Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt kommer ut 2-3 gånger per månad med nyheter i asylfrågor från nyhetsbyråer och tidningar, politiska organ, myndigheter och frivilligorganisationer. Nyhetsbrevet nedan och arkivet i högermenyn innehåller citat och referat, inga egna kommentarer. Källor, se nedan. (För praxisnotiser och redaktörens egna texter; se den grå rutan.)
SÖK BLAND RUBRIKERNA I DETTA NUMMER:
Riksdagsbeslut: Återkallelse av uppehållstillstånd meddelade av Regeringskansliet
Nya regler för att återkalla uppehållstillstånd vid beskickningar, konsulat och internationella organ (SfU23)
Regeringskansliet kan bevilja och återkalla uppehållstillstånd för personer i utländska beskickningar, konsulat och internationella organ.
I praktiken fattar Regeringskansliet i dag inte beslut om att återkalla uppehållstillstånden eftersom det saknas lämpliga grunder för det i lagstiftningen. Regeringen föreslår att den ska få rätt att bestämma regler för att bevilja och återkalla uppehållstillstånd som ges för dessa personer.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2022.
Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.
Samlingssida med socialförsäkringsutskottets betänkande, omröstning och beslut (Extern länk)
Proposition: Utvisning på grund av brott - ett skärpt regelverk
Propositionens huvudsakliga innehåll
Det bör vara möjligt att i fler fall än i dag utvisa utlänningar som begår brott. Regeringen föreslår därför ändringar i utlänningslagen och brottsbalken som syftar till att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott. Ändringarna innebär bl.a. att
+ utvisning på grund av brottets allvar ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag,
+ det ställs högre krav på utlänningens etablering i det svenska samhället för att han eller hon inte ska bli utvisad,
+ kravet på synnerliga skäl för utvisning när utlänningen vistats länge i Sverige tas bort,
+ förbudet mot att i vissa fall utvisa den som kom till Sverige som ung tas bort och ersätts med kvalificerade krav för utvisning,
+ domstolen inte längre ska beakta det men som utlänningen förorsakas genom utvisningen vid straffmätningen och val av påföljd, och
+ återreseförbuden blir längre och börjar löpa vid dagen för utresa.
Därutöver föreslås i propositionen bl.a.
+ ökade möjligheter att neka uppehållstillstånd för en utlänning som begått brott, och
+ ett stärkt skydd mot återkallelse av uppehållstillstånd för den som utsatts för våld eller allvarliga kränkningar i en nära relation. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
Läs eller hämta propositionen (Extern länk)
Följdmotion av Tony Haddou m.fl. (V) (Extern länk)
Följdmotion av Ludvig Aspling m.fl. (SD) (Extern länk)
Följdmotion av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) (Extern länk)
Följdmotion av Robert Hannah m.fl. (L) (Extern länk)
Följdmotion av Hans Eklind m.fl. (KD) (Extern länk)
Riksdagsbeslut: Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa och förbättra nuvarande regler kring arbetskraftsinvandring. Syftet är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare, samt attrahera och behålla internationell kompetens.
Förslaget innebär bland annat att
+ ett nytt uppehållstillstånd införs för vissa högkvalificerade och välutbildade personer
+ kompetensutvisningar ska motverkas - det vill säga arbetskraftsinvandrare ska inte utvisas på grund av mindre fel
+ ett anställningsavtal ska krävas för ett arbetstillstånd
+ arbetsgivare kan bli skyldiga att anmäla om anställningsvillkoren ändras och blir mindre förmånliga
+ Migrationsverket ska kunna kräva att en arbetsgivare redovisar arbetsvillkoren för en utlänning som beviljats arbetstillstånd
+ ett försörjningskrav införs vid anhöriginvandring kopplat till utländsk arbetskraft
+ brottet organiserad människosmuggling även ska omfatta arbetstillstånd som utfärdats på osanna uppgifter.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022.
Utskottets förslag till beslut: Bifall till proposition 2021/22:134 punkterna 1 i denna del, 2-4.1. Bifall till motion 2021/22:4441 yrk. 12 I övrigt avslag på samtliga motionsyrkanden
Riksdagens beslut: Kammaren biföll dels reservation 21 under punkt 14, dels i övrigt utskottets förslag.
Reglerna för arbetskraftsinvandring skärps
Riksdagens har beslutat att anställningsavtal ska krävas för att få arbetstillstånd.
Det större lagpaketet om arbetskraftsinvandring innehåller inte bara skärpningar utan även vissa lättnader. Ett nytt uppehållstillstånd, även kallat talangvisum, införs för vissa högkvalificerade och välutbildade personer.
- Det här är ett steg i rätt riktning, säger Rasmus Ling, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet.
Samtidigt ska så kallade kompetensutvisningar motverkas - det vill säga arbetskraftsinvandrare ska inte utvisas på grund av mindre felaktigheter. Punkten kom till i samband med januariavtalet.
- Kompetensutvisningarna har under många år varit ett problem. Det är bra att vi nu en gång för alla, från och med den 1 juni, får på plats lagstiftning, säger Jonny Cato, Centerpartiets talesperson i migrationsfrågor.
Kräver avtal
Den gamla lagstiftningen är från 2008. En central del i det nya lagpaketet är att krav nu ska ställas på anställningsavtal för att få arbetstillstånd. Tidigare har det räckt med ett erbjudande om jobb.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Regeringen vill skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring
Regeringen vill återinföra arbetsmarknadsprövning vid arbetskraftsinvandring och tillsätter nu en utredning för att se över hur en sådan ska utformas. Det meddelade integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) vid en pressträff på torsdagen.
Redan på kongressen i höstas beslutade S om att återinföra arbetsmarknadsprövningen. Nu får en utredare i uppdrag att bland annat ta fram förslag på hur behovet av arbetskraftsinvandring ska kunna kontrolleras och prövas mot arbetsmarknadens behov.
Arbetsmarknadsprövningen går ut på att arbetstillstånd bara ska beviljas i yrken där det råder brist på arbetskraft. SD, KD och V står bakom ordningen medan M, C, L och MP motsätter sig den.
Allvarliga konsekvenser
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Justitiedepartementet xxx 22-04-28: Utredning om arbetsmarknadsprövning aviseras (Extern länk)
Insatser på plan- och byggområdet med anledning av invasionen av Ukraina
Boendeinsatser i Sverige ska göras med anledning av invasionen i Ukraina (CU36)
Civilutskottets betänkande 2021/22:CU36
Riksdagen ska ge regeringen utvidgad rätt att besluta om vissa undantag från regler på plan- och byggområdet. Detta för att vid en särskilt stor tillströmning snabbt kunna ordna tillfälliga boenden till personer som kommer till Sverige, exempelvis från Ukraina. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Enligt förslaget omfattas boenden inte bara för asylsökande, utan även för personer som ansöker om eller har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller efter tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda i Sverige.
Lagändringen börjar gälla den 2 maj 2022, men föreskrifter från regeringen som meddelas med stöd av den utvidgade rätten ska få tillämpas redan från och med den 15 mars 2022.
Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.
Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.
Samlingssida med civilutskottets betänkande med en reservation, riksdagsdebatten, omröstningar och beslut (Extern länk)
Riksdagen 22-03-31: Propositionen "Insatser på plan- och byggområdet med anledning av invasionen av Ukraina" (Extern länk)
Följdmotion av Viktor Wärnick m.fl. (M) (Extern länk)
Storbritannien/ UN Refugee Agency opposes UK plan to export asylum
Following public announcements made today, UNHCR, the UN Refugee Agency, expressed strong opposition and concerns about the United Kingdom's plan to export its asylum obligations and urged the UK to refrain from transferring asylum seekers and refugees to Rwanda for asylum processing.
"UNHCR remains firmly opposed to arrangements that seek to transfer refugees and asylum seekers to third countries in the absence of sufficient safeguards and standards. Such arrangements simply shift asylum responsibilities, evade international obligations, and are contrary to the letter and spirit of the Refugee Convention," said UNHCR's Assistant High Commissioner for Protection, Gillian Triggs.
"People fleeing war, conflict and persecution deserve compassion and empathy. They should not be traded like commodities and transferred abroad for processing."
UNHCR urged both countries to re-think the plans. It also warned that instead of deterring refugees from resorting to perilous journeys, these externalization arrangements will only magnify risks, causing refugees to seek alternative routes, and exacerbating pressures on frontline states.
While Rwanda has generously provided a safe haven to refugees fleeing conflict and persecution for decades, the majority live in camps with limited access to economic opportunities. UNHCR believes that wealthier nations must show solidarity in supporting Rwanda and the refugees it already hosts, and not the other way around.
The UK has an obligation to ensure access to asylum for those seeking protection. Those who are determined to be refugees can be integrated, while those who are not and have no other legal basis to stay, can be returned in safety and dignity to their country of origin.
(...)
Läs mer (Extern länk)
UNHCR 22-04-27: UNHCR's Grandi fears UK legislation will dramatically weaken refugee protection (Extern länk)
Storbritannien/ Kritik mot förslag om asylsökande till Rwanda
Storbritannien ska skicka migranter och asylsökande som tagit sig över Engelska kanalen till Rwanda, enligt en överenskommelse.
FN riktar kritik mot den kontroversiella uppgörelsen, medan Danmark tycker att idén är intressant.
Beslutet är ett försök att minska antalet flyktingar och migranter som kommit till Storbritannien via Engelska kanalen.
FN:s flyktingorgan UNHCR uttrycker "starkt motstånd och oro" över uppgörelsen, och uppmanade London att inte fullfölja planen att förflytta asylsökande till det afrikanska landet för utredning om uppehållstillstånd. Människor som flyr ska inte behandlas som handelsvaror enligt UNCHR.
Flera människorättsgrupper avfärdar projektet som "barbariskt och omänskligt".
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Storbritannien/ What lies behind the UK-Rwanda deal
Three major obstacles to the Agreement becoming operational
In addition to the abhorrent ethics and questionable timing of Priti Patel's UK-Rwanda Agreement, the general efficacy of the plan to offshore asylum-seekers, whether or not they arrive "legally," is pretty dubious. The Home Office is presenting the plan as a read-to-go program and not an abstract idea with unpredictable outcomes, a massive price tag, and significant pushback from citizens and human rights watchdogs alike, and its goal is not only to send asylum-seekers to Rwanda for asylum processing but to relocate them permanently. In the horrifying, albeit relatively unlikely event of the Agreement overcoming any legal and financial challenges, the Migration Policy Institute outlines three major obstacles to the Agreement becoming operational:
First, the UK is bound by international law to offer protection to specific categories of asylum seekers, including those from Rwanda. Sending Rwandan asylees back to their home country would constitute refoulement, which is prohibited under a bunch of international laws to which the UK is held accountable. Avoiding refoulement would require significant pre-screening processes that would likely disqualify many more people from the relocation scheme in the first place.
If the goal of the Agreement is to relocate asylum-seekers before they even begin the application process, significant legal challenges and prequalifications of individual asylum-seekers would delay or even rule out relocation.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Storbritannien/ Outsourcing - a deeply flawed, inhumane and dangerous approach
The UK using Israel as a model for the transfer of asylum seekers to Rwanda, and Greece as a model for detention centres in the UK
In 2014, Israel secretly implemented the deportation of asylum seekers to Rwanda, knowing that this was breaking the 1951 UN Refugee Convention.
This hidden element is evidently not part of the UK's approach as the UK government has instead tried to justify this policy by stating it aims to prevent people-smugglers from helping to transport asylum seekers across the Channel. However, not only is it clear that the UK simply wants to outsource their responsibility onto another country, this argument is exceptionally weak and the previous implementation of this policy by Israel completely counteracts this argument. Israel gave up on this scheme when it became evident that there was an incredibly high rate of exploitation, human smuggling, and modern-day slavery for those who had been sent to Rwanda and were fleeing once again, on another dangerous journey.
Rwanda further has a long history of corruption and human rights abuses, as seen by Lewis Mudge, the Central Africa director of Human Rights Watch:
"Arbitrary detention, ill-treatment, and torture in official and unofficial detention facilities are commonplace, and fair trial standards are flouted in many cases."
Many who were sent to Rwanda from Israel between 2014 and 2017 found themselves in horrendous conditions and left the country soon after arriving.
It is also important to note that Priti Patel has attempted to make similar deals with countries such as Ghana and Kenya, however these deals were rejected due to criticism from their citizens. The UK government continues to attempt to leverage other countries to take on the responsibility of welcoming and resettling refugees and asylum seekers who are trying to reach the UK.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Danmark vill skicka asylsökande flyktingar till Rwanda
Danska regeringen bekräftar nu att man för samtal med Rwanda om att skicka asylsökande flyktingar dit.
En lag som gör det möjligt att flytta hela den danska asylprocessen till ett annat land antogs av danska Folketinget ifjol, men vilket land danska regeringen hade i åtanke har inte varit klart.
Planen är att asylsökande som kommer till danska gränsen omedelbart flygs till Rwanda, där deras asylskäl prövas. Beviljas de asyl är det också i Rwanda, och inte Danmark, de erbjuds att bo. Vad Danmark är beredd att betala Rwanda för tjänsten är inte känt.
Hela inslaget (Extern länk)
Danmark/ Danmark vill förlänga gränskontrollen
Den danska regeringen vill förlänga kontrollen av sina gränser i ytterligare sex månader. Därmed skulle den formellt tillfälliga gränskontrollen fortsätta till minst november, rapporterar danska medier som läst ett brev från justitiedepartementet.
Kontrollen infördes 2016 och skulle då bara pågå i tio dagar men har successivt förlängts, och nu ser det ut att ske igen.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Från Afghanistan/ EUAA releases updated "Country Guidance" for Afghan applicants
The European Union Agency for Asylum (EUAA) has issued an updated "Country Guidance: Afghanistan" publication which assists national authorities in terms of deciding who qualifies for international protection. It is the first country guidance issued under the EUAA's new Mandate.
According to analysis released by the EUAA, Afghanistan remained the second most important country of origin in 2021, with the number of Afghan asylum applicants doubling to some 97,800; the highest number since 2016. Two thirds of all Afghan applications last year were lodged after the Taliban takeover in August. In fact, Afghans subsequently became the top citizenship applying for international protection in EU+ countries.
In this context, the 'Country Guidance: Afghanistan' publication reflects a joint EU+ position on international protection needs, and is updated to reflect recent information on the situation in Afghanistan. It aims at limiting divergent practices when examining asylum applications by Afghans.
The new publication reports on the Taliban's efforts at statecraft as well as policymaking and implementation. Furthermore, the conclusions on profiles targeted by the Taliban, such as persons affiliated with the former Afghan government, interpreters and individuals who supported NATO-led foreign military forces, human rights defenders and journalists have all been substantially updated. In addition, the generally heightened risk to all profiles, resulting from the Taliban's virtually complete territorial control is highlighted. The Agency paid particular attention to the situation of women in the country, especially those in public roles and the restrictions being imposed upon them.
(...)
Hämta dokumentet (Extern länk)
Från Afghanistan/ Nästan 300 afghaner har fått stanna - Maryam: "Grät av lycka"
Nästan 300 afghanska medborgare har beviljats tidsbegränsade uppehållstillstånd i Sverige sedan november.
Det var då Migrationsverket kom med en ny bedömning av situationen i Afghanistan.
En av de som fått uppehållstillstånd är Maryam. "Jag grät mycket av lycka. Att vara utan uppehållstillstånd under sex år har hållit mig tillbaka. Nu vill jag kämpa för att bli någon här och bidra till svenska samhället", säger hon.
Hela inslaget (Extern länk)
Från Afghanistan/ Gränspolisen: Svårt att utvisa till Afghanistan
Sedan 30 november gör Migrationsverket nya asylprövningar rörande afghanska medborgare.
Det är i praktiken svårt att utvisa de som får avslag, enligt Anna Garphult, biträdande sektionschef på gränspolisen.
Några hinder är att afghanska ambassaden inte utfärdar resehandlingar, brist på flygförbindelser och att återtagandeavtalet mellan Afghanistan och Sverige inte längre gäller.
Hela inslaget (Extern länk)
Från Jemen/ Nordiskt stöd ger livsviktig hjälp till jemeniter på flykt
Nabiha, 38, ger sina barn te och bröd och räknar pengarna hon har kvar i fickan medan de sitter i en bosättning 185 kilometer från hemstaden Al-Mokha. Mer än fem år har passerat sedan Nabiha gick längs Al-Mokhas slingrande gator och kände lukten av den salta havsbrisen blanda sig med doften av färskmalet kaffe som staden var känd för innan den blev känd för krig.
Denna vår är det sju år sedan konflikten i Jemen eskalerades. Den har tagit livet av Nabihas man, som dödades i en explosion, och tvingat Nabiha och hennes familj på flykt. Många jemeniter, inklusive Nabiha och hennes mor, dotter och två söner, har flytt två eller tre gånger allt eftersom frontlinjen i konflikten flyttats.
- Jag bodde väldigt nära våldsamheterna. Jag behövde flytta till ett annat område för att familjer dödades och skadades överallt runt omkring oss. Vi flydde tre gånger från ett område till ett annat för att komma undan skott och luftangrepp, säger Nabiha.
Idag har två av tre jemeniter - eller 20 miljoner människor - behov av humanitär hjälp för att överleva. Landet var fattigt redan innan konflikten och situationen i Jemen har snabbt förvärrats till att bli en av världens största humanitära kriser.
Sedan 2015 har över fyra miljoner jemeniter tvingats fly från sina hem och söka trygghet i andra delar av landet. Mer än hälften av internflyktingarna befinner sig bara ett steg från hungersnöd och många bor flera mil från närmaste källa till rent vatten eller sanitär anläggning. Nästan fyra av fem jemeniter på flykt inom landet är kvinnor och barn.
Vid sidan av den utbredda osäkerheten runt tillgång till mat lever många jemeniter också i en högst osäker boendesituation. Efter att gång på gång ha tvingats fly på grund av skiftande frontlinjer i konflikten riskerar många jemeniter även att vräkas från de tillfälliga hem de har byggt upp.
Därutöver befinner sig mer än 100 000 flyktingar och asylsökande i Jemen - främst från Somalia och Etiopien. De möter många av samma utmaningar som jemeniter på flykt.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Från Nigeria/ EUAA publishes medical country of origin report on Nigeria
Today, the European Union Agency for Asylum (EUAA) has published a?general Medical?Country of Origin Information (MedCOI) report on Nigeria
. The report aims to provide national asylum caseworkers in EU with information on the overall epidemiological situation as well as the challenges in accessing healthcare. This, in turn, enables them to reach accurate and fair decisions when considering applications for asylum and international protection filed on health grounds. In 2021, EU+ countries received around 16,850 requests for international protection from Nigerian nationals.
Based on initial drafting by International S.O.S., our Asylum Knowledge Centre's report brings together almost 250 reliable sources including the World Health Organisation, the United Nations Development Programme and various UN-sponsored global health initiatives, as well as the World Bank and the Nigerian government. It describes the overall organisation of the healthcare system; the role of the federal, state, and local governments therein; as well as the socioeconomic and human security situations.
The report's main findings, which cover specific disease groups and paediatric care, include but are not limited to:
+ Nigeria, like many African countries, has a critical shortage of healthcare professionals. In 2018, there was 1 doctor for every 2,500 people, and it is estimated that there were only 3 nurses and midwives for every 2,000 people in 2019.
+ The National Health Insurance Scheme, launched in 2005, covers only 5% of the population through the Formal Sector Social Health Insurance Programme with over 70% financing their healthcare needs out-of-pocket (OOP). The OOP spending accounts for 77.5% of current health expenditure, classifying it as "catastrophic".
+ The under-5-mortality rate is the 2nd highest in the world, with over 260,000 babies dying at birth, while around 257 die every day - within the first month of their lives.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Från Ryssland/ Krigsmotståndare lämnar Ryssland - många högutbildade
Närmare 13 000 ryska krigsmotståndare har tagit sin tillflykt till Israel. Pianisten Irina Partnaya och biologen Mikhail Savinoff, som nyss kommit till Tel Aviv, säger att den kompetensflykt som pågår kan växa till en störtflod av ryssar som vill lämna landet.
Paret lämnade St. Petersburg mitt i natten. De hade inte sagt något till sin yngste son, förrän de var på väg, då de var oroliga att han skulle försäga sig i skolan.
Irina och Mikhail säger att de haft tur som kunnat komma till Israel på grund av Irinas judiska påbrå. "Om fler länder tog emot flyende ryssar skulle 90 procent av våra vänner lämna Ryssland", säger dem.
Hela inslaget (Extern länk)
Från Ryssland/ Putinmotståndare flyr till Israel
Mellan 30 och 40 ryska oligarker uppskattas ha beviljats israeliskt medborgarskap. Bland dem Roman Abramovich, som är Israels näst rikaste man.
Men i den brain drain som pågår från Ryssland, med flera hundratusen högutbildade flyktingar, söker sig också många Putinmotståndare till Israel.
Det har kommit långt fler ryska flyktingar till Israel än det gjort ukrainska. Pianister, IT-specialister, och journalister, som 30-årige David Frenkel från den oppositionella tidningen Mediazona, startad av Pussy Riot. Vår korrespondent träffade honom och även en rysk pianist som flytt, i Tel Aviv i Israel.
Hela inslaget (Extern länk)
Från Ukraina/ Rukija hjälper romer i Ukraina: De nekas mat, vatten och evakuering
Halmstadbon Rukija Selistarevic engagerar sig för romer som befinner sig i krigets Ukraina.
FN:s flyktingorgan UNHCR har nåtts av uppgifter om att ukrainska romer diskrimineras, blir nekade hjälp och skydd samt att de segregeras i flyktingboenden i grannländerna.
"Romer, nekas mat, vatten, evakuering. De får inte vara med på bussar eller tåg", säger Rukija Selistarevic.
Hela inslaget (Extern länk)
Från Ukraina/ Rödakorsetchef: Situationen "smått ofattbar"
Solidariteten och viljan att hjälpa människor på flykt från Ukraina är stor. Men hur håller man den vid liv i ett krig utan slut i sikte? Det är en utmaning, enligt Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen.
- De närmaste veckorna och månaderna kommer pressen på den här givmildheten att öka, säger generalsekreteraren Jagan Chapagain.
Över fem miljoner människor har lämnat Ukraina sedan kriget startade och fler än sju miljoner beräknas vara internflyktingar - sammanlagt fler än vad som bor i Finland och Norge tillsammans.
- Det här är den största humanitära utvandringen som åtminstone jag sett under min livstid och förmodligen den största sedan andra världskriget, säger Jagan Chapagain, generalsekreterare för Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC), under ett besök i Sverige.
- Det är faktiskt smått ofattbart.
Ökat behov av hjälp
Han var nyligen vid den polska gränsen mot Ukraina och såg buss efter buss med kvinnor och barn lämna sitt land. Behovet av hjälp är stort och inte bara för dem som flyr, säger han.
- Även för dem som inte har tvingats lämna sin hem är krigets påverkan stor. Det har slagit mot sjukvården, mot jordbruket, mot industrin. Behovet av hjälp är enormt och det fortsätter att öka.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Från Ukraina/ Fem miljoner har flytt Ukraina - men en del återvänder
Under de senaste veckorna har flyktingströmmen från Ukraina stannat av, och många väljer nu att återvända till sitt krigshärjade hemland.
Vår korrespondent har träffat Alina som nu bor hos sin mamma i Prag, hon är på väg tillbaka till Kiev för att kolla till sin lägenhet och hämta kläder.
"Men jag stannar inte, jag tror Putin och hans soldater kommer tillbaka", säger hon.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio P1-morgon 22-04-21: Situationen vid polska gränsen (Extern länk)
Från Ukraina/ Kvinnorna på flykt: "Vi ska inte stanna länge"
Från explosioner, beskjutning och skräck - till säkerheten i Sverige.
Men hemlängtan och ovisshet inför framtiden är svår.
- Vi ska inte stanna länge. Vi vill åka hem, för vi har människor som väntar på oss, säger Julia Nekrasova som flytt från Kiev.
Med två barn och utgånget pass tar sig 45-åriga Julia Nekrasova till Rumänien. Där får de tak över huvudet i ett kloster, i väntan på besked om var man kan åka.
- En präst sade att det fanns människor i Sverige som var redo att hjälpa, berättar hon när TT möter henne på flyktens slutdestination - Hässleholm.
TT: Vad visste du om Sverige?
- Jag kände inte till någonting förutom om svenska banker. Att det är bra ekonomi i Sverige, stabil ekonomi och stabilt liv.
Två av hennes barn är med i Sverige. Men Julia Nekrasova har tre. Äldsta dottern, 19 år, är kvar i Kiev med sin pappa, berättar hon med sorgsen blick när TT möter henne på en mötesplats för ukrainare i Hässleholm.
- Hem, vi vill åka hem. Till vår familj.
"Man kunde inte välja"
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
SvT Västmanland 22-04-17: Marina och Nikol återvänder: "Kiev har börjat leva igen efter chocken" (Extern länk)
Dagens Nyheter 22-04-27: Jana fick skydd i Tumba - nu vill hon återvända till Kiev (Extern länk)
Efter flykten från Eritrea ville Yoresalem inte leva - då öppnade Inger och Per sitt hem
När Yoresalem var 15 år gjorde hon som över en miljon eritreaner gjort före henne. Hon gav sig iväg på en livsfarlig flykt från nöden i ett av världens fattigaste länder. Hon överlevde alla faror, men starten i Sverige blev svår innan Per och Inger öppnade sitt hem för henne.
I skolan i Eritrea fick 15-åriga Yoresalem se sina klasskamrater försvinna en efter en. De var alla trötta på ett liv utan framtid i en hård diktatur där alla kunde tvingas till en militärtjänstgöring som kunde pågå flera år och där de hade små möjligheter till och utbildning och karriär.
Landet räknas som ett av världens fattigaste och eftersom många i aldrig lär sig läsa och skriva ser framtiden för en ekonomisk förändring mörk ut.
Hoppet bland kamraterna stod till Europa, som de hörde talas om.
- Det försvann någon från skolan varje vecka och jag ville också ge mig av till Europa, men min mamma förbjöd mig, säger Yoresalem Sahle som hade tre syskon, två äldre och en yngre.
Yoresalem lämnade Eritrea och gick till Etiopien
Hennes mamma driver än idag en mindre restaurang där Yoresalem jobbade som servitris då och då.
Själv hade hon drömmar om att bli pilot som barn, men insåg snart att den framtiden inte fanns i Eritrea.
En dag gjorde hon det som så många andra gjort före henne. Hon började gå mot Etiopiska gränsen. Sällskapet var inte det mest pålitliga och killen försökte ta betalt i sex.
Se också: Sabina öppnar upp sitt hem för ukrainska Anna och dottern Valeriia
- Jag lyckades tala honom tillrätta, något annat gick inte för jag kunde inte skrika. Det skulle kunna ställa till med värre problem om någon uppmärksammade oss, berättar Yoresalem.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
De är fast i limbo i ett rum i källaren på ambassaden
Belarusierna Vital och Vladislau Kuznetjik flydde under protestvågen 2020 in på den svenska ambassaden i Minsk och sökte politisk asyl i Sverige. Över ett och ett halvt år har gått utan att fallet har fått en lösning.
"Vi är kvar inne på ambassaden", berättar Vladislau för SVT.
September 2020: Folkliga protester rasar i Belarus. Regimens svar är hårdfört och protester slås ner. Far och son Kuznetjik flyr på morgonen den 11 september olovligen in på det svenska ambassadområdet i centrala Minsk för att söka politisk asyl, efter att ha misshandlats och förföljts av säkerhetsstyrkor.
Över ett och ett halvt år senare är de fortfarande kvar på ambassaden och delar ett rum i källaren. SVT har tidigare rapporterat om ärendet och hållit kontakt med männen.
"Vi har inte hört om något beslut och det känns som att de svenska myndigheterna förhalar ärendet. Mina barn håller på att växa upp och varje gång jag ringer frågar de när jag ska komma hem. Jag vet inte vad jag ska svara", skriver Vladislau i ett meddelande.
Han har tidigare opererats för cancer och behöver en medicinsk undersökning på sjukhus, men det har ännu inte blivit av.
Sverige skyldiga att garantera säkerheten
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Utrikes 22-04-17: Experternas teori: Så kan fallet lösas (Extern länk)
Hultqvist stolt över anmäld afghanevakuering
Evakueringen av personal på ambassaden och tidigare lokalanställda från Afghanistan i somras har fått kritik. Men försvarsminister Peter Hultqvist (S) ser inget att skämmas över.
- Givet den svåra säkerhetssituationen gjorde regeringen och berörda myndigheter allt som var praktiskt möjligt, sade Hultqvist när han frågades ut i riksdagens konstitutionsutskott om evakueringen och förberedelserna, eller bristen på sådana.
Hultqvist och regeringen KU-anmäldes av Moderaterna med en begäran om granskning av regeringens hantering av evakueringen och tidigare lokalanställda. Men även gällande uttalanden av Hultqvist och den dåvarande migrationsministern Morgan Johansson (S) som uppfattades som att det inte var lagligt möjligt att erbjuda lokalanställd personal, bland andra tidigare tolkar som arbetat för Försvarsmakten, skydd i Sverige.
- Som helhet ser jag att vi har gjort det som behövdes, sade Hultqvist som samtidigt beskrev det som att det är svårt att gå i god för att varje detalj blir rätt i skeenden som det aktuella.
Varför vänta?
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Spain and Morocco agreement linking organised crime and "irregular" immigration
Translation of a statement published by Migreurop and EuroMed Rights regarding the recent agreement between Spain and Morocco, which "anchors migration in a logic of securitisation, which can only lead to more rights violations at the borders." Statewatch is a member of Migreurop.
Spain and Morocco renew security cooperation agreement linking organised crime and "irregular" immigration
The cooperation agreement on security and the fight against crime, drawn up between the two countries in February 2019, will enter into force on 30 April 2022.
New stage in Moroccan-Spanish bilateral relations at the expense of exiles
This agreement, based on the Treaty of Friendship, Good Neighbourliness and Cooperation between the Kingdom of Spain and the Kingdom of Morocco, signed in Rabat on 4 July 1991, represents a new stage in bilateral relations between the two countries.
After months of disputes in a context of diplomatic crisis,[1] the two countries are renewing their relations by reinforcing their border securitisation policies, in line with European migration policies, which increasingly criminalise the migration process. Spain, for its part, continues to externalise its southern border in close collaboration with its Moroccan neighbour, thus consolidating an area of rights violations.
This is not the first time that so-called irregular immigration has been associated with organised crime. The effect of the terrorist attacks that have occurred around the world in recent years (2001, 2015, 2016) has made it possible to legitimise the strengthening of the fight against terrorism and cross-border crime, and to associate them with the European Union's external border controls.
An ambiguous and unclear wording of the agreement
(...)
Läs mer (Extern länk)
Medelhavet/ Shipwreck tragedy off the coast underscores need for support to Lebanon
UNHCR, the UN Refugee Agency, and the International Organization for Migration (IOM) are deeply saddened by the latest tragic incident at sea in which a boat reportedly carrying 84 people capsized off the coast of Tripoli, Lebanon, yesterday.
Forty-five people have been rescued, six others, including a 40-day-old baby, have been confirmed as deceased while many remain missing. The passengers included children, women, men, and a number of elderly people. The nationalities of the passengers have not yet been confirmed.
UNHCR and IOM are following up with the relevant authorities and are ready to support survivors and bereaved families. UNHCR and IOM will continue to work with the refugee, migrant and host communities to warn people of the dangers and risks of irregular onward movements.
"This tragic event underscores the shockingly high risks that many people are resorting to out of desperation. Shipwrecks, tragic deaths and further suffering could be avoided, but it is crucial that continuous support is mobilized to help Lebanon as living conditions worsen for refugees and Lebanese alike," said Ayaki Ito, UNHCR Representative to Lebanon.
"Lebanon's economic crisis has triggered one of the largest waves of migration in the country's history," said Mathieu Luciano, Head of IOM Lebanon. "Driven by increasingly desperate economic circumstances, a growing number of people are leaving Lebanon through unsafe means. Safe and legal alternatives to irregular migration are urgently needed, including support to local livelihoods and improved access to services in communities at risk."
(...)
Läs mer (Extern länk)
Medelhavet/ Båt kapsejsad utanför Libyen - Minst 35 döda
Minst 35 personer tros ha omkommit i samband med att en båt kapsejsat utanför Libyens kust, uppger FN:s migrationsorgan IOM.
Träbåten förliste av okänd anledning på fredagen utanför Sabratha i landets västra del. Staden är en vanlig avreseplats för migranter som, i flykt från krig och fattigdom, ger sig ut på den farliga resan över Medelhavet till Europa.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Polen/ Unconscious youth at Polish border
A 16-year-old boy from Yemen remains unconscious at the border between Poland and Belarus.
For more than two days, the boy has been in critical condition. With medical professionals being barred from the area, doctors have attempted to provide help via video link. Yet, the assessment is immediate hospitalisation or the boy will face death.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
AYS 22-04-15: Minors in the border area with Belarus need urgent support (Extern länk)
Panama/ De flyr genom djungeln med livet som insats
Giftormar och ettriga insekter, rövarband och förrädiska vattendrag. Det är bara några av de faror som lurar i det ökända gränsområdet Colombia-Panama, en plats känd som en av världens farligaste.Med livet som insats tar sig ändå allt fler migranter in i det gudsförgätna Darién-gapet.
De som trots allt kommer fram vittnar om ohyggliga fasor. En av dem är 40-årige Oscar från Colombia. Han gick vilse och blev kvar i Darién-gapet i två veckor innan han till sist kom rätt igen och kunde ta sig ut ur djungeln.
- Jag såg hur ett barn sveptes med nerför en flod då han tappade taget om sina föräldrars händer. Jag har sett döda kroppar, drunknade människor. Jag har känt stanken från förruttnande lik som låg i en ravin, säger Oscar till Läkare utan gränser.
På sistone har antalet flyktingar och migranter som försöker korsa det så kallade Darién-gapet, ökat.
- Förut gick det i vågor. Men under den senaste tiden har det varit en jämn ström av migranter året om. De söker ett bättre liv, det är drömmen om USA som får dem att utsätta sig för dessa risker, säger Santiago Paz, chef för FN:s migrationsorgan IOM i Panama, till TT.
Kriminella gäng och mangroveträsk
Pandemin, stängda gränser och visumtvång är några av orsakerna till att fler migranter försöker ta sig genom Darién-gapet i brist på säkrare färdmöjligheter. Migranterna kommer från en rad olika länder, som Haiti, Kuba, Ecuador och Venezuela. Antalet migranter som kommer direkt från den socioekonomiska krisens Venezuela har ökat kraftigt, och bara under årets två första månader var antalet venezuelanska migranter som korsar Darién lika stort som under hela 2021.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Diana hjälper flyktingar att orientera sig i Sverige
Över 400 ukrainska flyktingar har kommit till Skara kommun, en av dem är studenten Diana Skorenko som bor där sedan drygt en vecka tillbaka.
Vi har hört Diana tidigare, i början av kriget. Då satt hon i en källare utanför Kiev där hon tog skydd tillsammans med sin familj.
Nu hjälper hon andra flyktingar att orientera sig i Sverige. Hör Diana Skorenko i Studio Ett
Hela inslaget (Extern länk)
Hela barnhemmet flydde kriget i Ukraina - 24 barn bor nu i Essunga
Ett helt barnhem med 24 barn från Ukraina har nyligen anlänt till Nossebro i Essunga kommun. Nu jobbar kommunen intensivt med att tillsätta extra resurser för att klara av att utreda alla barnen individuellt. Med sina 5 000 invånare är det en av Västra Götalands regionens minsta kommuner.
- Det är en helt unik situation, svensk lagstiftning är inte anpassad för det här, säger Björn Franke, socialchef i Essunga kommun.
Barnhemmet ligger i staden Korosten, 15 mil från Kiev. Kort efter att kriget bröt ut fick de 24 barnen som är i åldrarna mellan 2-17 år sätta sig i bilar och åka mot Sverige. Det var vi via en församling i Alingsås och en del ideella initiativ som möjliggjorde flykten till Sverige.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
"Upprepa inte misstag kring ensamkommande barn"
Hittills har 580 ensamkommande barn från Ukraina kommit till Sverige. Risken är nu att misstag från förra vågen av ensamkommande ska upprepas - då bland annat boenden och känslomässigt stöd brast - varnar en forskare.
Trötta och rädda, men också lite hoppfulla. De ensamkommande barnen från Ukraina har ofta blandande känslor när de anländer, berättar Millicent Reyes, gruppledare vid socialjouren i Stockholms stad.
- De är oroliga över att vara i ett främmande land och ledsna över att ha lämnat sina föräldrar. Men de har också lite glädje och hoppfullhet över att befinna sig i Sverige med en person de känner sig trygga med, då de flesta kommer med en vuxen de känner, ofta en mormor eller moster, säger hon.
Hittills har runt 580 ensamkommande barn från krigets Ukraina sökt uppehållstillstånd i Sverige, enligt Migrationsverkets siffror fram till den 20 april. Och innan halvårsskiftet väntas antalet vara uppe i 1 400, även om det finns signaler på att flyktingströmmen mattats av sedan det scenariot togs fram.
Jämfört med den förra flyktingvågen 2015/2016, då de allra flesta ensamkommande var tonåringar, är det nu en större andel som tillhör yngre åldersgrupper enligt Migrationsverket. Drygt 200 av de som kommit hittills är i åldrarna 7 till 14 år och ett 30-tal barn är mellan 0 och 6 år.
Under 2015 och 2016 kom även de flesta av de ensamkommande helt själva och kände ingen vuxen i Sverige, medan de flesta nu kommer med en släkting eller bekant till familjen som de också kan bo tillsammans med - om socialtjänsten bedömer att de är lämpliga.
Varnar för historielöshet
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Karolinska vill hjälpa ukrainska flyktingar med aborter
Karolinska Universitetssjukhuset vill hjälpa flyktingar från Ukraina med aborter, rapporterar TT.
Nu hoppas de att ordet om att hjälp finns att tillgå i Stockholm ska spridas till ukrainska kvinnor på flykt, som ofta hamnar i Polen där det är nästintill omöjligt att göra abort.
Alla kvinnor som befinner sig i Sverige, oavsett medborgarskap, har rätt till abort enligt svensk lag.
Hela inslaget (Extern länk)
Ökat tryck på Flyktinghälsan: "Människor som lämnat hastigt"
Flyktinghälsan i Region Skåne märker av ett ökat tryck efter kriget i Ukraina. Vissa dagar kommer runt 30 ukrainare till mottagningen som ligger i Malmö och fungerar som en vårdcentral med drop in och tolk på plats i väntrummet.
Sjuksköterskan Åsa Wieslander uppskattar att ungefär tre fjärdedelar av mottagningens patienter just nu kommer från kriget i Ukraina och att många inte hunnit landa i vad som har hänt.
"Vi märker av att det är människor som lämnat hastigt, fått avbryta pågående behandlingar och inte fått med sig läkemedel", säger Åsa Wieslander.
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Blekinge 22-04-19: Blekinge snabbt att ge flyktingar hälsoundersökning (Extern länk)
Ukrainska flyktingar möts i påsk: Skönt att min son bara får vara barn
På Träffpunkt Ukraina i Hjärup möts flyktingar och inför påsk har man pyntat med påskris och kycklingar.
För Nadiia Mizerniuk som flytt kriget är det viktigt att prata med personer från sitt hemland då det är en del av hennes identitet. Hon är också glad att hennes son bara får bara barn: "jag tycker det är underbart när jag får se min son ha ett normalt barnliv och leka och rita", säger hon.
För Carina Innings som är diakoniassistent i Uppåkra församling var det en självklarhet att öppna upp lokalerna för ukrainare. "Det ligger i vårt uppdrag att vara till för människor som har det svårt som behöver hjälp. Det är en liten insats från oss men det betyder mycket för dem som kommer hit."
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Gotland 22-04-13: Ukrainska barn fick träffa hästar och leta påskägg (Extern länk)
Sveriges Radio Kronoberg 22-04-17: Flera rum med insamlade grejer - men hittills har få behövande kommit (Extern länk)
Sveriges Radio Jämtland 22-04-20: Jenny i Handsjön har rena Bullerbyn hemma - engagerar sig för flyktingar från Ukraina (Extern länk)
Sveriges Radio Västmanland 22-04-21: Gratis klippning för flyktingar från krigets Ukraina (Extern länk)
Sveriges Radio Gävleborg 22-04-21: Niklas från Bollnäs: På fotbollsplan förstår barnen varandra (Extern länk)
Sveriges Radio Kalmar 22-04-21: Lyckad Ukrainainsamling i Mönsterås: "Blir varm i hjärtat" (Extern länk)
TT / AB 22-04-19: Här får hundar på flykt andrum (Extern länk)
SvT Blekinge 22-04-22: Hon ska hjälpa blivande mammor från Ukraina (Extern länk)
Sveriges Radio Stockholm 22-04-25: Flyktingbarn välkomnas med gosedjur på Migrationsverket (Extern länk)
Sveriges Radio Studio Ett 22-04-25: Nastya fick ett nytt hem i Mariefred (Extern länk)
Sveriges Radio Västmanland 22-04-27: De öppnade gratisbutik för flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Värmland 22-04-27: Elever klipper ukrainska flyktingar: "De är hjältar" (Extern länk)
Sveriges Radio Halland 22-04-28: Brottarklubben bjuder in flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Kalmar 22-04-28: Butik öppen särskilt för flyktingar: "Har blivit en mötesplats" (Extern länk)
Sveriges Radio Västerbotten 22-04-29: Frustration gav handling - nu hjälper Företagarna flyktingar till jobb (Extern länk)
Sveriges Radio Örebro 22-04-29: Flydde Syrien - nu hjälper han ukrainska flyktingar: "Vet vad de behöver" (Extern länk)
Sveriges Radio Malmöhus 22-04-30: Döva Yevhenii Tymchenko flydde från Ukraina - nu får han hjälp i Malmö (Extern länk)
Här möts ukrainare på flykt - "En säker plats"
Från Kiev till Hässleholm.
Efter det att Alexander Bashyn flydde kriget har han på kort tid skapat en mötesplats där ukrainare kan samlas och hitta stöd hos varandra.
- Vi ukrainare hör ihop, oavsett om vi är här i Sverige eller kvar i Ukraina.
På borden finns pysselmaterial och färgpennor. Barnen leker med varandra, deras mammor sitter och pratar och lär känna varandra. Allt är nytt.
Få av dem visste något om Sverige innan de flydde hit. Nu ska de stanna - på obestämd tid.
Hörde explosioner
Bakom en kafédisk i lokalen i Hässleholms kulturhus står Alexander Bashyn, en företagare från Kiev som plötsligt en dag för några veckor sedan stod inför ett livsavgörande beslut.
- Jag vaknade och hörde explosionerna, barnen sov och hörde inte. Det var dags för dem att gå upp till skolan och jag skulle till jobbet, berättar han.
- Men jag insåg att det inte skulle ske.
Hans fru och tre barn lämnar den ukrainska huvudstaden men Alexander Bashyn stannar ett tag för att hjälpa invånarna att dela ut mat och mediciner. Men till slut tvingas även han ta sig vidare. Familjen tar tåget till Polen och hamnar i en hockeyarena, tillfälligt omgjord till flyktingförläggning.
Egentligen skulle familjen söka sig till Ockelbo, där några släktingar bor.
- Men jag hade inte tillräckligt mycket information om jobbsituationen eller var vi skulle kunna bo och jag fick inget svar så jag blev orolig.
"Briljant idé"
Då mötte de Marcus Ahlqvist från Vankiva utanför Hässleholm som hade tagit sig till Polen för att hjälpa flyktingar att ta sig till Sverige.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Kulturinstitutioner hjälper flyktingar
Flera av Sveriges tyngsta kulturinstitutioner öppnar nu sina dörrar för flyktingar från Ukraina. I ett unikt projekt har de gått samman för att hjälpa de som flytt från kriget.
Dramaten, Kungliga Operan och Kulturhuset Stadsteatern är några av dem som nu på olika vis påbörjat insatser för att stötta barn och unga från krigets Ukraina.
På Kungliga Dramatiska Teatern kommer de att erbjudas gratis teater och en möjlighet att efteråt diskutera det de fått se. Allt med hjälp av ukrainska tolkar.
- Vi gör teater och vi tror på teater i livets alla olika situationer. Vi kommer att visa en varm föreställning, så förhoppningsvis kan det ge lite tröst och samhörighet, säger Ada Berger, konstnärlig ledare på Unga Dramaten.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Västerbotten 22-04-22: Svenska kyrkan bjuder in flyktingar från Ukraina att fira ortodox påsk (Extern länk)
Barnen leker när föräldrarna lär sig svenska - flyktingar får hjälp med språket
De ukrainska flyktingar som kommit till Sverige får nu försöka lära sig svenska.
Studieförbundet ABF anordnar svenskundervisning med barnpassning för flyktingarna på flera orter i Västmanland.
"Svenska från dag ett kallar vi det för, eller vardagssvenska", säger Eva-Marie Rasmusson, studieombudsman hos ABF i Västmanland.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Blekinge 22-04-16: Ukrainska flyktingar kan inte studera - står utan barnomsorg (Extern länk)
Sveriges Radio Gotland 22-04-19: Nu kan ukrainska flyktingar lära sig svenska på Folkhögskolan i Hemse (Extern länk)
Sveriges Radio Jönköping 22-04-26: Inget SFI - men stort intresse för svenskundervisning bland ukrainare (Extern länk)
Sveriges Radio Västernorrland 22-04-27: Bilda erbjuder språkkurser till ukrainska flyktingar (Extern länk)
Höganäs kommun trotsar EU-direktivet - erbjuder SFI till ukrainska flyktingar
Flyktingar från Ukraina har inte rätt till svenska för invandrare, SFI. Men i Höganäs kommun har man ändå valt att erbjuda utbildningen.
Flyktingar från Ukraina som beviljas skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv har inte rätt till vuxenutbildningen svenska för invandrare, SFI. Istället hänvisas de till studieförbund och folkhögskolor. Deras kurser Svenska från dag ett och Vardagssvenska riktar sig i vanliga fall till asylsökande som väntar på besked. Till skillnad från SFI, som är på heltid, handlar det ofta om ett par timmar i veckan.
I Höganäs kommun i Skåne har man ändå valt att erbjuda SFI till ukrainare. Orsaken är dels att det inte finns någon folkhögskola i kommunen och dels erfarenheterna från flyktingkrisen 2015.
- Det gäller att vara snabbt på det. Samtidigt är det också en kartläggning över vad har de gjort tidigare och hur ska vi kunna hjälpa dem vidare till jobb. Vi gör det här med ett jobbfokus, säger Anneli Söderhjelm, rektor för vuxenutbildningen i Höganäs kommun.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Larmet: Pengarna för svenskundervisning för ukrainska flyktingar är slut
Flyktingar från Ukraina har enligt EU:s massflyktsdirektiv inte rätt till SFI utan kan i stället gå språkkurser via studieförbund och folkhögskolor. Men enligt branschorganisationen Studieförbunden är årets pengar redan slut.
Det finns 90 miljoner avsatt i statsbidrag i år för kursverksamheten och regeringen har gett Folkbildningsrådet i uppdrag att fördela pengarna.
Men eftersom deltagarna blivit många fler på grund av kriget i Ukraina flaggade Folkbildningsrådet redan för flera veckor sedan om att det inte kommer räcka.
- Vi har efterfrågat 60 miljoner men vi framhåller också att det är väldigt osäkert eftersom hela situationen är så osäker, säger Maria Graner, Folkbildningsrådets generalsekreterare.
Branschorganisationen: Det är bråttom
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Nikolaj flydde kriget i Ukraina - jobbar nu på plantskola i Stångby
Det gick snabbt att para ihop Nikolaj Stepankin med arbete på plantskolan i Stångby utanför Lund. En vecka efter att han kommit till Sverige från krigets Ukraina hade han fått ett jobberbjudande.
- För mig betyder det att jag kan skingra mina tankar och få ihop till mat på bordet för mina tre barn, säger han.
SVT Nyheter Skåne träffade familjen Stepankin redan när de kom till Ystads hamn i början av mars. De hade då flytt Kiev genom Polen och fått hjälp av en volontärförening att komma på en buss till Sverige. Män mellan 18 och 60 år får i nuläget inte lämna Ukraina - men de som har tre barn eller fler är undantagna från det kravet.
Fick jobb efter en vecka
Familjen hade då lämnat både hem och sitt blomsterföretag i spillror bakom sig. Nu bor de i Vallkärra i norra Lund och Nikolaj blev snabbt erbjuden jobb på plantskolan i Stångby.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Väst 22-05-19: Kateryna flydde kriget i Ukraina - har redan fått jobb på kommunen (Extern länk)
Vilka rättigheter har flyktingar från Ukraina i Sverige?
Många av er som arbetar inom skola, förskola, vård och omsorg möter dem som flytt kriget i Ukraina. Vilka regler gäller den som är på flykt? Vad har de rätt att till? Ekonomisk ersättning? Socialbidrag? Rätt till sjukvård, förskola, skola eller boende? Kommunalarbetaren reder ut hur det fungerar.
Är de som flytt Ukraina asylsökande?
SVAR: De som bodde i Ukraina innan kriget bröt ut 24 februari och söker skydd i Sverige är inte vanliga asylsökande, utan får utan att prövas som asylärende av Migrationsverket uppehållstillstånd till 4 mars 2023 enligt massflyktsdirektivet.
Vad innebär massflyktsdirektivet?
SVAR: Det infördes 2001 av EU och går att aktivera när många flyr ett land utanför EU. Ministerrådet tog den 3 mars beslut om att de som flyr kriget i Ukraina är massflyktingar. Det ger Migrationsverket möjlighet att ge ett tillfälligt uppehållstillstånd för dem i EU under minst ett år med möjlig?het till förläng?ning i ytter?ligare två år.
Vad är skillnaden på att vara asylsökande eller massflykting?
SVAR: För den som söker asyl prövas rätten till uppehållstillstånd individuellt. Den som vill stanna enligt massflyktsdirektivet får stanna genom att bevisa att den tillhör en grupp som räknas som massflykting. Processen tar ofta bara några dagar, medan asylsökande kan få vänta länge på svar eftersom utredningen kan bli långvarig.
Har de ukrainska flyktingarna rätt att arbeta?
SVAR: Ja, de vuxna har arbetstillstånd när de fått sitt uppehållstillstånd. Det kan ta någon vecka.
Vilka rättigheter har de vuxna ukrainska flyktingar?
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Så fördelas skyddsbehövande ukrainare över landet
Migrationsverket har idag presenterat fördelningstal på länsnivå när det gäller skyddssökande från Ukraina, i syfte att säkerställa ett jämnare mottagande över landet.
- Exakt hur fördelningen ska se ut inom respektive län blir nu en fråga för länsstyrelserna och kommunerna att föra dialog om, säger Magnus Önnestig, avdelningschef på Migrationsverket.
Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en modell som skapar en så jämn fördelning som möjligt mellan landets kommuner vid anskaffning av boenden för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.
Syftet är att ge kommunerna och andra aktörer bättre förutsättningar att planera och förbereda mottagandet.
- Vi vill undvika det läge som uppstod i samband med flyktingmottagandet åren 2015-2016, då vissa kommuner blev oproportionerligt hårt belastade, säger Magnus Önnestig.
I avvaktan på att ny lagstiftning som ska reglera fördelningen mellan kommunerna träder i kraft den 1 juli, har Migrationsverket fastställt en fördelning på länsnivå, med förslag om fördelningstal på kommunnivå. Detta har idag överlämnats till länsstyrelsernas samordningskansli i Stockholm.
- Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att i samverkan med Migrationsverket delta i genomförandet av att åstadkomma en jämn fördelning av skyddsbehövande ukrainare, samt föra dialog med kommunerna i respektive län om detta, säger Pernilla Ek, enhetschef på Länsstyrelsen Stockholm.
Fördelningstalen baseras på en uppskattning av hur många boendeplatser som behövs utifrån Migrationsverkets huvudscenario om att 76 000 personer kommer att söka skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet fram till halvårsskiftet.
- Siffrorna kan komma att justeras beroende på utvecklingen i Ukraina och hur många av de som kommer till Sverige som behöver hjälp med boende, säger Magnus Önnestig.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Migrationsverket 22-04-12: Behovet av akuta boendeplatser fortsätter att minska (Extern länk)
Migrationsverket 22-04-20: Migrationsverket avslutar direktupphandlingarna (Extern länk)
Pajalas kommunalråd: Vi hade nog kunnat ta emot fler flyktingar
2400 flyktingar från Ukraina kommer till Norrbotten fram till sommaren, det är scenariot som Migrationsverket räknar med nu.
I nuläget finns en plan hur många de olika kommunerna ska tas emot och i Pajala är det 77.
Kommunalrådet Ulrika Hammarström (S), säger att kommunen har erfarenhet från den förra flyktingvågen och tror de hade kunnat emot lite fler flyktingar. "Förra gången var det 700 som kom, nu är det 77, så det ska vi nog klara av", säger hon.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Dalarna 22-04-20: Migrationsverket: Flest ukrainare till Falun - bara hälften till Borlänge (Extern länk)
Sveriges Radio Västmanland 22-04-20: Norberg har tagit emot tre gånger fler flyktingar än planerat (Extern länk)
Sveriges Radio Västmanland 22-04-25: Migrationsverket håller med kritiken om ojämn fördelning av flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Kalmar 22-04-29: Ska kunna ta emot 500 flyktingar - erbjuder bara 25 lägenheter (Extern länk)
Sveriges Radio Blekinge 22-05-02: Allt färre flyktingar från Ukraina till Blekinge (Extern länk)
Sveriges Radio Blekinge 22-05-02: Kommunens oro: Fler flyktingar än man kommit överens om (Extern länk)
Oro för omflyttning bland ukrainska flyktingar
Många ukrainska flyktingar som ordnat eget boende har flyttat in hos släktingar eller privatpersoner som öppnat sina hem. Men nu börjar läget bli ansträngt och det finns en oro för att människor som börjat rota sig ska flyttas till en annan del av landet.
I Norrtälje kommun har ett nätverk med ideella krafter ordnat boende till ett 70-tal av de knappt 200 ukrainska flyktingar som kommit till kommunen. En av dem som tagit emot flyktingar är Lotta Borg Segeros, som i vanliga fall hyr ut stugor till turister. Men det som skulle vara en akut lösning har dragit ut på tiden och snart måste ukrainarna flytta.
- Jag har inte vågat säga det till dem än, men nu är det bara två och en halv vecka kvar, säger Lotta Borg Segeros.
Det är oklart vart ukrainarna ska flytta istället vilket skapar en oro för att de ska tvingas flytta till andra delar av landet, om de ber om hjälp med boende från Migrationsverket.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Värmland 22-04-21: Ukrainska flyktingar måste lämna akutboenden i Arvika (Extern länk)
Sveriges Radio 22-05-10: Arvika överens med Migrationsverket - nu får de ukrainska flyktingarna bo kvar (Extern länk)
Sveriges Radio Värmland 22-05-13: Larisa och Alex får stanna i Arvika: Vi är så tacksamma till de som kämpat (Extern länk)
Sveriges Radio Gotland 22-04-27: Boendesituationen för ukrainska flyktingar på Gotland nära lösning (Extern länk)
Sveriges Radio Örebro 22-04-27: Flyktingar protesterar mot flytt - Elena stannar i Örebro (Extern länk)
Sveriges Radio Skaraborg 22-04-27: Dramatik på Stora Ekeberg - här släpas ukrainsk flykting i buss (Extern länk)
Sveriges Radio Skaraborg 22-04-28: Dramatiskt när flyktingar från Örebro kom fram till Skara (Extern länk)
Sveriges Radio Skaraborg 22-04-28: Efter bussincidenten - Migrationsverket polisanmäler vaktbolag (Extern länk)
Sveriges Radio Örebro 22-04-29: Flyktingar ska fördelas mellan kommunerna: "Vi tömmer allt eftersom" (Extern länk)
Moldavien/ Serghei fyllde sin sportklubb med flyktingar
Redan när Ryssland startade kriget mot Ukraina 24:e februari mobiliserades frivilliga krafter i grannlandet Moldavien för att hjälpa flyktingar.
Ett arbete som engagerar, inte bara de vanliga hjälporganisationerna, utan sådana som Sportklubben Kangaroo, som fyllde sina squashbanor med sängar för flyktingar och ordnade transporter för flyktingar från gränsen.
- Så redan på kvällen den 24:e när kriget hade startat ordnade vi evakuering av fyra familjer från Dnipropetrovsk, berättar Serghei Durlestean, grundare av squash och sportklubben Kangaroo i Chisinau.
Han visar runt inne klubbens lokaler där sängar och madrasser fortfarande står uppställda, men flyktingarna har åkt vidare. Under några intensiva veckor slussade Durlestean och hans medhjälpare på klubben vidare över 10 000 flyktingar från Ukraina.
Det fattiga Moldavien gränsar till Ukraina och tog de första veckorna av krig emot över 400 000 flyktingar. En majoritet av dem fortsatte vidare med hjälp av sådana som Durlestean.
- Den tredje dagen insåg vi att den här lokalen inte räckte, vi har en större klubb, så vi körde människor dit. Så många av våra medlemmar körde människor från gränsen, berättar han medan vi går genom lokalen där racketar och priser hänger på väggarna. Vi går ut för att åka till klubbens större lokal, som precis hade byggts klart.
Han fjärröppnar dörrarna på en guldfärgad Porsche Cayenne inne på gården och ser genast min lite förvånade blick, fylld av frågetecken kring både klubben och honom. Inne i bilen förklarar han.
- Tro inte att jag har en så dyr bil, jag har en helt annan bil, men killar från Ukraina har gett oss den här bilen för att vi ska kunna köra flyktingar från gränsen. Vi och bilen är mycket välkänd där vid gränsen av både gränsvakter, tullare och polis, förklarar Serghei när han kör iväg.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Grekland/ Blocked from the System
Report uncovers harrowing stories of those excluded from asylum procedures in Greece, who face heightened risk of pushbacks
People seeking asylum on mainland Greece, Crete and Rhodes are blocked from registering their claims, as testimonies prove that increasingly narrow avenues are almost impossible to navigate and hold the risk of grave consequences.
The devastating effects of the termination of the Skype pre-registration system in November 2021 have been revealed by in-depth research based on 144 case files and 18 interviews. Blocked from the System finds that six months after the policy changes requiring arrivals to pass through Reception and Identification Centres (RICs), there is a near-total lack of access to the asylum system.
NGO Mobile Info Team, based in Greece, demonstrates that all three narrow avenues to registering asylum claims - evidencing vulnerability, registering a police note, or passing through Fylakio RIC - are dysfunctional. Vulnerabilities are extremely difficult to prove, even for particularly vulnerable cases such as victims of torture, while police notes are inconsistently issued and registered. Research shows Fylakio RIC does not accept self- referred asylum-seekers, and furthermore it is located in the Evros region, where according to testimonies, 71% of pushback groups on mainland Greece in 2021 were apprehended.
Based on the voices of those excluded from asylum procedures, the report shows that undocumented asylum- seekers in Greece are now facing increased exploitation, ill health, and debilitating fear of being illegally pushed back.
New analysis by Mobile Info Team summarises that:
+ 80% of interviewees have experienced homelessness or relied on others for shelter since being in Greece.
(...)
Hela pressmeddelandet (Extern länk till pdf-fil)
Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)
Polen/ Frivilliga insatser gör skillnad för flyktingarna
Martin Kunze är samordnare vid flyktingcentret i byn Mlyny i Polen. Hans frivilligorganisation har med bussar och minibussar kört tusentals ukrainska flyktingar till Tyskland de senaste veckorna.
- Det här hade inte fungerat alls utan frivilliga, säger han.
De tusentals ukrainska flyktingar som Dresdenbaserade Mission Lifeline har kört till Tyskland är en liten rännil i ett flöde av uppskattningsvis 4,5 miljoner ukrainare som flytt till EU.
Tidigare var Martin Kunze baserad i Slovakien, men verksamheten fokuserar nu på personer som kommer in i sydöstra Polen.
- Vi erbjuder även tillfälliga bostäder i Tyskland i bland annat Hannover, Leipzig eller Dresden, säger Kunze.
Flyktingcentret i Mlyny ligger i typisk polsk landsbygd: småbyar, enstaka kyrkor, enklare verkstadsindustrier och jordbruk. En stor motorväg, där det är 140 kilometer i timmen som gäller, klyver landskapet.
Privata initiativ
Mission Lifeline bildades i kölvattnet av flyktingkrisen 2015. Det började med fartyget Lifeline, som räddade människor på flykt på Medelhavet. Sedan dess har de även hjälpt till att organisera transporter från Afghanistan.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Tyskland/ Engagemanget för flyktingarna väcker minnen från 2015
"Vi klarar det", sade Angela Merkel. Hösten 2015 blev den tyska välkomstkulturen världskänd. Sedan skärptes reglerna och flyktingmottagandet minskade.
Nu står volontärerna återigen redo på tyska tågstationer. Hur länge kommer engagemanget att hålla i sig?
Tio dagar efter att Vladimir Putin inlett sitt anfallskrig mot Ukraina tar Okbah Alherafi med sig te och kakor och åker till ett flyktingboende i utkanten av staden där han bor. Han och några andra volontärer driver ett språkkafé, dit människor kommer för att öva på sin tyska. Nu välkomnar de staden Bielefelds nyaste invånare - de som flytt från Ukraina - dit.
- Jag vet precis hur det är att tvingas lämna sitt hemland. Den tyska befolkningen känner stort medlidande med de som flytt, men det är en helt annan sak när du har upplevt samma sak själv, säger Okbah Alherafi.
I juli 2015 klev den då 22-åriga syriern av ett tåg på centralstationen i Frankfurt. Det blev slutet på en drygt fyra veckor lång flykt från hemlandet. Okbah Alherafi färdades i en gummibåt över Medelhavet och gick till fots genom skogar i Serbien, Ungern och Österrike.
2015 blev han en av 476 649 personer som sökte asyl i Tyskland.
Bilderna från tyska tågstationer där volontärer står redo att välkomna flyktingar från Ukraina väcker minnen hos dem som upplevde mottagandet 2015. Då som nu bidrog frivilliga med mat och kläder, började organisera samhälls- och språkundervisning.
- Vi har klarat så mycket. Vi klarar det här, sa Angela Merkel om mottagandet, den 31 augusti 2015.
Frasen "Wir schaffen das" - vi klarar det - fick vingar. Den tyska så kallade välkomstkulturen blev världsberömd.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Israel/ Stor skillnad på hur ukrainska flyktingar tas emot i Israel
Israel har hittills tagit emot över 21 000 flyktingar från Ukraina, men det har varit stor skillnad på hur flyktingarna har bemötts. Medan vissa har välkomnats med öppna armar, har andra fått kränkande behandling - eller inte släppts in alls.
Av de över 21 000 flyktingar som hittills kommit från Ukraina har ungefär 7 000 rätt till medborgarskap enligt israelisk lag.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Libyen/ 541 people arrested by the Libyan authorities - back to detention and abuse?
On April 24, Libyan police arrested 541 people on the move in the city of Misurata, east of the capital Tripoli, according to the media.
As reported by the director of the centre, Abdussalam Alewan, the arrested people, whose nationalities are unknown, have been taken to the Tariq al-Matar detention centre in Tripoli, where they will remain until deported to their countries. More on this here, but we didn't hear about this in western headlines.
And the ones who do, face danger and prosecution, mentions Sally Hayden, journalist and author of 'My First Time, We Drowned: Seeking Refuge on the World's Deadliest Migration Route', in an article on Open Democracy.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Man var förvarstagen utan laglig grund - JO kritisk mot flera myndigheter
Justitieombudsmannen riktar kritik mot Migrationsverket och Polisen för deras hantering av ett ärende där en man satts i förvar för verkställighet av ett utvisningsbeslut.
Även Migrationsöverdomstolen kritiseras för att inte ha säkerställt att deras dom, som innebar att mannen skulle sättas på fri fot, togs emot och uppmärksammades av Kriminalvården.
Det var när Justitieombudsmannen genomförde en inspektion av häktet Sollentuna som man noterade en incidentrapport som upprättats med anledning av att en man togs ur förvar den 11 oktober 2019.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Den ryska journalisten Svetlana Berezovskaja borde få skydd i Sverige
Thord Eriksson
Den ryska journalisten Svetlana Berezovskaja sökte asyl i Sverige 2018 - och fick avslag. Hon lever nu i Sverige med en utvisning hängande över sig. Verkställs den så riskerar hon förföljelse och fängelse, slår flera ansedda människorättsorganisationer fast.
Svetlana Berezovskaja är en av grundarna till Novye Kolyosa i Kaliningrad, en veckoutgiven nyhetstidning som i hög grad ägnat sig åt att blottlägga korruption i den ryska Östersjöenklaven. Chefredaktören Igor Rudnikov har utsatts för flera mordförsök och sattes häromåret i fängelse efter anklagelser om att själv vara korrumperad.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Initiativärenden med anledning av att en person var förvarstagen utan laglig grund
Sammanfattning
Migrationsverket beslutade att en person skulle vara i förvar för verkställighet av ett utvisningsbeslut som verket fattat. Dagen därpå beslutade Polismyndigheten att personen i fråga skulle hållas i förvar för verkställighet av ett utvisningsförordnande på grund av brott. Polismyndighetens beslut överklagades och Migrationsöverdomstolen förordnade att den förvarstagne omedelbart skulle tas ur förvar. Skälet var att Polismyndighetens beslut inte hade fattats inom den lagstadgade fristen på två månader från senaste beslut om förvar och att Migrationsverkets beslut var fattat av fel myndighet och därför saknade laglig grund.
JO konstaterar att det hos både Migrationsverket och Polismyndigheten rådde en osäkerhet i rättsligt hänseende om vilken av myndigheterna som ansvarade för att handlägga frågan om förvar. JO uttalar att det i fråga om ett frihetsberövande måste ställas höga krav på att myndigheterna har väl fungerande rutiner för hur tjänstemännen ska agera i olika situationer som kan uppstå.
JO anser att de båda myndigheterna långt tidigare borde ha gjort en ordentlig analys av vilken av dem som skulle komma att ha ansvar för förvarsfrågan. Om de involverade tjänstemännen ansåg att det fanns någon som helst osäkerhet om vilken myndighet som var behörig, skulle frågan ha lyfts till en högre nivå inom respektive myndighet.
Både Polismyndigheten och Migrationsverket kritiseras för att ha brustit när det gällde att säkerställa att förvarsfrågan hanterades på ett väl underbyggt och rättssäkert sätt. Migrationsöverdomstolen kritiseras för att inte ha säkerställt att domen togs emot och uppmärksammades av den institution där den förvarstagne var placerad.
Lär mer och ladda ner beslutet i sin helhet (Extern länk)
Belgien/ Detained children in the 'heart of Europe'
In Belgium, it seems it is not uncommon for the Foreigners' Office to lock up young minors in a detention centre, disputing their age, even though it is written on their birth certificate, claiming that it is false.
It is thanks to our contacts with detainees that we are sometimes made aware of these unacceptable situations. It is totally unacceptable that very young people are mistreated by our authorities, Getting The Voice Out team reports.
The most recent report documents a case of three children who had to spend a night in a police cell, after which they were transferred to a detention centre.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Libyen/ 541 people arrested by the Libyan authorities - back to detention and abuse?
On April 24, Libyan police arrested 541 people on the move in the city of Misurata, east of the capital Tripoli, according to the media.
As reported by the director of the centre, Abdussalam Alewan, the arrested people, whose nationalities are unknown, have been taken to the Tariq al-Matar detention centre in Tripoli, where they will remain until deported to their countries. More on this here, but we didn't hear about this in western headlines.
And the ones who do, face danger and prosecution, mentions Sally Hayden, journalist and author of 'My First Time, We Drowned: Seeking Refuge on the World's Deadliest Migration Route', in an article on Open Democracy.
"I was placed under a year-long criminal investigation myself by German prosecutors, and received death threats and security warnings from government intelligence agencies", she states.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Malaysia/ Barn döda efter flykt från förvar
Över 500 rohingyer flydde från ett migrationsförvar i Malaysia under natten till onsdag. Sex personer dödades under flykten.
Det var vid klockan 04.30 lokal tid som ett upplopp startade i ett förvar i norra Malaysia. De 23 vakter som jobbade där kunde inte kontrollera situationen och enligt landets migrationsmyndighet flydde 528 rohingyer efter att ha brutit upp en skyddsdörr.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Saudi/ Uyghur child among four 'booked for deportation' to China tonight
Amnesty International has received credible information that Buheliqiemu Abula and her teenage daughter, 13, were made to take tests for Covid-19 today in preparations for their deportation to China. The police told them that they should be prepared to leave the deportation center at 9 pm local time today to board a flight bound for Guangzhou, China.
"Saudi authorities must immediately halt all plans to deport the four Uyghurs - including a 13-year-old girl and her mother - who are at grave risk of being taken to repressive internment camps if sent back to China," said Lynn Maalouf, Amnesty International's Deputy Regional Director for the Middle East and North Africa.
"Forcibly returning these four Uyghur people would be an unconscionable violation of Saudi Arabia's obligations under international law. The Saudi authorities must not even think about sending them to China, where they will be subjected to arbitrary detention, persecution and possibly to torture."
"The world has to react immediately now and stop this deportation in a matter of hours to save the four Uyghurs from this catastrophic deportation. It is crucial that all governments with diplomatic ties to Saudi Arabia step in now to urge the Riyadh authorities to uphold their obligations and stop the deportations."
Under the customary international law principle of non-refoulement and as a State Party to the UN Convention against Torture, Saudi Arabia is obliged not to return anyone to a country where they would face a real risk of torture or other cruel, inhuman or degrading treatment or punishment, persecution or other serious human rights violations.
Background
In June 2021, Amnesty International published a report revealing how hundreds of thousands of Muslim men and women in China's Xinjiang Uyghur Autonomous Region are being subjected to arbitrary mass detention, indoctrination and torture.
Earlier the same year, another piece of Amnesty research described how the children of internment camp detainees are often sent to state-run "orphan camps" where they face indoctrination and are cut off from their parents.
Läs mer (Extern länk)
Ändrat tonläge inom EU:s migrationspolitik när många flyr till Polen och Ungern
Över fyra och en halv miljon människor har flytt från Ukraina sedan i slutet av februari. Massflyktsdirektivet ger rätt till uppehållstillstånd, vuxna att arbeta och barn att gå i skolan. Men kan EU:s varma famn bytas ut mot en kall hand mot ukrainarna?
EU-länderna har, med massflyktsdirektivet i ryggen, öppnat famnen för ukrainarna. De flyende har rätt till uppehållstillstånd, de vuxna ska bland annat kunna arbeta och barnen gå i skolan.
- Vi agerade väldigt snabbt från EU:s sida. Jag tror att Putin blev väldigt överraskad över den enighet och beslutsamhet man visade. Man blev lite förvånad själv, måste jag säga. Det är faktiskt imponerande hur vi har agerat, säger Ylva Johansson, svensk EU-kommissionär med ansvar för migration och inre säkerhet.
Över fyra och en halv miljoner människor har nu flytt från Ukraina och ytterligare över sju miljoner är på flykt inom landet, enligt UNHCR:s siffror. Allra flest har tagit sig över gränsen till Polen, som på sex veckor tagit emot cirka 2,5 miljoner människor. Den siffran kan jämföras med de knappt 163 000 flyktingar som kom till Sverige under hela 2015.
Då var Ylva Johansson socialdemokratisk arbetsmarknads- och etableringsminister. Hon beskriver situationen nu som mycket tuffare, men menar att EU:s agerande är ett annat.
- Som svensk minister då hade jag uppfattningen "Var är EU?". Vi kände oss ensamma i Sverige. Vi var en ö, och så fanns Tyskland och Österrike där. Jag har varit väldigt inställd på att det inte ska vara så nu.
I kölvattnet av krisen för sju år sedan letade EU efter ett sätt att fördela flyktingar mellan länderna, många hade hamnat i Tyskland och Sverige. Men kraven slog bakut och låste förhandlingarna för lång tid framöver, eftersom flera länder vägrade att ta emot de flyende.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
EU-domstol slår ner på gränskontroller
Att tillfälligt återinföra gränskontroller inom Schengen-zonen är möjligt. Men inte gång på gång, om det inte finns nya hot, anser EU:s domstol.
Tisdagens utslag gäller specifikt de gränskontroller i Österrike, som återinfördes i samband med flyktingkrisen 2015 och därefter förlängdes i flera omgångar. Samma slutsatser lär dock även kunna dras för de kontroller som också Sverige införde i samma veva och sedan dess förlängt vid flera tillfällen.
EU:s domstol konstaterar att Schengen-reglerna gör det möjligt att återinföra kontroller i upp till sex månader med anledning av ett "allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten". Kontrollerna kan också förlängas omedelbart därefter - men bara om man i så fall står inför ett nytt allvarligt hot, "som är annorlunda än det inledande hot som identifierats".
Trots detta har Österrike - liksom även Sverige - förlängt återinförandet flera gånger.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Digitalisering av viseringar: det blir lättare att ansöka om EU-visering
I dag föreslår EU-kommissionen att Schengenviseringsprocessen digitaliseras genom att man ersätter viseringsmärket och inför möjligheten att lämna in ansökningar online via en EU-plattform. I den nya migrations- och asylpakten fastställs målet att viseringsförfarandena ska vara helt digitaliserade senast 2025. Det är en möjlighet att verkligen förbättra viseringsansökningsprocessen genom att minska kostnaderna och byråkratin för både EU-länderna och de sökande, samtidigt som säkerheten i Schengenområdet förbättras.
- I dag tar vi EU:s viseringspolitik in i den digitala tidsåldern, säger EU-kommissionens vice ordförande Margaritis Schinas, som ansvarar för främjande av vår europeiska livsstil. Några EU-länder har redan gått över till digitala förfaranden, men det är viktigt att Schengenområdet nu går framåt som en enhet. Vi föreslår en helt digitaliserad viseringsansökan för en ansökningsprocess som är smidigare och säkrare för både resenärer och EU-länder.
- En modern viseringsprocess är mycket viktig för att göra det lättare för både turister och affärsresande att resa till EU, säger inrikeskommissionär Ylva Johansson. Hälften av alla som kommer till EU med Schengenvisering anser att det är krångligt att ansöka, och en tredjedel måste resa långa sträckor för att kunna göra det. Det är hög tid att EU inför en snabb, säker och webbaserad EU-plattform för viseringsansökningar för medborgare i de 102 länder som måste ha visering för kortare vistelser i EU.
(...)
Hela meddelandet (Extern länk)
EU-kommissionen 22-04-27: Frågor och svar om digitalisering av viseringar (Extern länk)
Reviderat direktiv om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning
Fakta-pm om EU-förslag 2021/22:FPM91 : COM(2022) 650 final
Direktivet 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning innehåller bestämmelser om att en tredjelandsmedborgare som stadigvarande bott i en EU medlemsstat i fem år efter ansökan kan beviljas ställning som varaktigt bosatt. Tredjelandsmedborgare som har beviljats denna ställning ska tillerkännas vissa särskilda rättigheter som liknar de rättigheter som unionsmedborgare har. Syftet med kommissionens förslag till omarbetning av direktivet är bland annat att förenkla möjligheterna att erhålla denna ställning, att underlätta rörligheten för tredjelandsmedborgare inom EU, att bidra till en bättre balans inom arbetsmarknaden och att öka unionens attraktionskraft för kvalificerad arbetskraft från tredjeland. Förslaget presenteras tillsammans med ett meddelande och ytterligare ett direktivförslag som ett led i att skapa en långsiktigt hållbar politik för laglig migration inom EU. Det övergripande syftet med direktivförslaget är att förbättra EU:s möjligheter att attrahera kompetens och talanger.
Regeringen välkomnar förslag som syftar till att attrahera kompetens och talanger till EU. Regeringen ser positivt på förslagets syfte att förbättra balansen på arbetsmarknaden och öka EU:s attraktivitet för kvalificerad arbetskraft. Regeringen stödjer ökade möjligheter för rörlighet inom unionen under förutsättning att detta bidrar till att möta efterfrågan på arbetskraft i bristyrken och till en bättre balans på arbetsmarknaden.
(...)
Läs eller hämta promemorian (Extern länk)
Se även:
Fakta-pm om EU-förslag 2021/22:FPM90, COM(2022) 655 final: Direktiv om ett kombinerat tillstånd för arbete (Extern länk)
Laglig migration: Att locka kompetens och talanger till EU
Kommissionen föreslår i dag en ambitiös och hållbar politik för laglig migration. Som en del av den övergripande strategin för migration i migrations- och asylpakten föreslår kommissionen rättsliga, operativa och politiska initiativ som kommer att gynna EU:s ekonomi, stärka samarbetet med länder utanför EU och förbättra den övergripande migrationshanteringen på lång sikt. Uppsättningen av förslag innehåller också särskilda åtgärder för att underlätta för dem som flyr från Rysslands invasion av Ukraina och kommer in på EU:s arbetsmarknad.
- Även om medlemsstaterna hanterar ankomsten av mer än fem miljoner människor från Ukraina utesluter inte detta behovet av att lägga grunden till en hållbar och gemensam strategi för arbetskraftsmigration i syfte att tillgodose EU:s kompetensbehov på lång sikt, säger Margaritis Schinas, vice ordförande med ansvar för främjande av vår europeiska livsstil. Dagens initiativ bygger på insikten om den lagliga migrationens positiva inverkan på alla områden: den ger dem som vill migrera en möjlighet att förbättra sina livsvillkor och erbjuder samtidigt värdländerna mer kvalificerad arbetskraft, vilket i sin tur stimulerar ekonomin för alla.
- Varje år kommer mellan två och tre miljoner medborgare från länder utanför EU lagligt till EU, jämfört med 125 000-200 000 irreguljära inresor, säger kommissionären med ansvar för inrikes frågor, Ylva Johansson. Laglig migration är avgörande för vår ekonomiska återhämtning, för den digitala och gröna omställningen och för att skapa säkra kanaler till Europa, samtidigt som vi minskar den irreguljära migrationen. Med dagens paket förenklar vi ansökningsförfarandet för att bo och arbeta i EU och stärker rättigheterna för boende och deras familjemedlemmar. Jag är övertygad om att vi bygger en solid väg framåt för att locka nya talanger till EU i dag och i morgon.
Ett förstärkt rättsligt ramverk
(...)
Pressmeddelandet med länkar till reviderade direktiv, FAQ, faktablad mm (Extern länk)
EU-kommissionen 22-04-27: Vanliga frågor om paketet (Extern länk)
Nya förslag ska öka arbetskraftinvandringen till Europa
EU-kommissionen förslog idag nya regler för att öka arbetskraftinvandringen till Europa.
För att locka fler ska EU öppna en så kallad talangpool för att matcha arbetssökande med arbetsgivare.
Bristen på arbetskraft blir alltmer akut, enligt EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson.
Hela inslaget (Extern länk)
Uppdaterat huvudscenario: 80.000 skyddssökande från Ukraina till Sverige i år
Enligt Migrationsverkets uppdaterade huvudscenario kan 80 000 personer från Ukraina komma att söka skydd i Sverige fram till årsskiftet, att jämföra med 76 000 fram till halvårsskiftet i tidigare bedömning. Antalet asylsökande från andra länder bedöms bli fler än tidigare beräknat, bland annat till följd av slopade reserestriktioner efter pandemin. Det framgår av Migrationsverkets senaste prognos som publiceras idag.
Efter att Rysslands invasion av Ukraina inleddes den 24 februari har över 34 000 ukrainska medborgare ansökt om skydd i Sverige. Antalet sökande var som högst i mitten av mars då drygt 9 000 ansökningar registrerades under en vecka. Därefter har antalet ansökningar minskat.
- I nuläget flyr färre människor Ukraina jämfört med i krigets inledande fas. Migrationsverket bedömer att antalet skyddssökande till Sverige per vecka blir lägre än i de scenarier vi tidigare presenterat. Den fortsatta utvecklingen är dock mycket osäker och helt beroende av hur kriget utvecklas, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket.
Migrationsverkets uppdaterade huvudscenario innebär att 80 000 personer från Ukraina kan komma att söka skydd i Sverige under 2022. Ett lägre scenario är 50 000 skyddssökande fram till årsskiftet och det högre scenariot att 200 000 personer söker skydd. Scenarierna bygger på antaganden om hur många som flyr från Ukraina, med utgångspunkten att andelen som kommer till Sverige blir högre ju fler som tvingas på flykt.
Målet är en jämn fördelning över landet
(...)
Läs mer (Extern länk)
Prognosen för antalet flyktingar från Ukraina skrivs ned
Prognosen över flyktingmottagandet skrivs ned jämfört med tidigare. Migrationsverkets huvudscenario är nu att 80 000 människor kommer ha flytt till Sverige från kriget i Ukraina innan årets slut.
Migrationsminister Anders Ygeman (S) och Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik höll på onsdagen en pressträff om flyktingmottagandet med anledning av kriget i Ukraina.
- Vi ser att det varit en avmattning i Putins krigföring i Ukraina de senaste veckorna och att det också skett en avmattning i antalet människor som flyr från Ukraina till Europa och därmed till Sverige. Vi ser också att ett visst återvändande har påbörjats, sa Ygeman på pressträffen.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SCB: Sverige kan ha 12 miljoner invånare 2040
Ukrainakriget försvårar prognoser om Sveriges befolkningstillväxt. Enligt SCB kan befolkningen öka med mellan 900?000 och 1,7 miljoner till 2040 beroende på asylinvandringen från Ukraina.
I Statistiska centralbyråns (SCB) senaste befolkningsprognos beräknas Sveriges befolkning öka till 11,4 miljoner år 2040.
Kriget i Ukraina har dock gjort det svårare att förutse invandringen. Personer som nu får uppehållstillstånd genom EU:s nyligen implementerade massflyktsdirektiv ingår inte i beräkningen eftersom de inte ska folkbokföras.
SCB har på grund av ovissheten kring krigets längd och konsekvenser tagit fram fem olika scenarier av den framtida invandringen där personer på flykt från Ukraina enligt massflyktsdirektivet ingår.
Scenarierna spänner från Migrationsverkets tidigare aviserade huvudscenario för 2022, att massflyktsdirektivet upphör 2023 och alla därefter återvänder till Ukraina - till en flerårig konflikt med stort svenskt flyktingmottagande fram till 2026.
Det femte scenariot innebär en befolkningsökning med 1,7 miljoner fram till 2040. Det är 750?000 fler än i den officiella framskrivningen och skulle innebära en befolkning på 12,1 miljoner.
"Många osäkerheter"
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
En månad efter flykten från Ukraina - nu jobbar Anastasiia på Göteborgs-posten
Det har gått endast en månad sedan Anastasiia Palchyk från Lutsk i Ukraina hoppade på flyktbussen till Kungsbacka. Trots sin korta tid här har hon redan fått jobb på Västsveriges största tidning.
I en ny satsning kommer SVT att följa flyktingar från Ukraina i deras nya vardag, med allt vad det innebär.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Regeringen ger åtta myndigheter i uppdrag att förstärka arbetet mot segregation
I regeringens långsiktiga strategi mot segregation konstateras bland annat att arbetet med att minska och motverka segregation måste bedrivas tvärsektoriellt, kunskapsbaserat och långsiktigt. De statliga myndigheterna behöver därför ha ett tydligt segregationsperspektiv i sitt arbete.
Åtta myndigheter får nu ett till stora delar likalydande uppdrag att analysera och redovisa i vilken utsträckning som nya statistikverktyg för uppföljning av socioekonomisk segregation, särskilt regionala statistikområden, socioekonomiskt index och statistik fördelat på områdestyper, kan användas som ett stöd i analys, planering, inriktning och uppföljning av myndighetens verksamhet enligt ordinarie uppdrag. Myndigheterna det gäller är Arbetsförmedlingen, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens servicecenter, Statens skolverk och Trafikverket.
Bakgrunden är riksdagens budgetbeslut i november 2021 om att Delegationen mot segregation (Delmos) ska avvecklas. Myndigheten fick i sitt regleringsbrev för 2022 i uppdrag att förbereda avveckling av myndigheten till den 31 december 2022. Genom dagens regeringsuppdrag kommer arbetet mot segregation att förstärkas i flera myndigheters verksamhet.
Uppdragen ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 28 oktober 2022.
Läs mer och se uppdragen (Extern länk)
Mikaels kreativa idé löser böcker till Ukrainas flyktingar
Landets bibliotek ropar efter böcker på ukrainska på grund av flyktingströmmen och därför trycker nu Mittuniversitet upp barnböcker.
Initiativtagare Mikael Becker, som är lärare på Institutionen för design, kom på idén vid köksbordet.
"Jag tror böcker är jätteviktigt då man får höra sitt språk och att man kan göra något gemensamt", säger han.
Böckerna kommer att finnas tillgängliga på Sundsvalls, Örnsköldsviks och Kramfors kommuner.
Hela inslaget (Extern länk)
Nyanlända får stöd i relationen med barnen
För första gången kan nyanlända och utrikesfödda föräldrar gå en kurs i föräldraskap på sitt eget språk på Gotland.
Under våren har åtta vårdnadshavare gått kursen, som finansieras av länsstyrelsen, på arabiska.
"Jag har lärt mig om situationen mellan föräldrar och barn hemma", säger Sahar Mossa från Syrien.
Hela inslaget (Extern länk)
Kritiken: Satsning för att få nyanlända i jobb är en pappersprodukt
Regeringens nya arbetsmarknadspolitiska satsning intensivåret får kritik från arbetsförmedlare.
Intensivåret ska ge nyanlända jobb på ett år men enligt fackförbundet ST saknas utbildningsinsatser som är anpassade till att lära sig svenska och ett yrke på ett år.
Dessutom saknas flera av de insatser som ska ingå i intensivåret, till exempel har bara två av de drygt 800 deltagarna i intensivåret fått en mentor.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-04-21: Oppositionen om kritiserad jobbsatsning: "Fyller väl inget syfte överhuvudtaget" (Extern länk)
Sveriges Radio Studio Ett 22-04-21: "Det är en administrativ produkt" - kritik mot regeringens nya jobbsatsning (Extern länk)
Maarouf, 20, flydde Syrien - nu går han ut Brogårdsgymnasiet med toppbetyg
- Jag såg Stockholm uppifrån, det var kyligt och jag var rädd, säger Maarouf "Marre" Fallaha om ankomsten till Sverige 2015.
I juni tar han studenten med toppbetyg från teknikprogrammet på Brogårdsgymnasiet, där han även hunnit med att gå till final i ungdoms-SM i CAD-konstruktion.
Till hösten är målet är att läsa Industriell ekonomi på Karlstads universitet.
Maarouf föddes i Idlib i nordvästra Syrien och växte upp i den närliggande orten Binnish tillsammans med sin ett år äldre bror och sina tre yngre syskon. Pappan arbetade på en myndighet med passansökningar. I Syrien är det vanligt att män arbetar några månader om året i Libanon, Cypern eller Kuwait och Maaroufs pappa jobbade tre månader om året på ett hotell i Italien. Hans mamma jobbade i hemmet som sömmerska.
När Maarouf var sex år började han skolan, men gick i förskola från att han var tre år, vilket är ganska ovanligt i Syrien. Föräldrarna ville att han skulle komma ut träffa andra barn. Våren 2011 började inbördeskriget och då gick nioårige Maarouf i fyran.
- Det var en vanlig kväll, vi sitter och myser tillsammans med mina morbröder. På nyheterna säger de att folk från staden Dar'a håller på att göra revolution. Det var då det började allt det här, spänningen i landet. Dagen efter blev alla rädda för varandra och man blev rädd för att man skulle säga något fel och hamna i fängelse. Efter skolan brukade barn gå ut och ropa de här orden om revolution och då kom polisen och tog folk med sig i bilar och de försvann för alltid. Man fick inte protestera mot Assad.
- Min pappa tyckte inte att det var tryggt längre så vi flyttade till min moster i Libanon. Vi bodde hos henne ett tag och detta var innan de började bomba i Syrien.
Flyttade tillbaka
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sydafrika/ Migrants living 'in constant fear' after deadly attacks
The South African authorities must do more to protect migrants in Diepsloot, Johannesburg, who have repeatedly suffered from violent attacks by anti-migrant vigilante groups, Amnesty International said today following deadly unrest over the past week, which led to the killing of Zimbabwean national Elvis Nyathi.
Migrants in Diepsloot, located in the north of Johannesburg, told Amnesty International that they are living in constant fear and that they are being made scapegoats for rising levels of crime and unemployment in the area.
South African President Cyril Ramaphosa has acknowledged the violence against migrants, especially Zimbabwean nationals, by anti-migrant "vigilante" groups comprised of non-state actors operating outside of the law, who claim to be ridding communities of crime. According to the government, at least seven people have lost their lives at the hands of these vigilante groups.
"The killings that have occurred in Diepsloot over recent days are not isolated incidents These attacks represent just the latest wave in a rising tide of violence against migrants in South Africa," said Shenilla Mohamed, Executive Director of Amnesty International South Africa.
"These assaults mirror the heavily-orchestrated, anti-migrant attacks we have seen recently in Soweto and Hillbrow over recent months. This ongoing violence also highlights the inaction of police and a lack of political will within government to address the problem. In each case, the deaths of locals and migrants were entirely preventable."
Killings
The protest was ignited by the alleged murders of seven people in the area. During the unrest, Zimbabwean national, Elvis Nyathi, was burned to death after he failed to present proof of his identity to vigilante groups who demanded to see it. It remains unclear whether anyone has been arrested over his murder.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Riksdagsdebatt: Migration, asylpolitik och anhöriginvandring
Nej till motioner om migration (SfU20)
Riksdagen sa nej till ett stort antal migrationsförslag. Förslagen handlar bland annat om permanenta uppehållstillstånd, humanitära skäl, anhöriginvandring, mottagandet av asylsökande och samarbetet inom EU i migrationsfrågor.
De cirka 340 förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2021.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden som rör bl.a. vissa krav för permanent uppehållstillstånd, humanitära skäl, återkallelse av uppehållstillstånd, straff, asylprocessen, mottagandet av asylsökande, fri rörlighet för EU-medborgare och samarbetet inom EU på asyl- och migrationsområdet, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut samt anhöriginvandring.
I betänkandet finns 73 reservationer (M, SD, C, V, KD, L, MP).
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.
Samlingssida med socialförsäkringsutskottets betänkande inklusive reservationer, riksdagsdebatten, omröstningar och beslut (Extern länk)
SD använder Ukrainakriget för att nedmontera asylrätten
Sverigedemokraterna har sedan partiet bildades verkat för att människor på flykt inte ska komma till Sverige. Nu har man öppnat för att Sverige tillfälligt ska ta emot flyktingar från Ukraina. Men människosynen är densamma och sorgligt nog använder partiet de ukrainska flyktingarnas extremt utsatta situation för att underminera rätten till skydd för människor från andra delar av världen. Det borde få alla svenska politiker att inse hur farligt det skulle vara om Sverigedemokraterna skulle få regeringsmakten, skriver Jonny Cato, Centerpartiet.
Budskapet att Sverige är fullt har varit partiets mantra och fortsätter vara det även under rådande omvärldsläge i Europa. På sin hemsida lyfter partiet vikten av att Sverige gör allt för att ge en tillfällig fristad till ukrainska flyktingar. Men man betonar även att Sverige nu behöver stoppa all utomeuropeisk asylrelaterad invandring och man vill att kvotflyktingsvolymen för 2022 enbart ska reserveras för ukrainska flyktingar. SD ser uppenbarligen asylrätten som ett privilegium istället för den mänskliga rättighet det faktiskt är.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
The EU and member states must now work together to put commitments into practice
We welcome the EU institutions and Member States' commitment to receiving and protecting refugees fleeing the crisis in Ukraine. The speed and unanimity with which the Temporary Protection Directive (TPD) was adopted shows that when there is political will, the European Union can come together to uphold its values of respect for human rights and protecting those fleeing persecution, war and violence. Now it is time for the EU institutions and Member States to coordinate and facilitate putting these commitments into practice.
More than 3.7 million people have fled Ukraine, the overwhelming majority first arriving and seeking support in neighbouring states. One month into the crisis, states such as Poland and Moldova are reaching the limits of their reception capacity. Many of those fleeing found shelter informally in the homes of relatives and friends, but as the number of displaced people continues to increase, the capacity for these informal arrangements and people's access to them will decrease. All persons fleeing Ukraine, including third country nationals, stateless persons and those who cannot enter the EU visa-free, who wish to seek protection in the EU must be granted access to EU territory and to temporary protection or asylum procedures. Further, Member States must now rapidly increase their capacity to provide sufficient and dignified reception including access to accommodation that is gender sensitive and child appropriate, as well as basic services.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Joint civil society statement on the Schengen borders code
The undersigned civil society organisations would like to express their concerns with regard to several aspects of the Commission's proposal amending the Schengen Borders Code.
Overall, the proposal embraces a very harmful narrative which assumes that people crossing borders irregularly are a threat to the EU and proposes to address it by increasing policing and curtailing safeguards. At the same time, the proposal fails to recognise the lack of regular pathways for asylum seekers, who are often forced to turn to irregular border crossings in order to seek international protection within the EU, and further complicates access to asylum. The measures put forward by the Commission would have a detrimental impact on the right to freedom of movement within the EU, the principle of non-discrimination, access to asylum and the harmonisation of procedures under EU law. Furthermore, the proposal would increase the use of monitoring and surveillance technologies, without any adequate safeguards.
Freedom of movement within the EU and violation of the principle of non-discrimination
Several provisions of the proposed amended Schengen Borders Code would encroach the right to freedom of movement within the EU (art. 3(2) TEU, art. 21 and 77 TFEU) by expanding the possibility to reintroduce internal border controls and facilitating the application of so-called "alternative measures" which in practice amount to discriminatory border controls. The discretionary nature of these border checks is very likely to disproportionately target racialised communities, and practically legitimise ethnic and racial profiling and expose people to institutional and police abuse.
(...)
Hela uttalandet (Extern länk)
Svar på skriftlig fråga: Ekonomiska migranter i flyktingvågen från Ukraina
Fråga 2021/22:1438 av Tobias Andersson (SD)
Sedan Ryssland påbörjade sitt anfallskrig mot Ukraina har miljoner tvingats på flykt i Europa, och vi ser nu den värsta flyktingkrisen i vår närhet sedan andra världskriget. Det råder en stor politisk enighet kring att Sverige ska ta sitt ansvar och bistå Ukraina med vapen och ekonomiskt stöd, samt ukrainare på flykt med tillfälligt uppehälle i Sverige.
Många har redan kommit, och prognoserna talar för att detta mottagande bara är början. Privatpersoner, civilsamhälle och näringsidkare har slutit upp, och överallt växer det fram trygga boendeplatser för de ukrainska flyktingarna. Detta fantastiska mottagandet, och det starka stödet för att Sverige ska stötta Ukraina och ukrainare, riskerar att avta om det visar sig att andra utnyttjar denna flyktingvåg för sin egen vinning.
Rapporter, videoklipp och information har spridits om att det bland de flyende ukrainarna har gömts sig lyckosökare från andra länder. Det är inte långsökt att misstänka att delar av de migranter från Afrika och Mellanöstern som tillät sig vara en del av Belarus försök att forcera den polska gränsen nu sökt sig in bland de riktiga flyktingarna i ett nytt försök att ta sig in i EU.
I detta ansträngda läge måste Sverige prioritera, och det rimliga är att prioritera ett tillfälligt mottagande av de kvinnor och barn som flyr Ukraina men inga andra. Därför krävs det en ordentlig kontroll av de som kommer till Sverige så att vi kan säkerställa att våra medel går till dem som behöver det mest.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Hur säkerställer regeringen att det är ukrainare som nu kommer till Sverige?
Svar av Statsrådet Anders Ygeman (S) (Extern länk)
Se även:
Riksdagen 22-03-23: Skriftlig fråga av Maria Malmer Stenergard (M): Stärkt gränskontroll vid inre gräns (Extern länk)
Svar på skriftlig fråga: Säkerställd kontroll vid resor med passagerarfartyg
Fråga 2021/22 av Linda Westerlund Snecker (V)
Efter kraftig kritik från flera remissinstanser beslutade regeringen att lägga planerna på att införa id-kontroller på tåg och bussar på väg in i Sverige på is. I stället gick regeringen vidare med en förordningsändring som innebär obligatoriska id-kontroller för passagerare på båtar till Sverige från den 28 mars. Eftersom de flesta som flyr kriget i Ukraina kommer till Sverige via båt får förslaget i praktiken samma effekt som att införa id-kontroller.
Därmed hindras människor som flyr kriget i Ukraina från att ta sig till Sverige, om de saknar id- handlingar. Det är ett uppenbart brott mot asylrättens syfte och går emot EU-kommissionens rekommendationer om hur massflyktsdirektivet ska tolkas.
När regeringen införde id-kontroller i början av 2016 ledde det till en dominoeffekt, där flera andra EU-länder skärpte sina gränser på liknande sätt, vilket slutade med att Erdo?an och libyska miliser fick i uppdrag att agera gränsvakt åt Europa. Nu flyr människor framför allt från Ukraina. Risken att händelserna från 2016 upprepar sig är stor, men denna gång med konsekvensen att de länder som gränsar till Ukraina får ta ett oproportionerligt ansvar. Samtidigt kommer id-kontroller att begränsa asylrätten för andra människor på flykt, utanför det mediala strålkastarljuset.
EU-kommissionen har tidigare slagit fast att transportörsansvar är otillåtet vid resor inom Schengen. 2018 bekräftade EU-domstolen kommissionens tidigare inställning och slog fast att transportörsansvar vid inre gräns mellan medlemsländer är oförenligt med Schengenreglerna.
Det är anmärkningsvärt att regeringen hanterar dessa frågor så bristfälligt. Regeringen borde ha dragit lärdomar av de id-kontroller som infördes 2016 och kunnat analysera konsekvenserna mer ingående. Vänsterpartiet konstaterar att regeringen gjort det till en vana att behandla lagstiftning som handlar om migration på ett otillfredsställande sätt.
Mot denna bakgrund vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Avser ministern att ta några initiativ för att säkerställa att de som flyr krig och förtryck har möjlighet att komma till Sverige och söka asyl här?
Svar av infrastrukturminister Tomas Eneroth (Extern länk)
"Märkligt beslut om id-kontroller för sjöresor"
Införandet av id-kontroller för långväga sjötransporter handlar inte om sjösäkerhet, utan om att regeringen vill att privata aktörer ska utföra myndighetsarbete. Det skriver de nordiska rederiföreningarna.
Den senaste månaden har vi alla ställts inför en situation som få av oss kunde förutse. Den ryska aggressionen i Ukraina är oacceptabel och kan inte bemötas på annat sätt än med ett entydigt och kraftfullt fördömande. Därutöver måste vi stå fast vid våra principer som lägger grunden för vårt samhälle och vårt sätt att leva - med öppenhet, frihet och demokrati. EU utgör en central gemenskap med centrala principer kring fri handel och fri rörlighet för personer, varor och tjänster. I Norden har den fria rörligheten för personer dessutom ännu längre och djupare rötter. Att fritt kunna resa på sträckorna Malmö-Köpenhamn, Stockholm-Helsingfors, Göteborg-Fredrikshamn eller mellan Oslo och Strömstad är något som de flesta nordbor tar för givet - så har det varit sedan 1954. Norden har i den meningen varit en föregångare till EU:s Schengenavtal.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Ida Arnstedt: Sverige måste skydda dem som flyr Putins Ryssland
Redan förra året kallade experter situationen i Ryssland för "den största politiska emigrationen sedan sovjettiden". Det blev allt svårare för ryska oppositionella att verka i landet utan att riskera trakasserier från polisen och i värsta fall långa fängelsestraff. Efter den ryska invasionen av Ukraina har situationen gått från svår till omöjlig, och inte bara för aktivister eller en del av oppositionen.
Nya lagar gör att spridandet av "falsk information", så som att påtala att det rör sig om ett krig och inte någon "speciell militäroperation" i Ukraina, kan ge upp till tre år i fängelse. Nu måste Sverige ta ett större ansvar för att hjälpa dem som vill fly från Putins diktatur.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Svar på skriftlig fråga: Regelkrockar som påverkar situationen för asylsökande
Fråga 2021/22 av Petter Löberg (S)
Även om det av naturliga skäl föreligger starkt fokus på att hantera de akuta flyktingströmmarna från det avskyvärda kriget i Ukraina finns det människor som befunnit sig länge i Sverige och som i dag befinner sig i en bekymmersam sits. Vi har exempelvis personer från Afghanistan och Etiopien/Eritrea som har fått avslag på sin asylansökan men där olika typer av verkställighetshinder föreligger.
Ett exempel på ett sådant läge är från november 2021 då Migrationsverket beslutade om ett tillfälligt utvisningsstopp av tigreaner till Etiopien. Detta var ett högst rimligt beslut utifrån rådande säkerhetsläge i regionen. Det finns från denna region minst 400 öppna ärenden i nuläget. Vad som händer med denna grupp, och andra i liknande situation, är att man vid avslaget får betydligt sämre villkor och ekonomiskt stöd än vad man hade som asylsökande, men ändå är tvungen att vara kvar i Sverige. Ersättningen är minimal och man har helt enkelt svårt att klara sig på egen hand. Detta är på många sätt en ohållbar situation i längden.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman följande:
Vad avser statsrådet och regeringen att göra för att de människor som hamnat "mellan stolarna" får en dräglig tillvaro i Sverige i väntan på utvisning eller förnyad prövning?
Svar av Statsrådet Anders Ygeman (S) (Extern länk)
Kritiken: Varför åker bara Ukrainaflyktingar gratis?
Skånetrafiken låter flyktingar från Ukraina åka gratis på bussar och tåg.
Beslutet togs av regionala politiker.
Nu anmäls trafikbolaget.
- Det är fel att bara gynna en grupp, och att göra det med skattemedel, säger anmälaren, en 38-årig skånsk man.
Ukrainska flyktingar får åka tåg och buss i Skåne utan biljett. Det meddelade Skånetrafiken den 28 mars.
"Kriget i Ukraina har medfört att EU för första gången någonsin utlöst sitt massflyktsdirektiv. Skånetrafiken, har som många andra kollektivtrafikbolag, valt att stödja andra svenska myndigheter i den komplexa situation som nu uppstått", skrev trafikbolaget då på sin hemsida.
Nu har en 38-årig man i Skåne anmält Skånetrafiken till Justitieombudsmannen, JO. Han tycker att satsningen är "diskriminering".
"Eftersom Ukrainas befolkning i huvudsak består av etniska ukrainare och ryssar (...) asylsökanden som reser kollektivt på basis av deras etnicitet/ursprung. Andra asylsökanden lever minst sagt i lika svåra situationer och det är därför inte rätt att Skånetrafiken endast vill gynna en viss grupp människor", står det bland annat i anmälan.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU19)
Riksdagen sa nej till dels cirka 50 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2021, dels fem följdmotioner till regeringens proposition 2021/22:134 Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring.
Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Motionerna handlar bland annat om lönekrav, missbruk av regelverket, administration och handläggningstider.
Utskottets förslag till beslut: Avslag till samtliga motionsyrkanden
Samlingssida med socialförsäkringsutskottets betänkande (inklusive reservationer), riksdagsdebatten, omröstningar och beslut (Extern länk)
SD-förslag: Dra tillbaka uppehållstillstånd för hela familjer vid grov brottslighet
Efter påskhelgens kravaller släpper Sverigedemokraterna ett antal förslag på hur samhället bör svara. I det 30-punktsprogram som partiet presenterar i dag finns flera åtgärder som inte lyfts tidigare av partiet. Bland annat anser SD att hela familjers uppehållstillstånd ska kunna dras in om en individ ägnar sig åt tillräckligt allvarlig brottslighet samt att en så kallad "asocial livsstil" ska kunna utgöra grund för utvisning.
Utrusta polis med vattenkanoner, utöka kameraövervakningen i problemområden och förbjud muslimska skolor. Det var några av de förslag i det 30-punktsprogram som Sverigedemokraterna i dag presenterade samtidigt som Jimmie Åkesson besökte Skäggetorp i Linköping. Ett av de områden som drabbades av upplopp under påskhelgen.
Bland förslagen som presenteras finns till exempel ett antal nya verktyg till polisen listade. Konkret handlar det om inköp och användande av vattenkanoner och gummikulor samt utökad användning av tårgas.
Dra in uppehållstillstånd
Flera av förslagen har tidigare synts i debatten men ett antal är nya.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT 22-04-21: Linköpings kommunalråd om Åkessons åtgärdspaket: "Det är helt horribla förslag" (Extern länk)
SvT Nyheter 22-04-22: Ygeman om SD:s förslag: Något vi sett islamister driva (Extern länk)
SD-förslag väcker starka reaktioner: "River ned den svenska rättsstaten"
Uppehållstillståndet för en hel familj ska kunna återkallas, "asocialitet" ska vara en grund för utvisning och polisens rätt att använda vapen ska utökas. Det föreslår Sverigedemokraterna.
Nu reagerar Centerpartiet och Liberalerna.
Efter påskhelgens våldsamma upplopp presenterar SD ett 30-punktsprogram med förslag på åtgärder.
Flera av förslagen har tidigare synts i debatten men ett antal är nya, bland annat förslaget om att uppehållstillståndet ska kunna dras in för en hel familj om en familjemedlem begår ett tillräckligt allvarligt brott.
"Oacceptabelt"
Förslaget strider mot rättsstatsprincipen, anser Robert Hannah, integrationspolitik talesperson för Liberalerna.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Åkesson: Inte bara kriminella kastade sten
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson vill se "stenhårda repressiva åtgärder" som svar på påskens upplopp.
Han slår också tillbaka mot bilden av att stenkastningen enbart utfördes av gängkriminella.
- Regeringen har försökt sätta en bild av att alla som var här är gängkriminella. Den bilden får inte jag när jag pratar med polisen, säger Åkesson under ett besök i dag i stadsdelen Skäggetorp i Linköping.
Skäggetorp var ett av de områden som skakades av våldsamma upplopp under påskhelgen.
- Gängkriminella fanns där, men det var också alltifrån äldre damer till små barn som hjälptes åt att kasta sten. Det är något nytt, säger Åkesson.
Stort polisuppbåd
Han inledde sitt besök med en promenad runt Skäggetorps centrum, inte långt från den plats där polisen utsattes för kraftigt våld. Den danske högerextreme politikern Rasmus Paludan, som skulle utföra en koranbränning, kom aldrig fram dit.
Åkesson följdes av ett massivt polisuppbåd, såväl uniformerade poliser som civila, och boende i området.
Bilden av att inte enbart personer indragna i kriminalitet deltog i kravallerna delas av en socialsekreterare som följde med sällskapet. Hon vill inte uppge sitt namn men berättar för TT hur hon såg mammor med barn i famnen som kastade sten.
Jimmie Åkessons analys är att upploppen har sin grund i decennier av ansvarslös invandringspolitik och kravlös integrationspolitik.
- Det har skapat ett sönderslaget Sverige som inte håller ihop, säger Åkesson.
(...)
Hela artikeln med lista över SD:s förslag (Extern länk)
Humanitärt bistånd helt skyddat när flyktingavräkningar ökar under 2022
De ökade kostnaderna av att Sverige tar ansvar för de många, framförallt, kvinnor och barn som flyr från Ukraina kan räknas som bistånd enligt OECD/DAC:s riktlinjer. Detta eftersom Ukraina är ett biståndsland. Regeringen liksom de flesta andra länder som ger bistånd avräknar asylkostnader från biståndet. Regeringen har prioriterat att helt skydda det humanitära biståndet och särskilt värna biståndet till de allra fattigaste länderna. Även med avräkningar för flyktingkostnader förblir Sverige ett av de största givarländerna i världen.
För att säkerställa att vi har täckning för asylavräkningar inför regeringen nu tak för hur mycket som kan betalas ut av årets biståndsmedel (s.k limiter). Taket uppgår till cirka 9,2 miljarder kronor.
Migrationsverket har presenterat ett antal scenarier över asylsökande och personer med behov av tillfälligt skydd. Enligt Migrationsverkets huvudscenario kan 76 000 personer från Ukraina komma att söka asyl i Sverige.
Kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer kan under första året i mottagarlandet räknas med i biståndet på humanitära grunder. En sådan avräkning från biståndet har gjorts sedan 1991/92. De kostnader som avräknas från biståndet för att finansiera mottagandet från Ukraina skulle under 2022 öka med drygt nio miljarder kronor.
Om Migrationsverkets huvudscenario stämmer kommer Sverige under 2022 totalt göra avräkningar på cirka 10,3 miljarder kronor. Det motsvarar 18 % av biståndsramen och är lägre än de avräkningar som gjordes exempelvis 2015 som då motsvarade 22 % av biståndsramen.
(...)
Läs mer (Extern länk)
9,2 miljarder omfördelas - från bistånd till flyktingmottagande
Regeringen kommer omfördela upp till 9,2 miljarder kronor från biståndsbudgeten till finansiering av det svenska flyktingmottagandet från Ukraina.
Det blir totalt 10,3 miljarder kronor, med de pengar som sedan tidigare var beslutade finansiera flyktingmottandet.
Biståndsminister Matilda Ernkrans säger att de inte kommer röra de humanitära insatserna, till människor i akut kris.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-04-19: Biståndsorganisationer oroade över omfördelningen: "Helt oacceptabelt" (Extern länk)
Sida: Minskat bistånd kan leda till nya flyktingkriser
Anslaget för flyktingmottagande ska öka med 9,8 miljarder kronor i år, föreslår regeringen. Och det här ska betalas med pengar som egentligen skulle ha gått till bistånd.
Det handlar om ungefär 20 procent av det totala svenska biståndet i år, som regeringen nu vill stoppa.
- Också under flyktingkrisen 2015 och 2016 gjordes den här typen av avräkningar, och de görs nu och inte bara i Sverige, utan också i andra europeiska länder. Så jag tror vi får räkna med att det är på det här sättet som länder kommer finansiera sitt flyktingmottagande, säger Annika Sundén, tidigare chefsekonom på Sida.
Plan för neddragningarna
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
3 juni, online: Heldagskurs om situationen i Ukraina och Afghanistan
Asylrättscentrum bjuder tillsammans med FN:s flyktingorgan (UNHCR) in till en heldagskurs för ombud och offentliga biträden i asylprocessen den 3 juni 2022 klockan 09.00-16.30. Utbildningen kommer att hållas online via Zoom.
Kursen har ett praktikerperspektiv och kommer att belysa och problematisera konfliktutvecklingen i Ukraina och Afghanistan, samt hur situationen ser ut för skyddssökande i Sverige. Presentationerna kommer att behandla Sveriges implementering och tillämpning av EU:s massflyktsdirektiv och redovisa preliminära slutsatser från Asylrättscentrums kommande rapport om tillämpningen av direktivet för ukrainska medborgare. Vi kommer också att behandla situationen i Afghanistan; internationell och nationell praxis inklusive ny prövning för afghanska skyddssökande i Sverige.
Tack vare stöd från UNHCR kan vi erbjuda kursen utan kostnad, men stöd gärna Asylrättscentrums verksamhet med valfritt belopp via Swish till 123 9005794 eller klicka här.
For information in english, please see below.
Program
Introduktion och välkomnande - FN:s flyktingorgan (UNHCR) och Asylrättscentrum (ARC)
Vad innebär tillfälligt skydd i Sverige? Preliminära slutsatser från en kommande rapport från Asylrättscentrum om tillämpningen av massflyktsdirektivet. Sara Jonsson, jurist, ARC
Om kriget i Ukraina, flyktingsituationen och UNHCR:s position. Elin Hayman Blomgren, Associate Legal Officer, UNHCR Representation for the Nordic and Baltic Countries. Gisela Thäter, Senior Regional Legal Officer, UNHCR Representation for the Nordic and Baltic Countries
(...)
Läs mer (Extern länk)
Flykten från Syrien skildras i ny självbiografi om en annorlunda pojke
I Anas - Från Damaskus till Malmö får vi följa Anas långa och livsomvälvande flykt från Syrien till Sverige - via Turkiet med gummibåt till Grekland och sedan med buss, tåg och till och med till fots, över ett flertal av Europas gränser tills han anländer i Sverige, landet som han har hört så mycket gott om.
"Resan som jag har gjort känns overklig nu, nästan som en dröm. Ändå var det viktigt att berätta den", säger Anas Al Khan.
Under två år träffades Sabine Neumann och Anas Al Khan för att prata om Anas liv. De ärliga samtalen utspelade sig oftast vid köksbordet och resultatet blev denna bok.
"Att skriva denna bok har varit en fantastisk resa. När vi vågar lyssna på varandras berättelser, verkligen lyssna, öppnar sig nya världar", säger Sabine Neumann.
Förutom flykten från Syrien handlar boken även om Anas familj och uppväxt. Om pojken som tidigt förstod att han var annorlunda, han som älskade att dansa och mest lekte med tjejerna, om böglivet i Damaskus och att se dina vänner spridas ut över hela jordklotet.
Anas - Från Damaskus till Malmö är en bok om vänskap, mod och längtan efter att vara sig själv. Det är en ärlig skildring av att vara på en tuff livsresa där livet förändras från en dag till en annan.
Anas Al Khan, född och uppvuxen i Damaskus, var affärsägare i många år innan han i juli 2015 lämnade Syrien med bara en ryggsäck för att ta sig till Sverige och ansöka om asyl. Han hade aldrig varit utanför Syriens gränser fram tills den dag då han steg på bussen som skulle ta honom därifrån för gott. Idag jobbar han som undersköterska i Malmö.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Orden som gör oss till människor - vittnesmålen och berättelserna från Andrummet
Sedan den tillfälliga begränsningen i utlänningslagen trädde i kraft har situationen för många flyktingar som befinner sig i Sverige blivit mycket svår. Elisabet Rundqvist beskriver bibliotekens roll och förmedlar ett urval av de berättelser som vuxit fram om eller av flyktingarna.
Text: Elisabet Rundqvist
(Skildrade genom min bokhylla, de flesta böckerna jag tar upp har jag i min särskilda hylla om Andrummet)
Vi minns Åsa Romson i tårar och en allvarlig Stefan Löfven. Den tillfälliga begränsningen i utlänningslagen trädde i kraft den 20 juli 2016 med en ovanlig reglering - inskränkningarna skulle gälla retroaktivt för dem som anlänt efter den 24 november 2015. Datumet för presskonferensen blev en juridisk vattendelare och en dag som kom att påverka ett stort antal människors liv. Under hösten 2016 började konsekvenserna av Andrummet1 märkas. En större andel flyktingar fick avslag på sin asylansökan, både barn, äldre och personer med funktionsnedsättning som tidigare i regel fått permanent uppehållstillstånd fick nu utvisningsbeslut.
På biblioteken gjordes fantastiska insatser för att välkomna de nyanlända och erbjuda god biblioteksservice till de asylsökande. Från 2015 märktes de på landets bibliotek, människorna som nyss kommit till vårt land. De hittade till biblioteket som en av de första platserna i samhället utanför Migrationsverket och allt som hängde samman med asylprocessen. Det mellanmänskliga mötet på biblioteket blev en viktig del av livet som asylsökande, en plats att bara vara människa. Där bemöttes de nyanlända som individer. De blev åter småbarnsförälder, tonåringar, äldre, man eller kvinna, kunskapstörstande, eller i behov av en stunds trygghet och inte ett dossiernummer i en handläggning.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Mohadeseh i Rinkeby: "Gurnah ger röst åt oss flyktingar"
Nobelpristagaren Abdulrazak Gurnah besökte Rinkeby för det traditionella mötet mellan författaren och eleverna.
"Han är speciell för att han tar inspiration från religionens heliga böcker och samhället och skriver en egen berättelse som ger röst till oss flyktingar", säger niondeklassaren Mohadeseh Begüm Bayat.
Gurnah själv berömde den humana stämningen och elevernas arbete
Hela inslaget (Extern länk)
Quarterly Overview of Asylum Case Law, Issue No 1/2022
The interim measures, decisions and judgments presented in this issue of the "EUAA Quarterly Overview of Asylum Case Law" were pronounced from December 2021 to February 2022.
Hämta rapporten (Extern länk till pdf-fil)
Ateisten Omar Makram brände Koranen - för att få stanna i Sverige
När Migrationsverket tänkte utvisa den egyptiske ateisten Omar Makram såg han ingen annan utväg än att bränna Koranen. Det fungerade.
Sex år senare oroas Omar Makram av hur hans nya hemland hanterar koranbränningar.
- Polisen i en demokrati måste skydda den som vill bränna Koranen, säger han.
Omar Makram var desperat, på flyktingförläggningen i Flen. Hur kunde han bevisa för svenska myndigheter att han verkligen hade lämnat islam?
Han var en hotad egyptisk ateist, men Migrationsverket trodde honom inte. Han skulle utvisas till Egypten, där religionskritiker förföljs och där en kritisk Facebookstatus om profeten Muhammed kan göra att man fängslas.
En idé tog form. Omar Makram hittade ett kvarglömt exemplar av Koranen. Bad en kompis filma.
"Att skända Koranen anses vara den största hädelsen i islam", sa han framför kameran. Han öppnade islams heligaste skrift och spottade i den. Rev ut och knycklade ihop ett par textsidor.
"Det här är inte en attack på muslimer", säger Omar Makram i filmklippet. "Min familj är muslimsk, och jag älskar dem. Men vi måste skilja mellan en religiös doktrin och människorna som följer den."
I slutet av klippet går Omar Makram ut på en grusplan med en flaska tändvätska och en Solstickan-ask. Så tänder han på. När koransidorna brunnit en stund säger Omar Makram skämtsamt till kameran:
"Jag har ännu inte blivit träffad av blixten eller så. Kanske Allah tar en tupplur?"
Sex år senare minns han hur spänd han kände sig. Han hade ingen het längtan att bränna Koranen. Först mejlade han filmklippet till Migrationsverket som en privat länk, som bara inbjudna kunde se.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.
Följ Asylnytt: Asylnytt Facebook @Asylnytt twitter