fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - 13 april 2022

LÄS HELA NUMRET!

Asylnytt kommer ut 2-3 gånger per månad med nyheter i asylfrågor från nyhetsbyråer och tidningar, politiska organ, myndigheter och frivilligorganisationer. Nyhetsbrevet nedan och arkivet i högermenyn innehåller citat och referat, inga egna kommentarer. Källor, se nedan. (För praxisnotiser och redaktörens egna texter; se den grå rutan.)

SÖK BLAND RUBRIKERNA I DETTA NUMMER:

NYA REGLER OCH LAGFÖRSLAG

Justitiedepartementet 22-04- 07:

Regeringsbeslut: Fler personer ska omfattas av massflyktsdirektivet till sidans topp

Regeringen har beslutat att den personkrets som har rätt till uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige ska utvidgas så att även personer som lämnade Ukraina före invasionen omfattas. Det gäller personer som rest in och vistats i Sverige under perioden den 30 oktober 2021-23 februari 2022.

Med anledning av kriget i Ukraina aktiverades EU:s massflyktsdirektiv genom ett beslut av rådet den 4 mars 2022. Enligt beslutet är direktivet tillämpligt på personer som till följd av den ryska militära invasionen fördrivits från Ukraina den 24 februari eller senare. Det gäller bland annat ukrainska medborgare bosatta i Ukraina, statslösa och medborgare i annat tredjeland än Ukraina som har internationellt skydd i Ukraina samt familjemedlemmar till dessa personer. Personer som hade lämnat Ukraina före invasionen den 24 februari 2022 till följd av de ökade spänningarna och Rysslands militära mobilisering omfattas däremot inte.

För att underlätta för de som redan befann sig i Sverige vid invasionen har regeringen beslutat om en förordningsändring. Ändringen innebär att även den som rest in och vistats i Sverige från och med den 30 oktober 2021 till och med den 23 februari 2022 ska ingå i den grupp som har rätt till uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. Detta förutsatt att han eller hon i övrigt uppfyller villkoren, till exempel är ukrainsk medborgare och bosatt i Ukraina.

Förordningsändringen träder i kraft den 26 april 2022.

Läs mer och hämta förordningen (Extern länk)

Migrationsverket 22-04-08: Fler personer från Ukraina kan få skydd i Sverige (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Justitiedepartementet 22-04- 08:

Utkast till lagrådsremiss: Jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande till sidans topp

I utkastet till lagrådsremiss föreslås ändringar i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för att åstadkomma en jämnare fördelning över landet av boendeplatser för skyddsbehövande som kommer till Sverige med stöd av EU:s massflyktsdirektiv.

Det föreslås att

+ lagens bestämmelser ska gälla redan från den tidpunkt då utlänningen ansöker om tillfälligt skydd,

+ Migrationsverket ska, samtidigt som myndigheten behåller huvudansvaret för mottagandet, få anvisa en kommun att ordna boendet för personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och

+ kommunerna ges behörighet att anordna boenden för dessa personer.

Kommunerna ska få ersättning för att anordna boenden. Dessa ersättningar kommer, liksom bl.a. fördelningen av anvisningar, att regleras i förordning. Med anledning av det föreslås lagen kompletteras med ett bemyndigande.

Slutligen föreslås att även bestämmelserna i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. ska gälla från den tidpunkt då utlänningen ansöker om tillfälligt skydd.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Läs eller hämta förslaget (Extern länk)

Webbsändning från pressträff 22-04-08: Jämnare fördelning av mottagandet mellan kommuner (Extern länk)

Se även:

Justitiedepartementet 22-03-24: Johan Danielsson och Anders Ygeman bjuder in parter till samtal om boende för ukrainska krigsflyktingar (Extern länk)

Justitiedepartementet 22-04-07: Kommuner kan få ersättning för kostnader för barn som omfattas av massflyktsdirektivet (Extern länk)

Arbetsmarknadsdepartemenet 22-04-07: Uppdrag om information om svensk arbetsmarknad (Extern länk)

Arbetsmarknadsdepartementet 22-04-07: Ökad kunskap om arbetsmarknaden och obligatorisk samhällsintroduktion (Extern länk)

Finansdepartementet 22-03-31: Plan för kontrollerat mottagande och tillfälligt skydd (Extern länk)

Migrationsverket 22-04-08: Lagförslag om jämnare fördelning av boende över landet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

TT / Squid 22-04-08:

Ny lag ska jämna ut flyktingmottagandet till sidans topp

Regeringen kommer nu med förslag på hur flyktingmottagandet ska fördelas jämnare över landet än under flyktingströmmen 2015.

Enligt Migrationsverket har inflödet av flyende ukrainare minskat ganska kraftigt.

- Det svenska mottagandet ska ske med kontroll och en jämn fördelning över hela landet, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) på en pressträff.

Regeringen föreslår att Migrationsverket behåller huvudansvaret för att anvisa asylsökande. Myndigheten ska få anvisa till en kommun som ska ordna boende, och kommunerna ska i sin tur få ersättning för kostnader.

Lagförslaget utgår från bosättningslagen, vilket innebär att man bland annat utgår från respektive kommuns storlek, arbetsmarknadsläge och hur många asylsökande som redan vistas i kommunen.

Följer scenariot

De som kommer från Ukraina får, enligt EU:s massflyktsdirektiv, mer eller mindre automatiskt uppehålls- och arbetstillstånd direkt i ett år. Det kan sedan förlängas med två år.

Så här långt följer utvecklingen av antalet flyende ukrainare Migrationsverkets huvudscenario.

- Vi har uppemot 30000 registrerade nu och har fattat beslut i 22000 ärenden om svenskt uppehållstillstånd, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

TT / Squid 22-04-08: SKR vill ha fler besked om mottagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ECRE News 22-04-08:

Storbritannien/ House of Lords rejects 'Anti Refugee Bill', outsourcing deal is close till sidans topp

The controversial nationality and borders bill "ripped apart for a second time by the House of Lords" as the government faced defeats in 12 out of 13 votes on proposals. After rejections by Albania and Ghana the UK government now claims it is close to an agreement with Rwanda to outsource asylum processing. Amid renewed critique of the Homes for Ukraine scheme, the Minister for Refugees promises to speed up visa processing. More than 20 NGOs are urging the government to open safe and legal pathways for vulnerable Afghans at risk.

On Tuesday 22 March MPs in the House of Commons reinstated controversial proposals under the Nationality and Borders Bill dubbed the 'Anti Refugee Bill' by campaigners but on 4 April the House of Lords rejected key-elements of the bill for the second time. Supporting proposals on compliance with the 1951 Refugee Convention, the House of Lords challenged the two-tier system introduced under the bill criminalising spontaneous asylum seekers arriving irregularly.

Further, votes included allowing asylum seekers to work if their case is not resolved within six months, requirements of formal return agreements with third countries to ensure safe returns, allowing unaccompanied child asylum seekers in Europe to join a family member legally in the UK, and demanding extra safeguards over a measure allowing authorities to strip people of their British citizenship without warning.

The only vote in favour of government proposals was the requirement of the best interests of a child to be a "primary consideration" in decisions on minors. ECRE member the Refugee Council stated: "Today, the House of Lords has taken a strong stand for humanity and compassion, voting to treat refugees equally regardless of how they get here and to make a commitment to the resettlement of refugees". The Nationality and Borders Bill will now return to the House of Commons.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FLYKTINGGRUPPER FRÅN OLIKA LÄNDER, PRAXIS

UNHCR 22-04-07:

Från Ukraina/ De som flyr hade inte några intentioner att lämna. Flyr på grund av rädsla till sidans topp

Även i krig gäller lagar och civila måste skyddas emot krigsförbrytelser. Men kriget i Ukraina har redan krävt civila dödsoffer och fördrivit mer än 10 miljoner människor från sina hem. Karolina Lindholm Billing, representant för FN:s flyktingorganisation UNHCR i Ukraina, berättade hur organisationen jobbar för att skydda offer från kriget på ett online seminarium arrangerat av Svenska FN-förbundet 5. april 2022.

UNHCR jobbar i Ukraina och grannländerna för att säkerställa skydd, till exempel tak över huvudet och kontantstöd, till de människor som har förlorat sina hem och sina inkomster. Organisationen arbetar även för att leverera humanitär hjälp till de människor som är fast i konfliktområden.

- I de hårdast drabbade områden är de humanitära behoven enorma. I flera av städerna i Donbass-regionen har man inte haft tillgång till vatten, eller kunnat fylla på sina förråd med mat, under lång tid. UNHCR har från början arbetat tillsammans med de lokala myndigheterna och räddningstjänsterna i områden som drabbats hårt för att försöka komma ut med nödhjälp, säger Karolina Lindholm Billing som själv befinner sig i Ukraina.

Ola Engdahl, specialrådgivare i folkrätt vid Utrikesdepartementet, deltog även i seminariet och berättade vilka lagar som gäller för skydd av civila i krig. Se videon för att höra mer om hur UNHCR arbetar i Ukraina och hur misstänkta krigsförbrytelser kan hanteras.

Se video (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

SvT Nyheter 22-04-06:

Från Ukraina/ Hlib från Ukraina och Nikita från Ryssland delar lägenhet till sidans topp

Nittonåringarna Hlib Tkach och Nikita Evstativ spelade båda i Nacka hockey. De var också vänner och delade bostad. Men vänskapen mellan 19-åringarna sattes på plötsligt på prov. För Hlib är ukrainare och Nikita är ryss.

Det var den 24 februari som Hlib ruskade liv i Nikita som somnat i soffan.

- Kriget har startat, ropade han.

Nikita kände sig illa till mods. Ryssland, hans hemland, hade börjat invasionen av Ukraina. Vad skulle han säga?

- Det var inte som att jag kunde ringa någon och be dem sluta, säger han.

Blev snabbt vänner

Innan den dagen hade de knappast tänkt på att de var födda på olika sidor om gränsen. De hade ju båda ryska som modersmål och Hlib hade pluggat i Ryssland. Nu var deras länder bittra fiender.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-04-08:

Från Ukraina/ Osäker framtid för flyktingar utan ukrainskt medborgarskap till sidans topp

Över 21 000 flyktingar från Ukraina har redan fått uppehållstillstånd på det nya massflyktsdirektivet. De flesta omfattas, men inte alla.

Massflyktsdirektivet omfattar personer med ukrainskt medborgarskap eller asylstatus i Ukraina.

Somaya Murtazavi bodde i Kiev med man och barn när kriget kom. Men hon har inte ukrainskt medborgarskap, hon måste söka asyl istället.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Sjuhärad 22-04-09:

Från Ukraina/ Flyktingar ratar Sverige - ville inte följa med i evakueringsbussar till sidans topp

Svenska kyrkan i Ulricehamn åkte i slutet av mars ner till Warszawa för att hämta ukrainska flyktingar.

De åkte ner med bussar med plats för 180 flyktingar, men fick bara med sig 58 tillbaka till Sverige.

Ukrainska flyktingar ratade nämligen Sverige och Inger Mellåker, diakon i Svenska kyrkan i Ulricehamn, skämdes över Svenska myndigheters frånvaro i Polen.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Jönköping 22-04-10:

Från Ukraina/ Kriget stoppar ukrainska säsongsarbetare - Migrationsverket avslår till sidans topp

Säsongsarbetare från Ukraina är en viktig arbetskraft för jord- och skogsbruket i Sverige. Nu får de inte arbetstillstånd på grund av kriget.

Migrationsverket avslår ansökningarna på grund av att det inte går att bedöma om personerna kan återvända hem när säsongen är slut.

"Bättre att myndigheten hade legat på ansökningarna tills det hade blivit ett annat läge", säger Marcus Söderlind, ordförande för LRF Trädgård.

Hela inslaget (Extern länk)

Riksdagen 22-04-06: Skriftlig fråga av Betty Malmberg (M): Nekat arbetstillstånd för säsongsarbetare från Ukraina (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-04-00:

Från Uzbekistan/ Homosexuell med funktionshinder ska inte utvisas enligt domstol till sidans topp

En man från Uzbekistan sökte asyl på nytt efter preskription. Han anförde flera olika skäl. Förutom kristen/judisk bakgrund, vitrysk etnicitet och homosexualitet har han tagit upp att han har en viss utvecklingsstörning i kombination med Aspergers syndrom som även det kan leda till skyddsgrundande behandling. Enligt Migrationsverket har alla skäl prövats tidigare och det fanns ingen anledning att ändra bedömningen. Inför domstolen har han åberopat senare landinformation. Domstolen anser inte att ärendet behöver återförvisas eller handläggas muntligt eftersom det kan avgöras på underlaget. Domstolen konstaterar att det är ostridigt att mannen är homosexuell. Landinformationen visar att homosexualitet är straffbart i Uzbekistan med upp till tre års fängelse, att myndigheter iscensätter situationer för arrestering, att misshandel och tortyr förekommer under häktning och tortyrliknande kroppsliga undersökningar förekommer. Homosexuella kan även misshandlas och förnedras av allmänheten. Domstolen anser att risken för att bli utsatt är större genom mannens diagnoser och tillhörighet till en religiös minoritet. Han beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatusförklaring. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

GRÄNSER: PASSAGE OCH HINDER

Human Rights Watch 22-04-07

Grekland/ Greece's use of migrants as police auxiliaries in pushbacks till sidans topp

"Their Faces Were Covered"

Greek authorities, including through proxies they use, are assaulting, robbing, and stripping Afghan asylum seekers and migrants, including children, before summarily pushing them back to Turkey via the Evros River. They are employing men who appear to be of Middle Eastern or South Asian origin, to force stripped or barely clothed migrants onto small boats, take them to the middle of the Evros River, which marks the land border between Greece and Turkey, and force them into the frigid water, making them wade to the riverbank on the Turkish side. These men often wear balaclava masks to conceal their faces and black or commando-like clothing.

This report is based on interviews with 26 Afghans, 23 of whom who were pushed back between September 2021 and February 2022 at Greece's land border with Turkey. The 23 men, two women, and one boy described their crossing from Turkey to Greece, detention by Greek authorities or men they believed to be Greek authorities, their time in custody - usually no more than 24 hours - with little to no access to food or drinking water, and pushback to Turkey over the Evros River.

The men and the boy interviewed by Human Rights Watch said Greek authorities beat them at various times: when they were detained; while they were in custody; or as they were being forced into the Evros River. Twenty-two of the 26 people interviewed said that at some point, Greek authorities forced them to strip down to their undershorts or totally naked. All said Greek authorities stole their money, mobile phones, or other belongings.

Greek authorities detained 20 of the people interviewed by Human Rights Watch. None of them was properly registered - none had their fingerprints or photographs taken or a formal interview of any kind - and at no point from the moment of detention to removal were any of them given a chance to lodge asylum claims.

(...)

Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ECRE 22-04-08:

Medelhavet/ Rescues continue to rise on the deadliest sea route to Europe till sidans topp

Rescue activity ongoing but death toll in the Mediterranean continue to raise. Pope Francis denounced abuse of migrants during his visit to Malta after the country's refusal to disembark survivors and condemned EU complicity in abuse in Libya. More than 350 returns to Libya in one week bring total number of returns to over 3,450 so far this year. Chaos and conflict in Libya fuels migrant smuggling.

IOM reports 318 dead or missing migrants on the central Mediterranean route in 2022 so far. In March alone, the NGO hotline Alarm Phone reported 131 dead or missing migrants on the central Mediterranean.

On 2 April, following their departure from Libya, 90 people drowned after several days at sea in an overcrowded boat, "one of the worst shipwrecks involving migrants in recent years" the UN said. The commercial tanker Alegria 1 rescued the only four survivors that reported being at sea for at least four days.

"None of the survivors should be returned to a place where they face detention, abuse and ill-treatment. Libya is not a safe place", Médecins Sans Frontières (MSF) stated urging disembarkation in Malta or Italy. Two days later MSF confirmed that the four had been returned to Libya. The 113 people rescued on 30 March by the MSF operated vessel Geo Barents are still awaiting disembarkation.

Between 29 and 30 March, the German NGO Sea-Eye 4 rescued 106 people, including 22 minors. After Malta denied disembarkation for the 106 survivors, the Sea Eye 4 confirmed that on 5 April the rescued migrants had been finally disembarked in Augusta, Italy.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

TT / AB 22-04-09: Minst 13 döda efter migrantbåtar kapsejsade utanför Tunisien (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-04-00:

Makedonien/ Europadomstolen friar Nordmakedonien för kollektiv utvisning till sidans topp

Målet rör händelserna i mars 2016 efter att EU-länderna bestämt att "Balkanrutten" måste stängas. Ett mycket stort antal asylsökande hade under 2015 passerat genom Nordmakedonien på väg till Serbien och olika EU-länder. En del sökte asyl i Nordmakedonien, men en förkrossande majoritet av dessa avvek från asylproceduren. Den 8 mars stoppade Nordmakedonien inresa för personer som inte hade rätt att vistas i landet eller sökte asyl. Tusentals människor blev fast i Grekland på andra sidan gränsen, bland annat i Idomeni, där förhållandena snart blev miserabla. Den 14 mars samlades omkring 1.500 asylsökande till en gemensam marsch in i Nordmakedonien. Där möttes de av soldater som tvingade dem under delvis förnedrande former att återvända till Grekland. Några av personerna som var med, asylsökande från Syrien, Afghanistan och Irak, vände sig till Europadomstolen och hävdade att de utvisats kollektivt och inte tillåtits söka asyl. Men Europadomstolen har nu avslagit anmälan. Det är visserligen en kollektiv utvisning, men eftersom personerna kunde ha anmält sig vid en gränsövergång men istället valt att försöka forcera sig in, så har Nordmakedonien enligt domstolen haft rätt att avvisa dem utan procedur. Resonemanget är snarlikt det som fördes i målet N.D och N.T. mot Spanien, trots att det inte förekom något våld från de asylsökande i det aktuella ärendet.

Applications nos. 55798/16 and 4 others, case of A.A. and Others v. North Macedonia (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Elena Legal Update 22-04-08:

Polen/ District Court finds collective expulsion of Afghans on Belarusian border illegal till sidans topp

On 28 March 2022, the Bielsk Podlaski District Court gave its judgment in a case concerning three Afghan nationals. The applicants entered Poland irregularly from Belarus on 29 August 2021, expressed their wish to apply for international protection and were taken to a Border Guard post where they were detained for a few hours and returned across the border during the night. The Border guards did not record any documentation of the event and the applicants complained against the detention and collective expulsion experienced.

The District Court firstly determined that the lawfulness of the detention depends on the manner in which it was carried out and the conditions of the detention. It continued that in the present case, the detention actually happened and can in no way be described as a "temporary restriction of freedom of movement". It mentioned that the defendant's arguments that the officer's aim was to feed and provide rest to the applicants was not convincing and that it was evident that the aim was to bring them to the border discreetly which was inhumane and illegal. The Court therefore held that the detention was unjustified and referred to national law in elaborating that the Minister of Internal Affairs could only limit or suspend traffic at border crossings and was not authorised to regulate the situation of people who have crossed the border as in the case at hand. It furthermore agreed with the applicant that stay in Poland cannot be limited until an application for international protection is examined and in this case the applicants clearly intended to apply for international protection. The Court reasoned that although the detention did not exceed the statutory limit of 48 hours, the applicants were not informed about their rights or reason for detention and it thereby concluded that their apprehension was unjustified, illegal and irregular in light of the applicable provisions of law.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Amnesty 22-04-10:

Polen/ bevis på övergrepp visar "hyckleriet" i den ojämlika behandlingen av flyktingar till sidans topp

Myndigheter kränker flyktingars rättigheter vid gränsen mellan Polen och Belarus, bland annat genom kroppsvisiteringar och annan kränkande behandling i överfulla häkten. Vissa har blivit tvångssövda när de återsänts till sina hemländer. Pushbacks och frihetsberövanden står i bjärt kontrast till det välkomnande som möter flyktingar vid gränsen från Ukraina.

De polska myndigheterna har frihetsberövat närmare 2 000 flyktingar som korsade gränsen in i landet från Belarus under 2021, och utsatt många av dem för övergrepp, som kroppsvisiteringar i smutsiga och överbefolkade anläggningar. I vissa fall har flyktingar till och med blivit tvångssövda eller skjutna med elpistoler.

Efter ett uppehåll under vintern kommer nu dessutom fler och fler flyktingar som försöker ta sig in i Polen från Belarus. Till följd av omvärldens sanktioner mot Belarus kan de inte få tillgång till mer pengar i landet, och de riskerar att utsättas för trakasserier eller gripanden av belarusisk polis. Vid den polska gränsen möter de taggtrådsstängsel och upprepade pushbacks av gränsvakter, ibland upp till 20-30 gånger.

- Flyktingar som korsat den belarusiska gränsen in i Polen, även sådana som tvingats över gränsen av belarusisk gränspolis, hålls nu frihetsberövade i smutsiga och överfulla flyktingförvar, där vakter utsätter dem för kränkande behandling och nekar dem kontakt med världen utanför, säger Jelena Sesar, regional utredare vid Amnesty International.

- Denna våldsamma och förnedrande behandling står i stark kontrast till det varma välkomnande som Polen visar de flyktingar som anländer från Ukraina. De polska myndigheternas beteende stinker av rasism och hyckleri. Polen måste omedelbart utvidga den beundransvärda omsorg man visar dem som kommer till landet från Ukraina till alla människor som korsar gränserna i jakt på säkerhet.

Frihetsberövande och förfärliga förhållanden i förvar

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

MOTTAGANDE OCH BEMÖTANDE AV SKYDDSSÖKANDE

SvT Blekinge 22-04-11:

Här ska flyktingarnas djur få veterinärkoll i Verköhamnen till sidans topp

De husdjur som kommit med flyktingar från Ukraina får nu ett eget mottagningstält i Verköhamnen. Här kommer djuren kontrolleras av veterinär.

Det är Jordbruksverket som har beslutat att inrätta kontrollpunkter i anslutning till de hamnar dit många av flyktingarna kommer. Vid dessa kontrollpunkter kommer verkets veterinärer att undersöka de husdjur som medförs från Ukraina.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 22-04- 06:

Riksdagsbeslut: Riksrevisionens rapport om neddragningar hos Migrationsverket till sidans topp

Migrationsverkets neddragningar 2017-2020 har granskats (SfU15)

Socialförsäkringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av neddragningarna hos Migrationsverket 2017-2020. Riksrevisionens samlade bedömning är att omställningen inte helt och hållet har genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Nedläggningen av asylboenden har i huvudsak fungerat väl men neddragningen av antal anställda och avvecklingen av tillgångar och lös egendom har inte i alla delar genomförts effektivt.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att vara försiktig med att initiera snabba besparingar i statlig verksamhet på basis av förväntade men osäkra effektiviseringar. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning men anser samtidigt att det är viktigt att regeringen ställer krav på att verksamhet som finansieras med skattemedel bedrivs så effektivt som möjligt. Regeringen avser att i regleringsbrev fortsätta att styra myndigheten mot högre effektivitet och följa myndighetens omställning genom en tät dialog.

Riksdagen instämmer i Riksrevisionens slutsats att omställningen inte genomfördes på ett ändamålsenligt sätt. Men noterar samtidigt att både Riksrevisionen och regeringen anser att Migrationsverket numera är bättre rustat för framtida förändringar i verksamheten. Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Samlingssida med regringens skrivelse, motioner, socialförsäkringsutskottets betänkande, riksdagsdebatten, omröstningar och beslut (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Norrbotten 22-04-07:

Flyktingar i protest mot matsnusket: Drabbas av kräkningar och diarré till sidans topp

Flyktingar som kommit från Ukraina till Boden har drabbats av kraftiga magbesvär och matförgiftning, efter att de upprepade gånger har serverats möglig och sur mat som transporterats dit från södra Sverige.

Det framgår av en skrivelse, som över 100 boende på Kanslihusvägen i Boden, riktar till Migrationsverket. Där framgår det också att det saknas mat anpassat för små barn.

Volontären Olga Granbom som har haft kontakt med de ukrainska flyktingarna berättar att barn har tvingas söka vård för matförgiftning.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Norrbotten 22-04-07: Chef på Migrationsverket: Vi tar kritiken på största allvar (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Norrbotten 22-04-08:

Cape East öppnar större delen av hotellet för flyktingar till sidans topp

Fram tills nu har Migrationsverket kunnat inrymma samtliga i sina befintliga boenden, men nu uppger myndigheten att det finns behov av fler platser för att kunna omhänderta de personer som kommer till Sverige.

Två av tre hotelldelar av Cape East, 228 platser, kommer att vigas för flyktingar från Ukraina.

Cirka 100 personer anlände redan under torsdagen. Hur många fler flyktingar som kommer att anlända, och när, är i dagsläget oklart.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Radio Sweden 22-04-11:

Fler ensamkommande barn från Ukraina flyr till Sverige till sidans topp

Mer än hälften av alla barn i Ukraina är på flykt. Det säger organisationen Unicef. Barn som flyr utan sina föräldrar kallas för ensamkommande barn. Hittills har ungefär 500 ensamkommande barn flytt till Sverige, rapporterar SVT. Men Migrationsverket tror att det kommer att komma fler.

Migrationsverket beräknar att det kan komma ungefär 1400 ensamkommande barn från Ukraina fram till sommaren. Det är barn som kommer hit utan sina föräldrar. De flesta har rest med någon annan släkting eller vuxen. Men en del har kommit till Sverige helt ensamma.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Arena 22-04-10:

Inget högt tryck på skolan från flyktingbarn till sidans topp

De ukrainska barn som har fått uppehållstillstånd i Sverige har hittills inte inneburit någon större utmaning för skolan i de största mottagningskommunerna. Många har ännu inte ansökt om skolplats. I Stockholm anser man att de platser som erbjudits av friskolor inte behövs i nuläget.

Hittills har drygt 2 500 barn i åldern 6-18 år från Ukraina fått uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa befinner sig nästan 1 400 i Stockholm eller kranskommuner. Efter det kommer de andra storstadsregionerna. Även om flyktingar från Ukraina inte har skolplikt, kommer en stor del av de här barnen inom kort att börja i en svensk skola.

I Göteborg har knappt 300 barn 6-18 år anlänt hittills. 100 grundskoleelever och 14 på gymnasienivå kommer att få börja skolan inom kort.

- Först kartläggs barnens förkunskaper på en mottagningsenhet, sedan placeras de ut på olika skolor. Barnen har rätt att gå i en skola nära hemmet som alla andra, säger Marie Åhman, kommunikationschef på skolförvaltningen i Göteborgs stad.

Regeringen har nyligen återinfört ett undantag för friskolor att frångå kösystemet för att kunna erbjuda ett begränsat antal platser för nyanlända i form av en särskild kvot. Det här undantaget infördes efter att många flyktingar kom till Sverige 2015, och var i bruk till och med årsskiftet.

Friskolornas riksförbund gick själva ut och bad om att få möjlighet att ta emot ukrainska elever genom att kvotregeln återinfördes.

Men när det gäller den senaste perioden då kvoten gällde, är resultatet ganska blygsamt i hur många elever som tagits emot på friskolor. Som mest, efter att regeln infördes, anmälde 103 friskolor (2017) i landet intresse för att ta emot nyanlända elever. I hur stor utsträckning de här platserna fylldes saknas någon sammanställning om, men enligt Friskolornas riksförbund stod många platser i slutänden tomma. Friskolornas riksförbund kritiserar att de inte fått tillräcklig information från kommunerna:

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-04-07:

Vården måste prioritera när ukrainska flyktingar kommer till Sverige till sidans topp

Svenska sjukvårdsregioner behöver planera för hur man ska prioritera de ukrainska patienter som väntas i förhållande till svenskar som fått vänta på vård under pandemin, säger etikprofessor Lars Sandman till Ekot.

De vårdområden som kan komma att få fler patienter är framförallt kirurgin och psykiatri.

Svenska patienter kan få stå tillbaka om deras vårdbehov är mindre, menar etikprofessor Lars Sandman.

Hela inslaget (Extern länk)

SvT Småland 22-04-06: Här rycker frivilliga sjuksköterskor in - gör hälsokontroller på flyktingboendet (Extern länk)

Sveriges Radio 22-04-08: Ukrainska flyktingar i länet erbjuds vård - men får ingen förtur (Extern länk)

Sveriges Radio Kalmar 22-04-09: Efter kritiken - nu ska ukrainska flyktingarna få hälsoundersökningar (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Medicin 22-04-11:

Hälsokoll för flyktingar riskerar att dröja till sidans topp

Alla flyktingar ska få en hälsoundersökning så snabbt som möjligt för att fånga upp vårdbehov och erbjuda vaccinationer. Men 11 av 18 regioner klarar inte att erbjuda undersökningen inom två veckor, visar TT:s enkät.

Innan juli beräknas minst 76 000 flyktingar från Ukraina komma till Sverige och alla ska erbjudas en hälsoundersökning. Ukrainarnas hälsa är generellt sämre än svenskarnas och syftet är att fånga upp eventuell ohälsa och behov av smittskyddsåtgärder och att informera om hur man kan få vård i Sverige.

Enligt läkaren Sofie Bäärenheim, chef vid Transkulturellt centrum i Stockholm, är det viktigt att undersökningarna sker inom kort efter att flyktingarna kommit till Sverige.

- Många har stort behov av att möta vården snabbt och hälsoundersökningarna är jätteviktiga som en väg in. De som kommer med kroniska sjukdomar kanske inte fått med sig mediciner från hemlandet, vaccinationsgraden mot olika infektionssjukdomar är generellt låg i Ukraina, det förekommer tuberkulos och man kan befinna sig i en akut krisreaktion, säger hon.

Dröjer undersökningarna finns enligt Sofie Bäärenheim även risk för lokala smittoutbrott till exempel av mässling, som relativt många ukrainare saknar vaccination mot. Undersökningarna är även ett sätt att snabbt erbjuda covid-19-vaccination.

Men 11 av 18 regioner bedömer att de inte klarar att erbjuda flyktingarna hälsoundersökning inom två veckor efter att de fått signal från Migrationsverket att de registrerat sig i regionen. Det visar TT:s enkät som 18 av 21 regioner besvarat.

- Vi brukar utgå från att alla ska få en kallelse inom två veckor. Men när man blir tagen på sängen tar det tid att ställa om. Framför allt saknar vi sjuksköterskor, säger Ulrika Andersson vid asyl- och migranthälsan i Region Dalarna, där man räknar med väntetid på 1,5 månad.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Sveriges Radio Dalarna 22-04-11: Hälsoundersökningar för flyktingar kan dröja - saknas sjuksköterskor (Extern länk)

Sveriges Radio Gävleborg 22-04-11: Gävleborg klarar av att erbjuda flyktingar hälsoundersökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

SvT Special 22-04-12:

Ojämlik vård för ukrainaflyktingar till sidans topp

Läkarförbundet: Olika vård beroende på var i Sverige man hamnar

Ukrainska flyktingars möjlighet att få vård avgörs av var i Sverige de befinner sig - det visar SVT:s kartläggning. De flesta regionerna ger flyktingarna så kallad "vård som inte kan anstå", och det möter kritik från Läkarförbundet.

- Det skapar en etisk stress för läkare och en osäkerhet för patienten, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

Miniminivån i Sverige är att vuxna från Ukraina, som sökt asyl eller tillfälligt uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, har rätt till så kallad vård som inte kan anstå. Det innebär ungefär "vård som inte kan vänta" och omfattar mer än akutvård men däremot inte all vård. Utöver det har gruppen också rätt till mödravård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning, hälsoundersökning och vård som är nödvändig ur ett smittskyddsperspektiv.

Men regionerna har möjlighet att ge mer vård än vad de nationella riktlinjerna kräver, och i SVT:s enkät svarar 4 av 21 regioner att de ger mer vård än vad massflyktsdirektivet kräver.

I Gävleborg får exempelvis ukrainska flyktingar samma vård som regionens medborgare och i region Sörmland finns ett beslut sedan tidigare om att asylsökande har samma rätt till sjukvård, tandvård och habilitering som folkbokförda personer.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

SvT Helsingborg 22-04-12: Stressen efter flykten från Ukraina har gjort Olena sjuk - nu söker hon vård (Extern länk)

SvT Halland 22-04-12: Region Halland ger ukrainska flyktingar vård som inte kan anstå (Extern länk)

Läkartidningen 22-04-12: Ukrainska flyktingar får olika vård beroende på mottagande region (Extern länk)

SvT Gotland 22-04-12: På Gotland erbjuds alla ukrainska flyktingar samma vård (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Kalmar 22-04-05:

Ukrainare i Högsby känner sig bortglömda av Migrationsverket till sidans topp

Flyktingarna från Ukraina som bor på Elsabo herrgård i Högsby kommun får för lite svar från Migrationsverket.

Det säger flera personer på boendet som P4 Kalmar talat med.

"Vi blev placerade här och vi ställde mycket frågor men tycker att vi har fått för lite svar. Frågor om barn hur de ska plugga i skolan och hur vi ska lära oss språk", säger Evgenia Serenko via sin tolk.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Kalmar 22-04-05: Flyktingar saknar information - Migrationsverket: "Får följa upp" (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Gotland 22-04-04:

Solrosi driver omfattande hjälpverksamhet - för en månad sedan fanns inte föreningen till sidans topp

Föreningen Solrosi började som en Facebokgrupp för en månad sedan - i dag har man en omfattande verksamhet som stöttar ukrainska flyktingar som kommer till Gotland.

"Vi behöver hålla igång vår träfflokal, dagligen, både vardagar, kvällar och helger", säger initiativtagaren Angelica Amundsen som nu efterlyser volontärer till verksamheten.

Tisdag kväll klockan 17 ordnas en träff för dem som vill bli volontärer, på gamla Klostergården i Roma.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Västernorrland 22-04-05: Satsar på trygg mötesplats för flyktingbarn (Extern länk)

Sveriges Radio Kronoberg 22-04-05: Funkibator hjälper flyktingar med funktionsvariationer: "Livsviktigt" (Extern länk)

Sveriges Radio Örebro 22-04-07: Gåvocentral har öppnat i Örebro: "Kommit in otroligt" (Extern länk)

Sveriges Radio Halland 22-04-07: Patricija ger ukrainare gratis tennislektioner (Extern länk)

Sveriges Radio Östergötland 22-04-07: Digital guide från Linköping ska hjälpa flyktingar från Ukraina (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

SvT Värmland 22-04-06:

Förening får pris för särskild insats för folkhälsan till sidans topp

I höstas införde Region Värmland ett folkhälsopris, som ska tilldelas en organisation som gjort en särskild insats för folkhälsan i länet.

Priset på 100 000 kronor gick idag till föreningen Världen i Värmland, som bland annat hjälpt unga ensamkommande flyktingar att klara sina studier och komma i arbete.

I klippet: Hör föreningens ordförande Klara Patzauer om Världen i Värmlands arbete.

Föreningen består av cirka 30 volontärer och startades 2018, när den så kallade nya gymnasielagen trädde i kraft.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

SvT Nyheter 22-04-09:

"Gratisbutik" i Malmö hjälper ukrainare på flykt till sidans topp

Det var kö utanför den så kallade "gratisaffären" för de ukrainare som saknade det allra nödvändigaste. Här inne fanns det allt från kläder och hygienartiklar för de vuxna till leksaker och pyjamasar för barnen.

- Att få testa kläderna kan vara oerhört viktigt, säger initiativtagare Madeleine Laurin.

- För några dagar sedan hade vi en familj som tog tåget hit ner från Helsingborg. Jag tror att många uppskattar vårt koncept och att det kanske känns "värdigare" att komma till en riktig butik och pröva sig fram bland storlekar, färger och modeller, säger Madeleine Laurin, som tog initiativet till den tillfälliga butiken ute på Jägersro i Malmö.

Butiken ligger ett stenkast från Migrationsverket på Jägersro. Det är inte många hundra meter man behöver gå för att få en uppsättning kläder eller en ny tandborste.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio 22-04-09:

Pingstförsamlingarna växer med flyktingar från Ukraina till sidans topp

Flyktingarna från Ukraina ger en ökad tillväxt för pingstförsamlingarna i Sverige; ökningen märks också inom pingstkyrkan i Västerås.

De nyanlända som kommer till församlingen i Västerås erbjuds även gudstjänst på ukrainska.

"De söker sig till våra församlingar direkt", säger Daniel Alm, pastor och föreståndare för Pingstkyrkan i Västerås.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Väst 22-04-11: Gymnastikförening startar grupp för flyktingar - "great opportunity" (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

SvT Blekinge 22-04-11:

Natalia: "Om vi inte flyr nu har djuren ingen chans att överleva" till sidans topp

I en liten Fiat Punto flydde Natalia Trofimova, dottern Victoria och deras vän Tatyana Kolesnichenko från Mykolaiv i Södra Ukraina till Sverige - med sig hade de fyra hundar och en katt.

- Mina djur är min familj och jag hade inte kunnat fly utan dem, säger Natalia Trofimova.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

SvT Blekinge 22-04-11: Hon öppnade sitt hem för människor och djur på flykt (Extern länk)

SvT Blekinge 22-04-11: Länsveterinären: "Jätteviktigt att djuren får komma till veterinär" (Extern länk)

Sveriges Radio Kalmar 22-04-11: Hästmys på flyktingboende: "Fint att se närheten mellan människa och djur" (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arbetet 22-04-05:

Så ska de ukrainska flyktingarna få in en fot på svensk arbetsmarknad till sidans topp

Vad behöver de ukrainska flyktingarna för att få jobb här i Sverige? Och hur påverkar kriget den svenska arbetsmarknaden? Två frågor som många jobbar med just nu.

Det är svårt att veta hur arbetsmarknaden påverkas av kriget i Ukraina. Och hur väl rustade vi är för att stötta de som kommer nu.

Det menar Anders Forslund, professor på institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

- Eftersom det nu handlar om akut flyktingmottagande är det svårt att ha en känsla för vad som skulle kunna behöva göras kring arbetsmarknad på längre sikt. Men jag hoppas att Ryssland tvingas ta sitt förnuft till fånga så att det blir ett kortvarigt behov, säger han.

Arbetstillstånd från dag ett

Den där osäkerhet över ett nytt läge som ständigt utvecklas märktes även på den pressträff som regeringen och Arbetsförmedlingen nyligen höll.

Migrationsminister Anders Ygeman (S) sade att det underlättar att de ukrainska flyktingarna får tillstånd att jobba dag ett. De omfattas av massflyktsdirektivet, som nu aktiverats för första gången. För de som kom 2015 och sökte asyl var det krångligare och en längre väntan.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) och Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Mindhammar betonade på träffen att gymnasial utbildning är standard i Ukraina och att många går vidare till universitet och högskola.

En stor del pratar bra engelska. Förutsättningarna är alltså goda.

Många lediga jobb

Och här finns många lediga jobb i vård och omsorg, handel och restaurang. I de gröna näringarna börjar snart säsongsjobben.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 22-04-07: Ygeman: Alla som kan ska jobba (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Värmland 22-04-07:

Maria om att söka jobb i Sverige: Information måste finnas på ukrainska till sidans topp

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att se till att ukrainska flyktingar får tidig information om arbetsmarknaden och hur man söker jobb i Sverige.

Maria Kravchuk från Ukraina har kommit till Forshaga och hon tycker att det viktigaste är att informationen finns på ukrainska då många av flyktingarna inte kan engelska.

Hon berättar också flyktingar som hon pratat med inte söker sig till samma sorts jobb som de var kvalificerade för hemma i Ukraina, utan att det handlar om jobb inom t.ex. restaurangbranschen för att kunna försörja sig tills de kan återvända hem, men att även det är svårt när man inte kan språket.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

SvT Nyheter 22-04-09:

Dagersättning till flyktingar har inte höjts på 28 år - Rädda barnen: "oacceptabelt låg" till sidans topp

Dagersättningen som Migrationsverket erbjuder flyktingar och asylsökande har varit oförändrad sedan 1994. För en ensam vuxen som själv ordnat boende handlar det om 71 kronor om dagen.

- Den är oacceptabelt låg, säger Sofia Rasmussen på Rädda Barnen.

"Förutom mat ska dagersättningen räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter", skriver Migrationsverket på sin sajt.

Men ersättningsnivån ligger under existensminimum och flera organisationer som hjälper flyktingar och asylsökande har länge kritiserat den.

- Jag fick sms senast i går kväll av en från Ukraina som undrade om vi hade mat att erbjuda eftersom de inte hade tillgång till det. Och även om en beviljas dagersättning kan det ta ett tag innan den kommer igång vilket gör människor extremt sårbara, säger Jonna Mannberg, ordförande för Refugees Welcome Stockholm.

Hos regeringen finns i nuläget inga planer på att justera beloppet. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) menar att Sveriges ersättningar inte ska vara högre än andra EU-länders och han bedömer att många som flyr Ukraina kommer att kunna försörja sig själva.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

SvT Nyheter 22-04-09: Olga Pereverza klarar sig inte på dagersättningen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Nyheter 22-04-07:

Var tredje ukrainsk flykting har kommit till Stockholm till sidans topp

I väntan på en lagändring som ska garantera en jämnare fördelning av ukrainska flyktingar stiger frustrationen ute i kommunerna. Många planerar i blindo, visar DN:s rundringning till kommunerna i Stockholms län. I Upplands-Bro har man redan hunnit avveckla ett nytt tillfälligt evakueringsboende.

Nästan 29 000 ukrainska flyktingar har sökt asyl i Sverige sedan Rysslands invasion i Ukraina. En tredjedel av dessa, drygt 10 000 vistas i Stockholms län, och 60 procent har ordnat egen bostad. Hur stort behovet är av kommunala insatser är dock oklart.

När DN ringer till de olika kommunerna har de flesta ingen aning om hur många bostäder som erbjudits privat eller via frivilligorganisationer som tagit initiativ för att förmedla bostäder till flyktingar. De flesta DN talat med uppger att de saknar samordning kring fördelning, ersättning och hur många som bosatt sig i kommunen.

Nykvarns kommun har förberett tillfälliga bostäder för ett 20-tal flyktingar, men har ännu inte tilldelats några via Migrationsverket, som har det övergripande ansvaret att fördela asylsökande. Däremot fick de besked förra veckan om att 27 ukrainaire bosatt sig i kommunen på egen hand.

- Det har varit lite kaotiskt, med all respekt för Migrationsverket och deras arbete. De har ju trappat ner de senaste åren och med minskade resurser så det tar ju en stund att starta upp. Men vi behöver veta för att vi ska kunna planera och ta hand om de som flyttar in, säger Gunilla Lindstedt, ordförande i kommunstyrelsen Nykvarn för partiet Nykvarnspartiet.

Men inte alla kommuner kan svara på hur många flyktingar som flyttat in på egen hand. I Haninge försöker man istället uppskatta antalet nyinflyttade ukrainare genom att räkna hur många barn som ansökt om att få gå i skola.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Sveriges Radio Sjuhärad 22-04-06: Flyktingar bor i stugor - trots att lägenheter står redo: "Förfärligt" (Extern länk)

SvT Öst 22-04-07: Migrationsverket använder inga platser på Gotland till Ukrainaflyktingar (Extern länk)

Sveriges Radio Sjuhärad 22-04-07: 500 platser redo - men flyktingboendet står tomt (Extern länk)

Sveriges Radio Västerbotten 22-04-08: Migrationsverket nobbar kommunernas akutplatser - behövs inte längre (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Jämtland 22-04-09:

En miljon till ukrainska flyktingar - ska hjälpa med integration till sidans topp

Flera organisationer och kommuner i Jämtlands län får nu nära en miljon i bidrag från länsstyrelsen i syfte att hjälpa ukrainska flyktingar att integreras i det svenska samhället. Däribland Röda korset och Strömsunds och Ragunda kommuner.

Röda korset & Svenska Kyrkan som får cirka 300 000 kronor kommer att använda pengarna för att skapa en mötesplats för flyktingar där de kan få lära sig om svenska samhället.

"Många vill veta hur våra system fungerar", säger Stefan Olsson verksamhetsutvecklare på Röda korsets Östersundskrets.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Värmland 22-04-04: Ideella krafter saknar stöd från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

UNHCR 22-04- 09:

Moldavien, Rumänien/ UNHCR lauds solidarity towards Ukrainian refugees till sidans topp

Concluding a week-long visit to Romania and the Republic of Moldova, Raouf Mazou expressed his appreciation for the remarkable solidarity displayed in both countries towards people fleeing Ukraine.

"In the past days, I have witnessed first-hand the generosity that has thus far characterized the response to the arrival of refugees from Ukraine," Mazou said at the conclusion of his visit. "We must all express our deep appreciation to the governments and the people of both Romania and the Republic of Moldova for opening their hearts and their homes to those in need, in these very difficult times."

At a meeting with Prime Minister Nicolae Ciuc? in Romania, the Assistant High Commissioner commended the robust emergency response at borders and inside the country, which has so far received some 650,000 refugees. He acknowledged the rapid action taken by the Romanian government to ensure access to rights and services through temporary protection, as well as the strong coordination of the overall national response by the National Emergency Cell.

National authorities have ensured swift access to territory, assistance and onward safe transportation. Visiting the joint UNHCR-UNICEF Blue Dots in Isaccea and Siret, Mazou witnessed the coordination between national NGOs and the authorities as they provide information and identify vulnerable refugees, including unaccompanied and separated children, for referral to protection structures.

On 7 April, Mazou observed the Palanca border crossing point, one of the busiest crossing points into Moldova from Ukraine. Earlier in the week, while in Romania, he visited the Transit Centre in Husi, to which over 7,000 refugees coming from Palanca had been transferred as a result of close cooperation between the two governments and with the support of UNHCR, the UN Refugee Agency, and the International Organization for Migration.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Vårt Europa blogg 22-04-09:

Grekland/ Verkligheten bakom migrationsministerns "en strikt men rättvis" asylpolitik till sidans topp

/Utdrag:/

På internationella kvinnodagen den 8 mars 2022 skickade 27 civilsamhällesorganisationer verksamma inom området asyl och migration i Grekland ett öppet brev till EU-kommissionären Ylva Johansson om att Grekland systematiskt inte följer EU:s Asylprocedursdirektiv när de nekas söka asyl med hänvisning till att de har vistats i säkert 3e land - Turkiet. Artikel 38(4) i direktivet rör när det tredje landet inte tillåter den sökande att komma in på sitt territorium. Då ska medlemsstaten följa direktivets grundprinciper och garantier och själv säkra att personen ges tillgång till asylproceduren och bedöms enligt sina skyddsskäl. Detta är enligt brevet också infört i grekisk lag.

Brevet ger detaljer. Turkiet har inte tagit tillbaka några sedan mars 2020 men Grekland fortsätter systematiskt att använda säkert 3e land-konceptet, nu utökat med ett regeringsbeslut 2021, som gäller flyktingar från fem nationaliteter - Syrien, Afghanistan, Somalia, Pakistan och Bangladesh, dvs majoriteten av alla skyddssökande. De får order att söka asyl i Turkiet och återvända dit, vilket inte går. 6.424 asylansökningar avfärdades under 2021 som omöjliga att göra med hänvisning till säkert 3e land-konceptet - mer än dubbelt fler än året innan.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Se även:

Vårt Europa 22-04-10: En kanske behövlig kort bakgrund till dagens Grekland och människor på flykt (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

SvT Utrikes 22-04-10:

Serbien/ Kritiska ryssar flyr till Serbien - möts av Putinanhängare till sidans topp

Serbiens kopplingar till Ryssland har gjort Belgrad till en attraktiv destination för ryssar som fått nog av Putinregimen och söker sig utomlands. Men landet är delat inför Rysslands agerande.

Framför statyn av en ridande prins Mihailo på republikens torg i Belgrad står Peter Nikitin och förbereder dagens manifestation mot kriget i Ukraina. Han ställer fram olika flaggor på montern, intill varandra står en ukrainsk, en serbisk och en rysk flagga. Själv är han ursprungligen från Ryssland men har bott i Belgrad i sex år.

- Det är en stor, växande grupp ryssar här i Belgrad och av dem jag känner finns det inte en enda som inte är 100 procent för Ukraina och 200 procent mot det här kriget. Vi har alla familjer och vänner där, hela vår civilisation kommer från Kiev och därför kan vi inte vara tysta. Vi måste visa vårt stöd för Ukraina, säger Peter Nikitin.

Ryssland en viktig partner

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Human Rights Watch 22-04-04:

Bangladesh/ New Restrictions on Rohingya Camps till sidans topp

Bangladesh authorities have, in recent months, intensified their restrictions on Rohingya refugees' livelihoods, movement, and education, Human Rights Watch said today. Officials have arbitrarily destroyed thousands of shops while imposing new obstacles on travel within the camps in Cox's Bazar, denying the Rohingya the ability to live freely and independently.

Bangladesh authorities should lift the new restrictions, allow markets and schools to reopen, and facilitate donors' efforts to improve refugees' access to livelihoods, health care, and education.

"Bangladesh is understandably burdened with hosting nearly one million Rohingya refugees, but cutting them off from opportunities to work and study is only compounding their vulnerability and dependence on aid," said Meenakshi Ganguly, South Asia director at Human Rights Watch. "The Bangladesh government should formalize and expand employment opportunities to bolster the Rohingya's self-reliance and enable them to support their families and communities."

Human Rights Watch, in February and March 2022, spoke with 13 Rohingya refugees who described how the new restrictions have prevented them from being able to provide for their families, give their children an education, or build communities. At the same time, Bangladesh officials have pressured the refugees to relocate to Bhasan Char island or return to Myanmar. The worsening conditions in the camps raises concerns that authorities are acting deliberately to coerce refugees to leave, Human Rights Watch said.

Even prior to the shop demolitions, Rohingya reported that access to employment was their greatest concern in the camps, according to a 2021 survey by the United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR). Although refugees are not officially permitted to work, over half the Rohingya and 30 percent of children ages 15 to17 reported doing informal work, putting them at risk of exploitation and arrest.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Blankspot 22-04-08:

Turkiet/ Dagbok från flykten: Att lära barn engelska ger mening till sidans topp

I veckan blev en lärare som försökte fly vidare till Europa fångad av polisen. Det gör att Mohammad nu måste jobba ännu hårdare med att lära barn som lever på flykt engelska.

Jag har skrivit förut om skolan vi ordnade för barnen. Ismael och jag bestämde oss när vi såg att flyktingbarnen från Afghanistan inte fick gå i skolan här i Turkiet för att lära dem engelska i rummet vi hyrde.

Ibland har jag undervisat och ibland Ismael. Vi har haft kurser i både engelska och persiska. Men för några dagar sedan beslutade sig min vän och "lärarkollega" Ismael för att försöka ta sig vidare.

Efter några dagars ovisshet har jag nu fått veta att han sitter i turkiskt förvar och väntar på att utvisas.

Jag förstår att han försökte - men jag har nu alla lektioner själv. Jag gör så gott jag kan med att lära de små barnen engelska. Det är kunskaper som ingen kan ta ifrån dem och som de kommer att ha med sig i livet. De små barnen lämnade Ghazniprovinsen innan de ens hann lära sig persiska och har växt upp Turkiet. Det enda liv de känner till är flyktingens.

Skolan betyder mycket för mig och sedan Ismael försvann så betyder den ännu mera. Krig är en sak. Flykt likaså. Men när jag hör om hur flickorna i Afghanistan nu inte ens får gå i skolan så känner jag en sådan hopplöshet. Ett sådant mörker.

Tusentals barn flyr nu också Afghanistan. De flesta av dem kommer inte att kunna gå i någon skola i Iran eller Turkiet utan få jobba hårt för att överleva. Många av dem kommer att få uppleva hur hårt livet i Iran är för flyktingarna. De kommer att få se hur illa behandlade de blir.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ASYLUTREDNING OCH RÄTTSPROCEDUR

Asylnytt 22-04-00:

Migrationsverket anser inte att praxis för ensamkommande strider mot EU-dom till sidans topp

EU-domstolens mål C-441/19 refererades i Asylnytt 21-01-25. Domen gällde om ensamkommande barn får ges utvisningsbeslut utan att frågan om ordnat mottagande har utretts, och att verkställigheten skjuts upp tills barnet fyllt 18 om det visat sig att ordnat mottagande saknas. EU-domstolen slog fast att detta förfarande inte är tillåtet. Återvändandedirektivets formulering är visserligen att utvisning inte får "verkställas" utan att medlemsstaten försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. Men eftersom det finns ett krav på att ta hänsyn till barnets bästa tolkade EU-domstolen så att medlemsstaten ska försäkra sig om det ordnade mottagandet innan beslut fattas. Migrationsverket anser enligt en ny rättslig kommentar att praxis i Sverige inte behöver ändras, eftersom det skulle vara olämpligt att utreda frågan om mottagande i det enskilda fallet redan före beslut. Verket tolkar vidare EU-domstolen som att det inte är något problem om personen med säkerhet kommer att vara över 18 vid återvändandet. Eftersom Sverige beviljar tillfälligt uppehållstillstånd som varar till 18-årsdagen är detta uppfyllt. Slutligen anser Migrationsverket att utredningen av ensamkommande barn i Sverige är heltäckande och innefattar frågan om ordnat mottagande och en fullständig bedömning av barnets bästa. Därför bör den nuvarande ordningen bestå. Ställningstagandet avslutas med att "eventuella avsteg från detta bör utvecklas i rättspraxis".

Hämta kommentaren RK/002/2022 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-04-00:

Migrationsöverdomstolen återförvisar mål som borde behandlats i nämnd till sidans topp

En person från Kamerun bedömdes av Migrationsverket vara flykting gentemot sin hemtrakt men fick utvisningsbeslut med hänvisning till internflykt. Mannen överklagade och påpekade att han även har en hotbild från myndigheterna. Domstolen avslog överklagandet. Migrationsöverdomstolen konstaterar att en ensam domare avgjort målet i migrationsdomstolen, trots att varken frågan om internflykt eller hotbilden från myndigheterna kan anses vara frågor av "enkel beskaffenhet". Enligt förvaltningslagen ska målen avgöras med domare och tre nämndemän när målet inte är av enkel beskaffenhet. Ensamdomare ska över huvud taget användas restriktivt, enligt Migrationsöverdomstolen. Dessutom hade mannen nekats muntlig förhandling trots att hans trovärdighet hade haft betydelse för utgången. Detta är så allvarliga brister att målet återförvisas till migrationsdomstolen.

till innehållsförteckningen innehåll

European Data Journalism Network 22-04-04:

Europa/ Is the EU's asylum system ready to welcome Ukrainian refugees? till sidans topp

Ukrainian refugees now enter the EU under the aegis of the ultra-fast special protection system, but regular reception centres across the Union are piling up hundreds of thousands of applications and rejecting many. EU members states' asylum systems average more than 15 months of delay.

"The breakdown is brutal," says Virginia Álvarez, spokesperson for Amnesty International in Spain and immigration expert, of the asylum reception system in Europe, which is now preparing to receive millions of Ukrainian refugees. That breakdown can be translated into numbers: at the end of 2021, EU member states had almost 760,000 asylum applications pending resolution.

How much is that? Well, considering that in December they received just over 60,000 applications in total, it's quite a backlog. Those almost 760,000 pending files are equivalent to the number of applications made in the last 15 months. That same asylum system must now handle a good portion of the almost 4 million refugees who, according to United Nations data , have left Ukraine since the Russian invasion in February 2022.

"There has never been the slightest political will on the part of any European country to comply with its international obligations towards refugees," Álvarez says. Yet it is possible to distinguish between bad practices. Of the 758,920 pending asylum applications on 31 December of 2021, more than 500,000 were in just three countries: Germany (more than 264,000), France (more than 145,000) and Spain (more than 100,000). Those countries also receive the most applications. Even so, their backlogs in terms of time are considerable: an average of more than 19 months pending resolution in Germany, more than 17 months in Spain and almost 15 months in France.

Ireland, with a more than 29-month average delay, Cyprus, Malta and Finland all have worse bottlenecks. Greece, Luxembourg, Belgium and Sweden have shorter delays that are still over a year long.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

SKÄL FÖR OCH EMOT UPPEHÅLLSTILLSTÅND, ENSKILDA FALL

Asylnytt 22-04-00:

FN-kommitté stoppar utvisning av ung man som vägrat värnplikt i Eritrea till sidans topp

En pojke lämnade Eritrea illegalt som sextonåring. Han lämnade landet bland annat för att förekomma tvångsmönstring som förekommer bland ungdomar som lämnat skolan i förtid. Han sökte så småningom asyl i Schweiz där en bror redan fått stanna. Men Schweiz hade ändrat sin praxis och ansåg nu att illegal utresa inte är tillräckligt för att riskera förföljelse i Eritrea och att bara den som har fått en inkallelseorder riskerar straffas för värnpliktsvägran. Pojken lämnade in en inkallelseorder som hans mamma ska ha fått efter hans utresa. Men Schweiz ansåg inte heller att alla som inkallas riskerar behandling som kan likställas med tortyr eller slaveri, även om värnplikten är flera år lång i hård regim. FN:s kommitté mot tortyr (CAT) har nu uttalat sig och slår fast att även om den information som kommer ut är motstridig så finns inga tecken på att värnpliktsvägrare skulle behandlas mildare efter fredsavtalet med Etiopien. Personer som lämnat landet utan tillstånd kan fortfarande få fängelse upp till tre år. Enligt CAT kan det inte uteslutas att den unge mannen som nu är 20 och ostridigt över värnpliktsålder riskerar tortyr i Eritrea på grund av att han hållit sig undan. Schweiz får därför inte tvinga honom att återvända.

Läs eller hämta communication No. 916/2019, Y v Switzerland (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-04-00:

Europadomstolen friar Nordmakedonien för kollektiv utvisning till Grekland till sidans topp

Målet rör händelserna i mars 2016 efter att EU-länderna bestämt att "Balkanrutten" måste stängas. Ett mycket stort antal asylsökande hade under 2015 passerat genom Nordmakedonien på väg till Serbien och olika EU-länder. En del sökte asyl i Nordmakedonien, men en förkrossande majoritet av dessa avvek från asylproceduren. Den 8 mars stoppade Nordmakedonien inresa för personer som inte hade rätt att vistas i landet eller sökte asyl. Tusentals människor blev fast i Grekland på andra sidan gränsen, bland annat i Idomeni, där förhållandena snart blev miserabla. Den 14 mars samlades omkring 1.500 asylsökande till en gemensam marsch in i Nordmakedonien. Där möttes de av soldater som tvingade dem under delvis förnedrande former att återvända till Grekland. Några av personerna som var med, asylsökande från Syrien, Afghanistan och Irak, vände sig till Europadomstolen och hävdade att de utvisats kollektivt och inte tillåtits söka asyl. Men Europadomstolen har nu avslagit anmälan. Det är visserligen en kollektiv utvisning, men eftersom personerna kunde ha anmält sig vid en gränsövergång men istället valt att försöka forcera sig in, så har Nordmakedonien enligt domstolen haft rätt att avvisa dem utan procedur. Resonemanget är snarlikt det som fördes i målet N.D och N.T. mot Spanien, trots att det inte förekom något våld från de asylsökande i det aktuella ärendet.

Applications nos. 55798/16 and 4 others, case of A.A. and Others v. North Macedonia (Extern länk)

Se även:

Kommentar av Vera Wriedt i EU Migration Law Blog 22-06-07: Expanding Exceptions? AA and Others v North Macedonia, systematic pushbacks and the fiction of legal pathways (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-04-00:

Europadomstolen avvisar klagomål mot Lettland om asylsökande vid gränsen till sidans topp

Målet rör en familj från Tjetjenien i Ryssland som har gjort flera försök att söka asyl i EU-länder, men blivit bortmotade. Europadomstolen har tidigare fällt både Litauen och Polen för att inte ha släppt in denna familj som asylsökande trots att de hade bevis för att de försökt söka asyl. I det senaste beslutet (application 40503/17) som gällde flera familjer fälldes Polen även för kollektiv utvisning och flera brott mot Europakonventionen. Se Asylnytts praxinotiser från 20-08-05. Familjen har senare fått lov att söka asyl, tagit sig vidare i Europa och bor nu i Frankrike. Det aktuella målet gällde deras försök att söka asyl i Lettland, efter att ha misslyckats i Litauen och Polen. Men till skillnad från dessa tillfällen hade familjen inte någon bevisning, inga kopipor på sina asylansökningar eller foton från gränsen som i de tidigare fallen. Inte heller ombudet från en frivilligorganisation hade något sådant. Den enda dokumentationen var den från Lettland som utvisade att de avhysts från ett tåg tillsammans med en större grupp tjetjener som saknat visum. Därför avvisar Europadomstolen ärendet från vidare prövning.

Application no. 25564/18, M.A. and Others (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-04- 00:

Migr-överdomstolen: Risk för social utstötning efter brusten anknytning måste prövas till sidans topp

En kvinna från Iran fick uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till sin make. Kvinnan utsattes för hot och misshandel och tvingades flytta till skyddat boende. Äktenskapet är upplöst. När kvinnan ansökte om förlängning av uppehållstillståndet hade hon alltså inte kvar den ursprungliga anknytningen. Migrationsverket och senare migrationsdomstolen prövade hennes skäl mot att utvisas som om det var fråga om en asylansökan på grund av hot från familjen i hemlandet. Hennes uppgifter om hur kontrollerad hon varit i hemmet och riskerna vid ett återvändande ansågs motstridiga och hon fick beslut om utvisning. Migrationsöverdomstolen har nu tagit ställning till fallet och konstaterar att varken Migrationsverket eller domstolen har prövat ärendet enligt den paragraf i utlänningslagen som handlar om situationen då anknytningen upphört på grund av att utlänningen utsatts för våld eller liknande. Enligt denna paragraf kan uppehållstillstånd ges om personen skulle bli socialt utstött vid ett återvändande. Eftersom underinstanserna inte tagit ställning till detta återförvisas ärendet till Migrationsverket. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-04-00:

Gaza-beslut i domstol: Tortyrutredning leder till flyktingstatus, barn har ömmande skäl till sidans topp

En man som flytt från Gaza berättade att han torterats av Hamas och riskerade utsättas på nytt. Migrationsverket ansåg att det inte var trovärdigt eftersom mannen inte hindrats söka visum eller lämna landet och att kallelser han visat upp verkar förfalskade. Till domstolen hade mannen inkommit med en tortyrutredning som visade att hans skador stämde väl överens med berättelsen. Domstolen anser också att sådana politiska skäl som mannen anfört inte alltid hindrar utresa. Mannen beviljas med automatik flyktingstatus eftersom han inte längre kan få skydd av UNRWA.

I flera andra domstolsbeslut har barnfamiljer i olika situationer beviljats uppehållstillstånd på grund av att läget i Gaza anses utgöra särskilt ömmande omständigheter för barn. Sedan den tillfälliga lagen upphävdes krävs inte längre bevis för att en utvisning dessutom skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Domarna är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

SvT Västernorrland 22-04-07:

Maria från Ryssland söker asyl i Sverige - tar avstånd från kriget till sidans topp

Sedan kriget i Ukraina startade har antalet asylsökande från Ryssland ökat markant. Maria Krasova jobbade i en nu förbjuden människorättsorganisation men har tillsammans med sina två barn tagit sig till Timrå eftersom hon inte längre kan protestera mot kriget hemma i Ryssland.

Maria Krasova kommer från Moskva men när vi träffar henne bor hon med sina två barn i en stugby i Timrå tillsammans med flyktingar från Ukraina, hon kände sig tvingad att lämna Ryssland för att kunna fortsätta att ta avstånd från kriget. Nu söker hon asyl i Sverige.

Kan inte vara kvar i Ryssland

- Enda sättet att på ett säkert sätt säga att vi inte stödjer kriget är att vara någon annanstans än i Ryssland, säger hon.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-04-00:

Homosexuell med funktionshinder ska inte utvisas till Uzbekistan enligt domstol till sidans topp

En man från Uzbekistan sökte asyl på nytt efter preskription. Han anförde flera olika skäl. Förutom kristen/judisk bakgrund, vitrysk etnicitet och homosexualitet har han tagit upp att han har en viss utvecklingsstörning i kombination med Aspergers syndrom som även det kan leda till skyddsgrundande behandling. Enligt Migrationsverket har alla skäl prövats tidigare och det fanns ingen anledning att ändra bedömningen. Inför domstolen har han åberopat senare landinformation. Domstolen anser inte att ärendet behöver återförvisas eller handläggas muntligt eftersom det kan avgöras på underlaget. Domstolen konstaterar att det är ostridigt att mannen är homosexuell. Landinformationen visar att homosexualitet är straffbart i Uzbekistan med upp till tre års fängelse, att myndigheter iscensätter situationer för arrestering, att misshandel och tortyr förekommer under häktning och tortyrliknande kroppsliga undersökningar förekommer. Homosexuella kan även misshandlas och förnedras av allmänheten. Domstolen anser att risken för att bli utsatt är större genom mannens diagnoser och tillhörighet till en religiös minoritet. Han beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatusförklaring. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Jönköping 22-04-06:

Tvååriga Favour får nej av domstolen till sidans topp

Migrationsdomstolen avslår tvååriga Favours överklagande om att få stanna i Sverige.

Mamman kom till Sverige men dog efter att Favour fötts. Tvååringen bor i Jönköping i fosterfamilj, och har själv aldrig varit i Nigeria.

Domstolen motiverar sitt beslut med att det inte bevisats att det finns en konkret hotbild mot Favour.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Jönköping 22-04-09: Kritik: Barnkonventionen nämns inte när 2-åriga Favour ska utvisas (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-04-00:

Migrationsdomstol tillåter mor att återförenas trots att hon själv lämnat sonen till sidans topp

En kvinna kom till Sverige tillsammans med sin son som hade ett stort vårdbehov. Modern försvann så småningom, av allt att döma för att öka sonens chans att få stanna. Sonen fick uppehållstillstånd på grund av att den vård han behövde inte fanns i hemlandet samt att det inte var känt var modern befann sig. Efter några månader ansökte modern från hemlandet om uppehållstillstånd som anhörig. Detta ärende behandlades långt senare, då sonens uppehållstillstånd på grund av sjukdomstillståndet hade förlängts trots att det nu var känt var modern befann sig. Men modern fick avslag eftersom det gått lång tid och något särskilt beroendeförhållande mellan henne och sonen inte ansågs föreligga. Det vägdes in att modern valt att lämna honom. Migrationsdomstolen instämmer i resonemanget men kompletterar det med att i det här fallet saknas möjlighet för sonen att återförenas med sin mor i hemlandet, trots att han inte fått stanna på grund av skyddsbehov. Mor och son har haft daglig video- och telefonkontakt. Eftersom barnet inte kunnat påverka moderns agerande och barnets bästa är att få återförenas med modern beviljas uppehållstillståndet. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-04-00:

Domstol upphäver återreseförbud som givits på grund av uppskjuten ansökan till sidans topp

En kvinna som rest in med Schengenvisum avvaktade med att söka asyl i Sverige tills viseringen löpt ut. Detta för att undvika överföring till Italien som utfärdat viseringen. Asylansökan ledde så småningom till avslag varefter kvinnan ansökte om spårbyte, det vill säga uppehållstillstånd på grund av en anställning. Migrationsverket utfärdade återreseförbud på grund av att kvinnan väntat åtta månader med att söka asyl. Eftersom återreseförbud hindrar arbetstillstånd avslogs även ansökan om spårbyte. Ärendet har nu nått migrationsdomstol där rådmannen påpekar att det kvinnan gjort är vanligt förekommande och det finns ingen enhetlig praxis för om det ska leda till återreseförbud. Kvinnan har inte hållit sig undan efter utvisningsbeslutet. Migrationsdomstolen beslutar att upphäva återreseförbudet och kvinnan beviljas arbetstillstånd och uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

TVÅNGSMEDEL, HOT OCH DEPORTATIONER

Migrationsverket 22-04-11:

Migrationsverket utökar antalet förvarsplatser till sidans topp

Migrationsverket har tagit fram en plan för att utöka förvarskapaciteten. Myndigheten bedömer att 117 förvarsplatser stegvis kan inrättas från i år till och med 2024.

I regleringsbrevet för 2022 gav regeringen uppdrag till Migrationsverket att ta fram en plan för att utöka förvarskapaciteten. För detta fick myndigheten ett tillskott på 75 miljoner kronor för 2022. Från 2023 och framåt kommer myndigheten få 150 miljoner kronor per år i enlighet med riksdagens beslut om budgeten i höstas.

För att omsätta tillskottet till faktiska platser så fort som möjligt har myndigheten valt att planera för ombyggnation av befintliga förvar utöver den sedan tidigare planerade utökningen genom ett nytt förvar i norra Sverige. För att i möjligaste mån möta behovet av förvarsplatser i geografisk närhet till Arlanda flygplats har planen fokuserat på utökning av kapaciteten i Flen.

Uppdraget redovisades till Justitiedepartementet den 4 april genom en plan för utökad förvarskapacitet. Migrationsverket bedömer att 117 ytterligare förvarsplatser kan inrättas från 2022 till 2024. Detta genom att 47 platser inrättas i år eftersom nuvarande förvarskapacitet behålls fullt ut i Flen och det nya förvaret i Mölndal kommer ha 114 platser när det öppnat fullt ut, vilket är 11 fler än tidigare planerat.

Arbetet med att ytterligare utöka förvarskapaciteten fortsätter. Mot slutet av 2024 planerar myndigheten att öppna ett nytt förvar i norra Sverige med 20 platser och att utöka kapaciteten ytterligare i Flen med 50 platser genom ombyggnation av en befintlig fastighet. Det totala antalet förvarsplatser bedöms därmed kunna vara 637 vid utgången av 2024.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-04-00:

EU-domstolen om förvarstagande i fängelselokaler till sidans topp

En tysk domstol har begärt EU-domstolens förhandsavgörande om villkoren för att en person som ska utvisas får hållas i förvar i fängelse, något som återvändandedirektivet tillåter som nödåtgärd vid stor belastning. En fråga gäller om det åligger den nationella domstolen att pröva i varje enskilt fall om direktivets villkor är uppfyllda, när villkoren i den nationella lagen avviker. Fråga 2 gäller om fängelsealternativet får användas tillfälligt trots att det finns förvarsplatser och ingen nödsituation föreligger. Fråga 3 och 4 handlar om ifall en "särskild förvarsanlägging" kan vara underställd samma minister eller samma ledning som det vanliga fängelset, och om det annars räcker att enheten är inhyst i särskilda byggnader med egna faciliteter avskilda från andra interner. EU-domstolens svar på fråga 1 och 2 är att den nationella domstolen måste kunna kontrollera villkoren enligt direktivet. Den nationella domstolen ska inte tillämpa nationella regler om villkoren i direktivet inte längre är uppfyllda. Beträffande fråga 3-4 säger domstolen att det kan räcka att förvarsenheten har egen direktör och är avskild från det övriga fängelset, men bara om det undviks att förvaret liknar inspärrande i fängelsemiljö och att de grundläggande rättigheterna enligt direktivet upprätthålls.

Domen i mål nr C-519/20 (Extern länk)

Hämta ett detaljerat referat från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Human Rights Watch 22-04-04:

Kanada/ Canada: Jailing immigration detainees infringes on rights till sidans topp

Canada's practice of incarcerating immigration detainees in provincial jails is inconsistent with international human rights standards, and jail conditions potentially breach federal-provincial immigration detention contracts, Human Rights Watch and Amnesty International said today. The groups released a legal memorandum about the practice, today, on Canada's Refugee Rights Day.

The federal-provincial contracts, which are not public but were obtained through access to information requests, obligate the provinces to provide just and humane treatment to immigration detainees in provincial jails and to avoid co-mingling them with people imprisoned under the criminal justice system, Human Rights Watch and Amnesty International said. Conditions in provincial jails are abusive, and these facilities are also inherently punitive and should not be used for immigration detention.

"Canada should get on the path to abolishing immigration detention, and immediately end the incarceration of immigration detainees in provincial jails," said Samer Muscati, acting deputy disability rights director at Human Rights Watch. "The provinces should urgently cancel these detention contracts and stop their complicity in the abuses taking places in their jails."

Every year, Canada incarcerates hundreds of people on immigration-related grounds in dozens of provincial jails across the country, including in maximum-security facilities. People in immigration detention are regularly handcuffed, shackled, restricted to small spaces with rigid routines, and placed under constant surveillance. They are routinely held in the same wings and cells as people held on criminal charges or convictions.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Human Rights Watch 22-04-04:

Ukraina/ Migrants, asylum seekers locked up in Ukraine till sidans topp

Scores of migrants who had been arbitrarily detained in Ukraine remain locked up there and are at heightened risk amid the hostilities, including military activity in the vicinity, Human Rights Watch said today. Ukrainian authorities should immediately release migrants and asylum seekers detained due to their migration status and allow them to reach safety in Poland.

"Migrants and asylum seekers are currently locked up in the middle of a war zone and justifiably terrified," said Nadia Hardman, refugee and migrant rights researcher at Human Rights Watch. "There is no excuse, over a month into this conflict, for keeping civilians in immigration detention. They should be immediately released and allowed to seek refuge and safety like all other civilians."

In early March 2022, Human Rights Watch interviewed four men by telephone who are being held in the Zhuravychi Migrant Accommodation Center in Volyn' oblast. The detention site is a former military barracks in a pine forest, one hour from Lutsk, a city in northwestern Ukraine. All interviewees said that they had been detained in the months prior to the Russian invasion for irregularly trying to cross the border into Poland.

The men asked that their nationalities not be disclosed for security reasons but said that people of up to 15 nationalities were being held there, including people from Afghanistan, Algeria, Bangladesh, Cameroon, Ethiopia, Gambia, Ghana, India, Nigeria, Pakistan, and Syria.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

AYS 22-04-04:

Ukraina/ As the war rages, so does the racism and violent discrimination till sidans topp

A joint investigation led by Lighthouse Reports reveals that the so called migrant detention centre Volyn near Lutsk in Ukraine continued to hold an unconfirmed number of people despite the war and Russia's invasion.

The centre operates thanks to the EU which had allocated 1.7 million euros ($1.8m) for the securitisation of this centre in 2009.

As the LR reports, "the camp got EU support to confine asylum seekers, many of them pushed back from the EU. Voyln is a migrant prison still in operation even now, in the midst of a war, that detains undocumented people for up to 18 months.

A joint investigation led by Lighthouse Reports reveals that the so called migrant detention centre Volyn near Lutsk in Ukraine continued to hold an unconfirmed number of people despite the war and Russia's invasion.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

PAPPERSLÖSA, GÖMDA OCH UTVISADE

Taylor & Francis online 22-04-06:

Nederländerna/ Moral exclusion, dehumanisation, and continued resistance to return till sidans topp

Experiences of refused afghan asylum seekers in the Netherlands

Katie Kuschminder & Talitha Dubow

ABSTRACT

This paper examines how policies that deny the basic provision of shelter, food, and clothing to refused asylum seekers impact these individuals' lived experiences and their decision-making regarding return migration. A key policy argument for the removal of government assistance in the Netherlands is that refused asylum seekers will be more likely to accept and enter return procedures when they are not given these provisions. This paper contests this claim. Through 40 interviews with refused Afghan asylum seekers in the Netherlands, this paper first explores the embodied effects of state practices of dehumanisation for refused asylum seekers. Second, the paper demonstrates that, despite experiencing dehumanised conditions in the Netherlands, return to Afghanistan is strongly resisted by refused asylum seekers who consider return an impossible and unacceptable outcome. The analysis centres refused asylum seekers as a key actor within the geopolitics of return governance and highlights their resistance to state coercion. The results conclude that the human rights of refused asylum seekers should be protected and that the provision of basic welfare should be considered a separate issue from that of enforcing returns.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Picum 22-04-04:

Europa/ Turning 18 and undocumented: Ensuring a safe transition into adulthood till sidans topp

For thousands of migrant children and young people in Europe, turning 18 means transitioning into an uncertain future, with too few resources to navigate this phase of their life.

The safeguards that international and EU law guarantee to children, regardless of their residence status, no longer apply once they turn 18. Children lose, for example, preferential access to essential support and services like health care, specialised social workers, schooling and training, or a guardian.

This loss of child rights, called 'ageing out', is a fact for all children who turn 18. But for hundreds of thousands of children with a precarious residence status, ageing out not only means losing the fundamental rights they held as children, but also becoming undocumented on their 18th birthday. And, without a secure residence permit, undocumented young people, whether unaccompanied or in families, are prevented from doing most of the things that their peers do, like studying, working, or getting a driver's license. Often, they must leave wherever they were living, and risk becoming homeless.

Unaccompanied children also lose the little protection they had from deportation. Most (16 of 27) EU member states protect unaccompanied children from deportation, either by issuing a temporary residence permit until they turn 18 or by not implementing return orders while they are underage. But, unless the child has secured a residence permit that lasts into adulthood, these protections fall away when they turn 18.

(...)

Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

STÖD OCH SOLIDARITET

Blankspot 22-04-09:

Oro bland civilsamhället - kommer engagemanget för flyktingar att hålla hela vägen till sidans topp

Hundratals svenskar har öppnat upp sina hem för de ukrainska flyktingarna som flyr och en uppsjö av hjälppaket skickas varje dag med posten. Men många av de som var aktiva med att hjälpa flyktingar 2015 känner en oro för om samhället kommer att klara av att leva upp till det som lovas i längden.

Stressade resenärer rusar förbi med blöta jackor och skakar av sina vattenfyllda paraplyer inne i centralhallen. Snöslasket i Stockholm har övergått till regn. Sträckan mellan Uppsala och Stockholm brukar ofta drabbas av förseningar, men inte idag.

Najib Nori tar av sig sin randiga halsduk och ryggsäck och sträcker sedan fram handen för att hälsa.

För sju år sedan kom han själv hit till centralen som ensamkommande. I tre dygn satt han på en bänk och vågade inte prata med någon.

För sina sista pengar hade han köpt en tågbiljett till Stockholm från Malmö. Efter att ha färdats i en gummibåt över medelhavet blev han överväldigad av den värme som han möttes av från människorna från olika hjälporganisationer.

När det nu sju år senare kommer en stor ström av människor från Ukraina upplever Najib Nori att han och de andra flyktingarna som kom under 2015 blev annorlunda behandlade.

- Det är väldigt orättvist och omänskligt, att man skiljer på flyktingar och flyktingar, säger Najib Nori, på svenska.

Sedan han lärde sig prata svenska har han blivit mer orädd och vågar säga vad han tycker. Han berättar att människor som han möter ofta skuldbelägger honom och de som har tvingats fly för att de har kommit till Sverige.

Men utan kunskap och utbildning menar Najib att det är svårt att stanna kvar och slåss för sitt land.

Han bedömde också hopplösheten i att slåss för en odemokratisk regim.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Sveriges Radio Västmanland 22-04-04: Bostadsrättsföreningar vill ge Ukrainaflyktingar tak över huvudet (Extern länk)

Sveriges Radio Östergötland 22-04-04: Bostadsrättsförening i Vånga ska erbjuda boende till krigsflyktingar (Extern länk)

Sveriges Radio Östergötland 22-04-05: De öppnar sina hem för flyktingarna - nu vill kommunen få kontakt (Extern länk)

TT / Squid 22-04-12: Att tänka på om du tar emot flyktingar hemma (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

TT / Squid 22-04-12:

Miljardär ska fixa husrum till flyende ukrainare till sidans topp

Flera initiativ där näringslivet vill hjälpa ukrainare att hitta boende har dragit igång.

Ett ligger Sigma-grundaren Dan Olofsson bakom.

- Ett team i Ukraina har byggt plattformen under brinnande krig, säger han.

På plattformen Swedes for Ukraine kan den som har husrum ledigt lägga upp det. Familjer på flykt kan söka efter boenden och också lägga upp en presentation av sig själva.

- Kriget är en sådan tragedi. Människor behöver lämna sina hem hals över huvud. Kan vi hjälpa till på det här sättet vill vi göra det, säger Dan Olofsson, grundare av IT-koncernen Sigma Software.

Projektet har han dragit igång tillsammans med entreprenören Ebba Lindsö och Valery Krasovsky, Sigmas vd i Ukraina.

- Det finns många svenskar som gärna öppnar upp sina hem för flyktingar, men som inte vet var de ska vända sig. Tanken är också att flyktingarna på det här sättet ska slippa komma till typiska flyktingboenden som ofta ligger isolerade, säger Dan Olofsson.

Sigma Software har 1850 anställda i Ukraina. De flesta har evakuerats till de västra delarna av landet. Många jobbar även från grannländerna. Det är ett team på plats i västra Ukraina som har byggt Swedes for Ukraine.

- De är oerhört engagerade i att jobba, det skingrar tankarna lite. De har gjort en fantastisk insats, säger Dan Olofsson.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU:S FLYKTING- OCH GRÄNSPOLITIK

Statewatch 22-04- 05:

Tunisia refuses cooperation with Frontex but will set up integrated border surveillance till sidans topp

A revised version of the EU's plan for migration cooperation with Tunisia contains a number of updates to the previous versions. It is clear that the North African country, which is in the midst of a wave of protests and a democratic crisis, continues to refuse to cooperate with Frontex - but the provision of millions of euros for an "integrated border surveillance and coastal communication system" is still going ahead. More money is also being provided, with the aim of targeting "young Tunisians prone to migration".

A leaked copy of a Commission draft action plan on Tunisia concerned with the "operationalisation" of the Pact on Migration and Asylum is an updated version of one circulated in October last year. The proposed 2021-2027 EU-Tunisia strategic priorities have been updated between the two versions of the document, though are yet to be agreed. The EU is still seeking to relaunch negotiations on readmission and visa facilitation agreements.

While making the same comments about political instability and delays to political reforms, due to the pandemic as well as Tunisian president Saïed's freezing of parliament in July 2021, the updated action plan refers to a 2022 timeline announced by president Saïed. This includes a public consultation running up to March, a referendum on constitutional reform in July, and parliamentary elections in December. This engagement seems unlikely to appease months of rallies against the monopolisation of power since July last year, amid economic crisis, unemployment, food shortages and financial stresses.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ECRE News 22-04-08:

Editorial: Ten points for ten point Ukraine plan - Let's make it count! till sidans topp

The ongoing displacement from Ukraine has been met with the complete opposite of the usual response to refugee arrivals from the EU - which is to be welcomed. To illustrate the new positive approach of the EU, at its extraordinary meeting on 28 March, the Justice and Home Affairs Council endorsed a 10-point plan drafted by the Commission, which contains measures that are primarily aimed at supporting access to protection for refugees. There even seems to have been a competition between the French Presidency and the Commission over whose welcoming plan was to be presented to the Member States. It could not be further from the JHA Council's response to displacement from Afghanistan in 2021, which focused all efforts on preventing arrivals.

The 10-point plan centres on consolidating and building the role of the EU in the response to displacement from Ukraine. That includes EU coordination: an EU platform for registration (point 1), an EU-level approach to transport and information hubs (2). Then EU support: mapping of reception capacity (3), common guidance on reception of children (5), a common anti-trafficking plan (6), management of security threats (9), and EU funding with simplified procedures (10). There is also EU involvement at the international level with support to Moldova (7) and the use of the EU Solidarity platform to channel refugees to safe destinations outside the EU (8).

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europeiska unionens råd 22-04- 04:

Ukraina: 17 miljarder euro i EU-medel för att hjälpa flyktingarna till sidans topp

Rådet har antagit lagändringar som gör det möjligt för medlemsländerna att omfördela resurser från de sammanhållningspolitiska fonderna och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt för att hjälpa dem som flyr från det ryska militära angreppet mot Ukraina.

Den snabba ändringen av lagstiftningen om EU-medel är ett tydligt uttryck för EU:s fortsatta solidaritet med flyktingarna från Ukraina och med de medlemsländer som tar emot dem, framför allt de som gränsar till Ukraina.

Detta är ett viktigt steg för att medlemsländerna ska ha tillräckliga resurser för att tillgodose de allt större behoven av bostäder, utbildning och hälso- och sjukvård.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ALLMÄNT OM MIGRATION, STATISTIK

TT / AB 22-04-12:

Polisen anmäler människohandel av flyktingar till sidans topp

Sex fall av misstänkta brott har hittills anmälts under Stockholmspolisens insats "Accepto", med anledning av flyktingströmmen från Ukraina. I tre av fallen handlar det om misstänkt människohandel.

Ett av fallen handlar om misstänkt grovt koppleri och i de andra två är brottsrubriceringen ännu inte klar, enligt Caroline Boström, utredningsledare på Stockholmspolisens människohandelssektion.

- Det handlar om lite alternativa brottsrubriceringar inom sexualbrott, säger hon.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 22-04-07: Ukrainska flyktingar riskerar hamna i trafficking - flera fall utreds (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

TT / Squid 22-04-12:

"Kraftig nedgång av antalet flyktingar" till sidans topp

Betydligt färre ukrainska medborgare söker sig till Sverige nu jämfört med ett par veckor sedan. På vissa färjor kommer det inte en enda, konstaterar gränspolischefen i region Syd.

- Signalerna jag får är att det är så i hela Sverige. Det är en kraftig nedgång av antalet flyktingar, så är det, säger gränspolischef Mats Berggren till TT.

Medan det för ett par veckor sedan kunde komma 1?000 nya ukrainska medborgare per dag till södra Sverige, handlar det nu om mellan 100 och 150 per dygn, vilket P4 Malmöhus var först med att rapportera.

- Vi har under de senaste veckorna sett frivilligorganisationer som åker ner med fyra bussar för att hämta flyktingar och som kommer tillbaka med en buss tom.

Ändrat karaktär

En av orsakerna kan vara att kriget i Ukraina har ändrat karaktär och att det nu är Ukrainas östra delar som är hårdast drabbade, tror han. Dessutom har det redan från start stått klart att Sverige inte är det land de flesta flyende ukrainare har som mål.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

SvT Gotland 22-04-12: Flyktingantalet minskar på Verkö: "Nästan som innan kriget" (Extern länk)

SvT Malmöhus 22-04-12: Gränspolisen i Syd: Kraftig minskning av ukrainska flyktingar - från 1000 per dygn till 47 (Extern länk)

Sveriges Radio Kristianstad 22-04-12: Inga köer på Migrationsverket längre (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

IOM 22-04-05:

7.1 million people displaced by the war in Ukraine: IOM Survey till sidans topp

Over 7.1 million people have been internally displaced since the invasion of Ukraine, according to the second Ukraine Internal Displacement Report issued by the International Organization for Migration (IOM). This represents a 10 per cent increase in number of internally displaced persons (IDPs) in Ukraine since the first round of the survey on 16 March.

IOM conducted its second survey between 24 March and 1 April to gather insights into internal displacement and mobility, and assess needs in Ukraine to inform the overall humanitarian response.

"People continue to flee their homes because of war, and the humanitarian needs on the ground continue to soar," said IOM Director General António Vitorino.

"Humanitarian corridors are urgently needed to allow the safe evacuation of civilians and ensure the safe transportation and delivery of much-needed humanitarian aid in order to rapidly assist those internally displaced."

According to the survey, more than 50 per cent of displaced households have children, 57 per cent include elderly members, and 30 per cent have people with chronic illnesses.

Within the first month of the war, the income of displaced households dropped sharply. While only 13 per cent of now displaced households reported a monthly income under 5,000 Ukrainian hryvnias (USD 170) prior to 24 February 2022, currently 61 per cent of them indicate that their household income has been lower than 5,000 hryvnias since the start of the war.

Over one third of displaced households indicate that they have had no income in the last month.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-04-11:

Över 4,5 miljoner har flytt Ukraina - majoriteten kvinnor och barn till sidans topp

Över 4,5 miljoner ukrainare har nu flytt Ukraina sen Ryssland invaderade den 24 februari, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.

Ytterligare drygt sju miljoner människor är på flykt inom Ukraina, rapporterar AFP.

Dom allra flesta som flytt landet är kvinnor och barn - eftersom män mellan 18 och 60 inte får lämna Ukraina.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

European Data Journalism Network 22-04-04:

Is the EU's asylum system ready to welcome Ukrainian refugees? till sidans topp

Ukrainian refugees now enter the EU under the aegis of the ultra-fast special protection system, but regular reception centres across the Union are piling up hundreds of thousands of applications and rejecting many. EU members states' asylum systems average more than 15 months of delay.

"The breakdown is brutal," says Virginia Álvarez, spokesperson for Amnesty International in Spain and immigration expert, of the asylum reception system in Europe, which is now preparing to receive millions of Ukrainian refugees. That breakdown can be translated into numbers: at the end of 2021, EU member states had almost 760,000 asylum applications pending resolution.

How much is that? Well, considering that in December they received just over 60,000 applications in total, it's quite a backlog. Those almost 760,000 pending files are equivalent to the number of applications made in the last 15 months. That same asylum system must now handle a good portion of the almost 4 million refugees who, according to United Nations data , have left Ukraine since the Russian invasion in February 2022.

"There has never been the slightest political will on the part of any European country to comply with its international obligations towards refugees," Álvarez says. Yet it is possible to distinguish between bad practices. Of the 758,920 pending asylum applications on 31 December of 2021, more than 500,000 were in just three countries: Germany (more than 264,000), France (more than 145,000) and Spain (more than 100,000). Those countries also receive the most applications. Even so, their backlogs in terms of time are considerable: an average of more than 19 months pending resolution in Germany, more than 17 months in Spain and almost 15 months in France.

Ireland, with a more than 29-month average delay, Cyprus, Malta and Finland all have worse bottlenecks. Greece, Luxembourg, Belgium and Sweden have shorter delays that are still over a year long.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 22-04-04:

Gemensamt uppdrag har ökat kunskapen om våld till sidans topp

Migrationsverket har en viktig roll att spela i att upptäcka och motverka våld i olika former i kontakt med sökanden.

- Kunskap om våldsutsatthet är viktigt i alla våra möten. Men extra aktuellt nu när vi har så många kvinnor och barn på flykt från Ukraina, säger Eva-Katarina Ekermann, expert på Migrationsverkets nationella operativa avdelning.

Sedan sommaren 2019 har Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Socialstyrelsen arbetat tillsammans i ett regeringsuppdrag som samordnats av Jämställdhetsmyndigheten. Uppdraget har handlat om att öka medvetenhet och kunskap om våldsutsatthet och våld i nära relationer och redovisas i en slutrapport till regeringen den 31 mars.

- Vi har gjort stora ansträngningar för att öka medvetenheten om våld genom information och utbildningar så att fler får hjälp och stöd, säger Eva-Katarina Ekermann.

I rapporten finns slutsatser för hur arbetet med att upptäcka och motverka våld ska vara framgångsrikt.

- Våldsutsatthet kan till exempel vara ett skäl för att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket ska därför informera om vad våld är och ställa frågor om våld i mötet med de sökande men vi behöver göra det i större utsträckning än idag.

Eva-Katarina Ekermann konstaterar att Ukrainakrisen aktualiserat frågan om våldsutsatthet på ett påtagligt sätt.

- Det är främst kvinnor och barn som flyr och vi vet att det finns en starkt förhöjd risk att en hel del av dem att bli utsatta för olika former av våld och människohandel.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Läs mer om uppdraget och hämta rapporten (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Delmi 22-04- 11:

Enkät om afghaners erfarenheter av att söka asyl i Sverige till sidans topp

En enkätundersökning om afghaners erfarenheter av Sverige som asylland. Du är anonym och du kan välja att göra undersökningen på svenska eller dari.

Syftet med undersökningen är att öka vår kunskap om afghaners erfarenheter av Sverige och asylprocessen, samt identifiera områden där det kan behövas mer kunskap.

Vid frågor kontakta ju.delmi@regeringskansliet.se

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

INTEGRATION OCH UPPFÖLJNING

Sveriges Radio Dalarna 22-04-06:

Batterijätten vill snabbanställa ukrainska flyktingar till sidans topp

De som kommer från Ukraina kan få genvägar in på den svenska arbetsmarknaden.

Inom tekniksektorn har en nygammal rekryteringskanal öppnats som matchar människor från Ukraina med kompetens inom IT och teknik med 75 bolag inom branschen.

Borlängeaktuella batterijätten Northvolt är ett av företagen som infört ett snabbspår för ukrainare som flytt kriget, som ett sätt att hjälpa dem.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Västerbotten 22-04-04: Northvolt ger ukrainska flyktingar förtur till jobb (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

SvT Öst 22-04-10:

Tetyana och Katerina från Ukraina är nyanlända i Linköping - nu söker de jobb till sidans topp

Här märks nu den satsning som Linköping Science Park gör på att matcha svenska företag med de ukrainare som nyligen kommit till Sverige. Hittills har det varit på planeringsstadiet men under söndagen var det informationsmöte i Linköping.

Lokalen i Linköping fungerar som en samlingsplats för flyktingar från Ukraina. Personer från ukrainska föreningen i Östergötland hjälper till med allt från översättning till att berätta om Sverige.

En radiostyrd bil far över golvet. I ett annat hörn kryper ett barn på en lekmatta och vid konferensbordet sitter de vuxna och lyssnar. Anna Broeders från Linköping Science Park informerar om det matchningsverktyg som används för att försöka koppla samman svenska företag med nyanlända ukrainare som är ute efter ett jobb.

- Gensvaret från näringslivet har varit enormt. Vi har över 120 företag som har registrerat sig från hela Sverige. Ett 80-tal ukrainska talanger har registrerat sig, berättar Anna Broeders som är projektledare.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Östergötland 22-04-13: Ukrainare matchas för jobb i Sverige - så har det gått hittills (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-04-00:

Domstolar återförvisar ärenden som borde ha prövats enligt gymnasielagen till sidans topp

Migrationsdomstolen i Stockholm har i flera fall återförvisat ärenden till Migrationsverket som gäller ansökningar om permanent tillstånd enligt gymnasielagen. Det har rört sig om personer som har haft anställningar men som ändå fått avslag. Ett skäl för avslag har varit att personen hade dåliga betyg på ett yrkesprogram. Ett annat skäl var att personen inte hade anställning då det förra tillståndet löpte ut och inte heller vid tiden för Migrationsverkets beslut. I det läget ansåg Migrationsverket att överklagandet skulle avslås trots att personen då hade fått tag i en anställning. Ett tredje skäl för avslag var att personen redan en gång hade fått avslag både av Migrationsverket och domstol. Frågan var alltså om han kunde ansöka på nytt när han hittat arbete. Domstolen har i dessa fall utgått från att förhållandena vid beslutet är avgörande. Det finns inget i gymnasielagen som säger att ansökan bara får göras en gång eller att anställningen ska finnas vid någon särskild tidpunkt. Det finns inte heller krav på godkända betyg, så länge personen har fullföljt en utbildning som omfattas och fått intyg som visar på anställningsbarhet. Dessa fall har återförvisats till Migrationsverket för utredning av om anställningen uppfyller kraven.

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Halland 22-04-05:

Ny konstpodd riktar sig till ukrainska flyktingar till sidans topp

Den halländska poeten och kulturarbetaren Ronja Möller blir programledare för en ny podd som riktar sig till svenska och ukrainska kulturarbetare.

Det handlar om hur man skapar möjligheter för nyanlända från Ukraina i Sverige, främst inom området kultur, konst och kreativitet.

"Vi vill få hit ukrainska kulturarbetare och hjälpa dem får jobb i Sverige", säger Ronja Möller.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Mariestads-Tidningen 22-04-04:

Reem Alzab är Törebodas nya integrationssamordnare till sidans topp

Med egna erfarenheter av flykt och asyl hoppas Reem Alzab verkligen kunna hjälpa flyktingar från Ukraina att hitta rätt i det svenska samhället - och i Töreboda.

Kommunens integrationssamordnare har haft det nya jobbet i en vecka.

I skrivande stund har det kommit åtta ukrainska flyktingar till Töreboda kommun. Sex av dem har kommit hit privat och bor hos bekanta. Två är ensamkommande ungdomar, som får hjälp med boende och uppehälle av kommunen.

Ukrainska medborgare som har biometriska pass får stanna i landet utan visum i upp till 90 dagar, och behöver i princip inte ha kontakt med svenska myndigheter om de inte vill.

- De sex som kommit hit privat vet vi inte mycket om, förutom att det finns två mindre barn i gruppen. Vi vet faktiskt inte hur vi ska få kontakt med dem, så jag skulle vilja rikta en uppmaning till dem - om de eller någon de känner läser det här - att höra av sig till mig, så jag kan hjälpa dem med sådant de behöver hjälp med, säger Reem.

Första jobbveckan

Integrationssamordnarens kontor ligger centralt i Arbetsmarknadstorgets lokaler vid torget. Här kommer det centrala mottagandet av flyktingar att äga rum.

Första veckan på jobbet har samordnaren tillbringat med att göra i ordning och inreda lägenheter och andra boendealternativ för den flyktingström som kan väntas till kommunen, och upprätta kontakt med myndigheter och förvaltningar som hon kommer att samarbeta med framöver.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

SvT Örebro 22-04-05:

Örebro och Karlskoga har kartlagt nyanlända akademiker till sidans topp

Arbetslösheten bland akademiker i Sverige födda utanför Europa är mycket högre än bland svenskfödda. Projektet "Den g(l)ömda resursen" försöker ta reda på varför och matcha akademikerna med jobb som passar deras utbildning.

Det är Örebro kommun och Karlskoga kommun som under två år kartlagt personer med minst två års eftergymnasial utbildning utan svenskt medborgarskap men med uppehållstillstånd.

- Jag brukar lite slarvigt säga att är det någon som vill ha vad som helst så har vi hittat den kompetensen. Det är alltifrån läkare, tandläkare, lärare, ingenjörer och ekonomer, säger Kristian Måsén.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Nordic Social Work Research 22-04-10:

Lived experiences of Swedish asylum policy among young people and social workers till sidans topp

Maria Moberg Stephenson, Marcus Herz

This article aims to explore lived experiences of the asylum process in Sweden from the perspectives of unaccompanied young people and social workers who work with these young people during a period when Swedish asylum-laws went through a transformation. Young people are expected to become 'integrated' and create a sense of belonging in Sweden within a temporary perspective, and the social workers are supposed to work towards integration during more prolonged waiting times and more restrictive asylum politics. The article is based on interviews with young people with current or recent experience of the asylum process and social workers in a non-governmental organization.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

DEBATT OCH PARTIPOLITIK

Civil Rights Defenders 22-04- 12:

Varför är det viktigt att behandla alla människor på flykt lika? till sidans topp

Bomber faller, sjukhus beskjuts, civila dödas - de senaste veckorna har EU:s länder slutit upp och erbjudit ett mycket viktigt stöd för människor i akut behov av skydd från kriget i Ukraina.

Samtidigt pågår krig och konflikter på många andra håll i världen, där EU-ländernas vilja att erbjuda skydd lyser med sin frånvaro. Vem har egentligen rätt att söka asyl och varför är det viktigt att inte göra skillnad på människor på flykt? Vår jurist Tilda Pontén förklarar:

Från vilka konflikter flyr människor idag?

- De senaste åren har många människor flytt från dödligt våld, sexuellt våld eller bristande tillgång till vatten, mat och sjukvård i exempelvis Afghanistan, Syrien, Sydsudan och Burma. Ofta finns flera skäl till varför människor flyr.

Enligt statistik från slutet av 2020, det vill säga före kriget i Ukraina, var drygt hälften av alla människor på flykt internflyktingar. Det innebär att de är på flykt i sitt eget land. De som flyr utomlands hamnar oftast i ett grannland (73 %). Nio av tio (86 %) av människor på flykt mottas i fattiga länder. Kriget i Ukraina har lett till att flera miljoner människor på kort tid söker skydd i Europa som sitt närområde.

Många konflikter i världen får inte tillräckligt mycket uppmärksamhet trots det stora mänskliga lidande de leder till, som exempelvis konflikterna i Demokratiska republiken Kongo, Jemen och Etiopien.

Hur ser situationen ut för människor på flykt till Europa?

- Människor som flyr sina hem gör det nästan alltid i desperation. Samtidigt är flykten förenad med stora risker för liv och hälsa. De som flyr till Europa vandrar ofta långa sträckor där risken för att utsättas för fysiskt våld är hög. På grund av hårda inresekrav och osäkra resvägar till EU har över 22 000 människor drunknat i Medelhavet sedan 2014. Hittills i år har nästan 200 personer dött till sjöss mellan Libyen och Italien och över 3000 personer har skickats tillbaka till Libyen där de riskerar tortyr.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ETC ledare 22-04-11:

Rossana Dinamarca: Massflyktsdirektivet handlar inte om att hjälpa flyktingarna till sidans topp

Krigets våld i Ukraina kan inte beskrivas på något annat sätt än urskillningslöst. Civila beskjuts och bombas på sjukhus, medan de försöker ta sig genom humanitära korridorer för att evakueras. De bränns på bål eller avrättas med bakbundna händer och slängs i massgravar.

Under normala omständigheter hade de som idag flyr från kriget fått asyl och uppehållstillstånd i Sverige antingen som flyktingar eller alternativt skyddsbehövande. Men nu har EU:s länder skyddat sig mot det genom massflyktsdirektivet. Ett direktiv som går på tvärs med FN:s flyktingkonvention och därför aldrig borde få aktiveras.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ETC debatt 22-04-11:

Ukrainska flyktingar måste få chans att börja på SFI till sidans topp

Bilder av sönderbombade städer, utslagen infrastruktur och inte minst de senaste rapporterna om massmord på civila ger en föraning om att många ukrainare nog är här för att stanna - om inte för alltid så åtminstone en längre tid. Så erbjud dem språket, skriver SFI-läraren Daniel Lindeberg.

Låt mig först lugna konspirationsteoretiker och skingra andras eventuella misstankar: Jag talar inte i egen sak. Vi som arbetar med Svenska för invandrare (SFI) har ingen brist på invandrare att undervisa. Alla de flyktingar som kom hit under 2015 har ännu inte lärt sig svenska. Några har varit föräldralediga, andra kanske brottats med psykisk ohälsa från krigstrauman och kan först nu klara av att lära sig ett nytt språk. En tredje grupp - ofta kvinnor - har som konsekvens av långtidsarbetslöshet och diskriminering valt att satsa på en svensk utbildning som gör dem anställningsbara och på den utbildningsvägen är SFI första anhalten. På min egen arbetsplats har vi under många år jobbat nära vår maximala kapacitet.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Eskilstuna-Kuriren ledarkrönika 22-04-12:

Alex Voronov: Anders Ygeman har fel om regler för flyktingar - igen till sidans topp

Migrationsminister Anders Ygeman (S) och sanningen har stora svårigheter med att hitta varandra. Det hände när statsrådet hänvisade till en utvärdering av EBO-lagen som inte fanns. Det inträffade igen när han fick det till att Sverige har snart sagt Europas högsta ersättningar till asylsökande, vilket inte är sant.

I fredags var det dags igen, i en interpellationsdebatt i riksdagen med Maria Ferm (MP). Det handlade om villkoren för ukrainska flyktingar. Ferm vill att de ska folkbokföras, få etableringsplan, ges rätt att läsa svenska för invandrare med mera, precis som alla andra som ges rätt till skydd.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Katrineholms-Kuriren ledare 22-04-06:

Än en gång talar Ygeman osanning om flyktingar till sidans topp

Den mycket låga ersättningen till asylsökande har varit ett problem länge. Vuxna ensamstående får i dag 71 kronor per dag att leva på, om de inte bor på anläggning där måltider ingår. Om man delar hushåll med någon annan vuxen är det 61 kronor som gäller. För barn betalas mellan 37 och 50 kronor per dag, beroende på ålder.

En person som bor på anläggning där måltider ingår ska klara sig på en dagersättning på som mest 24 kronor (ensamstående).

Det är samma belopp i kronor som gällde när ersättningen infördes 1994, trots att priserna sedan dess har stigit med över 40 procent i genomsnitt och för hyreslägenheter med 100 procent.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Göteborgs-Posten 22-04-07:

Flyktingmottagandet kan inte stå och falla med ideella krafters välvilja till sidans topp

Den fasansfulla invasionen i Ukraina lämnar ingen oberörd. När behoven finns så frigörs engagemang. Inte för att staten eller kommunerna har gett civilsamhället något uppdrag, utan för att det mänskliga fungerar. Men nu måste ett system komma på plats som gör engagemanget uthålligt. Det behövs en tydlig ersättningsmodell så att fler vill upplåta plats för de ukrainska flyktingarna, skriver bland andra Emil Mattsson, Räddningsmissionen i Göteborg.

Alla delar vi det ukrainska folkets smärta, och många gör allt de kan för att ge stöd och hjälp. Mobilisering av hjälp och stöd sker överallt. Men hur gör man så att engagemanget ge resultat och bli uthålligt, och hur skaffar man fram tillräckligt med bostäder på så kort tid?

Fortfarande förhandlar regeringen, Migrationsverket och Sveriges kommuner och regioner (SKR) om ansvarsfördelningen för mottagandet och hur resurserna ska fördelas. Alla verkar överens om att vi den här gången ska försöka undvika misstagen från förra flyktingkrisen. Den här gången vill man undvika stora, ofta dyra, anläggningsboenden på landsbygden och i stället upplåta mer småskaliga boenden som är integrerade i landets städer och samhällen. Migrationsverket som statlig myndighet ska inte bära hela mottagandet, i stället bör kommunerna ha ansvaret. Och den här gången ska inte vissa kommuner mot sin vilja tvingas ta ett orimligt stort ansvar.

Obesvarade frågor

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sydsvenskan debatt 22-04-08:

"Permanenta Svenska-från-dag-ett för flyktingar." till sidans topp

Där det finns ett behov skapar vi verksamhet, snabbt och effektivt, skriver David Samuelsson, generalsekreterare för bransch- och intresseorganisationen Studieförbunden.

Kriget i Ukraina kan bli långvarigt. Många ukrainska flyktingar kan komma att stanna kvar i Sverige, av egen fri vilja eller för att de tvingas till det.

Dagens situation påminner om den stora flyktingströmmen 2015-2016. Då kunde studieförbunden snabbt göra en stor insats. Det är vi redo att göra igen.

Asylsökande får inte delta i SFI. Därför startade studieförbunden 2015-2016 cirklar i Svenska-från-dag-ett och Vardagssvenska och fick statligt stöd till det.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Nyheter 22-04-10:

"Upprepa inte misstagen med de ensamkommande" till sidans topp

Narkotikapolisen Lennart Karlsson: Det gick bra för de allra flesta jag mötte under tidigare stora flyktingströmmar. Men alltför många hamnade också i utanförskap. Delar av samhället stängde dörrar, medan de kriminella höll dem öppna. Den här gången måste resurser tillföras skolorna, vården och socialtjänsten. Alternativet kostar ännu mer.

I samband med den senaste flykting?krisen, 2015, kom ett stort antal ensamkommande barn och unga män till Sverige. Vårt samhälle var inte berett på de utmaningar som följde. Under efterföljande års politiska lamslagenhet och villrådighet tvingades poliser, socialarbetare och fritidsfältare bära unga traumatiserade människors växande frustration och hopplöshet på sina axlar.

Jag har arbetat som polis på Stockholms gator i över 30 år, främst mot narkotika. Den största delen av min tid har jag arbetat på samhällets skuggsida i de miljöer som ofta kallas öppna drogscener. Jag har tillbringat tusentals timmar i möten med de mest utsatta människorna, främst i området kring Sergels torg i Stockholm.

Citykvarteren har en naturlig dragningskraft och är en mötesplats för människor från hela staden, regionen och landet. Förklaringen är enkel. Platsen är central, många kommunikationer leder hit och det finns många spännande platser att uppehålla sig på. Men baksidan är att platsen i många avseenden också är en riskmiljö. Här samlas många människor med missbruk, psykisk ohälsa, hemlöshet och annan social utsatthet. Här frodas kriminalitet i form av narkotikahandel, sexhandel, rån, stölder och våldsbrott.

Kombinationen av människor i utsatthet och individer som vill utnyttja denna utsatthet utgör också en grundförutsättning för att vilsna och sökande unga riskerar att glida in i riskbeteenden, missbruk och kriminalitet. En särskilt utsatt grupp har alltid varit unga ensamkommande flyktingar och barn.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sydöstran insändare 22-04-12:

Insändare: Å ena sidan ... till sidans topp

Å ena sidan har vi en barnkonvention som vill sätta barnens bästa främst

Å andra sidan har vi asyllagstiftning som prövar ärendena utifrån föräldrarnas behov

Å ena sidan har vi en socialtjänst som griper in för att skydda barn

Å andra sidan har vi en myndighet som vill återförena offren med förövarna

Å ena sidan skriver myndigheten att det är till barnens bästa att få bli i Sverige

Å andra sidan vill man avvisa dem och helst så snart som möjligt

Å ena sidan finns en utveckling som säger att vi måste skydda barnen och sätta deras intressen före föräldrarna, Lex Lilla Hjärtat t ex

Å andra sidan tycks denna utveckling bara gälla vissa barn som finns i landet

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Picum 22-04-06:

Regularisation of undocumented migrants: How to make it work till sidans topp

Regularisation is any process through which someone can obtain a residence permit to stay in the country they already live in. People can apply for these procedures from inside the country, in contrast to residence and work permits which have to be applied for from another country.

Countries throughout the world, including in the EU, have regularised people living irregularly on their territory, either through temporary programmes or through ongoing mechanisms. Among the most recent regularisation measures adopted in the EU, we can cite programmes in Italy (2020), Portugal (2020) and Ireland (2022). Most EU member states have regularisation mechanisms for victims of crime, children or young people, seriously ill people or for people who cannot return to their country of origin.

Regularisation is a key policy tool to address the harm experienced by people when they are undocumented. But for regularisation to work effectively and fairly, it must meet several criteria.

1. Undocumented people themselves are able to apply, including children.

People should be able to apply independently. Regularisation mechanisms and programmes that are driven by or depend on employers or life partners can lead to exploitation. It often happens that employers charge their employees for sponsoring the application, or workers accept exploitative conditions because their application depends on their employer.

2. Civil society is involved from design, through implementation and evaluation.

Civil society organisations, including migrants' associations, are crucial partners for effective regularisations, and should be involved as such from the outset, in the design, implementation and evaluation of measures. This helps make sure regularisation schemes are effective, feasible and adapted to the local context.

3. The procedure is accessible.

(...)

Läs mer och hämta information om lyckade legaliseringar (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Göteborgs-Posten debatt 22-04-05:

Oacceptabelt att använda biståndet till flyktingmottagandet till sidans topp

Kriget i Ukraina sänder svallvågor långt utanför Europas gränser. Matpriserna har ökat dramatiskt och FN varnar för att upp till 30 miljoner fler människor kommer att lida av akut hungersnöd före sommaren. Samtidigt tar regeringen från det svenska biståndet, som ska gå till världens allra fattigaste, för att finansiera flyktingmottagandet. Det är oacceptabelt, skriver bland andra Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan.

Den socialdemokratiska regeringen måste inse att situationen i världen - skenande matpriser, hungersnöd på Afrikas Horn, förtrycket i Myanmar, katastrofen i Afghanistan, klimatkrisen - gör det omöjligt att låta biståndet betala för det nödvändiga mottagandet av flyktingar från Ukraina. Biståndsministern behöver stå upp för sitt uppdrag.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Anders Pedersen, Röda Korset, i Sdysvenska Dagbladet 22-04-05: "Låt inte biståndet utgöra en smidig handkassa för nationella utgifter." (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 22-04-08:

Interpellationsdebatt: Flyktingar som ordnar eget boende till sidans topp

Interpellation 2021/22:405 av Maria Ferm (MP)

Över 3 miljoner människor har hittills flytt från Ukraina. De allra flesta kommer till grannländer som Polen, Rumänien och Moldavien, men självfallet kommer många länder i Europa att ta emot ukrainska flyktingar. I EU behövs nu solidaritet gentemot människorna som tvingas på flykt undan Putins bomber och våld samt solidaritet gentemot alla medlemsstater. Det är genom att samarbeta och ta detta ansvar gemensamt som vi kan klara detta.

I Sverige anländer nu enligt Migrationsverket 4 000 personer från Ukraina dagligen, och många av dem hittar boende hos släkt och vänner. De som inte har sådana kontakter får hjälp av Migrationsverket att bo på Migrationsverkets upphandlade anläggningsboenden.

Miljöpartiet tycker att det är positivt att de som har kontakter här också kan ordna eget boende. Ofta är det viktigt för tryggheten och möjligheten att komma in i samhället. Det är också bra att det är självklart att personer som inte har några kontakter alls får hjälp av staten med detta. Miljöpartiet noterar också att Migrationsverket uppmanar hela samhället att hjälpa till med boendesituationen om de har möjlighet. För att mottagandet ska fungera nu när det kommer så många i behov av skydd från Ukraina är det uppenbart att rätten att ordna eget boende behövs.

Miljöpartiet vill värna eget boende. Att kunna välja var man vill bo är en viktig princip som ska gälla för alla. Självfallet är trångboddhet och fattigdom ett stort problem bland många nyanlända, men även anläggningsboenden är trångbodda, och det är till och med så (enligt de få och något daterade rapporter som finns) att personer som ordnar eget boende i något större utsträckning än de som bor i anläggningsboende får arbete och egen bostad.

(...)

Riksdagsdebatt med svar av statsrådet Anders Ygeman (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Norrköpings Tidningar insändare 22-04-04:

Avgör hårfärgen hur vi välkomnar flyktingar? till sidans topp

Under flyktingkrisen 2015 skrek många att Sverige var fullt och krävde ett flyktingstopp. Det uttrycktes hat, flyktingboenden brändes ner, REVA-projektet i kollektivtrafiken diskriminerade alla oss med svart hår och mängder av ungdomar slets ur skolor, familjehem och vänkretsar för att låsas in i förvar och deporteras till Afghanistan. Skrämmande få svenskar reagerade.

Nu gäller det Ukraina och plötsligt ska alla flyktingar få resa gratis och stanna på obestämd tid. Människor donerar saker och kläder, tar emot flyktingar i sina hem och vill ha öppna gränser. Värderingarna från 2015 har plötsligt omvärderats.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Malmöhus 22-04-07:

"De har ingen rätt att säga vem som är och inte är flykting" till sidans topp

Antalet människor på flykt som söker asyl i Sverige, väntas bli det högsta sen 2015.

För konstnären Alqumit Alhamad från Malmö, som flydde från Syrien och IS tortyr 2016, blir omhändertagandet av de Ukrainska flyktingarna en påminnelse om mottagandet han själv saknade när han flydde till Sverige.

Hans sexualitet och politiska konst gjorde honom till en måltavla när IS invaderade hans hemstad Raqqa i Syrien. Därför påbörjade han det han kallar för dödsresan till Europa, som han beskriver som värre än det han upplevt i sin hemstad Raqqa. Han säger att Europa tog det enda han hade haft kvar i Syrien, och det var hans värdighet.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Göteborgs-Posten ledare 22-04-09:

Peter Esaiasson: Flyktingpolitikens stora dilemma till sidans topp

Över en miljon svenskar har erfarenhet av att vara asylsökande eller anhörig till asylsökande. Den erfarenheten måste diskuteras.

Kriget i Ukraina påminner oss: Att söka asyl är en omskakande livshändelse. Omkring en miljon personer i Sverige - var tionde invånare - har erfarenheten eller har kommit hit som anhörig till en asylsökande. En erfarenhet som delas av så många behöver diskuteras, även av oss som inte delar upplevelsen.

Notera att en asylsökande inte finns med i folkbokföringen. Det är först när man fått uppehållstillstånd som man registreras som boende i Sverige. Det är därför Migrationsverkets begrepp "nyanländ" står för en person som beviljats uppehållstillstånd och som kommunplacerats.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sydsvenskan debatt 22-04-10:

"Beröm polackerna och ungrarna som erbjuder hjälp till ukrainare." till sidans topp

Det vore fantastiskt om européer visade samma medkänsla för syrier, afghaner och andra offer för krig som inte utkämpas i Europa. Men att de flesta inte gör det, ger ingen annan rätt att kalla dem för rasister eller vit makt-anhängare, skriver Ian Buruma.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har nästan 2,5 miljoner flyktingar tagits emot i Polen och över 350?000 i Ungern. Men 2015, när Angela Merkel var tysk kansler och sade ja till 1,1 miljoner asylsökande, cirka 40 procent av dem var syrier, då stängde Polen och Ungern sina gränser för människor på flykt från Mellanöstern.

Omsvängningen har väckt ilska, särskilt hos människor på vänsterkanten. Att möta arabiska asylsökare med tårgas och vattenkanoner, men ta emot ukrainare med öppna armar är inget annat än rasism eller rent av vit-makt-beteende, hävdar de.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

KULTUR, PERSONER, DIVERSE

Hälsinglands museum 2022:

8 april, online: Panelsamtal: Romer på flykt till sidans topp

I tider av krig och konflikt ökar spänningarna både mellan stater och människor. Marginalisering och utsatthet hos minoriteter växer. När Katarina Taikon lyfte frågan om romers utsatthet på 1960-talet var majoritetssamhällets kunskap fortfarande låg och hon förde kampen under hårt motstånd. Katarina Taikon blev en av de första att kräva politisk asyl för romska flyktingar som kom till Sverige, och detta under en tid då folkmordet på romer under Förintelsen ännu inte var erkänt. Romer är idag Europas största etniska minoritet, med erkänd minoritetsstatus. Romska grupper har långa historiska band till de flesta av Europas länder.

Rysslands invasion av Ukraina skapar idag nya flyktingströmmar. Vad händer med redan utsatta grupper och minoriteter, som den romska, när Ryssland nu invaderar ett grannland?

På internationella romadagen den 8 april speglar vi frågorna om den nya flyktingsituationen i Europa och hur det påverkar en minoritet som den romska. Deltagare i samtalet är:

Bagir Kwiek, sakkunnig i romska frågor, samhällsvägledare på Romano center i Göteborg och Sveriges läsambassadör 2019-2021. Bagir är just nu engagerad i aktioner för romska flyktingar i Ukraina, och står bakom ett upprop för att uppmärksamma romers utsatthet.

Angelica Ström, specialpedagog och dotter till Katarina Taikon.

Anders Kompass, f.d. diplomat och vik. Direktör för Institutet för mänskliga rättigheter

Erland Kaldaras, Romska kulturcentret i Malmö.

Samtalet leds av Lawen Mohtadi, författare till boken "Den dag jag blir fri - en bok om Katarina Taikon" samt regissör till filmen "Taikon".

Efter samtalet serveras soppa i museets café.

Samtalet kommer att sändas online via denna sida. (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

SvT 22-04- 10:

TV-film: Dansa min docka - migrationens vals till sidans topp

I en miniatyrvärld där karaktärer rör sig likt marionettdockor får vi möta oroliga asylsökande, arga aktivister och lydiga handläggare som alla följer stegen i migrationspolitikens vals. En film i regi av Jasmijn Kooijman från 2022.

Se filmen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

SvT Skåne 22-04-11:

Mohammad, Abdullah och Hava gör teater om att vara på flykt till sidans topp

Individuell Människohjälp i Lund sätter under våren upp teaterföreställningen Öppna Hjärtan - Kalla Handen som bygger på historier från personer som har flytt till Sverige och om deras kamp att få stanna kvar.

I klippet ovan kan du träffa några av skådespelarna som själva varit flyktingar.

Berättelser om flykt

Hava Gol Mozafari är en av skådespelarna och hon spelar Miriam Noori som hamnar i ett flyktingläger innan hon kommer till Sverige. Själv kom Hava till Sverige 2019, då från Iran men ursprungligen är hennes familj från Afghanistan.

- Det är inte min berättelse men den är väldigt lik min egen, säger hon.

Kriget i Ukraina väcker minnen

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FRA 22-04-07:

Widely-used child rights legal handbook now updated till sidans topp

The European Union Agency for Fundamental Rights (FRA), the Council of Europe and the European Court of Human Rights issue the second edition of their popular handbook on European child rights law.

The Handbook on European law relating to the rights of the child is a comprehensive and practical guide to European law in the area of child rights. It introduces legal practitioners, who are not specialists in child rights law, to the key issues.

The publication covers topics such as:

+ equality;

+ economic, social, cultural and civic rights and freedoms;

+ personal identity;

+ family life;

+ alternative care and adoption;

+ migration and asylum;

+ protection against violence and exploitation;

+ personal data and consumer protection;

+ children's rights within criminal justice and alternative proceedings.

The handbook will be useful for lawyers, judges, prosecutors, social workers, non-governmental organisations and other bodies confronted with legal issues in this area.

It seeks to raise awareness and improve knowledge of relevant standards set by the European Union and the Council of Europe, particularly through case law of the EU's Court of Justice and the European Court of Human Rights. Where relevant, it also refers to the European Social Charter, other EU and Council of Europe instruments and international UN treaties related to child rights.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot Special 22-04-06:

Historien om hur Sverige svängt om migrationen till sidans topp

Efter flyktingkrisen 2015 har Sveriges migrationspolitik varit historiskt åtstramad - sedan blev det krig i Ukraina. Hör om de tvära kasten och de avgörande ögonblicken.

Kriget i Ukraina är orsaken till den största flyktingvågen i Europa sedan andra världskriget - och just nu är de som flyr välkomna till Sverige. Alla de svenska riksdagspartierna röstade för det stora masskyddsdirektivet från EU.

- Det är svårt att säga vart det här tar vägen på lång sikt. Just nu är ju famnen öppen hos både staten och kommunerna, säger Pontus Mattsson, politikreporter på Ekot.

En av de som kommit till Göteborg är ukrainska Julia.

- Min mamma sa till mig att åka, för en av oss måste leva, säger Julia till Sveriges Radio.

Flyktingkrisen 2015

Under flyktingkrisen 2015 kom 163 000 personer till Sverige. Hör historien om Reinfeldts "öppna era hjärtan"-tal och Löfvens "mitt Europa bygger inga murar".

Men pressen på regeringen blev för stor - man fattade beslut om id-kontroller vid gränsen. Även Miljöpartiet, det parti som har varit allra mest flyktingvänligt, tvingades gå med på det. Dåvarande språkröret Åsa Romson, som var vice statsminister, kunde inte hålla tårarna tillbaka.

Det är stor skillnad mellan hur det gick till 2015 och i dag, menar David Miliband, vd och ordförande för International Rescue Committee.

- Sverige och Tyskland tog ett stort ansvar 2015. I dag är EU beredda och även om det inte ännu finns på plats ett tydligt direktiv om omfördelning. Ironiskt nog är det de länder, Ungern och Polen, som blockerade i EU, som nu tar ett stort ansvar, säger David Miliband.

Lyssna till podden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.