ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - 4 april 2022
Asylnytt kommer ut 2-3 gånger per månad med nyheter i asylfrågor från nyhetsbyråer och tidningar, politiska organ, myndigheter och frivilligorganisationer. Nyhetsbrevet nedan och arkivet i högermenyn innehåller citat och referat, inga egna kommentarer. Källor, se nedan. (För praxisnotiser och redaktörens egna texter; se den grå rutan.)
- Senaste utgåvor:
- 19 juni
- 7 juni
- 18 maj
- 29 april
- 13 april
- 4 april
- 24 mars
- 16 mars
- 4 mars
- 15 februari
- 25 januari
- 31 december
- 10 december
- 22 november
- 4 november
- 18 oktober
- Denna utgåva är predaterad och publicerades den 3 juli 2022
SÖK BLAND RUBRIKERNA I DETTA NUMMER:
- NYA REGLER OCH LAGFÖRSLAG
- Asylrättscentrum: Remissvar om id-kontroller mm till följd av Rysslands aggression
- Id-kontroller får vänta efter skånsk kritik
- EU och Sverige oense om id-krav på ukrainska flyktingar
- FARR information på flera språk: Tillfälligt skydd vid massflykt - vad är det?
- FARR: Temporary protection in the event of mass influx - what does it mean?
- Justitiedepartementet: Uppdrag till Migrationsverket om jämn fördelning för boenden
- Ny lag ska fördela flyktingar jämnt i Sverige
- Regeringen vill bygga tillfälliga bostäder för ukrainska flyktingar
- Proposition: Förskola för fler barn
- FLYKTINGGRUPPER FRÅN OLIKA LÄNDER, PRAXIS
- Från Kongo/ UNHCR: Thousands flee into Uganda following clashes in DR Congo
- Från Ukraina/ ECRE info: Measures in response to the arrival of people fleeing the war
- Från Ukraina/ Svenska företag bistår med humanitär hjälp för ukrainska flyktingar
- GRÄNSER: PASSAGE OCH HINDER
- Polen/ Human Rights Watch: Polish activists arrested for saving lives
- Panama/ IOM: Number of Venezuelans Crossing the Darien Gap Soars
- MOTTAGANDE OCH BEMÖTANDE AV SKYDDSSÖKANDE
- 25 mars: Nya kartläggningen: 74 000 boendeplatser i kommunerna
- Migrationsverket: Håller på att upprepa samma misstag som 2015
- Ljusnarsberg og emot flest flyktingar 2015: "Sa redan då att reglerna måste ändras"
- Flyktingar kan tvingas lämna boende - Migrationsverket säger nej till kommunen
- 30 mars: Migrationsverket: Minskat behov av akutboenden - flyktingboenden avvecklas
- Stor osäkerhet för kommunerna gällande flyktingmottagandet
- Anders Ygeman (S) om flyktingmottagande: Vi ska inte tillbaka till 2015
- Göteborg: Så många ukrainska flyktingar har sökt asyl i regionen
- Ribbenvik om nya flyktingvågen: Reflexen var "åh nej"
- Ukrainska flyktingar på ålderdomshem och hotell
- Kommuner förbereder för att ta emot ensamkommande barn från Ukraina
- Efter år av familjehemsbrist: Många vill hjälpa ukrainska flyktingbarn
- På Biotopia i Uppsala får ukrainska flyktingbarn tänka på annat - fler exempel
- Utbildningsdep: Ukrainare ska kunna erbjudas insatsen Svenska från dag ett
- Stort antal ukrainska elever väntas i skolor - alla som kallats kommer inte
- Fråga av Mats Sander (M): Vård för posttraumatiskt stressyndrom hos flyktingar
- Svårt att fånga upp flyktingar traumatiserade av kriget
- Många söker sig till föreningar för att hjälpa ukrainska flyktingar
- Fler ukrainska flyktingar får rätt till svenskundervisning
- Har inte rätt till SFI - då håller Anna ideell språkkurs för ukrainska flyktingar
- Ukrainska talanger matchas med företag inom tech och it
- Arbetsförmedlingen i Gävleborg: "Om direktiven förändras så är vi på tårna"
- Började plugga svenska av misstag - nu översätter Yulia åt UR
- Prövningstillstånd HFD: Ska en student som söker asyl omfattas av LMA-lagen?
- Kristina hjälper Ukrainska flyktingar: De får inga pengar
- Henrik hyr ut till ukrainska flyktingar - men bor på "fel adress"
- Socialstyrelsen: Hjälp ukrainare få kontakt med Migrationsverket
- Så fungerar det för ukrainare som söker skydd i Sverige
- Hundratals tomma flyktingbostäder kostar miljoner - kommuner kräver besked
- Utbildningsförbund har inte fått pengar för asylkostnader: "Kan man lita på staten?"
- Migrationsverket rekryterar flera hundra medarbetare
- Migrationsverket: Höga utfall för satsningen mot organiserad brottslighet
- Rumänien/ Rumänien förbereder för fler flyktingar - hoppas på stöd från EU
- Grekland/ ECRE: Guarantees of capacity for Ukrainians while the situation remains dire
- Ungern/ Tvivel på Ungerns nya generositet mot flyktingar
- Polen/ "Efter bara några veckor har Olena ordnat både jobb och skola åt sina barn"
- Tyskland/ Olika regler för ukrainska flyktingar och asylsökande väcker ilska i Tyskland
- Litauen/ Hjälpviljan stor i Litauen men framtiden oroar
- USA/ USA tar emot upp till 100 000 flyktingar från Ukraina
- SKÄL FÖR OCH EMOT UPPEHÅLLSTILLSTÅND, ENSKILDA FALL
- Hotas till livet i hemlandet - men Sverige vill ändå kasta ut Abel
- 14-åriga Zarahs lycka - uppehållstillstånd efter sju års väntan
- David får stanna i Sverige för alltid - "Vi är överlyckliga"
- Treårige Tim får stanna i Sverige
- TVÅNGSMEDEL, HOT OCH DEPORTATIONER
- Egypten/ Amnesty International: Eritreans at imminent risk of deportation
- PAPPERSLÖSA, GÖMDA OCH UTVISADE
- Papperslösa har rätt till vård - men många blir ändå utan
- Europa/ Picum: What does safety mean for undocumented people? Testimonies
- STÖD OCH SOLIDARITET
- Familjer öppnar sina hem: Hjälper oss i vår oro
- Fristadsmusikern har gjort 60 konserter - hoppas på en sista före utvisning
- EU:S FLYKTING- OCH GRÄNSPOLITIK
- Extrainsatt ministerrådsmöte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 28 mars 2022
- Johansson om flyktingmottagandet: Ska hantera det på ett annat sätt än 2015
- ECRE: Schengen borders code: More hostile borders - less space for human rights
- EU-parlamentet: MEPs withhold discharge of EU border agency Frontex' accounts
- EU-kommissionen uppmanar att agera mot "guldpass" och "gyllene uppehållstillstånd"
- ALLMÄNT OM MIGRATION, STATISTIK
- UNHCR: Climate Change, Displacement and Human Rights
- Myndigheter varnar: Ukrainska flyktingar kan falla offer för människohandel
- Migrationsverket: Drygt 21000 ukrainare har sökt skydd i Sverige
- UNHCR: A month since start of war, almost a quarter of Ukraine's population displaced
- UNHCR: Thousands flee into Uganda following clashes in DR Congo
- INTEGRATION OCH UPPFÖLJNING
- Bary placerades i Hällefors för 15 år sedan - bor fortfarande kvar
- Forskaren om hur flyktingkrisen 2015 påverkat kommunerna
- Grekland/ Pro Asyl mfl: Beneficiaries of international protection in Greece
- DEBATT OCH PARTIPOLITIK
- M: Frys mottagande av kvotflyktingar
- Lööf och Stenevi: Regeringen måste göra mer för ukrainska flyktingar
- Daniel Carnestedt, Pontus Almquist: Sverige borde ge asyl till ryska desertörer
- S Al Naher: Sverige måste sluta med dubbelbestraffning av ukrainare som vill jobba
- Lärarfacken: Skolan behöver upp mot 11 miljarder extra för barnen från Ukraina
- Göte Lundqvist: Flyktingar bidrar till vår välfärd
- Biståndspengar till flyktingmottagande - fattiga kan drabbas
- M-kommunalråd: Flyktingar från Ukraina bör undantas ebo-lagen
- Kommunalråd (L): "Ebo-lagen är inte anpassad efter nuvarande situation"
- Allianspolitiker i Göteborg: Obegripligt att S vill tvångsförflytta ukrainska flyktingar
- Nyamko Sabuni kritiserar regeringen: "Saknar en plan"
- Babak Rahimi: Skurup har blivit en varmare och vackrare kommun
- "Utomeuropeisk flykting": Ingen ställer frågan: Vad har du varit med om?
- Företagarna: "Tio sätt att ge flyktingar från Ukraina en bra start"
- Leif Östling, Ann-Marie Begler: Arbetskraftsimporten lurar staten på miljardbelopp
- "Ukrainalag" väcker debatt om dansk migrationspolitik
- Forskare inom Mobile Futures: Livet för tusentals flyktingar görs svårare i Finland
- Åkesson om ukrainska flyktingarna: Ska återvända så fort som möjligt
- Åkesson och Ygeman i hård ordväxling om flyktingmottagandet
- KULTUR, PERSONER, DIVERSE
- UNHCR, Rädda Barnen och Röda Korset håller seminarium om lagliga vägar
- Skakande berättelser om de förlorade barnen
- Roland Paulsen: I dag vet alla att flyktingarna inte innebar en systemkollaps
- Podd: Vad händer med alla som flyr från Ukraina? Och med afghanerna?
NYA REGLER OCH LAGFÖRSLAG
Asylrättscentrum 22-03-25:
Remissvar om särskilda åtgärder till följd av Rysslands aggression mot Ukraina
Den 15 mars skickade regeringen ut promemorian där de lämnar förslag till en ny lag som ger regeringen befogenhet att i vissa fall vidta särskilda åtgärder till följd av Rysslands aggression mot Ukraina (dnr I2022/00657). Asylrättscentrum har svarat och avstyrker förslaget i sin helhet.
Skyldighet att kontrollera ID vid transporter till Sverige
Enligt förslaget ska det kunna införas en skyldighet för transportörer att göra identitetskontroller vid transporter till Sverige som sker med buss, tåg eller passagerarfartyg. En sanktionsavgift ska kunna tas ut av transportören om den inte utför identitetskontrollerna.
Förslaget visar brist på förståelse för att människor på flykt inte alltid får med sig sina ID-handlingar
Detta innebär att personer på flykt som saknar giltiga identitetshandlingar inte kommer att få resa till Sverige med transportörerna. Förslaget visar en brist på förståelse för det faktum att personer som tvingas fly inte alltid kan få med sig identitetshandlingar vid flykten, att de inte har haft möjlighet att förnya utgångna identitetshandlingar innan flykten eller att de förlorar sina
tillhörigheter inklusive identitetshandlingar under flykten. Dessutom har vi två år av pandemi med stora reserestriktioner bakom oss vilket innebär att många personer inte har skaffat nya pass de senaste åren.
Att i den nu rådande situationen ytterligare försvåra för vissa personer på flykt att ta sig till Sverige är ett oroande tecken på bristande solidariskt ansvarstagande för såväl de personer som befinner sig på flykt som med andra länder som tar emot dem.
Läs eller hämta remissvaret (Extern länk)
innehållSvT Skåne 22-03-24:
Id-kontroller får vänta efter skånsk kritik
Regeringen väntar med planerna på att införa id-kontroller på tåg och bussar på väg in i Sverige. Kritiken mot det förslag som lagts har varit bred och invändningarna många.
Inte minst har det handlat om risk för negativ inverkan på pendlingen över Öresund.
- Id-kontrollerna får vänta, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) till TT på torsdagen.
Regeringen skickade nyligen ut ett förslag på remiss om att regeringen, genom ett bemyndigande från riksdagen, skulle få möjlighet att införa id-kontroller för personer som kommer landvägen till Sverige. Det kan handla om tåg, buss eller bil, till exempel över Öresundsbron.
I förra veckan sa Skånes samtliga partier nej till förslaget i sitt remissvar.
Som 2015
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-28:
EU och Sverige oense om id-krav på ukrainska flyktingar
EU:s migrationsministrar har träffats i Bryssel för att diskutera vågen av flyktingar från Ukraina, ett tiopunkts-program som handlar om samordning presenterades av EU-kommissionen under mötet.
Sveriges migrationsminister Anders Ygeman (S) preciserade även hur många flyktingar Sverige kan tänka sig att ta emot, vilket skulle bli ungefär 80 000 till 120 000.
EU och Sverige har dock olika syn på vilka krav man kan ställa på giltiga pass på de som flyr.
Hela inslaget (Extern länk)
FARR 22-03-25:
Tillfälligt skydd vid massflykt - vad är det?
Du som har flytt från Ukraina och vänder dig till Migrationsverket i Sverige får nu "tillfälligt skydd" enligt EU:s massflyktsdirektiv. Denna artikel handlar om vad det är för något och vilka rättigheter du har som fått sådant skydd.
Tillfälligt skydd i en massflyktssituation förekommer bara om EU (Europeiska Unionen) har beslutat att alla som flytt från ett visst område ska få tillfälligt skydd oavsett var i EU de befinner sig. Reglerna finns i EU:s massflyktsdirektiv (Rådets direktiv om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer). Reglerna är även inskrivna i den svenska utlänningslagen. När detta skrivs gäller massflyktsdirektivet enbart medborgare i Ukraina och personer som har varit bosatta där med skyddsstatus samt deras familjer. Om du tillhör någon av dessa grupper och reste in i Sverige tidigast den 30 oktober 2021 så har du rätt att få ett tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige oberoende av dina individuella skäl.
I lagen kallas skydd enligt massflyktsdirektivet för "tillfälligt skydd". Trots namnet räknas det inte som "asyl", det vill säga en skyddsstatus som ger särskilda rättigheter. För att få asyl med flyktingstatus eller alternativ skyddsstatus krävs individuell prövning. Se nedan!
Du kan nekas tillfälligt skydd om du begått krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten eller andra grova brott eller om du anses vara en säkerhetsrisk för Sverige.
Alla uppehållstillstånd enligt massflyktdirektivet gäller till den 4 mars 2023. Om EU inte beslutar att upphäva skyddet så kommer det att förlängas automatiskt med sex månader i taget i högst ett år. Ytterligare ett års förlängning är möjligt enligt direktivet, men för det krävs nytt beslut från EU.
INRESA OCH REGISTRERING
(...)
Läs mer om skyddets omfattning, villkoren och alternativ (Extern länk)
Hitta FARR:s information på ukrainska eller ryska (Extern länk)
FARR 22-03-31:
Temporary protection in the event of mass influx - what does it mean?
Those of you who have fled from Ukraine and applied to the Swedish Migration Agency (SMA) in Sweden can now receive "temporary protection" according to the EU's temporary protection directive (TPD). This article is about what it means and what rights you have when you have received such protection.
Temporary protection in a mass exodus situation only occurs if the EU (European Union) has decided that everyone who has fled a certain area should receive temporary protection regardless of where they are in the European Union. The rules are found in the EU Refugee Directive (Council Directive on minimum standards for providing temporary protection in the event of a massive influx of displaced persons). The rules are also enshrined in the Swedish Aliens Act. At the time of writing, the Temporary Protection Directive (TPD)only applies to citizens of Ukraine and to persons who have resided there with protection status and to their families. If you belong to one of these groups and entered Sweden no earlier than 30 October 2021, you have the right to obtain a temporary residence permit in Sweden regardless of your individual reasons.
In the law, protection under the TPD is called "temporary protection". Despite the name, it does not count as "asylum", namely a protection status that gives special rights. In order to obtain asylum with refugee status or subsidiary protection status, an individual examination is required. (See below).
You can be denied temporary protection if you have committed war crimes, crimes against humanity or other serious crimes or if you are considered a security risk for Sweden.
All residence permits issued under the TPD are valid until 4 March 2023. If the EU does not decide to revoke the protection, it will be automatically extended by six months at a time for a maximum of one year. Another one-year extension is possible under the directive, but it requires a new decision from the EU.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Find FARR information in Ukrainian or Russian (Extern länk)
Justitiedepartementet 22-04-01:
Uppdrag till Migrationsverket om jämn fördelning för boenden för skyddsbehövande
Regeringen uppdrar åt Migrationsverket att åstadkomma en så jämn fördelning som möjligt mellan kommunerna vid anskaffning av boenden för personer som beviljats skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet.
Migrationsverket ska ta fram en fördelningsnyckel som ska vara vägledande vid anskaffningen av boenden för personer som beviljats skydd enligt massflyktsdirektivet och som omfattas av 1 § första stycket 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA), med undantag för ensamkommande barn. Migrationsverket ska vid framtagandet av fördelningsnyckeln utgå från de principer som är styrande för fördelningen enligt lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Vid framtagandet av fördelningsnyckeln ska hänsyn även tas till hur många personer som bosatt sig i respektive kommun i eget boende samt hur många personer som redan bor i boenden som anskaffats av Migrationsverket i kommunen. I anskaffningen av boenden ska geografiskt läge i förhållande till kommunikationer, samhällsservice och skolor så långt det är möjligt beaktas.
I uppdraget ingår att:
+ vid Migrationsverkets anskaffning av boenden använda den framtagna fördelningsnyckeln som målbild,
+ använda upphandling som ett strategiskt verktyg för att åstadkomma en jämn fördelning av mottagande mellan kommuner,
+ i nära dialog med Länsstyrelserna och berörda kommuner använda andra verktyg för att anskaffa boenden utifrån principen om jämn fördelning, exempelvis genom att teckna avtal på hyresrätter eller andra typer av boenden som annars inte skulle bli tillgängliga via upphandling,
+ så långt det är möjligt planera och genomföra anskaffningen av boenden på ett sätt som ger kommunerna goda planeringsförutsättningar,
(...)
Läs mer och hämta dokumentet (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-31:
Ny lag ska fördela flyktingar jämnt i Sverige
Regeringen vill fördela ukrainska flyktingar jämnt över Sverige med ny lagstiftning.
- Vi ska inte tillbaka till 2015 då en del kommuner fick ta ett mycket stort ansvar, säger integrationsminister Anders Ygeman (S).
Migrationsverket får enligt ministern i uppdrag att använda alla tillgängliga verktyg för att få till en jämn fördelning av boenden i landets kommuner.
Det kan vara genom att hyra lägenheter, upphandla boendeplatser eller hitta husrum på andra sätt.
Regeringen planerar också att gå fram med ny lagstiftning enligt samma modell som i bosättningslagen. Lagen infördes i mars 2016 och reglerar hur nyanlända tas emot.
- Regeringen kommer skyndsamt ta fram en ny lagstiftning som gör det möjligt för Migrationsverket att anvisa en kommun som ska ordna boende för personer som omfattas av massflyktsdirektivet. Ambitionen är att den ska kunna träda i kraft nu till sommaren, säger Anders Ygeman.
Fördelningen ska avgöras av kommunens storlek, arbetsmarknadsförutsättningar, det totala mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn, samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen.
- Mottagandet ska ske med kontroll, under ordnade former och med en jämnare fördelning över hela landet. Det är skillnad mot 2015, säger integrations- och migrationsministern.
Till lagstiftningen ska det också tas fram en ersättningsmodell.
Tusentals boenden
Sverige ska ha en fortsatt stram migrationspolitik som är hållbar över tid, framhåller han. Ukrainare som flyr till Sverige omfattas av EU:s massflyktsdirektiv, vilket innebär att de får uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i ett år.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Studio Ett 22-03-31: Sveriges kommuner ska dela på ansvar för ukrainska flyktningar (Extern länk)
Sveriges Radio Stockholm 22-03-31: Solnapolitikern om nya lagen: Kan tvinga kommuner fast möjligheterna inte finns (Extern länk)
SvT Värmland 22-03-31: Kommunalrådet i Hagfors vädjar om en rättvis fördelning (Extern länk)
Sveriges Radio 22-03-24:
Regeringen vill bygga tillfälliga bostäder för ukrainska flyktingar
Regeringen har skickat över ett förslag till lagrådet, som ger möjlighet att bygga tillfälliga bostäder utan bygglov.
Det gäller byggande på statlig mark och bostäderna är avsedda för flyktingar från Ukraina.
Lagen träder i kraft retroaktivt, från den 15 mars.
Hela inslaget (Extern länk)
Riksdagen 22-03-03:
Proposition: Förskola för fler barn
I propositionen lämnar regeringen förslag som syftar till att öka deltagandet i förskolan, vilket ger positiva effekter såväl för barns utveckling och lärande som för samhället.
Det föreslås att varje hemkommun ska vara skyldig att genom uppsökande verksamhet ta kontakt med vårdnadshavare till de barn som inte har en plats i förskolan och informera om förskolans syfte och barnets rätt till förskola. Den första kontakten ska tas inför hösten det år barnet fyller tre år och, om barnet inte börjar i förskolan, årligen inför varje höst och vår till och med våren det år barnet fyller sex år.
Det föreslås bli obligatoriskt för hemkommunen att erbjuda förskola till barn som har bott i Sverige kort tid eller som har vårdnadshavare som har bott i Sverige kort tid. Dessa barn ska tillhandahållas en reserverad förskoleplats även utan att vårdnadshavarna har anmält önskemål om det. Ett sådant erbjudande ska ges från och med hösten det år barnet fyller tre år. Kommuner ska även sträva efter att ge ett sådant erbjudande om förskoleplats till andra barn som har behov av förskola för en bättre språkutveckling i svenska. Erbjudandet ska lämnas till barnets vårdnadshavare senast tre månader före det datum barnet kan tas emot. Ett nytt erbjudande om plats ska lämnas inför varje höst barnet inte har en plats i förskola till och med det år då barnet fyller fem år.
I propositionen lämnas förslag till de ändringar i skollagen (2010:800) som behövs. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023.
Läs eller hämta propositionen (Extern länk)
Följdmotion av Patrick Reslow m.fl. (SD) (Extern länk)
Följdmotion av Fredrik Malm m.fl. (L) (Extern länk)
Följdmotion av Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen (båda C) (Extern länk)
Följdmotion av Christian Carlsson m.fl. (KD) (Extern länk)
Följdmotion av Lars Hjälmered m.fl. (M) (Extern länk)
FLYKTINGGRUPPER FRÅN OLIKA LÄNDER, PRAXIS
UNHCR 22-04-01:
Från Kongo/ Thousands flee into Uganda following clashes in DR Congo
UNHCR, the UN Refugee Agency, alongside the Government of Uganda and humanitarian partners, is assisting some 10,000 refugees in the country's southwest Kisoro district after they fled violent clashes in the Democratic Republic of the Congo (DRC) which began on 28 March 2022.
Thousands of children, women, and men have arrived from Rutchuru territory in the DRC, some 8 kilometres from the Bunagana border crossing in Uganda's Kisoro district.
In addition, nearly 36,000 people have been displaced within the DRC. Most are being accommodated by host families, or in markets and schools. Security conditions are making it difficult to reach those affected, but a taskforce led jointly by UNHCR and the World Food Programme is being established to organize the delivery of humanitarian assistance.
As people arrived in Uganda on 28 and 29 March, artillery fire and gunshots could be heard from across the border, indicating that clashes were ongoing. Six people arrived with gunshot wounds and were taken for treatment.
UNHCR and Uganda's Office of the Prime Minister - which manages several transit centres for asylum seekers along the Congolese border - are responding to the emergency in coordination with district and local authorities and our partners. UNHCR has already relocated some 2,350 asylum seekers to the nearby Nyakabande transit centre.
Heavy rains have made conditions even more difficult for people who arrived with only the few belongings they could carry. Currently, Uganda has closed the Bunagana border to trade but is thankfully allowing asylum seekers to enter the country. Other asylum-seekers are using irregular border crossings. We have also observed many unaccompanied children, older people and wheelchair users among those fleeing the violence.
(...)
Läs mer (Extern länk)
ECRE 22-04-01:
Från Ukraina/ Information: Measures in response to the arrival of people fleeing the war
ECRE is regularly publishing a non-exhaustive information sheet on EU countries' responses to arrivals of Ukrainian nationals following the 24 February invasion. The information sheet was first published on 3 March 2022, and was most recently updated on 1 April 2022. Since the Commission invoked the Temporary Protection Directive (TPD) on 3 March 2022, the information sheet focuses on the implementation of this directive in European countries.
This week, Italy adopted a decree implementing the TPD which includes third-country nationals and stateless people who held permanent residence permits in Ukraine and are no longer able to return to their country of origin, however it does not extend to those on temporary or study permits.
In Bulgaria's implementation of the TPD it provides that individuals with foreign citizenship or statelessness who entered Bulgaria from Ukraine can explicitly state their desire for temporary protection. It is not clear if these applications will be granted automatically or if there will be further eligibility requirements.
Croatia has intended to extend the scope of the TPD in its implementation decision by providing that anyone legally residing in Ukraine prior to 24 February 2022, who cannot return to their country of origin, is eligible alongside those who fled Ukraine before 24 February 2022 due to the worsening security situation.
The Czech Republic has also extended protection to UA citizens who were present in Czechia prior to 24 February 2022 either with a short stay visa or without a visa.
Germany has also acted positively to extend the scope of the TPD by applying it to those who were in Germany closely before 24 February 2022 and to third-country nationals who can prove they were lawfully present in Ukraine for a non-temporary purpose but did not yet have permanent residency.
(...)
Läs mer och hämta faktabladet - uppdaterat 31 maj (Extern länk)
Sveriges Radio Ekonomiekot 22-04-01:
Från Ukraina/ Svenska företag bistår med humanitär hjälp för ukrainska flyktingar
Svenska företag med anställda eller återförsäljare i Ukraina har de senaste veckorna hjälpt till med olika humanitära insatser för att hjälpa människor på flykt.
Olika Volvobolag i Polen hittills har hjälpt omkring 500 människor på flykt från Ukraina, det handlar om familjer till återförsäljaren, men man har även hjälpt många andra människor på flykt.
Möbelföretaget Ikea har skänkt 400 miljoner kronor till bland annat UNHCR och Röda korset för att hjälpa människor på flykt.
Hela inslaget (Extern länk)
GRÄNSER: PASSAGE OCH HINDER
Human Rights Watch 22-04-01:
Polen/ Polish activists arrested for saving lives
Authorities should stop harassment at Belarus border
It is a tale of two borders. In Poland, at the Ukrainian border, volunteers are heralded as heroes for helping Ukrainian refugees. At the Polish-Belarusian border, Polish police treat volunteers as criminals for providing aid to people trying to leave Belarus. Many of these people are now stranded in a forest on the Polish-Belarus border, their only lifeline being the volunteers who are risking imprisonment to help them.
According to Grupa Granica, a group supporting refugees on the Polish-Belarusian border, and the Helsinki Foundation for Human Rights, on March 22, police arrested four volunteers for helping a family with seven children in the forest. A prosecutor charged the volunteers with organizing illegal immigration, a crime punishable by up to eight years in prison. On March 25, the court rejected the prosecutor's request for pre-trial detention. The same day, police arrested another volunteer as she sat in her car. Court proceedings against the five volunteers are pending.
Weronika, a 20-year-old volunteer said the police arrested her while she was on her way to meet other volunteers who were providing aid to four Cubans in the forest. She has been charged with organizing illegal migration. "The police were aggressive ... I said I was innocent, that I'm just helping stranded people but they arrested me anyway ... I am scared that they want to set an example with my case to scare other volunteers."
Polish authorities have blocked access to the border since mid-2021 when Belarus began encouraging people to travel from the Middle East and other countries into Poland. Poland responded by forcing people back to Belarus, sometimes violently, leaving people trapped in poor conditions and with little or no humanitarian support. The volunteers were all arrested outside the two-kilometer restricted border area, according to Polish civil society groups.
(...)
Läs mer (Extern länk)
IOM News 22-03-29:
Panama/ Number of Venezuelans Crossing the Darien Gap Soars
Joint UNHCR-IOM Statement
More people, including a growing number of Venezuelans, are resorting to perilous crossings through the jungles of the Darien Gap in search of safety and stability, report UNHCR, the UN Refugee Agency, and the International Organization for Migration (IOM).
As the socio-economic impacts of the COVID-19 pandemic hit refugees and migrants from Venezuela in host countries across Latin America and the Caribbean, an increasing number are heading north, joining other groups of people on the move.
According to statistics from Panamanian authorities, the number of Venezuelans crossing the Darien Gap in the first two months of 2022 (some 2,500) has almost reached the entire total for 2021 (2,819)[1].
The total number of people crossing the jungle so far this year has almost tripled compared to the same period last year, going from 2,928 in the first two months of 2021 to 8,456 in the same period of 2022, including 1,367 girls, boys and adolescents.
The Darien Gap, which marks the border between Colombia and Panama, is one of the world's most dangerous refugee and migrant routes, consisting of 5,000 square-kilometers of tropical wilderness, steep mountains, and rivers. Crossings can take 10 days or more for the most vulnerable, who are exposed to natural hazards as well as criminal groups known for perpetrating violence, including sexual abuse and robbery.
Many of those who make the crossing - usually young adults and families - arrive in remote indigenous communities, hungry, dehydrated, exhausted and in need of medical attention. UNHCR and IOM recognize the Government of Panama's positive efforts to provide assistance and reiterate their commitment to help the authorities ensure access to aid and protection for all those in need, including host communities.
(...)
Läs mer (Extern länk)
MOTTAGANDE OCH BEMÖTANDE AV SKYDDSSÖKANDE
SvT Nyheter 22-03-25:
Nya kartläggningen: Tusentals nya boendeplatser i kommunerna
Länsstyrelserna har på regeringens uppdrag kartlagt hur många nya boendeplatser som kan ordnas till flyktingar från Ukraina ute i kommunerna. Det handlar om boenden på både kort och längre sikt, både hos offentliga och privata aktörer.
Över 70 000 platser har hittats, och bland de kommuner som angett de högsta siffrorna finns flera mindre kommuner.
Migrationsverket har i sitt högstascenario uppskattat att över 212 000 flyktingar kan komma till Sverige från Ukraina. Fram till i går hade en tiondel av detta antal sökt skydd i Sverige: 21 262 personer. Många skaffar boende på egen hand men behovet av akuta boendeplatser bedöms ändå som mycket stort.
För två veckor sedan gjorde länsstyrelserna en snabb kartläggning av akuta evakueringsboenden, som resulterade i att man hittade 14 300 platser som kunde ställas i ordning med mycket kort varsel.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Länsstyrelsen i Stockholm 22-03-25: Inventeringen klar - 74000 boendeplatser i Sveriges län (Extern länk)
Sveriges Radio Stockholm 22-03-25: Kommuner vill ha besked om flyktingar: Mycket vi behöver veta (Extern länk)
Sveriges Radio Sörmland 22-03-21: Campushallen i Strängnäs redo för flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Västmanland 22-03-21: Studentlägenheter blir tillfällig bostad för flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Väst 22-03-22: Restad gård utökar och rustar upp för att få plats med flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Dalarna 22-03-22: Evertsberg kan ta emot 100 flyktingar: "Stort plus för byn" (Extern länk)
Sveriges Radio Skaraborg 22-03-22: Campingar och lagerlokaler kan bli tillfälliga flyktingboenden (Extern länk)
Sveriges Radio Sörmland 22-03-22: Boende förbereds för flyktingar: "Fantastisk hjälp från volontärer" (Extern länk)
Sveriges Radio Östergötland 22-03-24: Linköping om flyktingmottagandet: "Vi har lägenheter - inte gymnastiksalar" (Extern länk)
Sveriges Radio Västerbotten 22-03-28: Adresser till flyktingboenden hålls hemliga - finns hotbild (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-26:
Migrationsverket: Håller på att upprepa samma misstag som 2015
Migrationsverket vill att riksdagen ska stifta en lag om hur ukrainska flyktingar ska fördelas jämnt mellan Sveriges kommuner. Annars kommer misstagen från asylmottagandet 2015 att upprepas. Det säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik i Ekots lördagsintervju.
Ungefär 1 500 ukrainska flyktingar kommer till Sverige varje dag, bedömer Migrationsverket och gränspolisen. Enligt ett högsta scenario, kan 200 000 ukrainare komma att anlända innan sommaren.
- Men det kan bli ännu fler, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik i Ekots lördagsintervju.
Under kriget i Syrien 2015 hamnade många asylsökande på mindre orter, där det råkade finnas tomma bostäder. Flyktingar hamnade i stor utsträckning i ett fåtal mindre kommuner med svag arbetsmarknad och bristfällig infrastruktur.
- Migrationsverkets upphandling av asylboenden 2015 ledde till en skev fördelning, säger generaldirektören i lördagsintervjun.
Fortsätter upphandla "mot bättre vetande"
Om inget ändras kommer skeendet att återupprepas, menar Ribbenvik.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Örebro 22-03-26:
Tog emot flest flyktingar 2015: "Sa redan då att reglerna måste ändras"
Trots erfarenheterna från flyktingvågen 2015 och löften från ministrar om solidariskt flyktingmottagande i landets kommuner så saknas regelverket för det. I Ljusnarsbergs är det med oro man följer flyktingströmmarna från Ukraina och bävar för att historien upprepar sig.
Efter den stora flyktingvågen 2015 och 2016 satt Ljusnarsbergs ordförande Ewa-Leena Johansson (S) på flera utvärderingsseminarier och konferenser för att dela med sig av sina och kommunens erfarenheter.
Trots ett invånarantal på bara 5 000 ålades kommunen att ha 1 200 flyktingplatser. Men hur många människor som egentligen passerade vet ingen då de sällan stannande länge och nya kom i deras ställe.
- Hur många vi egentligen tog emot vet nog ingen, konstaterar hon.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Värmland 22-03-29:
Flyktingar kan tvingas lämna Arvika - Migrationsverket säger nej till kommunen
Migrationsverket säger nej till Arvikas önskemål om att få räkna in de flyktingar som redan kommit dit på egen hand eller via privata initiativ, i den anvisade kvoten och det betyder att de kan få boende på annan ort.
"Att rycka upp människor igen, känns väldigt väldigt konstigt" säger Hans Karlsson som är kommunchef i Arvika kommun.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-30: Margaryta, 23 år, flydde Ukraina - vill stanna i Ronneby (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-30:
Migrationsverket: Minskat behov av akutboenden
Behovet av akuta boendeplatser för flyktingar från Ukraina har minskat, enligt Migrationsverket. Enligt en ny prognos från myndigheten behövs bara hälften av platserna som man först räknade med.
Antalet så kallade evakueringsplatser - på exempelvis campingplatser eller i skolor - för ukrainska flyktingar som kommer till Sverige är just nu tillräckligt. Migrationsverket har därför skrivit ner sin prognos för hur många av de kommunala platserna som behövs.
"En stor eloge till alla som snabbt har ställt upp och tagit fram boendeplatser", säger Magnus Önnestig, avdelningschef vid Migrationsverket, i ett pressmeddelande.
Enligt Migrationsverket har cirka 4 500 kommunala så kallade evakueringsplatser gjorts tillgängliga hittills.
Platser inaktiveras
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Migrationsverket 22-03-30: Minskat behov av akuta boendeplatser för skyddssökande från Ukraina (Extern länk)
Sveriges Radio Halland 22-03-30: Akutboenden töms - flyktingar saknas (Extern länk)
Sveriges Radio Västerbotten 22-03-30: Flyktingar från Ukraina börjar lämna Byske camping (Extern länk)
Sveriges Radio Uppland 22-03-30: Uppsalas akuta flyktingplatser behövs inte: "Lite anti-klimax" (Extern länk)
Sveriges Radio Jönköping 22-03-30: Ukrainska flyktingar får flytta: "De som har småbarn är jättebekymrade" (Extern länk)
Sveriges Radio Dalarna 22-03-30: Akutboenden för flyktingar pausas i Falun: "Kan ändras snabbt" (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-31: Flyktingboenden börjar redan avvecklas - Migrationsverket ser ett halverat behov (Extern länk)
SvT Småland 22-03-31: Här står flyktingboendet i Älghult färdigt - men utan flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Gävleborg 22-03-31: Bollnäs kan ta emot 500 flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio P1-morgon 22-03-31: Flyktingväntan i Ljusnarsberg (Extern länk)
Sveriges Radio Jämtland 22-03-31: Östersund drar tillbaka akutplatser för flyktingar - behovet har minskat (Extern länk)
Sveriges Radio Sörmland 22-03-31: Migrationsverkets beslut: Tackar nej till nästan 1000 boendeplatser (Extern länk)
Sveriges Radio Västmanland 22-04-11: Fler boendeplatser för flyktingar behövs i Västmanland (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-31:
Stor osäkerhet för kommunerna gällande flyktingmottagandet
Många kommuner jobbar nu med att förbereda mottagning av ukrainska flyktingar. Men hur många, när de ska komma och hur länge de ska stanna, är det ingen som vet.
- Hur ska man på nationell nivå lösa det här, frågar sig Kristina Eineborg, flyktingsamordnare i Österåkers kommun.
Det kan ta en och halv timme från det att Migrationsverket ringer till att ukrainska flyktingar kommer till kommunen. Då gäller det att ha bostäder redo. I Österåkers kommun finns i dag 250 evakueringsplatser där flyktingar kan bo tillfälligt.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Blekinge 22-03-31:
Anders Ygeman (S) om flyktingmottagande: Vi ska inte tillbaka till 2015
Ny lagstiftning ska göra det möjligt för Migrationsverket att anvisa en kommun att ordna fram boende för flyktingar. Regeringen vill också satsa över 10 miljarder kronor på flyktingmottagandet, pengar som i huvudsak kommer att tas från bistånd.
Sverige ska ha en fortsatt stram mottagningspolitik som är hållbar över tid. Ordning och reda är en förutsättning för det svenska mottagandet, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) vid en pressträff om budgetnyheter med anledning av flyktingmottagandet.
- Utgångspunkten för uppehållstillstånd med tillfälligt skydd är ett år - det är grunden för det svenska mottagandet, säger Ygeman.
Han påpekar flera gånger att vi inte ska tillbaka till 2015, då Sverige tog ett oproportionerligt stort ansvar.
Ny lagstiftning
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Göteborgs-Posten 22-03-24:
Så många ukrainska flyktingar har sökt asyl i regionen
Flera tusen ukrainska medborgare har flytt till Sverige, och sökt asyl enligt massflyktsdirektivet. För att stötta dem som är i Göteborg och som inte har någonting, samlar Göteborgs stadsmission in hygienartiklar och barnmat under några dagar.
Miljoner har flytt från Ukraina på grund av det pågående kriget. Fler tusen av dem har kommit till Sverige. Migrationsverket i region Väst har hittills tagit emot 3 959 asylansökningar enligt massflyktsdirektivet från ukrainska medborgare. När de kommer hit kan de söka uppehållstillstånd hos Migrationsverket i Sagåsen och på utökade Västagatan vid Svingeln, men också på webben.
Enligt Anna Ahlberg, enhetschef på ansökningsenheten, Sagåsen, så kommer inte lika många hit som i början, och nu är det inga köer utanför Sagåsen. Under hela tillståndsperioden har de rätt att få hjälp med boende, men behovet har sett olika ut sen de började att komma hit.
- Majoriteten har ordnat boende på egen hand, framför allt de som kom tidigt. Nu ser vi fler som behöver hjälp med boende, säger Anna Ahlberg
Migrationsverket har 4 000 platser, sen tillkommer kommunens 34 evakueringsboenden med cirka 2 000 platser. Enligt Anna Ahlberg upphandlas nu fler boenden.
De som kommer hit omfattas av LMA, (lagen om mottagande av asylsökande) och när de får ett beslut har de rätt till dagersättning och av vård som inte kan anstå.
Kommunen kan orda fler boenden
Göteborgs stad har fått en förfrågan från Migrationsverket om hjälp med boende för de nyanlända. Kommunen har i veckan löst två olika boenden, enligt Helene Holmström, avdelningschef inom Socialförvaltningen Centrum.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Göteborg 22-03-28: Räddningsmissionen, Skyddsvärnet och Stadsmissionen bemannar tillfälliga boenden (Extern länk)
Dagens Nyheter 22-04-03:
Ribbenvik om nya flyktingvågen: Reflexen var "åh nej"
Regeringens besked är att Sverige inte ska tillbaka till flyktingkrisen 2015.
Men vi kan inte påverka hur många som kommer från kriget i Ukraina, enligt Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.
- Gränserna öppna och tågen gratis. Man åker dit man vill, säger han.
I oktober förra året började tjänstemännen på Migrationsverket hålla ett extra öga på Ukraina. Två dagar innan Ryssland invaderade landet gick myndigheten upp i stabsläge.
- Men att det skulle bli ett brutalt anfallskrig i Europa var nog ingen som kunde föreställa sig, säger generaldirektören Mikael Ribbenvik.
Köerna utanför myndighetens lokaler växte sig snabbt långa. Myndigheten, som de senaste åren skalat ner, fick nu jaga fram boendeplatser och personal.
Generaldirektören var rädd att det skulle bli som under flyktingkrisen 2015 igen. De kommuner som tog emot många nyanlända var hårt pressade.
- Ryggmärgsreflexen rent personligt var "åh nej". Vi kommer att göra så här och då kommer de här bli arga på oss. Det kommer på förhand gå åt pipan.
Så han satte sig ner och skrev en lista.
- Vad är det vi kan göra annorlunda? Nyckeln är en jämn fördelning. Det var grunden till så många problem sist. Det polariserade också.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Västmanland 22-03-30:
Ukrainska flyktingarna blir kvar på Lindgården i Kila
I mitten av mars flyttade ukrainska flyktingar in i det gamla ålderdomshemmet Lindgården i byn Kila utanför Sala.
Nu är det klart att ankomstboendet blir ett permanent boende och många av de 73 flyktingarna kommer bo kvar.
"Migrationsverket har tagit över boendet och driften", säger Anders Wigelsbo (C), kommunstyrelse ordförande Sala.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Norrköping 22-03-28: Stormöte om flyktingmottagande i Norrköping (Extern länk)
Sveriges Radio Uppland 22-04-04: Katya möttes av stank och skräp på nya flyktingboendet (Extern länk)
Sveriges Radio Örebro 22-04-04: Hotellet som tog emot första flyktingarna från Ukraina: "Behövs det kommer vi stå beredda" (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-24:
Kommuner förbereder för att ta emot ensamkommande barn från Ukraina
Många kommuner förbereder nu för att ta emot de ensamkommande barn som flyr hit från Ukraina.
Kommunerna har ansvar för bland annat boenden, skola och att utse en förmyndare för barnen.
Enligt Migrationsverket kan det komma upp till 6 000 barn utan vårdnadshavare innan halvårsskiftet.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Studio Ett 22-03-24: Ensamkommande barn från Ukraina (Extern länk)
Sveriges Radio Gävleborg 22-03-24: Så förberedd är Bollnäs på att ta emot ukrainska flyktingbarn (Extern länk)
Sveriges Radio 22-03-24: Västerås stad efterlyser fler familjehem till barn och ungdomar (Extern länk)
Sveriges Radio Väst 22-03-24: Strömstad efterlyser fler som vill erbjuda familjehem (Extern länk)
Sveriges Radio Kronoberg 22-03-26:
Efter år av familjehemsbrist: Många vill hjälpa ukrainska flyktingbarn
I åratal har socialtjänsten haft problem med att hitta familjer som kan vara familjehem för behövande barn - tills nu.
Efter att kriget bröt ut i Ukraina har det vänt och nu vill flera bli familjehem för just ukrainska barn.
"Just nu har vi många som är intresserade vilket vi inte är vana vid", säger familjehemssekreteraren Birgit Jonasson i Växjö kommun.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Uppland 22-03-29:
Här får ukrainska flyktingbarn tänka på annat
På museet Biotopia i Uppsala får ukrainska flyktingbarn möjligheten att tänka på något annat än kriget.
Där fick de under tisdagen leka, måla och utforska.
"Vi har känt att vi absolut vill göra något", berättar Anna Lagerqvist som ansvarar för aktiviteterna.
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Öst 22-03-31: Så förbereder kommunerna fritidsaktiviteter för ukrainska flyktingbarn (Extern länk)
SvT Blekinge 22-03-31: Här får ukrainska barnen testa orientering (Extern länk)
Utbildningsdepartementet 22-03-25:
Ukrainare ska kunna erbjudas folkbildningsinsatsen Svenska från dag ett
Runtom i landet gör folkbildningen insatser för att stödja de flyktingar som kommer till Sverige från Ukraina. Regeringen har i dag beslutat om ett förtydligande i förordningen som styr medel till insatsen Svenska från dag ett för att säkerställa att de medel som är avsatta för insatsen ska kunna användas till verksamhet för personer som nu får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.
Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina fokuserar regeringen nu på att stötta Ukraina, införa sanktioner mot Ryssland och att stärka Sverige.
Inom insatsen Svenska från dag ett har folkbildningen sedan 2015 bidragit till att människor som kommer hit ska få ökade kunskaper i svenska språket och information om det svenska samhället. Regeringen har nu beslutat om en ändring av förordningen (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare. Ändringen som träder i kraft den 11 april innebär ett förtydligande att statsbidraget kan användas även till verksamhet för personer som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv och oavsett om dessa personer bor i Migrationsverkets anläggningar eller inte.
- Dagens beslut tydliggör att statsbidraget för Svenska från dag ett fullt ut kan användas för de som nu kommer till Sverige från Ukraina, oavsett om de sökt asyl eller fått uppehållstillstånd med särskilt skydd, säger utbildningsminister Anna Ekström.
Riksdagen har på regeringens förslag anvisat 60 miljoner kronor för insatsen Svenska från dag ett i budgetpropositionen för 2022 och Folkbildningsrådet har fattat beslut om att preliminärt fördela cirka 90 miljoner kronor för Svenska från dag ett till studieförbund och folkhögskolor i år. I den summan inkluderas bland annat medel som förts över från 2021.
(...)
Läs mer (Extern länk)
SvT Värmland 22-03-29:
Stort antal ukrainska elever väntas i Arvikaskola
En tidigare slöjdsal på Kyrkebyskolan i Arvika håller nu på att göras i ordning för att om ett par veckor ta emot mellan 15 och 20 ukrainska elever.
- De flesta är mellan 6 och 13 år, men det är också ett par gymnasieelever, berättar Anders Eneroth-Karlsson, biträdande grundskolechef i Arvika kommun.
Arvika har redan tagit emot ett hundratal flyktingar från Ukraina, både de som sökt till släktingar eller bekanta och de som kommit hit med bussar som olika föreningar och samfund ordnat.
Pensionerade lärare med lång erfarenhet av att undervisa i svenska som andraspråk har tagits in för att sköta undervisningen.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Kronoberg 22-03-28: Skolorna är laddade för ukrainska barnen - men få har börjat (Extern länk)
Riksdagen 22-03-30:
Skriftlig fråga: Vård för posttraumatiskt stressyndrom hos ukrainska flyktingar
Fråga 2021/22:1294 av Mats Sander (M)
Den 24 februari inledde Ryssland en militär invasion av Ukraina som bryter mot internationell rätt samt mot Ukrainas självbestämmanderätt. På grund av Rysslands illegala anfallskrig mot Ukraina beräknar Migrationsverket att uppemot 200000 ukrainska medborgare kan komma att fly till Sverige. En stor del av dessa är kvinnor och barn. Personer som varit med om våldsamma, livshotande eller skrämmande händelser kan må dåligt psykiskt och få besvär från kroppen. För vissa blir besvären kvar och påverkar hur det går i vardagen. Det är inte osannolikt att en del av flyktingarna från Ukraina har drabbats eller kommer att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vilka initiativ eller åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att personer som flytt Ukraina och som drabbats av posttraumatiskt stressyndrom kommer att erbjudas vård?
Svar av Socialminister Lena Hallengren (S)
Personer som kommit till Sverige från kriget i Ukraina har olika rätt till skydd, stöd och vård. Vad personer har rätt till styrs av om personerna vistas viseringsfritt i Sverige, får tillfälligt uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet eller om personerna är asylsökande. Regionerna har större skyldighet att erbjuda vård till den som fått uppehållstillstånd eller söker asyl, än till personer som är i Sverige viseringsfritt. Personer som vistas viseringsfritt i Sverige har rätt till omedelbar vård och vad sådan vård innebär prövas i varje enskilt fall av den som ansvarar för vården.
(...)
Hela svaret (Extern länk)
Se även:
Skriftlig fråga av Marie-Louise Hänel Sandström (M): Rehabilitering för krigsskador för ukrainska flyktingar (Extern länk)
Skriftlig fråga av Johan Hultberg (M): Vård och screening av tuberkulos för ukrainska flyktingar (Extern länk)
Skriftlig fråga av Ulrika Jörgensen (M): Traumavård för ukrainska flyktingar (Extern länk)
Skriftlig fråga av Mats Sander (M): Vaccination mot hepatit B för personer som flytt Ukraina (Extern länk)
Skriftlig fråga av Camilla Waltersson Grönvall (M): Vaccination av barn som flytt från Ukraina till Sverige (Extern länk)
Skriftlig fråga av Johan Hultberg (M): Psykisk vård för barn som flytt Ukraina (Extern länk)
TT / Dagens Medicin 22-03-30:
Svårt att fånga upp traumatiserade flyktingar
För sjukvården väntar stora utmaningar att fånga upp de flyktingar som behöver insatser för sina traumatiska upplevelser av kriget i Ukraina.
- Vi behöver mobilisera för ett maratonlopp, säger psykologen Filip Arnberg vid Uppsala universitet.
76 000 ukrainska flyktingar beräknas komma till Sverige före sommaren, enligt Migrationsverkets huvudscenario. Eller så många som runt 200 000, enligt ett högre scenario. Många av dem bär på svåra psykiska trauman till följd av den död, kaos och förstörelse de upplevt.
Första chansen att fånga upp dem som mår så psykiskt dåligt att de behöver akuta vårdinsatser är det hälsosamtal som alla asylsökande erbjuds. Men hur pass bra det fungerar beror på var i landet man hamnar.
I vissa regioner sköts samtalen av specialiserade mottagningar, medan andra regioner spritt ut samtalen över vård- eller hälsocentraler som saknar specifika kunskaper på området.
- Där kan det bli större utmaningar om man saknar rätt kompetens om psykiskt trauma och vad som är viktigt att tänka på i bemötandet, säger Filip Arnberg, psykolog och programdirektör vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet.
Bristerna bekräftas i en rapport om hälsosamtalen som Socialstyrelsen publicerade förra våren. Där uppgav regioner utan speciella mottagningar för asylsökande att de saknar beredskap att hantera en flyktingvåg likt den 2015.
Risken nu är även att man på vissa håll behöver kalla in ny personal som saknar erfarenhet av hälsosamtalen för att täcka behoven, påpekar Filip Arnberg.
Samtidigt är många flyktingar inte redo att prata om hur de mår psykiskt vid hälsosamtalet. Tillvaron är ofta fortfarande tumultartad och i det skedet är det mer basala behov de behöver hjälp med, framhåller Filip Arnberg.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Stockholm 22-03-28: Psykologen: För många är det i säkerhet som alla känslor sköljer över (Extern länk)
Aftonbladet 22-03-30: Mentala ärr kan visa sig långt efter flykten (Extern länk)
Sveriges Radio Västmanland 22-04-01: Vården letar läkare som pratar ukrainska (Extern länk)
Sveriges Radio 22-03-28:
Många söker sig till Hej främling för att hjälpa ukrainska flyktingar
Organisationen Hej främling ska hålla en digital volontärträff, då de fått så många förfrågningar om att hjälpa flyktingar från Ukraina.
"Vi har mycket erfarenhet hur man kan engagera sig, så vi kommer och berätta om vilka initiativ vi har just nu och på vilket sätt folk kan engagera sig", säger Samira Musa som är engagerad i föreningen.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Dalarna 22-03-28: Idrotten ska hjälpa människor som flytt Ukraina: "Får glömma vardagen" (Extern länk)
Sveriges Radio Norrköping 22-03-28: Stormöte om flyktingmottagande i Norrköping (Extern länk)
Sveriges Radio Norrköping 22-03-31: "Många kan göra lite" - föreningen vill stötta flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Norrköping 22-03-31: "Många vill men har ingen att prata med" - språkcaféer öppnar igen (Extern länk)
Sveriges Radio Örebro 22-04-04: Magnus har tagit semester för att hjälpa flyktingar på heltid (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-25:
Fler ukrainska flyktingar får rätt till svenskundervisning
De ukrainska flyktingar som kommer till Sverige via massflyktsdirektivet har inte rätt till svenska för invandrare, SFI. Istället ska de nu erbjudas svenskundervisning via studiecirklar.
- Nu gör vi det helt glasklart att de som kommer till Sverige ska kunna gå kursen "svenska från dag ett" med detsamma, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).
De ukrainare som bor på migrationsverkets boenden erbjuds svenskundervisning av studieförbunden. Men majoriteten av de ukrainska flyktingarna bor hos privatpersoner och har därför ingen tillgång till någon svenskundervisning.
Nu gör regeringen ändring i en förordning så att alla flyktingar som kommer till Sverige via massflyktsdirektivet får tillgång till undervisning i svenska oavsett vilket boende de har.
- Vi vill att de ukrainare som kommer ska få kontakt med det svenska samhället så fort som möjligt, säger Anna Ekström (S).
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Östergötland 22-04-04: Integrera eller inte? - Direktiv ger skydd men inte svenskalektioner (Extern länk)
Sveriges Radio Malmöhus 22-04-07: Ukrainska flyktingar får studera SFI i Skurup - trotsar EU:s direktiv (Extern länk)
Sveriges Radio Stockholm 22-04-01:
Har inte rätt till SFI - då håller Anna ideell språkkurs för ukrainska flyktingar
De ukrainska flyktingar som kommit till Sverige har inte laglig rätt att lära sig svenska inom SFI utan hänvisas till studieförbund och civila initiativ.
I Haninge kulturhus håller språkläraren Anna Nowicka en ideell svenskkurs för ukrainska flyktingar två gånger i veckan.
"Jag är själv invandrare så jag vet hur det känns, och jag ville göra något, jag vet hur viktigt det är att lära sig språket", säger Anna Nowicka.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Malmöhus 22-03-29: Rusning till svenskkurs för ukrainare: "Intresset jättestort" (Extern länk)
SvT Öst 22-03-29:
Ukrainska talanger matchas med företag
Linköping Science Park har startat en specifik matchmaking-aktivitet för ukrainska talanger som nu flyr från hemlandet och kommer till Sverige.
- De rekryterande företagen är främst inom kunskapsintensiva näringar så det som söks är personer inom tech, industrin som ingenjörer, programmerare och den typen av tjänster, säger Anna Broeders på Linköping Science Park.
Att starta projektet var inte svårt.
- Vi hörde oss runt med företag vilket intresse det fanns att hjälpa ukrainska flyktingar och då beslutade vi oss att sätta igång projektet, säger Anna Broeders.
Vad kan detta göra för ukrainska flyktingar?
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Gotland 22-04-01: Flera arbetsgivare redo anställa ukrainsk personal: "En jätteresurs" (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-04-04: Svenskt Näringsliv: Svårt för ukrainska flyktingar att starta företag (Extern länk)
Se även:
Sveriges Radio Sörmland 22-03-29: Gunita hjälper ukrainska flyktingar att hitta jobb (Extern länk)
SvT Gävleborg 22-03-25: It-företag i Hudiksvall vill rekrytera ukrainare - "Otroligt hög utbildningsnivå" (Extern länk)
SvT Gävleborg 22-03-25:
Arbetsförmedlingen i Gävleborg: "Om direktiven förändras så är vi på tårna"
Sedan invasionen av Ukraina har cirka 14 000 personer sökt sig till Sverige. Arbetsförmedlingen i Gävleborg har i nuläget inte fått några extra pengar för att hantera flyktingsituationen.
De som flytt från Ukraina efter Rysslands invasion den 24 februari faller under EU:s massflyktsdirektiv. Det betyder att de kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd direkt, utan individuell prövning. Med tillståndet följer rätt att arbeta i Sverige, liksom rätt till boende, sjukvård som inte kan vänta och skola för barnen.
- Just nu utifrån massflyktsdirektivet är det inte självklart att Arbetsförmedlingen ska bidra med något annat än att folk kan ta del av våra digitala tjänster, säger Mohamed Chabchoub, chef Arbetsförmedlingen Gävleborg.
Reda ut vad som gäller
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Sjuhärad 22-03-28: Planen i Mark: Ukrainska flyktingar ska ha jobb från april (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-31:
Började plugga svenska av misstag - nu översätter Yulia åt UR
Från svenska till ukrainska. Med sina språkkunskaper hjälper Yulia Solodovnik sina landsmän genom att översätta och dubba UR-program - bara någon månad efter flykten från Kiev.
Språkvetaren Yulia Solodovnik och journalisten Diana Siarki kom tillsammans till Sverige i början av mars. I SVT:s Morgonstudion berättar Diana hur hon först inte hade några tankar på att fly. Hon började bli van vid ljuden av kriget och blev allt mindre försiktig i sin vardag. Men familjen fick henne att ändra sig.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Högsta Förvaltningsdomstolen
Prövningstillstånd: Ska en student som söker asyl omfattas av LMA-lagen?
Mål: 1179-22, 1180-22
Prövningstillstånd meddelat i mål om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl.
Fråga om en utlänning som ansöker om asyl efter att ha beviljats uppehållstillstånd på någon annan grund, t.ex. för studier inom högre utbildning, omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (Mål nr 1179-22, Kammarrätten i Göteborgs mål nr 6746-21 och Mål nr 1180-22, Kammarrätten i Göteborgs mål nr 7073-21).
Sveriges Radio Västernorrland 22-03-29:
Kristina hjälper Ukrainska flyktingar: De får inga pengar
Kristina Söderberg från Sörberge i Timrå hjälper Ukrainska familjer med mat, kläder, mediciner och pappersarbete.
Hon är nu kritisk till myndigheternas arbete och menar att många människor väntar på att få pengar.
"Den lokala butiken har hjälpt oss med ett swish-nummer så att vi ska kunna få in pengar och handla mat, så att mammorna kan ge mat till sina barn, säger hon.
Läs mer (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-29: Migrationsministern: Inte aktuellt att höja ersättning för ukrainaflyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Kristianstad 22-03-31:
Henrik hyr ut till ukrainska flyktingar - men bor på "fel adress"
Reglerna kring EBO, egen bostad, ställer till det för en del ukrainska flyktingar eftersom att de blir nekade dagersättning om de bosätter sig i vissa socioekonomiskt utsatta områden.
Näsbybon Henrik Ogstedt är en av dem som tagit emot personer som flytt kriget i Ukraina men enligt EBO-reglerna är de inte berättigade ersättning om de bor kvar.
" Vi har ett stort hus och erbjuder boende, så att man ska behöva flytta av anledningen att adressen är utpekad känns ju lite magstarkt", säger han.
Hela inslaget (Extern länk)
Socionomen 22-03-29:
Socialstyrelsen: Hjälp ukrainare få kontakt med Migrationsverket
Socialstyrelsen uppmanar alla som kommer i kontakt med någon som flyr från Ukraina att berätta om vikten av att anmäla sig till svenska myndigheter, så att de får rätt skydd, stöd och vård.
För att få ta del av mer än det allra mest akuta stödet, är viktigt att de som flyr Ukraina och kommer till Sverige får kontakt med svenska myndigheter, enligt Socialstyrelsen.
- Vi vill uppmana alla som möter personer som flytt hit från Ukraina att berätta om hur viktigt det är att anmäla sig hos Migrationsverket. Det ger samhället bättre förutsättningar att ge stöd, säger Urban Lindberg, stabschef vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Göteborgs-Posten 22-03-30:
Så fungerar det för ukrainare som söker skydd i Sverige
Hittills har över 24 000 ukrainare sökt skydd i Sverige via Migrationsverket sedan kriget bröt ut.
Men hur fungerar det egentligen för de flyende som kommer hit? Här är allt du behöver veta om processen och flyktingarnas rättigheter.
Den ryska invasionen av Ukraina har lett till att många har flytt landet. Enligt UNHCR rör det sig om över tre miljoner människor.
Bara till Sverige kan det komma mellan 20 000 och 300 000 ukrainska flyktingar totalt, enligt migrationsminister Anders Ygeman (S).
Köerna har varit långa utanför Migrationsverket på flera platser i landet och hittills har över 24 000 sökt skydd via myndigheten.
Ukrainska flyktingar som kommer hit ansöker sedan den 24 februari uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv. De har även möjlighet att ansöka om asyl i Sverige, men då sker processerna parallellt.
De här innebär massflyktsdirektivet
I samma veva som kriget bröt ut i Ukraina, den 24 februari, beslutade Migrationsverket i Sverige att stoppa alla utvisningar till Ukraina. Pausen påverkar alla beslut som rör asyl och innebär att de som har ett utvisningsbeslut till Ukraina har rätt att stanna kvar tills vidare.
De som flytt från Ukraina efter den 24 februari kan även söka skydd via EU:s massflyktsdirektiv, som innebär att flyende får ett direkt skydd.
- Massflyktsdirektivet är ett temporärt skydd och är inte avsett som inledningen på en process om att få stanna kvar i Sverige, säger Mårten Löfberg chef vid Asylrättscentrum i Stockholm.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
SvT Stockholm 22-03-28:
Hundratals tomma flyktingbostäder kostar skattebetalarna miljoner
570 av 870 bostäder som Stockholms stad erbjudit Migrationsverket, för att ta emot ukrainska flyktingar, står fortfarande tomma. Socialborgarråd Jan Jönsson (L) riktar skarp kritik mot regeringen och menar att det här kostar skattebetalarna flera miljoner.
Men migrationsminister Anders Ygeman (S) tycker inte att det är konstigt att några bostäder fortfarande står tomma.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT 22-03-30: Kommuner kräver besked om ukrainska flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Örebro 22-04- 02:
Har inte fått pengar för asylkostnader: "Kan man lita på staten?"
Sydnärkes utbildningsförbund, SUF, har fortfarande inte fått ersättning för kostnader kring asylsökande från 2017.
Det handlar om totalt 33 miljoner kronor och Bo Rudolfsson (KD), kommunstyrelsens ordförande i Laxå, vet inte när de kommer få se pengarna.
"Vi sitter fortfarande och väntar på de här 33 miljonerna", säger han.
Hela inslaget (Extern länk)
Migrationsverket 22-03-24:
Migrationsverket rekryterar flera hundra medarbetare
Den snabba ökningen av personer från Ukraina som söker skydd i Sverige har lett till ett ökat behov av att rekrytera medarbetare till Migrationsverket. Framför allt behöver myndigheten fler migrationshandläggare och migrationsassistenter på orter som Norrköping, Sundbyberg, Märsta och Malmö.
- I dagsläget har vi ett behov av att rekrytera cirka 550 medarbetare med anledning av den akuta situation som råder kopplat till Ukraina, men siffran kan snabbt ändras, säger Lena Sköld Hultberg, HR-direktör på Migrationsverket.
För att lösa det behov som har uppstått har myndigheten sedan ett tidigt skede ökat bemanningen där behoven nu är som störst genom att omfördela medarbetare internt, så långt det är möjligt. Parallellt pågår också ett intensivt arbete med att bemanna verksamheten på flera andra sätt, bland annat genom inlåning av personal från andra myndigheter och genom omfattande rekrytering.
Här finns de största behoven just nu
De delar av verksamheten där behovet är som allra störst nu är där Migrationsverket tar emot ansökningar och inom mottagningsverksamheten, det vill säga verksamhet som rör boende.
Rekryteringarna är i full gång och det är högprioriterat att de genomförs så snabbt och effektivt så möjligt. Samtidigt är det nödvändigt att rekrytering och introduktion sker med kvalitet.
- Det är självklart viktigt att vi rekryterar rätt kompetens men det är också viktigt att vi i rekryteringarna gör vårt bästa för att de som anställs ska ha rätt förväntningar på hur det är att arbeta hos oss. De behöver också få en så bra introduktion och start som möjligt under de förutsättningar som råder, säger Lena Sköld Hultberg.
Den som är intresserad kan vända sig hit
(...)
Läs mer (Extern länk)
Migrationsverket 22-03- 30:
Höga utfall för satsningen mot organiserad brottslighet
Som ett resultat av arbetet mot organiserad brottslighet fattade Migrationsverket 2021 fler beslut om att avslå och återkalla uppehållstillstånd. Även för andra myndigheter gav den gemensamma satsningen höga utfall förra året, visar den rapport som nu lämnats till regeringen.
Migrationsverket intensifierade arbetet mot organiserad brottslighet förra året. Myndigheten fattade då fler beslut om att avslå eller återkalla uppehållstillstånd på grund av missbruk av reglerna. Under 2021 vidtog Migrationsverket 175 administrativa åtgärder, till exempel återkallande av tillstånd, jämfört med 109 året före.
- Vi kan se att en stor del av ärendena där Migrationsverket vidtar åtgärder är knutna till arbetstillståndsprocessen, men det kan även handla om exempelvis fusk med identiteter, människohandel eller människoexploatering, säger Abraham Haro, enhetschef vid Migrationsverkets nationella operativa avdelning.
I rapporten framgår att Migrationsverket har varit aktivt när det gäller att lämna information till andra myndigheter som gjort det möjligt för dem att vidta åtgärder. Utfallet av Migrationsverkets arbete mot organiserad brottslighet har också en större geografisk spridning 2021 än tidigare. Fler regioner kan nu redovisa resultat av insatserna.
- Vi har fått en större samsyn kring hur vi ska arbeta och har idag en förbättrad samordning och uppföljning, säger Abraham Haro.
448 utdömda fängelseår
Migrationsverket är en av tolv myndigheter som deltar i satsningen mot organiserad brottslighet som pågått sedan 2009. För Polismyndighetens del resulterade arbetet förra året i 448 utdömda fängelseår, vilket är det högsta antalet sedan satsningen inleddes. Utöver de utdömda fängelseåren beslutades om näringsförbud till sammanlagt 77 år.
Andra exempel från arbetet under förra året är Försäkringskassans återkrav som uppgick till 62 miljoner kronor, och att Kronofogdemyndigheten säkrade tillgångar för nästan 80 miljoner.
Läs mer (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-30:
Rumänien/ Rumänien förbereder för fler flyktingar - hoppas på stöd från EU
Runt 600 000 människor har korsat gränsen från Ukraina till Rumänien sedan invasionen och Rumänien förbereder nu sig på ett ökat tryck.
Appar har utvecklats för att förmedla bostäder och regeringen stöttar familjer ekonomiskt som tar emot flyktingar. Nu undersöks också om Rumänien kan få hjälp från EU-fonder.
"Det är vår plikt att hantera den humanitära krisen så länge det behövs", säger Raed Arafat vid det rumänska inrikesdepartementet till Ekot.
Hela inslaget (Extern länk)
ECRE News 22-04-01:
Grekland/ Guarantees of capacity for Ukrainians while the situation remains dire
The Greek government is welcoming Ukrainian refugees, guaranteeing reception capacity and support, while the situation for asylum seekers and refugees in camps across Greece remain dire and support is lacking. The Greek National Transparency Authority found "no evidence to corroborate" mounting evidence of pushbacks from Greece.
According to authorities by 25 March a total of 14,429 Ukrainian refugees including 4,580 children had crossed the border to Greece. On March 25 alone, 278 Ukrainian refugees entered, of which 74 were children.
Greek authorities have applied an unusually welcoming approach to the specific group of refugees from Ukraine and Minister of Migration and Asylum, Notis Mitarakis recently stated "We are ready for the hospitality arrangements. And we are ready to register people and provide them with temporary protection". According to the minister: "The national reception system has the immediate availability of 15,000 beds" - a capacity that can be upgraded to 30,000.
Greek authorities have prepared a container camp for those arriving from Ukraine through the Bulgarian border: "open 24 hours with staff from the nearby camps. Once they enter we provide them with pamphlets with numbers they may need, we give the cell-phone cards, we provide them with any information they might need".
Further, initiatives include an electronic pre-registration platform allowing personalised appointments at the Asylum Service Offices, a dedicated jobsite and a website with relevant information. While, Mitarakis has labelled people arriving from Ukraine "real refugees," leading politicians have defined asylum-seekers from the Middle East or Africa as "illegal immigrants," and the differential 'welcome' reportedly creates tension and frustration among other groups.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
ECRE News 22-04-08: Greece: Solidarity with Ukrainians have sparked no change for other people in need of protection (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-04-01:
Ungern/ Tvivel på Ungerns nya generositet mot flyktingar
Ungerns regering framhäver just nu att landet är ett av de mest generösa mottagarländerna för flyktingar från Ukraina.
Men kritiker hävdar att regeringens siffror döljer att många inte stannar utan bara använder Ungern som transitland.
Syftet med asylpolitiken är fortfarande att inga flyktingar ska komma till Ungern, hävdar Marta Pardavi vid Helsingforskommittén i Budapest.
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-24:
Polen/ "Efter bara några veckor har Olena ordnat både jobb och skola åt sina barn"
Jag kunde inte glömma Olena. Hon stod med sina fyra barn på en åker, de hade just korsat gränsen till Polen. Medan hon svepte in barnen i gula filtar som hon fått av volontärer grät hon häftigt. Och där lämnade vi dem vid vägrenen, efter en intervju. Journalistens ständiga etiska dilemma, " jag fick min story, hejdå!".
Hennes man hade sagt "du måste sätta er i säkerhet. Jag stannar och försvarar Ukraina". Hon hade knappt fått med sig nåt insulin till sina två diabetessjuka barn.
Olena sa att en okänd man skulle köra dem dit de ska bo. Vi önskade dem lycka till.
Fyra veckor senare kör vi in på en gårdsplan i den lilla staden Siedice, framför huset växer ett enormt valnötsträd. Det är den första varma vårdagen.
Hon är klädd i samma gråa långkofta som för en månad sedan. Hon är inte lika blek. Här bor hon på ett litet pensionat med fem andra ukrainska mammor och 13 barn.
Det är Leshek Andzhejews som äger pensionatet. Han verkar blyg men berättar om hur hans hustru dog i en hjärtattack för bara två månader sedan. Hur han fick idén att erbjuda rummen till ukrainska flyktingar.
Han berättar att han gillar att det är liv i huset, att kvinnorna lagar mat och bjuder in honom.
- Vi hjälper varandra. De får stanna så länge det krävs, säger han.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Dagens Nyheter 22-04-02:
Tyskland/ Olika regler för ukrainska flyktingar och asylsökande väcker ilska i Tyskland
Den som flytt till Tyskland får arbeta, tillgång till språkundervisning och möjlighet att själv välja var hen vill bo. Om personen kommer från Ukraina.
För flyktingar från andra länder gäller andra regler.
Skillnaderna väcker skarp kritik från asylsökande och hjälporganisationer.
- Vi är också flyktingar, säger Noushin, 29, från Iran.
Varje dag, i flera veckors tid, har tusentals människor på flykt undan kriget i Ukraina rest från Polen till centralstationen i Berlin. Den som kan ordna sovplats på egen hand behöver inte registrera sig, utan kan resa vidare gratis genom landet. Andra kan få möjlighet att övernatta hos privatpersoner eller på något av myndigheternas tillfälliga boenden.
Det så kallade massflyktsdirektivet, som EU nyligen aktiverade för första gången, ger flyktingarna från Ukraina möjlighet att bo, arbeta och gå i skolan i ett EU-land, utan att först göra en asylansökan. Målet med direktivet är att undvika att migrationsmyndigheterna blir överbelastade, och att snabbt och obyråkratiskt kunna ge många flyktingar hjälp.
Dominik Hüging, som arbetar på ett asylboende i Münster i västra Tyskland och är aktiv i hjälporganisationen GGUA Flüchtlingshilfe, tycker att det är rätt sätt att hantera situationen.
- Det här motsvarar mitt drömscenario för hur flyktingar ska tas emot. Det visar att det är möjligt. Men det visar också att det var ett medvetet val att behandla andra människor på ett annat sätt, säger han.
Massflyktsdirektivet gäller enbart människor som flytt från Ukraina. Medan flyktingar fortsätter att komma med tåg från Polen till Tyskland skickas andra tillbaka i motsatt riktning.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
TT / Nyheter24 22-03-27:
Litauen/ Hjälpviljan stor i Litauen men framtiden oroar
I Litauen engagerar sig folk för att hjälpa de många ukrainska flyktingar som kommer till landet. Men oron finns över vad som händer om kriget fortsätter och flyktingströmmen inte avtar.När jag är här koncentrerar jag mig på jobbet, men när jag kommit hem sköljer allting över mig, säger Vilte, en av Röda Korsets volontärer, till TT:s utsända i Vilnius.
Hittills har ungefär 25 000 ukrainska flyktingar, därav 11 000 barn, registrerat sig i Litauen.
Troligtvis är mörkertalet stort, då många ukrainare har släkt eller vänner i Litauen och inte registrerat sig hos landets myndigheter.
Enligt landets utbildningsdepartement förbereder man sig på att kunna ta emot 30 000 ukrainska barn i de litauiska skolorna.
På Röda Korsets nyöppnade flyktingmottagning i Vilnius råder febril aktivitet. Utanför centret, som är inhyst i en idrottshall i ett bostadsområde i stadens utkant, stannar med jämna mellanrum bussar för att släppa av ännu en grupp människor som flytt kriget i Ukraina.
De flesta är kvinnor och barn, och många bär på väskor, plastpåsar eller svarta sopsäckar när de möts av en grupp volontärer från Röda Korset i den stora hallen.
Flyktingströmmen från Ukraina till Litauen ökar snabbt, vilket gör att frivilligorganisationer utökar sin verksamhet. Röda Korset driver nu fem flyktingmottagningar på olika platser i landet - och hjälpbehovet är stort, enligt Luka Lesauskaite, presstalesperson för hjälporganisationen i Litauen.
- Människorna som kommer hit har ofta ingenting, inte ens en tandborste. Många av dem är rädda och vet inte vart de ska ta vägen eller vad de ska göra, säger hon till TT.
Får betalt för att ta emot flyktingar
Hittills har ungefär 25 000 ukrainska flyktingar, varav 11 000 barn, registrerat sig i Litauen, men mörkertalet är troligtvis stort.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-24:
USA/ USA tar emot upp till 100 000 flyktingar från Ukraina
Till följd av Rysslands krig i Ukraina kommer USA att ta emot upp till 100 000 ukrainska flyktingar.
Ytterligare en miljard dollar, omkring 9,5 miljarder kronor, ska också ges i humanitärt stöd till de som drabbats av kriget.
Stödet kommer att bestå av mat, tak över huvudet, rent vatten, medicinska förnödenheter och "annat slags stöd", enligt ett pressmeddelande från Vita huset.
Hela inslaget (Extern länk)
ASYLUTREDNING OCH RÄTTSPROCEDUR
Sveriges Radio Dalarna 22-03-29:
Stort behov av ukrainska tolkar - finns bara en i Dalarna
Det behövs fler tolkar som kan ukrainska nu när fler flyktingar börjar komma hit från Ukraina - i Dalarna finns en enda och i landet totalt 10 stycken.
Nu efterlyses personer som kan tänka sig att bli tolk i ukrainska.
"Vi har fått in 15 stycken ansökningar" säger Carina Johansson, enhetschef på Borlänge kommuns tolkförmedling.
Hela inslaget (Extern länk)
SKÄL FÖR OCH EMOT UPPEHÅLLSTILLSTÅND, ENSKILDA FALL
QX.se 22-04-02:
Hotas till livet i hemlandet - men Sverige vill ändå kasta ut Abel
Trots att Abel redan från start var öppen med att han är homosexuell, blivit svårt traumatiserad i sitt hemland och trots engagemang i RFSL Newcomers och öppenhet på sociala medier där kommentarsfälten fylls med hot, så tror inte Migrationsverket på honom. Nu sitter han i förvar för att utvisas. Med en allt mer restriktiv flyktingpolitik är Abel en av många hbtqi-flyktingar som drabbas på värsta sätt.
Abel är i 40-års åldern, kommer från Nigeria och lever just under extrem press. Trots att Hbtq-personer förföljs i Nigeria anses han inte ha tillräckliga skyddsskäl för att få stanna i Sverige. När hans kille blev mördad flydde han och kom till Sverige 2016. Men hans skyddsskäl anses inte vara tillräckliga, och han har fått avslag från Migrationsverket.
Abel är just nu självmordsbenägen. Han väntar på att bli utvisad från Sverige eftersom han inte är betrodd av Migrationsverket. QX får först höra talas om Abel genom att hans psykolog Adam Davies gick ut på Facebook och skrev att Abel behöver akut hjälp.
"Abel är akut suicidbenägen" och "den här stackars killen kommer med stor sannolikhet inte att överleva utvisning till ett land där hans pojkvän misshandlades ihjäl" skrev Adam på Facebook.
Abel sitter nu i förvar och mår mycket dåligt psykiskt. Han sover inte och han säger till QX att han ständigt tänker på att ta sitt liv.
Abel blev föräldralös tidigt i livet. Han förlorade sin pappa tidigt och hans mamma dog när han var 16 år. Han flyttade in hos mammans väninna som dog två år senare.
Abel hade en pojkvän i Nigeria, de var inte öppna utan levde i smyg och dolde sitt förhållande.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
SvT Värmland 22-04-01:
14-åriga Zarahs lycka - uppehållstillstånd efter sju års väntan
Efter tre avslag och sju års väntan kom plötsligt beskedet att 14-åriga Zarah Barati och hennes familj får stanna i Sverige.
- Först trodde jag inte det var sant, säger hon.
SVT har följt Zarahs familj i flera reportage. Familjen kommer från Afghanistan, men själv är Zarah född i Iran och har aldrig varit i föräldrarnas hemland. Hon har väntat i halva sitt liv på uppehållstillstånd i Sverige, med ett ständigt utvisningshot hängande över familjen.
- Det är jobbigt att vänta. Jag tänker att barn som jag inte har så lätt att sova. Jag har levt med en klump i magen.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Jönköping 22-03-29:
David får stanna i Sverige för alltid - "Vi är överlyckliga"
Hösten 2020 var det flera medier som uppmärksammade då elvaåriga David. En kille som älskar att cykla och spela innebandy.
Sedan våren 2018 har David som har Downs syndrom, medelsvår funktionsnedsättning och autism bort hemma hos familjen Henriksson i Vetlanda där han blivit en i familjen.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Skåne 22-03-31:
Treårige Tim får stanna i Sverige
Treårige Tim skulle ensam utvisas till Nigeria, trots att han levt i princip hela sitt liv i ett familjehem i Skåne. Men nu har han fått uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket har kommit fram till att utvisningen inte går att verkställa.
- Jag var i Tomelilla och handlade när Migrationsverket ringde. Jag grät så att det hördes över hela affären. Men det var tårar av glädje, säger Sandra Persson som är Tims familjehemsmamma till Dagens nyheter.
Pojken, som i media kallas Tim, föddes i Sverige och var bara elva dagar gammal när han tvångsomhändertogs av socialtjänsten. Pappan var okänd och mamman, som led av psykisk ohälsa, kunde inte ta hand om barnet. Hon utvisades senare till sitt hemland Nigeria.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
TVÅNGSMEDEL, HOT OCH DEPORTATIONER
Amnesty International 22-03-25:
Egypten/ Eritreans at imminent risk of deportation
The Egyptian authorities must immediately halt all deportations of Eritrean nationals to Eritrea where they would face serious human rights violations including torture, said Amnesty International.
In the past two weeks alone, the Egyptian authorities have deported 31 Eritreans in violation of the prohibition of refoulement under international law. A group of up to 50 people including a baby and three children under seven, detained in the southern city of Aswan are now at imminent risk of deportation. The group has had no access to asylum procedures or the possibility to challenge their expulsion orders.
"These deportations would be a grave breach of Egypt's obligations under international law and must be halted immediately. There is a well-documented pattern of those forcibly returned to Eritrea being interrogated, arbitrarily detained and tortured. Egyptian authorities must grant this group access to asylum procedures, and stop sending people back to danger," said Philip Luther, Research and Advocacy Director for the Middle East and North Africa for Amnesty International.
"We are also calling on Egyptian authorities to put an end to the prolonged arbitrary detention of Eritreans and ensure that, pending their release, current detainees are held in conditions that meet international standards."
Arbitrarily detained Eritreans, including children, are held without charge or trial in cruel and inhuman conditions, and denied access to adequate medical care, items for personal hygiene including sanitary napkins, clothes, and sufficient food.
The authorities also frequently refuse to grant detained Eritreans access to the United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) thereby obstructing their right to an asylum process.
(...)
Hela uttalandet (Extern länk)
PAPPERSLÖSA, GÖMDA OCH UTVISADE
Tidningen Syre 22-03-28:
Papperslösa har rätt till vård - men många blir ändå utan
Papperslösa har rätt till vård enligt lagen. Ändå är det många som nekas den. Därtill är det många som inte vågar eller lyckas ta sig till vården, trots att de behöver. Det visar en ny forskningsstudie. "När jag var papperslös tänkte jag att de kanske skulle kontakta polisen", säger Hassan Heidary, som nu har uppehållstillstånd och har lidit av panikångest.
Tidigare hade papperslösa bara rätt till akut vård, och behövde betala fullt pris. Det innebar att en kvinna som födde sitt barn på sjukhus kunde behöva betala tiotusentalskronor för förlossningen - pengar som få papperslösa hade.
Men år 2013 kom en ny lag. Nu ska alla som riskerar att bli sämre utan vård få den. Dessutom ska vården vara subventionerad. Men trots att lagen har funnits i snart tio år är det många som inte känner till den, eller vad den innebär.
- Jag var rädd för att gå till den vanliga vården. Där kostar allting och kanske skulle de kontakta polisen, säger Hassan Heidary, som fram till nyligen var papperslös.
Han har hört om andra papperslösa som behövt betala höga vårdkostnader. En bekant bröt benet, och fick en nota på 6 000 kronor, men eftersom han inte hade råd att betala behövde han fly med det brutna benet från sjukhuset.
Brott mot mänskliga rättigheter
Att en del inom vården inte känner till att papperslösa har rätt till subventionerad vård bekräftas av Henry Ascher, barnläkare och medicinskt ansvarig på Rosengrenska, en klinik där papperslösa kan få hjälp.
- Det händer att folk kommer till oss med räkningar på jättehöga sjukhuskostnader eller att läkarna inte vet att även pappperslösa har rätt till subventionerade läkemedel. Då följer vi upp vårdkontakterna och talar om att det har blivit fel, säger han.
Ett problem är hur lagen är formulerad. De papperslösa har rätt till "vård som inte kan anstå".
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Picum 22-03-30:
Europa/ What does safety mean for undocumented? Testimonies on safe reporting
Having no, or precarious, residence status often increases a person's risk of experiencing abuse or exploitation. At the same time, it means having fewer options to get support and protection. Through our members and partners, over the last months we got in touch and spoke with people who have experienced mistreatment while being undocumented. They told us what they went through, how they reacted, and what safety means to them. You can watch the first video here.
Everyone's experience is different. But all agree that protection and safety are not a reality for all yet. The people we spoke to know that law enforcement authorities are likely to report them to immigration enforcement if they come forward, because of how irregular stay is criminalised or regarded with suspicion. Institutional racism, in particular in the criminal justice system, is another factor that keeps many black and brown undocumented people away from law enforcement. Social support services may also be unavailable to people without residence permits.
Barriers to safety are many, but there are solutions. The people we talked to spoke about regularisation, specialised and inclusive support for those who are victims of domestic violence, and the possibility of filing complaints without facing deportation. Most of all, they spoke of equality.
At PICUM, we recognise that many things are needed to ensure everyone is safe and protected. When it comes to risks linked to immigration enforcement, "safe reporting" refers to a holistic set of measures that prioritise the safety and rights of all victims above the enforcement of immigration rules. You can find out more here.
Läs mer (Extern länk)
Läs citat och se filmer (Extern länk)
STÖD OCH SOLIDARITET
Nyheter24 22-04-02:
Familjer öppnar sina hem: Hjälper oss i vår oro
Civilsamhället har en viktig roll när tusentals ukrainska flyktingar snabbt behöver tak över huvudet.Stödet är lika mycket praktiskt som emotionellt. På dagen biter de ukrainska mammorna ihop - men när barnen sover är det svårare att hålla tårarna tillbaka.
De beskriver det som ett eget litet nätverk, en samling vänner och bekanta i Ockelbo som har blivit uppsamlingsplats för flera ukrainska familjer. Tillsammans hjälps de åt i ett skede där flyktingströmmen till Sverige är snabbare än vad både myndigheter och kommunen klarar av.
Hemma hos Malin Hermanssons familj bor sedan en tid tillbaka Sveta och hennes sjuårige son Maxim. Där landade de med varsin väska, trötta och medtagna efter en vecka på resande fot. Kvar i Ukraina är Svetas andra son, 21 år gammal, och hennes man.
- De hade inte sovit på väldigt länge. Det enda behovet som fanns var lite varm lagad mat och en säng att sova ut i, och wifi för att få kontakt med dem där hemma, säger Malin Hermansson.
I Ockelbo heter spindeln i nätet Svetlana Sushko som själv flyttade från Ukraina till orten 2010. När kriget bröt ut i hemlandet hörde bekanta av sig och frågade om möjligheten att ta sig till Sverige. Förfrågningarna blev fler och sedan dess har tolv ukrainska familjer kommit till Ockelbo där flera familjer hjälpts åt med mottagandet.
- Det är mer vi som tar initiativet än kommunen. Man anar en försiktighet, att det ska göras enligt protokollet. Men vi kan inte vänta, de behöver ha mat på bordet varje dag och barnen behöver en normal vardag, säger Hermansson.
- Det finns en jättekraft i samhället och en stor vilja, och att få vara med att hjälpa hjälper även oss i vår oro.
Barnen ställer frågor
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Kulturnytt 22-03-28:
Fristadsmusikern har gjort 60 konserter - hoppas på en sista
Sedan 61-åriga Basim Jamal kom som fristadsmusiker till Umeå 2017 från irakiska Mosul har han gjort över 60 konserter.
Men sedan de två fristadsåren och Basim Jamal fått avslag på sin asylansökan måste han nu lämna landet.
"Kanske får jag göra en sista konsert i Sverige, men jag vet inte", säger han.
Hela inslaget (Extern länk)
EU:S FLYKTING- OCH GRÄNSPOLITIK
Justitiedepartementet 22-03-29:
Extrainsatt ministerrådsmöte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 28 mars 2022
EU-ländernas migrationsministrar träffades i Bryssel den 28 mars för ett extrainsatt möte. Samordning, stöd och andra frågor med anledning av att över 3,5 miljoner människor är på flykt från Ukraina var i fokus. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman företrädde Sverige.
Den 4 mars beslöt EU att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet. Det ger ett omedelbart tidsbegränsat skydd till medborgare i Ukraina och tredjelandsmedborgare som varit skyddsbehövande i Ukraina.
- Omhändertagande av flyktingar från krigets Ukraina kommer vara omöjligt om inte alla EU-länder hjälps åt. Det är absolut tuffast för Ukraina men det kommer vara tufft för Europas länder också. Vi hoppas alla att den ryska aggressionen i Ukraina ska upphöra, att stridsvagnar ska röra sig tillbaka och att de ukrainska flyktingarna ska kunna återvända hem, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman.
Mötet handlade om materiellt och finansiellt stöd till medlemsstaterna, uppföljning och samordning av resor och transporter av skyddsbehövande inom EU och om överföringar av skyddsbehövande från Moldavien till EU. Kontroll vid yttre gräns och säkerhetsaspekter togs också upp. Europol gav en lägesrapport om cyberhot, organiserad brottslighet och människohandel kopplat till situationen i Ukraina.
Regeringen välkomnar att det franska ordförandeskapet har tagit initiativ till ett extrainsatt möte eftersom EU behöver stå enat i mottagandet av skyddsbehövande från Ukraina. Regeringen vill se en stark EU-samordning. Regeringen anser att det bland annat finns behov av klargöranden som gäller genomförandet av massflyktsdirektivet. Det handlar till exempel om registrering, rörlighet inom EU, rättigheter och säkerhetsaspekter.
Regeringen står fast vid att Sverige ska ta sin del av ansvaret för människor på flykt och förväntar sig att andra medlemsstater också gör det. Sverige bidrar också i gemensamma stödinsatser.
Läs mer (Extern länk)
Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 28 mars 2022 (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-27:
Johansson om flyktingmottagandet: Ska hantera det på ett annat sätt än 2015
Under kriget har Sveriges regering haft ett tydligt budskap gentemot EU: Ansvarsfördelningen i flyktingmottagandet får inte se likadan ut nu som den gjorde 2015. Den bilden delas av Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson, även om hon betonar att lite tyder på att det kommer bli så.
I dag möttes EU:s migrationsministrar för ett extrainsatt möte i Bryssel med anledning av kriget. Ylva Johansson, som ansvarar för unionens migrationspolitik, berättar att ministrarna då fick ta ställning till ett tiopunktsprogram som EU-kommissionen tagit fram för att koordinera flyktingmottagandet.
I programmet finns åtgärder om allt från hur registrering av flyktingar ska samordnas till hur organiserad brottslighet ska motverkas, enligt Johansson.
- Det handlar också om att ta fram gemensamma "guidelines" för hur vi ska behandla barn och underlätta familjeåterförening, säger hon till SVT:s korrespondent i Bryssel.
"Ska hantera det på ett annat sätt"
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
ECRE 22-03-25:
Schengen borders code: More hostile borders - less space for human rights
ECRE published a Policy Note on the European Commission's proposal for a Regulation amending Regulation (EU)2016/399 on a Union Code on the rules governing the movement of persons across borders ("Schengen Borders Code amendments").
The European Commission presented the proposed Regulation as part of a of a mini-package of three new proposals, along with the proposed Council Decision on provisional emergency measures for the benefit of Latvia, Lithuania and Poland of early December 2021 and the proposal for a Regulation addressing situations of instrumentalisation in the field of migration and asylum (COM(2021) 890) (the "Instrumentalisation Regulation")
ECRE has serious concerns about many of the other SBC amendments, including the necessity and proportionality of the measures; the definition of instrumentalisation; the limiting of number and opening times of border crossings; the expansion of border surveillance; the broad exercise of imprecise public powers; the increases in the transfer of people across internal borders with fewer safeguards; and amendments to the Return Directive that could mean a proliferation of bilateral readmission agreements and people being subject to return decisions without an individual assessment. For the provisions relating to epidemics, ECRE welcomes the fact that requesting asylum and humanitarian grounds would be considered as essential travel and would, therefore, be exempt from restrictions at EU borders.
For these reasons, ECRE recommends rejecting the most harmful amendments, such as the concept of instrumentalisation itself and the restriction of access at the border for people who could be seeking asylum. ECRE also proposes improvements should these concepts be maintained.
A summary of ECRE's recommendations for the co-legislators is included at the end of this note, which should be read in conjunction with ECRE's more detailed Comments on the Schengen Borders Code amendments and the Instrumentalisation Regulation.
Läs mer (Extern länk)
EU-parlamentet 22-03- 31:
MEPs withhold discharge of EU border control agency Frontex' accounts
+ Border and Coast guard's discharge withheld due to failure to meet conditions set out in previous discharge and OLAF findings on misconduct
+ Rule of law violations leading to losses for the EU budget must be addressed immediately
+ More checks needed to ensure COVID-19-related expenditure is legal and efficient
On Thursday, the Budgetary Control Committee recommended clearing most of the EU accounts for 2020, but postponed the decision on the European Border and Coast guard Agency.
In a vote with 6 in favour to 23 against and 1 abstentions in the so-called discharge procedure, MEPs in the Budgetary Control Committee postponed the decision on the 2020 accounts of the EU's border control agency, Frontex. They cited, as reasons behind the decision, a failure to fulfil the conditions set out in Parliament's previous discharge report, as well as findings by the EU's Anti-Fraud watchdog regarding harassment, misconduct and migrant pushbacks involving the Agency, presented to the committee by the OLAF Director-General and judged by the Members to be serious enough to postpone the discharge. Reported violations in Greece were not addressed and the operations in Hungary were continued regardless of the ruling by the Court of Justice that refugee return operations in Hungary in 2020 were incompatible with EU law, they say.
Läs mer (Extern länk)
EU-kommissionen 22-03-28:
EU-kommissionen uppmanar att agera mot "guldpass" och "gyllene uppehållstillstånd"
I en rekommendation som utfärdas i dag uppmanar kommissionen medlemsstaterna att omedelbart avskaffa alla befintliga system för medborgarskap för investerare och se till att det finns stränga riskkontroller i system där investerare beviljas uppehållstillstånd. EU-kommissionen har konsekvent och vid upprepade tillfällen uttryckt allvarlig oro över system för medborgarskap för investerare och de risker som de innebär. Dagens rekommendation är ett led i kommissionens mer övergripande policy att vidta beslutsamma åtgärder mot dessa system. I rådande läge, med Rysslands aggression mot Ukraina, har dessa risker än en gång hamnat i blickpunkten.
Systemen kan ha lett till att ryska eller belarusiska medborgare som omfattas av sanktioner eller som på ett betydande sätt stöder kriget i Ukraina kan ha fått EU-medborgarskap eller privilegierat tillträde till EU och därmed kan resa fritt inom Schengenområdet. För att hantera dessa omedelbara risker rekommenderar EU-kommissionen i dag även medlemsstaterna att överväga om medborgarskap som beviljats ryska eller belarusiska medborgare enligt system med "guldpass" bör dras in. Uppehållstillstånd som enligt dessa system beviljats ryska eller belarusiska medborgare som omfattas av sanktioner bör omedelbart återkallas. Det bör ske efter en bedömning i varje enskilt fall och i enlighet med proportionalitetsprincipen, de grundläggande rättigheterna och medlemsstaternas nationella lagstiftning. Samma åtgärder bör vidtas mot ryska eller belarusiska medborgare som på ett betydande sätt stöder kriget i Ukraina.
(...)
Läs mer (Extern länk)
EU-parlamentet 22-03-09: Parlamentet vill förbjuda "gyllene pass" och ändra reglerna för "gyllene visum" (Extern länk)
ALLMÄNT OM MIGRATION, STATISTIK
UNHCR 22-03- 28:
Climate Change, Displacement and Human Rights
The impacts of climate change, such as desertification, rising sea levels and more frequent and severe weather events undermine the enjoyment of human rights - including the rights to life, water and sanitation, food, health and adequate housing. The adverse effects of climate change contribute to vulnerability, human mobility and displacement and pose increased risk to the human rights of displaced persons, many of whom live in countries most affected by climate change.
Displacement in climate change-fuelled crises is already a global reality - a reality that reflects and amplifies the deep inequalities and injustices in our world today. Countries and communities that have contributed the least to global warming are bearing the brunt of its negative impact.
Hämta rapporten (Extern länk)
Sveriges Radio Kronoberg 22-04-03:
Varnar: Ukrainska flyktingar kan falla offer för människohandel
Det finns risk att barn och kvinnor som flyr kriget i Ukraina faller offer för människohandel.
Myndigheterna i Polen har varnat för människor som inte borde vara i uppsamlingsläger.
"Är man orolig så måste jag be att man tar kontakt med socialtjänsten" säger Susanne Jansson utvecklingsledare för våld i nära relationer på Länsstyrelsen.
Hela inslaget (Extern länk)
Migrationsverket 22-03-24:
Drygt 21000 ukrainare har sökt skydd i Sverige
Sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari har fler än 21 000 personer från Ukraina sökt skydd i Sverige. Migrationsverket har fattat över 9 000 beslut om uppehållstillstånd, varav närmare 1 800 under onsdagen.
- Just nu avgör Migrationsverket fler ärenden om uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet än vad vi får in ansökningar. Den genomsnittliga tiden från ansökan till beslut är åtta dagar men väntas sjunka, säger Magnus Önnestig, avdelningschef vid Migrationsverket.
Det har nu gått en månad sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari. Sedan dess har totalt 21 262 ukrainska medborgare ansökt om skydd i Sverige och Migrationsverket har fattat 9 271 beslut om uppehållstillstånd.
Den 21 mars lanserade Migrationsverket en ny e-tjänst som gör det möjligt för ukrainska medborgare att på digital väg ansöka och få uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv. Hittills har cirka 2 600 personer ansökt via e-tjänsten.
- Vi kan se att många använder tjänsten vilket är glädjande. Den är till för att underlätta för sökande från Ukraina så att de snabbt ska få beslut om uppehållstillstånd, säger Magnus Önnestig.
Boendesituationen är stabil
Migrationsverket har den senaste månaden utökat antalet boendeplatser i mottagningssystemet till följd av att fler söker skydd i Sverige. För närvarande finns över 19 000 platser i systemet, och utöver det är drygt 4 000 tillfälliga boenden tillgängliga via landets kommuner. Beläggningsgraden är i genomsnitt 70 procent. Många som kommer till Sverige från Ukraina ordnar också sitt boende på egen hand.
(...)
Läs mer (Extern länk)
UNHCR 22-03-25:
A month since start of the war, almost a quarter of Ukraine's population are displaced
Over the past month, everything has changed for Ukraine. Just two weeks before the war, I spent the week in eastern Ukraine with the Country Director of the UN Development Programme (UNDP), inaugurating and visiting community centres in Avdiika and Popasna for disabled children and older people. These centres are now likely to be rubble, like so many other private homes and social structures that humanitarian and development partners have helped to establish and repair over the past eight years, working with local authorities and communities in eastern Ukraine.
The past month has reversed these developments and set us back further than where we were eight years ago. Today, we are confronted with the realities of a massive humanitarian crisis that is growing by the second.
The seriousness of the situation cannot be overstated.
Overnight, lives have been shattered and families torn apart. In one month, over 10 million people have been forced to run for their lives, leaving their homes and belongings. Over 6.5 million are displaced inside Ukraine and 3.7 million people have been forced to flee the country. These numbers are rising daily. Some 13 million people are estimated to be stranded in affected areas or unable to leave due to heightened security risks, destruction of bridges and roads, as well as lack of resources or information on where to find safety and accommodation.
Today, millions in Ukraine live in constant fear. Indiscriminate shelling and heavy bombardments are forcing people to shelter in bunkers for hours day and night.
(...)
Läs mer (Extern länk)
UNHCR 22-04- 01:
Thousands flee into Uganda following clashes in DR Congo
UNHCR, the UN Refugee Agency, alongside the Government of Uganda and humanitarian partners, is assisting some 10,000 refugees in the country's southwest Kisoro district after they fled violent clashes in the Democratic Republic of the Congo (DRC) which began on 28 March 2022.
Thousands of children, women, and men have arrived from Rutchuru territory in the DRC, some 8 kilometres from the Bunagana border crossing in Uganda's Kisoro district.
In addition, nearly 36,000 people have been displaced within the DRC. Most are being accommodated by host families, or in markets and schools. Security conditions are making it difficult to reach those affected, but a taskforce led jointly by UNHCR and the World Food Programme is being established to organize the delivery of humanitarian assistance.
As people arrived in Uganda on 28 and 29 March, artillery fire and gunshots could be heard from across the border, indicating that clashes were ongoing. Six people arrived with gunshot wounds and were taken for treatment.
UNHCR and Uganda's Office of the Prime Minister - which manages several transit centres for asylum seekers along the Congolese border - are responding to the emergency in coordination with district and local authorities and our partners. UNHCR has already relocated some 2,350 asylum seekers to the nearby Nyakabande transit centre.
Heavy rains have made conditions even more difficult for people who arrived with only the few belongings they could carry. Currently, Uganda has closed the Bunagana border to trade but is thankfully allowing asylum seekers to enter the country. Other asylum-seekers are using irregular border crossings. We have also observed many unaccompanied children, older people and wheelchair users among those fleeing the violence.
(...)
Läs mer (Extern länk)
INTEGRATION OCH UPPFÖLJNING
Sveriges Radio Örebro 22-03-31:
Bary placerades i Hällefors - bor fortfarande kvar
I ett grönt hus med en hög häck längs med den lilla villagatan bor Bary Nehad ihop med sin fästmö Emma och barnen Milo och Matteo.
Nehad kom hit som flykting med sin mamma och sju syskon för 15 år sedan.
Nu har han rotat sig ordentligt och har inga planer på att flytta ifrån Hällefors.
Hela inslaget (Extern länk)
SvT 22-03-28:
Forskaren om hur flyktingkrisen 2015 påverkat kommunerna
Gustav Lidén, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet har forskat kring konsekvenserna för svenska kommuner i samband med flyktingkrisen 2015. I videon beskriver han olika skillnader i kommunernas flyktingmottagande.
De senaste åren har det skett flera förändringar av flyktingpolitiken som lett till starkare statlig styrning inom flyktingpolitiken.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Refugee Support Aegean, Pro Asyl 22-03-31:
Grekland/ Beneficiaries of international protection in Greece
Access to documents and socio-economic rights
The updated report on the situation of beneficiaries of international protection in Greece, published today by RSA and Stiftung PRO ASYL, highlights chronic legal and practical barriers excluding them from the basic documents and socio-economic rights needed to rebuild their lives. Seven cases of refugees granted status by Greece and readmitted thereto by other European Union countries in the last two years illustrate the particular impact of these systemic obstacles on people returned to Greece.
This report provides an update on the situation of beneficiaries of international protection in Greece, including readmitted status holders from other European countries. As highlighted in previous reports, the Greek government maintains a policy expecting immediate autonomy and self-sufficiency of persons granted international protection. This policy, in conjunction with chronic legal and practical barriers to access to basic socio-economic rights may in many cases result in homelessness and extreme deprivation contrary to the prohibition on inhuman and degrading treatment under Article 3 of the European Convention on Human Rights (ECHR) and Article 4 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union.
2. In the past year, the Greek government has stressed the "structural imbalances between Member States as regards the prospects of integration and the level of benefits associated therewith, as well as the prospects of access to the labor market considering the persisting high unemployment rate in Greece". The government has particularly emphasised that "we have however, since 2010, to restrict our welfare state provisions" and that support programmes for beneficiaries of international protection "are at risk given substantial reduction to funding".
(...)
Läs vittnesmål och hämta rapporten (Extern länk)
DEBATT OCH PARTIPOLITIK
Svenska Dagbladet 22-03-24:
M: Frys mottagande av kvotflyktingar
Sverige måste nu frysa mottagandet från andra länder om vi ska klara av att hjälpa ukrainarna. Det skriver Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna.
42 000 - så många asylansökningar har Sverige i snitt tagit emot varje år sedan 2014. Av dem har fler än hälften lett till uppehållstillstånd i Sverige. Varje år. Det är dubbelt så många som våra nordiska grannländer tillsammans har tagit emot. Samtidigt står Europa inför den största flyktingkrisen sedan andra världskriget.
Ryssland har oprovocerat attackerat och invaderat Ukraina. Vladimir Putin för ett fruktansvärt krig som i många fall riktar sig mot civila. Missilerna träffar två restimmar bort. Det är som från Malmö till Kiruna, ungefär.
Enligt FN kan så många som tio miljoner ukrainare vara på flykt. 3,5 miljoner har hittills lämnat landet medan andra är kvar, på flykt i sitt eget land. Migrationsverkets huvudscenario är att 76 000 personer från Ukraina kommer söka skydd i Sverige fram till halvårsskiftet. Det finns också ett övre scenario som pekar på att det kan handla om 212 000 personer. Det kan jämföras med 2015 när Sverige på ett helt år tog emot 163 000 asylsökande.
Vi står nu inför en situation där regeringen säger att Sverige ska ta sin andel av de människor som flyr kriget i Ukraina. Regeringens hållning innebär att Sverige - oavsett scenario - kommer ta emot väldigt många människor från krigets Ukraina. Trots det och trots vårt historiskt höga mottagande gör regeringen inget för att begränsa övrig invandring till Sverige.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Studio Ett 22-03-30: Debatt: det svenska flyktingmottagandet (Extern länk)
Dagens Nyheter 22-03-26:
Lööf och Stenevi: Regeringen måste göra mer för ukrainska flyktingar
Regeringen behöver göra mer för att de ukrainska flyktingarna ska få större rättigheter i Sverige. Det anser flera riksdagspartier som nu kräver att regeringen agerar. Men integrationsminister Anders Ygeman (S) vill inte utlova några nya åtgärder i närtid.
- Nu innan sommaren ser jag inte framför mig att det behövs något mer än det vi presenterat, säger han.
Över 21 000 ukrainska flyktingar har hittills kommit till Sverige och prognosen är att tiotusentals fler kommer att söka sig hit de närmaste månaderna. De allra flesta som kommer hit omfattas av det så kallade massflyktsdirektivet som innebär att de får tillfälligt uppehållstillstånd utan prövning. Däremot har flyktingarna inte full rätt till vård, etableringsinsatser eller språkundervisning. Hittills har drygt 2 000 ukrainska flyktingar sökt asyl i Sverige.
Flera riksdagspartier tar nu initiativ för att öka rättigheterna för dem som omfattas av masskyddsdirektivet. Centerpartiet vill att dessa ska få ett särskilt etableringsspår.
- Det är viktigt att de som kommer till Sverige får bästa möjlighet att kunna integreras snabbt och få ett så värdigt mottagande som möjligt, säger C-ledaren Annie Lööf.
Massflyktsdirektivet innebär att flyktingarna kan få uppehållstillstånd i som mest tre år.
- Då lever dessa personer i ett vakuum. Vi tycker att vi borde göra tidigare insatser, säger Annie Lööf.
Varför ska staten sätta in stora insatser från dag ett för människor vars högsta önskan i många fall är att återvända till sitt hemland?
- En hel del kommer att återvända. Men vi måste också planera för att det här kriget kommer att vara utdraget. Många kommer att gå i svensk skola och förskola och etablera sig här. För att underlätta för människor att både känna sig välkomna här och ha möjligheten att integreras så tycker vi att samhället tidigt ska kunna erbjuda språkinlärning och samhällsintroduktion, säger Annie Lööf.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Aftonbladet debatt 22-03-30:
Sverige borde ge asyl till ryska desertörer
Daniel Carnestedt, advokat, Pontus Almquist, juriststudent och liberal skribent
Debattörerna: Regeringen kan leda vägen och erbjuda en fristad
Rysslands invasion av Ukraina har nu gått in på sin andra månad och striderna pågår alltjämt med full kraft. Enligt UNHCR:s uppskattningar är ungefär 10 miljoner ukrainska medborgare på flykt. 3,6 miljoner har flytt landet och 6,5 miljoner är internflyktingar.
Var fjärde ukrainare har alltså fått lämna sitt hem och den humanitära krisen är ett faktum.
Den demokratiska världens solidaritet och stöd med den ukrainska befolkningen har varit unisont. Med militärt stöd som svenska pansarskott, långtgående ekonomiska sanktioner, frivilliga humanitära insatser och bojkotter av företag har den ukrainska motståndskraften förstärkts kraftigt.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Dagens ETC ledare 22-03-29:
S Al Naher: Sverige måste sluta med dubbelbestraffning av ukrainare som vill jobba
Sverige fortsätter att briljera i migrationspolitiken. EU har aktiverat massflyktsdirektivet som innebär att personer från Ukraina ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i medlemsländerna. Men som Dagens Arbete uppmärksammade förra veckan avslår Migrationsverket ukrainska skogs?arbetares ansökan om arbetstillstånd. Orsaken är att det finns en risk att de inte lämnar Sverige utan vill stanna kvar när säsongen är över, menar myndigheten.
Sverige dubbelbestraffar ukrainare.
Inte nog med att de blir utsatta för krig, nu ska de dessutom straffas genom att nekas försörjning.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Aftonbladet debatt 22-04-02:
Lärarfacken: Skolan behöver upp mot 11 miljarder extra för barnen från Ukraina
Vi lärare och skolledare står redo för att välkomna ukrainska elever till svenska skolor. Men för att kunna ge de barn som flytt från krig ett tryggt omhändertagande måste lärare ges rimliga förutsättningar.
Regeringen måste därför ge betydande tillskott till skolan i vårbudgeten.
Just nu pågår den snabbast växande flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Vi lärare och skolledare vill göra allt vi kan för att underlätta för de barn och unga som flytt för sina liv.
Stora resurser måste nu till så att skolan klarar sitt uppdrag för både nuvarande och nya elever. Det måste säkerhetsställas att lärare och skolledare ges rimliga förutsättningar att göra sitt jobb.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Ystads Allehanda debatt 22-04-02:
Göte Lundqvist: Flyktingar bidrar till vår välfärd
Enligt Sverigedemokraterna och andra högerpopulister kommer det i dag riktiga flyktingar från Ukraina till skillnad från de som flydde kriget i Syrien 2015 som i huvudsak bestod av migranter.
Nu är inte Sverige fullt som Jimmy Åkesson hävdade på sin resa till Turkiet med avsikten att få flyktingar att ta sig till andra länder än Sverige.
De som hävdar att flyktingströmmen 2015 innebär katastrof för vårt land bör ta del av professor Peo Hansens bok "Migrationsmyten - Sanningen om flyktinginvandringen och välfärden".
I vår familj har vi varit mentorer för tre flyktingar från Syrien som nu har fått permanent uppehållstillstånd. Utöver året i flyktingförläggning har de inte kostat staten de miljoner som annars går åt innan en ungdom kan försörja sig själv.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Ystads Allehanda 22-04-07: Per Gustafsson: Migranterna är en belastning för samhället (Extern länk)
Ystads Allehanda 22-04-09: Leili Åhman: En flykting är en flykting oavsett geografiskt avstånd (Extern länk)
Sveriges Radio P1-morgon 22-03-28:
Biståndspengar till flyktingmottagande - fattiga kan drabbas
Flyktingmottagande beräknas kosta mellan 9 och 30 miljarder kronor och en "avsevärd del" av kostnaden ska tas från pengar som skulle gått till bistånd utomlands, enligt migrationsminister Anders Ygeman.
Flera organisationer oroliga för att fattiga drabbas av att Sverige använder pengar från biståndsbudgeten för att ta emot flyktingar från Ukraina.
Hör biståndsminister, Matilda Ernkrans (S), svara på oron och hur biståndsinsatser utomlands påverkas.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-28: Varningen: Miljoner drabbas om biståndet går till ukrainska flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 22-03-28: Biståndsministern: Klart att höga flyktingsiffror påverkar biståndet (Extern länk)
Sveriges Radio Gävleborg 22-04-03: Gävle Afrikagrupp: Vi verkar bara klara av en katastrof i taget (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-27:
M-kommunalråd: Flyktingar från Ukraina bör undantas ebo-lagen
Nu höjs röster för att flyktingar från Ukraina ska kunna undantas från den så kallade ebo-lagen. Den gör att de, liksom andra flyktingar, kan förlora ekonomiskt bistånd om de flyttar till vissa socioekonomiskt utsatta områden.
Just nu pågår arbetet med att ta fram boendeplatser i Sverige till dem som flyr kriget i Ukraina. Än så länge har de flesta ordnat boende på egen hand, istället för att bo i Migrationsverkets anläggningar.
- Vi har inte råd att bortse från några områden utan vi inventerar allt vi har och då gäller det hela staden. Om då någon hittar ett boende hos släkt eller vänner så tycker vi att det är fullt rimligt att de ska kunna få ersättning, säger Hampus Magnusson (M), kommunalråd i Göteborg.
Men så är det inte i dag. Sedan tidigare har 27 kommuner ansökt om att vissa socioekonomiskt utsatta områden ska undantas från lagen om eget boende, ebo, vilket innebär att asylsökande som väljer att bosätta sig där blir av med rätten till ekonomiskt bistånd (se faktaruta).
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio 22-03-31:
"Ebo-lagen är inte anpassad efter nuvarande situation"
Lagen om eget boende, EBO- lagen har diskuterats flitigt den senaste tiden, med anledning av att ukrainska flyktingar kommer hit.
I Kristianstad är det till exempel Gamlegården, Centrum Näsby och Charlottesborg som är begränsade från EBO, vilket innebär att asylsökande flyktingar som flyttar in där tillfälligt, inte är berättigade något bidrag eller ersättning från Migrationsverket när de bor där.
"Ebo-lagen är inte anpassad till nuvarande situation och därför är rimligt att Migrationsverket och regeringen tar beslut som gäller över hela landet. Skulle det inte funka så får vi ompröva vårt beslut", säger liberala kommunalrådet i Kristianstad, Pierre Månsson.
Hela inslaget (Extern länk)
Göteborgs-Posten debatt 22-03-31:
Obegripligt att S vill tvångsförflytta ukrainska flyktingar
Hur många ukrainska flyktingar som kommer att komma till Göteborg är omöjligt att veta. Men att alla tillgängliga boenden kommer att behövas, oavsett var de ligger, är uppenbart. Därför förvånar det oss att Socialdemokraterna vidhåller att bara områden där det inte bor så många med utländsk bakgrund, kan bli aktuella för de ukrainska flyktingarna. Att Socialdemokraterna vill tvångsförflytta dessa människor är och förblir en gåta, skriver de fyra alliansföreträdarna i Göteborg.
Rysslands invasion av Ukraina har lett till den värsta flyktingkatastrofen i Europa sedan andra världskriget. Uppskattningsvis 3,5 miljoner människor - främst äldre, kvinnor och barn - har flytt undan en humanitär katastrof av historiskt slag.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Göteborgs-Posten 22-04-08: Ovärdigt av M att ljuga om att vi vill tvångsförflytta flyktingar (Extern länk)
Göteborgs-Posten 22-04-20: S har målat in sig i ett hörn där inte ens SD vill befinna sig (Extern länk)
Göteborgs-Posten 22-03-28:
Nyamko Sabuni kritiserar regeringen: "Saknar en plan"
Nyamko Sabuni (L) menar att regeringen är på väg att upprepa misstagen från 2015 - i flyktingmottagandet från Ukraina.
I stället för att ukrainarna placeras jämnt över landet riskerar de att hamna i förläggningar och utdömda fastigheter som asylföretagare tjänar stora pengar på, befarar hon.
- Att Anders Ygeman fortfarande saknar en realistisk plan för att fördela flyktingarna mellan kommunerna är dåligt både för ukrainarna och för Sverige, säger Nyamko Sabuni.
Bokhyllan i Nyamko Sabunis riksdagsrum är färgkoordinerad som i ett trendigt cityhem. Boken "Att ge upp har inte övervägts", om Göteborgskvinnors kamp för förbättrade livsvillkor, är vänd med omslaget utåt, mot iakttagaren. Oklart om det är medvetet.
Den här dagen, som de flesta andra just nu, är det Ukrainakriget som står högst upp på den politiska dagordningen.
300 000 flyktingar
För Nyamko Sabuni handlar det till stor del om vad som ska ske med alla dem som nu tvingas fly för sina liv, från Vladimir Putins bomber mot Ukraina.
Enligt migrationsminister Anders Ygeman (S) skulle det kunna komma uppåt 300 000 flyktingar till Sverige. Det är betydligt fler än de 163 000 som sökte asyl undan kriget i Syrien 2015. Ukrainarna omfattas av EU:s så kallade massflyktsdirektiv, vilket ger dem rätt till uppehållstillstånd och möjlighet att arbeta och gå i skolan.
De omfattas dock inte av bosättningslagen, som ger Sverige rätten att placera flyktingar i alla kommuner och gör kommunerna skyldiga att ordna bostäder, skolor och förskoleplatser. I stället blir ukrainarna ett ansvar för Migrationsverket, som i sin tur tvingas handla upp boendeplatser där de finns att få tag på.
Vill se lagändring
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Ystads Allehanda debatt 22-03-29:
Babak Rahimi: Skurup har blivit en varmare och vackrare kommun
Förra veckan samlades kommunens samtliga gruppledare för att få information om vad vi kunde göra för att underlätta för de flykting som hade lämnat krig. En rörande samstämmighet bredde sig i rummet när alla partier kunde vara överens om att vi ska hjälpa de som flydde krigets lågor och sökte skydd i Sverige.
Oavsett om de sökte asyl eller tänkte bara stanna tills kriget tog slut, skulle vi ställa upp. Alla visste att vi, som kommun, inte har någon juridisk skyldighet att göra det, men alla var vi överens att vi har en moralisk skyldighet att hjälpa våra medmänniskor.
Jag kunde inte låta bli att uttrycka min tillfredsställelse över den solidaritet och medmänsklighet som Skurups alla gruppledare visade då, och berömde även Åsa Ekblad för att hon lyckades visa en medmänsklig sida för flyktingar som jag inte trodde fanns hos henne.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Östgöta-Correspondenten insändare 22-04-01:
Ingen ställer frågan: Vad har du varit med om?
När kriget i Ukraina startade rörde det upp mycket känslor, minnen och gamla trauman. Impulsen är den samma som alltid när jag ser mänskligt lidande - världen måste göra sitt yttersta för att stoppa våldet! I krig är alla förlorare, menar insändarskribenten som kom till Sverige som 10-åring.
Det händer att jag funderar på hur mitt liv formades, vilka människor eller händelser som satte avtryck och tog mig just hit där jag är i dag. Under mina 30 år i Sverige har jag följt integrationsdebatten och hur denna förändrats med vindarnas riktning. Ofta levereras enkla svar på komplexa frågor. För mig vittnar det bara om otillräcklig kunskap. Jag säger ofta att jag är en produkt av "lyckad integration". Jag var 10 år när hela min värld förändrades och jag behövde fly från mitt älskade hemland. Vid flykt har man inte alltid möjlighet att söka asyl i det land man önskar, men min pappa var beslutsam. Vi skulle till ett solidariskt och tolerant land där det fanns förutsättningar att bli en del av samhället. Vi skulle till Sverige - och för att bli en del av Sverige skulle vi bo där svenskar bor, så Vara blev det.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Dagens Nyheter debatt 22-03-24:
"Tio sätt att ge flyktingar från Ukraina en bra start"
Günther Mårder och Fabian Bengtsson, Företagarna: Sverige kommer att behöva ta emot tiotusentals krigsflyktingar från Ukraina. De behöver snabbt komma i arbete för att få en värdig tillvaro här, och det är i små och medelstora företag de flesta jobben finns. Vi föreslår ett antal enkla och billiga åtgärder för att underlätta vägen in i samhället.
Rysslands angrepp på Ukraina har nu pågått i fyra veckor och över 2,5 miljoner människor är på flykt. Rapporteringen från Ukraina är fruktansvärd och lämnar ingen oberörd. Bilderna vi får se etsar sig fast: sönderbombade förlossningskliniker, ensamma barn som går över gränsen med en nalle i handen och tårdränkta avsked när familjer splittras.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Expressen debatt 22-03-29:
Arbetskraftsimporten lurar staten på miljardbelopp
LSS-reformen som syftade till att ge bättre villkor för personer med omfattande funktionsnedsättning är i dag bortom politisk kontroll och fusket uppgår till miljardbelopp.
Här finns en invandringsrelaterad problematik som måste belysas, skriver Leif Östling och Ann-Marie Begler från Kommissionen för skattenytta.
Det går inte att blunda för det faktum att ineffektiviteten i användningen av våra skattemedel till inte obetydlig del beror på fusk med våra trygghetssystem. Detta är en brottslighet som innebär miljardförluster för staten. Sammantaget betalar våra välfärdssystem felaktigt ut runt 18 miljarder kronor varje år. Sedan år 2005 uppgår de felaktiga utbetalningarna till över 300 miljarder kronor. En svindlande summa som kan vara värd att ställa mot de ökade kostnader för exempelvis försvaret på drygt 40 miljarder kronor per år som nu är föremål för politiska finansieringsdiskussioner.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Dagens Nyheter 22-03-30:
"Ukrainalag" väcker debatt om dansk migrationspolitik
Är det värre för ukrainare att drabbas av ryska bomber än för syrier? Samtidigt som Danmark förbereder sig för det största flyktingmottagandet sedan andra världskriget har en infekterad flyktingdebatt väckts till liv i dansk politik.
Fredagen den 4 mars var en historisk dag i Danmark. Med överväldigande majoritet i folketinget röstades en speciallag igenom som ger ukrainska medborgare omedelbart uppehållstillstånd i landet.
- Detta kommer att vara det överlägset största antalet fördrivna personer som kommer till Danmark sedan andra världskriget. Det går inte att jämföra med några andra prövningar vi tidigare ställts inför, sade utlännings- och integrationsminister Mattias Tesfaye (S) på en presskonferens kort därefter.
Danmark gör sig nu redo att ta emot 100 000 flyktingar inom den närmaste tiden. Samtidigt har den så kallade "Ukrainalagen" - som ger direkttillgång till arbetsmarknad, skola och möjlighet att bosätta sig var man vill - väckt debatt om huruvida vissa flyktingar har mer rätt till skydd än andra.
"Att behandla en syrier som flyr från ryska bomber annorlunda än en ukrainsk som flyr från ryska bomber är grundläggande orimligt", dundrade tidningen Politiken i förra veckan.
Tidningen menar att speciallagen för ukrainska medborgare är ett bevis på att etnicitet och nationalitet styr vem som ges möjlighet att stanna och komma in i det danska samhället.
Liknande invändningar hörs på flera håll runtom i landet.
- Just nu är det många syrier som undrar varför de behandlas sämre än de ukrainska flyktingarna. Och den frågan är högst relevant, säger Andreas Kamm, tidigare generalsekreterare för danska Flyktingrådet.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Hufvudstadsbladet insändare 22-03-28:
Livet för tusentals flyktingar görs svårare i Finland
Tänk om stödet för flyktingar från Ukraina som vi har sett de senaste veckorna skulle gälla alla flyktingar? Många finländare har visat solidaritet med de som flyr Putins beväpnade attack, till exempel genom att delta i penninginsamlingar, skänka möbler och husgeråd till nyanlända, en del har till och med öppnat sina hem. Bolag som Finnair och VR har beslutat att ge ukrainare märkbara rabatter eller gratis biljetter och finska universitet har utlyst särskilda studieplatser för ukrainska studeranden.
Denna gemensamma ansats är beundransvärd och visar på ett fint sätt hur vi som samhälle kan mobilisera oss för att stödja människor i en osäker tillvaro. I samband med den pågående veckan mot rasism vill vi rikta allas uppmärksamhet till att det sedan flera år tillbaka finns tusentals, främst icke-europeiska och rasifierade flyktingar, asylsökande och papperslösa i Finland vars liv görs svårare av en utdragen och tillstramad asylprocess och en hårdnande migrationspolitik under de senaste åren.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Aftonbladet 22-03-26:
Åkesson om ukrainska flyktingarna: Ska återvända så fort som möjligt
Sverigedemokraterna öppnar för ukrainska flyktingar, men de ska inte integreras och de ska återvända så fort som möjligt.
Samtidigt fortsätter partiets intensiva arbete med att bli regeringsdugligt och en attraktiv samarbetspartner för Moderaterna.
- Vi har aldrig valt sida på det sättet som vi har gjort nu. Nu vet vi att vi är en del i ett underlag som vill vinna valet, säger Jimmie Åkesson.
- Vi hade ett möte med våra distriktsordförande igår och alla delegationsledare för att förklara de här två nya förslagen vi lagt med väldigt kort varsel, säger Jimmie Åkesson.
- Det var inga synpunkter och inga frågor om flyktingfrågan. Det verkar vara självklart, i alla fall för den stora majoriteten.
Den här valrörelsen börjar med ett krig i Ukraina, ett krig som har kastat upp flera gamla sanningar i luften. Så också för Sverigedemokraterna. Det handlar om flyktingmottagandet och Nato.
Under valkonferensen vill partiledningen att de samlade ombuden ska rösta för att ge Åkesson en möjlighet att snabbt kunna ta beslut om att gå med i Nato, om omständigheterna kräver det. Alltså att Åkesson ska ha mandatet att förändra den säkerhetspolitiska linje som partiet alltid drivit, att inte gå med i Nato.
Det har inte varit helt lätt internt. Nato-motståndet är djupt rotat i partiet. Det har varit mer debatt än vanligt.
- Jag är inte för ett svenskt Nato-medlemskap i grunden, men vi kan hamna där om till exempel Finland bestämmer sig för att gå med. Då måste vi gå med, säger Åkesson.
Som så ofta förr fick partiledningen igenom sin linje. SD är inte ett parti där det går att vara en frifräsare till politiker, i det här partiet är det partiledningen som styr.
Öppnar för flyktingar
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-31:
Åkesson och Ygeman i hård ordväxling om flyktingmottagandet
Sverigedemokraterna gör skillnad på folk efter religion och hudfärg, säger migrationsminister Anders Ygeman (S) i Aktuellt. En beskrivning som får SD-ledaren Jimmie Åkesson att reagera kraftigt:
- Hudfärg, nu får du väl skärpa dig, replikerar han.
Det är skillnad på flyktingar och "flyktingar", skriver Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i en debattartikel på Aftonbladet.
Partiet har länge förespråkat ett minskat flyktingmottagande och i stället förespråkat hjälpinsatser på plats. Men när det gäller ukrainska flyktingar resonerar man annorlunda.
"Ukraina är ett kristet land med en kultur som är mycket mer närbesläktad med vår egen, jämfört med till exempel klansamhällen på Afrikas horn.", skriver SD-ledaren bland annat.
- Sverigedemokratisk flyktingpolitik har alltid gått ut på att man hjälper i närområdet. Nu är Sverige närområdet, säger Åkesson i Aktuellt.
Kvinnor och barn
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
KULTUR, PERSONER, DIVERSE
UNHCR 22-03- 24:
UNHCR, Rädda Barnen och Röda Korset håller seminarium om lagliga vägar
UNHCR, Rädda Barnen och Röda Korset har organiserat ett gemensamt seminarium om säkra och lagliga vägar för flyktingar tillsammans med experter från Migrationsverket, civilsamhället och akademin.
Under de senaste veckorna har ett stort antal statliga institutioner, företag, civilsamhällesaktörer och individer öppnat upp utbildnings- och jobbmöjligheter för ukrainska flyktingar som kommit till Sverige.
Studie- och jobbprogram kan, tillsammans med andra säkra och lagliga vägar, skapa en möjlighet för människor på flykt att fortsätta med sin utbildning eller karriär och i samband med det kunna lämna en tillfällig tillflyktsort eller långvarig flyktingsituation.
- Vi skulle tjäna på att ha fler lagliga vägar för människor att söka sig till Europa och få skydd här, säger Lisa Pelling, chef för tankesmedjan Arena Idé.
Hon var en av tre talare på seminariet Lagliga vägar för människor i behov av internationellt skydd som organiserades 10 mars av Rädda Barnen, Röda Korset och UNHCR:s representation för de nordiska och baltiska länderna.
- Just nu är solidariteten med ukrainska flyktingar enorm. Jag tror att den här krisen kommer att ge oss ytterligare argument för att se att vi måste ta emot [flyktingar], vi har råd att ta emot och det är faktiskt även så att vi kommer att tjäna på att ta emot, säger Lisa Pelling.
Seminariet - som är det andra i en seminarieserie i tre delar om långsiktiga lösningar för människor på flykt - samlade ledande röster i Sverige inom migration, flyktingfrågor och lagliga vägar. Bland talarna fanns Bernd Parusel, expert från Migrationsverket och forskare inom europeisk migrationspolicy och Lisa Pelling, chef på Arena Idé och expert inom migrations- och integrationsfrågor samt Karolina Catoni, biträdande enhetschef vid International Centre på Göteborgs Universitet och koordinator för svenska sektionen av Scholars at Risk.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Västerbottens-Kuriren kultur 22-03-28:
Skakande berättelser om de förlorade barnen
Valeria Luisellis möten med papperslösa barn samlas i en essäsamling som nu utkommer på svenska.
Sommaren 2014 åker författaren Valeria Luiselli med sin familj på bilsemester från New York till mexikanska gränsen i Arizona. Under resans gång hör de för första gången talas om vågen av centralamerikanska barn som kommer till gränsen, ensamma och papperslösa.
Den som är bekant med författarskapet känner igen sig. Luisellis starka roman "De förlorade barnen - ett arkiv", på svenska 2020, handlar om just detta. Berätta hur det slutar utgör en personlig bakgrundsessä till romanen.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Dagens Nyheter kultur 22-03-28:
Roland Paulsen: I dag vet alla att flyktingarna inte innebar en systemkollaps
Från alla håll varnades det om systemkollaps när Sveriges flyktingmottagande kom på tal 2015 och senare. Nu har det visat sig att alarmisterna hade fel. Roland Paulsen har läst en bok av Peo Hansen, som förklarar hur högerdebattörernas bristande ekonomiska insikter ledde dem vilse.
Kriget rasar och människorna flyr. På frågan om Sverige skulle ta emot ukrainska flyktingar upprepade Magdalena Andersson innan kriget ens hunnit utbryta sitt soundbite om att "vi aldrig kan komma tillbaka till situationen vi hade 2015" (DN 18/2). Den så kallade flyktingkrisen liknar ett syndafall i socialdemokratins historia. Det var i sanning en skrämmande tid. Det var systemkollapsens tid. Den ekonomiska ruinens tid. En tid som - och här var nationalekonomerna eniga - skulle märka den svenska ekonomin under många år framöver.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Asylrättscentrum 22-03-29:
Vad händer med alla som flyr från Ukraina?
Den 4 mars i år beslutade EU att aktivera massflyktsdirektivet och ge alla människor som flyr Ukraina tillfälligt uppehållstillstånd inom EU. Vad innebär direktivet och hur ser skyddet ut för människor som söker uppehållstillstånd från Ukraina? Vad innebär det när ett direktiv som aldrig använts innan aktiveras och vilka frågor ställs tillämpande myndighet inför?
I det här avsnittet går Asylrättscentrums generalsekreterare Mårten Löfberg och Migrationsverkets biträdande rättschef Anna Lindblad igenom massflyktsdirektivet, vilka rättigheter människor som får uppehållstillstånd genom direktivet har och vilka frågor som ännu inte är lösta. Avsnittet går bland annat igenom rätten till vård och vad som gör att människor som flyr Ukraina kan ta sig till Sverige, men även det vi ännu inte vet. Vad händer om kriget blir långvarigt och pågår längre än de åren som direktivet kan gälla?
Vad händer med människor som söker asyl från andra länder?
Dessutom pratar vi om människor som nu hamnar i medieskuggan. Vad händer med afghanerna som skulle få nya prövningar och hur ser Migrationsverkets prioritering ut när allt fler människor söker uppehållstillstånd genom massflyktsdirektivet?
I avsnittet tackar även Människor & Migrations producent och programledare Maja Dahl för sig. Efter 6,5 år har det blivit dags att lämna över podden till Asylrättscentrum att driva i egen regi.
Podden finns på Soundcloud, Spotify, iTunes och valfri podcast-app.
Läs mer och lyssna till podden (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.
Följ Asylnytt: Asylnytt Facebook @Asylnytt twitter