ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - 16 mars 2022
Asylnytt kommer ut 2-3 gånger per månad med nyheter i asylfrågor från nyhetsbyråer och tidningar, politiska organ, myndigheter och frivilligorganisationer. Nyhetsbrevet nedan och arkivet i högermenyn innehåller citat och referat, inga egna kommentarer. Källor, se nedan. (För praxisnotiser och redaktörens egna texter; se den grå rutan.)
- Senaste utgåvor:
- 19 juni
- 7 juni
- 18 maj
- 29 april
- 13 april
- 4 april
- 24 mars
- 16 mars
- 4 mars
- 15 februari
- 25 januari
- 31 december
- 10 december
- 22 november
- 4 november
- 18 oktober
- Denna utgåva är predaterad och publicerades den 21 juni 2022
SÖK BLAND RUBRIKERNA I DETTA NUMMER:
- NYA REGLER OCH LAGFÖRSLAG
- Regeringen föreslår möjlighet till id-kontroller på buss, tåg och passagerarfartyg
- Migrationsverket: EU har aktiverat massflyktsdirektivet
- Asylrättscentrum: Vanliga frågor om massflyktsdirektivet och asyl från Ukraina
- Proposition: Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring
- FLYKTINGGRUPPER FRÅN OLIKA LÄNDER, PRAXIS
- Från Etiopien/ UNHCR position on returns to Ethiopia
- Från Ryssland/ Andrei vågar inte bo kvar i Ryssland
- Från Ryssland/ Rysk flykting: Sanktionerna påverkar oss som försöker fly
- Från Ryssland/ Putins förtryck kan ge ryssar asyl i Sverige
- Från Syrien/ UNHCR: Eleven years on, mounting challenges push displaced to the brink
- Från Ukraina/ Över två miljoner har flytt från Ukraina, snabbaste sedan världskriget
- Från Ukraina/ Oksana lämnade Kiev för Sverige - sonen är kvar och krigar
- Från Ukraina/ Mariia flydde ukrainska Irpin ensam med sin dotter
- Från Ukraina/ Larmet från gränsen: Romer nekas hjälp i Ukraina
- Från Ukraina/ ENS: Stateless people and people at risk of statelessness displaced
- Från Ukraina/ UNHCR: Unaccompanied children fleeing conflict must be protected
- GRÄNSER: PASSAGE OCH HINDER
- Storbritannien/ Frontex deploys its own plane in the Channel
- Danmark/ Danmark avvisar ukrainska flyktingar - inreseregler stoppar genomresa
- MOTTAGANDE OCH BEMÖTANDE AV SKYDDSSÖKANDE
- Blekingeborna redo för att hjälpa flyende från Ukraina - flera frivilliga insatser
- Utanför Migrationsverket: Här hjälper ukrainare sina flyende landsmän
- Efter tolv dygn i Sverige: "Vår dröm om att återvända har krossats"
- Gratis tåg mot intyg för flyktingar i Sverige
- Volontärerna blir första mötet med Sverige
- Migrationsverket om flyktingströmmen: "Vi kommer att behöva hjälp från alla som vill"
- Region Gotland vill att Migrationsverket öppnar på ön
- Trycket på Migrationsverket ökar - "Omöjligt att komma in"
- Enorm kö till Migrationsverket i Märsta
- Efter sex dagars flykt - Natalia, 17, måste till fastlandet för att söka uppehållstillstånd
- Skolorna förbereder för tusentals ukrainska skolbarn
- Friskolor vill öppna för flyktingbarn: "Bra - om resurser tillförs"
- Flyktingar från Ukraina har samma rätt till hälso- och sjukvård som folkbokförda
- Ukrainaflyktingar ska få gratis akutvård i Region Kronoberg
- Fotbollsklubben anordnar träning för flyktingar - ett av många exempel på initiativ
- Många vill hjälpa ukrainska flyktingar - Göteborgs stad samarbetar med civilsamhället
- Migrationsverket: Mycket ansträngd boendesituation
- Justitiedepartementet: Uppdrag till Migrationsverket att uppföra tillfälliga boenden
- Migrationsministern: Vi behöver få fram 12 000 evakueringsplatser
- Asylboenden som misskött sig kan få nya kontrakt - "Klart bekymmersamt"
- Beskedet: Sveriges kommuner kan ordna över 14 000 platser
- Ukrainska flyktingar fick husrum i Simrishamn
- Asylboenden saknas på Gotland - men många privatpersoner vill hjälpa till
- EU:s nya flyktingbeslut lägger stort ansvar på kommunerna
- Civilministern: Alla kommuner inser allvaret
- Mikael Ribbenvik i Chefstidningen: "Vi är underdimensionerade för det som händer nu"
- Moldavien/ "Otrolig värme" mot flyktingar i Moldavien
- Moldavien/ Moldavien vädjar om stöd för att ta emot flyktingar
- Ungern/ Flyktingarna strömmar in i Ungern: "Lämnat allt"
- Slovakien/ Flyktingströmmen sätter press på Ukrainas grannländer
- Polen/ Polska vändningen - nu välkomnas flyktingar
- Polen/ Tusentals volontärer hjälper flyktingarna som kommer till Polen
- Österrike/ Unaccompanied children in Austria: "It's the beginning of a new crisis."
- Storbritannien/ Britter ska öppna sina hem för ukrainare
- ASYLUTREDNING OCH RÄTTSPROCEDUR
- Riksrevisionen: Långsam handläggning av asylmål
- Lång väntan på Migrationsdomstolen: "Bara äter och sover"
- Granskning: Resursbrist bakom väntan i asylmål
- Läkaresällskapet: Åldersbedömningar - läkares professionalitet och etik utmanades
- TVÅNGSMEDEL, HOT OCH DEPORTATIONER
- Statsministerns städerska utvisad - arbetsgivaren utreds fortfarande
- STÖD OCH SOLIDARITET
- Magnus hjälper flyktingar på plats i Polen: "Många är rädda"
- Startade egen insamling för krigsdrabbade - nu kör de till ukrainska gränsen
- De hämtar ukrainska flyktingar - inslag från alla delar av Sverige
- Migrationsverket: Människor behöver inte upplåta sina hem
- Allt fler öppnar sina hem för ukrainska flyktingar: "Vill hjälpa till"
- Öppna hemmet för flyktingar ett stort ansvar
- Unicef: Handbok: Möta barn på flykt
- EU:S FLYKTING- OCH GRÄNSPOLITIK
- RIF-rådet, 3-4 mars 2022: Det europeiska svaret på situationen i Ukraina
- Rådet beslutar enhälligt att införa tillfälligt skydd för personer som flyr från kriget
- ECRE / FARR: Om EU:s respons till flyktingar från och inom Ukraina
- EU-länderna beviljar flyende ukrainare skydd
- Statewatch: Frontex to boost border control efforts in Niger, Algeria and Libya
- Frontex: First humanitarian return flights by Frontex
- Statewatch: Deportations: overview of readmission cooperation in key countries
- ALLMÄNT OM MIGRATION, STATISTIK
- Ukrainska flyktingar riskerar falla offer för trafficking
- Över 4 000 flyktingar kommer till Sverige varje dygn
- UNHCR: Miljontals flyktingar kan bli fast i Ukraina - 70 000 till Lviv varje dag
- Allt fler ukrainska flyktingar når Västeuropa
- INTEGRATION OCH UPPFÖLJNING
- Få nyanlända kan bo kvar i kommunen - Cecilie: "En handfull lyckas"
- Få ensamkommande har klarat jobbkravet
- Mustafa Gholami fick sova på chefens kontor - riskerar att utvisas
- Flydde från Syrien - nu hjälper hon flyktingar från Ukraina på Restad Gård
- Grekland/ NGO: Recognised refugee returned, destitute, forgotten and undocumented
- DEBATT OCH PARTIPOLITIK
- Gustaf Grapengiesser: Migration är alltid en existentiell erfarenhet
- FARR: Välkomna flyende från Ukraina - liksom andra på flykt! (med flera kommentarer)
- Marie Söderqvist: Migrationsverket sviker flyktingarna från Ukraina
- (L): Ovärdigt låta flyktingar bo i tältläger, (S): Flyktingarna måste fördelas bättre
- Veronica Magnusson, Vision: "Så kan kommunerna klara flyktingmottagandet"
- Dzenan Sahovic: Inför hyresstöd för alla ukrainska flyktingar som hittar eget boende!
- Særlov for ukrainere er diskriminerende og kortsigtet
- Atefeh Sebdani: "Tydligt att vi särskiljer på vem som får komma in i Sverige"
- Farhad Jahanmahan, Cecilia Persson: Varför ses ukrainare som "riktiga" flyktingar?
- Farhad Jahanmahan, Cecilia Persson: Dras inte med i känslopolitiken
- Hanna Lemoine: Att syna vår egen rasism
- Lisa Pelling: Är bara vissa flyktingar välkomna?
- Zina Al-Dewany i debatt med Adam Cwejman: Skillnad på flyktingar och flyktingar?
- Arif Sulimani: Hyckleri att Sverige som nyss var fullt plötsligt har plats för flyktingar
- Henrik Jalallian: Den "långsiktiga" migrationspolitiken höll i ett halvår
- FN:s flyktingchef: "Andra flyktingar behöver samma gehör"
- Bernd Parusel: Why resettlement quotas cannot replace asylum systems
- Danska vändningen - om kritiserade "smyckeslagen"
- Forskare: Rapporteringen skiljer sig från andra konflikter
- SD: Asylstopp för alla utom ukrainare
- Åkesson vill hjälpa ukrainska flyktingar: "Vi är närområdet"
NYA REGLER OCH LAGFÖRSLAG
Infrastrukturdepartementet 22-03-15:
Regeringen föreslår möjlighet till id-kontroller på buss, tåg och passagerarfartyg
Rysslands invasion av Ukraina har lett till att Europa befinner sig i den största och snabbast växande flyktingkrisen sedan andra världskriget. Regeringen ser ett behov av att på nytt kunna införa id-kontroller vid resor till Sverige.
- Vi måste kunna säkerställa ordning och reda och det är viktigt att regeringen har de verktyg som krävs för att på ett ordnat sätt ta emot de som kommer till Sverige, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.
Regeringen gör bedömningen att situationen kan komma att bli så allvarlig att omedelbara åtgärder behöver vidtas för att upprätthålla lag och ordning och skydda den nationella säkerheten.
Den lag som möjliggjorde id-kontroller under den tidigare flyktingkrisen 2015 var en tillfällig lag som har upphört att gälla. Infrastrukturdepartementet remitterar därför ett förslag på en ny tillfällig lag med motsvarande bestämmelser.
Lagen ger regeringen möjlighet att vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet införa id-kontroller vid resor med bussar, tåg och passagerarfartyg till Sverige från utlandet, i syfte att upprätthålla lag och ordning eller skydda den nationella säkerheten.
Lagen föreslås vara tidsbegränsad i tre år från ikraftträdandet och ge regeringen befogenhet att besluta om en förordning om id-kontroller med en maximal giltighetstid på sex månader.
Regeringen föreslår i remissen att lagen träder i kraft den 8 april och att undantag ges för resor från eller via Norge.
- Regeringen har förståelse för att ett återinförande av id-kontroller påverkar den enskilda resenären och pendlaren. Det är därför viktigt att de inte används i större omfattning och under en längre tid än vad som är nödvändigt, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.
Läs mer (Extern länk)
SvT Skåne 22-03-15: Regeringen vill införa nya id-kontroller - Öresundspendlare påverkas (Extern länk)
SvT Skåne 22-03-15: Gränspendlare om förslaget om nya id-kontroller: "Förskräckligt" (Extern länk)
SvT Skåne 22-03-15: Regionledningen om nya id-kontroller: "Kommer straffa alla pendlare" (Extern länk)
innehållMigrationsverket 22-03-04:
EU har aktiverat massflyktsdirektivet
På torsdagen beslutade EU att aktivera massflyktsdirektivet. Det innebär att personer från Ukraina ska erbjudas ett omedelbart och tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsstater*.
Kriget i Ukraina har enligt UNHCR lett till att hittills 1 miljon människor sökt sig till EU och då främst grannländerna Polen, Ungern och Rumänien. Många reser också vidare till EU-länder längre väster- och söderut. Omfattningen av personer som lämnat eller väntas lämna Ukraina är orsaken till att massflyktsdirektivet har aktiverats - för första gången någonsin.
Det krävs ingen individuell prövning för att besluta om uppehålls- och arbetstillståndet. Tillståndet är tidsbegränsat.
De som omfattas av direktivet är personer som
+ är ukrainska medborgare och har varit bosatta i Ukraina före 24 februari 2022,
+ har uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande i Ukraina, eller
+ familjemedlemmar till de två ovanstående.
Vid ankomst till Sverige ska personerna identifiera sig, registreras, fotograferas och lämna fingeravtryck. I normalfallet räcker det för att få ett uppehålls- och arbetstillstånd i enlighet med direktivet.
Personer som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan när som helst välja att även söka asyl.
Även om ministerrådet nu fattat beslutet återstår en del juridiska frågeställningar, bland annat kring id-frågan. Migrationsverket följer frågan noga, och kommer att uppdatera informationen löpande.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Landinformation: Ukraina. Olika typer av ukrainska uppehållstillstånd (Extern länk)
UNHCR 22-03-04: UNHCR welcomes EU decision to offer Temporary Protection to Refugees fleeing Ukraine (Extern länk)
Asylrättscentrum 22-03-11:
Vanliga frågor om massflyktsdirektivet och att söka asyl från Ukraina
Vi får många frågor om massflyktsdirektivet och vad det betyder för personer som flytt från Ukraina. På den här sidan har vi samlat de vanligaste frågorna och svarat på dem. För att läsa svaret på en fråga, så klickar du på den frågan. Då syns svaret.
Vad betyder besluts- och verkställighetsstoppet?
Migrationsverket bestämde den 24 februari 2022 att stoppa alla utvisningar till Ukraina. De bestämde samtidigt att ha beslutsstopp för Ukraina. Det är ett tillfälligt stopp för alla beslut som rör asyl för Ukraina. Anledningarna till det är att säkerhetsläget har ändrats väldigt fort och Migrationsverket inte tycker att de har tillräckligt med information för att fatta beslut och att de inte vet hur det kommer att utvecklas i Ukraina.
Migrationsverkets beslutsstopp gäller bara asyl och inte ansökningar enligt massflyktsdirektivet eller andra ansökningar så som ansökningar om arbetstillstånd, studietillstånd, familjeåterförening eller liknande.
Vad är massflyktsdirektivet?
EU (Europeiska unionens råd) beslutade den 4 mars 2022 att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet. Det betyder att personer från Ukraina direkt ska kunna få tillfälligt skydd och uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsstater. Ansöker du i Sverige och omfattas av de som ska få tillfälligt skydd enligt direktivet så ska du snabbt få uppehålls- och arbetstillstånd.
Vem kan få uppehållstillstånd genom massflyktsdirektivet?
De som i nuläget kan få uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet är de som flytt från Ukraina, den 24 februari 2022 eller senare, på grund av de ryska väpnade styrkornas militära invasion. Det gäller:
a) Ukrainska medborgare som bodde i Ukraina före den 24 februari 2022.
b) Statslösa personer och personer som fått asyl i Ukraina före den 24 februari 2022. De måste också ha bott i Ukraina.
(...)
Läs alla frågor och svar /uppdateras fortlöpande/ (Extern länk)
Riksdagen 22-02-24:
Proposition: Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring
I propositionen lämnas förslag för att skärpa och förbättra de nuvarande reglerna om arbetskraftsinvandring. Förslagen syftar till att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare samt till att attrahera och behålla internationell kompetens och motverka s.k. kompetensutvisningar. Det handlar bl.a. om följande:
+ Ett nytt uppehållstillstånd införs för vissa högkvalificerade personer som vill söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att starta näringsverksamhet i Sverige.
+ Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete behöver inte återkallas vid ringa fall av avvikelse eller om en återkallelse med hänsyn till omständigheterna inte framstår som skälig.
+ Ett anställningsavtal ska krävas för att arbetstillstånd ska kunna beviljas.
+ Arbetsgivare kan åläggas en skyldighet att anmäla om anställningsvillkoren ändras och blir mindre förmånliga.
+ Arbetsgivare får föreläggas vid vite att lämna skriftlig uppgift till Migrationsverket om de villkor som gäller för utlänningens anställning.
+ Ett försörjningskrav införs vid anhöriginvandring kopplat till utländsk arbetskraft.
+ Brottet organiserande av människosmuggling utvidgas så att även tillstånd som har utfärdats på grundval av osanna uppgifter omfattas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022.
Hämta eller läs propositionen (Extern länk)
Följdmotion av Hans Eklind m.fl. (KD) (Extern länk)
Följdmotion av Tony Haddou m.fl. (V) (Extern länk)
Följdmotion av Rasmus Ling m.fl. (MP) (Extern länk)
av Jonny Cato och Martina Johansson (båda C) (Extern länk)
Följdmotion av Robert Hannah m.fl. (L) (Extern länk)
Följdmotion av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) (Extern länk)
Följdmotion av Ludvig Aspling m.fl. (SD) (Extern länk)
FLYKTINGGRUPPER FRÅN OLIKA LÄNDER, PRAXIS
UNHCR 22-03-15:
Från Etiopien/ UNHCR position on returns to Ethiopia
/Dokumentet innehåller avsnitt om olika regioner. Följande är utdrag från slutkapitlet:/
31. All claims of nationals and former habitual residents of Ethiopia seeking international protection should be processed in fair and efficient procedures in accordance with international and regional refugee law. UNHCR considers that persons fleeing any of the conflict situations in Ethiopia are likely to be in need of international refugee protection in accordance with Article 1(2) of the 1969 OAU Convention. In addition, persons fleeing any of the conflicts in Ethiopia may also meet the 1951 Convention criteria for refugee status.
32. Depending on the individual profile and circumstances of the case, exclusion considerations may need to be considered. Furthermore, to preserve the civilian character of asylum, States need to assess the situation of arrivals carefully so as to identify armed elements and separate them from the civilian refugee population.
33. As the situation in parts of Ethiopia may remain fluid and uncertain for some time to come, coupled with an unfolding humanitarian emergency in the country, UNHCR calls on States to suspend the forcible return of nationals and former habitual residents of Ethiopia originating from any areas that are affected by, or which remain fragile and insecure as a result of, military action and/or ensuing displacement, until the situation stabilizes. The bar on forcible return serves as a minimum standard and needs to remain in place, until such time, as the security, rule of law, and human rights situation has significantly improved to permit the safe and dignified return of those determined not to be in need of international protection.
34. In the current circumstances, with ongoing conflict and violence in parts of the country, large-scale internal displacement, and severe humanitarian needs, UNHCR does not consider it appropriate for States to deny persons from Ethiopia international protection on the basis of an internal flight or relocation alternative.
Läs eller hämta hela dokumentet (Extern länk)
Sveriges Radio Sameradion 22-03-08:
Från Ryssland/ Andrei vågar inte bo kvar i Ryssland
Den ryska aktivisten och samepolitikern Andrei Danilov söker asyl i Norge. Han säger att hans motstånd mot Ukrainakriget inte är förenligt med att bo i Ryssland.
"Vänner, jag är någonstans i Norge. Fallet är att jag befinner mig på en flyktingmottagning. Målet är att söka politisk asyl", säger en tydligt berörd Danilov i sin video som han la upp på i sociala medier under förra veckan.
Folkaktivisten Dmitrij Berezhkov, god vän till Danilov verifierar för NRK att Danilov söker asyl i Norge, och befinner sig på en asylmottagning och att videon är äkta.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio P3 22-03-09:
Från Ryssland/ Rysk flykting: Sanktionerna påverkar oss som försöker fly
Samtidigt som många flyr Ukraina, flyr många ryssar från Ryssland. En av dem är journalisten Julia som jobbar på den regimkritiska tv-kanalen Current time. Hon menar att sanktionerna påverkar det ryska folket mer än kriget.
"Sanktionerna drabbar den välutbildade medelklassen som är emot Putin och som nu försöker fly för sina liv", säger hon och berättar att en flygbiljett kostar lika mycket som två månadslöner.
Trots att hon själv är flykting vill hon hjälpa flyktingar från Ukraina och hon är osäker på om hon någonsin kan återvända till sitt hemland.
Hela inslaget (Extern länk)
TT / AB 22-03-11:
Från Ryssland/ Putins förtryck kan ge ryssar asyl i Sverige
Tusentals ukrainare flyr till Sverige undan kriget. Men även ryssar flyr - från ett allt mer totalitärt samhälle.
Med den senaste månadens utveckling kan mycket väl även ryssar komma att beviljas asyl i Sverige.
De senaste veckorna har i snitt ett tiotal ryska medborgare i veckan sökt asyl i Sverige. Men hundratals ryssar kommer varje dag till Finland, på flykt från ett land där det kan innebära fängelse att kalla ett krig för ett krig.
Mycket tyder på att fler kommer att vilja lämna landet där regimen nu sätter allt hårdare press på invånarna. Och en del av dem kan också komma till Sverige.
Och chansen att ryska medborgare bedöms behöva internationellt skydd och därmed beviljas asyl är större nu än före invasionen av Ukraina, enligt Rebecca Thorburn Stern, professor i folkrätt vid Uppsala universitet.
- Med tanke på den politiska utvecklingen, som blir allt mer repressiv, där bland annat yttrandefriheten och demonstrationsfriheten inskränks tror jag att det kan finnas starkare skäl nu, säger hon.
Risk vid hemvändande viktig
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
UNHCR 22-03-15:
Från Syrien/ Eleven years on, mounting challenges push many displaced to the brink
UNHCR, the UN Refugee Agency, appeals to the world to not forget or neglect the growing needs of displaced Syrians inside and outside the country, 11 years since the crisis began.
Syria remains the world's largest displacement crisis. More than 13 million people have either fled the country or are displaced within its borders.
Neighbouring and nearby countries require continued international support, having generously welcomed more than 5.6 million Syrian refugees - the vast majority worldwide. These countries are under increased financial pressure, especially in light of the devastating socio-economic impact of the COVID-19 pandemic. Refugees and host communities have been hit hard, losing livelihoods and facing surging prices for food and other necessities.
Today, most Syrian refugees in the region live in poverty. Prospects are dire for the most vulnerable among them, such as single mothers, children living without a caregiver, and people with disabilities. The situation is particularly dire in Lebanon, where over 90 per cent of Syrians live in extreme poverty, along with an increasing number of the communities that host them.
Children are dropping out of school to work. Early marriages are on the rise, especially among the most impoverished families. Improvements in access to education and health care are at risk of being eroded.
The situation would be worse still, but for a number of host countries taking positive steps such as allowing refugees access to the labour market, public health care and a range of other services. This has been achieved despite the large number of refugees hosted in these countries. Turkey continues to host the largest refugee population in the world, including over 3.7 million Syrians, while Lebanon and Jordan are among the countries with the highest number of refugees per capita globally.
(...)
Läs mer (Extern länk)
TT / AB 22-03-08:
Från Ukraina/ Över två miljoner har flytt från Ukraina
Över två miljoner människor har lämnat Ukraina på flykt undan den ryska invasionen.
Den ukrainska staden Lviv kämpar för att kunna ge mat och husrum till runt 200 000 flyktingar som kommit dit.
Före kriget bodde 700 000 människor i Lviv, som ligger i västra Ukraina några mil från gränsen till Polen. Nu har staden tagit emot runt 200 000 flyktingar från andra delar av landet som har drabbats hårt av angreppet.
- Kvinnor, barn och äldre som har gömt sig från artilleribeskjutning och bombningar har tvingats fly sina hem. Vi tar emot alla och ger mat och allt som är nödvändigt. Men tågen fortsätter att gå och antalet växer, säger stadens borgmästare Andrij Sadovji i ett videouttalande, rapporterar CNN.
Nu härbärgeras flyktingar i skolor, sporthallar, sjukhus och kyrkobyggnader.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Aftonbladet 22-03-08: Humanitära korridorer har öppnats - här flyr civila kriget (Extern länk)
TT / AB 22-03-14: Över 2,8 miljoner ukrainska flyktingar (Extern länk)
SVT Nyheter 22-03-09: UNHCR: Snabbaste utvecklingen sedan andra världskriget (Extern länk)
Aftonbladet 22-03-08:
Från Ukraina/ Oksana lämnade Kiev för Sverige - sonen är kvar och krigar
Utanför Migrationsverket ringlar kön lång av ukrainare som flytt kriget.
Kvinnor håller hårt om barnen i sina famnar medan fäder och söner lämnats för att försvara Ukraina.
- Allt jag vill är att åka hem, säger Oksana, 49.
Kön utanför Migrationsverkets kontor i Sundbyberg utanför Stockholm ringlar sig runt byggnaden. Oksana står mitt i den och värmer händerna runt en pappersmugg med kaffe. Hon kom till Sverige i går med färjan från Polen.
- Ukraina nu är fruktansvärt, det är bomber och raketer överallt. Många har dött och ännu fler har förlorat sina hem, säger hon.
Hon har kommit hit utan sin familj. Men i kön står hon tillsammans med en vän, de tröstar varandra.
- Min son och min man är kvar i Kiev. De är i militären och måste stanna kvar och försvara Ukraina.
Vill återvända
Tillfälligt är hon trygg i Sverige och söker asyl vid Migrationsverket. Men så snart det är möjligt vill hon tillbaka till Ukraina och sitt hem.
- Jag vill inget annat än att åka hem, men först när kriget är slut.
Oksana är inte ensam om att vilja återvända till Ukraina. Längre bak i kön står Olha, 55, tillsammans med sin dotter Myroslava, 32, som är bosatt i Sverige. De skojar med varandra och dricker varm choklad.
Strax innan kriget bröt ut reste Myroslava till Kiev för att hälsa på sin mamma som var sjuk.
- Mamma ville ha hjälp, det var ingen som förstod då att kriget skulle bli verklighet, säger hon.
Bara några dagar senare tvingades de fly tillsammans.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-08: Här säger papporna hejdå till sina barn (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-12:
Från Ukraina/ Mariia flydde ukrainska Irpin ensam med sin dotter
Bilden av flyktingarna som söker skydd under den bombade bron i Irpin har spridits över hela världen.
För Mariia och hennes dotter Maja, drygt två år gammal, började flykten till Sverige vid den bron.
- Jag ville aldrig fly, men till slut blev vi tvungna, säger Mariia Caglar.
När den ryska invasionen började låg Mariia Caglar och hennes dotter Maja och sov, som de flesta ukrainare. Hon vaknade av att mobilen ringde oavbrutet. När hon tog upp den förstod hon vad som hade hänt tidigt på torsdagsmorgonen.
- Vi trodde aldrig att det skulle bli krig. Inte 2022 i Europa, säger Mariia.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT 22-03-11: Hör Daria berätta om flykten ut ur Ukraina (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-12: Läraren Olena och flykten från Irpin - fem bilder som skakat världen (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-11:
Från Ukraina/ Larmet från gränsen: Romer nekas hjälp i Ukraina
Romer i Ukraina behandlas sämre av lokala hjälporganisationer på plats än andra ukrainare.
Det säger Bagir Kwiek som är samhällsvägledare på Romano center i Göteborg.
"Man har en lång historia av antiziganism i Ukraina", berättar han i inslaget.
Hela inslaget (Extern länk)
European Network on Statelessness 22-03-10:
Från Ukraina/ Stateless people and people at risk of statelessness forcibly displaced
The last census in Ukraine recorded 82,550 stateless people, and UNHCR estimated there to be at least 35,000 stateless and people with 'undetermined nationality' in 2021.
Other sources suggest there could be many thousands more including a significant proportion of the Roma population as well as children born in Crimea, Luhansk and Donetsk since 2014. People fleeing the conflict in Ukraine who are stateless or at risk of statelessness may face significant extra barriers when seeking safety abroad because of their lack of nationality or lack of civil documentation. It is imperative to ensure that they are afforded equal access to protection and that their rights are guaranteed.
In this new briefing, we explain why statelessness is important in the Ukraine refugee response and how frontline responders can identify statelessness as well as avenues for stateless people to access protection, support, and services. The briefing also makes a series of recommendations to the EU, European States, international agencies and NGOs to ensure that routes to protection for stateless people from Ukraine.
We are compiling a list of organisations providing advice to stateless people fleeing Ukraine and we have created a special page on our website which we intend to update with resources as the situation develops. Please share this and get in touch if you would like us to add additional information.
The briefing draws on information from ENS members and partners working on the ground to provide assistance to people fleeing Ukraine in neighbouring countries as well as the Statelessness Index.
Hämta rapporten (Extern länk)
UNHCR 22-03-07:
Från Ukraina/ Unaccompanied children fleeing conflict must be protected
In the past week, more than one million refugees have been forced to flee Ukraine seeking safety and protection. Hundreds of thousands of them are children. Amongst those fleeing, many are unaccompanied or have been separated from their parents or family members.
Children without parental care are at a heightened risk of violence, abuse and exploitation. When these children are moved across borders, the risks are multiplied. The risk of trafficking also soars in emergencies.
UNICEF and UNHCR urge all neighbouring and impacted countries to ensure the immediate identification and registration of unaccompanied and separated children fleeing from Ukraine, after allowing them access to their territory.
States should offer safe spaces for children and families immediately following border crossings, and link these to national child protection systems. The current emergency also necessitates rapidly expanding the capacity of emergency care arrangements with screened caregivers as well as other critical services for the protection of children, including against gender-based violence, as well as family tracing and reunification mechanisms.
For children who have been displaced across borders without their families, temporary foster or other community-based care through a government system offers critical protection. Adoption should not occur during or immediately after emergencies. Every effort should be made to reunify children with their families when possible, if such reunification is in their best interest.
(...)
Läs mer (Extern länk)
UNHCR 22-03-08: UNHCR's Grandi praises Europe's welcome for Refugees fleeing Ukraine (Extern länk)
GRÄNSER: PASSAGE OCH HINDER
Frontex 22-03-15:
Storbritannien/ Frontex deploys its own plane in the Channel
Since the beginning of March, Frontex has deployed the Dornier DO328-100 airplane to support France and Belgium in patrolling their coastline. The agency helps the national authorities detect unauthorised border crossings towards the United Kingdom, dismantle criminal activities such as migrants smuggling, and prevent people from putting lives at risk.
The aircraft is equipped with a wide range of surveillance sensors, such as the maritime patrol radar and a thermal camera. Thanks to its communication equipment, the plane can stream live video and other data directly to Frontex Situation Centre where dedicated experts monitor the situation at the borders round the clock.
If requested by the national authorities, the aircraft and its crew members have the necessary equipment and training to get involved in search and rescue operations by providing technical and operational assistance.
The operation on the coastline started in December 2021 to prevent the rising number of sea crossings. This route has experienced a high number of illegal crossings.
Läs mer (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-15:
Danmark/ Danmark avvisar ukrainska flyktingar - inreseregler stoppar genomresa
Ukrainska flyktingar har avvisats av Danmark vid gränsen till Tyskland, det rapporterar Danmarks Radio.
Anledningen är de danska inresereglerna - det krävs biometriskt pass med elektroniskt chip för att komma in i landet eller att man tänker söka asyl i Danmark.
De flyktingar som saknar ett sådant pass och vill resa vidare till Sverige kan således avvisas vid gränsen.
Hela inslaget (Extern länk)
MOTTAGANDE OCH BEMÖTANDE AV SKYDDSSÖKANDE
SvT Blekinge 22-03-05:
Här står Blekingeborna redo för att hjälpa flyende från Ukraina
Under lördagen anlände flyktingar från Ukraina med färjan från Polen. På plats i hamnen fanns flera personer som förutom mat också erbjöd sovplats till de som anlände.
- Det är fantastiskt hur folk har slutit upp. Det är ett hundratal familjer här i Karlskronatrakten, som har öppnat sina hem och erbjudit hjälp, säger prästen Sanna Lindersson, som var en av de som fanns på plats.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Norrbotten 22-03-07: 50 flyktingar har nått Boden: "Det är mycket smärta och tårar" (Extern länk)
Sveriges Radio Östergötland 22-03-08: I natt: 16 flyktingar från Ukraina räddades till Östergötland (Extern länk)
Sveriges Radio Stockholm 22-03-09: Lena skänker dricka och blöjor till flyktingar: Jag är väldigt rörd (Extern länk)
Sveriges Radio Gotland 22-03-09: De packar välkomstgåvor till flyktingbarn: "Ska skänka glädje i en svår situation" (Extern länk)
Sveriges Radio Halland 22-03-14: Röda korsets lokal fylldes med gåvor - Linnea kom med gosedjur (Extern länk)
Sveriges Radio Västmanland 22-03-14: Insamling fick stänga - intresset var för stort (Extern länk)
SvT Blekinge 22-03-08: Hjälper flyktingarna varje dag - eldsjälen samlar Blekinges insatser (Extern länk)
Sveriges Radio Malmöhus 22-03-07:
Utanför Migrationsverket: Här hjälper ukrainare sina flyende landsmän
Skånebaserade ukrainare har skapat en improviserad hjälpcentral vid Migrationsverket på Jägersro i Malmö, dit många krigsflyktingar har kommit.
En av volontärerna är limhamnsbon Maria Osipova som väntar sin egen familj till Sverige på måndagskvällen.
"Vi har samlat 300 personer i vår Facebook-grupp på några dagar...så jag tror vi har hjälpt många", säger hon.
Hela inslaget (Extern länk)
Dagens Nyheter 22-03-12:
Efter tolv dygn i Sverige: "Vår dröm om att återvända har krossats"
Efter tolv dygn i Sverige växer familjen Melnyks förtvivlan. De har sökt asyl och hittat ett boende - men hoppet om att snart kunna återvända hem har krossats.
- Putin kommer aldrig att ge sig. Som det ser ut nu har vi ingenting att åka tillbaka till, säger Ludmila Melnyk, 52, från Charkiv.
Det har snart gått två veckor sedan Ludmila Melnyk och sju av hennes barn kom till Sverige efter att ha flytt hemstaden Charkiv i östra Ukraina. Det har varit två veckor av djup förstämning och bottenlös oro.
- Vi lever som i två parallella världar, men ingen av dem känns verklig. I den ena måste vi hantera alla våra känslor, i den andra måste vi ha fullt fokus på alla svåra, praktiska frågor, säger Anastasiia Melynk, 25, den äldsta dottern i familjen.
Det var hemma hos henne i Sundbyberg som Ludmila Melnyk och de sju syskonen - som är mellan 8 och 22 år - landade efter den fyra dagar långa flykten i bil från Charkiv i östra Ukraina. DN träffade familjen dagen efter att de anlänt.
Sedan dessa har vissa saker har fallit på plats. Ludmila och de sju barnen har kunnat flytta in i ett hus i Tumba som en privatperson upplåtit åt dem.
- Jag vet inte vad jag ska säga, det är helt fantastiskt. Vi har allt vi behöver i huset, kastruller, lakan, handdukar, säger Ludmila.
I början på nästa vecka ska tvillingarna Sevastian och Artem, 8, Deniel, 10, Elena 14, och Tanyna, 16, skrivas in i skolan i Botkyrka. Olga, 22, som är nyutexaminerad tandläkare söker jobb och Maria, 19, som studerar programmering, letar efter någon form av praktik.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-13:
Gratis tåg mot intyg för flyktingar i Sverige
På flera håll i Europa kan flyktingar från Ukraina åka tåg. Svenska SJ har inte varit lika tydliga.
Men nu säger bolaget att människor på flykt får åka gratis tåg även genom Sverige.
Däremot ska de skaffa ett intyg från SJ om att de verkligen är på flykt, säger Tobbe Lundell, presschef på SJ.
Hela inslaget (Extern länk)
TT / Nyheter24 22-03-13:
Volontärerna blir första mötet med Sverige
Hon sätter sig på knä och ger ett barn ett gosedjur - medmänsklighet behöver inte vara svårare än så. När en Polenfärja lastad med 380 ukrainska flyktingar lägger till i ett iskallt Karlskrona är det volontärerna som hälsar välkomna till Sverige.
- Jag vill ju göra något. Man kan inte bara gå omkring och tänka, säger Anki Johansson, som den här veckan har varit i Verköhamnen i Karlskrona varje morgon och varje kväll.
Medan färjan lägger till drar hon fram kundvagnar som fylls med blöjor, filtar, godis och gosedjur. Andra kommer med kaffe och te, mackor och vattenflaskor. Via en Facebookgrupp stämmer volontärerna av kring vad som bäst behövs.
Allt är improviserat på nolltid och likadant ser det just nu ut i andra svenska färjehamnar, som Ystad, Trelleborg och Nynäshamn.
Vilsna och sammanbitna
När ukrainarna från färjan passerat gränskontrollen blir det tydligt varför det behövs. Vissa är sammanbitna, andra ser mycket vilsna ut. Många vet inte var de ska hamna och deras första timme i Sverige blir smått kaotisk.
- Jag ska åka till Malmö, hur tar jag mig dit?
- Jag måste ringa ett samtal, var kan jag köpa kontantkort?
Volontärerna svarar på frågor och löser problem. De skjutsar till tågstationen, lånar ut sina mobiler och ordnar tillfällig övernattning i privata hem när det behövs.
Känner ingen i Sverige
Alina Sibai huttrar i marssolen, när hon väntar på att få åka iväg med Migrationsverkets buss tillsammans med sin man, som är syrisk medborgare och därför fick tillstånd att lämna Ukraina.
Hon kommer från den sönderbombade staden Charkiv, där hon den sista tiden före flykten den 5 mars levde i ett underjordiskt garage, eftersom det var livsfarligt att bo i 25-våningshuset där hon har sitt hem.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-08:
Migrationsverket om flyktingströmmen: "Vi kommer att behöva hjälp från alla som vill"
Två miljoner flyktingar på två veckor. Det kan jämföras med de 1,5 miljoner som EU tog emot under 2015 och 2016. Det kommer att bli en utmaning även för Sverige, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik i SVTs Aktuellt på tisdagen.
Sedan krigets början fram till klockan 18 på tisdagen har 3500 ukrainare sökt asyl i Sverige. Av dessa har 900 fått hjälp av Migrationsverket med att hitta boende. Men alla som anländer syns inte i statistiken, eftersom de inte behöver söka asyl för att stanna i landet.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Blekinge 22-03-09: Sovplats på äldreboende till 17 flyktingar från Ukraina (Extern länk)
Aftonbladet 22-03-11: Hjälp flyktingar från Ukraina med boende i Sverige (Extern länk)
SvT Östnytt 22-03-15:
Region Gotland vill att Migrationsverket öppnar på ön
Antalet flyktingar från Ukraina som anländer till Gotland ökar stadigt.
I ett brev till Migrationsverket vill nu regionledningen framhäva bristen att det inte finns någon närvaro från Migrationsverket på ön.
- Just nu behöver vi alla hjälpas åt genom att förenkla så långt det går för de flyktingar som kommer till oss på Gotland.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Gotland 22-03-22: Migrationsverket bjuder in Region Gotland till möte (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-09:
Trycket på Migrationsverket ökar - "Omöjligt att komma in"
Över två miljoner människor har hittills tvingats fly kriget i Ukraina. Tusentals har sökt sig till Sverige och trycket på Migrationsverket är hårt.
- Vi ska försöka ta oss till en annan stad för att få hjälp, säger Shanna som rest till Stockholm med sin svärdotter och barnbarn.
Migrationsverket i Sundbyberg utanför Stockholm har för andra dagen i rad fått skicka hem alla som väntat i den långa kön utanför, den här gången redan på förmiddagen. Personal i gula västar med myndighetens logga kommer ut och ropar att alla måste gå hem och komma tillbaka imorgon.
Efter krigets utbrott beslutade EU:s medlemsstater om att aktivera massflyktsdirektivet som innebär att ukrainska medborgare kan få tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige. Trots att de flesta flyktingar kommer till grannländerna Moldavien, Rumänien och Polen är det många som söker asyl i Sverige.
Allen, en kvinna som flytt Kiev med sin dotter, mamma och mormor hann få hjälp med sin ansökan innan Migrationsverket inte kunde ta emot fler.
- Nu ska jag hjälpa andra ukrainare som nyss kommit hit, säger hon.
"Omöjligt att komma in"
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Stockholm 22-03-08: De bjuder på fika vid kön till Migrationsverket (Extern länk)
SvT Halland 22-03-08: 150 ukrainska flyktingar per dag söker sig till Migrationsverket i Västsverige (Extern länk)
Sveriges Radio Örebro 22-03-09: Problem för flyktingar i Örebro: "Det är horribelt" (Extern länk)
Sveriges Radio Stockholm 22-03-15: Nelia köar utanför Migrationsverket - har väntat i fyra dagar (Extern länk)
Sveriges Radio Malmöhus 22-03-15: Vasili från Ukraina: Vi köade i timmar ändå fick vi inte registrera oss (Extern länk)
Sveriges Radio Kristianstad 22-03-11: Volontärer kritiska till Migrationsverkets regler (Extern länk)
Expressen 22-03-14:
Enorm kö till Migrationsverket i Märsta
Människor vittnar om stora folkmassor och långa väntetider till Migrationsverket i Märsta, när många söker skydd efter flykten från Ukraina.
- Det är ett extraordinärt läge, bekräftar Pierre Karatzian vid Migrationsverkets presstjänst.
Expressen har tidigare rapporterat om en kaosartad situation på Migrationsverkets servicecenter i Sundbyberg - dit flera hundra enligt polisen köade under förra veckan för att söka skydd. Många kommer enligt polisen från Ukraina.
Nu kommer rapporter om köer, långa väntetider och bristande organisation på Migrationsverkets lokaler i Märsta. Inge Johansson är där med sin ukrainska svärmor som flytt kriget, och ytterligare två ukrainska vänner som kom till Sverige för en vecka sedan och bor hos Inge och hans fru.
- Folk är irriterade och informationen är nästan obefintlig. Man får nysta litegrann och vi hör ryktas om att det delas ut någon form av biljetter till familjer, säger han strax före lunchtid på måndagen.
"Rört oss 20 meter"
Inge Johansson och hans anhöriga hade fått höra ryktesvägen att en ytterligare mottagning öppnats i Märsta.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-15: Långa köer till Migrationsverket - 1700 ansökningar på en dag (Extern länk)
Sveriges Radio Gotland 22-03-14:
Efter sex dagars flykt - Natalia, 17, måste till fastlandet för att söka uppehållstillstånd
Ukrainska flyktingar som kommit till Gotland måste resa till fastlandet för att söka uppehållstillstånd.
17-åriga Natalia Serhiichuk har flytt med sin familj från Ukraina och bor nu hos släktingar i Lärbro och blev chockad när hon fick veta att de måste resa vidare.
"Vi är väldigt trötta, vi vill bara ha det lugnt i trygghet", säger hon.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Gotland 22-03-14: Civilministern om att ukrainska flyktingar måste resa till fastlandet: "Inte rimligt" (Extern länk)
Sveriges Radio Västerbotten 22-03-16: 50 mil för att söka uppehållstillstånd för ukrainare i Umeå (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-11:
Skolorna förbereder för tusentals ukrainska skolbarn
Tusentals ukrainska skolbarn beräknas behöva tas om hand i den svenska skolan. Nu förbereder kommunerna sig för att skala upp mottagandet på samma sätt som under flyktingvågen 2015.
- Vi har inte något tak utan planerar för ett scenario där det kommer väldigt många elever, och vi får bara lösa det, säger Åza Jarlsdottter, enhetschef för mottagningsenheten i Norrköpings kommun.
Alla barn i skolåldern som får uppehållstillstånd enligt massflyktingsdirektivet har rätt att få en plats i en svensk skolklass inom två månader. En tidsram som kan bli svår att hålla om det kommer väldigt många samtidigt, enligt Åza Jarlsdotter.
- Då får man se om det går att ordna tillfälliga lösningar. Just nu håller vi på att leta efter en annan lokal och har även jobbannonser ute där vi söker personal som talar ukrainska. Vi har också möjlighet att omfördela personal från annan verksamhet.
84 ensamkommande
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Skolvärlden 22-03-08:
Friskolor vill öppna för flyktingbarn: "Bra - om resurser tillförs"
Friskolornas riksförbund vill att regeringen ger friskolor möjlighet att ta emot ukrainska flyktingbarn.
- Positivt. Jag tror att det finns en ökad vilja bland friskolornas aktörer att visa att man är villiga att ta ett ansvar för hela utbildningsväsendet och alla barn i det, säger LR:s styrelseledamot Robin Smith.
Sedan kriget i Ukraina bröt ut 24 februari har, fram till i söndags, 781 ukrainska barn sökt asyl i Sverige, enligt Migrationsverket. Nu uppmanar Friskolornas riksförbund regeringen att snarast möjliggöra för friskolor att ta emot nyanlända elever - även om eleverna skulle gå före skolornas egna köer.
- Många av våra medlemmar vill gärna hjälpa till i den förfärliga situation som många människor befinner sig i, säger vd Ulla Hamilton till Sveriges Radio.
I spåren av den tidigare flyktingkrisen beslutade riksdagen under hösten 2016 att införa en frivillig kvot för friskolorna; upp emot fem procent av platserna kunde avsättas för nyanlända elever vid sidan av vanliga köer. Men den kvoten upphörde att gälla vid årsskiftet och nu vill Friskolornas riksförbund att den öppnas igen, även denna gång byggd på frivillighet. Om man vinner gehör för sitt förslag är ännu oklart.
Utökad verksamhet
Robin Smith är gymnasielärare i engelska och svenska på friskolan Viktor Rydberg i Stockholm. Han är också ledamot i LR:s förbundsstyrelse.
- Förra vändan var Friskolornas riksförbund också tydligt med att det inte skulle behöva påverka köplatsen för andra elever, att det handlade om en utökad verksamhet. Jag vet inte om det är fallet den här gången.
Han påminner om att Lärarnas Riksförbund vill se en reformerad antagning och tycker i grunden inte om kösystemet.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Region Sörmland 22-03-10:
Flyktingar från Ukraina har samma rätt till hälso- och sjukvård som folkbokförda
Region Sörmland erbjuder flyktingar från Ukraina vård på samma villkor som sörmlänningar. Ett beslut som går i linje med den syn som sedan länge finns i Sörmland vad gäller att ge människor i nöd stöd och hjälp.
- Region Sörmland har tidigt tagit ställning för asyl- och papperslösa personers rätt till vård och tandvård. Självklart gäller detta även för flyktingar som nu kommer från Ukraina, säger Monica Johansson (S), regionstyrelsens ordförande.
Redan 2011 fattade dåvarande landstingsstyrelsen beslut om att ge asylsökande och papperslösa som stadigvarande uppehåller sig i Sörmland samma rätt till hälso- och sjukvård, tandvård samt habilitering och hjälpmedel som för personer som är folkbokförda i Sörmland oavsett ålder.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Östergötland 22-03-05: Flyktingar ska erbjudas vaccin - regionen är redo (Extern länk)
Sveriges Radio Kristianstad 22-03-09: Ukrainska flyktingar får vård som om de vore asylsökande (Extern länk)
Sveriges Radio 22-03-14: Ukrainska flyktingar ska få hälsoundersökning (Extern länk)
Sveriges Radio Väst 22-03-14: Mobilt team ska åka ut till flyktingar - och erbjuda vaccin (Extern länk)
Sveriges Radio Kronoberg 22-03-16: Ukrainare på flykt kan vaccineras mot covid på Migrationsverket (Extern länk)
Sveriges Radio Kronoberg 22-03-16: Gratis akut sjukvård och tandvård till ukrainare innan asyl (Extern länk)
Sveriges Radio Kristianstad 22-03-21: Svår utmaning att vaccinera flyktingar (Extern länk)
SvT Småland 22-03-15:
Ukrainaflyktingar ska få gratis akutvård i Region Kronoberg
Flyktingar som kommer från Ukraina och som behöver akut sjukvård, tandvård och mediciner ska kunna få det gratis. Det beslutade regionstyrelsen i Region Kronoberg under tisdagen.
- De flyktingar som kommer från Ukraina och inte hunnit söka asyl kommer få nödvändig sjukvård, tandvård och medicin som de behöver akut. De kan ju komma hit en fredagskväll och migrationsverket öppnar inte förrän på måndagen och då måste vi lösa den akuta sjukvården, säger Mikael Johansson (M) regionstyrelsens ordförande i Region Kronoberg.
Klubbas inom kort
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Örebro 22-03-13:
Fotbollsklubben anordnar träning för flyktingar
Det finns ett stort engagemang för hjälpa flyktingar som flytt från kriget i Ukraina.
I Karlskoga kommer fotbollsklubben KB Karlskoga på onsdag att anordna fotbollsträning för de barn och unga som nu bor på hotellet.
"Fotboll är ett sätt att aktiveras och känslan är att de behöver aktiveras och inte bara sitta på ett hotell.", säger Thomas Bovall Karlsson som är ungdomsansvarig i klubben.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Västernorrland 22-03-14: Många vill bli volontärer i Sundsvall (Extern länk)
Sveriges Radio Västmanland 22-03-15: Stadsmissionen hjälper till att ta emot flyktingar från Ukraina (Extern länk)
Sveriges Radio Västernorrland 22-03-15: Hela Mellansel tycks vilja hjälpa till (Extern länk)
Sveriges Radio Stockholm 22-03-21: Bosse hjälper ukrainska flyktingar - lånar ut campingstugor (Extern länk)
Sveriges Radio Gotland 22-03-21: Solrosi ordnar hemsida med jobbannonser på ukrainska (Extern länk)
Sveriges Radio Sörmland 22-03-21: "Vi har bidragit med pengar - men vill bidra med mer rent konkret" (Extern länk)
Sveriges Radio Malmöhus 22-03-21: Bjuvs kommun: Hör inte av er till oss just nu - vänd er till frivilliga (Extern länk)
Sveriges Radio Jönköping 22-03-23: Projektledaren: "Vi har fått nästan 1 000 erbjudanden om hjälp" (Extern länk)
Vårt Göteborg 22-03-15:
Många vill hjälpa ukrainska flyktingar
"Vi märker ett stort intresse från civilsamhället". Vårt Göteborg ringde upp Ingela Andersson, enhetschef på socialförvaltningen Centrum och Göteborgs Stads kontaktperson gentemot civilsamhället. Hur samarbetar Göteborgs Stad med civilsamhället i flyktingmottagandet?
- Det gör vi på många olika sätt. Men just nu handlar det mycket om att inventera vilka möjligheter som finns. Vi har kontakt med människor som vill hjälpa till med boende. Stämmer av med de organisationer som har många volontärer om det finns människor som vill hjälpa till och med vad. Vi undersöker också var det finns språkkunskaper som behövs nu.
- Vi märker av ett stort intresse från civilsamhället och från enskilda människor som vill hjälpa till, både med boende och andra insatser. Och civilsamhället kommer kunna spela en viktig roll genom att hjälpa människor på plats, men vi ser det som på lite längre sikt. I dagsläget handlar det mest om inventering om resurser och möjligheter.
Vad är Göteborgs Stads ansvar?
- Göteborgs Stad har ett ansvar när det gäller ensamkommande flyktingbarn. Men vi har också ett ansvar om det behövs akut nödbistånd. Då hjälper vi till där i den akuta situationen innan det slussas vidare till Migrationsverket.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Migrationsverket 22-03-11:
Mycket ansträngd boendesituation
Den snabba ökningen av personer som ansöker om skydd från kriget i Ukraina gör att Migrationsverkets boendesituation är mycket ansträngd.
- I det här läget måste hela samhället hjälpa till. Kommuner, frivilligorganisationer och civilsamhället i stort - er stöttning behövs, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.
Över två miljoner personer har hittills lämnat Ukraina som en följd av kriget, de flesta till de västra och södra grannländerna, men även till andra europeiska länder. Enligt beräkningar från UNHCR kommer inom kort cirka fyra miljoner människor vara på flykt från Ukraina.
Utifrån den snabbt eskalerande situationen lämnade Migrationsverket på fredagen ett antal scenarier till regeringen om hur många personer från Ukraina som kommer att söka sig till Sverige från mars till juni, och hur det påverkar Migrationsverkets möjligheter att tillhandahålla boende. Scenarierna utgår från UNHCR:s bedömning, hur stor den ukrainska diasporan är i Sverige, samt vår geografiska närhet till Ukraina.
"Mycket stor osäkerhet"
Enligt huvudscenariot kan cirka 76 000 personer från Ukraina komma att söka skydd i Sverige under perioden mars till juni.
- Vi vill understryka att beräkningarna präglas av en mycket stor osäkerhet. Antalet kan bli mindre, men också betydligt högre, säger Mikael Ribbenvik.
Det lägre scenariot är 27 000 personer och det högre 212 000 personer under perioden mars till och med juni.
Migrationsverket har uppdraget och ansvaret att tillhandahålla boende för alla skyddssökande som så önskar. Beräkningarna visar att Migrationsverkets boendekapacitet inte räcker för att motsvara behovet, trots att Migrationsverket är i full gång med att upphandla tusentals bostadsplatser.
(...)
Hela artikeln samt frågor och svar (Extern länk)
Migrationsverket behöver kommunernas evakueringsplatser (Extern länk)
Justitiedepartementet 22-03-15:
Uppdrag till Migrationsverket att uppföra och förvalta tillfälliga boenden
Regeringen uppdrar åt Migrationsverket att uppföra och förvalta tillfälliga boenden utifrån det behov av boendeplatser som Migrationsverket bedömer finns. I planeringen av boenden bör tillgång till ex. kommunal service och kommunikationer i möjligaste mån beaktas.
I uppdraget ingår att
+ rådgöra med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Fortifikationsverket, Försvarsmakten och länsstyrelserna om behovet av tillfälliga boendena och andra frågor som rör uppförandet av boendena,
+ rådgöra med Länsstyrelsen i Stockholm och föra en dialog med berörda kommuner och regioner om lokalisering av lokaler, anläggningar och andra utrymmen som kan användas för tillfälliga boenden,
+ rådgöra med Länsstyrelsen i Stockholm och föra en dialog med berörda kommuner och regioner om lokalisering av mark som kan användas för uppförande av tillfälliga boenden,
+ utarbeta en plan för förvaltningen av de tillfälliga boendena,
+ utarbeta en plan för avveckling av de tillfälliga boendena och
+ ha en kontinuerlig dialog med Sveriges kommuner och regioner (SKR) om uppdraget.
Migrationsverket kan, om myndigheten bedömer det lämpligt, träffa avtal med annan myndighet om att uppföra och förvalta de tillfälliga boendena för Migrationsverkets räkning. Om en sådan ordning kräver regeringsbeslut ska Migrationsverket skyndsamt anmäla det till regeringen. Detsamma gäller om uppdraget i övrigt medför behov av ytterligare regeringsbeslut.
Vid utförandet av uppdraget ska i enlighet med 1 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) hög effektivitet eftersträvas och god hushållning iakttas. Migrationsverket ska under arbetets gång löpande hålla regeringen informerad om utförandet och kostnaderna.
Läs mer (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-09:
Migrationsministern: Vi behöver få fram 12 000 evakueringsplatser
Den snabba ökningen av personer som flyr till Sverige från krigets Ukraina har gjort att Migrationsverket nu snabbt behöver få på plats 12 000 evakueringsplatser - som till exempel idrottshallar och lagerlokaler.
Migrationsverket förbereder redan 30 000 boendeplatser i hela landet, som ska vara på plats inom några månader. Men på grund av den redan stora flyktingströmmen från Ukraina till Sverige måste man öka takten.
I en begäran till länsstyrelserna, som skickades 8 mars, önskar Migrationsverket få använda 3 000 av kommunernas evakueringsplatser omedelbart, och ytterligare 9 000 platser skyndsamt. Det skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
- Det kan handla om idrottshallar, lagerlokaler och andra utrymmen som tillfälligt kan användas för att härbärgera de tusentals som nu kommer till vårt land, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) på en pressträff under onsdagen.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Kalmar 22-03-09: Emmaboda öppnar tidigare flyktingförläggning: "Vi är redo" (Extern länk)
Sveriges Radio Sörmland 22-03-09: Kravet på Sörmland: Ordna 1000 boendeplatser för flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Västernorrland 22-03-09: Nu anländer ukrainska flyktingar till Junsele (Extern länk)
Sveriges Radio Västmanland 22-03-09: Västmanland ska ta emot 1 000 flyktingar från Ukraina (Extern länk)
SvT Värmland 22-03-10: Värmlands kommuner redo att erbjuda flyktingar boende (Extern länk)
SvT Värmland 22-03-11: Filipstad ställer upp med tillfälliga flyktingboenden: "Finns en väldigt stor vilja att hjälpa till"
SvT Östnytt 22-03-11: Över 1000 bostadsplatser för flyktingar i Östergötland
SvT Gävleborg 22-03-11: 2 000 boendeplatser tillgängliga för ukrainska flyktingar i Gävleborg (Extern länk)
Sveriges Radio Malmöhus 22-03-14: Flera skånska kommuner saknar platser för flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Västerbotten 22-03-14: Kommunerna förbereder sig för att ta emot ukrainska flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Dalarna 22-03-14: 130 boendeplatser till flyktingar: "Viktigt med jämn fördelning" (Extern länk)
Sveriges Radio Kalmar 22-03-23: Över 800 boenden finns tillgängliga för ukrainska flyktingar i Västervik (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-10:
Asylboenden som misskött sig kan få nya kontrakt - "Klart bekymmersamt"
Under flyktingvågen 2015 uppmärksammades flera asylboenden för bristande kvalitet och höga kostnader.
Inför mottagandet av flyktingar från Ukraina har Migrationsverket skärpt rutinerna kring upphandlingen. Men man kan också behöva teckna kontrakt med bolag som misskött sig tidigare.
- Det är klart bekymmersamt, säger Magnus Önnestig, chef för Migrationsverkets nationella operativa enhet.
Efter flera år av nedrustning står Migrationsverket inför en ny utmaning - att ge hem åt de tusentals som väntas söka sig till Sverige till följd av kriget i Ukraina. Inom några månader tror man sig behöva uppemot 30 000 platser och i förra veckan ansökte man om 960 miljoner kronor i ökade anslag för att finansiera de privata boenden som man nu måste upphandla.
En så kallad direktupphandling är inledd, vilket innebär en kortare process än vid vanliga upphandlingar.
- Alla har rätt att lämna anbud, sedan prövar vi anbuden och besiktigar boendena, säger Magnus Önnestig till SVT.
Migrationsverket har gjort ett förslag på fördelning av de första av de nya platserna, där man prioriterar områdena kring storstadsregionerna och områden där Migrationsverket redan har verksamhet. (Se faktaruta.)
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-12:
Beskedet: Sveriges kommuner kan ordna över 14 000 platser
Tidigare i veckan bedömde Migrationsverket att man behövde 12 000 akuta evakueringsplatser till ukrainska flyktingar ute i kommunerna. En snabb kartläggning från länsstyrelserna visar nu att man kan klara det målet. Men samtidigt kan behovet komma att växa ytterligare.
Läget blir allt sämre i Ukraina och flyktingströmmarna från landet allt större. Just nu jobbar Migrationsverket för att få fram boendeplatser för alla som väntas komma till Sverige och det står klart att landets kommuner kommer att få dra ett tungt lass.
Migrationsverket bad i tisdags landets länsstyrelser att undersöka hur många evakueringsplatser som Sveriges kommuner kan tillhandahålla för flyktingar från Ukraina.
Man uppskattade då behovet till 3 000 platser omedelbart, och 9 000 platser skyndsamt.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Kristianstad 22-03-13:
Ukrainska flyktingar fick husrum i Simrishamn
Ett tiotal vuxna och barn kom till Simrishamn i fredags.
Med kort varsel har de skånska kommunerna fått fram 2 500 boendeplatser för ukrainska flyktingar. Omkring 30 av platserna finns i Simrishamns kommun. I fredags kväll fick ett tiotal ukrainare husrum där.
I Ystad övernattade omkring 15 personer i idrottshallen Bollen, sedan de kommit med kvällsfärjorna från Polen, uppger kommunen.
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Halland 22-03-14: 120 flyktingar från Ukraina får tillfälligt boende på skola i Laholm (Extern länk)
Sveriges Radio Blekinge 22-03-09: Sovplats på äldreboende till 17 flyktingar från Ukraina (Extern länk)
Sveriges Radio Malmöhus 22-03-14: Sporthall i Malmö blir boende för flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Örebro 22-03-14: Flyktingarnas första helg i Karlskoga: "Barnen började leka" (Extern länk)
Sveriges Radio UPpland 22-03-14: Nu bor flyktingar på värdshuset i Skokloster: "Sa att det löser vi" (Extern länk)
Sveriges Radio Kristianstad 22-03-14: De förbereder plats i Norra Åsum för 88 ukrainska flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-14: Stort intresse bland bostadsrättsföreningar att hjälpa ukrainare (Extern länk)
Sveriges Radio Gotland 22-03-14:
Asylboenden saknas på Gotland - men många privatpersoner vill hjälpa till
Enligt regeringen måste alla kommuner hjälpas åt när nu en stor mängd flyktingar kommer till Sverige från Ukraina - men på Gotland har Migrationsverket inga upphandlade boenden.
Däremot är viljan stor bland privatpersoner att hjälpa till - men det saknas samordning av privata boenden.
"Det är Migrationsverket som är ansvariga för tillfälliga boenden - sedan får vi se vad vi får för direktiv kommande veckor och månader", säger Region Gotlands integrationsstrateg Emily Diab.
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Gävleborg 22-03-04:
EU:s nya flyktingbeslut lägger stort ansvar på kommunerna
Under flyktingkrisen 2015 hade Migrationsverket ansvar för de flesta flyktingarna som bodde i Sverige. Först när, och om, de fick asyl hamnade de under kommunens försorg. På grund av EU:s beslut blir det nu direkt kommunernas ansvar att ordna boende, skolplats och försörjning åt flyktingarna från Ukraina.
En ny arbetsgrupp har bildats i Hudiksvall, som tar fram en beredskapsplan just nu, på grund av kriget i Ukraina. Beslutet som EU:s migrationsministrar fattade under torsdagen kräver ganska mycket från kommunerna.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Gävleborg 22-03-04: Kommunerna förebereder sig för flyktingström - Gävle ser över tomma lokaler (Extern länk)
TT / AB 22-03-10:
Civilministern: Alla kommuner inser allvaret
Civilminister Ida Karkiainen kallade landets 290 kommuner till möten på torsdagen med anledning av den väntade flyktingströmmen från Ukraina.
- Mitt intryck är att alla kommuner inser allvaret i situationen, säger hon till TT.
Tusentals flyktingar väntas komma till Sverige från krigets Ukraina.
På torsdagen kallade civilminister Ida Karkiainen (S) till möten med landets 290 kommuner och 21 regioner om beredskapen för att ta emot en flyktingvåg. Syftet var att informera om regeringens arbete och ta del av kommunernas lägesbilder, berättar civilministern, och betonar vikten av en tät dialog.
- Mitt intryck är att alla kommuner inser allvaret i situationen. Det finns en stor vilja att hjälpa till på olika sätt och ett stort engagemang. Vi behöver följa händelseutvecklingen väldigt noga och därför är det viktigt med de här nulägesbilderna, säger Ida Karkiainen till TT.
Länsstyrelser får uppdrag
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Chefstidningen 22-03-15:
"Vi är underdimensionerade för det som händer nu"
Efter år av neddragningar står Migrationsverket inför en extrem uppväxling. - Det vi står inför har vi aldrig sett tidigare, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.
Den senaste veckan har köerna ringlat långa utanför flera av Migrationsverkets anläggningar när flyktingar från Ukraina velat registrera sig. De långa väntetiderna har orsakat kritik.
- Jag förstår att det kan vara frustrerande och jobbigt att stå i köerna, men de som kritiserar Migrationsverket för att det inte går fortare vet inte hur verkligheten ser ut, säger Mikael Ribbenvik.
Enligt generaldirektören är verkligheten den att Migrationsverket sedan 2017 gjort extrema personalneddragningar. Antalet anställda har minskat från 9 000 till 4 000, budgeten minskats med 40 miljarder per år.
- För en vecka sedan hade vi kapacitet att ta emot 27 asylansökningar om dagen. I dag gör vi varje dag omkring 1 500 registreringar. Vi växlar upp i extrem fart, säger han.
Det som nu händer är att avdelningarna som jobbar med registrering får hjälp av andra avdelningar på myndigheten, ny personal rekryteras löpande, man lånar personal från andra myndigheter, många jobbar väldigt mycket...
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
TT / AB 22-03-10:
Moldavien/ "Otrolig värme" mot flyktingar i Moldavien
Moldavien har redan fått in ukrainska flyktingar motsvarande tio procent av det lilla grannlandets befolkning.
- Det här är bara början på en väldigt svår situation, är jag rädd, säger Sveriges ambassadör Katarina Fried.
Det är både litet och fattigt, ungefär som tre gånger Skåne till ytan. Men Moldavien måste ändå nu ta ett stort ansvar när miljoner människor flyr i panik undan Rysslands anfallskrig i Ukraina.
- Moldavien är väl det land som tagit emot flest flyktingar i förhållande till sin befolkningsmängd. Det var redan tidigare ett av Europas fattigaste länder, och är under väldigt hårt tryck just nu, säger Katarina Fried i telefon från huvudstaden Chisinau.
Enligt de senaste siffrorna Fried sett har 260 000 ukrainska medborgare, plus 30 000 med andra medborgarskap, flytt in i Moldavien sedan krigsstarten. Många har fortsatt till andra länder, men över 100 000 är kvar. Relativt sett är mängderna i praktiken utan motstycke i modern tid i Europa.
- Ska man jämföra det med Sverige är det en omfattning som hade varit svårt även för vårt land att klara av, säger Katarina Fried.
Öppnar sina hem
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
SvT Utrikes 22-03-13:
Moldavien/ Moldavien vädjar om stöd för att ta emot flyktingar
De som nu flyr Ukraina tillhör allt mer utsatta grupper, enligt UNHCR.
Samtidigt larmar Moldavien, som tagit emot flest flyktingar i förhållande till folkmängd, om en hotande humanitär katastrof.
Nästan 300 000 flyktingar har tagit sig över gränsen till Moldavien, Europas fattigaste land.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-07:
Ungern/ Flyktingarna strömmar in i Ungern: "Lämnat allt"
För sju år sedan sköt man tårgas mot syriska flyktingar, nu strömmar flyktingarna från krigets Ukraina in i Ungern där frivilligorganisationer väntar.
"Vi fick visum igår, på en dag", säger Xenia som ska vidare till Israel. Hennes fyraåring Alyssa sitter på bänken och klämmer på Khauf, ett gult pipande mjukisdjur.
Samsom, ursprungligen från Nigeria, har flytt från Odessa till Budapest. Han har inte stött på någon diskriminering, men vill inte stanna i ett "främlingsfientligt land" och ska därför försöka ta sina barn till Irland.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Studio Ett P1-morgon 22-03-07
Slovakien/ Flyktingströmmen sätter press på Ukrainas grannländer
Sedan den ryska invasionen av Ukraina har över en miljon flyktingar kommit till Polen. Och enligt Moldaviens utrikesminister Nicu Popescu har Moldavien tagit emot över 200 000 flyktingar och är nu nära en ekonomisk och samhällelig kollaps.
Men också mindre omtalade Slovakien har fått ta emot en stor mängd flyktingar.
Hör Ekots utsända i Slovakien, Samuel Larsson.
Hela inslaget (Extern länk)
TT / Nyheter24 22-03-12:
Polen/ Polska vändningen - nu välkomnas flyktingar
Ukrainakriget har utlöst den snabbast växande flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Då öppnar det annars migrationsfientliga Polen upp för miljontals personer i nöd. Jag är positivt överraskad över polackerna, säger volontärarbetaren Marcin Grabiec.
- Vi måste springa in, när tåget kommer har vi åtta minuter på oss att dela ut allt och sedan hoppa av, säger Marcin Grabiec till TT:s utsända.
Mackor, vattenflaskor och hygienprodukter som blöjor och våtservetter är redan uppdelade i vita plastpåsar. Volontärer som Marcin Grabiec hämtar dem under ett tält utanför tågstationen i Rzeszow, staden cirka tio mil från Ukrainas gräns som kommit att bli en knutpunkt i Polens massiva flyktingmottagande. Sedan rusar de till perrongerna så fort ett tåg österifrån närmar sig för att dela ut förnödenheter till de som ska fortsätta resan.
Flyktingarna som stiger av får hjälp av andra volontärer en bit bort, inne i stationsbyggnaden.
- Ska jag vara ärlig så är jag positivt överraskad över polackerna, säger Marcin Grabiec.
Helomvändning
Landet är inte känt för en generös migrationspolitik. För bara några månader sedan, i november, använde polska gränsstyrkor vattenkanoner och pepparsprej mot de migranter som försökte korsa gränsen från Belarus.
En opinionsundersökning av det polska analysinstitutet Ibris gjord på uppdrag av polska medier i augusti förra året visade att en majoritet polacker, nästan 55 procent, inte tyckte att landet skulle ta emot några flyktingar eller migranter under den dåvarande gränskrisen. Nästan hälften, 47 procent, tyckte att Polen borde bygga en mur längs gränsen till Belarus.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-13:
Polen/ Tusentals volontärer hjälper flyktingarna som kommer till Polen
Polen har på bara ett par veckor tagit emot 1,5 miljoner människor från grannlandet Ukraina.
Medan regeringen anklagas för passivitet ser tusentals volontärer till att folk får mat och någonstans att sova.
"Hur länge det här kan fungera vet jag inte, men jag är stolt över vad vi polacker gör just nu" säger Jarek Bosacki som precis lämnat kartonger med filtar och mat på centralstationen i Warzava.
Hela inslaget (Extern länk)
AYS 22-03-06:
Österrike/ Unaccompanied children in Austria: "It's the beginning of a new crisis."
In Austria, asylum applications by unaccompanied children shot up last year. Between incapacity and lack of political will, the country seems unable to cater for these children. Left with little hope, a lot of them end up "disappearing".
One day last spring, a 15-year-old boy named Mohammed was separated from his family somewhere in the forests of eastern Croatia. That day the large Afghan family of about ten, including babies and older adults, had crossed over the border from Bosnia into EU-member state Croatia in a bid to seek asylum in Western Europe. But the family was caught by Croatian police officers in the forest. In the confusion, Mohammed got separated from his relatives, who were pushed back to Bosnia.
The teenager, however, managed to press on, reaching Austria via public transport and walking. He applied for asylum and waited for his family to join him, according to his relatives.
Mohammed is just one of thousands of unaccompanied minors, or UAMs, who have sought asylum in Austria. While recent data shows that UAM arrivals increased in many European countries last year, in Austria the numbers shot up exponentially.
While just over 150 children applied for asylum there in January 2021, by November that number had reached 1,060 children - a roughly 600% increase. Other EU countries saw only minor increases in such applications. (Europe-wide data is only available through November 2021.) All asylum applications in the EU increased slightly last year after slumping in 2020 due to Covid-19.
Amid the sharp rise in refugee children arrivals, asylum experts in Austria fear that the vulnerable youths are arriving to a country that is ill-equipped to care for and integrate them, and at a time when the political winds have shifted against migration as Europe shores up its borders against incoming refugees.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
TT / AB 22-03-13:
Storbritannien/ Britter ska öppna sina hem för ukrainare
Britter ska kunna ta emot flyktingar i sina hem under upp till tre år. Det nya initiativet "Homes for Ukraine" (hem för Ukraina) är tänkt att göra det möjligt för tiotusentals människor på flykt att jobba och få vård och utbildning även om de inte har familjeband till Storbritannien, meddelar Michael Gove, som bland annat är bostadsminister.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
ASYLUTREDNING OCH RÄTTSPROCEDUR
Riksrevisionen 22-03-15:
Långsam handläggning av asylmål
Migrationsdomstolarnas hantering av asylmål präglas av långa handläggningstider och stora regionala skillnader. Resursbrist är huvudorsaken, visar Riksrevisionens granskning.
Domstolsväsendet tog över hanteringen av överklaganden av migrationsärenden från Utlänningsnämnden 2006, och migrationsdomstolar inrättades i Göteborg, Malmö och Stockholm. 2013 inrättades en migrationsdomstol även i Luleå.
Riksrevisionen har granskat migrationsdomstolarnas handläggningstider under åren 2013-2020. Granskningen visar att handläggningstiderna har ökat kraftigt från 2016, och att det framför allt hänger ihop med en stor ökning av antalet asylmål.
Handläggningstiderna varierar dock mellan de olika domstolarna. Regeringens mål är att 90 procent av alla asylmål ska vara avgjorda inom fyra månader, men i Göteborg tar detta hela 28 månader (år 2020). I Malmö tar det 20 månader, i Luleå 12 månader och i Stockholm 6 månader.
Granskningen visar vidare att målen ofta blir liggande i väntan på muntlig förhandling, utan att någon handläggning sker. Även här är det stora skillnader: År 2020 var den genomsnittliga väntan vid domstolen i Göteborg mer än två år, i Malmö drygt ett år, i Luleå drygt ett halvår och i Stockholm något kortare än så.
- Långa väntetider skapar högre kostnader för samhället och kan dessutom påverka målets utgång, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Riksrevisionen konstaterar att de långa handläggningstiderna, och skillnaderna mellan domstolarna, framför allt beror på yttre omständigheter som domstolarna har svårt att påverka.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-15:
Lång väntan på Migrationsdomstolen: "Bara äter och sover"
Asylsökande får vänta alldeles för länge på att få sitt ärende prövat hos landets fyra Migrationsdomstolar, konstaterar Riksrevisionen efter att ha granskat handläggningstiderna.
Längst är väntetiderna i Göteborg där det tar 28 månader att få sitt mål prövat. Kortast är det i Stockholm - sex månader. Men regeringens mål är fyra månader.
"Domstolen säger bara att jag får vänta, det känns som att de är ointresserade", säger Ali Fayas i Boden som har väntat i över ett år på att få sitt mål prövat.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Halland 22-03-15: Långa väntetider hos migrationsverket - Abdul-Rahman har väntat i tre år (Extern länk)
TT / AB 22-03-15:
Granskning: Resursbrist bakom väntan i asylmål
Migrationsdomstolarna är underfinansierade och når inte de mål som regeringen satt upp när det gäller handläggningstider. Att vissa får vänta på dom i drygt två år, när målet är fyra månader, får Riksrevisionen att rekommendera höjda anslag.
Migrationsdomstolarnas hantering av asylmål präglas av långa handläggningstider och stora regionala skillnader. Huvudorsaken till det är enligt Riksrevisionens granskning resursbrist.
Regeringens mål är att 90 procent av alla asylmål ska vara avgjorda inom fyra månader. Men i Göteborg tar det hela 28 månader, i Malmö 20 månader, i Luleå 12 månader och i Stockholm sex månader.
Riksrevisionen har granskat domstolarnas handläggningstider under åren 2013-2020, vilket innefattar de år av hög belastning som följde på den stora flyktingvågen till Sverige 2015 vars ärenden hamnade i migrationsdomstolarna 2017. Men även innan den puckeln och efter har målet inte varit nåbart för flertalet domstolar.
- Det här menar vi talar för att de har varit underfinansierade hela vägen från 2013 och de hade inte chans när det inkom så många nya mål 2017, säger Daniel Melén som är projektledare för granskningen.
Yttre omständigheter
I granskningen konstaterar Riksrevisionen att de långa handläggningstiderna och skillnaderna mellan domstolarna framför allt beror på yttre omständigheter som domstolarna har svårt att påverka. Det handlar om så grundläggande saker som brist på lokaler i Göteborg och att vissa domstolar får en större andel mer komplicerade och tidskrävande mål. Det var något som förvånade granskarna.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Läkaresällskapet 22-03-11:
Medicinska åldersbedömningar - läkares professionalitet och yrkesetik utmanades
SLS anser att en myndighet som RMV bör åläggas ökad transparens, och en starkare professionell och vetenskaplig insyn, som kan borga för att läkares yrkesetik inte spelas över av andra hänsyn.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) har utan att vara med på listan över remissinstanser skickat in synpunkter på betänkandet Granskning av Rättsmedicinalverkets metod för medicinsk åldersbedömning i asylprocessen (SOU 2021:84). En utredning som kom till stånd efter att flera organisationer, däribland SLS och Smer engagerat sig i frågan.
Betänkandet har remitterats till endast fyra instanser, samtliga myndigheter (Migrationsverket, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering), varav de tre första kan anses vara sakägare i frågan, en remisshantering som är förbryllande.
- Man kan fundera på varför remissvar inte aktivt efterfrågas från de organisationer som engagerat sig i frågan, och som bidragit till att utredningen tillsattes, säger Mikael Sandlund ordförande i SLS delegation för medicinsk etik. För SLS är det viktigt att följa upp detta utredningsarbete eftersom en central aspekt av läkares professionalitet och yrkesheder utmanades i denna hantering. Rättsläkare på Rättsmedicinalverket (RMV) försökte få till stånd en vetenskaplig diskussion kring tillförlitlighet och sätt att rapportera resultatens felmarginaler, men myndigheten hörsammade inte detta, vilket resulterade i att några läkare till slut blåste i visslan och såg sig tvungna att avsluta sina anställningar vid RMV.
(...)
Läs mer och hämta remissvaret (Extern länk)
TVÅNGSMEDEL, HOT OCH DEPORTATIONER
SvT Nyheter 22-03-08:
Statsministerns städerska utvisad - arbetsgivaren utreds fortfarande
Den städerska som frihetsberövades vid statsminister Magdalena Anderssons hem i december har nu utvisats. Innan det godtog hon ett strafföreläggande för att ha vistats olovligt i Sverige. Utredningen kring att hon kan ha arbetat utan tillstånd fortsätter mot arbetsgivaren.
I fredags utvisades kvinnan som uppmärksammades stort sedan det blev känt att hon frihetsberövats utanför statsminister Magdalena Anderssons hem efter att ett larm utlösts. Kvinnan som är i 25-årsåldern och kommer från Nicaragua vistades illegalt i Sverige. Innan hon utvisades godtog hon ett strafföreläggande för brott mot utlänningslagen. Påföljden blev 50 dagsböter a 50 kronor, alltså 2500 kronor.
- Gällande hennes olovliga vistelse så var det bevisat att hon vistats i landet olovligen och hon godtog strafföreläggandet, säger kammaråklagare Robert Damberg.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
STÖD OCH SOLIDARITET
SvT Uppsala 22-03-07:
Magnus hjälper flyktingar på plats i Polen: "Många är rädda"
Magnus Johansson från Enköping ville göra mer än att bara skänka pengar till behövande i Ukraina. Han bestämde sig därför för att starta en insamling och själv åka till Polen med en lastbil full av kläder, skor och läkemedel. Men samtidigt varnar större hjälporganisationer för att privata initiativ kan göra mer skada än nytta.
Just nu befinner sig Magnus Johansson i Polens huvudstad Warsawa, på ett hotell som blivit samlingsplats för ukrainska flyktingar och hjälparbetare.
- Många är rädda och oroliga, barn gråter, berättar han.
Samtidigt har det rapporterats att privata hjälparbetare riskerar att göra mer skada än nytta genom att ta med sig saker som egentligen inte behövs.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Värmland 22-03-07:
Startade egen insamling för krigsdrabbade - nu kör de till ukrainska gränsen
Några dagar efter att kriget i Ukraina brutit ut bestämde sig de före detta soldaterna Kristian Göransson och Martin Hult att själva styra upp en insamling till människor som nu är på flykt.
- Jag klarar inte av att sitta stilla och se på när sådana här saker händer - om jag så kan hjälpa en person vill jag göra det, säger Kristian.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Skåne 22-03-07:
De hjälper 32 ukrainska flyktingar till Malmö
I fredags åkte Malmöbon Siavosh Derakhti ner till gränsen mellan Polen och Ukraina för att hjälpa människor på flykt. Nu är han tillsammans med 32 ukrainska flyktingar på väg från Polen till Malmö.
- Just nu befinner vi oss på färjan från Polen på väg till Ystad, sa Siavosh under måndagsförmiddagen.
Det var i förra veckan som Malmöbon Siavosh Derakhti tillsammans med sin bror, fästmö och sina kollegor från den ideella föreningen Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet bestämde sig för att hjälpa ukrainare som flyr kriget.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Östergötland 22-03-01: Andrej i tårar - åker till polska gränsen för att rädda familjen (Extern länk)
Sveriges Radio Västmanland 22-03-01: Vasyl hjälper 20 personer att fly till Sverige (Extern länk)
Sveriges Radio Norrbotten 22-03-01: Busschaufförerna Magnus och Mikael ska ner och hjälpa flyktingar från Ukraina (Extern länk)
Sveriges Radio Örebro 22-03-04: Hämtar flyktingar i turistbussar: "Vi tar de vi får tag i" (Extern länk)
Frilagt Hässleholm 22-03-07: Bussen återvände fylld med flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Jönköping 22-03-08: Leysa ska hämta ukrainska flyktingar: "Naturligt att göra så mycket man kan" (Extern länk)
Sveriges Radio Kalmar 22-03-08: Buss från Öland ska hämta ukrainska kvinnor och barn (Extern länk)
Sveriges Radio Stockholm 22-03-09: Nader hjälper flyktingar i Nynäshamn: Köpte en extra bil (Extern länk)
Sveriges Radio Västmanland 22-03-09: Oskar framme i Polen - åker hem med 60 ukrainska flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Västmanland 22-03-09: Buss med 60 flyktingar på väg till Västerås - volontär kritisk till myndigheterna (Extern länk)
SvT Östnytt 22-03-09: Reser tillbaka mot Ukraina för att hämta flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Östergötland 22-03-14: Hans hämtar flyktingar i Linköpingsbuss: "Det känns bra i hjärtat och hjärnan" (Extern länk)
Sveriges Radio Göteborg 22-03-21: Jimmy hämtade 98 flyktingar från Ukraina - därför åker han tillbaka (Extern länk)
Aftonbladet 22-03-04:
Migrationsverket: Människor behöver inte upplåta sina hem
På sociala medier erbjuder privatpersoner källare och stugor till flyktingar från Ukraina.
Vad är bra att känna till för att kunna hjälpa på bästa sätt?
Migrationsverket reder ut vilka möjligheter som finns.
Ukrainska medborgare är viseringsfria i EU, vilket innebär att de kan vistas i Sverige i 90 dagar utan att behöva kontakta Migrationsverket. Hur många som kommit till Sverige sedan invasionen finns ingen siffra på. Enligt Migrationsverket har 1421 personer sökt asyl sedan invasionen den 24 februari. Flera av dem är personer som redan befunnit sig i Sverige
- Bland de som ansöker om asyl när de kommer hit är 80 procent personer som har familj, släkt eller vänner som de bor hos här i Sverige, skriver Annica Dahlqvist, presskommunikatör på Migrationsverket i ett mejl till Aftonbladet
För de 20 procent som inte har eget boende i Sverige erbjuder Migrationsverket boende.
- Det ska alltså inte i nuläget behövas att människor upplåter sina hem till asylsökande. Om det i framtiden uppstår en situation där platserna i vårt mottagningssystem inte räcker har vi en strategi för att expandera vår kapacitet, skriver Annica Dahlqvist.
Omkring 1 500 av Migrationsverkets cirka 10 000 platser är för närvarande lediga. Inom sex veckor räknar Migrationsverket med att ha utökat boendekapaciteten med 8 000 platser till totalt 18 000.
Rätt till ekonomiskt stöd
Ukrainska medborgare som kommit till Sverige och som inte har möjlighet att försörja sig själva har som asylsökande rätt att ansöka om ekonomiskt stöd från Migrationsverket. Det ekonomiska stödet består av olika delar: dagersättning, bostadsersättning och särskilt bidrag.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Malmöhus 22-03-08: Migrationsverket: Vi kommer inte klara det här själva (Extern länk)
Sveriges Radio Jönköping 22-03-14:
Allt fler öppnar sina hem för ukrainska flyktingar: "Vill hjälpa till"
Allt fler väljer nu att öppna upp sina hem för ukrainska flyktingar, bland annat via sociala medier.
"Till mig får de gärna komma då jag har ett jättestort hus och jag bor ensam, så plats finns", säger 23-åriga Claudia Petersson i Gnosjö som har erbjudit boende via en Facebook-grupp.
"Den har växt ofantligt snabbt på väldigt kort tid. Hela svenska folket sluter upp", säger Christel Prinsén, ägare av gruppen.
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Blekinge 22-03-05: Frivilliga bakom stor hjälpinsats vill få stöd från Karlskrona kommun (Extern länk)
Sveriges Radio Uppland 22-03-06: Svenska familjer i Uppsala tar emot ukrainska flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Göteborg 22-03-06: Christel förmedlar bostäder till flyktingar: "Många behöver hjälp" (Extern länk)
Sveriges Radio Norrbotten 22-03-07: Svenska kyrkan i Boden kraftsamlar för att hjälpa ukrainska flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Jönköping 22-03-07: Peter hemma med två familjer: "Gråter varje dag" (Extern länk)
Sveriges Radio Malmöhus 22-03-08: Flyktingarna rördes av Malmös mottagande (Extern länk)
https://sverigesradio.se/artikel/dzenan-tar-emot-flyktingar-i-sitt-hem-flydde-sjalv-fran-balkan-som-barn (Extern länk)
Sveriges Radio Västerbotten 22-03-09: Dzenan tar emot flyktingar i sitt hem - flydde själv från Balkan som barn
SvT Östnytt 22-03-10: Linköpingsborna redo att öppna sina hem för flyktingar
Sveriges Radio Jämtland 22-03-14: Många privatpersoner vill hjälpa ukrainska flyktingar med sängplatser (Extern länk)
Sveriges Radio Västernorrland 22-03-15: Flyktingmottagaren Kristina riktar kritik mot myndigheter (Extern länk)
TT / Svenska Dagbladet 22-03-10:
Öppna hemmet för flyktingar ett stort ansvar
UNHCR räknar med att fyra miljoner människor kommer att vara på flykt från Ukraina de närmaste veckorna. Flyktingströmmen har fått många att öppna sina hem. Men hur hjälper man och bemöter den som flytt sitt land?
I facebookgrupper och andra sociala medier duggar efterlysningarna tätt. Vem har plats för en mamma och två barn? Två studenter? Ett barnhemsbarn?
- Att ta emot främlingar i sitt hem kan vara väldigt utmanande, säger Sara Hedrenius som är krisexpert på Röda korset.
Hon tycker att det är en fin humanitär handling att erbjuda sitt hem, men att det bör det ske genom en organisation så att det finns stöd och kontroll åt båda hållen, alltså skydd både för flyktingen och familjen.
- Vi är oroliga för skyddsperspektivet. Det kommer många ensamma kvinnor och barn och situationen kan utnyttjas. Och kan man hjälpa till på flera olika sätt.
Om man ändå tar emot någon i sitt hem är det viktigt att beslutet är förankrat i hela familjen och att försöker tänka igenom hur det kan påverka familjen, understryker hon.
Sara Hedrenius berättar att man på Röda korset brukar prata om psykologisk första hjälpen genom att främja trygghet, lugn, samhörighet, tillit och hopp.
Det handlar om att hjälpa de människor som kommer att känna sig trygga i närmiljön, men också i det nya samhället de befinner sig i.
- Det man i allmänhet behöver är att få i gång ett nytt vardagsliv och hitta rutiner. Mycket tid går säkert åt till att söka information om vad som händer hemlandet. Då är det viktigt att påminna om vardagen- att man måste äta, man måste röra på sig.
Människor är flockdjur och därför är samhörigheten viktig för oss. De människor som kommer behöver känna samhörighet även utanför familjen som tar emot dem.
- Kanske kan man få hjälp med att komma igång med fotbollsaktivitet för barnen. Samhörighet kan vara kontakt med hemlandet, men också kontakt åt båda hållen.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-15: SKR: "Får inte riskera att barn och kvinnor hamnar i fel hem" (Extern länk)
Unicef mars 2022:
Handbok: Möta barn på flykt
Det här är en bok för dig som möter barn på flykt. Som engagerad medmänniska, god man eller särskilt förordnad vårdnadshavare. Som volontär knuten till en organisation, kyrka eller annat trossamfund. Som personal vid ett boende. Som anställd inom förskolan, skolan eller hälso- och sjukvården. Eller som studerande vid en utbildning för arbete med barn.
Handboken har tagits fram som ett konkret och praktiskt verktyg för att på bästa sätt kunna tillgodose barnens rättigheter. Vår förhoppning är att handboken blir ett redskap vid mötet med barn på flykt, där förhållningssättet är att se varje enskilt barn.
Handboken har med anledning av kriget i Ukraina reviderats.
Hämta handboken (Extern länk)
EU:S FLYKTING- OCH GRÄNSPOLITIK
Europeiska Unionens råd 22-03-04:
RIF-rådet, 3-4 mars 2022: Det europeiska svaret på situationen i Ukraina
EU-ländernas ministrar beslutade enhälligt att inrätta en mekanism för tillfälligt skydd med anledning av tillströmningen av fördrivna personer från Ukraina.
Ministrarna enades om att aktivera rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta.
Mekanismen gör det möjligt för EU:s medlemsländer att ge dem som flyr från konflikten i Ukraina ett skydd som är anpassat till deras situation. Skyddsberättigade personer kommer att ha rätt till en flyktingliknande skyddsstatus i alla EU-länder under en period på ett år. Denna period kan förlängas.
Beslutet återspeglar EU:s fulla åtagande att visa sin solidaritet med Ukraina och att uppfylla sin plikt gentemot de människor som drabbats av detta oberättigade krig.
EU kommer att fortsätta att göra sitt yttersta för att bistå Ukraina och offren för kriget. Ministrarna fick möjlighet att försäkra den ukrainska ministern om detta i samband med en diskussion via videolänk. Européerna svarar med enighet och solidaritet på denna kris i hjärtat av Europa.
Schengenrådet
Ministrarna höll det första mötet i Schengenrådet och diskuterade den barometer som kommissionen föreslagit som återspeglar situationen i Schengenområdet.
Rådet antog en allmän riktlinje om rådets förordning om en reform av Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism. Förordningen ska bidra till att göra Schengenområdet lättare att anpassa till nuvarande och framtida utmaningar.
(...)
Pressmeddelandet (Extern länk)
Se även:
Europeiska uinionens råd 22-03-28: Extra möte i rådet för rättsliga och inrikes frågor, 28 mars 2022 (Extern länk)
Europeiska Unionens Råd 22-03-04:
Rådet beslutar enhälligt att införa tillfälligt skydd för personer som flyr från kriget
Rådet har enhälligt antagit ett genomförandebeslut om införande av tillfälligt skydd med anledning av den massiva tillströmningen av människor som flyr från kriget i Ukraina.
Tillfälligt skydd är en nödmekanism som kan tillämpas vid massiv tillströmning av människor och som syftar till att ge ett omedelbart och kollektivt skydd åt fördrivna personer som inte kan återvända till sitt ursprungsland. Det innebär att inga enskilda ansökningar behöver prövas. Syftet är att minska trycket på de nationella asylsystemen och att fördrivna personer ska kunna åtnjuta samma rättigheter i hela EU. Dessa rättigheter omfattar uppehållsrätt, tillgång till arbetsmarknaden och bostäder, läkarvård och tillgång till utbildning för barn.
När beslutet väl har antagits aktiveras det tillfälliga skyddet under en inledande period på ett år. Denna period kan förlängas automatiskt med sex månader i taget i högst ett år. EU-kommissionen kan föreslå rådet att förlänga det tillfälliga skyddet med upp till ytterligare ett år. Kommissionen kan också föreslå att det tillfälliga skyddet upphör om situationen i Ukraina är sådan att det är möjligt att återvända på ett säkert och varaktigt sätt.
Ukrainska medborgare, liksom medborgare från andra länder och statslösa som åtnjuter internationellt skydd i Ukraina och deras familjemedlemmar, ska få tillfälligt skydd om de var bosatta i Ukraina den 24 februari 2022 eller sedan före detta datum. För sådana medborgare från andra länder som var bosatta i Ukraina den 24 februari eller sedan före detta datum, som har permanent uppehållstillstånd och som inte på ett säkert sätt kan återvända till sitt land ska medlemsstaterna tillämpa antingen tillfälligt skydd eller adekvat skydd enligt sin nationella lagstiftning.
(...)
ECRE / FARR 22-03-04:
Om EU:s respons till flyktingar från och inom Ukraina
Uppmaning till EU-rådet att anta Europeiska kommissionens förslag om tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet (2001)
+ ECRE (European Council on Refugees and Exiles) och dess svenska medlemsorganisationen FARR (Flyktinggruppernas Riksråd) stöder det föreslagna rådsbeslutet om tillfälligt skydd: nu är det dags att utlösa denna mekanism för att säkerställa att medlemsstaterna är utrustade för att hantera det uppkomna läget och att människor får skydd samt skyndsam tillgång till stöd.
+ Utlösningen av massflyktsdirektivet (MFD) hindrar inte medlemsstater från att ge gynnsammare skyddsstatus. Det bör inte uteslutas att människor som lämnar konflikt och våld kan befinna sig i flyktsituationer med egenskaper och omständigheter som kvalificerar dem som flyktingar under 1951 års flyktingkonvention, eller att alternativt skyddsstatus kan vara lämplig; skydd enligt MFD tillåter att tillgång till asylförfaranden respekteras.
+ MFD innehåller minimikriterier och medlemsstaterna bör överväga gynnsammare skyddsvillkor för personer som omfattas av åtgärderna, såsom att ta hänsyn till särskilda sårbarheter och behov.
Säkerställa åtgärder för människor som flyr från Ukraina och som inte fattas av tillfälligt skydd:
+ Alternativ bör finnas tillgängliga för tredjelandsmedborgare som faller utanför tillämpningsområdet för MFD. Detta kan innebära tillgång till asyl, verkställighetsstopp eller tillfälliga uppehållstillstånd
+ För personer som kan återvända säkert till sina hemländer, bör tillfälliga uppehållstillstånd ges för att få tid att ordna resa, att kontakta ambassader och få stöd till hemresor.
Ge tillträde vid gränserna
(...)
Läs mer (Extern länk)
Europaportalen 22-03-04:
EU-länderna beviljar flyende ukrainare skydd
EU-länder ställer sig enstämmigt bakom att emot ukrainska flyktingar i upp till tre år.
I går torsdag röstade EU-länderna för att aktivera ett tillfälligt skydd för alla som flyr från Ukraina.
- Detta är en riktigt bra dag då vi lyckats få ett enhälligt beslut om direktivet om tillfälligt skydd, sade EU:s inrikes- och migrationskommissionär Ylva Johansson.
Det franska ordförandeskapet föreslog i söndags att direktivet, som funnits i över 20 år men aldrig tidigare använts, skulle aktiveras.
- Vi har redan tagit emot närmare en miljon flyktingar från Ukraina. Vi kommer få se flera miljoner till, sade Johansson.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Statewatch 22-03-10:
Frontex to boost border control efforts in Niger, Algeria and Libya
EU border agency Frontex is to step up its role in Niger, where a liaison officer will cooperate with EU military and security deployments to try to boost control over the borders between Niger, Algeria and Libya.
The details are contained in an action file (pdf) produced as part of the MOCADEM (Mécanisme opérationnel de coordination des actions pour la dimension externe des migrations) structure within the Council, which outlines aims to strengthen Frontex's action in the state via its liaison officer and by finalising working arrangements with the Common Security and Defence Policy (CSDP) missions EUCAP Sahel Niger and EUBAM Libya.
These agreements will define Frontex's role in the facilitation of border control activity in the south of Libya (alongside Italy and the International Organization for Migration, IOM), as well as in intensifying patrols of the borders with Algeria and Libya. The finalisation of the working agreements will be worked out by Frontex, the European External Action Service, and the European Commission.
Further consolidation of an information exchange framework among the EU's immigration liaison officers network and with the Frontex liaison officer is also envisaged. Regular information exchange consultations will be held between member state officers, Europol's European Migrant Smuggling Centre and the Frontex liaison officer, on actions concerning border management and combatting migrant smuggling.
The action file outlines the objective to support Niger to establish and implement a migration policy which encompasses the reception of internally displaced people, as well as asylum seekers and refugees from Burkina Faso, Mali and Nigeria, and people evacuated from Libya. The policy should ensure early access to asylum procedures, and permanently strengthen border management capacities, combat smuggling networks, and prepare for "tripartite cooperation with the Libyan and Algerian authorities".
(...)
Läs mer (Extern länk)
Frontex 22-03-11:
First humanitarian return flights by Frontex
Frontex, the European Border and Coast Guard Agency, started supporting EU Member States in the organisation of humanitarian return flights. The aim is to help non-Ukrainian and non-EU citizens fleeing the war in Ukraine reach their home countries. Frontex can charter aircrafts or buy tickets for commercial flights to allow them to leave.
394 people already left Poland on two charter flights to Tajikistan and Kyrgyzstan on 10 and 11 March. The majority of them were families with children.
The agency is cooperating with the Member States' border guard authorities to manage the wave of people fleeing the war in Ukraine. Besides organising humanitarian return flights, Frontex has also deployed standing corps officers and equipment in the Member States bordering with Ukraine.
Läs mer (Extern länk)
Statewatch 22-03-09:
Deportations: overview of readmission cooperation in key countries
An overview of cooperation on readmission agreements and arrangements with key countries, produced by the European Commission, show that the "external dimension" promoted under the EU's Pact on Migration and Asylum treats non-cooperation with EU migration policy as worthy of sanction. Despite adopting a coercive outlook, these partnerships in which "readmission is an important component", are described as "comprehensive, tailor-made and mutually beneficial".
A letter of 28 January 2022 from the European Commission Director-General on Migration and Home Affairs, Monique Pariat, to Juan Lopez Aguilar, a Spanish MEP and chair of the European Parliament's civil liberties (LIBE) committee, in preparation for an "exchange of views" meeting on 1 February, outlines developments on readmission with priority countries.
Pariat notes that "the overall level of enforcement of return decisions has decreased in 2021" due to the pandemic, although a positive trend of cooperation with key countries of origin and transit was confirmed. The Commission's work on readmission cooperation implements commitments in the Pact, flanked by an EU strategy on voluntary return and reintegration which is implemented by the International Organization for Migration (IOM) and should develop further under Frontex direction in the near future.
(...)
Hela artikeln med genomgång av samarbeten med en rad länder samt dokumentation (Extern länk)
Statewatch 22-03-09: EU to pile pressure on Iraq to cooperate with deportations (Extern länk)
ALLMÄNT OM MIGRATION, STATISTIK
SvT Nyheter 22-03-09:
Ukrainska flyktingar riskerar falla offer för trafficking
Upp emot två miljoner människor har flytt krigets Ukraina, främst kvinnor och barn. Nu varnar flera organisationer för att kaoset vid mottagningsstationerna riskerar att utnyttjas av kriminella organisationer.
- På darkwebb ser vi att det delas tips och råd om hur man ska utnyttja en ukrainsk flykting för trafficking, säger Shirin Tinnesand, flykting- och migrationskoordinator på organisationen Wadi.
Omkring två miljoner människor har redan flytt krigets Ukraina och FN:s flyktingorgan UNHCR uppskattar att vi till EU kan vänta det dubbla antalet - upp emot fyra miljoner flyktingar från Ukraina om kriget fortsätter på samma sätt.
Enbart till Polen har drygt en miljon flyktingar tagit sig från Ukraina, främst kvinnor och barn och i kaoset som uppstår med många oorganiserade aktörer på plats, liksom frivilliga, är det enkelt för kriminella organisationer och smugglare att verka.
- Det riskerar att utsättas för människohandel, prostitution, organdonation. Bara fantasin sätter gränser, säger Shirin Tinnesand.
Vanligt tillvägagångssätt
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-11:
Över 4 000 flyktingar kommer till Sverige varje dygn
Migrationsverket skriver nu upp antalet förväntade flyktingar från Ukraina. Det mest troliga scenariot är att 212 000 ukrainare kommer till Sverige innan halvårsskiftet, enligt Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket.
Så sent som igår var det mer troliga scenariot 76 000 personer innan halvårsskiftet. Nu är myndighetens högsta scenario, 212 000 människor, det mest troliga.
- Med tanke på utvecklingen i Ukraina nu där allting går åt fel håll så är det högre scenariot som är det mest troliga, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket.
Bland flyktingarna väntas även barn utan vårdnadshavare. Enligt myndigheten är det mest troliga scenariot 1 400 ensamkommande barn, högsta scenariot är 6 000.
"Inte en prognos"
Fler än 2,5 miljoner människor har flytt Ukraina sedan krigets början, enligt FN:s migrationsorganisation IOM. Migrationsverket har hittills registrerat 5 200 flyktingar från Ukraina i Sverige. Men ukrainare behöver inte registrerar sig direkt vid ankomt.
- Det är betydligt fler som kommer till Sverige än vad som syns i statistiken, sade han vid dagens presskonferens.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-05:
UNHCR: Miljontals flyktingar kan bli fast i Ukraina
FN:s flyktingorgan, UNHCR, räknar i dagsläget med att cirka fyra miljoner ukrainare kommer att lämna landet om striderna fortsätter.
Men upp emot sju miljoner människor kan komma att vara på flykt i sitt eget land.
"Människor sitter fast i de värst drabbade områdena som Mariupol.", säger Åsa Tillberg Widell, generalsekreterare på Sverige för UNHCR.
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Utrikes 22-03-07: UNHCR-chefen: "70 000 internflyktingar till Lviv varje dag" (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-13:
Allt fler ukrainska flyktingar når Västeuropa
2,5 miljon människor har nu flytt krigets Ukraina, enligt FNs flyktingorgan UNHCR, och de blir snabbt fler.
Merparten av flyktingarna finns fortfarande i Ukrainas grannländer men också till Tysklands huvudstad Berlin kommer dagligen över 10.000 människor.
Bland dem som hjälper de flyende vidare ut i Europa finns en frustration över att Sverige, till skillnad från bla. Tyskland, Danmark och Belgien, inte erbjuder gratis tågbiljetter till krigsflyktingarna.
Hela inslaget (Extern länk)
INTEGRATION OCH UPPFÖLJNING
Sveriges Radio Göteborg 22-03-14:
Få nyanlända kan bo kvar i kommunen - Cecilie: "En handfull lyckas"
Kungsbacka blir en lite fattigare kommun när bostadsbristen gör att många nyanlända lämnar kommunen redan efter två år.
Det tycker Cecilie Ingmår, som engagerat sig i integreringen av människor som flytt från andra länder och fått en fristad i kommunen.
I inslaget hör du andra åsikter från Kungsbackabor.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Göteborg 22-03-14: Familjen måste söka 20 lägenheter i månaden - för att få bo kvar i sliten skola (Extern länk)
Arbetet 22-03-07:
Få ensamkommande har klarat jobbkravet
Bara 1 800 unga som omfattas av gymnasielagen har fått stanna i Sverige, visar siffror som Arbetet tagit fram. Nära 6 000 svävar fortfarande i ovisshet. Många hamnar i händerna på samvetslösa företag. Som personlig assistent tvingades Mahir bo dygnet runt hos sin brukare.
Över hela landet jagar tusentals unga vuxna som omfattas av gymnasielagen ett fast jobb. Lagen gav ensamkommande en chans att gå klart gymnasiet trots att de inte fått asyl. Och chansen att få stanna i Sverige permanent om de hittar det där jobbet inom sex månader efter examen.
I januari hade bara var fjärde i den gruppen beviljats permanent uppehållstillstånd, enligt siffror från Migrationsverket. Det handlar om1 808 individer. De har alltså hittat ett fast jobb. Hur många som fått avslag kan Migrationsverket inte svara på.
Till bilden hör att många av dem som inte lyckats kvala in till ett permanent uppehållstillstånd i praktiken inte heller kan återvända till sitt hemland. Ingen har utvisats till Afghanistan efter talibanernas maktövertagande. Samtidigt har de inte rätt att arbeta i Sverige.
Tusentals av de ensamkommande befinner sig därför just nu i ett limboland.
- Man har valt att låta människor vara här utan rätt att försörja sig. Då finns två alternativ: den svarta arbetsmarknaden eller den organiserade brottsligheten. Vi går från att ha en skattebetalare till någon i utanförskap, förklarar Matilda Brinck-Larsen, som driver frivilligorganisationen Agape i Göteborg.
Bodde på chefernas kontor
Arbetet har träffat tre unga män som misslyckats i sin jakt på det åtråvärda fasta jobbet som skulle ge dem chansen att stanna i Sverige. De har alla utnyttjats av oseriösa arbetsgivare.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arbetet 22-03-07:
Mustafa Gholami fick sova på chefens kontor - riskerar att utvisas
De fick stanna för att gå klart gymnasiet. Bet ihop för att klara kraven. Jobbade större delen av dygnet, sex dagar i veckan. Fortsatte trots hoten. Sedan sket sig allt ändå.
"Slö idiot." "Åsna." Det är sådant som brukaren kallar sin personliga assistent Mahir.
Men Mahir biter ihop. Han vet att det här är hans stora chans. Redan i ett tidigt skede har brukaren förstått att Mahir omfattas av gymnasielagen. Att han är desperat efter en fast anställning. Eller "en varaktig anställning som du kan försörja dig på" som Migrationsverket kallar det.
Att hitta ett sådant jobb inom sex månader efter gymnasieexamen är Mahirs chans att få stanna permanent.
Men nu börjar lägenheten kännas mer och mer instängd. Då kommer kravet på att Mahir ska bo där dygnet runt, jobba varje dag.
Det blir helg. Mahir älskar fotboll, och han vill vara ledig en stund och titta på en match. "Du måste jobba hela dagen", svarar brukaren.
- Jag accepterar det för jag tänker på min framtid. Men jag är jättetrött, berättar Mahir.
Trots allt jobb dröjer lönen. Han hör av sig till sin arbetsgivare, ett assistansbolag, som säger att han bara ska registreras först. När lönen väl kommer vill brukaren själv ha halva. Han vill ha en dator också, som Mahir tvingas köpa för sin lön.
Att bara sova runt fyra timmar per natt sliter. Mahir blir allt tröttare
- Jag börjar känna mig yr och stressad hela tiden. Ibland gråter jag. Allt känns jättekonstigt.
7 763 omfattas av gymnasielagen
Över hela landet pågår jobbjakten för andra i liknande situation som Mahir.
Han är en av de totalt 7?763 personer som omfattas av gymnasielagen. Den som ger ensamkommande chans att gå klart gymnasiet trots att de inte fått asyl.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
SvT Väst 22-03-14:
Flydde från Syrien - nu hjälper hon flyktingar från Ukraina på Restad Gård
Restad Gård tar dagligen emot människor som flytt från kriget i Ukraina. Deras berättelser väcker många minnen hos flera som arbetar på plats för att ta emot dem, och som bär på egna erfarenheter från krigsdrabbade länder.
- När jag ser det som sker i Ukraina kommer jag ihåg allt jag sett i Syrien, säger Thanaa Morshed, som tidigare bott på Restad Gård och som idag arbetar för Röda korset.
I klippet berättar Thanaa Morshed om sitt arbete med att ta emot flyktingar.
Thanaa Morshed flydde från kriget i Syrien och kom till Sverige 2016. I flera år bodde hon på Restad Gård i Vänersborg, som är Sveriges största asylboende.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Skaraborg 22-03-24: Morad hjälper nyanlända på Stora Ekeberg - var själv flykting 2014 (Extern länk)
Refugee Support Aegean 22-03-04:
Grekland/ Recognised refugee returned, destitute, forgotten and undocumented
Farhad*, a 31-year-old recognised refugee, was returned from Germany to Greece at the beginning of July 2021 after spending more than five years in Germany waiting for his asylum claim to be processed. It was a time when German jurisprudence considered, as a general rule, that beneficiaries of international protection should not be returned back to Greece, as they would face inhuman and degrading treatment.
Farhad, the son of a family of twelve, fled Afghanistan together with his family to save his life. He had been employed with the Special Forces of Afghanistan and his life was under threat from the Taliban. Farhad had already been injured during an explosion and other attacks by the Taliban when he decided to flee his country. He still carries the signs of the attacks on his body and suffers from the mental trauma to date.
Farhad arrived on Chios in 2016 together with his parents, his handicapped sister and other siblings, and sought asylum. While their asylum application was pending, they were faced with squalid reception conditions and the lack of any social support and welfare, and therefore decided to flee Greece. After a long trip through different countries with many hardships, they managed to reach Germany and sought asylum in May 2016. While Farhad's parents, minor siblings and disabled sister received German residence permits (Abschiebungsverbot), Farhad and his other adult sister were not considered vulnerable and saw their asylum claims rejected by the Federal Office for Migration and Refugees (BAMF) as inadmissible in 2018. Farhad's rejection was based on the fact that he had been granted refugee status by Greece, a fact that he was not aware of as neither him nor anyone in his family had been informed of a decision granting them protection before leaving Greece.
(...)
Läs mer (Extern länk)
DEBATT OCH PARTIPOLITIK
Sveriges Radio 22-03-09:
Migration är alltid en existentiell erfarenhet
Också den som är på flykt har fattat ett medvetet beslut. Gustaf Grapengiesser funderar över hur samhället värderar migranter utifrån skälen för deras uppbrott.
En septemberdag byter jag min vanliga existens med bas utanför Simrishamn, mot en helt annan i Nicosia på Cypern. Väl på plats köper jag en motorcykel, en liten enkel maskin från 90-talet med 400 kubik. I fickan har jag mitt pass som låter mig passera över gränsen till den norra ockuperade delen av ön. En hård, men samtidigt överraskande informell gräns, erkänd av den norra sidan men inte av den södra grek-cypriotiska. Den här informella linjen är också en del av EU:s yttre gräns, men på grund av sin tveksamma status är den fortfarande relativt enkel att passera även för den som inte har sina papper iordning.
Att flytta till en främmande plats, att byta ett kulturellt sammanhang mot ett annat, kan försätta en i ett särskilt tillstånd eller känsloläge. Den amerikanske psykoterapeuten Greg Madison kallar det existentiell migration. På svenska skulle den långa titeln på hans studie av fenomenet från 2010 lyda: Hemmahörandets upphörande - oberättade historier om att lämna hemmet och den globala omlokaliseringens psykologi och han intresserar sig alltså för dem av oss som uttrycker något fundamentalt med vårt val av boställe. I kärnan av den existentiella teoribildningen finns vår förmåga att göra val och jag har onekligen både valt och använt min frihet. Men jag, en privilegierad och tillfällig migrant med nyköpt motorcykel, är inte den enda som rör sig över gränsen mellan öns norra och södra sida. Varje dag anländer asylsökande från olika delar av världen. Man ser dem vid ringmuren runt den gamla delen av staden. I gryningen trängs de på vid Oxi-square i hopp om att få något av de daglönejobb som erbjuds av stadiga män i slitna pick-ups.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
FARR 22-03-07:
FARR: Välkomna flyende från Ukraina - liksom andra människor på flykt!
FARR ser med bestörtning på det eskalerande våldet i Ukraina. Vi utgår från att Sverige, tillsammans med andra länder, tar ansvar för ett värdigt och humant mottagande av de många flyende från Ukraina som nu söker skydd. Liksom vid tidigare flyktingmottagande kommer civilsamhället, inklusive FARR, stå redo att stötta de som flyr från Ukraina till Sverige och arbeta för att de ska få sina rättigheter tillgodosedda.
Vi välkomnar att massflyktsdirektivet nu för första gången aktiveras, så att de som flytt Ukraina sedan den 24 februari snabbt kan få skydd, om än tillfälligt. Vi gör detta särskilt i ljuset av Sveriges alltmer restriktiva migrationslagar med tidsbegränsade uppehållstillstånd och begränsad rätt till familjeåterförening. Att prövas i enlighet med den stränga praxis för asylskäl som gäller i Sverige skulle i vissa fall kunna vara ett sämre alternativ för de skyddssökande från Ukraina, då de dessutom skulle behöva bevisa att de antingen är personligen förföljda eller att konflikten är sådan att människor urskillningslöst kommer att utsättas för våld i hela landet under lång tid framöver.
Det är bra att alla som är bosatta i Ukraina, inklusive flyktingar, och kanske även asylsökande, omfattas av massflyktsdirektivet. FARR vill också understryka att Sverige och EU även måste vara beredda på att ge skydd åt ryssar och belarusier som har flytt från det ökande förtrycket i sina hemländer. Vi vill också framhålla vikten av att de ukrainare och andra med uppehållstillstånd i Ukraina som befinner sig i Sverige och avvaktat att söka asyl, men nu vill ansöka, inte på något sätt straffas för att de har väntat.
FARR ser positivt på att många nu talar i termer av solidaritet när det kommer till personer på flykt. Vi är glada att många vill hjälpa till med att ta emot flyende från Ukraina och hoppas att de senaste veckornas växande förståelse för flyktingskapets svåra villkor även leder till en ökad förståelse för flyende från andra länder som bär med sig år av krig och förföljelse. Denna solidaritet liksom asylrättens principer måste gälla alla människor som är i behov av skydd.
(...)
Hela uttalandet (Extern länk)
Se också exempel på internationell debatt om direktivet:
Daniel thym i EU Migration Law Blog 22-03-07: Temporary Protection for Ukrainians: the Unexpected Renaissance of 'Free Choice' (Extern länk)
Expressen debatt 22-03-15:
Migrationsverket sviker flyktingarna från Ukraina
Lika stolt som jag är över mina grannars och alla andras frivilliga engagemang för att hjälpa, lika mycket skäms jag över Myndighetssverige.
Medan vi öppnar våra hem gör sig Migrationsverket oanträffbart, skriver Marie Söderqvist.
Vi är många som har tagit emot människor som flytt från Ukraina. Vi har fått frågan av en granne eller bekant och utan att tänka så mycket sagt att "javisst kan vi bistå människor på flykt undan bomber". I många fall har de som flytt blivit helt ruinerade eftersom de pengar de hade med sig blivit helt värdelösa.
I den lilla del av Storstockholm, Enebyberg, där jag bor har redan ett tjugotal familjer fått tak över huvudet, mat och kläder.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Expressen 22-03-15: Migrationsverket: Vi förstärker på alla sätt vi kan (Extern länk)
Expressen debatt 22-03-10:
Ovärdigt låta ukrainska flyktingar bo i tältläger
Vladimir Putins vidriga invasion av Ukraina sätter Sveriges och EU:s solidaritet på prov. Liberalerna kräver att nödreglerna i plan- och bygglagen aktiveras. Istället för undermåliga asylboenden, så menar vi att kommuner redan nu ska ges rätten att ta fram värdiga boenden för flyktingar från Ukraina, skriver Robert Hannah och Jakob Olofsgård (L).
Över en miljon flyktingar har redan flytt Ukraina. UNCHR tror att minst 4 miljoner flyktingar kommer att fly från Putins bomber. Det finns inget som talar för att Putins krig mot Ukraina kommer ta slut inom kort. Ukrainarnas mod och beslutsamhet är hedersamt. Ukrainas folk slår tillbaka mot "Goliat" med full kraft.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Aftonbladet 22-03-11: Lars Isacsson, Elin Norén, (S) i Dalarna: Nu måste flyktingarna fördelas bättre i landet (Extern länk)
Dagens Samhälle debatt 22-03-14:
Vision: "Så kan kommunerna klara flyktingmottagandet"
Sveriges kommuner behöver minnas lärdomarna från flyktingmottagandet 2015. Rätt kompetens, tillräcklig bemanning, schysta villkor och en god samverkan mellan olika samhällsaktörer är avgörande för ett bra flyktingmottagande, skriver Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.
Mer än 2,5 miljoner människor har flytt sedan Ryssland invaderade Ukraina för drygt två veckor sedan. Om kriget fortsätter bedömer UNHCR att omkring fyra miljoner människor kommer att lämna landet. Hur många som söker sig till Sverige vet vi ännu inte. Men det vi vet säkert är att Sveriges kommuner måste använda den närmsta tiden väl för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att ta emot människor som söker skydd i vårt land.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Västerbottens-Kuriren debatt 22-03-15:
Inför hyresstöd för alla ukrainska flyktingar som hittar eget boende!
De ukrainska flyktingar tas emot enligt EU-direktivet om tillfälligt skydd och ingår därmed inte i den befintliga asylprocessen. Inför ett hyresstöd för flyktingar som får uppehållstillstånd enligt detta direktivet. Det är ett sätt att frigöra det frivilliga engagemanget för ukrainska flyktingar, att ge dessa mer makt över sin egen situation och att minska trycket på Migrationsverket och kommunerna. Det skriver Dzenan Sahovic.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Refugees.dk 22-03-04:
Særlov for ukrainere er diskriminerende og kortsigtet
Ukrainere skal naturligvis hjælpes akut, men forbedringer i modtagelsen og beskyttelsen skal gælde for alle flygtninge
Michala Clante Bendixen
Refugees Welcome glæder sig over den helt nye og overraskende iver, som vi ser fra danske politikere til at hjælpe flygtninge fra Ukraine, selvom en del udmeldinger har været utilsløret racistiske. Befolkningens og civilsamfundet velvilje er vi dog ikke overraskede over, for den så vi også i 2015, og den møder vi hver dag i det danske samfund.
Men vi advarer på det skarpeste imod at forskelsbehandle flygtninge efter oprindelsesland og dets afstand fra Danmark, og vi er generelt imod særlove, som tager sigte på en særlig gruppe, uanset om de har et positivt eller negativt formål. Den nuværende krisesituation viser med al tydelighed, at der er brug for mere ensartede regler i EU, og en effektiv og fair fordelingsnøgle. Det vil ruste os til fremtidige flygtningestrømme.
Vi gennemgår her, hvorfor vi ikke er begejstrede for EUs direktiv og den danske særlov, men hellere havde set nogle relativt enkle ændringer i reglerne for alle asylansøgere.
Ukrainere set i asylperspektiv
Ukrainernes status ved ankomst til Danmark er allerede langt bedre end andre flygtninge, da de fleste ankommer lovligt med et gyldigt pas og er fritaget for visum. De ankommer juridisk set som "turister" og ikke som asylansøgere, og kan opholde sig lovligt i op til 6 mdr., dog uden ret til arbejde og ydelser.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-05:
Atefeh: "Tydligt att vi särskiljer på vem som får komma in i Sverige"
Viljan att hjälpa flyktingar från Ukraina är stor i EU, och flera svenska kommuner som tidigare inte velat ta emot flyktingar har i samband med kriget i Ukraina ändrat inställning. Det väcker känslor hos en del svenskar som flytt från andra länder.
- Jag blir väldigt ledsen, säger Atefeh Sebdani, som kom till Sverige från Iran när hon var fem år.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Expressen debatt 22-03-06:
Varför ses ukrainare som mer "riktiga" flyktingar?
När man börjar definiera ukrainska flyktingar som "riktiga flyktingar", men flyktingar från utomeuropeiska länder som "oriktiga" - och även hänvisar till kulturella skillnader och likheter - kan vi vara på väg in i en ytterst farlig rasistisk retorik och praktik, skriver Farhad Jahanmahan och Cecilia Persson.
Det är helt nödvändigt att EU den 3 mars enades om att aktivera massflyktsdirektivet för flyktingar från Ukraina. UNHCR och EU:s prognos är att fyra miljoner kommer att behöva EU:s skydd men mycket pekar på att siffran kan bli högre. Masskyddsdirektivet innebär att ukrainska flyktingar kommer ges uppehållstillstånd ett år som kan förlängas med två år med rätt till arbete, vård och skola.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Dagens Arena debatt 22-03-09:
Dras inte med i känslopolitiken
När vi får tydliga besked om hur de ukrainska flyktingarna ska fördelas i EU, så kommer vi se den krassa verkligheten. Det är först då vi kommer veta om solidaritet och generositet är mer än tomma ord, skriver Farhad Jahanmahan och Cecilia Persson.
Alla som har varit engagerade länge för mänskliga rättigheter och en human flyktingpolitik bör inte ha några större illusioner om "godheten" och "solidariteten", när alla från påve Franciskus till Jimmie Åkesson är helt överens om vårt gemensamma ansvar för de ukrainska flyktingarna.
Vänsterdebattörer och kritiskt granskande journalister kommer under oöverskådlig tid få börja varje problematisering kring de miljontals ukrainska flyktingarna och EU:s massflyktsdirektiv med att vi är totalt emot kriget och hundra procent för de ukrainska flyktingarna.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Tidningen Global ledare 22-03-07:
Att syna vår egen rasism
Av Hanna Lemoine
Närheten till kriget i Ukraina har skakat om de nordiska länderna rejält. Det känns nära, det känns fruktansvärt. Alla förstår de ukrainska flyktingarna, för alla kan sätta sig in i att "ryssen kommer" (obs, inte alla ryssar, givetvis, man kan ju hålla två tankar i huvudet samtidigt). Klart vi ska hjälpa. Men rent lagmässigt finns det faktiskt väldigt få möjligheter för de ukrainska flyktingarna att söka asyl här.
Asyllagarna tar nämligen inte hänsyn till om den sökande kommer från ett land i "närområdet", vad nu den luddiga definitionen egentligen innebär. Lagar är ju, och ska vara, fria från sådana subjektiva invändningar. Alla ska vara lika. Och enligt nuvarande asyllagstiftning i Sverige är det, hittills i alla fall, faktiskt inte så farligt i Ukraina att det finns anledning att ge människor som flyr kriget där asyl. Detta eftersom det bara är delar av landet som är under attack, och då anger lagen att flyktingarna helt enkelt kan flytta till en annan del av landet, och så är den saken fixad.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Dagens Arena 22-03-07:
Lisa Pelling: Är bara vissa flyktingar välkomna?
Det var bra och nödvändigt att aktivera massflyktsdirektivet, men det ger bara rätt till skydd utan att pröva asylskälen till en viss förutbestämd grupp. Kampen om människors lika värde är inte vunnen.
På stationen i den polska gränsstaden Przemy?l, tio mil från den ukrainska storstaden Lviv, möts trötta och frusna flyktingar av varmt te, nybakta äppelmunkar och filtar. Gula mönstrade solstolar står uppställda, de ser ut att komma direkt från en strand, nu är de fulla av människor som är påbyltade mot kylan. Här är nu så många frivilliga hjälparbetare att det har blivit ett logistiskt problem att koordinera dom.
Det är värmande för själen att se den solidaritet som möter flyktingarna från Ukraina.
Och EU tar inte bara emot med te och filtar. Äntligen har massflyktsdirektivet aktiverats.
Direktivet förhandlades fram under det svenska EU-ordförandeskapet första halvåret 2001, det var svenska UD som tog de avgörande striderna med Tysklands legendariskt repressive inrikesminister Otto Schily.
Genom direktivet får alla som flyr från Ukraina automatiskt ett temporärt uppehållstillstånd i EU, och rätt att bosätta sig och arbeta i EU under ett år. Uppehållstillståndet är alltså inte permanent, men det kan förlängas.
Aktiveringen av massflyktsdirektivet innebär att de som flyr får ett andrum, de riskerar inte att skickas tillbaka över gränsen, och de som har nära och kära i andra delar av EU kan åka direkt till tryggheten där.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Studio Ett 22-03-08:
Skillnad på flyktingar och flyktingar?
Kriget i Ukraina har lett till att över två miljoner människor, hittills, är på flykt enligt FN.
Samtidigt pågår flera andra humanitära katastrofer runt om i världen och en debatt kring så kallade "riktiga flyktingar" har blossat upp.
Hör en diskussion mellan Zina Al-Dewany, ledarskribent på Aftonbladet och Adam Cwejman, politisk redaktör på Göteborgs-Posten.
Hela inslaget (Extern länk)
Israa Abdali och Alice Teodorescu Måwe i P1 morgon 22-03-22: Skillnad på flyktingar och flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Studio Ett 22-03-23: Richard Jomshof (SD) och Märta Stenevi (MP) i debatt. (Extern länk)
Göteborgs-Posten debatt 22-03-09:
Hyckleri att Sverige som nyss var fullt plötsligt har plats för ukrainska flyktingar
I mars 2020 gick Ulf Kristersson ut med en bild på sig själv med budskapet "Stärk gränsen! Flyktingkrisen 2015 får aldrig upprepas". Nu gäller inte detta längre. Kan det möjligtvis bero på att ögon- hår- och hudfärg avgör hur Ulf Kristersson ser på flyktingar. När tusentals andra från Afghanistan, Irak, Syrien flydde till Sverige var det inga som öppnade sina sommarstugor som de gör nu. Det är ett hyckleri och en dubbelmoral, skriver Arif Sulimani Ordförande, Ensamkommandes förbund Stockholm.
År 2015 och 2016 flydde tusentals människor från Irak, Syrien, Afghanistan och andra länder och sökte asyl i Europa och Sverige. Jag var själv en av dem. I mars 2020 tyckte Ulf Kristersson att Sverige var fullt och poserade på bilden där budskapet var "Stärk gränsen! Flyktingkrisen 2015 får aldrig upprepas". Men nu gäller inte detta längre. Plötsligt är Sverige inte längre fullt och vi hör från alla håll politiker och även folk som säger "vi har plats". Ulf Kristerssons försvar: "Vi har krig, krigsflyktingar i vår omedelbara närhet... Vi har krig i Europa då är det väldigt många saker som inte längre gäller." avslöjar västvärldens och svenska politikers hyckleri och deras dubbelmoral gentemot flyktingar från Öst, Mellanöstern och Afrika.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Syre ledare 22-03-10:
Den "långsiktiga" migrationspolitiken höll i ett halvår
Henrik Jalallian
Sedan lite drygt ett halvår tillbaka har Sverige en ny migrationslag. En särskild parlamentarisk kommitté arbetade under mycken möda och stort besvär fram ett lagförslag med namnet en "långsiktigt hållbar migrationspolitik".
Uttrycket "långsiktigt hållbar" är centralt för lagstiftningen. Det ska signalera rationalitet och förnuft. I själva verket är det en omskrivning för att det ska vara väldigt svårt att vara flykting i Sverige.
Denna "långsiktigt hållbara" migrationspolitik höll ungefär ett halvår. För det är inte denna lag som kommer användas när människor flyr från Ukraina. Vad som var långsiktigt hållbart när det gäller människor från Syrien och Afghanistan är tydligen inte alls hållbart när det gäller vita människor från Ukraina.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
SvT Utrikes 22-03-13:
FN:s flyktingchef: "Andra flyktingar behöver samma gehör"
Filippo Grandi, som är chef för FN:s flyktingorgan UNHCR, hyllar Ukrainas grannländer för sättet de mött hundratusentals flyende människor på under de senaste dagarna - och hoppas att den rådande krisen blir en ögonöppnare för alla länder i Europa.
- Andra människor går igenom precis samma sak. De flyr också från stora faror och risker, så de behöver samma gehör, säger han.
Nästan 2,7 miljoner människor har flytt kriget i Ukraina under de senaste 17 dagarna. Filippo Grandi har nyligen besökt Polen, som tagit emot närmare 1,66 miljoner människor från grannlandet, och Moldavien samt Rumänien som tagit emot omkring hundra tusen flyktingar vardera under de senaste dagarna, enligt UNHCR:s beräkningar.
- Jag vill hylla sättet det görs på. Det görs inte bara på ett organiserat sätt, utan även ett humant sätt, säger UNHCR-chefen i SVT:s Agenda.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Forced Migration review March 2022:
Why resettlement quotas cannot replace asylum systems
Bernd Parusel
Resettlement is an important element of refugee protection worldwide. However, it is fundamentally different from territorial asylum systems. Resettlement should complement the reception of asylum seekers but should never replace it.
Time and again, ideas to phase out the right to asylum in its current form circulate among politicians, experts and even academics in a number of European countries. Some believe that the 1951 Refugee Convention is outdated and that the right of individuals to seek asylum within the territory of a receiving ('destination') country (or at the border) should be abandoned. Instead, they propose new systems of resettlement-like admissions of refugees directly from third countries. This would mean that European countries themselves would choose which and how many refugees they receive, and from where, rather than having to receive those who make their way to Europe on their own. This in essence would be a form of 'externalisation', whereby people are deterred from seeking asylum within a destination State's borders.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Expressen 22-03-09:
Danska vändningen - om kritiserade "smyckeslagen"
Med stöd av den omdiskuterade "smyckeslagen" kan danska myndigheter beslagta kontanter och värdesaker värda mer än 14 000 kronor från asylsökande.
Lagen stiftades för att ha en avskräckande effekt på flyktingar som funderade på att söka asyl i landet.
Nu vill landets två största partier att flyktingar från Ukraina ska undantas från lagen.
- Om man kommer hit från Syrien så ser vi hellre att man blir hjälpt i sitt närområde. Vi uppfattar Ukraina som vårt närområde och vi ska ta vårt ansvar och ta emot ett mycket större antal än vad vi annars hade gjort, säger Mads Fuglede, som är Venstres talesperson i migrationsfrågor.
Danmark har under en längre period haft en betydligt mer restriktiv hållning i flyktingfrågan än Sverige. Förra året uttalade statsminister Mette Frederiksen (S) att målet för landet är att ha noll asylsökande.
- Vi ska akta oss så att det inte kommer för många till vårt land, för då kan vår kraft att hålla samman försvinna. Den är redan utmanad, sa Mette Frederiksen då.
För att avskräcka flyktingar från att ta sig till Danmark införde man 2016 den så kallade "smyckeslagen". Den innebär bland annat att kontanter och värdesaker värda mer än 10 000 danska kronor (ungefär 14 000 svenska) kan beslagtas från asylsökande för att bekosta deras uppehälle i Danmark.
Tillhörigheter som har affektionsvärde, som vigsel- och förlovningsringar, minnesgåvor från anhöriga och religiösa föremål ska dock vara undantagna beslag - oavsett deras värde. Men om smycket är en handelsvara är saken annorlunda.
- Om de så säger att vi ska dra ut guldplomberna på flyktingar så gör jag det, sa en dansk polis till Dagens Nyheter, när lagen trädde i kraft 2016.
Lagen fick kraftig kritik. Dåvarande statsministern Lars Løkke Rasmussen utmålades bland annat som nazist i brittiska tidningen The Guardian.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Dagens Nyheter ledarkrönika 22-03-07: Isobel Hadley-Kamptz: Att ta ukrainska flyktingars smycken skulle ju se hemskt ut (Extern länk)
SvT Utrikes 22-03-05:
Forskare: Rapporteringen skiljer sig från andra konflikter
Det finns skillnader i hur Ukrainakriget och människorna där porträtteras jämfört med andra konflikter, menar språkforskare Karin Idevall Hagren. Europa har slutit upp bakom Ukraina och lovat att ta emot flyktingar, samtidigt som man stänger gränsen för andra människor som flyr krig.
- Det är bra med stark solidaritet med Ukraina, men svårt att inte se en dubbelstandard, säger hon.
Det finns några särdrag som skiljer rapporteringen om kriget i Ukraina från andra väpnade konflikter. Det menar Karin Idevall Hagren, forskare i språkets sociala aspekter och rasism. De bilder och berättelser som når oss bjuder in till identifikation med ukrainarna - till skillnad från andra konflikter där medierna berättar om anonyma offer och hjälplösa flyktingar i grupp.
- Ukrainare omskrivs som småbarnsmammor, studenter, morfäder. De berättar om en vardag som påminner om vår, men som drastiskt förändrades. Det skapas en närhet i reportagen, "ett gemensamt vi", som svenskar och andra i väst kan sluta upp bakom. Detta är bra men det är svårt att inte se en dubbelstandard.
Medierapporteringen påverkar
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
TT / AB 22-03-11:
SD: Asylstopp för alla utom ukrainare
Det ska vara stopp för alla asylsökande utom ukrainska medborgare, anser Sverigedemokraternas ledning. Och Sveriges förmåga att ta emot personer från Ukraina är inte obegränsad.
- Jag kan inte svara på vad kapaciteten är idag. Vår kapacitet är låg och vi kanske inte borde ta hela den potentiella tänkta kvoten eftersom vi har tagit en betydligt större andel tidigare och det har skapat de problem vi har, säger SD-ledaren Jimmie Åkesson till TT.
Regeringen har sagt att Sverige inte ska behöva ta emot en större andel än vad som motsvarar Sveriges andel av EU:s befolkning och ekonomi. Om det skulle bli fyra miljoner som flyr Ukraina (nu har över två miljoner flytt) skulle Sveriges andel bli någonstans omkring 100 000 personer.
- -Vi utesluter inte att vi kan behöva sätta upp begränsningar men i det korta perspektivet handlar det om att ge kvinnor och barn skydd, tak över huvudet och skola till barnen, säger Jimmie Åkesson.
Särskilt skyddsvärda
Inför partiets valkonferens i helgen har SD-ledningen, det verkställande utskottet, föreslagit ett uttalande angående flyktingläget efter Rysslands invasion av Ukraina.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
TT / AB 22-03-13: SD: "Vi har inte svängt om flyktingar" (Extern länk)
Aftonbladet 22-03-14: Åkesson om ukrainska flyktingar: "De är här för tillfälligt skydd" (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-12:
Åkesson vill hjälpa ukrainska flyktingar: "Vi är närområdet"
Sverigedemokraterna har efter Ukrainakriget gjort en omsvängning i Nato-frågan och SD-ledaren Jimmie Åkesson utesluter inte ett snabbt ja till medlemskap om läget kräver det. Med hänvisning till att landet utgör Sveriges "närområde" vill partiet också hjälpa och ge tillfälligt skydd åt ukrainska flyktingar.
Under helgen pågår Sverigedemokraternas valkonferens. Kriget i Ukraina, det rådande säkerhetsläget i Europa och de miljontals som nu flyr stod i fokus för Jimmie Åkessons partiledartal.
Han riktade även hård kritik mot de andra riksdagspartierna, särskilt Socialdemokraterna, för såväl "bränslekrisen" som "den ohållbara flyktingkrisen".
"En akut situation"
I det rådande läget vill SD-ledaren stötta alla ukrainska internflyktingar och öka hjälpen till de länder som gränsar till Ukraina, som tillsammans hittills tagit emot över två miljoner flyktingar.
- Det innefattar också ett ansvarsfullt mottagande här i Sverige, säger Jimmie Åkesson, och upprepar ordet "ansvarsfullt".
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-13: Kraftigt minskad invandring fortsatt viktig fråga för SD (Extern länk)
KULTUR, PERSONER, DIVERSE
FARR 2022:
26 mars, online: Kursdag, årsmöte & stipendium
FARR bjuder in till kursdag 26 mars för alla intresserade och årsmöte för medlemmar den 27 mars. I samband med kursdagen delas FARR:s ungdomsstipendium till minne av Carl Lundevi ut.
Kursdag 26 mars: "Rättssäkerheten vid tillämpningen av utlänningslagen "
FARR bjuder in till en kursdag, med kunniga föreläsare och spännande paneler.
Datum och tid: 26 mars, kl. 10.00-16.00
Temat för kursdagen är rättssäkerhet och hur praxis utvecklas i tolkningen av utlänningslagen. Här finns kursprogrammet och länk till anmälan!
Årsmöte 27 mars
Årsmötet 27 mars är FARR:s ordinarie årsmöte med val av ordförande, styrelse och andra förtroendeposter. Årsmötet diskuterar förra årets verksamhet och planer för nästa år. Alla FARRs medlemmar och medlemsgrupper är välkomna att anmäla sig till mötet.
Även i år äger årsmötet rum via Zoom, bland annat av ekonomiska och logistiska skäl.
Tipsa valberedning@farr.se senast den 6 mars om personer du vill föreslå till styrelsen. Vi kommer att välja ny ordförande och nya ledamöter! I nomineringen ska finnas en motivering, kontaktuppgifter till den som nomineras och även till dig som skickar in förslaget.
Här finns mer information om årsmötet och hur du anmäler dig: FARR:s årsmöte 27 mars - anmäl dig här! - FARR
Nominera till FARRs ungdomsstipendium
Glöm inte att skicka förslag till mottagare av ungdomsstipendiet till minne av Carl Lundevi!
(...)
Läs mer (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.
Följ Asylnytt: Asylnytt Facebook @Asylnytt twitter