Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt kommer ut 2-3 gånger per månad med nyheter i asylfrågor från nyhetsbyråer och tidningar, politiska organ, myndigheter och frivilligorganisationer. Nyhetsbrevet nedan och arkivet i högermenyn innehåller citat och referat, inga egna kommentarer. Källor, se nedan. (För praxisnotiser och redaktörens egna texter; se den grå rutan.)
Försommarens utgåvor - mycket om nya lagen och om EU:s gränspolitk
Två predaterade utgåvor utkommer samtidigt med det aktuella nyhetsbrevet för 20 juli.
Asylnytts referat av rättsliga dokument finns som alltid samlade på praxissidan, se länk nedan!
Ur de predaterade utgåvorna:
Asylnytt för 16 juni:
+ Riksdagen sa nej till lättnader för ensamkommande
+ Hård kritik mot Danmarks förslag om att placera asylsökande i Afrika
+ Delmi intervjuade utvisade - "lever under miserabla förhållanden"
+ EU: Lagstiftning går trögt, externalisering i fokus, Frontex får kritik
Asylnytt för 1 juli:
+ Riksdagen antog ändringarna i Utlänningslagen trots kritik
+ Fortsatt strid om räddning i Medelhavet och pushbacks till Libyen
+ EU: Toppmötet vill satsa på partnerskap och asylbyrån får större mandat
+ Över 80 miljoner på flykt enligt UNHCR:s årsrapport "Global Trends"
Asylnytt 16 juni (Extern länk)
Asylnytt 1 juli (Extern länk)
Asylnytt praxis-sida (Extern länk) (Extern länk)
Nu skärps regler för att stanna i Sverige
Nu blir det svårare för invandrare att stanna i Sverige.
När den nya, permanenta utlänningslagen träder i kraft skärps kraven - så att nya, permanenta uppehållstillstånd blir mer utav ett undantag.
Den nya utlänningslagen ersätter från och med i dag den tidigare lag som skärptes på tillfälliga vis till följd av flyktingkrisen 2015.
Utlänningar som vill ha uppehållstillstånd i Sverige kommer endast att kunna få ett tillfälligt sådant. För att få permanent rätt att stanna måste man ha haft uppehållstillstånd i minst tre års tid, kunna försörja sig själv och inte ha begått brott.
Undantaget är så kallade kvotflyktingar, som kan få permanent rätt att stanna när de kommer hit. Sverige tar emot 5 000 kvotflyktingar om året och de senaste åren har många kommit från krigshärjade Syrien.
Oppositionen på tvären
Den nya lagen klubbades igenom i riksdagen för ungefär en månad sedan, då de tillfälliga skärpningarna var på väg att löpa ut.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Läs debattartiklar om den ändrade lagen, nedan under rubriken "Debatt och partipolitik"
Ändrade regler i medborgarskapslagen
Slutbetänkande av Utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap (USSMA).
Detta betänkande innehåller utredningens analyser, bedömningar och förslag när det gäller frågorna om det behövs ytterligare åtgärder för att begränsa förekomsten av statslöshet, om tidpunkten för förvärv av medborgarskap genom anmälan bör justeras, om det ska införas krav på hederligt levnadssätt för förvärv av medborgarskap efter anmälan och om möjligheterna att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap ska utökas. De förslag som lämnas föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och regleras i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap och medborgarskapsförordningen (2001:218).
Läs mer (Extern länk)
Danmark/ Asylsökande som får avslag tvångstestas
Asylsökande som får avslag kan tvångstestas för att kunna lämna Danmark.
Vid två tillfällen har polisen hållit fast personerna under testningen. Metoden får nu kritik.
- Det saknar proportioner, säger Rosa Lund, som är ansvarig för migrationsfrågor inom partiet Enhedslisten.
Det finns flera flygbolag som bara tar emot passagerare som kan visa upp ett negativt coronatest.
För att förhala processen har flera asylsökande som fått avslag i Danmark vägrat testa sig och har därmed inte kunnat föras tillbaka till sina hemländer.
Men enligt en ny lag kan man tvinga de asylsökande att testa sig. Om det behövs kan man göra det med tvång.
- Det är därför vi skapat den här lagen som gör det möjligt att tvångstesta asylsökande, säger integrationsminister Mattias Tesfaye (S), till Jyllandsposten.
Han är nöjd med hur lagen fungerat hittills.
- Lagen har gjort att några få har blivit testade med tvång medan andra har sagt "okej, då gör vi det frivilligt", säger han.
Två har hållits fast
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Litauen/ Litauen skärper lagar för asylsökande
Det litauiska parlamentet har röstat för att tillåta omfattande frihetsberövande av asylsökande och att begränsa rätten att överklaga. Något som kritiseras av bland annat Röda korset.
Beslutet kommer efter att migrantflödet från Belarus till Litauen ökat kraftigt efter vad Litauen beskriver som ett sätt för president Alexander Lukasjenko att sätta press på EU och Litauen.
"EU står solidariskt på Litauens sida. Vi hjälper Litauen både för att hantera en vettig process för migranterna men också för att skydda EU:s yttre gräns", säger Ylva Johansson, EU:s migrationskommissionär
Hela inslaget (Extern länk)
Statewatch 21-07-14: Lithuanian parliament votes to allow mass detention of asylum seekers (Extern länk)
Storbritannien/ Hårdare asylregler föreslås i Storbritannien
Den brittiska regeringen vill skärpa asylpolitiken i landet och föreslår i ett nytt lagförslag att asylsökande ska kunna skickas till tredje land i väntan på prövning.
Man vill också försvåra visumrätten för länder som vägrar ta tillbaka asylsökande som fått avslag i Storbritannien och göra det omöjligt att få permanent uppehållstillstånd om man tar sig in i Storbritannien på ett icke tillåtet sätt.
Lagförslaget kallas inhumant av flera människorättsorganisationer i Storbritannien, Amnesty menar att det drar skam över Storbritannien, förslaget ska nu dock debatteras och behandlas i parlamentet under hösten.
Hela inslaget (Extern länk)
Storbritannien/ Strängare straff för att korsa Engelska kanalen
Under det första halvåret 2021 tog sig rekordmånga migranter, närmare 6 000, till Storbritannien genom att korsa Engelska kanalen. Nu aviserar inrikesminister Priti Patel kraftigt höjda straffsatser för att stävja den irreguljära migrationen.
Migranter som korsar gränsen illegalt ska kunna dömas till max fyra års fängelse, mot max sex månader i dag.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Human Rights Watch 21-07-08: UK shouldn't detain asylum seekers offshore (Extern länk)
USA/ Federal domare stoppar Daca-programmet
En domare i Texas har i ett beslut satt stopp för nya ansökningar till det så kallade DACA-programmet, som har gjort det möjligt för barn till papperslösa att få arbetstillstånd.
Domaren menar att det kom till på ett olagligt sätt under Obama-administrationen 2012.
"Det här ett program som engagerar många och nån form av protester kan man nog vänta sig", säger Simon Isaksson, Sveriges Radios utsände i New York.
Hela inslaget (Extern länk)
Från Afghanistan/ Declaration of MoRR related to stop of forced return from Europe
The escalation of violence by the terrorist group of Taliban in the country and the spread of the third wave of the COVID-19 have caused much economic and social unrest and created many challenges for the people.
Considering the security situation in the country, the Ministry of Refugees and Repatriations is concerned about the return of Afghan migrants and does not consider the current situation in the country condusive for the forced return of Afghan migrants until the security situation improves.
The leadership of the Ministry of Refugees and Repatriations has repeatedly expressed its strong reservations with host countries and international agencies in this regard.
Therefore, as a result of these efforts and after the consultation with the Ministry of Foreign Affairs and the Office of the National Security Council, the Ministry of Refugees and Repatriations has stopped the forced return of Afghan migrants from the EU and other European countries for the next three months.
The Afghan government has officially informed the host countries to stop the deportation from 08 July 2021 onwards.
The Government of Afghanistan took this action in relation to the Joint Declaration between Afghanistan and the European Union on Cooperation in the Field of Migration (JDMC), the Joint Declaration with Germany on Cooperation in the Field of Migration, and the bilateral and trilateral Memoranda of Understanding (MoUs) with Sweden, Norway, Finland, and France as well as Denmark, the United Kingdom, Switzerland, and the Netherlands.
Additionally, the Ministry of Refugees and Repatriations considers forced return as inappropriate in light of the increasing number of internally displaced people and due to aforementioned deteriorating security situation which led to a new wave of migration abroad.
Läs mer (Extern länk)
Expressen 21-07-10: Afghanistan slutar ta emot utvisade migranter (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 21-07-12: Partier kräver stopp för utvisningar till Afghanistan (Extern länk)
Från Afghanistan/ UNHCR warns of imminent humanitarian crisis in Afghanistan
UNHCR, the UN Refugee Agency, is warning of a looming humanitarian crisis in Afghanistan as the escalating conflict brings increased human suffering and civilian displacement.
An estimated 270,000 Afghans have been newly displaced inside the country since January 2021 - primarily due to insecurity and violence - bringing the total uprooted population to over 3.5 million.
Families forced to flee their homes in recent weeks cite the worsening security situation as the predominant reason for their flight.
In addition to ongoing fighting, displaced civilians have told UNHCR and partners of incidents of extortion by non-state armed groups and the presence of improvised explosive devices (IEDs) on major roads. Many have reported interruptions to social services and a loss of income due to rising insecurity.
The number of civilian casualties has risen 29 per cent during the first quarter of this year compared to 2020, according to UN Assistance Mission in Afghanistan. An increasing proportion of women and children were among those targeted.
The needs of those who have had to flee suddenly are acute. UNHCR and partners, as part of a coordinated response, are assisting newly displaced Afghans with emergency shelter, food, health, water and sanitation support and cash assistance, despite challenges in accessing vulnerable groups.
The resilience of the Afghan people has been pushed to the limit by prolonged conflict, high levels of displacement, the impact of COVID-19, recurrent natural disasters, including drought, and deepening poverty. Some 65 per cent of the Afghan population - in and outside of Afghanistan - are children and young people.
(...)
Hela uttalandet (Extern länk)
IOM 21-06-11: IOM Addresses Child Labour for Undocumented Returnee Families in Afghanistan (Extern länk)
Se även:
Amnesty International 21-07-13: European countries must heed Afghan call to halt returns (Extern länk)
Från Afghanistan/ Migrationsverket beslutar om verkställighetsstopp till Afghanistan
Säkerhetssituationen i Afghanistan har på kort tid förändrats efter att talibanrörelsen tagit kontroll över stora delar av landet. Därför har Migrationsverket idag fattat beslut om att införa ett verkställighetsstopp till landet.
- Beslutet gäller med omedelbar verkan och gäller tillsvidare, säger Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket.
Det redan svåra säkerhetsläget i Afghanistan har snabbt förändrats ytterligare under de senaste månaderna. Samtidigt är informationen om den pågående situationen i landet svårbedömd, då den snabbt förändras och händelseutvecklingen sker över en stor del av landet. Det är mot bakgrund av detta som Migrationsverket idag har fattat beslut om att införa ett verkställighetsstopp till landet.
- Säkerhetsutvecklingen i Afghanistan är oroväckande men också svårbedömd. Talibanrörelsen har i snabb takt utökat och fortsätter utöka sin territoriella kontroll i landet. Därför har vi idag fattat beslut om verkställighetsstopp till Afghanistan, säger Carl Bexelius.
Migrationsverket kommer nu att fortsätta analysera händelseutvecklingen mycket noga för att se om myndigheten på sikt behöver göra ändringar i den rättsliga styrningen eller vidta andra åtgärder. Det går i nuläget inte att säga hur länge beslutet om verkställighetsstoppet kommer att gälla. Utgångspunkten är fortfarande att personer med av- eller utvisningsbeslut ska återvända till Afghanistan när situationen i landet stabiliserats.
- Det finns sammanlagt ungefär 7 000 personer i Sverige med avvisnings- eller utvisningsbeslut till Afghanistan. Hälften av dessa berörs direkt av verkställighetsstoppet, den andra hälften har idag ett gällande tillfälligt uppehållstillstånd, säger Carl Bexelius.
(...)
Läs mer, inklusive Frågor och svar om verkställighetsstoppet till Afghanistan (Extern länk)
Hämta det rättsliga ställningstagandet (Extern länk)
Hämta rapporten "Afghanistan - Händelseutvecklingen i skuggan av Talibanrörelsens militära framfart" (Extern länk)
Från Afghanistan/ Alla utvisningar till Afghanistan stoppas
Migrationsverket stoppar alla utvisningar till Afghanistan med anledning av det försämrade säkerhetsläget i landet.
- Beslutet gäller med omedelbar verkan och gäller tillsvidare, säger Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket.
Det redan svåra säkerhetsläget i Afghanistan har snabbt förändrats under de senaste månaderna. Samtidigt är informationen om den pågående situationen i landet svårbedömd, då den snabbt förändras och händelseutvecklingen sker över en stor del av landet.
Det uppger Migrationsverket, som med anledning av situationen har beslutat att stoppa alla utvisningar till Afghanistan.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Radio Sweden 21-07-16: Sverige stoppar utvisningar till Afghanistan (Extern länk)
Sveriges Radio Dalarna 21-07-16: "Väldigt glad" - Borlängebon Shahvali om stoppade utvisningar till Afghanistan (Extern länk)
Sveriges Radio Jönköping 21-07-16: Mustafa: Nu kan jag känna mig lite tryggare (Extern länk)
Sveriges Radio Gävleborg 21-07-16: Hekmat Katebsada är lättad sedan avvisningarna till Afghanistan stoppats (Extern länk)
Sveriges Radio Värmland 21-07-16: Hadis: "Äntligen har de förstått hur farligt det är i Afghanistan" (Extern länk)
Sveriges Radio Godmorgon Världen 21-07-18. Talibanerna tar över allt mer i Afghanistan (Extern länk)
Sveriges Radio Västmanland 21-07-19: Utvisningar till Afghanistan stoppas: En tillfällig lättnad (Extern länk)
Från Afghanistan/ Morgan Johansson (S: "Följer utvecklingen noga"
I dagsläget berörs cirka 7 000 personer i Sverige av Migrationsverkets beslut att stoppa alla utvisningar till Afghanistan.
- Jag undrar vad regeringen har för plan för att hantera alla som inte kommer att kunna utvisas. Både personer som har dömts för brott och personer som har fått nej på sin asylansökan. Våra förvar är redan överfulla och risken är att många som inte borde vara på fri fot kommer att bli det, säger Maria Malmer Stenergard (M).
Johansson: Svårbedömd påverkan på asylmottagningen
Migrationsminister Morgan Johansson (S) påpekar i en skriftlig kommentar att Migrationsverket gör sin bedömning efter en analys av olika informationskällor, och att läget i Afghanistan försämrats avsevärt den senaste tiden.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Från Afghanistan/ Oklarheter gällande stoppade utvisningar till Afghanistan
Efter att talibanerna tagit över stora delar av Afghanistan, och att säkerheten därmed inte kan garanteras, har Migrationsverket beslutat att tillfälligt stoppa utvisningar till landet. Men vad beslutet betyder i förlängningen står inte klart.
- Det är såklart glädjande att de akut stoppat att verkställa utvisningsbesluten. FARR har krävt i många år att tvångsutvisningar till Afghanistan inte ska ske över huvud taget, säger Sanna Vestin vice ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd (FARR).
Men afghaner i Sverige kan ändå inte känna sig trygga menar hon.
Situationen i Afghanistan har under den senaste tiden blivit allt mer alarmerande. Talibanerna invaderar allt fler distrikt och har tagit kontroll över stora delar av landet. För bara ett par dagar sedan ska talibanerna ha erövrat en av de viktigaste gränsövergångarna i landet, Spin Boldak, enligt egna uppgifter - som även pakistanska säkerhetskällor bekräftar, enligt AFP.
Spin Boldak som ligger i södra Afghanistan och gränsar mot den pakistanska provinsen Baluchistan, där talibanledare har haft sin bas i decennier och det område där heroin smugglas ut över världen från Afghanistan.
Allt detta sker samtidigt som USA:s militär är i full gång med att lämna landet.
Vädjat till Sverige
Det upptrappade våldet har lett till att Afghanistan vädjat till Sverige och andra europeiska länder att inte skicka tillbaka afghanska medborgare.
- Det här har upprepats flera gånga tidigare under olika perioder, att ansvariga i Afghanistan har bett västländer att stoppa utvisningar när det varit svårt att ta ansvar för de som skickas tillbaka. Att det sker åtminstone nu när det sker så illa ut i Afghanistan är såklart bra, säger Sanna Vestin.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Från Afghanistan/ Finland stoppar avvisningar till Afghanistan
Innan en ny utredning av säkerhetsläget i Afghanistan har slutförts kommer inga afghanska migranter att avvisas från Finland, meddelar finländska Migrationsverket.
Fram till att den nya utredningen har färdigställts kommer heller inga asylsökande afghaner att få avslag på sina ansökningar.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Från Kongo/ Attacks by armed group displace 20,000 civilians in eastern DRC
UNHCR, the UN Refugee Agency, is calling for urgent and enhanced measures to protect civilians in eastern Democratic Republic of the Congo (DRC), where a series of recent attacks by an armed group has displaced nearly 20,000 people in North Kivu province.
Armed groups continue to devastate civilian lives despite DRC's President Felix Tshisekedi launching a state of emergency on 6 May in North Kivu and its neighbouring Ituri province. The declaration was meant to halt violence perpetrated by armed groups and establish law and order in the region.
Since 22 June, the Allied Democratic Forces (ADF) are alleged to have brutally killed at least 14 people and injured many others in and around the city of Beni. Several properties were looted, and others burned to the ground. This was the first attack in two years by the ADF on the city, and the group's resurgence is terrorizing the lives of inhabitants.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Från Somalia/ EASO publishes a COI report: Somalia Actors
Today, the European Asylum Support Office (EASO) published a Country of Origin Information (COI) report titled - Somalia: Actors (2021)
After peaking in 2015, with 21 600 applications for international protection, Somali requests for international protection have fluctuated in recent years. So far in 2021 (January-April), Somalis have lodged over 4 300 IP applications in the EU+, which makes Somalia the seventh top country of origin for applicants in the EU+. By comparison, in 2020 Somalia was the 10th top country of origin. So far in 2021, the EU+ recognition rate for EU-regulated types of protection (at first instance) for Somalis was 59 %, which is in line with that of the previous year. At the end of April 2021, some 10 500 Somali applications were pending at first instance.
This report is part of a series of four EASO COI reports on Somalia that are going to be produced in 2021. The report provides information relevant for international protection status determination for Somali applicants, and in particular for use in EASO's country guidance development on Somalia. The report is meant to provide the background information and mapping of relevant actors/dynamics in Somalia, upon which subsequent reports (notably the Somalia Security Situation, the report on Targeted Profiles and the report on the Key Socio-Economic Indicators) will build.
(...)
Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)
Från Syrien/ EASO publishes a COI report: Security situation
The European Asylum Support Office (EASO) published a Country of Origin Information (COI) report titled "Syria: Security situation".
This report is part of a series of Syria COI reports produced in 2021. The reports provide information relevant for international protection status determination for Syrian applicants, and in particular for use in updating EASO's country guidance development on Syria.
The report, EASO COI Report: Syria - Security situation, analyses the security situation in Syria, focusing in particular on the situation of the civilian population. It provides an overview of the armed conflicts in Syria, information on the main parties to the conflict and a governorate-level description of the security situation. The reference period is 2020 and the first three months of 2021. The report is an update of the EASO COI Report: Syria - Security situation (May 2020).
The report was drafted by the EASO COI Sector together with researchers from the Finish Immigration Service, in accordance with the EASO COI Report Methodology. The report was reviewed by the Netherlands, Office for Country Information and Language Analysis. Additionally, ACCORD, the Austrian Centre for Country of Origin and Asylum Research and Documentation and the Asylum Research Centre (ARC) conducted external reviews.
(...)
Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)
Se även:
EASO 21-06-10: EASO publishes a COI report: Syria - Situation of returnees from abroad (Extern länk)
Från Ukraina/ Landinformation om regeringskontrollerade och annekterade områden
Migrationsverkets landinformationsenhet har publicerat två rapporter om Ukraina
Ukraina - Politiska strukturer och allmänna fri- och rättigheter (version 1.0)
Utdrag, inledning:
Om rapporten och dess syfte
Den här rapporten syftar till att ge en övergripande bild av det politiska systemet i Ukraina och landets funktionalitet som rättsstat med fokus på skyddet för medborgerliga fri - och rättigheter. Rapporten utgör en översiktlig beskrivning av dessa områden, men gör inte anspråk på att ge en fullständig bild i någon del. Rapporten innehåller löpande hänvisningar till mer djupgående och specifik rapportering som Migrationsanalys bedömer vara relevant för en mer ingående förståelse av den aktuella situationen.
Ukraina - Situationen på Krim och i delar av länen Donetsk och Luhansk (version 1.0)
Utdrag, bakgrund:
Rapporten ger en översiktlig beskrivning av den ryska annekteringen av Krim och bakgrunden till den väpnade konflikten i de östra delarna av landet och den nuvarande konfliktsituationen. Rapporten beskriver även det statsrättsliga och politiska läget kopplat till samt respekten för fri- och rättigheter på de territorier som inte kontrolleras av Ukraina. Slutligen beskrivs vissa förekommande MR-kränkningar i övriga Ukraina som kan kopplas till den väpnade konflikten. Rapporten berör inte respekten för fri- och rättigheter i övriga Ukraina (utöver nyss nämnda MR-kränkningar) eller myndigheternas förmåga att garantera desamma.
Hämta rapporten om politiska strukturer i Ukraina (Extern länk)
Hamta rapporten om situationen på Krim och i delar av länen Donetsk och Luhansk (Extern länk)
Spanien/ Historien bakom den omtalade bilden på flyktingbarnet till havs
Med sitt fyra veckor gamla spädbarn fastsurrat på ryggen försökte Naima Bakkali simma till säkerhet, i en desperat flykt från hemlandet Marocko.
Nu berättar hon om den traumatiska dagen då de båda var nära att drunkna.
- Jag insåg att jag inte orkade mer. Jag hade ingen kraft kvar, säger hon till TV4 Nyheterna.
Det var i maj som bilden blev viral där en spansk sjöräddare simmade in mot land med ett spädbarn i sina armar. Barnets mamma, Naima Bakkali, 30, hade flytt från Marocko över vattnet i hopp om att nå säkerhet i spanska enklaven Ceuta. På sin rygg hade hon bundit fast sitt fyra veckor gamla barn, och de var båda nära att stryka med.
Nu berättar Naima Bakkali själv om det dramatiska händelseförloppet.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Italien/ Italy votes to renew collaboration with the criminal Libyan Coast Guard
Italy's cooperation mission with the Libyan Coast Guard, which will be gradually transferred to the European mission Irini, has received confirmation as the Italian parliament voted with 361 votes in favor, 34 against and 22 abstentions. Renewing cooperation with - and funding for - the so-called Libyan Coast Guard is on.
The approved proposal asks the government to "facilitate training and training activities both in Italy and in Libya and taking into account that the gradual assignment to the Irini mission of the training and training function of the Libyan naval units responsible for controlling maritime borders will be possible once a Memorandum has been signed between Irini and the Libyan authorities relating to training activities in the field of combating human trafficking", as ironic as it sounds.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
InfoMigrants 21-07-09: Libyan prisons: 'If you stay too long, the Libyans sell you and nobody knows what happens to you' (Extern länk)
Medelhavet/ Över 200 har räddats på Medelhavet i dagarna
Räddningsfartyget Ocean Viking har räddat 203 migranter på Medelhavet de senaste dagarna, skriver den humanitära organisationen SOS Mediteranée på sociala medier och tillägger att 67 av dem är barn.
De 203 personerna har räddats under fyra olika insatser sedan i torsdags och kommer från Egypten, Gambia, Libyen, Sydsudan, Syrien och Tunisien.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Österrike/ Court confirmed the systemic chain pushbacks
Regional Administrative Court of Styria confirmed the practice of chain puchbacks and found the Austrian police guilty of violating the right to human dignity and the right of documentation
On 28th of September 2020 eight people were pushed back after being chased and humiliated by Austrian police. Their repeated verbal demand for asylum had been ignored, and no interpreter was involved, as our friends from the initiative „Push Back Alarm Austria" documented, as we reported earlier on, and later pressed charges in the one case of Ayoub N.
Now, the court confirmed the methodical practice of chain pushbacks and for the first time the existence of a chain pushback route from Austria or Italy crossing Slovenia and Croatia to Bosnia, including the collaboration of the police in different countries.
The actions of the police officers who intervened were purposefully aimed at the rejection of the complainant and there is no room for any other interpretation
In synopsis of the entire official act, the court concludes that there was an obvious bias of the officers against the complainant, since the physical search was disproportionate, no food was provided, and the involvement of an interpreter was omitted despite obvious language difficulties and the use of the word "asylum", the verdict states.
The joint press release of Push-Alarm Austria & Asylkoordination notes that, despite a court finding that his rights were disregarded, due to a legal loophole, the complainant Ayoub N. will not be allowed to enter the country. "I was confident that we would win the case. After returning to Bosnia, I felt like shattered glass. At the moment, I am trying to sort out my life and move forward," he said.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Litauen/ Frontex launches rapid intervention in Lithuania
The Executive Director of Frontex has agreed to launch a rapid border intervention at Lithuania's border with Belarus to assist with the growing migration pressure.
Lithuanian authorities sent an official request for a rapid border intervention to Frontex on Saturday evening. Frontex has already sent officers and equipment to Lithuania on 1 July.
"The situation at Lithuania's border with Belarus remains worrying. I have decided to send a rapid border intervention to Lithuania to strengthen EU's external border," said Frontex Executive Director Fabrice Leggeri.
"We will reinforce our assistance and send additional border guards, patrol cars and specialised officers for conducting interviews with migrants to gather information on criminal networks involved. This is EU solidarity in action," he added.
Only in the first week of July, Lithuanian authorities recorded more than 800 illegal border crossings at its border with Belarus. While in the first half of the year most migrants came from Iraq, Iran and Syria, recently the authorities have seen a change in the composition of migratory flows. In July, nationals of the Republic of Congo, Gambia, Guinea, Mali and Senegal accounted for the majority of arrivals.
Rapid border interventions are designed to bring immediate assistance to an EU Member State that is under urgent and exceptional pressure at its external border, especially related to large numbers of non-EU nationals trying to enter its territory illegally.
Within the next days, the agency will deploy Frontex's own border guards together with officers from the Member States as part of the European Border and Coast Guard Standing Corps. They will work alongside their Lithuanian colleagues to jointly show Europe's response to the ongoing crisis.
Läs mer (Extern länk)
EASO 21-07-15: Lithuania to receive immediate operational support from EASO (Extern länk)
Litauen/ Allt fler migranter via Belarus
Hundratals personer har gripits i Litauen sedan de illegalt tagit sig över gränsen från grannlandet Belarus.
Litauen anklagar regimen i Minsk för att ligga bakom det ökade migrantflödet, och har bett EU:s gränsskyddsmyndighet Frontex om hjälp.
I fredags utlyste Litauen nationellt nödläge på grund av det kraftigt ökande antalet migranter som korsat gränsen illegalt, majoriteten av dem medborgare i Irak, Iran eller Syrien.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 21-07-12: Efter flyktingbråket - Litauen vill införa fler sanktioner mot Belarus (Extern länk)
Sveriges Radio Studio Ett 21-07-13: Litauen spärrar gränsen mot Belarus (Extern länk)
Sveriges Radio P1-morgon 21-07-20: Migranter i Litauen hålls bakom staket (Extern länk)
Litauen/ Johansson: Belarus beteende "oacceptabelt"
Det kraftigt ökade migrantflödet från Belarus till Litauen är sannolikt ingen slump. Mycket tyder på att president Aleksandr Lukasjenko använder migranterna som en påtryckning, säger EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson till Svenska Yle.
- Mycket tyder på att det här är något som orkestreras av Lukasjenko där man använder migranter som en politisk påtryckning, säger Johansson.
Litauen hävdar att Belarus flyger in migranter och aktivt hjälper dem att korsa gränsen, som ett sätt att pressa Litauen och EU.
Denna uppfattning får nu stöd av Johansson. Till Svenska Yle säger hon att det finns tecken på att Belarus kör migranter till den litauiska gränsen och hjälper dem att undvika kontroller.
- Situationen har förvärrats för varje vecka som går och det är fullkomligt oacceptabelt att använda människor på det här sättet som jag upplever att Lukasjenkoregimen gör, säger migrationskommissionären.
- Det viktiga nu är att vi försöker få stopp på sättet att använda migranter i politiska utpressningssyften och att visa att det här är EU:s yttre gräns. Litauen behöver EU:s stöd.
Ökning efter sanktioner
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
SvT Utrikes 21-07-12: Inrikesministern: "Hela Europa måste agera" (Extern länk)
Litauen/ Rickard Olseke: "EU:s yttre gräns är inte någon annanstans"
"Vi ska inte tillbaka till 2015", säger migrationsminister Morgan Johansson. De senaste veckornas uppmärksamhet kring det ökande antalet asylsökande i Litauen påminner oss om att EU:s yttre gräns även löper genom norra Europa.
Efter tidigare anklagelser mot Turkiet och Marocko beskylls nu Belarus av EU:s ledare för att försöka "utnyttja migranter för politiska syften". Den nuvarande migrationspolitiken har ett högt pris, inte bara för de människor som drabbas – genom att utmåla asylsökande som ett hot har EU gjort sig beroende av auktoritära regimer.
I stället för att spela dessa länder i händerna kan EU välja att välkomna människor på flykt och bygga den beredskap som krävs för ett ordnat asylmottagande i en osäker omvärld. EU behöver ett robust asylsystem med ett regelverk som säkerställer säkra och lagliga vägar för att söka asyl, en rättssäker och effektiv asylprövning och en rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsländerna.
Hittills har utvecklingen gått i motsatt riktning. Efter flera år av misslyckade förhandlingar presenterade EU-kommissionär Ylva Johansson en ny migrations- och asylpakt den 23 september förra året. Men den harmonisering av medlemsländernas asyllagstiftning som föreslås är inte neutral, den har en riktning. Människor på flykt ska enligt EU-kommissionens ursprungliga förslag från 2016 förmås att "söka skydd på andra platser, till exempel i länder som ligger närmare deras ursprungsländer".
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Se även:
AYS 21-07-14: A Political Battle on the Lithuanian-Belarussian Border (Extern länk)
Hela artikeln
Ungern/ Avvisning via Ungerns gränskorridor mot Serbien fälls av Europadomstolen
En person från Pakistan försökte tillsammans med elva landsmän att ta sig in i Ungern från Serbien. De greps av en grupp poliser och fördes till ett område utmed gränsen till Serbien. Där fick de order att sitta ned tills alla samlats. De misshandlades på platsen och uppmanades sedan att lämna platsen. Området är stängt mot Ungern och ligger öde. För att överleva måste männen passera gränsen och återvända till Serbien, vilket de också gjorde. Den man som gjort anmälan tog sig till ett uppsamlingsläger i Serbien, där han sökte vård för sina skador. Enligt Ungern rör det sig inte om kollektiv avvisning eftersom männen inte förpassats utanför Ungern. De har uppmanats att bege sig till någon av gränsstationerna, där de kan söka asyl. De två gränsstationerna är dock belägna flera mil från den plats där männen placerats och går inte att nå annat än genom Serbien. Proceduren vid gränsstationerna går till så att en informell väntelista upprättas med hjälp av någon av de sökande själva. Endast 15 personer om dagen från respektive station släpps in. Förhållandena har dömts ut både av UNHCR och EU-domstolen. Det kan ta flera månader att vänta och ensamstående män riskerar att tas bort från listan om de lyckas bli inskrivna. Detta drabbade även den man som sedan vände sig till Europadomstolen. Eftersom mannen inte framfört asylskäl prövades inget brott mot artikel 3. Men Ungern fälls för att ha tillämpat kollektiv utvisning (artikel 4 i tilläggsprotokoll nr 4) och inte ha gett möjlighet att överklaga (artikel 13).
Application no. 12625/17, case of Shahzad v. Hungary (Extern länk)
Polen/ Europadomstolen fäller åter Polen för att inte ha släppt in asylsökande
För knappt ett år sedan avgjorde Europadomstolen att Polens hantering av några familjer från Tjetjenien bröt mot Europakonventionen. Familjerna hade efter att ha vistats i Belarus försökt att söka asyl i Polen men inte släppts in. Det nu aktuella ärendet följer samma mönster. Den här gången gäller det tre personer från Syrien som efter att ha studerat i Belarus inte kunde förlänga sina tillstånd där och stod inför utvisning. I Syrien riskerade två av dem bland annat hårda straff för värnpliktsvägran. Precis som i det föregående fallet hade personerna upprepade gånger försökt söka asyl vid gränsen men eftersom gränspolisen varje gång hävdade att inga asylskäl framförts, enbart familjeskäl, så kom de inte längre. UNHCR har yttrat sig och bekräftar att samma mönster tycks ha upprepats i hundratals fall under flera år. Det hjälpte inte att personerna lämnade in skriftliga ansökningar med sina foton och inkallelseordrar från Syrien. Personerna fick inte stanna för att söka asyl ens när Europadomstolen ålagt Polen att inte verkställa några utvisningar förrän saken prövats. Polen döms för brott mot förbudet mot tortyr och annan förnedrande behandling (genom att personerna inte tilläts söka asyl trots vad de eventuellt riskerade i Syrien). Polen fälls även för att det inte gick att överklaga avvisningarna med suspensiv effekt och för att avvisningarna verkställts trots Europadomstolens förbud. Dessutom anser Europadomstolen att förfarandet ska definieras som kollektiv utvisning, vilket inte är tillåtet.
Application no. 51246/17, case of D.A. and Others v. Poland (Extern länk)
Europa/ ELENA Legal Note 10: The impact of N.D. and N.T. v. Spain in Europe
ECRE/ELENA have published a legal note that explores the impact of the N.D. and N.T. judgment on collective expulsion cases and analyses the criteria that the judgment introduced for the examination of complaints under Article 4 Protocol 4 to ECHR. The discussion focuses on the Court's Article 4 Protocol 4 (A4P4) jurisprudence following N.D. and N.T. as of June 2021, and analyses the elements of the Court's assessment in A4P4 cases following the principles in N.D and N.T, especially regarding the legal means of entry, the own conduct criterion and cogent reasons for not entering lawfully. Domestic considerations of applicability are also discussed.
The note underlines the ancillary nature of A4P4 and reiterates that according to well-established jurisprudence, Article 3 ECHR guarantees apply to every case related to expulsions at the border and concerning applicants with an arguable claim of treatment contrary to the Convention, regardless of their conduct. Every measure of expulsion is examined on the basis of the overall context of the case, and considering personal and specific circumstances. In this examination, the availability and effectiveness of legal means of entry remains a key procedural guarantee under A4P4; the mere existence of border crossing points or Embassy procedures cannot absolve states of their obligations under A4P4 to provide effective opportunities for submitting arguments against the removal.
Artikeln i Elena weekly legal update (Extern länk)
Hämta eller läs dokumentet (Extern länk till pdf-fil)
Europa/ Reception, detention and restriction of movement at EU external borders
By European Council on Refugees and Exiles (ECRE)
The objective of this paper is to critically map the current EU legal framework for deprivation of liberty and restriction on freedom of movement of migrants and asylum seekers, as well as resulting practice, and finally, to discuss the 2020 legislative proposals for EU asylum reform. The discussion of the law and practice is put in the context of the international and EU human rights law framework governing deprivation of liberty and restriction on freedom of movement. After presenting the human rights framework, the paper first discusses how EU secondary legislation regulates detention and restriction on freedom of movement of third-country nationals, especially in the context of borders. Second, the paper looks at detention practices applied in the border context by several Member States. Third, against the background of current legal framework and practices, the paper discusses the 2020 legislative proposals as part of the Pact on Migration and Asylum, which introduce border procedures, namely the proposals for both the Screening Regulation and the Asylum Procedures Regulation to demonstrate their implications on movement restrictions and right to liberty at the EU external borders. The paper then presents a few concluding remarks and policy recommendations.
Läs mer (Extern länk)
USA/ 20 000 afghanska tolkar söker asyl i USA
Omkring 20 000 afghaner som arbetat som tolkar för USA under kriget i Afghanistan har begärt evakuering till USA, meddelar Vita huset.
USA kommer också att överväga att godkänna ansökningar som görs från familjemedlemmar till tolkarna, vilket enligt en del bedömningar innebär ett totalantal på omkring 100 000 personer
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
USA/ Över en miljon gripanden vid amerikanska gränsen sedan oktober
Sedan oktober har 1,1 miljoner gripanden gjorts när människor försökt ta sig över amerikanska gränsen olagligt. Det är första gången sedan 2006 som antalet överstiger en miljon.
Medan migrationsfrågan förblir en politisk vattendelare levererade en domare på fredagen ett bakslag mot Bidens migrationspolitik.
Under en junimånad som varit ovanligt het i USA fortsatte människor att försöka ta sig över den amerikanska gränsen in i landet i ökande takt. Nästan 189 000 personer tog sig över gränsen bara längs USA:s sydvästra gräns - en ökning med fem procent jämfört med i maj.
För gränspolisen innebar värmen och antalet migranter ovanligt många larm från människor som övergivits av smugglare i den farliga terrängen.
- Även om vi gör allt vi kan för att hitta och rädda de individer som är vilse eller i fara är det i slutändan så att terrängen längs gränsen är extrem, sommarvärmen är hård och de mil av öken som migranter måste ta sig igenom efter att ha tagit sig över gränsen är oförlåtande, säger Troy Miller i ett uttalande.
Sedan i oktober förra året har över 1,1 miljoner gripanden gjorts av personer som olagligt försökt ta sig över gränsen till USA. Det är första gången sedan 2006 som antalet personer som grips när de tar sig in i USA överstiger en miljon under ett år, enligt den amerikanska gränspolisen.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Därför lämnar Migrationsverket verksamhetsorter
De senaste åren har Migrationsverket dragit ned sin lokala närvaro och lämnat flera verksamhetsorter. Det är en följd av att antalet asylsökande minskat kraftigt.
- När antalet asylsökande blir mindre är det också naturligt att behovet av tillfälliga bostäder och mottagningsverksamhet minskar, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.
Hittills i år har mindre än 5 000 personer sökt asyl. Situationen är en helt annan än 2015 när 162 000 asylsökande kom till Sverige. Det ställde krav på hela samhället och inte minst Migrationsverkets verksamhet. På kort tid fick bland annat tiotusentals bostäder ordnas och myndighetens lokala närvaro utökas. Som mest rymde Migrationsverkets boenden över 100 000 personer. Idag är antalet 9 000 och fortsätter att minska.
- Allt färre behöver få sin bostad ordnad av Migrationsverket. Därför behöver vi anpassa vår mottagningsverksamhet och boendekapacitet så att den står i proportion till behovet och vår skattefinansierade budget. Konsekvensen vi behöver avveckla vår verksamhet på ett antal orter, säger Mikael Ribbenvik.
Under 2021 räknar Migrationsverket med att minska antalet boendeplatser med 6 500 samtidigt som en rad kontor läggs ner. Som tidigare aviserats lämnar Migrationsverket Borås, Högsby, Jönköping, Mariestad, Borlänge, Visby och nu senast Kramfors. Det är ett led i den successiva avveckling som började 2016 och som inneburit att myndigheten redan tidigare lämnat tio orter.
- Avvecklingen följer en långsiktig nationell planering med tidiga informationsinsatser inför varje nedläggning av ett boende, säger Mikael Ribbenvik.
Migrationsverkets bostäder är tillfälliga, där bor asylsökande i väntan på beslut för att sedan bosätta sig i en kommun eller återvända till hemlandet. Idag är det bara cirka 1 500 av de boende som väntar på besked från Migrationsverket. Den stora majoriteten, 80 procent, har fått avslag och väntar på beslut från högre instans eller har fått ett slutgiltigt beslut om att återvända.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Portugal/ Portugal at the forefront of welcoming refugees
Portugal has positioned itself at the forefront of welcoming refugees, providing shelter within the framework of various international programmes, a change evidenced by official figures in a country, that two decades ago, did not receive even two dozen.
Today, there are refugees living in 26 municipalities across the country, according to information provided to Lusa by the cabinet of the Minister of State and the Presidency. But since 2015, almost 100 municipalities have been involved in welcoming these people. The Portuguese government has said and repeated: the integration and reception of refugees is a priority, to which a "continuous effort" is dedicated, involving the central state, local authorities and civil society. Under various international programs, Portugal has already hosted close to three thousand refugees.
In the presidency of the Council of the European Union (EU), Portugal put on the agenda the new Pact for Migration and Asylum, proposed by the European Commission last September, but was unable to close the negotiations. The numbers are useful to show what has changed in Portugal in recent years: the 477 asylum requests registered in 2014 doubled in 2015 and, since then, in a regular increase (with the exception of 2018 and 2020), they have continued to stay above a thousand . The latest data, recently released by the Security and Borders Service (SEF), shows a decline, probably because of the pandemic. In 2020, 1,002 asylum requests were registered, a decrease of 34.5 percent compared to 2019 (with 1,849).
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Grekland/ ECSR: The situation of migrant children violates the European Social Charter
The European Committee on Social Rights finds that the situation of migrant children in Greece violates several provisions of the European Social Charter
On 12 July, the European Committee on Social Rights published its decision on a collective complaint (No. 173/2018) brought by the ICJ and ECRE regarding the treatment of migrant children in the country, finding several violations of the European Social Charter.
Regarding the right to shelter, the Committee noted that exceptional circumstances cannot absolve a state of its obligations to provide shelter under Article 31 (2) of the Charter and found that substandard conditions and overcrowding, as well as absence of long-term accommodation for unaccompanied minor children on the mainland, led to a violation of Article 31 (2). The right to adequate housing under Article 31 (1) was considered to entail an obligation for more permanent accommodation if the children have remained in temporary facilities for longer than necessary. Consequently, the lack of adequate accommodation for all children on the islands and the lack of sufficient long-term accommodation for unaccompanied children on the mainland violated their right to adequate housing under that article. Moreover, the "persistent failure" to provide appropriate accommodation indicated a failure to take necessary measures and violated the children's rights to protection against social and moral danger under Article 7 (10).
Similarly, the inadequate accommodation situation, the failure of Greek authorities to provide a functioning guardianship system to unaccompanied and separated migrant children, as well as the routine use of detention under the "protective custody" regime, were all found to violate the right to social and economic protection under Article 17 (1). According to the Committee, detention in police stations or closed facilities cannot be an alternative to proper accommodation schemes, even for short periods of time.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Grekland/ People in Schistou Camp denied protesting after the recent suicide
Regarding the suicide of the 22-year-old Hamid at Schistou Camp in Athens last weekend that we reported about in yesterday's Digest, people at the camp reportedly tried to protest but were stopped by the authorities of the camp.
Hamid committed suicide in fear of deportation back to Turkey after getting three rejections. Parwana Amiri, a human rights activist and teacher currently in the camp reported that people in Schistou Camp wanted to protest today at 10 am for a fair asylum procedure, but were not allowed to.
They are still building up pressure on the commander on the structure.
The case did not seem to catch media interest, although the living conditions in Greek camps are repeatedly reported to lead to mental health issues, such as depression, post-traumatic stress disorder and self-harm. Already in December 2020 the International Rescue Committee found that one in five people being assisted in their mental health program reported attempts to take their lives, while one in three reported suicidal thoughts.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Colombia/ Tufft liv för venezolaner i Colombia
Colombia, som har 50 miljoner invånare, har på bara fem år tagit emot cirka 2 miljoner migranter från Venezuela. (Det är som om Sverige mottagit 80.000 personer per år varje år sen 2017).
Det har skapat spänningar i samhället och många av migranterna vittnar om rasism och diskriminering. Regeringen har trots den ökande främlingsfientligheten bland colombianerna inlett en process för att ge en miljon papperslösa venezuelaner uppehållstillstånd.
Vår korrespondent i Latinamerika besökte en av de tusentals migrant-familjer som lever ihopträngda i halvbyggda bostäder i huvudstaden Bogotá.
Fyrabarnspappan Jaime Labarca leder mig in i hemmet där han och ytterligare elva personer bor. Det är ett mindre hus som inte är färdigbyggt, så vi får balansera på tillfälligt och lite löst uppsatta plankor för att komma ner till baksidan, där själva boendet finns.
Familjen Labarca Bravo tar emot med lite avvaktande leenden. Där står Jaimes fru Johany och två av hans vuxna syskon. De sex barn jag ser under mitt korta besök kommer att bekymmerslöst springa ut och in medan vi vuxna sitter och pratar.
Tre familjer på cirka 60 kvadratmeter utspridda mellan två våningar i det som är en blandning av hem och bygge och där taket läcker varje gång det regnar, och det gör det ofta i Bogotá.
Hyran kostar ungefär en tredjedel av det de får in under en bra månad, och då handlar det om att jobba 12 timmar om dagen från måndag till söndag.
Vi får stå ut här, ingen annanstans vill folk hyra till oss, antingen för att vi har för många barn eller för att vi är venezuelaner, berättar mamman Johany Bravo.
Hennes svåger Fander flikar in, vi hade inte det så i Venezuela, där både fastighetsservicen och hyran kostade nästan ingenting, säger han.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Colombia/ Colombia ber omvärlden om hjälp
En av världens största migrationskriser sker just nu i Colombia, som på kort tid har tagit emot cirka två miljoner venezuelaner.
Omvärlden har lovat miljardstöd, men alla pengarna kommer inte fram, säger Colombias migrationschef Lucas Gomez i en intervju med Ekot.
Omvärldens stöd till flyktingarna i Syrien är, enligt honom, mer än tio gånger större per migrant än stödet till venezuelanerna.
Hela inslaget (Extern länk)
Ny lag gav inte kortare väntetider hos Migrationsverket
En ny lag ger möjlighet att klaga på långsam handläggning till domstol i syfte att korta handläggningstiderna.
Men på Migrationsverkets medborgarskapsenhet har lagen snarare lett till längre handläggningstider.
Myndigheten har fått tiotusentals domar om att påskynda handläggningen av medborgarskapsansökningar, vilket innebär en hel del administrativt arbete.
- Det skulle vi faktiskt kunna säga, att dröjsmålstalan paradoxalt inneburit en ökad handläggningstid, eftersom det finns en hel del administrativt arbete som vi behöver utföra, säger Merima Ilijasevic, chef på medborgarskapsenheten på Migrationsverket.
Den nya bestämmelsen innebär att om ett ärende inte avgjorts inom sex månader, har individen rätt att överklaga till förvaltningsrätten för att påskynda handläggningen.
Sedan 2019 har förvaltningsrätten i Malmö fått in drygt sextiotusen överklaganden om dröjsmålstalan, som handlar om medborgarskapsärenden hos Migrationsverket. I princip alla som överklagat har fått rätt av domstolen.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Sjuhärad 21-07-13: Lång väntetid hos migrationsverket - krossar Suhaibs dröm om att bli polis (Extern länk)
Tiotusentals oväntade överklaganden efter ny lag
En ny bestämmelse som infördes 2018 ger möjlighet att överklaga långsam handläggning till förvaltningsrätten.
Förvaltningsrätten i Malmö har det nationella ansvaret för att hantera överklaganden om medborgarskap hos Migrationsverket, och har hittills fått in sextiotusen överklaganden.
"Det påverkar vårt arbete ganska mycket", säger lagman Johan Sjöö på förvaltningsrätten i Malmö.
- När man införde den här lagändringen 2018 var det ingen som hade förutsett det här, utan man tänkte sig säkert enstaka ärenden, enstaka klagomål på handläggningen som vi då skulle kunna granska i domstol.
- Det här var det inte någon som hade förutsett, och det var inte så här det var tänkt heller kan jag lova, säger Johan Sjöö.
Den nya lagen innebär att den individ som inte fått beslut i sitt ärende hos en myndighet inom sex månader, har rätt att begära att myndigheten ska påskynda handläggningen.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Malmöhus 21-07-12: Överklagade för att jag inte ville hamna sist i kön (Extern länk)
Efter två år i Peru: Nu har tvillingmamman återförenats med barnen i Uppsala
Tvillingarna Erik och Alisson i Uppsala har återförenats med sin mamma Ruth Acosta efter ett år och sju månader. Den här gången är hon här för att stanna.
- Just nu är jag bara så glad över att familjen får vara tillsammans igen, säger Ruth.
Ruth Acosta fick ett utvisningsbeslut i november 2019. Hennes och Johan Broströms tvillingar var bara tio månader gamla när deras mamma då åkte tillbaka till Peru för att ansöka om permanent uppehållstillstånd därifrån. Efter en tid av motgångar kom så till slut ett glädjebesked för familjen - Ruth får sin ansökan beviljad efter en dom från Migrationsdomstolen.
- När advokaten ringde och berättade det trodde vi först inte att det var sant, säger Johan Broström.
"Känns som att man förlorat två år"
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
MIÖD: En person som har dömts till utvisning får offentligt biträde vid asylansökan
Målet gäller en person som har dömts till utvisning av allmän domstol efter ett brott. Han har därefter ansökt om asyl, och fått rätt till en ny prövning eftersom han inte tidigare har fått några asylskäl prövade. Migrationsverket avslog hans begäran om offentligt biträde med motivering att rätten till biträde är kopplad till risken för att få ett utvisningsbeslut - vilket ju personen redan hade. Migrationsdomstolen ansåg att han ändå skulle ha offentligt biträde med ledning av EU-direktiv, som utgår från rätten till biträde i fråga om skyddsstatus. Migrationsverket överklagade. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att mannen ska beviljas offentligt biträde vid utredningen, men inte med hänvisning till EU-direktiv eftersom dessa handlar om överklagande. Men enligt Migrationsöverdomstolen är praxis att om en ny prövning avslås i den här situationen så ska ett nytt utvisningsbeslut fattas. Därför finns det förutsättningar för att förordna offentligt biträde.
Hämta referat av mål nr 2383-21, MIG 2021:15 (Extern länk)
FN-kommitté stoppar inte utvisning till Afghanistan av pojke med visst funktionshinder
En pojke sökte asyl som ensamkommande barn och berättade bland annat att han varit utsatt på grund av att han var född utanför äktenskapet. Han saknar tre fingrar på högerhanden vilket har gjort honom särskilt utsatt då funktionshinder inte är accepterade. Han hävdar också att släktingar på morssidan har varit ute efter honom vilket har gjort att han bott i Kabul med en farbror, där han främst hållit sig inne. Han är hazar och ska också ha varit utsatt för sexuella övergrepp. Han fick avslag i grundärendet trots att han fortfarande var minderårig. Efter flera misslyckade försök att anföra verkställighetshinder vände han sig med hjälp av advokat till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Men FN-kommittén har nu kommit med sin slutsats att ärendet verkar ha behandlats korrekt i Sverige, även med hänsyn till de riskfaktorer som har anförts. Kommittén väger bland annat in Sveriges argument att det inte finns någon känd risk för personer med den typ av funktionshinder som pojken har. Det har enligt kommittén inte påvisats att hans rättigheter skulle kränkas på grund av hans hälsotillstånd.
Communication No. 49/2018, M.Y. v Sweden (Extern länk)
Europadomstolen förbjuder Armenien att utvisa hjärtsjuk man utan riskbedömning
En man som befinner sig i Armenien har begärts utlämnad till Ryssland där han är åtalad för ett antal brott. Under tiden i Armenien behandlas mannen för allvarliga kvarstående och degenerativa följder av ischemiska attacker och stroke i mellanhjärnan, ischemisk hjärtsjukdom mm. Läkare rekommenderar ständig övervakning av neurolog och avråder från alla resor. Detta är inte ett asylärende, utan frågan är om mannen trots sitt tillstånd kan verkställas till Ryssland. Uttalanden från myndigheterna i Armenien tyder på att läkarintygen har betraktats som sätt att undvika utvisningen. Domstolen jämför med fall i andra länder, där det har funnits garantier för att personens hälsa kommer att övervakas och utvisningen inte verkställas om konsekvenserna skulle bli för allvarliga. Eftersom domstolen inte anser att Armenien har tillräckliga skyddsåtgärder eller förfaranden så blir slutsatsen att det skulle vara ett brott mot artikel 3 i konventionen om den sökande skulle utlämnas till Ryssland utan någon faktagrundad bedömning av vilken risk överföringen skulle innebära för hans hälsa.
Application no. 59687/17, case of Khachaturov v. Armenia (Extern länk)
Europadomstolen dömer ut tre års hinder för familjeåterförening för krigsflykting
Målet som nu är avgjort i Europadomstolens högsta kammare gäller ett par från Syrien som nekats familjeåterförening efter att mannen fått tidsbegränsat uppehållstillstånd i Danmark. Den typ av tillstånd för skyddsbehövande som mannen hade kan förnyas med ett år i taget och familjeåterförening beviljas inte förrän tidigast efter tre år, detta till skillnad från personer med flyktingstatus. I praktiken blir familjesplittringen längre genom handläggningstiderna. Beslutet överklagades, men Danmarks högsta domstol pekade på att många andra EU-länder infört striktare regler för alternativt skyddsbehövande på grund av den stora mängden asylsökande. Det kunde enligt den nationella domstolen inte ses som diskriminering eftersom personer med olika skyddsstatus har olika behov. Det är oomtvistat att familjen omfattas av rätten till familjeliv enligt artikel 8. Men Danmark hävdar att nödvändigheten att kontrollera invandringen var ett legitimt skäl att inskränka rättigheten och att inflödet av asylsökande efter 2014 gjort åtgärden "nödvändig i ett demokratiskt samhälle" i enlighet med konventionen. Europadomstolen har (till skillnad från UNHCR) ingen invändning mot att Danmark gör skillnad mellan olika skyddskategorier och anser dessutom att staterna generellt ska ha ett relativt stort utrymme att sätta upp villkor. Men domstolen ifrågasätter varför Danmark inte justerat regeln när antalet asylsökande sjunkit och slår till slut fast att tre års väntetid inte är proportionerlig. Danmark fälls därför för att ha brutit mot artikel 8.
Application no. 6697/18, case of M.A. v. Denmark (Extern länk)
EU-domstolen: Lågt antal offer utesluter inte alternativt skyddsbehov
En domstol i Tyskland har bett EU-domstolen om förhandsavgörande i frågan om hur alternativt skyddsbehov på grund av urskillningslöst våld vid en väpnad konflikt ska bedömas. Målet gäller två afghaner från Nangarhar. Den tyska domstolen har utgått från att om antalet döda och skadade inte uppnår en viss miniminivå i ett område så behöver någon ytterligare riskbedömning inte göras. Inte ens en helhetsbedömning kan leda till att "ett allvarligt och personligt hot" föreligger. Samtidigt konstaterar denna domstol att metoden skiljer sig från hur andra domstolar inom EU dömer. Utfallet i det aktuella målet skulle bli att de sökande faktiskt skulle vara allvarligt hotade genom sin blotta närvaro om hänsyn tas även till andra omständigheter än antalet civila offer. EU-domstolens svar är att en bedömning av om det föreligger ett allvarligt och personligt hot mot en civilpersons liv eller lem på grund av urskillningslöst våld i en väpnad konflikt inte kan krävas att antalet offer i det berörda området uppnår en viss miniminivå. Det krävs alltid en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet.
Domen i mål C-901/19 (Extern länk)
EU-domstolen: Nya omständigheter får inte avfärdas bara för att de inte är bevisade
En man som varit chaufför åt en direktör i Afghanistan som utsattes för attentat, sökte asyl i Nederländerna och berättade att han varit hotad till livet om han inte lämnade över sin arbetsgivare till talibanerna. Myndigheterna i Nederländerna trodde inte på att han var personligen hotad. Efter avslag inkom han med en ansökan om ny prövning och bifogade intyg i original från brandkåren om sitt nedbrända hus, ett dokument som han tidigare bara haft kopia av. Han gav också in intyg från sin arbetsgivare och anställningskontraktet. Ansökan avslogs eftersom det inte framgick om handlingarna var äkta. Den nederländska domstolen vill nu veta om EU-rätten tillåter att en efterföljande ansökan avslås direkt för att handlingars äkthet inte är styrkta av den sökande. Domstolen frågar också om det är tillåtet att ha olika principer för bevisvärdering i grundärendet och i en efterföljande ansökan. EU-domstolens svar är nej på båda frågorna. Handlingar ska kunna anses som nya fakta även om äktheten behöver utredas. Myndigheten är skyldig att samarbeta om att bedöma uppgifterna på samma sätt som i ett grundärende.
(En detalj som är intressant ur svensk synpunkt är att varken den nederländska domstolen eller EU-domstolen fäster något avseende vid att det inte rörde sig om någon helt ny omständighet, snarare nya bevis för det som redan anförts.)
Domen i mål C-921/19 (Extern länk)
Migrationsverkets referat av mål C-921/19 (Extern länk)
Europadomstolen upphäver dom mot Finland som byggde på fabricerade bevis
I slutet av 2019 (se Asylnytts praxisnotiser från 19-11-20) fälldes Finland i Europadomstolen för att ha utvisat en man till Irak. Mannens berättelse om hot, attentat och kidnappningsförsök hade visserligen bedömts som trovärdiga, men eftersom de inte var personligt riktade och låg långt tillbaka i tiden utvisades han. Kort tid efter utvisningen påstods mannen ha dödats i Irak av okända män. Mannens dotter anmälde utvisningsbeslutet till Europadomstolen. Finland fälldes för att inte ha gjort en samlad bedömning utrett de tidigare mordförsöken noggrant. Finland pausade utvisningar till Irak för en period. Men en tid efter detta polisanmäldes dottern. Det hade visat sig att uppgifterna om attentatet var falska och mannen levde fortfarande i hemlandet. Av allt att döma var syftet att säkra dotterns uppehållstillstånd och få ut ett skadestånd. Dottern dömdes till fängelse i ett år och tio månader för bedrägeriet. Europadomstolen konstaterar att den enligt sina regler kan ändra en dom när det kommer fram uppgifter som inte har varit tillgängliga. Domen från 2019 har nu upphävts.
Application no. 25244/18, case of N.A. v. Finland (Extern länk)
Europadomstolen friar Finland i fallet där en asylsökandes död iscensatts
Den fällande domen mot Finland har reviderats efter att nya fakta kommit fram om irakiern som utvisades och därefter ska ha dödats på en gata i Bagdad.
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) har nått ett beslut i det exceptionella fallet där två irakier iscensatt en tredjes död för att få uppehållstillstånd. I den nya domen frias Finland i fallet.
Finland fick en fällande dom i ett fall där en asylsökande fått avslag och frivilligt återvänt till Irak. Därefter ska han ha blivit skjuten i Bagdad i december 2017.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Migrationsöverdomstolen: Skydd på grund av barnskäl ska återkallas då barnet fyllt 18
Enligt praxis från Migrationsöverdomstolen ska ett ensamt barn från Afghanistan som saknar nätverk där bedömas som alternativt skyddsbehövande på grund av riskerna för barnarbete, tvångsäktenskap, utnyttjande och rekrytering till stridande grupper. Målet gäller en pojke som haft en sådan status men som fyllt 18 när det var dags för förlängning. Migrationsverket bedömde att det faktum att pojken nu var vuxen var en faktisk och bestående förändring av förhållandena. Skyddsstatusen återkallades. Pojken fick uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier men överklagade i statusfrågan. Han framhöll att han fortfarande kommer att vara utsatt med den livsstil han tillägnat sig, att han konverterat till kristendomen mm. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen. UNHCR har yttrat sig och avråder från att återkalla skyddsstatus eftersom inga stabila och varaktiga förändringar har ägt rum i Afghanistan med avseende på brott mot mänskliga rättigheter mm. Men Migrationsöverdomstolen konstaterar att omständigheten som medförde att pojken bedömdes som skyddsbehövande inte längre finns. Efter en kortfattad bedömning av säkerhetsläget utifrån rapporter från september 2020 slår Migrationsöverdomstolen fast att det inte finns någon annan grund för skyddsbehov. Skyddsstatusförklaringen ska återkallas.
Hämta referat av mål nr UM 2839-20, MIG 2021:14 (Extern länk)
Migrationsöverdomstolen upprepar att styrkt identitet inte krävs för gymnasietillstånd
I föregående utgåva av Asylnytt refererades en dom från migrationsdomstolen i Malmö där en ansökan om uppehållstillstånd för gymnasiestudier avslogs på grund av att personen inte hade tillräckligt klarlagd identitet. Domstolen motiverade detta med att EU-domstolen i ett anhörigmål skulle ha slagit fast att uppehållstillstånd utan styrkt identitet bara kan ges i enskilda fall, och att identiteten måste vara så klarlagd att en kontroll i SIS-registret låter sig göras. I EU-domen påpekades dock att EU:s gränskodex - som kräver styrkt identitet för uppehållstillstånd - inte ska tillämpas för personer som redan befinner sig i landet. Detta mål har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att EU-domen avser en annan situation och inte förändrar den bedömning som Migrationsöverdomstolen redan gjort, nämligen att det inte strider mot EU-rätten att göra avsteg från kravet på klarlagd identitet vid tillämpning av gymnasiereglerna. Migrationsdomstolens dom undanröjs på grund av "uppenbart felaktig rättstillämpning" och målet återförvisas.
Elva års vistelse innebär ömmande omständigheter för 13-åring enligt domstol
En familj från Egypten sökte asyl i Sverige år 2012. Anledningen var förföljelse på grund av att de är kristna kopter samt kvinnans arbete som bland annat innebar att stötta och skydda kvinnor som utsatts för övergrepp mm. Ansökan avslogs men familjen har bott kvar i Sverige och sökte asyl på nytt efter att det första utvisningsbeslutet preskriberats. Deras son som var två vid flykten var då tolv år gammal och en dotter som fötts i Sverige var sex. Deras skäl ansågs fortfarande inte tillräckliga. Att de inte försökt få skydd av hemlandets myndigheter hölls emot dem, likaså att de dröjt med att söka asyl och inte följt utvisningsbeslutet. Sonen ansågs visserligen ha särskilt ömmande omständigheter genom sin anknytning till Sverige med ett eget privatliv. Men en utvisning skulle enligt Migrationsverket ändå inte bryta mot något internationellt åtagande, vilket krävs enligt den tillfälliga lagen. Migrationsdomstolen gör samma bedömning utom just på den punkten. Domstolen påpekar att pojken inte har haft möjlighet att påverka föräldrarnas val. Utvisningen av honom är inte proportionerlig och skulle därför strida mot barnkonventionen och artikel 8 i Europakonventionen. Därmed beviljas både han och den övriga familjen uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.
Familjen Hashemi-Barati får stanna i Sverige
På torsdagen fick familjen Hashemi-Barati beskedet att de får ett treårigt uppehållstillstånd i Sverige, efter över fem år i Sverige.
När vi rapporterade om familjen i vintras hade de fått avslag på sin asylansökan i alla instanser och väntade utvisning till Afghanistan, men efter att ha anmält verkställighetshinder där de tryckte på sin kristna tro så blev deras ärende omprövat.
"Jag trodde inte på det först förrän jag liksom fattade att vi hade fått, det känns jättebra" säger äldsta dottern Mahsa som fyller 11 år om några dagar och som nu fått den present hon önskade sig allra mest, uppehållstillstånd.
Hela inslaget (Extern länk)
Ismails fru saknar tillstånd: "Vi träffas varje halvår"
Ismail Otallah är svensk medborgare. Han har fast anställning och bostad men Migrationsverket har trots det avslagit hans ansökan om återförening med sin fru från Syrien.
I år har Migrationsverket beviljat ungefär 9 600 ansökningar om familjeåterförening. Trots det står många fortfarande i kö.
"Hårdare regler från 2016 gör att fler försöker återförenas genom dyra och olagliga vägar", säger Kristina Tollbäck, advokat inom migrationsrätt..
Hela inslaget (Extern länk)
Maria lämnade sin våldsamma man - nu kan hon utvisas
Att tillfälliga uppehållstillstånd på tre år blir standard från 20 juli förvärrar situationen för kvinnor som kommer till Sverige på anknytning och utsätts för våld av sina män.
Detta eftersom kvinnans rätt att leva i Sverige blir avhängig mannen som slår, menar kvinnorättsorganisationen Terrafem och Monika Burman, professor i juridik.
Maria, som egentligen heter något annat, vittnar om att hennes man fortsatte att slå henne eftersom han visste att hon inte vågade ringa polisen.
Läs mer (Extern länk)
Cypern/ Europadomstolen prickar Cypern för ett utdraget förvarstagande
En person som blivit utvisad från Cypern återkom och greps vid en rutinkontroll och togs i förvar den 10 februari 2013. Därefter följde en lång räcka av förvar i olika inrättningar, tvister om skador, läkarbesök och andra incidenter fram till att mannens utvisning till Egypten verkställdes den 8 augusti 2014. När förvarstagandet överskridit fem månader lämnade mannen in en skrivelse om "habeas corpus" dvs ett krav på granskning av om han hållits inlåst lagligt. Den 30 juli 2013 beordrade en domstol att han skulle släppas fri, men han greps omedelbart igen med motivering att om domstolen hade fått tillräcklig information om hur mannen vägrat medverka till att få ut en passhandling, så skulle utfallet blivit annorlunda. Mannens andra försök att olagligförklara förvarstagandet misslyckades. Europadomstolen gör en detaljerad genomgång av förhållandena i de olika inrättningarna och den behandling mannen anser sig ha blivit utsatt för. På en punkt ger Europadomstolen honom rätt, nämligen att förhållandena i förvaret Menoyia bryter mot Europakonventionens artikel 3, främst genom att de intagna bor för trångt. Vidare bröt förvarstagandet i sig mot artikel 5 då domstolsbeslutet om att han skulle släppas fri inte hade följts.
Application no. 37139/13, case of Monir Lotfy v. Cyprus (Extern länk)
Europadomstolen godtar förvarsförhandling via ombud på grund av covid-restriktioiner
En person med utvisningsbeslut som var tagen i förvar i Nederländerna nekades närvara vid domstolsförhandling om förvarstagandet. Pandemirestriktionerna innebar att domstolfsförhandlingar av många slag påverkades. Förhandlingen hölls och mannens ombud fick vara med per telefon, men han själv fick inte närvara ens på distans. Orsaken var att anstaltens rum med utrustning för detta inte var anpassat till regeln om 1,5 meters avstånd. Europadomstolen konstaterar att rätten till närvaro inte är lika strikt vid förvarstagande på grund av utvisning som i samband med brottmål. Eftersom mannens ombud kunde närvara och även hade fått lämna in hans skriftliga synpunkter så ansåg domstolen att det under de speciella omständigheter som rådde inte var ett brott mot konventionen att genomföra förhandlingen på det sätt som skedde. Ansökan avvisas.
Application no. 35751/20, Ibrahima BAH against the Netherlands (Extern länk)
After the 'Refugee Crisis': ECtHR Deference to State Sovereignty in Detention Cases
Juan Ruiz Ramos, PhD Candidate at Universidad de Granada
The 'Strasbourg reversal' is an intriguing concept in European human rights law. According to this theory, developed by Marie Dembour in When Humans Become Migrants, the European Court of Human Rights (ECtHR) always begins its analysis of a migration-related case with the statement that States have a 'right to control the entry of non-nationals into its territory'. By doing this, the Court grants States greater leeway to enact potentially rights-violating policies than in cases in which the applicant is a national of the defendant state. Having been taught that human rights are universal, the idea that some individuals are more entitled to human rights than others (paraphrasing George Orwell) fractures one's idealistic conception of human rights law.
The most plausible explanation for the existence of the Strasbourg reversal is the fact that the Court reacts to political pressures coming from States who do not wish to see a supranational institution intervene in sensitive political issues such as migration (see here and here). In this vein, I analysed in an article last year whether the political tensions deriving from the 2015 'refugee crisis' led the Court to become even more deferential to States' practices in an area which is particularly troublesome in terms of human rights protection: the detention of asylum-seekers. To this end, the article carries out a systematic review of the judgments on the matter rendered between 2015 and the first months of 2020. The focus of the analysis is on the Court's case law under Article 5(1)(f) (the exception to the right to liberty for purposes of migration control) and Article 3 ECHR (prohibition of degrading treatment in relation to detention conditions).
Hela artikeln (Extern länk)
Migrationsöverdomstolen: Tidsfrist att lämna landet bröts inte för kort besök i Danmark
En kvinna som hade fått avslag på asylansökan nöjdförklarade sig. Därmed vann beslutet laga kraft och en tidsfrist om fyra veckor för att lämna landet självmant började löpa. Kort därefter reste kvinnan till Danmark där hon planerat att hävda uppehållsrätt. Hon blev dock inte insläppt utan återsändes till Sverige. Vid återkomsten greps hon av polis och togs i förvar. Enligt polismyndigheten hade hon avvikit. Hon överklagade förvarstagandet eftersom tidsfristen för frivillig avresa inte hade löpt ut, men domstolen bedömde att detta inte gav henne rätt att befinna sig i Sverige efter att hon verkställt sig själv till Danmark. I sin överklagan till Migrationsöverdomstolen påpekade kvinnan att det krävs ett beslut för att upphäva tidsfristen. Migrationsverket, som fick yttra sig, höll med om detta och framförde också att det inte finns någon regel som säger att en tidsfrist skulle förfalla för att personen lämnar landet och kommer tillbaka. Detta var också vad Migrationsöverdomstolen kom fram till. Tidsfristen kunde ha upphävts med anledning av det som hänt, men så hade inte skett och därmed fick inga tvångsåtgärder vidtas.
Hämta referat av mål nr UM 2018-21, MIG 2021:13 (Extern länk)
Storbritannien/ Research: "Every day is like torture": Solitary confinement & detention
New research published today by Bail for Immigration Detainees (BID) and Medical Justice documents the devastating impact upon immigration detainees in prisons of conditions amounting to indefinite solitary confinement.
People held for immigration reasons (including torture survivors and those with serious vulnerabilities) are locked in their cells for over 22 hours a day, most often 23.5, with people sometimes being held in their cells for days at a time and unable to take a shower. Some are self-harming, attempting suicide and unable to sleep or eat. They report existing in a state of endless despair. Physical symptoms include involuntary shaking, memory loss and physical pain. As one man told us:
"I didn't enter prison with mental health problems but I'm not the same person I was. My mind is not the same. I'm not sure if what has happened to be can be repaired."
Another said:
"It just feels illegal because of what it's doing to my mind and body. If this isn't breaching my rights, then what will? It's as though I've fallen into a crack that the Home Office opened and I can't get out."
The research released today is based on interviews with 5 immigration detainees and on medico-legal reports produced by doctors, as well as reviews of case files that argue for the release of people held in prolonged confinement - either solitarily or with a cell-mate.
Key findings:
Five disturbing statements describe people being pushed to the limit of what a human being can be expected to endure. Two people described the experience as torture. Their statements are distressing to read but they have been included in this report.
(...)
Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)
I ett litet hus vid skogens slut bor det sex killar från fyra olika länder. Gemensamt är att alla är under 25 år, har varit i Sverige i över sex år och sökt asyl här. Samt att alla har fått avslag.
Det luktar mynta när vi kommer in i köket. Mohammed kokar te med färska myntablad.
- Welcome! säger han.
Han tar själv inget att dricka då han fastar denna regniga dag i början av april. Han berättar att fastan är till för att man ska förstå och sätta sig in i hur det är för de som har det sämre i världen. De som inte har tillgång till mat eller vatten. Själv flydde han från Marocko när han var tio år och föräldralös. Han kom till Spanien där han fick ett familjehem som han snart också flydde ifrån.
- Jag ångrar det. De var jättesnälla men jag litade inte på någon vuxen. "I ran away". Föräldrarna hittade mig två gånger men sen..., säger han med blicken mot golvet.
I köket sitter också Morteza och Torbjörn.
Torbjörn är volontär och stöttar killarna i deras vardag. Vi dricker te och pratar om vädret, att det fortfarande är kallt men att det snart är sommar. Morteza berättar att han går en videoredigerings kurs och att han gjort en musikvideo som han vill visa oss. Vi tittar och njuter av att den är riktigt bra. Att han verkar kunna sin sak. I rummet bredvid hör vi röster och dörren öppnas mot ett litet biljardbord där ytterligare två killar spelar.
- Hej, är ni redan här, säger Amir.
Amir och Salim kommer in och hälsar och går sen tillbaka till sitt spel.
Torbjörn knackar på två dörrar till, där den ena leder till ett sovrum där Nizar ligger och vilar och den andra till ett rum där Yasir sitter och pluggar. Yasir tar studenten i år så han kämpar på in i det sista. Hans gymnasieskola har låtit honom studera klart trots att han fyllt 18 år då man egentligen måste sluta om man är papperslös.
- Det var skolan som ville att jag skulle fortsätta. Så då gjorde jag det, säger Yasir.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
11-åriga Guldkråkan fast i krigets Afghanistan
Den numera 11-åriga Guldkråkan, alltså den flicka som i tre år bodde i Burgsvik innan hon och hennes familj utvisades till Afghanistan, rapporterar nu om fullt krig och att huset där hon bor, i Ghazni, beskjuts allt oftare.
"Det är fruktansvärt jobbigt, jag längtar ihjäl mig efter henne", säger Eva Hållsten som kallar sig Guldkråkans extramamma på Gotland.
Eva Hållsten hoppas fortfarande att Guldkråkan ska kunna komma tillbaka till Sverige, genom familjeåterförening.
Hela inslaget (Extern länk)
Stoppa Utvisningarna pressmeddelandet 21-06-07: "Guldkråkan" instängd i sitt hus med talibaner utanför (Extern länk)
Sista dagboken från Kabul: Nu flyr jag igen!
Klockan har slagit 17.46 och jag sitter på flygplatsen i Kabul och skriver denna text gråtande. Som så många andra - som kan - tvingas jag nu lämna Afghanistan eftersom jag inte är säker här längre.
Av Mohammad
Den sista tiden har varit fylld av dödshot och jag känner att de inte längre är tomma ord längre. Men jag har, tack vare Gud, nu lurat döden och kommit undan igen.
Känslan på flygplatsen är ändå inte frihet, det är sorg, ensamhet och oro.
Det är andra gången jag lämnar mitt Afghanistan, mitt älskade hemland. Efter alla hot och mordförsök kunde jag i alla fall rädda mig själv - igen.
Ingen lämnar sitt land om det inte är nödvändigt. Jag höll ut länge. Försökte. Men kan nu berätta att jag under de senaste månaderna blivit hotad kontinuerligt. Men nu är det över. Nu kan de i alla fall inte döda mig i Afghanistan.
Jag kan inte sluta gråta. Mina ögon är bara tårar. Jag letar och letar efter en framtid. Åren i Sverige. Åren tillbaka i Kabul. Nu igen på flykt. Att jag kommer levande ut ur Afghanistan har jag bara Gud att tacka för.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Goda råd till dig som söker asyl i Sverige är en skrift framtagen av Flyktinggruppernas riksråd, FARR. Goda Råd ger information om den svenska asyllagstiftningen och asylsökandes rättigheter. Goda Råd finns just nu på sex olika språk: Svenska, engelska, arabiska, persiska, ryska och spanska. Du kan läsa mer om Goda råd här.
Denna enkät vänder sig till dig som har använt Goda Råd. Det kan vara till exempel när du har befunnit dig i asylproceduren eller har sökt uppehållstillstånd av andra skäl, när du har fått avslag, tagits i förvar - eller fått stanna och försökt återförenas med din familj. Det kan också vara när du sökt information som rådgivare eller ombud.
I enkäten ställs frågor om hur du som läsare uppfattar Goda Råd och hur den kan förbättras för att vi ska kunna ge så bra, relevant och tydlig information som möjligt. Goda Råd kommer att uppdateras under sommaren/hösten 2021 i och med att en ny migrationslag träder i kraft i Sverige.
Enkäten finns på svenska, engelska, arabiska och persiska. Du väljer språk när du har öppnat enkäten!
Svaren är anonyma och dina svar kommer inte att delas vidare. Tack för att du deltar!
Läs mer (Extern länk)
Se även:
FARR samlar pengar för att framställa en ny upplaga med anledning av den nya lagen - så kan du bidra! (Extern länk)
Manifestation anordnas för utvisningshotade Vimmerbyfamiljen
I helgen kommer en manifestation att hållas på torget i Vimmerby för den utvisningshotade familjen Berisha.
- Familjen är väldigt illa däran och behöver allt stöd de kan få, säger initiativtagaren Lennart Nilsson.
I flera artiklar har vi rapporterat om den utvisningshotade familjen Berisha i Vimmerby, som kom till Sverige för 15 år sedan. Två av deras tre barn är födda i Sverige, och deras yngsta dotter fyllde tolv år i förrgår.
Familjen har ansökt om asyl flera gånger om, men Migrationsverket har gett avslag. Myndigheten anser inte att det finns skyddsskäl.
I början av mars kom beskedet att familjen fått avslag av Kammarrätten på sin resningsansökan och i förra veckan meddelade processenheten i Malmö att man inte tar upp ärendet till resning.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Stor stödmanifestation för familjen Berisha på torget: "Hjärtat är fullt av sorg"
Den långa kampen för att familjen Berisha ska få stanna i Vimmerby ser inte ut att ge resultat. Familjen ska utvisas efter 15 år i Sverige och många personer visade sitt stöd vid dagens tysta manifestation framför rådhuset.
- Varje person som kommer är en uppmuntran och ett för familjen. Jag är glad att ni står här och visar sympati för familjen, säger Lennart Nilsson, familjens kontaktombud.
På onsdagseftermiddagen kom det definitiva beskedet från Förvaltningsprocessenheten att Vimmerbyfamiljen Berisha, som har varit i Sverige i 15 år, kommer utvisas och de ger varken uppehållstillstånd eller prövningstillstånd.
Det var ett otroligt tungt besked som familjens kontaktombud Lennart Nilsson, en läkare och en socialsekreterare förmedlade till familjen.
- När vi berättade om avslaget på begäran om att få stanna så sjönk barnen ihop som att man punkterade en ballong. En flicka började skrika och frun slängde mobilen i golvet. Det är som ett slag i skallen på dem. Familjen Berisha lever i ett eländigt skick och orkar inte leva. De har gjort sitt och känner att det är slut, säger Lennart Nilsson.
"Tron på Sverige är borta"
Familjen består i dag av mamma, pappa och tre barn, som är 18, 14 och 12 år gamla, och ska utvisas till Kosovo, ett land som inte ens fanns när de kom till Sverige och som de två yngsta barnen aldrig har varit i.
Inte undra på att många människor samlades på rådhustorget i Vimmerby vid 12.30-tiden på lördagen för en manifestation till stöd för familjen Berisha. Den tysta manifestation hade tillstånd för 500 personer och anordnades av Lennart Nilsson, som berättade om vad som har hänt, hur familjen mår och vad som händer härnäst.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
SvT Småland 21-07-09: Familjen Berisha i Vimmerby utvisas efter 15 år i Sverige (Extern länk)
Sveriges Radio Kalmar 21-07-10: Hundratals ville visa stöd för utvisad familj i Vimmerby (Extern länk)
Spanien/ The Madrid barbershop helping young migrants build better futures
When migrant children turn 18, they must leave state care and secure residency, which without a job proves challenging. A new initiative is trying to help.
It is early afternoon and La Pelu de Maakum, or Maakum Barbershop, has just opened up in Spain's Madrid region.
Reggaeton music plays from the speakers, the air conditioning is on full blast and Mohamed Elhkchin, a 17-year-old from Morocco, sweeps the floor.
It could be a scene from any barbershop in Getafe, a town of 180,000.
But a closer look suggests this is a more unique place.
The sign for the bathroom is in Arabic, poster art calls for "culture today, future tomorrow" and a display case features T-shirts with the logo of Maakum Ceuta Association, a not-for-profit that helps migrant children and young people who arrive alone in Spain.
Unlike other barbershops in the area, La Pelu de Maakum offers more than haircuts. It is offering migrant youth a shot at a better future.
Founded by Maakum Ceuta Association in April, the initiative aims to address one of the biggest challenges facing children who come to Spain alone - how to get residency once they turn 18.
Unaccompanied migrant children who enter the country irregularly are placed under state care until they are of legal age. After that, they are on their own.
Most find themselves trapped in a bureaucratic catch 22 - they cannot find work because they do not have residency, and they cannot get residency because they do not have a job.
Without papers, they can be deported at any time, and are also at a greater risk of exploitation.
That is the situation La Pelu de Maakum is trying to prevent.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Faktapromemoria: Partnerskap med länder i Afrika, Karibien och Stillahavsregionen
Faktapromemoria 2020/21:FPM121, rådsbeslut om partnerskapsavtal mellan 2020/EU och länder i Afrika, Karibien och Stillahavsregionen, COM (2021) 312 final
Sammanfattning
Förhandlingen om ett förnyat partnerskapsavtal mellan EU och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet påbörjades i september 2018. Det nuvarande Cotonouavtalet, som undertecknades av EU:s medlemsstater och länderna i gruppen av stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet år 2000, skulle ha löpt ut 2020 men förlängdes eftersom förhandlingarna om ett nytt avtal inte var avslutade. En politisk överenskommelse om ett nytt partnerskapsavtal nåddes den 3 december 2020. Det nya avtalet paraferades av chefsförhandlarna från EU och OSAKS den 15 april 2021. Den 11 juni 2021 presenterade kommissionen ett utkast till rådsbeslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av ett nytt partnerskapsavtal.
Avtalet syftar till att stärka EU:s och medlemmarna i OSAKS förmåga att tillsammans bemöta globala utmaningar och ska gälla i minst 20 år. Avtalet innehåller gemensamma principer och fastställer följande prioriterade områden:
+ rättvis ekonomisk tillväxt och utveckling
+ klimatförändringar
+ mänsklig och social utveckling
+ fred och säkerhet
+ migration och rörlighet
Regeringen anser att den överenskomna avtalstexten är bra.
Läs promemorian i dess helhet (Extern länk)
Frontex has failed on fundamental rights, says European Parliament scrutiny group
EU border agency Frontex failed both to prevent human rights violations and to reduce the risk of future violations, says the report of the European Parliament's Scrutiny Group looking into allegations of Frontex's involvement in breaches of fundamental rights.
In its highly anticipated first report, the working group did not find "direct" Frontex involvement with fundamental rights violations. However, the report finds evidence that Frontex "failed to address and follow-up" violations committed by member states' authorities.
On this point, Rapporteur Tineke Strik emphasised at a press conference on today (15 July) that there were limitations to the investigations the group could conduct. What the investigations have revealed is that Frontex did not prevent fundamental rights violations from taking place, nor did they reduce the risk of them occurring in the future.
According to Strik, "what we did find was that Frontex saw violations by member states."
One such case, in which migrants were deliberately put in an extremely dangerous situation by national border authorities, was first referred via Frontex's Serious Incident Report (SIR) mechanism as a "Category 4" incident - one which concerns violations of fundamental rights. However, the executive director, Fabrice Leggeri, re-categorised the report as "Category 2" - incidents occurring during Frontex activities that are not related to Frontex staff or other participants in such activity.
Frontex referred this Category 2 SIR to the Greek authorities, and closed the case when they denied the allegations included within. This practice was found to be part of a pattern in which Frontex "found evidence in support of fundamental rights violations but failed to follow up on these," according to Strik.
Patterns of behaviour
(...)
Läs mer (Extern länk)
LiBE Committee 21-07-14: Working document: Report on the fact-finding investigation on Frontex concerning alleged fundamental rights violations (Extern länk till pdf-fil)
Frontex 21-07-15: Frontex welcomes report by the Scrutiny Working Group (Extern länk)
Muddy Waters: A Guide to the Legal Questions surrounding 'Pushbacks'
By Daniel Thym, Professor of European and International Law, University of Konstanz
15 years ago, the term 'Aegean Sea' was shorthand for crystalline beaches. Nowadays, we associate it with a different set of images. Islands such as Lesvos stand for the partial failure of the EU asylum policy at ensuring adequate reception conditions and fair and efficient asylum procedures. Frontex is under fire for having tolerated or supported pushbacks practices of the Greek coastguard. More recently, the Spanish exclave of Ceuta entered the limelight once again when border guards returned several thousand migrants to Morocco, seemingly without even rudimentary procedural guarantees. These 'pushbacks' at land and sea borders raise important challenges of institutional governance, operational reporting, and external monitoring. Moreover, it can be difficult to identify the correct legal standards, which shall be at the heart of this blog post.
The spectrum of opinions on the legality of the pushbacks practices appears to be irreconcilable. On the one hand, the term 'pushbacks' is often associated with automatic illegality. On the other hand, Article 6 of the Sea Borders Regulation (EU) No 656/2014 explicitly authorises national border guards to 'order' vessels 'engaged in the smuggling of migrants by sea' to change course. Earlier last year, the Spanish policy of summary returns was famously found to comply with human rights.
Comments below have the objective of introducing readers to the veritably labyrinth of legal issues involved. They are deliberately not meant to take a definite stance, let alone assess specific incidents. Rather, the objective is to provide readers with a mental map allowing them to chart a legal territory, which, unfortunately, is full of shallow and muddy waters where one can easily get lost. We shall see that the debate should pay more attention to the higher level of protection in secondary legislation instead of abstract human rights guarantees.
Hela artikeln (Extern länk)
Presidency proposals on determining state responsible for an asylum claim
The Council of the EU is continuing discussions on the proposed Asylum and Migration Management Regulation. A paper circulated amongst member state delegations by the Slovenian Presidency on 6 July makes proposals on the sections of the text dealing with the criteria and mechanisms for determining the state responsible for an asylum application.
"3. The Presidency aims to continue examination of AMMR, starting with provisions of Part III - Criteria and mechanisms for determining the Member State responsible, in order to gain a broader picture of the whole proposal. In Annex to this document, delegations will find suggestions for modifications of Articles 1, 2 (points (a) to (q), (x) to (aa)) and 8 to 27, to be examined at the forthcoming informal meeting of the Asylum WP. Suggestions for modifications of Articles 28 to 44 will follow in due time.
4. The suggestions for modifications of Part III of AMMR are based on detailed examination of proposals and concerns stressed by Member States. As the Portuguese Presidency already noted in the presentation of its suggestions for modifications of the solidarity part of the AMMR at the informal meeting of the Asylum WP on 16 June 2021, there is a thin layer between technical and political issues. Considerations on a larger and more political scale are needed before addressing those issues in the AMMR text, taking into account the overall balance between responsibility and solidarity in the new Pact on Migration and Asylum as presented by the European Commission on 23 September 2020. Therefore, the Slovenian Presidency aims to continue the approach taken by the Portuguese Presidency. The attached compromise proposal thus aims at making progress at a technical level that the Presidency considers feasible for the time being, and which could contribute to the progress on the political issues at a later stage."
Läs mer och hämta dokumentet (Extern länk)
Se även:
Statewatch 21-06-23: Member states get to grips with "solidarity" proposals (Extern länk)
Slovenien: Stäng gränsen i väntan på lösning på migrationsfrågan
+ Migrationsfrågan som EU har tvistat om i sex år kommer inte lösas under Sloveniens ordförandeskap det kommande halvåret enligt landets inrikesminister Ale? Hojs.
+ Då frågan om ansvarsfördelning lär förbli olöst gäller det att stänga gränsen för migranter som inte har rätt till asyl och skicka tillbaka dem som ändå kommer in men får nej, tycker han.
+ "Vi måste vara realistiska", säger Hojs på en pressträff i Ljubljana.
Hela inslaget (Extern länk)
The Commission proposes visa measures to improve cooperation on return
Today, the Commission is proposing to the Council to adopt temporary restrictive measures on short-stay visas for visa applicants who are nationals of Bangladesh, Iraq and The Gambia. Under the revised Visa Code in force since February 2020, the EU's short-stay visa policy is linked to cooperation with partner countries on readmitting their nationals who do not have the right to stay in the EU. The proposals adopted today aim to improve the 3 countries' cooperation with the Member States on readmission. Effective return and readmission as well as sustainable reintegration are essential elements of comprehensive, balanced, tailor-made and mutually beneficial migration partnerships with countries outside the EU. Fostering co-operation is an important element of this policy and the EU needs to mobilise all available tools, including development co-operation, trade or visa. Improved and sustained cooperation could also potentially open the path to more favourable visa measures.
Temporary visa measures
According to the Commission's assessment for the year 2019 and taking into account subsequent developments, including steps taken by the Commission to improve such cooperation, the level of cooperation on readmission with Bangladesh, Iraq and The Gambia requires improvement. Today's proposed measures cover certain procedural aspects for issuing short-stay visas, specifically:
+ Suspension of waiver of certain supporting documents for certain categories of applicants (e.g. bona fide travellers);
+ Suspension of optional visa fee waiver for holders of diplomatic passports;
+ Suspension of the maximum processing time (beyond 15 days);
+ Suspension of the mandatory issuance of multiple entry visas with a long validity.
The measures do not apply to visa applicants who are family members of EU citizens or other beneficiaries of free movement in the EU.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Effective remedies at European borders for migrants, asylum applicants and refugees
The Council of Europe and the European Union's Agency for Fundamental Rights (FRA) have published a joint Note entitled "European standards on legal remedies, complaints mechanisms and effective investigations at borders". In an effort to join forces in the protection of human rights at European borders, the new publication sets out the relevant standards, stemming from both the European Convention on Human Rights (ECHR) and EU law, through which migrants, asylum applicants and refugees can access effective remedies at a national level. The Note provides detailed information on complaints mechanisms and the duty to carry out investigations into alleged violations of rights at European borders.
As established in Article 1 of the ECHR, everyone within the jurisdiction of the Council of Europe's 47 member states enjoys the protection of the Convention. Accordingly, States have an obligation to establish dedicated mechanisms for lodging administrative and judicial complaints through which migrants, asylum applicants and refugees can submit allegations of rights violations at borders and access effective investigations.
The new publication is a complementary follow-up to the previous Note: "Fundamental rights of refugees, asylum applicants and migrants at the European borders', published in March 2020".
Pressmeddelandet (Extern länk)
Hämta dokumentet "European standards on legal remedies, complaints mechanisms and effective investigations at borders" (Extern länk till pdf-fil)
EU council adopts child guarantee that benefits undocumented children
On Monday 14 June 2021, the Employment, Social Policy, Health and Consumer Affairs Council (EPSCO) unanimously adopted the Council Recommendation establishing a European Child Guarantee. In a clear signal to both children and governments, the Council's text states that all children in need must be able to benefit from the Child Guarantee actions, irrespective of their migration status. This momentous step forward cannot be underestimated, as activities supporting undocumented people have long been excluded from EU funding in the past. But with member states now tasked with developing national Child Guarantee action plans, national governments and civil society must make sure that undocumented children in need can and will benefit in practice.
Opening up access to key services
According to the Council Recommendation, undocumented children and children in migration who are "at risk of poverty or social exclusion" should have effective and free access to high-quality early childhood education and care (ECEC), education and school-based activities, at least one healthy meal each school day and healthcare. They should also have effective access to healthy nutrition and adequate housing.
As shown in PICUM research, all of these areas of life are rife with difficulties and exclusion for undocumented children and families. Undocumented children and families often live in cramped, unhealthy housing, need to overcome financial or administrative barriers to go to school, are excluded from early childhood education and care, may not be eating healthy because of a tight family budget and, depending on where they live, may only be able to benefit from emergency health care.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Fler bärplockare i år - men framtiden känns oviss
Hittills har cirka 5000 personer fått uppehållstillstånd för att plocka bär i Sverige, vilket är 2000 fler än totala siffran förra året, enligt Migrationsverkets statistik.
Bäruppköparen Bo Axelsson är rädd att utländska bärplockare i framtiden kommer resa till andra länder, då de från och med i år ska betala skatt i Sverige.
"Vi kommer få svårt att konkurrera på världsmarknaden", säger Bo Axelsson i Söderhamn.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Färre söker asyl i Sverige - men fler vill arbeta här
Ny statistik från årets första sex månader visar att antalet som söker asyl i Sverige fortsätter att minska och att antalet ärenden avgörs i snabbare takt. Samtidigt har antalet ansökningar om arbetstillstånd ökat jämfört med samma period förra året.
Allt färre söker asyl i Sverige. Under årets första sex månader har Migrationsverket registrerat totalt 4 800 inkomna asylansökningar. Syriska, afghanska och irakiska medborgare är fortsatt de medborgarskap som dominerar bland ansökningarna. I takt med att antalet ansökningar minskar kortas också tiden som den sökande är inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem. Idag är den genomsnittliga tiden i mottagningssystemet 50 dagar från inskrivning till att ett första beslut är fattat. Det här ställer också nya krav på Migrationsverkets mottagningssystem, till exempel var myndighetens boenden ska vara lokaliserade. Under 2020 och 2021 har verket avvecklat flera boenden till följd av att antalet asylsökande minskar. Läs mer om hur färre asylsökande påverkar Migrationsverkets mottagningssystem.
Fler söker arbetstillstånd
En tydlig ökning syns däremot bland antalet som söker om arbetstillstånd i Sverige. Under årets första sex månader har Migrationsverket beviljat 12 073 nya ansökningar, en ökning med 57 procent jämfört med samma period förra året. Förra året sjönk antalet ansökningar om arbetstillstånd drastiskt till följd av pandemin. I år ser antalet ansökningar ut att hamna på ungefär samma nivåer som innan pandemin. Ökningen av ansökningar syns tydligast i yrkesgruppen bärplockare och plantörer. Här har antalet ansökningar ökat med 634 procent, från 633 ansökningar ifjol till 4 644 i år. Även inom yrkeskategorierna växtodlare inom jordbruk och trädgård samt ingenjörer och tekniker har antalet ansökningar ökat med nästan det dubbla jämfört med första halvåret förra året. Däremot har antalet ansökningar inom yrkeskategorier som snabbmatspersonal, kockar, städare och snickare minskat.
Läs mer (Extern länk)
Situation at EU borders in June - detections rise in Central Med
The number of illegal border crossings at Europe's external borders in the first six months of 2021 reached over 61 000, 59% more than the total from a year ago, according to preliminary calculations.
In June, Frontex has recorded 11 150 illegal border crossings at EU's external borders, 69% more than in the same month of last year.
This significant increase can be attributed to the fact that a year ago countries had put in place various COVID-related movement restrictions. The highest increase occurred on the Central Mediterranean route, where smuggling networks resumed their activities in Libya and Tunisia.
Central Mediterranean
The number of migrants crossing the Central Mediterranean in June amounted to 4 700, double the figure from a year ago. Nationals from Tunisia and Bangladesh were the two main nationalities on this route so far this year.
Western Mediterranean
On the route towards Spain, Frontex recorded 870 detections in June, in line with the number last year. With the sharp increase in May, the total number of crossings in the first six months of this year amounted to 5800, 27% higher than during the same period last year.
Algerian nationals represented over 60% of all arrivals on this route, followed by Moroccans.
Eastern Mediterranean
On the Eastern Mediterranean route in June, there were nearly 1100 detections of illegal border crossings bringing the total for the first half of the year to 7340, 40% lower than last year.
Nationals of Syria and Turkey accounted for the largest number of detected migrants
(...)
Läs mer (Extern länk)
Migrant deaths on maritime routes to Europe: Jan-Jun 2021
This briefing provides a detailed analysis of the available data on migrant deaths and on attempted crossings in the three trans-Mediterranean routes and the Western Africa/Atlantic Route in the first six months of 2021.
Migrant deaths on maritime routes to Europe have more than doubled in the first six months of 2021, compared to the same period in 2020. In the first half of 2021, the Missing Migrants Project recorded the deaths of 1,146 people. However, many more are presumed to have died, given the multiple posts in social media of families looking for their loved ones and reports by NGOs indicating possible invisible shipwrecks. Meanwhile, migrant interceptions at sea by North African authorities also increased in the first six months of 2021, compared to the same period in 2020.
The briefing highlights the ongoing data gaps on irregular maritime migration to Europe. Better data can help states urgently address their commitments under Objective 8 of the Global Compact for Migration to "save lives and establish coordinated international efforts on missing migrants." There is an urgent need for States to increase search and rescue efforts, establish predictable disembarkation mechanisms and ensure access to safe and legal migration pathways.
Hämta rapporten (Extern länk)
Kraftig ökning av antalet migranter som dör till havs
FN:s migrationsorganisation IOM uppmanar till akuta åtgärder eftersom antalet personer som drunknar på väg till Europa har mer än fördubblats i år.
"Det går inte att se på det på något annat sätt än att det är en tragedi", säger Åsa Widell, UNHCR.
Enligt en ny rapport från IOM så dog minst 1 146 migranter till havs under första halvan av 2021. Under samma tidsperiod 2020 var motsvarande siffra 513.
De flesta dör i Medelhavet, där antalet omkomna ökat med 130 procent i år. Vid Atlanten, kring Kanarieöarna, rapporteras minst 250 personer ha dött. IOM understryker att den siffran är mycket lägre än verkligheten - hundratals förlisningar som rapporteras av icke-statliga organisationer syns inte i stati?stiken.
Juridiska hinder
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Fast i en mardröm - om den svenska asylrätten
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till ändringar i utlänningslagen där den tillfälliga lag som infördes 2016 ska bli permanent från och med den 20 juli. Vad kommer det ha för inverkan på rättssäkerheten, solidariteten och människors öden?
- Det finns ett väldigt stort problem idag vad gäller möjligheten för människor som tvingats på flykt att sätta sig i säkerhet och skapa sig ett tryggt liv. Detta kommer bli ett ännu större problem nu, säger Anna Lundberg som är forskningsledare för Asylkommissionen som är ett samarbete mellan civilsamhälle, forskare och professionella.
Verksamheten bedriver gränsöverskridande forskning och studier av förskjutningar i grundläggande rättsprinciper för personer som sökt skydd i Sverige.
- Det finns en bild av invandring som ett problem, snarare än en resurs, som gör att människor som flytt inte får möjligheter att skapa sig en framtid i trygghet. Med den nya lagen kommer många fler än idag hamna i en långdragen osäker väntan. Andra problem rör välfärdssamhällets institutioner som kommer att dras in ännu mer i sammanhang av migrationskontroll och återvändandepolitik. Det är orimligt att professioner som arbetar med att tillhandahålla välfärdstjänster ska syssla med att kontrollera människors rättsliga status. Detta kommer i vissa fall leda till situationer där exempelvis socialarbetare och lärare pressas till att agera i motsats till professionsetiska regler eller i strid med internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Även myndigheter som håller på med migrationskontroll, till exempel domstolar och Migrationsverket, kommer få en ökad arbetsbelastning som blir kostsam.
(...)
Läs mer och lyssna till podden (Extern länk)
Forskningsprojekt om Integration avslutas med seminarium
Hur kan integrationen av nyanlända förbättras i Sverige? Det har varit huvudfrågan i SNS treåriga forskningsprojekt Lärdomar om integration som nu avslutas.
Forskningsprojektets syfte har varit att ta fram och tillgängliggöra ny kunskap om hur integrationen i Sverige fungerar och hur den skulle kunna fungera bättre. Fokus har legat på hur fler personer som invandrat till Sverige ska kunna inkluderas på arbetsmarknaden och hur utbildningssystemet ska kunna skapa bättre studieresultat.
På webbinariet summeras lärdomar från de tio rapporter som getts ut inom ramen för forskningsprojektet. Med avstamp i forskningen diskuteras därefter framtidens behov för en lyckad integration med bland andra Roger Mörtvik (S), statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.
Några av de forskare som skrivit inom ramen för projektet kommer kort att sammanfatta sina rapporter och resultat. Vi kommer även att få lyssna till medlemmar ur den referensgrupp som följt projektet, hur de har arbetat och hur gruppen har bidragit till projektet.
Läs mer om forskningsprojektet, tidigare rapporter och seminarier (Extern länk)
Sveriges Radio lördagsintervjun 21-06-12: Långlyssning: Hur kan integrationen förbättras? (Extern länk)
Utbildade juristen Ibrahem tvingades öppna en pizzeria
Trots behovet av kvalificerad arbetskraft har utrikesfödda svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Invandrare med endast gymnasieutbildning har högre sysselsättningsgrad än invandrare med universitetsexamen, visar en studie.
Ibrahem Mohammed är utbildad jurist men jobbar som pizzabagare.
Regnet slår mot fönsterrutan på Hawaii Pizzeria i Hallands minsta stad och tätort Laholm. En man avslutar sin lunch i ett hörn av restaurangen. I övrigt är lokalen tom.
Bakom disken står Ibrahem Mohammed, 48, och ropar "välkommen" med glad stämma. Pizzakartongerna står staplade i ett berg och intill knådar Nawras Alkour en Calzone som sedan slussas ut genom den nya drive-in luckan som Ibrahim snickrat ihop under coronakrisen.
- Luckan räddade pizzerian, berättar Ibrahem.
Ibrahem förklarar att han är bra på att hitta lösningar i kristider, han räddade restaurangen och tidigare familjens liv. Den trygga vardagen - som Ibrahim i dag vistas i - var för några år sedan utbytt mot flykt från militären i Syrien och slutligen fattigdom och arbetslöshet i Sverige.
- I Syrien hade jag byggt mig ett rikt liv med en examen i juridik, familj och flera bostäder. I över 20 års var jag även anställd på det syriska Skatteverket som jurist. Men allt slets ur mina händer då kriget bröt ut och jag påbörjade min flykt 2013.
- När jag anlände till Sverige i början av 2014 minns att jag tänkte "vad ska jag göra nu"? Skulle jag, en medelålders man börja om från noll och bygga på ett nytt liv och hitta jobb som advokat här?
Ibrahem tar av sig glasögonen och förklarar att han snabbt kavlade upp ärmarna för att hitta ett jobb. Det första blev som butikspersonal på Coop. Efter ett par års arbete ville han testa sina vingar och återgå till advokatyrket. Men det slutade med att han öppnade pizzerian.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Finland/ From child refugee to politician: Finland's first Somali-born MP
Said Ahmed, whose family fled the civil war in Somalia, is intent on driving out racism in the Nordic nation.
In 2008, Said Ahmed was 15 when his family arrived in Finland having fled the civil war in Somalia.
His childhood memory is filled with haunting acts of violence and displacement.
"I saw a dead person being driven in a wheelbarrow," he told Al Jazeera, recalling the horrific scenes that dominate his last memories of Mogadishu.
The fighting in the Somali capital, where Ahmed was born, was so intense that his relatives escaped to neighbouring Ethiopia, before travelling to the Nordic nation through family reunification.
They first settled in Kontiolahti in the northern Karelia region, looking forward to starting a new peaceful life.
But the initial sense of relief wore off quickly and was replaced with hostility and fear.
There was only a handful of Black families in their neighbourhood, surrounded by a "sea of white people", said Ahmed, many of whom were fiercely opposed to refugees and foreigners.
Physical and verbal attacks, including death threats, became "part of our daily life", he said.
When his friend's father was stabbed in broad daylight after leaving Friday prayer, they fled again in search of safety.
At first, Ahmed's mother considered moving to the United Kingdom but they later decided to live in Helsinki, where he began his activism and successful political career.
"I saw a future in Finland despite the challenges and I wanted to do something about it," he said.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Det går att skapa välfungerande mottagande av flyktingar
Lyssna till de röster inom vetenskapen och civilsamhället som har tystats alltmer sedan Sverige krävde eget "andrum" 2015, skriver de medverkande i Asylkommissionens antologi.
Vi som undertecknar den här debattartikeln har alla skrivit i Asylkommissionens antologi Rättssäkerheten och solidariteten - Vad hände?. Vi har egen erfarenhet av att söka asyl, av forskning eller av praktiskt arbete för att bidra till ett gott asylmottagande i Sverige. Vi representerar olika kunskapsområden och har alla sett en bristande rättssäkerhet i asylprocessen. Vi har sett asylmottagandets konsekvenser för hälsa och re-traumatisering, och vi har sett människors behov av att känna tillhörighet och tillit till samhället, medmänniskor och myndigheter.
Ur de olika perspektiv som representeras i vår antologi ser vi också något annat gemensamt, nämligen ett asylmottagningssystem som har misslyckats med att ge skyddsbehövande människor skydd och förutsebarhet. En tilltagande avhumanisering av människor i politiska samtal och i mediers retorik sker på ett sluttande plan i riktning mot en auktoritär samhällsutveckling. Detta syntes inte minst i riksdagsdebatten inför antagandet av en ny utlänningslag i veckan.
Till skillnad från vad många riksdagsledamöter låter påskina, ser vi invandrade ungdomar och vuxna som sliter hårt, jobbar dubbla pass och tar hand om det svenska samhällets barn, gamla och covid-patienter.
Vi möter föräldrar med svåra psykiska och psykosomatiska tillstånd som orkar upp varje morgon och ser till att få i väg sina barn till förskola eller studier de tidigare saknat tillgång till.
Vi möter också människor som inte orkar mer, som har klarat sig från krig och våld, korsat nationsgränser för att sätta sig i säkerhet och nu knäcks av en brutal asylhantering i Sverige.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Den nya migrationslagstiftningen kommer att göra det svårare att behandla trauman
Imorgon träder Sveriges nya migrationslagstiftning i kraft. Den nya lagstiftningen innebär att korta, tidsbegränsade uppehållstillstånd blir norm och att begränsningarna i rätten till familjeåterförening permanentas. För den som vill återförenas med sin familj kommer det även fortsättningsvis att ställas höga krav på jobb och bostad - så kallade försörjningskrav - för att beviljas familjeåterförening.
- Vi vet att begränsningar av rätten till familjeåterförening leder till familjesplittring. Vi vet att det här kommer att leda till att barn får leva långa perioder utan sina föräldrar. Den här lagstiftningen har stiftats med öppna ögon, säger Martin Ärnlöv, generalsekreterare för Svenska Röda Korset.
För personer som är traumatiserade från krig, tortyr eller flykt riskerar tidsbegränsade uppehållstillstånd och den ytterligare stress som dessa medför att försvåra behandlingen av trauma och i förlängningen inlärning och etablering i Sverige.
- Både tidsbegränsade uppehållstillstånd och att leva ensam och skild från sin familj är situationer som ökar otrygghet och stress och försvårar behandlingen av trauman från krig, flykt eller tortyr. Vi vet att barn drabbas om föräldrars trauman inte behandlas, säger Anette Carnemalm, verksamhetschef på Röda Korsets Center för krigsskadade och torterade.
Svenska Röda Korset har över 200 verksamheter för flyktingar, asylsökande och andra migranter runtom i Sverige, varav sex center för behandling av krigsskadade och torterade, och har länge följt svensk migrationslagstiftnings effekt på människor som söker asyl i Sverige. Sedan den tillfälliga utlänningslagen infördes 2016 har Röda Korset dokumenterat de humanitära konsekvenserna av lagstiftningen.
Läs mer (Extern länk)
Saeed Alnahhal: Med den nya migrationslagen förlorar Sverige sin särställning
Sverige har alltid haft modet att gå sin egen väg i känsliga och avgörande frågor. Landet var först i EU att erkänna den palestinska staten och ensamma om att garantera ett nytt hemland för asylsökande. Men med den nya migrationslagen förlorar Sverige sin unika position i världen, skriver DN:s Saeed Alnahhal.
I skuggan av regeringskaoset, statsministerns avgång och det eventuella extravalet röstade Sveriges riksdag förra veckan igenom en ny migrationslag. Lagen utgör en historisk förändring av svensk migrationspolitik och får Sverige att förlora sin unika position i världen.
Den nya utlänningslagen gör tillfälliga uppehållstillstånd till huvudregel, ställer högre krav på att utlänningen försörjer anhöriga som kommer hit och innebär att permanenta uppehållstillstånd ska beviljas tidigast efter tre år - om utlänningen kan försörja sig.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
"Bevilja fler uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder"
Sju företrädare för den fristående Asylkommissionen: Utnyttja utrymmet i nya utlänningslagen.
Den nya utlänningslag som träder i kraft den 20 juli innebär i princip att den tillfälliga begränsningslag som antogs sommaren 2016 permanentas. I skuggan av regeringskrisen röstades lagen igenom, trots en mängd varningar i remissvar, omfattande protester och forskar?upprop samt invändningar från många yrkesgrupper och stödgrupper.
Inte minst har skyddssökande själva till oss vittnat om allvarliga konsekvenser av den tillfälliga begränsningslagen:
+ Sara, 7 år, har inte sett sin mamma på flera år för att mamma har för låg lön. Saras storasyster, 11, som också är kvar i flyktinglägret, är ledsen för att hon inte längre kan gå i skolan.
+ Malik har utbildat sig i Sverige och även fått anställning. Nu får han varken studera eller arbeta eftersom han ska utvisas - men han har inget eget land som släpper in honom. Malik bor i Sverige, utanför alla skyddssystem.
Den nya lagen handlar även om dem som står inför att tvingas fly från en katastrof och försöka rädda sina barn. Gränskontroller, tillfälliga villkorade tillstånd och hårda villkor för familjeåterförening hindrar dem.
Få beslutsfattare har velat lyssna på dessa vittnesmål. Någon utvärdering av den tillfälliga lagstiftningen har regeringen inte initierat, trots löften om att så skulle ske. Vad har de tidsbegränsade uppehållstillstånden lett till? Vilka är erfarenheterna av hindren för familjeåterförening? Hur har bedömningen av skyddsbehov av humanitära skäl förändrats och vilka är eventuella konsekvenser? I vilken utsträckning har det förändrade regelverket bidragit till att människor hamnar i limbo utan rätt att leva varken i Sverige eller någon annanstans?
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Var finns logiken för ensamkommande?
Irene Ekman, tidigare God man
Han kom i god tid före ett visst datum i november 2015 och beskedet var att alla ensamkommande inom den gruppen skulle få stanna.
Han studerade i grundskolan för att komma in på ett program på gymnasiet - bra för då får man uppehållstillstånd i tre år. Det var ett yrkesförberedande program.
Han sökte jobb på loven och tyckte om att arbeta. Efter avslutat gymnasium hade han anställning som i en liten ask - bra då har man stor chans på ett positivt besked på frågan om asyl.
Träffade en svensk tjej och de blev sambo. Han har ju ett tillsvidarekontrakt och tjänar bra så att vilja ha barn kan ju inte vara något problem. Han kan försörja en familj. Spanar redan efter hus till salu.
Med alla löften från Migrationsverket kan det ju inte bli annat än positivt svar. Han som uppfyllt alla kriterier för PUT.
Arbetsgivaren var nöjd med hans arbete i firman och engagerade sig också för att det skulle gå vägen.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Tedin: Är de som överlevde Srebrenica också en belastning?
Söndagen markerar årsdagen av folkmordet i Srebrenica 1995, staden på västra Balkan som blivit symbolen för de grymheter som utspelade sig under krigen i det sönderfallande Jugoslavien.
I dag lever efterlevande till offren runt om i Europa.
En del kom till Sverige som flyktingar. Lagom till årsdagen av sitt trauma fick de höra moderatledaren och statsministerkandidaten Ulf Kristersson säga i P1 att de "har blivit en belastning för Sverige".
Folkmordet i Srebrenica inträffade mellan den 11 och den 22 juli 1995. Omkring 8 000 bosniska muslimska män och pojkar i åldrarna 13 - 78 år fördes bort inför handfallna FN-trupper och mördades.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio P1-morgon 21-07-07: Ulf Kristersson i partiledarutfrågning (Extern länk)
Marielle Peterson: Tänk vilken belastning jag har varit för samhället
Under perioden 31 juli 2018 till och med 1 augusti 2019 bodde cirka 6 500 vuxna och 6 200 barn en eller flera nätter på skyddat boende. 12 700 personer alltså. Det är en ökning med 38 procent för vuxna och för barn nästan en fördubbling. Och siffrorna har ökat extra under coronapandemin, men ökningen har skett alldeles oavsett.
Jag tillhör gruppen som bott på skyddat boende ihop med mina barn - på grund av upprepade mordhot. Det är lite svårt i dag att minnas den tiden, eftersom jag förmodligen drabbades av PTSD. Men jag minns att de som hotade menade allvar. Ja, annars skulle polis och sociala myndigheter förstås inte flyttat oss långt ut i bushen.
Förutom alla telefonhot minns jag en man som kom till vår ytterdörr med keps nerdragen till näsan och en scarf över munnen. Bilen han kört stod på tomgång utanför huset. Han hade ena handen nerstucken i en låda och han bultade hårt på dörren.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Slavvillkor accepteras under hot om utvisning
Emil Boss, Stockholms LS, Gaby Kass Elias och Idiss Mohamed, arbetare Zalandos mfl
En gång i tiden hade arbetsgivare rätt att fysiskt bestraffa anställda. I dag har arbetsgivare rätt att deportera inte bara anställda utan även deras familjer till världens fattigaste länder. Blindheten inför avhumaniseringen och dess konsekvenser inom LO-yrkena är det i särklass största hotet mot fackföreningsrörelsen.
Shamim halvspringer runt i villaområden. Han delar ut en lokal gratistidning för fyrtio kronor i timmen i ett försök att stoppa utvisningen av hans familj till Bangladesh. Han vet att lönen är för låg, men han säger ingenting.
Alejandra arbetar på en stor lagerterminal. Hon är gravid men det är förbjudet att sitta ner eller att gå på toaletten annat än på rasten. Om hon förlorar jobbet förlorar hon rätten att stanna i Sverige. Hon gör abort.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Carsten Jensen: Sex grundregler för demagogisk flyktingfientlighet
Man kan inte missta sig på budskapet: I Danmark ska det mänskliga ogräset rensas bort. "Noll flyktingar", har statsminister Mette Frederiksen bombastiskt lovat. Under våren har den offentliga debatten blivit ännu råare. Carsten Jensen synar argumenten.
När den norska diplomaten Jan Egeland kallar Danmarks flyktingpolitik ett skräckexempel , och tillägger att den är "småaktig, inskränkt och hycklande", kommer det ingen reaktion från landets socialdemokratiska regering.
Det gör det däremot om danskar uttalar sig kritiskt.
Socialdemokraterna svarar inte med argument utan med utstuderade smädelsekampanjer där kritikernas sociala status, inkomster och adresser spelar en viktig roll. Avsikten är uppenbarligen att göra det obehagligt att delta i den offentliga debatten om man inte står bakom regeringens flyktingpolitik.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Jimmie Åkesson polisanmäld för "hets mot folkgrupp"
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson polisanmäls för ett uttalande i sitt TV-sända "Almedalstal" den 6 juli.
Åkesson presenterade ett direkt samband mellan att svenska pensionärer har för låga pensioner och att "...miljard efter miljard satsas på vuxna afghaner utan asylskäl. /.../ Människor som har fått massor men som i alltför många fall inte har bidragit med någonting, inte tagit minsta steg för att göra Sverige bättre och starkare".
I anmälan mot Jimmie Åkesson skrivs att det är hets mot folkgrupp att utpeka en specifik nationalitet som skulden till samhälleliga missförhållanden och som skyldig till att inte bidra konstruktivt till samhällsbygget i Sverige.
Bakom anmälan står bland andra Karin Fridell Anter, ordförande för Stöttepelaren och nominerad till Raoul Wallenbergpriset 2021. Hon förklarar:
- Det är inte lagligt att utsätta en utpekad grupp för andras missaktning. Om någon tvekar om det olagliga i detta så pröva att byta ut "vuxna afghaner utan asylskäl" mot "judar" eller "zigenare". Hade det kunnat passera?
Ingrid Eckerman är grundare av nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan! och liksom Fridell Anter redaktör för bokprojektet Den onödiga flyktingkrisen. Hon berättar, med hänvisning till beräkningar i boken, att det bara är ungefär 10 000 människor (0,1 procent av Sveriges befolkning) som enligt Åkesson är "de vuxna afghaner utan asylskäl" som är orsaken till att pensionärerna får för lite pengar - och detta dessutom som en följd av pensionsregler som fastslogs långt innan dessa afghaner kom till Sverige.
- Så förutom att bedriva hets mot folkgrupp avslöjar Åkesson att han har dåliga kunskaper och är dålig på att räkna.
Andra personer har redan polisanmält Åkesson för hets mot folkgrupp, och ytterligare anmälningar är att vänta.
Läs mer (Extern länk)
29-30 september, Online: Nationell konferens: Rätten till hälsa och vård för alla
Generellt sett har vår hälsa och våra livsvillkor förbättrats över tid. Det gäller dock inte utrikesfödda jämfört med inrikesfödda. Där har skillnaderna dessutom ökat, vilket blivit särskilt tydligt under pandemin. Välkommen 29-30 september för att diskutera befintlig kunskap om läget, kunskapsluckor och lärdomar från pandemin.
Vi arrangerar - den kostnadsfria - konferensen online tillsammans med våra systercenter, Kunskapscentrum migration och hälsa i Region Skåne och Lärandecentrum migration och hälsa i Västra Götalandsregionen.
Målgrupp: Personal inom vård och omsorg, chefer, strateger, kommunala och regionala politiker samt andra som vill lära mer om jämlik vård med fokus på personer med migrationsbakgrund.
(...)
Informationen på hemsidan med anmälan (Extern länk)
Program (Extern länk till pdf-fil)
1-2 oktober, Marseille: Advanded ELENA Course 2021
'Strengthening International Protection in Europe and Thinking Ahead' -Now open for registration!
The 2021 Advanced ELENA Course will take place on Friday 1 October and Saturday 2 October 2021. The Course will be held at the Hôtel Mercure Marseille Vieux-Port in Marseille, France.
Participants will have the opportunity to learn about the latest developments in European asylum and migration law and to engage with practitioners, academics and decision-makers from all over Europe.
This year's course will explore recent jurisprudence and practices of the Court of Justice of the European Union and the European Court of Human Rights, including practices related to interim measures in asylum cases and the entry into force of Protocol No. 15 to the ECHR; the impact of Covid-19 and the use of blockchain technology on migrants' health; the end of international protection; as well as the European Ombudsman's complaint mechanism and rules of procedure.
Three workshops will offer participants the chance to gain practical knowledge of crucial topics such as alternatives to detention; challenging medical age assessment; and access to classified information in national security cases, encouraging the exchange of national practices and legal strategies.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Register here (Extern länk)
See programme (Extern länk till pdf-fil)
"Snabba cash"-regissören gör film om flyktingsmugglare
"Snabba cash"-regissören Daniel Espinosa gör en ny film om en flyktingsmugglare som själv blir flykting.
"Madame Luna" spelas in i mars nästa år i bland annat Italien och bygger på en verklig historia om en eritreansk kvinna som anklagades för att stå bakom tusentals människors död, när de flydde från Libyen till Italien.
För Daniel Espinosa är det framför allt en berättelse om en förövare som själv blir offer.
Hela inslaget (Extern länk)
Artikel 14: Nytt nummer och ny sida
FARR:s tidning Artikel 14, Sveriges enda flyktingpolitiska tidskrift, har ny hemsida! Där kan du just nu provläsa flera artiklar ur det senaste numret. Numrets tema är Allvaret - det absoluta människovärdet.
I texten "Kriget om en flickas ålder" beskriver Torun Elsrud och Melika Ebrahimi den uppslitande processen kring en åldersuppskrivning. I Karin Brunssons text "Ett kort besök i Sunne" blir vi varse hur centrala politiska beslut stryper lokala initiativ till förändring. Dessa två texter ingår även i Asylkommissionens nyutkomna antologi.
På hemsidan kan du också läsa en text av Reza Rahimi som använder sitt skrivande för att återta sin tankes frihet, under tiden han är frihetsberövad. Zahra Hosseiny tar oss genom sina minnen med till Migrationsverkets utreseboende i Åby. Anna Lundberg presenterar boken "Ameenas resa" av Anna Lindberg.
Till Artikel 14 (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.
Följ Asylnytt: Asylnytt Facebook @Asylnytt twitter