket större risk som vi möter, säger EU-kommissionären.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-02-07: Polens president sträcker ut en hand till EU (Extern länk)
EU remains positive about Libyan migration cooperation despite horrific abuses
A confidential EU report has revealed the European Union is keen to continue building up Libya's military capacity, so they may more effectively intercept migrants attempting to cross into Europe. While not surprising, this report provides a rare insight into how the EU is nurturing a partnership with what is effectively a failed state.
The report, a copy of which was obtained by the Associated Press, was prepared by the head of the EU's Operation Irini, which was set up to enforce an arms embargo against Libya in 2020. It reveals how EU authorities are well aware of the 'excessive force' used against migrants by the Libyan Coast Guard when intercepting migrant boats (a rather euphemistic term in light of video documentation of the the Coast Guard literally shooting at migrant boats). It shows the clarity with which the EU is reconciling continued human rights abuses with the perceived political need to prevent people from reaching Europe's shores.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Ska banden knytas med EU, Kina eller rentav Ryssland? Afrika lockas från flera håll när omvärldens intresse ökar.Lita på oss, manar EU-kommissionen på besök i Senegal.
Världens intresse må vara främst fokuserat på spänningarna vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina - och i viss mån på diverse skidbackar utanför Peking.
Inom EU-maskineriet står ändå Afrika också i centrum - åtminstone under den närmaste veckan.
En stor del av EU-kommissionen, med ordförande Ursula von der Leyen i spetsen, är under onsdagen och torsdagen på plats i Senegal i Västafrika. Nästa vecka kommer sedan en lång rad av Afrikas ledare på svarsvisit till Bryssel för toppmöte i två dagar.
"Global inkörsport"
Mötet har fått vänta länge på grund av coronapandemin och målas i Bryssel upp som en möjlighet till ett "stärkt partnerskap" i relationerna söderut.
"Vi måste jobba mer tillsammans för att hantera dagens utmaningar, som de redan tydliga följderna av klimatförändringarna eller hälsoläget", säger von der Leyen i en skriftlig intervju med nyhetsbyrån AFP.
I Senegal presenterar hon nya EU-satsningar på covidvaccinering i Afrika och en EU-plan som är särskild inriktad på kvinnor och flickor. Dessutom väntar vackra ord om EU:s nya "globala inkörsport" - en strategi som lanserades i december där EU hoppas kunna få loss motsvarande 3 000 miljarder svenska kronor i privata och offentliga investeringar fram till 2027 på allehanda infrastrukturprojekt runt om i världen.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
How Frontex complies with its fundamental rights obligations
Decision in OI/4/2021/MHZ on how the European Border and Coast Guard Agency (Frontex) complies with its fundamental rights obligations and ensures accountability in relation to its enhanced responsibilities
This own-initiative inquiry assessed how the European Border and Coast Guard Agency (Frontex) is complying with its fundamental rights and transparency obligations under Regulation 2019/1896 ('the Frontex Regulation'), which expanded Frontex's mandate.
The inquiry looked into how Frontex ensures the transparency of its 'operational plans', which define the parameters of its operations, and how it decides to suspend, terminate or not launch an activity due to fundamental rights concerns. The inquiry also assessed the monitoring of fundamental rights compliance in forced returns and Frontex's guidance for the screening process of undocumented individuals who cross or attempt to cross an external EU border irregularly.
Based on the inquiry, the Ombudsman set out a series of suggestions to Frontex, with a view to improving its accountability. The Ombudsman encourages Frontex to be proactively transparent in relation to operational plans and the fundamental rights analysis on which its Executive Director bases decisions to launch, suspend or terminate operations. She suggests that Frontex issue specific instructions to 'screening teams' that carry out interviews of refugees. The Ombudsman also encourages Frontex to improve the monitoring of forced returns in which those escorting returnees are Frontex staff and to guarantee better reporting of monitoring operations.
Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)
Rådsbeslut om provisoriska nödåtgärder till förmån för Lettland, Litauen och Polen
Fakta-pm om EU-förslag 2021/22:FPM43 : COM(2021) 752
Den 1 december 2021 presenterade kommissionen ett förslag till rådsbeslut om provisoriska nödåtgärder till förmån för Lettland, Litauen och Polen. Det gjordes med anledning av tillströmningen av tredjelandsmedborgare vid EU:s gräns mot Belarus som organiserats av den belarusiska regimen för politiska ändamål. Förslaget innebär att de berörda medlemsstaterna ges möjlighet att tillfälligt inrätta ett särskilt förfarande för migrations- och asylhantering för att hantera den rådande situationen. Förslaget omfattar även operativt stöd.
Regeringen välkomnar förslaget till rådsbeslut. Tillsammans med de övriga stödåtgärder som EU har vidtagit och vidtar kan de föreslagna åtgärderna hjälpa de berörda medlemsstaterna att hantera den nuvarande situationen på ett kontrollerat och effektivt sätt samtidigt som det säkerställs att grundläggande rättigheter och internationella skyldigheter respekteras. Det är också viktigt att det stöd som EU-byråerna kan ge utnyttjas fullt ut.
(...) I huvudsak handlar det om att de berörda medlemsstaterna tillåts att göra vissa undantag från relevant EU-lagstiftning på området. Förfarandet syftar till att underlätta för de berörda medlemsstaterna att hantera situationen på ett kontrollerat och effektivt sätt samtidigt som full respekt för grundläggande rättigheter och internationella skyldigheter säkerställs. Åtgärderna får endast tillämpas så länge som det är absolut nödvändigt för att hantera situationen orsakad av den belarusiska regimen och under inga omständigheter längre än sex månader. Kommissionen ska fortlöpande övervaka situationen och vid behov föreslå för rådet och de berörda medlemsstaterna att rådsbeslutet upphävs eller eventuellt förlängs. Förslaget omfattar även operativt stöd till de berörda medlemsstaterna.
Asylförfarande vid de yttre gränserna
(...)
Läs mer (Extern länk)
EU Eastern Borders: Commission emergency proposal comes under fire
Proposed EU measures to respond to the situation at the bloc's eastern border have been challenged by the European Parliament's Committee on Civil Liberties, Justice and Home Affairs (LIBE). A trip to Poland by German MEPs and MPs has confirmed that the situation for asylum seekers remains dire as authorities double down on border fortification. Poland's highest court has found the ban on media access to the border to be "incompatible" with the country's constitution.
On 13 January, the LIBE committee challenged Commission representatives on the European Commission Proposal for a Council Decision on provisional emergency measures for the benefit of Latvia, Lithuania and Poland. The measures aimed to respond to the arrival of 8,000 asylum seekers via the bloc's eastern borders over the course of 2021.
Home Affairs Commissioner Ylva Johansson said the situation "de-escalated significantly" after more than six months, but still deemed the "emergency" measures justified given the role of Belarus in "instrumentalising" migrants. Johansson called on Lithuania, Poland and Latvia "to have legislation where pushbacks are not accepted and not normalised". Yet, all three member states have implemented "pro-pushback" legislation that breaches EU law.
When asked to explain the absence of infringement procedures, Commission Vice-President Margaritas Schinas cited a lack of evidence. However, despite restrictions on access to the border, evidence of "widespread" pushbacks has mounted as both ECRE and the UN Refugee Agency (UNHCR) reiterated during the hearing. Further, according to Schinas, the Parliamentary Legal Service's finding of incompatibility between EU and national law in the three Eastern member states: "is just a legal opinion, but we are talking about a political issue".
(...)
Hela artikeln med länkar (Extern länk)
Förordning om bemötande av instrumentalisering på migrations- och asylområdet
Fakta-pm om EU-förslag 2021/22:FPM51 : COM(2021) 890
Kommissionen presenterade den 14 december 2021 ett förslag till förordning om bemötande av situationer av instrumentalisering på migrations- och asylområdet. Bakgrunden till förslaget är att det inte kan uteslutas att fler tredjeländer än Belarus i framtiden försöker utföra hybridattacker mot EU genom att utnyttja migranter i syfte att destabilisera unionen. Förslaget innebär att medlemsstater som utsätts för en sådan attack ges möjlighet att tillfälligt inrätta ett särskilt nödförfarande för migrations- och asylhantering för att hantera situationen. Förslaget omfattar även solidaritetsåtgärder och operativt stöd från EU:s byråer.
Regeringen välkomnar förslaget till förordning. De föreslagna åtgärderna kan hjälpa utsatta medlemsstater att bemöta situationer av instrumentalisering på migrations- och asylområdet på ett kontrollerat och effektivt sätt samtidigt som det säkerställs att grundläggande rättigheter och internationella skyldigheter respekteras. Det är också viktigt att det stöd som andra medlemsstater och EU-byråerna kan erbjuda utnyttjas fullt ut.
(...)
Förslaget till förordning innebär att en särskild ordning inrättas för att snabbt kunna aktiveras vid en situation där ett tredje land aktivt förmår migranter att ta sig till EU:s yttre gräns i avsikt att destabilisera en enskild medlemsstat eller unionen. För att kunna bemöta denna specifika situation anser kommissionen att det krävs åtgärder som kompletterar och förstärker de förslag till rättsakter och andra åtgärder som kommissionen har presenterat som ett led i reformeringen av EU:s gemensamma migrations- och asylsystem.
(...)
Läs mer (Extern länk)
ECRE 22-01-27: ECRE Comments: EC Proposal on Situations of Instrumentalisation in the Field of Migration and Asylum (Extern länk)
Frontex launches new land operation
Last week, Frontex launched a new operation at EU's external land border. The activity - Joint Operation Terra 2022 - will take place across 12 EU Member States and cover 62 border crossing points. In total, more than 450 standing corps officers from 28 EU and Schengen countries will support national authorities with border management.
The European Union has thousands of kilometres of land borders. The aim of the operation is to strengthen border control at EU's land borders, assist countries in fighting cross-border crime and strengthen EU's internal security.
From Finland to Greece, operation Terra will help Member States fight against migrant smuggling, trafficking in human beings, drugs smuggling, identifying stolen vehicles, document fraud and terrorism. Another aim of the operation is to increase cooperation between the participating Member States.
EU's external land borders, in particular the border between Greece and Turkey, as well as the borders between Croatia, Romania, Hungary and Serbia have experienced a significant increase in irregular migratory movements in 2021. The numbers also increased on EU's Eastern frontiers. Last year, there were roughly 8 000 illegal border-crossings detected on the Eastern land borders, a more than tenfold increase in comparison to 2020.
The standing corps officers will mainly focus on border surveillance, border checks and assistance in detecting fraudulent documents. They will also support host countries in gathering information on people smuggling networks and migratory phenomena and identify vulnerable groups. The officers will work alongside their national colleagues and under the command of the host country's authorities. The agency will also deploy patrol cars and thermo-vision vehicles to support their work.
Operation Terra includes activities carried out in the previous years under two separate Frontex land operations. The new operation, coordinated from the Frontex headquarters in Warsaw, brings them together under one umbrella.
Läs mer (Extern länk)
Faktapromemoria: Ändringar i Schengens gränskodex
Fakta-pm om EU-förslag 2021/22:FPM42 : COM (2021) 891
Förslaget rör ändringar i Schengens gränskodex, bland annat de delar som avser tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna. Därutöver föreslås definitioner och förtydliganden av begrepp hänförliga till instrumentalisering av migranter och gränsövervakning. Vidare innehåller förslaget en helt ny bestämmelse som syftar till att vid behov möjliggöra bindande gemensamma åtgärder i form av ett inreseförbud till EU från tredjeland när det föreligger en situation med epidemisk potential. Ytterligare ändringsförslag omfattar justeringar av befintliga bestämmelser om polisiära- och andra myndighetskontroller i gränsområden där kontrollerna inte utgör gränskontroll.
Regeringen välkomnar kommissionens förslag i stort men anser att delar av förslaget som kan komma att beröra bland annat frågan om EU:s behörighet att lagstifta i vissa delar behöver klargöras. Det är viktigt att medlemsstaternas behov av flexibilitet beaktas, bland annat i de delar som avser avlägsnande av tredjelandsmedborgare som påträffas i områden nära inre gräns och avseende möjligheten för medlemsstaterna att återinföra gränskontroll vid inre gräns.
(...)
När det gäller tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna innebär förslaget generellt att fler krav kommer ställas på de medlemsstater som avser fatta beslut om ett återinförande eller om en förlängning av ett tidigare beslut. Från kommissionen ska man enligt förslaget ta fram en enhetlig form för den notifiering som krävs innan beslut (förutom vid kontroller som införs på grund av oförutsedda händelser). Vid återinförande, men särskilt vid förlängning, kommer man enligt förslaget kunna kräva utförligare motiveringar och analyser om skälen för återinförande eller förlängning.
(...)
Läs mer (Extern länk)
AIDA Comparative Report: Digitalisation of asylum procedures: risks and benefits
This new comparative report provides an overview of the use of digital tools and remote working methods in 23 European countries based on ECRE's Asylum Information Database (AIDA). It questions the risks and benefits of the use of digital tools in asylum processes and highlights several fundamental guarantees and procedural safeguards which must continue to apply to ensure that they do not infringe the existing European Union asylum acquis.
In practice, the use digital tools and remote working methods are widely disparate and remains the exception in Europe. Nevertheless, some tools have been gradually used in recent years to perform tasks in the context of border management and control, identity checks, analysis of various data, as well as in the determination process of applications for international protection. The outbreak of the COVID-19 pandemic in 2020 further paved the way for their increased use in the future. The Common European Asylum system (CEAS) does not provide for clear rules on the use of digital tools in the asylum procedure and there is little guidance available in this area. This leaves Member States discretion and flexibility as regards their application in national asylum processes and raises complex legal questions on the interplay between refugee protection, data protection and digitalisation.
The report identifies a number of challenges and limitations in the use of digital tools across the different stages of the asylum procedure. These constraints may undermine the right to asylum where they create additional and unnecessary obstacles which prevent asylum seekers from effectively exercising their rights. The report also acknowledges the potential benefits of digital tools in limited and well-defined circumstances, notably when they aim to mitigate the negative effect of restrictive measures and help to ensure the continuity and functioning of asylum systems.
Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)
Fransk offensiv kring migrationen i EU
Med särskilda ministermöten för Schengenzonen vill Frankrike trycka på för bättre samordning i EU:s gränshantering. Sverige hoppas på fransk draghjälp på väg mot en migrationspakt.
På en middag i Lille i onsdags kväll uppmanade Frankrikes president Emmanuel Macron EU-länderna att enas om att hålla särskilda Schengen-möten i samband med sina kommande ministermöten på inrikessidan.
Sagt - och gjort. Förslaget gillades brett av ländernas inrikes- och justitieministrar på torsdagen, berättar franske inrikesministern Gérald Darmanin på presskonferensen efteråt.
Tanken är att Schengen-mötet för inrikesministrarna ska bli en motsvarighet till det möte som euroländernas finansministrar alltid håller inför EU:s ordinarie finansministermöten.
Asyl- och migration
Ett av huvudämnena under torsdagen var annars läget för EU:s asyl- och migrationspolitik och den omfattande pakt som inrikeskommissionär Ylva Johansson föreslog i september 2020.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Statewatch 22-01-26: Border checks, funding, deportations, reception at the centre of the "gradual approach" (Extern länk)
First Frontex-led return operation
On 25 January, 40 Albanian citizens were returned to Tirana on a joint charter flight organised by Frontex, the European Border and Coast Guard Agency. The flight started from Madrid and had a stopover in Rome.
This was the first return operation fully initiated and organised by Frontex, from the pre-return procedures, chartering of the aircraft to contacts with Albanian authorities. Prior to the operation, each of the returnees received an individual return decision from the authorities of the relevant EU countries. The agency was responsible to set the timeframe, the operational procedures and, through the EU Delegation in Albania and the Frontex Liaison Officer, to contact the Albanian authorities. On the same time, the excellent cooperation with Spanish and Italian authorities ensured the success of the flight.
This operation is the first of its kind where the agency offered complete service capabilities to Member States, who wish to use this fully fledged return activity.
"This operation opens a new chapter in the way we can support Member States with returns," says Frontex Executive Director Fabrice Leggeri. "The excellent cooperation with the Republic of Albania but also with Spain and Italy has significantly contributed to the success of this operation," he added.
While the issuance of return decisions is the sole responsibility of Member States, Frontex provides a full service to them, ranging from technical and operational assistance in the organisation and coordination of return operations, supports in determining the identity of returnees, cooperates with Member States and non-EU countries as well as other stakeholders involved in return management.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Call for proposals for specific agreements for specific countries of origin
Frontex will soon start supporting Member States and Schengen Associated Countries in providing post-arrival and reintegration assistance to non-EU nationals returning to their countries of origin. The assistance aims at helping returnees integrate back into society.
On 5 November 2021, Frontex announced the Call for Proposals NO 2021/CFP/POST/01 for a Framework Partnership Agreement to provide reintegration services to non-EU nationals returned to their countries of origin. This open call had the objective to conclude Framework Partnership Agreements with interested reintegration service providers (hereinafter referred to as reintegration partner or RP) for a period of four years.
The Agency received proposals from eight applicants which were carefully evaluated against the admissibility, eligibility and award criteria. Six applicants were offered a Framework Partnership Agreement (FPA): Caritas International Belgium, IRARA, IOM, ETTC, WELDO and Life Makers Foundation Egypt.
Following this decision, the FPA's were prepared and sent to the applicants for signature on 28 January 2022.
The general objective of this restricted call for proposals is to conclude Specific Agreements with Reintegration Partners, that were selected in the previous call, for a period of one year, to cover the following 27 countries: Albania, Algeria, Armenia, Bangladesh, Brazil, Egypt, El Salvador, Ethiopia, The Gambia, Georgia, Ghana, Guinea, India, Iran, Iraq, Moldova, Mongolia, Morocco, Nigeria, N. Macedonia, Pakistan, Russia, Somalia, Sri Lanka, Turkey, Ukraine, Vietnam.
The start date of the Frontex Joint Reintegration Services is 1 April 2022. The budget earmarked for 2022 for the co-financing of activities under this Call for Proposals is EUR 14,300,000.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Skärpt lag om uppehållstillstånd slår hårt mot doktorander
Skärpningen av utlänningslagen i somras slår hårt mot landets utländska doktorander. Kravet på att kunna försörja sig 18 månader framåt efter examen har gjort vägen till permanent uppehållstillstånd både längre och brantare.
Anledningen är att anställningarna inom universitet och högskolor skiljer sig från andra delar av arbetsmarknaden. Fasta jobb eller långa visstidsanställningar är mindre vanligt här än inom offentlig och privat sektor. För utländska doktorander, som vill fortsätta inom sitt forskningsområde, är det kortare projektanställningar som gäller.
- Jag kom till Sverige för att det fanns ett bra forskarlag här. Samhället har satsat cirka en miljon kronor på mig i skattepengar. Nu känns det som att Sverige vill kicka ut mig, säger Lucia Gutiérrez Loza som doktorerar i meteorologi vid Geocentrum på Uppsala universitet.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Uppsala 22-01-31: Oro inom universitetsvärlden efter nya utlänningslagen: "Kan tappa spetskompetens" (Extern länk)
Drygt 70 000 beviljades medborgarskap 2021
Drygt 70 000 personer beviljades svenskt medborgarskap förra året och medborgarskap är fortsatt Migrationsverkets största ärendeslag. Samtidigt beviljades fler än 8 200 britter uppehållsstatus i Sverige, visar årsstatistiken för 2021.
Totalt beviljade Migrationsverket 71 229 medborgarskapsansökningar 2021. Cirka 76 000 ansökningar kom in och de vanligaste medborgarskapen bland de sökande var Syrien, Somalia och Afghanistan.
Fler fick tillstånd att arbeta
Antalet beviljade arbetstillstånd ökade förra året, från 32 379 beviljade tillstånd 2020, till 39 270 beviljade tillstånd 2021. Thailand var det vanligaste ursprungslandet bland dem som fick arbetstillstånd, följt av Indien och Ukraina. Flest arbetstillstånd beviljades inom yrkesgruppen bärplockare och planterare, samt för yrken inom IT-området.
Drygt 8 200 britter beviljade uppehållsstatus
Brittiska medborgare har från den 1 december 2020 till den 31 december 2021 kunnat ansöka om uppehållsstatus för att säkra sin rätt att vistas i Sverige. Vid årsskiftet hade Migrationsverket fått in totalt 12 625 ansökningar. 8 231 britter hade då beviljats uppehållsstatus i Sverige.
Färre sökte asyl
Totalt 11 414 ansökningar om asyl (förstagångsansökningar) kom in 2021, vilket är en minskning med 12 procent jämfört med 2020. Afghanistan, Syrien och Irak var de tre största ursprungsländerna bland dem som förra året ansökte om asyl för första gången.
Antal beviljade tillstånd per ärendekategori 2021
Förstagångsansökningar (förlängningsärenden inom parantes). Statistiken avser ärenden beviljade i första instans (Migrationsverket) samt högre instans (migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen).
Totalt antal beviljade uppehållstillstånd (alla ärendekategorier): 95 163 (62 236)
(...)
Läs mer och se tabell (Extern länk)
Mer statistik på Migrationsverkets statistiksidor (Extern länk)
Drygt 6 400 kvotflyktingar till Sverige förra året
Drygt 6 400 personer togs under 2021 emot som kvotflyktingar i Sverige - det högsta antalet på ett par decennier. Medborgare i Syrien, Afghanistan och Demokratiska republiken Kongo står för närmare 70 procent av de mottagna. Omkring hälften av kvotflyktingarna är kvinnor och barn.
- Inte sedan mitten av 1990-talet har Sverige tagit emot så många kvotflyktingar under ett och samma år. Orsaken är pandemin, som medfört att personer som skulle ha kommit 2020 fick istället fick överföras under förra året, säger Oskar Ekblad, sektionschef vid Migrationsverket.
Totalt togs 6 411 kvotflyktingar emot under 2021, vilket innebär att målet för mottagandet - 6 401 personer - uppnåddes. Nästan en tredjedel av de mottagna, drygt 1 900 personer, är medborgare i Syrien. Cirka 1 300 är afghaner som efter talibanrörelsens maktövertagande evakuerades från landet under sensommaren och hösten.
Medborgare i Demokratiska republiken Kongo (1 122 personer) och Sudan (734 personer) är de tredje och fjärde största grupperna. Omkring hälften av kvotflyktingarna är kvinnor och barn.
7 500 nyanlända anvisade till kommuner
Som kvotflykting blir man redan före ankomsten till Sverige anvisad till någon av landets kommuner. Kommunen förbereder mottagandet och ordnar boende, som är klart när personen anländer.
Totalt anvisade Migrationsverket under förra året 7 500 nyanlända till kommuner, vilket innebär att 2021 års läns- och kommuntal för antalet anvisningar nåddes. De som anvisas är dels kvotflyktingar, dels nyanlända som har bott på Migrationsverkets anläggningsboenden.
Utmaningar för kommunerna
(...)
Läs mer (Extern länk)
Prognosen: Rekordmånga avgjorda medborgarskapsärenden
Migrationsverket väntas framöver avgöra fler ärenden inom medborgarskap och arbetstillstånd - myndighetens idag största ärendeslag. Pandemin bedöms fortsatt påverka antalet asylsökande, samtidigt som fler afghaner kan komma att beviljas skydd i Sverige. Det framgår i Migrationsverkets senaste prognos.
- Aldrig tidigare har Migrationsverket avgjort så många medborgarskapsärenden som 2021 och vi ser nu ett tydligt trendbrott med färre öppna ärenden. Det möjliggör i sin tur kortare handläggningstider. Vi kommer att ha kvar utmaningen med långa handläggningstider ytterligare en tid, men bedömningen är att vi når de författningsstyrda tiderna 2023, säger Henrik Holmer, planeringschef på Migrationsverket.
Arbetstillstånd är den ärendekategori som Migrationsverket fick in flest ansökningar inom förra året och antalet nya ansökningar är nu på nästan samma nivå som före pandemin.
- Det visar på en stark återhämtning på svensk arbetsmarknad och att Sverige fortsatt är ett attraktivt land för många som vill arbeta här, säger Henrik Holmer.
Pandemin bedöms påverka antalet asyl?sö?kande
Cirka 11 400 personer sökte under 2021 asyl i Sverige - 13 procent färre än 2020 och en halvering jämfört med 2019. Migrationsverkets planeringsantagande är att antalet asylsökande kommer att vara cirka 14 000 personer under 2022. Prognosintervallet är på mellan 10 000 och 21 000 asylsökande och baseras på osäkerheten om hur pandemin kommer att utvecklas under året och det oroliga läget i omvärlden, bland annat situationen i Afghanistan.
- En konsekvens av det minskade antalet asylsökande är korta handläggningstider inom asylprövningen. Framöver beräknas det ta i genomsnitt fyra månader att avgöra en förstagångsansökan, säger Henrik Holmer.
Fler afghaner kan få skydd
(...)
Läs mer (Extern länk)
Färre asylansökningar men fler arbetstillstånd
Antalet ansökningar om asyl i Sverige minskade med tolv procent 2021 jämfört med året före. Samtidigt ökade antalet beviljade arbetstillstånd, enligt statistik från Migrationsverket.
Totalt inkom 11 414 ansökningar om asyl 2021, vilket är en minskning med 12 procent jämfört med 2020. Flest ansökningar kom från personer med ursprung i Afghanistan, Syrien och Irak, skriver Migrationsverket på sin hemsida.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Pandemin gör fortfarande att det är svårt att resa, och det gäller även flyktingar. Migrationsverket skriver ned prognosen för asylsökande - ändå väntas fler hit jämfört med i fjol.
Migrationsverkets prognos innebär att cirka 14 000 personer väntas söka asyl i Sverige i år, förklarar Henrik Holmer, planeringschef på Migrationsverket.
- Antagandet sänks från 16 000 till 14 000, men vi gör ett spann mellan 10 000 och 21 000.
Orsaken är pandemin och svårigheterna att röra sig över gränserna. I fjol sökte 11 400 personer asyl i Sverige, men i år blir prognosen alltså högre än så. Även om restriktioner lättas på många håll så bedöms det fortfarande vara svårt framöver, förklarar han.
Fler afghaner får stanna
Men läget i Afghanistan påverkar asylinvandringen i Sverige, och även de som redan tidigare kommit hit men som inte fått tillstånd att stanna.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
This publication highlights reports of affected refugees and eyewitnesses and denounces institutionalized violence against people on the move.
Pushback is a term that refers to the violent forcing back of people seeking protection across a border. This practice violates international law and deprives people of their right to asylum.
The Pushback Report 2021 first provides a brief overview of the history of European border violence and illustrates different ways of dealing with different migratory movements of the European border regime.
In the main part of the publication, it becomes clear that illegal pushbacks have become a regular practice of human rights violations against people on the move. These are neither isolated cases nor a "side effect" of so-called border protection. Rather, different testimonies reveal impressively that (physical) violence, humiliation and torture are used as strategic means to prevent fleeing people from reaching EU territory, also by illegal methods. Also, the current developments in the Aegean Sea from 2021 on the shifting of flight routes, number of fatalities and missing people as well as arrivals of people on the Greek islands, are put into context with the established practice of pushbacks.
The report shows that the executive organs of the Hellenic Coast Guard and Frontex face no real consequences. Instead of prosecuting these crimes, there is a growing effort by several EU member states to legalize pushbacks. Finally, the publications takes a look back at the monitoring missions in the Aegean in 2017 and 2021, which make clear the repressive way in which human rights monitoring is being countered.
Läs eller ladda ned rapporten (Extern länk)
Klarna-grundarens vrede mot Arbetsförmedlingen: "Jag blir så jävla förbannad"
Sebastian Siemiatkowski, grundare och vd för betalbolaget Klarna, håller inte tillbaka sin vrede mot Arbetsförmedlingen - vars system inte faller honom i smaken.
"Jag kan inte gå till Arbetsförmedlingen och berätta att jag är en arbetsplats som inte har svenska som krav."
De är nog säkert att säga att de flesta företag i Sverige ställer krav på att deras anställda till en eller annan grad ska kunna prata eller förstå svenska.
Klarna är inte ett av dem.
"När flyktingkrisen var som värst så tänkte jag att vi måste hjälpa folk att få jobb. Jag gick in på Arbetsförmedlingen och sa att Klarna är en arbetsplats som inte har svenska som krav, för vi pratar engelska, så vi skiter i om man kan svenska eller inte", säger Sebastian Siemiatkowski till Deqa Abukari podden Mot alla odds med Deqa Abukari.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Breakit 22-02-09: Efter Klarna-grundarens sylvassa kritik - nu svarar Arbetsförmedlingen: "En viktig kanal" (Extern länk)
Längre väntan på asylbesked försvårar integration
Ju längre tid det tar att få ett asylbeslut, desto svårare för den asylsökande att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är slutsatsen av en utvärdering som IFAU gjort. Däremot tycks väntetiden inte påverka det psykiska måendet.
Trycket var högt på Migrationsverket under 2014, med många asylansökningar. Det innebar att väntetiderna för beslut varierade - handläggningstiderna ökade från 180 till 380 dagar, visar en utvärdering från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk, IFAU, som har undersökt hur väntetiderna påverkade personernas inträde på arbetsmarknaden samt deras psykiska hälsa.
Utvärderingen omfattar knappt 21 000 individer som beviljats uppehållstillstånd efter att ha ansökt om asyl i Sverige under perioden april till september 2014. Drygt två tredjedelar av studiegruppen var män. Ett år efter inlämnad ansökan hade 11 procent av gruppen sysselsättning, efter två år hade siffran ökat till 32 procent. Men en extra månads väntan på asylbeslutet minskade sannolikheten att vara sysselsatt någon gång under de två första åren med 2,7 procentenheter. Det resulterade i sin tur i lägre arbetsinkomster, närmare bestämt 7,5 procent.
- Man hamnar på efterkälken när man får vänta lite längre, men även efter fyra-fem år så ligger man efter i arbetsinkomst, säger en av rapportens författare, Olof Rosenqvist, doktor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Forskare: Ge kommuner mer inflytande över flyktingmottagandet
Gustav Lidén, Jon Nyhlén
Politiken för mottagande och integration av nyanlända flyktingar harmonierar inte mellan stat och kommun. Nu krävs starkare möjligheter för lokal anpassning av flyktingpolitiken, skriver två statsvetare i en ny rapport.
Vi har just avslutat ett forskningsprojekt där vi har studerat den lokala nivåns betydelse gällande mottagande och integration av nyanlända flyktingar i Sverige. Undersökningen har tagit avstamp i den så kallade flyktingkrisen och vilar på statistik för hela kommunsektorn och djupstudier i tre särskilt utvalda kommuner (Avesta, Vallentuna och Östersund).
Vårt huvudargument är att det i frågan om mottagande och integration existerar stora skillnader kommunerna emellan. Skillnaderna rör sig utefter två relaterade dimensioner. Den första speglar kommunernas öppenhet för mottagande av nyanlända flyktingar. Skillnader i denna ståndpunkt kan delvis förklaras med varierande demografiska och ekonomiska förutsättningar samt skilda ideologiska uppfattningar.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Brasilien/ "Hoppas flyktingmordet blir en väckarklocka"
Ett flyktingmord rör upp känslorna i Brasilien. 24-årige Moïse Kabagambe från Kongo slogs ihjäl med påkar när han bad om att få ut sin försenade lön vid en strandbar i Rio de Janeiro. Mordet är ett exempel på den lynchningskultur som råder mot svarta personer i Brasilien.
- Vi svarta behandlas som djur, säger Andrea Costa, från Black Lives Matters i Brasilien.
Hon står utanför strandbaren Tropicália i stadsdelen Barra da Tijuca, bara några minuter från president Jair Bolsonaros bostad, och protesterar mot det våld som drabbar svarta personer i Brasilien. Det var på denna uteservering som den kongolesiske flyktingen Moïse Kabagambe bakbands och slogs ihjäl av tre personer den 24 januari när han bad om att få ut sin lön på 350 kronor för några dagars arbete som servitör.
En man klättrar upp på taket och river ned barens skylt.
- Vi svarta har inget värde. Det enda vi tjänar till är att tvätta den vita elitens underkläder, säger Andrea Costa till DN.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sex år med rekordlåg flyktinginvandring
Andreas Magnusson
Så kom statistiken för 2021 som visar på ytterligare ett år med extremt låg asylinvandring. Under perioden 1984-2021 har det genomsnittliga antalet asylsökande per år legat på ungefär 30 000. 2015 hade vi flest asylsökande någonsin och slog det tidigare rekordet från 1992 med råge. Sedan lade regeringen om politiken och vi har nu haft sex år av rekordlåg asylinvandring.
2020 sökte 12 991 personer asyl i Sverige. Det var årtusendets lägsta siffra. 2021 levererades ett nytt rekord, då endast 11 401 personer sökte asyl. Ungefär en fjärdedel av de som sökte asyl under denna tid fick ansökan beviljad. Det handlar om historiskt låga siffror både vad gäller söktryck och beviljandegrad.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sätt fart - stoppa asylmissbruket
Asylsystemet utnyttjas som en front för att kunna arbeta utan uppehållstillstånd i Sverige. Därför borde rätten att arbeta under asyltiden slopas eller begränsas kraftigt.
Siffrorna över invandringen till Sverige under 2021 visar på intressanta mönster. Trots att det var ett pandemiår med kraftiga begränsningar av möjligheterna att resa in i EU beviljades hela 95 163 uppehållstillstånd. Sedan ett antal år tillbaka är det inte längre asylinvandringen som dominerar utan arbetskraftsinvandringen, där Sverige sticker ut med västvärldens mest generösa regler.
Men även asylinvandringen har alltmer fått karaktären av jobbinvandring. Av 11 419 asylansökningar förra året avslogs hela 74 procent, varav en del var Dublinärenden. Det är ett tecken på att en hel del som söker sig till Sverige numera saknar skyddsskäl, men väljer att göra resan ändå.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Ygeman om flyktingar från Ukraina: Dags för andra att ta ansvar
Regeringen tror inte på några större flyktingströmmar från Ukraina till Sverige och anser att det är dags för andra länder att ta ansvar.
Men om det krävs är Migrationsverket redo att höja beredskapen.
- Om vi skulle vi stå inför en humanitär katastrof i Ukraina så kan vi naturligtvis skala upp, säger migrationsminister Anders Ygeman, (S).
De senaste veckorna har regeringen haft dagliga avstämningar med Migrationsverket om läget i Ukraina. Myndigheten har precis som polisen inlett en särskild händelse för att hantera konsekvenser för Sverige och vår omvärld.
- De har beredskap att vidta de åtgärder som krävs. Vi är naturligtvis också beredda att bistå de länder som främst kommer att vara destinationsländer för de som flyr från Ukraina, både internt i landet men också till grannländerna. Främst via Frontex men även annan hjälp om det efterfrågas. Det kan vara hjälp med screening och inskrivning i de olika EU-systemen, själva asylhanteringen, säger migrationsminister Anders Ygeman, (S).
Hur rustade skulle Migrationsverket vara om många människor söker sig till Sverige från Ukraina?
- Vi har lagt om migrationspolitiken. Vi har gått från en situation där vi tog 12 procent av de sökande som kom till EU och nu är det på 3 procent. Det motsvarar befolkningen och vår andel av europeiskt BNP. Därför har vi nu en lägre kapacitet. Men skulle vi stå inför en humanitär katastrof I Ukraina så kan vi naturligtvis skala upp, säger han.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Vem kan överge sin mamma i ett flyktingläger?
Hur hade du känt om du tvingats lämna din handikappade mamma på en flyktingförläggning i Grekland? Parul Sharma, som i flera omgångar arbetat som volontär på flyktingförläggningen Moria i Grekland berättar om de bortglömda flyktingarna. Är det verkligen ingen som bryr sig?
Bara tanken att behöva lämna sin mamma på en av Europas största, och en av världens mest horribla flyktingförläggningar väcker skräck inom mig. Jag vet inte hur jag skulle kunna leva med en sådan verklighet, men jag slipper det tack och lov. Däremot består Europas flyktingförläggningar av så många äldre och gamla - framförallt kvinnor vars barn antingen fått asyl i annat europeiskt land och blivit tvungna att flytta - eller som flytt förläggningen för att försöka hitta bättre livsvillkor. Det senare är vanligare än vi tror, flykten från förläggningen. De som flyr, flyr med förhoppning om att nästa EU-land även tar emot deras äldre. "Min son Ahmed flydde lägret och är nu i Frankrike, han ska söka asyl där och sedan åker jag till honom", berättade Hamida för mig.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Stå upp för asylrätten, Sverige!
Mårten Löfberg, Sara Jonsson, Asylrättscentrum
Nyligen riktades världens blickar mot gränsen mellan Polen och Belarus och den humanitära katastrof som alltjämt utspelar sig där. Även om medieljuset riktats åt annat håll och flera människor genom EU:s ansträngningar förmåtts att återvända till sina hemländer, så finns det fortfarande människor som väntar vid gränsen. Människor som blivit brickor i ett cyniskt politiskt spel
Rätten att söka asyl är ingen självklarhet. Asylrätten har förvisso gamla anor, men det var först efter den enorma förödelse och fördrivning som följde i andra världs?krigets spår som skyldigheten att låta människor söka asyl blev juridiskt bindande för stater. Genom FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna förklaras rätten att söka asyl vara en mänsklig rättighet, och flyktingkonventionen vidareutvecklar vem som har rätt till internationellt skydd som flykting och vad skyddet innebär.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Regeringen måste agera för rättssäkra asylprocesser för hbtqi-personer
Författare: Aino Gröndahl, asylrättsjurist på RFSL
Sveriges hantering av hbtqi-personer som söker asyl är under all kritik. Trots risk för förföljelse får hbtqi-personer ofta avslag och utvisas på felaktiga grunder.
I oktober 2021 lämnade RFSL och glassaktivisterna Ben & Jerry's över en namninsamling som krävde att dåvarande migrationsminister Morgan Johansson skulle ta ansvar för att hbtqi-personer som söker asyl i Sverige behandlas rättvist och säkert.[1]
Migrationsverket är en hbtqi-strategisk myndighet. Det betyder att de är en del av att uppfylla målen i regeringens hbtqi-handlingsplan. Ändå utvisas personer som söker skydd i Sverige ofta med resonemang om att de borde känna till svensk lagstiftning om rättigheter för hbtqi-personer och att det är en grund för asyl för att vara trovärdiga eller att de borde leva dolt i sitt hemland för att undvika förföljelse. Den som inte känt skam inför sig själv betraktas också i regel som icke trovärdig.
Sådana avslagsmotiveringar strider mot svensk och internationell rätt och även mot Migrationsverkets egna rättsliga ställningstagande. Ändå tillämpas de systematiskt i hbtqi-asylärenden. Det visar RFSL:s rättsutredning som har granskat över 2000 beslut och domar i hbtqi-asylärenden.[2] [3] [4]
Granskningen visar också att migrationsverket utgår från stereotyper om hur en hbtqi-person är och vilka erfarenheter och egenskaper personen bör ha för att vara trovärdig istället för att utreda vad den asylsökande hbtqi-personen riskerar vid en utvisning, vilket är kärnan i asylrätten. De som inte har rätt erfarenheter eller kan uttrycka sig på det sätt som migrationsverket förväntar sig får avslag.
I mer än hälften av fallen förekommer krav på att dölja sin sexuella läggning, könsidentitet eller sitt könsuttryck i hemlandet, trots att det varit förbjudet sedan 15 år i svensk rätt. I dessa fall utvisas hbtqi-asylsökande till länder där de straffas med böter, fängelse, tortyrklassade fysiska 'tester' och till och med avrättning.
(...)
Hela uttalandet (Extern länk)
"Sluta plåga de unga afghanerna"
De unga afghanska flyktingarna som kom till Sverige 2015 har levt en stor del av sina liv under ständig osäkerhet, bristande rättssäkerhet och ändlösa asylutredningar. Nu är det dags att förenkla asylprocessen och låta dem stanna, skriver debattörer från nätverket Femövertolv och Ingen människa är illegal.
De kom till oss 2015, de har varit i Sverige i snart sju år. De unga afghaner som fortfarande var barn när de tog sig till Sverige efter en lång och livsfarlig flykt. En flykt från terror och förföljelse. En flykt till fots över gränser där de blivit beskjutna. En flykt där de utnyttjats av hänsynslösa flyktingsmugglare. De tog sig över Medelhavet i läckande och överfulla gummibåtar. De fortsatte upp genom Europa och slutligen till oss här i Sverige.
Här togs de emot med öppna armar. "Här är ni trygga, här får ni stanna" sa man, även från högsta politiska ort. "Öppna era hjärtan, svenska folk" vädjade den dåvarande statministern Fredrik Reinfelt (M).
Nu har det gått sju år. En mycket stor del av deras unga liv. Sju år av bristande rättssäkerhet. Sju år av oändliga asylutredningar och en ständig osäkerhet och otrygghet som plågat dessa unga. Trauman från uppväxten i krig och terror har förstärkts av den plåga de utsatts för här. Hos oss i Sverige.
De har genomlidit långa och skrämmande förhör av outbildade handläggare på Migrationsverket där deras trovärdighet hela tiden har ifrågasatts. De har genomgått kränkande åldersbedömningar som dessutom har en skrämmande felmarginal och saknar vetenskapligt stöd.
De har levt i en asylprocess som är obegriplig för de unga, med lagar och regler som är svåra att förstå även för de mest insatta juristerna. En retroaktiv lagstiftning som gjort det helt omöjligt att göra rätt.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
En rättssäkerhet som inte ens en generaldirektör kan lita på
I tjänsten måste Elisabet Rundqvist och Mia Ohlsson hantera landets lagar på ett rättssäkert sätt. Privat har de som stödpersoner till ensamkommande ungdomar sett Migrationsverket slarva och hitta på. Det har gett dem och många andra en desillusionerad, bitter syn på vårt land, skriver Börge Nilsson i en personlig essä.
Det var vi som hade tillit. Vi som öppnade våra hjärtan och våra dörrar för att stödja unga ensamkommande i det som kallades flyktingkrisen. Vi trodde att vi hade ett kontrakt med staten. Det hade vi nog också, men kontraktet gällde bara oss, inte dem vi försökte hjälpa. De skulle bara kastas ut.
Mötet med denna stat som använde sig av verktyg som slarv, okunskap, illvilja och elaka knep, har skadat vår tilltro till samhället i grunden.
Kanske för evigt.
Internationellt sett betraktas vi tillitsfulla nordbor som ett rätt märkligt fenomen, vi som kunnat unna oss att vara fria individer eftersom vi vetat att det starka samhället har funnits där för att ta hand om oss om det går snett, och att detta samhälle velat oss gott.
Historikerna Lars Trägårdh och Henrik Berggren har beskrivit oss i boken Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige (Norstedts, 2006).
Lars Trägårdh leder också arbetet med Tillitsbarometern, ett forskningsprojekt som drivs av Marie Cederschiöld högskola, där han har en professur i modern historia.
Den senaste presenterades i somras. Den visar att 56 procent av de tillfrågade 2020 ansåg att man kan lita på de flesta andra människor, samma andel som 2009, men att skillnaderna är stora i olika delar av landet. I Sorsele och Hammarö litade nästan åtta av tio på andra. I Katrineholm, Norrköping och Olofström var det inte ens varannan. I storstädernas olika stadsdelar var skillnaderna ännu större. På Södermalm i Stockholm litade 75 procent på de flesta andra, i Rosengård i Malmö bara 24 procent.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
"Låt den skötsamma familjen få stanna i Sverige"
2009 flyttade en familj till vårt lilla samhälle. Med jämna mellanrum kom Migrationsverkets avvisningsbeslut. Nu, 12 år senare, står de inför sista avslaget som inte går att överklaga. Plötsligt har Migrationsverket blivit vår fiende, skriver Sofia Hollertz.
I DN (27/1) står att läsa om "Blue Bayou", en ny amerikans film som har sverigepremiär på Göteborgs filmfestival där den svenska Hollywood stjärnan Alicia Wikander spelar i en av huvudrollerna. Filmens huvudtema handlar om den amerikanska migrationspolitiken där Alicias motspelare, en sydkoreansk kille som levt hela sitt liv i USA blir utvisad trots arbete och familj i landet.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Orimligt att Migrationsverket har två års handläggningstid för att få ut anhöriga från krigets Afghanistan. Vi vill få hem Baqer nu!
2015 kom Baqer till Sverige, som 16-åring. Han anlände den 24 november, samma dag som regeringen kallade till presskonferens om att Migrationslagstiftningen skulle komma att skärpas. Just den dagen bussades alla asylsökande direkt till ett boende, utan att få registrera sin ansökan. Hade Baqer fått registrera sin ansökan vid gränsen den dagen hade han varit kvar i Sverige med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen.
När Baqer kom till Sverige hade han varit på flykt i två månader.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Svar på skriftlig fråga: Biståndet till länder som inte tar emot sina egna medborgare
Fråga 2021/22:957 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Sverige bör ställa krav på länder som får svenskt bistånd att samarbeta vid återtagande av sina egna medborgare. Biståndet ska dras in eller minskas för länder som vägrar att ta emot sina egna medborgare. Den som har ett utvisningsbeslut har en skyldighet att lämna landet, men det finns länder som vägrar att ta tillbaka sina egna medborgare.
Detta är inte acceptabelt och Sverige bör ställa krav på dessa länder.
Med hänvisning till ovanstående vill fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Överväger statsrådet några åtgärder för att sätta press på länder som vägrar ta emot sina egna medborgare?
Svar av statsrådet Matilda Ernkrans
Det svenska biståndet ska följa OECD-DAC:s regelverk för bistånd som anger att huvudsyftet ska vara att främja ekonomisk utveckling och välfärd i låg- och medelinkomstländer. Bistånd ska, i enlighet med riksdagens beslut, användas för att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Det är fokus för regeringens politik.
Jag vill framhålla att en grundläggande förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik är att den som har fått avslag på sin asylansökan eller av andra skäl inte får stanna i Sverige återvänder. Att återta sina egna medborgare är en folkrättslig förpliktelse och att folkrätten ska följas är en grundläggande princip i svensk utrikespolitik och något vi ständigt arbetar för i dialog med andra länder. Vi använder de verktyg, såväl nationellt som inom ramen för EU-samarbetet, som är mest ändamålsenliga för att nå resultat på återvändandeområdet och ser kontinuerligt över hur vi kan stärka det arbetet.
(...)
Hela svaret (Extern länk)
Se även
Skriftlig fråga av Marléne Lund Kopparklint (M): Krav på ursprungsländer som vägrar ta tillbaka sina medborgare (Extern länk)
Svar på skriftlig fråga: Förlängd preskriptionstid för av- och utvisningsbeslut
Fråga 2021/22:955 av Marléne Lund Kopparklint (M)
I nuläget preskriberas ett beslut om avvisning och utvisning efter fyra år. När denna preskriptionstid har löpt ut kan personen som har uppehållit sig illegalt i Sverige lämna in en ny asylansökan vilket bidrar till att skuggsamhället och utanförskapet bibehålls.
Vi moderater föreslår därför att preskriptionstiden blir betydligt längre, och vi föreslår flera andra åtgärder som ska motverka illegal invandring, utanförskap, utsatthet och kriminalitet.
En förlängd preskriptionstid för av- och utvisningsbeslut skulle innebära att det blir mindre attraktivt att stanna kvar i Sverige utan tillstånd för att senare kunna göra en ny asylansökan.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Är statsrådet beredd att ta initiativ till förlängd preskriptionstid för av- och utvisningsbeslut för att motverka skuggsamhället och utsattheten för människor?
Svar av statsrådet Anders Ygeman
En grundläggande förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik som motverkar framväxten av ett skuggsamhälle är att den som har fått avslag på sin asylansökan eller av andra skäl inte får stanna i Sverige återvänder till sitt hemland. Arbetet med återvändande är därför en högt prioriterad fråga för regeringen och de senaste åren har fler än 94 000 personer rest ut ur Sverige.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förstärka återvändandearbetet, bl.a. har antalet förvarsplatser fördubblats sedan 2016. Regeringen avser att presentera fler förslag för att komma till rätta med problematiken.
Se även:
Skriftlig fråga av Marléne Lund Kopparklint (M): Efterlevnad av anmälningsplikt för asylsökande (Extern länk)
Skriftlig fråga av Marléne Lund Kopparklint (M): Utökad övervakning av utvisade personer (Extern länk)
Skriftlig fråga av Björn Söder (SD): Utvisningsdömda som avviker (Extern länk)
Skriftlig fråga av Ann-Sofie Alm (M): Efterlysta personer i Sverige (Extern länk)
Skriftlig fråga av Ann-Sofie Alm (M): Antalet förvarsplatser (Extern länk)
Skriftlig fråga av Ann-Sofie Alm (M): Gränspolisens möjligheter att fullgöra sitt uppdrag (Extern länk)
Så vill SD ta krafttag mot skuggsamhället
Att det bor tiotusentals illegala migranter i Sverige är en direkt säkerhetsrisk och göder det utanförskap som i sin tur utgör grogrund för grov kriminalitet. Det är därför avgörande att vi snarast stärker systemen för att identifiera, spåra upp och utvisa illegala migranter, skriver Jimmie Åkesson och Ludvig Aspling (SD).
Det är i dag få som ifrågasätter att den ansvarslösa migrationspolitiken har orsakat vårt land mycket skada. Nuvarande och tidigare regeringar har misslyckats med i princip allt de har företagit sig på området. Med splittring, utanförskap och en hårt pressad välfärd som följd.
En av konsekvenserna av detta fulländade fiasko är alla de tiotusentals, kanske hundratusentals, individer som vistas i landet illegalt.
10 000 personer på ett år
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Ygeman och Åkesson i debatt om det svenska skuggsamhället
Över 10 000 personer med utvisningsbeslut efterlystes 2021. Det beror på att regeringen har tappat kontrollen, menar Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.
- Det är helt fel, säger migrationsminister Anders Ygeman (S).
När en efterlyst kvinna med ett avvisningsbeslut, som jobbade som städerska i Sverige, frihetsberövades vid statsministerns hem tog debatten om det svenska skuggsamhället fart igen.
Kvinnan är en av många som stannat kvar i Sverige trots avvisningsbeslut. 2021 anmäldes över 10 000 personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd som avvikna och efterlysta av polisen.
Det handlar om fall där Migrationsverket gjort bedömningen att en polisinsats behövs för att verkställa utvisningen.
SD: Polisen behöver resurser
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Majoritet i riksdagen vill slopa sekretess mellan myndigheter
Den sekretess som i dag råder mellan myndigheter bör slopas, enligt en majoritet i riksdagen. Det är ett av åtta förslag som de forna allianspartierna och Sverigedemokraterna enats om i socialförsäkringsutskottet.
I förra veckan presenterade Moderaterna tio förslag som ska göra det svårare att befinna sig illegalt i Sverige. Åtta av förslagen får nu stöd av Kristdemokraterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet, alltså en majoritet i riksdagen, och läggs fram som ett utskottsinitiativ.
- Vi har lagt en rad kraftfulla förslag och jag är väldigt glad att det finns så många som ställer sig bakom dem, säger Maria Malmer Stenergard, migration- och socialförsäkringspolitisk talesperson för Moderaterna.
Slopad sekretess
Ett av förslagen handlar om att slopa den sekretess som idag råder mellan myndigheter, för att göra det enklare för myndigheter att dela information om enskilda personer. En förändring som bland annat Försäkringskassan tidigare önskat, men som samtidigt fått kritik av jurister för att vara integritetskränkande.
Vad ser du för risker med en slopad sekretess mellan myndigheter?
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Den verkliga skandalen förtigs i debatten om statsministerns städerska
När en städare utlöste ett larm hemma hos Magdalena Anderssons satte det igång en debatt om Sveriges gränser, säkerhetspolisens bristande kontroll. En ung latinamerikansk kvinna som saknar uppehållstillstånd utmålas som en säkerhetsrisk medan den verkliga skandalen är hur papperslösa utnyttjas på den svarta arbetsmarknaden i Sverige, skriver Ulrika Falk och Daniel Åman, Räddningsmissionen.
Mycket av det som kommit fram när det gäller städaren hos Magdalena Andersson är häpnadsväckande. Men det är också en debatt med en märklig snedvridning. Den riktiga skandalen är de omänskliga, exploaterande förhållanden som ett stort antal människor i Sverige befinner sig i.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Alla hade fel - asylinvandringen blev en vinstaffär
Hösten 2015 duggade underskottsprognoserna tätt med anledning av det stora flyktingmottagandet. Men det visade sig att alla hade fullständigt fel. För hela perioden 2015 - 2018 blev det överskott, tack vare att flyktingutgifterna innebar en dramatisk ökning av offentlig konsumtion och en flodvåg av skatteintäkter, skriver Peo Hansen, professor i statsvetenskap. vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, Linköpings universitet.
Beslutsfattare och dess expertorgan var 2015 överens om att "kostnaderna" för mottagandet tveklöst skulle inverka väldigt negativt på Sveriges ekonomi, inte minst på statsfinanserna och välfärden. Att det finanspolitiska ramverket och dess överskottsmål pausats fick många att våndas.
"Vi kommer behöva både låna och spara", konstaterade Magdalena Andersson i en intervju i oktober 2015. "Det handlar om att kapa kostnader för migration och titta på kostnader för andra områden, lät finansministern meddela.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Pär Österholm i Göteborgs-Posten 22-02-16: Att asylinvandringen skulle vara lönsam är önsketänkande (Extern länk)
Möjligheten att arbeta ska inte vara en förmån
Först var budet att asylsökande som hittar en egen bostad inte ska få ersättning från Migrationsverket. Därefter lade regeringen till att de inte heller ska få arbeta.
Efter många års diskussion om ebo-lagstiftningen gick regeringen nyligen fram med ett förslag: Om asylsökande ska få ekonomiskt stöd från Migrationsverket måste de bosätta sig på flyktinganläggningar. I alla fall fram tills de vet om de får stanna i Sverige.
På ett sätt kommer positionsförflyttningen inte särskilt plötsligt. En hel del har hänt sedan lagen om eget boende infördes på 1990-talet.
Samtidigt är det mycket med ebo som är bra. Att asylsökande får flytta dit de vill och ordna boende till sig själva är i grund och botten en rimlig utgångspunkt. Klusterbildningen av landsmän som den frivilliga bosättningen bidrar till är inte nödvändigtvis av ondo - där finns nätverk och socialt kapital som kan påskynda integrationen för dem som får stanna.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Alex Voronov: Anders Ygeman bör vara mer varsam med sanningen
Nya fakta måste ibland leda till att ståndpunkter omprövas. Därför blev jag nyfiken på integrations- och migrationsministern Anders Ygemans (S) senaste motivering till regeringens planer att avskaffa lagen om eget boende - EBO.
Dagens regler innebär att asylsökande under tiden som deras ansökan behandlas kan bo hos släkt eller vänner och behålla sin ersättning för uppehälle, som nu ligger på högst 71 kronor per dag. Nyligen ändrades lagen så att vissa socialt utsatta bostadsområden undantogs från denna bosättning. Efter att Miljöpartiet lämnat regeringen har Socialdemokraterna valt att gå tuffare fram och avskaffa EBO helt och hållet.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Insändare x 4: Låt familjen Musa stanna
Lördagens NWT-artikel om familjen Musa som utvisas från Sverige har väckt starka reaktioner bland flera insändarskribenter.
Ge familjen Musa permanent uppehållstillstånd
Vi har sedan många år en fullständigt havererad migrationspolitik i Sverige. Exemplet i lördagens NWT visar detta, med den kurdiska familjen Musa som bott i Sverige sedan 2015 och nu ska utvisas på grund av att pappans arbetsgivare gjort ett misstag och betalat 933 kronor för lite i månadslön. När detta upptäcktes rättades misstaget till omedelbart och papper som visade detta skickades in till Migrationsverket. Trots det stod beslutet fast. Kan detta verkligen vara sant? Tyvärr verkar det vara det.
Påminner om Astrid Lindgren och hennes marginalskatt som var över 100 procent. Som Astrid sade så kan ju inget vara över 100 procent. Skattereglerna ändrades på grund av detta. Nu är det dags för våra politiker att ändra migrationsreglerna. Detta som familjen Musa nu riskerar är fullständigt horribelt. Samtidigt släpper vi in andra "flyktingar" och även deras, ibland, kriminella anhöriga släktingar, så till den milda grad att vi nu har ghetton i Sverige där dessa kriminella klaner har lyckats med att åsidosätta svenska lagar och införa sina egna moralpoliser som bestämmer hur framförallt kvinnor ska bete sig och vara klädda. Men invandrare som familjen Musa som verkar sköta sig, har arbete, vill jobba, studera och skapa sig en laglig framtid i Sverige, de ska vi sparka ut?! På grund av att en arbetsgivare råkar göra ett misstag och betala ut 933 kronor för lite i lön? Som den dessutom rättat till? Observera, det är alltså INTE pappan i familjen som gjort fel!
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Fredagsintervjun med Mattias Tesfaye
I decennier har Danmark stått för en strängare asylpolitik än Sverige. Såväl i ord som i handling framstår danska politiker som krassare och mer beslutsamma än de svenska.
Och trots att Sverige har skärpt politiken fortsätter Danmark att skilja ut sig: Förra året drev Socialdemokraterna igenom ett lagförslag som innebär att asylsökande inte ska få sin sak prövad i Danmark utan i ett annat partnerland, förmodligen någonstans i Afrika. Och om de beviljas asyl i Danmark är det inte här - utan där i samarbetslandet i Afrika - de ska bygga sina nya liv.
Men det tycks svårt att göra verkstad av det radikala förslaget då migrationsminister Mattias Tesfaye - trots att det nu gått 31 månader sedan Socialdemokraterna tog över regeringsmakten - varken lyckats presentera något samarbetsland eller några andra EU-länder som stöder den danska linjen.
Mattias Tesfaye, Danmarks utlännings- och integrationsminister. Välkommen till Kvartals Fredagsintervju!
Tack ska du ha.
Innan vi går in på frågan om era idéer då om en ny europeisk ordning i asylfrågan så tänkte jag att den svenska publiken ska få lära känna dig, litegrann. Du föddes alltså i Århus, för snart 41 år sedan. Din mor är danska, din far var från Etiopien, men försvann vad jag förstår ganska tidigt ur ditt liv. Hur skulle du beskriva den uppväxt du hade i Århus?
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Zemmour fined for hate comments on teen migrants
An extreme right candidate in France's upcoming presidential race has been fined 10,000 euro over hateful remarks towards young unaccompanied child migrants. New statistics on 2021 asylum requests show a general drop since 2019, with Afghans constituting the majority group of people seeking protection. A man has died while trying to mount a lorry near Calais, and another life was lost when a dinghy capsized in the Channel. A new Human Rights Watch (HRW) report highlights inhumane living conditions, police abuse, and racist violence suffered by people on the move.
Eric Zemmour, a far-right candidate in the 2022 French presidential elections, has been fined for inciting racial hatred. A French court convicted Zemmour over remarks made in 2022 in which he called young unaccompanied teens killers, thieves and rapists. The candidate has accumulated legal proceedings for similar statements and was convicted of inciting racial hatred in 2011 and inciting religious hatred in 2019.
The "Great Replacement" conspiracy, according to which a 'white French nation' is under attack from an organised invasion of Muslims and black people, is a central plank of Zemmour's campaigning. The far-right pundit denounced this third conviction as politically motivated and "stupid", but has notably fallen to fourth place in the polls at 13 per cent.
The human rights group la Ligue des droits de l'Homme (LDH) welcomed the ruling, noting that: "it is an important decision because behind this media theatre, there is a political project, a project of hatred which tends to stigmatize people because of their origin [...] Unaccompanied minors who come to seek protection in France [...] are not and will never be useful scapegoats for any presidential ambition".
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Lyssna på föredrag från Den onödiga flyktingkrisen
Under hösten 2021 hölls en rad boksläpp och andra events om Den onödiga flyktingkrisen.
Nu finns många av föredragen inspelade. Andra finns som texter. Här är några exempel. Många fler finns på hemsidan: Seminarier att lyssna till och läsa.
Föredrag med bilder:
Den onödiga flyktingkrisen - ett projekt. Presentation av Ingrid Eckerman i Norrköping 8.12.2021, inspelat 2.2.2022.
Den onödiga flyktingkrisen. Hur makthavarna skapade en kris för barn, ungdomar och civilsamhället Inspelat maj 2021. Sänt 14.9.2021. Arr. Barnrättsdagarna 2021. Medverkande Ingrid Eckerman, Solveig Freudenthal, Birgitta Göransson.
Medicinska åldersbedömningar - hur kunde det gå så snett? Inspelat 7.2.2022. Ingrid Eckerman.
Texter:
Respektlösa utredningar av barnfamiljer och ungdomar på flykt (text) 5.12.2021. Arr BUV, Barnkonventionen 2021. Medverkande: Birgitta Göransson.
Media är naturligtvis välkomna att länka till dessa föredrag.
Lyssna till eller läs föredragen (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.
Följ Asylnytt: Asylnytt Facebook @Asylnytt twitter