Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt kommer ut 2-3 gånger per månad med nyheter i asylfrågor från nyhetsbyråer och tidningar, politiska organ, myndigheter och frivilligorganisationer. Nyhetsbrevet nedan och arkivet i högermenyn innehåller citat och referat, inga egna kommentarer. Källor, se nedan. (För praxisnotiser och redaktörens egna texter; se den grå rutan.)
SÖK BLAND RUBRIKERNA I DETTA NUMMER:
Proposition: Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande
I propositionen föreslås ändringar i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för att åstadkomma en jämnare fördelning över landet av boendeplatser för skyddsbehövande som kommer till Sverige med stöd av EU:s massflyktsdirektiv.
Det föreslås att
+ lagens bestämmelser ska gälla redan från den tidpunkt då utlänningen ansöker om tillfälligt skydd,
+ Migrationsverket, samtidigt som myndigheten behåller huvudansvaret för mottagandet, ska få anvisa en kommun att ordna boendet för personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, och
+ kommunerna ges befogenhet att anordna boenden för dessa personer. Kommunerna ska få ersättning för att anordna boenden. Dessa ersättningar kommer, liksom bl.a. fördelningen av anvisningar, att regleras i förordning. Med anledning av det föreslås att lagen kompletteras med ett bemyndigande och kriterier för fördelningen.
Slutligen föreslås att även bestämmelserna i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. ska gälla från den tidpunkt då utlänningen ansöker om tillfälligt skydd.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Läs eller hämta propositionen (Extern länk)
Justitiedepartementet pressmeddelande 22-05-25 (Extern länk)
Följdmotion av Tony Haddou m.fl. (V) (Extern länk)
Följdmotion av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M, KD) (Extern länk)
Följdmotion av Ludvig Aspling m.fl. (SD) (Extern länk)
Se även:
Justitiedepartementet 22-05-20: Uppdrag till Migrationsverket om fördelning av boende för vissa skyddsbehövande (Extern länk)
Justitiedepartementet 22-06-02: Ersättning till kommuner som anordnar initiala boenden för personer från Ukraina (Extern länk)
Uppdrag till Migrationsverket att föreslå insatser för att stödja återvandring till Ukraina
Regeringen uppdrar åt Migrationsverket att analysera behovet av insatser för att stödja återvandring och frivilligt återvändande av de ukrainska medborgare som har sökt skydd i Sverige. I uppdraget ingår att ta fram förslag på vilka insatser som skulle kunna erbjudas.
I uppdraget ingår följande två delar:
1. Analysera behovet av insatser för ukrainska medborgare i Sverige som vill återvandra till sitt hemland under tiden som massflyktsdirektivet är aktiverat och föreslå lämpliga insatser. Migrationsverket ska även bedöma hur många personer som kommer att vilja återvandra under tiden de har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.
2. Analysera behovet av insatser för frivilligt återvändande av ukrainska medborgare efter att massflyktsdirektivet har avaktiverats, eller efter lagakraftvunnet avlägsnandebeslut, och föreslå lämpliga insatser.
Analyserna ska innehålla konsekvensbeskrivningar och kostnadsuppskattningar av de eventuella insatser som föreslås. Migrationsverket ska i första hand undersöka om det är lämpligt att använda befintliga stödmekanismer.
I båda dessa delar ska Migrationsverket beakta hur andra länder, fram för allt EU-länder, hanterar frågorna om återvandring och återvändande vad gäller ukrainska medborgare. Vidare ska arbetet på EU-nivå beaktas. I arbetet bör Migrationsverket även beakta tidigare erfarenheter av återvandring från Sverige t.ex. efter krigen på västra Balkan. Myndigheten ska även särskilt beakta och nyttja möjligheten att finansiera insatser med hjälp av extern finansiering.
Migrationsverket ska under uppdraget samverka med Regeringskansliet (Justitiedepartementet). Slutredovisning av uppdraget ska ske senast den 9 juni 2022 av den första delen och senast den 31 augusti 2022 av den andra delen.
Hämta dokumentet (Extern länk)
Läs mer om boendet och villkoren för ukrainarna, nedan under rubrikerna "Mottagande och bemötande av skyddssökande" och "Stöd och solidaritet"
Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden
Lagen om särskild utlänningskontroll ska upphävas och ersättas av en ny lag - lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Precis som den tidigare lagen om särskild utlänningskontroll gäller den nya lagen utlänningar som utgör ett kvalificerat hot mot Sveriges säkerhet. Syftet är att uppnå en mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering när det gäller dessa personer. Den nya lagen får en helt ny struktur och till viss del nytt innehåll.
Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att införa en ny förvarsgrund som innebär att den som bryter mot ett beslut om anmälningsskyldighet ska kunna tas i förvar med stöd av den nya lagen.
Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Bifall till motionsyrkanden med tillkännagivanden om att införa en ny förvarsgrund och om att tillsätta en ny utredning, tvångsmedel, diplomatiska garantier, registrering av biometriska personuppgifter och begränsning av ekonomiska rättigheter. Avslag på övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll dels reservation 5 under punkt 5, reservation 10 under punkt 8, reservation 11 under punkt 9, reservation 12 under punkt 10 samt reservation 13 under punkt 11, dels i övrigt utskottets förslag.
Samlingssida med betänkandet, riksdagsdebatt, omröstningar och beslut (Extern länk)
Nya regler för arbetstillstånd från den 1 juni
Den 1 juni börjar nya regler för arbetskraftsinvandring att gälla. Till det nya hör att det införs krav på anställningsavtal och att arbetsgivare blir skyldiga att rapportera om anställningsvillkoren försämras. Syftet med förändringarna som införs nu är bland annat att motverka utnyttjande av arbetstagare samt att attrahera och behålla internationell kompetens.
Hittills i år har närmre 29 000 personer sökt ett första arbetstillstånd i Sverige.
- Redan idag är Sverige ett attraktivt land för personer som vill komma till Sverige för att arbeta. De nya reglerna ger Migrationsverket fler verktyg för att fortsätta främja en arbetskraftsinvandring som möter företagens behov av kompetens och förhindrar att människor drabbas av oseriösa arbetsgivare, säger Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.
Carl Bexelius framhåller att de nya reglerna är en del av flera kommande förslag på förändringar av regelverken som omfattar arbetskraftsinvandring. I regeringens utredning Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering, som väntas träda i kraft i början av 2023, kommer ytterligare skärpningar för att motverka att arbetstagare utnyttjas.
Fler arbetsmoment och mer komplex lagstiftning
Med anledning av lagändringarna som träder i kraft 1 juni ökar kraven på Migrationsverket som får fler moment att hantera i sin handläggning och kontroll.
- Vi välkomnar de nya reglerna och hoppas att de kan stärka villkoren för utländska arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt ser vi att det är omfattande förändringar som innebär fler arbetsmoment och en mer komplex lagstiftning att förhålla oss till. Det kommer sannolikt att påverka våra handläggningstider inom arbetstillstånd, säger Carl Bexelius.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Justitiedepartementet 22-06-01: Skärpta regler för arbetskraftsinvandring träder i kraft (Extern länk)
Nya regler ska locka utländsk kompetens
Från den 1 juni gäller nya regler för arbetskraftsinvandring. Syftet är bland annat att motverka att utländska arbetare utnyttjas samt göra det lättare att locka internationell kompetens.
- Vi tycker att det är bra att det kommer lagstiftning på plats som reder ut begreppen och ändrar förutsättningarna, både för att vi ska få hit kompetens och för att enskilda arbetstagare inte ska drabbas av oseriösa arbetsgivare, säger Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.
En förändring som följer med den nya lagstiftningen är att det kommer att krävas ett anställningsavtal för att bli beviljad arbetstillstånd.
Migrationsverket kommer också att kunna kräva att arbetsgivaren redovisar arbetsvillkoren för arbetstagaren. Arbetsgivaren kan även bli skyldig att anmäla om villkoren i anställningsavtalet försämras.
Särskilt uppehållstillstånd
För högkvalificerade och välutbildade personer införs ett särskilt uppehållstillstånd i upp till nio månader för att söka arbete eller starta företag i landet.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Dalarna 22-05-31: Ny lag om gästarbetare - Ali Omumi tar åt sig äran: "Äntligen" (Extern länk)
Storbritannien/ Clear majority of people crossing Channel are refugees, says UNHCR
The UN refugee agency has said "a clear majority" of people arriving in the UK by small boats across the Channel should be considered to be refugees, in a challenge to the home secretary, Priti Patel.
Patel told MPs and peers last year that 70% of people making the crossing were "single men who are effectively economic migrants", and the government has repeatedly referred to them as "migrants".
The United Nations high commissioner for refugees (UNHCR) told the Guardian that those travelling by small boat to the UK should be considered to be asylum seekers or refugees, and not migrants.
Home Office staff are this week sending out the first formal removal letters to people who have arrived in small boats, warning them they will be sent 4,000 miles away to Rwanda. The first plane is supposed to leave the UK for the east African state in two weeks.
The policy is explicitly focused on people who arrive via so-called "irregular" routes, such as in small boats across the Channel or hidden in lorries.
The UNHCR said the government's data challenged claims that most people travelling to the UK by small boat were economic migrants. "Based on currently available Home Office data, UNHCR considers that a clear majority of those recently arriving to the United Kingdom by boat are likely to be refugees. Refugees and asylum seekers are not, and should not be described as, 'migrants'," the spokespesaid.
"Access to asylum should never be contingent on mode of arrival or nationality. Equally, the only way to establish whether people are refugees is through a fair and efficient determination of their claims, for which the UK has a clear responsibility."
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Storbritannien/ UK insists on the Rwanda plans, in spite of clear data and hunger strikes
UNHCR considers that a clear majority of those recently arriving in the United Kingdom by boat are likely to be refugees. "Refugees and asylum seekers are not, and should not be described as, 'migrants'," the Agency's spokesperson said to the media. However, the government insists on its plans.
This week, Home Office staff are sending out the first formal removal letters to people who have arrived in small boats, warning them they will be sent 4,000 miles away to Rwanda. The first plane is supposed to leave the UK for the east African state in two weeks.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Storbritannien/ asylum seekers choice between war zones they fled and Rwanda
High number of first 100 people to be sent to Rwanda are from Sudan, despite being small number of those crossing the Channel
The Home Office is offering to fly asylum seekers back to the conflict zones they escaped from if they do not wish to be sent to Rwanda, the Guardian has learned.
Documents issued to the first group of asylum seekers facing removal to the east African country state that the Home Office voluntary returns service can help them go back to their home country.
The document adds: "You have the option to leave the UK voluntarily. However, should you be removed it will be to Rwanda."
All of those who face being sent to Rwanda have had their asylum claims deemed 'inadmissible' by the Home Office because of their method of reaching the UK - generally crossing the Channel in a dinghy.
The letter adds: "There is no right of appeal against the decision to treat your asylum claim as inadmissible."
Those currently detained for offshoring include Syrians, Sudanese, Afghans, Eritreans, Iranians and Iraqis, some of whose home countries are active conflict zones.
Karen Doyle of Movement For Justice, said: "It's as if the Home Office is saying to this group of asylum seekers: 'Here's a hell we created for you in Rwanda but you can choose to go back to the hell you escaped from instead.' This is not a choice. These are refugees who cannot return home. In practice this is ripping up the UK's stated commitment to refugees."
A significant number of those in the first group of 100 who have been targeted for offshoring to Rwanda are from Sudan.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Ungern/ Ungern inför undantagstillstånd - på grund av kriget i Ukraina
I Ungern har man infört undantagstillstånd - på grund av kriget i Ukraina. Det meddelade premiärminister Viktor Orban idag.
Parlamentet behöver ha utrymme att snabbt svara på utmaningar, sa han.
Undantagstillståndet ger Orban rätt att snabbt besluta om åtgärder genom dekret. Orban har tidigare infört undantagstillstånd på grund av migration och coronapandemin.
Hela inslaget (Extern länk)
Från Afghanistan/ Sahar, 22, ska utvisas till Talibanerna: Kommer straffa mig
Sverige sticker ut - beviljar färre än något annat EU-land
Chalmersstudenten Sahar Soltani, 22, ska utvisas.
Hon och hennes familj är några av de många afghaner som riskerar att skickas tillbaka samma väg som nyligen trafikerades av svenska evakueringsplan som räddade människor undan talibanregimen. Nu är Sverige i stället det land i EU där asylsökande från Afghanistan har svårast att få uppehållstillstånd.
- Hur ska vi överleva där? säger Sahar.
Ingen lägger märke till Sahar Soltani när hon vandrar genom campusområdet på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Hon bär på en tung ryggsäck med dator och kurslitteratur och när hon en stund senare sitter på skolans bibliotek med en bok om global nätverkskommunikation uppslagen framför sig, ser hon ut som vilken student som helst.
Det är hon inte.
Samtidigt som hon läser andra terminen här kämpar hon med oron över att Migrationsverket nyligen beslutade att hon, hennes föräldrar, 16-åriga systern Sara och bröderna Elias, 12, och Benjamin, 6, ska utvisas till talibanernas Afghanistan.
Det är inget hon har berättat om för sina kursare.
- De tror att jag har det bra och att jag är på samma nivå som dem, säger hon samtidigt som hon plockar fram sin laptop.
Kom till Sverige 2015
I mitten av augusti förra året såg hon filmklippen på människor som i desperation klamrade sig fast vid plan som var på väg att starta, för att sedan falla mot sin egen död. Det asylsökande afghaner varnat för, hade till slut inträffat. Talibanrörelsen var tillbaka vid makten och samma skräck som en gång drivit Sahars familj att lämna landet, gick nu att bevittna i scenerna från flygplatsen i Kabul.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Från Afghanistan/ Migrationsverket om siffran som sticker ut: Tankeväckande
Studenten Sahar, 22, ska utvisas till Afghanistan. Hon är inte ensam.
Asylsökande afghaner har svårare att få uppehållstillstånd i Sverige än andra EU-länder.
- Det saknar betydelse, men det är tankeväckande, säger Per Adolfsson på Migrationsverkets rättsavdelning.
Uppgifter från EU:s statistikbyrå Eurostat visar att Sverige under årets första kvartal beviljade 180 afghaner uppehållstillstånd och fattade 120 beslut om utvisning.
Andelen positiva besked låg alltså på 60 procent.
Det placerar Sverige i en särställning i Eurostats statistik.
Inget annat land som under början av året fattade beslut i afghanska medborgares asylärenden, har en lika låg andel bifall.
Tyskland (92 procent), Spanien (99), Italien (95), Grekland (95), Österrike (93), Schweiz (98) och Nederländerna (99) hade alla en betydligt högre andel beviljade uppehållstillstånd.
I ett par länder, Liechtenstein och Polen, ledde varje asylansökan till positivt besked (för Polens del rörde det sig om 25 personer och för Liechtenstein om 5).
"Statistik är knepigt"
Det var bara Frankrike, ett land dit många afghaner med svenska avslag tidigare sökt sig och beviljats uppehållstillstånd, som med en bifallsandel på 64 procent låg i närheten av den svenska nivån.
- Statistik är alltid knepigt. Jag vet inte hur man gör i andra länder, säger Per Adolfsson, tillförordnad chef för migrationsrättsenhet vid Migrationsverkets rättsavdelning, som har till uppgift att styra och stödja operativ verksamhet i asyl- och migrationsrättsliga frågor.
Är Eurostats siffror inte att lita på?
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Från Kongo/ UNHCR concerned by violence displacing thousands in North Kivu
UNHCR, the UN Refugee Agency, is deeply concerned about the urgent and large-scale needs of more than 72,000 people who have been displaced by fighting in recent days in North Kivu Province, eastern Democratic Republic of the Congo (DRC).
Since 19 May, intense fighting has shaken Rutshuru and Nyiragongo territories as militias claiming to be part of the M-23 armed group clash with government forces in a continuing struggle north of Goma, the provincial capital.
At least 170,000 civilians have been displaced, often repeatedly since an escalation of fighting in eastern DRC from November 2021. The latest wave of violence has driven tens of thousands of people from their homes in search of relative safety in different parts of the province, including Goma. Over the past week alone, some 7,000 have also reportedly crossed over to neighbouring Uganda - a country already hosting more than 1.5 million refugees.
Those on the move are exposed to constant violence. Fields and shops left abandoned are at high risk of being looted, threatening livelihoods. Women and girls are exposed to sexual violence, including rape, as well as physical threats and extortion by the warring parties. Numerous children have been separated from their families. The fighting comes just as communities previously displaced by insecurity in the region had tentatively begun to return home and re-establish their lives. This cycle of violence and displacement has become a repeated source of despair and danger.
Thousands of people displaced by the current clashes are facing difficulties in finding shelter and basic household items, as well as accessing food and clean water. Some count on the generosity of Congolese families, others have sought safety in schools, churches and sites built by the authorities for those forced to flee the Nyiragongo volcano eruption of May 2021.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Från Somalia/ Landinformation: Säkerhetssituationen 2021-2022 (version 2.0)
Sammanfattning
Konflikten i Somalia består av flera mer eller mindre sammanlänkade konflikter. Konflikternas struktur ser olika ut i regionerna. I stora drag kan sägas att strukturen kan delas in i två huvuddrag. I södra och centrala Somalia är Al-Shabaab närvarande och aktiva. Deras tillvägagångssätt med attacker som inkluderar såväl bombdåd som beskjutning mot civila som har en profilerad roll på regeringssidan präglar konfliktens art. Men det förekommer även väpnade sammandrabbningar mellan olika kontrahenter i de olika lagren av konflikten. I de flesta områden i norra delarna av landet är Al-Shabaabs närvaro inte lika påtaglig. Väpnade sammandrabbningar mellan andra aktörer i de pågående konflikterna sätter en mer påtaglig prägel på konfliktens struktur. Konfliktintensiteten också är markant lägre än i södra och centrala Somalia.
Konflikten har under tiden 1 juli 2021 och framåt präglats av den utdragna och försenade valprocessen, där splittringen inom regeringssidan varit en tydlig del av våldet i konflikten. USA har en betydligt lägre profil än 2020 och tidigare, de har dragit tillbaka sina trupper från landet och har endast genomfört ett fåtal flyganfall. Al-Shabaab har profiterat på situationen och ökat intensiteten i sina attacker. Situationen påverkas också av den rådande torkan som driver konflikter om de minskande resurserna. Möjligheten för de som drabbas av torkan att söka skydd och få humanitär hjälp påverkas också av konflikten.
I Banadir/Mogadishu och Nedre Shabelle är konfliktnivåerna som mest intensiva, men även Galgaduud har en hög konfliktnivå följd av Hiraan, Mellersta Shabelle och Bay. Regionerna Gedo, Bakool och Mudug har en lägre konfliktintensitet jämfört med ovan nämnda regioner, men jämfört med Somalias norra delar är de ändå högre. I norra delarna är det endast Bari som har en något högre konfliktnivå och där Al-Shabaab har en synlig närvaro.
Hämta rapporten (Extern länk)
Från Turkiet/ Aysen, 45, såg sitt namn på läckt Natolista i turkiska medier
När Aysen var 17 år gammal blev hon torterad i turkiskt fängelse.
I fredags, efter 14 år som svensk medborgare, såg hon sitt namn i turkiska medier - omskriven som en av dem Erdogan vill att Sverige ska lämna ut.
- Släpp mig nu, det räcker nu. Jag satt i fängelse fem år, det räcker. Låt mig bara vara, säger hon.
33 namngivna personer som fått politisk asyl i Sverige eller Finland. Det uppges vara konkreta orsaken till att Turkiet inte låter Sverige gå med i Nato.
Landets president Recep Tayyip Erdogan har sagt att han tycker Sverige måste "sluta tillåta PKK-individer att existera".
För några dagar sedan fick gymnasieläraren Aysen, 45, höra att listan läckt i turkiska medier. Hon blev nyfiken på vilka som nämndes på den.
- Jag tänkte - vilka stackare finns på den där listan? Så såg jag mitt namn, och mitt hjärta stannade en stund. Sedan skrattade jag, men det växlade snabbt till oro. Jag fick feber och började skaka. Det finns ingen vinst att ta mig?
Torterades i fängelse
När Aysen var 17 år gammal bodde hon i turkiska Kurdistan och var aktiv inom Turkiets kommunistiska parti.
- Jag intresserade mig för politik och ville göra världen bättre, det har jag gjort i hela mitt liv.
En vinter var hon uppe i bergen där Turkiet stred mot kurdiska organisationer i decennier för att få vad hon kallar en politisk utbildning, vilket gjordes i samarbete med den terrorstämplade organisationen PKK. Men där var stridigheter, vilket inte var någonting för henne, och hon lämnade snabbt.
När hon kom tillbaka greps hon av turkisk polis. Tortyren började direkt.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Från Turkiet/ Politiska flyktingen: "Orolig att jag blir utlämnad av Sverige"
Han är dömd till livstids fängelse tre gånger om i Turkiet.
Återvänder han är han säker på vad som väntar.
- Då får jag aldrig mer se solen, säger Bülent Kenes.
Turkiska staten slog ned hårt på regimkritiska medier i mitten av 2010-talet.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Från Ukraina/ Ukrainska flyktingar nekas växla sin valuta: "Pengarna är som papper"
"Du har dina pengar men det är som papper", säger Liliana från Ukraina som nu bor i Kosta. Hon har försökt växla sina ukrainska pengar, men nekats.
Länsstyrelsen i Kronoberg säger att flera samhällsaktörer, bland annat Växjö kommun hört av sig om problemet och konsekvensen att flyktingen helt står utan pengar i Sverige.
"Problemet blir att man har pengar som man inte kan använda och då som jag förstått det har man inte rätt till den dagliga ersättningen i Sverige", säger Carin Lamme Lindh, på länsstyrelsen.
Hela inslaget (Extern länk)
Från Ukraina/ Hårda strider i Donbass - många flyr till Ryssland
I Ukraina har kriget pågått i över tre månader och fokus för Ryssland verkar ligga på de östra delarna av landet och att vinna mark i Donbas.
En del av dem som flytt har tagit sig till Ryssland. Men enligt uppgifter försöker ryska myndigheter förhindra flyktingar att ta sig vidare till EU.
Sveriges Radios korrespondenter Lubna el-Shanti och Johan-Mathias Sommarström är på plats i Rivne i västra Ukraina.
Hela inslaget (Extern länk)
UNHCR 22-06-03: After 100 days of anguish, UNHCR is focused on protection and shelter (Extern länk)
Grekland/ Grekland stoppade 590 migranter
Grekland hindrade minst 590 migranter från att olagligen ta sig in på grekiskt vatten från grannlandet Turkiet.
Migranterna ska enligt ett uttalande från Greklands kustbevakning ha befunnit sig i segelbåtar och uppblåsbara gummibåtar i östra Egeiska havet.
Enligt kustbevakningen tros migranterna tidigare ha varit på väg mot grekiskt vatten vid olika tillfällen men upptäckts och fått vända tillbaka.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Medelhavet/ 70 saknas efter båtolycka på Medelhavet
Minst 70 människor saknas sedan en överfull båt med migranter sjunkit utanför Tunisien, enligt landets kustbevakning.
Båten kapsejsade utanför hamnstaden Sfax. Runt 100 människor befann sig ombord.
- Enligt den inledande utredningen lämnade den uppblåsbara båten kusten i Zuwara i Libyen på söndagskvällen med runt 100 personer ombord, säger Houcem Eddine Jebabli, talesperson för tunisiska nationalgardet.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Bulgarien/ Migrants brutally pushed back at Turkish border
Bulgarian authorities are beating, robbing, stripping, and using police dogs to attack Afghan and other asylum seekers and migrants, then pushing them back to Turkey without any formal interview or asylum procedure, Human Rights Watch said today.
"Bulgarian authorities are brutally and summarily pushing back migrants and asylum seekers across the land border with Turkey," said Michelle Randhawa, refugee and migrant rights officer at Human Rights Watch. "The European Union should ensure that Bulgaria immediately stops the illegal and dehumanizing pushbacks at its borders and allows asylum seekers access to fair asylum procedures."
In July 2021, the European Court of Human Rights (ECtHR) unanimously ruled that the Bulgarian government had violated articles 3 and 13 of the European Convention on Human Rights, the prohibition against torture and inhuman and degrading treatment, and the right to a remedy when, in 2016, it pushed back a Turkish journalist to Turkey without a risk assessment or allowing him to challenge his removal. At the end of 2021, the Bulgarian Helsinki Committee reported there had been 2,513 pushbacks from Bulgaria, involving 44,988 people. In 2020, it reported that Bulgarian authorities pushed back 15,173 people.
Human Rights Watch interviewed 15 Afghan men between November 2021 and April 2022. They described being victims of 19 pushbacks by Bulgarian authorities from Bulgaria to Turkey. Seventeen occurred between October and April and two in the summer of 2021.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Omni 22-05-26: Bulgariska myndigheter misshandlar asylsökande (Extern länk)
Polen/ Ukrainians are welcomed while refugees from elsewhere face crackdown
More than 3.5 million of the 6.5 million people who have fled Russia's invasion have entered the EU at the Poland-Ukraine border, mainly to open arms and a hot meal. This situation stands in stark contrast to the reception for refugees from the Middle East, Africa, and South Asia a couple of hundred kilometres to the north, in Poland's densely forested northeast.
Thousands of soldiers and police continue to patrol the border with Belarus as construction on a 350-million-euro wall intended to keep out asylum seekers and migrants nears completion. Meanwhile, aid volunteers are bracing for an uptick in attempted crossings during the warm summer months while contending with increasingly hostile treatment from authorities.
"For the people who flee from Ukraine, when you go to the border and put them in your car and your home, you are a hero; when you do the same for someone who passed the Belarusian border, you are a criminal. This is something we cannot understand," said Maria Radwa?ska, the 39-year-old coordinator of Warsaw's Club of Catholic Intelligentsia (KIK), a Polish civil society organisation that operates an aid station near the Poland-Belarus border.
A geopolitical showdown last year led to a sharp increase in the number of asylum seekers and migrants attempting to enter the EU from Belarus. The situation turned into a humanitarian crisis as EU member states Lithuania, Latvia, and Poland deployed their armies and police and pushed people back from their borders, while Belarusian security forces tried to push them back into the EU. Thousands ended up stuck in the forest - facing abuse from both sides - and at least 21 died.
During the harsh winter months, the crisis largely slid from view as the number of people crossing declined and attention shifted to focus on Russia's invasion of Ukraine, which began at the end of February.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Mexiko/ Asylum seekers face abuses at southern border
Migrants and asylum seekers who enter Mexico through its southern border face abuses and struggle to obtain protection or legal status as a result of policies aimed at preventing them from reaching the US, Human Rights Watch said today. As leaders meet in Los Angeles for the Summit of the Americas, they should commit to ending abusive anti-immigration policies and to ensuring people seeking protection are received humanely in the US, Mexico, and elsewhere.
Refugee status applications and migrant apprehensions in Mexico have risen dramatically as US President Joe Biden has continued restricting access to asylum at the US southern border, and pushed Mexican President Andrés Manuel López Obrador to heavily regulate travel to and within Mexico in order to prevent non-Mexican migrants from reaching the US. Those who cross Mexico's southern border fleeing violence and persecution struggle to obtain protection, face serious abuses and delays, and are often forced to wait for months in inhumane conditions near Mexico's southern border while struggling to find work or housing.
"Outsourcing US immigration enforcement to Mexico has led to serious abuses and forced hundreds of thousands to wait in appalling conditions to seek protection," said Tyler Mattiace, Americas researcher at Human Rights Watch. "The Summit of the Americas is an opportunity for regional leaders, including presidents Biden and López Obrador, to commit to a regional migration agreement that moves away from heavy-handed enforcement policies and towards protection and human rights."
Leaders from the Western Hemisphere are expected to sign a regional declaration on migration and protection during the Summit of the Americas, hosted by President Biden in Los Angeles. Any agreement signed should include commitments by leaders to restore and expand access to protection across the continent, to end heavy-handed enforcement policies that have led to abuses.
(...)
Läs mer, bakgrund, statistik, vittnesmål (Extern länk)
Amnesty International 22-05-23: Upholding dangerous immigration policy will harm people throughout the Americas (Extern länk)
Sydostasien/ UNHCR shocked at Rohingya deaths in boat tragedy off Myanmar coast
UNHCR, the UN Refugee Agency, is shocked and saddened by reports that more than a dozen Rohingya - including children - have perished at sea off the coast of Myanmar over the weekend.
While details remain unclear, initial reports suggest the boat left Sittwe in Rakhine State, Myanmar on 19 May. It encountered bad weather in waters off Ayeyarwady Region, causing it to capsize near the coast of Pathein township on Saturday, 21 May.
At least 17 people are feared dead, with distressing reports of bodies found on the shore and the local communities burying the dead.
"The latest tragedy shows once again the sense of desperation being felt by Rohingya in Myanmar and in the region,'' said Indrika Ratwatte, UNHCR's Director for Asia and the Pacific. "It is shocking to see increasing numbers of children, women and men embarking on these dangerous journeys and eventually losing their lives."
In Myanmar, UNHCR is urgently seeking more information on survivors that have arrived on shore in order to assess their situation.
Over the past decade, thousands of Rohingya have left by sea from the refugee camps in Cox's Bazar, Bangladesh and Rakhine State in Myanmar.
"The root causes of these deadly journeys need to be addressed. Additionally, all countries in the region must come together to ensure the rescue and disembarkation of all those in distress at sea," UNHCR's Ratwatte added.
UNHCR reiterates its warning that collective failure to act will continue to lead to tragic and fatal consequences. It is imperative to take action against criminals, smugglers and traffickers who prey on the most vulnerable.
UNHCR and partners continue to actively engage refugee and host communities, raising awareness about the risks of falling victim to criminals responsible for these deadly journeys.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
UNHCR 22-05-25: UNHCR's Grandi urges redoubled support for Rohingya refugees, host communities in Bangladesh (Extern länk)
Internationellt/ UNHCR calls on states to lift pandemic-related asylum restrictions
More than two years on from the outbreak of the COVID-19 pandemic, at least 20 countries across the world today still deny access to asylum for people fleeing conflict, violence, and persecution based on public health measures. Some of these countries apply exceptions for the entry of asylum seekers in an inconsistent or arbitrary manner.
The latest figure of denial of access to asylum represents an improvement in how states handle the admission of asylum seekers since the onset of the pandemic. At the height of the emergency, 100 countries initially restricted access to asylum seekers, placing people already at risk in even more danger.
While states have the sovereign right to regulate the entry of non-nationals, the right to seek asylum and the prohibition of returns to situations of danger are central tenets of international law. This also prohibits countries from rejecting asylum seekers at borders.
"I appeal to the states that continue to maintain these restrictions to lift them urgently, in order to enable people to seek safety and protection," said UN High Commissioner for Refugees, Filippo Grandi.
"With wars and violence raging across the world, and people fleeing from persecution, these measures deny the fundamental human right of people to seek asylum. Women, men and children continue to be turned away at land borders and sea; or are returned or transferred to countries where they may face threats to their life or freedom."
UNHCR has repeatedly warned that measures that deny asylum seekers entry at borders are not only contrary to international law but are also not necessary to address public health risks.
Throughout the pandemic, UNHCR worked with and urged states to uphold their international legal obligations to asylum seekers and provided guidance and technical advice on how to safeguard the rights of refugees while also protecting public health.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
The UNHCR mapping of COVID-19 related border restrictions for asylum seekers (Extern länk)
Här bäddas för ukrainska flyktingbarn: "Vi söker vanliga familjer"
Luleå kommun söker familjehem till barn från Ukraina som tros komma hit under året och vill redan nu planera eftersom det tar mellan två och fyra månader från att en familj anmäler sig till att den kan ta emot ett barn.
Sedan kriget i Ukraina startade har ett barn därifrån placerats i familjehem i Luleå och två barn i familjehem i Boden. Familjehemmen får ett arvode och barnets omkostnader täcks också.
"Vi söker vanliga familjer och det kan vara både singlar och par mellan 25 och drygt 60 år", säger Helena Thyni, familjehemskonsulent på Luleå kommun.
Hela inslaget (Extern länk)
Här hjälper målerilektioner ukrainska flyktingbarn att tänka på annat
Konstnären Marharyta Podlypska i Malmö hörde att barnen till hennes ukrainska vänner som flytt kriget bara satt hemma hela dagarna.
Då tog hon initiativ till att starta målerilektioner för de ukrainska flyktingbarnen.
"När jag ritar tänker jag inte på kriget", säger 11-åriga kursdeltagaren Margo Tsaryk.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Skaraborg 22-05-19: Sandra imponerad över flyktingengagemanget i Grästorp (Extern länk)
Sveriges Radio Skaraborg 22-05-19: Två månader som värdfamilj för ukrainska flyktingar: "Mycket känslor" (Extern länk)
Sveriges Radio Gotland 22-05-19: Föreningen behöver volontärer till mötesplats för ukrainare på flykt (Extern länk)
Sveriges Radio 22-05-26: Jannice hjälper döva flyktingar: "De har fokus på att överleva" (Extern länk)
"Som privatperson kan man vara mer spontan med sin hjälp"
På onsdagen öppnade Mötesplats Ukraina i centrala Kristianstad, där Skånes stadsmission, Röda Korset, Rädda barnen och FN-föreningen i Kristianstad gör gemensam sak för att hjälpa Ukrainska flyktingar, med både praktiskt och socialt stöd.
Samtidigt driver Renée Bertilsson sedan några veckor tillbaka en liknande verksamhet en bit längre upp på Östra Boulevarden, helt ideellt - och hon har engagerat sig för Ukrainaflyktingar hela våren.
"Vi hade nog önskat att vi öppnat tidigare men nu är vi igång", konstaterar Elisabet Hammarqvist Arlefalk på Skånes Stadsmission medan Renée Bertilsson konstaterar att som privatperson kan man vara mer spontan och inte har så många regelverk att följa.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Göteborg 22-06-06: Göteborgsrestaurang bjuder flyktingar på mat "Mitt hjärta går sönder för barnen" (Extern länk)
50 miljoner kronor extra till folkbildningsinsatsen Svenska från dag ett
Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor skjuts till för insatsen Svenska från dag ett så att folkbildningen kan fortsätta sitt viktiga arbete med att ge flyktingar från Ukraina möjlighet att börja lära sig svenska. Förslaget kommer i dag att överlämnas till riksdagen i en extra ändringsbudget.
Runtom i Sverige agerar folkbildningen för att möta den uppkomna situationen efter Rysslands invasion av Ukraina. Svenska från dag ett fyller en viktig funktion för många av dem som nu kommer från Ukraina och beviljas uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. Genom insatserna som studieförbund och folkhögskolor erbjuder får de möjlighet att få kunskaper i svenska och stöd för att kunna delta i arbets- och samhällslivet.
Folkbildningens aktörer har signalerat att efterfrågan på insatser varit stor och att pengarna håller på att eller redan har tagit slut hos vissa studieförbund. Folkhögskolorna har inte kunnat erbjuda verksamhet i den omfattning de önskat för att möta målgruppens behov.
För år 2022 föreslår regeringen därför att 50 miljoner kronor skjuts till för insatsen Svenska från dag ett. Tillsammans med de nästan 90 miljoner kronor som folkbildningens aktörer redan tilldelats för insatsen, finns därmed goda möjligheter att erbjuda verksamhet till såväl de som kommer från Ukraina som andra i målgruppen.
- Studieförbund och folkhögskolor har tagit ett stort ansvar och ställt upp för dem som flyr från kriget i Ukraina och beviljas uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. Nu ser regeringen till att de får ytterligare medel för att ge flyktingar möjlighet att skaffa sig kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Därmed får flyktingarna från Ukraina större möjlighet att arbeta och leva väl under tiden de befinner sig här, säger utbildningsminister Anna Ekström.
Läs mer (Extern länk)
Forskare: Problem att flyktingar inte har rätt till svenskundervisning
Massflyktsdirektivet ger ukrainska flyktingar rätt till skydd i valfritt EU-land. Väl i Sverige får de tillfälligt uppehållstillstånd och rätt att arbeta, men inte rätt till svenskundervisning.
Direktivet formulerades redan i samband med Balkankriget på tidigt 90-tal, men det är först nu i och med Rysslands krig mot Ukraina som det används.
"Vi måste lära oss att de som har kommit under den här regleringen behöver lära sig svenska. Det är något man bör tänka över och politiskt diskutera", säger Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik.
Hela inslaget (Extern länk)
Färre skyddsbehövande från Ukraina behöver hjälp med boende
Vid halvårsskiftet får kommunerna ansvar för att ordna boende åt skyddsbehövande från Ukraina. Inför det har Migrationsverket justerat antagandet om antalet skyddsbehövande som väntas behöva hjälp med boende.
Migrationsverket bedömer nu att färre skyddsbehövande från Ukraina förväntas komma till Sverige. Det nya huvudscenariot beräknas vara 50 000 skyddsbehövande under 2022.
Detta innebär också ett minskat behov av boendeplatser. Utifrån den kommande lagstiftningen innebär det också att färre skyddsbehövande behöver anvisas till kommunerna. Migrationsverket räknar därför med att kommunerna i år kommer att behöva ordna boende åt 23 500 personer om den väpnade konflikten fortsätter på nuvarande nivå.
- Många skyddsbehövande från Ukraina ordnar boende själva med hjälp av släkt och vänner eller det svenska civilsamhället. De skyddsbehövande som själva ordnat sitt boende ingår alltså inte i de 23 500. Däremot har vi tagit hänsyn till hur många skyddsbehövande som redan bor i eget boende i en kommun när vi tagit fram förslaget på hur många boendeplatser en kommun ska ordna, säger Magnus Önnestig.
Migrationsverket, tillsammans med Länsstyrelserna, Arbetsförmedlingen och Sveriges Kommuner och Regioner, har också justerat modellen för hur de skyddsbehövande ska fördelas mellan kommunerna. Större hänsyn tas till antalet nyanlända och skyddsbehövande som redan vistas i kommunen och mindre till arbetsmarknadsförutsättningarna.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Här har sängarna varit bäddade i månader i väntan på flyktingar
Från och med 1 juli går ansvaret för de ukrainska flyktingarna från Migrationsverket över till kommunerna. I Göteborg har Bräcke diakoni väntat i flera månader på att få ta emot dem.
- Många har inget hem längre i Ukraina, här kommer de få åtminstone ett eget rum och det är en bra början, säger Inna Podroyko Petersson, nyligen anställd som samordnare på boendet.
De senaste två veckorna har Inna gått runt i det tomma boendet, flyttat på möbler och pysslat.
- Jag har inte hunnit göra så mycket ännu, säger hon ursäktande.
Men det stämmer inte riktigt - hon har gjort i ordning lekrum, sorterat kläder och hittat en skola i närheten dit vuxna kan gå för att lära sig svenska.
På Bräcke diakoni har man väntat ännu längre.
- Putin gick in i Ryssland 24 februari. Vi hade vårt första möte med fyra andra organisationer 28 februari. När något händer blir det så mycket energi i organisationen. Den första frågan vi ställer oss är: Vad kan vi göra? säger Helene Mellström, direktor på Bräcke diakoni.
Sängarna har varit bäddade sedan tidig vår. Det man väntade på var den lagändring som träder i kraft nu och som innebär att boendeansvaret för de ukrainska flyktingarna går över från Migrationsverket till Sveriges kommuner.
Syftet är att få bättre spridning över landet och förhindra att människor lever isolerade i stora flyktingboenden långt från samhället.
Varje kommun har också tilldelats ett exakt antal personer som de ska vara beredda att ta emot. För Göteborgs del är siffran 1 182. Men fördelningen bygger på en prognos och det är, enligt Anna Hedenström, chef för avdelningen för tillfälliga övernattningsplatser i Göteborgs stad, svårt att veta hur många som faktiskt kommer.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Lagen tvingar dem att flytta från Botkyrka
I fyra månader har Ludmila Melnyk och hennes barn från Ukraina fått tak över huvudet hos en privatperson i Botkyrka. Kommunen har ett boende redo för dem, men enligt lagen måste de först bo i ett anläggningsboende hos Migrationsverket innan de kan anvisas dit. I går sattes de på ett tåg till Gävle.
Fredag lunch, ett tåg mot Gävle rullar in på Stockholms central. På perrongen står Ludmila Melnyk, 53 och hennes barn. Med packade väskor står de inför en oviss framtid.
De har de senaste fyra månaderna fått låna ett hus i Botkyrka. Trots att det finns ett boende redo för dem i den kommun där de börjat rota sig och där barnen trivs i skolan måste de nu flytta.
- Vi har försökt få Migrationsverket att direktanvisa dem till Botkyrka, men enligt lagen är det tyvärr inte möjligt, konstaterar Rebecca Nordell, samordnare på Botkyrka kommun.
Från och med den 1 juli har Botkyrka kommun tagit över ansvaret för 82 skyddsbehövande från Ukraina som fått uppehållstillstånd enligt massflyktdirektivet. De 82 personerna måste dock ha varit inskrivna på något av Migrationsverkets anläggningsboenden för att bli aktuella. Om de tidigare lyckats ordna boende själva står de på ett sätt utanför systemet - och det är den situation som familjen Melnyk har hamnat i.
De har under de senaste månaderna gjort allt de kan i sina många kontakter med Migrationsverket för att de ska få stanna i Botkyrka. Svaret de fått har varit att de inte kan få någon hjälp förrän den dag de står med sina väskor utanför någon av mottagningsenheterna.
Den dagen var i torsdags.
- Då fick vi veta att vi skulle skickas till Boden samma dag - långt bort från vår övriga familj och släkt som bor i Stockholm, berättar Ludmila.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Ukrainska flyktingar får 61 kronor om dagen: "Måste göra något"
61 kronor per dag. Det ska många av de ukrainska flyktingarna i Sverige klara sig på. För att få ihop det tvingas de förlita sig på klädinsamlingar och matutdelningar.
- Det är omöjligt att överleva på det beloppet, säger Lina Zaitseva som flytt från Kiev.
Dagersättningen för asylsökanden har stått stilla sedan 1994. Vuxna asylsökande och ukrainare på flykt som inte bor på Migrationsverkets boenden får 60-70 kronor per dag, som enligt myndigheten ska räcka till "mat, kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter". Så hur gör de för att klara vardagen? Vi träffade ukrainare i Stockholm för att få svar.
Lina Zaitseva från Kiev tar upp en bit brieost från hyllan i matbutiken. Hon håller upp osten mest på skoj, men tittar ändå på den röda prislappen som indikerar nedsatt pris. 41 kronor. Hon skrattar till.
- Jag älskar mögelost - och brie! Men det här kan jag inte unna mig, säger Lina Zaitseva.
Istället fyller hon kundvagnen med morötter, avokado, två citroner och yoghurt. Slutsumman blir 101 kronor, mer än de 61 kronor som hon får i daglig ersättning från Migrationsverket.
Ukrainare som flyr kriget får ofta ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige och samma dagersättning som asylsökande (se fakta). Samtidigt som ersättningen legat fast i 28 år har konsumentprisindex, prisutvecklingen för privat konsumtion, gått upp med 46 procent.
Liksom många andra ukrainare på flykt för Lina Zaitseva en ojämn kamp för att få dagen att gå ihop ekonomiskt.
Den erfarna läkaren lämnade sin privata klinik i Kiev när hennes stad bombades i början av mars. Nu bor hon gratis hos en svensk familj i Huddinge utanför Stockholm tillsammans med sin vuxna dotter.
Besparingarna från Ukraina har tagit slut och 61 kronor per dag är inte tillräckligt.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Sörmland 22-06-03: "Vill bara lära oss språket och hitta arbete" - får 61 kronor om dagen (Extern länk)
Huddungeborna försörjer 17 ukrainare: "Har lånat ut ett hus till dem"
I mars månad anlände, med buss och bil, 17 flyktingar från Ukraina till Huddunge i Heby kommun.
Fast det har gått mer än två månader så dröjer det ekonomiska stödet från staten. Istället är det byborna som står för mat, kläder och husrum.
Efter lång byråkrati har en dagsersättning om cirka 70 kronor per vuxen beviljats men har ännu inte börjat betalas ut.
Hela inslaget (Extern länk)
Läs mer om mottagandet av flyktingar från Ukraina av frivilliga och föreningar i vårens utgåvor av Asylnytt (Extern länk)
Se även debatten om åtskillnad mellan flyktingar och flyktingar i vårens utgåvor av Asylnytt! (Extern länk)
Läs mer om frivilliga som öppnar sina hem, nedan under rubriken "Stöd och Solidaritet"
Klädkoder på boende blev snackis - nyhet stämde inte
P4 Blekinges rapportering om att ukrainska flyktingkvinnor tvingades skyla sig för att inte provocera män från andra kulturer fick stor spridning bland politiker och medier. Problemet är att nyheten inte riktigt stämmer, rapporterar "Medierna" i P1.
- Vi har aldrig uttalat en klädkod på Galaxen. Aldrig! säger verksamhetschefen Ingo Uhlig.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Blekinge 22-05-26: Klädkod på asylboendet: "Ett missförstånd - får klä sig som de vill" (Extern länk)
Tiotusentals övertidstimmar under flyktingströmmen
Migrationsverkets övertidstimmar har skjutit i höjden när flyktingströmmen från Ukraina var som störst.
Det handlar om drygt 31 000 övertidstimmar i mars och april i år.
"Vi är inte bemannade för att hantera så här snabba svängningar och då får vi laga efter läge och då handlar det bland annat om det här att en del övertidstimmar kommer till", säger HR-direktör Lena Sköld Hultberg.
Hela inslaget (Extern länk)
Moldavien/ Romani refugees from Ukraine face segregation
Moldovan authorities are deliberately housing most Romani refugees separately from others fleeing the war in Ukraine, in a manner that constitutes unequal and discriminatory treatment, Human Rights Watch said today. Amid pervasive discriminatory attitudes toward Roma, government authorities have permitted and, in some cases, directed staff and volunteers to deny Romani refugees housing at government-run facilities.
"Moldovan authorities have offered critical support to people fleeing Ukraine, but that does not excuse segregation of Romani refugees," said Anastasiia Kroupe, assistant Europe and Central Asia researcher at Human Rights Watch. "Regardless of the economic and social problems Moldova faces, the government has a responsibility to ensure that refugees are not discriminated against on the basis of ethnicity."
Since February 24, 2022, more than 471,000 refugees have crossed into Moldova from Ukraine, the highest per capita influx to a neighboring country. About 87,700 refugees have stayed in Moldova, one of the poorest countries in Europe.
Between March 30 and April 5, Human Rights Watch visited and interviewed 7 members of police, border patrol, and social services at the Otaci and Palanca border crossings as well as 10 staff and volunteers working at transit and reception sites, and 13 refugees staying at 3 reception centers in the capital, Chisinau. Human Rights Watch also interviewed representatives of 3 United Nations agencies, 10 staff of nongovernmental organizations, and 2 Roma rights activists in Chisinau.
Human Rights Watch found a practice that appeared to be based on an agreed policy to segregate Romani refugees in designated state-run reception centers, and to deny Romani refugees housing together with other refugees in alternate state-run centers.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Grekland/ AYS Special from Greece: 43 Million Euros for no water
After the Closed Controlled Access Centre (CCAC) in Samos officially opened in September 2021, it was stated that material conditions would at least improve in the facility financed by 43 million euros of EU money. However, within weeks of the opening, it was already clear that many things were lacking and/or dysfunctional, with residents stating that they felt as if they were in prison.
The camp has now been operational for seven months and has a current population of roughly 400 people - a fifth of the structure's full capacity. Despite this, the running water supply in the camp for residents has been restricted for the last 13 days due to a technical fault. The water needs to be pumped to the site due to its elevated and remote position - a problem they were always aware of.
In place since the 6th of May, the tap water supply is limited to only two hours per day (8-9am and 7-8pm) with many people stressing that it isn't even working during the designated hours.
While General Secretariat for the Reception of Asylum Seekers, Manos Logothetis, states that the 'pump' has malfunctioned and is difficult to replace, the current limitation of the water supply is directly restricting the water for people to drink and use to cook, as well as the supply to the showers and toilets. The lack of water raises serious hygiene and health concerns.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Europa/ EUAA lays out next steps to protect Ukrainians in private accommodation
The European Union Agency for Asylum (EUAA) has just published practical recommendations on the provision of emergency placement in private accommodation for persons displaced by the war in Ukraine. The publication aims to be a guide to relevant stakeholders (e.g., national, regional and local authorities, as well as civil society organisations) when matching displaced persons with available private accommodation.
The Agency's practical recommendations come as it reports that nearly 2,8 million people have registered for temporary protection in the EU. Beneficiaries of the Temporary Protection Directive have an automatic right to accommodation, access to medical care and public-school education (in the case of minors), while in the European Union.
Among many other suggestions and tips, the EUAA notably recommends that authorities:
+ Put in place a mechanism to check whether the person offering accommodation has the right profile. Only people with no criminal records should be considered, and particular attention should be given to safety considerations and preventing trafficking in human beings.
+ Establish a list of minimum criteria, together with other key services (e.g., local authorities, law enforcement, civil society organisations), both for the housing itself, but also for the profiles of potential hosts - to be verified - before any placement is agreed upon.
+ Design a mechanism to allow both parties to raise confidential complaints related to the arrangement at any time, ensuring that any emerging or urgent needs can be addressed swiftly.
(...)
Läs mer (Extern länk)
ECRE Editorial: TPD implementation: Ukraine displacement crisis at the end of its beginning (Extern länk)
Jemen/ Human rights violations against migrants increase amid soaring arrivals
At least 27,800 people have crossed from the Horn of Africa to war-torn Yemen in the first five months of 2022, more than the total who made the journey all of last year along what was the world's busiest maritime migration route prior to COVID-19, according to the International Organization for Migration's (OIM) Displacement Tracking Matrix (DTM).
IOM last year reported that an estimated 27,700 migrants entered Yemen through the so-called Eastern Route, down from 138,000 in 2019 due to heightened COVID-19 mobility restrictions. Approximately 37,500 made the journey in 2020.
The rise in arrivals is cause for alarm in a country now grappling with its eighth year of conflict.
"We are increasingly concerned about the safety and well-being of people moving through Yemen," said Christa Rottensteiner, IOM Yemen's Chief of Mission. "Our teams meet migrants every day who have been injured in the conflict or become stranded on their journeys."
A variety of factors may be influencing this year's increase, including a loosening of COVID-19 mobility restrictions, more favorable weather conditions, and the security situation and drought in Ethiopia, where most migrants originate from.
Upon arriving in Yemen, migrants face perilous onward journeys to Gulf countries in search of work. They often travel across conflict frontlines and face grave human rights violations such as detention in inhumane conditions, exploitation and forced transfers across lines of control.
Women and girls often report experiencing gender-based violence, abuse or exploitation, usually at the hands of traffickers and smugglers.?
In the north of the country, IOM's partners and the local community have reported that over 1,000 migrants - including women and children - have been injured or killed by attacks this year.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Pakistan/ EUAA publishes report on Afghan refugees in Pakistan
Today, the European Union Agency for Asylum (EUAA) published an updated Country of Origin Information (COI) report on Pakistan. The report revises the previous EASO COI report Pakistan - situation of Afghan refugees, released in May 2020. It specifically covers developments between 1 May 2020 and 17 March 2022.
Split into three chapters, the report describes the presence of Afghan refugees in Pakistan, examines their legal status and provides information on their socio-economic situation in the country.
Amid the withdrawal of U.S. and NATO forces from Afghanistan, and the Taliban takeover of power in August 2021, a large number of Afghan refugees crossed the Pakistani border. Between January 2021 and February 2022, UNHCR documented 117 547 new arrivals from Afghanistan in Pakistan, with a significant peak of 35 289 persons in August 2021.
In recent years, Pakistan has shifted its policy towards Afghan refugees. Between early 2017 and January 2022, the country reportedly fenced around 90 % of its border with Afghanistan, making formal and informal border crossings much more difficult. However, due to the 'porous' nature of the border, undocumented crossings continue to occur.
As of January 2022, there were approximately 3 million Afghans living in Pakistan, around 1.4 million of them are Proof of Registration (PoR) cardholders, approximately 840 000 hold an Afghan Citizen Card (ACC), and an estimated 775 000 are undocumented. While PoR and ACC cardholders are offered limited protection, mainly from refoulement, undocumented Afghans are exposed to arrest, detention and deportation.
Hämta rapporten (Extern länk)
Rwanda/ Rwanda planerar för asylsökande - från Storbritannien
Hotel Desirs verksamhetschef Jackie Uwamungu visar runt på hotellet som Rwandas regering valt ut. Swimmingpoolen glittrar och utsikten över Kigali är hänförande.
- Vi har yogamattor, massageanläggning och kan anpassa oss efter vilka behov de än har, säger verksamhetschefen Jackie Uwamungu.
Det märks att Rwanda politiska ledning är mån om att visa upp för omvärlden att man kommer att ta väl hand om de asylsökande som Storbritannien skickar.
Avtalet innebär att asylsökande skickas till Rwanda där en asylprocess sker, men Storbritannien står för kostnaden.
Långvarig kritik
Det ligger 1,5 miljarder kronor i potten för Rwanda. Välbehövda pengar eftersom Rwandas fleråriga tillväxt vänt ner med besked.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Utrikes 22-05-27: Ripås om flyktingavtalet: Rwanda skaffar sig diplomatiskt kapital (Extern länk)
TT / AB 22-06-01: Migranter skickas till Rwanda i juni (Extern länk)
Bristande kontroll av offentliga biträden i migrationsärenden
Den som riskerar av- eller utvisning kan ha rätt till ett offentligt biträde. Det är staten som ska kontrollera att biträdena är lämpliga. Riksrevisionens granskning visar att personer har kunnat fortsätta att arbeta som biträden trots att de har dömts för grova brott eller uteslutits ur Advokatsamfundet.
Migrationsverket, Polismyndigheten och migrationsdomstolarna ansvarar för hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden. Det är ofta människor i utsatta situationer som har behov av ett biträde, och det är statens ansvar att se till att endast lämpliga biträden förordnas.
Riksrevisionen har granskat hur förvaltningsmyndigheter och domstolar förordnar biträden, kontrollerar deras lämplighet samt hanterar deras ersättning.
Granskningen visar att det i huvudsak fungerar bra, men att det finns undantag som riskerar leda till att personer tilldelas biträden som saknar tillräcklig juridisk kompetens eller som av andra skäl är olämpliga för uppdraget.
Ett exempel på att detta händer är att Migrationsverket 2018 uteslöt fem biträden från ytterligare förordnanden för att de var dömda för grova brott eller hade uteslutits från Advokatsamfundet. Trots det har de fortsatt som biträden under 2019-2021 och har fått betalt av det offentliga vid över 40 tillfällen.
- Det är mycket problematiskt att biträden som uppenbart är olämpliga fortsätter att förordnas och får betalt av staten. Dessutom är det inte god hushållning med statens medel, säger riksrevisor Helena Lindberg.
(...)
Läs mer, bland annat Riksrevisionens rekommendationer, och hämta rapporten (Extern länk)
SvT 22-06-04: Brottsdömda kan fortsätta som biträden i asylärenden - informationen når inte domstolarna (Extern länk)
Protecting rights of women and girls: Council of Europe recommendation adopted
The Committee of Ministers, meeting in Turin, has adopted a new recommendation to protect the rights of migrant, refugee and asylum-seeking women and girls providing measures to better respond to needs and challenges that they face.
Drawing on Council of Europe treaties including the Istanbul Convention on preventing and combating violence against women and the Convention on action against trafficking in human beings, the recommendation addresses issues faced by women and girls: from adequate transit and reception facilities, to their health needs or establishing gender-sensitive asylum policies.
Also drawing on findings from the European Committee on the Prevention of Torture and from relevant United Nations instruments, it provides member States with a checklist of measures to ensure that migrant women's human rights are better protected.
Part of the Council of Europe Action Plan on Protecting Vulnerable Persons in the Context of Migration and Asylum in Europe (2021-2025), the recommendation furthermore provides guidance to member States regarding women's needs in terms of social services, employment, education and participation, to ensure that public policies fully contribute to the integration and empowerment of migrant, refugee and asylum-seeking women and girls.
Welcoming the adoption, Secretary General Marija Pej?inovi? Buri? stressed how crucial it was to acknowledge that women and girl migrants, refugees or asylum-seekers have particular needs and circumstances which should be considered at all stages of the migration process.
"The war in Ukraine sadly shows the high risks faced by refugee women and girls. This recommendation provides specific advice to our member States on how to better protect them from all forms of violence, to support victims and to ensure accountability of perpetrators" she said.
Läs mer och hämta rekommendationerna (Extern länk)
Se även
Europarådet 22-05-16: IDAHOT: LGBTI persons fleeing war face specific risks and need protection (Extern länk)
European court decided - no right to detain people just because they entered 'illegally'
The Court slams automatic detention and denial of asylum
The Court found the practice of denying the right to asylum to be in violation of EU law, including the EU Charter of Fundamental Rights, and debunked the Lithuanian claims that the country has the right to derogate European law in "extraordinary situations" or during the "mass influx of foreigners".
Depicting detention as 'temporary accommodation' or even an 'alternative to detention' allows no derogation, Amnesty International said earlier.
All this confirms AI's earlier report citing abuses against people who crossed into Lithuania from Belarus.
Hela artikeln med länkar (Extern länk)
German court: Asylum claims are not inadmissible because of protection in Greece
On 27 January 2022, the Administrative Court of Baden-Württemberg delivered its decision regarding a Syrian national who applied for international protection in Germany. Following the applicant's arrival in Germany with his wife, their asylum claim was deemed inadmissible on the basis that they were already beneficiaries of international protection in Greece. The couple were subsequently given 30 days to leave Germany or they would be subject to deportation.
The Court firstly noted that Article 33(2) of the Asylum Procedures Directive, which provides for inadmissibility, cannot be invoked if the applicant would be exposed to a serious risk of being subjected to inhuman or degrading treatment within the meaning of Article 4 of the Charter of Fundamental Rights of the EU (CFR) in the Member State where international protection was granted, due to the living conditions there. It continued that this assessment depends on all the circumstances of the case and a threshold for such treatment is only reached if the indifference of the authorities places a person, wholly dependent on public assistance and irrespective of their will and choices, in a situation of extreme material deprivation which would be incompatible with human dignity.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Har bott i Sverige i hela sitt liv - ska utvisas till Ryssland
Tolvåriga Vera är född och har bott hela sitt liv i Sverige och Skaraborg.
Trots det ska hon och hennes familj utvisas till Ryssland - ett land hon aldrig varit i.
"Bara för att mina föräldrar kommer därifrån betyder det inte att jag måste gå dit, jag är född här, jag vill inte gå någon annanstans", säger hon.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Har bott halva sitt liv i Halmstad - nu ska Chancelvie, 22, utvisas till Kongo
Hon kom med sin pappa och syster till Sverige för elva år sedan. Sedan dess har hon tappat hemspråket, tagit studenten och fått fast jobb i Halmstad. Nu står hon inför att ensam utvisas till Demokratiska republiken Kongo - ett land som, enligt hennes advokat, ännu inte accepterat henne som medborgare.
- Vad jag tror kommer hända är att jag blir fängslad, säger Chancelvie Lelo.
I klippet berättar 22-åriga Chancelvie Lelo om sin situation och hur hon ser på framtiden - inifrån förvaret.
När de lämnade Kongo år 2011 trodde Chancelvie Lelo att familjen skulle på semester. Men i stället sökte de asyl i Sverige, då pappan uppgav att myndigheterna i hemlandet utsatte honom för trakasserier på grund av att han stöttade en regimkritiker.
Redan 2012 fick familjen avslag på asylansökan, något pappan inte ska ha berättat för sina döttrar. Men familjen höll sig undan svenska myndigheter tills ärendet preskriberades 2016. De ansökte på nytt men sedan försvinner pappan.
Chancelvie Lelo berättar att de anmälde honom försvunnen, men hon vet fortfarande inte var han befinner sig eller om han lever.
Ville få en egen prövning
Då pappan var försvunnen ansökte Chancelvie Lelo om att få en ny, egen, prövning om uppehållstillstånd. Eftersom att asylärendet gällde dem som familj. Det nekades av Migrationsverket. I samma veva fick hon också veta att familjen skulle utvisats för många år sedan.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Halland 22-05-31: Migrationsverket om varför Chancelvie utvisas (Extern länk)
Utvisningen verkställd - Chancelvie, 22, är förd till Kongo
Efter fyra månader i förvar satte svenska myndigheter Chancelvie Lelo, 22, på ett plan tidigt på tisdagsmorgonen. Nu börjar en osäker framtid i Kongo. Ett land hon lämnade med familjen som elvaåring och nu återvänder till ensam.
- Hon ringde till mig men jag kom för sent, säger Eva Nordqvist tidigare gymnasielärare för Chancelvie som körde till Landvetter tidigt i morse.
Starta klippet för att se Eva Nordqvist, lärare och vän, berätta om varför hon tog sig till Landvetter och hur hon ser på myndigheters agerande.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Halland 22-06-03: Fallet Chancelvie: Förlorat bagaget och har tio dollar på fickan (Extern länk)
Läs även debattartikel om Chanceivies situation, nedan under rubriken "Debatt och partipolitik"
Bulgarien/ Detention of Iraqi national pending expulsion found unlawful
On 17 May 2022, the ECtHR gave its judgment in the case of Ali Reza v. Bulgaria, regarding an Iraqi national who was a prior beneficiary of subsidiary protection. The applicant's subsidiary protection status was revoked and he was issued an expulsion order and entry ban for five years on the basis that his presence constituted a threat to national security. The applicant was subsequently arrested and detained. He complained against the expulsion order and detention under Articles 3, 5, 8 and 13 of the Convention.
The Court firstly examined Articles 3, 8 and 13 and referred to the State's submissions that the expulsion order of June 2015 was no longer valid, as the five-year limitation period had expired and if the applicant was deported on a new order, it would be based on new facts and subject to judicial review with suspensive effect. It thereby concluded that there was no longer any justification to further examine the complaints under Article 3, 8 and 13 and decided to strike them out.
The Court secondly considered the claims under Article 5(1) relating to the applicant's almost seven-month detention pending the execution of the deportation order. It noted that the detention was ordered on the ground that the deportation could not be carried out due to a lack of necessary travel documents. However, the Court continued that although a delay or failure to issue travel documents cannot be attributed to the Bulgarian authorities, it did not appear that they took any active steps to remedy this or check the realistic prospects of the applicant's removal. It subsequently concluded that the reason which initially justified the applicant's detention; the pending deportation proceedings against him, were no longer valid throughout the period of the applicant's deprivation of liberty in light of the authorities' failure to exercise sufficient diligence in carrying out that measure, therefore giving rise to a violation of Article 5(1).
(...)
Läs mer (Extern länk)
Europa/ Detention and alternatives to detention in protection and return procedures
EMN Synthesis Report
The study outlines new developments between 2015 and 2020 in the context of international protection and return procedures. It highlights the introduction of legislative changes in the majority of Member States, primarily related to the need to implement EU legislation, and to further define the scope, content and criteria for the application of detention. Member States have introduced and have, or intend to, prioritised alternatives to detention as part of their national laws on immigration and/or asylum, for instance the obligation to report to the policy or immigration authorities at regular intervals, and the requirement to communicate and reside at a designated place.
The study outlines common challenges faced by Member States with regards to the implementation and use of alternatives to detention. Examples include high administrative burden on staff and limited financial means of the third-country nationals concerned. In all Member States it is possible to detain or impose alternatives to detention on vulnerable groups. Some Member States introduced legislative changes to lower the minimum age for the application to alternatives to detention, whereas other Member States introduced new rules to prevent minors and families with minors from being detained in detention centres.
When deciding whether to apply detention or an alternative to detention, several criteria are being considered, such as the level of risk of absconding, vulnerability, and the suitability of available alternatives. In addition, with regards the impact of detention or alternatives to detention on the effectiveness of Member States' return policies and international protection procedures, the data collected suggest that detention has a bigger impact on reducing absconding rates and implementing forced return, while alternatives to detention are more often associated with shorter status determination processes and higher appeal rates.
Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)
Välgörenhetsgala för Ukrainska flyktingar på Gotland
På fredagen anordnade den nystartade hjälporganisationen Solrosi en gala för att få in pengar till de Ukrainska flyktingar som nu bor på Gotland.
På kvällen hölls en välgörenhetskonsert och tidigare på dagen fylldes Ica Maxi arena i Visby av Ukrainare och gotlänningar som besökte den mässa som också anordnats.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Så ska kvinnor och barn på flykt få trygga boenden i Sverige
Ukrainska kvinnor på flykt undan kriget har lurats in i svenska boenden och krävts på sexuella tjänster som betalning. Men initiativet En trygg start i Sverige har nu bakgrundskollat flera hundra boenden som är trygga för kvinnorna.
Otrygga boenden pekas ut som en av riskfaktorerna för kvinnor och barn på flykt. Enligt polisen och organisationer som arbetar med flyktingmottagande i Sverige som SVT pratat med handlar ofta den första kontakten mellan förövare och offer för olika typer av sexuella övergrepp om boende.
Antingen sker kontakten över internet med erbjudande om boende eller när personen kommit till Sverige.
Låna ut boenden gratis
För att minska risken att kvinnor råkar ut för oseriösa privatpersoner startades i mars i år initiativet En trygg start i Sverige. Det är Rädda Barnen, Sveriges stadsmissioner och Beredskapslyftet som står bakom projektet tillsammans med plattformen Airbnb.org.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Kommunens pristagare vill ha hjälp istället för blommor
Uddevalla kommun delade ut årets demokratipris på nationaldagen till Anneli Lillmaa för hennes arbete för att hjälpa ukrainska flyktingar som kommit till Uddevalla.
Priset är på 10 000 kronor, ett diplom och blommor.
Men Anneli Lillmaa säger att hon hellre skulle vilja ha konkret stöd i sitt och föreningen Ukrainas vänners arbete av kommunen.
Hela inslaget (Extern länk)
Läs mer om frivilliga som öppnat sina hem för ukrainarna i vårens utgåvor av Asylnytt! (Extern länk)
Nu finns Goda Råd i pdf-version på svenska!
Goda Råd till dig som söker asyl i Sverige är en handbok för asylsökande och för personer som fått uppehållstillstånd eller avslag. Handboken innehåller information om vad som krävs för att få uppehållstillstånd i Sverige och hur proceduren går till. Där finns också ett kapitel om situationen som asylsökande och hur det blir efter beslut, med uppehållstillstånd eller med avslag. Särskilda avsnitt tar upp hur asylskäl bedöms för kvinnor, hbtqi-personer, konvertiter, personer som utsatts för tortyr och för barn.
Goda Råd ges sedan 2007 ut av FARR, Flyktinggruppernas Riksråd, som är en ideell organisation utan koppling till myndigheterna. FARR vet från medlemmarnas erfarenheter att det är komplicerat att söka uppehållstillstånd i Sverige och många får avslag. Handboken har kommit till för att asylsökande och anhöriga ska känna till sina rättigheter och skyldigheter och veta vad det står i lagen. Lagen har ändrats många gånger och därför har också Goda Råd skrivits om. Goda Råd version 6 kom ut i maj 2022.
Läs mer och hämta Goda Råd i pdf-version (Extern länk)
Beställ ett eller flera exemplar av Goda Råd i tryckt version (Extern länk)
Grekland/ Mohammad Mirzay: "Jag brinner för att ge mitt folk bättre förutsättningar"
Annette Rosengren
Vi sitter på Cafe Poète, ett av cafeerna på Platia Victoria, Victoriatorget, i stadsdelen Patissia i Aten. Det är grekisk påskafton. Platia Victoria har varit samlingsplats för flyktingar och migranter från Afghanistan i många år. Men de som samlas här är mycket färre nu än jag någonsin har sett tidigare, och det kommer mycket färre afghaner till Grekland.
Under ett par timmar framåt från tre på eftermiddagen blir torget mer och mer befolkat i vårvärmen där träden ger skugga. På bänkarna och på caféerna sitter en del greker, men staden är ganska folktom och många greker har lämnat stan under påskledigheten. Så människor som släntar in på torget är framför allt afghaner. Nära intill vårt café, på andra sidan en krukplanterade häck, slår sig ett gäng kvinnor med sjal över huvudet ner med ryggen mot häcken och caféet. De sitter på marken som de har lagt ut tygsttcken på. Dessa kvinnor fotograferar och pratar jag med lite senare.
Mohammad vet att jag vill vet hur människor överlever, får tag på pengar, skaffar mat, bor. Jag tror jag kan säga att det växer fram en sympati mellan oss och han har sett mina senaste böcker och ber mig donera dem till det mångspråkiga biblioteket We need books (se annan artikel om biblioteket och om grundaren Nadir Nouri).
Asylbidraget, som staten inte betalade ut under hösten efter att den tagit över hanteringen från UNHCR, är i gång igen. Staten klarade inte bankhanteringen men nu betalas den ut sedan några månader till dem som bor i statens flyktingläger efter att Caritas tog över hanteringen. Hur det är med dem som bor i ESTIA-programmets lägenheter, säger han inte. (ESTIA-lägenheterna ska för övrigt avvecklas.)
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Vårt Europa 22-06-03: Nadir Nouri, i Grekland sedan snart tjugo år, och det mångspråkiga biblioteket We need books i Aten (Extern länk)
EUAA lays out next steps to protect Ukrainians staying in private accommodation
The European Union Agency for Asylum (EUAA) has just published practical recommendations on the provision of emergency placement in private accommodation for persons displaced by the war in Ukraine. The publication aims to be a guide to relevant stakeholders (e.g., national, regional and local authorities, as well as civil society organisations) when matching displaced persons with available private accommodation.
The Agency's practical recommendations come as it reports that nearly 2,8 million people have registered for temporary protection in the EU. Beneficiaries of the Temporary Protection Directive have an automatic right to accommodation, access to medical care and public-school education (in the case of minors), while in the European Union.
Among many other suggestions and tips, the EUAA notably recommends that authorities:
+ Put in place a mechanism to check whether the person offering accommodation has the right profile. Only people with no criminal records should be considered, and particular attention should be given to safety considerations and preventing trafficking in human beings.
+ Establish a list of minimum criteria, together with other key services (e.g., local authorities, law enforcement, civil society organisations), both for the housing itself, but also for the profiles of potential hosts - to be verified - before any placement is agreed upon.
+ Design a mechanism to allow both parties to raise confidential complaints related to the arrangement at any time, ensuring that any emerging or urgent needs can be addressed swiftly.
(...)
Läs mer (Extern länk)
ECRE Editorial: TPD implementation: Ukraine displacement crisis at the end of its beginning (Extern länk)
Three years of operation in Albania
Three years ago, Frontex launched its first fully-fledged joint operation outside the European Union in Albania. The initiative marked a new phase for border cooperation between the EU and its partners in Western Balkans.
Thanks to the excellent cooperation, Albanian authorities and Frontex officers have been able to identify 65 people smugglers and 35 cases of drugs smuggling, including 747 kg of cannabis, 642 kg of cocaine and 82 kg of heroin. Frontex has also detected 63 cases of document fraud and 23 stolen vehicles.
The agency continues its support for Albania in several land, sea and air operations. Their aim remains to tackle cross-border crime and to strengthen European cooperation on coast guard functions and law enforcement activities.
Behar Tafa, head of the Local Coordination Centre, Albania:
"The participation of so many Member States in the operation in Albania led to the strengthening of the cooperation between the experts and the local officers and to enhanced border surveillance in operational areas. The operation also reinforced the capacity of Albanian authorities in coordinating a joint operation and integrating the staff and equipment into the national structure.
The coordination of the operation - with local centres and the main centre in Frontex's headquarters in Warsaw - proved to be smooth and effective.
The operation continues to deliver outstanding results. The excellent cooperation between all stakeholders remains the key to its success."
(...)
Läs mer (Extern länk)
BVMN - ASGI: Joint analysis on Schengen border code reform
The European Commission (EC) Proposal introduces several concerning amendments to the Schengen Borders Code (SBC) that we argue would have devastating consequences for the fundamental human rights of people-on-the-move. We will focus on the main concerns raised by the Proposal with regard to specific elements related to the management of external borders (point I, II, III), and of internal border controls (point IV, V) and analyse them against the background of already existing harmful practices of pushbacks and denial of rights at both internal and external borders that we have been documenting through our monitoring activities. Some of the most worrisome aspects of the Proposal negatively impact on the rights of people-on-the-move both at external and at internal borders and will thus be analysed jointly: they relate with the use of technologies and with ethnic profiling. With this collaborative legal and policy analysis, we seek to highlight concerns relating to the impact this reform would have on the realities of people-on-the-move navigating European borders, whose fundamental rights we have already proven to be at risk of violation in the form of pushbacks and other types of state-sponsored violence.
In conjunction with other legislative documents of the New Pact, such as provisions for pre-screening procedures that heavily rely on the arbitrary detention of people-on-the-move and the failed attempts at implementing Independent Border Monitoring Mechanisms (IBMM) in Croatia and Greece, the SBC contributes to the emergent paradigm in European migration policy that frames movement as a security concern and disregards fundamental human rights provisions. In order for the Proposal to be in line with the fundamental rights of people-on-the-move we call for the removal of some key concepts and procedures, and reiterate the necessity of obligations that are in line with respect for human rights and fundamental freedoms.
Hämta rapporten (Extern länk)
Se även:
Picum 22-02-15: The new draft Schengen borders code risks leading to more racial and ethnic profiling (Extern länk)
Schengenläget: EU-kommissionen fastställer prioriteringar och en ny styrningsmodell
I dag lägger EU-kommissionen fram rapporten om Schengenläget 2022. Det här är första gången man lägger fram en sådan rapport, som introducerades i förra årets Schengenstrategi. Rapporten är en del av EU-kommissionens försök att stärka Schengenstyrningen genom en årlig rapportering där man presenterar Schengenläget, fastställer prioriteringar för det kommande året och mönstrar de framsteg som gjorts under året. Rapporten om Schengenläget kommer att ligga till grund för diskussionerna mellan Europaparlamentariker och inrikesministrar i Schengenforumet den 2 juni och i det kommande Schengenrådet den 10 juni.
- Schengenområdet har förenat vår världsdel och är en symbol för den europeiska livsstilen, säger EU-kommissionens vice ordförande Margaritis Schinas. Under det senaste året har vi vidtagit avgörande åtgärder för att ytterligare stärka styrningen av Schengen och återuppbygga förtroendet för denna viktiga drivkraft för våra ekonomier. Dagens rapporter är ett uttryck för vår fasta beslutsamhet att se till att Schengen tar sig ur de olika svårigheterna ännu starkare än tidigare.
- Européerna värdesätter friheten att röra sig, bo och arbeta i olika länder, säger inrikeskommissionär Ylva Johansson. De senaste kriserna och utmaningarna har visat att vi inte kan ta den här friheten för given. Vi kommer att fortsätta vårt gemensamma arbete för att förverkliga prioriteringarna i rapporten om Schengenläget och för att få den europeiska gräns- och kustbevakningen att fungera på ett effektivare och mer integrerat sätt. Schengen är ett gemensamt ansvar som kräver engagemang och hängivenhet från oss alla.
Lägesrapport om Schengenområdet och nya prioriteringar
(...)
Hela pressmeddelandet med länk till rapporten (Extern länk)
Digitalisering av viseringsförfarandet
Fakta-pm om EU-förslag 2021/22:FPM92 : COM(2022) 658 final
Sammanfattning
Kommissionen föreslår att en EU-gemensam digital plattform för ansökan om korttidsvisering till Schengenområdet och en digital visering ska inrättas. Plattformen ska utgöra en EU-gemensam ingång till viseringsansökningsprocessen där sökande bland annat ska kunna fylla i, betala för och bevaka sin ansökan om visering. När beslut om att utfärda en visering har fattats ska en digital visering utfärdas genom informationssystemet för viseringar (VIS) i stället för dagens fysiska viseringsmärke. Förslaget syftar till att modernisera, förenkla och harmonisera viseringsprocessen. Vidare ska det göra viseringen mer säker samtidigt som kostnader för både medlemsstaterna och sökande minskar. Enligt kommissionens tidsplan ska plattformen kunna användas fullt ut av samtliga medlemsstater år 2031.
Regeringen ställer sig positiv till kommissionens förslag och delar bedömningen av behovet av att utnyttja moderna hjälpmedel för att stärka viseringsförfarandet och möta nya migrations- och säkerhetsutmaningar. Det är också positivt att förslaget innebär förenklade förfaranden för resenärer och kan antas bidra till ökad rörlighet. Förslaget bör inte påverka eu-LISA:s andra uppgifter negativt.
(...)
Hela promemorian (Extern länk)
Council to push for biometric ID checks, inserting "all available data" in SIS
The Council of the EU is set to call for "an ambitious implementation" of new rules on EU policing and immigration databases, including "on the spot" biometric ID checks with mobile fingerprint readers and face scanners; ensuring that "all available data" from national databases is added to the Schengen Information System; and enabling "full use of discreet checks, inquiry checks and specific checks," which allow the gathering of information about targeted individuals.
Draft conclusions
The calls are set out in a draft set of conclusions (pdf) dealing with "the implementation of the EU information systems and their interoperability at national level," and come after a survey of the member states revealed that half "foresee high risks" to the plan to have the biometric Entry/Exit System (EES) border crossing database up and running by the end of September this year.
The conclusions focus on the EES and another database, the Schengen Information System, which contains some 90 million alerts on people and objects used by police, immigration and judicial authorities.
Legislation establishing the EES was approved in November 2017, while revamped laws underpinning the SIS were given the green light a year later.
The forthcoming Common Identity Repository (CIR), intended to hold biometric data on hundreds of millions of foreign nationals, also features in the draft conclusions, which are not legally binding, but are intended to place political pressure on member states to take action.
Biometric identity checks
The document urges member states to ensure that they have laws in place to allow searches of the CIR using biometric data, "in particular for the purpose of facilitating the correct identification of persons," under Article 20 of the interoperability rules.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Statewatch 22-04-11: Biometric borders: half the member states see "high risks" for Entry/Exit System plans (Extern länk)
Rekordmånga ansökningar om arbetstillstånd för bärplockare
Coronapandemin ställde till det för de säsongsarbetare som brukar komma till Sverige för att plocka bär. Under ett par år minskade antalet ansökningar om arbetstillstånd. Men nu när pandemin mattats av vänder trenden, och det med besked. I år ser antalet ansökningar ut att slå rekord.
Migrationsverket har hittills fått in 4 473 ansökningar om arbetstillstånd för att plocka vilda bär, berättar Fia Malmborg som är tillförordnad enhetschef på Arbetstillståndsenhet 1 i Stockholm.
Prognosen är att det totala antalet ansökningar landar på strax över 7 000 i år. Det skulle innebära omkring tusen fler ansökningar än 2019, toppåret strax före pandemin.
Samtliga ansökningar om arbetstillstånd gäller thailändska bärplockare. Det är arbetsgivare i Thailand som förser svenska uppdragsgivare med arbetskraft.
- Migrationsverkets ansvar handlar om att göra en bedömning av om det finns förutsättningar att villkoren för arbetstillståndet kommer att uppfyllas, förklarar Fia Malmborg. Om vi skulle få information om att villkoren i arbetstillstånden inte har uppfyllts kan det påverka uppdragsgivarnas möjligheter att få tillstånd nästa år.
Läs mer (Extern länk)
NGOs at the UN, highlighting proliferation of violence and shrinking civil society space
This week members of the Border Violence Monitoring Network (BVMN) and Are You Syrious? (AYS) are attending the International Migration Review Forum (IMRF) at the UNHQ in New York.
This is the primary intergovernmental global platform to discuss the implementation of the Global Compact for Safe, Orderly and Regular Migration (GCM) in Member States with a focus on progress, lessons learned, gaps and challenges. BVMN has been invited alongside a range of other stakeholders that have been actively involved at the local, national, regional and global levels in the promotion and protection of human rights, pushing for better options for regular pathways of movement, alternatives to detention, gender and child-sensitive policy-making, and the need to prevent the loss of migrant lives in transit.
Indeed, the priorities of BVMN this week are to further advance focus on the protection of people-on-the-move (POM) in European transit states, to refocus key GCM objectives towards ensuring the protection of rights at border zones, including of issues of pushbacks, torture, and arbitrary or inhumane detention.
After BVMN's success engaging with the UN's Committee on Enforced Disappearances (UNCED), where the committee included an overwhelming emphasis on pushbacks and the disappearance of migrants, calling on Greece to immediately refrain from pushback operations and collective expulsions, we seek to use this week to further such discussions in the UN debate forum.
Our team member Joseph Cripps was able to take the floor on Day One's Multi-Stakeholder Hearing and used the platform to highlight the mass proliferation of violence and shrinking civil society space across European transit and destination States, calling for full recognition of the human rights of POM and the implementation of national Independent Monitoring Mechanisms (IMM).
(...)
Läs mer (Extern länk)
Ukrainska kvinnor på flykt utsätts för människohandel - få polisanmäls
13 ukrainska kvinnor på flykt undan kriget har sökt sig till den katolska hjälporganisationen Caritas efter att de utsatts för sexuella övergrepp och människohandel i Sverige. Polis och myndigheter lägger stora insatser på att skydda de kvinnor som tar sig hit från trafficking. Få fall har hittills utretts, men polisen tror att det finns ett mörkertal och att fler ärenden kan dyka upp med tiden.
Majoriteten av de som flyr kriget i Ukraina är kvinnor och barn. Därför gick myndigheter och organisationer tidigt ut med varningar för risken att de skulle utsättas för människohandel.
Vid hamnar och flygplatser
Polisen och frivilligorganisationer fanns på plats vid hamnar och flygplatser för att förebygga risken att kriminella människor skulle komma i kontakt med flyktingar som anlände till Sverige.
- I början var det en del oseriösa, framförallt män, som kontaktade kvinnor från Ukraina och erbjöd boende mot betalning "i natura", säger Kajsa Wahlberg, kommissarie och nationell rapportör för människohandel hos polisen.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Över 100 miljoner människor på flykt registrerade för första gången
Denna milstolpe måste fungera som en väckarklocka för ökade krafttag för att främja fred och lösa orsakerna till att människor tvingas på flykt, säger FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi.
Antalet människor på flykt från konflikter, våld, kränkningar av mänskliga rättigheter och förföljelse har nu passerat 100 miljoner för första gången någonsin. Den ofattbara siffran drivs upp av kriget i Ukraina och andra dödliga konflikter.
- Hundra miljoner är alarmerande. Det är ett rekord som aldrig borde ha satts. Det måste fungera som en väckarklocka för att förhindra destruktiva konflikter, stoppa förföljelse och lösa orsakerna som tvingar oskyldiga människor att fly sina hem, säger FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi.
Enligt nya uppgifter från UNHCR, FN:s flyktingorgan, ökade antalet människor på flykt i världen till uppemot 90 miljoner i slutet av 2021, drivet av nya eller utdragna konflikter i länder som Etiopien, Burkina Faso, Myanmar, Nigeria, Afghanistan och Demokratiska republiken Kongo. Dessutom har kriget i Ukraina tvingat 8 miljoner människor att fly inom landet i år och mer än 6 miljoner gränsövergångar av människor på flykt har registrerats.
Med 1% av världens befolkning på flykt motsvarar antalet det 14:e mest folkrika landet i världen. Siffran omfattar både flyktingar och asylsökande såväl som de 53,2 miljoner människor som befinner sig på flykt inom sitt eget land, enligt en ny rapport från Internal Displacement Monitoring Centre (IDMC).
- Omvärldens hjälp till människor som flyr från kriget i Ukraina är överväldigande positivt. Medkänslan lever och vi behöver ett liknande stöd för alla kriser runt om i världen. Humanitär hjälp är ett lindrande medel, inte ett botemedel. För att vända den här trenden är det enda svaret fred och stabilitet så att oskyldiga människor inte tvingas välja mellan akut fara hemma eller osäker flykt och exil, tillägger Grandi.
Den 16 juni släpper UNHCR sin årliga Global Trends-rapport som innehåller globala, regionala och nationella data om situationen för människor på flykt under 2021 samt uppdateringar fram till april 2022 och information om återvändande och lösningar.
Se även:
IDMC April 2022: Global Report on Internal Displacement 2022 (Extern länk)
Russian invasion results in record asylum applications from ex-Soviet bloc nationals
The Russian invasion of Ukraine has caused large-scale displacement to the EU+, the most asylum applications in years, and far more registrations for temporary protection. In total, nearly 3 million persons fleeing Ukraine have registered for the EU's temporary protection status since the start of the war.
Analysis released by the European Union Agency for Asylum (EUAA) shows that about 82 900 asylum applications were lodged in the EU+ in March 2022. This was the most since the so-called "refugee crisis" of 2015 - 2016. The increase by a third from February (+ 21 800) was also the largest since 2015. It mainly resulted from a peak of asylum applications by Ukrainians (14 000), around 30 times as many as before the start of the war. This made Ukrainians by far the largest group of applicants in March, ahead of Afghans (9 000) and Syrians (7 700).
Peaks of both asylum applications and registrations for temporary protection
However, asylum applications alone do not nearly capture the historical dimension of refugee migration from Ukraine, with magnitudes not seen since the end of the second World War. Under the Temporary Protection Directive, those fleeing Ukraine can register for temporary protection in the EU, without having to undergo an asylum procedure. Registrations also peaked in March at 1.6 million. While the pace of registrations has slowed steadily thereafter, at least 50 000 Ukrainians were still registered during the fourth week of May. By 29 May, altogether nearly 3 million persons fleeing Ukraine have registered for temporary protection since the beginning of the war, according to provisional estimates. This number is 140 times as high as total Ukrainian asylum applications over the same period (21 400).
More applicants also from Russia and other former Soviet countries
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
UNHCR Operational Data Portal: Ukraine Refugee Situation (Extern länk)
Fler migranter tar olagliga vägar till Europa - ökning med 70 procent i år
Migranter som kommit via olagliga vägar till Europa har ökat med nästan 70 procent i år jämfört med förra året. Det uppger EU:s gränspolis Frontex.
Under de fyra första månaderna i år kom drygt 57 000 flyktingar och migranter till Europa de vägarna, främst via Medelhavet och västra Balkan.
700 personer beräknas ha dött i år på Medelhavet, vilket oroar FN.
Hela inslaget (Extern länk)
Över 6,6 miljoner har flytt Ukraina
Över 6,6 miljoner människor har flytt från Ukraina i krigets spår, enligt FN. Av dem har 2,9 miljoner sökt sig vidare in i Europa från Ukrainas grannländer.
Flyktingarna, de flesta av dem kvinnor och barn, har strömmat över gränserna sedan Ryssland attackerade Ukraina den 24 februari. Statistik från FN:s flyktingorgan UNHCR visar hur flyktingströmmarna gått.
De flesta, 3,5 miljoner, har sökt sig till grannlandet Polen. Som mest kom 100 000 om dagen till den polska gränsen, men sedan dess har antalet gått ner till omkring 20 000 i maj.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
ECRE News 22-06-03: Over 6.8 million refugees, updated information and advocacy messages (Extern länk)
FN: Över en miljon på flykt i Myanmar
Över en miljon människor är på flykt i Myanmar, meddelar FN.
Monsunregnen närmar sig och kan ytterligare förvärra situationen för dem som bor i flyktingläger.
Sedan Aung San Suu Kyi och hennes regering avsattes av militärjuntan i fjol har närmare 700 000 människor tvingats fly sina hem, rapporterar FN:s samordningsorgan Unocha.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Protecting and caring for unaccompanied or separated migrant and refugee children
The Russian Federation's aggression against Ukraine, as well as the increase in arrivals of asylum seekers and migrants across the Mediterranean Sea, have caused rapidly growing numbers of unaccompanied and separated migrant and refugee children in Europe. Confronted with this worrying situation, the member States of the Council of Europe have a positive obligation - under Article 8 of the European Convention on Human Rights - to protect private and family life, especially of unaccompanied and separated migrant and refugee children.
Following the proposals by the rapporteur Mariia Mezentseva (Ukraine, EPP/CD), the Migration Committee unanimously adopted a resolution underlining that the best interests of these children must be guaranteed, irrespective of their migration status.
Particular attention should be paid to victims of violence, abuse and human trafficking, as well as to children with special needs, including medical and psychological needs.
Member States should adopt alternative care solutions as interim measures, until children can be reunited with their families, in particular kinship care, foster care and family-based care, with supervised and independent living arrangements, the committee said.
Hämta rapporten (Extern länk)
Se även:
DN/Ipsos: Färre vill minska flyktinginvandringen
Motståndet mot flyktingmottagande minskar, enligt en mätning från DN/Ipsos. Särskilt generös är inställningen till de som flyr från kriget i Ukraina. Två av tre väljare anser att Sverige ske ge skydd åt så många som möjligt av dem.
Migrationspolitikens inriktning har ända sedan den dramatiska hösten 2015 varit att strama åt regelverket för flyktinginvandring. För detta har det funnits ett brett stöd inte bara i riksdagen utan även i opinionen. Det visar inte minst DN/Ipsos undersökningar som pejlat frågan i många år. Antalet asylsökande har också minskat drastiskt, även om det finns de som vill gå ännu längre, som Sverigedemokraterna.
Flyktingfrågan fick en delvis ny innebörd efter att Ryssland den 24 februari anfallit Ukraina. En strid ström med ukrainare har flytt kriget, i första hand till de närmaste grannländerna, men även till Sverige.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
The juridification of 'vulnerability' through EU asylum law
The quest for bridging the gap between the law and asylum applicants' experiences
by Luc Leboeuf
'Vulnerability' is flooding EU asylum law. Based on the analysis of the ECtHR's case-law in deportation cases, the EU Directives' provisions towards 'vulnerable' asylum applicants, and their implementation in the domestic legislations and practices of two EU member states that were studied as part of the VULNER project (Belgium and Italy), this contribution establishes a typology of the various legal and bureaucratic functions that 'vulnerability' has received in the EU. It also reflects on the 'juridification' trend at play, the implementation challenges that have emerged as a result, and how they are currently being addressed in the EU.
Hämta eller läs artikeln (Extern länk)
Äggfabriken: En win-win att anställa ukrainska flyktingar
Nyblivna Älvsbybon Natalia Pavlova från Ukraina flydde till Sverige i mars och jobbar sedan slutet av april på äggfabriken Klöverbergsgården i Klöverträsk.
För äggfabriken var det bra att få in arbetskraft snabbt efter att ha annonserat efter folk men inte fått napp.
"Eftersom flyktingarna vill in i systemet så fort som möjligt och Norrbotten är en utflyttningsregion är det ju en perfekt win-win-situation", säger Ingela Svalberg, kvalitets- och miljöansvarig för Klöverbergsgården.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Västmanland 22-05-23: Halyna kom som krigsflykting - jobbar nu som lärare (Extern länk)
I dag firas rekordmånga nya svenskar
Förra året fick rekordmånga människor svenskt medborgarskap, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Nu - på nationaldagen - hälsas de välkomna under ceremonier runt om i landet.
I dag äger fysiska medborgarskapsceremonier rum runt om i landet, ceremonier som under pandemiåren varit inställda.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Nytt uppdrag för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden
Regeringen avser att ge Arbetsförmedlingen och flera myndigheter i uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Jämställdhetsmyndigheten ska även få i uppdrag att genomföra en studie om utrikes födda kvinnors situation och behov.
-För att bryta segregationen och öka jämställdheten måste fler utrikes födda kvinnor komma i arbete, få en egen försörjning och med det få friheten att bestämma över sina egna liv, säger arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark.
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Migrationsverket och Socialstyrelsen får i uppdrag att i samverkan ta fram en plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden.
Utrikes födda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden är en prioriterad målgrupp, med särskilt fokus på anhöriginvandrare. Uppdraget som regeringen avser att ge syftar till att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden genom bland annat metodutveckling, ökad kunskapsöverföring och förbättrad samverkan mellan myndigheter och kommunala, regionala och civila aktörer. Myndigheterna ska även bidra till ett jämställt och jämlikt bemötande och en likvärdig fördelning av stödåtgärder.
Insatser som underlättar inträdet på arbetsmarknaden behöver nå ut till samtliga utrikes födda kvinnor, till exempel information om Arbetsförmedlingens verksamhet, sfi, förskola och annan typ av vägledning och samhällsinformation. Det kan också handla om stöd vid karriärplanering och information om hur deltidsarbete och långa, ojämnt fördelade föräldraledigheter påverkar livsinkomster och framtida pensioner.
Fler kvinnor behöver också få information om tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering.
Uppdraget ska samordnas av Arbetsförmedlingen och rapporteras till regeringen 31 mars 2023.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Barnen i Filipstad bussas mellan skolorna för att öka integrationen
Drygt ett år efter storbråket om förändringarna inom skolan i Filipstad är den nya organisationen nu i full gång. Barn har flyttats mellan skolorna med målet att blanda svenskfödda elever och nyanlända.
- Det var pirrigt i början, säger andraklassaren Nova Gradin, som är en av dem som tvingats byta skola.
Leken är i full gång på skolgården när SVT besöker Strandvägsskolan i Filipstad.
Så sent som i höstas hade många av barnen här aldrig träffats. Då genomfördes en total förändring av skolstrukturen i kommunen. De mindre barnen placerades här på Strandvägsskolan, och de äldre på Åsenskolan på andra sidan tätorten.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Värmland 22-05-18: Kommunalrådet om omflyttningen av barnen: "Måste ha kamrater att prata svenska med" (Extern länk)
Sahar saknade inkluderande föreningsliv - startade Bollihop
Två föreningar med Berga som upptagningsområde, nådde ut till två helt olika målgrupper. Det fick Sahar Khalili och en kollega att agera. 2016 startade de Bollihop, ett initiativ de hoppades skulle nå ut till alla och överbrygga de glapp som de identifierat i föreningslivet.
- Det saknades ett inkluderande föreningsliv "på riktigt". Vi ser att tjejer med migrationsbakgrund står väldigt långt ifrån idrotten. Det har jag personligen sett, som själv har migrationsbakgrund, genom åren. Det finns ett glapp, man når inte ut till tjejer som ser ut som mig, säger Sahar Khalili, projektledare i KFUMS Bollihop.
Allt du behöver är en vattenflaska
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Farhiya prisades för sitt integrationsarbete i Linköping
Efter att ha varit med som ledare för sin dotters fotbollsträningar föddes idén. Ska inte mammorna också börja träna?
Allt började med att Farhiya Abdirahman i Linköping var med och tränade med tjejerna på sin dotters fotbollsträning. Hon upptäckte hur roligt det var med träning och hur fin gemenskap träning skapade. Något som hon tyckte även andra mammorna borde få testa.
- Vi började prata på skoj om ifall inte mammorna också skulle få vara med. Kan inte mammorna också träna, så kom idén och då startade vi mammaträningarna, säger Farhiya Abdirahman.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Maria flydde Ukraina - ska locka flyktingar till vårdjobb
Barnkirurgen Maria Lashevych som flydde krigets Ukraina ska hjälpa till att locka ukrainska flyktingar att jobba inom vården.
"Jag hoppas att jag kan hjälpa till att få doktorer och sjuksköterskor att jobba", säger Maria, som sedan en tid tillbaka jobbar på Sophiahemmet.
Målet är att få fler asylsökande och nyanlända med vårdutbildningar eller erfarenhet från vården att söka sig till bristyrken inom sjukvården, som specialistsjuksköterskor.
Hela inslaget (Extern länk)
Grekland/ Afghanska Föreningen: 95 % får nu uppehållstillstånd och reser vidare
/utdrag:/
Enliigt Mohammad Mirzay, verksamhetschef hos Afghan community på Solomosgatan alldeles intill Greek Council för Refugees, får 95% av alla afghaner i Grekland uppehållstillstånd nu. (...) Afghan community är den största diasporaföreningen i Grekland.
Alla reser vidare när de har fått uppehållstillstånd, fortsätter han. De väntar in uppehållstillståndet. Får de avslag i första instans överklagar de, får de avslag igen överklagar de igen.
Det finns hela tiden möjlighet att överklaga, förstår jag, och under tiden väntar de i Grekland. Överklagandet det senaste året har först och främst gällt rätten att få sina skyddsskäl mot Afghanistan bedömda, inte mot Turkiet. Enligt grekisk lag från sommaren 2021 ska alla från Syrien, Afghanistan, Somalia, Pakistan och Bangladesh hänvisas till Turkiet för att söka asyl eftersom Turkiet anses vara ett säkert tredje land, och Turkiet har de passerat.
Vänta länge gjorde asylsökande tidigare också, och man kunde till slut överklaga till grekiska staten. Det fanns de som hade väntat i Grekland åtta-tio år, säger verksamhetschefen, och jag känner igen det från mina första år i Grekland 2011-12-13. Sedan installerade Grekland en ny asylordning frikopplad från polisen och extremt långa handläggningsärenden minskade.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Turkiet/ Ekonomisk kris väcker turkiskt agg mot syrier
I det flyktingtäta Turkiet har en hätsk debatt om migration blossat upp, med ökad fientlighet gentemot främst syrier.
Inför valet nästa år har en bred opposition enats i flyktingfrågan med en allt mer populistisk retorik.
Turkiet meddelar att en invasion förbereds i Syrien, oavsett vad USA säger.
Som så många gånger förr växer invandringsfientligheten samtidigt som det pågår en ekonomisk kris. I Turkiet är inflationen massiv och människor har svårt att sätta mat på bordet.
- Då skyller man lätt på invandrarna och anklagar dem för att ta alla jobb, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
Flera attacker, stundtals våldsamma, har de senaste månaderna riktats mot syriska hem och arbetsplatser.
Flera partier, främst ur oppositionen till president Recep Tayyip Erdogans parti AKP, har trappat upp sin kritik mot invandringen inför det allmänna val som enligt lag ska hållas före juni 2023.
Enligt opinionsmätningar har flera kandidater seglat förbi Erdogan i popularitet. Ett nytt nationalistiskt parti har också bildats, och redan skapat rubriker med sin invandringsfientliga politik.
Ovant mottagarland
I Turkiet bor cirka 3,6 miljoner personer från Syrien, de flesta kom med flyktingströmmarna 2014 och 2015. Ytterligare hundratusentals personer från länder som Afghanistan och Irak har också migrerat dit.
- Det är relativt nytt för Turkiet, som tidigare varit mer av ett avsändarland och inte mottagarland när det gäller migration. Nya strukturer, lagar och institutioner har behövt tas fram och man har fått stora problem med integrationen, säger Paul Levin.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Rebecka Undén: Halmstadtjej utvisas till helvetet på jorden
Att vänta är värre än att veta, sägs det. Även i de mest triviala av fall är det väl sant, att ovissheten kan äta upp en inifrån. Halmstadtjejen Chancelvie Lelo, 22 år, befinner sig dock helt ensam i ett av världens farligaste länder att vistas i som ung kvinna. Ovissheten om framtiden slukar henne hel.
När Chancelvie kom till Sverige som elvaåring år 2011 tillsammans med sin pappa och syster började hon i svensk grundskola och lärde sig svenska. År 2020 tog hon studenten vid Sturegymnasiet i Halmstad och skaffade sig sedan ett butiksjobb på Hallarna. Under ett jobbpass i januari i år kom polisen och hämtade henne till förvar hos Migrationsverket.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
"Begreppet 'vård som inte kan anstå' bör avskaffas."
Alla som nu flyr Putins bomber måste ha rätt till vård utifrån behov på samma sätt som alla andra som bor och vistas i Sverige. Det skriver Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges läkarförbund, och Torsten Mossberg, ordförande i läkarförbundets etik- och ansvarsråd.
Vård ska alltid ges efter behov, det är en grundläggande princip som läkare alltid utgår ifrån. Men tyvärr gäller det inte för dem som nu flyr Putins bomber över Ukraina och söker en fristad i Sverige. Riksdagen bör därför se över och avskaffa begreppet "vård som inte kan anstå".
Vuxna som flytt till Sverige har idag endast rätt till "vård som inte kan anstå". Begreppet, som finns i lagtexten, är otydligt och svårt att använda för läkare när de ska ta ställning till vilken vård som ska ges.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
"Alla asylsökande ska behandlas lika"
Lena Granath (V) Region Kalmar län
Många regioner agerade snabbt under våren när det kom flyktingar från Ukraina och det besked att de fick resa fritt i kollektivtrafiken om de uppvisade ett ukrainskt pass eller legitimation.
En bra och viktig signal som visar på solidaritet. Jag blev både stolt och mycket glad över att Region Kalmar län tog samma beslut och vi i Vänsterpartiet stödde det. Men det borde gällt alla flyktingar och asylsökande. De kommer alla från krig, förföljelse och tragedi och därför är det fel att vi i vår region och även i övriga regioner gör skillnad på människor. Är man på flykt och i behov av asyl, då borde vi solidariskt göra det vi kan, och inte göra skilda bedömningar på människor som tvingats lämna sitt land och söka skydd.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Så har partierna svängt om invandringen
Invandring och integration. Den ständiga valfrågan, som under några år hamnade i skuggan av den glödheta frågan om gängkrimlinaliteten. Nu är den åter är på tapeten igen i och med Ukraina-kriget.
I decennier har invandring och integration varit en fråga som polariserat politiken. Men den har inte alltid varit lika viktig för väljarna. Man kan säga att den gjort en resa från oviktig till att hamna i topp tre.
Vi börjar på 80-talet - då var det en relativt oviktig fråga i opinionen. Men så stiger den i betydelse för svenskarna, och i politiken, från 90-talet.
(...)
Hela artikeln med länk till podden (Extern länk)
Partierna splittrade om hur sänkta bidrag kan påverka integrationen
Det är stora skillnader mellan de politiska partierna i frågan om vad som bör göras för att integrera människor från andra länder i det svenska samhället. Det visar en enkät som SVT gjort.
Några heta tvisteämnen är synen på permanenta uppehållstillstånd och sänkta bidrag.
Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna menar att sänkta bidrag är en nödvändighet för att få in fler på arbetsmarknaden.
- Det ska alltid finnas en skillnad mellan att jobba och att gå på bidrag så att det skapas tillräckliga drivkrafter för att ta ett jobb, säger Maria Malmer Stenegaard, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna.
Sverigedemokraterna menar att nyanlända inte ska kunna kvittera ut ett fullt ekonomiskt bistånd från dag ett i Sverige.
- I stort så vill vi att man ska få tillgång till välfärden i takt med att man själv börjar bidra till den. Att man får kvalificera sig in i vissa system, säger Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.
Vill se andra åtgärder
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Fler frågor om integration, tillfälliga tillstånd och utvisnignar (Extern länk)
Kravet från Filipstad: Vill ha ersättning för nyanlända i tio år
Många av de nyanlända som kom till Filipstad 2015 saknar fortfarande arbete och egen försörjning. Kommunen menar nu att den tvååriga statliga etableringsersättningen måste förlängas till minst tio år.
- Integrationsresan pågår fortfarande. Problemet är att staten inte betalar. Det får vi göra, säger kommundirektören Hannes Fellsman.
Eleverna i klassrummet på folkhögskolan i Filipstad kommer från olika delar av världen, men har alla ett och samma mål: att lära sig svenska och få ett jobb.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
L: Separatisterna i Sverige måste knäckas
Det finns i Sverige en separatistisk rörelse som vill splittra vårt land och undergräva demokratin. Att bekämpa dessa krafter kräver en nationell mobilisering, skriver Johan Pehrson (L).
Påskkravallerna som följde koran?bränningar i ett stort antal svenska städer måste bli en brytpunkt för svensk integrations?politik. Vi såg islamister och gängkriminella kasta sten på polis för att döda. I flera fall tillsammans med mycket unga personer. Ingen kan längre blunda för att det i Sverige finns en mycket kraftigare och mer organiserad rörelse än vad det politiska etablissemanget har förstått. De vill splittra vårt land och undergräva vår gemensamma demokrati. Liberalerna är redo att ta kampen mot dessa separatister.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
"Sverige behöver massintegration."
Förändra bidragen, förändra brottsbekämpningen och förändra skolan, skriver Benjamin Dousa, vd för tankesmedjan Timbro och författare till den nya boken Massintegration.
Sveriges enskilt största problem är utanförskap. 800?000 människor lever idag på bidrag, till en samhällsekonomisk kostnad om 270 miljarder kronor årligen. Uppgifterna kommer från SCB och Svenskt Näringsliv.
Misslyckad integration leder till ökad brottslighet. Därför har jag skrivit boken Massintegration som kommer ut nu i veckan.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Moderaterna vill förändra flerbarnstillägget
Integrationen måste bli bättre och det ska bli lättare för fler utrikesfödda kvinnor att börja arbeta, anser Moderaterna.
Bland annat vill partiet avskaffa flerbarnstillägget från och med det fjärde barnet.
På torsdagskvällen, när det envisa regnandet under dagen följdes upp av sol, var det dags för Moderaternas partiledare Ulf Kristersson att gå upp på scenen under Järvaveckan som arrangeras i Spånga-Tensta i nordvästra Stockholm.
Kristersson inledde med att tala om ett besök han gjort i stadsdelen Rosengård i Malmö efter upploppen i påskas som berört honom extra mycket. Det var en lågstadieskola som hade eldhärjats under kravallerna.
- Jag tänkte på barnen som rimligen måste undra vad de hade gjort för att någon skulle vilja elda upp deras skola.
Misstroende mot Johansson
Kristersson tar även upp de mord och skottlossningar som sker runt om i landet.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
S senfärdighet med samordningsnumren till ukrainare bedrövlig
Det är bra att ukrainska flyktingar får uppehålls- och arbetstillstånd utan att de behöver genomgå en asylprocess. Men det är bedrövligt att det ska behöva ta 18 veckor för att få ett samordningsnummer, som behövs för att kunna jobba. Ge alla ukrainska flyktingar samordningsnummer när de kommer hit, så att integrationen kan börja direkt, skriver bland andra Emmyly Bönfors (C).
Det är nu mer än tre månader sedan Putin inledde sin invasion av Ukraina och både Europa och världen är fortfarande i chock över det brott mot folkrätten som pågår. Men mitt i denna omänskliga tragedi, måste vi försöka tänka konstruktivt. Vi här i Sverige behöver agera samlat för att de som kommer hit ska få en så bra nystart som möjligt. Göteborg ska vara en trygg fristad för dem som flyr sina hem i spåren av kriget. Samtliga partier var till en början överens om att vi måste hjälpas åt. Men redan nu lägger Sverigedemokraterna förslag om återvandringskansli för ukrainare. Centerpartiet står fast vid det vi alltid gjort; medmänsklighet visar vi inför alla människor. Vi gör inte skillnad på folk och folk.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Svar på skriftlig fråga: Migrationsverkets handläggning av ärenden med apatiska barn
fråga 2021/22:1561 av Maria Malmer Stenergard (M)
Inom barnläkarkåren lyfts behovet av självrannsakan i fråga om hanteringen av apatiska barn och en utredning om i vilken utsträckning barn kan ha farit illa. Att barn har farit såväl fysiskt som psykiskt illa vittnar tidigare rapporteringar om.
Resultatet av en studie visar också att om barnen och familjerna separeras så är det större chans för tillfrisknande, och ett uppehållstillstånd är inte nödvändigt för tillfrisknande. Tvärtom kan det ha bidragit till att fler barn har insjuknat. Detta genom att ha legitimerat tillståndet och genom en viss behandling skapat incitament.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till statsrådet Anders Ygeman:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att följa upp Migrationsverkets handläggning av ärenden med apatiska barn och hur den kan ha bidragit till att barn farit illa?
Svar av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Utlänningslagen (2005:716) föreskriver att hänsynen till barnets hälsa, utveckling och barnets bästa i övrigt ska beaktas i fall som rör ett barn. Genom att barnkonventionen har getts ställning som svensk lag förtydligas att myndigheter och domstolar ska beakta de rättigheter som följer av konventionen när bedömningar ska göras i ärenden och mål som rör barn.
Enligt Migrationsverkets instruktion ska myndigheten analysera konsekvenserna för barn inför beslut eller andra åtgärder som kan röra barn. Det följer av socialtjänstlagen (2001:453) att Migrationsverkets personal är skyldig att genast anmäla misstanke till socialnämnden om att ett barn far illa.
(...)
Hela svaret (Extern länk)
Återvandring krävs för att lösa utanförskapet
Jimmie Åkesson, Ludvig Aspling (SD)
I decennier har Socialdemokraterna brunmålat en av de viktigaste åtgärderna för en fungerande migrationspolitik - återvandring.
Nu, när det rör ukrainska kvinnor och barn på flykt från ett krig i vårt närområde, har regeringen dock vaknat till liv och vill vidta åtgärder för att få dem att vända hem.
Men när det gäller hundratusentals ointegrerade somalier, afghaner och syrier är tystnaden kompakt. Det är naturligtvis orimligt.
Sedan 2010 har Sverige beviljat över 1,2 miljoner uppehållstillstånd, motsvarande mer än ett helt nytt Stockholm. Arbetslösheten är nästan fem gånger högre bland utrikes födda jämfört med inrikes födda.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Svar på skriftlig fråga: Förutsättningarna för att upphäva medborgarskap
Fråga 2021/22:1639 av Tobias Andersson (SD)
Under påskhelgen ägde fruktansvärda korankravaller rum i vårt land. Över 400 poliser uppges ha skadats, och statens våldsmonopol utmanades kraftigt samt förlorades i vissa fall. Det står nu klart att massinvandring, obefintliga krav i integrationspolitiken och slapp kriminalpolitik leder till en oerhört dyster samhällsutveckling. Sverige har i dag stora hot inom riket i form av våldsverkande aktörer som hatar Sverige och allt som representerar Sverige - våra värderingar, vår polis, vår demokrati med mera.
Utgångspunkten måste vara att svensk lag och grundlagsfästa rättigheter alltid ska upprätthållas i Sverige, även i områden som kommit att belastas av kulturella parallellstrukturer, kriminalitet och invandring. Svenska statens våldsmonopol ska aldrig backa undan eller ge vika för våldsyttringar och angrepp. Polisen måste få fler verktyg, större befogenheter och ett tydligare uppdrag att etablera det svenska samhällets dominans i områden och situationer där det trängts tillbaka eller angrips.
Mot denna bakgrund har Sverigedemokraterna sedan korankravallerna presenterat två separata åtgärdspaket för att få bukt med parallellsamhällena och den kriminalitet de göder. Först ett 30-punktsprogram mot korankravallerna och därefter ett åtgärdspaket mot parallellsamhällen explicit. Inget annat parti har tydligt anslutit till våra förslag på åtgärder, men jag avser att åtminstone utkräva svar från regeringen om hur de ställer sig till de olika åtgärderna.
Bland dem som häktades efter korankravallerna var många utländska medborgare och bör därför utvisas ifall de döms för brott. Det finns dock även samhällsfarliga individer som, mot bakgrund av vår slappa migrationspolitik, kunnat erhålla medborgarskap - nästan i ett flingpaket. När dessa aktörer begår terrorliknande brott i Sverige menar vi att vi åtminstone borde se över förutsättningarna för att utvisa dem.
Med anledning av det ovanstående önskar jag fråga statsrådet Anders Ygeman följande:
Avser statsrådet och regeringen att utreda möjligheten att upphäva medborgarskap?
Svar av Statsrådet Anders Ygeman (S) (Extern länk)
Se även:
Svar av Socialminister Lena Hallengren (S) på skriftlig fråga av Tobias Andersson (SD): Indragna sociala rättigheter (Extern länk)
Svar av Statsrådet Ida Karkiainen (S) på skriftlig fråga av Tobias Andersson (SD): Kartläggning av parallellsamhällen (Extern länk)
Kraftiga nedskärningar när biståndet bantas med 6,9 miljarder
Stödet till arbetet för mänskliga rättigheter, demokrati, hållbar utveckling och flera andra områden minskar kraftigt när regeringen styr om pengar till kostnader i Sverige för mottagandet av ukrainska flyktingar.
I dagarna lämnar Sida besked om vilka områden och organisationer som får sammanlagt 6,9 miljarder kronor mindre.
Regeringen styr om pengar från internationellt bistånd till att klara kostnader för att ta emot människor på flykt från Ukraina.
- Jag tycker att det är skamligt och oroande för nu ser vi att behoven i världen ökar, vi går mot en global svältkatastrof i spåren av Rysslands invasion av Ukraina, säger riksdagsledamoten Maria Ferm (MP).
För biståndsorganisationer som är beroende av Sida-stöd arbetas det nu febrilt med att genomföra de nedskärningar regeringen beslutat om. Stödet till bland annat demokratiarbete och mänskliga rättigheter sänks från 981 till 559 miljoner kronor, en minskning med 43 procent.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Nyheter 22-06-01: Tvingas spara 40 procent över en natt - de mest utsatta drabbas (Extern länk)
Trots löftet om fördubbling: Sverige skär ner på klimatbiståndet
Sverige skär ner kraftigt på klimatbiståndet. Det trots att regeringen så sent som förra året lovade att Sverige ska dubbla sitt klimatbistånd fram till 2025.
"Det är en otroligt dålig signal. Sverige har lovat att öka sitt stöd och det är otroligt viktigt för framförallt för fattiga människor" säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.
Biståndsminister Matilda Ernkrans säger att regeringen var tvungen att ta av biståndet för att bekosta flyktingmottagandet i Sverige.
Hela inslaget (Extern länk)
Expressen ledare 22-06-01: Pinsamt att skära ner inför världens ögon (Extern länk)
Ullas och Hamzes relation har blivit dokumentärfilm på SVT
På Sturkö finns makarna Ulla, 83, och Hamze, 39. Hon en förmögen kvinna från Karlskrona och han Palestinsk flykting. Mot alla odds blir de ett kärlekspar och 2019 efter många och långa turer så gifter det sig.
Under torsdagen visades dokumentären Ulla och Hamze - fyra begravingar och ett bröllop på SVT, en film av Per-Anders Rudelius.
"Vi har upplevt att en del människor när de sett oss så har de vänt sig bort. Andra har slutat prata med oss [...] men vi har fått enbart positiva reaktioner på dokumentären. Det är väldigt många som har ringt och inte bara vänner och bekanta utan helt främmande människor", berättar Ulla Simonsson Dalis.
Hela inslaget (Extern länk)
Filmen om Hamed och andra asylsökande kommer att sändas i SVT
Det som började som ett hälsoprojekt med dramaövningar för asylsökande ledd av föreningen Kulturama i Gävle har nu utvecklats till större projekt.
Bland annat en teaterföreställning och en film som nu också ska sändas i SVT.
"Känns fantastiskt att fler kommer att få höra min och andra historier", säger Hamed Karimi en av de var historia är med i filmen.
Hela inslaget (Extern länk)
Kören The Rockin Pots rockade Oscars: Helt utomjordisk upplevelse
Tillsammans med Thomas Ledin tog integrationskören The Rockin Pots, som startade i Grytans flyktingläger utanför Östersund, scenen på Oscarsteatern i Stockholm i lördags.
Och det var en upplevelse utöver det vanliga, berättar körens grundare Jonas Hagström.
"Det var fantastiskt. En i princip fullsatt salong, publikresponsen var långt över all förväntan och hela showen blev mer än vi någonsin kunnat drömma om.
Hela inslaget (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.
Följ Asylnytt: Asylnytt Facebook @Asylnytt twitter