Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt kommer ut 2-3 gånger per månad med nyheter i asylfrågor från nyhetsbyråer och tidningar, politiska organ, myndigheter och frivilligorganisationer. Nyhetsbrevet nedan och arkivet i högermenyn innehåller citat och referat, inga egna kommentarer. Källor, se nedan. (För praxisnotiser och redaktörens egna texter; se den grå rutan.)
SÖK BLAND RUBRIKERNA I DETTA NUMMER:
Budgetbeslut om utgiftsområdena Migration och Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Totalt cirka 8,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet migration. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
Mest pengar, cirka 4,3 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Knappt 2,2 miljarder kronor går till ersättningar och bostadskostnader. Till domstolsprövning i utlänningsmål går cirka 720 miljoner kronor.
Beslutet om utgiftsområdet är 85 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och gäller anslaget till Migrationsverket.
/Utdrag ur socialförsäkringsutskottets betänkande om utgiftsområde 8 Migration:/
"Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning justerat sina yrkanden jämfört med sina respektive motioner och lagt fram ett gemensamt förslag. Inom utgiftsområde 8 föreslår ledamöterna att anslaget 1:1 Migrationsverket tillförs 85 miljoner kronor mer än vad som föreslås i budgetpropositionen för att öka antalet förvarsplatser i Sverige, placera en förvarsanläggning i norra Sverige och öka möjligheten till elektronisk övervakning."
/Utdrag ut utskottets betänkande om område 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom:/
"Därutöver bör enligt utskottet de särskilda undantag som gäller för flyktinginvandrare när det gäller kvalificeringen till garantipension samt sjuk- och aktivitetsersättning avskaffas från 2023. I förhållande till vad som anges i budgetpropositionen innebär detta att anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension beräknas minska med 800 miljoner kronor 2023 och 900 miljoner kronor 2024 och anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd beräknas öka med 300 miljoner kronor 2023 och 400 miljoner kronor 2024."
Samlingssida med budgetpropositionen för utgiftsområde 8, motionerna, betänkandet, riksdagsdebatten och beslut (Extern länk)
Samlingssida med budgetpropositionen för utgiftsområde 11, motionerna, betänkandet, riksdagsdebatten och beslut (Extern länk)
Flera initiativ för att personer med ett återvändandebeslut lämnar Sverige
Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson och integrations- och migrationsminister Anders Ygeman berättade i dag om olika initiativ för att skapa bättre förutsättningar så att personer med ett återvändandebeslut lämnar Sverige.
+ Det är en grundläggande förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik att de som har fått avslag på sin asylansökan eller av andra skäl inte har rätt att stanna i Sverige återvänder till hemlandet.
+ Regeringen har gett i uppdrag till Migrationsverket och Polismyndigheten att intensifiera sitt arbete för att väsentligt öka återvändandet.
+ Polismyndigheten ska prioritera att personer som har dömts till utvisning på grund av att de har begått brott, eller av andra skäl inte får vistas i landet, får sina beslut verkställda och lämnar landet.
+ Statskontoret har fått i uppdrag att analysera Migrationsverkets, Polismyndighetens och Kriminalvårdens arbete med återvändande för att se hur det kan bli effektivare.
+ Regeringen har gett Sida i uppdrag att bland annat kartlägga Sveriges arbete med återvändande samt hållbar återintegrering och återrapportera till FN om våra åtaganden.
Ytterligare initiativ på området kommer att presenteras framöver.
Pressmeddelandet (Extern länk)
Regeringen: Polisen ska jaga papperslösa mer aktivt
Polisen ska intensifiera sitt arbete med att söka upp papperslösa och utvisa dem. Det har regeringen nu bestämt. På Flyktinggruppernas riksråd, FARR, är man kritisk till förändringen. "Jag skulle gärna se att polisen jagar skurkarna i stället", säger Sanna Vestin, vice ordförande.
Polisen ska bli mer aktiva när det gäller att söka upp personer utan giltigt uppehållstillstånd i Sverige.
Vi ger ett uppdrag till polismyndigheten att intensifiera sitt arbete med att verkställa av- och utvisningar, säger justitieminister Morgan Johansson (S) till Sveriges radio.
Bland annat ska polisen bli mer aktiv i att söka upp papperslösa på arbetsplatser. Ett argument handlar om att de papperslösa som jobbar svart på arbetsplatser i Sverige ofta utnyttjas och exploateras.
På Flyktinggruppernas riksråd, FARR, är man kritisk till förändringen.
Jag skulle vilja att regeringen istället intensifierade sina kunskaper om hur det kommer sig att så många fler befinner sig utan papper i Sverige i dag. Regeringen får det att låta som att alla papperslösa är kriminella, men så är sällan fallet, säger Sanna Vestin, vice ordförande.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 21-12-29: V: Sätt dit oseriösa arbetsgivare - inte papperslösa (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 21-12-30: Polisfacket: Finns inte resurser för att leta efter fler papperslösa (Extern länk)
Biståndspengar ska användas för att öka återvändande
Regeringen vill att det svenska biståndet ska användas för att fler ska återvända till sina hemländer. Men utspelet möts av kraftig kritik. Flera ifrågasätter dessutom om regeringen kan använda biståndet på det viset.
- Det är en tom flirt med Sverigedemokraterna, säger Anna Tibblin, generalsekreterare på We Effect efter justitieminister Morgan Johanssons utspel.
Magnus Walan på Diakonia reagerade också starkt.
- Det är allvarligt om Socialdemokraterna tror att bistånd ska användas som ett utpressningsinstrument. Det blir ett kolonialt bistånd. Dels får humanitärt bistånd inte användas alls på detta sätt, dels går mycket lite av bistånd till stater och då blir utpressningen inte "effektiv". De som drabbas av ett indraget bistånd blir människor som lever i extrem utsatthet och grupper som kanske utmanar makten kring jämställdhet och demokrati, säger han till OmVärlden.
Vill ställa större krav på mottagare
Den socialdemokratiska regeringen vill att myndigheterna ska jobba hårdare för att se till att personer som inte får stanna i Sverige ska återvända. Polisen ska intensifiera sitt arbete med att spåra personer, bland annat på arbetsplatser, som inte har rätt att vara i Sverige.
Dessutom vill regeringen att biståndspengar ska användas för att påverka utvecklingsländer, som till exempel Irak, för att ta emot fler av sina medborgare.
- Vi tycker att det är rimligt att kräva att alla länder lever upp till grundläggande folkrättsliga principer. Det vill säga att man tar emot sina medborgare när de inte längre får vistas i ett annat land, säger Morgan Johansson till Ekot.
Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman var också med på pressträffen.
- Vi vill öka återvandrandet, inte minska biståndet. Men lever man inte upp till sina förpliktelser kommer Sveriges intresse att svalna, kommenterade han.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
SvT Nyheter 21-12-29: S vill använda bistånd som påtryckning för utvisningar (Extern länk)
"Matilda Ernkrans, är detta utspel regeringens nya biståndspolitik?"
Sju biståndschefer rasar i en gemensam debattartikel i OmVärlden mot den socialdemokratiska regeringens utspel om att biståndspengar ska användas till att få länder att ta emot personer som inte har rätt att vistas i Sverige.
I onsdags gjorde Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman och Justitieminister Morgan Johansson ett utspel om att det svenska biståndet ska användas för att fler ska återvända till sina hemländer.
Biståndet ska enligt ministrarna villkoras även för tvångsmässiga återvändanden vilket inte är tillåtet enligt OECD-DACs-biståndsregler. Liknande krav har tidigare framförts av Moderaterna, men avvisades då av S- och MP- regeringen.
Den nya biståndsministern Matilda Ernkrans var inte närvarande på presskonferensen.
Det finns många skäl att vara kritisk mot detta utspel:
+ De globala behoven ökar. Biståndet behövs mer än någonsin. Coronakrisen har lett till ökad fattigdom och hunger. 168 miljoner människor beräknades vara i behov av humanitärt stöd och skydd under 2020, vilket är det högsta antalet sedan andra världskriget. Fler människor än någonsin befinner sig på flykt. Det beror på att antalet väpnade konflikter har ökat, men också på effekter av klimatförändringar, såsom extrem torka och översvämningar som leder till missväxt och ökad hunger.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Förslag till nytt regelverk för ökat skydd mot kvalificerade säkerhetshot
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på bland annat en ny lag som gör det lättare att utvisa personer som utgör kvalificerade säkerhetshot och som skärper kontrollen över dessa individer.
- Arbetet med att motverka terrorism fortsätter hela tiden. Att skärpa regelverket för att öka skyddet mot säkerhetshot är nästa steg. Det är den största reformen på trettio år inom detta område, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.
Regeringen föreslår i lagrådsremissen att det införs en ny lag, lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar, som ska ersätta lagen om särskild utlänningskontroll. Syftet är att regleringen ska vara mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig när det gäller de utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet samtidigt som regleringen är förenlig med ett väl fungerande skydd för grundläggande fri- och rättigheter.
I lagrådsremissen föreslås bland annat:
+ utvidgade möjligheter att utvisa utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet
+ förtydligade förutsättningar för att få ta en utlänning i förvar och avsevärt förlängda tidsgränser för sådant förvar som behövs för att förbereda eller genomföra verkställighet av utvisningsbeslut
+ utökade möjligheter att använda tvångsmedel och sänkta krav för att få tillstånd till hemliga tvångsmedel
+ utökad anmälningsskyldighet för utlänningar och en ny möjlighet att i ett sådant beslut kunna förbjuda en utlänning att lämna ett bestämt vistelseområde
+ utökade krav på muntlig handläggning
+ skärpta krav för de som ska förordnas till offentliga biträden
(...)
Läs mer och hämta lagrådsremissen (Extern länk)
Ny inresekontroll ska avslöja illegal invandring
Ett nytt kontrollsystem för inresa i EU för icke EU-medborgare införs hösten 2022.
- Det kan bli ett mycket effektivt verktyg för att säkra gränserna och motverka brottslighet, säger migrationsminister Anders Ygeman (S).
Regeringen beslutar i dag om en proposition till riksdagen om att införa EU:s nya system för in- och utresa vid EU:s yttre gräns till september 2022.
Stora sådana gränsövergångsställen är för svensk del till exempel Arlanda flygplats, Landvetter flygplats och frihamnen i Stockholm.
- Den som reser in till EU kommer att vara tvungen att lämna fingeravtryck och låta sig fotograferas, säger Ygeman.
Kravet gäller för personer över tolv år som inte är medborgare eller har uppehållstillstånd i ett EU- eller EES-land och som ska vistas här en kortare tid.
Första gången personen reser in i EU ska en elektronisk personakt skapas för honom eller henne i det nya EU-datasystemet. Den exakta tekniska utformningen är inte klar, men fingeravtryck och ansiktsbild ska antingen ha lämnats innan, till exempel när visum utfärdas, eller vid inresan.
Uppgifterna sparas i systemet i tre år för resenärer som respekterat tillåten vistelsetid och i fem år för de som har överskridit den.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Regeringen vill skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring - krav på anställningsavtal
Regeringen beslutar i dag en lagrådsremiss för att skärpa och förbättra de nuvarande reglerna för arbetskraftsinvandring. Förslagen är de första av flera kommande förslag till förändringar av regelverket för arbetskraftsinvandring. Den lagrådsremiss som beslutas i dag syftar till att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare samt till att attrahera och behålla internationell kompetens och motverka så kallade kompetensutvisningar.
Det är viktigt att komma till rätta med problemen med utländska arbetstagare som utnyttjas på svensk arbetsmarknad. Endast om fusk och orättvisor stävjas kan legitimiteten för arbetskraftsinvandringen upprätthållas. Arbetskraftsinvandringen till Sverige är samtidigt viktig för företag som växer och utvecklas.
För att motverka att arbetskraftsinvandrare utnyttjas föreslås bland annat krav på ett anställningsavtal för att beviljas arbetstillstånd och att Migrationsverket ska kunna förelägga en arbetsgivare vid vite att komma in med uppgifter om arbetskraftsinvandrarens anställningsvillkor. Vidare föreslås att det införs ett försörjningskrav vid anhöriginvandring kopplat till utländsk arbetskraft och att brottet organiserande av människosmuggling utvidgas så att även tillstånd som har utfärdats på grundval av osanna uppgifter omfattas.
Reglerna för arbetskraftsinvandring behöver skärpas och förbättras. Vi måste komma till rätta med problemen med utländska arbetstagare som utnyttjas på svensk arbetsmarknad. Att människor ges sämre arbetsvillkor, med lägre lön, längre arbetsdagar eller sämre arbetsmiljö för att de kommer från ett annat land strider mot våra mest grundläggande värderingar och skadar den svenska modellen, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman.
(...)
Hela pressmeddelandet (Extern länk)
Hämta lagrådsremissen (Extern länk)
SvT Nyheter 21-12-22: Regler skärps: Krav på anställningsavtal för uppehållstillstånd (Extern länk)
Irland/ NGO campaigning pays off with regularisation for long-term asylum seekers
The Irish government has announced a scheme that will provide a pathway to legal status for people who have been awaiting an asylum decision for at least two years. The news was welcomed by organisations who have long campaigned for the reduction of backlogs in regularisation and the importance of secure legal status for displaced people making their home in Ireland.
On 3 December, the Irish government announced a landmark scheme to regularise long-term undocumented persons. During a six-month window beginning in January 2022, people who have resided in Ireland for four years, or three if they have children, will be able to apply for legal permission to reside.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Italien/ The 2020 regularisation scheme leaves many behind
In May 2020, the Italian government adopted a scheme to regularise undocumented workers in the country. One year on, the results are difficult to see. We spoke to Giulia Capitani, Migration Policy Advisor at Oxfam Italia, and part of migration reform coalition Ero Straniero, to know more.
What did the Italian government introduce in 2020?
The Italian government introduced measures to regularise undeclared work in the agri-food and domestic work sectors. In particular, the scheme they adopted in May 2020 aimed to provide work and residence permits to undocumented migrants already present in Italy and working in the agri-food and domestic work sectors.
How did the scheme work?
The scheme followed two tracks. In the first one, employers could apply for a residence permit for work reasons for their employees. This is both for when the employee is yet to be hired, and those who are already working irregularly for the employer.
In the second track, undocumented people who had recently worked in one of these sectors could themselves apply for a six-month residence permit to look for new work.
Criteria for both tracks were extremely complicated and rigid. We feel that they were set more as a result of political negotiations, rather than to provide a clear legal framework. And people only had a couple of months to learn about the procedure and criteria and prepare and submit their applications, as the scheme came into force on 19 May and applications were only accepted from 1 June to 15 August.
Can you explain more about these criteria?
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Storbritannien/ Draconian UK law puts vulnerable asylum seekers at risk
Perhaps the most draconian immigration bill in the United Kingdom's history is moving swiftly through parliament, currently in its final days of scrutiny in the Commons. The Nationality and Borders Bill seeks to dismantle core tenets of the international refugee regime, one which the UK helped establish. It would see vulnerable Afghans and other asylum seekers being criminalized and imprisoned for up to four years; pushed back at sea; sent abroad for offshore asylum processing, and afforded lesser rights as refugees simply for exercising their basic right to seek asylum in the UK.
Less than two weeks ago, at least 27 people died after their boat capsized crossing the English Channel. Among those rescued and brought safely to British shores was an Afghan soldier who had served alongside British forces in Afghanistan and his family.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
UK: Commons passes anti-refugee bill, asylum seekers denied right to work, lawyers challenge boat-driving charges (Extern länk)
Bangladesh/ Bangladesh: Rohingya refugee schools face closure
Tens of thousands of students will lose access to education
The Bangladesh government should urgently reverse a decision to close thousands of home-based and community-led schools for Rohingya refugee students, Human Rights Watch said today. Unless the foreign minister or the disaster management minister overturns the action, approximately 30,000 children will lose their access to education.
The decision was issued on December 13, 2021 by the Refugee Relief and Repatriation Commissioner, a Bangladesh government official responsible for education policy in the refugee camps where about 400,000 school-age children are confined. Four Rohingya teachers and two community leaders confirmed the school closures, but said no rationale was provided. Humanitarian workers said they had no warning of the decision or ability to provide alternatives.
"Bangladesh's decision to close schools for Rohingya refugee children violates the right to education on a massive scale," said Bill Van Esveld, associate children's rights director at Human Rights Watch. "This cruel decision should be immediately reversed so that Rohingya children can get an education, which will be especially critical for their return to Myanmar when it is safe to do so."
The Bangladesh government saved countless lives when it opened its borders to ethnic Rohingya fleeing atrocity crimes by Myanmar's military in August 2017. However, as part of a policy to prevent refugees from integrating in the country, the authorities barred Rohingya children's access to public and private schools. They also severely restricted the education programs that humanitarian groups could provide inside the refugee camps in Cox's Bazar, near the Myanmar border. Now the alternative schools inside the camps are at risk.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Allmänt/ Ann Linde lanserar rapporter om mänskliga rättigheter i Europa
Idag publicerar UD nya landrapporter om situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Cypern, Frankrike, Grekland, Italien, Kosovo, Kroatien, Montenegro, Nordmakedonien, Portugal, Rumänien, Serbien, Spanien, Storbritannien och Turkiet.
- Idag, när demokratin och respekt för mänskliga rättigheter befinner sig på tillbakagång världen över, är det extra viktigt att kraftsamla och stå upp för dess principer, processer och försvarare. Men allt är inte tillbakagång: rapporterna visar att rättssäkerheten stärks, kvinnors politiska deltagande ökar och hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter går framåt i flera länder. Det är hoppingivande, säger utrikesminister Ann Linde.
Rapporterna beskriver situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer fram till den 15 maj i år.
Hämta rapporterna - en bit ned på sidan (Extern länk)
Från Afghanistan/ EU support: Scoring high on assistance and low on protection?
ECRE Policy Note: EU Support to Afghanistan: Scoring high on humanitarian assistance and low on protection in Europe?
ECRE has published a Policy Note that analyses the European countries' practices and policy reactions to the situation in Afghanistan, with focus on access to protection in Europe, evacuations, resettlement and safe pathways to Europe.
After the fall of the Afghan government, the EU suspended its development aid of 1.2 Billion Euro pledged during the Geneva Donor Conference on Afghanistan. It has emerged as a leading humanitarian donor to Afghanistan and to Afghan refugees in the neighbouring countries. The Policy Note welcomes the EU's significant increase in humanitarian aid. It argues that the complex situation in Afghanistan requires a multidimensional and holistic EU approach that goes beyond this to also covers the continuation of evacuation of Afghan local staff and Afghans at risk, ensures access to asylum in Europe for Afghans coming thought their own means and increases safe and legal channels to protection in Europe.
This Policy Note highlights the challenges that Afghan asylum seekers are facing in Europe, evacuation challenges in different European countries and access to resettlement and safe and legal pathways to Europe. It ends with a set of recommendations to the EU and to European governments.
Läs mer (Extern länk)
Från Eritrea/ Om landinformation samt allmänt om den eritreanska statsmakten
Migrationsverkets funktion för land- och omvärldsanalys (Migrationsanalys, tidigare Lifos) har publicerat en uppdaterad version av rapporten "Om landinformation gällande Eritrea samt allmänt om den eritreanska statsmakten" från 2017. I version 2.0 har avsnittet "Allmänt om den eritreanska statsmakten" uppdaterats med information från avsnitt 2 i Migrationsanalys rapport "Landinformation: Eritrea. Folkarmén (version 2.0), 2021-06-29.
/Utdrag ur kapitlet om statsmakten:/
Eritreakännaren Daniel Mekkonen och Sara Palacios Arapiles, doktorand vid Nottinghams universitets juridiska fakultet, skriver i sin rapport "Access to Documents by Eritrean Refugees in the Context ov Family Reunification" från 2021 att större politiska förändringar i praktiken genomförs genom direktiv (lokalt benämnda circulars) från presidenten eller ministerier snarare än genom officiella tillkännagivanden eller lagar. Detta tillvägagångssätt uppges vara en av huvudorsakerna bakom den höga nivån av inkonsekvens beträffande hur saker och ting fungerar i landet. Som exempel tar författarna introduktionen av identitetshandlingen bostadskort (Residence card). vilket enligt uppgift skett genom ett opublicerat direktiv sänt från presidentens kontor till de lokala myndigheterna - dvs. inte genom lagstiftning.
I linje med ovan uppger forskaren Günter Schröder att Eritreas regering vanligtvis bortser fron officiella dekret och rättsliga meddelanden när så bedöms passa dess intressen. Styret baseras i mycket hög utsträckning på aldri offentliggjorda interna direktiv eller på muntliga instruktioner - vanligtvis från presidenten. (...)
Landinformationen visar att den eritreanska styrelseformen och statsapparatens sätt att fungera i praktiken utgör en totalitär kontext med bristande insyn, oförutsägbarhet och inkonsekvens som sätter ramarna.
Hämta rapporten (Extern länk)
Från Palestina/ Migrationsverket om Gaza - verkställighetsstopp hävt, barn får stanna
Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande angående situationen i Gaza. I maj 2021 antogs på grund av våldsutbrott ett extra ställningstagande som innebar tillfälligt stopp för att verkställa utvisningsbeslut. Det nya ställningstagandet ersätter både detta och det utförligare ställningstagandet SR 32/2019 som fortfarande gällde. Mindre vikt läggs vid frågan om verkställighetshinder än 2019. Personer med palestinskt id som reser frivilligt förutsätts fortfarande normalt bli insläppta genom gränsövergången i Rafah. Det finns dock en tydlig formulering om att statslösa palestinier med så kallade 00-pass eller resedokument från andra länder inte släpps in. Större fokus läggs på barns situation i detta ställningstagande än det från 2019. Sedan 2019 har även hindret i den tillfälliga lagen mot att tillämpa ömmande omständigheter försvunnit. Migrationsverket bedömer att den svåra humanitära situationen för barn i Gaza i regel är tillräcklig för att konstatera att det föreligger särskilt ömmande omständigheter för barn. Det nya ställningstagandet är inte skäl för ny prövning av skyddsbehov men det påpekas särskilt att barn kan få uppehållstillstånd på grund av den humanitära situationen även i verkställighetsärenden.
Hämta dokumentet RS/091/2021 (Extern länk)
Se även den uppdaterade rapporten om säkerhetsläget:
Från Syrien/ Juraeksperter: Syriske inddragelsessager bør gå om
Dagbladet Information har dokumenteret, at de 100 endelige afslag fra Flygtningenævnet er baseret på en manipuleret brug af kilder - ganske som Eritrea-rapporten i 2014
Siden 2019 er godt 850 sager angående syrere med asylstatus efter §7,3 fra hovedstaden Damaskus og omegn blevet revurderet. Der er indtil videre 100 af dem, som endeligt har mistet deres ret til at opholde sig i Danmark (læs mere i vores status fra oktober her). Dagbladet Information har brugt måneder på at dykke ned i disse afgørelser, og ikke mindst de kilder, der ligger til grund for Flygtningenævnets vurderinger. Læs Informations artikel her (kræver abonnement).
Selve formålet med at Folketinget i 2015 vedtog en særlig status for syriske flygtninge, som ikke var personligt forfulgt, var at sende dem tilbage, så snart krigshandlingerne stilnede lidt af. Derfor har Udlændingestyrelsen løbende fulgt udviklingen i Syrien, og da de første sager om inddragelse for syrere fra Damaskus var en realitet i 2019, gav den ansvarlige minister Mattias Tesfaye ordre til at få sat skub i de hundredvis af inddragelsessager.
(I denne artikel er gengivet flere uddrag fra Informations artikel samt journalist Rasmus Bøgeskov Larsens opdatering på Facebook)
Danmark er ikke længere et sikkert tredjeland
Andre lande i Europa har også givet opholdstilladelser til syrere af de samme grunde, og vurderer også situationen i Syrien løbende. Men det er kun Danmark, der er begyndt at inddrage opholdstilladelser, og i vores nabolande har de fleste syrere i dag opnået permanent ophold eller statsborgerskab.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Refugees.dk 21-12-13: "Det giver ikke mening, at mine forældre skal bo i udrejsecenter!" (Extern länk)
Evacuations, pathways to protection and access to asylum in Europe for Afghans
ECRE has published a document on past and current evacuation schemes available for Afghans; other pathways to protection; and the treatment of Afghan international protection applicants. The document compiles information collected from ECRE member organisations, the ELENA network, and open source material. It particularly benefited from an overview prepared by Jesuit Refugee Service (JRS) Europe.
It is a non-exhaustive overview based on the information available at the moment of compiling the data. The information was collected from August until mid-December 2021. All efforts have been made to ensure that the information is up to date, but please note that some of the measures referred to may have changed in the meantime. The purpose of the document is to assist others to monitor, analyse and influence the issues covered in the document. The information or views it contains do not necessarily represent ECRE's position and the document does not assess the actions of the states. Rather, it collates factual and descriptive information, insofar as that is available.
The responses of European governments to the situation which unfolded in Afghanistan in late summer 2021 have varied. The number of people evacuated by European countries ranges from thousands to much smaller numbers.
In terms of immigration or protection status offered to evacuees, countries including Belgium, Denmark, Slovenia, and the UK opted to offer residence permits (whether temporary and renewable, or permanent) rather than protection status, while others including the Czech Republic, Greece, Sweden, and Switzerland granted protection status automatically to newly arrived Afghans. Estonia, France, Germany, Hungary, Italy, the Netherlands, Poland, and Spain required evacuees to make an asylum claim through the usual channels. The authorities in France and Spain declared their intention to prioritise Afghan evacuees' claims over those of other applicants, whereas the authorities in Belgium clarified that files of Afghan evacuees would not be given priority over others.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Drygt 1 500 kvotflyktingar evakuerade från Afghanistan till Sverige
Ytterligare cirka 250 personer evakuerades i fredags från Afghanistan för att tas emot som kvotflyktingar i Sverige. Därmed har totalt drygt 1 500 personer kunnat lämna landet för vidarebosättning här. Den särskilda evakueringsinsats som Migrationsverket genomfört tillsammans med Utrikesdepartementet och Försvarsmakten är nu avslutad.
- Insatsen är unik på så sätt att den har genomförts i en process från början till slut. Vi har hållit ihop alla delar i kedjan - från evakueringen i Afghanistan, till sista länken när kommunerna möter upp med en kommunplacering. Det har varit komplicerade operationer med ständigt nya besked. Jag vill rikta ett stort tack till landets kommuner som, med kort varsel, har ställt upp och mött våra behov på ett enastående sätt, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.
Efter Talibanrörelsens maktövertagande genomförde Migrationsverket i augusti en akut vidarebosättningsinsats för bland annat lokalanställda vid den svenska ambassaden i Kabul och deras familjer. Totalt överfördes 660 personer till Sverige i insatsen, som avslutades den 27 augusti.
Fortsatt arbete under hösten
Under hösten har Migrationsverket, tillsammans med Utrikesdepartementet och ambassaden i Kabul, fortsatt arbetet med att evakuera skyddsbehövande personer som inte kom med de första flygen. Ytterligare resor ut från Afghanistan genomfördes i oktober och november. Med fredagens flyg innebär det att totalt cirka 1 500 personer nu har kunnat lämna landet för vidarebosättning i Sverige.
- Det har varit ett mycket komplicerat arbete, bland annat på grund av det svårbedömda läget i Afghanistan och att många skyddsbehövande har gått under jorden med begränsade möjligheter till kontakt med omvärlden. Svenska myndigheter har heller inte haft någon personal på plats i landet, säger Oskar Ekblad, sektionschef på Migrationsverket.
(...)
Läs mer (Extern länk)
SvT Nyheter 21-12-17: Sverige avslutar evakueringen från Afghanistan (Extern länk)
EU-länderna väntas ta emot 40 000 flyktingar från Afghanistan nästa år
Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson räknar med att EU-länderna kommer att ta emot ytterligare 40 000 flyktingar från Afghanistan under 2022.
Tyskland har redan lovat att ta emot 25 000, Nederländerna 3000, Frankrike och Spanien 2500. Hittills har 22 000 afghaner fått skydd i EU efter talibanernas maktövertagande.
"EU-länderna har verkligen ställt upp snabbt och visat solidaritet med människor i Afghanistan som är i akut behov av skydd", säger Ylva Johansson.
Hela inslaget (Extern länk)
Hector, som i virkeligheden hedder Said, var en af de 1.000 personer, som blev evakueret fra Kabul lufthavn til Kastrup i løbet af en hektisk uge i august 2021.
Men det var ikke første gang, han kom til Danmark for at søge om beskyttelse. Refugees Welcomes formand Michala kendte ham allerede fra 2015, hvor han var kommet til Danmark efter en lang og forfærdelig rejse til fods over sneklædte bjerge og med gummibåd over havet til Europa. Han var nødt til at tage den illegale vej, fordi han som tolk for de danske styrker var eftersøgt af Taliban, men havde fået afslag på sin ansøgning efter den danske Tolkeaftale efter flere interviews på den danske ambassade. Refugees Welcome har kæmpet for mange af tolkene siden 2015.
Michala var med ham gennem et af de lange interviews med Udlændingestyrelsen, men sagen gik utroligt langsomt, og efter 2 år fik hans endnu engang afslag. Said var blevet deprimeret og havde det meget dårligt. Han kunne ikke overskue endnu et års ventetid for at få sin sag i Flygtningenævnet, og rejste hjem til Afghanistan, hvor han havde måttet efterlade sin unge kone og to små børn. Hellere leve med risikoen fra Taliban end adskilt fra dem.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Italien/ Opposing deportation to Libya is not a crime, Italian high court says
A highly-anticipated court verdict was announced this Thursday by Italy's highest court, which ruled in favor of two people on the move, saying that their actions taken to oppose their own deportation to Libya from an Italian ship back in 2018 were justifiable.
The December 16 ruling from the Supreme Court of Cassation overturns a previous sentence issued by Palermo's Court of Appeal, which had convicted the accused, known as "T." and "I.", for crimes of aiding and abetting illegal immigration, violence, and forceful resistance to a public official. On June 3 of last year, that court had sentenced T. and I. to three years and six months in prison, with a fine of 52,000 euros.
The defendants' lawyers, Fabio Lanfranca and Serena Romano, said in a statement that they were "very satisfied with this important statement" from the high court, which "reaffirm[s] that the enforcement of human rights is based on the rules of international law which ensures the protection of human life and is not a state authority matter."
"[R]escue operations at sea which result in the return of survivors to Libya constitute a breach of the principle of non-refoulement and violate the rights of the people rescued who should be taken to a place of safety where their lives are no longer in danger and respect of their fundamental rights is guaranteed," the lawyers continued.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Cypern/ Cypern anklagar Turkiet för migrantvåg
Cypern har under det gångna året sett en brant ökning av antalet nya asylsökande.
Cyperns inrikesminister anklagar Turkiet för att ligga bakom migrantvågen.
Hör Filip Kotsambouikidis, Ekots Östeuropakorrespondent, rapportera om situationen i Cypern. I inslaget hörs även Cyperns inrikesminister Nikos Nouris.
- Det Litauen upplevt de senaste 6 månaderna, har Cypern upplevt de senaste 5 åren, säger Nikos Nouris, som är inrikesminister i den cypriotiska mitten-högerregeringen.
Han jämför situationen på Cypern med den för Belarus grannländer, dit migranter som sägs ha flugits in av Belarus diktator Alexander Lukasjenka använts för att sätta press på grannländerna. Något som EU kallat en hybridattack. Grekcyprioterna anklagar nu alltså Turkiet för att göra samma sak mot dom.
- Det klart att Turkiet har instrumentaliserat migrationen, och dirigerar människosmugglingen mot Cypern, på daglig basis.
Cypern har enligt regeringens egna siffror länge varit det EU-land som hanterar flest asylansökningar i förhållande till sin folkmängd. De asylsökande utgör nu 4,4 procent av befolkningen på Cypern, som har drygt en miljon invånare.
Det är många gånger högre än i andra, vad Nikos Nouris kallar "länder i frontlinjen", det vill säga Grekland, Italien, Spanien och Malta, där antalet asylsökande inte ens uppgår till en procent av befolkningen.
Och i år har antalet nyanlända dessutom ökat kraftigt jämfört med förra året. En delförklaring är enligt Nouris att Grekland bevakar sina gränser allt hårdare.
Situationen har satt Cypern under hård press, säger Nikos Nouris.
- Speciellt i år är situationen kritisk, den kan betraktas som en force majeure-situation. Vi är under hård press.
Cypern är inte förmöget att ta hand om alla migranter, asylansökningarna läggs på hög och återvändandet för de som får avslag fungerar inte, säger Nikos Nouris.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Grekland/ Tredje dödsolyckan på en vecka i Medelhavet
Minst 16 migranter har hittats döda i samband med en båtolycka i Medelhavet i närheten av den grekiska ön Paros sent under julaftonskvällen. Det är den tredje dödsolyckan inom loppet av bara några dagar.
Bland de döda fann kustbevakningen tre kvinnor och ett spädbarn. 63 personer kunde räddas vid olyckan, uppger Athens News Agency.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
TT / Squid 21-12-24: Elva döda efter grundstötning i Medelhavet (Extern länk)
TT / AB 21-12-21: Över 160 drunknade migranter senaste veckan (Extern länk)
TT / AB 21-12-26: Döda migranter sköljdes upp vid Libyens kust (Extern länk)
Makedonien/ Fler smugglade kubaner stoppade på Balkan
För andra gången på bara några dagar har polis i Nordmakedonien stoppat en skåpbil som visat sig vara full av mestadels kubanska migranter.
I måndags kväll stoppades en skåpbil efter en kort polisjakt utanför gränsstaden Gevgelija. Inuti lastutrymmet fanns 28 migranter, varav 25 kommer från Kuba.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
TT / AB 21-12-28: Lastbil stoppad med 53 migranter (Extern länk)
Kroatien/ How the pushbacks affect real lives - a child dies in a border river
The tragic death of a child at the border between Slovenia and Croatia marked the international so-called Human Rights Day. The constant practice of pushbacks at the inner and outer borders of the EU has affected thousands of people on the move who are left with no other means of reaching for safety other than crossing the green borders by themselves, often risking their lives and the lives of their children.
A woman who was trying to cross the border to Slovenia with her children was caught in a dangerous situation at the border river Dragonja, causing the tragic drowning of one of the children. The 47-year-old mother was with her children aged 5, 10, 13 and 18. The youngest and oldest children had already crossed the river, and the 13-year-old was still on the Croatian side, and she held the 10-year old, according to the reports.
The 10-year old girl was reportedly a child with impaired hearing and speech. Her young life ended at the "Schengen gate", at the border of Croatia with Slovenia, where her desperate mother took the dangerous route, the only one she had at her disposal.
A short search that took place on the evening of the tragedy was ended with no result in the search for the child. The only thing that was found at the time was her disability card. The search continued on Friday.
At 9 a.m. the next day, a search operation was relaunched again for the 10-year-old girl swept away by the river on Thursday night. The search took place on both sides of the border and also at the mouth of the river.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
ECRE News 21-12-10: CPT and border monitoring reports confirm Croatian violence and pushbacks (Extern länk)
Polen/ Requests for interim measures on the situation at the borders with Belarus
The European Court of Human Rights is receiving and processing requests for interim measures on a daily basis concerning the situation at the borders with Belarus. In most cases, the applicants claim to be on Polish territory allegedly with a view to seeking international protection.
Relying principally on Articles 2 (right to life) and 3 (prohibition on inhuman and degrading treatment) of the European Convention on Human Rights, the applicants seek, among other things, legal assistance, material aid (in particular sustenance, medical care and sanitation), not to be removed from Poland, and international protection. They allege that their lives will be in danger if they are sent back to Belarus and, in some cases, subsequently to their countries of origin.
Measures under Rule 39 of the Rules of Court are decided in connection with proceedings before the Court, without prejudging any subsequent decisions on the admissibility or merits of the case. The Court grants such requests only on an exceptional basis, when the applicants would otherwise face a real risk of irreversible harm. For further information, see the factsheet on interim measures.
Between 20 August and 3 December 2021, the European Court of Human Rights processed a total of 47 requests for interim measures brought by a total of 198 applicants. Thirteen of the requests were received between 20 August and 31 October 2021, and 34 requests were received in November and December. Forty-four of those requests were lodged against Poland, with one request being lodged against Lithuania and two against Latvia.
(...)
Hämta hela pressmeddelandet (Extern länk)
FN nekas tillträde vid polska gränsen
FN:s team som skickats för att undersöka läget vid Polens gräns mot Belarus, där höstens migrantkris utspelat sig, har nekats tillträde till området.
Inte heller Belarus accepterade FN-teamets förfrågan, om att besöka området på andra sidan gränsen, enligt FN-talespersonen Liz Throssell.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
UN High Commissioner for Human Rights 21-12-21: Press briefing notes on Poland/Belarus border (Extern länk)
Polen/ AYS Special from Poland, Belarus, Lithuania: A Border Crisis Hell
In November, Ruhi Loren Akhtar (Founder & CEO of Refugee Biriyani & Bananas) travelled to the Poland, Lithuania, and Belarus border to assess the situation, raise awareness, and provide humanitarian aid, where possible, to the people who were affected and displaced there. This is their report on what they found.
What we found was a border crisis zone like no other. It seemed like a warzone, with tanks, checkpoints, and military professionals wherever we turned in Poland. There was an emergency red area where the borders joined from Lithuania and Poland to Belarus, which meant volunteers, humanitarians, media, and journalists could not enter there.
We knew that people were being used as weapons in a hybrid war orchestrated by the Belarussian authorities and were being pushed into Lithuania and Poland.
The Lithuanian and Polish authorities were in turn pushing people back. How many people are affected is difficult to tell but reports suggest it is more that 3000 people. The 'no go' red zone meant that it was not possible for anyone to fully understand the magnitude of this crisis, let alone be a witness or document the violations against humans happening there. All we had were the reports from people who were stuck there themselves and what they were reporting to organisations and posting on social media.
This is an account of our time volunteering with a small NGO in Lithuania providing humanitarian assistance to people who successfully made it out of the red zone and were stuck in the forest. The helpline was manned 24 hours by volunteers. Most of the distress calls that came through we could not help with as they were either still in Belarus or in the red zone.
There were distress calls for everything, from people needing food and water, to dry clothes and medicine, to people injured and needing shelter.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Malaysia/ Migranter drunknar på väg till Malaysia
I veckan drunknade minst 19 indonesier när en båt sjönk utanför delstaten Johor i Malaysia.
Ungefär 50 migranter ska ha färdats i båten. Olyckan är ytterligare en i en rad katastrofer som skett på vattenvägarna mellan Indonesien och Malaysia de senaste åren.
Migranterna är ofta papperslösa. De tar sig därför över havet i rangliga båtar och olyckor inträffar regelbundet.
Hela inslaget (Extern länk)
TT / Squid 21-12-29: Indonesien vill inte ta emot båtflyktingar (Extern länk)
USA/ Mexiko: USA bör se över sin gränspolitik
Dödstalet på 55 människor i lastbilsolyckan är fruktansvärt nog.
Men berättelser från överlevande, om de många svårt skadade fyller på en berättelse om migranters svåra försök att ta sig från Centralamerika till USA.
Mexiko kräver att USA ändrar sin gränspolitik.
Över 100 personer rapporteras vara skadade efter lastbilsolyckan i södra Mexiko natten mot fredagen. Lastbilen välte med mellan 200 och 250 människor ombord.
- De flesta av skadorna var blodutgjutelser eller inre skador, och från slag, säger Enmanuel Ramón Hernández, en av de första lokalt boende som kom fram till olycksplatsen.
Många av offren hade hjärnskador eller massiva inre blödningar, krossade bröstkorgar eller bäcken.
Flera kvävdes
- Men när vi hade lagt ut de första 45 som omkommit, såg vi att de inte hade tecken på skador eller frakturer. De hade kvävts av varandras kroppar.
En ung migrant från Guatemala, som var en av de många som hade USA som mål för resan, berättar samtidigt att det var "de som befann sig närmast väggarna som dog" när lastbilen krängde in i ett brofundament av stål.
- Tacka Gud för att vi var i mitten. De som satt ytterst klarade sig inte.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Spanien/ Reception challenges persist but calm management shows potential
Commentators have described a laudable "improvement" in reception management when comparing the response of the Spanish government to arrivals to the Canaries in 2020 and in 2021. Nevertheless, serious issues remain, including long-term stays in police custody, a lack of quarantine capacity, and the absence of solutions for 25,000 lone children on the islands.
A spate of tragic deaths in recent days highlights once again the perilous nature of the Atlantic route, on which 936 people have lost their lives so far in 2021. After initially being pushed back to Morocco, several Yemeni asylum seekers have been permitted to enter the Spanish enclave of Ceuta.
Throughout 2020, reception infrastructure on Spain's islands in the Atlantic was put to the test by the arrival of 23,000 people fleeing insecurity, economic crisis and persecution in North Africa. The Spanish ombudsman was forced to intervene when the government's failure to decongest the islands left 2,6000 newcomers in overcrowded and insanitary conditions at the Arguineguín pier in Gran Canaria.
Though arrivals to the islands in 2021 are more than double those seen in 2020, "the response of the Government of Spain has been radically different from last year", says Amalie Klitgaard. The New Humanitarian photojournalist argues that improvements to the reception system have for the most part averted the sense of crisis and helped to decrease hostility and tension from locals.
Key improvements noted by other commentators include the EU funded renovation of the Barranco Seco camp, a greater willingness of authorities to transfer people to reception centres on the mainland, and policy changes allowing people with documents to freely leave the islands for mainland Spain. This strategy - chosen as a pragmatic response to suspended return agreements - has effectively avoided overcrowding during the months of increased arrivals.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Grekland/ Unaccompanied children outside the child protection system - Case study
Violence, exploitation, terrible living conditions or limited access to healthcare and education. These are the realities unaccompanied migrant children face in Europe. A new report from the EU Agency for Fundamental Rights (FRA) suggests steps the EU and its Member States should take to offer better protection to unaccompanied children and ensure their rights are respected.
FRA's report 'Unaccompanied children outside the child protection system - Case study: Pakistani children in Greece' documents the hardships unaccompanied children faced coming to Europe. It also details the challenges of being in Europe.
It highlights how those who travel alone risk sexual and labour exploitation, and abuse.
Most Member States cover the protection of unaccompanied migrant children in their asylum policies rather than in general child protection systems for children without parental care. Therefore, children who are not in the asylum system face greater risks. These include children who had difficulties seeking asylum or had their application rejected.
The report suggests what the EU and its Member States could do to protect the rights of unaccompanied migrant children who are outside the child protection system. This includes:
+ improving the identification and registration of unaccompanied children, and then appointing them guardians;
+ providing unaccompanied children who fall through the asylum system with a clear legal status, so they can effectively access basic rights, such as healthcare and education;
+ improving data collection to allow authorities to design evidence-based responses;
+ preventing and investigating fundamental rights violations at borders;
+ addressing exploitation and victimisation.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Grekland/ Senhösten 2021, 1 av 3: Regeringen fortsätter att bekämpa flyktingar
Allt färre som behöver skydd söker sig till Grekland. Hur flyktingar bemöts och behandlas avskräcker. Pushbacks, dvs att ett land bedriver illegal refoulment, är en av flera metoder. Det är internationellt förbjudet och olagligt. En nyligen publicerad forskningsartikel visar att just pushbacks är en väl etablerad praktik i Grekland sedan många år. Och att den håller på att bli en utbredd gränspolicy inom EU.
I del 2 bland annat om att tre låsta, kontrollerade EU-finansierade läger är i bruk nu på öarna - de som antas bli modeller inom EU - och Malakasa nära Aten. Modellen innebär koncentrationsläger.
I del 3 viktig rapport från fidh och OMCT om trend inom EU att bemöta solidariskt arbete bland annat genom att göra det kriminellt, och här utmärker sig Grekland.
Nu 2021 kommer fler flyktingar till Europa igen efter det svåra covid-året 2020, men till Grekland söker sig färre. Samtidigt rapporterar FN att antalet flyktingar i världen fortsätter att ökar. I stället för att göra den livsfarliga resan från Turkiet till de grekiska öarna i Egeiska havet, eller ta sig in över Evrosområdet i norr, väljer alltfler att göra en längre och ännu farligare båtresa till Italien. Bland annat afghaner reser ofta så. En resväg vidare från Grekland till övriga EU går via Albanien till Kosovo, till Kroatien, varifrån många olagligen pushas tillbaka. Resorna till Tyskland för flyktingar, som fått uppehållstillstånd i Grekland, görs mycket säkrare eftersom grekiska staten ger dem resedokument.
En månad efter att talibanerna tog makten i Afghanistan hade asylsökande från Afghanistan inom EU ökat med 72%, och afghaner blev nu den största gruppen asylsökande i EU.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
AYS 21-12-26: AYS Special from Greece: How to live without money? Still no Cash Card. (Extern länk)
Belarus/ Violence from Belarusian forces against migrants facing pushbacks from EU
New evidence of brutal violence from Belarusian forces against asylum-seekers and migrants facing pushbacks from the EU
Asylum-seekers and migrants trying to enter the EU from Belarus and facing pushbacks and other human rights violations on the Polish border, are subjected to horrific torture or other ill-treatment, inhumane conditions, extortion and other abuse at the hands of Belarusian forces, new evidence gathered by Amnesty International reveals.
Harrowing testimonies reveal that people including families with children, often in need of immediate help, have been beaten with batons and rifle butts and threatened with security dogs by Belarusian forces, as well as being forced to repeatedly cross the border in dangerous conditions by both Belarussian and Polish authorities, including through a fast-flowing river.
"People at the border find themselves between a rock and a hard place. Stranded in what is effectively an exclusion zone on Belarus's border with the EU, they face hunger, exposure and shocking levels of brutality from Belarusian forces repeatedly forcing them into Poland where they are systematically pushed back by Polish officers. The opposing forces are playing a sordid game with human lives," said Amnesty International Refugees and Migrant Rights Researcher Jennifer Foster.
Amnesty International interviewed a total of 75 people who were lured into Belarus between July and November 2021 by a false promise of easily crossing into the EU. They then experienced pushbacks by EU countries, including Poland. The interviewees included 66 Iraqi nationals, seven Syrian nationals who travelled from Egypt, Lebanon, and Syria, one Lebanese man, and one Sudanese man. With several of those interviewed travelling with family and friends, the testimonies account for a total of 192 affected people.
(...)
Läs mer (Extern länk)
IOM 21-12-15: IOM offers safe and dignified return assistance to migrants stranded in Belarus (Extern länk)
Rättssäkerheten och säkra ursprungsländer
I maj 2021 infördes i svensk rätt nya bestämmelser om handläggning av asylansökningar från personer från s.k. säkra ursprungsländer. Migrationsverket ges genom lagändringen utökade möjligheter att fatta beslut om avvisning med omedelbart återvändande för asylsökande från de aktuella länderna.
Det har riktats farhågor om att särskilda regler för asylsökande från vissa länder försvagar den individuella asylrätten. Det skulle i sin tur kunna innebära en risk för att personer med ett faktiskt skyddsbehov avvisas och att principen om non-refoulement alltså åsidosätts. Mot denna risk står behovet av effektiva asylprocesser och att asylsökande inte ska tvingas vänta orimligt länge på beslut. Till viss del ställs alltså rättssäkerhet mot effektivitet i dessa avvägningar.
Granskning av ärenden
För att utreda hur rättssäkerhetsaspekterna faktiskt har tillvaratagits i enskilda ärenden har Asylrättscentrum granskat beslut från Migrationsverket. För att genomföra granskningen har vi begärt ut samtliga beslut om avvisning med omedelbar verkställighet som fattades under de första tre månaderna som reglerna om säkra ursprungsländer var i bruk.
Totalt var det 37 beslut om omedelbart återvändande för personer som kommer från något av länderna på listan över säkra ursprungsländer. Besluten gäller 63 personer, 39 män och 24 kvinnor. Tolv barnfamiljer fick beslut om omedelbar verkställighet. Sammanlagt berördes 22 barn av besluten.
Asylrättscentrums rekommendationer
Utifrån granskningen lämnas följande rekommendationer för att öka rättssäkerheten vid handläggning av asylansökningar från säkra ursprungsländer
(...)
Läs mer (Extern länk)
JO om Migrationsverkets hantering av dröjsmålstalan i medborgarskapsärenden
Dröjsmålstalan enligt 12 § förvaltningslagen var en nyhet i den förvaltningslag som trädde i kraft 2018 och innebar att enskilda fick en möjlighet att skynda på en myndighets ärendehandläggning. Vid en begäran om dröjsmålstalan ska myndigheten inom fyra veckor antingen avgöra ärendet eller i ett motiverat beslut avslå begäran. Syftet med dröjsmålstalan är att stärka enskildas möjlighet att få en effektiv prövning av om ett slutligt avgörande i ett förvaltningsärende uppehålls i onödan.
JO har i ett initiativärende granskat Migrationsverkets hantering av dröjsmålstalan i medborgarskapsärenden. Per den 31 oktober 2020 hade det till Migrationsverket kommit in mer än 80 000 framställningar om dröjsmålstalan i medborgarskapsärenden.
JO konstaterar att det stora antalet framställningar har inneburit en påtagligt ökad belastning för verket. Migrationsverket hanterade fram till den 31 augusti 2021 framställningarna genom ett automatiserat förfarande.
Utredningen visar att den automatiserade hanteringen av dröjsmålstalan visserligen innebar att Migrationsverket fattade ett beslut inom den föreskrivna tiden på fyra veckor, men den visar också att förfarandet inte tog hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Utgången var i stället bestämd på förhand och blev alltid att begäran avslogs. JO kan därför konstatera att den automatiserade hanteringen medförde att den enskilde inte fick den effektiva prövning av om ärendet uppehålls i onödan som lagstiftaren avsett. De automatiskt fattade besluten innehöll vidare inte de omständigheter som varit avgörande för Migrationsverkets ställningstagande och har därför inte uppfyllt kraven på motivering av beslut i 32 § förvaltningslagen.
(...)
Hela sammanfattningen (Extern länk)
Hämta beslutet i dess helhet (Extern länk till pdf-fil)
Efter flera års väntan - nu har Alisher blivit svensk medborgare
Fittjabon Alisher Kameen Gul väntade i över tre och ett halvt år på att bli svensk medborgare och nu har hans medborgarskap beviljats.
Han säger att han är glad över beskedet men samtidigt tycker han att det är oacceptabelt att han fick vänta så länge.
"Jag skulle ge hård kritik till Migrationsverket. Det är många som väntar så det är ju inte bra", säger han.
Hela inslaget (Extern länk)
Domstol anser att skyddsstatus kan prövas under tillstånd trots utvisningsbeslut
Målet gäller en person som uteslutits från alternativ skyddsstatus. Han fick beslut om utvisning men beviljades samtidigt ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om 12 månader på grund av verkställighetshinder (riskerna i hemlandet). Detta beslut har vunnit laga kraft. När personen ansökte om förlängning anförde han att han fortfarande var i behov av skydd. Migrationsverket avvisade den delen av ansökan med motivering att en ansökan om skydd inte kan prövas för någon som har ett utvisningsbeslut. Uppehållstillståndet förlängdes dock på samma grund som tidigare och mannen beviljades främlingspass. Inför behandlingen i domstolen ändrade Migrationsverket sin ståndpunkt till att frågan om skydd borde ha prövats som en ansökan om verkställighetshinder. Domstolen håller inte med om någon av dessa tolkningar eftersom mannen fick ett uppehållstillstånd. Enligt utlänningslagen har den som har uppehållstillstånd rätt att ansöka om statusförklaring. Därför återförvisas ärendet till Migrationsverket för prövning av statusfrågan. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.
Migrationsverket om förutsättningarna för att återkalla en skyddsstatusförklaring
Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om förutsättningarna för att återkalla en skyddsstatusförklaring - RS/054/2021 (version 3.0). Det rör sig främst om förtydliganden. I avsnittet om barn som haft alternativ skyddsstatus som dras in då barnet fyllt 18 har exemplet utökats. Det har också förtydligats att om personen ansöker om fortsatt uppehållstillstånd och förlorar sin skyddsstatus så måste det utredas om det finns någon annan bestämmelse som skulle kunna ge uppehållstillstånd. Finns det risk för utvisning ska offentligt biträde förordnas. I avsnittet om vad som är ett synnerligen grovt brott har ett par exempel från EU-domstolen och Migrationsöverdomstolen lagts till. Vidare har det lagts till att när flyktingstatus dras in så ska även resedokument återkallas.
Hämta dokumentet (Extern länk)
Mahmoods familj flydde från Afghanistan - här återförenas de på flygplatsen
Mahmood Zafaris familj hade just fått tillstånd till familjeåterförening när talibanerna tog kontroll över Kabul i Afghanistan.
Efter en dramatisk flykt har de tillslut kunnat lämna landet - i fredags återförenades de i Sverige efter nio år isär.
- Det känns fantastiskt. Det här är den bästa dagen i mitt liv. Jag kan inte beskriva hur det känns, säger Mahmood Zafari.
Mahmood Zafari bor i Vilhelmina. Han kom själv till Sverige 2015, efter att ha levt på flykt i tre år.
Hans fru och tre barn Mahida 10 år, Raihana 15 år och Ehsanullah 18 år, har bott kvar i Afghanistan. Han har inte träffat sin familj på nio år.
Familjeåterförening
Under juli i år kom beskedet från Migrationsverket att hans fru Shazia och barnen fått tillfälligt uppehållstillstånd för familjeåterförening.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Navalnyjsupporter flydde till Sverige
Den oppositionella lokalpolitikern Pavel Chupronov flydde från Sankt Petersburg till Sverige efter att ha blivit förföljd av rysk polis. Nu har den svenska asylprövningsenheten gett avslag på hans ansökan om politisk asyl.
- Om jag inte lämnade Ryssland skulle jag få sitta flera år i fängelse, säger Chupronov.
I slutet av augusti förra året förgiftades den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj under en flygresa mellan Sibirien och Moskva. Navalnyj har länge varit en av president Vladimir Putins och den ryska regeringens främsta kritiker, och dömdes i början av 2021 till två och ett halvt års fängelse.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Kommentar av Mattias Svensson i Svenska Dagbladet 21-12-29: Asyl är mer än godhetssignalerande (Extern länk)
Migrationsöverdomstolen: Barn med livshotande sällsynt sjukdom får stanna
Målet rör en tvååring som lider av en svårdiagnosticerad och komplicerad sjukdom som bland annat lett till avtagande njurfunktion. Migrationsverket och migrationsdomstolen ansåg att familjen skulle kunna bosätta sig i Bagdad, där avancerad vård finns. Efter underinstansernas beslut har framkommit att pojken kommer att behöva njurtransplantation eller kronisk dialys för att överleva och att denna vård för barn kräver särskild kompetens, som inte finns i Irak. Migrationsverket ifrågasätter att sådan expertis kommer att behövas. Verket lägger i sitt yttrande dessutom stor vikt vid det ekonomiska åtagandet för Sverige som ett uppehållstillstånd skulle innebära, genom att andra med ovanliga diagnoser skulle kunna söka sig hit. Även Migrationsöverdomstolen konstaterar att barnets bästa ska vägas mot andra samhällsintressen, men landar i att barnets bästa i det här fallet - då barnet föddes här och har en livshotande sjukdom som inte kan behandlas i hemlandet - väger tyngre än de ekonomiska intressena. Domen är den första vägledande dom där särskilt ömmande omständigheter på grund av vårdbehov bedöms och innehåller bland annat resonemang om hur principen om barnets bästa ska tillämpas.
Hämta referat MIG 2021-18, mål nr UM15232-20 (Extern länk)
Efter tio år - cancersjuk mamma med två barn utvisas
Den cancersjuka mamman har bott med sina barn i Sverige och Salem i mer än tio år, hon har haft arbete fram till hon blev sjuk. Nu ska de utvisas.
Mammans släkt har försökt häva utvisningen på grund av cancersjukdomen, ett verkställighetshinder migrationsverket avslagit då de anser vård finns i Egypten.
"Jag mår inte bra. Jag och barnen är rädda, vi har ingen i Egypten, varken hus eller jobb" Säger mamman.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Södertälje 21-12-15: Barnen ska utvisas - har bott här hela livet (Extern länk)
Migr.överdomstolen återförvisar ärende om försörjningskrav för svensk medborgare
En kvinna ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytningen till sin man, som är svensk medborgare. De hade träffats i Sverige 2016 och gift sig här 2019. Ansökan avslogs på grund av att maken hade förlorat jobbet och inte lyckades uppfylla försörjningskravet. De hade bostad och hade samlat tillgångar på banken men det räckte inte för att uppnå inkomstkravet per månad. Detta beslut togs medan den tillfälliga lagen gällde. Domstolen som fattade beslut efter att den tillfälliga lagen upphävts uttalade att samma försörjningskrav nu gäller i utlänningslagen. Men det stämmer inte. Migrationsöverdomstolen påpekar i sitt beslut att den nu gällande utlänningslagen innehåller ett undantag för anknytningspersoner som är svenska medborgare. För dem gäller inte försörjningskravet om paret sammanbott utomlands en längre tid eller om det på annat sätt står klart att förhållandet är väletablerat. På grund av bristerna i rättstillämpningen upphävs domen och ärendet återförvisas för ny handläggning hos Migrationsverket. Källa kammarrätten i Stockholm. Även migrationsdomstolar har i flera fall återförvisat ärenden som behöver omprövas på grund av att försörjningskravet eventuellt inte ska tillämpas för en anknytningsperson som är svensk medborgare.
Sonen som blivit vuxen men nu har ny familj har särskilt ömmande skäl enligt domstol
En ung pojke lämnades i Somalia då fadern hade dödats och modern kidnappats. Modern flydde och tog sig till Sverige. Sonen fick år 2018 uppehållstillstånd på grund av anknytning till modern. När han ansökte om förlängning 2019 var han äldre och informerades om att han kunde utvisas. Han uppgav då även skyddsskäl, men att han dröjt med det hölls emot honom. Han ansågs inte ha egna skyddsbehov. Han hade inte längre rätt till uppehållstillstånd på grund av anknytningen till modern. Han bor nu med sin hustru som han haft kontakt med tidigare men gift sig med i Sverige. De har också ett barn som väntar på beslut om uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket kan han inte få tillstånd på grund av anknytningen till hustrun heller. Han kan visserligen få undantag från kravet på styrkt identitet - men inte från att ansöka från utlandet. Äktenskapet har varat för kort tid. Migrationsdomstolen håller med om de negativa bedömningarna av skyddsbehov och anknytning enligt lagens bokstav men konstaterar att mannen som id-kravet är utformat aldrig kommer att kunna återvända och att familjen inte heller kan återförenas på hans hemort där det råder väpnad konflikt. Mannen har vistats lagligt hela tiden i Sverige och har haft uppehållstillstånd. Domstolen beviljar därför uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter, den nya tillståndsgrunden för vuxna. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.
Court: Refugee with status in Greece eligible for asylum procedure in Germany
Higher Administrative Court of Bremen decides on a claim of a Syrian national's with a protection status in Greece
On the 16 November 2021, the Higher Administrative Court of Bremen made its decision in the case of a Syrian national in Germany who had international protection in Greece. The applicant arrived in Greece in 2017 and was granted international protection in March 2018. In March 2019, the applicant then travelled to Germany and claimed asylum. In May of that year, the Federal Office for Migration and Refugees rejected his asylum claim as inadmissible on the basis of Section 29 of the Asylum Act and due to the fact that international protection had already been granted in Greece and the humanitarian conditions for beneficiaries of protection there did not reach a threshold of Article 3 ECHR. The applicant subsequently appealed this decision.
The Court firstly noted that although the inadmissibility decision follows the domestic Asylum Act and Article 33 of the Asylum Procedures Directive, it is not compatible with EU law. The Bremen Court elaborated on this by explaining that Article 4 of the Charter of Fundamental Rights of the EU which prohibits any form of inhuman or degrading treatment is of a general and absolute nature. Therefore, this guarantee also applies after the conclusion of the asylum procedure and thereby prohibits a Member State rejecting an asylum application as inadmissible on the basis of international protection in another Member State, if the person concerned faces a serious risk of inhuman or degrading treatment in that Member State within the meaning of Article 4 CFR.
The Court proceeded to explain that a high threshold needs to be reached for there to be an assumed violation of Article 4 CFR or Art. 3 ECHR. In the case at hand, the Court found that on evaluation of the available evidence and current press reports it is to be assumed that on the applicant's return to Greece he would not find dignified accommodation or be supported by Greece in a housing program.
(...)
Hela referatet (Extern länk)
Se även:
Migrationsdomstol: Ändrad utbildningsplan hindrar inte PUT enligt gymnasielagen
En person som haft uppehållstillstånd enligt gymnasielagen hade fått arbete och ansökte om permanent uppehållstillstånd (PUT) enligt den nya gymnasielagen. Migrationsverket avslog ansökan, dels för att han felaktigt angavs ha gått ett nationellt program (som han inte hade examen från), dels för att den yrkeskurs han faktiskt gått färdigt inte var densamma som han tidigare fått uppehållstillstånd för att genomföra. Migrationsdomstolen klargör i sitt beslut vilken typ av intyg som krävs. Domstolen påpekar också att "det varken av lagtexten i 5 § gymnasielagen eller dess förarbeten går att utläsa att kravet på fullföljd utbildning enligt 5 § tredje stycket nödvändigtvis avser den utbildning som sökanden tidigare beviljats uppehållstillstånd för enligt någon av 16c - 16i §§ tillfälliga lagen. " Utbildningen borde alltså ha godkänts. Eftersom övriga villkor för PUT inte prövats återförvisas målet till Migrationsverket. Beslutet är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.
Europadomstolens stora kammare ändrar kriterier för utvisning av psykiskt sjuk
I Asylnytt från 21-12-10 refererades ett ärende från Europadomstolens stora kammare som innebar att en våldsdömd man inte borde ha utvisats från Danmark beroende på hans anknytning till sin familj i landet mm. Däremot anser domstolen inte längre att det bröt mot konventionen att utvisa mannen trots hans psykiska sjukdom. Denna dom har nu även refererats av Migrationsverket.
Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)
Domstol utfärdade återreseförbud på grund av att den sökande väntat ut visering
Det förekommer att en asylsökande rest in med Schengenvisering utfärdat av ett annat land men sökt asyl i Sverige efter att ha avvaktat sex månader efter att viseringen löpt ut. Därmed försvinner det andra landets ansvar enligt Dublinförordningen. Om detta framkommer anser Migrationsverket ofta att personens trovärdighet minskar - eftersom personen inte sökte skydd så fort som möjligt. Det är dock inte ett avgörande hinder mot asyl. I det aktuella målet fick personen avslag på grund av bristande trovärdighet i asylskälen (som gällde homosexuell läggning och utvisning till Uganda). Han fick ett vanligt utvisningsbeslut med fyra veckors tidsfrist för självmant återvändande. Men under den muntliga förhandlingen i domstolen togs frågan om tidsfrist upp. Migrationsverket tillfrågades om inte den illegala vistelsen innan mannen sökte asyl skulle kunna vara skäl för återreseförbud, vilket Migrationsverkets representant bekräftade. Domstolen beslutade att upphäva beslutet om tidsfrist och samtidigt utfärda två års återreseförbud. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.
Migr.överdomstolen: Mottagningsdirektivets villkor gäller för förvar under ny prövning
En person var förvarstagen för verkställighet av ett utvisningsbeslut. "Verkställighetsförvar" ska tillämpas i enlighet med EU:s återvändandedirektiv. Mannen ansökte om uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder och beviljades en ny prövning. Migrationsverket beslutade om fortsatt förvar, nu på grund av att det var sannolikt att ansökan skulle avslås. "Sannolikhetsförvar" ska tillämpas i enlighet med EU:s mottagandedirektiv. Migrationsdomstolen upphävde förvarstagandet med motivering att återvändandedirektivet borde ha tillämpats. Migrationsverket överklagade och hävdade att mottagningsdirektivet gäller. Men enligt det direktivet får asylsökande tas i förvar enbart av vissa skäl, vilket i det här fallet skulle vara brottslighet. Mannen påpekade att det skulle krävas mycket allvarlig samhällshotande brottslighet, vilket han inte gjort sig skyldig till. Migrationsöverdomstolen ger nu Migrationsverket rätt i att det är mottagandedirektivet som gäller så länge ett avslag inte har vunnit laga kraft. Men Migrationsöverdomstolen håller med den sökande om att en stöld som gav dagsböter för flera år sedan inte är tillräckligt för att motivera förvarstagandet. Domen är vägledande.
Hämta kammarrättens referat av MIG 2021:20, mål nr UM5998-21 (Extern länk)
Hämta referatet från Migrationsverkets sida (Extern länk)
Polisen utvisade man - trots att utvisningsbeslutet preskriberats
Flera myndigheter kritiseras nu av JO efter att en man först förvarstagits och sedan utvisats - trots att beslutet om utvisning preskriberats.
Polisen och Migrationsverket får allvarlig kritik för att ha beslutat om verkställighetsförvar och Migrationsverket för att ha verkställt beslutet.
Även Migrationsdomstolen kritiseras för sitt agerande i ärendet.
Migrationsverket beslutade i juli 2015 att avslå en somalisk mans ansökan om asyl och utvisa honom till Somalia.
Beslutet vann laga kraft den 7 augusti 2015.
Ett beslut om utvisning preskriberas efter fyra år, vilket innebär att det aktuella beslutet var giltigt till och med den 7 augusti 2019.
Först den 8 augusti 2019 beslutade Polismyndigheten att ta mannen i så kallat verkställighetsförvar. Som skäl angavs att det fanns ett beslut om utvisning som vunnit laga kraft samt att det var fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten och att mannen tidigare hade avvikit och att han i samtal hade uppgett att han inte hade för avsikt att lämna landet.
Polismyndighetens förvarsbeslut verkställdes samma dag som det fattades genom att mannen placerades i en av Migrationsverkets förvarsanläggningar.
Överklagande avslogs
Mannen överklagade förvarsbeslutet till Migrationsdomstolen som omedelbart avslog överklagandet och dagen därpå verkställdes utvisningsbeslutet genom att mannen eskorterades till Somalia.
Först när mannen överklagade migrationsdomstolens dom uppmärksammade Migrationsöverdomstolen i september 2019 att mannens utvisningsbeslut upphört att gälla och att det inte funnits förutsättningar att ta honom i förvar.
Målet skrevs dock av eftersom mannen inte längre var förvarstagen.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Läs JO:s sammanfattning och hämta yttrandet (Extern länk)
Fabio Papetti
As entering the European union in Croatia has become more difficult and dangerous, migrants who have arrived in Bosnia find themselves stranded. Having exhausted their resources and with the Bosnian government preventing NGOs from assisting them, they survive on odd jobs or sink into apathy and drugs.
It is night in Sarajevo. Tall grey buildings surround the square of the main bus station and the lights of the "Zmaj" cevapcici (grilled minced meat) and coffee shop are fading in the dark. A small group of volunteers from international organisations quietly arrives and waits for the last run from Tuzla. It is cold and the movements seem to be slower and heavier. A group of fifteen people plus three children between five and ten get off the last bus. They started their journeys in Afghanistan, Pakistan, Egypt and they are now looking for a place to stay for the night.
The volunteers quietly approach the newcomers and try together to work out a way to find safe accommodation. "IOM [International Organisation for Migration] usually does not provide assistance to single men on the way, they just take families, but not many", says Salma, a volunteer from Spain working for Basis BIH. Volunteers start to call the other support group in the city, and after some discussion they split up, each one accompanied by two or three people. Breaking the quiet of the cold night, imams start chanting the call to prayer from the minarets standing tall against the sky.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Europa/ Vaccinating Europe's undocumented: A policy scorecard
This blog post was authored by Francesca Pierigh, project coordinator of Vaccinating Europe's Undocumented: A Policy Scorecard, at Lighthouse Reports.
Since March 2021, investigative nonprofit newsroom Lighthouse Reports has been working with PICUM to assess European vaccination policies and strategies, in terms of how inclusive they are of undocumented people. We embarked on a joint data journalism project to try and answer one apparently simple question: are undocumented people included in the vaccination efforts of European governments?
The answer is anything but straightforward. Policies are for the most part vague and open to interpretation. This can be a purposeful means of avoiding a charged political debate while still providing for this population, or it can be an exclusionary tactic to deny undocumented people access to the vaccines.
We collected all publicly available documentation related to the vaccination programmes (strategies, implementation plans, policies, but also statements from public health and national authorities) and assessed it through a questionnaire developed collaboratively by PICUM and Lighthouse Reports.
All answers we gathered were then cleaned, checked and validated by the team at Lighthouse Reports, where a data scientist turned them into scores. The results are 18 national Scorecards, one for each country we analysed.
The Scorecard is divided into five sections, each one attempting to assess a different aspect of vaccination policies and access for the undocumented:
+ Policy Transparency evaluates government efforts to make national vaccine policies available to the public;
+ Access for the Undocumented assesses whether language is inclusive or exclusionary and whether some of the practical barriers have been addressed;
(...)
Läs mer (Extern länk)
Tusentals människor runt om i Sverige har öppnat sina hem och hjärtan för flyktingar sedan 2015. Det har inte alltid varit enkelt - men ingen av de sex personer som Syre pratar med ångrar för en sekund sitt agerande. Tillsammans målar de en bild av ett Sverige som snabbt förändrats.
En lång, knallgul hall leder fram till ett rymligt kök och på det stora köksbordet i trä står det ett överfullt fruktfat och flera olika krukväxter. Anteckningsblock, upprivna kuvert och tillhörande dokument ligger spridda på bordet. I köket stökar Jonas omkring. Tillsammans med sin sambo Lina har han i över tio års tid hjälpt asylsökande och andra behövande med allt möjligt: tak över huvudet, vänskap, mat, kläder och juridisk rådgivning. Det märks snabbt att både Jonas och Linda har stenkoll på den svenska asylprocessen.
Jonas ställer ner en bärbar dator på det stora köksbordet. På skärmen syns ett dokument där var och varannan mening är markerad med lysande gul bakgrundsfärg. De gula meningarna är sådant som Migrationsverkets handläggare har missat att skriva ner under en asylintervju - det vill säga, en av de intervjuer som avgör om någon har asylskäl eller inte.
- Vi har spelat in asylintervjuer i flera år nu och transkriberat dem. Sedan har vi jämfört transkriberingen med protokollet som Migrationsverkets handläggare skrivit. Och så fattas det flera sidor. Slår man ihop det så fattas det i snitt kanske 20 procent av vad den asylsökande sagt. Hur har man då fått en rättssäker prövning? säger Jonas. Ibland handlar det om syftningsfel: att personen berättat om något en vän gjort, men att handläggaren skriver att det är den asylsökande som har gjort det. Ibland har hela meningar, och en gång ett helt svar, fallit bort ur berättelsen. Exemplen Jonas rabblar upp är många.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sista mötet för asylkommittén i Gävleborg
Vid årsskiftet kommer Asylkommittén i Gävleborg att upphöra, det skriver Gefle Dagblad.
Föreningen grundades 1999 och det sista styrelsemötet äger rum på måndag kväll.
"Vi har försökt engagera nya, yngre förmågor men det har inte gått", säger Maud Lindgren som tidigare har varit ordförande under många år.
Hela inslaget (Extern länk)
Najiba från Sandviken är årets eldsjäl: Jag blev överraskad
Najiba Mansouri från Sandviken har fått utmärkelsen årets eldsjäl på Svenska hjältar-galan.
Hon får utmärkelsen för sitt arbete med att hjälpa nyanlända kvinnor och deras familjer in i det svenska samhället, ett projekt som heter Entré och som hon drivit i fem år.
"Jag blev väldigt överraskad när jag hörde om det första gången", säger hon om priset.
Hela inslaget (Extern länk)
Kroatien/ Volunteer convicted in Croatia for preventing pushback
Dragan Umisevic has been convicted in the Croatian court. The following statement was issued on the matter.
Dragan was charged with providing support in seeking asylum to the family of little Madina, a six-year-old Afghan girl who died during illegal expulsion from our country. The European Court of Human Rights has expressly ruled that Croatia severely violated her right to life, her family were exposed to torture, that Croatia denied them access to legal support and international protection, disabled the investigation into her death, and exposed our activists and lawyers to systematic harassment so that the case would not reach the European Court for Human Rights.
(...)
Hela artikeln med vädjan om stöd (Extern länk)
Priority areas for cooperation with partner countries and regions around the world
The Commission has adopted the Multiannual Indicative Programmes (MIPs) of Global Europe setting out priority areas for cooperation with partner countries and regions around the world for 2021-27. This also includes the financial allocation for 2021-2024 (country level) and for 2021-2027 (regional level) that will support this cooperation for a total of almost ¤26.3 billion. The adoption of the country and regional MIPs will significantly contribute to climate actions, social inclusion and human development and migration and forced displacement and to achieve gender and biodiversity targets.
High Representative/Vice-President, Josep Borrell, said: "We need to match our words with actions. The investments under the Global Europe programme will ensure that the EU delivers on its political priorities and effectively addresses the needs of our partner countries and regions, ranging from sustainable peace, security and stability to global challenges, such as tackling COVID-19 and the fight against climate change. The EU remains the world's largest donor of development and humanitarian aid and we will continue to stand up for a fairer and more prosperous future around the world."
Commissioner for International Partnerships, Jutta Urpilainen, said: "The European Union has a long history of cooperation based on shared objectives and values. With the programming of our cooperation for 2021-2027, we commit for another seven years to fight inequalities and support inclusive, green and sustainable development. Many of the agreed priorities will support the effective implementation of the Global Gateway strategy, levering key resources for sustainable and trusted connections that work for people and the planet, while tackling most pressing global challenges. I am particularly proud that programmes related to education should be allocated ¤6 billion over 2021-2027, an increase from 7 to 13% of total expenditures of our external action outside our neighbourhood. Children and youth should be given a real chance to reach their full potential and have a better future."
(...)
Hela pressmeddelandet (Extern länk)
Se även:
Pressmeddelande från Europeiska rådets sammanträde 16 december 2021 (Extern länk)
Rådets slutsatser (Extern länk)
Infografik - Migrationsströmmar: östra, centrala och västra rutten (Extern länk)
Model status agreement on the European Border and Coast Guard
COM(2021) 829 final
/Utdrag:/
In 2019, the mandate of Frontex was further expanded via Regulation (EU) 2019/1896 on the European Border and Coast Guard (the 'Regulation'). The Regulation expanded the tasks of the Agency as well as the number of potential partners for status agreements. In particular, the Agency may now deploy team members with executive powers to any third country as long as the deployment contributes to the effective implementation of the European Integrated Border Management, in other words deployment is no longer limited to third countries neighbouring the European Union. As previously, a status agreement must be concluded where the deployment of team members with executive powers to a third country is envisaged.
The present Communication sets out the model status agreement provided for in Article 76(1) of Regulation (EU) 2019/1896. It is an update of the model adopted in 2016, which embeds the novelties introduced by Regulation (EU) 2019/1896, in particular the reinforcement of the protection of fundamental rights and of personal data, while also drawing on experience gained in negotiating the already concluded status agreements.
Hämta meddelandet (Extern länk)
Se även: Model working arrangement (Extern länk)
Frontex and Human Rights - How did we arrive here? Part 4 (2021)
Working on an article about Frontex is not an easy task. Information and allegations about the agency are piling up on a daily basis. The purpose of this article is to give an overview of Frontex's increasing role in EU border management - with no accountability or respect for fundamental rights in its operation.
This is the fourth part of the Frontex timeline, now covering the entirety of 2021. Like the previous parts, it starts with the most recent entry.
Investigate timeline (Extern länk)
Frontex and Lithuania agree on service weapons delivered to Frontex standing corps
Today, on the margins of the Justice and Home Affairs Council, Frontex Executive Director Fabrice Leggeri signed an agreement with Lithuania's Minister of Interior Agné Bilotaité to deploy Frontex standing corps officers equipped with service weapons provided by Lithuania.
The agreement has been signed in the presence of EU Commissioner for Home Affairs Ylva Johansson and Slovenia's Minister of Interior Ales Hojs.
"This is a historic step for the standing corps and the European Union," said Frontex Executive Director Fabrice Leggeri.
"The Frontex standing corps officers have undergone extensive firearms training, they have been vetted by national authorities and have completed a psychological assessment. I am grateful to Commissioner Johansson and the EU presidency for their presence. This will give us more flexibility to continue our support to Lithuania after the end of the rapid intervention," he added.
For the first time, the Frontex standing corps officers recruited as EU statutory staff (category 1) will be able to carry firearms for patrolling activities. This agreement will be followed by similar agreements with other national authorities in the coming months.
The use of force by Frontex staff is governed by the regulation on the European Border and Coast Guard, and includes a specific control mechanism. The officers work under the command of national authorities. Any incident involving the use of force shall be immediately reported to Frontex.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Draft border proposals: "drones, motion sensors, mobile units to prevent crossings"
Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL amending Regulation (EU) 2016/399 as regards the response to threats to the area without controls at internal borders: "SENSITIVE UNTIL ADOPTION"
The European Commission is to propose amendments to EU border rules that would:
+ introduce a new mechanism for introducing temporary travel restrictions to be applied at all external Schengen borders (a reaction to the uneven implementation of rules introduced at the start of the COVID-19 pandemic);
+ in response to the "instrumentalisation of migrants" by non-EU states (think: Belarus), allow member states to limit the number of border crossing points and their opening hours, ensure that "A person who has attempted to cross or crossed a border illegally and who has no right to stay on the territory of the Member State concerned [is] prevented from entering the territory of a Member State," and increasing external border surveillance, including through "modern technologies including drones and motion sensors, as well as mobile units to prevent unauthorised border crossings into the Union";
+ change the procedures for reintroducing internal border controls between Schengen states;
+ give EU blessing to more stringent surveillance measures at internal borders, to try to prevent the reintroduction of border controls themselves; and
+ make it simpler to conduct the summary return of irregular migrants from one member state to another.
Läs mer och hämta det läckta dokumentet (Extern länk)
Observera: Notisen nedan innehåller länk till det färdiga förslaget!
Schengen: New rules to make the area without internal border controls more resilient
Today, the Commission is proposing updated rules to reinforce the governance of the Schengen area. The targeted changes will bring greater EU coordination and better equip Member States to deal with emerging challenges when managing both the EU's common external border and internal borders within the Schengen area. The update seeks to ensure that reintroducing internal border controls remains a measure of last resort. The new rules also introduce common tools to manage the external borders more efficiently in case of a public health crisis, building on the lessons learnt from the COVID-19 pandemic. The instrumentalisation of migrants is also addressed in the update to the Schengen rules, as well as through a parallel proposal for measures Member States can take in the fields of asylum and return in such a situation.
(...)
Coordinated response to shared threats
The proposal to amend the Schengen Borders Code seeks to draw the lessons of the COVID-19 pandemic and ensure strong coordination mechanisms are in place to deal with health threats. The updated rules will allow the Council to quickly adopt binding rules setting out temporary travel restrictions at the external borders in case of a threat to public health. Exemptions will be provided, including for essential travellers as well as Union citizens and residents. This will ensure that the travel restrictions are applied uniformly, building on the experience of recent years.
(...)
Hela pressmeddelandet (Extern länk)
Proposal for a Regulation amending the rules governing the movement of persons across borders, COM/2021/891 final (Extern länk)
Hämta faktablad (Extern länk)
Adapting Schengen to evolving challenges: Questions and Answers (Extern länk)
Förslag till förordning: Amendment of the Schengen Borders Code, COM(2021)891 (Extern länk)
Borders proposals: the only attack taking place is the attack on peoples' rights
In response to the arrival of thousands of people at the EU's borders with Belarus, the European Commission has published a raft of new proposals that would weaken asylum rights and strengthen border surveillance and controls. Described as "temporary" on 1 December, proposals published this week would allow their enactment whenever the Council deems migrants are being "instrumentalised" to "attack" the European Union.
The first set of new proposals came on 1 December, and were described by the Commission as "temporary legal and practical measures to address the emergency situation at the EU's external border with Belarus."
The measures would apply to Latvia, Lithuania and Poland and have been critically analysed by the European Council on Refugees and Exiles as having "an adverse effect on the right to asylum without adequately responding to the situation":
+ Extending the period in which asylum claims can be registered: ECRE note that "delaying registration makes it more difficult for applicants to prove their status," risking infringements of a variety of rights;
+ Extension of the "border procedure" for processing asylum claims: "the border procedure is also likely to happen in detention," and children and other vulnerable applicants are not excluded, again risking a variety of rights, state ECRE;
+ The proposals remove the suspensive effect of appeals against negative asylum decisions: effectively the 'deport first, appeal later' move introduced by the UK government in recent years, ECRE note that "Providing an applicant with an automatic right to remain on the territory during the period within which the right to an effective remedy must be exercised and then pending the outcome in case the right is exercised, constitutes the best guarantee of respect for the right and for the principle of non-refoulement";
(...)
Läs mer (Extern länk)
ECRE 21-12-14: ECRE comments on provisional emergency measures for Latvia, Lithuania and Poland (Extern länk)
Maurice Stierl in The Conversation 21-12-06: EU solidarity with Poland on migration: a violent response to an imagined threat (Extern länk)
Border treatment still a top fundamental rights concern
FRA's latest migration bulletin draws attention to the increased migration and asylum pressures at the EU's Belarusian border. It points to the measures the EU Member States have taken to deal with the large number of people arriving at the EU's external border seeking protection.
The bulletin documents allegations of collective expulsions as migrants are turned away at some of the EU's land and sea borders without an opportunity to apply for international protection.
In some instances, there are allegations of mistreatment of migrants by authorities.
Other fundamental rights concerns include:
+ Overcrowding, and poor access to clean water and sanitation in detention, reception centres and camps in some countries.
+ The overuse of immigration detention.
+ Placing asylum-seeking children in detention facilities or restricting their free movement.
+ Inadequate access to education for migrant children in some camps.
In addition, more than four people per day on average died so far this year crossing the Mediterranean Sea to reach Europe, estimates the International Organization for Migration.
NGOs continue to face difficulties when carrying out search and rescue operations in the Mediterranean, according to FRA's latest update. It provides a snapshot of operations and developments, including open and closed legal proceedings against crew members or vessels, since 2016 up until 10 December 2021.
The update also contains an overview of vessels that were not immediately allowed to disembark migrants and had to wait at sea for a safe port for over one day in 2021 (as of December).
(...)
Läs mer och hämta bulletinen (Extern länk)
RIF-rådet, Inrikes frågor, 9 december
Hybridhot och utmaningar på migrationsområdet
Ministrarna diskuterade hybridattacker och smuggling av migranter. De fokuserade särskilt på hur effektiva de nuvarande verktygen är när det gäller att hantera dessa företeelser och på de verktyg som krävs för en bättre framtida beredskap.
Ministrarna diskuterade vilka ytterligare åtgärder på området för inrikes frågor som EU fortfarande kan vidta som svar på att migration utnyttjas för hybridhot, och för att avskräcka från liknande försök i framtiden. De diskuterade vilka åtgärder som bör prioriteras så att man effektivt förhindrar sekundära förflyttningar inom EU och knäcker smugglarnas affärsmodell. Mot bakgrund av de senaste månadernas insatser för att stärka migrationens yttre dimension diskuterade ministrarna också vilka andra delar som bör prioriteras på EU-nivå.
(...)
Tillämpning av Schengenregelverket i Kroatien
Rådet fastslog att Kroatien uppfyller de nödvändiga villkoren för tillämpning av samtliga delar av Schengenregelverket. Denna kontroll av att Kroatien har uppfyllt de nödvändiga villkoren för tillämpning av samtliga delar av Schengenregelverket är en förutsättning för att rådet ska kunna fatta ett beslut som gör det möjligt att avskaffa kontroller vid de inre gränserna.
Mekanismen för utvärdering och övervakning av Schengen
Ministrarna gick igenom framstegen med förslaget till rådets förordning om en mekanism för utvärdering och övervakning av Schengen. Diskussionerna kommer nu att fortsätta på teknisk nivå inom rådet.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Infografik - EU-omfattande it-system för säkerhet och migration (Extern länk)
Kroatien har uppfyllt villkoren för en fullständig tillämpning av Schengenregelverket
Rådet fastställer att Kroatien har uppfyllt de nödvändiga villkoren för tillämpning av samtliga delar av Schengenregelverket. Denna kontroll av att Kroatien har uppfyllt de nödvändiga villkoren för tillämpning av samtliga delar av Schengenregelverket är en förutsättning för att rådet ska kunna fatta ett beslut som gör det möjligt att avskaffa kontroller vid de inre gränserna.
Kroatien har sedan sin EU-anslutning tillämpat alla bestämmelser i Schengenregelverket utom bestämmelserna om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna. I enlighet med EU-anslutningsakten för Kroatien kan dessa kontroller inte avskaffas förrän rådet har fattat beslut om detta, efter att man i enlighet med Schengenutvärderingsförfarandena har kontrollerat att Kroatien uppfyller villkoren.
Schengenutvärderingen av Kroatien genomfördes mellan 2016 och 2020. I oktober 2019 förklarade kommissionen att Kroatien hade vidtagit de åtgärder som behövdes för att säkerställa att de nödvändiga villkoren för en fullständig tillämpning av Schengenregelverket uppfyllts. Kommissionen avslutade den sista handlingsplanen för de utvärderade områdena i februari 2021.
Syftet med rådets slutsatser är att rådet formellt ska fastställa att Kroatien har uppfyllt de nödvändiga villkoren. Godkännandet av dessa slutsatser påverkar inte antagandet av rådets beslut om en fullständig tillämpning av Schengenregelverket.
Läs mer och hämta rådets slutsatser (Extern länk)
Croatian Schengen accession approved amid mounting reports of violations
(...) Amid mounting evidence of human rights violations and confusion over the first report of the Independent Border Monitoring Mechanism, the European Council has approved Croatia's accession to Schengen.
In their latest report under the Protecting Rights At Borders (PRAB) initiative, ECRE member the Danish Refugee Council (DRC) and six civil society organisations have published a report uncovering the pushbacks of more than 6,000 people between July and November 2021. The vast majority of the cases took place in the Balkan region, with almost five thousand in Croatia alone.
According to the report: "Overall, Afghan nationals are the largest population reporting pushbacks. 10 percent of all pushback incidents involve children". The report notes: "Testimonies document unlawful, yet seemingly tolerated and ongoing, pushbacks involving physical abuse, harassment, extortion, destruction of property, theft and denial of access to seeking asylum. But it is not only theft of people's belongings, it's also a loss of EU's basic value of human dignity and respect for people's fundamental rights".
According to the European Border and Coast Guard Agency, Frontex, 48,500 people crossed borders irregularly in the Balkan region during the first 10 months of 2021. In October, 9,000 people entered the EU irregularly through the Balkans. Reportedly, the routes by which people are seeking entry to Europe are changing, due to stepping up controls at the Greek-North Macedonian border and a barbed wire fence established on the border of North Macedonia and Serbia.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Member states against a search and rescue "solidarity mechanism"
The vast majority of member states are opposed to a separate "solidarity mechanism" for people rescued at sea under the proposed Asylum and Migration Management Regulation. The proposal foresees this solidarity consisting of relocation or "capacity building". Some states would like to be able to offer "solidarity" in other ways - for example, Austria proposes support for externalisation measures as an alternative option to relocation of people rescued at sea.
It is evident that the proposed search and rescue (SAR) solidarity mechanism has little support. Austria, the Czech Republic, Estonia, Hungary, Ireland, Lithuania, the Netherlands, Poland and Slovakia are all outright opposed. A number of states argue that such a mechanism would be a "pull factor".
Austria also notes:
"AT welcomes that capacity building measures are part of solidarity contributions. However, there is a strong need for a more flexible approach. New and innovative solidarity contributions should be introduced, for example in the external dimension.
Therefore, Austria also welcomes the possible solidarity contributions as listed in footnote 1. However, these solidarity contributions should me mentioned in the text and not only in the respective footnote.
Furthermore, as mentioned above, there should be additional solidarity contributions such as "protection sponsorships" and the deduction of secondary migration movements. We refer to our comprehensive concept papers and previous information shared on these new and innovative concepts and stand ready to go into more details should there be further questions."
Artikeln med länkar till förslaget och kommentarer (Extern länk)
Fakta-PM: Åtgärder mot transportföretag som underlättar människohandel mm
Fakta-PM om EU-förslag 2021/22:FPM27 : COM(2021) 753
Åtgärder mot transportföretag som underlättar eller ägnar sig åt människohandel eller människosmuggling
Sammanfattning
Förslaget innebär att EU-kommissionen kan vidta åtgärder mot transportföretag som utför transport som bidrar till människohandel eller smuggling av migranter vid olagliga inresor till unionen. Bland förslagen finns förbud att trafikera unionen under ett år med möjlighet till förlängning. Medlemsstaterna ska ta hänsyn till de åtgärder som kommissionen vidtagit i enlighet med förordningen när de bedömer de trafikansvarigas och transportföretagens goda anseende i de tillståndsärenden som medlemstaterna beslutar.
Regeringen välkomnar ytterligare åtgärder i syfte att bekämpa människohandel och människosmuggling. Det är angeläget att EU agerar kraftfullt och koordinerat i frågan.
Regeringen värnar om den nationella kompetensen för trafikrättigheter inom trafikslaget luftfart. Inom trafikslaget sjöfart behövs flera klarlägganden om jurisdiktion och ansvar för att det ska inkluderas. Att införa de föreslagna reglerna på landstransportområdet bedöms dock som mindre problematiskt.
Läs eller hämta promemorian (Extern länk)
Belgium: EASO launches operation to support reception authorities
The European Asylum Support Office (EASO) will launch its 8th operation in an EU Member State in January 2022. The operational support for the Belgian Federal Agency for the Reception of Asylum Seekers (FEDASIL) will focus on increasing reception capacity and improving reception quality, in the short and medium-term.
The Operational Plan was signed by the Executive Director of EASO, Nina GREGORI, and the Belgian Secretary of State for Asylum and Migration, Sammy MAHDI. At the request of the Belgian authorities, the agreement will see EASO providing reception assets and equipment, personnel and technical expertise. The Agency will work with FEDASIL in terms of increasing short and medium-term capacity while ensuring that reception standards are in line with the Common European Asylum System (CEAS).
EASO's operational support will be based on two pillars:
+ First response to address emergency reception needs, notably by increasing the number of reception spaces available and improving the quality of existing emergency reception facilities; and
+ Medium-term response to increase reception capacity, by conducting an evaluation for, and supporting the establishment of, a modular emergency reception centre, as well as the enhancement of arrival processes.
In the short term, EASO will provide up to 150 reception units in the coming months in order to support an increase of capacity. This may be supplemented by additional units in the medium term, based on a further needs assessment in respect of the development of a modular emergency reception centre.
Up to 100 EASO personnel may be deployed throughout the period, including Site Management Experts, Information Provision Experts, Social Workers, Trainers, Child Protection Experts, a Reception Center Designer and interpreters.
(...)
Läs mer (Extern länk)
ECRE 21-12-17: EASO to support authorities struggling with reception crisis (Extern länk)
Se även:
Europeiska unionens råd 21-12-09: Migrations- och asylpakten: Rådet antar förordning om EU:s asylbyrå (Extern länk)
Lone refugee children go from homelessness in Greece to new lives across Europe
Legislative changes in Greece and a relocation programme have helped hundreds of unaccompanied refugee children get off the streets.
*Abed was just 11 years old when he left his parents and siblings in Iran and began the long and dangerous journey to Europe.
His family had fled to Iran from Afghanistan, their homeland, but they lacked residence permits and lived in constant fear of deportation. Without documentation, they could not access basic services like education for Abed and his siblings.
Initially, he travelled with an uncle. They walked after nightfall, and at one point were forced to run for their lives to escape gunfire and imprisonment. When they finally arrived in Turkey, they spent months living in cramped conditions at the behest of smugglers.
It took four attempts to successfully cross the Aegean from Turkey to Greece. "We had to take a boat from Turkey with 40 people," recalls Abed. "It was so scary."
Abed finally arrived on the island of Lesvos in 2019. At this point, his uncle left him to fend for himself and he became one of more than 1,000 unaccompanied asylum-seeking children in Greece at the time who were either homeless or living alone in precarious conditions in camps.
Unregistered and outside of the official system, many picked fruit or sold counterfeit cigarettes to survive. Others suffered from sexual exploitation or other forms of abuse, while many were detained by the authorities.
At the end of 2020, following sustained advocacy by the UN Refugee Agency, UNHCR, the Greek government brought in a new law that ended the detention of unaccompanied children on the sole grounds that they are homeless. This was followed in January of this year by the introduction of an Emergency Response Mechanism that offers support and a safety net for the children. The majority of them are now staying in official shelters.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Forced return monitoring systems - State of play in 27 EU Member States
Since 2014, FRA has been publishing an annual update of the forced return monitoring systems EU Member States have set up under Article 8 (6) of the EU's Return Directive. This overview describes different indicators for an effective forced return monitoring system. It includes the organisation responsible for monitoring forced return, the number of operations monitored in 2020, the phases of monitored return operations, the number of staff trained and working as monitors, and whether the monitoring body issued public reports about their monitoring.
All EU Member States have some form of return monitoring by law. But in practice, gaps remain. For example, in Germany and in Sweden the main monitoring entity is closely connected to the authority responsible for returns. Without sufficient separation between the two, a monitoring system cannot be entirely effective.
In some EU Member States, only very few operations are monitored or the monitoring is limited to the pre-return phase and does not cover in-flight and arrival phases of return. These are equally essential.
Developments over the years also show that the implementation of national monitoring systems is not linear. Particularly where it is project-based or based on a temporary agreement between the authority and the monitoring entity, an adequate forced return monitoring system may be in place but gaps re-emerge when the funding ends. Such gaps occurred in 2020 in, for instance, Italy, Bulgaria and Lithuania, where the assigned civil society organisations' financing expired.
In 2020, the Covid-19 pandemic considerably affected the number of returns in the EU. Consequently, return monitoring figures also decreased in 2020.
The table below compares developments in EU Member States. The overview does not cover the pool of forced return monitors under the European Border and Coast Guard Agency, Frontex.
Till tabellen (Extern länk)
Frontex 21-12-09: Frontex and ICMPD conclude project on developing pool of forced-return monitors (Extern länk)
Africa : New report exposes torture as a defining feature of the migration journey
Torture is present at every point on the migration roads in Africa, says a report published today by the World Organisation Against Torture (OMCT).
The report, titled The Torture Roads - The Cycle of Abuse against People on the Move in Africa, is the first to analyse comprehensively the experiences of migrants on the continent. It is the result of a unique collective research spanning two years, and covering eight countries in West, Central, East and North Africa that include places of origin and transit for migrants, asylum seekers and refugees who seek security, protection, and a better life. The research was carried out by a working group comprised of 10 human rights organisations from Africa and Southern Europe specialising in migration and torture, who interviewed over 250 refugees, asylum seekers and other migrants, as well as humanitarian workers and government officials.
"While migratory movements to Europe keep attracting a lot of attention, the strong nexus between migration and torture has largely remained in the shadows," said Gerald Staberock, OMCT Secretary General. "Our research exposes a crude reality: torture and other forms of ill-treatment are a trigger to migration; they are ubiquitous on the migration roads, where they have dramatically worsened over recent years; and finally, the vast majority of victims never receive any form of treatment, despite having suffered horrendous abuse."
(...)
Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)
2021 in review: Migration and forced displacement
From the pandemic to climate change, revisit the trends and events that shaped the year.
For the second year in a row, global mobility was shaped by the COVID-19 pandemic in unprecedented ways in 2021.
Cross-border travel by people with passports and visas isn't expected to return to pre-pandemic levels until 2024. Meanwhile, the number of those forcibly displaced due to climate disasters, conflicts, and violence - both within their countries and internationally - has continued to climb, from 82.4 million at the end of 2020 to more than 84 million by June 2021, according to the UN's refugee agency UNHCR.
Numbers for the second half of the year are not yet available, but climate crisis-linked flooding has displaced hundreds of thousands in China, Malaysia, South Sudan, and elsewhere across the globe since the beginning of October, and the second-order effects of the pandemic are exacerbating factors - from economic stagnation to political instability - that push people to migrate.
The inequitable distribution of COVID-19 vaccines is likely contributing to the dynamic by paving the way for poorer countries to be left behind while the economies of wealthier countries with higher vaccination rates rebound more quickly.
At the end of the first full year of the global vaccination effort, about 73 percent of shots administered so far have gone into arms in upper and upper-middle income countries while less than one percent of doses have been given to people in low-income countries.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sajjad fick jobb trots pandemin - hoppas få stanna i Sverige
Trots pandemin har många ensamkommande ungdomar lyckats få jobb vilket gör att de kan söka uppehållstillstånd i Sverige.
Uppsala stadsmission har ett projekt som hjälper ensamkommande unga med att hitta jobb innan deras tillfälliga uppehållstillstånd går ut.
"Jag blev bara jätteglad, jag är trygg här", säger Sajjad, en av 50 ungdomar som fått jobb tack vare projektet.
Hela inslaget (Extern länk)
Gymnasielagsunga har fått jobb i tid
Många av de ensamkommande unga, som omfattats av gymnasielagen, har fått jobb inom utsatt tid.
På Gotland tog 40 killar examen i juni och av dom har 33 nu en trygg anställning och en möjlighet att ansöka om permanent uppehållstillstånd.
"Det känns ju super, super kul. Jag hade en förhoppning om kanske fem, sex stycken", säger Maud Haag, på Vuxenutbildningen, som haft till uppdrag att hjälpa ungdomarna.
Hela inslaget (Extern länk)
Unequal care and social isolation a threat to refugee health
Never before have so many people been displaced by war and poverty. Such change and loss can leave deep psychological scars. A new thesis by Doctor Maria Sundvall at Karolinska Institutet is based on surveys and interviews with asylum seekers and refugees in Sweden about their encounters with the psychiatric and primary care services. The results of her studies can make a significant contribution to the dialogue between migrants, clinics and authorities.
What is your thesis about?
"Asylum seekers live in a particularly insecure situation and many have traumatic memories. Previous research shows that refugees have more health problems than the population of the host countries, especially when it comes to mental health. In my thesis, I've tried to improve our understanding of what happens when refugees seek care in Sweden and what their social networks mean for their health and integration," says Maria Sundvall, MD and doctoral student at the Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Karolinska Institutet.
Describe the four studies you've done.
"In the first two, we examined the psychiatric records of asylum seekers who had attempted suicide. The first comprised 88 asylum seekers and 88 controls with a Swedish personal identity number. We looked at known risk factors for suicide, such as previous trauma, and what assessments and interventions each of the groups received. We then accessed the psychiatric records of 18 female asylum seekers who were placed in compulsory psychiatric care following an attempted suicide.
"We also carried out a small interview study and a survey of 410 Iraqi refugees in Sweden to examine social factors affecting health and resilience, that is, the ability to move on after a harrowing experience. In this analysis we focused on the importance of social networks for the refugees' ability to adapt and their living situation."
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Läs abstract och hämta avhandlingen (Extern länk)
Mission impossible? The moral discomfort among bureaucrats encountering refugees
Authors: Nerina Weiss and Nina Gren
This article builds on qualitative interviews with employees in Norwegian and Swedish welfare state institutions and explores how they experience and make sense of their work with newly arrived refugees. The task of these street-level bureaucrats was to care for and simultaneously push the refugees to quickly become working taxpayers. Both as fellow human beings and as bureaucrats, however, our interlocutors struggled when dealing with refugees, who had experienced violence in their homeland or during flight. Experiences of violence and war seldom have a place in bureaucracy and our interlocutors were neither trained nor had the tools to deal with such experiences. We use the concept of moral discomfort to describe a reflective state necessary for the street-level bureaucrats to carry out their jobs in a way they deemed satisfactory. We thus attempt to move beyond simplifying descriptions of indifferent and immoral bureaucrats and point at the complexities and ambiguities of our interlocutors' work.
Läs mer (Extern länk)
ECRE publishes working paper on national recovery and resilience programmes
This working paper is a comparative analysis of the EU Member States' allocations of the financial resources, mix of grants and loans, they receive from the European Commission to support the COVID-19 recovery (via the so-called Next Generation EU).
While the European Commission has clarified that Next Generation EU (NGEU) should not include allocations for migration and border management, interventions to provide support to inter alia cohesion provide an opportunity to support activities that involve refugees and migrants through e.g. support of strengthening the asylum system, improving reception capacity, expanding access to social services.
The paper looks at which kind of actions will be funded and whether this responds to previous recommendations of the European Commission.
The research process consisted of checking the country needs identified in the European Semester report and then comparing the findings with the resources allocated in the National Recovery and Resilience Plans of EU Member States; to see how they are planning to use the money and filter out the issues related to migrants and refugees.
The research covered the following 10 countries, ensuring geographical diversity: Greece, Italy, Spain, Portugal, France, Belgium, Germany, Sweden, Poland and Czech Republic.
Each country has 5 sections as follows:
+ General social needs identified in the European Semester regarding migrants and refugees
+ Short description of the NRRP and reference to asylum, migration and integration
+ Other mentions of social inclusion and vulnerable or margnialised groups
+ European Commission assessment of the recovery and resilience plan with regard to social inclusion, and more specifically, third country nationals
+ NRRP allocation to other areas related to migration and asylum
(...)
Läs mer (Extern länk)
Rika kommuner ska hindras dumpa sina fattiga
Kommuner från norr till söder larmar om hur socialt utsatta plötsligt flyttar in och ber om hjälp.
Rikare kommuner pekas ofta ut som ansvariga.
Nu krävs nationell samordning och hållbar bostadsförsörjning för att stoppa problemet, enligt en ny rapport.
- Vi kommer att behöva vidta massor av åtgärder, säger civilministern Ida Karkiainen (S) till TT efter att ha fått länsstyrelsernas nya redovisning rörande så kallad social dumpning i sin hand.
- Framför allt handlar det om bostadsfrågorna, tänker jag. Det är en viktig beståndsdel i det här, säger civilministern som tillägger att fler ministerportföljer kan bli involverade.
Fenomenet - att kommuner, ofta i landsbygd och glesbygd, upplever att de får ta emot socialt utsatta personer som på olika sätt uppmanats att flytta - har varit på tapeten de senaste två åren.
Utsatta "uppmuntras" flytta
Storstadskommuner har av många pekats ut som ansvariga för förflyttningen av bland annat nyanlända, personer med sociala problem, missbrukare och hemlösa - men de slår ofta ifrån sig.
I en enkätundersökning som TT genomförde i slutet av 2019 uppgav drygt 70 procent - 113 kommuner - av totalt 159 svarande att de upplever att socialt utsatta människor kan ha uppmuntrats - till och med hänvisats - att söka bostad hos dem i stället för i hemkommunen. Siffran var högre - 79 procent - bland dem som definierar sig som landsbygds- eller glesbygdskommun.
2020 genomförde Statskontoret sin kartläggning, där man också kunde slå fast att socialt utsatta personer som på olika sätt uppmanats att flytta faktiskt är ett problem som förekommer.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Nyanlända skulle snabbare ut i jobb - över hälften kvar på Arbetsförmedlingen
Närmare 200 000 personer har deltagit i etableringsprogrammet för nyanlända de senaste tio åren. Över hälften av dem är fortfarande inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det visar en ny rapport.
Etableringsreformen lanserades i slutet av 2010, då Arbetsförmedlingen fick ta över ansvaret för nyanländas etablering från kommunerna. Syftet var att de nyanlända snabbare ska komma i sysselsättning.
Arbetsförmedlingen har nu släppt en rapport där myndigheten kartlagt hur det har gått. Sedan december 2010 har närmare 200000 personer deltagit i programmet - och i augusti 2021 var över hälften av dem inskrivna på Arbetsförmedlingen.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Läs arbetsförmedlingens pressmeddelande och hämta rapporten (Extern länk)
EU måste återställa rättigheter och värderingar vid Europas gränser
Vi är chockade över den fortsatta humanitära krisen vid gränsen mellan EU och Belarus. Det skriver Amnesty och över hundra andra civilsamhällesorganisationer i ett gemensamt upprop till EU.
Som europeiska civilsamhälles- och professionella organisationer som arbetar med asyl, migration, humanitär hjälp och mänskliga rättigheter är vi chockade över den fortsatta humanitära krisen vid gränsen mellan EU och Belarus. Den orsakar enormt lidande och har lett till att minst tio personer mist livet.
Vi fördömer Belarus agerande, men kräver också respons från EU, dess medlemsstater, och alla relevanta europeiska och internationella organisationer som överensstämmer med EU-rättsliga och internationella skyldigheter, samt med vad som är allmänt anständigt.
Det finns säkerhetsaspekter i konflikten mellan EU och Belarus, men de människor som befinner sig mitt i krisen utgör inte i sig själva något säkerhetshot och ska varken benämnas eller behandlas som om de vore vapen. Alla redogörelser tyder på att det finns många utsatta grupper bland de drabbade, inklusive gravida kvinnor, familjer med små barn och äldre eller skadade människor. Bland dessa finns människor som har flytt undan krig och förföljelse från Syrien, Jemen, Afghanistan och Irak och som, i avsaknad av säkra och legala vägar, inte har haft något annat alternativ för att nå säkerhet. Vi noterar också, att trots de allvarliga spänningar som existerar mellan de involverade staterna, är situationen hanterbar, och bör följaktligen hanteras på ett sådant sätt. Globalt sett hyser mer instabila länder ett större antal människor på flykt, trots att de möter mer komplexa utmaningar kopplat till geografi och säkerhet. Vad som behövs är en klarsynt hantering av situationen som inkluderar ett orubbligt försvar av rätten att söka asyl, och av EU-rätten och internationell lag.
Vi föreslår därför följande åtgärder:
(...)
Läs mer (Extern länk)
Sverige har stor moralisk skuld till unga afghaner
Baqer Akbari, på flykt för andra gången
Sverige är ett stort land med många fina värderingar och som svensk kan man vara stolt över sitt land. Det har jag sett och lärt mig under mina fem år i Sverige. Nu läser jag justitieministerns kommentar om oss unga afghaner. Ministerns syn på oss skyddsbehövande unga afghaner är skamlig för alla Socialdemokrater och alla svenskar som vill vara stolta över sitt land.
Ministern uttrycker sig så: "De flesta av dem skulle ha lämnat Sverige för länge sedan och har själva försatt sig i den här situationen. Jag tycker inte att Sverige står i någon slags moralisk skuld till dem."
Jo, Morgan Johansson! Jag tycker tvärtom. Du och ditt parti har en stor moralisk skuld till mig och mina vänner. Vet du varför? Jag väntade i två år på min asylutredning. Migrationsverket slarvade och fattade beslut i mitt ärende på en vecka. Efter två års väntan i en ständigt svår situation fick jag avslag. Anledningen till avslaget? Jo, ni ansåg att internflykt är möjligt i Kabul. Jag utvisades till Kabul och efter ett år kom talibanerna och tog över Kabul.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Interpellationsdebatt: Utlänningars identitet
Interpellation 2021/22:166 av Hans Eklind (KD)
Sverige har i dag ett allvarligt problem med personer som befinner sig i landet under falsk eller ingen identitet. Gränspolisen konstaterade nyligen att "vi har ett parallellsamhälle som bara växer och vi har tappat kontrollen över vilka som är här (i Sverige)". Migrationsverket bedömde 2017 att det finns nära 60 000 individer registrerade med två eller flera kända identiteter hos Migrationsverket. Det konstaterar dock samtidigt att mörkertalet är stort, vilket innebär att det troligen finns många fler.
En orsak till detta är Sveriges oförmåga att säkerställa identiteten på utlänningar som söker sig till Sverige. Exempelvis har enbart 14 procent av dem som sökt asyl i Sverige i år identifierat sig med en passhandling.
Att vi inte vet vilka personer som befinner sig i Sverige eller varför de är här är ett hot mot den allmänna ordningen och rikets säkerhet.
Det är uppenbart att dagens arbete med att klargöra utlänningars identitet har nått vägs ände och att ett kraftfullt omtag måste tas. En del i detta är Kristdemokraternas förslag om att identifiering ska kopplas till beviljandet av ett permanent uppehållstillstånd. Det bör ses som ett minimikrav att den som får rätt att vistas i Sverige permanent också måste göra sin identitet klar - och inte enbart sannolik.
När detta krav hanterades i riksdagen i juli i år valde Socialdemokraterna och regeringen att rösta mot ett förslag som gör Sverige tryggare och motverkar människoexploatering.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Avser statsrådet att införa ett krav på identifiering av dem som ska få permanent uppehållstillstånd?
Riksdagsdebatten med svar av statsrådet Anders Ygeman (Extern länk)
Asylsökande får ofta avslag på tvivelaktiga grunder
Hans Pettersson, präst i Svenska kyrkan
Jag har läst otaliga avslagsmotiveringar och chockerats av den låga kvaliteten. Sviktande bakgrundskunskaper och omöjliga beviskrav präglar ofta bedömningen av den asylsökandes trovärdighet.
I praktiken är det inte bara humaniteten utan också vårt lands ekonomi och status som rättsstat som tar skada, skriver Hans Pettersson.
Jag är präst i Svenska kyrkan och möter många människor som kämpar med utdragna asylärenden och konsekvenserna av avslag på ansökan om uppehållstillstånd. Enligt min erfarenhet är det ganska ovanligt att någon utvisas handgripligen. Vad som i stället händer är att en person efter ett tredje avslag mister bostad och bidrag, såvida personen inte har barn som är under arton.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sjukt att det lönar sig att riva hus för att slippa "fel" hyresgäster
Det är mer logiskt för flera Värmlandskommuner att ta den ekonomiska smällen för att riva sina hus än att sälja dem till nån som vill betala. Allt för att undkomma de rikare storstadskommunernas dumpning av mindre önskvärda medborgare.
Jag tar det igen: Värmlandskommuner river nu glatt sina hus av rädsla för att folk ska flytta in i dem om de säljer till en privat värd - och att det ska visa sig vara "fel" sorts folk.
Så sjuk är svensk bostadsmarknad och så sjukt och människofientligt är systemet vi har i dag där rika kommuner helt enkelt kan göra sig av med de kommuninvånare de inte vill ha. De bygger bara inga fler hyresbostäder trots att befolkningen ökar - och låter hyrorna på de som redan finns drivas upp till nivåer där bara medelklass har råd att bo.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Vi döljer människor i termer som "volymer" och "flyktingströmmar"
Av Sofia Camnerin , generalsekreterare Sveriges kristna råd
Vi behöver känna igen varandra som människor om världen ska bli hel. Det kristna budskapet handlar om en Gud som blir människa för att vi fullt ut ska bli människor, också för varandra, skriver Sofia Camnerin.
Julbudskapet handlar om att Gud blir människa. Den Högste, all äras konung, föds som ett spädbarn, akut på ett jordgolv, som en utestängd, i ett land under ockupation, av fattiga föräldrar som är tvingade iväg på skattskrivning.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Splittring kring budgetpost om bistånd - SD vill locka med 400 000 kronor
I högeroppositionens budget fick Sverigedemokraterna in vad man själva beskriver som "återvandringsmiljarden".
I SD diskuterar man nu idéer som återvandringskontor, uppsökande verksamhet och en återvandringsersättning på 400 000 kronor - men de tre partierna bakom budgeten är splittrade i frågan:
- Det är inte en återvandringsmiljard om vi börjar i den änden. Det är en återuppbyggnadsmiljard, säger KD-ledaren Ebba Busch.
Internt ser man i SD avsnittet om återvandring som en av segrarna i förhandlingarna med Moderaterna och Kristdemokraterna.
Partiet har under många år velat driva på frågan om återvandring och när Aftonbladet pratar med ledande SD-politiker nämns ersättningar på 400.000 kronor till den som som lämnar Sverige och lovar att inte komma tillbaka, som det främsta verktyget.
"Mer attraktivt"
SD:s ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt vill inte nämna någon specifik summa men bekräftar att man vill se en höjning av de 40 000 kronor per familj i kontantbidrag som i dag erbjuds av Migrationsverket till återvandrare.
- Det tror jag kan vara ett sätt. Att höja det och göra det mer attraktivt, säger han.
Andra förslag som diskuterats i SD är lokala återvandringskontor, att inrätta ett återvandringsdepartement, och uppsökande verksamhet, som Jimmie Åkesson nämnde när han fick frågor av Sveriges radio.
- Jag utesluter inte att det i vissa fall skulle kunna handla om att man också söker upp människor som inte har funnit sin plats i Sverige, sa han i sändningen.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna styr nu med budgetförslaget delar av statsminister Magdalena Anderssons politik.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
M & KD skapade fusk och misär - med berått mod
Uppehållstillstånd som sålts till diskare för 100 000 kronor. Arbetsgivare som ljuger för Migrationsverket.
Brottsligheten kring arbetskraftsinvandring har underlättats av M och KD i riksdagen. Det har inte gått en dag de senaste tolv åren utan att facken behövt ta strider för migrantarbetare som blivit utnyttjade, skriver Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna bjuder i en debattartikel 9 december in Socialdemokraterna till förhandlingar för att strama åt arbetskraftsinvandringen. M och KD har antingen glömt att de själva skapade det här systemet, eller hoppas att vi andra gjort det.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Svar på skriftlig fråga: Missbruk av asylsystemet
Fråga 2021/22:450 av Maria Malmer Stenergard (M)
Sveriges Radio har vid ett flertal tillfällen rapporterat om ukrainska jobbagenturer som erbjuder ett upplägg som systematiskt missbrukar det svenska asylsystemet. Dessa agenturer säljer jobbresor till Sverige, där de som kommer hit hänvisas till att söka asyl med en falsk asylberättelse. Därigenom får de under asylprocessen boende, ekonomiskt bidrag och eventuellt även undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd. Därefter finns möjligheten att med stöd av den så kallade spårbytarbestämmelsen beviljas tillfälligt uppehållstillstånd.
Den tidigare justitie- och migrationsministern Morgan Johansson försäkrade i Studio Ett den 8 december 2020 att problematiken skulle lösas när väl regeländringen som ger Migrationsverket rätt att upprätta och tillämpa en lista över säkra ursprungsländer för asylsökande kom på plats.
Regeländringen genomfördes den 1 maj 2021 - utan att listan över säkra länder omfattade Ukraina. Så trots regeländring och ändrade rutiner hos Migrationsverket av tillämpningen av möjlighet till undantag från kravet på arbetstillstånd rapporterade Sveriges Radio den 23 november 2021 att agenturer fortsatt lurar människor till Sverige.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att försvåra detta missbruk av asylsystemet?
Svar av Statsrådet Anders Ygeman (S) (Extern länk)
Dansk ex-minister döms till fängelse
Idag dömdes Danmarks tidigare invandrings- och integrationsminister Inger Støjberg till 60 dagars fängelse.
Riksrättsåtal väcktes mot Støjberg i början av året, gällande att hon år 2016 gav order om att åtskilja asylsökande par där den ena partnern var minderårig.
Hör Samuel Larsson, Sveriges Radios Danmarkkorrespondent, och Thea Wiborg, senioranalytiker på Öresundsinstitutet.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 21-12-21: Efter fängelsedomen - Folketinget kastar ut Støjberg (Extern länk)
AYS Special from the United Kingdom: Rhetoric vs Reality
In the fifth of our Winter Specials, our own Hannah Parry look at the situation for people on the move in the United Kingdom, with the Nationality and Border Bill looming over 2022. Now set apart from the European Union, the UK has continued to calculate exactly what that means for people claiming asylum, whilst also failing those who are already caught in the complex system.
The Nationality and Borders Bill - a piece of legislation aimed at rewriting how the UK assesses not just asylum claims, but also how refugees are treated after their claims are accepted - was strongly opposed by Amnesty International, the Joint Council of the Welfare of Immigrants and many other groups. Even UNHCR criticised the Bill for undermining international human rights law.
"UNHCR believes the UK's Nationality and Borders Bill would penalise most refugees seeking asylum in the country, creating an asylum model that undermines established international refugee protection rules and practices." UNHCR
The Bill, which successfully passed through the House of Commons in December, makes a distinction between those who arrive by small boats and trucks from mainland Europe and those arriving by other ways - for example those who have obtained a visa from their home country to visit the UK for another reason (studying or holiday) and claim asylum once here. It also gives powers to remove those already granted citizenship from those born and brought up in the UK.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Rekommenderade länkar:
Joint Council for the Welfare of Immigrants (Extern länk)
Refugee Action (Extern länk)
Royal National Lifeboat Institution (Extern länk)
NACCOM The No Accommodation Network (Extern länk)
Polen fortsätter att kriminalisera desperation och livsförhoppningar
Gabriel Itkes-Sznap
Situationen vid Polens östra gräns har inte förbättrats. Nyligen hittades en förfrusen och uttorkad gravid kvinna död i skogen. När en demokrati utfärdar undantagstillstånd bör man fråga sig vad för slags normalläge detta tillstånd reflekterar, skriver Gabriel Itkes-Sznap.
Läkarna kunde inte göra något för Avin Irfan Zahir, som dog för drygt två veckor sedan på ett sjukhus i den lilla polska staden Hajnówka. Volontärarbetare hade hittat den 38-åriga kurdiska kvinnan förfrusen och uttorkad i skogen. Hon låg på rygg och skrek av smärta, bredvid henne satt hennes man med korsade händer och parets fem barn. På sjukhuset konstaterades att hon varit gravid med ett sjätte; i tjugo dagar hade hon burit det döda fostret, sedan la kroppen av.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
ECRE News 21-12-10: Poland celebrates its border guard and restricts border access amid deadly crisis (Extern länk)
Sverige ger materielstöd till det växande antalet flyktingar i Ukraina
Justitiedepartementet har i dag beslutat att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får använda 3 000 000 kronor till bland annat materiel, personal och transport till stöd för det växande antalet interna och externa flyktingar i Ukraina. Insatsen startar under december 2021 och fortsätter in i början av 2022.
Den 9 december 2021 mottog MSB en förfrågan från EU:s civilskyddsmekanism om stöd till den ukrainska civilskyddsmyndigheten i form av boende och annat materiel till de flyktingar som befinner sig i landet. I Ukraina finns både internflyktingar och flyktingar som kommit till Ukraina via andra länder, däribland Belarus.
Justitiedepartementet har i dag, efter en hemställan från MSB den 22 december, beslutat om finansiering av insatsen. Sverige kommer att bidra med bland annat elverk, vattentankar och tält. MSB avser också att bidra med expertstöd för att vara behjälpliga med leverans, mottagande och montering.
- Det finns stora humanitära behov i området. Vi vill från svensk sida bidra till att förbättra situationen för de som tvingas fly internt i Ukraina eller tar sig till Ukraina från Belarus eller andra länder, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.
Målet är att det svenska bidraget ska leda till att myndigheterna kan förbättra hanteringen av flyktingmottagande genom leverans av prioriterade förnödenheter såsom vatten, elektricitet och nödboende.
Sverige bidrar återkommande med stöd till humanitära insatser via EU:s civilskyddsmekanism och tidigare under året har finansiering beviljats vid en handfull tillfällen, däribland till Indien, Litauen och Libanon.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Välkommen på Asylrättscentrums migrationsdag!
Den 27 januari 2022 bjuder Asylrättscentrum in till vår digitala migrationsdag. Dagen består av två pass, ett föreläsningspass och ett strategipass. Föreläsningspasset hålls på förmiddagen och är öppet för allmänheten och strategipasset sker under eftermiddagen och riktar sig till Asylrättscentrums huvudmän och medlemmar. Sista anmälningsdagen är den 24 januari och du anmäler dig genom att fylla i formuläret längst ner på den här sidan.
Vad betyder den nya migrationslagstiftningen?
Under förmiddagen är fokus för mötet kunskapsutveckling. 2021 har inneburit stora förändringar inom migrationslagstiftningen, därför inleds dagen med att vi ger en överblicksbild av den nya lagstiftningen samt vilka slutsatser och konsekvenser vi kan dra av den. Därefter följer tre korta föreläsningar som fokuserar på några av förändringarna.
Upplägg förmiddagen
09.30-10.00 Introduktion och återkoppling från förra migrationsdagen; Vad blev den nya lagstiftningen?
Föreläsare: Generalsekreterare Mårten Löfgren och chefsjurist Martin Nyman
10.10-10.40 Familjeåterförening. Föreläsare: jurist Siri Sandin
10.50-11.20 Den humanitära grunden. Föreläsare: jurist Tomas Alvarsson
11.30-12.00 Säkra ursprungsländer. Föreläsare: jurist Linnea Midtsian
Strategipass för huvudmän och medlemmar
Eftermiddagen handlar om Asylrättscentrums arbete och fokus för de kommande åren. Här får medlemmar och huvudmän möjlighet att ta del av organisationens strategi och påverka arbetet framöver.
(...)
Läs mer och anmälan (Extern länk)
Högt pris för afghaner i Sveriges "onödiga flyktingkris"
Bokens titel, "Den onödiga flyktingkrisen", är sprungen ur ett projekt med samma namn. Här beskrivs åren efter 2015, då fler flyktingar än vanligt sökte asyl i Sverige. I samband med boksläppet vid MR-dagarna i Göteborg intervjuade Sydasien författaren Ali Zardadi och redaktören Ingrid Eckerman, några av ett femtiotal medverkande.
Ingrid Eckerman är pensionerad läkare, människorättsaktivist och sedan många år tillbaka flitig Indienresenär. Inte minst är hon djupt engagerad i Bhopal och författare till boken The Bhopal Saga, som hon beskriver på sin blogg (se fotnot om Bhopalkatastrofen).
Ali Zardadi kom till Sverige 2016. Han var en av tusentals pojkar och unga män som sökte sig bort från krigets Afghanistan. Året efter skrev han boken "Ängeln och sparven", som uppmärksammats av bland andra Aftonbladet. Sydasien träffade och intervjuade honom redan i april 2018 (se länk till den artikeln i slutet av den här texten).
Han har talat offentligt förnuft till alla som velat lyssna om hur han och andra asylsökande verkligen behandlas. Han kunde snart flytande svenska, studerade, tog gymnasieexamen, fick fast anställning och 2021 permanent uppehållstillstånd. Nu funderar han på universitetsstudier. Statsvetenskap och journalistik lockar särskilt.
Sydasien träffar de två för en intervju vid MR-dagarna i Göteborg (mrdagarna.nu). På frågan om när Ali och Ingrid först träffades svarar Ali:
- Jag tror att det var den 11 mars 2017 klockan 11, säger han. Det var då vi hade den stora demonstrationen på Medborgarplatsen.
Deras vägar korsades där och då och löper sedan dess parallellt.
- Jag har ju inga biologiska barnbarn. Men Ali och de andra har adopterat mig som sin mormor, skrattar Ingrid Eckerman.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
'EU Migration Agencies: The Operation and Cooperation of Frontex, EASO and Europol'
Book review
David Fernández-Rojo's comparative analysis, published by Edward Elgar Publishing, explores the way in which the three agencies have grown together, and what this means for the future of migration management.
Reviewed by Jane Kilpatrick, Statewatch Researcher.
Published in 2021, between the announcement of the proposed New Pact on Asylum and Migration and the intensified scrutiny of the fundamental rights record of Frontex, perhaps the agency most synonymous with EU migration policy, this volume examines the expanding operational powers of the three agencies - Frontex, the European Asylum Support Office, now the EU Agency for Asylum, and Europol - critiquing the lingering narrative of the agencies as technical coordinators.
The book reaches a comparative conclusion that Europol plays a secondary operational role compared to Frontex and EASO, though if its pattern of expansion continues it would benefit from a Consultative Forum, Fundamental Rights Officer and an individual complaints mechanism, as with the other two agencies.
Through six chapters, EU Migration Agencies covers:
+ A comparison of the three agencies from their establishment to the reinforcement of their operational tasks since 2015;
+ Bilateral and multilateral cooperation by the agencies in terms of formal agreements and in practice;
+ The operational setting of the hotspot approach, and how this is now becoming permanent policy;
+ The limitations of each agency's reinforced operational tasks and cooperation with each other.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.
Följ Asylnytt: Asylnytt Facebook @Asylnytt twitter