fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Aktuell praxis

Denna sida innehåller Asylnytts egna referat från domstolsbeslut och andra betydelsefulla beslut i migrationsärenden. Redaktör och ansvarig för sammanfattningarna: Sanna Vestin. Notiserna finns också i veckobreven och under respektive ämnesområde i arkivet (se högermenyn). Denna sida är alltså avsedd för dig som snabbt vill finna samtliga praxisreferat från Asylnytt - och inget annat.

Arkiveringsdatum 201124:

Rättsligt ställningstagande om permanentning av uppehållstillstånd till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett omarbetat rättsligt ställningstagande om permanentning av uppehållstillstånd. Den väsentliga skillnaden är att ställningstagandet nu omfattar även de personer som haft uppehållstillstånd enligt "gymnasielagen" och står inför att söka arbete för att få permanent tillstånd. En förändring är dock att provanställning enligt det omarbetade ställningstagandet i vissa fall kan räknas som varaktig försörjning och leda till permanent uppehållstillstånd när övriga villkor är uppfyllda. För att en provanställning ska bedömas tillräcklig kan den sökande behöva visa att arbetsgivaren alltid använder provanställning eller att de flesta som provanställs på den arbetsplatsen brukar få fast jobb. Det framgår också att sjukskrivning eller föräldraledighet räknas som anställning (däremot inte tjänstledighet). Andra tillägg rör vilken slags brottslighet eller hot mot allmän ordning och säkerhet som kan föranleda avslag. Ställningstagandet är inte särskilt tydligt kring detta, men hänvisar till motsvarande paragraf i Utlänningslagen för tolkningen.

Hämta ställningstagandet RS/017/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat rättsligt ställningstagande om gymnasiereglerna till sidans topp

Det ställningstagande som ersätts är SR 40/2018, det som handlar om alla gymnasiereglerna, alltså inte bara "nya gymnasielagen". Ändringarna rör främst förtydliganden. Det handlar till exempel om vilka utbildningar och kursbyten som är tillåtna, hur länge tillstånd kan ges för introduktionskurs och i vilka situationer deltidsstudier eller inslag av studier på lägre nivå kan godkännas. I ställningstagandet förklaras att sjukskrivning eller föräldraledighet kan vara skäl för deltidsstudier - och möjligen för kortvarigt avbrott. En utbildning kan godkännas om den har påbörjats då beslutet fattas, men ansökan måste enligt Migrationsverket göras innan uppehållstillståndet löpt ut (den frågan kommer att prövas av Migrationsöverdomstolen). Avsnittet om vad det innebär att studera aktivt är utbyggt och uppdelat för de olika utbildningsvägarna. Det framgår nu att underkända betyg kan spela roll, åtminstone om personen inte kan bevisa sitt aktiva deltagande på annat sätt. Detta gäller särskilt komvux. Nytt i detta sammanhang är en skrivning om situationen när en person har fått ett uppehållstillstånd (till exempel fyraårigt) som sträcker sig längre än sex månader efter att studierna avslutats. I sådana fall ska avslutade studier räknas som att studera aktivt, det vill säga att tillståndet behöver inte återkallas. Ett avsnitt om vandels- och säkerhetsprövningen har tillkommit. Det klargörs att den som haft tillstånd enbart på grund av gymnasiestudierna i normalfallet inte kan byta spår till en annan typ av tillstånd utan att lämna Sverige.

Hämta dokumentet RS/018/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om barns ålder i anknytningsärenden till sidans topp

Som Asylnytt har rapporterat i utgåva 20-08-05, så har EU-domstolen uttalat att när barn ansöker om att återförenas med föräldrar i ett EU-land så ska bedömningen av barnets ålder utgå från ansökningsdagen, inte beslutsdagen. Detta innebär att Sveriges praxis ändras. EU-domen gäller situationer som omfattas av familjeåterföreningsdirektivet, dvs när föräldern har uppehållstillstånd med flyktingstatus. Migrationsverkets rättsliga kommentar klargör nu att alla andra kategorier som enligt Utlänningslagen har rätt till återförening enligt samma paragraf som flyktingar också kommer att omfattas. Det innebär att även barn till alternativt skyddsbehövande och barn till svenska medborgare omfattas. Detsamma gäller barn till forskare och till föräldrar med EU-blåkort eller ICT-tillstånd (flyttande inom företag). Däremot omfattas inte barn till föräldrar som själva fått uppehållstillstånd enligt Utlänningslagens paragraf 5:3a. Det kan till exempel vara en förälder som fått uppehållstillstånd för att gifta sig eller bli sambo i Sverige eller på grund av anknytning till ett annat barn i Sverige. Barn till föräldrar som har uppehållstillstånd på grund av studier eller arbete omfattas inte heller.

Hämta den rättsliga kommentaren, RK/002/2020 (Extern länk)

Se även:

Asylrättscentrum 20-10-29: Uppdaterad rättslig styrning angående betydelsen av personens ålder vid ansökningsdatum (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Högsta förvaltningsdomstolen godkänner biträdeslista, nu utvidgas användningen till sidans topp

Migrationsverket för en lista över personer som kan förordnas till offentliga biträden när den asylsökande inte har önskat någon särskild person. De som vill vara med på listan anmäler sig själva men Migrationsverket bedömer om personen är lämplig. Om någon avförs från listan kan hen inte få uppdrag på Migrationsverkets initiativ. Efter kritik från JO gjorde Migrationsverket det möjligt att överklaga ett sådant beslut. Denna ordning beskrivs i Migrationsverkets rättsliga ställningstagande RS/003/2020.

Målet i Högsta förvaltningsdomstolen handlar om en advokat som avfördes från listan på grund av att hen uteslutits ur advokatsamfundet efter att uppsåtligen ha gjort orätt i sin verksamhet. Personen överklagade avlistningen. Förvaltningsrätt och kammarrätt biföll överklagan med motivering att Migrationsverket bara har befogenhet att avvisa ett ombud i ett enskilt mål som misskötts. Högsta förvaltningsdomstolen däremot godkänner i sitt resonemang listan, eftersom den bara är ett "internt beslutsstöd" och inte hindrar att enskilda beslutsfattare förordnar någon som offentligt biträde, till exempel på begäran av en sökande. Formellt fattade domstolen dock inte beslut om detta. Eftersom ett internt beslutsstöd inte kan överklagas skulle domstolarna inte ha prövat ärendet och deras avgöranden upphävs därför av Högsta förvaltningsdomstolen.

Migrationsverket har därefter tagit ett nytt rättsligt ställningstagande, RS/021/2020, där verket går längre än Högsta förvaltningsdomstolen och utvidgar kompetens- och lämplighetskraven till förordnanden som enskilda har begärt. Nekad listning eller avlistning ska inte längre gå att överklaga. Se separat nyhet från Migrationsverket.

Läs Migrationsverkets referat och hämta Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 2859-19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Inget bistånd då utvisningsbeslutet preskriberats enligt Högsta förvaltningsdomstolen till sidans topp

Ett par från Libanon fick ett utvisningsbeslut som inte har kunnat verkställas. Paret har ett barn som de bor tillsammans med vilket innebär att de trots utvisningsbeslutet har kunnat få visst bistånd enligt Lagen om mottagande av asylsökande, LMA-lagen. Men när utvisningsbeslutet preskriberades beslutade Migrationsverket att de inte var berättigade till bistånd, eftersom de inte längre tillhörde personkretsen som LMA-lagen omfattar. Förvaltningsrätten och så småningom även kammarrätten i Jönköping tyckte annorlunda och ansåg att LMA-lagen ska tillämpas. Vid det laget hade paret sökt asyl på nytt och därmed åter fått bistånd. Frågan har ändå tagits upp av Högsta förvaltningsdomstolen som slår fast att Migrationsverkets tolkning är den rätta. Domstolen gör en slags rimlighetsbedömning och skriver att "enbart den omständigheten att en person tidigare har ansökt om uppehållstillstånd som asylsökande inte innebära att personen för all framtid ska anses vara asylsökande". Paret var enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte asylsökande under perioden från preskriptionen fram till den nya asylansökan och hade då inte rätt till bistånd enligt LMA-lagen.

Hämta beslutet i mål 1262-20 (Extern länk)

Läs Migrationsverets referat av målet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Högsta förv-domstolen: Person med tillstånd enligt gymnasielagen kan ha rätt till LMA till sidans topp

En person som bodde på Migrationsverkets förläggning fick uppehållstillstånd för gymnasiestudier. När tillståndet beviljats beslutade Migrationsverket att personen inte längre skulle få bistånd enligt LMA-lagen (Lagen om mottagande av asylsökande). Paragraf 8 i LMA-lagen säger visserligen att den som vistas på förläggning och inte har anvisats till kommun ska få fortsatt bistånd. Men enligt Migrationsverket kan den paragrafen inte tillämpas när personen över huvud taget inte omfattas av Bosättningslagen och därmed av den krets som kan anvisas till kommun. Beslutet upphävdes av förvaltningsrätten, eftersom det faktiskt inte står så i paragrafen. Det räcker att personen inte anvisats plats i en kommun för att paragrafen ska gälla. Kammarrätten i Göteborgs beslutade på samma sätt och saken har nu hamnat i Högsta förvaltningsdomstolen. Även denna domstol slår nu fast att en person med tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiestudier har rätt till bistånd enligt LMA-lagen om personen vistas på förläggning och inte har anvisats plats i någon kommun.

Hämta domen i mål 1676-20 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat av domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ingen resning i mål där praxis har ändrats efter att det överklagade beslutet togs till sidans topp

Migrationsöverdomstolen beviljade vid ett tillfälle resning i ett mål om "nya gymnasielagen". Personen hade fått utvisningsbeslut från Migrationsverket när han var 17. Efter att ärendet återförvisats fick han ett nytt "första beslut" då han fyllt 18. Hans ansökan enligt nya gymnasielagen avslogs senare med motivering att han bara var 17 vid det första beslutet. Domstolen höll med och Migrationsöverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd, men senare beviljades personen resning och fick rätt. Att utgå från det första första beslutet var felaktig rättstillämpning enligt Migrationsöverdomstolen - ett upphävt beslut har ingen rättsverkan. Efter detta har Migrationsöverdomstolen i grundärende fattat liknande beslut. Men flera personer i samma situation som redan hade lagakraftvunna beslut har nekats resning med den korta motiveringen att det inte fanns "synnerliga skäl att pröva saken på nytt". I ett nytt ärende där resning nekades har Migrationsöverdomstolen nu gett en längre förklaring, nämligen att den praxis som nu gäller har tillkommit efter personens beslut om utvisning. "Senare klarlagd rättstillämpning är inte resningsgrundande". Ytterligare ett skäl är att argumenten är desamma som vid den tidigare beviljade resningsansökan. Resningsinstitutet ska bara användas för nya omständigheter som behöver prövas, inte för regelmässig överprövning. Källa kammarrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Muntlighet borde gällt i mål där HD sagt nej till utlämning till sidans topp

En person från Tadzjikistan hävdade att han var misstänkt för ett fabricerat brott i hemlandet och riskerade tortyr i häkte om han skulle återsändas. Tadzjikistan har begärt mannen utlämnad men detta har Högsta domstolen avrått från med motivering att det finns en verklig risk för att en person som utlämnats till Tadzjikistan skulle behandlas på ett sätt som skulle bryta mot Europakonventionen. Regeringen följde rådet och avslog begäran om utlämning. Men när mannen sökte asyl fick han avslag och migrationsdomstolen nekade muntlig förhandling. Motiveringen var att målet i hemlandet inte rör något politiskt brott eller liknande utan en civilrättslig tvist. Enligt Migrationsdomstolen var det bara spekulationer att brottsmisstankarna skulle vara fabricerade och det straff mannen riskerar är inte oproportionerligt. Migrationsöverdomstolen anser att migrationsdomstolen inte har utrett fallet tillräckligt. Bland annat har Högsta domstolens och regeringens beslut inte vägts in. Eftersom det finns en reell risk att mannen häktas i hemlandet borde migrationsdomstolen ha gjort en grundligare utredning innefattande mannens egna uppgifter. Muntlig förhandling var inte obehövlig. Målet återförvisas till migrationsdomstolen.

Läs Migrationsverkets referat samt hämta domen i mål nr 2475-20 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen prickar Belgien för snabb utvisning till Sudan till sidans topp

Målet rör en sudanes som tagit sig via Italien till Belgien, med avsikt att fortsätta till Storbritannien. Liksom många andra sudaneser sommaren 2017 sov han i en park i Bryssel. Han greps av polisen och togs till ett förvar vid flygplatsen. Han berättade för en tjänsteman att han var förföljd och lämnade in en asylansökan, men tog tillbaka den sedan han läst att belgiska myndigheter skulle samarbeta med de sudanesiska. Ambassadtjänstemän från Sudan besökte förvaret och utfärdade resedokument. Mannen fick kontakt med en advokat och överklagade förvarstagandet. Domstolen avgjorde att utvisningen inte fick verkställas förrän saken var avgjord men trots det togs mannen till planet där han hotades med hårdare åtgärder och medicinering om han inte samarbetade. Han skrev då under och flögs till Sudan. Europadomstolen påpekar att mr-sitationen i Sudan var allvarlig och att mannen flera gånger framfört sin rädsla. Den enda intervjun skedde utan föregående varning i samband med förvarstagandet, utan tolk och utan att relevanta frågor om riskerna ställdes. Att utvisningen sedan genomfördes trots att en domstol inhiberat den innebär att mannen inte fick en effektiv möjlighet att överklaga. Belgien har enligt domstolen brutit mot Europakonventionen, artiklarna 3 och 13.

Dom i målet 19656/18, endast på franska (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s barnrättskommitté prickar Spanien för ogrundad åldersbedömning till sidans topp

En sjuttonåring från Guinea greps på en båt på väg till Spanien. Han berättade för Röda Korset och polisen att han var minderårig, men bedömdes utan någon undersökning som flera år äldre och sattes i förvar. Hans ombud kunde skicka efter och lämna in hans födelsebevis, men enligt spanska myndigheter bevisade det inget eftersom det inte innehöll foto eller fingeravtryck. Efter 52 dagar släpptes han men flyttades till en förläggning för vuxna. FN:s barnrättskommitté, som övervakar hur Barnkonventionen följs, konstaterar att bristen på procedur för åldersbedömning, avsaknad av god man och att ingen hänsyn togs till barnets id-handlingar innebär att Spanien har brutit mot konventionens artikel om att sätta barnets bästa främst. Genom att förse barnet med ett födelsedatum som inte stämde med hans officiella id-handling utan att ha försökt verifiera dokumentet, har Spanien också brutit mot artikeln om att respektera barnets identitet. Att han behandlades som vuxen var ett brott mot den artikel som handlar om skydd för barn som berövats sin familj. Kommittén ger en rad rekommendationer till Spanien om garantier för ensamkommande barn, inklusive en möjlighet till upprättelse för barn som fått sin ålder ändrad utan nödvändiga garantier för barnets rättigheter.

Hämta beslutet, endast på spanska (Extern länk)

Referat på engelska från ELENA legal update (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté begär att Sverige ska ompröva utvisning av psykiskt sjuk kvinna till Irak till sidans topp

Målet gäller en kvinna som sökte asyl i Sverige på grund av hedersrelaterade skäl. Hon blev inte trodd och fick ett utvisningsbeslut som vann laga kraft 2018. I grundärendet åberopade kvinnan också diabetes, högt blodtryck, sömnproblem och självmordstankar. Med tiden har de psykiska problemen förvärrats med självmordsförsök som krävt vård. Kvinnan har även varit tvångsintagen i psykiatrin och dessemellan tungt medicinerad för depressioner med hallucinationer och inslag av psykotiska border line symtom. Enligt läkarintygen är tillståndet livshotande och medicineringen nödvändig. Kvinnan har påtalat verkställighetshinder flera gånger med motivering att hon inte kommer att få den nödvändiga vården i Irak. De svenska myndigheterna håller fast vid att tillståndet beror på utvisningsbeslutet och inte är så bestående att det är skäl för uppehållstillstånd. Ärendet har nu behandlats av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kommittén anser inte att kvinnan bevisat att hon diskriminerats. Men Sverige kritiseras för att inte ha undersökt om kvinnan i praktiken skulle få adekvat behandling i Irak för det diagnosticerade allvarliga och livshotande tillståndet. Därmed har Sverige brutit mot funktionshinderkonventionens artikel 15 om omänsklig behandling mm.

Communication No 60/2019, N.L. v Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen stoppar utvisning av homosexuell man till Gambia till sidans topp

Målet gäller en man från Gambia som sökt asyl i Schweiz. Han hävdade dels att utvisningen skulle bryta mot Europakonventionens artikel 3 på grund av hur han skulle behandlas som homosexuell där, dels att det skulle bryta mot artikel 8 att skilja honom från hans partner i Schweiz. Partnern var svårt sjuk i cancer och avled innan Europadomstolen avgjort målet. Mannen har inte blivit trodd i sin asylprocedur på grund av en rad motstridiga uppgifter och även fått avslag när han ansökt om att få stanna på grund av anknytningen, främst på grund av brottslighet som lett till fängelse och bristande integration. När det gäller risken vid en utvisning har schweiziska myndigheter bedömt att mannen inte behöver bli uppmärksammad och inte riskerar framtida förföljelse, speciellt inte sedan en ny president tillträdde 2016. En rad internationella organisationer såsom ECRE, IJC and IlGA har yttrat sig i målet, bland annat rörande att homosexualitet fortfarande är straffbart i Gambia och att förföljelse, tortyr och diskriminerande bestraffning förekommer. Domstolens slutsats blir att utvisningen skulle bryta mot konventionen så länge Schweiz inte har utrett risken för att mannen skulle behandlas illa av icke-statliga aktörer.

Case of B and C v. Switzerland, Applications nos. 889/19 and 43987/16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen om värnpliktsvägran som skyddsgrund i pågående krig till sidans topp

Målet gäller en man från Syrien som sökte asyl i Tyskland 2015 och uppgav att han flytt för att inte behöva göra militärtjänst. Han fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande men begärde flyktinstatus. Det hör till saken att militärtjänst i den syriska armén kan göra personen medskyldig till krigsförbrytelser. Vapenvägran i en sådan situation finns som en särskild skyddsgrund i EU-direktivet. En tysk domstol har frågat EU-domstolen bland annat om det kan räknas som värnpliktsvägran om personen inte vägrat i någon formell procedur utan bara hållit sig undan och ifall det spelar någon roll om personen inte vet vilken uppgift hen skulle få i armén. Andra frågor rör kravet på samband mellan skälet till vägran och risken att straffas. EU-domstolens förhandsavgörande innebär att vägran inte behöver göras enligt någon formell procedur när hemlandet inte erbjuder någon sådan möjlighet. Är det ett fullskaligt inbördeskrig där armén begår upprepade brott mot mänskligheten så kan man räkna med att personen tvingas delta även om placeringen inte är känd. För att straffet ska utgöra förföljelse krävs att vägran har samband med ett av de fem skälen (ras, religion, nationalitet, politisk åskådning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp) - men det finns en stark presumtion för att det är så. Det räcker med att personen tillskrivs till exempel en politisk eller religiös uppfattning som lett till vägran.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Mål C-238/19 i sin helhet, på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s barnkommitté prickar Schweiz för att inte ha hört barn i Dublinärende till sidans topp

Målet rör en familj från Azerbajdzjan som sökt asyl i Schweiz en gång tidigare. De hade då återvänt självmant till Azerbajdzjan, efter att ha upplevt ett dåligt mottagande, saknat tolk mm. Efter återkomsten greps dock mannen. Kvinnan fortsatte att verka som journalist, men hotades vid flera tillfällen med syfte att få henne att sluta skriva artiklar och delta i demonstrationer mm. Kvinnan och barnen tog sig till Schweiz på nytt, denna gång med hjälp av visum från Italien, vilket ledde till beslut om överföring dit enligt Dublinförordningen. Kvinnan överklagade med hänvisning till sitt eget och barnens mående och att barnen inte skulle ryckas upp igen, bristerna i Italiens mottagande mm. Familjen fick ett nytt boende och det äldre barnet placerades i skola, vilket enligt kvinnan invaggade dem i säkerhet. Trots detta väcktes de kl två på natten för att föras till Italien. Poliserna uppges ha visat barnen ett foto på en fjättrad person för att förklara hur det går om man inte medverkar frivilligt. Överföringen kunde inte genomföras på grund av att kvinnan bröt samman. Kvinnan har för barnens räkning vänt sig till FN:s barnrättskommitté och hävdar att barnkonventionen kränkts på flera sätt, bla att de inte hörts. Kommittén anser inte att det är visat att överföringen till Italien skulle utgöra en kränkning eftersom det inte finns bevis om mottagandet i Italien. Däremot anser kommittén att Schweiz borde ha vägt in barnens trauman när de övervägde om Schweiz skulle överta ärendet. Schweiz har brutit mot principen om barnets bästa och rätt att höras (artiklarna 3 och 12) och ska därför pröva saken på nytt.

Läs eller hämta communication No. 56/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Femtonåring får flyktingstatus då förföljelse bevisats i ny prövning till sidans topp

En pojke från Ogaden i Etiopien och som tillhör minoritetsklanen Madiban sökte asyl på grund av den misshandel han utsatts för. Hans familj har tvingats lämna hemorten på grund av fejd med en familj av majoritetsklanen. I grundärendet hade hans uppgifter om klantillhörighet och misshandeln inte ifrågasatts men de bedömdes inte som så allvarliga att det skulle ses som förföljelse. Eftersom pojken inte kunnat bevisa att han inte har kontakt med sina föräldrar fick han utvisningsbeslut. I den nya prövningen tillkom bland annat läkarintyg och journalutdrag som visade ett stort antal ärr, dels flera runda ärr troligen efter stickvapen, dels åtta avlånga ärr på olika delar av kroppen, de längsta ca 10x1 cm. Till detta kommer pojkens berättelse om hur han kontinuerligt blivit slagen med olika tillhyggen. Migrationsverket anser fortfarande att det inte är förföljelse, men migrationsdomstolen bedömer att våldet haft sådan intensitet och omfattning att det rör sig om skyddsgrundande behandling och att pojken behöver skydd mot fortsatt förföljelse på grund av sin klantillhörighet. Eftersom han skadats då han bodde med sin familj saknar det betydelse om han kan återförenas med dem. Myndighetsskydd och internflyktsalternativ saknas och därför beviljas pojken uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

 till innehållsförteckningen innehåll

Dragkamp mellan Migrationsverket och domstol i fråga om sent inkommen ansökan till sidans topp

En person som haft ett första uppehållstillstånd för gymnasiestudier enligt den tillfälliga lagens paragraf 16f (den "nya gymnasielagen") ansökte om förlängning för att gå en en gymnasial utbildning. Ansökan lämnades in efter att hans första tillstånd löpt ut. Migrationsverket avvisade ansökan som för sent inkommen. Migrationsdomstolen i Göteborg återförvisade ärendet för behandling i sak, eftersom lagen inte föreskriver att ansökan ska göras inom någon viss tid. Nu har Migrationsverket behandlat ansökan på nytt. Denna gång avslås ansökan (inte avvisas) men av samma skäl, nämligen att den har kommit in för sent. När Migrationsdomstolen åter fick ärendet bedömde domstolen att det rör sig om en avvisning - och tar samma beslut som förra gången. Målet återförvisas alltså än en gång till Migrationsverket för behandling i sak. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

Ett annat ärende som rör samma situation har släppts upp för prövning i Migrationsöverdomstolen, men denna har inte behandlat saken ännu.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Att söka asyl utomlands betraktas som förräderi i Turkmenistan till sidans topp

En person från Turkmenistan har överskridit sitt utresevisum med några år och en anhörig har redan uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Migrationsverket ansåg att personen kunde utvisas, men migrationsdomstolen anser att redan dessa omständigheter räcker för att personen skulle uppmärksammas vid återkomsten och att ett gripande innebär risk för skyddsgrundande behandling. Enligt domstolen bedriver regimen i Turkmenistan en omfattande övervakning med olika metoder, särskilt efter ett attentat mot dåvarande presidenten 2002. Staten förbjuder i stor omfattning utlandsresor och släktingar till utresta utsätts för utpressning. Turkmenska medborgare som söker asyl utomlands betraktas som förrädare. Eftersom personen enligt domstolen har lämnat en detaljerad och oförändrad berättelse om myndigheternas agerande i hemlandet mot henne och hennes familj och att hon ses som oppositionell så bedöms hon som flykting och beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

 till innehållsförteckningen innehåll

Surplace-skäl för politisk aktivitet erkänns av domstol efter att agent dömts i Sverige till sidans topp

En person från en regional minoritetsgrupp i Iran hade grundat en organisation för att bevara folkkgruppens kultur och språk. Efter en razzia mot organisationen flydde han. Migrationsverket anser att hans berättelse är vag och inte verkar självupplevd och att hans aktivitet i Sverige inte är så omfattande att den skulle "misshaga" regimen i hemlandet. När saken kom till domstol redovisade mannen fortsatta aktiviteter i Sverige med koppling till en exilorganisation, videor från demonstrationer mm. Han åberopade även en dom mot en person som dömts för flyktingspionage i Sverige mot hans folkgrupp. Eftersom han har haft personlig kontakt med denna person och varit med i samma chattgrupper är det troligt att iranska myndigheter har kännedom om honom. Migrationsdomstolen anser att mannen på ett övertygande sätt berättat om sitt engagemang och bevisat en del aktiviteter i Sverige samt att han varit verksam under den tid som den avslöjade spionen var aktiv. Därför bedöms han som flykting och beviljas tre års uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Kvinna som anklagats för att missionera för Ahmadiyya får stanna till sidans topp

Målet gäller en kvinna från Pakistan som tillhör en trosriktning, ahmaiyyamuslimer, som är illa sedda och har begränsade möjligheter att utöva sin tro. En ahmadiyyamuslim kan dömas till hårt straff för att ha kallat sig själv för muslim eller för att ha predikat eller förordat sin religion. Kvinnan studerade på en ort där hon kunde undanhålla sin tro. Men i hemtrakten har hon trakasserats. När hon varit i Sverige ett halvår med uppehållstillstånd för studier och återvänt till Pakistan blev hon anklagad och polisanmäld för att ha försökt omvända två flickor. Därför återvände hon till Sverige och sökte asyl. Migrationsverket fann motsägelser i uppgifterna om trakasserier och ansåg berättelsen om polisärendet vag och detaljfattig. Migrationsdomstolen avslog begäran om muntlig förhandlig och anser att landinformationen tillsammans med de uppgifter och förklaringar kvinnan lämnat sammantaget gör att det saknas anledning att ifrågasätta att hon har anklagats och polisanmälts. Oavsett vad polisanmälan leder till riskerar hon förföljelse i hemlandet. De internflyktsalternativ som Migrationsverket föreslagit är inte rimliga med tanke på att kvinnan inte har något nätverk där och tillhör en utsatt minoritet. Hon beviljas uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Mer än sju års laglig vistelse för barnen är skäl för tillstånd enligt domstol till sidans topp

En barnfamilj från Afghanistan kom till Sverige genom arbetstillstånd i januari 2013. I samband med att tillståndet behövde förlängas sökte familjen asyl, en ansökan som behandlades först i augusti 2018. Föräldrarna hade då berättat om en konflikt mellan fadern och en konkurrent som lett till att fadern tvingats lova bort en dotter till konkurrenten som ersättning för en skada. Han ska också ha anklagats för att vara en otrogen. Migrationsverket ansåg inte berättelsen trovärdig. Det talade emot paret att de inte framfört skyddsskäl förrän efter flera år. Familjen har bott i Iran bortsett från en kort tid, men barnens anknytning till Sverige ansågs ändå inte ha blivit så stark att de inte kunde utvisas till Afghanistan. När saken nu prövats i domstol har ytterligare drygt två år förflutit. Inte heller domstolen anser asylskälen tillräckliga. Men åtminstone det barn som nu är 16 har vistats så lång tid i Sverige under sina formbara år att det skulle bryta mot hans privatliv enligt Europakonventionen att utvisa honom, enligt domstolen. Det vägs in att hela vistelsen har varit laglig och att barnen inte har någon anknytning i hemlandet. I och med att 16-åringen får uppehållstillstånd ska hela familjen, inklusive en flicka som fyllt 18, få tillstånd för att inte kränka rätten till familjeliv. Tillstånden på grund av ömmande omständigheter gäller 13 månader. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Tvivelsmålets fördel gör att en person bedöms som barn som behöver skydd till sidans topp

En pojke som är född i Afghanistan men har växt upp i Iran sökte asyl på grund av att han tagit avstånd från islam, att han är hazar och att han riskerar drabbas av det väpnade våldet i sin hemprovins. En medicinsk åldersbedömning visade att lårbenets nedre tillväxtzon uppnått slutstadiet, däremot inte visdomstanden. I Grekland hade han bedömts som barn och ombudet påpekade att hans sätt att svara visar att han är mycket ung. Han bedömdes dock som vuxen och asylskälen prövades mot hela Afghanistan. Avståndstagandet från islam bedöms inte som genuint och övriga skäl är inte tillräckliga. Migrationsdomstolen gör i flera delar samma bedömning. Men domstolen påpekar att om det fortfarande råder tveksamhet om åldern efter en medicinsk bedömning ska staten utgå från att den sökande är underårig, enligt EU:s asylprocedurdirektiv. Även av UNHCR:s riktlinjer framgår att barnets uppgivna ålder ska ges tvivelsmålets fördel i tveksamma fall. Därför bedömer domstolen att pojken är minderårig. Eftersom barn utan nätverk i Afghanistan är särskilt utsatta t.ex. för våld, barnarbete, utnyttjande och rekrytering riskerar han omänsklig eller förnedrande behandling. Domstolen beviljar uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Om familjeåterförening söks före 18-årsdagen kan bevislättnad ges enligt domstol till sidans topp

En kvinna med två barn från Eritrea sökte uppehållstillstånd på grund av anknytning till maken/fadern som bor i Sverige. Besluten avslogs bl.a. på att familjemedlemmarna som befann sig i Etiopien saknade pass. Ärendet återförvisades från domstolen för att pröva frågor om rätt till familjeliv och bevislättnad, dvs att sätta ned kravet på styrkt identitet om DNA-test visar släktskapet. Bevislättnad ska enligt praxis från Migrationsöverdomstolen ges när det är för riskfyllt att hänvisa någon att söka pass från en eritreansk myndighet. När Migrationsverket tog upp saken på nytt hade familjens sextonåring hunnit fylla 18. Hans DNA-test visade att han med 99.99 procents sannolikhet är son till sin pappa men detta test fick inte användas eftersom bevislättnad bara tillåts för barn. Mamman och syskonet beviljades uppehållstillstånd. Migrationsdomstolen refererar EU-domstolens avgörande som säger att åldern vid ansökan avgör vem som ska bedömas som barn vid familjeåterförening. Domstolen anser att samma bedömning av åldern ska gälla rörande bevislättnad. Ärendet återförvisas till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Upprepade ringa narkotikabrott hindrar tillstånd för gymnasiestudier enligt domstol till sidans topp

En person som först fått avslag i asylärendet och sedan fått uppehållstillstånd för gymnasiestudier och även fått förlängt tillstånd, sökte för ytterligare en förlängning då han inte blivit klar med studierna. Denna gång fick han avslag på grund av att han hade dömts till böter för två ringa narkotikabrott och godkänt ett straffföreläggande. Dessa brott var kända när han fick sitt andra tillstånd, men enligt Migrationsverket har praxis skärpts genom ett beslut i Migrationsöverdomstolen. Fängelsedom behövs inte utan det räcker att fängelse finns i straffskalan för att brottslighet ska väga tungt mot en svag tillståndsgrund som gymnasiestudier. I överklagandet hävdade personen att han nu är drogfri och har stark anknytning till Sverige samt att hans missbruk berodde på hur dåligt han mådde i sin utsatta situation. Han hade dock dragit på sig åtal för ytterligare två ringa narkotikabrott. Domstolen ansåg att brottsligheten vägde tillräckligt tungt för att han inte skulle beviljas uppehållstillstånd. Däremot upphävdes ett återreseförbud som låg kvar trots att personen haft uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Från Kongo/ Ställningstagande om vissa delar av Demokratiska Republiken Kongo till sidans topp

Migrationsverket gör i det nya ställningstagandet bedömningen att det i provinserna Nordkivu, Sydkivu och Ituri pågår en inre väpnad konflikt med så urskillningslöst våld att var och en som återvänder dit riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling. I en rad andra provinser och regioner som räknas upp i ställningstagandet råder väpnad konflikt med varierande våldsnivå eller andra svåra motsättningar. Alla provinser är dock inte i konflikt. Det rättsliga ställningstagandet innehåller genomgångar av situationen i provinserna var för sig. Migrationsverket anser att rättsskyddet är så dåligt att det inte går att hänvisa någon till statligt myndighetsskydd. Internflykt är som huvudregel inte relevant och rimligt. Frågan om uteslutande ska beaktas i varje enskilt ärende eftersom det kan finnas asylsökande som har gjort sig skyldiga till sådana handlingar som gör att de ska uteslutas från flyktingskap eller annan skyddsstatus. Säkerhetsläget har enligt Migrationsverket inte förbättrats bestående någonstans så att det skulle motivera att neka förlängning av skyddsstatus vid förlängningsansöknignar.

Hämta dokumentet, RS/016/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

JO kritiserar fortsatt väntetid efter att Migrationsverket ålagts handlägga ärendet till sidans topp

En familj fick slutligt avslag på sina asylansökningar efter ca två år, men beviljades kort därefter en ny prövning. Detta var den 15 november 2017. När inget hörts från Migrationsverket nästan ett år efter detta datum lämnade föräldern in en begäran om att ärendet skulle handläggas (detta är en möjlighet enligt förvaltningslagen). Migrationsverket svarade att det behövdes mer utredning men migrationsdomstolen ålade den 9 januari 2019 Migrationsverket att avgöra ärendet snarast möjligt. När ytterligare fyra och en halv månad gått anmälde föräldern dröjsmålet till JO. Den 27 maj 2019 förordnades offentligt biträde, den 3 juli hölls utredningen och den 2 september 2019, nästan två år efter att prövningen beviljats, beviljades familjen uppehållstillstånd. Det JO har utrett och kritiserar är dröjsmålet efter att Migrationsverket ålagts att avgöra ärendet snarast möjligt. I utredningen framkom bl.a. att det åläggandet inte registrerades förrän efter att ombudet hört av sig. Migrationsverkets försvar var att verket ändrat sina system och den ansträngda situationen efter det stora antalet asylsökande som kom 2015.

JO:s beslut, Dnr 3075-2019 (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Ny överklagandetid beviljas på grund av felaktig information till sidans topp

En person som ansökt om ny prövning fick den 12 juni av sitt ombud veta via mail att ansökan avslagits. Ombudet har efter det upprepat frågat Migrationsverket vilket datum den sökande ansågs delgiven. En handläggare uppgav efter mer än en vecka att överklagandetiden inte börjat löpa. I senare meddelande fick ombudet veta att delgivning skulle ske vid samtal den 13 juli och överklagandetiden börja löpa då. Mötet avbokades på grund av sjukdom och därefter meddelade MIgrationsverket att det inte skulle bli något mer möte men att han kunde överklaga direkt. Överklagan skickades in samma dag, den 3 augusti, men avvisades på grund av att den sökande hade delgivits den 12 juni och tiden för överklagande löpt ut. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att Migrationsverkets felaktiga information inte får leda till att någon förlorar möjligheten att överklaga. "Den försuttna tiden återställs", dvs personen får en ny chans att överklaga. Källa kammarrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Domstol skulle ha bedömt inkomna handlingar till sidans topp

En person som är varaktigt bosatt i ett EU-land, ansökte om uppehållstillstånd i Sverige på grund av en anställning. Mannen hade lämnat in anställningsbeviset samt kopior av uppehållstillståndskort från Grekland och hemlandspass. Migrationsverket bad om komplettering med lönespecifikationer, kontoutdrag och arbetsgivardeklarationer. Eftersom dessa handlingar inte kom in avslogs ansökan. Mannen överklagade och bifogade de begärda handlingarna. Domstolen valde att behandla ärendet som det såg ut vid tidpunkten för Migrationsverkets beslut och avslog överklagan. Migrationsöverdomstolen påpekar att samtliga omständigheter som åberopas till stöd för uppehållstillstånd ska prövas. Den instans som prövar frågan ska utgå från de förhållanden som råder vid prövningstillfället. I och med att domstolen inte har vägt in de tillkomna handlingarna har den sökande inte fått en fullständig prövning. Därför återförvisas ärendet till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Facket kan tillfrågas medan en anställning annonseras till sidans topp

En person som sökte arbetstillstånd lämnade in sin ansökan med ett arbetserbjudande två dagar efter att tjänsten hade annonserats i Platsbanken tio dagar. En sådan annonsering inom EU är ett villkor för att bevilja arbetstillstånd. Ett annat villkor är att en fackförening ska tillfrågas om anställningsvillkoren är avtalsenliga. I det här fallet hade facket tillfrågats under pågående annonsering av tjänsten, med en blankett där den sökandes namn nämndes. Migrationsverket avslog med motivering att arbetsgivaren redan då facket tillfrågades hade bestämt vem som skulle få anställningen. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som inte håller med. Visserligen finns en tidigare vägledande dom som säger att annonseringen anses avbruten om ansökan till Migrationsverket med anställningserbjudandet ges in innan det gått tio dagar. Men det finns enligt Migrationsöverdomstolen inget som hindrar att arbetsgivaren begär ett förhandsbesked från facket, så länge individen inte får arbetserbjudandet förrän annonsen legat ute i tio dagar. Saken återförvisas till Migrationsverket.

Hämta mål UM 19571-19, MIG 2020-19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Svårt sjuk kan ha rätt till socialt stöd under överklagan av ny ansökan till sidans topp

EU-domstolen har lämnat två förhandsavgöranden som rör rätten till socialt stöd under prövning om verkställighetshinder för en svårt sjuk person som har ett lagakraftvunnet beslut om utvisning. Det ena målet gäller den sjuka själv, det andra en förälder till ett sjukt barn som blivit myndigt under proceduren. Målen innehåller utförliga resonemang om nationell lagstiftning i förhållande till EU:s rättighetsstadga, om situationen när överklagande som rör rätten till socialt stöd är avhängig av ett överklagande av en ansökan om verkställighetshinder samt EU-domstolens mandat i dessa frågor. EU-domstolens slutsats är att återvändandedirektivet ska tolkas så att en svårt sjuk person kan ha rätt till socialt stöd i väntan på slutligt avgörande om det inom en pågående prövning av hinder mot verkställighet av utvisningsbeslutet finns argument som inte är uppenbart ogrundade för att verkställigheten skulle allvarligt och oåterkalleligt skada personens hälsa.

I domen om en sjuk person påpekas att rätten gäller även om det inte är stadgat i nationell lag förutsatt att det inte finns någon annan tydlig reglering i lagstiftningen som skulle få samma effekt. I domen om en förälder klargörs att nationell lagstiftning inte får förhindra att denne får sina grundläggande behov tillgodosedda, förutsatt dels att förälderns närvaro är oundgänglig för det myndiga barnet samt ett personen saknar medel för att själv tillgodose behoven.

Förhandsavgörandet om en svårt sjuk person, mål C-233/19 (Extern länk)

Förhandsavgörandet om en förälder till en svår sjuk person, mål C-402/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU:s generaladvokat om när UNRWA-skydd för palestinier ska anses ha upphört till sidans topp

En tysk domstol har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande angående en statslös palestinier som efter att ha lämnat Syrien bott ett par år i Libanon. Därefter lämnade han Libanon och träffade sin familj i ca tio dagar i Syrien innan han tog sig till Tyskland. Vid det laget släppte Libanon inte in syrier längre. Frågan är om mannen automatiskt ska få flyktingstatus för att han inte längre kan få skydd av det särskilda organet för palestinier, UNRWA. (Alternativ skyddsstatus kan ändå beviljas för att inte bryta mot principen om non-refoulement.) UNRWA är aktivt i fem områden, däribland både Syrien och Libanon. Generaladvokaten anser att saken ska prövas mot de av områdena där personen skulle kunna bli insläppt och få skydd. Både valet av områden och möjligheten till skydd där ska bedömas vid tidpunkten för beslutet, till exempel om personen då åter skulle kunna få skydd av UNRWA fast det inte gick vid flykten. Men om personen frivilligt har rest från ett säkert område till ett område där hen utsätter sig för risk, så ger det inte automatisk flyktingstatus. En av de aktörer som lämnat yttrande är UNHCR, som har en annan uppfattning bl.a. i den frågan.

Läs generaladvokatens yttrande i mål C-507/19 (Extern länk)

Statement från UNHCR i detta mål (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Utvisning till Irak stoppas av FN:s kommitté för personer med funktionsnedsättning till sidans topp

En kvinna från Irak sökte asyl på grund av förföljelse och dödshot från sin familj med anledning av hennes relation med en man som familjen inte godkände. Hon fick avslag på grund av bristande trovärdighet. Efter att beslutet vunnit laga kraft var hon kvar i Sverige med allt mer sviktande hälsa. Förutom diabetes och högt blodtryck led hon av svår depression med symptom på apati och självmordsbenägenhet. Hennes sjukdom var tidvis allvarlig med psykotiska episoder, hallucinationer och självmordsförsök. Hon var tvångsintagen vid flera tillfällen. Av läkarintyg framgår att utvisningshotet bidrog till hennes sjukdomstillstånd, vilket Migrationsverket tog fasta på när kvinnan anförde verkställighetshinder. Kvinnan har förgäves ansökt om verkställighetshinder vid tre tillfällen och anfört att hon inte skulle kunna få vård i Irak, vilket skulle bli livshotande. Sverige hävdar bland annat att det inte är visat att sjukdomen är bestående. FN-kommittén konstaterar att parterna är oense om hur allvarlig sjukdomen är, men eftersom det finns ett flertal läkarintyg som visar ett livshotande tillstånd så innebär det ett brott mot konventionen att svenska myndigheter inte har utrett om hon kunde ha fått tillräcklig vård i Irak. Sverige åläggs att ta upp fallet på nytt.

Hämta Communication no. 60/2019, från EDAL, European Database of Asylum Law (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Tillfälliga lagen gäller inte då föräldrar återförenas med barn till sidans topp

Ett litet barn kom till Sverige utan sina föräldrar och fick uppehållstillstånd 2016 som alternativt skyddsbehövande. Detta tillstånd har nu förlängts och flickan är ca sex år gammal. Föräldrarna och en syster ansökte om återförening i december 2017. De fick först avslag på grund av att alternativt skyddsbehövande inte vid den tiden hade rätt till återförening. När de överklagade hade lagen ändrats på den punkten. MIgrationsverkets anförde i sitt yttrande att anknytning förälder till barn inte ingår i den personkrets som enligt den tillfälliga lagens 6 § kan beviljas återförening, men tillstånd kan ges om ett avslag skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande (detta är även ett exempel som Migrationsverket nämner i ett rättsligt ställningstagande). Domstolen gav ändå avslag, med motivering att det inte bröt mot ett konventionsåtagande. Migrationsöverdomstolen underkänner hela resonemanget. Uppehållstillstånd för förälder till ensamkommande barn finns inte med i uppräkningen av begränsningar i den tillfälliga lagen och ska alltså bedömas enligt Utlänningslagen, utan krav på att tillstånd bara kan ges om avslag skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Migrationsöverdomstolen återförvisar ärendet till Migrationsverket för ny prövning. Domen är vägledande.

Hämta referat av domen i mål UM 9144-20, MIG 2020:20 (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Förbättring av myndighetsskydd i Armenien inte nog för återkallelse enligt domstol till sidans topp

En person från Armenien fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande i Sverige 2017. Under hans militärtjänstgöring hade han och en kollega blivit omringade av azeriska soldater och kollegan hade blivit skadad medan han själv lyckades fly. Han anklagades för att ha lämnat uppgifter till den azeriska miltären och orsakat kollegans död. Efter hot och vandalisering lämnade han landet. Han fick uppehållstillstånd men när det var dags för förlängning fick han avslag och beslut om utvisning av Migrationsverkt med hänvisning till att myndighetssskyddet i Armenien numera är bättre. Migrationsdomstolen håller med om att myndighetsskyddet förbättras, men anser inte att förändringen har visats vara så bestående att mannen inte längre behöver skydd. Han får därför förlängt tillstånd med två år. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol godtar berättelse om fortsatt hot från IS i Mosul till sidans topp

En man från Nineva-provinsen sökte asyl. Han var inte själv politiskt intresserad men hans far ställde upp för ett IS-kritiskt parti i valet 2014. Detta ledde till hotbrev från IS och AAH (AsaibAhlal-Haq) och även ett bombattentat. Efter valet som fadern förlorade höll fadern sig undan men fienderna vände sig då mot sonen. Han lyckades fly då förmodade IS-soldater kom till hemmet, men hans mor blev dödad. Efter att mannen flytt landet har även fadern dödats. Mannen hävdar att IS fortfarande är aktiva trots att de inte har kontroll samt att han även är hotad från andra på grund av att sunnimuslimska män från Mosul misstänks för att tillhöra IS. Migrationsverket ansåg att mycket i berättelsen var spekulationer, t.ex. rörande vilka som hotade, hur fadern dött och varför det fortfarande skulle finnas en hotbild. Migrationsdomstolen har hållit muntlig förhandling och bedömer mannens uppgifter som tillförlitliga. Dödsattest är inlämnad för fadern. Mannen har gjort sannolikt både att IS och AAH uppfattat hans familj som poitiska motståndare och att han riskerar förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. Att IS och AAH är aktiva i området stämmer med landinformation. Mannen beviljas flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol underkänner utpekade internflyktsorter som rimliga till sidans topp

En ung man från Afghanistan som sökt asyl på nytt efter preskription framförde sin konversion som skyddsskäl. Migrationsverket anser att mannen inte kunnat göra sannolikt att hans konversion är genuin. Mannen kommer från Helmand, där det urskillningslösa våldet är så allvarligt att han inte kan skickas dit, men MIgrationsverket ansåg att Kabul, Mazar-e-Sharif eller Harat är rimliga och relevanta internflyktsalternativ. Migrationdomstolen delar efter muntlig förhandling Migrationsverkets bedömning av konversionen. Däremot underkänner domstolen internflyktalternativen. Domstolen anser i likhet med UNHCR att Kabul inte är ett godtagbart internflyktsalternativ. Herat eller Mazar-e-Sharif skulle kunna vara relevant alternativ (dvs tillräckligt säkert). Men domstolen anser inte att Migrationsverket, har utvecklat varför dessa orter skulle vara rimliga (dvs att personen kan klara sig där). Domstolen hänvisar till hur EU:s asylbyrå EASO resonerar kring internflykt utan nätverk och kommer fram till att Migrationsverket inte gjort sannolikt att det finns ett relevant och rimligt internflyktsalternativ. Därför beviljas mannen status som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Uppehållstillstånd för homosexuell man efter muntlig förhandling till sidans topp

En ung man hade först på ett sent stadium i asylproceduren berättat att han är homosexuell och skulle riskera förföljelse på den grunden om han utvisades till Afghanistan. Migrationsverket avslog med motivering att han inte förmått reflektera över sin läggning så som han borde med tanke på att homosexualiserat i hemlandet. Han har inte heller kunnat reflektera tillräckligt över sina känslor, tvivel och sin framtid. Migrationsdomstolen som hållit muntlig förhandling går igenom mannens beskrivning av hur han kom fram till sin läggning och orsakerna till att han försökt dölja den, bland annat på grund av inställningen hos kamrater och personal på boendet. Sammantaget är det en tydlig och detaljrik berättelse som innehåller reflektion och eftertanke. Mannen beviljas flyktingstatus och tre års uppehållstillstånd.

Domen innehåller förutom resonemang om beviskravet i denna typ av mål även ett utförligt avsnitt om tillämpning av EU-rättens krav på "benefit of the doubt" i fråga om ålderbedömning (ett resonemang som inte var till den sökandes fördel i detta fall). Vidare problematiserar domaren Migrationsverkets val att pröva skyddsbehovet mot varje del av landet för att en vistelseort inte kunde bevisas. Enligt domaren bör skyddsbehovet prövas mot den verkliga destinationen. Domen är dock inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol återförvisar ärende på grund av kognitiv funktionsnedsättning till sidans topp

En person som beviljats ny prövning på grund av att hans sexuella läggning skulle kunna utgöra skyddsbehov, fick avslag efter den nya muntliga utredningen. Enligt Migrationsverket hade han inte på ett reflekterande sätt kunnat redogöra för sina tankar och överväganden som uppkommit och hur hans sexuella läggning påverkat hans liv. Mannens ombud anförde i överklagandet att mannen har en språklig sårbarhet som begränsar hans verbala förmåga att utveckla personliga tankar, resonemang och egna upplevelser. Ett utlåtande från en specialpedagog och magister i barn- och ungdomsvetenskap bekräftade att mannen under sin studietid haft tydliga symptom på kognitiv funktionsnedsättning. Han har grava koncentrationssvårigheter och behöver en bedömningskontext som är anpassad efter det. Hans muntliga förmåga är inte åldersadekvat, han har ett begränsat ordförråd, svårt att förstå abstrakta ord och teoretiska förklaringar. Eftersom det inte framkommit att den muntliga utredningen anpassats på något sätt, väljer domstolen att återförvisa ärendet för ytterligare utredning. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Familj med fem döttrar har ömmande omständigheter till sidans topp

En familj från Afghanistan med fem döttrar, nu mellan två och fjorton år gamlaframförde skyddsskäl som utgick från en svår familjekonflikt i hemlandet. Fadern har skador i benen samt svårt nedsatt syn. Föräldrarna blev inte trodda på grund av många motstridigheter i berättelsen. Vid domstolsförhandlingen uppstod ytterligare oklarheter, varför inte heller domstolen ansåg att skälen var trovärdiga. Säkerhetsläget i deras hemprovins ansågs inte heller vara så allvarlig att de av den anledningen skulle vara skyddsbehövande. Mannens skador var inte sådana att de kunde räknas som synnerligen ömmande omständigheter. Men när domstolen bedömde döttrarnas situation vägdes det in att de tillbringat fyra år i Sverige, för åtminstone två av dem i en formativ ålder. Situationen i deras hemprovins är instabil, kvinnor och barn har har drabbats hårt. Diskriminering mot kvinnor och hedersbaserat våld är utbrett, barns rättigheter är åsidosatta, barnäktenskap är vanliga mm. Döttrarna riskerar illabehandling på grund av kön. Pappan utgör ett manligt nätverk men det är svagt på grund av hans funktionsnedsättning. Vid en samlad bedömning är omständigheterna särskilt ömmande. En utvisning skulle enligt domstolen strida mot Barnkonventionen. Familjemedlemmarna beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt respektive synnerligen ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

 till innehållsförteckningen innehåll

Utsatt ung kvinna övertygade domstolen under muntlig förhandling till sidans topp

En kvinna vars make dött i strid i Afghanistan fick bo hos sin makens familj, där hon uppger att hon behandlats illa och misshandlats. Parets dotter placerades hos en faster i Iran, men kallades tillbaka då hon var 14 och flickans farfar ansåg att hon skulle gifta sig med en kusin. Varken kvinnan eller dottern gick med på detta, vilket ledde till att båda misshandlades och låstes in. De fick hjälp att rymma och få med sig värdesaker av en släkting och sedan av en vän till maken/fadern. Migrationsverket trodde inte på berättelsen för att uppgifterna om misshandeln ansågs vaga och detaljfattiga och att det inte var trovärdigt att kvinnorna skulle kunnat resa själva och ha ekonomi för flykten. De kunde utvisas eftersom de hade ett nätverk i makens/faderns familj. Vid den muntliga förhandlingen i domstol två år senare fick dottern komma till tals, idag 19 år. Hon berättade på ett självupplevt och detaljerat sätt om sin och mammans situation vilket övertygade Migrationsverkets processförare som medgav bifall. Berättelsen stämde också överens med landinformation. Domstolen bedömde att både riskerar förföljelse på grund av kön och beviljade flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Ung kvinna med barn utom äktenskapet riskerar förföljelse i Somalia enligt domstol till sidans topp

En nu nittonårig kvinna från Somalia sökte asyl som tolvåring och har varit placerad i famlijehem. Hon fick avslag relativt snabbt och skulle återvända till Somaliland i norra Somalia, varifrån hon härstammade enligt språktester. Själv har hon hållit fast vid att hon kommer från en ort i centrala Somalia. Fortfarande minderårig träffade hon en ung man med somaliskt ursprung som är dansk medborgare. Hon blev gravid och en son föddes 2018. Barnet blev dansk medborgare. Mannen flyttade till Sverige och har delad vårdnad, men de är inte gifta. DNA-test har visat att han är far. Kvinnan sökte asyl på nytt när utvisningsbeslutet preskriberats och hävdade då att hon riskerar förföljelse som ogift mor och på grund av anknytningen. Migrationsverket avfärdade skyddsskälen som spekulationer. Anknytning avslogs bl.a. eftersom kvinnan inte har styrkt identitet och paret inte hade bott tillsammans utomlands. Migrationsdomstolen har hållit muntlig förhandling och tvivlar på språktestet, bl.a. eftersom kvinnan beskrev sin uppgivna hemort i detalj. Oavsett detta anser domstolen att kvinnan inte kan förväntas undanhålla i hemlandet att hon har ett barn fött utom äktenskapet. Det är sannolikt att hon inte kommer att få ett effektivt klanskydd utan riskerar förföljelse på grund av kön. Hon beviljas därför flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Flera domare ger uppehållstillstånd då gymnasiestudier påbörjats vid beslutet till sidans topp

Förvaltningsrätten i Stockholm har i flera fall godkänt ansökningar om förlängning av uppehållstillstånd för gymnasiestudier, trots att personen inte hade påbörjat studierna på avsett nationellt program eller yrkespaket vid tidpunkten för ansökan. Enligt Migrationsverket är detta skäl för avslag men enligt migrationdomstolen är det förhållandena vid beslutet som är avgörande. Detta gäller även då personen först vid domstolens beslut kunnat visa att de påbörjat studierna. De sökande har beviljats uppehållstillsånd för studier. Dessa domar är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol godtar sen anmälan till Skatteverket till sidans topp

En person som haft uppehållstillstånd för studier enligt gymnasiereglerna lyckades få en provanställning som övergick i en fast anställning innan hans uppehållstillstånd löpte ut. Han ansökte om permanent uppehållstillstånd på grund av försörjning och bifogade alla handlingar rörande anställningen som krävs. Han fick ändå avslag på grund av att ingen anmälan om anställningen hade kommit in till Skatteverket i juni 2020 då beslutet fattades. Detta är ett av kraven för att uppehållstillstånd ska beviljas. Saken har nu nått migrationsdomstolen. Inför avgörandet hade personen åberopat en underrättelse om anställning som inkommit till Skatteverket i september. Han yrkade om uppehållstillstånd eller i andra hand återförvisning. Migrationsverket medgav yrkandet om återförvisning och domstolen gick på samma linje. Ärendet återförvisas för vidare handläggning av MIgrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201002:

Muntlig förhandling krävdes i konvertitmål enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En person från Afghanistan sökte asyl på grund av en viss hotbild men fick avslag i alla instanser. Han anförde senare verkställighetshinder och berättade då att hotbilden egentligen var värre än han uppgett eftersom hoten riktats mot honom själv och inte mot en släkting. Senare uppgav han också att han konverterat till kristendom vilket ledde till att han beviljades en ny prövning. Migrationsverket ansåg dock inte att han kunnat visa att omvändelsen var genuin. Inför behandlingen i migrationsdomstolen då han inte beviljats muntlig förhandling uppgav han skriftligt ytterligare ett skäl, nämligen att han är bisexuell. Han förklarade bland annat att utredaren varit stressad och att det var svårt för honom att berätta om detta. Av domstolens beslut framgår att mannens trovärdighet anses låg bland annat på grund av att han uppgett olika asylskäl. Mannen får avslag utan muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen påpekar nu att muntlig förhandling normalt ska hållas om bedömning av trovärdigheten i berättelsen har omedelbar betydelse för frågan om uppehållstillstånd. Att muntlig förhandling inte hölls är en sådan brist i handläggningen att målet återförvisas till migrationsdomstolen.

 till innehållsförteckningen innehåll

MiÖD: Inget nytt utvisningsbeslut behövs då det redan finns ett långt återreseförbud till sidans topp

En person med uppehållstillstånd i Sverige begick ett grovt brott och dömdes bland annat till utvisning med återreseförbud utan tidsbegränsning. Därefeter sökte han asyl men fick avslag i den processen. Migrationsverket fattade inget nytt utvisningsbeslut eftersom det redan fanns ett sådant och ett återreseförbud som skulle vara längre än preskriptionstiden för ett nytt utvisnignsbeslut. Migratonsdomstolen återförvisade ärendet för att utvisningsbeslut med tidsfrist samt uppgift om utvisningsland saknades. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som går på Migrationsverkets linje. Ett nytt beslut kan behövas i ett fall då återstående återreseförbud är kortare än verkningstiden för det nya beslutet, eller om det pågår till exempel en nåde-process som skulle kunna sluta med upphävande av besluten i brottmålet. Det är alltså inte omöjligt att en person kan ha utvisningsbeslut i två processer samtidigt. Men i det här fallet behövs det inte. Målet återförvisas till förvaltningsrätten. MiG 2020:18

Hämta referatet i mål UM 4025-20 från Migrationsöverdomstolen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Bakläxa till domstol som inte använt FN-regler för palestinier till sidans topp

En nioårig pojke från Gaza sökte asyl i Sverige där hans pappa redan befann sig, dock utan uppehållstillstånd. Modern och syskon befinner sig i Grekland. Den svåra situationen i Gaza beskrevs i beslutet inklusive hur många barn som omkommit och andra förödande konsekvenser för barn. Slutsatsen blev ändå att detta inte uppgår till flyktingskäl eller alternativa skyddsskäl. I beslutet konstateras att det visseriigen föreligger särskilt ömmande omständigheter med hänsyn till barnets bästa, men att en utvisning inte skulle bryta mot ett internationellt åtagande. I överklagan togs upp att pojken har haft skydd av UNRWA, FN:s organ för palestinier, men detta berördes inte i domstolen, som avslog utan närmare utredning. Migrationsöverdomstolen har nu behandlat ärendet. Eftersom pojken var registrerad hos UNRWA borde saken ha prövats i enlighet med de särskilda regler som finns för denna grupp, då han har hävdat att han inte längre kan få skydd av UNRWA. Därför återförvisas målet till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Afghanistan: Barn utanför äktenskap ska leda till ny prövning enligt domstol till sidans topp

En kvinna som fått beslut om utvisning har ett förhållande med en man som är norsk medborgare. De har fått ett barn tillsammans. Kvinnan anförde verkställighetshinder eftersom hon skulle riskera förföljelse på grund av det utomäktenskapliga förhållandet samt att även hennes dotter som är norsk medborgare skulle tvingas följa med henne vid en utvisning. Migrationsverket avslog ansökan om anknytning till dottern och dotterns far på grund av att saken inte gällde att bosätta sig i Sverige. Risken vid en utvisning helt kort med att det hon anfört bara är "vaga uppgifter om en hotbild från din familj". Migrationsdomstolen däremot anser att det som är känt om förhållandena i Afghanistan för kvinnor som haft utomäktenskapliga relationer och fått barn gör att situationen skulle kunna utgöra bestående hinder mot verkställighet. Därför beviljar domstolen en ny prövning och målet lämnas över till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Kvinnlig lärare behöver skydd efter våldtäkt och ryktesspridning i Somalia till sidans topp

En kvinna i Somalia som utsatts för en våldtäkt trakasserades efter det genom ryktesspridning om att hon skulle ha varit otrogen. Kvinnan arbetade som lärare och informerade bland annat om familjeplanering och riskerna med könsstympning. Hon kallades till en domstol hos Al Shabaab för att hennes verksamhet inte var i enlighet med Islam. Samtidigt utsattes hennes hushållerska för ett mordförsök, vid ett tillfälle då hon var iklädd en sjal som tillhörde läraren. Kvinnan hävdar att en makens kusin som är med i Al Shabaab ligger bakom alltsammans. Efter att hon lämnat Somalia har hennes man gift om sig. Migrationsverket tror på uppgiferna om våldtäkten och kvinnans arbetsuppgifter, men anser det inte visat att det finns ett hot från Al Shabaab. Eftersom maken tidigare stöttat henne och hon har bröder finns ett manligt nätverk enligt Mgrationsverkets avslag. Migrationsdomstolen bedömer kvinnans berättelse som sammanhängande, detaljerad och självupplevd. Det finns därmed ingen anledning att tvivla just på hotet från Al Shabaab, särskilt som risken för våld mot personer i hennes situation stämmer med landinformation. Puntland avfärdas som internflyktsalternativ då hon inte har nätverk där. Risken för förföljelse på grund av kön gör att kvinnan beviijas flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol beviljar skydd för statslösa palestinier från Bagdad för barnens skull till sidans topp

En kvinna med fyra barn, alla statslösa palestinier, sökte asyl på grund av vad de råkat ut för som statslösa palestinier i Bagdad, Irak. Mannen, som nu befinner sig i Turkiet, hade hotats och tvingas sälja sitt företag. Hans bror hade kidnappats. Döttrarna, som nu är vuxna, hade trakasserats. En pojke i skolålder hade upprepat trakasserats och misshandlats i och utanför skolan utan att få stöd av lärare. Landinformation bekräftar att statslösa palestinier är en utsatt grupp som beskylls för samröre med den förra regimen eller IS. Men Migrationsverket ansåg inte att de personliga riskerna uppgick till kraven för flyktingskap eller alternativt skyddsbehov. Barnens situation bedömdes visserligen som särskilt ömmande omständigheter men inte så allvarliga att det skulle bryta mot ett internationellt åtagande att utvisa dem (vilket krävs enligt den tillfälliga lagen). Migrationsdomstolen däremot anser att skolpojken utsatts för så allvarliga övergrepp att han och hans yngre bror riskerar omänsklig eller förnedrande behandling om de återsänds. Därför beviljas hela familjen tillstånd som alternativt skyddsbehövande. Två nämndemän var skiljaktiga och ville bevilja flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Fängelsestraff får användas för brottsling som inte lämnat landet till sidans topp

En person som utvisats från Nederländerna redan tidigare fick ett nytt utvisningsbeslut på grund av brott år 2013 och fick då även fem års återreseförbud. Han greps två år senare, fortfarande i Nederländerna. Han dömdes till två månaders fängelse. I sitt överklagande hävdade han att ett återreseförbud inte får några rättsverkningar förrän personen lämnat EU-området. Det var dock oklart om bestämmelsen i den nederländska strafflagen syftade på en olaglig inresa eller det utfärdade förbudet. Den nederländska domstolen har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande rörande om fängelsestraff får dömas ut i denna situation trots att ett fängelsestraff inte får användas istället för de åtgärder som föreskrivs i återvändandedirektivet enligt EU-domstolens tidigare avgörande. Alternativt, om fängelsestraff ändå kan utdömas på grund av tidigare brottslighet och personens kännedom om återreseförbudet. EU-domstolen påpekar i sitt avgörande att det inte går att bryta mot ett återreseförbud som inte har börjat gälla. Detta hindrar dock inte att när återvändandeförfarandet har avslutats kan fängelsestraff utdömas på grund av olaglig vistelse när personen känner till att det finns ett återreseförbud på grund av brottslighet eller säkerhetsrisk.

Mål C-806/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200913:

EU-domstolen om tidsfrist för överklagande av efterföljande ansökan till sidans topp

EU-domstolen har avgett ett förhandsavgörande till en belgisk domstol. Saken gällde en person som lämnat in en ny ansökan (närmast motsvarande en ansökan om verkställighetshinder i Sverige). Ansökan avslogs och beslutet skickades till det belgiska generalkommissariatet för flyktingar och statslösa, detta beroende på att mannen inte uppgivit någon adress. När mannen hämtade ut brevet återstod bara ett par dagar av överklagandetiden om tio dagar och hans överklagan kom in för sent. Mannen har bestridit saken men EU-domstolen godkänner nu både tiden tio dagar och överlämnandet till generalkommissariatet. Förutsättningen är dock 1) att sökande ska informeras om vart deras brev skickas om de inte anmält adress, 2) att det inte blir orimligt svårt för dem att få tillträde dit samt 3) att de faktiskt får tillgång till sina rättigheter inom den utsatta tiden samt 4) att likvärdighetsprincipen upprätthålls.

Domen i mål C-651/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Äktenskap med 14-åring i hemlandet inte skäl för uteslutning enligt domstol till sidans topp

En man från Syrien beviljades ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder, men ingen statusförklaring trots att han deserterat från militärtjänstgöring, något som bestraffas strängt. Orsaken var att hans fru bara var 14 när de gifte sig. Sexuellt umgänge med barn är enligt Migrationsverket ett grovt brott. Mannen överklagade. Migrationsdomstolen påpekar att bedömningen ska ske från ett internationellt perspektiv och göras enhetligt inom EU. Den nationella lagstiftningen är också ett viktigt kriterium. Men Migrationsöverdomstolen har i ett mål om könsstympning slagit fast att det väger tungt att en gärning som är kriminaliserad i Sverige inte skulle ha lett till åtal här. Att gärningen inte är straffbelagd i hemlandet spelar ingen roll, däremot kan det påverka bedömningen av uppsåtet. i Sverige bedöms en helt frivillig och ömsesidig handling med ett barn som är nära åldersgränsen snarare som sexuellt utnyttjande än som våldtäkt. I flera EU-länder är samtyckesgränsen 14 år. Det är MIgrationsverket som har bevisbördan för att brottet är grovt, men verket har enligt domstolen endast spekulerat om att kvinnan skulle ha varit särskilt utsatt. Sammantaget kommer domstolen fram till att det inte är visat att mannen begått ett grovt brott och han ska därför beviljas flyktingförklaring. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.20-09-13

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Jobb-byten hindrar inte PUT på grund av fast arbete till sidans topp

En person hade haft ett uppehållstillstånd som tidsbegränsats enligt den tillfälliga lagen och skulle förlänga detta. Eftersom han hade fast anställning ansökte han om permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket avslog med motivering att mannen hade haft fyra olika anställningar på kort tid, varav tre uppgetts vara tillsvidareanställningar. Bytena har inte anmälts till Migrationsverket. Därmed ansåg verket att mannen inte hade visat att den aktuella anställningen skulle bli varaktig. Eftersom den ursprungliga grunden för uppehållstillstånd inte fanns kvar fick mannen beslut om utvisning. Vid tidpunkten för domstolens prövning hade mannen bytt jobb igen. Han hade dock en fast anställning som anmälts till Skatteverket och uppfyllde alla villkor. Inget tydde på att arbetsgivaren skulle vara oseriös eller att det rörde sig om ett skenavtal. Därför upphäver domstolen utvisningen och återförvisar ärendet till Migrationsverket för prövning av övriga förutsättningar för permanent uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200831:

EU-domstolen: Muntlig intervju ska hållas även inför avvisning/utvisning inom EU till sidans topp

En man från Eritrea sökte asyl i Tyskland. Det kom senare fram att han tidigare sökt asyl i Italien och även beviljats flyktingstatus där. Mannen fick avslag i Tyskland eftersom han kom från ett säkert tredje land. Han fick också ett utvisningsbeslut som kunde verkställas med tvång. Saken överklagades till en domstol som slog fast avslaget men upphävde utvisningen (verkställigheten) eftersom den sökande inte hörts vid en personlig intervju. Den exakta frågan rörde om ett beslut måste upphävas om det inte hållits någon personlig intervju eller om det räcker att personen får komma till tals i samband med överklagande. EU-domstolens svar är att den personliga intervjun är av grundläggande betydelse för asylförfarandet. Detta gäller även vid beslut om ärendet ska prövas i sak eller inte. Eftersom det kan förekomma att en person skulle riskera förnedrande behandling i en medlemsstat behöver personen intervjuas. Har en personlig intervju inte hållits ska ärendet återförvisas, om inte domstolen vid överklagandet kan garantera att personen får lägga fram alla sina argument mot beslutet under förhållanden som uppfyller alla villkor för personliga intervjuer i asylprocedurdirektivet.

Mål C-517/17, Milkiyas Addis mot Bundesrepublik Deutschland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Oskäligt att tvinga småbarnsförälder att söka från hemlandet, enligt domstol till sidans topp

En kvinna från Bosnien som är gift med en svensk medborgare, ansökte om uppehållstillstånd. Kvinnan befann sig redan i Sverige och var gravid med parets första barn. Migrationsverket avslog ansökan eftersom graviditeten inte hindrade kvinnan från att resa till hemlandet. När migrationsdomstolen tog upp fallet hade barnet fötts och kvinnan var gravid för andra gången. Migrationsverket yrkade på avslag ändå och anförde att make och barn kan följa med till Bosnien under väntetiden om 15-19 månader, eller så kan kvinnan besöka Sverige. Migrationsdomstolen fokuserar på frågan om kvinnan får söka från Sverige. Domstolen tar upp att konsekvenserna för barn vid en separation enligt Migrationsöverdomstolen ska väga tyngst i bedömningen, men att det (enligt regeringen i förarbeten) inte får leda till generellt undantag för alla barnfamiljer. Domstolen nämner också barnkonventionens krav på staterna att inte skilja barn från föräldrar om det inte är nödvändigt för barnets bästa. Vidare har EU-domstolen slagit fast att en förälder inte ska utvisas om det betyder att barn som är unionsmedborgare tvingas lämna unionen. Om barnen följer med utsätts de dessutom för andra faror, anknytningen till pappan försvåras. Om även han följer med försvåras integrationen i Sverige. Slutsatsen blir att utvisningsbeslutet upphävs och målet återförvisas till Migrationsverket för att pröva försörjningskrav mm. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Förälder får söka från Sverige - försörjningskrav i barnfamilj frågasätts till sidans topp

En snarlik dom som ovanstående från samma förvaltningsrätt rör en kvinna från Filippinerna som är gift med en svensk medborgare. Hon kom till Sverige med en Schengenvisering och fick uppehållstillstånd för besök tre månader. Under besöket gifte hon sig. Hon stannade kvar i Sverige och makarna har nu ett barn och väntar ett andra. Ansökan om uppehållstillstånd gjordes ca två och ett halvt år efter att besökstillståndet löpt ut. Migrationsverket avslog och hänvisade till ansökan från hemlandet Resonemanget i migrationsdomstolen är i princip detsamma som i ärendet med kvinnan från Bosnien. Domstolen påpekar att den långa illegala vistelsen talar för att kvinnan borde återvända till hemlandet, men landar ändå i att de allvarliga konsekvenserna för barnet gör att det framstår som oskäligt att kräva detta. I denna dom kommenteras även Migrationsverkets bedömning av att anknytningen endast ska prövas mot maken och att det alltså föreligger försörjningskrav. Enligt domstolen ska anknytingen prövas mot både maken och barnet. Därför ska inget försörjningskrav gälla. Målet återförvisas till Migrationsverket för sakprövning. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr litar på Schweiz bedömning av kvinna från Tjetjenien till sidans topp

Fallet rör en kvinna från Tjetjenien i Ryssland och hennes son. Kvinnans man greps 2008 anklagad för koppling till motståndsrörelsen och hon har inte hört av honom sedan dess. Efter detta hade kvinnan blivit utsatt för upprepade husrannsakningar och förhör. Hon hävdar också att hon flera år senare kändes igen av en militär befälhavare som tog in henne i sin bil, frågade ut henne om motståndsrörelsen och våldtog henne innan han kastade ut henne igen. Därefter hade liknande händelser med samme befälhavare skett gång på gång under flera år. Vid det senaste tillfället hade mannen lämnat henne i ett rum med flera andra män som våldtog henne. Efter detta lämnade hon landet med sin son och sökte asyl i Schweiz. De har fått avslag på grund av ett antal ändringar och motstridigheter i deras berättelser och osannolika förklaringar till hur hon skulle ha nåtts av kallelser till polisen efter att hon lämnat landet. Kvinnan har lämnat läkarintyg som förklarar hennes symptom med depression, disassociering och tecken på traumatisering. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, följer trots detta Schweiz bedömning att hon inte lyckats bevisa sitt behov av skydd, både på grund av de olika versionerna och kallelserna som inte verkar äkta. Schweiz anses har uppfyllt sin skyldighet att erbjuda medicinsk undersökning och att denna har vägts in i bedömningen. Schweiz har alltså inte brutit mot konventionen.

Communication nr 698/2015 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Kvinnor från Somalia och Afghanistan beviljades ny prövning vid graviditet till sidans topp

En ogift kvinna från Somalia hade ett utvisningsbeslut som vunnit laga kraft. Hon blev gravid och ansökte då om en ny prövning på grund av de hot som skulle uppstå i familjen och hemlandet om hon skulle föda ett barn utom äktenskapet. Migrationsverket påpekade att det inte uttalats något hot mot henne och såg inget skäl varför hon inte skulle kunna föda sitt barn i hemlandet. Kvinnan från Afghanistan hade utvisats med hänvisning till manligt nätverk i hemlandet. Redan inför överklagandet i grundärendet hade hon anfört att hon haft samlag med en man som hon inte var gift med och att det innebar ett hot. Kvinnan blev gravid men fick missfall. I samband med det fick hennes föräldrar reda på förhållandet och har förskjutit henne. Därefter har hon blivit gravid på nytt. Migrationsverket tvivlar på uppgifterna om vad som blivit känt och anser att övriga omständigheter inte är nya jämfört med det som redan var prövat. Dessutom hade kvinnan sagt till en mottagningshandläggare att hon gift sig. Om hon är gift innebär graviditeteten inget skyddsbehov, enligt Migrationsverket.

I båda fallen är kvinnorna sammanboende med barnafadern. Domstolen (olika domare) anser ändå att det rör sig om nya omständigheter som kan innebära bestående hinder mot verkställighet. Därför beviljas ny prövning. Domarna är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Journalist som torterats efter utvisning ska få ny prövning till sidans topp

En person från Azerbajdzjan sökte asyl på grund av att han som politiskt oppositionell riskerade förföljelse men blev inte trodd. Han lämnade Sverige och greps direkt på flygplatsen i Baku. Han hävdar att han utsattes för tortyr och krävdes på uppgifter om oppositionella i Sverige. Han lovade samarbeta och släpptes men började sedan arbeta som kolumnist för en tidning. Han försökte periodvis ligga lågt och inte skriva helt fritt, men vid några tillfällen skrev han artiklar som gjorde att han greps och utsattes för tortyr igen. Efter den senaste kritiska artikeln vågade han inte invänta konsekvenserna utan lämnade landet med hjälp av människosmugglare. Migrationsverket avslog hans begäran om ny prövning med motivering att de nya omständigheterna bara är modifikationer och tillägg. Migrationsdomstolen däremot anser att de nya uppgifterna tillsammans med de tidningsartiklar och intyg från redaktionen som mannen lämnat in gör att det finns objektiva grunder som talar för att han skulle riskera skyddsgrundande behandling i Azerbajdzjan. Därför beviljas han en ny prövning. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol om NGL: Gymnasiestudier måste inte påbörjas innan första tillstånd löper ut till sidans topp

En ung man hade fått 13 månaders tillstånd för studier enligt den så kallade nya gymnasielagen. Tillståndet började gälla den 29 november 2018. Den 2 oktober 2019 ansökte han om förlängt tillstånd. Vid den tidpunkten läste han svenska och skulle enligt sin studieplan fortsätta med matematik på grundskolenivå. Migrationsverket begärde i brev att han senast 27 november skulle visa att han studerade på gymnasial nivå eller introduktionsprogram. Mannen påbörjade följande termin en ettårig vårdutbildning på Komvux. Han har av allt att döma missat korrespondens på grund av tillfälligt ändrad adress, men Komvux informerade MIgrationsverket via e-post i februari. Trots detta avslog Migrationsverket den 6 maj 2020 ansökan om förlängning med motivering att han inte skickat in bevisning till den 27 november 2019 som han uppmanats till. Saken har nu nått Migrationsdomstolen som konstaterar att mannen uppfyller alla villkor för förlängning. Det står inget i lagen om att utlänningen ska ha påbörjat studierna innan det tidigare uppehållstillståndet löpte ut. Därför är det förhållandena då saken prövas som är avgörande. Mannen beviljas uppehållstillstånd för studietiden plus sex månader. Källa förvaltningsrätten i Stockholm. Domen är inte vägledande, men flera liknande domar har nu kommit från migrationsdomstolarna.

 till innehållsförteckningen innehåll

Förvaltningsrätten godtar en rad sent inlämnade ansökningar om förlängning enligt NGL till sidans topp

Asylnytt har tidigare redogjort för ett par ärenden där Migrationsverket avvisat ansökningar om förlänging av uppehållstillstånd för studier enligt "Nya gymnasiagen", men där en domstol har återförvisat ärendena för prövning i sak. Förvaltningsrätten i Göteborg har nu tagit samma ställning i en rad liknande ärenden. Det finns ingen bestämmelse i begränsningslagen om när en ansökan för förlängning enligt §16d eller 16h eller 16i ska vara inlämnad. Migrationsverket har jämfört med situationen då en person genomfört spårbyte och därefter ska förlänga sitt arbetstillstånd. Enligt en dom från Migrationsöverdomstolen får en sådan ansökan göras från Sverige om den lämnats in innan det första uppehållstillståndet löpt ut. Men migrationsdomstolen anser inte att den principen är så allmängiltig att den kan bli styrande för de nu aktuella målen. Eftersom det saknas en lagstadgad grund för avvisning så ska ansökningarna prövas i sak. De ansökningar som avvisats av Migrationsverket för att de kommit in för sent återförvisas till Migrationsverket. Domarna är dock inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Migrationsdomstol: Gymnasiereglerna används även om förlängningsansökan är sen till sidans topp

I föregående utgåva av Asylnytt refererades ett ärende om en person som haft uppehållstillstånd enligt gymnasielagen och ansökte om förlängning. Han hade dock inte kommit in på en utbildning på gymnasienivå förrän efter att det första tillståndet löpt ut. Han hade därför fått avslag, men enligt migrationsdomstolen finns inget krav i lagen på att studierna ska ha påbörjats innan tillståndet löpt ut och ansökan återförvisades till Migrationsverket. I ett nu aktuellt ärende hade personen missat att göra ansökan innan det första tillståndet löpt ut. Migrationsverket valde då att avvisa ansökan enligt "gymnasielagen" och samtidigt pröva ansökan som en fråga om verkställighetshinder och fattade beslut om avslag enligt Utlänningslagens paragraf 12:18. Migrationsdomstolen påpekar att det inte finns några lagbestämmelser om när en ansökan om förlängning enligt gymnasiereglerna i den tillfälliga lagen ska ha kommit in. Det finns inte heller någon regel om att avvisa ansökningar. Enligt domstolen borde Migrationsverket ha prövat ansökan i sak och därför återförvisas ärendet. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

Det finns ett par liknande ärenden som återförvisats från förvaltningsrätten.

 till innehållsförteckningen innehåll

Ny överklagningstid beviljades av Migrationsöverdomstolen efter dålig information till sidans topp

En tvååring hade fått avslag på en ansökan om uppehållstillstånd. Vårdnadshavaren skickade överklagandet med posten och filmade för säkerhets skull sig själv vid brevlådan. Dagen innan överklagandetiden gick ut talade han med en handläggare och visade videon. Handläggaren lovade kontakta honom om brevet inte kom fram. Detta skedde, men inte förrän då överklagandetiden redan gått ut. Överklagandet registrerades ett par dagar senare och avvisades då som för sent inkommet. Migrationsöverdomstolen hänvisar till förvaltningslagen som stadgar att en myndighet ska hjälpa den enskilde att tillvarata sina intressen. Enligt Migrationsöverdomstolen borde Migrationsverket redan vid besöket ha informerat om att överklagandet inte kommit in och konsekvenserna. Att Migrationsverket inte uppfyllt sin serviceskyldighet är en giltig ursäkt för den sent inkomna handlingen och därför ska överklagandetiden återställas.

 till innehållsförteckningen innehåll

Ukraina fälls av Europadomstolen för utvisning utan ordentlig asylprocedur till sidans topp

En ung man från Afghanistan försökte år 2010 ta sig in i Europa via Ukraina och Slovakien. Han greps i Slovakien och skickades tillbaka till Ukraina. Där togs han i förvar och fick ett utvisningsbeslut som verkställdes i mars 2011. Enligt mannen hade hans far dödats på grund av sitt arbete för Afghanistansk säkerhetstjänst och han själv hade hotats av skäl som hängde samman med detta. Inför Europadomstolen har han hävdat att både Slovakiens och Ukrainas asylprocedur varit otillräcklig, att han inte fått information på sitt språk och att utvisningen verkställts utan att han haft möljighet att överklaga. Efter utvisningen har han tvingats hålla sig undan och byta bostadsort ofta. Domstolen finner (efter nio års handläggning) att anklagelserna mot Slovakien är ogrundade, men att Ukraina bröt mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter genom att inte utreda den sökandes asylskäl innan han utvisades genom ett beslut grundat på irrelevanta omständigheter och som innehöll motstridiga påståenden och genom att han inte informerades om beslutet förrän han förts till flygplatsen. Han hade dessutom inte informerats om varför han togs i förvar och varken fått tillgång till tolk eller juridiskt biträde.

case of M.S. v. Slovakia and Ukraine, Application no. 17189/11 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Ung man med psykiska problem får utvisas till Afghanistan till sidans topp

En ung man av hazara-etnicitet lämnade Afghanistan när han var fem och bodde i Iran, tillsammans med fosterföräldrar sedan de biologiska föräldrarna avlidit. Då pojken var 15 avled även fostermodern och fadern fick uppehållstillstånd i USA. Då pojken inte kunde bevisa att han var adopterad fick han inte komma efter utan klarade sig själv i Iran. Efter att ha utsatts för övergrepp tog han sig till Europa och sökte asyl i Finland 2015. Där har han stridit i upprepade procedurer för att slippa utvisas till Afghanistan. Han har bland annat hävdat att han tillhör en utsatt grupp på grund av posttraumatiskt stressyndrom och depression och kommer inte att klara sig utan nätverk och utan tillgång till vård. Europadomstolen konstaterar till att börja med att situationen i Afghanistan inte är sådan att det finns ett generellt hinder mot utvisning, utan det krävs individuella skäl. Domstolen påpekar att mannen levt i Afghanistan till fem års ålder och är bekant med kulturen. Hans modersmål är dari och han kan bevisligen arbeta eftersom han har två jobb i Finland. Det övergrepp han utsatts för skedde för länge sedan i ett annat land och hans hälsotillstånd är enligt domstolen inte särskilt allvarligt. Grundläggande vård är fritt tillgängligt i Afghanistan. Därmed bedömer domstolen ansökan som uppenbart ogrundad.

M.H. against Finland, application no. 42255/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Polens avvisningar av asylsökande från Tjetjenien fördöms av Europadomstolen till sidans topp

Ärendet rör en enskild och två familjer från Tjetjenien i Ryssland som gång på gång försökt få komma in i Polen via Belarus (Vitryssland) för att söka asyl. De har muntligt och skriftligt framfört sina skäl och varför de inte kan få skydd i Belarus. De polska gränsvakterna har enbart antecknat ekonomiska skäl, även då någon bevisligen redan deporterats till Ryssland och råkat illa ut. Advokater har inte tillåtits närvara. Avvisningsbesluten är snarlika och har i praktiken inte varit möjliga att överklaga. En rapport från den polska ombudsmannen tyder på att Polen systematiskt har nekat tjetjener att söka asyl. Även inför Europadomstolen har Polen fortsatt hävda att personerna inte framfört skyddsskäl. Europadomstolens beslut om inhibition enligt "rule 39" har inte respekterats. Europadomstolen har i ett par andra fall nyligen lagt fast ribban för vad som räknas som pushbacks och/eller kollektiva utvisningar. Spanien och Slovakien har friats för återsändande av personer som Europadomstolen ansåg kunde ha sökt asyl en laglig väg (N.D. and N.T. v. Spain) eller som försökt undvika asylproceduren (Asady and Others v. Slovakia). Men i det domslut mot Polen som nu har avkunnats fanns inga sådana tveksamheter. Polen fälls för flera brott mot Europakonventionen och förbudet mot kollektiv utvisning. Personen och familjerna ska ersättas med 34.000 euro vardera.

Case of M.K. and Others v. Poland, applications nos. 40503/17, 42902/17 and 43643/17 (Extern länk)

UNHCR 20-07-24: UNHCR calls on Poland to ensure access for people seeking asylum (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Barns ålder ska räknas från ansökningsdatum vid familjeåterförening till sidans topp

Målet rör en far och hans tre barn. Pappan bor i Belgien med flyktingstatus och ansökte i slutet av 2013 om att barnen, som då befann sig i Senegal, skulle få komma till honom. Ansökningarna avslogs i mars 2014 med motivering att pappan inte hade uppgett samma födelsedatum för barnen som han gjort i sin asylansökan. Avslaget överklagades men det dröjde till januari 2018 innan domstolen svarade. Då avvisades överklagan utan sakprövning med motivering att barnen som blivit vuxna inte längre hade något intresse i saken. En belgisk högre domstol har bett EU-domstolen om förhandsavgörande rörande vad det spelar för roll om ett barn hunnit bli vuxet i väntan på beslut eller överklagan om familjeåterförening. EU-domstolen konstaterar bland annat att det skulle leda till godtycke och omöjliggöra att sätta barnets bästa främst om långa väntetider kan bli avgörande. I beslutet slår EU-domstolen fast att det datum som gäller för att avgöra om en person ska behandlas som ett barn enligt familjeåterföreningsdirektivet är datum för ansökan. Staten har enligt EU-domstolen inte rätt att lägga ner ett återföreningsärende för att barnet har blivit vuxet. Domen kan få stor betydelse i Sverige som i likhet med Belgien har långa handläggningstider för familjeåterföreningsärenden.

Förhandsavgörandet har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta avgörandet från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs pressmeddelande om målen C-133/19, C-136/19 and C-137/19. B. M. M., B. S.,B. M and B. M. O. v Belgium (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

Asylrättscentrum 20-07-16: Ny viktig dom från EU-domstolen om familjeåterförening (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté prickar Danmark för utvisning av par som fått barn utanför äktenskap till sidans topp

Paret har berättat att de träffades som mycket unga och i hemlighet hade en relation. Vid två tillfällen hade de sex i flickans hem när hennes familj var borta. De rymde när de insåg att de väntade barn. En bror till mannen ska ha mördats för att han hjälpt dem fly, men detta har de inte lyckats bevisa. Danmark avslog ansökan, dels för att det ansågs osannolikt att paret skulle ha vågat träffas, dels på grund av en rad motstridigheter och luckor i berättelserna rörande händelseförloppet och datum. Paret som nu är gifta och har tre barn, har förklarat bristerna med att kvinnan är analfabet och att datumen inte varit viktiga. FN:s kommitte för mänskliga rättigheter poängterar att asylbedömningen inte i första hand ska värdera berättelserna utan riskerna vid ett återsändande. Eftersom det är ostridigt att paret fått ett barn som avlats medan de var kvar i hemlandet som ogifta, anser kommittén att de riskerar att utsättas för livsfara eller omänsklig behandling om de återsänds. En minoritet i kommittén är oeniga. De menat att bedömningen borde ha utgått från Danmarks utredning samt att det inte visats att ett gift par riskerar förföljelse i Afghanistan på grund av sin relation före giftermålet. Danmark är dock skyldigt att rätta sig efter majoritetens utslag.

Läs eller hämta dokumentet, communication No. 2685/2015, R.M. and F.M. v Denmark (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU:s generaladvokat: Styrkt id får krävas av anhörig, men inte bli ensamt avgörande till sidans topp

En person kom till Sverige genom familjeåterförening. När det var dags för förlängning hade det kommit fram att personen uppträtt i olika identiteter och hade blivit utvisad från Norge med återreseförbud på grund av narkotikabrott. I en av sina identiteter hade han tidigare nekats uppehållstillstånd i Sverige, då hans anknytning bedömdes som skenäktenskap. Mannan hade till slut fått tillstånd, men Migrationsverket ville nu neka förlängning, på grund av att han inte hade styrkt sin identitet. Förvaltningsrätten i Malmö har vänt sig till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Frågorna gäller om Schengenreglerna för inresa ska tillämpas då ansökan görs inne i Sverige och i så fall om undantag kan göras enligt nationella regler. Generaladvokaten klargör att reglerna i gränskodexen gäller vid inresa över yttre gräns vid besök och är inte tillämpliga för den som redan befinner sig i området. Att bevilja uppehållstillstånd för en person som är spärrad i SIS-registret är inte otillåtet, men det ska finnas skäl och den stat som utfärdat återreseförbudet ska konsulteras. Slutligen anser generaladvokaten att det är tillåtet för en medlemsstat att kräva giltig id-handling även vid förlängning av ett uppehållstillstånd, men ansökan får inte avslås enbart för att id-handling saknas. Andra omständigheter måste vägas in. Generaladvokatens yttrande är inte ett slutligt avgörande utan ett förslag till EU-domstolen.

Läs förslaget till förhandsavgörande i mål nr C-193/19 (Extern länk)

Se även följande kommentar, med en annan tolkning av generaladvokatens yttrande:

Dagens Juridik 20-07-21: Krönika av rådman Magnus Åhammar: Om gymnasielagen och generaladvokatens förslag (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Motstridigheter inte förvånande när protokollet behövt rättas enligt domstol till sidans topp

En man som arbetat för den kurdiska organisationen KDPI i Iran sökte asyl med en lång redogörelse för sina kontakter med organisationen, uppgifter som utförts, omständigheterna kring flykten, utvecklingen sedan han kom till Sverige mm. Han har även lämnat in handlingar, foton som visar kontakter med KDPI-ledare mm. Migrationsverket ifrågasatte berättelsen på grund av en rad motstridigheter rörande vem som sagt vad, datum mm och bedömer att hoten inte gjorts sannolika. I sin inlaga till domstolen påpekade mannen att protokollen från asylintervjuerna var behäftade med mängder av fel och missuppfattningar som behövde rättas. Migrationsdomstolen håller med Migrationsverket om att dokumenten har lågt bevisvärde. Men domstolen bedömer att mannen lämnat en sammanhängande och detaljerad berättelse som han hållit fast vid och framstår som självupplevd. Enligt domstolen består motstridigheterna främst av uppgifter som redan korrigerats, vissa uppenbara felskrivningar etc. Domstolen påpekar att det inte är förvånande om något datum missats med tanke på den stora mängd rättningar som behövt göras. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

 till innehållsförteckningen innehåll

Kvinnlig advokat som arbetat för mänskliga rättigheter i Iran blev trodd i domstol till sidans topp

En kvinna som arbetat som advokat och engagerat sig i mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter i Iran mellan 2006 och 2014. Trots att hon hade varit gripen på grund av sitt politiska engagemang fick hon avslag av Migrationsverket. Migrationsdomstolen anser att kvinnan redogjort utförligt för sin bakrund, sina asylskäl och engagemang i Iran och att det inte finns objektiva skäl att ifrågasätta hennes uppgifter. Kvinnan har fortsatt med sina aktiviteter i Sverige och enligt domstolen ger det omfattande skriftliga materialet om detta stöd för att hon har varit aktiv på sociala medier, i människorättsorganisationer och framträtt med föreläsningar och i media. Aktiviteterna ger enligt domstolen uttryck för en genuin övertygelse. Domstolen påpekar att iranska myndigheter övervakar medborgare i utlandet och att personer som tidigare uppmärksammats av myndigheterna granskas vid ett återvändande. Kvinnan beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Minderårig flicka kommer inte att få skydd från övergrepp i Tunisien till sidans topp

En ensamkommande flicka från Tunisien har framfört flera asylskäl som var för sig inte har accepterats. Migrationsverket har dock trott på att hon blivit utsatt för övergrepp av sin far sedan tidig ålder och lider av psykisk ohälsa på grund av detta. Hon fick ändå avslag eftersom hon enligt Migrationsverket inte har sökt skydd hos myndigheterna i hemlandet eller tagit hjälp av sociala skyddsnät som finns där. Flickan hävdar att hon hotats av fadern och riskerar hedersmord om hon skulle anmäla honom. Migrationsdomstolen håller med om att det finns ny lagstiftning i Tunisien som kriminaliserar övergrepp mot barn. Det finns även vissa stödorganisationer och en hjälplinje. Men domstolen anser att flickan i sin utsatta situation, utan stöd i familjen, och med det stigma som finns kring brott som våldtäkt, inte har möjlighet att på egen hand få ett effektivt stöd av myndigheterna. Eftersom hon är minderårig finns inget internflyktsalternativ. Därför beviljas hon uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Ung man med funktionsnedsättningar ska inte utvisas till Afghanistan enligt domstol till sidans topp

En ung man med afghanskt ursprung men uppvuxen i Iran sökte asyl efter en familjefejd som lett till misshandel och hot om ytterligare hämnd från personer både i Iran och i Afghanistan. Han registrerades som ensamkommande barn men skrevs upp i ålder. Enligt Migrationsverket fanns inte en tillräckligt konkret personlig hotbild. Pojken omhändertogs år 2017 enligt LVU då han hade behov av vård och stöd som en minderårig. Han har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning, med autistiska drag, tvångsmässiga tendenser och ett gränsöverskridande beteende, eventuellt även PTSD. Migrationsverket hävdar att han kan få stöd i Afghanistan t.ex. genom ERIN och att man kan utgå från att han även har ett socialt nätverk. Migrationsdomstolen däremot konstaterar att mannen, som aldrig varit i Afghanistan och inte har några släktingar där, skulle ha betydande svårigheter att klara sin vardag och försörjning och även bli särskilt utsatt för det våld som förekommer. Han beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Från Afghanistan/ Ställningstagande från Migrationsverket utan större förändringar till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande för medborgare från Afghanistan. Det bygger på landrapportrn om säkerhetsläget från april samt aktuella UNAMA-rapporter. Det mesta i ställningstagandet är oförändrat förutom de uppdaterade avsnitten om säkerhetsläget. Detta handlar främst om läget i Kabul, Nangarhar och Helmand. Trots intensifierat konfliktvåld i landet, ökande upprorsaktiviteter i vissa delar och många attentat så har antalet civila offer minskat. Migrationsverkets sammanfattande bedömning av säkerhetsläget är oförändrad, med urskillningslöst våld enbart i Nangarhar och Helmand. I listan över riskprofiler har hazarer och shiiter tillförts, men detta följs av ett längre stycke om varför det inte finns en generell risk för förföljelse för dessa grupper. Män och kvinnor som riskerar hedersrelaterat våld har även införts bland riskprofilerna utan att detta utvecklats närmare. Ett nytt avsnitt har införts om ömmande omständigheter och barnets bästa. I ett kortare nytillkommit stycke framgår att unga vuxna utan nätverk generellt inte har skyddsbehov om det inte finns tillkommande utsatthet exempelvis genom funktionshinder. Ett ensamkommande barn utan nätverk som bedömts som alternativt skyddsbehövande behöver ha ytterligare skyddsbehov om inte skyddsstatusen ska dras in då barnet fyllt 18. Ställningstagandet ersätter SR 03/2019 och SR 29/2019.

Hämta ställningstagandet RS/007/2020 (Extern länk)

Se även:

Asylrättscentrum 20-06-17: Chefsjuristen Anna Lindblad kommenterar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Advokat som talar ett visst språk kan ändå ha rätt till tolk till sidans topp

En advokat som talar arabiska nekades ersättning för tolk i ett ärende där en kollega närvarat vid förhandling i hennes ställe. Enligt migrationsdomstolen fanns inget skäl att betala tolk då advokaten marknadsför sig som arabisktalande. Advokaten framför att utgångspunkten är att tolk ska finnas och det måste vara advokatens sak att avgöra om det inte behövs. Hon talar inte alla dialekter och kan inte alla juridiska termer, och bör inte förväntas utnyttja sina språkkunskaper i strikt juridiska sammanhang. Justitiekanslerna och advokatsamfunder har yttrat sig till förmån för att advokaten haft rätt att anlita tolk. Migrationsverket anför att det ankommer på biträdet att upplysa om det finns orsak till att språkkunskaper inte är tillräckligt samt att advokaten i det här fallet borde ha insett och meddelat att tolkkostnaden skulle öka till följd av att en kolla ersatte henne. Migrationsöverdomstolen anser att enbart det förhållandet att ett biträde talar ett visst språk inte medför att ersättning för tolk ska nekas. Att en kollega ersatte advokaten i det här fallet har inte medfört en beaktansvärd kostnadsökning. Överklagandet bifalles och domen är vägledande. Domen är vägledande. Källa kammarrätten i Stockholm, mål nr 18777-19, MIG 2020:12.

 till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat rättsligt ställningstagande om tillämpning av "nya gymnasielagen" till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningtagande om tillämpningen av paragraf 16 f i den tillfälliga lagen, den som kallas "nya gymnasielagen". Det som förändrats är endast vissa punkter som påverkats av Migrationsöverdomstolens praxis. En tydlig förändring är att om ett ärende har återförvisats från Migrationsdomstol så är det alltid Migrationsverkets andra beslut (det gällande beslutet) som är giltigt. Detta har betydelse vid beräkningen av om 15 månader gått från asylansökan till beslut samt vilken ålder personen har vid beslutet. Migrationsöverdomstolens dom i ett vandelsärende refereras, vilket innebär en markering av att en förhållandevis låg grad av brottslighet och misskötsamhet kan leda till att uppehållstillstånd för studier vägras. Migrationsöverdomstolens beslut om att uppehållstillstånden får förenas med arbetstillstånd refereras också. Eftersom i princip alla ärenden enligt 16f har behandlats av Migrationsverket vid det här laget, får dessa uppdateringar främst betydelse i verkets yttranden till domstol eller i ett fåtal försenade ärenden. Migrationsöverdomstolens praxis i vandelsfrågan påverkar dock även vid förlängning, även om förlängningsparagraferna inte berörs i just detta ställningstagande. Ställningstagandet ersätter SR 41/2018.

Hämta rättsligt ställningstagande RS/013/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat om Europakonventionens hinder mot utvisning vid svår sjukdom till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat ställningstagandet om tillämpning av artikel 3 i Europakonventionen då sjukdom åberopas. Det rör sig om exceptionella situationer då en utvisning skulle resultera i intensivt lidande eller en avsevärd förkortning av den förväntade livslängden. Några formuleringar har justerats, bland annat genom en tydligare koppling till Paposhvili-domen, den dom i Europadomstolen som slog fast att en sådan utvisning kan innebära brott mot artikel 3. I det uppdaterade ställningstagandet framgår att kostnaden för vårdnaden i hemlandet i vissa fall kan spela in i den samlade bedömningen och att den sökande ska ha tillgång till vården i praktiken. Liksom i det tidigare ställningstagandet poängteras att det inte är någon skillnad mellan barn och vuxna i dessa fall. Skrivningen har skärpts till att det "saknas utrymme för att generellt väga in barnets bästa inom ramen för bedömningen". Bedömningen av hälsotillståndet, vården, nätverk mm kommer ändå att påverkas av att det rör sig om ett barn. I det förra ställningstagandet fanns ett stycke som indikerade att den tillfälliga lagens begränsning av uppehållstillstånd av ömmande omständigheter även påverkar bedömningen av verkställighetshinder. Detta stycke har tagits bort. Även bilagan med referat av äldre praxis har utgått. En del av referaten ingår dock i ställningstagandets text. Ställningstagandet ersätter SR 37/2018.

Hämta ställningstagandet RS/008/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Nytt ställningstagande från Migrationsverket om försörjning vid familjeåterförening till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om hur försörjningskravet vid anhöringinvandring ska tillämpas. Ställningstagandet är mer systematiskt och detaljerat än det tidigare och beskriver hur olika faktorer ska bedömas och i vilken ordning. Viss ny praxis har införts, såsom ett par exempel på undantag från försörjningskravet om det skulle strida mot ett internationellt åtagande. En betydelsefull skärpning i förhållande till tidigare ställningstagande är att undantag från försörjningskravet inte längre ska göras bara för att det finns barn i anknytningsfamiljen. Anknytningen ska först prövas i förhållande till den starkaste anknytningen. I situationen där en förälder vill återförenas med barn och make/maka i Sverige så prövas alltså anknytningen till makan först. Om denna prövning inte leder till uppehållstillstånd, till exempel på grund av att försörjningskravet inte uppnås, så prövas anknytningen tll barnet. Då kan undantag från försörjningskravet göras, men uppehållstillstånd förutsätter att anknytningen till barnet ger rätt till återförening, vilket inte alltid är fallet. Nytt är också att de enda familjemedlemmars inkomster som får räknas är anknytningspersonen och eventuell make. Ställningstagandet ersätter SR 03/2017.

Hämta ställningstagandet RS/011/2020 (Extern länk)

Se även:

Artikel från Migrationsverket med frågor och svar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s mr-kommitté kritiserar inte utvisning av kristet uppfostrad pojke till Afghanistan till sidans topp

Målet gäller en ung man som hävdar att han tillbringade sina första tio år i en kristen familj i Ghazni. Han och hans bror hörde skottlossning och såg bilar utanför huset. När bilarna försvunnit kunde bröderna inte finna sina föräldrar. De fick hjälp att ta sig till iran. Där bodde de i en fabrik där de arbetade i flera år. De bad och hade sina kors under kläderna men uppträdde inte annars som kristna. Men pojken blev misshandlad en gång då korset syntes. Senare lånade han pengar och tog sig till Europa. Brodern var skadad och kunde inte följa med. I Sverige har han blivit döpt och levt som kristen. Migrationsverket och domstolarna i Sverige har inte bedömt berättelsen om den kristna familjen trovärdig, då mannen inte kunnat berätta tillräckligt om detta. Han har inte heller lyckats visa för svenska myndigheter att hans tro är genuin eller att det som kommit ut om honom i media skulle göra honom hotad i Afghanistan. Mannen har kritiserat att han krävts på förklaringar som en konvertit trots att han är uppvuxen som kristen. Efter fler misslyckade försök att påtala verkställighetshinder vände sig mannen till FN:s mr-kommitté som bad Sverige att tillfälligt stoppa utvisningen. Men kommittén har nu kommit fram till att de litar på Sveriges procedur och bedömer att mannen inte har visat att han riskerar förföljelse i Afghanistan. En ledamot av kommittén var oense med beslutet.

Läs eller hämta yttrandet om communication No. 3032/2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ingen framgång i FN:s mr-kommitté för homosexuell person från Nigeria till sidans topp

En man från Nigeria som sökt asyl först på grund av förföljelse från Boko Haram fick en ny prövning då han berättade att hans egentliga skäl var att han är homosexuell. Detta är förbjudet i Nigeria och kan straffas med fängelse i upp till 14 år, förutom risken för förföljelse från enskilda. Han fick dock avslag bland annat på grund av att de nya skälen inte stämde med vad han tidigare berättat. Det han anförde om sina upplevelser beroende på sin läggning ansågs också vagt och innehöll motsägelser. Senare försökte han få en ny prövning igen då han hade omnämnts i en svensk tidning och även i en några år gammal utgåva av en nigeriansk tidning, som också fanns på internet, vilket ökade risken för förföljelse i hemlandet. Artiklarna sågs inte som nya omständigheter och han fick ingen ny prövning. Det ansågs dessutom inte säkert att den nigerianska artikeln handlade om honom. Utvisningen stoppades senare tillfälligt av FN:s mr-kommitté. Men även mr-kommittén har nu kommit fram till att mannen inte bevisat att han riskerar förföljelse. Flera inslag sätter ned trovärdigheten, bland annat att han tagit sig till Sverige i med en annan identitet, som sedan godkänts av den nigerianska ambassaden för att utfärda resedokument.

Hämta yttrandet om communication No. 3300/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Mr-kommittén accepterar utvisning av kongoles från Rwanda och kvinna från Somalia till sidans topp

FN:s mr-kommitté har behandlat ytterligare ett par ärenden där Sverige sommaren 2017 ombetts att avvakta med att verkställa utvisningarna. I båda fallen har personerna representerat sig själva. Det ena gäller en person som hävdar att han levde som kongolesisk flykting i Rwanda när han började få problem genom att han lurades anmäla sig till ett träningsläger för motståndsgruppen M23. Sedan har han bott i flera länder på flykt både från M23 och från dem som anklagat honom för att höra till den gruppen. En hake i asylprocessen har varit att mannen har ett rwandiskt pass och Sverige har bedömt honom som medborgare i Rwanda och att han kan återsändas dit. Kvinnan från Somalia har berättat om förföljelse från Al Shabaab på grund av hennes mans arbete för en humanitär organisation men hon har inte lyckats bevisa det. Sverige anser att hon hur som helst skulle kunna bosätta sig i Mogadishu och att det framgår av det stöd hon fått från en morbror för sin flykt visar att hon har ett nätverk. I båda fallen poängterar mr-kommittén att de inte har någon anledning att misstro asylutredningen i Sverige och att ansökningarna inte uppnår nivån för fortsatt sakprövning. Beträffande kvinnan från Somalia påpekar kommittén att Sverige är skyldigt att göra en ny riskbedömning om situationen förändrats när utvisningen ska verkställas.

Hämta yttrandet om mannen från Rwanda, communication No 2984/2017 (Extern länk)

Hämta yttrandet om kvinnan från Somalia, communication No 3012/2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolens generaladvokat: Barn ska inte få utvisningsbeslut som inte verkställs till sidans topp

Målet rör en minderårig ensamkommande pojke i Nederländerna som fick beslut om utvisning trots att det inte fanns något ordnat mottagande i hemlandet. Den domstol som skulle slå fast beslutet fann flera tveksamheter i nederländsk lag och praxis och bad därför EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Barn under 15 år kan enligt nederländsk lag få uppehållstillstånd om ordnat mottagande saknas. Barn som fyllt 15 år kan få utvisningsbeslut oavsett om det finns mottagande. Men eftersom utvisningen inte får verkställas utan ordnat mottagande tillåts barnet vara kvar i landet i väntan på myndighetsdagen. Myndigheterna vidtar under tiden inga åtgärder för att t.ex. söka efter föräldrar. (Snarlikt nuvarande praxis i Sverige). EU-domstolens generaladvokat dömer i sitt förslag till svar ut Nederländernas praxis i rätt skarpa ordalag. Advokaten anser att återvändandedirektivet ska tolkas så att myndigheterna ska försäkra sig om att det finns ett ordnat mottagande redan innan beslut fattas. Vidare får staterna får inte göra åtskillnad mellan barn beroende på ålder. Slutligen anser advokaten att ett utvisningsbeslut ska följas av åtgärder för att verkställa beslutet. Om situationen ändrats så att verkställighet inte är möjligt finns möjlighet att besluta om uppehållstillstånd.

Generaladvokatens yttrande är ett förslag. Nästa steg är att EU-domstolen tar ställning.

Läs förslaget i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

MiÖD: Skäl för uteslutande ska vägas in om tillstånd övervägs i säkerhetsärende till sidans topp

En person som sökte asyl hade en sådan bakgrund att Migrationsverket bad om yttrande från Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen förordade att ansökan skulle avslås av säkerhetsskäl. Migrationsverket utredde inte om personen skulle uteslutas från skyddsstatus eftersom verket inte ansåg att skälen för asyl räckte och avslog ansökan redan på den grunden. Domstolen däremot ansåg att mannens skäl - rekrytering av Al Shabaab och att han riskerar uppmärksammas av hemlandets myndigheter - innebar att han riskerar skyddsgrundande behandling. Domstolen beviljade flyktingstatus. Migrationsverket och säkerhetspolisen har överklagat domen på grund av att domstolen inte har övervägt om de skäl som Säkerhetspolisen anfört borde leda till uteslutning från flyktingstatus. Mannen har motsatt sig avslag och påpekar att dessa omständigheter diskuterats utförligt vid den muntliga förhandlingen. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som konstaterar att det inte framgår av domen att frågan om uteslutning har övervägts eller om flyktingstatus borde vägras på grund av säkerhetsskäl. Därför återförvisas målet till migrationsdomstolen. Domen är vägledande. Källa kammarrätten i Stockholm, mål nr UMS 99:19, MIG 2020:11.

Hämta domstolens referat från Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Offentlig medlem av oppositionsparti har flyktingskäl mot Iran enligt domstol till sidans topp

En kurdisk man från Iran sökte asyl och berättade att han var med i partiet Komala och var aktiv i hemlighet i sju år innan han flydde till Irak och fortsatte vara aktiv där. Efter ytterligare två år tog han sig till Sverige där han fortsatt att vara öppet engagerad för partiet. Migrationsverket. Han ska i Iran vid flera tillfällen ha gripits och torterats av personer som företrätt myndigheterna. Detta har dock kommit fram sent i processen och det saknas skriftlig bevisning. Därför anser även domstolen att mannen inte gjort sannolikt att han utsatts för tortyr i Iran. Däremot anser domstolen att mannens berättelse om engagemanget i Komala är detaljerad och sammanhängande och att hans politiska engagemang framstår som genuint och seriöst. Det finns omfattande material lätt tillgängligt på internet som visar hans offentliga engagemang. Detta tillsammans med att han är kurd gör att domstolen anser att det är sannolikt att han skulle uppmärksammas vid ett återvändande och riskera förföljelse. Därför får han uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Sammanvägd bedömning ger ung man med PTSD uppehållstillstånd av domstol till sidans topp

En ung man som sökte asyl i december 2015 fick avslag i maj 2018. Mannen som är född i Afghanistan men har växt upp i Iran, motsatte sig den åldersbedömning som gjorts. Förutom säkerhtetsläget i Afghanistan särskilt för hazarer och shiiter åberopade han hedersrelaterade hot från sin svåger och att han misshandlats i sin familj. Han tog också upp sin normbrytande livsstil, till exempel att han är rappare och sprider sina åsikter genom musiken. Han har genomgått en traumascreening och fått diagnosen PTSD. Intyget om detta avvisades som bevis av Migrationsverket eftersom det var skrivet av en sjuksköterska, inte en läkare. Efter ytterligare två år har saken behandlats i migrationsdomstol. Inte heller domstolen anser att det finns en individuell hotbild mot mannen i Afghanistan. Domstolen menar att en ateist kan bosätta sig någonstans där det inte leder till förföljelse att utebli från ritualer. Att vara hazar är inte heller tillräckligt. Men därefter gör domstolen en bedömning där PTSD-diagnosen och annan psykiatrisk problematik som tillkommit vägs samman med mannens religiösa och politiska uppfattning, säkerhetsläget, att han är hazar samt saknar nätverk i landet. Den sammanvägda bedömningen gör att mannen beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Kvinna som flytt religiöst förtryck bedöms som konvertit av domstol till sidans topp

En kvinna som är född i Afghanistan men har bott i Iran sedan hon var fem år gammal, flydde tillsammans med sin dotter. Kvinnan hade blivit bortgift när hon var fjorton med en betydligt äldre kusin som misshandlade henne. Maken och dennes far ska ha kontaktat kvinnans familj och hotat skada henne. Migrationsverket bedömde att berättelsen var för vag för att i brist på skriftliga bevis räcka som asylskäl. Kvinnan har i Sverige konverterat till kristendom och har beskrivit hur islam med sina regler kändes som något påvingat medan hon i Sverige fick kärlek och vänskap från personerna runt henne och kunde själv lära känna gud. Migrationsverket anser bland annat att kvinnans berättelse handlar om otillfredsställelse med situationen för en muslimsk flicka snarare än sökande efter tro och att hon borde ha reflekterat över att det kan finnas fler tolkningar av islam. Efter muntlig förhandling i domstolen bedömer domstolen att berättelsen om konversionen är tillförlitlig. Hon har lämnat utförliga och konkreta uppgifter och det är enligt domstolen naturligt att hon kopplar sin barndomsreligion till tvångssituationen. Det hindrar inte att hon närmade sig kristendomen av genuint intresse. Kvinnan och dottern beviljas uppehållstillstånd som flyktingar. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

/Asylnytt: Det förekommer liknande domar rörande konversion. Detta kan ses som ett exempel. Domen är dock inte vägledande./

 till innehållsförteckningen innehåll

Muntlig förhandling övertygade domstol om ateism och sexuell läggning till sidans topp

En person från Afghanistan hävdade bland annat att han riskerar förföljelse på grund av att han är homosexuell, något han upptäckte redan som barn. Han har även tagit avstånd från islam. Enligt Migrationsverket har han lämnat vaga uppgifter om sin sexuella läggning och om sin apostasi och har inte kunnat svara på frågor eller visat att han har behov av att visa vad han tycker och känner. Migrationsdomstolen däremot bedömer att berättelsen om hans läggning är sammanhängande, detaljerad och konsekvent. Han berättar om tankar och reflektioner på ett självupplevt sätt. De tillägg som gjorts påverkar inte trovärdigheten. Han har berättat om motstridiga känslor när han kom till insikt om sin läggning, om skillnaden när han kom till Sverige och även om sin relation till en person i Sverige. Av mannens berättelse under den muntliga förhandlingen framgick också att han inte avser att praktisera islam vid ett återvändande. Utredningen talar enligt domstolen för att detta har starkt samband med hans sexuella läggning och den intolerans mot homosexuella som finns i Afghanistan. Domstolen bedömer att det rör sig om en genuin och personlig övertygelse. Han har enligt domstolen gjort sannolikt att han riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning och sin religiösa uppfattning. Det finns inget internflyktsalternativ och han beviljas uppehållstillstånd som flykting. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

/Asylnytt: Det förekommer flera liknande domar rörande ateism och/eller sexuell läggning. Detta kan ses som ett exempel. Domen är dock inte vägledande. /

 till innehållsförteckningen innehåll

Familjefar som inte har styrkt identitet har ändå skydd för familjeliv enligt domstol till sidans topp

En man från Afghanistan som sökt asyl och fått avslag befann sig fortfarande i Sverige när utvisningsbeslutet preskriberades. Han har hustru och barn som är lagligt bosatta i Sverige. Han har sökt asyl på nytt men har fått avslag på grund av trovärdighetsbrister. Migrationsdomstolen tror inte heller på hans berättelse. Enligt domstolen kan han inte heller beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning eftersom han inte har styrkt identitet. Bevislättnadsregeln kan inte tillämpas i det här fallet och det skulle ändå inte ha löst situationen eftersom mannen inte ens lyckats göra sin identitet sannolik. Men samtidigt skulle det enligt domstolen innebära en oproportionerlig kränkning av privatlivet enligt Europakonventionen att splittra familjen. Denna bedömning hade vid tiden för domstolens beslut även Migrationsverket instämt i. Detta tolkas som synnerligen ömmande omständigheter och eftersom utvisningen skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande ska uppehållstillstånd beviljas. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

 till innehållsförteckningen innehåll

Överklagad dom om 60 dagsböter hindrar inte tillstånd för studier enligt domstol till sidans topp

En ung man som haft 13 månaders uppehållstillstånd för studier enligt "gymnasielagen" ansökte om förlängning. Han uppfyllde villkoren beträffande gymnasiekurs och studieplan, men fick avslag för att han dömts till 60 dagsböter för sexuellt ofredande. Migrationsverket påpekade att fängelse ingår i straffskalan för detta brott samt att uppehållstillstånd på grund av studier är en svag tillståndsgrund, vilket innebär att det räcker med en låg grad av brottslighet för att neka uppehållstillstånd. Domen hade dock inte vunnit laga kraft eftersom mannen överklagat. Migrationsdomstolen anser att eftersom mannen inte dömts för något brott genom en dom som vunnit laga kraft så saknas skäl för att vägra honom uppehållstillstånd, även om det rör sig om en svag tillståndsgrund. Mannen beviljades tillstånd för studierna. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Det finns inget krav att studier ska ha påbörjats före beslut enligt migrationsdomstol till sidans topp

En person som haft 13 månaders uppehållstillstånd enligt gymnasielagen ansökte om förlängning. För detta krävs att personen går på en utbildning på gymnasienivå eller en yrkesutbildning med sikte på etablering på arbetsmarknaden. När ansökan lämnades in gick personen fortfarande på en kurs på grundskolenivå. När beslutet togs av Migrationsverket hade studierna på en yrkesutbildning påbörjats och en ny studieplan skickats in, men det blev avslag med motivering att dessa studier inte påbörjats innan det första uppehållstillståndet löpt ut. Migrationsdomstolen däremot påpekar att det inte finns något krav i lagen om att att studierna ska ha påbörjats innan det första tillståndet löpt ut. Eftersom personen studerade på en godkänd kurs vid tiden för domstolens prövning beviljades uppehållstillstånd. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

/Asylnytt: Liknande beslut har tagits i snarlika ärenden. Domarna är dock inte vägledande./

Se fler domar (ej vägledande) rörande bland annat flyktingstatus, internflykt, barns rätt och rätten till familj i Asylnytt, utgåva 20-06-24 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Brottsdömd kan tas i förvar trots pågående asylansökan till sidans topp

En person som sökt asyl dömdes under tiden som asylsökande för ett brott. Han dömdes till fängelse och utvisning. Efter avtjänat fängelsestraff togs han i förvar av polisen för verkställande av utvisningen. Vid den tidpunkten utreddes fortfarande hans asylärende eftersom det återförvisats av domstolen då nya skäl anföts. När förvarstagandet prövades i domstol beslutade migrationsdomstolen att upphäva förvarsbeslutet på grund av att mannen som asylsökande omfattades av mottagandedirektivet. Polisen hade inte hänvisat till någon grund för förvar enligt detta direktiv. Nu har migrationsöverdomstolen slagit fast att mottagandedirektivets bestämmelser inte är tillämpliga. Förvarstagandet hade inget samband med asylansökan. Migrationsöverdomstolen påpekar att det bland mottagandedirektivens motivpunkter finns en som anger att direktivets skäl för förvar inte påverkar andra skäl för förvar, till exempel inom straffrättsliga förfaranden. Källa kammarrätten i Stockholm, Mål nr UM 3640-20. MIG 2020:15

Hämta domstolens referat från Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Asylsökande ska inte förvarstas enbart pga olaglig vistelse till sidans topp

En man hade sökt asyl i Sverige tidigare men avvikit från proceduren och senare påbörjat asylansökningar i andra EU-länder. I år överfördes han till Sverige från Danmark i enlighet med Dublinförordningen. Efter att han kommit till Sverige vände han sig till Migrationsverket och sökte asyl på nytt. Han togs då i förvar med motivering att han sannolikt skulle avvisas och att det fanns risk att han skulle avvika eller på annat sätt hindra verkställigheten. Migrationsdomstolen avslog överklagande med motivering bland annat att mannen befann sig olagligt i Sverige och därför även omfattades av återvändandedirektivet. Asylansökan hade enligt domstolen lämnats in för att försena eller förhindra återsändande och därför fanns grund för förvar enligt mottagandedirektivet. Migrationsöverdomstolen påpekar att mannen inte tagits i förvar för återvändande utan i samband med asylansökan. Det är alltså mottagandedirektivet som ska tillämpas och där finns i och för sig grund för förvar i syfte att bekräfta identitet mm. Men motsvarande bestämmelser i Utlänningslagen var inte tillämpliga i detta skede och därmed saknades enligt Migrationsöverdomstolen laglig grund för förvarstagandet. Källa kammarrätten i Stockholm, målnummer 2352-20, MIG 2020:14.

Se även Migrationsverkets kommentar till denna dom:

Rättslig kommentar angående förutsättningarna för att ta asylsökande i förvar - RK/001/2020 (Extern länk)

Dagens Juridik 20-07-03: Lagstöd för förvar av asylsökande saknades (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande: Begränsade möjligheter till tillstånd för "övriga studier" till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om uppehållstillstånd för studier som inte omfattas av begreppet högre utbildning. Observera att detta ställningstagande inte berör specialreglerna i den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier mm. Det handlar om ansökningar som görs utifrån för att delta i uppdragsutbildningar och vissa andra utbildningar som inte är på högskolenivå. Vad som räknas som "övriga studier" har blivit snävare i och med att fler utbildningar numera omfattas av Utlänningslagens paragraf om uppehållstillstånd på grund av "studier inom högre utbildning, på grund av anpassning till ett EU-direktiv. Nytt är också att ställningstagandet tydliggör att uppehållstillstånd inte ges för studier på gymnasium annat än för utbyteselever. Folkhögskola nämns inte längre. En grundregel är att personen ska vara antagen till studierna. Försörjning och försäkring krävs, på samma sätt som för universitetsstudier. Uppehållstillstånd ges inte för längre tid än ett år och kan bara förlängas i undantagsfall. Ställningstagandet ersätter SR 43/2017.

Hämta ställningstagandet, RS/004/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200624:

Migrationsöverdomstolen prövar inte inreseförbud för person med uppehållstillstånd till sidans topp

Efter att inreseförbud införts för personer från länder utanför EU på grund av Corona-pandemin, fick en kvinna beslut av polisen om nekad inresa. Hon tilläts rent fysiskt resa in och har bosatt sig hos sin make. Polisen tog dock hand om hennes pass. Hon har överklagat till Migrationsverket och därefter till migrationsdomstol men fått avslag rörande den nekade inresan. Frågan om omhändertagande av pass avvisades av migrationsdomstolen. När saken nådde migrationsöverdomstol avvisades beslutet om nekad inresa eftersom det inte går att överklaga längre än till migrationsdomstol. Beslutet att avvisa prövning av omhändertagande av pass kan överklagas men det kräver prövningstillstånd, vilket inte beviljades av migrationsöverdomstolen.

I ett liknande ärende hade polisen nekat en man inresa och även fattat beslut om avvisning. Sedan hade mannen släppts in men beslutet om avvisning kvarstod, detta även efter överklagan. Avvisningsbeslut av polis kan inte överklagas längre än till migrationsdomstol och prövas därför inte av Migrationsöverdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

/Asylnytt: Inreseförbudet har senare justerats av regeringen så att det numera inte gäller för personer med uppehållstillstånd i Sverige/.

 till innehållsförteckningen innehåll

Den som misstänks stödja rebeller riskerar tortyr i Tjetjenien, enligt domstol till sidans topp

En person från Tjetjenien i Ryssland berättade att han blivit stoppad av några gamla klasskamrater som anslutit sig till rebellerna. De begärde att han skulle köpa mat åt dem, vilket han gjorde. Därefter blev han kallad till polisen och ålades att samarbeta och hjälpa dem hitta rebellerna. När han inte gjort detta kidnappades han av poliser och utsattes för tortyr. Migrationsverket har avslagit ansökan med motivering bland annat att det enligt landinformation är släktingar som förmås att hjälpa rebellerna. Enligt landinformation skulle polisen ha torterat honom vid förhöret för att förmå honom erkänna. Mannens förklaring inför Migrationsdomstolen var att han erkänt direkt. Vidare hade mannen sagt både att det inte fanns några vägspärrar den väg polisen körde honom och att de undvikit vägspärrarna. Migrationsdomstolen påpekar att detta inte är något motstridigt. Migrationsdomstolen finner att mannen har gjort ett genuint försök att underbygga ansökan och att det inte finns anledning att ifrågasätta hans trovärdighet. Berättelsen strider inte mot relevant landinformation. Användningen av tortyr är utbredd i Tjetjenien, bland annat mot misstänkt rebellverksamhet. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol beviljar flyktingstatus till statslösa palestinier från Irak till sidans topp

Målet gäller ett par från Bagdad i Irak, båda statslösa palestinier, som inte är registrerade hos UNRWA, men har intyg om flyktingstatus från UNHCR i Bagdad De har berättat att de riskerar förföljelse från en shiitisk milisgrupp på grund av en skuld som mannens brorson dragit på sig. Denna grupp har redan lagt beslag på deras bostad. Migrationsverket betvivlade berättelsen om hur detta gick till och tror inte att det fortfarande långt senare finns någon risk för förföljelse. Den allmänna situationen för palestinier i Irak har enligt Migrationsverket förbättrats de senaste tre åren. Migrationsdomstolen delar Migrationsverkets bedömning om de individuella hoten men anser att statslösa palestinier i Bagdad riskerar förföljelse och inte längre skyddas av lagen. Deras situation är så pass utsatt att det inte kan ställas större krav på individuell utsatthet enligt domstolen. Situationen för återvändande till Bagdad är särskilt svår. Det finns inget myndighetsskydd och internflykt är inte aktuellt. Därför beviljar domstolen flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationdomstol beviljar flyktingstatus för regeringsanställd som bevakat talibaner till sidans topp

En man från Ghazni i Afghanistan arbetade åt finansdepartementet bland annat med skatteindrivning. Men han hade också ett uppdrag åt säkerhetstjänsten att rapportera om talibaner. När familjens hus attackerades av talibaner var mannen inte hemma, men dokument från hans verksamhet upptäcktes. Därefter fick han hotbrev och huset attackerades på nytt. Efter att mannen flytt attackerades huset ännu en gång. Senare har hans son dödats. Mannen hade många dokument från ministeriet och trots att bevis saknades för samarbetet med säkerhetstjänsten trodde Migrationsverket på berättelsen. Mannen fick ändå avslag med hänvisning till internflykt i Kabul dit han regelbundet reste i arbetet och tidigare hade bott. Migrationdomstolen däremot bedömer utan muntlig förhandling att risken är stor att fienderna får kännedom om mannen i Kabul. Enligt domstolen skulle han riskera skyddsgrundande behandling även där. Därför är han flykting och får uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Polischefens son som varit kidnappad ska inte hänvisas till interflykt till sidans topp

En ung man från Afghanistan flydde efter att ha varit kidnappad av talibaner som utpresning mot hans far. Fadern är en högt uppsatt polis, chef för en avdelning som arbetar mot terrorism. Han har livvakter, men hans tjänstebil har beskjutits och vid det tillfället skadades sonen och hans mor. Migrationsverket har inte ifrågasatt dessa uppgifter och anser att den unge mannen har flyktingskäl gentemot hemorten, men gav ändå utvisningsbeslut med hänvisning till internflyktsalternativ. Övriga skäl som brist på nätverk, västernisering, ateism och mannens hälsotillstånd ansågs inte hindra utvisning till internflykt. Migrationsdomstolen anser att faderns höga profil gör att talibaner och andra motståndsgrupper kan ha ett stort intresse för honom och hans familj. Familjeband är viktiga i Afghanistan och det skulle vara svårt för mannen att leva i någon av städerna utan att hans bakgrund kom fram. Därför utgör de inte något relevant internfllyktsalternativ. Vidare anser domstolen att mannen riskerar förföljelse genom tillhörigheten till sin fars familj och dessutom riskerar att tillskrivas en politisk uppfattning. Det gör att han ska betraktas som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Trovärdigt att politiskt aktiv trakasseras och misshandlas i Vitryssland enligt domstol till sidans topp

Ett par från Vitryssland sökte asyl sedan mannen deltagit i politiska manifestationer och därefter trakasserats med uppsägningar, böter och frihetsberövanden. Inför en resa till Ukraina hölls han kvar i tre dagar och anklagades för att tillhöra en grupp som strider mot Ryssland. Han misshandlades och blev "skenstrypt" och släpptes först när han lovat att bli informatör. Makarna har lämnat in en rad dokument som id-handlingar. partimedlemsbok, läkarintyg, flera domstolsbeslut, underrättelser om gripande och om frisläppande samt protokoll från en husrannsakan. Migrationsverket har ifrågasatt domstolshandlingarna på grund av stämpelns placering och konstaterat att den skriftliga bevisningen inte räcker. Därefter har berättelsen bedömts som för knapphändig i detaljerna och paret fick avslag. Migrationsdomstolen anser att ett påstående utan expertutlåtande om falska handlingar inte väger särskilt tungt. Domstolen håller inte med om att berättelsen varit vag och detaljfattig under utredningen och anser det naturligt att den utvecklats under den muntliga förhandlingen. Trots att det rör sig om ett utdraget förlopp har berättelsen varit densamma över tid, saklig, återhållsam och med detaljer som framstår som självupplevda. Den stämmer med landinformation om hur oppositionella behandlas. Makarna beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

 till innehållsförteckningen innehåll

Krav på en tolvårig flickas berättelse ska vara lägre än för en vuxen enligt domstol till sidans topp

En då tolvårig flicka från Somalia sökte asyl. Hon hade förts i säkerhet av sin familj sedan hon utpekats som ansvarig för en olyckshändelse på en lekplats. Hon hade kastat ett litet föremål som hon hittat på marken och som visade sig vara explosivt. Två barn hade dött och deras far hade uppsökt flickans familj och hotat att döda henne. Migrationsverket ifrågasatte berättelsen på några punkter. Det var bland annat oklart om mannen som hotat henne återkommit eller om det rörde sig om ett tillfälle och ifall hon träffat mannen eller inte. Migrationsdomstolen anser att det inte finns någon anledning ifrågasätta berättelsen om olyckan och att hennes uttalanden inte varit direkt oförenliga. Att det är oklart om hon träffat mannen har sin förklaring i att hon sett och hört honom genom springor i väggen i det hus där de vuxna gömde henne. Domstolen påpekar också att samma krav på stringens i berättelsen inte kan ställas lika högt som för vuxna. Flickan beviljas uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Trettonåring med föräldrarna i Grekland ska inte utvisas till Afghanistan enligt domstol till sidans topp

Pojken är afghansk medborgare men född och uppvuxen i Iran. Han har berättat att familjen lämnade Iran på grund av hot från moderns före detta make. De kom dock ifrån varandra under flykten så att föräldrarna och syskon är kvar i Grekland. Migrationsverket beslutade att han skulle avvisas. Berättelsen om en hotbild ansågs inte tillförlitlig och det fanns enligt Migrationsverket inga andra skäl, då han inte kunnat bevisa att föräldrarna är i Grekland. Det skulle också finnas en halvbror (son till den hotfulle f.d. maken) och en farbror i Afghanistan. Pojken har lämnat in grekiska telefonnummer till familjemedlemmarna och handlingar om dem från Grekland. Farbrodern känner han inte och vet inte var han bor. Migrationsverket anser ändå att det finns ett ordnat mottagande i Afghanistan. Domstolen däremot anser att det inte finns några konkret skäl att ifrågasätta det pojken berättat om flykten från Iran, att familjen splittrats och att de övriga nu är i Grekland. Uppgifter om att det någonstans i Afghanistan kanske finns en halvbror eller en farbror som han aldrig träffat är inte tillräckliga för att bedöma att han har ett ordnat mottagande enligt domstolen. Eftersom han är ett barn som saknar nätverk skulle han utsättas för sådana risker i Afghanistan att han ska bedömas som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Götebog

 till innehållsförteckningen innehåll

Familj får uppehållstillstånd efter 14 år på grund av tonåringarnas anpassning till sidans topp

Familjen som är från Libanon, ansökte om asyl första gången 2006, med sina döttrar som då var ett och två år gamla. En son föddes i Sverige 2008. Föräldrarna har aldrig lyckats övertyga myndigheterna om att de är efterlysta i Libanon och hotade av Hizbollah, men deras utvisningsbeslut har inte kunnat verkställas. Enligt Migrationsverket har föräldrarna själva bidragit till den långa illegala vistelsen. Därför avslogs deras förnyade ansökningar då det första beslutet preskriberats. Därefter har familjen varit kvar i Sverige. Fadern har aviidit, men modern och barnen ansökte på nytt efter att även det andra utvisningsbeslutet preskriberats. Migrationsverket avslog och menade att den långa vistelsetiden inte utgjorde särskilt ömmande omständigheter för barnen. Inför domstolen hävdar de att de alltjämt är hotade och att situationen nu blivit svårare eftersom modern är ensamstående. Barnen har en stark anknytning till Sverige men inga minnen från hemlandet. Migrationsdomstolen anser inte att modern har skäl nog och bedömer att pojken, nu 12 år, har större anknytning till sin familj än till Sverige. Däremot anser domstolen att flickorna, nu 15 och 16, efter fjorton år då de anpassat sig väl har fått sådana band till Sverige att en utvisning skulle vara ett oproportionerligt ingrepp i deras privatliv. Familjen beviljas därför tillstånd på grund av ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol hindrar utvisning av mamma från dotter och make till sidans topp

En familj som bott i Irak sökte asyl i Sverige 2015. Mannen var iransk medborgare men hade levt som flykting i Iran. Alla tre fick till en början utvisningsbeslut till Irak. Men ärendet återfördes till Migrationsverket då det inte fanns skäl att utvisa mannen till Irak. Vid den förnyade prövningen fick mannen och dottern uppehållstillstånd på grund av mannens skyddsskäl gentemot Iran. Men kvinnan utvisades på nytt till Irak, eftersom principen om familjens enhet inte gäller personer med olika medborgarskap. Kvinnan ansågs inte kunna leva som ensamstående, men kunde enligt Migrationsverket bosätta sig med sin ursprungliga famllj, utöva familjelivet digitalt och ansöka om anknytning därifrån. Domstolen prövar om kvinnan skulle kunna få uppehållstillstånd på grund av anknytning utan att lämna Sverige men detta faller på att hon inte kan styrka sin identitet. Men domstolen anser att utvisningen skulle utgöra ett oproportionerligt ingrepp i kvinnans rätt till ett familjeliv enligt Europakonventionen, och påpekar att barn enligt Barnkonventionen inte ska skiljas från sina föräldrar om det inte är till barnets bästa. Kvinnan får uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Man som anslutit till familjen senare får samma skyddsstatus som hustrun till sidans topp

En familj från Afghanistan har vistats i Ukraina men har där splittrats utand egen förskyllan. Uppgifterna om hur det gick till har inte ifrågasatts och överensstämmer mellan makarna. Kvinnan och barnen har kommit till Sverige för flera år sedan och de fick då uppehållstillstånd som flyktingar. När mannen sökte asyl ansågs hans egna skyddsskäl inte räcka utan han fick avslag. Han överklagade både beträffande de egna skälen och med anledning av att han enligt principen om familjens enhet borde fått samma skyddsstatus som makan. Domstolen bedömer att hotbilden i hemlandet som uppstod för mer än 20 år sedan inte innebär skyddsbehov. Däremot anser domstolen att principen om familjens enhet enligt UNHCR:s handbok ska gälla även om en familj har skingrats genom flykten. Skyddsgrundsdirektivet säger att familjen ska hållas samlad. Migrationsöverdomstolens praxis är att en individuell bedömning ska göras. Om en oproportionerlig familjesplittring annars skulle uppstå finns skäl att bevilja personen tillstånd på samma grund. Eftersom makarna har samma medborgarskap och det inte finns skäl för uteslutning beviljas mannen uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Ingen resning på grund av intyg från polisen om verkställighetshinder till sidans topp

En person från Irak sökte asyl i Sverige. Hans sakskäl prövades aldrig eftersom Migrationsverket ansåg att han skulle kunna få skydd i Vitryssland där han har haft uppehållstillstånd. Mannen har förgäves försökt förklara att han hade ett tillfälligt uppehållstillstånd för ett forskningsuppdrag, utsänd av sin arbetsgivare i Irak. Tillståndet löpte ut 2016 och han har ingen laglig möjlighet idag att resa till Vitryssland. Trots detta avslogs hans överklagan av migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd. Sedan dess har mannen lämnat in en underrättelse från den svenska polismyndigheten om att det finns ett praktiskt verkställighetshinder. Han ansökte nu om resning, men Migrationsöverdomstolen förklarar att det inte finns några synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Utvisningsbeslutet kvarstår.

 till innehållsförteckningen innehåll

Ansökan ska inte avskrivas på grund av ofullständigt ifylld ansökan enligt domstol till sidans topp

En ung kvinna hade fått avslag på sin asylansökan men beviljats uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier. När det var dags att ansöka om förlängning kryssade hon endast i rutorna för skyddsbehov och anknytning, men inte för arbete trots att hon slutfört sin utbildning och hade fast jobb, vilket kunde ha gett permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket avskrev ansökan om förlängning eftersom kvinnan inte hade något tillstånd på grund av skyddsbehov eller anknytning som kunde förlängas. Samtidigt behandlades formuläret som en ansökan om verkställighetshinder. Några veckor senare fick hon avslag även i den delen eftersom det inte fanns några nya skäl för skydd eller anknytning. Båda ärendena tas upp i samma beslut av migrationsdomstolen som anser att Migrationsverket behandlat saken felaktigt. Enligt förvaltningslagen ska en myndighet hjälpa den enskilde om en ansökan är oklar eller ofullständig och utreda varje ärende så som "dess beskaffenhet kräver". I det här fallet anser domstolen att Migrationsverket borde ha försökt få utrett vad hennes ansökan avsåg. Ärendet återförvisas till Migrationsverket. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Förvarsbiträde får ersättning i mål om övervakning av besök till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har slagit fast att ett beslut om övervakning av besök har ett så nära samband med frågan om förvar att åtgärder som vidtas av ett offentligt biträde vid överklagande av ett sådant beslut får anses omfattas av uppdraget. Migrationsöverdomstolen har redan tidigare klargjort att beslut om avskljande och placering i häkte ska höra till det som ingår i uppddraget för ett biträdet i förvarsfrågan. Källa kammarrätten i Stockholm. Domen är vägledande. Mål nr UM 19581-19, MIG 2020:13.

Hämta domstolens referat från Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Migrationsöverdomstolen: Ensamt barn har rätt till biträde även i mål om ny prövning till sidans topp

Ett ensamkommande barn som fått slutligt avslag på asylansökan ansökte om en ny prövning på grund av verkställighetshinder. Migrationsverket avslog ansökan. Barnet överklagade med hjälp av sin gode man och begärde samtidigt offentligt biträde. Domstolen avslog begäran. Överklagandet avslogs några dagar senare. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som beviljade prövningstillstånd. Enligt Migrationsöverdomstolen gjorde domstolen fel, eftersom ett barn utan vårdnadshavare har rätt till offentligt biträde när ett beslut om att inte bevilja ny prövning överklagas. Lagen innehåller inga undantag från den regeln. Därför återförvisas ärendet till migrationsdomstolen. Källa kammarrrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Advokat får inte ersättning för arbete efter nöjdförklaring till sidans topp

Målet gäller en person som återtog sin asylansökan och nöjdförklarade sig med beslutet att avvisa honom från Sverige. Han överklagade dock det återreseförbud han fick. Det offentligt biträdet hjälpte till med detta. Målet i Migrationsöverdomstolen gäller om det offentliga biträdet hade rätt till ersättning. Enligt Migrationsöverdomstolen kan frågan om återreseförbud ingå i det offentliga biträdets uppgifter som ska ersättas, om förordnandet fortfarande gäller. Men i det här fallet hade personen nöjdförklarat sig och själva asylärendet var avslutat. Därmed fanns inte längre något förordnande och det offentliga biträdet får inte ersättning. Källa kammarrätten i Stockholm.

Mål UM 19486-19, MIG 2020:9

Hämta referat från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Överklagande med nya skyddsskäl skulle ha avgjorts med nämndemän till sidans topp

En person från Afghanistan sökte asyl och fick avslag av Migrationsverket på grund av att han inte ansågs ha skyddsskäl. i samband med överklagan påtalade han att han blivit ateist, något som inte hade prövats. Överklagandet avslogs som ett enkelt ärende, av en domare utan nämnd. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som konstaterade att målet krävde en bedömning av situationen för ateister i Afghanistan utifrån tillgänglig landinformation. Det kan enligt Migrationsöverdomstolen inte anses vara ett mål av enkel beskaffenhet. Målet återvisas därför till migrationsdomstolen för att prövas av en rätt bestående av en lagfaren domare och tre nämndemän. Källa kammarrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Politiskt aktiva som hotas av Los Colectivos i Venezuela är flyktingar enligt domstol till sidans topp

Målet rör en kvinna som flytt från Venezuela med sin dotter. Kvinnans sambo i hemlandet har också flytt, men till USA där hans fd fru och barn har asyl. Paret var aktiva i oppositionspartiet Primero Justitia. Konflikten inleddes med att den radikala och beväpnade gruppen Los Colectivos, som står regeringen nära, lade beslag på sambons mark. Myndigheterna kunde inte göra något. Därefter kom hotelser och utpressning. Kvinnans bil, som hade klistermärken från partiet, förstördes. Hotelserna polisanmäldes utan resultat. Migrationsverket anser att det talar emot kvinnan att hon inte sökte asyl förrän efter flera dagar i Sverige samt att sambon inte har sökt asyl. Uppgifterna ifrågasätts inte men Migrationsverket anser inte att kvinnan kan visa vem som hotat dem eller att attentatet mot bilen var riktat mot henne. Dessutom kunde hon lämna landet legalt. MIgrationsdomstolen bedömer däremot att berättelsen verkar självupplevd och att det framgår av landinformation att oppositionella kan utsättas för skyddsgrundande behandling av regimen eller av Los Colectivos. Eftersom det inte finns myndighetsskydd och det är oklart om internflykt är relevant beviljas kvinnan och dottern flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Otillåtet giftermål kan leda till förföljelse på grund av kön i Afghanistan till sidans topp

Ett afghanskt par har bland annat åberopat att de konverterat samt att deras relation är utomäktenskaplig. Kvinnan har varit bortlovad till sin kusin varför hon är hotad av sin farbror. Både mannen och kvinnan är uppvuxna i Iran. De har nu en son som är född i Sverige. Varken Migrationsverket eller domstolen anser att paret gjort sannolikt att de konverterat av övertygelse eller att de kommer att tillskrivas en religion om de återvänder. Migrationsverket tror inte heller att deras relation utgör ett hot. Parets skäl prövas mot hela Afghanistan och Migrationsverket tror inte att farbrodern har inflytande överallt. Enligt verket tenderar hederskonflikter att svalna över tid. Migrationsdomstolen anser däremot att landinformationen visar att det är hedersbrott att vägra ingå tvångsäktenskap och att ingå opassande relationer. Det kan trigga hedersvåld och även mord. Därför går det inte att utesluta att familjen riskerar förföljelse från kvinnans släkt. Eftersom de inte har något socialt nätverk i Afghanistan - utom de släktingar som hotet kommer från - kan de inte etablera sig i någon annan del av landet. Deras skäl prövas visserligen mot hela landet, men enligt domstolen är situationen densamma som när det rör sig om internflykt. Därför beviljas familjemedlemmarna flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Iransk kvinna som rymt till sin man och lämnat islam ska inte utvisas, anser domstol till sidans topp

En kurdisk kvinna i Iran giftes bort med en man som misshandlade henne. Hon tog sig hem till sin familj. Det hotade familjens heder och fadern gick med på att hon skulle skilja sig och gifta om sig med en man, som hon haft en relation med mot familjens vilja innan hon blev bortgift. Denne man är regimkritisk journalist och hade tvingats flytta till Turkiet. Efter giftermålet sökte säkerhetspolisen efter kvinnan och avslöjade för fadern att hon träffat mannen i Turkiet före bröllopsfesten. Fadern misshandlade henne svårt och låste in henne. När hon kom ur flydde hon till Sverige, där maken numera bor. Kvinnan har lämnat islam och tänker inte sätta på sig slöja igen. Migrationsverket ansåg att hotbilderna från fadern och säkerhetspolisen inte var tillförlitliga, bl.a. för att fadern godkänt äktenskapet och ändå hotat döda henne samt att kvinnan hade kunnat lämna landet legalt. Enligt Migrationsverket lever många utbildade som ateister. Kvinnan fick beslut om utvisning men migrationsdomstolen upphäver beslutet. Domstolen påpekar att minoriteter är föremål för diskriminering, familjemedlemmar till journalister som är aktiva på internet frihetsberövas och den som uttryckligen tillkännager sig som ateist riskerar dödsstraff. Kvinnan beviljas flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

 till innehållsförteckningen innehåll

Homosexuell kvinna kommer inte att få myndighetsskydd i El Salvador enligt domstol till sidans topp

En kvinna från El Salvador sökte asyl för att hon som homosexuell har utsatts för trakasserier flera gånger och har hotats av polis. Enligt Migrationsverket finns ingen generell förföljelse av homosexuella i El Salvador och att hon inte hade uttömt möjligheterna att få skydd av myndigheterna. Asylansökan avslogs. Migrationsdomstolen konstaterar att diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjudet i El Salvador, men trots det utsätts homosexuella för trakasserier, våld och även dödligt våld. Organiserad brottslighet har inflytande i rättssystemet och straffriheten i dessa brott är hög. Kvinnan har bara vid något tillfälle gjort polisanmälan och inte inväntat resultatet eftersom en polis tipsade om att polisen inte kommer att skydda henne. Domstolen anser att detta visar att hon inte använt sig fullt ut av möjligheten till myndighetsskydd, men bedömer ändå att hon inte kommer att kunna räkna med samma skydd som andra medborgare. Därmed är inte heller internflykt aktuellt och det är inte rimligt att begära att hon ska vara diskret med sin läggning. Kvinnan får därför uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Homosexuell man ska inte skickas till Bangladesh till sidans topp

En man från Bangladesh som kommit till Sverige som student sökte asyl efter avslutade studier. Han hävdade att han skulle riskera förföljelse som homosexuell. Migrationsverket höll emot honom att han inte sökt asyl förrän efter lång tid i Sverige. Verket tror på hans berättelse, hur han upptäckt sin läggning i hemlandet, hans känslor då han såg det som ett brott mot islam, tankar på självmord mm. Migrationsverket konstaterar också att homosexualitet kan straffas med fängelsestraff upp till livstid i Bangladesh, och att homosexuella trakasseras även om inte lagen alltid tillämpas. Mannen fick ändå avslag eftersom han inte tidigare haft problem med myndigheterna och det inte finns en personlig hotbild. Migrationsdomstolen gör däremot en framåtsyftande bedömning. Mannen har levt som homosexuell i Sverige och hans bror som planerat giftermål för honom i hemlandet har fått kännedom om hans läggning. Vid en samlad bedömning står det enligt domstolen klart att det finns risk för att han kommer att utsättas för allvarliga våldshandlingar eller trakasserier - särskilt som han inte kan förväntas hemlighålla sin sexuella läggning. Mannen beviljas därför flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Inget krav på giltig ursäkt innan skälen är tillräckligt starka till sidans topp

En familj från Afghanistan som begärt ny prövning på grund av att två familjemedlemmar konverterat till kristendomen och det hot detta skulle innebära för dem, fick avslag. De hade i tidigare prövningar tagit upp att de planerade konvertera men de var då inte döpta. Enligt de klagande hade dessutom deras tidigare ombud blandat ihop ärenden och inte klargjort deras väg till en kristen tro. Den nya ansökan grundade sig på att personerna nu var döpta och intyg om processen fram till detta. MIgrationsverket avslog den nya ansökan men migrationsdomstolen påpekar att enligt Migrationsöverdomstolens praxis att om något nytt inträffat som kan medföra skyddsbehov så får det förutsättas att han eller hon inte anser sig ha haft skyddsbehov på den grunden tidigare. I det här fallet kan de nya omständigheterna nu antas vara ett bestående hinder mot verkställighet och familjemedlemmarna beviljas en ny prövning. Saken återförvisas till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Justitiekanslern kritiserade Migrationsverket för beslut om två afghanska bröder till sidans topp

Ärendet som avgjordes i februari gäller de ensamkommande bröder som skulle utvisas trots att den yngre fortfande var minderårig. Den äldre brodern hade en svår synskada, behövde hjälp med dagliga behov och hade psykiska problem. Han flyttades från familjehemmet när han fyllt 18 men fick efter flera turer bo nära den yngre. Han hade då gjort ett självmordsförsök. Enligt MIgrationsverkets beslut kunde den äldre klara sig själv i Afghanistan trots sin synnedsättning och annan utsatthet som framkommit. Den yngre fick utvisningsbeslut trots att han fortfarande var minderårig med hänvisning till att han genom sin äldre bror hade ett manligt nätverk. Kort efter detta beslut tog den äldre brodern sitt liv. Efter detta fick den yngre brodern permanent uppehållstillstånd. JK granskar ärendet från många aspekter, hanteringen av den äldre broderns boende, ansvar för självmordet och den utdragna handläggningen. JK bedömer efter en tlllsyn att det funnits en rad allvarliga brister i handläggningen och Migrationsverket har inte säkerställt att handläggare och beslutsfattare haft den kunskap och uppdaterad information som krävs. Däremot avslog JK begäran om skadestånd.

Läs JK:s beslut, dnr 6629-18-4.3 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Hjärtsjuk äldre man får stanna hos barn och barnbarn efter hustruns död till sidans topp

Ett äldre par från Kongo fick tillstånd att besöka en son och hans sex barn som är bosatta i Sverige. De ansökte därefter om uppehållstillstånd på grund av anknytningen till sonen. En tid efter detta avled kvinnan. Det är nu mannen som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytningen till familjen, att hans hustru är begravd här, att han är beroende av sin son och sitt hälsotillstånd. MIgrationsverket ansåg att situationen är ömmande, men inte "udda", vilket krävs enligt lagen. Han har nu varit fyra och ett halvt år i Sverige. Migrationsdomstolen håller med om detta och påpekar också att sonen inte uppfyller försörjningskravet med en fyrarummare. Sonen kan fortsätta försörja fadern från Sverige enligt domstolen. det som blir avgörande för att mannen ändå får uppehållstillstånd är hans hjärtsvikt som är livshotande och obotlig om han inte får tillgång till rätt medicin, vilket han troligen inte kan få i hemlandet. På grund av mannens ålder och att vården är livsnödvändig får han uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Ung mor får tillstånd enligt gymnasielagen, men hennes barn utvisas till sidans topp

Ett ungt par med en nu sjuårig dotter ansökte om uppehållstillstånd på grund av personliga hot av olika skäl för mannen och kvinnan. Deras skäl ansågs inte tillräckliga och de fick beslut om utvisning till Afghanistan. Det ansågs inte vara en särskilt ömmande omständighet att barnet varit i Sverige sedan två års ålder, eftersom hon enligt MIgrationsverket har sin primära anknytning till föräldrarna. Migrationsdomstolen höll med om Migrationsverkets bedömning men eftersom kvinnan uppfyllde kriterierna för de nya gymnasielagen fick hon ett tidsbegränsat tillstånd. Domstolen prövade därför även om mannen och barnet kunde få tillstånd som anhöriga. Men enligt domstolen finns inget som tyder på att kvinnan har välgrundade utsikter att få ett permanent uppehållstillstånd vilket krävs för att vara anknytningsperson. Domstolen ansåg inte att det skulle bryta mot Europakonventiones artikel 8 att utvisa mannen och barnet, eftersom kvinnan kan följa med frivilligt, eller besöka sin famllj i Afghanistan. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Pass utfärdat på grundval av tazkira kan styrka identitet, enligt domstol till sidans topp

En person ansökte om arbetstillstånd och uppehållstillstånd för sig och sin familj efter att ha fått avslag på asylansökan, sk spårbyte. För att styrka sin identitet lämnade han in kopia på ett pass som utfärdats av det afghanska generalkonsulatet i Bonn efter utredning på ambassaden i Stockholm. Som underlag fanns personens egen tazkira och hans fars. Migrationsverket avslog ansökan med motivering att det utfärdats på grundval av en afghansk tazkira, som är av enkel beskaffenhet och har ett lågt bevisvärde. Migrationsdomstolen gör en annan bedömning. Efter att mannen beskrivit hur bedömningen gått till hos ambassaden anser domstolen att det inte finns något skäl att misstänka att passet är förfalskat, används av någon annan eller är utfärdat av en icke-behörig myndighet. Eftersom passet ska bedömas i original återförvisas ärendena ändå till MIgrationsverket för ny handläggning. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Falskt pass är inte tillräckligt för att pröva iranier mot mer än ett land enligt domstol till sidans topp

En person från Iran som sökte asyl hade innan asylansökan gjordes försökt komma som anhörig med hjälp av ett irakiskt pass som han själv uppgav var falskt. Även den irakiska ambassaden har intygat att passet inte är äkta. Mannen har flera id-handlingar från Iran men de är enkla och inte tillräckliga för att bevisa identiteten. Att mannen är flykting i förhållande till Iran på grund av sin verksamhet i den kurdiska motståndsrörelsen höll Migrationsverket med om. Men ärendet prövades också mot Irak och mannen fick utvisningsbeslut dit. Migrationsdomstolen däremot påpekar att det krävs särskilda skäl för utvisning till mer än ett land och etnicitet är inte ett sådant skäl. Mannen kan inte göra sin identitet sannolik, men det är sannolikt att han kommer från Iran och är medborgare där. Landinformationen stöder att det är iranska kurder som rekryteras till den organisation mannen tillhört och att dessa inte kan få irakiskt medborgarskap även om de kan tillåtas vistas i Irak. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Spårbyte inte tillåtet efter avslag i ny prövning till sidans topp

Utlänningslagen innehåller en möjlighet att få uppehållstillstånd på grund av arbete utan att lämna Sverige om tillståndet söks inom två veckor efter att ett avslag på asylansökan har vunnit laga kraft. Flera andra villkor ska också vara uppfyllda. Det har förekommit att ett sådant spårbyte har beviljats även vid avslag efter en ny prövning enligt Utlänningslagens bestämmelser om verkställighetshinder. Nu har Migrationsöverdomstolen prövat ett sådant ärende och slagit fast att detta inte är tillåtet. Enligt Migrationsöverdomstolen framgår det av lagens förarbeten är att det som avses är avslag i grundprövningen av asylärendet, kombinerat med ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Om en ny prövning leder till att det inte föreligger något verkställighetshinder så fattas inte ett nytt utvisningsbeslut utan det ursprungliga beslutet blir åter verkställbart. Därmed har det gått mer än två veckor sedan avslaget i grundärendet och utvisningsbeslutet vann laga kraft. Domen är vägledande. Källa kammarrätten i Stockholm.

Mål nr UM 17897-19, MIG 2020:8

Hämta domstolens referat från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Strafföreläggande om 800 kr inte skäl att neka gymnasietillstånd, enligt domstol till sidans topp

En person som haft uppehållstillstånd 13 månader enligt "nya gymnasielagen" hade kommit in på en godkänd yrkesutbildning och ansökt om förlängning. Under året hade han dömts för att ha stulit en sax vär 59.50. Han hade godkänt ett strafföreläggande om 800 kronor. Detta ledde till att Migrationsverket avslog ansökan om förlängning. Migrationsverket hänvisar till Migrationsöverdomstolens dom 2019:23, där det framgår att fängelse inte behöver ha utdömts utan det räcker att fängelse finns i straffskalan för att ett brott ska anses grovt nog för att hindra uppehållstillstånd. Ju svagare tillståndsgrund, desto mindre allvarligt behöver brottet vara. Men migrationsdomstolen anser att brottet i det har fallet inte är allvarligt nog för att vägra uppehållstillstånd. Domstolen framhåller att det inte rör sig om upprepad brottslighet och personen hade inte varit misskötsam på något annat sätt. Personen beviljas förlängt tillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Resning beviljas inte för fråga om ansökan gjorts senast 24 november 2015 till sidans topp

En person sökte asyl som ensamkommande barn. Det finns en tjänsteanteckning från Migrationsverket den 10 november 2015 och dokument från kommunen 23 november 2015. Men asylansökan registrerades först den 2 december. Detta gjorde att han fick avslag på ansökan om uppehållstillstånd enligt "den nya gymnasielagen". Efter att avslaget vunnit laga kraft har han nu begärt resning. Migrationsöverdomstolen avslår även den ansökan, med motivering att det av förarbetena till den tillfälliga lagen "framgår att regeringen bedömer att registreringsdatumet bör vara brytpunkten trots att det i enstaka fall kan framstå som orättvist". Källa kammarrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Beslutsdatum kan inte avse ett beslut som upphävts till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har behandlat ännu ett mål som rör vilken rättsverkan ett upphävt beslut har. Detta är ingen resning utan ett grundärende. Saken gäller en person vars ärende återförvisades från migrationsdomstol till Migrationsverket. Därefter fick han ett nytt beslut som så småningom vann laga kraft. Han hade även ansökt om uppehållstillstånd enligt "den nya gymnasielagen". Han fick avslag med motivering att det inte hade gått 15 månader då Migrationsverket tog det första beslutet, det som sedan upphävdes. Men 15 månader hade passerat då han fick beslut en andra gång. Migrationsöverdomstolen beviljar prövningstillstånd i just den här frågan. Migrationsöverdomstolen påpekar att enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer så har ett upphävt beslut inga verkningar. Något annat framgår inte heller av den tillfälliga lagen. Därför ska beräkningen utgå från Migrationsverkets andra beslut, som fortfarande gäller. Målet återförvisas till Migrationsverket. Källa kammarrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Ungern/ EU-domstolen definierar Ungerns transitzon mot Serbien som förvar till sidans topp

Målet gäller två iranier och två afghaner som sökte asyl i Ungern. De hölls kvar i transitzonen vid gränsen och fick beslut att återvända till Serbien som "säkert transitland". Serbien vägrade ta tillbaka dem eftersom de inte passerat gränsen illegalt. Ungern beslutade då utan asylprövning att ändra avvisningsbesluten till att gälla de asylsökandes respektive hemländer. Personerna överklagade, trots att det inte fanns någon formell rätt till detta. Den ungerska domstolen bad EU-domstolen om förhandsavgörande med frågorna om kvarhållandet i Röszke transitzon var ett förvarstagande och om Ungern borde ha prövat ansökningarna i sak. EU-domstolen konstaterar att förläggningarna i transitzonen måste definieras som förvar eftersom de som hålls där inte kan lämna området lagligt. För att ta någon i förvar krävs ett motiverat beslut. Kvarhållande i transitzon får bara ske i fyra veckor. Om en domstol prövat saken och funnit förvarstagandet olagligt så borde de ha behandlats i enlighet med mottagandedirektivet. Vidare slår EU-domstolen fast att när avvisningsbesluten ändrades till att gälla hemländerna var det en substantiell ändring som borde lett till rätt att överklaga. EU-domstolen påminner om att "säkert transitland" inte är ett skäl att neka sakprövning enligt asylprocedurdirektivet.

Förhandsavgörandet har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs förhandsavgörandet på franska i målen C-924/19 och C-925/19 (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Amnesty International 20-05-14: European Court declares authorities broke EU law by detaining asylum-seekers in transit zone (Extern länk)

ECRE 20-05-15: CJEU classifies accommodation of asylum seekers in Hungarian transit zone as detention (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200521:

Ansökan om anknytning får göras från Sverige på grund av Corona, enligt domstol till sidans topp

En kvinna från Ukraina ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make och ett gemensamt barn, båda svenska medborgare. Hon fick avslag på grund av att hon redan befann sig i Sverige. Ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning får enligt grundregeln inte beviljas om personen redan har rest in. Migrationsdomstolen tar hänsyn till att handläggningstiderna i anknytnigsärendet kan bli omkting ett år och att barnet bara är två år gammalt. Hans anknytning till modern riskerar att skadas genom separationen. Dessutom gör gränshindren på grund av Coronaviruset att det är oklart när en resa skulle kunna ske. Domstolen påpekar att kvinnan riskerar att hamna i en situation där hon ofrivilligt blir kvar illegalt. Om hon kan resa och beviljas uppehållstillstånd finns risk att hon får svårt att återvända, på grund av epidemin. Kvinnan beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Statslösa palestinier/ Rättslig kommentar angående statslösa från UAE, Qatar, Saudi till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar angående prövningen av statslösa som tidigare haft sin vanliga vistelseort i Förenade Arabemiraten, Qatar och Saudiarabien. Denna ersätter det tidigare SR 25/2018 men den enda skillnaden än en uppdaterad referens till ställningstagande om praktiska verkställighetshinder.

Hämta kommentaren SR 16/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Från Syrien/ Migrationsverkets analys oförändrad, personer från Hassakah får beslut till sidans topp

Migrationsverket har kommit med ett rättsligt ställningstagande om Syrien som upphäver både det föregående ställnignstagandet från augusti 2019 och beslutsstoppet för Hassakah som kom i oktober. Det nya ställningstagandet innehåller ett stycke om riskerna för kurder att återvända till Hassakah efter Turkiets intervention vilket i vissa fall kan innebära flyktingstatus. I övrigt är innehållet i stort sett oförändrat jämfört med det tidigare ställningstagandet. I provinserna Aleppo, Deir ez-Zour, Idlib, Hama, Homs och Raqqa anses situationen fortfarande så allvarlig att ingen kan skickas dit. I övriga landet utom Tartous råder väpnad konflikt men det ska göras en individuell bedömning av skyddsbehovet. Ingen kan hänvisas till myndighetsskydd. Däremot kan internflykt till Damaskus vara möjligt i "i tydliga undantagsfall". Personer som ansöker om förlängning ska inte nekas fortsatt asyl på grund av det förändrade läget, eftersom det inte anses tillräckligt stabilt. Men en person som har fått skydd på grund av oriktiga uppgifter eller som har uteslutits från flyktingstatus kan få tillståndet återkallat.

Hämta ställningstagandet SR 06/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Justerat ställningstagande från Migrationsverket om ömmande omständigheter till sidans topp

Det rättsliga ställningstagandet "angående prövning och bedömning av barns ärenden om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § och 12 kap. 18 § första stycket 3 utlänningslagen", SR 36/2016, har bytts ut. Detta handlar om hur bedömningar av barns humanitära skäl ska gå till med nuvarande begränsningar enligt den tillfälliga lagen samt hur motsvarande bedömningar ska göras i ärenden om verkställighetshinder som rör barns medicinska och andra särskilda skäl. Referensnummer till ställningstaganden om verkställighet mm har uppdaterats. Endast ett stycke i texten har justerats. Det handlar om att ett uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter i grundärendet kräver att utvisning skulle bryta mot ett konventionsåtagande - men i paragrafen om verkställighetshinder finns ingen motsvarande regel. I det tidigare ställningstagandet fanns ett påpekande om att utrymmet för att ge tillstånd vid verkställighetshinder när grundärendet prövats enligt den tillfälliga lagen ändå påverkas indirekt, eftersom det krävs nya omständigheter. I det nya ställningstagandet saknas påståendet om att prövningen påverkas indirekt. Istället står att samma materiella bedömningar som tillämpades innan den tillfälliga lagen infördes ska tillämpas även fortsättningsvis i ärenden om verkställighetshinder, inklusive kravet på nya omständigheter.

Hämta det nya ställningstagandet, SR 13/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om praktiska hinder: Korta tillstånd för 14-åringar utan mottagande till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om praktiska verkställighetshinder. De förändringar som skett utgår bl.a. från Migrationsöverdomstolens avgörande om en statslös familj vars utvisningsbeslut inte kunde verkställas, MIG 2019:4 Denna dom inleds: "Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd p.g.a. praktiskt verkställighetshinder redan innan ett första beslut om utvisning har preskriberats bör tillämpas restriktivt". Migrationsverket drar slutsatsen att ensamkommande barn från 14 års ålder bör få utvisningsbeslut kombinerat med 12 månaders tillstånd i taget även om de saknar ordnat mottagande i hemlandet, eftersom de kommer att fylla 18 och kunna utvisas innan beslutet preskriberats. För barn under 14 kan brist på ordnat mottagande ses som bestående hinder och leda till uppehållstillstånd av ömmande omständigheter, eftersom utvisning skulle strida mot ett konventionsåtagande. Enligt det tidigare ställningstagandet skulle barn i denna situation normalt få tidsbegränsade tillstånd utan utvisningsbeslut. Dessutom förordades uppehållstillstånd av ömmande omständigheter för barn under 16. Det nya ställningstagandet innehåller vissa andra preciseringar samt ett stycke om verkställighetshinder i säkerhetsärenden. Det förra ställningstagandets omfattande lista över gällande rätt och praxis har utgått.

Hämta ställningstagandet om praktiska verkställighetshinder, SR 10/2020 (Extern länk)

Hämta ställningstagande om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn,

 till innehållsförteckningen innehåll (Extern länk)

Nytt rättsligt ställningstagande om verkställighet för ensamkommande barn till sidans topp

Även det rättsliga ställningstagandet om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn har bytts ut med anledning av Migrationsverkets tolkning av Migrationsöverdomstolens dom om praktiska verkställighetshinder, MIG 2019:4. Den ändring som skett är att den ungefärliga gränsen för att brist på ordnat mottagande bedöms som bestående hinder och kan ge uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter har flyttats från 16 år till 14, samt att 12-månaders tillstånden som ges då hindret inte bedöms som bestående normalt ska förenas med utvisningsbeslut. Detta ställningstagande handlar främst om ensamkommande barn som får utvisningsbeslut utan något tidsbegränsat tillstånd alls eftersom de anses ha ett ordnat mottagande (vilket medför att de inte heller omfattas av gymnasielagen). Formuleringarna kring verkställighet från den tidigare versionen kvarstår, däribland: "Vi ska fortlöpande bedöma vilka förutsättningar det finns för att kunna genomföra en verkställighet. Om det i praktiken är utsiktslöst att finna ett ordnat mottagande ska vi inte driva arbetet vidare. Vi ska i en sådan situation ta ställning till om det finns verkställighetshinder." Det framgår inte om Migrationsverket avser att verkställighetshinder med 12 månaders tillstånd skulle kunna erkännas i ökad utsträckning för denna grupp i och med att utvisningsbesluten ändå skulle kvarstå.

Hämta ställningstagandet om verkställighet av beslut för ensamkommande barn, SR 11/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat ställningstagande från Migrationsverket om konventionsåtaganden till sidans topp

Det rättsliga ställningstagandet "angående innebörden av svenskt konventionsåtagande och artikel 8 i Europakonventionen vid tillämpningen av 11 och 13 §§ i den tillfälliga lagen", SR 24/2016, har ersatts med ett nytt. Detta ställningstagande handlar om vilka undantag från begränsningarna i den tillfälliga lagen som skulle kunna behöva göras för att en utvisning eller nekad familjeåterförening inte ska bryta mot ett svenskt konventionsåtagande. Den ändring som skett är även här att ett stycke har införts om Migrationsverkets tolkning av Migrationsöverdomstolens dom om praktiska verkställighetshinder MIG 2019:4. Detta medför att brist på ordnat mottagande för ensamkommande barn ska bedömas som bestående hinder och ge uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter endast om barnet är yngre än 14 år. Utvisning av äldre barn som saknar ordnat mottagande anses inte bryta mot något konventionsåtagande eftersom de inte verkställs förrän ärendet preskriberats. I övrigt har hänvisningar uppdaterats till aktuella ställningstaganden om praktiska verkställighetshinder och om familjens enhet.

Hämta det rättsliga ställningstagandet, SR 12/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Fråga om att ta över Dublin-ärende kan inte överklagas till sidans topp

En man som sökte asyl i Grekland informerade de grekiska myndigheterna om att hans hustru fanns i Sverige och hade fått asyl här. Grekiska myndigheter skickade då en förfrågan till Sverige om att ta över mannens asylärende. Migrationsverket svarade nej. Parets ombud i Sverige överklagade och yrkade samtidigt på att överklagan måste vara möjlig genom EU-rättens krav på tillgång till ett effektivt rättsmedel. Migrationsdomstolen avvisade överklagan med motivering att det som går att överklaga är ett överföringsbeslut och något sådant fanns ännu inte. Ombudet överklagade igen och uppmanade Migrationsöverdomstolen att be EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Migrationsöverdomstolen tog istället upp saken till omedelbart avgörande och beslutade om avslag. Sveriges vägran att samtycka till överföring kan enligt Migrationsöverdomstolen inte överklagas. Domen är vägledande. Målnummer 14005-19, MIG 2020:4

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Överklagan som lämnats sent till fel instans tas inte upp till sidans topp

En familj hade fått avslag på en ansökan och överklagade till migrationsdomstol. Domstolen avslog överklagan. Familjemedlemmarna överklagade denna dom i en skrivelse som de personligen lämnade in till Migrationsverkets handläggare, som lovade vidarebefordra till domstolen. Detta skedde sista dagen av tidsfristen för att överklaga. Överklagan avvisades som för sent inkommen. Detta beslut överklagades. Migrationsöverdomstolen klargör att det ska gå att återställa försutten tid om ett överklagande lämnas till fel myndighet och sedan inte vidarebefordrats. Men för att detta ska gälla måste det vara någorlunda tydligt vad ärendet rör sig om och det måste finnas tid för vidarebefordran. I det här fallet fanns ingen realistisk möjlighet för Migrationsverket att sända överklagandet till domstolen så att det kom fram i rätt tid. Därför har familjen inte någon giltig ursäkt och begäran om återställande av försutten tid avslås. Källa Kammarrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Muntlig förhandling ska hållas om trovärdighet ifrågasätts till sidans topp

En kvinna från El Salvador sökte asyl och berättade om förföljelse, hot och utpressning från kriminella gäng. Migrationsverket bedömde hennes berättelse som tillförlitlig genom att hon lämnat en detaljerad och kronologiskt sammanhängande berättelse som föreföll självupplevd och att uppgifterna hade stöd i landinformation. Hon fick ändå avslag på grund av möjligheten till myndighetsskydd i hemlandet. Eftersom trovärdigheten inte var ifrågasatt begärde kvinnan inte muntlig förhandling i domstolen, men hon åberopade rapporter till stöd för att hon inte kan få skydd av myndigheterna. Men migrationsdomstolen gjorde en helt annan bedömning än Migrationsverket. Enligt domstolen var berättelsen på en rad punkter inte tillförlitlig och stod i strid med landinformation. Därför behövde frågan om myndighetsskydd inte ens behandlas. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att migrationsdomstolen borde ha kallat till muntlig förhandling om tillförlitligheten var ifrågasatt. Migrationsöverdomstolen påpekar också att migrationsdomstolen inte har redovisat vilken landinformation som den stöder sig på. På grund av bristerna i handläggningen undanröjs domen och målet återvisas till migrationsdomstolen för ny handläggning. Källa kammarrätten i Stockholm

Hämta domen i mål nr UM 20231-19 från Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Domstol får inhibera utvisning medan förlängning prövas till sidans topp

Målet gäller en person som först har haft ett verkställbart utvisningsbeslut och därefter uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen. Migrationsverket beslutade om inhibition medan förlängningsansökan behandlas, vilket gör att inte utvisningsbeslutet kan verkställas under tiden. Migrationsverket avslog ansökan. Personen överklagade och begärde fortsatt inhibition. Migrationsdomstolen avslog begäran om inhibition, med motivering att det finns en paragraf i begränsningslagen som tillåter beslut om inhibition under prövning av förstagångsansökningar enligt gymnasielagen, men ingen motsvarande paragraf för förlängningsansökningar. Migrationsöverdomstolen påpekar att om det inte finns någon regel i en speciallag så gäller förvaltningsprocesslagen. Migrationsöverdomstolen väger också in syftet med bestämmelserna och kommer fram till att lagstiftaren inte kan ha eftersträvat att utvisningsbeslut ska kunna verkställas innan frågan om förlängt uppehållstillstånd är avgjord. Därför återförvisas ärendet till migrationsdomstolen. Källa Kammarrätten i Stockholm, MIG 2020:7, mäl nr UM 914-20

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket uppdaterar om förlängning av tillstånd efter beslut om utvisning till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om förlängning av tidsbegränsade uppehållstillstånd när det finns gällande lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning. Ställningstagandet ersätter ställningstagandet SR 36/2019. En skillnad är att det nya ställningstagandet hänvisar till domen MIG 2019:4 från Migrationsöverdomstolen om hur tidsbegränsade praktiska verkställighetshinder ska utredas. Av den domen framgår också att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt Utlänningslagen 5 kap 11 § kan förlängas med stöd av samma paragraf. Detta tillämpades av Migrationsverket redan enligt det förra ställningstagandet. Det nya ställningstagandet tar även upp hantering av tidsfrist för frivillig avresa och återreseförbud då ett uppehållstillstånd enligt 5 kap 11 § löper ut men kan förlängas. Normalsituationen är att när det redan finns gällande beslut om avvisning eller utvisning så tas inte något nytt beslut om avlägsnande och då blir det inte heller några nya beslut om tid för frivillig avresa eller återreseförbud. Det finns undantag som behandlas i detta avsnitt.

Hämta det nya ställningstagandet SR 15/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté förbjuder Marocko att utvisa terroristanklagade som riskerar tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har i två fall tillhållit Marocko att inte verkställa utlämningar av personer som anklagats för terrorism. Det ena fallet gäller en regimkritisk journalist från Egypten som delvis bedrev sin verksamhet från Marocko. Han anklagades för förfalskning och riskerade ett livstidsstraff i Egypten. Han dömdes till tre månaders fängelse i Marocko men sattes ändå i förvar för utlämning. CAT fäller Marocko både för beslutet att lämna ut mannen trots att tortyr används systematiskt i Egypten och för att han hållts flera år i isolering utan tillgång till läkarvård mm. Det andra fallet gäller en lärare från Turkiet som hade flyttat till Marocko för att undgå utrensningarna av lärare misstänkta för anknytning till Gülenrörelsen. Turkiet hade därefter begärt honom utlämnad. CAT har redan i flera fall förbjudit Marocko att lämna ut personer på grund av sådana anklagelser, eftersom användningen av tortyr i Turkiet är utbredd efter försöket till statskupp 2016. Samma beslut togs i det här fallet. I båda fallen kritiserar CAT Marocko för att risken för tortyr inte utretts. Marockos förklaring till detta är att personerna begärts utlämnade för kriminella, icke-politiska handlingar.

Communication no 782/2016, rörande utlämning till Egypten (Extern länk)

Communication No. 826/2017, rörande utlämning till Turkiet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Nya misstankar efter brottmål hindrar inte utvisning till Ryssland enligt CAT till sidans topp

En man från Tjetjenien i Ryssland hade i tidigare asylprocedur inte lyckats övertyga myndigheterna i Sverige om att han var hotad i Ryssland på grund av sin fars anknytnng till den förre presidenten. Det fanns motstridigheter och bland annat hade mannens famlij besökt hemlandet flera gånger. Senare har hans hustru och barn fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av ömmande omständigheter. Mannen uteslöts då på grund av misstankar om grova brott. Efter att mannen dömts till fängelse och avtjänat straffet togs han direkt i förvar för utvisning. Han hävdade då att det tillkommit nya omständigheter som gjorde att han skulle uppmärksammas och riskera tortyr i Ryssland. En sådan omständighet var att Ryssland skulle kunna koppla ihop honom med en annan person som dömts i samma rättegång. Sverige hade nekat utlämning av denne på grund av att han som regimfiende riskerar förföljelse. En annan omständighet var att den nuvarande presidenten i Tjetjenien, Ramzan Kadyrov, i en video från 2015 hade pekat ut mannens far med ett uttalande om att han "tidigare dödat sådana människor". CAT följer ändå Sveriges bedömning och anser inte att mannen bevisat att han riskerar tortyr.

Communication no. 860/2018, T.M. v Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Tortyrkommittén: Berättelse om våldtäkt som lämnats efter flera år inte trovärdig till sidans topp

En kvinna från Elfenbenskusten sökte asyl i Nederländerna. Hennes man var aktiv i oppositionen och hade hämtats nattetid. Vid samma tillfälle greps kvinnan och blev kvar i fängelse i fyra år under förfärliga förhållanden. Enligt anmälan till FN:s kommitté mot tortyr, CAT, hade hon blivit misshandlad och våldtagen flera gånger i veckan. Hon flydde genom att en vän hade mutat en vakt. I Nederländerna hade hon beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd som alla asylsökande från Elfenbenskusten, på grund av inbördeskriget. Mot slutet av tillståndet fick kvinnan kontakt med sina barn och påbörjade familjeåterförening. Denna lyckades dock inte, eftersom kvinnans uppehållstillstånd drogs in på grund av det förbättrade läget i hemlandet. Nu krävdes personliga asylskäl för att få stanna. I den första proceduren hade kvinnan inte nämnt alla omständigheter, bland annat inte våldtäkterna. Hon hade enligt Nederländerna lämnat motstridiga uppgifter om gripandet och kunde inte redogöra för hur fängelset såg ut eller hur flykten gått till. Med hjälp av läkarintyg om hennes skador och psykiska tillstånd som kunde orsaka bristerna fick hon rätt i domstol, men detta drogs tillbaka i högsta instans. Därefter vände hon sig till CAT. CAT väger dock in Nederländernas argument mot trovärdigheten som gäller centrala punkter i berättelsen. CAT konstaterar också att även om våldtäkterna skett så finns inga bevis för att kvinnan riskerar att utsättas i framtiden.

Communication no. 863/2018, X v. Netherlands (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Många nedlagda ärenden vid senaste sessionen med FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

De flesta beslut som publicerats från FN:s kommitté mot tortyr, CAT, sessionen november-december 2019, gäller ärenden som avbrutits utan bedömning i sak. En anmälan mot Schweiz lades ner då personen beviljats ny prövning, och i ett par fall som berörde Sverige berodde nedläggningen på att ärendet hunnit preskriberats. (I dessa fall påpekar kommittén att personerna får återkomma om de åter riskerar utvisning). En man från Indien som sökt asyl i Kanada hävdade att han redan utsatts för tortyr efter terroristanklagelser, men myndigheterna i Kanada ansåg inte berättelsen trovärdig. CAT går inte in på den bedömningen eftersom mannen inte hade fullföljt sin ansökan om verkställighetshinder (pre-removal risk assessment) och ansökan prövas därför inte i sak. Annars är den vanligaste orsaken till nedläggning att kommittén under handläggningen förlorat kontakt med den klagande. Flera avbrutna ärenden gäller utvisningar från Australien till Sri Lanka. Två ärenden rörande sådana utvisningar har dock behandlats i sak, men i båda fallen ansåg FN-kommittén att personerna inte lyckats visa en personlig risk utöver mer eller mindre avlägsen koppling till den tidigare motståndsrörelsen via släktingar.

Sök alla ärenden från FN:s kommitté mot tortyr (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Snabbavvisning till Marocko tillåten enligt Europadomstolens Grand Chamber till sidans topp

Målet (som refererades på engelska från ELENA legal update i Asylnytt utgåva 25 januari) gäller två personer från Mali och Elfenbenskusten. Båda ingick i en grupp om ca 600 personer som attackerade gränsstängslet mellan Marocko och Spanien. De två var bland dem som lyckades ta sig över men de lämnades omedelbart över till marockanska myndigheter av den spanska gränspolisen. De hade inte tillfrågats om sina skäl eller ens identifierat sig. De hävdar att det var fråga om en otillåten kollektiv utvisning, utan möjlighet att överklaga. Europadomstolen har i sin första dom fällt Spanien på båda punkterna. Men i den stora kammaren blir utgången att Spanien får rätt. Domstolen anser att personerna hade en möjlighet att söka asyl eller visum vid gränsstationen. Genom att istället ta sig in illegalt hade de försatt sig själva i en olaglig situation. Detta ledde också till att de inte fick en rättslig prövning. Domen som kom den 13 februari har väckt en del internationell debatt.

Case of N.D. and N.T. v. Spain, Applications nos. 8675/15 and 8697/15 (Extern länk)

Den föregående domen, från oktober 2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sikher från Afghanistan kan utvisas enligt Europadomstolen till sidans topp

Två barnfamiljer sökte asyl i Nederländerna främst på grund av förföljelse de upplevt och kunde förvänta sig i framtiden som sikher i Kabul. En viktig del var att barnen inte kunde gå i skolan, enligt föräldrarna. De fick avslag bland annat på grund av trovärdighetsbrister. De kunde inte visa att de faktiskt lämnat Afghanistan nyligen. Familjerna hävdade att oavsett så bör sikher inte utvisas som det är nu i Kabul. Vid en andra ansökan beviljades de inte en full prövning. UNHCR Nederländerna yttrade i ärendet bland annat att asylbedömningen är framåtsyftande, dvs det spelar ingen roll om familjerna var i Afghanistan nyss. De säger också att sikher enligt Nederländernas riktlinjer inte borde behöva bevisa individuell förföljelse utöver gruppens sårbarhet. Europadomstolen anser dock att sikherna har visst stöd, det finns till exempel en statligt stödd skola i Kabul. Domstolen påpekar att UNHCR:s officiella riktlinjer inte räknar sikherna till dem som behöver skydd oavsett individuella skäl. Vidare anser domstolen att de individuella skäl som framförts inte når upp till brott mot artikel 3. Tre ledamöter har en skiljaktig mening i avseendet att de anser att den prövningen borde gjorts nationellt men att familjerna inte fått en fullständig prövning i Nederländerna.

Case of A.S.N. and Others v. the Netherlands, Applications nos. 68377/17 and 530/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Familjeåterförening får inte nekas utan att beroendet bedöms till sidans topp

Enligt spansk lag har en tredjelandsmedborgare som är gift med en spansk medborgare en härledd uppehållsrätt i Spanien även om den spanska medborgaren inte har utnyttjat sin rörlighet inom EU, dvs varit bosatt i en annan medlemsstat. Det finns dock ett försörjningskrav. Dessutom innehåller spansk lag en skyldighet för makar att leva tillsammans. En medborgare som inte har råd att försörja maken skulle därför kunna bli skyldig att lämna EU-området. En spansk domstol har frågat EU-domstolen om detta skulle bryta mot EU-stadgan. Domstolen frågade också om ett försörjningskrav får tillämpas så att uppehållsrätt nekas automatiskt utan prövning av beroendeförhållandet mellan makarna. EU-domstolen påpekar i sitt svar att en medlemsstat inte kan ha lagar som tvingar en medborgare att lämna området. Dessutom förutsätts vuxna i princip kunna leva oberoende av sina familjemedlemmar. EU-domstolens svar på fråga 2 är att staten inte får avslå en ansökan om familjeåterförening enbart på grund av försörjningskrav utan att undersöka om beroendeförhållandet är så starkt att detta skulle leda till att EU-medborgaren tvingas lämna unionen. Men svaret på fråga 1 är att ett så starkt beroendeförhållande inte kan anses föreligga enbart för att medlemsstatens lagstiftning gör makarna skyldiga att leva tillsammans.

EU-domstolen, mål C-836/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

ECHR: Slovakiens snabbprocess för 19 afghaner var inte "kollektiv utvisning" till sidans topp

Målet handlar om 19 personer av en grupp om 32 från Afghanistan som tog sig in i Slovakien i en lastbil. De intervjuades av polis med hjälp av en enda tolk. Tolv personer sökte asyl och fördes till ett mottagningscenter och en togs till läkarundersökning. De återstående 19 skickades snabbt tillbaka till Ukraina. De hävdar att de utsatts för kollektiv utvisning. Alla polisens intervjuer registrerades som exakt tio minuter långa - men med överlappande tider. Utskrifterna är i stort identiska och visar att de 19 lämnat hemlandet av ekonomiska skäl. Personerna finns idag utspridda i hemlandet, i Ukraina och runtom i Europa där flera är asylsökande i andra EU-länder. Ombudet har hållit kontakt via internet, men Europadomstolen accepterade inte fullmakt för dem som enbart haft kontakt i en facebookgrupp. Några hade försvunnit och två dragit tillbaka ansökan. Formellt rörde målet därför sju personer. Enligt dem har gruppintervjuer skett, det har inte funnits utrymme att lägga fram skäl, de har tvingats underteckna papper på slovakiska etc. Europadomstolen konstaterar ändå att de intervjuats var och en, även om frågorna var standardiserade och svaren likartade. De tretton personer som anförde asylskäl utvisades inte på samma sätt. Slovakien har alltså inte brutit mot konventionens förbud mot kollektiv utvisning. Tre domare var skiljaktiga och hävdar att de 19 inte prövats individuellt samt att de - till skillnad från personerna i målet N.D och N.T. mot Spanien - inte haft tillgång till någon legal inresa.

Application no. 24917/15, case of Asady and Others v. Slovakia (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolens generaladvokat om rätten till muntlighet vid avvisning inom EU till sidans topp

En person från Eritrea som sökte asyl i Tyskland trots att han redan hade skydd i Italien (i annan identitet). Han fick avslag utan prövning i sak. Beslutet togs utan någon muntlig behandling av ärendet. En domstol i Tyskland har bett EU-domstolen om förhandsavgörande bland annat med frågan om listan över undantag från kravet på muntlighet i asylprocedurdirektivet är uttömmande. En annan fråga är om utebliven muntlighet gör att ett beslut om att sakpröva ett ärende ska upphävas och om det spelar någon roll ifall personen har haft möjlighet att argumentera mot beslutet och beslutet inte skulle ha blivit annorlunda efter att dessa argument vägts in. Generaladvokatens förslag till svar är att listan över undantag är uttömmande; staterna får inte lägga till fler. När det gäller konsekvensen av bristen på muntlighet är förslaget till svar att om inte domstolen kan garantera en fullständig intervju som uppfyller alla krav enligt asylprocedurdirektivet så ska beslutet upphävas och saken återförvisas för ett nytt beslut. De slutliga svaren kommer att avges av EU-domstolen.

EU-domstolen, förslag till avgörande i mål C-517/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU:s generaladvokat: Barn bör få återförenas även om de fyllt 18 under väntetid till sidans topp

Tre ärenden som en belgisk domstol har lämnat in till EU-domstolen för förhandsavgörande rör minderåriga som ansökt om familjeåterförening men som hunnit fylla 18 medan deras ärenden behandlats (en procedur som med överklaganden pågått i sex år). Generaladvokaten jämför med situationen att föräldrar söker om återförening med ett barn som har flyktingstatus och var minderårigt vid asylansökan. EU-domstolen har redan slagit fast att i den situationen ska ansökan behandlas som för en minderårig, även om det är tillåtet att kräva att ansökan görs inom en viss tidsgräns efter att barnet fått uppehållstillstånd. Generaladvokaten föreslår att EU-domstolen ska besvara frågan om barns återförening med förälder på samma sätt, dvs att åldern vid ansökan ska vara avgörande. Advokaten påpekar att utfallet får inte vara beroende av att ett ärende drar ut på tiden utan att den sökande kan påverka det, och att även rätten att överklaga ska vara reell. Advokatens förslag är ett underlag när EU-domstolen ska behandla frågan.

EU-domstolen, förslag till avgörande i mål C-133/19, C-136/19 och C-137/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Tidigare arbetstillstånd hindrar spårbyte efter asylansökan till sidans topp

En person hade haft arbetstillstånd men inte fått det förlängt på grund av att villkoren inte varit uppfyllda. Han sökte då asyl och var kvar i Sverige medan asylansökan prövades. Efter att ha fått avslag ansökte han om spårbyte till arbetstillstånd. Migrationsverket tillämpade då principerna för förlängning av arbetstillstånd istället för reglerna om spårbyte och avslog. Migrationsdomstolen behandlade ärendet på samma sätt. Migrationsöverdomstolen gör inte den tolkningen utan behandlar saken utifrån reglerna för spårbyte. Men denna bestämmelse är fakultativ (dvs den är inte tvingande). Enligt förarbetena är syftet med bestämmelsen att en asylsökande som påbörjat sin etablering på arbetsmarknaden inte ska behöva lämna landet för att ansöka om arbetstillstånd viket annars är huvudregel. Enligt Migrationsöverdomstolen hade lagstiftarna knappast förutsett situationen att någon redan haft arbetstillstånd i flera år och sedan sökt asyl. Personen i det här fallet tillhör inte den avsedda personkretsen och ska därför inte beviljas undantag från huvudregeln. Källa kammarrätten i Stockholm, MIG 2020:5, mål nr UM 9904-19.

Hämta domstolens referat från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Avslag står fast trots att det grundats på upphävt beslut till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har i ett tidigare mål beviljat resning för en person som nekats uppehållstillstånd enligt "nya gymnasielagen". Personen var 17 år gammal när han fick sitt första utvisningsbeslut av Migrationsverket. På grund av hur ärendet hanterats upphävdes Migrationsverkets beslut och ärendet återförvisades. När han fick ett nytt "första" beslut var han 18. Han fick ändå avslag om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen eftersom han var 17 vid första beslutet. Detta var enligt Migrationsöverdomstolen en felaktig rättstillämpning eftersom det första beslutet var upphävt och inte ska ha någon rättsverkan. Personen beviljades resning och saken återförvisades till domstolen. I det mål som nu behandlats hade personen väntat mindre än 15 månader när han fick sitt första beslut. Målet återförvisades till Migrationsverket beroende på att personen kommit med nya uppgifter i ärendet. När han fick ett nytt beslut av Migrationsverket hade det gått mer än 15 månader och han kunde omfattats av gymnasielagen, men han fick ändå avslag. Nu när han har begärt resning så beviljades inte detta, trots att det första beslutet var upphävt. Migrationsöverdomstolen skriver att avslaget "inte är grundat på en uppenbart felaktig rättstillämpning". Det framgår inte om bedömningen skiljer sig för att orsaken till upphävningen inte var densamma eller om det finns något annat skäl.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Utvisning till säkert land efter etablering kan strida mot privatlivet till sidans topp

En kvinna från Syrien som fått uppehållstillstånd i Sverige som alternativt skyddsbehövande ansökte om förlängning. Det hade då framkommit att kvinnan hade beviljats medborgarskap i Armenien strax före ankomsten till Sverige. Medborgarskap har beviljats på grund av kvinnans etnicitet och utan att hon varit Armenien. Hon har förklarat att hon ansökt om armeniskt pass för att kunna arbeta i något annat land. Migrationsverket ansåg att kvinnan genom sitt medborgarskap hade rätt till skydd i Armenien. Hennes alternativa skyddsstatus drogs in och förlängning av uppehållstillståndet nekades. Kvinnan hävdar att hon har skyddskäl på grund av kön i Armenien och att hon har rätt till uppehållstillstånd på grund av sitt familjeliv och privatliv i Sverige, i enlighet med Europakonventionen. Migrationsdomstolen anser inte att hon har skyddsbehov, eller att det finns något sådant beroendeförhållande till föräldrar och syskon i Sverige som konstituerar familjeliv. Däremot anser domstolen att kvinnan har etablerat ett privatliv och att det inte skulle vara proportionerligt att utvisa henne till ett för henne främmande land. Domen är inte vägledande. Källa: Förvaltningsrätten i Stockholm

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Hedersrelaterat hot från släktingar kan finnas i hela Afghanistan till sidans topp

Ett par med två barn har sökt asyl i Sverige. De är medborgare i Afghanistan men har bott större delen av sina liv i Iran. Det finns en hotbild från kvinnans släktingar i Afghanistan beroende på att deras äktenskap ses som otillåtet. Migrationsverket har bedömt berättelsen som sannolik, men gav ändå avslag eftersom hotbilden bara fanns i de områden där släktingarna bor. Eftersom familjen bott i Iran prövas skyddsbehovet mot hela landet. Någon internflyktsbedömning behövde därför inte göras, enligt Migrationsverket. Paret anförde att deras släktingar bor utspridda i Afghanistan. Domstolen refererar landinformation om behovet av ett socialt nätverk för att klara sig. Eftersom familjen har bott i Iran och hoten kommer från släktingar så saknar familjen nätverk, enligt domstolen. Domstolen påpekar att även om internflykt inte blir aktuellt, så är situationen för en barnfamilj som återvänder utan nätverk densamma som för en familj som flyr internt. På grund av detta och att släktingarna kan få kännedom om återvändandet så upphäver domstolen utvisningen och beviljar familjemedlemmarna flyktingstatus och permanenta uppehållstillstånd. Källa: Förvaltningsrätten i Göteborg

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Kurd som bott i Al Tasch-lägret i Irak ska inte utvisas till Iran till sidans topp

En man som är uppvuxen i Al Tash-lägret i Irak sökte asyl och hävdade att han riskerar förföljelse i Iran på grund av politisk uppfattning och aktiviteter i Kurdistan Democratic Party of Iran (KDPI). Hans föräldrar kom till detta läger när de tvingades fly Iran på grund av sin politiska aktivitet. Mannen lyckades inte övertyga Migrationsverket om han varit så aktiv att det skulle leda till förföljelse eller att han skulle tillskrivas en politisk uppfattning genom sin fars och farbrors engagemang. Han fick avslag. Migrationsdomstolen gör dock en annan bedömning utifrån landinformation som visar att det inte finns någon tolerans från iranska myndigheter genemot personer med koppling till de kurdiska partierna eller som över huvud taget prata om det kurdiska folket eller nämna KDPI. Enligt domstolen är kurder som har levt i Al Tash-lägret misstänkta enbart genom detta, eftersom de flesta som bott där har en koppling till KDPI. Det är därför sannolikt att han kommer att uppmärksammas av iranska myndigheter redan vid inresan och riskerar skyddsgrundande behandling. Mannen beviljas flyktingstatus och uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa: Förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Kristna kopter riskerar förföljelse i Egypten enligt Migrationsdomstol till sidans topp

En barnfamilj från Egypten sökte asyl på grund av den förföljelse de som kristna kopter utsatts för i Egypten. Mannen hade bland annat blivit kidnappad och fängslad i 45 dagar under vilka han utsattes för misshandel och annan förnedrande behandling. Han släpptes dock efter en ekonomisk uppgörelse med kidnapparna. Hustrun hade utsatts för att en arbetskollega hällde kokande vatten över hennes hand där hon hade ett kors tatuerat. Några månader senare utsatte hon för ett våldtäktsförsök. Ett polisbefäl hade sagt att det är sånt hon får stå ut med då hon är kristen och visar håret. Familjemedlemmarna hade fått olika hot bland annat om att barnen skulle kidnappas. Deras berättesler om flera händelser beskrevs som självupplevda och detaljerade av Migrationsverket, men de fick ändå avslag eftersom de inte kunde visa att misshandeln berodde på att de var kristna eller att staten var ansvarig. Migrationsdomstolen anser att det kvinnan utsatts för är förföljelse på grund av hennes tillhörighet till den kristna minoriteten och att landinformation inte stödjer att hon skulle kunna få skydd av myndigheterna. Därför ska familjen ha uppehållstillstånd som flyktingar. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr-domstol: Internflyktsalternativ inte relevant för apostat som redan hotats till sidans topp

En person från Afghanistan hade blivit hotad redan i hemlandet på grund av att han tagit avstånd från islam. Migrationsverket höll med om att han riskerade förföljelse på hemorten men avslog asylansökan med hänvisning till internflyktsalternativ. Migrationsdomstolen resonerar i sitt beslut kring om detta alternativ är relevant, varvid det avgörande är om det finns konkret risk för förföljelse. Enligt domstolen kan personen som gjort sannolikt att han tagit avstånd från islam inte förväntas delta i religiösa ritualer. Om han står fast vid avståndstagandet löper han en påtaglig risk för skyddsgrundande behandling. Migrationsverket har enligt domstolen inte uppfyllt sin bevisbörda rörande internflyktsalternativets relevans. Personen hade begärt muntlig förhandling och lämnat in intyg för att han visa att han numera konverterat till kristendom. Men domstolen ansåg inte att det behövdes mer bevis eller muntlig förhandling då utgången ändå blir flyktingstatus. Mannen beviljas tre års uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa Förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Homosexuell från Afghanistan med tillförlitlig berättelse är flykting till sidans topp

En ung man från Afghanistan, men har bott i Iran, anförde bland andra skäl att han är homosexuell, något han vetat om sedan han var ung och blev förälskad i en kille. I Iran var han tvungen att dölja känslorna för alla, även sin mor. I Sverige har han kunnat leva öppet. Mannen fick avslag av Migrationsverket för att han borde kunna lämna mer detaljerade och klara uppgifter om sina känslor. Han har t.ex. inte kunnat redoföra för sin identitet i förhållande till sin sexuella läggning. Migrationsdomstolen anser att mannen har beskrivit sina tankar på ett sammanhängande och oförändrat sätt, berättat om hur han måste hålla sin läggning dold och rädslan för att straffas om den skulle komma ut. Domstolen bedömer att han lämnat en tillförlitlig berättelse och gjort sin läggning sannolik. Eftersom han riskerar förföljelse i Afghanistan beviljas han uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Ett eventuellt falskt pass räcker inte för att avfärda nationalitet enligt domstol till sidans topp

En familj som hävdar att de är statslösa bidooner från Kuwait sökte asyl i Sverige. De hade ett antal handlingar som registreringskort för bidooner för fadern, födelsebevis, skolintyg, hälsokort mm. Migrationsverket fann vid sökning i VIS-registret (EU:s register över visumansökningar) att fadern sökt visum till Frankrike med ett irakiskt pass. Mannen har förklarat att passet var falskt och att han därför fick avslag på ansökan. Migrationsverket bedömde passet som tillförlitligare än övriga handlingar och hela familjens skyddsskäl prövades gentemot Irak. De har dock förklarat att de inte kan framföra några skäl eftersom de inte kommer därifrån. Migrationsverket avslog ansökan. Migrationsdomstolen anser att Migrationsverket borde ha utrett viseringansökan och gjort en så grundlig hemvistutredning som kan förväntas om ursprunget ifrågasätts. Därför återförvisas ärendet till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket: Uppdaterat rättsligt ställningstagande om längd för återreseförbud till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat det rättsliga ställningstagande (tidigare RCI 12/2012) som styr hur långt ett återreseförbud ska vara, i de fall en tidsfrist för frivillligt återvändande inte ges. Sådana återreseförbud ska i normalfallet vara tvååriga men kan förlängas till fem år. Dessa huvudprinciper har inte förändrats. Det som lagts till är förtydliganden om att längre återreseförbud än fem år kan ges om utlänningen utgör ett allvarligt hot mot ordning och säkerhet. I sådana fall finns ingen gräns för hur långt återreseförbudet får vara, men besluten i varje enskilt fall måste innehålla en tidsgräns. Att en tidsgräns ska sättas följer av återvändandedirektivet, enligt en dom i EU-domstolen, C-297/12, Filev och Osmani.

Hämta ställningstagandet SR 14/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Från Kina/ Europadomstolen: Uigurer som riskerar dödsstraff / tortyr ska inte utvisas till sidans topp

Målet i Europadomstolen rörde från början fem personer men då två av dem lämnat Bulgarien handlar beslutet om tre av dem. De hade lämnat Kina efter att ha trakasserats på olika sätt. De hade varit fängslade för sådant som brott mot barnbegränsningsreglerna, för att ha bett böner och lärt sina barn be, att ha lärt ut uiguriska, vägrat spionera på sina kunder och liknande. En av dem hade utsatts för tortyr. De fick avslag för att berättelserna verkade bygga på allmänt kända fakta om situationen samt att den kinesiska statens kontroll kan rättfärdigas på grund av hot från terrorister. I besluten från en högre domstol anklagas alla tre för att de hade vistats i Syrien och där tränats av IS och haft olika kontakter med terrorister och människosmugglare. Den bulgariska säkerhetstjänsten hävdade att de var medlemmar av den östturkestanska islamiska rörelsen, som är terroriststämplad. I Europadomstolens beslut citeras en rad rapporter som bekräftar den kinesiska statens förtryck mot uigurer i Xinjiang-provinsen. Domstolen förstår statens oro för terrorism men bedömer att de tre skulle riskera godtyckligt fängslande, att behandlas illa och i värsta fall dödas. Därmed skulle en verkställd utvisning bryta mot Europakonventionen. Domslutet var enhälligt.

Case of M.A. and Others v. Bulgaria, Application no. 5115/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rumänien/ Mottagandet inte så dåligt att det bryter mot Europakonventionen till sidans topp

Europadomstolen har avgjort ett ärende som rörde förhållandena i ett mottagningscenter i Rumänien. Anmälan har gjorts av ett par från Syrien som anlände till Rumänien i mars 2017 via Grekland. De fick flyktingstatus i maj men bodde kvar i centret till augusti. Därefter lämnade de Rumänien och har bosatt sig i Tyskland. Paret tog upp trångboddhet, dålig hygien, dålig tillgång till internet, för lågt finansiellt stöd samt att de inte kunnat lämna centret annat än på bestämda tider. Rumänien hävdar att klagomålen är överdrivna, att centret är välutrustat och bara varit låst nattetid samt att paret erbjudits integrationsplan med både ekonomiskt stöd, kurser och hjälp att hitta bostad. NGOs och även databasen AIDA har dock rapporterat om brister rörande gamla madrasser, vägglöss mm. Europadomstolen konstaterar att det rör sig om ett öppet center. Personerna har inte varit förvarstagna. Även om förhållandena i vissa avseenden varit dåliga har de bott i relativt bra rum med tillgång till badrum, kök, hygienprodukter, datorrum, samt erbjudanden om integrationsåtgärder. Det var dessutom en relativt kort vistelse. Slutsatsen är att behandlingen inte utgör något brott mot Europakonventionen.

Requête no 48780/17, ALISSA c la Roumanie (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

JO kritiserar ambassad som avskrivit familjeåterföreningsärenden av misstag till sidans topp

Två personer i Madagaskar ansökte i juli 2015 om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin dotter i Sverige. Migrationsverket bad ambassaden i Tanzania att genomföra intervjuerna. Denna ambassad ansåg att Mocambique låg närmare till och bad MIgrationsverket att överföra ärendena dit. Detta påbörjades men eftersom ärendena aldrig fördes över i det elektroniska systemet så genomfördes inga utredningar. Trots detta avskrev ambassaden i Tanzania den ena personens ansökan, utan att meddela den sökande. Avsikten var egentligen bara att avskriva från det egna systemet. Efter några månader uppmanade MIgrationsverket ambassaden att fatta beslut i det andra ärendet, varpå även den ansökan avskrevs. Denna gång meddelades besluten och överklagades. Ambassaden bad Migrationsverket att öppna ärendena igen och föra över dem till Mocambique. Istället bad MIgrationsverket ambassaden att hantera överklagandena. Eftersom ärendena inte var öppna var det inte möjligt. När Migrationsverket insåg att överklagandena inte hanterats lämnades dessa över direkt till domstolen. I april 2018 migrationsdomstolen besluten och skickade tillbaka ärendena till Migrationsverket eftersom ingen prövning hade skett i sak. JO kritiserar både ambassaden i Tanzania och Migrationsverket för hanteringen och bristen på samverkan.

Hämta beslutet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Kommitté mot tortyr stoppar utvisning av Mapuche-ambassadör till Chile till sidans topp

En kvinna från Chile, Flor Agustina Calfunao Paillalef, har bott i Schweiz sedan 1996 och varit tillbaks tre gånger, senast 2008 då hon hämtade en skadad systerdotter. Vid det tillfället hade hon medföljare från en organisation. Samma år sökte hon asyl i Schweiz. Anmälan till FN:s kommitté mot tortyr (CAT) gäller om hon riskerar tortyr och förföljelse på grund av hur befolkningen i Mapuche generellt och i synnerhet hennes familj behandlas. Hennes syster har som en av ledarna för Mapuchefolkets protester mot exploatering av urbefolkningens resurser utsatts för attentat, misshandel och tortyr vid åtskilliga tillfällen både från statsrepresentanter och andra aktörer. Även andra familjemedlemmar har drabbats. Anmälan innehåller referenser till en lång rad internationella organisationer som beskrivit och fördömt behandlingen av Mapuchefolket bland annat genom användning av landets terroristlag mot aktivister och attentat mot civila i området. Även CAT har kommit med sådan kritik i sin periodiska rapport om Chile. Kvinnan har under sin tid utomlands uppträtt som ambassadör för Mapuche-folket i många internationella sammanhang. Schweiz har trots detta hävdat att hon inte riskerar personlig förföljelse, i varje fall inte om hon bosätter sig någon annanstans än i det område hennes grupp traditionellt bor. CAT anser dock inte att internflykt är ett alternativ utan konstaterar att det skulle innebära ett brott mot artikel 3 i konventionen mot tortyr att verkställa utvisningen och att Schweiz är skyldigt att ompröva målet.

Hämta dokumentet, com no 882/2018, Calfunao c la Suisse (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen prövar inte familjeärende då pappan inte lämnat in sitt pass till sidans topp

En familj med en son och en dotter splittrades under flykt från sitt hemland. Kvinnan och dottern sökte asyl i Sverige och fick uppehållstillstånd. Kvinnan inledde en ny relation som slutade olyckligt då denne man utsatte dottern för övergrepp och dömdes till fängelse. Kvinnan dömdes till ett kortare straff för att hon inte sökt vård för dottern. Dottern placerades i familjehem. När pappan sökte asyl tillsammans med sonen letade han efter hustrun och fann så småningom vad som hänt. Under tiden avslogs hans asylansökan. Därefter förde han en lång strid för att få umgängesrätt vilket slutligen lyckades, samtidigt som han stred för uppehållstillstånd på grund av anknytningen till dottern, vilket avslogs först på grund av att han inte hade kontakt med dottern men senare, då umgänge inletts, avslogs på nytt, då på grund av att han inte hade styrkt sin identitet. Mannen fick så småningom pass från sin ambassad men anmälde inte verkställighetshinder på nytt. Under tiden fortsatte umgängesstriden i flera turer. Mannen vände sig till Europadomstolen för att få sin rätt till familjeliv erkänd. Men domstolen anser att han borde ha lämnat in sitt pass och begärt en ny prövning med styrkt identitet. Eftersom han inte gjort det anses han inte ha uttömt möjligheterna i Sverige och Europadomstolen prövar inte ärendet i sak.

Ansökan nr 8158/18, Dost Ali against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Uigurer som riskerar dödsstraff eller tortyr i Kina ska inte utvisas till sidans topp

Målet i Europadomstolen rörde från början fem personer men då två av dem lämnat Bulgarien handlar beslutet om tre av dem. De hade lämnat Kina efter att ha trakasserats på olika sätt. De hade varit fängslade för sådant som brott mot barnbegränsningsreglerna, för att ha bett böner och lärt sina barn be, att ha lärt ut uiguriska, vägrat spionera på sina kunder och liknande. En av dem hade utsatts för tortyr. De fick avslag för att berättelserna verkade bygga på allmänt kända fakta om situationen samt att den kinesiska statens kontroll kan rättfärdigas på grund av hot från terrorister. I besluten från en högre domstol anklagas alla tre för att de hade vistats i Syrien och där tränats av IS och haft olika kontakter med terrorister och människosmugglare. Den bulgariska säkerhetstjänsten hävdade att de var medlemmar av den östturkestanska islamiska rörelsen, som är terroriststämplad. I Europadomstolens beslut citeras en rad rapporter som bekräftar den kinesiska statens förtryck mot uigurer i Xinjiang-provinsen. Domstolen förstår statens oro för terrorism men bedömer att de tre skulle riskera godtyckligt fängslande, att behandlas illa och i värsta fall dödas. Därmed skulle en verkställd utvisning bryta mot Europakonventionen. Domslutet var enhälligt.

Case of M.A. and Others v. Bulgaria, Application no. 5115/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Familj till EU-medborgare som blivit svensk medborgare har uppehållsrätt till sidans topp

När EU-medborgare utnyttjar sin fria rörlighet genom att flytta till ett annat EU-land så har även EU-medborgarens familjemedlemmar en "härledd" uppehållsrätt, enligt rörlighetsdirektivet. En praktisk konsekvens av detta är att en person som är gift med en EU-medborgare (ej svensk) som bor i Sverige har uppehållsrätt så länge EU-medborgaren har det, och kan även få permanent uppehållsrätt samtidigt med makan. Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om konsekvenserna av EU-domstolens dom C-165/16, Lounes. Denna dom innebär att familjemedlemmar till EU-medborgare får en härledd uppehållsrätt även om EU-medborgaren har förvärvat medborgarskap i staten dit hen har flyttat. Detta gäller inte enligt rörlighetsdirektivet, men enligt EU-domstolen ska fördraget om EU:s funktionssätt tolkas så. En förutsättning är att personen också har kvar sitt ursprungliga medborgarskap. Det innebär alltså att en familjemedlem till en EU-medborgare som flyttat till Sverige har uppehållsrätt även om EU-medborgaren har dubbelt medborgarskap. Detta har inte gällt tidigare. Uppehållskort kan utfärdas till en familjemedlem som redan befinner sig i Sverige och även om personen har ett beslut om utvisning.

Hämta ställningstagandet, SR 04/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s mr-kommitté kräver att Sverige omprövar utvisning av ateist till Afghanistan till sidans topp

Saken gäller en ung man från Afghanistan som växt upp som shiamuslim i Iran. Han kom till Sverige 2015. Han slutade praktisera sin religion eftersom han inte trodde på Gud efter allt han sett. Detta var väl känt i hans omgivning. Han fick avslag på asylansökan och togs i förvar. Där påtalade han verkställighetshinder och tog upp att han var ateist men fick ingen ny prövning. Domstolen bedömde ateismen som en ny omständighet, men menar att om övertygelsen hade varit genuin så skulle mannen ha tagit upp den tidigare. Detta bedömdes alltså utan muntlig förhandling. Mannens historia kom ut media och han skrev även till afghanska ambassaden. Sveriges regering hävdar i ett svar till kommittén att mannen inte visat att ateismen är seriös - och att det finns möjlighet att ångra sig och återuppta islam.

Kommitténs inställning är att staten borde pröva omständigheterna kring en konversion grundligt, och med hänsyn till att personens agerande kan få allvarliga konsekvenser oavsett hur genuin övertygelsen är. Kommittén kritiserar också att de svenska myndigheterna bedömt att mannen är apostat, hazar, i avsaknad av nätverk och hans mentala hälsa var för sig men inte vägt samman sårbarheten. Sammantaget med att mannens identitet kommit ut bedömer kommittén att en utvisning kan få irreparabla konsekvenser. Slutsatsen är att Sverige skall bevilja mannen en ny prövning och medan den pågår får utvisningen inte verkställas. Tre ledamöter av kommittén var skiljaktiga och anser att de svenska myndigheternas redan bedömt saken i detalj. De påpekar också att det talar emot mannen att han skrivit till ambassaden och angivit sig själv.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta: Communication No. 3070/2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: En person som lämnat Sverige kan inte få flyktingstatus till sidans topp

En person från Kuwait som tillhör gruppen statlösa bidooner sökte asyl. Migrationsverket bedömde att hon inte kunnat bevisa att hon var oregistrerad eller riskerade förföljelse på någon annan grund. Migrationsdomstolen hade en annan uppfattning men när saken nått dit hade kvinnan lämnat Sverige. Migrationsdomstolen avslog därför överklagandet gällande uppehållstillstånd. Men domstolen beviljade ändå flyktingstatusförklaring, med motivering att en ansökan om skydd alltid ska prövas i sak och inget i EU-direktiven hindrar att status beviljas en person som lämnat landet. Migrationsöverdomstolen avfärdar resonemanget, bland annat med hänvisning till hur Sverige tolkat EU-direktiven samt att förutsättningarna för statusförklaring och uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl är avsedda att överensstämma. Migrationsdomstolens beslut rörande flyktingstatus upphävs. Källa kammarrätten i Stockholm, mål nr UM 10423-19.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Arbetstillstånd ska ges vid tillstånd enligt gymnasielagen till sidans topp

En ungdom som fått avslag på sin asylansökan men uppfyllde villkoren enligt gymnasielagen fick efter prövningen i migrationsdomstol uppehållstillstånd, men inte arbetstillstånd. Enligt domstolen ska studierna ske på heltid vilket talar emot arbetstillstånd. Dessutom anser domstolen att det är oklart om det lägre identitetskravet enligt gymnasielagen även ska gälla för arbetstillstånd. Migrationsverket brukar i sina beslut bevilja arbetstillstånd i motsvarande situation, vilket också framgår av verkets hemsida. Migrationsverket yrkade bifall till överklagandet. På den linjen går även Migrationsöverdomstolen som poängterar att arbetstillstånd ska ges till den som får tidsbegränsat uppehållstillstånd om inte syftet med uppehållstillståndet talar emot. Bestämmelsen i den tillfälliga lagen infördes i syfte att öka drivkrafterna för arbete och egenförsörjning. Anställning som ges till personer med uppehållstillstånd enligt denna lag ska enligt en särskild paragraf anmälas till Skatteverket. Att arbeta strider alltså inte mot tillståndens syfte. Någon regel om identitet vid beviljande av arbetstillstånd för den som har tidsbegränsat uppehållstillstånd finns inte. Arbetstillstånd ska alltså beviljas.

Källa Kammarrätten i Stockholm, mål nr UM 11960-19

 till innehållsförteckningen innehåll

Hovrätten: Utvisning till Syrien kan ingå i dom med längre fängelsestraff till sidans topp

Två unga män åtalades för att ha rånat ett par jämnåriga. En av dem dömdes i tingsrätten till nio månaders fängelse samt utvisning till Syrien. Mannen hävdade att det finns ett generellt verkställighetshinder för utvisning till Syrien, något som Migrationsverket i sitt yttrande höll med om. Men hovrätten, som höjde fängelsestraffet till ett år och fyra månader, ansåg att det inte går att bedöma idag om det föreligger ett verkställighetshinder när det kan bli tal om villkorlig frigivning. Därför kvarstår beslutet om utvisning samt fem års återreseförbud. (Källor Hovrätten för Västra Sverige samt InfoTorg juridik)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Skäl för förvar krävs även vid asylansökan efter gripande till sidans topp

En person som befann sig illegalt i Sverige greps och togs i förvar. Därefter sökte han asyl. En asylsökande tas normalt inte i förvar förrän ett avvisnings- eller utvisningsbeslut har vunnit laga kraft. Migrationsverket beslöt dock att han skulle hållas kvar i förvar på grund av att det var sannolikt att han skulle avvisas och att han försvårat prövningen genom att inte medverka till att styrka sin identitet mm. Mannen överklagade inte utvisningsbeslutet som kom efter mindre än två veckor men överklagade det fortsatta förvarstagandet. Hans ombud argumenterade bland annat att han bara varit i Sverige några dagar och rent faktiskt inte undanhållit sig. Han var också beredd att samarbeta om uppsikt. Migrationsdomstolen upprätthöll beslutet men Migrationsöverdomstolen slår nu fast att förvarsbeslutet stod i strid med EU:s mottagandedirektiv där det finns tydliga villkor för när en asylsökande får tas i förvar. Den springande punkten är att så länge ett beslut i asylärendet inte vunnit laga kraft så måste någon av förvarsgrunderna enligt direktivet åberopas. Det har inte underinstanserna gjort och därför finns inget rättsligt stöd för förvarstagandet. Beslutet undanröjs och mannen släpps ur förvar. Som följd av beslutet har Migrationsverket beslutat att flera andra personer som tagits i förvar på liknande grunder ska släppas.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat av mål nr UM 1916-20 från Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Förvar tillåtet om asylansökan gjorts för att dra ut på tiden till sidans topp

En person som befunnit sig i Sverige ett antal månader greps. Han förklarade att han inte hade problem i hemlandet utan hade arbetat i Sverige för att försörja sig och sina föräldrar. Några dagar efter att han tagits i förvar sökte han asyl. Han släpptes då men ställdes under uppsikt, med krav på att inställa sig hos polisen två gånger i veckan. Han överklagade med motivering att förutsättningarna för förvarstagande ska vara uppfyllda även för att ställa någon under uppsikt. Eftersom han hade ordnade förhållanden, lämnat in sitt pass och lovat samarbeta fanns ingen risk för avvikande enligt ombudet. Saken har nu nått MIgrationsöverdomstolen. Eftersom mannen sökt asyl omfattas han av mottagandedirektivet. För att ta honom i förvar krävs att något av villkoren i det direktivet är uppfyllt. I det här fallet - till skillnad från i mål nr UM 1916-20 som refereras ovan - hade underinstanserna framfört skäl enligt mottagandedirektivet 8.3d. Personen som befann sig i förvar hade haft möjlighet att söka asyl tidigare och det fanns rimliga skäl att anta att personen ansökt om internationellt skydd enbart för att försena eller hindra verkställigheten av beslutet om återsändande. Migrationsöverdomstolen håller med om att detta är ett skäl för förvarstagande enligt mottagandedirektivet och därmed även för uppsikt. Därför avslogs överklagandet.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat i mål nr UM 6323-19 från Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

Uppdaterade rättsliga ställningstaganden pga nya regler för forskare mfl till sidans topp

Migrationsverket har publicerat tre uppdateringar av rättsliga ställningstaganden som berör förlängning och permanentning av uppehållstillstånd på grund av arbete, anknytning och studier. Uppdateringarna har gjorts för att även de som får uppehållstillstånd på grund av de nya EU-reglerna för forskare och högre studier ska omfattas. Dessa får numera uppehållstillstånd enligt ett nytt kapitel i Utlänningslagen, kapitel 5b. I det nya kapitlet ingår även regler för au pair-tjänster. De ställningstaganden som uppdaterats är det som berör förlängning av ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd när det finns ett gällande lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning (SR 36/2019), det som gäller permanentning av uppehållstillstånd för familjemedlemmar till olika typer av arbetstagare och näringsidkare (SR 37/2019) samt det som gäller ansökningar om förlängning efter att ett tidigare tillstånd upphört att gälla (SR 38/2019). Ställningstagandena har inte ändrats i andra avseenden.

Hämta SR 36/2019 (Extern länk)

Hämta SR 37/2019 (Extern länk)

Hämta SR 38/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Från Irak/ Migrationsverket uppdaterar ställningstagande om säkerhetsläget till sidans topp

Det rättsliga ställningstagandet om skyddsskäl för asylsökande från Irak som publicerades i december 2019 ersätter det som kom i januari 2018. Provinserna Nineva, Kirkuk, Anbar, Salah al-Din, Bagdad och Diyala anses fortfarande vara i väpnad konflikt, utan att alla och envar riskerar att drabbas. En individuell prövning ska göras. På grund av anpassning till EU:s skyddsgrundsdirektiv bedöms numera alternativt skyddsbehov på grund av säkerhetsläget enligt Utlänningslagens formulering om väpnad konflikt snarare än enligt formuleringen om risk för dödsstraff, tortyr mm. Najaf, Babil, Kerbala, al-Qadisiyya, Wasit, al-Muthanna, Thi-Qar, Maysan och Basra anses råda "andra svåra motsättningar" medan provinserna i det kurdiska området (KRI) inte bedöms ha varken väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar. Detta skiljer sig inte från föregående ställningstagande men säkerhetsläget anses ha stabiliserats bla genom att IS nedkämpats vilket kan påverka den individuella bedömningen. Tillgången till myndighetsskydd anses också förbättrad. Det nya ställningstagandet innehåller en mer detaljerad genomgång av situationen för utsatta grupper, läget i provinserna och vilka internflyktsalternativ som kan användas. I ställningstagandet påpekas att säkerhetsläget inte har förbättrats så mycket att skyddsstatus kan återkallas vid förlängning på den grunden.

Hämta ställningstagandet, SR 34/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ungerns lag om "säkert transitland" inte förenligt med EU-rätten enligt generaladvokat till sidans topp

Enligt ungersk lag kan en asylsökande avvisas utan prövning i sak om personen nått Ungern via ett land där hen inte är utsatt för förföljelse eller allvarlig skada eller där en tillräcklig grad av säkerhet garanteras. Domstolsbeslut i ett sådant ärende ska avges inom åtta dagar. En ungersk domstol har vänt sig till EU-domstolen med frågan om detta är förenligt med EU-rätten. Målet gällde en person som sökt asyl efter att ha passerat Serbien. Personen fick beslut om avvisning till Serbien samt ett tvåårigt återreseförbud. EU-domstolens generaladvokat går igenom vilka skäl som enligt asylprocedurdirektivet kan göra att en asylansökan inte behöver prövas i sak. Dit hör om det finns ett "första asylland" där personen redan fått skydd eller ett "säkert tredjeland" som personen i så fall måste ha en viss anknytning till. I praktiken har Ungern infört ytterligare en grund, nämligen ett "säkert transitland". En liknande möjlighet finns i EU-kommissionens förslag till ny förordning, men detta är omtvistat och definitivt inte gällande nu. Därför strider ungersk lag mot direktivet, enligt generaladvokatens förslag till förhandsavgörande. Den korta tiden för domstolsbeslut ska enligt advokaten kunna överskridas om det behövs för rättssäkerheten. Det slutliga förhandsavgörandet kommer att diskuteras och beslutas av EU-domstolen.

Läs förslaget till förhandsavgörande i mål C-564/18, LH (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s mr-kommitté stoppar utvisning av tidigare militär till Afghanistan från Danmark till sidans topp

En person som arbetat som läkare för afghanska och amerikanska styrkor i Afghanistan sedan 2007 hotades av talibanerna vid flera tillfällen. Han fick hotbrev och blev beskjuten. 2012 kidnappades han och hölls fången, utsattes för tortyr, men lyckades undanhålla talibanerna sin identitet. Han flydde i samband med en flygattack. Efter att han flytt kom hotbrev till hans familj adresserade till honom. Han söktes också av militären på grund av sin långa frånvaro. Han sökte asyl i Danmark 2013 och hävdade att han riskerar förföljelse av talibanerna men även från den nationella militären eftersom han kommer att misstänkas för samröre med fienden. I Danmark sågs hans berättelse först inte som trovärdig men senare i proceduren accepterades de flesta uppgifter som fakta. Han fick ändå avslag eftersom kidnappningen inte var kopplad till hans arbete och övriga hot inte var så allvarliga. FN-kommittén påpekar att den nationella bedömningen ska väga tungt men anser ändå att de faktiska omständigheterna talar för att personen löper en stark personlig risk för behandling i strid med FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. UNHCR:s riskbedömning för personer associerade med utländsk militär vägdes in. Tre ledamöter var dock oeniga och ansåg att Danmarks bedömning skulle respekteras.

Hämta eller läs communication No. 2603/2015, A.B.H. v Denmark (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om uteslutning från status på grund av brott begångna i hemlandet till sidans topp

I Asylnytt 19-06-20 refererades en vägledande dom rörande en kvinna från Somalia som låtit sina döttrar könsstympas i Jemen. Migrationsöverdomstolen slog i det fallet fast att kvinnan skulle beviljas flyktingstatus trots att könsstympning är ett grovt brott i Sverige. Resonemanget var att kvinnan inte skulle ha åtalats för brottet i Sverige. Migrationsverket har nu publicerat en rättslig kommentar om vad domen innebär för andra fall. Migrationsverkets analys innebär att en person som låtit könsstympa sin dotter i hemlandet normalt inte ska uteslutas från flyktingstatus eller annan skyddsstatus. En annan bedömning kan bli aktuell om personen då brottet begicks vistats länge i ett land där handlingen är förbjuden. Den som redan beviljats skyddsstatus och låtit utföra ingreppet efter att ha anlänt till Sverige skulle kunna uteslutas. Brotten äktenskapstvång eller våldtäkt mot barn kan enligt Migrationsverket fortfarande leda till uteslutning även om de begåtts i hemlandet. Detta eftersom lagens förarbeten i dessa fall inte innehåller något om att avstå åtal för brotten i Sverige.

Hämta dokumentet SR 35-2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: 17-åring får bli medborgare trots vissa mindre brott till sidans topp

En person som vistats lagligt i Sverige sedan 2005 ansökte om medborgarskap, tillsammans med sin son som vistats lika länge. Migrationsverket avslog sonens ansökan eftersom han begått ett par bötesbrott två år tidigare. I sådana fall krävs en längre tids karens innan personen kan bli medborgare. Migrationsöverdomstolen konstaterar att pojken kunde ha blivit medborgare genom anmälan enligt en annan paragraf. I så fall skulle det inte finnas något krav på hederligt levnadssätt. Istället har ansökan om medborgarskap givits in i samband med förälderns ansökan. Därmed finns kravet på hederligt levnadssätt. Migrationsöverdomstolen skriver att det faktum att han är ett barn och den långa hemvisten (åtta års laglig hemvist) ska vägas in. Eftersom brottsligheten är av förhållandevis ringa karaktär och risken för fortsatt brottslighet bedömts som låg anser Migrationsöverdomstolen att brottsligheten inte är skäl nog för att förhindra medborgarskap. Överklagandet bifalls och pojken får bli svensk medborgare. Domen är vägledande.

Hämta domstolens referat av mål nr UM 6036-19; MIG 2019:26 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

Från Palestina/ Migrationsverket: Väpnad konflikt i Gaza men inget praktiskt hinder till sidans topp

Enligt Migrationsverkets tidigare rättsliga ställningstagande från 2016 rörande Gaza rådde svåra motsättningar, men inte väpnad konflikt. Individer med personliga skäl genom konflikten bedömdes som "övrig skyddsbehövande". Barn beviljades generellt uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter. Genom den tillfälliga lagen sattes dessa bedömningar mer eller mindre ur spel. Å andra sidan har praktiskt verkställighetshinder rått under flera år, på grund av att det inte varit möjligt att passera Egypten. I ett nytt ställningstagande bedöms nu Gaza vara i väpnad konflikt, vilket innebär att vissa asylsökande efter individuell bedömning kan få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Inget myndighetsskydd anses finnas i Gaza och inte heller möjlighet till internflykt. Bedömningen för barns humanitära skäl kvarstår men under den tillfälliga lagen krävs dessutom att en utvisning skulle strida mot ett internationellt åtagande. Enligt Migrationsverkets tolkning innebär detta att beslut kan fattas som strider mot barnets bästa. Utvisningar till Gaza kan väntas återupptas, då Migrationsverket anser att det nu går att resa genom Egypten, vilket kan leda till att tillfälliga uppehållstillstånd på grund av praktiska hinder inte längre beviljas. Det förändrade säkerhetsläget kan dock spela roll vid en ny prövning.

Hämta dokumentet, SR 32/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Från Palestina/ Migr-verket om Västbanken: "Svåra motsättningar", läget förbättrat till sidans topp

I en kortfattad rättslig kommentar om situationen på Västbanken konstaterar Migrationsverket att säkerhetsläget karakteriseras av våldsamheter i samband med paltstinska protester som besvaras med tårgas, beskjutningar med gummikulor eller levande ammunition. Israeliska räder och individuella attacker från båda sidor förekommer. Men Migrationsverket anser att säkerhetsläget blivit bättre sedan 2015 och att situationen de senaste två åren varit relativt lugn, bland annat genom samarbete mellan Israel och den palestinska myndigheten. Säkerhetsläget är dock oberäkneligt enligt verket. Den rättsliga bedömningen är att det fortfarande råder "andra svåra motsättningar" enligt paragraf 2 a, första stycket i Utlänningslagens fjärde kapitel. Detta är lika med lagens nivå för "övrig skyddsbehövande", det vill säga att den inte kan tillämpas under den tillfälliga lagen.

Hämta dokumentet, SR 33/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Resning: Ett beslut som upphävts ska inte ligga till grund för kommande beslut till sidans topp

Saken gäller en person som fick avslag på sin asylansökan när han var minderårig, 17 år gammal. Detta beslut upphävdes av migrationsdomstolen som återförvisade ärendet till Migrationsverket. När han fick ett nytt "första" beslut hade han fyllt 18. När han senare ansökte om uppehållstillstånd enligt begränsningslagens § 16 f, "nya gymnasielagen", fick han åter avslag. Enligt MIgrationsverket hade han inte fyllt 18 när han fick sitt första beslut, vilket är ett av villkoren för denna bestämmelse. Migrationsdomstolen intog samma ståndpunkt och Migrationsöverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd. Nu har han med hjälp av ett privat ombud i en stödgrupp begärt resning. Detta beviljades. Migrationsöverdomstolen konstaterar nu att det första beslutet var undanröjt av migrationsdomstolen och "har därmed inte några rättsliga verkningar". Migrationsverkets och migrationsdomstolens beslut rörande gymnasielagen grundade sig på felaktig rättstillämpning och ska upphävas. Utvisningen får inte verkställas medan Migrationsverket prövar saken på nytt. (Källa: ombud)

 till innehållsförteckningen innehåll

Familjeåterförening får inte beviljas automatiskt efter en tidsgräns enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har i ett förhandsavgörande kommenterat ett familjeåterföreningsärende i Belgien. Saken gällde en afghansk medborgare som ansökt om familjeåterförening med sin make som bodde i Belgien med flyktingstatus. Saken hade dragit ut på tiden. Enligt belgisk lag finns vissa villkor för familjeåterförening, men om saken inte har avgjorts inom sex månader ska ansökan bifallas. Tidsfristen kan bara förlängas i undantagsfall med tre månader. När tidsfristen löpt ut i detta fall lämnade dock den belgiska domstolen över ärendet till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Frågan var om det är tillåtet enligt familjeåterföreningsdirektivet att ha en sådan regel. EU-domstolens svar är nej. Det är inte tillåtet att ha en bestämmelse som ger automatiskt uppehållstillstånd utan att det fastställts att personen verkligen uppfyller villkoren i enlighet med unionsrätten.

Mål C-706/18, 20 november 2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolens stora kammare fäller Ungern för snabbutvisning till Serbien till sidans topp

Europadomstolen tog i början av 2017 upp hur två män från Bangladesh hade behandlats i Ungern. De hade hållits kvar i läger vid gränsen och utvisats till Serbien såsom ett "säkert tredje land". Dessutom försökte Ungern förmå dem att återvända illegalt till Serbien. Ungern överklagade och saken har nu behandlats i den stora kammaren, efter yttranden från Bulgarien och Polen som var kritiska mot domen och från UNHCR och ECRE mfl organisationer till stöd för de asylsökandes sak enligt EU-rätt och internationella konventioner. Europadomstolen konstaterar att behandlingen brutit mot Europakonventionens artikel 3 genom den automatiska bedömningen av Serbien som säkert land utan garantier för att de sökande skulle få tillgång till en asylprocess och med risk att förpassas vidare till annat icke säkert land. Sättet männen utvisades förstärkte risken för att de skulle behandlas i strid med konventionen. Däremot ansåg den stora kammaren (till skillnad från domstolens ursprungliga beslut) inte att det förelåg ett frihetsberövande i strid med artikel 5 eftersom männen kunde lämna transitzonen i riktning Serbien. Två av domarna reservade sig mot detta eftersom det alternativet innebar en oacceptabel risk och männen hade rätt att behandlas som asylsökande.

Case of Ilias and Ahmed v. Hungary, Application no. 47287/15 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen tillåter inte snabbavvisning av asylsökande med status i Bulgarien till sidans topp

Målet gäller två ärenden, båda rörande personer från Syrien som sökt asyl i Tyskland. Ansökningarna avslogs på grund av att de redan hade flyktingstatus i Bulgarien. En domstol rev upp beslutet på grund av risken för omänsklig och förnedrande behandling i Bulgarien i strid med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta överklagades av myndigheten och den federala domstolen har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Frågan är om en ansökan får bedömas som ogrundad för att personen beviljats internationellt skydd i en annan medlemsstat även med risk för omänsklig behandling. EU-domstolen konstaterar att artikel 4 i rättighetsstadgan är absolut. Om levnadsförhållandena i den andra medlemsstaten är sådana att det finns en allvarlig risk för omänsklig eller förnedrande behandling så får ansökan inte avvisas som ogrundad.

Mål C-540/17 och C-541/17, endast franska och tyska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Kravet på giltig ursäkt för ny prövning har feltolkats till sidans topp

Målet gäller en person som efter slutligt avslag blev döpt som kristen och anförde det som skäl för en ny prövning. Både Migrationsverket och migrationsdomstolen håller med om att konversionen är en ny omständighet och dessutom att personen riskerar skyddsgrundande behandling i hemlandet. Men de avslog ändå för att personen inte hade någon "giltig ursäkt" för att inte ha åberopat sina tankar kring trostillhörighet tidigare, särskilt som han uppgett att han redan när han kom till Sverige inte identifierade sig som muslim. Men Migrationsöverdomstolen skriver: "Har sökanden gjort antagligt att denne på grund av sin ändrade övertygelse riskerar skyddsgrundande behandling vid ett återvändande till hemlandet får det förutsättas att denne inte anser sig ha haft något skyddsbehov tidigare på denna grund. I ett sådant fall saknas det i allmänhet skäl att ifrågasätta tidpunkten för när sökanden ansett att skyddsbehovet har uppstått." Migrationsöverdomstolen anser inte att det fanns anledning för personen att åberopa sina religiösa överväganden innan han insett att han ville kunna leva som kristen. Dopet blev det avgörande steget för honom. Eftersom omständigheten inte fanns tidigare så behövs ingen giltig ursäkt. Domen är vägledande.

Hämta domen i mål UM4832-19, MIG 2019:25 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migröverdomstolen: Barnbidrag men inte studiebidrag dras av från försörjningskrav till sidans topp

En familj som ansökt om familjeåterförening fick avslag för att personen i Sverige inte kunde uppfylla försörjningskravet, det vill säga inte hade tillräckligt hög lön för att försörja hela familjen. Summan som ska uppnås är densamma som förbehållsbeloppet, dvs så mycket familjen skulle ha fått behålla vid en utmätning. Till denna summa ska hyran läggas. Migrationsdomstolen beslutade att återförvisa ärendet till Migrationsverket för ny utredning eftersom förbehållsbeloppet skulle uppnås om barnbidrag, studiebidrag och bostadsbidrag beaktades. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen, som slår fast att barnbidraget ska dras av från förbehållsbeloppet eftersom det utgår till alla barnfamiljer i Sverige. Även underhållsstöd ska beaktas. Studiebidrag (som ges till studerande barn över 16 år) ska däremot inte dras av eftersom det inte är en säker inkomst året runt. Bostadsbidag ska inte heller dras av eftersom det utgår just för att familjen inte kan försörja sig på egen hand. Domen är vägledande.

Hämta referat av mål nr UM20729-18, Mig 2019:22 (Extern länk)

Asylrättscentrum 19-12-06: Chefsjuristen kommenterar: Migrationsöverdomstolen förklarar prövningsordningen för anknytningsärenden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Bötesbrott tillräckligt för att neka tillstånd för studier till sidans topp

En ung person som sökt asyl fick avslag. I samband med överklagandet till migrationsdomstol ansökte han även om uppehållstillstånd enligt "nya gymnasielagen". Han uppfyllde alla villkor för att få tillstånd för gymnasiestudier, men migrationsdomstolen avslog ändå. Skälet var att han var dömd för våldsamt motstånd, olovlig körning, drograttfylleri och ringa narkotikabrott. Allt rörde olika aspekter av hans agerande under en enda dag men det ledde till 80 dagsböter. Han överklagade och hänvisade till att det normalt ska krävas "fängelsestraff av inte alltför kort varaktighet" för att brott ska leda till utvisning. Nu har Migrationsöverdomstolen tagit ställning. Domstolen avslår överklagandet med motivering att det inte är ett ovillkorligt krav att fängelsestraff ska ha utdömts. Brottsligheten ska vägas mot hur tunga skäl det finns för uppehållstillstånd. Tillstånd för studier väger inte lika tungt som tillstånd av skyddsbehov. Eftersom personens har svaga skäl för uppehållstillstånd väger brottsligheten över. Tillstånd på grund av studier beviljas inte. Domen är vägledande.

Hämta referat av mål nur UM6877-19, Mig 2019:23 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ryssland/ Ryssland fälls av Europadomstolen för årslångt kvarhållande i transithall till sidans topp

Europadomstolen har fattat slutgiltigt beslut i sin stora kammare om Rysslands förvarstagande av fyra personer på flygplatsen i Moskva. Det första beslutet togs i juni 2017 mot en reservation. Målet rör fyra personer från Irak, Palestina, Somalia och Syrien med olika flykthistorier. De hade hamnat på flygplatsen Sheremetyevo i Moskva efter att ha nekats inresa i de länder de var på väg till. Två av dem hade sänts tillbaka för att de mellanlandat i Moskva, medan två hade utgångna ryska visum. Alla fyra ansökte om asyl i Ryssland, vilket nekades efter långa procedurer. Två av dem återsändes till hemländerna, medan två vidarebosattes med hjälp av UNHCR. Under hela asylproceduren, som varade mellan fem och 22 månader, nekades de att lämna flygplatsens transitzon, där de inte hade tillgång till utevistelse eller sjukvård. De hade svårt att nå ombud. Flygplatspersonalen talade bara ryska. De sov på madrasser på golvet i den bullriga hallen. Ryssland hävdade att de var fria att lämna landet och inte var genuina asylsökande. UNHCR intervenerade med kritik av att systemet inte gav asylsökande tillgång till sina rättigheter, medan Ungern kom med ett yttrande om att det inte finns någon rätt till "asylshopping". Europadomstolen håller fast vid att Ryssland hade ansvaret och att männen var de facto frihetsberövade i strid med konventionen. Dessutom var förhållandena i transithallen sådana att behandlingen uppgick till förnedrande behandling. Domstolens stora kammare var enig.

Case of Z.A. and Others v. Russia, applications nos. 61411/15, 61420/15, 61427/15 and 3028/16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Kammarrätt: Den som skulle kunna dela hushåll får inte bidrag som ensamstående till sidans topp

En man flyttade till ett boende med flera vuxna. Migrationsverket sänkte hans dagersättning från 71 kr till 61 kr med motivering att han blivit sammanboende. Mannen överklagade eftersom han inte känner de andra i boendet och lagar sin egen mat. Förvaltningsrätten avslog överklagandet bl.a. med motivering att det avgörande är om personerna anses kunna dela på gemensamma kostnader. Det krävs inte äktenskap. Nu har kammarrätten i Jönköping tagit ställning och kommit till samma slutsats. Enligt kammarrätten ska endast personer som delar på hushållets kostnader betraktas som sammanboende. Men eftersom mannens uppgifter om detta inte har bekräftats med något underlag så har han inte gjort sannolikt att han är ensamstående. Rättens ordförande är skiljaktig och påpekar att Migrationsverket inte ifrågasatt uppgiften om att han inte delar hushåll. Enbart möjligheten att dela hushåll gör inte en person till sammanboende, enligt ordföranden. (källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Linköping)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Asylsökande får inte fråntas allt bistånd som straff för misskötsel till sidans topp

En domstol i Belgien har frågat EU-domstolen om det är tillåtet att ha regler som gör att allt bistånd, inklusive bostad och matersättning, dras in för en asylsökande. Målet gällde ett ensamkommande barn som deltagit i ett slagsmål mellan boende av olika etniskt ursprung på samma förläggning. Personen straffades med indragning av allt bistånd under en period. Han bodde under tiden i en park och sökte stöd av vänner. EU-domstolen slår fast att sanktioner alltid ska vara proportionerliga och den sökande ska under alla omständigheter behålla "värdiga levnadsvillkor". Att dra in i allt bistånd är inte förenligt med detta. Domstolen påpekar också att när det gäller en utsatt person som ett ensamkommande barn är myndigheterna skyldiga att i än högre grad beakta den underåriges speciella situation och proportionalitetsprincipen.

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Domen i mål C-233/18 i sin helhet (Extern länk)

AIDA 19-11-12: Withdrawal of material reception conditions not a lawful sanction for violation of house rules, CJEU rules (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr-överdomstolen: Advokat ska betalas för att överklaga beslut om handläggningstid till sidans topp

En advokat lämnade in en begäran att få sin klients asylärende avgjort då det gått mer än sex månader, en rättighet som numera finns i förvaltningslagen. Hon fick avslag och överklagade. Migrationsdomstolen biföll överklagandet, men beslutade att ingen ersättning skulle utgå till advokaten. Enligt domstolen ingår inte ett sådant överklagande i det offentliga biträdets uppgifter. Justitiekanslern och Advokatsamfundet har uttalat sig i ärendet och båda anser att advokaten borde fått betalt. Migrationsöverdomstolen kommer till samma slutsats. Överklagandet hänger samman med hennes uppdrag, och var nödvändigt för att försvara den sökandes intressen. Advokaten får betalt i enlighet med sin begäran.

Referat av mål nr UM 2994-19, MIG 2019:20 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen fördömer utvisning av konvertit till Afghanistan till sidans topp

En hazarisk pojke från Ghazni sökte asyl i Schweiz och berättade att han konverterat till kristendomen och spritt biblar redan i hembyn, och att polisen sökt honom. Han fick avslag eftersom han inte kunde beskriva detaljerat vad som hänt eller redogöra för kristendomen. Senare lämnade han in brev från fadern om att familjen tvingats lämna landet och dopbevis från sin församling i Schweiz. Den schweiziska domstolen bedömde att han faktiskt konverterat, men i Schweiz. Apostasi kan leda till förföljelse och även dödsstraff enligt domstolen, men avslog ändå eftersom så få kunde känna till saken, i varje fall inte den unge mannens släktingar i Kabul. Han var nu myndig. Inte heller Europadomstolen tror att konversionen skedde i hemlandet. Men även om asylskälen uppstått "sur place" måste staten utreda riskerna. Schweiz har inte utrett om personen kan utöva sin tro i hemlandet, utan har utgått från att han ska hålla religionen privat. Dessutom borde hans situation som hazar ha vägts. Därför skulle utvisningen bryta mot Europakonventionens artikel 3.

Läs domen på franska L'affaire A.A. c. Suisse, Requête no 32218/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Irakier dödades strax efter utvisning, nu fälls Finland av Europadomstolen till sidans topp

En irakier som hade arbetat för Saddam Hussein före regimens fall 2002 och därefter för ett amerikanskt företag innan han 2007 började på en byrå under inrikesministeriet som utredde kränkningar och korruption. Han var enda sunnimuslim på den avdelningen, en position som blev mer utsatt i takt med shiamilisens ökade inflytande. Till slut kom han i konflikt med en kollega, senare säkerhetsofficer, som hotade honom. Under 2015 utsattes han för en skjutning men överlevde. Han lämnade sin post och höll sig undan men efter att hans bil sprängts och hans dotter utsatts för ett kidnappningsförsök lämnade mannen, dottern och en son landet och sökte asyl i Finland. De finska myndigheterna bedömde berättelsen som trovärdig, men beslutade ändå om utvisning med motivering att attackerna inte var personligt riktade och inte hade med hans grupptillhörighet eller bakgrund att göra. Några veckor efter att utvisningen verkställts attackerades huset där mannen vistades och han dödades av okända män. Anmälan till Europadomstolen gjordes av hans dotter som har uppehållstillstånd i Finland. Europadomstolen påpekar i sin fällande dom bland anant att Finland inte gjort en samlad bedömning av de olika riskmomenten och inte utrett de två mordförsöken noggrant.

Case of N.A. v. Finland, Application no. 25244/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Nittonårig flicka ska inte lämnas kvar när familjen återförenas till sidans topp

En man från Irak hade fått uppehållstillstånd som flykting i Sverige tillsammans med två av sina barn. Därefter ansökte hustrun/modern och två döttrar om uppehållstillstånd på grund av anknytning. När beslutet fattades hade den äldsta dottern fyllt 19. Hon fick därför avslag trots att modern och lillasystern beviljades uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket kunde hon som vuxen universitetsstuderande i Bagdad leva sitt eget liv oberoende av föräldrar och syskon. Migrationsdomstolen påpekar att det är förenat med stora svårigheter att vara ensam kvinna i Irak. Flickan har ingen egen inkomst eller socialt nätverk som gör att hon kan klara sig själv. Det föreligger enligt domstolen ett särskilt beroendeförhållande mellan flickan och fadern. Hon beviljas därför permanent uppehållstillstånd på grund av anknytning. Domen är inte vägledande. Källor InfoTorg juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Brist i försörjning räcker för att avslå familjeåterförening till sidans topp

En ansökan om familjeåterförening avslogs av Migrationsverket för att försörjningskravet inte var uppfyllt, utan ytterligare utredning. Migrationsdomstolen återförvisade ärendet med motivering att identitet och anknytningens styrka ska prövas först och därefter andra omständigheter - annars går det inte att ta ställning till om ett avslag skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som går igenom ett antal tidigare vägledande beslut om tågordningen. Domstolen konstaterar att det ibland kan vara nödvändigt att först utreda identitet och själva anknytningen. Men i den här situationen skulle det orsaka lång handläggningstid och risker i onödan om anhöriga skulle ta sig till ambassad för utredning, eventuellt i ett grannland, bara för att få ett förutsägbart avslag. En förutsättning är dock att det går att avgöra om beslutet skulle bryta mot ett internationellt åtagande. I det här ärendet förelåg alla uppgifter om familjemedlemmarnas anknytning och situationen i hemlandet som behövdes. Därför bifaller Migrationsöverdomstolen Migrationsverkets överklagan och återförvisar ärendet för beslut i migrationsdomstolen.

Referat av mål UM 3739-19, MIG 2019-21 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen beviljar medborgarskap trots osäkerhet om födelsedatum till sidans topp

En kvinna från Somalia sökte asyl i Sverige år 2009 och beviljades året därpå uppehållstillstånd. Hennes födelsedatum grundades på uppgifter från släktingar och vänner i hemtrakten. Födelsedatum registreras inte i Somalia och det är vanligt att inte känna till sin födelsedag eller exakta ålder. Kvinnan ansökte om svenskt medborgarskap efter åtta år i Sverige - så lång tid krävs för att få dispens från kravet på styrkt identitet. Men hon fick avslag. Vid en tidigare ansökan om anknytning hade hon lämnat in ett pass med ett annat födelseår än hon uppgett vid asylansökan. Migrationsverket ansåg att båda födelsetiderna byggde på lösa antaganden. Även migrationsdomstolen ifrågasatte riktigheten i uppgifterna. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som påpekar att det ska väga tungt vid trovärdighetsbedömningen om sökanden har hållit fast vid samma uppgifter under hela vistelsen, vilket kvinnan gjort. Hon hade ändrat en tidigare uppgift, men detta på eget initiativ och med en godtagbar förklaring. Det ändrade födelseåret är därför inte skäl nog att ifrågasätta identiteten. Enligt Migrationsöverdomstolen har kvinnan gjort sin identitet sannolik och har uppfyllt skötsamhetskravet. Därmed ska hon få dispens och beviljas medborgarskap. Domen är vägledande.

Hämta referat av mål nr UM4433-19, MIG 2019:18 (Extern länk)

Asylrättscentrum 19-11- 15: Chefsjuristen kommenterar: Vad krävs för att få dispens från krav om styrkt identitet? (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191025:

Från Afghanistan/ Kommentar från Migrationsverket om antalet offer under juli 2019 till sidans topp

Migrationsverkets analyssektion har publicerat en kort lägesrapport med anledning av att konflikten i Afghanistan plötsligt krävt fler civila dödsoffer, efter att färre civila dödats under första halvåret. Under juli månad var antalet civila offer fler än 1500, om även skadade räknas med. Enligt rapporten beror det eskalerade våldet på att talibanerna vill störa presidentvalet som ska hållas i slutet av september och positionera sig inför ett fredsavtal med USA. Talibanrörelsen har hotat att angripa civila som deltar i valprocessen och en av attackerna i juni riktade sig mot en vicepresidentkandidat och hans kontor. Trots den våldsamma utvecklingen målar Migrationsverket upp ett positivt "bästa scenario" som skulle kunna inträffa om USA och talibanrörelsen sluter avtal. Det skulle enligt rapporten kunna leda till vapenvila och en ny intern fredsdialog med regeringen (något talibanerna hittills nekat). Rapporten nämner även ett möjligt negativt scenario "på kort sikt" om USA drar sig tillbaka utan åtföljande vapenvila eller dialog med regeringen. Det skulle istället kunna leda till eskalerat våld.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Från Afghanistan/ Eskalering av konflikten ändrar inte Migrationsverkets bedömning till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en ny rättslig kommentar angående det ökade våldet i Afghanistan under sommaren 2019. I ställningstagandet konstateras att första halvåret 2019 minskade antalet civila offer och hamnade på den lägsta nivån sedan 2012. Men därefter ökade antalet incidenter, bland annat med flyganfall mot mål i Helmand och Ghazni. Talibanrörelsen genomförde attacker i exempelvis Kabul, Kandahar och Ghazni med många civila offer som följd. Juli månad dödades eller skadades över 1500 civila på grund av konflikten, vilket är den högsta siffran för en enskild månad sedan maj 2017. Utöver detta har fredsförhandlingarna brutit samman. De mest drabbade provinserna är sådana som Migrationsverket redan bedömde ha ett svårt säkerhetsläge. Migrationsverket anser att det inte går att se sommarmånaderna som en trend ännu. Perioden är för kort och statistiken för osäker. Det går inte att säga ännu om konflikten under hela året drabbar fler civila än 2018 enligt Migrationsverket och därför ändras inte den rättsliga styrningen.

Hämta kommentaren (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Från Palestina/ Migrationsöverdomstolen: Praktiska hinder kan påverka flyktingstatus till sidans topp

En palestinier från Gaza bedömdes inte ha skyddsbehov men fick ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder. Mannen hävdade att han har rätt till flyktingstatus eftersom han varit registrerad av FN:s organisation för palestinier, UNRWA, men inte längre kunde få skydd av UNRWA. Migrationsdomstolen höll med och beviljade flyktingstatusförklaring. Migrationsverket överklagade med motivering att ett tillfälligt praktiskt hinder inte innebär att skyddet från UNRWA har upphört. Det krävs att personen på grund av skyddsbehov inte kan återvända. Migrationsöverdomstolen klargör nu att praktiska hinder kan medföra att skyddet från UNRWA har upphört. Om det finns omständigheter som ligger utanför den sökandes kontroll som hindrar återvändande så behöver hindret inte ha med skyddsbehov att göra. I det enskilda ärendet beviljar Migrationsöverdomstolen ändå inte flyktingstatus eftersom hindret inte kvarstår. Under 2018 har det blivit lättare att passera genom Egypten till Gaza, enligt Migrationsöverdomstolen. Därför bifalls Migrationsverkets överklagande. Domen är vägledande.

Domen har även publicerats med ett referat av MIgrationsverket

Hämta domen MIG 2019:13, UM 9395-18 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Från Serbien/ FN-kommitté kritiserar Serbien för en genomförd utvisning till Turkiet till sidans topp

En man som varit politiskt aktiv i Turkiet på 80-talet men inte använt vapen eller förespråkat våld, greps 2001. Han utsattes för utstuderad tortyr och tvingades skriva under att han varit ledande i en revolutionär organisation vars existens är oklar. Förvarstagandet i 10 månader utan rättegång prickades av Europadomstolen. Efter en flera år lång procedur dömdes han till 15 års fängelse men flydde från Turkiet. Då han hamnat i Serbien greps han genom Turkiets internationella arresteringsorder. Ärendet skickades tillbaka från högre domstol till lägre i Serbien flera gånger på grund av att underlaget inte översatts och andra brister men ledde till slut till beslut om utlämning. Vid det laget hade UNHCR tillskrivit Serbien och erinrat om att granska mannens asylskäl. Mannen hade även vänt sig till FN:s kommitté mot tortyr, CAT, som uppmanade Serbien att inte verkställa utlämningen under utredningen. Trots detta skickades mannen till Turkiet två veckor senare. Serbien hävdade att utlämning på grund av brott inte berörs av tortyrkonventionen. Dessutom betraktar Serbien Turkiet som ett säkert land. CAT konstaterar att omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter pågått i Turkiet efter undantagstillståndet 2016, inklusive tortyr och godtyckliga frihetsberövanden. Serbien har varken undersökt risken för tortyr eller tagit reda på om domen i Turkiet byggt på erkännande under tortyr. Utvisningen bröt mot tortyrkonventionens artikel 3 och 22. CAT påpekar att Serbien nu har en skyldighet att följa upp vad som händer mannen i Turkiet och rapportera om detta.

Hämta Communication No. 857/2017, Cevdet Ayaz v Serbia (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Från Somalia/ Nytt rättsligt ställningstagande från Migrationsverket om Somalia till sidans topp

Det nya rättsliga ställningstagandet är omfattande, med detaljerade kapitel om identitetsfrågor, utsatta grupper, bedömning av säkerhetsläget i olika områden, myndighetsskkydd, resväg, internflykt mm. I Mogadishu, Jubaland, South West State och Hirshabelle råder väpnad konflikt med urskillningslöst våld enligt Migrationsverket, men inte på en sån nivå att vem som helst behöver skydd. I Galmudug anses läget ha förbättrats; det råder väpnad konflikt men inte med urskillningslöst våld. I Puntland råder inte väpnad konflikt men "andra svåra motsättninger" medan Somaliland anses relativt lugnt. Myndighetsskydd saknas dock i hela landet. Varifrån man än kommer i Somalia ska det alltså göras en individuell prövning. Särskilt utsatta grupper är minoriteter utanför klansystemet, kvinnor och flickor som riskerar tvångsäktenskap eller könsstympning eller saknar manligt nätverk, personer som riskerar rekrytering av Al Shabaab eller hoppat av, personer knutna till regeringen eller som tillskrivs en poltisk uppfattning i strid med Al Shabaabs. Även generellt sårbara grupper löper stor risk för utsatthet. Internflykt kan enligt ställningstagandet övervägas främst till Mogadishu, Gaalkacyo, Somaliland och Puntland - men inte för kvinnor utan manligt nätverk, ensamkommande barn, funktionsnedsatta eller personer utan klantillhörighet. Återkallelse vid förlängning är normalt inte aktuellt - utom för ungdomar som haft tillstånd just på grund av att de var minderåriga.

Hämta dokumentet SR 27/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Från Sudan/ Migrationsverket häver stoppet för beslut om avvisning eller utvisning till sidans topp

I april 2019 kom Migrationsverket med en rättslig kommentar om Sudan som innebar att avvisnings- eller utvisningsbeslut inte skulle fattas. Detta berodde på vågen av protester som så småningom ledde till att presidenten avsattes och undantagstillståndet som fortfarande rådde. Händelseutvecklingen var svår att förutse. I den nya kommentaren beskrivs en turbulent sommar med spänningar mellan det militära övergångsrådet och opposition, men efter att ett maktdelningsavtal slutits har "stridsyxan grävts ned". Därför hävs beslutsstoppet och verkställigheter kan ske om det inte finns hinder i enskilda ärenden. Vad som sägs i tidigare ställningstagande 62/2016 om situationen i Darfur gäller fortfarande. Som bakgrund till ställningstagandet finns även en Lifosrapport om protesterna, militärkuppen och framtiden.

Hämta kommentaren, SR 26/2019 (Extern länk)

Migrationsverket 19-10-09: Lägesanalys: Sudan - protester, militärkupp och en oviss framtid (Extern länk)

Migrationsverket 16-12-27: Rättsligt ställningstagande angående situationen i Darfur, Sudan - SR 62/2016 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Från Syrien/ Alla från Syrien har inte längre skyddsbehov enligt Migrationsverket till sidans topp

Migrationsverket publicerade i slutet av augusti ett rättsligt ställningstagande om asylsökande från Syrien. Enligt ställningstagandet är graden av urskillningslöst våld inte längre så hög i hela Syrien att alla asylsökande har skyddsbehov. Liksom tidigare påpekas att individuella skäl som kan innebära flykingstatus ska prövas först och därefter alternativt skyddsbehov på grund av konflikten. I provinserna Aleppo, Deir ez-Zour, Idlib, Hama, Homs och Raqqa anses situationen fortfarande så allvarlig att ingen kan skickas dit. I övriga landet utom Tartous råder väpnad konflikt men det ska göras en individuell bedömning av skyddsbehovet. Migrationsverket anser rättsskyddet i Syrien så dåligt att ingen kan hänvisas till myndighetsskydd. Däremot kan internflykt till Damaskus vara möjligt i "i tydliga undantagsfall" till exempel för den som har "ett tillräckligt socialt etablerat och ekonomiskt stabilt nätverk". Ställningstagandet innebär inte att personer som ansöker om förlängning ska nekas fortsatt asyl på grund av det förändrade läget. Men en person som har fått skydd på grund av oriktiga uppgifter eller som har uteslutits från flyktingstatus kan få tillståndet återkallat. Ställningstagandet innehåller också viktiga avsnitt om utsatta grupper, inte minst kvinnor.

Den 17 oktober återkom Migrationsverket med en kortfattad kommentar om situationen i nordöstra Syrien, efter Turkiets inmarsch. Där sägs att det inte går att bedöma än hur konflikten kommer att utveckla sig. Tills vidare ska inga beslut tas om personer från Hassakah-provinsen. Om det finns öppna återvändandeärenden ska de inhiberas. I övrigt gäller det tidigare ställningstagandet fortfarande.

Hämta Migrationsverkets ställningstagande om Syrien från 29 augusti, SR 23/2019 (Extern länk)

Hämta Migrationsverkets lägesanalys om utvecklingen i Norra Syrien och Turkiet (Extern länk)

Hämta kommentaren om konflikten i nordöstra Syrien, SR 30/2019 (Extern länk)

Se även:

FARR 19-10- 21: Ska asylsökande från Syrien utvisas? (Extern länk)

Asylrättscentrum 19-08-29: Chefsjuristen kommenterar: Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om Syrien (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Armenien/ Migrationsverkets rapport om integration av etniska armenier från Syrien till sidans topp

Migrationsverket har under lång tid bedömt att etniska armenier som flytt från Syrien även har eller kan få medborgarskap i Armenien. Dessa har därmed fått utvisningsbeslut till Armenien. Nu har Migrationsverket publicerat en rapport om medborgarskap, flyktingmottagande och integration av etniska armenier från Syrien. Uppgiferna har förutom från skriftliga källor samlats in under en utredningsresa till Armenien i maj 2019. Uppgifterna om hur många armenier som kommit till Armenien från Syrien under kriget varierar mellan 15.000 och 22.000. Etniska armenier kan söka medborgarskap direkt. Detta erhålls om personen kan visa sin etnicitet genom dokumentation, oftast från föräldrar. Det finns en lista över vilka dokument som kan användas. För dem som inte kan bevisa härkomst från Armenien krävs tre års legal vistelse samt att man kan språket och känner till konstitutionen. Det finns även en möljlighet att söka asyl istället för medborgarskap. Flyktingarna får visst stöd av internationella organisationer och frivilliga. Flyktingarnas integration beskrivs kortfattat i positiva ordalag i rapporten. Det framgår dock att av 22.000 inresta beräknas 14.000 ha stannat i landet, medan 8.000 tagit sig vidare.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Socialnämnden ska göra egen bedömning av ålder enligt kammarrätt till sidans topp

En ungdom som varit placerad i familjehem förlorade familjehemsplatsen och annat stöd från socialnämnden då han skrivits upp i ålder av Migrationsverket. Han begärde att beslutet skulle upphävas eftersom han nu hade sitt vaccinationskort som visar ålder och även hade fått ett läkarintyg som talade för att han var minderårig. Socialnämnden hävdade att det inte fanns någon anledning att ifrågasätta Migrationsverkets bedömning. Men i detta fall fanns inget utlåtande om åldern från Rättsmedicinalverket eftersom ärendet återkallats av Migrationsverket. Socialnämnden hade inte haft tillgång till Migrationsverkets underlag. Kammarrätten påpekar att Migrationsverkets åldersbedömning inte har någon rättsverkan utanför den processen. Varje myndighet ska ta ställning till den asylsökandes ålder inom ramen för sin verksamhet. Kammarrätten håller med om att Migrationsverkets bedömning har stor betydelse, särskilt om en medicinsk bedömning har gjorts. Därmed blir denna ofta styrande. Men eftersom konsekvenserna för den enskilde är stora måste socialnämnden åtminstone ta del av Migrationsverkets beslut och pröva underlaget. Målet återförvisas till socialnämnden.

Hämta domen i mål nr 2288-19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstolsbeslut måste respekteras av lägre instans, enligt EU-domstolen till sidans topp

En ungersk domstol har begärt ett förhandsavgörande i ett asylärende. Saken gällde en person som fick avslag på sin asylansökan. Mannen överklagade till domstol som gjorde en annan bedömning men återförvisade ärendet till den administrativa myndigheten. Enligt ungersk lag är detta den enda möjligheten, domstolen kan inte fatta ett nytt beslut. I det här fallet gick ärendet fram och tillbaka till domstolen flera gånger och till slut vände sig alltså domstolen till EU-domstolen. EU-domstolen har nu svarat att det är tillåtet att låta den administrativa myndigheten behålla befogenheten att fatta beslut. Men om en administrativ myndighet bedömer att en person inte behöver internationellt skydd och därefter en domstol eller annan högre myndighet efter en grundlig utredning i sak har kommit till motsatt slutsats så ska detta gälla. Annars blir rätten till överklagande meningslös. Om den administrativa myndigheten ger avslag på nytt utan att det kommit fram några nya omständigheter så är domstolen skyldig att ersätta detta beslut med sitt eget, även om detta är förbjudet enligt nationell lag.

Dom i mål C-556/17 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ställningstagande från Migrationsverket om kontroll av förvarsbeslut till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande som handlar om hur de som arbetar i förvaren ska kontrollera att ingen blir förvarstagen eller placeras i häkte på felaktiga grunder. Migrationsverket är huvudman för förvaren. Redan innan ett beslut om förvar verkställs ska förvarsenheten kontrollera att det finns ett beslut om förvar och att det beslutet fattats av en myndighet som enligt lag har rätt att ta sådana beslut. Efter att personen tagits i förvar ska förvarsenheten dessutom kontrollera beslutets giltighet, underlaget, grunderna för beslutet och eventuella tidsfrister. Om det finns en brist som förvarsenheten kan åtgärda med ett nytt beslut ska så ske. Om en annan avdelning eller myndighet är ansvarig ska denna kontaktas. Kontakten ska dokumenteras. Inför avskiljning eller häktesplacering måste en ingående kontroll göras av att det underliggande förvarsbeslutet är korrekt. Förvarsenheten har också ansvar för att löpande bevaka tidsfristerna för förvarstagande, omprövning och preskription.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om verkställighetshinder till länder inom EU till sidans topp

Det händer att en person som redan har skydd i ett annat EU-land av någon anledning inte kan verkställas dit. Normalt har då personen fått ett beslut om avvisning eller utvisning utan att asylskälen har prövats i sak i Sverige. Tidigare har Migrationsverket hävdat att paragrafen om verkställighetshinder inte kan användas i den situationen. Förra året ändrades praxis genom ett rättsligt ställningstagande, SR 09/2018. Migrationsverket förklarade där att även om ny prövning inte kan beviljas då ingen asylprövning har skett så kan paragrafen 12:18 om verkställighetshinder ändå användas för att pröva om det finns hinder mot att verkställa till EU-landet. I sådana fall kan personen även beviljas en asylprövning gentemot hemlandet enligt paragraf 12:19 tredje stycket. Denna möjlighet är avsedd för personer som tidigare fått avvisnings- eller utvisningsbeslut utan att asylskälen har prövats. Det nya ställningstagandet utvecklar denna procedur mer i detalj. Ett nytt inslag i ställningstagandet är att verkställighetshinder enligt 12:18, första stycket 3, dvs medicinska hinder eller till exempel familjesplittring, ska prövas gentemot EU-landet. Om personen beviljas uppehållstillstånd på denna grund så behöver inte asylskälen dessutom prövas mot hemlandet.

Hämta dokumentet, SR 24/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Nämndemän lät förälder slippa söka anknytning från hemlandet till sidans topp

En man från Irak sökte asyl och hävdade att han var förföljd på grund av sin ateism och politiska aktiviteter. Han blev inte trodd och fick avslag. När saken nått migrationsdomstol hade mannen gift sig och blivit far till en två månader gammal baby som är svensk medborgare. Domstolen är enig om att anknytningen till barnet är stark och att det är bäst för barnet att ha tillgång till båda föräldrarna. Domaren påpekar att kvinnan inte är i behov av något särskilt stöd för att ta hand om barnet samt att barnet inte har något särskilt behov jämfört med andra barn. Dessutom har familjen bildats trots att mannens status var oklar. Därför anser domaren att mannen i enlighet med huvudregeln ska ansöka om anknytning från hemlandet. Men de tre nämndemännen anser att det inte skäligen kan krävas att mannen ansöker utifrån, eftersom det skulle få betydande konsekvenser för barnets anknytning till pappan. Återföreningsproceduren väntas ta mellan 14 och 20 månader. Domaren röstas ned och mannen beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté kritiserar Serbien för en redan genomförd utvisning till Turkiet till sidans topp

En man som varit politiskt aktiv i Turkiet på 80-talet men inte använt vapen eller förespråkat våld, greps 2001. Han utsattes för utstuderad tortyr och tvingades skriva under att han varit ledande i en revolutionär organisation vars existens är oklar. Förvarstagandet i 10 månader utan rättegång prickades av Europadomstolen. Efter en flera år lång procedur dömdes han till 15 års fängelse men flydde från Turkiet. Då han hamnat i Serbien greps han genom Turkiets internationella arresteringsorder. Ärendet skickades tillbaka från högre domstol till lägre i Serbien flera gånger på grund av att underlaget inte översatts och andra brister men ledde till slut till beslut om utlämning. Vid det laget hade UNHCR tillskrivit Serbien och erinrat om att granska mannens asylskäl. Mannen hade även vänt sig till FN:s kommitté mot tortyr, CAT, som uppmanade Serbien att inte verkställa utlämningen under utredningen. Trots detta skickades mannen till Turkiet två veckor senare. Serbien hävdade att utlämning på grund av brott inte berörs av tortyrkonventionen. Dessutom betraktar Serbien Turkiet som ett säkert land. CAT konstaterar att omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter pågått i Turkiet efter undantagstillståndet 2016, inklusive tortyr och godtyckliga frihetsberövanden. Serbien har varken undersökt risken för tortyr eller tagit reda på om domen i Turkiet byggt på erkännande under tortyr. Utvisningen bröt mot tortyrkonventionens artikel 3 och 22. CAT påpekar att Serbien nu har en skyldighet att följa upp vad som händer mannen i Turkiet och rapportera om detta.

Hämta Communication No. 857/2017, Cevdet Ayaz v Serbia (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr stoppar inte utvisning av familj till Egypten till sidans topp

Ärendet gäller ett par från Egypten som har drivit sitt eget ärende till FN:s kommitté mot tortyr, CAT. Mannen hade en firma i Förenade Arabemiraten, UAE, som hade affärer med det numera terrorstämplade Muslimska Brödraskapet i Egypten. Paret befann sig med sina fem barn i UAE när Brödraskapets ledare Morsi avsattes i en militärkupp 2013. Deras uppehållstillstånd i UAE drogs in men de vågade inte återvända till Egypten. Enligt svenska myndigheter visar deras pass att de var i Egypten flera gånger, senast 2015. Paret har förklarat att mannen befann sig i Kairo i fyra dagar för att ordna handlingar, efter utvisningen, medan den övriga familjen bara mellanlandade. Sverige hävdar att familjens uppehållstillstånd kan ha dragits in av andra skäl och att mannen inte är av intresse för Egypten bara beroende på firmans affärer. Enligt Sverige har Egypten inte resurser att förfölja alla. Paret hävdar att mannen var supporter och påpekar att 50.000 Mursi-anhägare har fängslats och att utbredd tortyr har följt efter godtyckliga arresteringar. Även CAT beskriver i sitt beslut att många sympatisörer har arresterats och att tortyr använts systematiskt. Men kommittén bedömer att mannen inte har visat varför han skulle anses som sympatisör. Att paret nekades muntlig förhandling föranleder ingen kritik, eftersom faktauppgifterna i målet inte hade ifrågasatts. Enligt CAT har inget brott mot tortyrkonventionen skett.

Communication No. 816/2017, X, Y and others v Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr publicerar ärenden från augustisessionen till sidans topp

Förutom de ärenden som refererats ovan har FN:s kommitté för övervakning av Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling (CAT) publicerat ytterligare 4 ärenden som rör utvisningar från kommitténs session i juli-augusti. Två som prövades i sak rörde utvisningar till Etiopien respektive Sri Lanka. Tre ärenden lades ner på grund av att anmälningarna ansågs ogrundade. De gällde utvisningar till Kongo och Indien.

I listan över ärenden finns nu även ett par sent publicerade från vårsessionen, ett rörande en utvisning till Pakistan som prövades i sak men föll bland annat på grund av trovärdighetsbrister och ett rörande Sri Lanka som inte hade prövats i högsta instans i det nationella målet.

Se samtliga publicerade ärenden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter att familj splittras på grund av mannens agerande till sidans topp

En ung man som sökte asyl i Sverige hade ingen id-handling men uppgav ett födelsedatum. Senare gav han in en handling från hemlandet med samma datum men tre år tidigare. Hans asylansökan avslogs på grund av motsägelser. Vid överklagande lämnade han in födelsebevis. Innan beslutet vann laga kraft flyttade han ihop med en svensk kvinna. De gifte sig året därpå och reste till mannens hemland för att ansöka om familjeåterförening. Mannen gav då in hemlandspass med ytterligare ett annat födelseår och ett annat efternamn. Ansökan avslogs med motivering att identiteten inte var styrkt, men efter överklagande fick mannen uppehållstillstånd. När detta skulle förnyas lämnade han in ett nytt pass som skickats efter - och visade sig vara falskt. Trots mannens försäkran att han inte haft en aning om det avslogs förlängningen. Året därpå fick paret en son. Mannen åkte till hemlandet för att söka på nytt med ett äkta pass. Men de svenska myndigheterna anser att han efter alla turer inte kan styrka sin identitet. Mannen påpekar att de tre passen haft samma uppgifter och att respekten för familjelivet enligt artikel 8 gör att familjen borde få återförenas. Men Europadomstolen anser att familjens svårigheter beror på mannens eget agerande. Domstolen lägger stor vikt vid att familjen bildats och utökats under perioder då mannen inte haft uppehållstillstånd. Dessutom anser domstolen att inget hindrar kvinnan och barnet att flytta till mannen eller fortsätta hälsa på honom i hemlandet.

Application no. 57750/17, EZE against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Försörjning för varaktigt bosatt behöver inte vara egen inkomst enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har tagit ställning till en begäran om förhandsavgörande som lämnats in av en belgisk domstol. Saken gällde en tredjelandsmedborgare som först studerat och sedan arbetat i Belgien i många år. Han ansökte om ställning som varaktigt bosatt. För detta krävs enligt EU-direktivet att den sökande har "stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel" och detta utan socialt bistånd från staten. Mannen hade ingen egen inkomst vid tillfället men lämnade in ett intyg som visade att hans bror var beredd att försörja honom. EU-domstolen konstaterar att direktivet inte säger något om källan för försörjningen. Frågan besvaras med att begreppet försörjningsmedel inte bara avser egna medel som den sökande har, utan även kan omfatta de medel som ställs till dennes förfogande av en utomstående. Medlen måste, med hänsyn till den sökandes individuella situation, vara stabila, regelbundna och tillräckliga".

Domen i mål C-302/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Alternativ skyddsstatus som getts på felaktig grund kan återkallas till sidans topp

Målet gäller en person som sökte asyl i Österrike och uppgav att han var statslös. Den beslutsfattande myndigheten bedömde att han var algerisk medborgare och beviljade alternativ skyddsstatus. Senare kom det fram att mannen var medborgare i Marocko. Myndigheten återkallade statusen och att avslå ansökan. Frågan som en österrikisk domstol bett EU-domstolen avgöra är om skyddsstatus får återkallas även om det inte är den sökande som vilselett myndigheten. EU-domstolens svar är att om personen aldrig varit skyddsbehövande ska statusen återkallas. Men EU-domstolen påpekar också att detta inte innebär att ett redan givet uppehållstillstånd behöver återkallas. Tillstånd kan ges på andra grunder och personens privat- och familjeliv ska respekteras. Eventuella rättigheter som varaktigt bosatt påverkas inte.

Dom i mål C-7210/17 (Extern länk)

Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Resvägens säkerhet ska utredas vid utvisning till hemorten till sidans topp

En person från Balkh i Afghanistan sökte asyl i Sverige. Migrationsverket ansåg att han varken riskerade förföljelse på hemorten eller var särskilt utsatt på grund av den väpnade konflikten. Migrationsdomstolen slog senare fast beslutet om utvisning. Migrationsdomstolen nämnde att det inte kommit fram något som tydde på att resvägen till hemorten inte skulle vara säker. Det är just den bedömningen som lett till prövningstillstånd. Migrationsöverdomstolen slår fast att resvägen ska prövas när en sökande saknar skyddsskäl gentemot hemorten. Prövningen gäller inte praktiska hinder utan skyddsgrundande behandling under resvägen. Detta måste utredas noggrant när+b landet är osäkert, i synnerhet om säkerhetsläget varierar mellan olika delar av landet. Aktuell landinformation ska användas rörande sådant som vilka aktörer som behärskar områdena, vägspärrar, förekomsten av våld osv samt vilken individ som ska resa. I det här fallet ansåg Migrationsöverdomstolen att Migrationsverket inte fullgjort sin utredningsskyldighet och att migrationsdomstolen inte verkade ha grundat sin bedömning på aktuell landinformation.

Hämta referatet i mål nr UM 536-19 (Extern länk)

Se även Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Afghanistan: Ingen internflykt för barnfamllj utan nätverk på orten till sidans topp

En barnfamilj flydde Afghanistan på grund av en marktvist. Fadern hade misshandlats och hotats av en släkting och anförde att släktingens kontakter gjorde att de var förföljda även av talibaner. Mannen hade anmält trakasserierna till polisen. Migrationsverket avslog ansökan. Det framgick att familjen bott en kortare tid i Kabul och att modern är från Herat. Migrationsdomstolen anser att familjen visat att de löper risk att utsättas för skyddsgrundande behandling om de återsänds till hemorten och att det inte finns något myndighetsskydd. För att internflyktsalternativ ska tillämpas för en barnfamilj krävs nätverk på tillflyktsorten. Föräldrarnas tidigare bostättning i Kabul och Herat medför inte att de har ett nätverk enligt domstolen. Därför får familjemedlemmarna uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen anser försörjningskrav uppfyllt av tillfälliga anställningar till sidans topp

Målet gäller en man som arbetat på samma ställe sedan 2016 med sexmånadersanställningar som förnyats regelbundet. En person ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till honom. Migrationsverket bedömde att mannen hade tillräckligt stor bostad och tillräckligt hög lön. Men eftersom han inte hade arbete minst ett år framåt avslogs ansökan. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som anser att en konkret och individuell bedömning ska göras. Migrationsöverdomstolen refererar EU-domstolens uttalande att försörjningskrav inte får användas så att det äventyrar familjeåterföreningsdirektivets syfte att främja familjeåterförening. Eftersom inget talar emot att mannen kommer att ha fortsatt arbete och han dessutom är medlem i A-kassa som kommer att ge ersättning om han skulle förlora jobbet så anser domstolen att försörjningskravet är uppfyllt. Av domen framgår också att endast halva hyran ska räknas som mannens boendekostnad eftersom han delar bostaden med sin mor.

Hämta domen i mål UM16070-18, MIG 2019:12 (Extern länk)

Se även:

Asylrättscentrum 2019-09-05: Chefsjuristen kommenterar: Ny dom förtydligar vad som gäller för att uppfylla försörjningskrav (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Förvarstid ska inte räknas på nytt efter utvisningsförsök till sidans topp

Målet gäller en person som togs i förvar för verkställighet av ett utvisningsbeslut den 27 juni 2017. Gränspolisen gjorde ett försök att verkställa utvisningen den 16 juni 2018. Han togs dock inte emot i utvisningslandet på grund av tvivel om hans medborgarskap, och han fick vända tillbaka till Sverige i sällskap med poliserna. Polisen beslöt i ett nytt beslut att ta honom i förvar för en ny period som skulle räknas från den 17 juni 2018. När utvisning av mannen så småningom verkställdes hade han varit förvarstagen i 20 månader trots att lagen föreskriver maximalt 12 månader för verkställighetsförvar. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som konstaterar att EU-domstolen redan har tagit ställning i ett liknande ärende. Det kan bli fråga om ett nytt förvarsbeslut om en person verkligen lämnat Sverige och varit utomlands en period, likaså om ärendet preskriberats och personen fått ett nytt utvisningsbeslut, eller om personen till exempel haft tidsbegränsat uppehållstillstånd och därefter på nytt har ett verkställbart utvisningsbeslut. Men så länge det är fråga om samma verkställighetsärende så ska tidigare förvarsperiod räknas av. Det blir inte ett nytt ärende av en misslyckad förhandlingsresa. Domen är vägledande.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referatet i mål nr UM 4572-19, Mig 2019:17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Turkiet/ Europadomstolen fäller Turkiet för förvar av småbarn i olidliga förhållanden till sidans topp

I en omfattande dom fördömer Europadomstolen än en gång förvarstagande i Turkiet. Ärendet gäller en kvinna från Ryssland som togs i förvar i fyra månader med tre småbarn efter att ha försökt passera gränsen till Syrien olagligt. Hon försökte upprepade gånger vända sig till domstol både för att få förvarsbeslutet prövat och för att påtala förhållandena i förvaret. Svår överbeläggning, smuts och undermålig hygien, löss och andra insekter, brist på utevistelse, brist på barnmat, blöjor och annat som barnen behövde. Barnen fick inte vård när de blev sjuka. Trots att kvinnan hade hjälp av advokat besvarades de flesta inlagorna inte alls och den turkiska konstitutionsdomstolen gav sitt svar tre och ett halvt år senare. Europadomstolen refererar en lång rad tidigare domar och inspektionsrapporter, bland annat från Europarådets kommitté mot tortyr som särskilt kritiserat Turkiet för att inte göra något åt de missförhållanden som påpekats tidigare. Europadomstolen fäller Turkiet för att ha brutit mot Europakonventionens artikel 3 om förbud mot omänsklig eller förnedrande behandling, artikel 13 om rätt till ett effektivt rättsmedel och artikel 5 om rätt till frihet och till domstolsprövning av förvarstagande.

Case of G.B. and Others v. Turkey, Application no. 4633/15 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Semester ingår inte i de arbetsvillkor som bedöms till sidans topp

En man som haft uppehållstillstånd på grund av arbete i flera år ansökte om permanent tillstånd. Då uppdagades att han fått semesterersättning var tredje månad istället för vid semestern och det var oklart hur många semesterdagar han tagit ut. Migrationsverket avslog därför ansökan, liksom senare migrationsdomstolen. Migrationsöverdomstolen påpekar att det som ska bedömas är anställningsvillkoren och deras nivå i förhållande till branschen. Dessa delar, som avtalas med arbetsgivaren, är något annat än de lagstadgade villkoren. Om en arbetstagare inte får sina rättigheter enligt semesterlagen är det något som arbetstagaren själv får bevaka och kan driva i domstol, på samma sätt som varje arbetstagare. Mannen är alltså inte i sämre situation än en svensk arbetstagare i motsvarande situation. Eftersom anställningsvillkoren är uppfyllda och det inte är en förutsättning för uppehållstillstånd att lagstadgade semesterförmåner utgått så beviljas mannen permanent uppehållstillstånd. Domen är vägledande.

Hämta domstolens referat för mål nr UM7549-18, MIG 2019:15 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat av domen (Extern länk)

Se även:

Asylrättscentrum 19-10-16: Chefsjuristen kommenterar: Arbetstillstånd även utan lagstadgade semesterförmåner (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Outnyttjat arbetstillstånd ska inte räknas vid förlängning till sidans topp

En man som sökt arbetstillstånd från sitt hemland beviljades arbets- och uppehållstillstånd för ett år. Firman hade inte kommit igång och därför kom han inte till Sverige vid det tillfället. Men tillståndet återkallades inte. Några månader efter att detta tillstånd löpt ut ansökte han på nytt, varvid det framgick att den tidigare perioden inte blivit av. Då mannen senast ansökte om förlängning hade han arbetat i tre år och sju månader, alltså mindre än de fyra år som krävs för permanentning. Samtidigt hade han haft tillstånd i mer än fyra år vilket utesluter förlängning med ytterligare tillfälligt tillstånd om det inte finns särskilda skäl. Därför fick han avslag, både från Migrationsverket och migrationsdomstol. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det tillstånd som gavs vid det andra tillfället inte var en förlängning eftersom mannen fortfarande befann sig i hemlandet. Det ska ses som en ny ansökan. Räknat från den periodens början har mannen nu endast haft tillstånd i tre år och nio månader. Han beviljas därför ytterligare ett tidsbegränsat tillstånd.

Hämta domen UM2636-19, Mig 2019:16 (Extern länk)

Se även:

Asylrättscentrum 19-10-17: Chefsjuristen kommenterar: Klargörande dom om förlängda arbetstillstånd (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190826:

Nämndeman sov under förhandling - nu måste migrationsdomstolen ta om målet till sidans topp

En person som sökt asyl på grund av olika typer av hot i hemlandet fick avslag och överklagade. Eftersom målet innebar en bedömning av mannens trovärdighet beviljade migrationsdomstolen muntlig förhandling. Även domstolen avslog, men en av nämndemännen var skiljaktig. Hon menade att mannen var trovärdig och i behov av skydd. Vid överklagan till Migrationsöverdomstolen anförde ombudet mannens skyddsbehov och vissa ömmande omständigheter, men yrkade också på att målet i sista hand skulle återförvisas till domstolen eftersom en nämndeman sovit under förhandlingen. Två av de närvarande vittnena vitsordade skriftligt att nämndemannen fallit i sömn flera gånger. Rättens ordförande uppgav att han inte hade sett att någon sov men Migrationsöverdomstolen tog fasta på uppgifterna och återförvisade ärendet med påpekande att domstolen ansett att det fanns behov av en muntlig förhandling. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190801:

Torterad i Benin under den förra regimen kan utvisas enligt FN:s tortyrkommitté till sidans topp

Ännu ett ärende har publicerats från vårsessionen med FN:s kommitté mot tortyr, CAT. En man från Benin som fängslats och torterats anklagad för delaktighet i ett kuppförsök mot den förre presidenten år 2012 hade inte fått asyl i Schweiz, bland annat för att han inte berättat om sexuella övergrepp från början. Schweiz anser det osannolikt att mannen skulle utsättas på nytt eftersom kuppmakaren som han anklagats för samröre med benådades 2014 och är president sedan 2016. Den behandling mannen behöver för tortyrskadorna kan fås i Benin enligt Schweiz. CAT instämmer i statens argumentation. En ledamot är dock skiljaktig. Han påpekar att det mannen är rädd för är att de maskerade män som utsatte honom kan vilja skada honom för att inte själva avslöjas. Han anser även att Schweiz inte har genomfört en ordentlig tortyrundersökning.

Hämta dokumentet, communication no 829 /2017, på franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr stoppar flera utlämningar till Turkiet till sidans topp

I föregående utgåva av Asylnytt refererades ett beslut från FN:s kommitté mot tortyr som innebar att Marocko inte får lämna ut en affärsman som ankagats för att tillhöra Hizmet-rörelsen i Turkiet (i notisen stod felaktigt "utvisning", men saken rörde utlämning på Turkiets begäran). Kommittén har därefter publicerat ytterligare två snarlika fall som innebär att en affärsman i livsmedelsbranschen och en asylsökande lärare, båda i Marocko, inte ska lämnas ut, trots att Turkiet har begärt dem utlämnade på grund av att de påstås tillhöra en terroristorganisation. Orsaken är den utbredda användningen av tortyr i Turkiet efter försöket till statskupp 2016. Marocko hävdade att utlämningen var tillåten eftersom terrorhandlingar är kriminella brott, inte politiska. Kommittén kritiserar domstolen i Marocko för att ha beslutat om utlämning utan att ha utrett risken för tortyr.

Hämta com nr 846/2017 om den andre affärsmannen, Elmas Ayden c. Maroc (Extern länk)

Hämta com nr 845/2017 om läraren, Mustafa Onder c. Maroc (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190721:

Migrationsverket om hur "utsikter till permanent uppehållstillstånd" ska bedömas till sidans topp

Den 20 juli förlängs den tillfälliga lagen med en förändring som innebär att fler skyddsbehövande får möjilghet till familjeåterförening. En förutsättning är att anknytningspersonen har "välgrundade utsikter för att beviljas ett permanent uppehållstillstånd". Enligt Migrationsverket kan bedömningen utgå från att den som har skyddsstatus troligen kommer att få permanent tillstånd i framtiden, dels för att de nuvarande reglerna är tillfälliga, dels för att skyddsstatusen kvarstår även när uppehållstillståndet löper ut och det är skyddsstatusen som grundar rätten till förlängning. Det som behöver prövas är om det finns skäl att anta att en skyddsstatus kommer att dras in. Det skulle kunna ske på grund av situationen i hemlandet (historiskt en ovanlig åtgärd) eller av individuella skäl. I sådana fall behöver handläggaren gå vidare och kontrollera om det ändå är troligt att personen kommer att få permanent uppehållstillstånd genom arbete eller genom att uppnå villkoren för varaktig bosättning enligt EU-regler. En första förutsättning för återförening är att personen har uppehållstillstånd, vilket innebär att beslut i ärendet inte kan fattas i perioden då ett tillstånd löpt ut och personen väntar på förlängning.

Hämta ställningstagandet SR 21/2019 (Extern länk)

Läs om fler nya rättsliga ställningstaganden, nedan under rubriken "Asylutredning och rättsprocedur"

 till innehållsförteckningen innehåll

Kommun ska ersättas för tiden under felaktig åldersuppskrivning till sidans topp

Lidköpings kommun har överklagat ett beslut från Migrationsverket om att neka ersättning för mottagande av ett ensamkommande barn. Pojken var placerad i kommunen men sedan han skrivits upp till vuxen ålder efter Migrationsverkets åldersbedömning har ersättning inte betalats ut. Pojkens ålder skrevs senare ned igen genom beslut av en migrationsdomstol. Kommunen vill nu ha ersättning för en mellanliggande period, men Migrationsverket hävdade att pojken skulle fortsatt betraktas som vuxen fram till domstolsbeslutet och ersättning enbart utgå från det datumet. Detta resonemang accepterar inte kammarrätten i Jönköping som påpekar att om pojken kunde göra sannolikt att han var under 18 ett visst datum talar det starkt för att Migrationsverkets åldersbedömning var felaktig och att han var underårig även dessförinnan. Den begärda ersättningen ska därför utgå. Domen kan överklagas. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Jönköping)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket uppdaterar flera ställningstaganden rörande sannolik identitet till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om sannolik identitet i asylärenden (som främst rör möjligheten att visa sannolik identitet genom muntlighet), ställningstagandet om kraven på klarlagd identitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd och slutligen ställningstagandet om utredning och prövning av identitet och medborgarskap samt hemvist och vanlig vistelseort i asylärenden. Uppdateringarna hänför sig till Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2019:1 i år, som klargör att upppehållstillstånd kan beviljas utan att personen gjort sin identitet sannolik om det av andra omständigheter framgår att personen riskerar förföljelse eller av andra skäl har ett skyddsbehov - och att detta kan konstateras oavsett om identiteten gjorts sannolik. Om skyddsbehovet är beroende av att den sökande är en specifik person krävs dock att identiteten görs sannolik. Bortsett från dessa tillägg med referenser är de nya ställningstagandena, SR 18, 19 och 20/2019, likalydande som de ersatta, RCI 08/2013, SR 07/2016 samt 22/2018. Det ställningstagande som främst påverkats är det första, som kunde tolkas som att sannolik identitet är ett villkor för asyl.

Hämta ställningstagandet om sannolik identitet i asylärenden, SR 18/2019 (Extern länk)

Hämta ställningstagandet om utredning och prövning av identitet, medborgarskap och hemvist i asylärenden, SR 19/2019 (Extern länk)

Hämta ställningstagandet om klarlagd identitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd, SR 20/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om vad som är "hot mot allmän ordning och säkerhet" vid anknytning till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vad som kan leda till att en person nekas uppehållstillstånd som anhörig på grund av "hot mot allmän ordning och säkerhet". Begreppet finns i EU-rätten och ska tolkas lika oavsett om det rör sig om skyddsgrundsdirektivet, familjeåterföreningsdirektivet, eller rörlighetsdirektivet. Uppehållstillstånd får inte nekas av allmänpreventiva skäl eller för att avskräcka andra utan det ska röra sig om personens eget beteende och utgöra ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen. Det kan röra sig om terrorism, inklusive medlemskap i terrororganisation, krigsförbrytelser och andra brott mot mänskligheten men även hot mot statens funktion (tex betalsystem) eller annan allvarlig brottslighet såsom narkotikabrott eller grovt vapenbrott. Även våldsbrott till exempel mot anknytningspersonen kan utgöra ett sådant hot. Varken tidigare domar eller att en person uteslutits från skydd innebär med automatik att personen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet men kan ses som indikation. En individuell bedömning ska göras och även en proportionalitetsbedömning av individens rätt till familjeliv.

För personer med skyddsstatus som befinner sig i Sverige krävs "tvingande hänsyn till nationell ordning och allmän säkerhet" för att neka uppehållstillstånd, dvs en högre ribba.

Hämta dokumentet SR 22/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Skyddsstatus skulle inte ha återkallats utan muntlighet till sidans topp

En man från Syrien som haft uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande ansökte om förlängning. I samband med detta fann Migrationsverket att mannen hade gift sig när hustrun var 13 år gammal och även haft sexuellt umgänge. Detta ska enligt Migrationsverket definieras som våldtäkt. Mannens skyddsstatus återkallades. Istället för förlängning fick han beslut om utvisning, dock med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder. Mannen överklagade och anförde att han och hustrun varit lyckligt gifta sedan 2005 och att äktenskapet ingicks i enlighet med hemlandets lagar, seder och traditioner. Han hävdade också, med hänvisning till HD, att brottet inte ska ses som grovt. Domstolen nekade muntlig förhandling och avslog överklagan utifrån Migrationsverkets argument. Migrationsöverdomstolen upphäver nu denna dom eftersom muntlig förhandling inte kan ses som obehövlig när beslutet har så stora rättsverkningar. Migrationsöverdomstolen påpekar att det är Migrationsverket som har bevisbördan för återkallelse och att migrationsdomstolens utredningsskyldighet är långtgående. Vad den sökande framfört kan inte utan vidare ses som obefogat. Målet återförvisas till migrationsdomstolen.

Hämta domen i mål nr UM 19410-18, från Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s tortyrkommitté förbjuder Sverige att utvisa tjetjen som riskerar blodshämnd till sidans topp

En man från Tjetjenien i Ryssland hade en kusin som var medlem i en rebellstyrka och som han hjälpte ibland med mat och kläder. Mannens hus stormades hus vid ett tillfälle utan att han blev gripen. Efter att kusinen dödat en polis i Groznyj attackerades mannen på nytt och han skadades. När han fick reda på att polismannens familj utkrävde blodshämnd försökte han åstadkomma medling. När detta inte gick flydde mannen med sina två barn. Migrationsverket fann berättelsen trovärdig och bedömde att mannen inte kunde återsändas till tjetjenska myndigheter. Men eftersom den ryska staten inte är ansvarig för förföljelsen ansågs mannen inte som flykting och han fick utvisningsbeslut med hänvisning till internflykt. Utvisningen slogs fast av de svenska domstolarna. Mannen har senare berättat om nya hot och visat dokument som visar att han är eftersökt. Sverige anser att tilläggen minskar hans trovärdighet. FN:s kommitté mot tortyr underkänner Sveriges utredning av hotet mot mannen och att dokument avfärdats. Kommittén anser (i likhet med UNHCR) att internflykt inte kan ses som en hållbar lösning för en person som riskerar tortyr av en ickestatlig aktör som staten inte har kontroll över. Slutsatsen blir att det skulle bryta mot konventionen mot tortyr att utvisa mannen och hans barn.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta dokumentet Communication No. 729/2016, I.A. v. Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr fördömer utvisning till Turkiet av terroristanklagad till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har förbjudit Marocko att genomföra en utlämning till Turkiet av en affärsman som anklagats för att tillhöra Hizmet-rörelsen och för att ha finansierat terrorism. Mannen hävdar att han som mr-aktivist anklagats av politiska skäl och att han riskerar tortyr. CAT går igenom situationen under rådande undantagstillstånd i Turkiet och den utbredda användningen av tortyr efter försöket till statskupp 2016. Kommittén kritiserar domstolen i Marocko för att ha förlitat sig på en överenskommelse med Turkiet och inte ha gjort en framtida riskbedömning. Ett annat påpekande är att risken för tortyr inte nämns specifikt som hinder för utlämning i marockansk lag.

Hämta doumentet Communication No. 827/2017, Ferhat Erdogan v. Morocco (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr publicerar fler fall från vårsessionen till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat en rad beslut från session 66 i april-maj 2019. Ett av besluten innebar att Sverige inte får utvisa en man från Tjetjenien som riskerar blodshämnd, ett annat att Marocko inte får utvisa en man som riskerar tortyr i Turkiet, se ovan.

De flesta fallen ansågs dock inte bryta mot konventionen. Ett rörde en nu fyraårig flicka som enligt anmälan riskerar att utsättas för könsstympning om hon utvisas till Elfenbenskusten. Modern hade tidigare sökt asyl i Nederländerna på flykt från ett tvångsäktenskap som bland annat inneburit att hon könsstympats som nittonåring. Hon fick avslag men då hon fött en dotter ansökte hon på nytt på grund av risken att dottern skulle könsstympas. Nederländska myndigheter ansåg dock att skyddet mot könsstympning i Elfenbenskusten är väl utbyggt och att risken är liten då flickans mamma är motståndare till sedvänjan. Samma bedömning gjorde CAT och motsatte sig inte utvisningen.

Två olika fall gällde personer som hävdade att de riskerade tortyr efter utvisning från Nederländerna till Rwanda, där de anklagats för delaktighet i folkmordet. De menade att de löpte extra risk genom sitt engagemang i oppositionen. CAT anser dock inte att de kunnat visa detta, bland annat eftersom utlämningar till Rwanda genomförs med internationell övervakning och fängelserna besöks regelbundet av internationella juristkommissionen bedömde CAT att utvisningarna inte bröt mot tortyrkonventionen.

De flesta publicerade ärenden har avslutats utan beslut för att personen inte kan nås, har fått uppehållstillstånd eller för att utvisningsbeslutet preskriberats.

Hämta beslutet om flickan, com No. 757/2016, M.J.S. v. The Netherlands (Extern länk)

Hämta beslutet om Rwanda, com No. 768/2016, J.M. v. The Netherlands (Extern länk)

Hämta beslutet om Rwanda, com No. 771/2016, J.I. v. The Netherlands (Extern länk)

Sök fler ärenden från mr-kommittéernas databas (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

29-åring som bott i Sverige sedan 5 års ålder har rätt till privatliv här enligt domstol till sidans topp

En man har vuxit upp i Sverige sedan 5 års ålder på grund av att hans far arbetat vid ett lärosäte med upprepade tillstånd. Han är nu 29 år gammal och har utbildat sig i Sverige och arbetar som kock. När han senast ansökte om förlängning hade han blivit för gammal för att på tillstånd för anknytning till fadern och sökte även på grund av den särskilda anknytningen till Sverige. Migrationsverket avslog och såg inget hinder mot att utvisa honom som vuxen. Migrationsverket bedömde att det inte heller fanns synnerligen ömmande omständigheter. Migrationsdomstolen gjorde samma bedömning i dessa avseenden men vägde även in Europakonventionens artikel om privatliv. Domstolen menade att en utvisning på ett oproportionerligt sätt skulle kränka mannens rätt till privatliv. I proportionalitetsbedömningen väger domstolen in bland annat att mannen inte själv beslutat att bosätta sig i Sverige. Anknytningen räknas som en synnerligen ömmande omständighet och mannen får permanent uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor förvaltningsrätten i Malmö och InfoTorg Juridik)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Mor får återförenas med barn trots att hon medgett deras resa till sidans topp

En familj från Eritrea skildes åt då pappan flydde och fick uppehållstillstånd i Sverige. Därefter fick barnen uppehållstillstånd på grund av anknytning till pappan, som nu är vårdnadshavare. Mamman lämnade sitt medgivande till att barnen fick lämna landet och bosätta sig med pappan. Därefter har mamman lämnat Eritrea och befinner sig i Sudan, där hon ansökt om återförening med familjen. Migrationsverket avslog med motivering att beroendeförhållandet brutits då kvinnan gett sitt medgivande. Mamman kan inte heller få tillstånd för umgänge med barnen eftersom hon uppgivit att hon avser att bo med familjen. Intyg från skola och psykiatri visar att barnen, 13, 11 och 8 år gamla, har mått dåligt av separationen från mamman. Det yngsta barnet har utvecklat svåra depressiva symtom som kan bli livshotande. Domstolen tar fasta på detta och att familjen inte kan återförenas eller upprätthålla kontakten genom besök varken i Eritrea eller Sudan. Domstolen jämför bl.a. med Migrationsöverdomstolens resonemang i ett snarlikt mål, Mig 208:33, och kommer fram till att de udda och ömmande omständigheterna gör att familjeåterförening ska beviljas. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Högsta Domstolen stoppar utlämning av affärsman till Kina till sidans topp

Högsta Domstolen har nu fattat beslut i ett omtalat ärende om utlämning av en affärsman till Kina. Kina hade begärt honom utlämnad för att lagföras i hemlandet för ekonomisk brottslighet. Högsta Domstolen har kommit fram till att det faktiskt finns sannolika skäl för att mannen begått brotten. Men han ska enligt domstolen ändå inte lämnas ut till Kina. Dels har han varit politiskt aktiv och riskerar förföljelse som oppositionell i Kina. Till följd av målet mot honom finns dessutom en verklig risk för att han skulle dömas till döden och utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Domstolen anser inte att det går att lita på en eventuell försäkran från Kina om hur mannen kommer att behandlas.

Läs mer om mål Ö 2479-19 på domstolarnas hemsida (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Bosnien/ Europadomstolen kritiserar Bosniens förvarstagande av syrier i åtta år till sidans topp

En man från Syrien som bott i Bosnien sedan början av 80-talet blev under kriget 1992-95 medlem av Mujahedin, då en del av armén för republiken Bosnien & Hercegovina. Efter fredsavtalet 1994 avväpnades Mujahedin och medlemmarna uppmanades lämna landet. Mannen blev dock kvar och fungerade som ledare för en salafistisk grupp. År 2007 fråntogs han sitt medborgarskap i Bosnien. 2008 placerades han i förvar som säkerhetsrisk, anklagad på en rad punkter, och vände sig redan då till Europadomstolen. År 2011 fick han beslut om utvisning. Europadomstolen förbjöd Bosnien att utvisa mannen till Syrien och slog fast att de första åren i förvar utan utvisningsbeslut bröt mot konventionen. Mannen hölls dock kvar. Upprepade överklaganden avslogs, medan bosniska myndigheter vartefter ställde frågan till mer än 50 länder, inklusive Syrien, om att ta emot honom. År 2016 släpptes han och ställdes under uppsikt, på grund av att en lagändring gjorde verkställighetsförvar mer än 18 månader olagligt. Det aktuella målet i Europadomstolen gäller förvarstagandet efter 2012. En del av denna tid fördömer domstolen åter som brott mot Europakonventionens artikel 5. Mannen hävdade också att han inte fått möjlighet att försvara sig mot säkerhetspolisens anklagelser, men detta håller domstolen inte med om.

Application no. 10112/16, case of Al Husin v. Bosnia and Herzegovina (no. 2) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Lång karens till medborgarskap för medlem i terrorgrupp till sidans topp

En person som arbetat för organisationen Mungiki i Kenya under åren 1995-2004 men som lämnat organisationen och numera har uppehållstillstånd i Sverige sökte medborgarskap. Enligt ett regeringsbeslut från 2004 ska en person som varit verksam i en organisation som utfört systematiska, omfattande och grova övergrepp såsom tortyr, mord och utomrättsliga avrättningar inte kunna bli svensk medborgare förrän efter ca 25 år. Mannen hade arbetat som ordningsvakt vid busshållplatser och hävdade att han inte visste något om Mungikis övriga verksamhet, och att han lämnat när Mungiki förklarats olaglig. Dessutom har medlemmarna numera beviljats amnesti i Kenya. Men eftersom Mungikis verksamhet bland annat bestått i att med maffialiknande metoder kräva in pengar inom transportsektorn måste mannen ha känt till metoderna, enligt Migrationsverket. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att de femton år som gått inte är tillräckligt lång tid för att kravet på hederligt levnadssätt ska vara uppfyllt. Ansökan om medborgarskap avslogs. Domen är vägledande.

Hämta domstolens referat i mål UM 10872-18, Mig 2019:11 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190620:

Europadomstolen prickar Moldavien för snabbutvisning av lärare till Turkiet till sidans topp

Målet gäller fem lärare som arbetade på en privatskola i Moldavien, en av dem sedan ett par år och de övriga sedan 90-talet. Alla hade uppehållstillstånd och hade familj i Moldavien. Efter kuppförsöket i Turkiet 2016 begärde Turkiets premiärminister att skolan skulle stängas på grund av koppling till Gülen-rörelsen. Rektorn greps av moldavisk säkerhetstjänst anklagad för att stödja terrorism, men undersökningen lades ner. De fem lärarna ansökte i samband med gripandet om asyl. De begärde också att få veta om de anklagades för något, och fick besked om att det inte fanns några anklagelser. Trots detta greps de några månader senare utan förvarning och fördes till Turkiet. Några dagar senare fick deras advokater och familjer veta att asylansökningarna avslagits. Visserligen bedömdes de som flyktingar beroende på riskerna de löpte i Turkiet men utvisades för att de ansågs som säkerhetsrisker i Moldavien. Männen fängslades omedelbart i Turkiet. Deras advokater tilläts inte överklaga beslutet eftersom överklagandet inte undertecknats av de sökande. Europadomstolen dömer ut både fängslandet och den plötsliga utvisningen utan möljighet att överklaga som stridande mot moldavisk lag och mot konventionen, artiklarna 5 och 8.

Application no. 42305/18, Ozdil and Others v. the Republic of Moldova (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Att döttrarna könsstympats hindrar inte flyktingstatus till sidans topp

En kvinna från Jemen sökte asyl med make och barn. Det framkom att döttrarna könsstympats i hemlandet av släktingar. Kvinnan hade inte själv utfört ingreppen, men Migrationsverket ansåg att hon kunde förhindrat dem och att detta är ett grovt ickepolitiskt brott. Därför fick kvinnan inte flyktingstatus som den övriga familjen. Hon fick dock tidsbegränsat tillstånd på grund av anknytning till barnen. Migrationsdomstolen avslog överklagan utan muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det är synen på brottet i internationellt perspektiv som ska gälla, inte hemlandets lag. Könsstympning betraktas i Sverige som allvarlig misshandel. Svensk domstol är behörig att döma då flickor förs utomlands från Sverige för att ingreppet ska utföras. Däremot är det enligt lagens förarbeten inte rimligt att asylsökande föräldrar skulle åtalas för att barnen könsstympats enligt hemlandets traditioner innan de kom till Sverige. Ett brott som inte skulle åtalas i Sverige bör, med hänsyn till den restriktivitet som gäller för uteslutning från flyktingstatus inte betraktas som grovt i den här bemärkelsen. Därför beviljar Migrationsöverdomstolen flyktingstatusförklaring. Domen är vägledande-

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referatet i mål UM 14584-18, Mig 2019:10 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Eritrea: Värnpliktig vakt utesluts från skyddsstatus till sidans topp

En kvinna som sökte asyl i Sverige hade varit placerad som vakt på en polisstation under sin nationaltjänstgöring i Eritrea. Hennes uppgift var att hindra gripna personer från att fly. Polisstationen är ökänd för hårda metoder och kvinnan berättade själv att hon sett tortyr. Hon hade inte valt arbetet och skulle bestraffas om hon vägrade. Hon flydde efter att ha vägrat skjuta mot en rymiing och tog sig ut ur landet med hjälp av släktingar. Hon hade dessförinnan haft permissioner och återvänt till tjänsten. Vid ett tillfälle hade hon återvänt försenad trots att hon kunde straffas. Migrationsverket ansåg därför att hon kunde ha flytt tidigare och att hon bidragit till att brotten kunde begås. Eftersom hon var medansvarig uteslöts hon från skydd och fick utvisningsbeslut. Hon fick ändå tidsbegränsat tillstånd på grund av risken för förföljelse i Eritrea, som utgör verkställighetshinder. Migrationsdomstolen upphävde beslutet och beviljade flyktingstatus med motivering att kvinnan utfört uppgifterna under tvång förenat med allvarliga sanktioner. Men Migrationsöverdomstolen slår nu fast att kvinnan ska uteslutas, efter en genomgång av internationell praxis. Kvinnan har ett individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts på polisstationen eftersom hon inte tagit möjligheten att lämna tjänsten tidigare på samma sätt som hon till slut gjorde.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referatet i mål UM 17559-18, Mig 2019:9 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190610:

Migrationsöverdomstolen: Polisens avvisning skulle ha prövats av Migrationsverket till sidans topp

Den normala gången då polismyndigheten beslutar att en utlänning ska avvisas är att beslutet kan överklagas till Migrationsverket och därefter till Migrationsdomstol som sista instans. Undantag gäller om polisen samtidigt beslutat om att upphäva en Schengenvisering. Detta överklagas direkt till migrationsdomstol och kan överklagas vidare till Migrationsöverdomstolen. I det fall som målet gäller var det Migrationsverket som fattat beslut om att upphäva viseringen, men Migrationsverket lämnade ändå överklagandet av polisens beslut om avvisning direkt vidare till domstol. Migrationsöverdomstolen slår fast att Migrationsverket borde ha prövat ärendet. Migrationsöverdomstolen prövar dock inte avvisningsbeslutet i sak, eftersom migrationsdomstolens beslut i ärenden som polisen prövat i första instans inte får överklagas. Domen är vägledande.

Hämta referat i mål UM 21599-18, MIG 2019:8 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Småbarnsfamilj splittrad mellan Italien och Sverige får inte stöd av Europadomstolen till sidans topp

Målet gäller en somalier som har asyl i Italien och hans hustru som bor i Sverige med parets två barn. Mannen sökte asyl i Sverige 2009 men fick avslag enligt Dublinförordningen. När han försökte en andra gång i Sverige 2012 anförde han anknytning till sin hustru och deras gemensamma barn. Det hölls emot mannen att identitetsuppgifterna skiftat vid de olika ansökningarna. Efter att än en gång ha förts till Italien ansökte mannen därifrån. Ansökan avslogs eftersom mannens identitet inte kunde styrkas. Bevislättnad kunde inte tillämpas eftersom paret inte bott ihop i hemlandet. Ytterligare en ansökan, nu omfattande anknytning även till parets andra barn. avslogs på samma grund trots att DNA-test visat med 99.999% sannolikhet att paret är föräldrar till barnen. Europadomstolen finner att Sveriges beslut inkränktar på mannens rätt till familijeliv. Men domstolens bedömning blir ändå att detta är proportionerligt i förhållande till statens rätt att kontrollera invandringen. Domstolen lägger stor vikt vid att familjen bildades då mannen befann sig illegalt i Sverige och paret måste ha vetat att familjelivet inte kunde upprätthållas lagligt. Dessutom bor båda i EU-länder och har möjlighet att resa till varandra.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Application no. 23270/16, Said Mohamed ABOKAR against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen fäller än en gång Ryssland för deportation till Uzbekistan till sidans topp

Målet gäller en person som i Uzbekistan blivit anklagad för att ha tillhört en extrem islamistisk organisation. Han tog sig till Ryssland men blev åtalad för att ha tagit sig in illegalt i Ryssland och för tillhörighet till en extremistorganisation. Strax innan han skulle friges ansökte han om asyl men detta avslogs. Fängslad inför verkställighet vände sig mannen till Europadomstolen som den 28 juni 2016 uppmanade Ryssland att ställa in utvisningen i väntan på domstolens prövning. Trots detta verkställdes deportationen den 1 juli. Utvisningen verkställdes med normala offentliga rutiner, till skilllnad från några tidigare fall där personerna kidnappats och förts till Uzbekistan troligen med myndigheternas goda minne, men utomrättsligt. Europadomstolens anser fortfarande att personer som anklagats för extremism i Uzbekistan löper stor risk för tortyr. Genom ombud i Uzbekistan har mannen förmedlat att han behandlats illa och försökt begå självmord efter utvisningen. I en enhällig dom slår Europadomstolen fast att Ryssland har brutit mot flera artiklar i konventionen och ska betala 20.000 Euro till den utvisade mannen samt 5.000 Euro till advokaterna.

Application no. 36321/16, case of O.O. v. Russia (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Den som nekas flyktingstatus kan ändå vara konventionsflykting till sidans topp

EU-domstolen har behandlat tre ärenden överlämnade från domstolar i Belgien och Tjeckien, rörande personer som hade flyktingskäl enligt flyktingkonventionen, men som fråntagits eller nekats flyktingstatus. Detta hade skett i enlighet med uteslutanderegler i EU:s skyddsgrundsdirektiv. Frågorna gällde om direktivet stämmer överens med konventionen. Konventionen tillåter utvisning av en flykting på vissa grunder, men personen är fortfarande flykting. EU-domstolen slår fast att EU-direktivet bygger på konventionen och båda ska tillämpas. En person som är flykting enligt konventionen är fortfarande flykting även om personen inte beviljas "flyktingstatus" enligt direktivets definition. Detta kan leda till att personen inte tillerkänns vissa rättigheter enligt direktivet, men har ändå de grundläggande rättigheter som följer av flyktingkonventionen. Samtidigt måste direktivet tillämpas i enlighet med EU:s rättighetsstadga som innehåller ett absolut förbud mot utvisning som kan leda till tortyr eller liknande. Det kan därmed inträffa att skyddet blir starkare under direktivet än under flyktingkonventionen.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen på svenska och andra språk (Extern länk)

ECRE referat 19-05-17: Refugees who committed crimes cannot be automatically returned (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Lifos: Förtydligande om verkställighetshinder i ställningstagande om apatiska barn till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande angående hälsotillstånd och vårdmöjligheter som grund för uppehållstillstånd för barn och barnfamiljer med särskilt fokus på devitaliserade barn. Ställningstagandets slutsats är liksom tidigare att utrymmet för att ge uppehållstillstånd grundat endast på ett devitaliserat tillstånd hos ett barn har blivit kraftigt begränsat sedan den tillfälliga lagen trädde i kraft. Detta beror på att tillstånd enligt Utlänningslagens paragraf om ömmande omständigheter (5:6) nu bara får beviljas om en utvisning skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Det som justerats i ställningstagandet är att styckena om villkoren för uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder har förtydligats. I den paragraf som berör medicinska verkställighetshinder som uppstått efter avslag (12:18) finns inte någon skrivning om att hinder bara skulle kunna föreligga om utvisningen skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Ribban har i praktiken ändå blivit högre eftersom det för verkställighetshinder krävs nya omständigheter utöver de som prövats i grundärendet - där det skärpta villkoret har ingått. Men om det finns nya omständigheter som inte prövats tidigare så behöver dessa inte uppfylla kravet om brott mot internationellt åtagande för att kunna leda till uppehållstillstånd.

Hämta ställningstagande SR 17/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Adopterat barn får uppehållstillstånd i domstol trots tveksamhet till sidans topp

En 13-årig pojke som bor hos sin mamma i Mongoliet adopterades av sin moster, som är bosatt i Sverige. Pojkens mamman höll på att bli blind och kunde inte ta hand om honom. Han blev istället som en förälder. Adoptionen som gjordes i Mongoliet bedömdes giltig i Sverige. Huvudregeln är att adopterade likställs med biologiska barn, varför pojken skulle ha rätt att få uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket avslog ändå med motivering bl.a. att adoptionen inte gjorts för att befästa en förälder-barn-relation utan för att pojken skulle få det bättre i Sverige. Migrationsdomstolen anser att det finns tecken på skenförhållande men den sammantagna bedömningen blir att Migrationsverket inte gjort sannolikt att adoptionen ägt rum uteslutande för att ge uppehållstillstånd. Domstolen påpekar att utrymmet för att att vägra adopterade barn uppehållstillstånd är mycket begränsat. Domen är inte vägledande. /Asylnytt: Observera att vid adoption som sker i Sverige tas yttrande in från Migrationsverket redan i adoptionsprocessen och ett misstänkt skenförhållande kan leda till att adoptionen avslås./ (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om hur intjänandetiden för permanent arbetstillstånd beräknas till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om beräkningen av sammanlagd tillståndstid för arbetstillstånd. Det handlar om personer som har haft tidsbegränsade uppehållstillstånd för arbete och efter fyra års tillstånd vill ansöka om permanent tillstånd. Situationen kan i enstaka fall uppstå även när en asylsökande byter spår efter avslag i asylärendet och tidigare har haft arbetstillstånd. Huvudregeln är att permanent uppehållstillstånd kan beviljas då personen haft arbetstillstånd under fyra av sju år. Om personen vid den tidpunkten inte uppfyller kraven för permanent tillstånd krävs särskilda skäl för att få nytt tidsbegränsat tillstånd. De sammanlagda tillfälliga tillstånden får inte vara mer än sex år. Beräkningen sker normalt vid beslutstillfället, men i vissa fall kan sjuårsperioden räknas från ansökningsdatum, till exempel vid en onormalt utdragen handläggningstid. Det rättsliga ställningstagandet slår fast att samma principer ska gälla även om personen varit utrest från Sverige under sjuårsperioden. Om det har gått så lång tid att personen inte längre har fyra års arbetstillstånd de senaste sju åren räknat från beslutsdatum så kan tidsbegränsat arbetstillstånd beviljas på nytt.

Hämta ställningstagandet SR 16/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Arbetstillstånd efter utvisning ska inte bedömas som förlängning till sidans topp

En man som haft arbetstillstånd i Sverige ansökte om nytt tillstånd hos en annan arbetsgivare. Migrationsverket avslog ansökan på grund av att den tidigare arbetsgivaren inte hade tecknat de försäkringar som krävs under hela anställningstiden. Avslaget förenades med beslut om utvisning. Efter att detta beslut vunnit laga kraft lämnade mannen Sverige och ansökte ett par månader senare om arbetstillstånd från utlandet. Migrationsverket bedömde även denna ansökan som en förlängningsansökan med argumentet att det skulle vara orimligt om en sökande kunde kringgå bestämmelserna genom att lämna Sverige en kort tid. Ansökan avslogs med samma motivering som tidigare. Migrationsdomstolen däremot bedömer ansökan som en ny ansökan utan att väga in förhållandena under tidigare anställning. Målet återförvisas till Migrationsverket. Beslutet är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

En veckas träning med Al Shabaab hindrar inte medborgarskap enligt domstol till sidans topp

En ung man som sökte asyl uppgav att han blivit tvångsrekryterad av den terroristklassade organisationen Al Shabaab i Somalia den 18 oktober 2009. Han deltog i träning men lämnade organisationen den 25 oktober. Uppgifterna har inte ändrats. Mannen fick asyl och har nu varit bosatt så länge i Sverige att han kunde ansöka om medborgarskap. Migrationsverket nekade medborgarskap med motivering att det är känt att Al Shabaabs verksamhet innefattar grova övergrepp som tortyr, mord och utomrättsliga avrättningar. Regeringen har uttalat att den som varit verksam eller haft inflytande över en sådan organisation inte bör beviljas medborgarskap förrän efter 25 år. Migrationsdomstolen däremot anser att begreppet "verksam" inte kan vidgas till att omfatta vad som helst med koppling till organisationen. Migrationsverket har inte ifrågasatt att mannen lämnat lägret efter en vecka. Det är enligt domstolen orimligt att begära att mannen ska bevisa att han försökt förhindra att utsättas för tvånget att delta. Mannen beviljas medborgarskap. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190517:

Migrationsöverdomstolen: Domstol får inte avskriva för att personen lämnat Sverige till sidans topp

En person fick avslag på sin asylansökan av Migrationsverket och överklagade. Innan domstolen fattat beslut lämnade han Sverige och sökte asyl i Tyskland. Där fick han beslut om överföring till Sverige i enlighet med Dublinförordningen. Trots detta avskrev domstolen ärendet. Enligt domstolen hade personen agerat av egen fri vilja och verkställt sig själv vilket måste ses som att han återkallat asylansökan. Detta synsätt avfärdas nu av Migrationsöverdomstolen. Migrationsöverdomstolen påpekar att en avskrivning får betydande rättsverkan eftersom det innebär att utvisningsbeslutet vinner laga kraft (till skillnad från om personen lämnar Sverige innan Migrationsverket fattat beslut). Att ha lämnat landet kan enligt Migrationsöverdomstolen inte i sig innebära att en person som överklagat inte har rätt till prövning. Däremot kan det påverka beslutet. Domstolen borde alltså ha behandlat ärendet. Migrationsöverdomstolen fattade även beslut i det enskilda ärendet. Eftersom personen inte återkommit och Sveriges ansvar enligt Dublinförordningen nu löpt ut så återförvisades ärendet inte till domstolen utan Migrationsöverdomstolen avslog överklagan.

Hämta domstolens referat i mål UM 12342-18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Prövningstillstånd: Borde en konvertit ha berättat om konversionen före dopet? till sidans topp

En man från Afghanistan berättade i en anmälan om verkställighetshinder att han blivit kristen. Av ansökan framgick att han funderat över religionen redan i hemlandet och närmat sig kristendomen under lång tid. Han döptes dock först efter slutligt avslag och religionsskäl fanns inte med i grundärendet. Enligt Migrationsverket finns ingen förklaring till varför han inte berättat mer om sin religiösa övertygelse och därför har han inte "gjort antagligt" de nya omständigheterna. Migrationsdomstolen däremot ansåg att mannen gjort antagligt att det finns skyddsgrundande omständigheter, men eftersom det inte finns "giltig ursäkt" för att han inte åberopat omständigheterna tidigare beviljades inte ny prövning. Migrationsöverdomstolen kommer nu att pröva frågan om "giltig ursäkt". I en dom nyligen återförvisades ett ärende av Migrationsöverdomstolen i en liknande situation, men fallen skiljer sig. i det tidigare fallet hade migrationsdomstolen bedömt att det fanns "skälig anledning att anta" att personen löpte en skyddsgrundande risk. Med detta högre beviskrav behövs enligt Migrationsöverdomstolen ingen giltig ursäkt för att bevilja en ny prövning. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Prövningstillstånd om hur förvarstidens längd ska räknas efter försök att verkställa till sidans topp

Som rapporterades i Asylnytt 19-02-19 har Migrationsverket och Polisen olika uppfattning om hur förvarstiden ska räknas efter att polisen gjort ett misslyckat försök att verkställa utvisningen av en förvarstagen person. Migrationsverket anser att förvarstiden ska slås ihop och fortsätta räknas från tidigare förvarsbeslut. Polisen anser att förvarstiden ska räknas om från noll, eftersom personen däremellan lämnat landet. Hur tiden räknas påverkar dels när personen kan få en muntlig förhandling om förvar igen och hur länge förvarstagandet kan pågå. Maximal tid för verkställighetsförvar är tolv månader, men om tiden nollställs kan den sammanlagda tiden bli längre. Ett ärende av det här slaget har nu beviljats prövningstillstånd av Migrationsöverdomstolen.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Från Libyen/ Migrationsverket justerar bedömning av situationen i Libyen till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en kortfattad rättslig kommentar om utvecklingen i Libyen. Säkerhetsläget beroende på striderna mellan trupperna under Khalifa Haftar och regimen anses osäkert. Parterna är ungefär jämstarka enligt kommentaren varför det kan bli en allvarlig eskalering. Den rättsliga bedömningen skiljer sig ändå inte från föregående (SR 34/2017), nämligen att det råder en inre väpnad konflikt men inte med så urskillningslöst våld att alla och envar anses som skyddsbehövande. Rättschefen lägger dock till att "Mot bakgrund av den allvarliga säkerhetssituationen ställs ett lågt krav på den sökandes individuella utsatthet för att ett skyddsbehov ska anses föreligga."

Hämta dokumentet, SR 15/2019 (Extern länk)

Hämta det utförligare rättsliga ställningstagandet, SR 34/2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

JO kritiserar Migrationsverkets sätt att hantera asylsökandes pengar efter avslag till sidans topp

JO har behandlat två ärenden som gäller Migrationsverkets rutiner då ett konto för bistånd enligt LMA-lagen ska avslutas. De asylsökande hade haft uttagskort hos ICA-banken. Migrationsverket hade, helt enligt sina rutiner, meddelat innehavarna att biståndet skulle upphöra och samma dag fört över resterande pengar till ett avslutningskonto, som endast verket förfogar över. Personerna gavs ingen tid att ta ut pengarna. När transaktionen bokförts efter några dagar kan pengarna betalas tillbaka kontant eller sättas in på annat konto. I båda fallen hade personerna fått felaktig information om möjligheten att få ut pengarna. I ett fall skedde utbetalning efter tre veckor, i det andra först efter fem månader. Migrationsverket försvarar rutinen med att pengarna strängt taget inte förts över till de asylsökande förrän de tas ut. JO skriver om förfarandet att det "innebär enligt min mening ett kringgående av det regelverk som lagstiftaren beslutat och ett utnyttjande av de asylsökandes utsatta ställning." JO förutsätter att Migrationsverket "säkerställer att det inte förekommer att verket, utan att det finns stöd för det, förfogar över medel som beviljats en asylsökande och satts in på det kort han eller hon tilldelats".

Läs sammanfattning och hämta beslutet 4987-2018 (Extern länk)

Direktlänk till beslutet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Prövningstillstånd: Ingår det i ombuds uppdrag att överklaga handläggningstid? till sidans topp

När en person hade väntat tre år utan att få ett första beslut i sitt asylärende, yrkade det offentliga biträdet att ärendet skulle avgöras. Domstol förelade Migrationsverket att avgöra ärendet skyndsamt. Men ombudet fick inte ersättning för tiden han lagt ner på detta. Migrationsöverdomstolen ska nu pröva om arbetsuppgiften ingår i det offentliga biträdets uppdrag. (Källor Infotorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: God man är inte vårdnadshavare - offentligt biträde behövs till sidans topp

Ett ensamkommande barn hade fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande men överklagade för att få flyktingstatus. Migrationsdomstolen ansåg att det inte behövdes något offentligt biträde eftersom den sökande hade en god man. Men en god man är inte vårdnadshavare. Ensamkommande barn som saknar vårdnadshavare i Sverige har rätt till offentligt biträde även i statusärenden. Det finns inget krav på juridisk utbildning för att bli god man. Därför fanns inte grund för att avslå begäran, enligt Migrationsöverdomstolen.

Läs längre referat av Migrationsverket och hämta domstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om hanteringen av flera ansökningar om uppehållstillstånd samtidigt till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vad som ska ske då någon kommer in med en ny ansökan om uppehållstillstånd trots att en process pågår eller då personen redan har ett uppehållstillstånd. Huvudprincipen är att "saken" är uppehållstillstånd även om det kan ges på olika grunder. Om en ny ansökan kommer in medan Migrationsverket behandlar ärendet så slås ansökningarna ihop. Om domstolen börjat pröva ärendet så kan inte Migrationsverket ta upp det, bara meddela domstolen att ansökan med nya skäl inkommit. Om personen redan har uppehållstillstånd för den tid ansökan gäller så kan saken bara prövas om det skulle finnas skäl att återkalla det pågående tillståndet. Frågan om skyddsstatus kan dock alltid prövas, dvs den som fått uppehållstillstånd på någon annan grund kan ändå ansöka om flyktingstatus eller alternativ skyddsstatus.

En ansökan som kommer in medan domstol prövar om en ansökan om ny prövning av skyddsbehov ska beviljas (enligt UtlL 12:19) kan tas upp av Migrationsverket om den nya ansökan görs enligt UtlL 12:18, till exempel praktiska eller medicinska hinder. Men om en ny prövning eniigt 12:19 beviljats och pågår i domstol kan inga nya omständigheter behandlas av Migrationsverket. Ställningstagandet innehåller fler resonemang om en rad speciella situationer och i vilken ordning olika skäl ska prövas.

Hämta ställningstagandet, SR 13/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Hotad kvinnlig journalist från Pakistan fick inte prövning i FN:s tortyrkommitté till sidans topp

Ärendet gäller en journalist som arbetade på en engelskspråkig modetidning i Pakistan, som ofta kom i konflikt med konservativa krafter. Journalisten hotades bland annat med att hennes ansikte skulle förstöras, då hon framträtt med bild. Hotelserna upprepades och när de även drabbade kvinnans föräldrar lämnade hon Pakistan för att studera i Kanada. Efter studietiden sökte hon asyl. Hon fick avslag eftersom hon inte hade lagt fram bevis för händelserna och inte heller kunde visa att hon sökt skydd av myndigheterna i hemlandet. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, bad Kanada att ställa in utvisningen tills vidare men har nu lagt ner ärendet utan sakprövning. Orsaken är att kvinnan skulle ha kunnat få deportationen prövad i en extraordinär process (närmast motsvarande att åberopa verkställighetshinder). En ledamot i kommittén var skiljaktig och har i en utförlig reservation förklarat att proceduren att begära en "pre-removal risk assessment" inte kan påbörjas förrän ett år efter slutligt avslag och den kräver dessutom att det finns nya omständigheter.

Hämta beslutet i Com No. 784/2016, F.K.A. v Canada (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Prövningstillstånd: Kan försörjningskrav uppfyllas med tidsbegränsat arbete? till sidans topp

En person ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin man som bor i Sverige. Mannen har en tillräckligt stor lägenhet och lönen är tillräcklig för att uppfylla försörjningskravet. Mannen har haft jobbet sedan 2016, men har fortfarande tidsbegränsad anställning som har förlängts. Hustrun fick avslag på grund av att mannen inte har fast arbete. Lagen innehåller inte krav på permanent arbete, men Migrationsverket ansåg att försörjningskravet är "framåtsyftande". Överklagan avslogs. Nu har Migrationsöverdomstolen beviiljat prövningstillstånd. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Storbritannien fälls av Europadomstolen för förvarstagande som borde avslutats till sidans topp

Saken gäller en kvinna som kom illegalt till Storbritannien och kom att fängslas ett år på grund av ett brott. Efter att straffet avtjänats hölls hon i förvar för utvisning i nästan tre år. Efter ungefär ett och ett halvt år klagade hon till Europadomstolen första gången. Domstolen prickade då Storbritannien för en del av den utdragna tiden. Kvinnan fick senare nytt beslut om verkställighet av utvisningen vilket liksom förvarstagandet överklagades bl.a. med hänvisning till läkarintyg om hennes posttraumatiska stressyndrom, bristen på behandling i förvaret mm. Därefter har begäran om omprövning lämnats in en lång rad gånger, de senaste fem månaderna med bilagda läkarintyg, inlagor som av allt att döma behandlades högst summariskt. Därefter släpptes hon fri mot borgen. Det sista årets förvarstagande prövades i en inhemsk domstolsprocedur som inte avslutades förrän 2016, till kvinnans nackdel. Europadomstolen slår nu fast att förvarstagandet de senaste fyra månaderna var olagligt, vilket även den brittiska domstolen hade kommit fram till. Europadomstolen dömer även med fem röster mot två Storbritannien att betala kvinnan skadestånd.

Hämta domen 62824/16, V.M. v. the United Kingdom (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Rättsligt ställningstagande om återkallande av ansökan och förnyad ansökan till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt ställningstagande om vad som sker när någon återkallar en ansökan om uppehållstillstånd och om personen ångrar sig. Om en ansökan återkallas avskrivs den och personen får ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Till skillnad mot beskrivningen i det tidigare ställningstagandet ska Migrationsverket inte förordna om omedelbar verkställighet. I sak gör det ingen större skillnad eftersom en person som inte är asylsökande ändå kan verkställas utan att invänta överklagande. Normalt ska en tidsfrist för frivilligt återvändande ges och under den tiden kan avvisning/utvisning inte verkställas med tvång, även om återvändandearbetet kan påbörjas. Återreseförbud ges om tidsfristen överskrids eller om ingen tidsfrist har getts. Om personen ångrar sig innan beslutet om avskrivning och avvisning/utvisning vunnit laga kraft ska Migrationsverket ta upp saken till omprövning och upphäva besluten. Därefter påbörjas en ny utredning som i ett grundärende. En nyhet jämfört med föregående ställningstagande är att om den sökande har uttryckt sig som att hen överklagar måste ärendet lämnas över till domstol för beslut om upphävning och återförvisning innan Migrationsverket kan återuppta prövningen. I fall ärendet avskrivits efter att besluten vunnit laga kraft så kommer en ny ansökan från en person som ångrat sig att behandlas som en fråga om verkställighetshinder. Ny prövning ska beviljas, men denna är begränsad till frågor om skyddsbehov.

Hämta ställningstagandet SR 10/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Kafala är inte lika med adoption men kan ändå ge rätt till familjeliv enligt EU-domstolen till sidans topp

I Asylnytt 19-03-02 refererades förslaget från EU-domstolens generaladvokat om ett par i Storbritannien som fått ansvaret för ett föräldralöst barn genom kafala-systemet som finns i många länder. Kafala ger inte en föräldra-barn-relation som adoption, men de vuxna åtar sig att ta hand om och fostra barnet till vuxen ålder. Paret ansökte om att barnet skulle få resa från Algeriet till dem på samma villkor som ett adopterat barn. En domstol i Storbritannien bad om förhandsavgörande från EU-domstolen. EU-domstolen har nu lämnat ett förhandsavgörande liknande generaladvokatens förslag. Det innebär att kafala inte kan jämställas med adoption. Barnet blir inte släkt i rakt nedstigande led vilket skulle ha gett automatisk rätt till återförening. Men barnet ska ändå räknas som en övrig familjemedlem. Därför ska staten efter att ha utrett omständigheterna underlätta inresa och vistelse särskilt med hänsyn till barnets bästa. Eventuella risker för barnet ska vägas in men det får inte förutsättas att det finns en sådan risk enbart för att vårdnadshavare utsetts enligt kafala-systemet. Om det framgår efter utredningen att barn och vårdnadshavare kommer att utöva familjeliv innebär respekten för familijeliv och barnets bästa till att barnet ska beviljas inresa.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen C-129/18 i sin helhet, svenska eller annat språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr-överdomstolen: "Giltig ursäkt" krävs inte vid absolut förbud mot verkställighet till sidans topp

En person från Afghanistan som konverterat till kristendomen anförde verkställighetshinder efter slutligt avslag. Migrationsverket beviljade inte ny prövning. Migrationsdomstolen i Göteborg konstaterade att omständigheten var ny och dessutom innebar "skälig anledning att anta" att han löper risk enligt Utlänningslagens 12 kap. 1 § (dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning) eller riskerar förföljelse. Men personen hade besökt gudstjänster, blivit döpt och gått en kurs om kristendom medan grundärendet pågick. Det fanns enligt migrationsdomstolen ingen giltig ursäkt varför konversionen inte togs upp förrän i ett ärende om verkställighetshinder. Migrationsöverdomstolen påpekar att Utlänningslagens 12 kap. 1 § liksom Europakonventionens motsvarande artikel 3 innebär ett absolut förbud mot utvisning. Dessutom ska en ny prövning på grund av verkställighetshinder enligt Utlänningslagen beviljas om det "kan antas" (ett lägre beviskrav) att det finns ett sådant hinder eller risk för förföljelse - detta under förutsättning att det är en omständighet som inte prövats tidigare och att det finns en giltig ursäkt varför det inte skett. Enligt Migrationsöverdomstolen behöver dessa villkor inte uppfyllas om det finns "skälig anledning att anta" att personen löper en risk enligt 12 kap. 1 §. Därför beviljas mannen en ny prövning och ärendet återförvisas till Migrationsverket. Domen är vägledande - men observera att kravet på giltig ursäkt finns kvar om myndigheten inte bedömer risken så stark som i detta ärende.

Hämta domstolens referat av mål UM 12194-18, MIG 2019:5 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: inget verkställighetshinder före preskription för bidooner till sidans topp

Målet gäller en familj från Kuwait som hävdar att de är oregistrerade statslösa bidooner. Svårigheterna att verkställa utvisning av statslösa bidooner är välkända. Migrationsverket har sedan 2012 fört en dialog med Kuwait utan framgång. Bidooner som är registrerade och har så kallade artikel 17-pass ska dock kunna återvända. Migrationsverket anser att familjemedlemmarna inte lämnat tillförlitliga uppgifter om hur de lämnade Kuwait eller att de inte är registrerade. Frågan inför Migrationsöverdomstolen är om verkställighetshindret kan vägas in redan i grundärendet (då av naturliga skäl inget verkställighetsförsök har gjorts) och ge uppehållstillstånd av ömmande skäl. Familjens ombud har påpekat att när ärendet preskriberas kommer barnen att ha vistats i Sverige i ca sju år. Men Migrationsöverdomstolen anser att frågan om verkställighetshinder enligt lagens systematik inte ska vägas in förrän efter preskription då myndigheterna haft fyra år på sig att verkställa beslutet. Avsteg från den principen ska tillämpas restriktivt. I detta ärende kan det inte redan nu anses mycket sannolikt att beslutet kommer att preskriberas och det blir därför avslag. Domen är vägledande.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta domstolens referat i mål UM 2019-4, MIG 2019:4 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Operation av klumpfot kommer inte att följas upp i Afghanistan till sidans topp

En familj som försökt återvända till Afghanistan från Iran flydde på nytt efter en marktvist och andra konflikter. Migrationsverket anser att berättelsen inte är trovärdig och i alla händelser har det gått 10 år. Ett av familijens fyra barn har sedan födseln en svår form av klumfot i båda fötterna, som felbehandlades i Iran med förödande följder. Vid ankomst till Sverige hade han svåra smärtor och kunde knappast stå eller gå. Han har genomgått komplicerade operationer och gipsbehandlingar. Smärtorna har minskat och funktionen är bättre, men eftersom skelettet växer behöver behandlingen följas upp regelbundet av expertis. Enligt Migrationsverket utgör detta inte särskilt ömmande omständigheter eftersom det finns vård i Afghanistan. Migrationsdomstolen däremot skriver att sjukhusen generellt är oförmögna att erbjuda adekvat vård. Dessutom blir personer med funktionshinder ofta stigmatiserade. Domstolen anser att detta sammantaget med de negativa konsekvenserna för barnets hälsa av avbrott i den planerade behandlingen och barnets anpassning till Sverige gör att det föreligger särskilt ömmande omständigheter. Familjen beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat rättsligt ställningstagande om förvar i Dublinärenden till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om reglerna för förvarstagande i Dublinärenden (överföring till länder inom EU mfl). Även ärenden som förväntas bli Dublinärenden omfattas. Reglerna är inte nya men det har saknats uppdatering sedan Dublin III trädde i kraft 2014. Förvarstagande i Dublinärenden ska ske enligt reglerna i Dublinförordningen, inte enligt Utlänningslagen. Det innebär bland annat att det ska finnas en "betydande risk" för att personen avviker, ett högre krav än i Utlänningslagen. Kriterierna ska dessutom finnas i lag. De kriterier som finns i Utlänningslagens 1 kap. 15 § kan användas, men utöver det måste omständigheterna i det individuella fallet vara konkreta och innebära en påtaglig risk för avvikande. Tidsgränser för förvarstagande under utredning ska ansluta till tidsgränserna för förfrågningar enligt Dublinförordningen. Inför verkställighet är tidsgränsen sex veckor efter den ansvariga statens accept, eller om personen tas i förvar senare, två månader. Tiden kan bli längre om inhibition beviljas till exempel i samband med överklagande. En ny sexveckorsperiod kan påbörjas när inhibitionen hävs. Reglerna skiljer sig inte för barn, men på grund av principen om barnets bästa som även är inskriven i Dublinförordningen, kan barn tas i förvar endast i undantagsfall.

Hämta ställningstagandet SR 09/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Cypern/ Europadomstolen prickar Cypern för olagligt förvar och omänsklig behandling till sidans topp

En man från Iran greps när han försökte ta sig till Storbritannien via Cypern. Målet gäller förvarstagandet sedan han sökt asyl efter två veckor. Under mer än 18 månader var mannen placerad i polishäkten som inte var avsedda för långvarig vistelse. Hans beskrivning av dålig hygien, trånga utrymmen, brist på naturligt ljus och frisk luft, mathållning etc bekräftas av andra rapporter. När förvarstagandet varat mer än sex månader, maximum enligt cypriotisk lag, lyckades han bli släppt av en högre domstol - bara för att gripas med ett nytt förvarsbeslut några minuter senare. När mannen släpptes efter 18 månader fick han ett slags arbetstillstånd men upplystes samtidigt om att han måste skaffa pass inom sex månader för att inte gripas på nytt. Han lämnade istället Cypern och befinner sig nu utan papper i Armenien. Europadomstolen deklarerade enhälligt att förhållandena i polishäkte utgjorde ett brott mot Europakonventionens artikel 3 (tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling). Dessutom utgjorde tiden i förvar efter sex månader ett brott mot artikel 5.1 om olagligt frihetsberövande. Mannen tilldöms 30.000 euro plus kostnadsersättning.

Europadomstolen underkände däremot anmälan från en man som hållits i förvar i Malta knappt två månader. Mannen ansåg att förvarstagandet var onödigt. Men han hade inte visat papper på sin status i Armenien varifrån han rest och bar dessutom på en biljett till Italien.

Application no. 47920/12, case of Haghilo v. Cyprus (Extern länk)

Application no. 62676/16, case of Aboya Boa Jean v. Malta (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Nederländerna/ Begränsning för krigsförbrytares familj OK enligt Europadomstolen till sidans topp

Europadomstolen har behandlat flera ärenden från Nederländerna som gäller familjers rätt till inkomstprövad skattereduktion som ska underlätta att betala hyra, sjukvårdsförsäkring och barnomsorg. I samtliga fall hade en förälder nekats uppehållstillstånd eller fått uppehållstillstånd indraget på grund av Genèvekonventionens § 1F, tex att de begått grova brott under konflikten i hemlandet. Detta har lett till att även familjemedlemmar uteslutits från förmånerna, trots att de bott länge i landet, har uppehållstillstånd och i två av fallen blivit medborgare i Nederländerna. Två av ärendena rör även barn. Europadomstolen betraktar dock anmälningarna som uppenbart ogrundade. Att ha regler som är till för att förmå personer att lämna landet om de befinner sig där illegalt är legitimt enligt domstolen. Besluten är inte heller diskriminerande eftersom det är tillåtet att göra åtskillnad mellan grupper i olika situation. Domstolen påpekar också att det inte rör sig om grundläggande rättigheter. Europadomstolen anser också att Nederländerna gjort en tillräcklig avvägning av barnens intressen.

Applications nos. 71815/14 and 71827/14, DORANI and KHAWATI v the Netherlands (Extern länk)

Applications nos. 70475/14 and 70530/14, AGHMADI and JAGHUBI v the Netherlands (Extern länk)

Application no. 36558/14, HEERAWI v the Netherlands (Extern länk)

Application no. 34299/14, SAID v the Netherlands (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190326:

Migrationsdomstol ber EU-domstolen avgöra identitetskrav vid förlängt tillstånd till sidans topp

Målet gäller en person vars identitet ansågs styrkt när han ansökte om uppehållstillstånd från hemlandet på grund av anknytning till sin hustru som är svensk medborgare. När uppehållstillståndet skulle förlängas visade det sig att mannen uppträtt i flera identiteter och dessutom hade utvisats från Norge på grund av brott. Hans identitet ansågs inte längre styrkt. Migrationsverket avslog ansökan eftersom uppehållstillstånd på grund av anknytning kräver styrkt identitet, i enlighet med Schengenregler. I en inlaga till EU-domstolen beskriver migrationsdomstolen nu turerna kring "nya gymnasielagen" och Migrationsöverdomstolens slutsats att kravet på styrkt identitet bara gäller vid inresa till Schengenområdet. Första frågan som nu ställs till EU-domstolen är om schengenreglerna hindrar medlemsstaterna att bevilja uppehållstillstånd som inte beror på skyddsskäl eller humanitära skäl, när identiteten är oklar. De övriga frågorna rör om staterna kan ha egna sådana regler eller göra undantag. (Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen om villkoren för att avvisa asylansökan från den som redan har skydd till sidans topp

Tyska domstolar har lämnat över tre mål som rör familjer som sökt asyl i Tyskland trots att de hade fått skydd som alternativt skyddsbehövande i Bulgarien respektive Polen. Flera frågor ställdes kring hur asylprocedurdirektivet ska tillämpas och om vilka brister i skyddet för alternativt skyddsbehövande hos den tidigare ansvariga staten som skulle spela roll. EU-domstolen slår fast att en medlemsstat kan avvisa en ansökan som lämnats in av någon som har beviljats alternativt skydd i en annan medlemsstat även om ansökan gjorts innan direktivet trädde i kraft och utan att tillämpa återtagandereglerna i Dublinförordningen, med undantag för fall där Dublin II fortfarande ska tillämpas. EU-domstolen påpekar att presumtionen är att alla medlemsstater behandlar personer som får skydd enligt kraven i stadgan, Genèvekonventionen och Europakonventionen. Men om en medlemsstat ändå skulle försätta någon i sådant armod att det blir omöjligt för personen "att tillgodose sina mest grundläggande behov, såsom att äta, tvätta sig och ha tak över huvudet, och vilket skadar vederbörandes fysiska eller mentala hälsa eller utsätter personen för en förnedring som är oförenlig med mänsklig värdighet", så hindrar det att ansökan avvisas. En person med alternativ skyddsstatus har inte rätt att söka flyktingstatus i ett annat EU-land om inte det ansvariga landet systematiskt nekar flyktingstatus utan egentlig prövning.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk)

Domen i sin helhet på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Levnadsvillkor efter uppehållstillstånd kan beaktas vid Dublinöverföring till sidans topp

En tysk domstol har även lämnat över ett fall rörande en man som skulle föras över till Italien enligt Dublinförordningen. När Tysklands tidsfrist höll på att löpa ut hade mannen lämnat förläggningen. Han kom senare tillbaka och förklarade att han inte visste att han måste meddela var han befann sig. En fråga till EU-domstolen gällde om en person ska anses hålla sig undan även om det inte är avsiktligt, en annan om det överförande landet självt kan bestämma att fristen ska förlängas till 18 månader eller om det krävs överenskommelse mellan staterna. Den tredje frågan gällde om en överföring kan hindras av hur personen skulle behandlas i den ansvariga staten om personen skulle få skyddsstatus där. EU-domstolens svar innebär att staten har rätt att utgå från att personen hållit sig undan avsiktligt förutsatt att hen informerats om reglerna. Personen har dock rätt att överklaga detta. Samråd mellan staterna behövs inte för att förlänga tidsfristen. Domstolen påpekar presumtionen att alla EU-länder behandlar personer som fått skydd i enlighet med stadgan och internationella konventioner. Men det kan inte uteslutas att en person under exceptionella omständigheter skulle "löpa en allvarlig risk för att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling ... på grund av de levnadsförhållanden som personen kan förvänta sig i egenskap av en person som beviljats internationellt skydd". I så fall utgör det hinder för överföring.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet på valfritt EU-språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Återvändandedirektivet tillämpas oavsett inre gränskontroll till sidans topp

Målet gäller en person som greps i Frankrike efter att illegalt ha passerat gränsen mellan Spanien och Frankrike under en period då Frankrike tillfälligt hade stängt sina gränser. Frågan var om Frankrike måste tillämpa reglerna i återvändadedirektivet som för en person som grips inom territoriet i normala fall, eller om de kan förfara som om personen blivit gripen vid en yttre gräns. En domstol i Frankrike har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Förslaget från EU-domstolens generaladvokat var som refererades i Asylnytt 18-10-18 att Frankrike måste tillämpa återvändandedirektivet. EU-domstolen har nu kommit till samma slutsats. Yttre gränser och inre gränser är två olika saker som behandlas inom olika kapitel i unionskodexen om Schengengränserna. Det ändras inte av att en stat tillfälligt har infört inre gränskontroll enligt EU-domstolen. Den som grips i närheten av en inre gräns utan rätt att befinna sig i området ska alltså behandlas i enlighet med återvändandedirektivet. Personen kan inte "avlägsnas snabbt eller enkelt från Schengenområdet genom att omedelbart tas till en yttre gräns".

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Grekland/ Europadomstolen kritiserar att förvarstagna i Grekland inte kunde överklaga till sidans topp

Målet gäller fyra afghaner som den 21 mars 2016 togs i förvar i Vial-centret på Chios. Den 24 mars fick de beslut om utvisning och att stanna kvar i förvar. Besluten delgavs dem på grekiska. Den 4 april sökte de asyl. Den 21 april omvandlades förvaret till en halv-öppen anläggning där de enbart var tvungna att vistas nattetid. Strax därefter inhiberades utvisningarna och de registrerades som asylsökande med rätt att röra sig fritt. Europadomstolen prickar Grekland för att förvarsbeslutet delgavs på grekiska utan översättning och utan förklaring om hur de skulle överklaga. De fick ingen juridisk hjälp. Även om det fanns en procedur hade personerna ingen tillgång till den. Detta bryter mot Europakonventionens artikel 5 § 4. Männen hade också anfört att förvarstagandet var godtyckligt (brott mot artikel 5 § 1) vilket Europadomstolen inte höll med om. De hävdade också att förhållandena i förvar uppgick till omänsklig eller förnedrande behandling (artikel 3), men domstolen anser att förvarstagandet pågick så kort tid att den nivån inte uppnåtts.

Affaire O.S.A. Et Autres C. Grèce, Requête no 39065/16, på franska (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska mm (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Migrationsverket stoppar beslut om överföring till Ungern enligt Dublinförordningen till sidans topp

Överföringar till Ungern har i praktiken inte verkställts på länge. Enligt en rättslig kommentar från 2017 kunde beslut fattas om överföring men besluten verkställdes inte på grund av förhållandena som rådde för asylsökande i Ungern. Redan dessförinnan hade verkställigheter stoppats på grund av att Ungern inte tog emot. Detta har lett till att asylsökande som rest in i EU via Ungern eller kommit med ungersk visering har fått vänta minst sex månader innan de fått söka asyl i Sverige. Enligt Migrationsverkets nya kommentar så är Dublinförordningens klausul om "systematiska brister i asylförfarandet och i mottagningsvillkoren för asylsökande" tillämplig på Ungern. Det är sådana brister att den som skickas till Ungern riskerar omänsklig eller förnedrande behandling enligt EU:s rättighetsstadga. Bakom bedömningen ligger både förhållandena i Ungerns transitzoner och Ungerns rättsprocess som i praktiken hindrar prövning för asylsökande som passerat Serbien. Ungern har fällts i flera internationella instanser och det pågår ett stort antal mål.

Hämta kommentaren, SR 06/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Falskt underlag för uppehållstillstånd påverkar även anhöriga till sidans topp

En person fick uppehållstillstånd i Nederländerna på grund av att han ledde ett företag där. Hans hustru och son fick uppehållstillstånd på grund av anknytning. Fem år senare fick de ställning som varaktigt bosatta - detta ger rättigheter inom EU som liknar EU-medborgares rättigheter. Flera år senare upptäcktes att företaget inte hade någon verksamhet och mannens uppehållstillstånd drogs in. Frågan i målet är om Nederländerna har rätt att dra in hustruns och sonens tillstånd och ställning som varaktigt bosatta trots att de inte känt till oegentligheterna. EU-domstolen konstaterar att medlemsstaten har rätt att dra in tillstånd som givits på falska grunder. I direktivet om familjeåterförening står inget som gör att det spelar roll vem som är ansvarig för fusket. Samtidigt betonar domstolen att skälen för indragning måste vägas mot rätten till privatliv och familjeliv, till exempel sonens studier, om personerna har familj även i ursprungslandet, vilket språk de talar och även väga in om familjemedlemmarna har något ansvar för situationen. När det gäller status som varaktigt bosatt är villkoren inte lika stränga. Statusen kan dras in utan att uppehållstillståndet som sådant påverkas.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet på engelska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

JO vidtar ingen ytterligare åtgärd rörande polisrazzian på ett barnfamiljläger till sidans topp

Den 25 augusti gjorde polisen ett tillslag mot ett läger för barnfamiljer som ordnades av Svenska Kyrkan. Fem familijer som saknade uppehållstillstånd greps och deras utvisningar verkställdes. Händelsen JO-anmäldes med motivering att ingripandet inte var förenligt med proportionalitetsprincipen och principen om barnets bästa. Svenska Kyrkan och flera andra organisationer protesterade offentligt mot polisens agerande. JO svarade den 15 februari att polisens agerande krtiserats tidigare då ingripanden gjorts utan lagstöd. Detta ledde till ett förtydligande i Utlänningslagen. Lagändringen trädde i kraft den 1 november 2017. (Asylnytts kommentar: Lagändringen medförde att polisen fick rätt att omhänderta och hålla kvar både barn och vuxna i 24+24 timmar för att verkställa utvisningsbeslut, utan beslut om förvarstagande.) Av svaret framgår även att JO efter en tidigare granskning kommit fram till att det finns ett behov av enhetliga nationella rutiner för polisens verkställighetsarbete och att JO kommer att följa upp detta. Därmed vidtas inga ytterligare åtgärder med anledning av anmälan. Ärende nr 3765-2018.

 till innehållsförteckningen innehåll

Högsta förvaltningsdomstolen nekade ändring av identitet i folkbokföringen till sidans topp

Målet gäller en person som registrerades i Sverige som ensamkommande barn. Han fick relativt snabbt uppehållstillstånd och främlingspass. Han folkbokfördes 2001. Tre år senare bytte han namn genom ändring hos Patentverket. Han blev svensk medborgare 2006 och intygade då sin uppgivna identitet på heder och samvete. År 2015 ansökte han om rättelse hos Skatteverket. Han ville ändra förnamn, efternamn, födelsedatum och födelseort och uppgav att de handlingar han visat vid asylansökan var falska och kom från en smugglare. Han fick avslag från Skatteverket och överklagade. Saken har nu nått Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen påpekar att det är tillåtet att byta namn, men det finns inte förutsättningar för att rätta namnet på grund av att det skulle vara felaktigt, när han själv begärt att få detta namn. För att ändra födelsedatum och ort krävs att uppgifterna varit felaktiga. Enligt domstolen är det centralt att id-uppgifter ska vara stabila över tid. Därför ska beviskravet vara högt och bevisbördan ligger på den sökande. Domstolen går igenom de handlingar som mannen lämnat in för att styrka först den ena och nu den andra identiteten och finner att det inte framgår att det är de nya uppgifterna som stämmer. Därför ska de registrerade uppgifterna kvarstå i folkbokföringen.

Läs domstolens referat och hämta domen, mål nr 5905-17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Inget medborgarskap under tvångsvård efter brott enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En person med uppehållstillstånd i Sverige överlämnades till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, istället för att dömas till fängelse. Brottsligheten var av allvarligt slag. Vården övergick senare i öppen vård men personen återintogs år 2014 i sluten vård. Mannen har ansökt om svenskt medborgarskap men fick avslag eftersom Migrationsverket ansåg att han inte uppfyllde kravet "hederligt levnadssätt". Migrationsdomstolen upphävde domen eftersom den rättspsykiatriska vården kan förlängas inte bara på grund av risken för återfall utan även då vården behövs av andra personliga skäl. Det var 13 år sedan brotten begicks och han är inte misstänkt för något mer. Domstolen ansåg att kravet på hederligt levnadssätt var uppfyllt. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som är av motsatt åsikt. Migrationsöverdomstolen pekar på att det är den sökande som har bevisbördan. Eftersom mannen inte har visat att han inte längre vårdas på grund av risk för återfall i brottslighet så uppfyller han inte kravet och beviljas inte medborgarskap.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Hämta domstolens referat i mål UM 10656-18 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190302:

Europadomstolen tillåter utlämning av terrormisstänkt till Ryssland till sidans topp

En person från Dagestan i Ryssland som sökte asyl i Bosnien greps redan vid gränsen eftersom han var efterlyst. Själv hävdar han att saken började med att hans son misstänkts för något. När han sälv förhördes om sonens frånvaro hotades polisen med att de skulle plantera bevis hos honom och anklaga honom för terrorbrott om han inte samarbetade. Efter detta flydde han landet. Ryssland anklagar honom för att ha hjälpt en illegal väpnad motståndsgrupp i Dagestan. Europadomstolen redovisar rapporter om tortyr och andra svåra kränkningar och försvinnanden i Dagestan men lägger stor vikt vid att Rysslands överåklagare (OPGRF) lämnat garantier för att mannen skulle behandlas korrekt om han lämnas ut. Enligt domstolen finns ingen anledning att tvivla på garantierna. Det vägs också in att även Ryssland har undertecknat Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Om mr-brott begås efter en utlämning kan de anmälas till Ryssland. Sammantaget betraktas anmälan som uppenbart ogrundad.

Application no. 47679/17, M.I. against Bosnia and Herzegovina (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Kafala är inte lika med adoption men kan ändå ge rätt till familjeliv enligt EU-advokat till sidans topp

Ett par med franskt medborgarskap men boende i Storbritannien hade fått ansvaret för ett föräldralöst barn genom kafala-systemet som finns i många länder. Kafala ger inte en föräldra-barn-relation som adoption, men de vuxna åtar sig att ta hand om och fostra barnet till vuxen ålder. Paret ansökte om att barnet skulle få resa från Algeriet till dem på samma villkor som ett adopterat barn. Efter ett första avslag bad en domstol i Storbritannien om förhandsavgörande från EU-domstolen. Generaladvokatens förslag till avgörande innebär att kafala inte kan jämställas med adoption. Barnet blir inte släkt i rakt nedstigande led vilket skulle ha gett automatisk rätt till återförening. Men advokaten anser att barnet ändå ska räknas som en övrig familjemedlem. Därför ska staten i enlighet med sin egen lagstiftning underlätta inresa och vistelse med hänsyn till rätten till familjeliv och barnets bästa. Eventuella säkerhetsrisker ska vägas in men inget sådant finns i det här fallet, enligt advokaten. En förutsättning för att se barnet som familjemedlem är att medlemsstaten har kontrollerat att vårdnadshavarna har utsetts med hänsyn till barnets bästa. Nästa steg är att EU-domstolen ska ta ställning till målet.

Mål C-129/18, Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs förslaget i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdoms: Skyddsskäl ska prövas även om identiteten inte gjorts sannolik till sidans topp

Den asylsökande hade arbetat i en myndighet i sitt hemland. Han sökte asyl då han befarade förföljelse efter att ha bevisat korruption i myndigheten. Migrationsverket ansåg till en början att han åtminstone gjort sin identitet sannolik även om han inte kunde styrka den. Han fick avslag på grund av brist på bevis för berättelsen. Domstolsförhandlingen rörde sig mycket kring identiteten, vad som hänt med mannens id-handlingar mm. Domstolen bedömde att han inte ens kunde göra sin identitet sannolik. Eftersom hotet var riktat mot en person med denna identitet fick han avslag då han inte kunde visa att han var den personen. Migrationsöverdomstolen påpekar att identiteten kan ha olika stor betydelse i olika situationer, från att skyddskälen helt hänger på identiteten till att alla som kommer från ett visst land behöver skydd. Däremellan finns många fall där delar av identiteten spelar roll (såsom etnicitet eller ålder) eller där identiteten är en av de avgörande faktorerna. Migrationsöverdomstolen har i flera tidigare ärenden behandlat skyddsskäl trots att identiteten inte kunnat göras sannolik. Bedömningen blir att migrationsdomstolen inte haft skäl att avslå enbart på denna grund, i synnerhet när identiteten godtagits i lägre instans. Målet återförvisas till migrationsdomstolen.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Hämta referat MIG 2019:1, mål nr UM 1349-18 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

TT / Sveriges Radio 19-02-28: Asyl kan ges utan att identiteten är sannolik (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

HD beslutar om utvisningar på grund av brott, bla mot palestinier efter brandattentat till sidans topp

I Asylnytt 180926 refererades en hovrättsdom som innebar att en palestinier som varit med om ett brandattentat mot bilar utanför en synagoga inte skulle utvisas till Gaza. Hovrätten ansåg att mannen riskerade att behandlas som terrorist av Israel. Nu har saken prövats av Högsta domstolen som upphäver den delen av hovrättsdomen och fastställer att mannen trots allt ska utvisas efter sitt fängelsestraff. Domen bygger på generella resonemang om förutsättningarna för utvisning och på Migrationsverkets bedömning av den individuella risken. Högsta domstolen behandlade samma dag utvisningsfrågan i två andra ärenden och slog i båda fallen fast att utvisning skulle ingå i straffen. Det ena gällde en man från Syrien som dömts för en grov våldtäkt. För syrier finns ett generellt verkställighetshinder, men utvisningsbeslut kan ändå tas eftersom det är oklart om hindret består efter fängelsestraffet. Det andra gällde en palestinier från Libyen som dömts för ett rån. I det fallet finns ett praktiskt verkställighetshinder eftersom Libyen i dagsläget inte släpper in statslösa palestinier. Men även i det fallet är det oklart om hindret består efter fängelsestraffet. Alla tre besluten innehåller genomgång av förutsättningarna för utvisning på grund av brott och är vägledande.

Läs HD:s sammanfattning och hämta domarna B 1415-18, B 2017-18 och B 4781-18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190219:

Torterad som nekats vård i Itialien ska inte skickas dit igen enligt FN-kommitté till sidans topp

En utvisning till Italien har stoppats av FN:s kommitté mot tortyr (CAT). Det gäller en etiopier som fängslats 2006-2008 och utsatts för svår tortyr som han fortfarande lider men av. Han släpptes då han var i dålig kondition och flydde för att inte gripas igen. Efter resan genom öknen och över havet fick han vård i Italien för sina skador från resan men inte för tortyrskadorna. Trots att han fick asyl med flyktingstatus bodde han på gatan i tre år. När han sökte asyl i Schweiz fick han psykiatrisk vård under proceduren men när han skickades tillbaka till Italien hamnade han på gatan igen. Samma sak hände när han försökt i Norge. Nu är han tillbaka i Schweiz som åter beslutat om utvisning. Schweiz har framfört att mannen inte riskerar livet eller att utsättas för tortyr samt att rätt till vård inte betyder rätt till specifik vård i ett visst land. Men CAT påpekar att alla regler om non-refoulement innefattar fler risker än tortyr, såsom grym, inhuman eller förnedrande behandling. I italien är asylmottagandet undermåligt och tortyroffer identifieras inte. Den schweiziska staten borde ha tagit reda på hur han som tortyroffer skulle behandlas. CAT bedömer att det skulle bryta mot artiklarna 3, 14 och 16 att utvisa mannen till Italien.

Läs eller hämta beslutet, på franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket kommenterar utvisning som prickats av Europadomstolen till sidans topp

Sverige förbjöds för drygt ett år sedan av Europadomstolen att verkställa en utvisning till Marocko av en terroranklagad man. Utvisningen skulle verkställas av SÄPO, som också hade informerat marockanska myndigheter. Detta gjorde att mannen riskerade tortyr för att erkänna, enligt Europadomstolen. Migrationsverket har nu publicerat en kommentar. Migrationsverket konstaterar att beslutet mot tortyr är absolut men påpekar att det är SÄPO som är ansvarigt för att se till att Migrationsverket informeras om eventuella omständigheter som kan utgöra verkställighetshinder. Enligt kommentaren kan verket normalt inte pröva verkställighetshinder i ett ärende som fortfarande är under utredning och kan inte ha skäl att begära information från den verkställande myndigheten redan då. Verket kan inte heller utgå från att SÄPO generellt skulle dela information med verkställighetslandet som skulle innebära skyddsbehov. Däremot är verket skyldigt att beakta vid sin sammantagna framåtsyftande bedömning om det finns sådan information och eventuellt utreda detta ytterligare.

Hämta dokumentet SR 05-2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter utvisning av terroristdömd från Danmark till Marocko till sidans topp

Saken gäller en man från Marocko som bott i Danmark i nästan 40 år och var dansk medborgare. Marocko hade ett par gånger begärt honom utlämnad för en anklagelse om mordförsök och sabotage, men Danmark hade nekat på grund av risken för otillåten behandling. Mannen har senare dömts för flera brott, bl.a. för att ha främjat terorism. 2013 gifte han sig med en kvinna av marockanskt ursprung och paret har ett barn. 2014 dömdes han på nytt till fängelse för att ha främjat terroristbrott, denna gång även till att förlora medborgarskapet och utvisning med permanent återreseförbud. Mannen sökte asyl. Det avslogs, bl.a. eftersom mannen varit i Marocko flera gånger och att det var länge sedan han begärdes utlämnad. Europadomstolen nekade att begära inhibition enligt "rule 39" och utvisningen verkställdes i januari 2019. Nu konstaterar domstolen att förhållandena i fängelse i Marocko har blivit bättre övervakade med tillgång till advokat och att Danmark begärt och fått garantier mot dödsstraff. Att medborgarskapet dras in är proportionerligt enligt Europadomstolen. Beträffande familjelivet påpekar domstolen att makarna inte levt ihop och när de skaffade barn efter mannens dom var de medvetna om att förhållandet var osäkert.

Läs Mansour Said Abdul Salam Mubarak against Denmark, Application no. 74411/16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Resning beviljades för två ungdomar som fått felaktigt avslag enligt gymnasielagen till sidans topp

När "den nya gymnasielagen" började gälla rådde i början oklarhet kring om ungdomarna skulle behöva styrka sin identitet. Vissa domare ansåg att lagparagrafen som säger att identiteten inte ens behöver göras sannolik stred mot EU-rätten och inte skulle tillämpas. Migrationsverket gjorde en annan bedömning, men avvaktade med att fatta fler beslut tills Migrationsöverdomstolen prövat saken. Senare avgjorde Migrationsöverdomstolen att lagen skulle tillämpas som den var skriven. Men enstaka personer som redan hunnit få avslag från domstol enbart på grund av att de inte kunnat styrka sin identitet fick inte prövningstillstånd och hamnade utanför. Nu har Migrationsöverdomstolen beviljat resning i två sådana ärenden och återförvisat dem till migrationsdomstol för nytt beslut. Motiveringen är att avgörandena grundar sig på en sådan felaktig rättstillämpning som utgör grund för resning.

Läs mer och hämta en av domarna, mål nr UM 21194-18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket och polisen ger olika besked om förnyat förvarstagande till sidans topp

Migrationsverkets publicerade i december ett ställningstagande om avräkning av tid i förvar. Ställningstagandet är svårtytt, eftersom det inleds med det kategoriska konstaterandet att "Om en utlänning efter att ha tagits ur förvar tas i förvar på nytt, ska den tid som personen tidigare suttit i förvar inte avräknas i det nya beslutet om förvar". Av ställningstagandet framgår ändå att den sammanlagda tiden för verkställighetsförvar som bygger på samma utvisningsbeslut inte får överstiga tolv månader. Förvarstagande av andra skäl räknas inte av. Men om en person som tagits i förvar för verkställighet släpps och sedan tas i förvar på nytt ska inte tolv månader börja räknas på nytt. Detta gäller även om personen tas i förvar på nytt efter att ett försök att verkställa utvisningen misslyckats. Polisen (Nationella operativa enheten, gränspolissektionen) har i cirkulärmeddelande 4/2018 gjort samma bedömning, med en skillnad: Enligt polisen är utvisningen verkställd även om det bara rör sig om ett misslyckat försök. I sådana fall kan ett nytt förvarstagande pågå i tolv månader. Rättsläget är alltså nu mycket oklart. Oklarheten gäller även rätten till muntlig förhandling som ska ske om förvarstagandet varar i två månader. Med polisens tolkning kan en person efter ett misslyckat verkställighetsförsök få vänta ytterligare två månader på muntlig prövning i domstol.

Hämta Migrationsverkets ställningstagande SR 45/2018 (Extern länk)

Hämta cirkulärmeddelandet från polisen CM 4/18 (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190209:

Från Afghanistan/ Marginella förändringar i ställningstagande från Migrationsverket till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om säkerhetsläget i Afghanistan som ersätter såväl ställningstagandet 31/2017 som kommentaren 03/2018. Nangarhar och Helmand ses nu som provinser dit ingen skall skickas på grund av att våldet är så utbrett. Detta är nytt för Nangarhar. I gengäld räknas inte längre Uruzgan som en provins dit ingen får skickas. Den som kan visa att den har sin hemvist i Nangarhar och har ett utvisningsbeslut skulle kunna påtala verkställighetshinder. Men i många fall kan personen i så fall hänvisas till internflykt. Migrationsverket ser fortfarande Kabul, Mazar-e-Sharif och Herat som möjliga internflyktsalternativ. Dock betonas i något större utsträckning än 2017 att barnets bästa måste beaktas vid internflykt. Ett annat tillägg är att ett lite äldre syskon inte är tillräckligt stöd för ett barn. Det lämnas även något större utrymme för att inflytelserika fiender i hemtrakten skulle kunna utgöra hot även på andra orter om den sökande lyckas bevisa ett personligt hot och det finns landinformation som stödjer räckvidden. Listorna över riskprofiler och särskilt utsatta har justerats. Det har förtydligats vad som gäller vid svåra medicinska problem - dessa kan åberopas enbart i mycket speciella fall och då den sökande kan bevisa att adekvat vård saknas.

I ställningstagandet påpekas att en skyddsstatusförklaring kan återkallas då en person som haft tillfälligt tillstånd ansöker om förlängning. (Detta tillämpas redan till exempel för ensamkommande barn som fyllt 18.)

Hämta det rättsliga ställningstagandet SR 03/2019 (Extern länk)

Migrationsverkets pressmeddelande med sammanfattning (Extern länk)

FARR 19-02-07: Små förändringar i ställningstagande om Afghanistan (längre referat och jämförelse med ställningstagande från 2017 samt länkar till andra rapporter) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Från Kina/ Migrationsverket varnar för utvisning av muslimska minoriteter till Kina till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en ny kommentar om situationen för uigurer och andra muslimska minoriteter i Kina. Speciellt i provinsen Xinjiang förekommer omfattande rättsövergrepp som drabbar flera minoriteter. Upp till en miljon människor kan ha förts till omskolningsläger enligt godtyckliga kriterier, som beskrivs i ställningstagandet. Även vistelse i utlandet kan leda till placering i omskolningsläger. Förekomsten av tortyr och andra fysiska och psykiska bestraffningar gör att den som riskerar att placeras i läger vid återkomsten är att betraktas som flykting. Även risk för andra repressalier kan innebära flyktingstatus. Detta gäller sannolikt i normalfallet den som är muslim och uigur eller tillhör någon annan turkisk folkgrupp och kommer från Xinjiang (och inte har goda relationer med staten). Dessa grupper kan riskera förföljelse även om de inte kommer från Xinjiang. Något internflyktsalternativ finns inte. I ställningstagandet påpekas att det finns personer från dessa minoriteter som anslutit sig till våldsbejakande islamistiska organisationer och skulle kunna uteslutas från flyktingstatus.

Hämta kommentaren SR 04/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

JO kritiserar att ärenden blivit bortglömda på Migrationsverket till sidans topp

Justitieombudsmannen har riktat allvarlig kritik mot Migrationsverket i två fall där överklagade ärenden har tappats bort inom verket vilket lett till kraftig fördröjning. Det ena fallet gällde ett ensamkommande barn som fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd men överklagade för att få skyddsstatus. Migrationsverket avvisade överklagan som för sent inkommen, men domstolen höll inte med om det. När ärendet återförvisats borde det omgående hanterats och skickats in på nytt, men det hamnade på fel avdelning och hittades inte förrän barnets gode man hörde av sig ytterligare ett halvår senare. Det andra ärendet rörde en person som fått alternativ skyddsstatus och överklagade för att få flyktingstatus. Överklagan skickades på översättning men det fanns ingen rutin för att bevaka ärenden som skulle översättas och handläggarna kunde inte heller ta ut lista över pågående ärenden. Överklagan hittades först i samband med att personen ansökt om förlängning och nådde domstolen mer än ett år efter att den borde gått in. JO konstaterar att fördröjningen i båda fallen kunde undvikits om Migrationsverket hade haft bättre rutiner för inlämning av överklagade ärenden.

Justitieombudsmannens söksida (Extern länk)

Mål nr 8010-2017, det återförvisade ärendet (Extern länk till pdf-fil)

Mål nr 8613-2017, fallet med översättningen (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen påminner att bara enkla mål får avgöras utan nämndemän till sidans topp

En kvinna från Somalia hävdade att hon måste fly för att en ledare inom Al Shabaab krävde att få gifta sig med henne. Hennes far hade hotats och hon saknar manligt nätverk på hemorten, där Al Shabaab fortfarande är aktivt. Migrationsverket avslog. När migrationsdomstolen behandlade överklagan var det med endast en domare, inga nämndemän. Migrationsöverdomstolen påpekar nu att enligt lagen om allmänna förvaltningsdomstolar så är det bara i mål "av enkel beskaffenhet" som förvaltningsrätten kan fatta beslut med bara en lagfaren domare. I det här fallet fanns flera svåra överväganden, som asylberättelsen, situationen för kvinnor, konfliktnivån på hemorten och resvägen dit. Därför borde nämndemän ha medverkat. Målet återförvisas till domstolen.

(Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dublinförordningen gäller som vanligt gentemot Storbritannien enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har lämnat ett förhandsavgörande om överföring enligt Dublinförordningen från Irland till Storbritannien. En fråga gällde om samma instans som behandlar kriterierna enligt Dublinförordningen (vilket land som ska pröva ansökan) också måste vara den instans som avgör om en stat ska göra undantag och ta över ansvaret på eget initiativ. En annan fråga var om den stat som behandlar ansökan enligt Dublinförordningen också separat måste ta ställning till barnets bästa. Domstolen ville även få svar på om Dublinförordningen gäller gentemot Storbritannien som meddelat sin avsikt att lämna EU. Enligt EU-domstolen gäller Dublinförordningen för Storbritannien så länge landet inte de facto lämnat EU. Beträffande barnets bästa finner domstolen att den saken inte behöver tas upp i någon särskild procedur, eftersom den kan prövas i överklagande av Dublinärendet. EU-domstolen konstaterar att det är upp till staterna att bestämma själva vilka instanser som ska behandla Dublinärenden såväl rörande kriteria som undantagsklausulen. Det behöver inte vara samma instans.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen på svenska eller annat språk, målnummer C-661/17 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning av ung man till Eritrea, kräver ny utredning till sidans topp

En ung man rekryterades till militärtjänsten i Eritrea direkt efter grundskolan. Han hölls inlåst i en trång container under olidliga förhållanden tillsammans med 70-80 andra men lyckades fly och har sökt asyl i Schweiz. Han bedömdes inte trovärdig på grund av att han saknar id-handlingar och hade lämnat olika uppgifter om flykten. Enligt Schweiz går det att återvända friviligt till Eritrea utan att riskera förföljelse, även om utresan var illegal, och militärtjänst är inget asylskäl. Överklagan togs inte upp eftersom mannen inte kunde betala avgiften på 600 schweiziska franc. Han förklarar motstridigheterna med att han inte hade advokat och inte fick tolk på sitt modersmål. Han fick inte arbeta och hade ingen möjlighet att betala avgiften. Saken har nu prövats av FN:s kommitté mot tortyr, CAT, som konstaterar att Eritreas militärtjänst utformats som underkuvande av en hel befolkning och att tortyr och andra kränkningar är vanligt i fängelserna. CAT konstaterar att det skulle bryta mot artikel 3 i konventionen mot tortyr att utvisa mannen till Eritrea. Den bristande utredningen är i sig är ett konventionsbrott. Schweiz är skyldigt att pröva mannens överklagande i enlighet med konventionen.

Hämta eller läs Communication No. 811/2017 på franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Höga beviskrav hos FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr (CAT) har publicerat några ärenden som behandlats under kommitténs session i november-december. En utvisning stoppades, rörande en eritrean som sökt asyl i Schweiz - se ovan. Men i fem ärenden har den sökande inte kunnat bevisa att det fanns en tillräckligt stark personlig risk. Ett ärende gällde en kvinna från Iran som kommit till Sverige på grund av äktenskap men flytt maken och fruktade repressalier av släktingar, eller att fängslas på grund av politisk aktivitet. Kommittén ansåg inte att hon kunnat bevisa dessa risker. En man från Kongo hade också kommit som anhörig men stod inför utvisning, från Schweiz. Han lyckades inte övertyga om att tidigare anställning hos säkerhetstjänsten eller medverkan i en exilorganisation gör att han riskerar tortyr. Även en man från Sri Lanka som sökt asyl i Australien hade för svaga individuella skäl trots en berättelse om släktingar som råkat illa ut. En man från Armenien sökte asyl i Nederländerna och berättade att han som chaufför hade vägrat samarbeta om att rapportera om motståndare och sedan själv blivit falskt anklagad. Men han har inte lyckats bevisa varken att han fängslats eller är eftersökt. Vidare avgjordes ett ärende om en man från Etiopien som sökt asyl i Schweiz. Han hävdade att han misstänktes för att tillhöra en befrielseorganisation och att han varit fängslad efter att ha avslöjat sin arbetsgivare. Men händelserna låg långt tillbaka och kunde inte bevisas.

Ärendet rörande en iransk kvinna i Sverige har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta beslutet från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 691/2015, Iran, från FN:s hemsida (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 841/2017, Kongo (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 761/2016, Sri Lanka (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 801/2017, Armenien (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 765/2016, Etiopien (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Kidnappare drar tillbaka sin anmälan till Europadomstolen till sidans topp

En person som år 2016 kidnappade ett flygplan i Egypten och tvingade piloten att landa i Cypern, fängslades där. Egypten begärde mannen utlämnad eftersom han skulle åtalas för flera brott i samband med flygkapningen, bland annat terrorbrott. Mannen överklagade beslutet om utlämning och när detta inte lyckats vände han sig till Europadomstolen. Europadomstolen begärde i slutet av 2017 att utlämningen skulle stoppas tills domstolen behandlat ärendet. Kort därefter lämnade mannen in handskrivna brev till myndigheterna om att han önskade dra tillbaka sina ansökningar och istället bli utlämnad till sitt hemland. I en senare inlaga skrev han att det han ville var att bli förflyttad till en annan del av fängelset. Europadomstolen begärde kommentarer från regeringen i Cypern om ärendet och om förhållandena i fängelset. Men efter ytterligare ett par månader återkom mannen med tydlig begäran om att dra tillbaka sin anmälan och att få bli utlämnad till Egypten. Europadomstolen har nu strukit ärendet.

Application no. 76341/17, Seif Eldin v Cyprus (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190123:

Svårt hjärtsjuk sjuåring ska inte utvisas till Mosul enligt domstol till sidans topp

En familj från Mosul i Irak flydde då mannen vägrat arbeta för IS. De har bott i internflykt tills de lämnade landet. Flyktskälen anses inte räcka för asyl då IS inte längre har makten. Men ett av barnen, en sjuårig pojke, har ett svårt hjärtfel. Han fick en pacemaker i tidig ålder men behöver ständig uppföljning och kommer att behöva opereras flera gånger under uppväxten. Enligt Migrationsverket kan han få vård i Bagdad eller det kurdiska området. Verket påpekar också att han lyckats få en pacemaker. Detta ingrepp gjordes dock i Indien och bekostades av en tysk frivilligorganisation. Migrationsdomstolen anser att det är för osäkert om familjen kommer att kunna resa in i Bagdad eller någon annanstans trots sponsorkrav. Det råder väpnad konflikt och vården behövs kontinuerligt under lång tid. Pojken och hans familj beviljas uppehållstillstånd av särskilt respektive synnerligen ömmande omständigheter. De sökte asyl i Sverige i september 2015 och ömmande omständigheter bedöms därför enligt den ordinarie Utlänningslagen. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå).

 till innehållsförteckningen innehåll

Tidsbegränsat tillstånd ska ges trots säkerhetsrisk enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En person som varit ansluten till al Shabaab i Somalia bedömdes ha skyddsbehov som flykting, men hans ansvar för organisationens gärningar gör att han ska uteslutas från flyktingstatus. Normalt skulle det leda till ett 12 månaders tidsbegränsat uppehållstillstånd, men eftersom han också bedömts som säkerhetsrisk av Säpo ansåg Migrationsverket att det var olämpligt att han skulle kunna resa inom Schengen och dessutom slippa återreseförbud. Det ansågs också olämpligt att han skulle få i stort sett samma rättigheter som en alternativt skyddsbehövande. Därför fick han inget tillstånd utan bara ett års anstånd med verkställigheten av utvisningen. Migrationsdomstolen gjorde samma bedömning, liksom Säpo. Migrationsöverdomstolen håller med om invändningarna mot att bevilja uppehållstillstånd men slår ändå fast att det inte finns utrymme i lagen för att bara ge anstånd med verkställigheten för så lång tid. Därför borde mannen ändå ha fått ett tidsbegränsat tillstånd. Migrationsöverdomstolen påpekar att en utredning om säkerhetsärenden pågår som kan leda till en lagändring.

Läs Migrationsverkets referat och hämta Migrationsöverdomstolens i mål nr UMS8-18, Mig 2018:21 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190111:

Europadomstolen: Gränsvakter i Litauen borde förstått att tjetjener ville söka asyl till sidans topp

En tjetjensk familj försökte söka asyl tre gånger vid olika gränsstationer i Litauen. Varje gång avvisades de med skriftlig order på grund av att de saknade visering. Första gången skrev de istället för sina namn ordet "Azul" med kyrilliska bokstäver på platsen för underskrift. Vid nästa försök förklarade de muntligt på ryska att de ville söka asyl. Tredje gången hade de med sig en asylansökan på ryska. Varje gång hölls de kvar ett antal timmar och återfördes därefter till Vitryssland. Senare utvisades de därifrån till Ryssland där mannen fängslades och misshandlades. Hela familjen är idag asylsökande i Polen. Europadomstolen avgjorde med fyra röster mot tre att det innebar ett brott mot artikel 3 i konventionen att inte låta familjen söka asyl. Domstolen argumenterar bland annat att asylansökan inte behöver ske i någon särskild form samt att det inte borde vara svårt att ordna rysktalande tolk vid gränsen till Vitryssland. Litauen hävdar att familjen kunde ha överklagat. Enligt domstolen finns ingen procedur som skulle ha hindrat deportationen, varför Litauen även brutit mot artikel 13. Tre ledamöter skriver i en reservation att det är orimligt att kräva att gränsvakterna skulle ha förstått att familjemedlemmarna sökte asyl. En av de fyra i majoriteten bifogar en omfattande röstförklaring om vikten av att stå upp för staternas ansvar i gränszoner samt mot kollektiva utvisningar.

Case of M.A. And others v. Lithuania, Application no. 59793/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen bekräftar att LMA-bistånd stoppas trots att tidsfrist förlängs till sidans topp

I juni publicerade Migrationsverket en rättslig kommentar rörande personer vars tidsfrist för frivilligt återvändande förlängs av olika skäl. Situationen är vanlig då någon påtalar verkställighetshinder innan den ursprungliga tidsfristen löpt ut. Tidigare kunde en förlängning av tidsfristen innan den löpt ut även innebära att LMA-biståndet fick behållas. Men enligt Migrationsverkets kommentar stämde detta inte med lagen. Den tidsfrist som är kopplad till LMA-biståndet är enbart den första som börjar löpa när utvisningsbeslutet vinner laga kraft. Biståndet får behållas bara om personen faktiskt beviljats en ny prövning eller om det är "uppenbart oskäligt" att dra in biståndet. Efter att denna nya praxis börjat tillämpas vann några personer i förvaltningsrätten då de överklagade indragningen av biståndet. Men nu har kammarrätten i Göteborg tagit upp fyra fall. Alla hade anfört verkställighetshinder innan tidsfristen löpt ut. Tre av dem hade också sökt uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Kammarrätten slår fast att Migrationsverket gör rätt med sin nya tolkning. En förlängd tidsfrist medför inte i sig att bistånd enligt LMA-lagen får behållas. (Källor infotorg Juridik och kammarrätten i Göteborg)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181231:

Migrationsöverdomstolen avfärdar överdrivna krav för maka till EU-medborgare till sidans topp

En kvinna från Iran ansökte om visum för att ansluta sig till sin make som är bosatt i Sverige. Mannen är dansk medborgare men bosatte sig i Malmö 2016 och är folkbokförd i Sverige sedan dess. Eftersom han utnyttjat sin rörlighet enligt EU-rätten har hans hustru rätt att få visum utan dröjsmål för att kunna ansluta sig till honom. Mannen arbetar som lokförare med arbetsplats i Köpenhamn. Såväl bostadsort som arbetsplats framgår av anställningsavtal. Detta räckte inte för ambassaden som krävde mer bevis för att mannen verkligen bor i Sverige. Varken kvitton för för inköp eller för Öresundsbro-passagen räckte. Kvinnan fick avslag som om mannen bott i Danmark och vanliga viseringsregler skulle ha gällt. Risken för avhopp ansågs därmed för stor. Även domstolen avslog. Men Migrationsöverdomstolen påpekar att det inte har kommit fram något som talar för att mannen inte är bosatt i Sverige. Att ändå efterfråga ytterligare handlingar som styrker att han pendlar mellan Köpenhamn och Malmö är inte rimligt. Dessutom borde ambassaden och domstolen ha upplyst kvinnan om vilka handlingar hon borde komma in med om det hade behövts. Kvinnan borde ha fått viseringen.

Hämta domstolens referat i mål UM 263-18, Mig 2018:22 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket uppdaterar riktlinjer om avvisning till EU-land eller första asylland till sidans topp

Rättsligt ställningstagande angående avvisning av ansökan om uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen, SR 44/2018. Ställningstagandet ersätter SR 18/2017 som är snarlikt. Information som lagts till är att ett beslut om avvisning med omedelbar verkställighet inte får verkställas förrän tiden för överklagande löpt ut eller - om det överklagats - en domstol tagit ställning till om verkställigheten ska inhiberas. Under denna tid ska personen till exempel inte kallas till återvändandesamtal eller tas i förvar för verkställighet. Nytt är även påpekandet att det är tillåtet att fatta beslut om utvisning till hemlandet även om en person beviljats skyddsstatus i ett annat land. Det andra EU-landet kan då anges som alternativt land att verkställa avvisningen/utvisningen till. Ytterligare ett påpekande är att ett land där UNRWA är verksamt under vissa omständigheter kan anses vara ett första asylland för palestinier.

Hämta ställningstagandet SR 44/2018 (Extern länk)

Se även:

SR 43/2018, Rättsligt ställningstagande angående avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet enligt 8 kap. 19 § utlänningslagen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Nytt rättsligt ställningstagande från Migrationsverket om konversion och ateism till sidans topp

Det nya ställningstagandet ersätter ett från 2012 och har ändrats på många punkter. En väsentlig skillnad är att även ateism tas upp. Konvertion "sur place" har fått ett eget avsnitt liksom motsvarande för ateism. Även skäl som åberopas i verkställighetsstadiet tas upp separat och rekommendationen är att utredningen i sådana fall inriktas på trovärdighetsfrågan. Fokus ligger över huvud taget mer än tidigare på hur genuin övertygelsen är och hur processen att komma fram till konversion eller ateism har gått till, samt hur detta kommer att manifesteras vid ett återvändande. Ställningstagandet innehåller punktlistor för vilka faktorer utredningen bör koncenteras på och frågor som kan ställas. Frågorna rör inte religionskunskap utan personens religiösa identitet och utövande. I det tidigare ställningstagandet påpekades redan i inledningen att den sökande inte ska behöva dölja eller avstå från sin religiösa tillhörighet om han/hon inte väljer att göra det av personliga skäl. I det nya ställningstagandet påpekas i stället att den framåtsyftande bedömningen gäller om den religiösa uppfattningen kommer att leda till skyddsgrundande behandling och att frågan om en åberopad konversion har kommit till kännedom i hemlandet ofta aktualiseras.

Hämta ställningstagandet SR 46/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om vilken artikel som ska tillämpas vid urskillningslöst våld till sidans topp

Migrationsverket tillämpar sedan länge principen att den som riskerar att drabbas av urskillningslöst våld i en väpnad konflikt ska betraktas som alternativt skyddsbehövande enligt EU:s skyddsgrundsdirektiv. Detta följer efter klargöranden av EU-domstolen. Migrationsverket har hittills valt, till exempel beträffande syrier utan individuella skyddsskäl, att tillämpa skyddsgrundsdirektivets artikel 15b, som motsvarar artikel 3 i Europakonventionen, dvs risk för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. De flesta andra medlemsstater använder artikel 15c som enbart gäller civilpersoner men uttryckligen handlar om "urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt". Detta motsvarar det andra ledet istället för det första i Utlänningslagens paragraf 4:2, 1 stycket. Rätten till skydd är densamma. Efter en rättsutredning har Migrationsverket nu beslutat att gå över till denna praxis. Artikel 15b kan fortfarande användas då det rör sig om individuella skyddsskäl eller någon som inte är en civilperson.

Hämta det rättsliga ställningstagandet SR 47/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Överklagande angående förlängning får inte avskrivas bara för att perioden förflutit till sidans topp

En man som haft uppehållstillstånd för studier fick avslag av Migrationsverket på sin förlängningsansökan eftersom han inte ansågs uppfylla försörjningskravet. Mannen överklagade och framförde att han vill avsluta sina studier. Domstolen gav ett svar som innebar att de höll med Migrationsverket i sak men målet avgjordes inte utan avskrevs, eftersom ansökan om förlängning avsåg en period som redan passerat. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen. Mannen hävdar att det finns ny information som han inte fått möjlighet att framföra. Migrationsöverdomstolen anser att domstolen gjorde fel som avskrev målet. Migrationsverkets beslut innefattade även ett beslut om utvisning, som mannen måste anses ha överklagat. Dessutom hade domstolen tagit ställning i sakfrågan. I sådana fall bör ett mål inte skrivas av. Målet återförvisas till migrationsdomstolen för ny handläggning. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Prövningstillstånd: Ska domstolsärende avskrivas när personen rest inom EU? till sidans topp

En person som ansökt om asyl i Srerige fick avslag från Migrationsverket. Han reste till Tyskland och sökte asyl där. När domstolen i Sverige skulle fatta beslut var mannen fortfarande utomlands. Därför avskrevs målet. Migrationsöverdomstolen ska nu pröva om detta var korrekt.

 till innehållsförteckningen innehåll

Inget generellt hinder för att utvisa personer till Sudan enligt Europadomstolen till sidans topp

Europadomstolen har behandlat flera ärenden som rör asylsökande som skulle utvisas från Nederländerna till Sudan. En person hade tidigare haft temporärt uppehållstillstånd på grund av praxis för sökande från Darfur, men ansågs inte ha några individuella skäl när detta skydd upphörde. En av dem hade tidigare varit fängslad för samröre med en illegal organisationer och även den tredje hävdade att han varit fängslad på liknande grunder men lyckades aldrig bevisa detta. Enligt domstolen finns inget som tyder på att de skulle vara eftersökta idag eller ha varit verksamma utomlands mot regimen i Sudan - till skillnad från situationen i målen N.A. v. Switzerland and A.I. v. Switzerland. Europadomstolen anser inte att situationen i Sudan är sådan att det generellt skulle strida mot konventionen att utvisa någon dit. Även om personer av icke-arabisk etnicitet diskrimineras i Khartoum så innebär det inte att de generellt riskerar förföljelse, enligt domstolen.

Application no. 36196/16, A.I. against the Netherlands (Extern länk)

Application no. 12708/16, W.M. against the Netherlands (Extern länk)

Application no. 20102/13, A.S. against the Netherlands (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Familjemedlemmar prövas individuellt men i sammanhang, enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har lämnat förhandsavgörande i ett antal frågor från en domstol i Bulgarien rörande efterföljande asylansökningar från familjemedlemmar när ansökan från en person i familjen börjat prövas. I avgörandet klargörs att varje familjemedlem har rätt till en individuell prövning. Hot mot en person i familjen ska ändå beaktas för övriga familjemedlemmar eftersom det kan ha betydelse även för deras skyddsbehov. Det kan vara lämpligt att avgöra ärendena i ett sammanhang. Detta ska dock inte medföra att en av ansökningarna avbryts fram till att en annan avslutats. Om en person har behov av internationellt skydd är det tillåtet att utvidga detta till andra familjemedlemmar. Målet innehöll även frågan om en anmälan av den egna staten till Europadomstolen kan innebära förföljelseskäl. Domstolens svar är ja; det kan ses som en "politisk åskådning" om anmälan kan leda till vedergällning från staten, däremot inte som tillhörighet till en "särskild samhällsgrupp". Slutligen slår EU-domstolen fast att en domstol kan vara skyldig att behandla omständigheter som kommer upp först i samband med överklagande, om de inte åberopats för sent eller är obetydliga. Mål nr C-652/16.

Hämta längre referat från Migrationsverket samt förhandsavgörandet på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Praxis rörande hemvist och internflykt utmanas i domstolsbeslut om Afghanistan till sidans topp

I ett ärende rörande en ung man från Afghanistan bedömde Migrationsverket att det fanns ett hot på hemorten och hänvisade mannen till Kabul som internflyktsalternativ. Domstolen (förvaltningsrätten i Malmö) ansåg dock att Kabul inte är ett rimligt alternativ på grund av den humanitära situationen, trots att mannen bedömdes som frisk och arbetsför. Herat eller Mazar-e-Sharif bedömdes som relevanta alternativ. Ett annat ärende rörde en man som inte ansetts trovärdig rörande sin hemvist beroende på att han lämnat olika uppgifter. Domstolen (förvaltningsrätten i Malmö) resonerar dock att det inte är rimligt att den som inte kan bevisa en bestämd hemort av den anledningen ska få en avsevärt högre bevisbörda genom att prövas mot hela landet. Om ansökan inte prövas mot en bestämd ort kommer inte heller ett eventuellt internflyktsalternativ att prövas. Domstolen valde därför att pröva skälen gentemot Herat och Mazar-e-Sharif som är relativt säkra platser som går att ta sig till, istället för att pröva gentemot hela landet. Domarna är inte vägledande. (Källor privat samt förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Särskilt ömmande för familj att sakna nätverk i Afghanistan till sidans topp

En barnfamilj av afghanskt ursprung bodde i Iran men lämnade landet sedan fadern ställts inför valet att rekryteras till kriget i Syrien eller deporteras till Afghanistan. Ingen av föräldrarna har bott i Afghanistan. De har anfört en marktvist och ett rykte om att fadern skulle ha tjänstgjort i Syrien som skäl, men har inte kunnat bevisa dessa. Migrationsverket bedömde att familjen kan bosätta sig i Afghanistan. Eftersom de inte kan bevisa sin hemvist i Afghanistan behöver internflyktsalternativ inte övervägas. Men migrationsdomstolen anser att bedömningarna som görs vid internflykt är relevanta även för dem som inte bott i Afghanistan. I brist på fungerande nätverk skulle särskilt barnen utsättas för otillbörliga humanitära umbäranden. Därför beviljas uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter. Detta är möjligt eftersom asylansökan gjordes före 24 november 2015. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö).

 till innehållsförteckningen innehåll

Uppehållstillstånd enligt gymnasielagen trots vistelse i annat land efter ansökan till sidans topp

Ett av villkoren för att få uppehållstillstånd enligt den "nya gymnasielagen" det vill säga § 16f i den tillfälliga begränsningslagen, är att personen måste befinna sig i Sverige när ansökan om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå görs. Det är vanligt att personen kallas till Migrationsverket för att kontrollera detta. Att en persons bankkort har upphört att användas i Sverige ska också ha använts som tecken på att personen inte var i Sverige vid tidpunkten. Det har dock ingen betydelse enligt lagtexten om personen under väntetiden efter ansökan har lämnat Sverige. Ett beslut från Migrationsverket i november formuleras så här: "Du befinner dig för närvarande i X-land och du inväntar en överföring till Sverige enligt Dublinförordningen. Det har även framkommit att du har ansökt om asyl i X-land den ... Det finns dock inget i ditt ärende som visar att du inte skulle ha befunnit dig i Sverige när du lämnade in din ansökan om uppehållstillstånd för gymnasiala studier." I detta fall beviljades uppehållstillstånd. (Källa privat)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om arbetstillstånd som personlig assistent till sidans topp

Migrationverket har gett ut ett ställningstagande om villkor för arbetstillstånd för arbete som personlig assistent. De vanliga reglerna gäller, men situationen blir speciell genom att anställningen är beroende av att assistansmottagaren beviljats ersättning. Assistansmottagaren kan vara arbetsgivare direkt men det är vanligt att det finns en privat eller kommunal anordnare, som i så fall ska betraktas som arbetsgivare. Migrationsverket kan av sekretesskäl inte vända sig till Försäkringskassan. Verket kan däremot begära att få en kopia av beslutet om ersättning via den sökande, för att avgöra om det finns en anställning. Om en förälder ansöker om arbetstillstånd för att arbeta som assistent åt sitt barn, samtidigt som barnet ansöker om uppehållstillstånd som anhörig till arbetstagare, så ska ansökan avslås. Detta eftersom barnet inte har någon självständigt rätt till uppehållstillstånd. Om Migrationsverket i ett ärende om arbetstillstånd misstänker att assistans beviljats på felaktig grund kan dock uppgifterna inte lämnas ut till Försäkringskassan utan vidare, eftersom uppgifterna inte rör den som söker arbetstillstånd. Det krävs i så fall att en intresseavvägning görs enligt sekretesslagens generalklausul.

Hämta ställningstagandet SR 42/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Dublinförordningen tillåter uppsikt istället för förvar till sidans topp

En person som skulle överföras till Italien fick först ett beslut om förvarstagande men Migrationsverket hävde senare detta och beslutade om uppsikt enligt Utlänningslagen eftersom personen sagt att hen skulle samarbeta. Personen överklagade och domstolen hävde beslutet om uppsikt eftersom det fattats enligt fel lagstiftning. Ärenden som rör överföring enligt Dublin ska behandlas enligt Dublinförordningen, inte Utlänningslagen. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som anser att domstolen gick för långt när beslutet hävdes. Det var visserligen fel av Migrationsverket att hänvisa till Utlänningslagen, men domstolen borde ha prövat om de sakliga förutsättningarna för "en mindre ingripande åtgärd" enligt Dublinförordningen var uppfyllda. Uppsikt är enligt Migrationsöverdomstolen en mindre ingripande åtgärd än förvar. Kraven för detta är något högre i förordningen än i Utlänningslagen. Men eftersom nivån "betydande risk för att hålla sig undan" redan var uppfylld enligt det första beslutet så kunde uppsikt ha använts. Det enskilda målet avskrevs dock på grund av att saken förfallit.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

Hämta domstolens referat i mål UM 10152-18, Mig 2018:23 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Schengenreglerna förbjuder transportöransvar vid inre gräns enligt EU-domstolen till sidans topp

Två företag som transporterar personer i linjetrafik inom Eruopa ålades av tyska myndigheter att kontrollera passagerarnas handlingar och inte tillåta inresa till Tyskland från Belgien eller Nederländerna för personer som saknar pass och tillstånd för vistelse i Tyskland. Dessa krav är förankrade i tysk lag. Företagen hotades av vite men överklagade med motivering att Tysklands regler inte stämmer med EU-rätten. En tysk domstol bad EU-domstolen om förhandsavgörande. Motsvarande regler om resenärers skyldghet att ha pass och visum och transportörers ansvar att kontrollera detta finns i EU:s gränskodex men gäller endast EU-områdets yttre gränser. För gränserna inom unionen gäller tvärtom att "De inre gränserna får passeras överallt utan att någon in- och utresekontroll genomförs, oavsett personens nationalitet." (ur artikel 20 i förordning nr 562/2006). Eftersom det är just gränspassagen som utlöser de kontrollerna som Tyskland kräver, anser EU-domstolen att de har samma verkan som in- och utresekontroller. Dessa regler är alltså inte tillåtna.

Domen i de förenade målen C-412/17 och C-474/17, på svenska (Extern länk)

Välj språk och hämta domen (Extern länk)

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

EU-domstolen om tidsfrist för omprövning av nekad accept enligt Dublinförordningen till sidans topp

EU-domstolen har tagit ställning till två sammanslagna mål om tidsfrist vid omprövning av Dublinbeslut. Båda målen gällde asylsökande i Nederländerna. Den ena hade väntat nästan ett år på beslut om eventuell överföring till Tyskland. Tyskland hade sagt nej till accept men sedan inte svarat på en begäran om omprövning. Den andra hade fått ett beslut om överföring till Italien trots att Italien ursprungligen sagt nej. Italien hade svarat ja på en begäran om omprövning men inte förrän efter ca åtta veckor. Frågorna till EU-domstolen gäller om det finns någon tidsfrist för att svara på en begäran om omprövning och vilket land som blir ansvarigt om tidsfristen löpt ut. EU-domstolens svar är att staterna ska sträva efter att besvara en begäran om omprövning inom två veckor. (En sådan begäran får lämnas inom tre veckor från att accept nekas.) Men om den tillfrågade staten inte svarar inom den tiden ligger ansvaret för att pröva asylansökan ändå kvar hos den stat som ställt frågan, och proceduren ska anses avslutad.

Läs domen i mål C-47/17 och C-48/17 på svenska (Extern länk)

Hämta eller läs på andra språk (Extern länk)

Längre referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Överklagande till högre instans behöver inte ha suspensiv verkan till sidans topp

En domstol i Nederländerna har bett om förhandsavgörande rörande proceduren för överklagan till en andra domstolsinstans av ett beslut om avslag på asylansökan samt utvisning. Enligt asylprocedurdirektivet och återvändandedirektivet ska sådana beslut i normalfallet kunna överklagas till domstol med suspensiv verkan, det vill säga att utvisningen inte ska får verkställas förrän domstolen fattat beslut. I Nederländerna kan domstolens beslut överklagas till ytterligare en domstolsinstans. Det finns dock ingen automatisk inhibition under detta andra överklagande. Frågan var om det är tillåtet enligt EU-direktiven. EU-domstolens svar är att det är tillåtet, även om målet rör risk för åsidosättande av principen om non-refoulement. Det finns inget hinder för medlemsstaterna att ha en högre domstolsinstans, men direktiven innehåller inget krav på det och följaktligen inte heller någon reglering av en sådan procedur. Däremot ska enligt likställdhetsprincipen proceduren inte vara mer eller mindre förmånlig beroende på om ett mål går under nationell rätt eller EU-rätt.

Läs Migrationsverkets längre referat med länk till målet C-180/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dublinöverföring till Italien stoppas av FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har fällt Schweiz för en överföring till Italien. Fallet rör en eritrean som har en historia av fängslande och tortyr, men detta bedömdes inte i sak. Han sökte asyl i Schweiz där han fick avancerad vård för posttraumatiskt stressyndrom. Enligt läkarna hade han kommit in i en läkningsprocess men det var av stor vikt att han fick kontinuerlig vård hos dem han fått förtroende för. Mannen överfördes trots detta efter ett år till Italien. Trots de garantier Italien lämnat hamnade han utan mottagande på flygplatsen. En släkting tipsade om Caritas härbärge där han köade utan att få plats första natten men fick en tillfälliga plats dagen därpå. Mannen fick ingen information om hur han skulle söka asyl. Han beskrev situationen som kaotisk och att han skulle tvingas sova på gatan som många andra och inte få vård. Efter mindre än två dygn återvände han till Schweiz, där han så småningom fick ett nytt beslut om överföring till Italien. CAT anser att behandligen han riskerar vid en förnyad överföring till Italien i hans tillstånd utan stabila kontakter kan leda till självmord och därmed kan nå en nivå jämförbar med tortyr.

Hämta eller läs Communication No. 742/2016, A.N. v Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr publicerar ärenden från augusti-sessionen till sidans topp

Endast en av de anmälningar som nu publicerats av FN:s kommitté mot tortyr (CAT) ledde till fällning, nämligen Dublinärendet som nämns ovan. Flera av de övriga anmälningarna faller på trovärdighetsbedömningen eller på att händelserna ligger långt tillbaka och att de sökande inte kan visa att de är av intresse i hemlandet. Dit hör två ärenden som rör utvisning från Sverige, den ena till Irak av en man med iranskt ursprung som ska ha tillhört exiliransk organisation. Det ligger honom i fatet att sakna ID. Det andra fallet som rör Sverige gäller en man från Elfenbenskusten som arbetat för förre presidenten Laurent Gbagbos maka. Andra anhängare har förföljts, men det är länge sedan.

Några fall avvisas som uppenbart ogrundade. Ett av dem rör en kvinna från Uganda som bott många år i Kanada men över huvud taget inte lyckats söka asyl och missat alla andra möjligheter. I detta fall uppmanar CAT ändå staten att pröva ärendet.

Sök ärenden i OHCHR:s databas med dokumenttyp "Jurisprudence" och treaty "CAT". (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Afghanistan: Skild kvinna ska inte utvisas utan nätverk enligt domstol till sidans topp

En kvinna från Afghanistan växte upp hos sin farbror i Kabul där hon och hennes bror behandlades illa. För att komma ifrån detta ville hon gifta sig, men farbrodern tillät inte äktenskapet. Paret rymde och bosatte sig i makens hemby i Wardak där de bodde i sju år, men efter det i Kabul ett år då de fruktade nomaderna som regelbundet angrep byn. Därefter flydde de till Sverige med sina tre barn. Kvinnan och hennes familj fick dock avslag. Migrationsverket ifrågasatte inte att kvinnan blivit illa behandlad av farbrodern men trodde inte att det fanns någon risk för att han fortfarande skulle hota dem när inget hänt på åtta år. De ansågs inte heller riskerar personlig förföljelse av nomaderna eller som hazarer. Efter avslaget har kvinnan valt att separera från mannen (som är betydligt äldre) och bor nu ensam med barnen. Migrationsdomstolen anser att även om farbrodern inte utgör något hot så kan han inte anses utgöra ett manligt nätverk för kvinnan. Som ensam kvinna i Afghanistan riskerar hon förföljelse på grund av kön och får därför uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Familj med oklar hemhörighet får stanna för barnens anknytning till sidans topp

En familj med fem barn uppgav vid asylansökan att de är bidooner från Kuwait. De berättade att de diskrimineras som bidooner samt att familjen blivit förföljd efter att mannen hade deltagit i en demonstration. De hävdar att de lämnade Kuwait med falska pass. Migrationsverket hävdar att familjen kommer från Irak, som deras pass utvisar och som Irak har bekräftat. Två asylintervjuer fick avbrytas på grund av språksvårigheter, då de talar en kuwaitisk dialekt. Familjen har begärt språkgranskning mm men Migrationsverket ansåg saken utredd och eftersom familjen inte har framfört några asylskäl mot Irak fick de avslag. Migrationsdomstolen gör samma bedömning av Irak som hemland beträffande skyddsbehov, men bedömer samtidigt att barnen inte har någon förankring i Irak. Deras starka anknytning till Sverige tillsammans med påfrestningen att utvisas till Irak och den allmänna situationen där bedöms som särskilt ömmande omständigheter och leder till att familjen får uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen tillåter föräldrar förenas med barn trots den tillfälliga lagen till sidans topp

Målet gäller en åttaåring som kom till Sverige med släktingar och fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Föräldrarna och en bror ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Eftersom åttaåringen sökt asyl efter den 24 november 2015 tillämpades den tillfälliga lagens förbud mot återförening för alternativt skyddsbehövande. och familjemedlemmarna fick avslag. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen. Domstolen bedömer om det kan anses proportionerligt att avslå familjeåterförening i förhållande till statens intresse av att minska antalet asylsökande. Dessutom bedöms om tillräcklig hänsyn tagits till barnets bästa utifrån ålder, situationen i hemlandet och beroendet av föräldrarna. Slutsatsen blir att ett avslag är oproportionerligt. Det står i strid både med artikel 8 i Europakonventionen och Barnkonventionens artikel 3, samt 9 och 10. Domstolen väger in att familjen inte splittras frivilligt, barnets låga ålder och läkarintyg talar för att hans hälsa och utveckling riskerar att skadas. Eftersom det är individuella förhållanden som vägs in kommer domen inte att beröra alla, men avgörandet visar hur Barnkonventionen ska användas, vilket kan ha betydelse även för barn som ansöker om återförening med föräldrar. Målnummer UM 5407-18, MIG 2018:18.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

Hämta domen och längre referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

Uppdaterade rättsliga riktlinjer om gymnasielagen från Migrationsverket till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om hur reglerna för uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier ska tolkas. Det handlar både om när gymnasielagen kan ge längre uppehållstillstånd än personen annars kunde ha fått och uppehållstillstånd för minderåriga som fått eller annars skulle få ett utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet (§ 16e i den tillfälliga lagen). Den enda skillnaden i det nya dokumentet är ett förtydligande som innebär att en person som redan hade fått en ny prövning beviljad på grund av verkställighetshinder ändå först ska få beslut enligt gymnasielagen. Om uppehållstillstånd om 13 månader beviljas vidtar automatiskt en prövning av skyddsstatus. Om personen visar sig ha flyktingstatus förlängs uppehållstillståndet till tre år. Samma uppdatering görs i den rättsliga kommentar som enbart berör § 16f, alltså "nya gymnasielagen". Kommentaren om nya gymnasielagen innehåller dessutom ett nytt stycke som innebär att utvisningsbeslut som hunnit vinna laga kraft kommer att kvarstå under tiden för uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, även om utvisningen inte får verkställas. Personer med uppehållstillstånd enligt 16f kommer alltså att få olika status, eftersom de som fått uppehållstillstånd enligt 16f innan deras asylprocedur var helt avslutad inte kommer att få utvisningsbeslut.

Hämta ställningstagandet 40/2018 om studier på gymnasial nivå, SR 40/2018 (Extern länk)

Hämta kommentaren 41/2018 om "nya gymnasielagen", paragraf 16f (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rättsmedicinskt utlåtande inte ensamt avgörande i åldersbedöming enligt domstol till sidans topp

I juni 2018 beviljade förvaltningsrätten i Malmö uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande för en tonåring som är afghansk medborgare men har vuxit upp i Iran. Det avgörande blev hur Rättsmedicinalverkets utlåtande om åldern ska bedömas i förhållande till pojkens egna uppgifter. Pojken hade lämnat in vaccinationskort samt kopior av anteckning i koranen och ett antagningsbesked. Han hade lämnat relativt detaljerade uppgifter om sin ålder relaterat till olika händelser under uppväxten. Familjehemmet hade bedömt honom som minderårig och socialtjänsten hade ingen anledning att tro något annat. Pojken saknade visdomständer i underkäken men lårbenet var enligt RMV fullmoget och undersökningen talade för att han var 18 år eller äldre. Det blev avgörande för Migrationsverket. Som vuxen ansågs pojken inte ha skyddsbehov gentemot Afghanistan trots att han saknar nätverk där. Migrationsdomstolen påpekar att RMV:s sannolikhetsskala inte säger något om hur osäker själva bedömningen av tillväxtzonen i lårbenet är. Domstolen relaterade till tidigare fall där olika bedömningar gjorts utifrån samma röntgenbilder. Med hänvisning till UNHCR:s riktlinjer anser domstolen att RMV:s utlåtande inte ensamt kan vara avgörande. Domstolen bedömer pojken som minderårig. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter utvisning av narkotikadömd trots sex barn i Danmark till sidans topp

En man dömdes i Danmark för narkotikabrott till fem års fängelse och utvisning till Jordanien. Mannen hade bott nio år i Danmark men hade aldrig haft ett arbete och hade dömts för mindre narkotikabrott flera gånger tidigare. Frågan inför Europadomstolen var om utvisningen skulle tillåtas trots att mannen hade tre barn, 14, 12 och 11 år gamla från ett tidigare äktenskap. Dessutom bodde han före fängelsestraffet ihop med tre barn, 9, 8 och 7 år gamla, och var fortfarande gift med modern. Alla barnen hade besökt honom tätt under fängelsetiden och båda mödrarna hävdade att det skulle skada dem om pappan utvisades. Domen innehåller en lista över faktorer som enligt tidigare praxis ska vägas in vid bedömningen av om en utvisning på grund av brott är nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Europadomstolen slutsats är att rättsinstanserna i Danmark tagit den hänsyn de var skyldiga till och att utvisningen är proportionerlig bland annat med tanke på det grova brottet och att barnen inte bott ihop med pappan på länge.

Case of Assem hassan ali v. Denmark, Application no. 25593/14 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Irans straff mot konvertit kan utgöra förföljelse om lagen tillämpas till sidans topp

Målet rör en person från Iran som sökt asyl i Bulgarien efter att ha anklagats för apostasi i hemlandet. Några av frågorna till EU-domstolen rör om en medlemsstat är skyldig att pröva varje ärende enligt Dublinförordningen och fatta beslut om sitt ansvar för asylärendet, innan beslut i sakfrågan tas. EU-domstolen påpekar att det inte finns någon skyldighet att ta ett uttryckligt beslut i fråga om ansvar enligt Dublinförordningen. Dublinkriterierna behöver inte heller vägas in om beslutet i sakfrågan överklagas. Övriga frågor rörde relgiion som asylskäl. Vilka frågor om religion får ställas och måste den sökande uttala sig om alla aspekter av religionsutövande som nämns i asylprocedurdirektivet? Kan hemlandets argument för straff mot apostasi vägas in eller utgör straffen i sig förföljelse även om inte någon religion nämns? EU-domstolen svarar att alla beståndsdelar av begreppet "religion" inte behöver visas, men sökande måste kunna underbygga sina påståenden. Beträffande straff säger EU-domstolen att dödsstraff eller fängelsestraff för agerande i strid med statsreligionen kan utgöra förföljelse. Det avgörande är straffets karaktär, och om straffet tillämpas i praktiken.

Läs längre referat av Migrationsverket och hämta domen i mål C-56/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Skyddsbehövande från Syrien kan vara anknytningsperson till sidans topp

En man från Syrien hade fått uppehållstillstånd i Sverige som alternativt skyddsbehövande. Hans maka och barn ansökte om återförening. Nästan ett år senare fick de avslag på grund av att mannen inte hade välgrundade utsikter till permanent uppehållstillstånd, eftersom han saknade individuella skyddsskäl och situationen i Syrien kunde ändras. Strax därefter förlängdes mannens första 13 månaders tillstånd med två år. Målet har nu nått Migrationsöverdomstolen som påpekar att det väsentliga för "välgrundade utsikter" inte är om skälen är individuella utan hur varaktigt skyddsbehovet är. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det finns mycket som talar för att skyddsbehovet kommer att kvarstå och att mannen vid nästa ansökan kan beviljas permanent eller åtminstone förlängt tillstånd. Domstolen väger in att ett uppehållstillstånd även kan permanentas genom arbete eller genom ställning som varaktigt bosatt efter fem års laglig vistelse. Makan och barnet beviljas uppehållstillstånd. Domen är vägledande. Alternativt skyddsbehövande som sökt asyl senare än den 24 november 2015 berörs dock inte, eftersom de över huvud taget inte tillåts familijeåterförening enligt den tillfälliga lagen.

Hämta domstolens referat i mål UM 3009-18, MIG 2018:19 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181018:

Från Palestina/ Prövningstillstånd: Praktiskt hinder för att nå UNRWA i hemlandet till sidans topp

En palestinier från Gaza sökte asyl och berättade om att han hamnat i konflikt med Hamas i Gaza på grund av att han vägrat ta ett utvidgat uppdrag i sin roll som idrottstränare. Under kriget fick han tips om att han borde hålla sig undan. Migrationsverket ansåg uppgifterna motsägelsefulla och bedömer att han inte riskerar förföljelse. Däremot bedömdes han inte kunna återvända till Gaza för närvarande på grund av problemen med att ta sig genom Egypten och passera gränsen. Därför fick han tidsbegränsat uppehållstillstånd om 12 månader. Migrationsdomstolen analyserade de olika skäl som kan göra att en palestinier förlorar skydd av organisationen för skydd av palestinier, UNRWA - vilket automatiskt ska leda till flyktingstatus om det inte finns uteslutningsskäl. Domstolen beviljade uppehållstillstånd med flyktingstatus eftersom det finns ett konkret hinder mot att resa till Gaza och mannen därmed inte kan få skydd av UNRWA. Detta beslut har nu överklagats av Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Utvisning kan skjutas upp när ansökan får göras i Sverige till sidans topp

En man som fått utvisningsbeslut av Migrationsverket valde att nöjdförklara sig och istället ansöka om arbetstillstånd genom "spårbyte". Utvisningen ställdes in under prövningen, men sedan beslutade Migrationsverket om avslag och upphävde samtidigt inhibitionen. Mannen överklagade och begärde att utvisningen skulle skjutas upp. Domstolen avslog den begäran med motivering att det inte finns något lagligt utrymme för domstolen att besluta om inhibition. Mannen överklagade och nu slår Migrationsöverdomstolen fast att migrationsdomstolen med stöd av förvaltningslagen borde ha prövat om domstolen interimistiskt skulle förordna att utvisningsbeslutet inte fick verkställas innan överklagandet prövats. Detta eftersom en ansökan om arbetstillstånd efter spårbyte får göras och bifallas efter inresa enligt Utlänningslagen. Beslutet upphävs och målet återförvisas till migrationsdomstolen för ny handläggning. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté: Utvisad riskerade inte tortyr i Rwanda men Kanada borde ha väntat till sidans topp

En man som bott i Kanada med sin familj i 19 år skickades 2012 tillbaka till Rwanda, där han var anklagad för att ha uppmanat till folkmord. Mannen hade ursprungligen beviljats flyktingstatus på den kanadensiska ambassaden i Spanien. Men enligt utredningen i Kanada som kom att övergå i många års rättsprocess, hade han från en offentlig post krävt utrotning av alla tutsier. Mannen hävdade att han riskerar tortyr i Rwanda, som också begärt honom utlämnad. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, begärde inhibition men Kanada ansåg inte att det behövdes, bland annat pga garantier från Rwanda. Efter utvisningen fängslades mannen direkt i Rwanda och dömdes fyra år senare till livstids fängelse. Rättegången var uppmärksammad, vilket Kanada ansåg minskade risken för tortyr. Mannen fortsatte hävda att han riskerar tortyr, även som politisk motståndare och att Kanada inte borde lita på garantier som inte övervakas, och att han borde ha dömts i Kanada istället. CAT konstaterar att det inte finns rapporter om att personer som återsänts till Rwanda utsatts för tortyr, och att det inte heller har hävdats att den sökande torterats. Enligt CAT har tortyrkonventionens artikel 3 inte kränkts. Däremot har Kanada brutit mot artikel 22 genom att verkställa utvisningen trots att CAT begärt att den skulle ställas in under prövningen.

Hämta communication no 488/2012, endast på franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s tortyrkommitté avvisar ärende på grund av att ny ansökan inte fullföljts till sidans topp

En kvinna från Kongo sökte asyl i Schweiz. Hon hävdade att hon riskerar förförjelse på grund av att hennes man sitter fängslad för att ha försökt starta en motståndsgrupp. Myndigheterna i Schweiz anser att hon inte har några bevis för sin berättelse och att de handlingar hon kommit in med verkar förfalskade. Hon har fått avslag i alla instanser och hade sedan begärt en ny prövning. Den fullföljdes dock inte då hon inte betalade avgiften. Därefter vände hon sig till FN:s kommitté mot tortyr (CAT). Schweiz hävdade att ärendet inte borde tas upp i sak av CAT eftersom kvinnan inte uttömt alla möljigheter på nationell nivå. Kvinnan framhöll att en ny prövning ändå inte skulle ha beviljats eftersom det inte fanns några nya omständigheter, samt att en efterföljande prövning inte har suspensiv verkan (den hindrar inte utvisningen från att verkställas). CAT har nu behandlat ärendet, men följer statens linje att kvinnan inte uttömt alla möjligheter i Schweiz. Därför behandlas inte målet i sak. Liknande beslut har tagits av CAT i flera ärenden i år. Denna gång har en av ledamöterna reserverat sig. Han åberopar CAT:s tidigare praxis och även Europadomstolen, som i en lång rad ärenden slagit fast att den sökande inte är skyldig att fullfölja en efterföljande procedur som inte har suspensiv verkan.

Läs eller hämta communication No. 704/2015, X v Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Förhållandena i tältläger skulle ha tagits upp i Grekland till sidans topp

En flyktingfamilj som anlände till ön Lesbos i Grekland i mars 2016 har anmält till Europadomstolen för mänskliga rättigheter hur de behandlades under sin tid i Grekland. Det är en lång lidandes historia om överfulla tält, dålig hygien, timmars köande för mat, brist på toaletter och filtar etc. Ett av barnen bröt armen i en överfull båt som skulle ta dem från Lesbos. De hamnade i ett lika överbefolkat tältläger i norra Grekland. Kvinnan som var höggravid avråddes av läkaren från att besöka toaletten. Familjen tog sig på egen hand till Aten, men måste även där bo i tält. Efter att kvinnan fött en baby tog volontärer henne, babyn och den skadade sonen till sjukhus. Därefter bodde de en månad i ett hus som ockuperats av flyktingar men lämnade detta på grund av risken för smitta och infektioner. Efter en protest framför frivilligorganisationen Praxis' kontor fick de ett bättre boende av Praxis. Europadomstolen har nu behandlat ärendet men anser att familjen borde ha överklagat sin placering till grekiska myndigheter. Familjen hävdade att ingen upplyst dem om någon sådan möjlighet. Men enligt Europadomstolen kom anmälan in när deras situation förbättrats avsevärt och de borde ha kunnat kräva kompensation av Grekland i första hand. Därför tas målet inte upp i sak.

Beslut no 62732/16, Nadera ABDULLA et autres c la Grèce, endast franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dödsdom i Tunisien kommer inte att verkställas, enligt Europadomstolen till sidans topp

En person från Tunisien förlorade sitt uppehållstillstånd i Tyskland efter att ha varit i hemlandet och ansökte om ett nytt. Tunisien begärde honom utlämnad på grund av anklagelser om terrorbrott. Mannen greps men släpptes då tyska myndigheter inte fann bevis för anklagelserna. Däremot avslogs hans begäran om asyl på grund av koppling till IS och risk för terrorattentat. En domstol stoppade utvisningen eftersom Tunisien visserligen garanterat rättssäker behandling men inte utlovat möjlighet för Tyskland att besöka honom och inte uteslutit dödsstraff. Processen i högre instanser har därefter rört sig kring om det går att förutsäga att alla dödsstraff i Tunisien förr eller senare kommer att omvandlas till livstids fängelse genom nåd av presidenten, och om ett livstidsstraff som uppkommit på det sättet kan förkortas enligt någon av de procedurer som används i Tunisien. Den anklagade mannen hävdar att det är osannolikt att han skulle omfattas av nåd med tanke på den tunisisie presidentens uttalanden. Konstitutionsdomstolen kom ändå fram till att utvisningen ska verkställas. Nu har Europadomstolen landat i samma slutsats: Ett dödsstraff i Tunisiien skulle i praktiken inte innebära dödsstraff eller ovillkorligt livstidsstraff. Därför tas målet inte upp i sak.

Beslutet: no. 17675/18, Haykel Ben Khemais SAIDANI against Germany (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Minderårig flicka utan manligt nätverk i Mogadishu har flyktingstatus till sidans topp

En flicka från Somalia som sökte asyl berättade att hon kidnappats och utsatts för övergrepp av män som hon uppfattade kom från Al Shabaab. Efter att flickan flytt har även pappan och syskonen lämnat Somalia. Migrationsverket avslog eftersom de ansåg att berättelsen var vag och detaljfattig och det fanns detaljer som inte stämde överens. Dessutom ansågs det inte troligt att Al Shabaab har intresse av henne. Hennes klan är stor och mäktig och hon kunde därför antas ha ett nätverk. Domstolen höll muntlig förhandling och bedömde flickan som trovärdig. De mindre skiljaktigheterna kunde förklaras. Domstolen anser ändå inte att hon riskerar förföljelse framöver på grund av överfallet. Eftersom hennes familj lämnat landet och hon inte har något annat manligt nätverk kan hon inte få klanens skydd. Som ensam flicka riskerar hon enligt domstolen förföljelse på grund av sitt kön. Hon beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Afghanistan: Kvinna som vägrat giftermål riskerar "hedersvåld" enligt domstol till sidans topp

En kvinna i Afghanistan vägrade gifta sig med den man som hennes bror, familjens överhuvud, lovat henne till. Mannen blev arg och utsatte henne för övergrepp som han fotograferade. Kvinnan rymde och tog sig till Iran. Där har hon senare gift sig och fått flera barn. Hon hävdar att hon fortfarande hotas av sin familj. Migrationsverket fann henne helt trovärdig men anser inte att det hon utsatts för har med någon flyktinggrund att göra. Det ansågs inte heller troligt att hon skulle utsättas för någon skada 11.5 år senare. Därför är hon inte skyddsbehövande enligt verket. Migrationsdomstolen däremot anser att även uppgifterna om hotbilden är trovärdiga och att hederskonflikten fortfarande är aktuell. Eftersom det i Afghanistan är ett moralbrott att gå emot familjens överhuvud riskerar kvinnan förföljelse på grund av kön. Migrationsverket hade i andra hand föreslagit internflykt i Kabul, men domstolen anser inte att det är rimligt för en barnfamilj. Kvinnan (samt make och barn) får uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Nytt ställningstagande från Migrationsverket om brist på vård som förföljelse till sidans topp

Om en svårt sjuk person som inte kan få adekvat vård i hemlandet utvisas kan det i speciella fall utgöra omänsklig och förnedrande behandling, som är förbjuden enligt artikel 3 i Europakonventionen. Migrationsverket har nu uppdaterat sitt ställningstagande om hur internationell praxis ska tolkas i sådana fall. Ändringarna består främst i att tre nya praxisfall har vägts in, bland annat "Paposhvili mot Belgien". En ny formulering i ställningstagandet är att en utvisning kan strida mot artikel 3 om det "på grund av avsaknad av lämplig vård i mottagarlandet eller brist på tillgång till sådan vård finns väsentliga skäl att tro att personen skulle möta verkliga risker att utsättas för en allvarlig, snabb och oåterkallelig nedgång av hälsotillståndet, vilket resulterar i intensivt lidande eller en avsevärd förkortning av den förväntade livslängden". Att den sökande har bevisbördan har förtydligats, men också att "om det efter utredning fortfarande finns oklarheter måste staten begära individuella och tillräckliga garantier i det enskilda fallet från den mottagande staten att lämplig behandling kommer att vara tillgänglig för personen i fråga". Ett fall från EU-domstolen rör situationen att en person som utsatts för tortyr utvisas och sedan vägras vård för de men som tortyren orsakat. Detta är ett exempel på när utebliven vård kan ses som förföljelse eller skyddsgrundande behandling.

Hämta dokumentet - SR 37/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Nytt ställningstagande från Migrationsverket förtydligar vilka som får LMA-bistånd till sidans topp

I samband med att den "nya gymnasielagen" infördes publicerade Migrationsverket riktlinjer för vilka sökande som omfattas av bestämmelserna om bistånd i lagen om mottagande av asylsökande (LMA-lagen). Där förklarades att de som ansöker om uppehållstillstånd enbart på grund av gymnasiestudier och inte längre har någon aktiv asylansökan har rätt till dagbidrag enligt LMA-lagen, men detta ska då betalas ut av kommunen, inte Migrationsverket. En förutsättning är att Migrationsverket beviljat inhibition. Nu har detta ställningstagande uppdaterats till en ny version. Det som justerats är endast att det nu står tydligare att personer som har ett pågående ärende om verkställighetshinder (VUT) inte får beslut om inhibition, eftersom utvisningsbeslutet ändå inte får verkställas. Därmed behöver kommunen inte heller bevilja bistånd enligt LMA-lagen. Detta gäller alltså dem som ännu inte fått något svar på frågan om verkställighetshinder. Om en ny prövning redan har beviljats så är personen asylsökande, får beslut om inhibition och får LMA-bistånd från Migrationsverket.

Hämta dokumentet, SR 36/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU:s generaladvokat: Återvändandedirektivet tillämpas oavsett inre gränskontroll till sidans topp

Målet gäller en person som greps i Frankrike efter att illegalt ha passerat gränsen mellan Spanien och Frankrike under en period då Frankrike tillfälligt hade stängt sina gränser. Frågan var om Frankrike måste tillämpa reglerna i återvändadedirektivet som för en person som grips inom territoriet i normala fall, eller om de kan förfara som om personen blivit gripen vid en yttre gräns. En domstol i Frankrike har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Förslaget från EU-domstolens generaladvokatförslag är att Frankrike måste tillämpa återvändandedirektivet. En motivering är att när en stat skyddar en yttre gräns är det i alla medlemsstaters intresse, medan den inre gränsen skyddas enbart i den statens intresse. Nästa steg är att EU-domstolen behandlar frågan.

Hämta pressmeddelande i målet C-444/17 (Extern länk till pdf-fil)

Yttrandet i sin helhet, på franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180926:

Gymnasielagen inte för dåligt beredd enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

Detta mål gäller ett ärende som refererades i Asylnytt 18-07-18. Migrationsdomstolen i Malmö ansåg att den nya gymnasielagens nedsatta krav på identitet inte kunde tillämpas. Domstolen förklarade att regeringen frångått grundlagens krav på hur ett ärende ska beredas, då paragrafen om beviskravet ändrades efter remissomgången. Migrationsöverdomstolen håller inte med om detta eftersom det inte finns några närmare bstämmelser om hur regeringsärenden ska beredas utöver ett allmänt krav på att upplysningar och yttranden ska hämtas in från berörda. När lagrådet kritiserat beredningen genomfördes dessutom ytterlgare beredning inför riksdagsbehandlingen. Migrationsöverdomstolen anser att den stadgade ordningen inte har åsidosatts i något väsentlig hänseende. Därför upphävs migrationsdomstolens beslut och den unge mannen som ansökt om uppehållstillstånd för gymnasiestudier beviljas tillstånd i 13 månader.

Läs kammarrättens pressmeddelande och hämta domen, UM 12649-18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Gymnasielagen strider inte mot EU-rätten enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

Målet i migrationsdomstolen i Stockholm refererades i Asylnytt 18-07-18. Det gällde en pojke som ansökt enligt "den nya gymnasielagen" och inte kunde styrka sin identitet. Migrationsdomstolen ansåg att kravet på styrkt identitet i Schengenregelverket och EU:s gränskodex går före skrivningen i gymnasielagen. Dessutom kan enligt migrationsdomstolen personen inte kontrolleras i SIS-registret om inte identiteten är klarlagd. Migrationsöverdomstolen påpekar nu att EU:s gränskodex bara reglerar inresa och korta uppehållstillstånd. De EU-direktiv som rör personer som redan befinner sig i Sverige säger ingenting om prövningen av frågan om uppehållstillstånd för dem. Kodexen hindrar alltså inte en reglering som innebär ett sänkt beviskrav rörande identitet. Migrationsöverdomstolen påpekar också att Schengenregelverket inte innehåller något krav på klarlagd identitet för att en sökning ska kunna genomföras i SIS. Att en stat får ha egna regler om uppehållstillstånd av olika skäl utan krav på styrkt identitet har redan slagits fast av EU-domstolen. Därför anser Migrationsöverdomstolen att saken inte behöver prövas där.

Det enskilda fallet återförvisades till Migrationsverket på grund av att pojken lämnat in handlingar som tydde på att han är minderårig. Men Migrationsöverdomstolens ståndpunkt att gymnasielagen inte strider mot EU-rätten är vägledande för andra liknande fall.

Läs kammarrättens pressmeddelande och hämta domen, UM 13063-18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Från Afghanistan/ UNHCR publicerar nya riktlinjer för bedömning av asylsökande till sidans topp

UNHCR eligibility guidelines for assessing the international protection needs of asylum-seekers from Afghanistan

Riktlinjerna ersätter motsvarande dokument från 2016. UNHCR avråder inte generellt från utvisning till Afghanistan. Stora delar av dokumentet är närmast identiskt med det föregående. Men det upptrappade våldet och talibanernas utökade kontroll över stora områden speglas. Förutom ett utbyggt avsnitt om säkerhetsläget så har uppgifter om attacker och allvarligare våld, riktat mot utsatta grupper, lagts till i många avsnitt, till exempel rörande religiösa ledare, journalister (särskilt kvinnliga), religiösa minoriteter, skolelever (särskilt flickor) etc. Det påpekas också att kvinnor och flickor förtrycks i områden som styrs med parallella rättssystem. Större skillnader återfinns i analysen av internflyktsalternativ. Enligt UNHCR är presumtionen för dem som förföljts av sin omgivning på grund av brott mot sociala normer att det inte finns något relevant internflyktsalternativ. En lång genomgång av situationen för internflyktingar i de större städerna pekar på att internflykt måste övervägas med stor försiktighet både vad gäller relevans och rimlighet, på grund av attackerna mot civila och de stora bristerna. UNHCR avråder generellt från Kabul som internflyktsalternativ men gör ingen generell avrådan från all hänvisning till internflykt.

Migrationsverket skriver i en kommentar att verkets ställningstagande om Afghanistan inte behöver ändras. Beträffande internflykt till Kabul stödjer sig Migrationsverket på rapporten från EU:s asylbyrå EASO som kom i somras och som inte utesluter all internflykt till Kabul.

Läs eller hämta UNHCR:s riktlinjer (Extern länk)

ECRE 18-09-07: Afghan capital not safe for return, according to UNHCR's newest guidelines (Extern länk)

Rädda Barnen 18-09-07: Rädda Barnen uppmanar Migrationsverket att stoppa utvisningarna (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Bakläxa för domstol som inte kommunicerade med den sökande till sidans topp

En man som sökt asyl men själv sagt att han inte riskerade något i sitt hemland fick beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. I sitt överklagande till domstolen anförde han att han hade skyddsskäl som han inte vågat framföra. Domstolen skickade inte Migrationsverkets yttrande till mannen. Migrationsdomstolen avgjorde sedan målet utan att ge mannen möjlighet att slutföra sin talan. Migrationsöverdomstolen anser att båda bristerna är så allvarliga att målet återförvisas till migrationsdomstolen för ny handläggning. (Källor InfoTorg Juridik samt kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Fullständig utredning krävs innan skyddsstatus kan dras in efter brott till sidans topp

Målet gäller en man som hade fått asyl med flyktingstatus i Ungern år 2000. Senare hade han fällts för ett brott. Mannen hade själv låtit det afghanska konsulatet få reda på innehållet i domen, vilket ledde ungerska myndigheter till slutsatsen att han inte längre riskerade förföljelse. Hans flyktingstatus drogs in 2014. Efter det vidtog en ny procedur som frågan nu gäller. Mannen hade åter begärt flyktingstatus eller alternativ status i en ansökan om verkställighetshinder. Alternativ status nekades med anledning av att status enligt skyddsgrundsdirektivet kan nekas vid "grovt brott" - och i ungersk lag definiteras "grovt brott" som något som ger fängelse i fem år eller mer. Den sökande hävdar att fler omständigheter måste vägas in. Domstolen i Budapest bad EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Nu svarar EU-domstolen att flyktingstatus och alternativ status jämställs i det här avseendet. EU-rätten tillåter inte att en ansökan om alternativ skyddsstatus kan avslås enbart på grund av straffsatsen i nationell lag. Allvarligheten i brottet måste bedömas genom en fullständig utredning i det individuella fallet.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Tolkning av Dublinförordningen då återtagande inte begärts men utlämning skett till sidans topp

EU-domstolen har med anledning av ett komplicerat Dublinärende utrett en rad frågor som uppstått då två medlemsstater haft ansvaret för en person på olika sätt. Frågorna gällde en person som sökt asyl i Nederländerna men sedan sökt asyl i Italien under pågående överklagande i Nederländerna. Italien hade inte begärt återtagande. Därefter hade Nederländerna istället begärt personen utlämnad på grund av brott. Efter att utlämning skett begärde Nederländerna att Italien skulle återta personen enligt Dublinförordningen, vilket Italien accepterade. EU-domstolen slog bland annat fast att Italien var skyldigt att pröva asylansökan trots det pågående ärendet i Nederländerna, eftersom begäran om återtagande inte skett. Att Nederländerna senare begärde återtagande i motsatt riktning innebar ingen skyldighet att vilandeförklara asylärendet i Nederländerna. Nederländerna behövde inte informera Italien om att ett ärende pågick. Det finns inte heller någon regel som gör Nederländerna skyldigt att pröva asylansökan på grund av sin begäran om utlämning. Slutsatsen blir alltså att ansvaret för asylansökan ligger kvar på Italien trots den första utredningen i Nederländerna och trots brottmålet.

Längre referat av Migrationsverket (Extern länk)

Läs eller hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Storebror utvisas men lillebror får stanna efter domstolsbeslut till sidans topp

Två unga pojkar flydde tillsammans till Sverige från Afghanistan. Deras familj hade varit i konflikt med talibaner. Pappan hade misshandlats på grund av att han vägrat lämna ut myndighetspersoner som han kört i sitt yrke som chaufför. Efter att pojkarna flytt har pappan dödats och en äldre bror skadats. Pojkarna blev trodda i sina berättelser men Migrationsverket ansåg att det inte finns något individuellt hot mot dem. Den äldre som fyllt 18 fick beslut om utvisning och därmed ansågs även den yngre kunna utvisas med sin bror som "manligt nätverk" trots att den övriga familjen nu lämnat landet. Migrationsdomstolen höll med om bedömningen när det gällde storebror. Men migrationsdomstolen anser inte att den äldre pojken, som varit utomlands i tre år och som varken har bostad eller arbete, kan skydda sin lillebror från de risker han löper. Även om lillebror inte växt upp utanför landet anser domstolen att han som barn utan manligt nätverk löper en individuell och specifik risk att utsättas för våld och andra övergrepp. Därför får han uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr-överdomstolen: Inga ömmande omständigheter för ung vuxen från Afghanistan till sidans topp

En pojke som är shiit och hazar hade flytt med sin familj till Iran när han var två-tre år gammal. Han hävdade att han riskerar att hamna hos talibaner eller utnyttjas som danspojke. Migrationsverket bedömde honom som vuxen och han fick avslag. Migrationsdomstolen bedömde honom också som vuxen men gav uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Domstolen nämner att han fortfarande är mycket ung och skulle hamna i en socialt utsatt situation. Han har bott två och ett halvt år i Sverige och har anpassat sig till västerländskt levnadssätt. Migrationsverket överklagade och påpekade att domstolen inte visat att en utvisning skulle strida mot ett internationellt åtagande, något som krävs enligt den tillfälliga lagen. Nu upphäver Migrationsöverdomstolen domen. MiÖD anser att det är vistelsetiden som skulle kunna utgöra en synnerligen ömmande omständighet, men efter att ha jämfört med tidigare praxis för synnerligen ömmande omständigheter och Europadomstolens praxis för skydd för privatlivet så är slutsatsen att tiden pojken vistats som asylsökande inte är tillräcklig.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Uppehållstillstånd till föräldrar beviljas trots att sonen i Sverige fyllt 18 till sidans topp

Målet gäller en familj bestående av två tonårssöner i Sverige samt deras föräldrar och två yngre syskon som befinner sig i Turkiet. Familjen har flytt från Syrien. Kort efter att yngste sonen i Sverige fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande ansökte föräldrarna och syskonen om uppehållstillstånd som anhöriga. Detta avslogs eftersom den yngste sonen i Sverige hunnit fylla 18 när beslutet togs. Det ansågs inte heller föreligga något särskilt beroendeförhållande eller "udda och ömmande" omständigheter. När saken nådde migrationsdomstol hade EU-domstolen givit förhandsavgörande i ett ärende rörande en förälders återförening med ett ensamkommande barn. EU-domstolen anser att ett ensamkommande barn med flyktingstatus har rätt till familjeåterförening även om det drar ut på tiden och barnet hunnit fylla 18 före beslut. Det får dock krävas att föräldrarna ansöker om tillstånd inom tre månader efter beslutet om uppehållstillstånd. Migrationsdomstolen pekar på att den svenska regeringen uttryckt att ensamkommande barn med alternativt skyddsstatus ska behandlas lika som barn med flyktingstatus. Därför beviljar domstolen uppehållstillstånd så att familjen kan återförenas. (Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Palestinier ska inte utvisas till Palestina trots grovt brott, fastslår Hovrätten till sidans topp

I december 2017 utförde några personer ett brandattentat mot bilar utanför synagogan i Göteborg. I församlingshemmet fanns ett 40-tal ungdomar. Ingen kom dock till skada. Attentatsmännen dömdes inte för mordbrand eller försök till mordbrand eftersom det inte fanns någon konkret risk för att branden skulle spridas till byggnaden. Däremot dömdes tre män för grovt olaga hot och försök till grov skadegörelse. En av personerna är inte svensk medborgare och dömdes även till utvisning eftersom han begått ett grovt brott. Hovrätten har nu ändrat den delen av domen. Eftersom gärningen kan ses som ett politiskt brott riktat mot judar kan Israel ha ett intresse i saken. Med hänsyn till den osäkerhet som råder vid gränserna till Gaza och Västbanken och i själva områdena så skulle mannens grundläggande mänskliga rättigheter vara hotade om han utvisades dit. (Källor: Infotorg juridik och Hovrätten för Västra Sverige)

Observera: Denna dom upphävdes av Högsta domstolen 190302, se Asylnytt 190302

 till innehållsförteckningen innehåll

Rättslig kommentar från Migrationsverket om definitionen av att ha "lämnat landet" till sidans topp

Kommentaren bygger på en dom från Migrationsöverdomstolen 2015.

Tidigare har Migrationsverket ansett att en utlänning lämnat landet när hen passerat en inresekontroll i ett annat land. Målet hos Migrationsöverdomstolen gällde en person vars utvisning skulle verkställas men som inte togs emot i det avsedda landet. Migrationsöverdomstolen ansåg ändå att personen hade lämnat landet. Tolkningen får betydelse till exempel genom att ett nytt förvarsbeslut behöver fattas om personen ska tas tillbaka i förvar. Det får också betydelse genom att rätten till LMA upphör när personen lämnat landet. Ett överlämnande till polis förfaller när utlänningen lämnat landet. Det är ändå så att polismyndigheten har ansvar för att verkställa utvisningen på nytt eftersom detta regleras i en särskild paragraf oavsett om verkställigheten tidigare var överlämnad till polisen. Därför behövs inget nytt beslut om överlämnande av verkställighet till polisen.

Hämta kommentaren (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180831:

Migrationsöverdomstolen återförvisar då domstolen inte haft alla handlingar till sidans topp

En person som påtalat verkställighetshinder hade lämnat in nya intyg vid överklagan till migrationsdomstolen i Stockholm. I nästa överklagan till Migrationsöverdomstolen påpekade personen att domstolen inte verkade ha haft tillgång till de nya handlingarna. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det inte framgår av migrationsdomstolens dagboksblad att handlingarna skulle ha kommit in och inte heller att den sökande getts möjlighet att komplettera ansökan. Detta innebär att domstolen åsidosatt sitt utredningsansvar. Migrationsöverdomstolen återförvisar ärendet till migrationsdomstolen för ny handläggning. (Källor Infotorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Armenisk familj från Ryssland får stanna på grund av dotterns tillstånd till sidans topp

En armenisk familj som bott i Moskva i Ryssland lämnade landet efter att mannen misshandlats. De ansåg att de riskerade förföljelse på grund av sin etnicitet. De kunde dock inte lämna in id-handlingar eller visa några dokument som stödde berättelsen. De fick avslag men båda barnen mår dåligt och en flicka har lidit av uppgivenhetssyndrom sedan mars 2016. Migrationsverket ansåg till en början att vård skulle kunna ges i hemlandet, men under intryck av starka läkarintyg tog även Migrationsverket inför domstolsbehandlingen ställning för att flickan bör få vård i Sverige för att kunna tillfriskna så snabbt som möjligt och minska de negativa konsekvenserna för hennes pyskosocia hälsa och utveckling. Detta blev även domstolens beslut. Därmed får även föräldrarna och brodern stanna. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol väger in trakasserier när äldre kvinna får återförenas till sidans topp

Målet gäller en kvinna från Vitryssland som sökt uppehållstillstånd på grund av anknytning till en dotter i Sverige. Kvinnan har två döttrar i Sverige och har ingen kontakt med andra släktingar i hemlandet. För att få uppehållstillstånd på grund av anknytning till ett vuxet barn krävs ett särskilt beroendeförhållande eller synnerliga skäl. Dotterns hälsotillstånd har anförts som skäl, men domstolen anser inte att det har orsakats av separationen från modern. Dottern har också stöd från sin familj i Sverige. Det som domstolen bedömer som synnerliga skäl är att kvinnans enda sociala skyddsnät utgörs av döttrarna i Sverige samt att hon under en längre tid har utsatts för hot, misshandel och trakasserier av de vitryska myndigheterna på grund av sin och dotterns åsikter i vitryska och svenska medier. Detta försvårar enligt domstolen kvinnans sociala situation i hemlandet och hon beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö).

 till innehållsförteckningen innehåll

Högsta Förvaltningsdomstolen: Tvångsvårdad papperslös har rätt till LMA-bistånd till sidans topp

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) är högsta instans i vanliga förvaltningsärenden, till skillnad från utlänningsärenden där högsta instans är en kammarrätt, Migrationsöverdomstolen. HFD har åter behandlat en fråga om LMA-bistånd. Juni 2017 fann HFD att det inte finns någon rätt att kräva nödbistånd efter utvisningsbeslut. Domstolen påpekade att kommunen har det yttersta ansvaret och kan ge nödbistånd, men att detta inte är en rättighet som den enskilde kan överklaga. I det nya fallet nämns att personer utan tillstånd "har endast i undantagsfall rätt till bistånd utöver vad som krävs för att undvika en akut nödsituation". Det aktuella ärendet rörde en man som var inskriven i rättspsykiatrisk vård och därmed förhindrat att lämna landet. Enligt HFD har han därför rätt till samma bistånd som de som vistas lagligt här, inte bara nödbistånd. Angående att hänvisa till sjukvården skrev HFD: "En kommun kan inte undgå sitt ansvar genom att hänvisa till att en annan myndighet bör vidta åtgärder som inte är förenliga med de regler som gäller för den myndighetens verksamhet."

Hämta domen: Mål nr 4464-17, 6418-17, HFD 2018 ref. 39 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Slutspurt för #röstamermänskligt-kampanjen på 100 orter till sidans topp

Kampanjen #röstamermänskligt arbetar genom att ställa ut vackert målade valbyråer på torgen i hela Sverige. Valbyråerna ska fungera som samlingspunkter för människor som vill prata om mänskliga rättigheter, demokrati och värdegrundsfrågor. När detta skrivs finns lokala grupper på nästan 100 orter i Sverige.

Från hemsidan: "Valkampanjen är öppen för alla organisationer, föreningar, företag och privatpersoner som är för mänskliga rättigheter, demokrati, ickevåld och står bakom svensk diskrimineringslagstiftning. Den är partipolitiskt och religiöst obunden men är du med i ett politiskt parti är du fri att engagera dig i våra valbyråer utifrån samtal om demokrati, mänskliga rättigheter och allas lika värde – utan att bli partipolitisk."

Ta reda på vad som händer på din ort:

Sök lokala #röstamermänskligt-kontakter direkt eller via lokala facebookgrupper (se en bit ned på sidan) (Extern länk)

#röstamermänskligt på facebook (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Den som utnyttjat sin rörlighet inom EU har rätt att ta sambo med till hemlandet till sidans topp

En brittisk medborgare levde under en period i Nederländerna tillsammans med en sydafrikansk medborgare. Kvinnan fick uppehållsrätt som familjemedlem i enlighet med rörlighetsdirektivet. Tre år senare flyttade familjen till mannens hemland Storbritannien. Men där avslogs kvinnans begäran om uppehållsrätt, eftersom paret inte var gifta. Ärendet överklagades och domstolen har nu begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen. EU-domstolen påminner om att rörlighetsdirektivet endast berör personer som utnyttjar sin rörlighet inom EU. Det ger alltså ingen direkt rätt till uppehållstillstånd för partnern till en EU-medborgare som befinner sig i sitt hemland. Men ett hinder mot att ta med familjen tillbaka till hemlandet skulle kunna orsaka att EU-medborgare tvingas avstå från sin rörlighet. Därför är staten skyldig att behandla ansökan förmånligt och underlätta uppehållstillstånd även för en icke registrerad partner då de flyttar till EU-medborgarens hemland efter att ha bott i en annan medlemsstat.

Pressmeddelande på engelska rörande mål C-89/17 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180819:

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning från Sverige till Iran av politiskt aktiv kurd till sidans topp

En kurd som var aktiv under valrörelsen 2009 i Iran fortsatte med aktiviteter mot regimen och använde sin affär till att sprida material. 2011 fängslades han en kort tid men släpptes mot borgen. Han gick under jorden när han kallades till rättegång och dömdes i sin frånvaro till åtta års fängelse. I Sverige har han fortsatt sin aktivitet och skrivit regimkritiska böcker som spridits via webbsidor. Han fick avslag på asylansökan med motivering att Iran inte kan följa alla oppositionella i exil, att han inte kunnat visa att han är av speciellt intresse eller att aktiviterna i Sverige blivit kända. Inför FN:s kommitté mot tortyr (CAT) hävdade Sverige att mannen trappat upp sin berättelse. Mannen framhöll till CAT att han främst var hotad på grund av sur place-aktivitet. Han ansåg ändå att Sverige borde ha vägt in dokumenten från revolutionsdomstolen istället för att avfärda dem på grund av låg kvalitet. CAT påpekar att mannen sannolikt är efterlyst på grund av domen, som Sverige inte ifrågasatt. Mannens etnicitet, partitillhörighet, familjehistoria och hans offentliga agerande trots den tidigare domen gör att han mycket väl kan vara av intresse för myndigheterna i Iran. Att verkställa utvisningen skulle vara ett brott mot FN:s konvention mot tortyr.

CAT avslog vid samma session begäran från en annan kurd vars politiska aktiviteter i Iran skedde 2005 och som flytt till Schweiz 2008. Han hävdar att han dömts i sin frånvaro 2014 men lyckas inte göra det troligt.

Hämta beslutet rörande nr 750/2016, R.H. v Sweden (Extern länk)

Hämta beslutet rörande nr 673/2015, Rasooli v Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Inget internt flyktalternativ i Ryssland för hotad tjetjen enligt FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

Ärendet gäller en barnfamilj från Tjetjenien i Ryssland. Mannen hade deltagit i striderna mot Ryssland 1994. Under nästa operation, år 2000, greps mannen av rysk trupp. Då han inte kunde uppge namn på motståndsmän sköts han i magen. Senare hjälpte han en släkting att skaffa mediciner till en motståndsgrupp. Strax efter detta greps han och utsattes för brutal misshandel tills han gick med på att spionera på motståndsrörelsen. Han gick i stället under jorden och flydde till Schweiz. I hans frånvaro kom polisen till hemmet där hustrun blev våldtagen. Ett av barnen traumatiserades och tappade talförmågan. Därefter flydde även kvinnan. Kallelser från åklagare har sänts till familjens adress och släktingar har råkat illa ut. Asylansökan avslogs trots många dokument, bl.a. för att mannen till en början givit felaktiga uppgifter för att inte kopplas ihop med terrorister. Dessutom bedömdes att familjen kan söka skydd i en annan del av Ryssland. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, konstaterar att både mannen och kvinnan redan utsatts för tortyr. Eftersom ryska medborgare måste registrera sig på en ny ort och delstaterna informerar om misstänkta motståndsmän kan en annan del av Ryssland inte utgöra internflyktsalternativ. Därför skulle det bryta mot tortyrkonventionen att verkställa utvisningen till Ryssland.

En annan barnfamilj från Tjetjenien som flytt till Sverige avgjordes vid samma session, men den anmälan sakbehandlades inte bland annat för att det enda förklarade klagomålet inte rörde tortyr i konventionens bemärkelse.

Hämta beslutet rörande nr 717/2015, A.Sh. et al. v Switzerland (Extern länk)

Hämta beslutet rörande nr 732/2016, Z.A. et al. v Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr publicerar nio asylfall från sessionen april-maj 2018 till sidans topp

FN:s kommitté för övervakning av Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling (CAT) sammanträder ett par gånger om året för att bland annat behandla enskilda ärenden. Kommittén har nu publicerat beslut rörande elva ärenden från sin 63:e session april-maj 2018. Nio av dem gäller utvisningar. Endast fyra behandlades som "admissible" och prövades i sak. De två som ledde till fällning refereras i korthet i denna utgåva av Asylnytt. Ett annat ärende som prövades i sak gällde en skogsarbetare från Dagestan som hävdade att han förföljdes på grund av att han hjälpt gerillan. Ärendet avfärdades på grund av diverse trovärdighetsbrister, bland annat att makarna skaffat visum för att lämna landet redan innan de påstådda händelserna. Bland de ärenden som bedömdes som "inadmissible" fanns tre som missat överklaga i en efterföljande procedur i Kanada respektive Nederländerna.

CAT bedömde även som inadmissible ett dublinärende om en familj från Kongo som sökt asyl i Norge. De vuxna hade varit fängslade efter protestaktioner och flydde med franska visum. De hävdade risk för förföljelse och refoulement i Frankrike, men hade inte överklagat överföringsbeslutet i Norge.

Sök ärenden på OHCHR:s söksida genom att välja Document Type "Jurisprudence" och Treaty "CAT". (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Prövningstillstånd angående "giltig ursäkt" för att inte ha nämnt ett nytt skäl till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd för en ung afghan som i en ansökan om ny prövning hade framfört den nya omständigheten att han konverterat till kristendomen. Migrationsverket avslog med motivering att mannen enligt inlagan hade blivit döpt och gått i kyrkan under tiden för prövning av grundärendet. Även om han inte beviljades muntlig förhandling i domstolen i grundärendet så borde han ha kunnat ta upp konverteringen som skäl, enligt Migrationsverket. Enligt lagen krävs en "giltig ursäkt" för att en ny omständighet som varit känd ändå inte tagits upp tidigare och därför beviljades inte en ny prövning. Migrationsdomstolen kom till samma slutsats. Ombudet anförde att frågan om det fanns någon giltig ursäkt inte har utretts, och att en verkställighet kan strida mot principen om non-refoulement. Saken kommer nu att prövas av Migrationsöverdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Fyra månaders arbete krävs alltid före spårbyte till sidans topp

En person som fått slutligt avslag på asylansökan ansökte om arbetstillstånd istället, något som kan beviljas om ansökan görs inom två veckor och en rad andra villkor är uppfyllda, bland annat att den sökande har haft en anställning i minst fyra månader och har erbjudande om fortsatt anställning på samma arbete i ytterligare minst tolv månader. Migrationsverket avslog eftersom fyra månader inte uppnåtts, men migrationsdomstolen återförvisade ärendet till Migrationsverket för att pröva övriga förutsättningar eftersom det bara saknades 13 dagar. Nu har Migrationsöverdomstolen tagit upp fallet och påpekar att migrationsdomstolens rättstillämpning står i direkt strid med lagtextens ordalydelse. Det är ostridigt och klarlagt att anställningen inte pågått i fyra månader och därför fastslås Migrationsverkets beslut. Spårbytet tillåts inte. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180804:

Domstolar i Malmö och Luleå anser att gymnasielagen kan tillämpas och ger bifall till sidans topp

Målet i Malmö rörde en ung man från Ghazni. Han far ska ha mördats och hans bror kidnappats. Pojken lämnade landet då han fann att även han var eftersökt. Han har dock inte kunnat bevisa att han är personligen hotad. Mannen har inte kunnat bevisa sin identitet och har lämnat olika uppgifter om sin ålder. Både Migrationsverket och domstolen anser ändå att han omfattas av begränsningslagens paragraf 16f, "gymnasielagen". Eftersom andra domstolar har ifrågasatt lagen argumenterar domstolen i den frågan. Domaren och en av nämndemännen anser att lagen är tillräckligt beredd, genom remissomgång, behandling i flera utskott, två uttalanden av lagrådet mm. Även om kvaliteten kan diskuteras så har ordningen inte åsidosatts i något väsentligt avseende. Beträffande EU-rätten påpekar domstolen att EU:s gränskodex, som stockholmsdomen hänvisat till, inte innehåller något om beviskrav för identiteten vid beviljande av uppehållstillstånd. Det finns inget som hindrar att Sverige tillämpar ett annat krav än styrkt identitet om detta är lagstadgat, vilket det är i begränsningslagen. Det finns alltså inget hinder att tillämpa lagen. Två nämndemän var skiljaktiga. (Målnummer UM 643-18)

Domstolen i Luleå har tagit ett bifallsbeslut utan att argumentera kring lagens tillämplighet. (Målnummer UM 4201-17)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstolen i Göteborg: Ber EU-domstolen att ta ställning till gymnasielagen till sidans topp

Migrationsdomstolen i Göteborg skrev i ett pressmeddelande den 31 juli: "Bestämmelsen kan komma att tillämpas vid uppehållstillståndsprövningen i en mycket stor mängd öppna mål i migrationsdomstolarna. Med hänsyn till det oklara rättsläget har Migrationsdomstolen i Göteborg därför beslutat att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen rörande frågan om det sänkta beviskravet är förenligt med EU-rätten."

Domstolen hade när detta skrivs inte beslutat om vilka exakta frågeställningar EU-domstolen ska ombes svara på. Det EU-domstolen gör är inte att behandla det enskilda fallet utan att avgöra om den svenska lagregeln är i enlighet med de EU-direktiv som finns. Om det finns något direktiv som bör tillämpas så är alla instanser i Sverige skyldiga att följa den tolkning som EU-domstolen gör. En fråga till EU-domstolen brukar ta ca ett år att besvara, men om förtur beviljas kan det gå betydligt snabbare.

Förvaltningsrätten i Göteborg 18-07-31: Migrationsdomstolen i Göteborg hämtar in förhandsavgörande från EU-domstolen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Sverige måste ändra sina regler för omedelbar verkställighet till sidans topp

Asylprocedurdirektivet innehåller en möjlighet att avvisa en asylsökande med omedelbar verkställighet, dvs utan rätt att stanna kvar för att överklaga, om personen kommer från ett ursprungsland som definierats som säkert. Motsvarande paragraf i den svenska Utlänningslagen är formulerad så att personer kan avvisas för att ansökan anses "uppenbart ogrundad". Detta kan enligt praxis bero på att det finns ett tillräckligt myndighetsskydd. Enligt EU-domstolen är detta inte tillåtet. För att avvisa en person som åberopar skyddsskäl med omedelbar verkställighet krävs att staten har infört en lista över säkra länder. Migrationsverket har redan publicerat en rättslig kommentar där det framgår att så länge Sverige inte infört bestämmelsen om säkert ursprungsland så får en asylansökan inte definieras som uppenbart ogrundad på grund av otillräckliga asylskäl. Avvisningsbeslut av det slaget som väntar på domstolsbehandling kommer att inhiberas. En person som inte åberopar några skyddsskäl alls fortfarande avvisas med omedelbar verkställighet.

Läs eller hämta domen C-404/17 (Extern länk)

Migrationsverket 18-07-26: EU-dom begränsar möjligheterna att avvisa med omedelbar verkställighet (Extern länk)

Hämta Migrationsverkets kommentar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Palestinier med skydd av UNRWA får inte asyl men saken ska utredas till sidans topp

En palestinsk kvinna från Gaza tog sig till Jordanien med turistvisum. Därifrån reste hon vidare och sökte asyl i Bulgarien. Hon hävdade att hon riskerar tortyr och förföljelse av Hamas på grund av sitt arbete för kvinnors rättigheter. Domstolen i Bulgarien hänskjöt ärendet till EU-domstolen främst för att få klargjort om asylansökan från en person registrerad av UNRWA och som vistats i Jordanien över huvud taget behöver prövas. Domstolen ställde en rad detaljerade följd frågor om tillämpningen av olika paragrafer i bulgarisk lag och karaktären av skyddet från UNRWA. EU-domstolens svar innehåller en detaljerad genomgång av kraven på asylproceduren och innebär bland annat att den nationella domstolen måste pröva om personen faktiskt åtnjuter konkret skydd av UNRWA. Regeln gäller oavsett om den är införd i nationell lag. Den sökande har rätt att höras och behöver inte åberopa någon särskild paragraf. Personen kan hänvisas till ett annat land där personen vistats om personen åtnjuter konkret skydd av UNRWA i den staten och förutsatt att den staten erkänner UNRWA, upprätthåller principen om non-refoulement och tillåter personen resa in.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen i sin helhet, mål nr C-585/16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol underkänner Mogadishu som internflykt för hotad lärare till sidans topp

En man som arbetade som koranskolelärare flydde på grund av hot från Al Shabaab. Migrationsverket trodde på berättelsen och bedömde mannen som flykting gentemot sin hemort, men beslutade ändå om utvisning eftersom han kunde söka skydd i Mogadishu. Inför Migrationsdomstolen förklarade mannen att han tillhör en minoritet där många är koranskollärare och ses som fiender av Al Shabaab. Mannens familj är känd för Al Shabaab och hans far och farbror har dödats i Mogadishu. Fadern drev en koranskola. Domstolen ansåg att mannen skulle vara hotad även i Mogadishu, som därför inte är ett relevant internflyktsalternativ. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus, men en nämndeman var skiljaktig. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och Förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Minderårig konvertit fick flyktingstatus efter muntlig förhandling till sidans topp

En ung pojke från Afghanistan sökte asyl och uppgav att han lämnade hemmet som 14-åring efter "krig" i hemtrakten, där personer ur hans folkgrupp halshöggs. Familjen beslöt att han som äldsta son skulle fly och en morbror betalade för resan. Hans ålder ifrågasattes inte i Sverige och han betraktas fortfarande som minderårig. Han fick beslut om avslag eftersom inget konkret hade hänt honom eller familjen. Familjen kunde fortfarande utgöra ett ordnat mottagande. Under tiden i Sverige hade han bott i en utövande kristen familj och så småninom bestämt sig för att konvertera. Detta kom inte fram förrän inför domstolen. Målet återförvisades till Migrationsverket, som gav avslag på nytt eftersom konverteringen inte ansågs som genuin. Domstolen däremot ansåg att pojken kunde förklara varför han från början sett religionen som en privatsak. Han kunde också berätta om kristendomen på ett sätt som verkar självupplevt och övertygande. Att hans uppfattning präglas av en viss naivitet anser domstolen naturligt då han är mycket ung. Eftersom konvertiter riskerar skyddsgrundande behandling och det inte finns något myndighetsskydd i Afghanistan beviljas pojken uppehållstillstånd med flyktingstatus. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol anser att pappan inte ska behöva lämna ett spädbarn 18 månader till sidans topp

En man som sökte asyl i Sverige men inte lyckades övertyga Migrationsverket om sina skäl, hade under tiden i Sverige flyttat ihop med en svensk medborgare. Vid tiden för Migrationsverkets beslut väntade de barn. Enligt verket uppfyllde mannen alla villkor för att få uppehållstillstånd på grund av anknytningen utan att behöva ansöka från hemlandet, förutom kravet att en separation skulle skada barnet. Migrationsverket hävdade att "handläggningstiden för att utreda anknytningsärenden är inte anmärkningsvärt lång" och att en kortare separation inte skulle medföra allvarliga konsekvenser för barnet. När migrationsdomstolen tog upp ärendet var barnet fött. Domstolen anser att förväntade 18 månaders handläggningstid skulle få betydande konsekvenser för barnets anknytning till pappan. I denna situation krävs enligt domstolen inte att barnet ska uppvisa några särskilda behov jämfört med andra barn eller att sambon inte skulle kunna ta hand om barnet. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180718:

Migrationsdomstolen i Malmö anser gymnasielagen för dåligt beredd för att användas till sidans topp

Målet rör en ung kurd från Kirkuk i Irak, där hans familj angripits av vad han uppfattade som IS-anhängare. Han har dock inte kunnat bevisa vilka angriparna var eller att han riskerar förföljelse i framtiden. De handlingar han lämnat in anses inte bevisa hans identitet. Migrationsverket bedömde att han ändå bör få uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Men domstolen anser inte att den lagen bör tillämpas. Domstolen resonerar om den allmänt dåliga beredningen under tidspress som gjort lagstiftningen allt mer komplicerad och lagt till en helt ny grund för uppehållstillstånd. Det avgörande problemet är dock att regeringen först efter remissbehandlingen valde att ta bort kravet på sannolik identitet, trots att flera remissinstanser ifrågasatt redan detta sänkta beviskrav jämfört med det normala, styrkt identitet. Domstolen anser att regeringen frångått grundlagens krav på hur ett ärende ska beredas och att lagen på denna punkt därmed kommit att strida mot EU-rätten. Därför tillämpar domstolen inte den bestämmelsen i lagen. Eftersom mannen inte har styrkt identitet avslås ansökan. Domstolen sammanträdde i stor nämnd, med två rådmän och tre nämndemän. Domen är dock inte vägledande.

Läs pressmeddelande och hämta domen UM 14195-17 (Extern länk)

Dagens Nyheter 18-07-10: Domstolens beslut om gymnasielagen överklagas (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstolen i Stockholm avslår gymnasieärende på grund av EU-rätten till sidans topp

Målet i Stockholm gäller en ung hazar från Ghazni i Afghanistan. Trots den väpnade konflikten på hemorten har han inte kunnat bevisa att han löper en personlig risk. En markkonflikt, faderns försvinnande och risken för rekrytering anses inte tillräckligt. Mannen har lämnat in en tazkira men den kan enligt domstolen inte styrka hans identitet. Han omfattas dock av gymnasielagen enligt Migrationsverket. Lagen kräver inte att identiteten styrkts eller ens gjorts sannolik. Migrationsdomstolen i Stockholm, som även den sammanträtt i stor nämnd med två rådmän och fyra nämndemän, anser att kravet på styrkt identitet i Schengenregelverket och EU:s gränskodex går före skrivningen i svensk lag. Dessutom kan enligt domstolen Sverige inte kontrollera personen i SIS-registret om inte idntiteten är klarlagd. Visserligen gör Sverige redan undantag från kravet på styrkt identitet för skyddsbehövande och vissa andra men de undantagen grundar sig på att EU-reglerna i krockar med internationella konventioner. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

Se pressmeddelande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Belastningsregistret ska kollas om domstol överväger att bevilja uppehållstillstånd till sidans topp

En person som haft arbetstillstånd i flera år och bott i Sverige tillsammans med sin familj ansökte om permanent tillstånd. Migrationsverket avslog på grund av att anställningsförhållandena inte uppfyllt villkoren under hela tiden. Migrationsdomstolen däremot gjorde en helhetsbedömning, i enlighet med de vägledande domar som kommit på sista tiden. Mannen beviljades uppehållstillstånd. Migrationsverket överklagade för att domstolen missat att kontrollera eventuella registreringar i misstanke- och belastningsregistret. Att Migrationsverket inte gjort det berodde på att det inte behövs i avslagsärenden. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att en domstol som överväger att bevilja uppehållstillstånd av andra skäl än de tvingande (exempelvis skyddsbehov) ska hämta in information om brottslighet. Därför undanröjs domen och målet återförvisades till migrationsdomstolen.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Hämta domstolens referat av mål nr UM 5523-18 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter Nederländerna utvisa terroristdömd till Marocko till sidans topp

En marockan som bodde illegalt i Nederländerna dömdes efter en lång procedur för att ha förberett terrorbrott. Han gick till Europadomstolen för att inte bli utvisad till Marocko, där han hävdade att han också skulle bli anklagad i samband med avslöjandet av en terrorcell. Målet har likheter med det fall (Case of X v. Sweden, 36417/16) där Sverige nyligen förbjöds att utvisa en terrormisstänkt person till Marocko. Liksom i det fallet noterar domstolen att rättssäkerheten i Marocko ökat men att tortyr fortfarande förekommer, särskilt i terrormål. En skillnad är att personen den här gången var dömd i Nederländerna. Europadomstolen anser att Marocko respekterar principen att inte döma en person på nytt för samma brott. Mannen hade inte kunnat bevisa att han var kopplad till något brott i Marocko och de nederländska myndigheterna hade till skillnad från de svenska ställt frågor till Marocko för att klargöra om mannen var eftersökt. Domstolens slutsats är att det inte skulle bryta mot Europakonventionen att utvisa mannen till Marocko.

Case of X v. the Netherlands, Application no. 14319/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180702:

Oklart om tillämpningen av gymnasielagen till sidans topp

Dagens utgåva av Asylnytt täcker perioden 25 juni - 2 juli, men publiceras 7 juli. Här finns mycket användbar information från olika källor som kom kring månadsskiftet kring "gymnasielagen" (egentligen en del av den tillfälliga begränsningslagen). Se till exempel FARR:s och Stadsmissionens nedladdningsbara material för asylsökande och stödpersoner nedan.

Den 6 juli kom dock migrationsdomstolen i Malmö med en överraskande dom där "gymnasielagen" sattes åt sidan och en person som enligt lagen borde ha omfattats fick avslag. Domen är inte vägledande, det vill säga att MIgrationsverket troligen inte kommer att följa den, om inte överinstansen Migrationsöverdomstolen skulle göra samma bedömning. Asylnytt återkommer till mer information och diskussion om detta i nästa utgåva.

Förvaltningsrätten i Malmö 18-07-06: Migrationsdomstolen tillämpar inte den så kallade gymnasielagen (Extern länk)

Migrationsverket 18-07-06: Migrationsverket fortsätter att handlägga ärenden enligt gymnasielagen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverkets rättsliga kommentarer om "gymnasielagen" till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar om paragraf 16f i den tillfälliga begränsningslagen. Det är den paragraf som tillåter vissa ensamkommande ungdomar att få uppehållstillstånd på grund av studier trots att de fått avslag i asylärendet. Dokumentet informerar om hur Migrationsverket kommer att tolka formuleringarna i paragrafen. Några exempel: Om ett ärende återförvisats av domstol till Migrationsverket så används verkets första beslut fortfarande som beslutsdatum, och som det datum då personen ska ha fyllt 18. Den som ansöker måste befinna sig i Sverige, men det spelar ingen roll om personen lämnat Sverige och kommit tillbaka. Gällande identitet står att de flesta som har slutliga beslut inte behöver prestera någon ny bevisning om de inte exempelvis uppträtt under flera identiteter. En annan fråga som berörs är förhållandet till ansökningar om ny prövning på grund av verkställighetshinder (VUT). I sådana fall ska ansökan om uppehållstillstånd prövas först (till skillnad mot överklaganden i grundärenden, då asylskälen prövas först). Om uppehållstillstånd på grund av studier beviljas avskrivs VUT-ansökan. Personen kan sedan ansöka om skyddsstatus separat.

Hämta dokumentet SR 29/2018 (Extern länk)

Hämta uppdaterat rättsligt ställningstagande om övriga gymnasieparagrafer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om ekonomiskt stöd för dem som söker enligt gymnasielagen till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vilket ekonomiskt stöd de ungdomar bör få som har slutligt avslag på asylansökan och ansöker om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen ("gamla" eller "nya" lagen, dvs paragraferna 16e eller 16f). Kontentan är att dessa ungdomar omfattas av Lagen om mottagande av asylsökande (LMA-lagen) medan de väntar på beslut. Det finns en sällan använd paragraf i LMA-lagen om personer som inte är asylsökande men har något "särskilt skäl" att vistas i Sverige. Migrationsverket anser att ungdomarna har ett särskilt skäl eftersom det är en förutsättning för ansökan om tillstånd på grund av studier att befinna sig i Sverige. Om en person har beviljats en ny prövning på grund av av verkställighetshinder (VUT) så är Migrationsverket ansvarigt för att betala ut LMA-bidrag, enligt ställningstagandet. Men de som bara ansöker om tillstånd på grund av studier är inte asylsökande och därför är det inte Migrationsverkets sak att betala ut ersättning till dem. Migrationsverket påpekar att det i sådana fall är upp till kommunen (socialnämnden) där ungdomen vistas att ta ställning till om en person omfattas. En liknande situation uppstår då någon ansöker om förlängning enbart på grund av studier.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket publicerar nytt ställningstagande om klarlagd identitet och pass till sidans topp

Det nya ställningstagandet SR 22/2018 ersätter motsvarande ställningstagande för två år sedan, SR 44/2016. Dokumentet innehåller vägledning i frågor om bevisprövning, vilka dokument som kan användas för att styrka identitet, prövningsordningen i anknytningsärenden, möjlighet till bevislättnad och användning av DNA-test etc. Resehandlingar och främlingspass behandlas. Det nya ställningstagandet är betydligt utförligare än det tidigare. Ett exempel på detta är att innebörden av en proportionalitetsbedömning tas upp i många sammanhang. Stort utrymme ägnas också åt de olika beviskrav som gäller i olika typer av ärenden. Ställningstagandet innehåller även referenser till den nya förvaltningslagen som gäller sedan 1 juli. Vissa tillägg har gjorts, till exempel att det enligt Migrationsöverdomstolens praxis sedan i våras kan finnas situationer då en anhörig inte bör hänvisas till ambassad med hänsyn till anknytningspersonens flyktingskap. Ställningstagandet innehåller ett stort antal vägledande domar rörande klarlagd identitet eller passkravet.

Hämta dokumentet SR 22/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rättslig kommentar från Migrationsverket om vad som ska ingå i en ny prövning till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar om "ramarna för prövningen efter att ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen har beviljats". Det handlar alltså om ny prövning av uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder (VUT). För att en ny prövning ska bevlljas krävs att det finns nya omständigheter som skulle innebära att personen har behov av skydd. Praktiska och medicinska hinder kan leda till uppehållstillstånd genom beslut av Migrationsverket, men inte till en ny prövning. I exceptionella fall kan personens hälsotillstånd vägas in om en utvisning skulle strida mot artikel 3 i Europakonventionen (förbudet mot tortyr och förnedrande behandling eller bestraffning). Det finns ett annat rättsligt ställningstagande om just detta. Om en ny prövning beviljas är det i första hand de nya omständigheterna som prövas, men de skäl rörande skyddsbehov som anförts tidigare ska vägas in, för att behovet av skydd ska kunna bedömas. En ansökan som beviljats ny prövning får inte avslås utan muntlig förhandling. När det gäller barn ska en barnkonsekvensanalys göras.

Hämta kommentaren SR 23/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen fäller Grekland för förvarstagande av syrier till sidans topp

En person från Syrien greps i Grekland med ett franskt pass och blev till en början dömd till fängelse för illegal inresa och att ha använt falska handlingar. Denna dom inhiberades nästan omgående men mannen arresterades igen och togs i förvar med ett utvisningsbeslut. Efter att hans första asylansökan försvunnit lyckades han söka asyl och lämnade i samband med det in en syriskt id-handling. Trots att detta visade att han inte kunde utvisas hölls han i förvar i källaren till en polisstation i sammanlagt 52 dagar. Han hävdar också att orsaken till förvarstagandet justerades i efterhand i ett predaterat beslut. Europadomstolen har flera gånger tidigare kritiserat förhållandena i grekiska förvar och prickar även den här gången Grekland enligt Europakonventionens artikel 3 för att ha använt ett utrymme som inte är lämpat för långvarigt förvarstagande. Grekland fälls enligt artikel 5 för att förvarstagandet fortgick efter att mannen visat sin syriska id-handling och för att det inte blev rättsligt prövat.

Läs Case of S.Z. v. Greece, Application no. 66702/13 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU:s generaladvokat: Konventionsflykting kan nekas flyktingstatus enligt direktivet till sidans topp

Målet gäller tre personer som dömts för grova brott och därför nekats eller fråntagits sin flyktingstatus i Tjeckien och Belgien. Frågan som ställts till EU-domstolen är om möjligheten enligt EU:s skyddsgrundsdirektiv att neka flyktingstatus är förenligt med FN:s flyktingkonvention om personerna är flyktingar enligt denna. Generaladvokaten analyserar skillnaderna mellan flyktingstatus enligt konventionen och direktivet - dessa innehåller olika rättigheter. Hon kommer fram till att den som enligt konventionen är flykting är det utan beslut och fortsätter att vara det oavsett om flyktingstatus nekas enligt EU-direktivet. Det leder till att vissa rättigheter bortfaller men personen har fortfarande rätt till icke-diskriminering, utbildning och skydd mot refoulement - och rätt att få sin flyktingstatus erkänd. Eftersom detta är möjligt strider skyddsgrundsdirektivet inte mot flyktingkonventionen, enligt advokaten. Nästa steg är att EU-domstolen ska besluta om ett förhandsavgörande.

Läs pressmeddelandet på engelska (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll (Extern länk)

EU-domstolen: Tidigare torterad som kommer berövas vård är skyddsbehövande till sidans topp

En person från Sri Lanka sökte asyl i Storbritannien. Han hade torterats av säkerhetsstyrkorna i hemlandet. Han hävdade att han riskerade ytterligare övergrepp men fick avslag på den grunden. Han led av svåra psykiska skador av tortyren, var självmordsbenägen och fast besluten att ta sitt liv om han återsändes. En domstol gav uppehållstillstånd på grund av att det skulle vara omöjligt för honom att få vård i Sri Lanka. Mannen hävdade att han borde få status som alternativt skyddsbehövande och det är den frågan som nu prövats av EU-domstolen i ett förhandsavgörande. EU-domstolen väger in att skadorna uppstått just genom tortyr men anser att det dessutom krävs att personen avsiktligen eller genom diskriminering kommer att berövas lämplig vård, vilket skulle leda till en allvarlig försämring. EU-domstolens slutsat är att personen ska beviljas status som alternativt skyddsbehövande "om det föreligger en verklig risk för att vederbörande berövas lämplig vård för att behandla de fysiska eller psykiska men som är ett resultat av den tortyr som denne avsiktligen utsatts för i det aktuella landet".

Läs eller hämta domen i mål C-353/16 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Internflykt övervägs endast vid skyddsbehov mot hemorten till sidans topp

En ung man hade flytt från hemorten i Afghanistan som 15-åring på grund av konflikt med en mulla. Han sökte asyl efter att ha bott i Iran en tid. Migrationsverket bedömde att det fanns en hotbild, men att mullan inte skulle eftersöka honom på andra orter. Hotbilden hade inte med den väpnade konflikten att göra. Det var alltså både relevant och rimligt att han bosatte sig på en av tre utpekade orter. När domstolen tog upp frågan avstod den från att bedöma asylskälen och nöjde sig med att konstatera att det fanns relevant och rimligt internflyktsalternativ. Trots att utgången blev densamma överklagade Migrationsverket och påpekade att frågan om internflykt inte aktualieras om en person inte har skyddsskäl mot hemorten. Migrationsöverdomstolen håller med om att det var fel av migrationsdomstolen att inte ta ställning till skyddsskälen. Därför återförvisas målet till migrationsdomstolen.

Hämta referat av mål UM 16509-17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Anknytning till EU-medborgare måste prövas trots återreseförbud till sidans topp

EU-domstolen har behandlat frågor från en belgisk domstol, som rör möjligheten att utvisa personer trots att de är familjemedlemmar till EU-medborgare. De som skulle utvisas hade ansökt om tillstånd på grund av familjerelationen men eftersom de redan hade återreseförbud, i vissa fall på grund av säkerhetsskäl, prövades inte dessa ansökningar. EU-domstolen utgår från att en sådan praxis kan göra att EU-medborgare i praktiken berövas sina rättigheter, om de blir tvungna att lämna EU för att hålla ihop familjen. En vuxen anses kunna klara sig själv och därför kan den situationen bara uppstå i exceptionella fall. Men ett barn klarar sig inte självt och i sådana fall måste barnets bästa och alla omständigheter vägas in. Enligt EU-domstolen är det oväsentligt om familjeanknytningen kommer upp före eller efter att återreseförbudet inträder eller om det beror på att personen undanhållit sig tidigare utvisningsbeslut. Det är ändå inte tillåtet att fatta ett nytt utvisningsbeslut utan att utreda saken när det uppstått nya omständigheter som rör familjelivet.

Hämta pressmeddelande (Extern länk)

Referat från Migrationsverket med länk till domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen för statslösa bidooner till sidans topp

Migrationsverket har i flera år försökt få Kuwait att ta emot statlösa bidooner utan att lyckas. För inresa krävs en viss typ av pass som endast utfärdas i hemlandet och bara undantagsvis till bidooner. Trots detta får statslösa bidooner beslut om utvisning i grundärenden. Ett sådant ärende som rör en barnfamilj har nu släppts upp för prövning i Migrationsöverdomstolen. Frågan är om det föreligger synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter på grund av praktiskt verkställighetshinder.

 till innehållsförteckningen innehåll

Nya riktlinjer från Migrationsverket: Förlängd tidsfrist medför inte fortsatt dagbidrag till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar som påverkar vuxna personer utan barn vars tidsfrist för frivilligt återvändande förlängs av olika skäl. En sådan förlängning som görs innan den först beslutade tidsfristen löpt ut har förknippats med att personen även får behålla LMA-biståndet under förlängningen. Enligt kommentaren är denna tolkning inte i överensstämmelse med lagen. Den tidsfrist som är kopplad till LMA-biståndet är enbart den som bestäms vid MIgrationsverkets första beslut om avvisning eller utvisning (och som börjar löpa när beslutet vinner laga kraft). Undantag kan förekomma, men bara om det är "uppenbart oskäligt" att dra in biståndet. Enligt den nya rättsliga kommentaren kan den som påtalar verkställighetshinder innan tidsfristen löpt ut få en förlängd tidsfrist, men dagbidrag och eventuellt boende ska ändå dras in. Ensamkommande som fyllt 18 och har slutligt avslag hör till dem som påverkas av detta. Den som beviljats inhibition på grund av en ny prövning eller en ansökan om gymnasiestudier har däremot rätt till bistånd enligt LMA-lagen.

Hämta kommentaren SR 24/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket justerar praxis för förlängning av arbetstillstånd till sidans topp

I utgåvan från 28 maj refererade Asylnytt ett mål som innebar att en helhetsbedömning ska göras av arbetsvillkoren vid förlängning. Denna dom har nu publicerats av Migrationsverket med ett referat. Migrationsverket har även publicerat en rättslig kommentar med anledning av denna dom och två tidigare från Migrationsöverdomstolen som berör att en helhetsbedömning ska göras, inte månad för månad. En brist som har rättats till på arbetsgivarens initiativ ska inte hindra förlängning. Det går även att bortse från andra mindre avvikelser som inte påverkar helhetsbedömningen. Försiktighet ska iakttas vid helhetsbedömningen för att motverka utnyttjande. Avvikelser kan bara godtas under begränsad tid. Brister ska ha åtgärdats och eventuell kompensation utgått. Det avgörande i bedömningen är inte överensstämmelse med villkoren i arbetserbjudandet utan att villkoren varit i nivå med kollektivavtal och att det finns förklaringar till avvikelserna.

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

Hämta den rättsliga kommentaren SR 26/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Från Eritrea, Somalia, Syrien, Afghanistan/ Migrationsverket om vårdnad av barn till sidans topp

Migrationsverkets landinformationsenhet har publicerat flera rapporter om vårdnad av barn i olika länder. Rapporterna tar upp sådant som familjerätt, äktenskapslagstifning, vårdnadslagstiftning, vårdnad efter skilsmässa, adoption och motsvarande sedvänjor, barn födda utom äktenskapet, registrering.

Eritrea - vårdnad av barn (version 2.0) (Extern länk)

Somalia - familjerätt och vårdnad (version 1.0) (Extern länk)

Syrien - familjerätt och vårdnad (Extern länk)

Afghanistan - vårdnad av barn (version 1.0) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ställningstagande om bedömning av apatiska barn och om praxis för humanitära skäl till sidans topp

I ett nytt ställningstagande granskar Migrationsverket vad den tillfälliga lagen betyder för barn i ett devitaliserat tillstånd, en beteckning som Migrationsverket finner mer användbar än uppgivenhetssyndrom. Ställningstagandet innehåller en omfattande genomgång av Migrationsöverdomstolens och Europadomstolens praxis och verkets egna ställningstaganden i ett betydligt bredare område än det som rör barn som blivit apatiska. Här finns resonemang om när Migrationsverkets utredningsskyldighet inträder, vad ett läkarintyg bör innehålla och kraven på läkarens specialkompetens - som behövs men inte är avgörande för intygets bevisvärde. Vilka sjukdomssituationer som kan tänkas bryta mot Europakonventionens artikel 3 (och därmed gränsa till skyddsbehov) diskuteras, liksom innebörden i privatliv enligt artikel 8. Ett viktigt påpekande är att artikel 8 inte utgör något genellt förbud mot att skilja familjemedlemmar åt. Även bedömningar enligt Dublinförordningen och i verkställighetsskede tas upp. Slutsatsen rörande barn i devitaliserat tillstånd är att utrymmet för uppehållstillstånd har blivit kraftigt begränsat i och med den tillfälliga lagens krav på att en utvisning skulle strida mot ett internationellt åtagande för att uppehållstillstånd ska beviljas.

Hämta dokumentet, SR 21/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande från Migrationsverket om åldersbedömning till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om när och varför åldern ska bedömas, uppenbarhet, bevisvärdering, överklagande och verkställighetshinder mm. Av ställningstagandet framgår att medicinsk åldersbedömning bara ska begäras om Migrationsverket har utrett underårigheten och överväger att bedöma en person som vuxen. Att registrera en person som vuxen utan åldersbedömning ska enbart ske "om det utan närmare överväganden tveklöst kan konstateras att den sökande är uppenbart vuxen". Vilken bevisning som helst ska tillåtas men det är i första hand skriftlig bevisning, helst id-handlingar, som är intressant. En sökande kan göra sin underårighet sannolik även med bara muntliga uppgifter om de är "sammanhängande och klara, detaljerade, oförändrade och rimliga" och inte strider mot kända fakta. Om uppgifterna inte når upp till "sannolik" ska den sökande få tvivelsmålet fördel om hen är trovärdig och har gjort ett ärligt försök att styrka sin berättelse. I ställningstagandet påpekas att medicinsk åldersbedömning inte är ett svar på om någon är vuxen utan ett bevismedel som ingår i den sammantagna prövningen.

Hämta ställningstagandet SR 20/2018 från Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: "Nöjdförklaring" kan inte göras i mål om ny prövning till sidans topp

En man hade fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Beslutet hade vunnit laga kraft genom att Migrationsöverdomstolen inte beviljat prövningstillstånd. Då det uppstått nya omständigheter beviljades mannen en ny prövning. Han fick avslag även då och överklagade till migrationsdomstol. Senare skrev han under en nöjdförklaring och återkallade sin överklagan. Redan dagen därpå ångrade han sig och återkallade sina skrivelser. Migrationsdomstolen avskrev ändå målet med motivering att en nöjdförklaring inte kan tas tillbaka. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att detta var fel. En nöjdförklaring är visserligen oåterkallelig. Men nöjdförklaring kan bara göras rörande beslutet om avslägsnande i ett ärende om avvisning eller utvisning. En ny prövning av skyddsbehov är en annan sak. Ett överklagande kan ändå tas tillbaka, men eftersom domstolen nåtts av mannens andra återkallelse borde ärendet inte ha avskrivits. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande.

Hämta referat av mål UM 7271-18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Turkiet lämnade ut misstänkta till Kazakstan i strid med Europakonventionen till sidans topp

Europadomstolen har stoppat utvisningarna av två personer från Kazakstan som sökt asyl i Turkiet. Båda togs i förvar på grund av att de var efterlysta från Kazakstan och fick snabbt avslag av polisen trots att de hävdade att de riskerade livet. En av dem släpptes med tillåtelse att resa till Egypten, men innan han kom iväg greps han på nytt, efter att Kazakstan begärt honom utlämnad. Den andre, som redan hade förföljts i Kazakstan, hade fått ett kort uppehållstillstånd i Turkiet, men fick efter utlämningsbegäran ett nytt beslut om avslag. Båda deporterades till Kazakstan i mars 2012, där de fortfarande är fängslade. Den som var inne i en asylprocedur, fortsatte överklaga genom sitt ombud, men fick avslag med motivering både att han var involverad i terrorism och att han inte riskerade förföljelse. Enligt Europadomstolen är den centrala frågan inte om personerna riskerar att behandlas i strid med konventionen utan om de turkiska myndigheterna har utrett den risken. Detta med tanke på all information som föreligger om hur terroristanklagade behandlas i Kazakstan. Eftersom asylskälen inte utretts ordentligt fälls Turkiet för brott mot Europakonventionen. Turkiet fälls också i båda fallen för förhållandena i förvar.

Application no. 69929/12, Case of Batyrkhairov v. Turkey (Extern länk)

Application no. 16026/12, Case of Amerkhanov v. Turkey (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Överföring enligt Dublinförordningen får inte ske utan accept till sidans topp

En irakier sökte asyl i Tyskland, men reste vidare till Frankrike. Där blev han gripen. Franska myndigheter sände en begäran om återtagande till Tyskland, men beslutade samma dag om överföring dit. Mannen överklagade till en fransk domstol som nu har begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om de har rätt att genomföra överföringen utan att invänta accept från Tyskland. Svaret är att det inte är tillåtet varken enligt Dublinförordningens ordalydelse eller syfte. EU-domstolen påpekar att möjligheten att överklaga med effekt skulle begränsas. Beslutet skulle dessutom bara grundas på Frankrikes information och personen skulle riskera att överföras utan att den mottagande staten accepterat återtagande.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Uppehållsrätt för makar från tredjeland gäller även samkönade par till sidans topp

När en EU-medborgare flyttar mellan EU-länderna har "make eller maka" och andra familjemedlemmar också uppehållsrätt där även om de inte är EU-medborgare. Nu har EU-domstolen slagit fast att detta gäller även samkönade par, oavsett om samkönade äktenskap erkänns i det land familjen bosätter sig. Målet gällde en rumänsk medborgare som i Belgien hade gift sig med en amerikansk medborgare. De önskade bosätta sig i Rumänien, men rumänska myndigheter ansåg att eftersom samkönade äktenskap inte är tillåtna där, kunde rörlighetsdirektivet inte tillämpas. EU-domstolen noterar att den härledda uppehållsrätten i direktivet bara gäller för personer som bosatt sig i ett annat EU-land än det egna. Men det finns en regel i Lissabonfördraget som garanterar medborgarnas rätt att röra sig fritt. Även denna skulle enligt EU-domstolen sättas ur spel om olika äktenskapsregler gjorde att möjigheten till rörlighet varierar mellan staterna. Ett äktenskap som ingåtts i en annan stat ska alltså erkännas med avseende på uppehållsrätten, utan att det innebär något påbud för staterna att för egen del tillåta samkönade äktenskap.

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: HIV-smittad mor med nyfödd dotter får överföras till Italien till sidans topp

Ett par med ett barn som flytt över Medelhavet räddades av den italienska kustbevakningen och kom till Italien. De tog sig vidare till Schweiz där de sökte asyl. Strax efter detta föddes parets andra barn. I samband med förlossningen diagnosticerades modern med HIV. Spädbarnet behandlas i förebyggande syfte. Italien accepterade att ta tillbaka familjen enligt Dublinförordningen. Italien garanterade att familjen skulle få boende i det statliga systemet och senare även att familjemedlemmarnas medicinska behov skulle uppfyllas. Inför Europadomstolen ifrågasatte familjen detta och åberopade en rapport från Schweiziska och Danska Flyktingrådet enligt vilken flera familjer inte fått det mottagande i Italien som utlovats. Europadomstolen stoppade överföringen tillfällligt men har nu kommit fram till att det inte finns någon anledning att anta att mottagandet i Italien generellt skulle vara otillräckligt. Domstolen påpekar också att den behandling som behövs inte är komplicerad och att Italien har bekräftat att familjens särskilda behov kommer att tillgodoses. Ansökan avvisas som uppenbart ogrundad.

Application no. 67981/16, H and others against Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol beviljar flyktingstatus på grund av släktingars aktivitet i Iran till sidans topp

Ett par med tre barn kom till Sverige på flykt från Irak. Parets föräldrar hade flytt från Iran på 70-talet då de var förföljda på grund av sin politiska aktivitet. Både mannen och kvinnan är födda i Irak men är forfarande registrerade som flyktingar av UNHCR och medborgare i Iran. Därför fick de beslut om utvisning till Iran, där Migrationsverket ansåg att de inte riskerar förföljelse eftersom de själva aldrig varit politiskt aktiva. Båda har dock släktingar som fortsatt sin regimkritiska aktivitet från Irak. Paret hade lämnat in ett antal handlingar för att bekräfta berättelsen. Inför domstolsförhandlingen tog de reda på mer om släktingarnas aktivitet och hur den iranska regimen kan förväntas känna till dem. Migrationsdomstolen bedömer efter den muntliga förhandlingen att deras berättelser är trovärdiga och inte strider mot känd landinformation samt att de handlingar de lämnat in styrker uppgifterna. De beviljas därför uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Multisjuk 70-åring har ömmande omständigheter enligt domstol till sidans topp

En man som fyller 70 i år flydde från Afghanistan. Enligt mannens berättelse hade hans enda kvarvarande son haft ett olovligt förhållande som ledde till att sonen dödades och mannen hotades till livet och måste fly. Han hade inga andra som kunde stötta honom och bodde en period på gatan i Kabul. Mannen lider också av flera sjukdomar och har svårt att gå. Varken Migrationsverket eller domstolen har trott på berättelsen och bedömer inte att säkerhetsläget eller mannens situation som hazar är skäl nog för att utgöra skyddsbehov. Men när saken nått domstolen har fler läkarintyg tillkommit. Mannen lider av atarakt, lumbago, hosta, gastroesofagal reflux, hypotyreos och sömnstörning och är i behov av livsnödvändig medicinering. Eftersom det inte finns någon offentlig äldreomsorg i Afghanistan bedömer domstolen att situationen utgör synnerligen ömmande omständigheter. En utvisning skulle även utsätta honom för ett sådant lidande att det skulle bryta mot artikel 3 i Europakonventionen. Därför beviljas han uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol gör internflyktsbedömning för familj som bott i grannlandet till sidans topp

Ett ungt par med ett litet barn sökte asyl efter en familjekonflikt som skulle utsätta dem för livsfara. Föräldrarna har sitt ursprung i Afghanistan men var bosatta i Iran. Deras asylskäl prövades därför mot hela Afghanistan. Varken Migrationsverket eller domstolen bedömde deras flyktberättelse som trovärdig. Deras etnicitet eller de allmänna förhållandena i Afghanistan räcker inte heller som asylskäl. Men domstolen påpekar att familjens situation i hemlandet helt utan nätverk blir densamma som om de hade utvisats med hänvisning till internflykt. Domstolen citerar Migrationsverkets rättsliga ställningstagande enligt vilket barnfamiljer utan nätverk inte ska hänvisas till internflykt i Afghanistan. Tillsammans med de övriga omständigheterna blir slutsatsen att det finns särskilt ömmande omständigheter för barnet. Eftersom familjen sökte asyl före 24 november 2015 tillämpas inte den tillfälliga lagen. I och med att barnet beviljas uppehållstillstånd ska även föräldrarna få stanna. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180528:

FN:s kommitté mot tortyr godkänner överföring av asylsökande till Bulgarien till sidans topp

En it-tekniker från Afghanistan som var på flykt från en konflikt med taliban i Afghanistan hamnade i Bulgarien. Han fängslades i nio månader och hävdar att han blev slagen regelbundet, de sanitära förhållandena var dåliga och han fick för lite mat. När han gått med på att söka asyl släpptes han och placerades på en öppen flyktingförläggning. Han lämnade landet utan att invänta asylproceduren. Efter att ha passerat flera länder sökte han asyl i Schweiz, som beslutade att överföra honom till Bulgarien enligt Dublinförordningen. Mannen hävdar att han riskerar tortyr och att sändas tillbaka till Afghanistan och hänvisar till olika rapporter om bristerna i Bulgariens asylsystem och UNHCR:s varning att sårbara personer inte bör skickas dit. Mannen lider av PTSD. Schweiz har invänt att mannen inte sagt att han utsatts för tortyr, att fängslandet berodde på att mannen vägrade söka asyl och att inget tydde på att hans asylärende inte skulle behandlas korrekt. Eventuella klagomål borde tas upp med Bulgarien. Även FN-bedömer att mannen inte har visat att överföringen skulle bryta mot tortyrkonventionen.

Hämta eller läs communication No. 721/2015 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om att återkalla skyddsstatus - Afghanska ungdomar ett exempel till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande som går igenom i vilka situationer det kan bli aktuellt att återkalla flyktingstatus eller alternativ skyddsstatus, och i vilka situationer detta även kan leda till indraget uppehållstillstånd. Grundprincipen är att det måste finnas någon anledning att inleda en utredning om saken, men genom att uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov numera tidsbegränsas, kommer frågan om återkallelse ändå att väckas i fler fall än tidigare. Saken styrs av reglerna i EU:s skyddsgrundsdirektiv, men eftersom det rör sig om ett direktiv (inte en förordning) är det i första hand svensk lag som tillämpas. Ett beslut om status får inte utan vidare omprövas för att det var felaktigt från början (om det inte rör sig om att personen kommit med falsk information). Men om hotet mot personen inte längre föreligger kan statusen omprövas. Om en status dras in ska eventuella andra skäl för uppehållstillstånd prövas. En kategori som nämns som exempel är personer från Afghanistan som fick status som alternativt skyddsbehövande enbart på grund av att de då var barn.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Oenig domstol låter familj stanna sedan en dotter utsatts för övergrepp i Sverige till sidans topp

En familj från Dyiala i Irak sökte asyl på grund av hot främst mot mannen från vissa milisledare. Varken det hotet eller den allmänna konfliktnivån ansågs tillräckliga och familjen fick avslag. När saken kom till domstol hade en av döttrarna utsatts för ett övergrepp i Sverige. När detta kom i TV och spriddes via facebook till mannens släktingar i Irak uppstod ett hedersrelaterat hot mot flickan. Föräldrarna förklarade att de inte hade trott att släktingarna skulle reagera på det viset. Migrationsverket framförde att flickan var för ung för att släktingarna skulle lägga skulden på henne. Men domstolen tror på berättelsen om hotet och beviljade familjemedlemmarna uppehållstillstånd med flyktingstatus. En nämndledamot var skiljaktig och ansåg att det var osannolikt att en förälder skulle ha bidragit till att sprida uppgifterna om dottern om hon visste vilka konsekvenser det skulle kunna få. Domen är inte vägledande. Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Högsta förvaltningsdomstolen: Tjänsteanteckning om verkställighet ska lämnas ut till sidans topp

En person som hade ett verkställbart utvisningsbeslut ansökte om en ny prövning på grund av verkställighetshinder. När saken nådde kammarrätten begärde denna in Migrationsverkets tjänsteanteckning om verkställigheten. Personen begärde att få ta del av tjänsteanteckningen. Kammarrätten lämnade ut den, men undantog uppgifterna om tidpunkt för verkställigheten med hänvisning till paragraf 18:11 i Offentlighets- och Sekretesslagen. Denna pragraf reglerar sekretess inom Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården för uppgifter om åtgärder syftar till att hindra rymning eller fritagning. Sekretessen gäller i sådana fall om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Saken har överklagats och har nu nått sista instans. Högsta förvaltningsdomstolen påpekar att den aktuella paragrafen inte berör Migrationsverket. Därför fanns ingen sekretess och handlingen ska lämnas ut i sin helhet.

Hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Polen/ Europadomstolen fördömer Polens förvarstagande av en familj i ett halvår till sidans topp

Ett par med två barn som sökt asyl i Polen fick avslag och tog sig vidare till Tyskland. Där föddes deras tredje barn. De fick beslut om överföring till Polen på grund av Dublinförordningen. Mannen vårdades på sjukhus i Tyskland då kvinnan och de tre barnen skickades till Polen där de placerades i förvar. Senare kom också mannen dit. Kvinnan ansökte upprepade gånger om ny prövning och att förvarsbeslutet skulle hävas. Efter fem månader och tjugo dagar släpptes familjen efter att ha beviljats ny prövning. Förhållandena i förvaret beskrivs som ovanligt goda och anläggningen användes enbart för familjer och ensamkommande barn. Anmälan vänder sig inte mot behandlingen i förvaret, utan mot förvarstagandet som sådant. Europadomstolen bedömer att det var proportionerligt att ta familjen i förvar på grund av risken för avvikande, och detta trots att det yngsta barnet från början inte hade något utvisningsbeslut. Men domstolen anser att Polen borde ha kunnat hantera ärendet snabbare när det rörde barn som var förvarstagna. Därför fälls Polen ändå för brott mot rätten till privatliv enligt artikel 8 i konventionen. Familjen ska ersättas med 12.000 Euro.

Läs eller hämta: Application no. 75157/14, Bistieva and others v. Poland, (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Lägre lön än erbjudet hindrar inte förlängning enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En person som haft uppehållstillstånd på grund av arbete i fyra år ansökte om förlängning. Migrationsverket avslog på grund av att lönen legat under vad som sagts i arbetserbjudandet, underskridit försörjningsgränsen 13.000 kr vid tre tillfällen samt inte var i nivå med kollektivavtal. Mannen hade dock tjänat i genomsnitt ca 25.000 kr i månaden de första åren och de senaste två åren 31.000 - 33.000. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att en helhetsbedömning ska göras av villkoren. Det fanns godtagbara förklaringar såsom överenskommen ledighet för de månader som mannen tjänat för lite. Enligt facket var lönen i nivå med kollektivavtal för mannens kompetensnivå. Villkoren i arbetserbjudandena låg något högre än vad mannen tjänat men Migrationsöverdomstolen påpekar att detta inte är helt avgörande enligt lagen. I det här fallet fanns godtagbara förklaringar och arbetsgivarens seriositet är inte ifrågasatt. Mannen och hans hustru beviljas permanent uppehållstillstånd.

Hämta referat i mål nr UM 2239-17 (Extern länk)

Se även pressmeddelande:

Centrum för Rättvisa 18-05-16: Ny vägledande dom stärker rättssäkerheten för arbetskraftsinvandrare (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Kammarrätt anser att den som inte kan anvisas till kommun kan ha rätt till LMA till sidans topp

När en person fått uppehållstillstånd men bor kvar på förläggning för att hen inte har anvisats plats i kommun så ska personen få behålla bistånd enligt LMA-lagen. MIgrationsverket har tolkat denna undantagsbestämmelse så att det bara gäller dem som kan anvisas till kommun. De som fått ett kortare tidsbegränsat tillstånd och därför inte omfattas av bosättningslagen förlorar biståndet. Personer som fått tidsbegränsat tillstånd enligt 5:11 har ställts på gatan och hänvisats till socialen. Ett sådant ärende har nu överklagats och avgjorts av kammarrätten i Jönköping. Kammarrätten påpekar att det enda som framgår av lagen är att den som bor på förläggning och inte anvisats till kommun får behålla LMA-biståndet. Det står inget om orsaken till att kommunplats inte anvisats. Dessutom anser kammarrätten att det framgår av lagens förarbeten att lagstiftaren avsett att bistånd även ska kunna beviljas vid verkställighetshinder. Beslutet att dra in biståndet ska därför upphävas. (Källa InfoTorg Juridik och kammarrätten i Jönköping.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

Från Kuba/ Ändrade inreseregler underlättar inte verkställighet av utvisningar till sidans topp

Sveriges ambassad i Kuba har rapporterat att den kubanska regeringen har meddelat en ny migrationslag. Ändringarna innebär att de som emigrerat före 2013 inte längre behöver "bemyndiga" sitt pass för att få besöka Kuba. Dessutom ska barn till kubanska medborgare som föds utomlands kunna få kubanskt medborgarskap. Barn till kubaner som "vidtagit åtgärder mot kubanska statens politiska-, sociala- och ekonomiska grundvalar" kan dock nekas medborgarskap. För vuxna krävs stabila band till Kuba och godkänt medborgarskapsprov. Vidare ska vissa exilkubaner tillåtas besöka hemlandet utan att behöva vänta åtta år, och exilkubaner ska tillåtas besöka Kuba sjövägen till Havanna och Varadero. Dessa två punkter har dock inte meddelats officiellt ännu. För Sveriges del innebär ändringarna att alla barn till kubanska medborgare som är bosatta i Sverige inte riskerar att bli statslösa, och därmed inte med automatik har rätt till svenskt medborgarskap. Enligt ambassaden kommer svårigheterna att verkställa utvisningar till Kuba att kvarstå eftersom de som varit utresta i två år som asylsökande fortfarande måste ansöka om repatriering för att få återvända.

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Justerade regler för förlängd överföringstid efter inhibition av Dublinöverföringar till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om överklagandeproceduren vid tillämpning av Dublinförordningen, alltså överföring av asylsökande till andra länder inom Europa. Ställningstagandet tolkar en dom från EU-domstolen som bland annat rörde vad som händer med den tid en stat har på sig att genomföra en överföring i fall där överföringen har ställts in (inhiberats) på grund av överklagande. Detta beror enligt rättschefen på vem som begärt inhibition. Om den sökande begärt inhibition så ställs överföringen in tills domstolen beslutat om det ska bli inhibition eller inte. Men i den situationen är endast om domstolen beslutat om inhibition och inhibitionen sedan upphävts efter nytt beslut, som tiden för överföring (vanligen sex månader) börjar räknas på nytt. Om Migrationsverket däremot på eget initiativ beslutat om inhibition, av någon annan anledning än överklagan, så gäller detta omedelbart, utan att invänta domstolsbeslut. Om denna inhibition upphävs så börjar tidsfristenen för överföring räknas på nytt, trots att den sökande inte begärt inhibitionen.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Polisens beslut om återreseförbud fick inte överklagas till Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En person som greps av polis fick beslut om avvisning från Sverige och samtidigt beslut om återreseförbud. Beslutet om återreseförbud har överklagats till MIgrationsverket och till migrationsdomstol. Personen överklagade vidare till Migrationsöverdomstolen. Enligt lagen får polisens beslut om avvisning överklagas i två instanser, men inte längre. Ett beslut om återreseförbud som meddelats i samband med avvisning får överklagas i samma ordning. Den här gången hade personen enbart överklagat återreseförbudet, men enligt Migrationsöverdomstolen ska instansordningen vara densamma. Eftersom beslutet fattats i samband med beslut om avvisning får det inte överklagas till Migrationsöverdomstolen. Överklagandet avvisas.

Hämta domstolens referat av mål nr UM12961-17, MIG 2018:1 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sverige fällt av Europadomstolen för utvisning av terroristanklagad till Marocko till sidans topp

En man som haft uppehållstillstånd i Sverige i mer än tio år fick utvisningsbeslut på Säpos begäran. Mannen hävdar att han är falskt anklagad och skulle utsättas för tortyr i Marocko för att erkänna om det kom ut att han anklagats för terrorism. De svenska myndigheterna argumenterade att utvisningen inte behövde väcka myndigheternas intresse i hemlandet och att Marocko arbetar för för att tortyr inte ska användas. Men Europadomstolen anser att tortyr tillämpas i Marocko just för att få anklagade att erkänna terrorbrott. I regeringens kommunikation med Europadomstolen kom fram att Säpo redan informerat polisen i Marocko och att Säpo ska verkställa utvisningen. Att Migrationsöverdomstolen inte visste om Säpos dubbla roller får Europadomstolen att ifrågasätta rättssäkerheten i Sverige. Europadomstolen påpekar att förbudet mot utvisning med risk för tortyr är absolut. Utvisningen skulle bryta mot konventionen.

Case of X v. Sweden, Application no. 36417/16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Internflykt inget alternativ för bröder trots att en fyllt 18 till sidans topp

Två bröder från Ghazni i Afghanistan flydde efter att fadern försvunnit. Efter att bröderna kommit till Sverige dödades deras farbror som var ledare för en viss grupp av hazarer. Om de återvände skulle bröderna vara hotade genom att de utpekades som närmast följande ledare i gruppen. Inget av detta ansågs utgöra skyddsbehov. Brödernas handlingar kunde inte bevisa deras identitet och därmed inte heller kopplingen till den man som dödats. Bröderna kan enligt Migrationsverket välja en annan resväg till Ghazni än huvudvägen från Kabul. Alternativt kan de klara sig i internflykt eftersom en av dem fyllt 18. Migrationsdomstolen bedömer att resvägen till Ghazni är för farlig för så unga som är hazarer och shiiamuslimer. Domstolen anser inte heller att det är rimligt att den äldre brodern skulle utgöra ett manligt nätverk. De får därför stanna som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Resvägen till hemorten i Ghazni farlig för 14-åring till sidans topp

En tolvåring flydde från Afghanistan efter att hans två äldre bröder hade försvunnit och befarades rekryterade av talibanerna. När även han kontaktades av en främmande man beslöt fadern att han skulle lämna landet. Migrationsverket ansåg inte att det fanns något individuellt hot och att pojken kunde utvisas eftersom han fortfarande hade sin familj i hembyn i Ghazni. Migrationsverket hänvisar till att en annan resväg än huvudvägen från Kabul kan väljas och att en farbror i Kabul skulle kunna hjälpa till. Enligt Migrationsdomstolen visar landinformation från Migrationsverket att intensiva strider pågått i Ghazni under 2017 och att inga distrikt kan undantas. Enligt domstolen kan en släkting som pojken inte haft kontakt med inte utgöra ett manligt nätverk. Tillsammans med pojkens utsatthet som hazar, shiamuslim och minderårig anser domstolen att säkerhetsläget under resvägen gör att han ska få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Afghanistan: 14-åring med funktionshinder ska inte utvisas enligt domstol till sidans topp

En elvaåring sökte asyl i Sverige sedan han påträffats hos en person som han uppgav var en bekant till hans far. Enligt pojken hade föräldrarna omkommit i en bombattack i Afghanistan. Hans släktingar ville inte ha med honom att göra, möjligen beroende på faderns yrkesroll. Han fick klara sig på egen hand och sov i moskéer, tills faderns bekant tog med honom till Sverige. Migrationsverket trodde inte på att föräldrarna avlidit. Verket hänvisade till landinformation om att det är storfamiljen som brukar ta beslut om att skicka barn till utlandet och att det därför kunde antas att pojken har familj. Pojken har haft svårigheter i skolan och enligt psykologintyg behöver han fortsatt gå i särskola. Domstolen tar hänsyn till detta och utgår från hans berättelse. Som minderårig utan nätverk och dessutom funktionsnedsatt är han alternativt skyddsbehövande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Iranier som konverterat från yarsanism kan ses som apostat enligt domstol till sidans topp

En person från Iran som konverterat till kristendomen redan i hemlandet men döptes i Sverige, fick utvisningsbeslut. Eftersom han inte varit muslim utan tillhört yarsanismen riskerade han inte att betraktas som apostat enligt Migrationsverket. Hans uppgifter om att han registrerat sig som shiamuslim för att få studera ansågs inte som sannolika. Dessutom bedömdes han ha vaga kunskaper om kristendomen. Migrationsdomstolen däremot anser att mannen gjort sannolikt att myndigheterna uppfattar honom som shiamuslim, och ser det dessutom som en spekulativ slutsats från landinformationen att en yarsan som konverterar inte skulle uppfattas som apostat. Den muntliga förhandlingen gjorde själva konversionen trovärdig. Domstolen beviljar uppehållstillstånd med flyktingstatus. En nämndeman är skiljaktig och framhåller att mannens trovärdighet påverkas negativt av att han lämnat felaktiga uppgifter om sig själv för att få studera. Domen är inte vägledande. Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Medgivande behövs endast från förälder som är vårdnadshavare till sidans topp

En sjuårig pojke befann sig i Sverige med sin mor som har uppehållstillstånd. Han fick utvisningsbeslut av MIgrationsverket eftersom fadern som bor kvar i hemlandet motsatte sig det. Modern har vårdnaden enligt serbisk domstol. Men fadern har haft umgängesrätt och har inlett en ny process om vårdnaden. Migrationsdomstolen påpekar att medgivande krävs enbart av förälder som är vårdnadshavare. Eftersom pojken bott större delen av livet med mamman som har den faktiska och dagliga vården om honom, beviljar domstolen uppehållstillstånd trots att han redan befinner sig i Sverige. Domen är inte vägledande. Källor: InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Föräldrar får återförenas med 16-åring som blivit svensk medborgare till sidans topp

En flicka som är statslös palestinier flydde till Sverige med sin äldre syster. Efter att hon fått uppehållstillstånd med flyktingstatus ansökte föräldrarna om återförening, något som de normalt skulle ha fått i och med att dottern inte kunde skickas till dem. Men när beslut skulle fattas hade flickan hunnit bli svensk medborgare. En statslös minderårig kan bli medborgare två år efter att ha fått uppehållstillstånd. Därmed var inte den vanliga paragrafen tillämplig. Föräldrarna kunde inte heller få uppehållstillstånd på grund av särskilt beroendeförhållande, eftersom Migrationsverket ansåg att beroendet hade brutits då flickan sändes till Sverige. Migrationsdomstolen håller med om detta men påpekar att familjen skulle ha haft rätt till uppehållstillstånd om dottern inte hade blivit svensk medborgare och att de inte kan återförenas någon annanstans. Föräldrarna har genom dottern en särskild anknytning till Sverige. Situationen är enligt domstolen så udda och ömmande att det finns synnerliga skäl att bevilja uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171229:

Från Afghanistan/ Temarapport från Migrationsverket om apostasi och konversion till sidans topp

MIgrationsverkets landinformationsenhet Lifos har publicerat en rapport om apostasi mm i Afghanistan, som bygger på research och olika källor. Apostasi innebär att avfalla från islam, oavseett orsak. Det framgår att det är svårt att finna information i synnerhet rörande personer som antas inte vara genuina apostater eller konvertiter. Apostasi är belagt med dödsstraff. Regeringen och statliga institutioner vill helst vill undvika konfrontation med internationella aktörer genom att följa sharialag, men de kan vara pressade av inhemska krafter att agera. Lifos bedömer att centralregeringen därför inte har något intresse av att aktivt söka efter apostater eller att fall ska bli medialt uppmärksammade. Vidare bedömer Lifos att det generellt främsta hotet mot en verklig eller förmodad apostat utgår från familjen, samhället eller väpnade motståndsgrupper. Lynchning har förekommit. Rapporten avslutas med att det är svårt att dra generella slutsatser om vilken typ av reaktion eller bestraffning en enskild individ som misstänks för apostasi eller för att ha kränkt islam eventuellt riskerar. "Individuella omständigheter, så som familjebakgrund, hemort, personliga relationer, konflikter samt vilka handlingar personen företagit och vem som har fått kännedom om dessa, kan förväntas vara avgörande."

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om vilka som kan återfå bistånd enligt LMA-lagen till sidans topp

Migrationsverket kom i december med ett ställningstagande om vilka som kan skrivas in i mottagningssystemet och återfå bistånd enligt LMA-lagen (bostad och dagbidrag) efter att ha de har skrivits ut. Det nya i ställningstagandet är att den som har lämnat landet inte har rätt till bistånd igen, inte ens om personen kommer tillbaka till Sverige innan beslutet om avvisning, utvisning eller överföring löpt ut eller innan tidsfristen för frivilligt återvändande löpt ut. Personen kan enbart skrivas in igen om en ny prövning beviljas. Detta gäller även barn och barnfamiljer. De som skrivits ut för att de avvikit utan att ha lämnat landet ska däremot skrivas in igen om de ger sig till känna innan beslutet vunnit laga kraft eller tiden för frivilligt återvändande löpt ut. Barn och barnfamiljer som inte lämnat landet ska skrivas in igen även om tiden löpt ut. De vuxna som skrivits ut ur mottagningssystemet bara för att de inte samarbetat om utvisningen slutligen ska skrivas in igen om ny prövning beviljas eller om de får beslut om inhibition eller det är uppenbart oskäligt att de inte får bistånd.

Hämta ställningstagandet, SR 38/2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Bakläxa till Migrationsdomstol för att en inskickad handling inte vägts in till sidans topp

En kvinna som ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning fick avslag för att maken inte hade tillräcklig inkomst eller bostad. När saken skulle upp i domstol hade mannen dock anställningskontrakt. Även ett hyreskontrakt hade skickats till Migrationsverket. Kvinnan tillskrev domstolen i e-post och frågade om hon skulle skicka hyreskontraktet via e-post men fick svar att det inte behövdes, eftersom det borde komma in från Migrationsverket. Så skedde dock inte. Flera månader senare avgjordes ärendet och kvinnan fick avslag på grund av att bostadskravet inte var uppfyllt, utan att hon fått möjlighet att skicka in kontraktet. Migrationsöverdomstolen anser att det är en sådan brist i handläggningen att domen ska undanröjas. Målet återvisas till migrationsdomstolen. (Källa InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen godkänner utvisning av diskret konvertit till Iran till sidans topp

En man från Iran som fått avslag i Schweiz sökte asyl på nytt då han konverterat till kristendomen. Han fick avslag på grund av bristande trovärdighet och för att hans tro ändå inte skulle bli känd i Iran. Den schweiziska domstolen ansåg dessutom att myndigheterna i Iran känner till att konversion förekommer som försök att få uppehållstillstånd. Europadomstolen jämför med målet F.G. mot Sverige, där Sverige förbjöds utvisa en person utan att först undersöka om konversionen skulle leda till förföljelse. Men i det här fallet hade saken utretts. Europadomstolen jämför också med ett fall i EU-domstolen där Tyskland fälldes, men då ingick missionering i personernas religionsutövning. Schweiz hade bedömt att personen inte förväntades uppträda på ett sätt som skulle ses som ett hot i Iran. Europadomstolen höll med och slår fast att utvisningen inte skulle strida mot konventionen om mänskliga rättigheter.

Case of A. v. Switzerland, Application no. 60342/16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Förföljd mandé ska räknas som flykting enligt migrationsdomstol till sidans topp

En familj från Irak hävdade att de riskerade förföljelse för att de är mandéer. Barnen hade trakasserats och kidnappats. Mannen hade avvikit från polistjänst och riskerade ett fängelsestraff. Migrationsverket anser inte att det räcker att vara mandé för att riskera förföljelse. Men familjen bedömdes som alternativt skyddsbehövande därför att mannen mannen riskerade skyddsgrundande behandling i fängelset och den övriga familjen på grund av att kvinnan skulle bli ensam. Familjen överklagade i statusfrågan. Domstolen anser att det finns ett betydande inslag av förföljelse på grund av religiös tillhörighet i den behandling mannen riskerar och därför ska både han och den övriga familjen beviljas permanent uppehållstillstånd och flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Sverige kan utvisa trots att ett annat EU-land gett tillstånd till sidans topp

En man från Somalia som fått uppehållstillstånd med skyddsstatus i Italien fick trots detta sin asylansökan prövad i Sverige. Migrationsverket beslutade i enlighet med nuvarande praxis att mannen inte hade skyddsbehov. Han fick beslut om utvisning till Somalia. Eftersom han hållit sig undan tidigare och sökt asyl i flera länder beviljades ingen tidsfrist för frivillig återresa, utan han fick återreseförbud direkt. Migrationsdomstolen upphävde beslutet med motivering att Sverige inte kan utvisa en person som fått skyddsstatus i ett annat EU-land. Mannen skulle istället utvisas till Italien. MIgrationsöverdomstolen anser däremot att EU-rätten inte hindrar Sverige att fatta ett annat beslut än Italien. Huvudsaken är att principen om non-refoulement respekteras. Men enligt MIgrationsöversomstolen gör mannens skyddsstatus i Italien att utvisningsbeslutet ska kunna verkställas antingen till Somalia eller Italien, och återreseförbud ska inte ges. Målnummer UM8683-16, MIG 2017:27

Målet har även publicerats i sin helhet av Migrationsverket

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Ansökningar om gymnasie-tillstånd får inte avvisas till sidans topp

I höstas började Migrationsverket avvisa vissa ansökningar om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier för personer som fått slutligt avslag i asylärendet. Sådana ansökningar skulle enligt Migrationsverket bara prövas i sak om de "materiella förutsättningarna" förelåg, dvs om personen sökt asyl senast 24 november 2015 och fått beslut som minderårig, med uppskjuten verkställighet på grund av brist på ordnat mottagande i hemlandet. Nu har MIgrationsöverdomstolen tagit upp ett sådant ärende och slår fast att de omständigheter som Migrationsverket kallar materiella förutsättningar ingår i sakprövningen. Det finns inget stöd i lagen för att avvisa ansökan. Detta innebär att alla ansökningar om uppehållstilllstånd för studier enligt den tillfälliga lagens paragraf 16e ska behandlas, och utvisningsbeslut får inte verkställas förrän ett nytt avslag vunnit laga kraft. Av domen framgår också att ärenden om uppehållstillstånd på grund av studier och ansökan om ny prövning på grund av verkställighetshinder kan behandlas samtidigt. Målnummer UM 13518-17, MIG 2017:28.

Hämta referatet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket: Rättsligt ställningstagande om uppehållstillstånd för gymnasistudier till sidans topp

Migrationsverket har kommit med ett rättsligt ställningstagande om de gällande gymnasiereglerna, där många oklarheter reds ut. Samtidigt togs det rättsliga ställningstagande bort, som föreskrev att vissa ansöknintar kunde avvisas. Detta gäller alltså inte längre - se avgörande från Migrationsöverdomstolen ovan. I det nya ställningstagandet framgår bl.a. att ett ensamkommande barn som fått utvisningsbeslut som inte fick verkställas på grund av brist på ordnat mottagande kan omfattas av gymnasiereglerna även om beslutet inte innehöll en uttrycklig verkställighetsföreskrift. Det framgår också att en person som varit utomlands efter utvisningsbeslutet kan omfattas om personen kommit tillbaka till Sverige.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Värnpliktig i Syrien utesluts inte från flyktingstatus till sidans topp

Målet rör en man som under en kort period varit värnpliktig i ett specialförband i Homs, Syrien. Mannen deserterade genom att spela sjuk och sedan rymma från sjukhuset. Enligt landiinformation begicks krigsförbrytelser av den syriska armén under den tid mannen var placerad där och han uppgav i sin första asylintervju att han fått order att döda civila och att han varit med i strid. Migrationsverket beslutade att utesluta mannen från flyktingstatus och utvisa honom, men beviljade 12 månaders uppehållstillstånd på grund av situationen i Syrien. Migrationsdomstolen och nu Migrationsöverdomstolen anser att MIgrationsverket inte har utrett och bevisat att mannen haft ett personligt ansvar. Det finns inga vittnesmål eller liknande. Även om mannan känt till övergreppen kan det inte "med fog antas" att han anstiftat eller på annat sätt deltagit i brott mot mänskligheten. Utvisningsbeslutet upphävs och mannen beviljas flyktingstatus. Målnummer 8644-16, MIG 2017:29.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr.överdomstolen: Helhetsbedömning av arbetsvillkoren ska göras vid förlängning till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har behandlat två uppmärksammade ärenden som gäller permanentning respektive förlängning av arbetstillstånd. Det ena gäller en IT-tekniker som haft arbetstillstånd i fyra år och vars anställningsvillkor sammanlagt med god marginal överstigit kollektivavtalsnivå. Under en period i början av anställningen, före första förlängningen, hade arbetsgivaren missat vissa försäkringar. Det andra fallet gäller en pizzabagare vars arbetsgivare missat en förändring i kollektivavtalet men på eget inititativ betalat ut resterande lön i efterhand. MIgrationsöverdomstolen att en helhetsbedömning av arbetsvillkoren ska göras. För IT-teknikern konstaterar domstolen också att det inte kan krävas att ett avtal helt motsvarar kollektivavtalet, så länge det inte är sämre än vad som är brukligt. Migrationsöverdomstolen bifaller överklagandena och beviljar uppehållstillstånd i båda fallen. Målnummer UM1350-17, UM1350-17 samt UM10747-16, MIG 2017:25.

Domarna har senare publicerats med referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen om IT-teknikern från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs referat och hämta domen om pizzabagaren från Lifos (Extern länk)

Hämta kammarrättens referat (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 17-12-13: Helhetsbedömning av anställningsvillkoren ska göras (Extern länk)

Sveriges Radio Norrbotten 17-12-13: Pizzabagaren Danyar Mohammed i Jokkmokk får stanna: Jag började gråta (Extern länk)

Sveriges Radio Norrbotten 17-12-13: Advokaten om domen: Sätter punkt för utvisningar på grund av bagatellmisstag (Extern länk)

Sveriges Radio Västmanland 17-12-13: Vägledande domar ger en västeråsare nytt hopp (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om turkiska medborgare med arbetstillstånd till sidans topp

Migrationverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om associeringsavtalet med Turkiet och vad det betyder för personer från Turkiet som har arbetstilltånd. Rättigheterna är något starkare än för andra arbetstagare, men de träder inte i kraft förrän personen rest in lagligt med en anställning enligt svenska regler. En turkisk arbetstagare har till exempel rätt att efter ett års laglig anställning få sitt arbetstillstånd förnyat om hen fortfarande är anställd hos samma arbetsgivare och efter tre års laglig anställning rätt att arbeta i valfritt yrke. Även familjemedlemmar till den anställde har vissa rättigheter enligt avtalet.

Hämta ställningstagandet, SR 39/2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om ersättning vid ansökan om nytt uppehållstillstånd till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vilka som ska skrivas in i Migrationsverkets mottagande enligt LMA-lagen igen när de ansöker om nytt tillstånd efter att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd löpt ut och vilka som kommunen har fortsatt ansvar för och ska ersättas för enligt Ersättningsförordningen. Huvudregeln är att den som ansöker om förlängning av ett tillstånd inte ska skrivas in som asylsökande igen, utan fortsätta att få eventuellt bistånd genom kommunen, som ska ersättas för det. Frågan är vad som ska ske med dem som haft ett tillstånd som inte kan förlängas men ansöker om tillstånd på en annan grund, exempelvis har haft ett tidsbegränsat tillstånd på grund av verkställighetshinder enligt UtlL 5:11 som inte kan förlängas, men ansöker om uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov. I dessa fall ska personen skrivas in i Migrationsverkets mottagningssystem på nytt. Om personen har ett utvisningsbeslut men ändå har haft ett sådant tidsbegränsat tillstånd, kan personen bara skrivas in igen om en ny prövning har beviljats.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171208:

Från Eritrea/ Uppdatering om barn och hemlandspass i rapporter från Migrationsverket till sidans topp

Migrationsverkets rapporter "Eritrea - Folkbokföring, medborgarskap och identitetshandlingar" och "Eritrea - Familjemedlemmars kontakt med eritreanska beskickningar i utlandet" har uppdaterats i avsnitten som gäller barn och hemlandspass. Det rör hur föräldrar som inte befinner sig i samma land som barnet (antingen föräldrarna är i Eritrea eller utanför) ska kunna utse en annan vuxen för att företräda barnet vid passansökan. Det krävs en fullmakt för passärendet från minst en av vårdnadshavarna till en annan vuxen person. Dessutom behövs dokumentation över släktskap med barnet som ska kunna visas upp för det administrativa kontoret i Eritrea eller en myndighet i annat land. Enligt ambassaden i Khartoum har fullmakter ordnade genom socialtjänsten i Sverige godtagits, men barnet måste närvara personligen vid ambassaden.

Hämta temarapporten om familjemedlemmars kontakt med eritreanska beskickningar i utlandet (Extern länk)

Hämta temarapporten om folkbokföring, medborgarskap och identitetshandlingar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter utvisning av homosexuell man till Guinea till sidans topp

En man sökte asyl i Nederlälnderna efter att ha flytt från Guinea. Han hävdade att han hade haft ett sexuellt förhållande med en vän som hade kommit varje vecka till affären där han arbetade. Vid ett tillfälle hade människor samlats utanför och misshandlat dem, och vännen hade blivit dödad. Själv hade han fängslats. En bekant hade hjälpt honom rymma och lämna landet. Enligt de nederländska myndigheterna kom han med olika versioner av berättelsen och kunde inte bevisa att Guinea faktiskt förföljer homosexuella. Europadomstolen kommer till samma slutsats. Domstolen konstaterar att det inte är ifrågasatt att mannen är homosexuell och att homosexualitet är förbjudet i Guinea. Men det finns inga bevis för att lagstiftningen tillämpas systematiskt. Domstolen har ingen anledning att ifrågasätta Nederländernas trovärdighetsbedömning. Därför läggs fallet ner.

Application no. 63890/16 M.B. against the Netherlands (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Varaktigt bosatt ska inte utvisas enbart på grund av fängelsestraff till sidans topp

Spansk lag tillåter utvisning av utlänningar både av administrativa skäl och som straff i brottmål, det senare om personen dömts till mer än ett års fängelse. En del domstolar har dock tolkat europarätten så att personer som är varaktigt bosatta endast kan utvisas av administrativa skäl. Därför bad en domstol om förhandsavgörande från EU-domstolen. Enligt EU-domstolen har det ingen betydelse om det gäller ett administrativt beslut eller ett straff. Utvisning av en varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare får bara ske om personen utgör ett verkligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Individuella omständigheter som konsekvenserna för personen och familjemedlemmar och anknytningen till medlemsstaten respektive hemlandet måste vägas in. Utvisning får därför inte föreskrivas med automatik efter ett års fängelsestraff.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i mål C 636/16 i sin helhet (Extern länk)

Längre referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Förslag: Ensamkommande som blivit vuxen borde få återförenas med familj till sidans topp

Europadomstolens generaladvokat Yves Bot har gett ett förslag till förhandsavgörande i ett ärende om ett ensamkommande barn i Nederländerna som ville återförenas med sin familj. Eftersom barnet har flyktingstatus är EU:s familjeåterföreningsdirektiv tillämpligt. Frågan var om barnet fortfarande måste vara minderårigt då beslutet om familjeåterförening tas. Enligt generaladvokaten borde barnet fortsätta att behandlas som barn, dvs att familjeåterförening ska tillåtas även om barnet hunnit fylla 18. Annars skulle inte syftet att främja skydd för familjen uppnås. Om EU-domstolen skulle besluta som generaladvokaten föreslår skulle det få betydelse för ensamkommande ungdomar med flyktingstatus i Sverige. Dessa förlorar rätten till familjeåterförening om de hinner fylla 18 innan procedurerna avslutats.

Läs eller hämta förslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr-överdomstolen: Förvar tillåtet i sex veckor efter att inhibition hävts i Dublinärende till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har nu fattat beslut i ett ärende om förvarstagande i Dublinärende efter att EU-domstolen har lämnat förhandsavgörande. Saken gällde hur maximitiden för förvarstagande ska räknas när en person har överklagat en överföring men inte själv begärt inhibition. I enlighet med EU-domstolens förhandsavgörande fastställer Migrationsöverdomstolen att när en överföring har inhiberats (ställts in medan saken prövas i domstol), så kan sökanden hållas i förvar ytterligare sex veckor efter att inhibtionsbeslutet hävts. Det har ingen betydelse om personen själv har begärt inhibition. Se även referat av förhandsavgörandet i föregående utgåva av Asylnytt.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta kammarrättens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen släpper ärende där den sökande uppgett fel nationalitet till sidans topp

En man som uppgav att han var från Marocko sökte asyl i Sverige. Efter att ha begått flera grova brott dömdes han till fängelse och utvisning. Utvisningen kunde inte verkställas eftersom Marocko inte gick med på att ta emot mannen men han hölls trots detta i förvar i flera år, avbrutet enbart av kortare perioder på psykiatrisk klinik. Efter sex år konstaterade Migrationsöverdomstolen att fortsatt förvarstagande var oproportionerligt men vid den tidpunkten hade mannen tagits ur förvar och placerats i fängelse efter att ha uppträtt våldsamt i förvaret. Efter fänglsestraffet togs mannen i förvar på nytt. Fortsatta försök att utvisa mannen misslyckades, men förvarstagandet godkändes av domstolarna. Efter ytterligare sammanlagt åtta år uppgav mannen att han kommer från Algeriet. Utvisningen dit genomfördes strax därefter. Europadomstolen bedömer anmälan som missbruk av rätten att klaga och lägger ner fallet.

Application no. 9602/15 Kader BENCHEREF against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Bulgarien/ fälls av Europadomstolen för att ha hållit barn i cell utan mat eller toalett till sidans topp

Ett par med tre barn på flykt från Irak tog sig i Augusti 2015 från Turkiet genom Bulgarien på väg mot Serbien. De greps de av bulgarisk polis och kördes till häkte i Vidin. Där fråntogs de alla tillhörigheter och placerades i en cell tillsammans med en annan familj, sammanlagt 8 personer. En film som tagits med en mobiltelefon som polisen hade missat visar ett rum med nedslitna väggar på omkring 4x4 meter med två sängar och några smutsiga madrasser. På golvet ligger smutsiga och fuktiga kartongskivor, i hörnen skräp och matrester. Det finns ingen toalett, inte ens en hink. Enligt föräldrarnas vittnesmål, som inte motsägs av Bulgarien, hölls de i cellen utan mat eller dryck och tvingades urinera på golvet. Efter ett dygn fick de bröd och grönsaker för pengar som vakterna tog ur deras väskor. Dagen därpå släpptes de. De tog sig senare till Schweiz där de fick söka asyl efter att ha överklagat ett beslut om att skickas tillbaka till Bulgarien enligt Dublinförordningen. Ärendet hos Europadomstolen gäller de tre barnen. Trots den korta tiden anser domstolen att de behandlats omänskilgt och förnedrande.

Case of S.F. and others v. Bulgaria, (Application no. 8138/16) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171124:

Migrationsöverdomstolen: Rätten att välja biträde central i ett rättssamhälle till sidans topp

En person som sökt asyl i december 2015 uppmanades i februari 2017 att föreslå offentligt biträde. Det första förslaget godkändes inte på grund av att det tilltänkta biträdet var fullboka en tid framöver. Den asylsökande kom i mars med ett nytt förslag men fick samma svar. Det skulle dröja ca fem månader innan biträdet hade tid. Migrationsverket förordnade en annan person men den asylsökande överklagade. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som citerar rättsjälpslagens förarbeten: "Möjligheten att i en rättslig angelägenhet få ett biträde som har kunskaper på det rättsområde som angelägenheten rör och som den enskilde känner förtroende för är av central betydelse i ett rättssamhälle." Domstolen påpekar att det är biträdets sak att bedöma möjligheten att fullfölja ett uppdrag. Det kan finnas skäl mot att förordna en önskad person om handläggningen kommer att fördröjas en avsevärd tid, men det ska vägas mot utlänningens intresse av att få det biträde som personen har förtroende för. I det här fallet hade den aylsökande sagt sig godta fördröjningen. Målet återförvisas till MIgrationsverket. Målnummer UM 8311-17, MIG 2017:21.

Läs eller hämta domstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Ersättning för tolk måste täcka kortaste bokningsbara tid till sidans topp

Ett offentligt biträde hade yrkat ersättning för "avslutande åtgärder. Ersättningen gälle arbetstid plus tolkarvode för en timme. Domstolen satte ned båda ersättningarna sattes ned till en halvtimme. Det offentliga biträdet överklagade och skickade in prislista som visade att det inte går att boka tolk för mindre än en timme. Migrationsöverdomstolen gick med på det argumentet och slog fast att ersättningen för tolk ska motsvara en timme. "Ersättning för utlägg avseende tolkkostnader som uppdraget har krävt måste åtminstone ersättas med det belopp som motsvarar minsta bokningsbara tolktid" sammanfattar domstolen.

Målnummer UM 8837-17, MIG 2017/22

Läs eller hämta domstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter utvisning till Ryssland av person misstänkt för terrorism till sidans topp

En pojke kom som treåring till Tyskland år 2002. Hans asylansökan avslogs men han fick uppehållstillstånd 2012. Ett par år senare utreddes han för koppling till radikala islamistiska kretsar och förbjöds lämna landet. År 2017 fick den unge mannen istället beslut om utvisning då det kommit fram vid övervakning att han var beredd att utföra en attack i Tyskland. Bilder av våldsamma aktioner och en manual för tillverkning av bomber hade hittats. Utvisningen skulle verkställas till någon annan del av Ryssland än Dagestan eller Tjetjenien. Europadomstolen väger in rapporter från olika internationella organisationer. Två lokala mr-organisationer i Ryssland tillfrågades också om det specifika ärendet. Den ena, en kommitté mot tortyr. anser att mannen inte löper någon risk för tortyr eftersom han inte har någon koppling till rörelserna i Dagestan eller Tjetjenien. Organisationen Memorial anser att det ändå finns en risk. Europadomstolen bedömer ansökan som ogrundad med avseende på risken. Möjligheten att rätten till privatliv skulle hindra utvisning är ännu inte avgjord i Tyskland och prövades därför inte av Europadomstolen.

Application no. 54646/17, X against Germany (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Soldat som inte bevisat att han rest illegalt får utvisas till Eritrea till sidans topp

En man från Eritrea sökte asyl i Schweiz. Han hävdade att han varit soldat i Eritrea och flytt på grund av förhållandena och att tjänstgöringen inte tog slut. Mannen hade tidigare straffats i tjänsten med sammanlagt ca två års fängelse och vid flera tillfällen med nedsatt lön. Han berättade om hur han lämnat lägret och vandrat till fots till gränsen till Sudan och därefter tagit sig till Khartoum. Därifrån hade han flugit till Schweiz med hjälp av smugglare. Vid en andra intervju 16 månader senare lämnade mannen enligt de schweiziska myndigheterna uppgifter som skilde sig från den första intervjun, rörande hur länge han tagit olovlig permission innan han flydde och vilken bestraffning han kunde vänta för det. Han hade inte heller gett tydliga uppgifter om flygresan. Berättelsen bedömdes inte som trovärdig. Mannen hävdar att han hur som helst riskerar förföljelse efter den illegala utresan och att ha sökt asyl. Men Europadomstolen accepterar trovärdighetsbedömningen från Schweiz. Därför kan mannen inte förutsättas ha lämnat Eritrea illegalt. Att ha varit asylsökande är inte tillräckligt för att riskera förföljelse i Eritrea enligt domstolen. Fallet läggs ner.

Application no. 69720/16 H.I. against Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Mamma får uppehållstillstånd på grund av att barnet är EU-medborgare till sidans topp

En kvinna sökte asyl efter preskription av en tidigare ansökan, bl.a. på grund av att hon varit tvångsprostituerad, vilket skulle göra att hon riskerar förföljelse. Hon blev inte trodd och fick avslag. Kvinnan har en son född i Sverige, vars far är litauisk medborgare. Faderskapet har inte erkänts, men Litauens ambassad har intygat att barnet är litauisk medborgare. Muntlig förhandling och intyg från Plattformen Civila Sverige mot människohandel visade att kvinnan utsatts för trafficking. Domstolen kommer fram till att barnet har rätt till uppehållstillstånd som EU-medborgare, och dessutom att moderns närvaro är nödvändig för att barnet ska kunna utöva sina rättigheter, enligt EU-domstolens praxis. Migrationsverket ansåg att kvinnan kan bosätta sig i Litauen. Men enligt domstolen är mamman särskilt utsatt och i behov av de stödinsatser hon har i Sverige och även barnet har sin anknytning här. EU-reglerna tillsammans med att en utvisning av barnet skulle strida mot barnets bästa och mot rätten till privatliv enligt Europakonventionen gör att de båda får uppehållstillstånd av synnerligen respektive särskilt ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dubbelt medborgarskap hindrar inte rätt till familj för EU-medborgare som flyttat till sidans topp

EU-domstolen har kommit med ett förhandsavgörande som innebär att en EU-medborgare som utnyttjat sin rörlighet har rätt att bo ihop med sin familj även om EU-medborgaren har förvärvat medborgarskap även i det land hen har flyttat till. Målet rör en algerisk medborgare som befann sig illegalt i Storbritannien efter att ha rest in med besöksvisum och stannat kvar. Senare gifte han sig med en spansk medborgare som bott i Storbritannien länge och även hade blivit brittisk medborgare. Grundregeln är att en familjemedlem till en EU-medborgare har en härledd uppehållsrätt, oavsett hur personen reste in i EU. Men detta gäller bara EU-medborgare som utnyttjat sin rörlighet och flyttat till ett annat land än det de är medborgare i. En brittisk domstol bad EU-domstolen om ett förhandsavgörande om hur regeln ska tolkas när anknytningspersonen blivit medborgare i bosättningslandet. EU-domstolen har nu svarat att familjemedlemmen inte har uppehållsrätt enligt rörlighetsdirektivet, men däremot enligt artikel 21.1 i fördraget om EU:s funktionsrätt FEUF. Fördraget ska tolkas så att EU-medborgaren ska kunna fortsätta utöva sin rätt till ett normalt familjeliv även efter att ha förvärvat medborgarskap. Domen kan få betydelse i Sverige som hittills inte har erkänt uppehållsrätt för familjemedlemmen i den situationen.

Förhandsavgörandet har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta förhandsavgörandet från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Domen: C-165/16, Toufik Lounes mot Secretary of State for the Home Department (Extern länk)

Pressmeddelande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Prövning av asylskäl efter att annat tillstånd nekats kan följas av nytt spårbyte till sidans topp

Utlänningslagens regler om spårbyte till arbetstillstånd efter att en asylansökan vunnit laga kraft kan användas även efter prövning av verkställighetshinder i vissa fall, säger Migrationsverket i ett nytt rättsligt ställningstagande. Det rör sig om personer som fått slutligt avslag på ansökan om uppehållstillstånd och ska avvisas elller utvisas men aldrig har fått sina asylskäl prövade. Det kan till exempel vara en person som har varit här som anhörig eller student men inte fått tillståndet förlängt. En ansökan om ny prövning ska i det läget beviljas. Om även asylansökan avslås men personen då arbetar vitt och uppfyller kraven för spårbyte till arbetsinvandrare så ska detta kunna ske, på samma sätt som för asylsökande som fått slutligt avslag i sitt grundärende. Observera att detta inte rör personer som påtalar verkställighetshinder efter att ha varit asylsökande från början.

Hämta den rättsliga kommentaren (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen prövar mål om hungerstrejkande som avled i förvar i Australien till sidans topp

Målet gäller en man från Gambia som år 2005 togs i förvar för utvisning. Mannen läkarundersöktes och bedömdes som atletisk och i bra form. Han inledde en hungerstrejk efter en omflyttning i förvaret. Han informerades då om riskerna och läkarundersöktes varje dag. Efter sex dagar skedde läkarundersökningen på sjukhus eftersom han gjorde våldsamt motstånd. Han hade gått ner åtta kilo sedan strejkens början men läkarna såg inga tecken på undernäring eller uttorkning, mer än torra läppar. Han placerades i isolering på grund av det våldsamma uppträdandet. Två timmar senare hittades han avliden. Blodprovet som tagits samma dag visade sickelsellanemi vilket i kombination med uttorkning kan leda till hjärtstopp. Sickesellanemi är utbredd i Gambia. En utredning kom fram till att inget fel begåtts. Mannens bror anmälde saken till Europadomstolen. Brodern hävdar dels att dödsfallet berodde på att mannens vikt felräknats, han måste ha börjat hungerstrejka tidigare eftersom han sammanlagt gått ner 17 kilo i vikt och borde därför ha lagts in. Dessutom borde förekomsten av sickelcellanemi hos gambianer ha varit känd och detta borde ha kontrollerats. Europadomstolen håller dock inte med om detta utan anser att australiska myndigheter gjorde vad som kan begäras av dem.

Case of Ceesay v. Austria (Application no. 72126/14) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Kraftig kritik från JO mot att polisen tog i förvar och verkställde utan att vara behörig till sidans topp

En man hade sökt asyl i Sverige men fick beslut om överföring till Tyskland enligt Dublinförordningen. En polis ska ha uppmanat en teamledare på Migrationsverket att överlämna verkställigheten till polisen, men orsaken har inte dokumenterats. Migrationsverket bedömde att mannen skulle få tid att överklaga. Han fick tillåtelse att bo hos en bekant och ett datum för att själv ta sig till utreseboendet. Ärendet överlämnades inte till polis. Trots detta greps mannen på väg ut från Migrationsverket. Samma dag fattade polisen utan att ha behörighet till det beslut att förvarsta mannen. Beslutet fattades enligt fel paragraf och rättades dagen efter för hand. En begäran om häktesplacering godkändes av Migrationsverket utan att kontrolleras. Dagen efter förvarstagandet verkställdes överföringen utan att mannen hunnit överklaga. Enligt JO ger det som kommit fram intrycket att "man bestämt att ta M.M.A.A. i förvar och verkställa överföringen med tvång oavsett vilka de faktiska förhållandena var." JO kritiserar båda myndigheterna på en rad punkter och riktar allvarlig kritik även mot den enskilde polismannen.

Läs beslutet i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

Vestmanlands Läns Tidning 17-11-23: Polis tog olagligt beslut om att sätta asylsökande i förvar - kritiseras hårt av JO (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171110:

Ärende om autistiskt barn avskrivs av FN-kommitté efter preskription till sidans topp

Ett par från Nigeria som under sin tid som studerande i Sverige bildat familj sökte senare asyl. De hade då fått en som så småningom diagnosticerades med autism och eventuellt andra neuropsykiatriska störningar. De problem som detta skulle medföra behandlades inte i asylärendet men i en efterföljande procedur. Familjen fick avslag och när alla möjligheter i Sverige var uttömda anmälde de saken till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De hävdade att det inte finns någon behandling för autistiska barn i Nigeria och att deras son riskerar social utstötning. Sverige argumenterade framför allt principiellt: Nigeria är anslutet till konventionen om funktionsnedsättning och det är inte Sveriges ansvar om Nigeria i framtiden kommer att bryta mot den. Undantaget från den principen ska enligt Sverige göras enbart om någon riskerar tortyr el dyl till följd av utvisning (non-refoulement). Efter att ärendet lämnades in i mars 2015 har en lång brevväxling mellan kommittén och parterna följt. I slutet av 2016 preskriberades utvisningsbeslutet. Detta leder nu till att kommittén stryker ärendet tills vidare.

Hämta beslutet, No. 28/2015 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen avvisar anmälan om utvisning till Libanon pga trovärdighetsbrister till sidans topp

Ett par sökte asyl i Sverige år 2007. De tillhör den kristna gruppen i södra Libanon. Mannens bror som var medlem i SLA, Södra Libanesiska armén, hade försvunnit. Sedan mannen vänt sig till Hizbollah för att fråga efter brodern anklagades han som israelisk spion. När Hizbollah-soldater kom till hemmet tvingades mannen skjuta i luften. Efter detta lämnade paret landet. Migrationsverket ansåg att situationen blivit bättre i Libanon, och att paret kunde ha vänt sig till myndigheterna i hemlandet. Senare inkom mannen med en dom om tio års straffarbete på grund av ett mord. Denna avfärdades dock av Migrationsverket som troligen förfalskad. Efter slutligt avslag var paret kvar i Sverige och sökte asyl på nytt efter fyra år. De hävdade då att mannen hade skjutit en av inkräktarna från Hizbollah till döds, och lämnade in ytterligare handlingar. Migrationsverket och migrationsdomstolen betraktade detta som en upptrappning och ifrågasatte om incidenten över huvud taget inträffat. Europadomstolen litar på de svenska myndigheternas trovärdighetsbedömning och håller med om slutsatserna. Anmälan bedöms som ogrundad.

Application no. 25141/16, K.L. against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Förälder vars barn fötts i Sverige får stanna trots uppehållstillstånd i EU-land till sidans topp

En person sökte asyl i Sverige år 2012 men fick beslut om överföring till Italien enligt Dublinförordningen. Mannen sammanlever med en kvinna vars asylansökan avvisades på grund av att hon redan hade uppehållstillstånd som skyddsbehövande i Italien. Medan kvinnan var kvar i Sverige och överklagade föddes parets gemensamma dotter. Barnet sökte asyl och eftersom barnet inte hade samma status som kvinnan kunde ett liknande beslut inte fattas. Barnet fick uppehållstillstånd med flyktingstatus i Sverige. Strax därefter vann kvinnans beslut laga kraft. Mannen hade sökt asyl i Sverige på nytt sedan hans ärende preskriberats. Då barnet fått uppehållstillstånd ansökte han även om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Eftersom mannen numera har asyl i Italien avvisade Migrationsverket ansökan. Båda föräldrarna skulle alltså till Italien. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen. Domstolen resonerar kring praxis om familjens enhet, EU:s skyddsgrundsdirektiv samt konventionerna om mänskliga rättigheter. Beslutet blir att bestämmelsen om familjesammanhållning vid samtidiga asylansökningar ska gå före den om att avvisa asylansökningar för personer som redan har asyl. Att ärendena var ungefär samtidiga spelar alltså roll. Målet återförvisas till Migrationsverket för beslut i ärendet om uppehållstillstånd. Målnummer 8008-16, MIG 2017:20.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Läs referat av Migrationsverket och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Förvarstagen kan häktesplaceras på grund av händelser före gripandet till sidans topp

Migrationsöverdomstolen 17-10-27:

"Vid beslut om avskiljande och placering av en förvarstagen utlänning i kriminalvårdsanstalt eller liknande på grund av säkerhetsskäl är det möjligt att beakta både utlänningens beteende i förvarslokalen och omständigheter som hänför sig till dennes beteende före vistelsen i förvarslokalen. En avvägning måste då göras mellan allvaret i tidigare händelser och den tid som har förflutit sedan de inträffade."

Målnummer UM3978-17, MIG: 2017:19

Hämta referat från domstolarnas hemsida (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Förvarstagande kan förlängas efter inhibition men inte flera månader till sidans topp

Migrationsöverdomstolen i Sverige har begärt förhandsavgörande från EU-domstolen om hur länge personer som ska överföras enligt Dublinförordningen får tas i förvar. Bakgrunden är att det i förordningen står att om en person hålls i förvar måste överföringen verkställas senast sex veckor från det ansvariga landets accept att ta över ärendet eller från den tidpunkt då en överföring som hejdats under överklagande åter får verkställas. Sverige frågade om sexveckorsfristen ska räknas från förvarstagandet när personer tas i förvar senare än accepten eller om Sveriges vanliga förvarsregler kan tillämpas. EU-domstolens svar är att sexveckorsfristen bara gäller personer som redan är förvarstagna. I övrigt finns ingen tidsgräns men förvarstagande inför överföring ska pågå så kort tid som möjligt och det kan inte vara mycket mer än sex veckor. Två månader som är Sveriges normalregel behöver inte vara orimligt, men tre eller tolv månader kan inte behövas enligt domstolen. Tidigare förvarstagande ska inte räknas av när en inhibition löper ut. Det har ingen betydelse om den asylsökande själv har begärt inhibitionen.

Mål nr C-60/16, Mohammad Khir Amayry mot Migrationsverket (Extern länk)

Referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171027:

Från Libyen/ Migrationsverket om situationen i Libyen. till sidans topp

I ett nytt rättsligt ställningstagande om situationen i Libyen konstaterar Migrationsverket att det råder väpnad konflikt i landet. Det förvärrade läget gör att de som tillhör utsatta grupper som regel bör bedömas som flyktingar. Detta gäller t.ex. kvinnor, barn, journalister, mr-aktivister, politiska opponenter, statslösa palestinier samt anhängare till de stridande grupperna eller Khadaffi-regimen. Dessutom kan den som riskerar att fängslas bedömas som alternativt skyddsbehövande, på grund av risken för tortyr eller förnedrande behandling i fängelser. Våldsnivån är ändå inte sådan att alla och envar riskerar att drabbas, men enskilda kan vara alternativt skyddsbehövande på grund av konflikten efter en individuell bedömning. Det finns inget myndighetsskydd och internflykt kan bara bli aktuellt i yttersta undantagsfall för en vuxen man eller ett vuxet par. Personer som bott i Libyen men inte är medborgare släpps inte tillbaka och bör få tidsbegränsade uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder om de inte har skyddsbehov av andra skäl, enligt Migrationsverket.

Hämta ställningstagandet, SR 34/2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté förbjuder Schweiz att lämna ut mordanklagad PKK:are till Turkiet till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har fällt Schweiz i ett ärende om en man från Turkiet som varit medlem i PKK och därför fängslats och torterats vid flera tillfällen på 80-talet. Efter att ha anklagats för mord dömdes han till döden, ett straff som omvandlades till livstids fängelse. Vittnesmålen mot honom togs senare tillbaka men mannen försökte inte få en ny prövning. Han rymde och tog sig 1992 till Schweiz. Där fick han uppehållstillstånd och fortsatte arbeta för PKK. 2011 begärdes han utvisad av Turkiet. Han fängslades medan anklagelserna och asylskälen utreddes. Hans tortyrskador förvärrades och han vårdades flera gånger på psykiatrisk klinik efter självmordsförsök men var däremellan i fängelse. Schweiz beslöt till slut att mannen skulle lämnas ut, eftersom Turkiet garanterade att han skulle behandlas i enlighet med Europakonventionen om mänskliga rättigheter. CAT anser dock inte att dessa garantier räcker för att utesluta risken för tortyr. CAT påpekar att situationen försämrats i Turkiet.

Hämta dokumentet, Com No. 747/2016, H.Y. v Swizerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

En fällning bland avgöranden om utvisningar från FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat en rad beslut efter klagomål från enskilda, varav åtta gäller utvisningsbeslut. Dessutom behandlades en utlämning till Turkiet som CAT inte ville tillåta, se ovan.

Den utvisning som CAT anser strider mot tortyrkonventionen skulle ha drabbat en man som hade distribuerat biblar åt en kristen organisation i Pakistan, blivit gripen och torterad, men släppt mot borgen. Senare fälldes han i en rättegång där han istället anklagades för innehav av alkohol. Danmark trodde inte på berättelsen på grund av vissa motstridigheter. Därför medgavs ingen expertundersökning av hans skador. Slutsatsen från CAT är att det skulle strida mot tortyrkonventionen att utvisa honom utan medicinsk utredning.

En annan man som skulle utvisas från Kanada till Pakistan hade förföljts av en extrem muslimsk grupp när han försökt skydda en kristen familj. CAT gick inte in på sakprövning i det fallet eftersom mannen inte kunde visa att att staten var ansvarig.

En man från Libanon som kom till Sverige som barn med sin familj och hade haft ett utvisningsbeslut som inte kunnat verkställas. Efter preskription sökte han asyl igen för att han skulle förföljas som homosexuell. Han fick avslag igen. CAT håller nu med Sverige om att alla homosexuella inte riskerar förföljelse i Libanon.

Övriga ärenden gäller utvisningar till Sri Lanka från Australien, och i ett fall från Kanada.

Hämta beslutet om stopp för utvisning till Pakistan, Com No. 625/2014, G.I. v Denmark (Extern länk)

Hämta beslutet om utvisning till Pakistan, Com No. 687/2014, Z.A.H. v Canada (Extern länk)

Hämta beslutet om utvisning till Libanon, Com No. 690/2015, E.A. v Sweden (Extern länk)

Sök andra beslut: Välj CAT under rubriken "Filter by Committee" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dublinöverföring som inte verkställts preskriberas automatiskt enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har lämnat ett förhandsavgörande angående vad som händer när en beslutad överföring enligt Dublinförordningen inte har genomförts efter sex månader, i ett fall där den asylsökande inte har ansvar för dröjsmålet. Frågan gällde en man som varit i Bulgarien men sökt asyl i Österrike. Han fick beslut om överföring till Bulgarien men bland annat på grund av mannens hälsotillstånd hade överföringen inte verkställts efter sex månader. Någon inhibition hade inte medgivits, men domstolen i Österrike ansåg ändå att tidsfristen börjat löpa på nytt efter att målet återupptagits. Mannen överklagade. Den österrikiska domstolen bad EU-domstolen avgöra om en asylsökande kan överklaga frågan om tidsfristen. Dessutom ville de veta om ansvaret för att pröva asylansökan automatiskt övergår på landet där asylansökan som begärt överföringen eller om det krävs att den ansvariga staten först frånsäger sig ansvaret. EU-domstolens svar är att ansvaret efter sex månader automatiskt övergår på den stat som begärt överföringen och att den asylsökande har rätt att hävda det.

Förhandsavgörandet har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen C-201/16 i sin helhet på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

UNHCR intervenerar i ärende om utvisning av palestinier tlll tredje land till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har släppt upp ett ärende till prövning som gäller en palestinier som flytt från Syrien men som enligt Migrationsverket skulle kunna återvända till ett annat land där hen bott tidigare. Migrationsöverdomstolen rubricerar det som ett mål om hemvist för en person som bott i flera länder. UNHCR däremot tar upp saken ur perspektivet att det rör en person som registrerats som flykting av UNRWA och vad för ställning denna person har om hen inte längre kan få skydd av UNRWA. UNHCR påpekar att personen i så fall ska betraktas som flykting enligt Genèvekonventionen utan vidare prövning. För att utesluta en sådan person från flyktingstatus krävs att hen vid den tidpunkten har uppehållstillstånd i ett annat land med samma rättigheter som en medborgare, har rätt att resa in och ut ur landet, är fullt ut skyddad mot utvisning etc.

Hämta inlagan (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

17-åring från Ghazni visade domstolen att han saknar nätverk till sidans topp

En tonåring från Ghazni i Afghanistan berättade att han är född och uppvuxen i Iran. Hans familj hade försökt återvända, men det fanns en hotbild mot hans mamma. När mamman tillfångatagits av talibaner flydde han med sin far till Iran igen, men han kom ifrån fadern. Migrationsverket accepterade pojkens ålder och att han kom från Ghazni, men trodde över huvud taget inte på flyktberättelsen. Därför antog Migrationsverket också att pojkens föräldrar fanns kvar och kunde ta emot honom. När saken kom till domstol hade pojken fått kontakt med båda föräldrarna som åter befinner sig i Iran. Domstolen tror inte på den ursprungliga berättelsen, men eftersom han berättat detaljerat om den återupptagna kontakten med föräldrarna och visat handlingar som stödjer att de är i Iran så anser domstolen att han sannolikt saknar nätverk. På grund av de risker ett barn utan nätverk löper i Afghanistan beiljas han uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Flykt från gäng i El Salvador kan ge flyktingstatus enligt domstol till sidans topp

En man flydde från El Salvador efter att ha blivit attackerad av ett kriminellt gäng som misstänkte att han tillhörde ett annat gäng. När angriparna försäkrat sig om att så inte var fallet krävde de istället att han skulle samarbeta och samla information åt dem. Mannen vågade inte gå till polisen men höll sig undan tills han lyckats skaffa pengar för att fly. Migrationsverket ansåg att mannen borde ha sökt skydd av polisen i hemlandet om han behövde skydd. Det talar också emot honom att han klarade sig flera månader i hemlandet och att han dröjde en månad med att söka asyl i Sverige. Migrationsdomstolen tillför målet UNHCR:s rapport om flyktingar från El Salvador där det framgår att myndigheternas skydd inte fungerar samt att personer som vänt sig till polisen riskerar allvarliga repressalier från gängen. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol återförvisade avvisat ärende om uppehållstillstånd för studier till sidans topp

Som framgick av föregående Asylnytt har Migrationsverket ställt upp regler för vilka ansökningar enligt paragraf 16e i den tillfälliga begränsningslagen som ska behandlas i sak (varvid verkställighet av utvisningen inhiberas) och vilka ansökningar som ska avvisas. Saken rör de personer som eventuellt kan få stanna under gymnasiestudierna trots att de fått avslag. Migrationsverket vill begränsa prövningen till de ärenden där "de materiella förutsättningarna föreligger". Förvaltningsrätten i Stockholm beslutade i oktober att återförvisa ett sådant ärende till Migrationsverket eftersom personen hör till kretsen som omfattas av den tillfälliga lagen. Det fanns enligt domstolen inte fog för att avvisa ansökan. Domen är inte vägledande. (Källa förvaltningsrätten i Stockholm)

Rådgivningsbyrån 17-10-11: Begäran om förtydligande av ställningstagande om gymnasieregler (Extern länk)

Se även:

SvT Nyheter 17-10-23: Lärare får fatta livsavgörande beslut om ensamkommande (Extern länk)

SvT Nyheter 17-10-23: Många lärare vittnar om tuff situation (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171013:

Migrationsverket begränsar prövning av ansökningar om gymnasie-tillstånd till sidans topp

I början av oktober publicerade Migrationsverket en rättslig kommentar till ansökningar om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier för personer som fått slutligt avslag i asylärendet. Kommentaren innebär att sådana ansökningar bara ska prövas om de "materiella förutsättningarna" föreligger, dvs att personen sökte asyl senaste 24 november 2015, befinner sig i Sverige och har fått ett utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet på grund av brist på ordnat mottagande. Det som ska prövas är enbart frågan om personen går i gymnasiet, dvs värdera studieplanen. Ansökningar som inte uppfyller de materiella förutsättningarna ska avvisas, dvs inte prövas i sak. Verkställlighet av utvisningsbesluten kommer därmed inte att inhiberas under tiden för eventuellt överklagande.

Asylnytts kommentar: Ett problem är att det finns många beslut som är oklara beträffande om verkställigheten är uppskjuten på grund av ordnat mottagande eller inte.

Rättelse: I denna notis stod tidigare att ålder 17-25 år är en av de materiella förutsättningarna. Så är det inte. Paragrafen innehåller ingen åldersgräns.

Hämta kommentaren (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol får bakläxa efter att ha minskat tidsfrist för frivillig avresa till sidans topp

En sjuttonårig pojke hade flytt Afghanistan efter en markkonflikt, en berättelse som Migrationsverket inte trodde på. Han kunde inte heller bevisa sin ålder, men Migrationsverket godtog att han var minderårig. Han fick ändå avslag eftersom Migrationsverket ansåg att släktingar kunde ta hand om honom. Som minderårig fick han en tidsfrist om 20 veckor för att lämna landet. Vid den muntliga förhandlingen i domstol ändrade sig Migrationsverket om åldern och hävdade att pojken var myndig. Domstolen avslog överklagan och höll med om att pojken inte gjort sin ålder sannolik. Tidsfristen för frivilligt återvändande ändrades till fyra veckor. Nu har Migrationsöverdomstolen tagit upp fallet, men enbart i fråga om tidsfristen. Migrationsöverdomstolen påpekar att ett beslut inte får ändras till den sökandes nackdel utan att det finns ett yrkande om detta. Därför ändras tidsfristen till 20 veckor. (Målnummer UM 6948-17)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen återförvisar ärenden som fått beslut i förtid till sidans topp

I ett utvisningsärende som överklagats till migrationsdomstolen i Göteborg fick ombudet anstånd för att utveckla överklagandet. Ombudet skickade in kompletteringen sista dagen och begärde samtidigt muntlig förhandling. Men domstolen fattade beslut utan att beakta kompletteringen eller behandla begäran om muntlig förhandling. I ett annat ärende, som gällde verkställighetshinder, hade den sökande överklagat inom den nomrmala tidsfristen och samtidigt uppgett att han skulle skicka bilagorna "i början av nästa vecka". Migrationsdomstolen i Göteborg behandlade ärendet utan att invänta kompletteringen. Migrationsöverdomstolen beslutar i båda fallen att domstolen borde ha inväntat kompletteringarna och i det första fallet behandlat frågan om muntlighet. Målen återförvisades till migrationsdomstolen, dvs förvaltningsrätten. (Målnummer UM 11068-17 samt UM 10596-17)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: UNRWA-registrerad palestinier får inte skickas till osäker status till sidans topp

En pojke som är statslös palestinier sökte asyl eftersom hans familj tvingats lämna Syrien och nu lever utan uppehållstillstånd i Förenade Arabemiraten (UAE). Pojkens föräldrar kommer från Syrien men är född i UAE medan fadern hade uppehållstillstånd där. När detta drogs in flyttade familjen tillbaka till Syrien innan de åter tvingades lämna på grund av kriget. Migrationsverket ifrågasatte uppgifterna och beslutade om utvisning till UAE. Migrationsdomstolen däremot tar ställning enligt UNHCR:s riktlinjer. Enligt dessa ska en palestinier bedömas som flykting om hen inte längre kan få skydd i det land där hen registrerats av det särskilda FN-organet UNRWA. För att flyktingskapet ska upphöra krävs att personen i princip har samma rättigheter som en medborgare i bosättningslandet. Eftersom pojkens familj endast kan ha rättigheter som gästarbetare i UAE är detta inte uppfyllt. Dessutom är han inte skyddad mot deportering. Därför beviljar domstolen tre års uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen beviljar offentligt biträde för att överklaga status till sidans topp

En man från Syrien riskerade tvångsrekrytering både av den kurdiska sidan och av regeringen. Trots det fick han bara alternativ flyktingstatus och uppehållstillstånd 13 månader, på grund av det allmänna läget i Syrien. Han överklagade för att få flyktingstatus och begärde offentligt biträde. Migrationsdomstolen avslog begäran om biträde. Men nu slår Migrationsöverdomstolen fast att den som överklagar för att få flyktingstatus ska få offentligt biträde om det inte "står klart utan närmare prövning i det enskilda fallet att det inte finns förutsättningar för att bevilja skyddsstatusförklaring". I lagen används formuleringen "inte är uppenbart att överklagandet inte kommer att bifallas". Migrationsöverdomstolen anser att begreppet uppenbart är ett tydligt och väl etablerat begrepp inom juridiskt språkbruk. Så fort en individuell bedömning behöver göras är det inte "uppenbart". Migrationsöverdomstolen förordnar därför det offentliga biträde som mannen begärt. Målnummer UM2484-17, MIG 2017:15.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Långvarigt religiöst engagemang gör konvertering trovärdig enligt domstol till sidans topp

En ung man från Afghanistan som fått slutligt utvisningsbeslut anförde verkställighetshinder på grund av att han konverterat till kristendomen. Migrationsverket bedömde inte att konversionen var genuin, bland annat för att han inte berättat om den långt tidigare. Dessutom har han enligt verket inte kunnat beskriva Guds närvaro med mer än att han känner hans närvaro innerligt i sitt hjärta och att han känner en inre frid. Det framgår inte hur Guds närvaro bör beskrivas enligt Migrationsverket. Inför domstolen vittnade tre nuvarande och tidigare pastorer om mannens aktiva medverkan i församlingen sedan flera år och om samtalen med honom. Enligt Migrationsdomstolen är det mindre troligt att mannen skulle upprätthållit ett religiöst engagemang enbart för syns skull under så lång tid. Domstolen anser att det är rimligt att man inte berättar om sin tro förrän man är säker på sin sak, och att människors tankar om sin religion varierar från person till person. Mannens tro bedöms som genuin, och han beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Trovärdigt att arbete för kvinnoorganisation lett till hot till sidans topp

En kvinna som arbetat för en kvinnoorganisation i Afghanistan hade försökt hålla det hemligt och låtsades arbeta som sjuksköterska. Men talibanerna fick veta om uppdraget. Hemmet attackerades men kvinnan och barnen lyckades fly. Migrationsverket misstrodde kvinnan på punkt efter punkt och anser inte ens att hon arbetat för organisationen eftersom hon inte kunnat redogöra för exakta antalet anställda eller antalet medlemmar, anställningkrav på olika nivåer etc. Hon kunde inte heller förklara varför talibanerna attackerat trots att hon slutat sitt arbete efter det första hotet. Migrationsdomstolen däremot anser att berättelsen är sammanhängade, detaljrik och oförändrad. Hon har kunnat redogöra för sina dagliga uppgifter, resor, sammanträffanden med ledare etc och även för organisationens struktur. Hon beskriver attacken på ett självupplevt sätt. Domstolen anser inte att hon behöver kunna redogöra för hur talibanerna resonerat. Kvinnan och därmed även barnen får uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Komplicerad livshotande sjukdom kräver utredning enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En man som dömts till utvisning efter ett brott kunde enligt Migrationsverket skickas till Kenya trots att han vårdats inom rättspsykiatrin under tio år på grund av en komplicerad infektionssjukdom som har kunnat behandlas under uppsikt. Mannen har anfört att målet mot Paposhvili mot Belgien visar att bevisbördan övergår på staten om det är sannolikt att den sökande inte får tillgång till livsnödvändig vård. Migrationsverket bedömde att det räckte med vissa mediciner för hiv, diabetes och psykisk ohälsa. Men läkarintyg visar att mannens sjukdomsbild är mycket komplicerad, diagnoserna hänger ihop. Han tar ett tjugotal preparat och behöver särskilda insatser. Bara några dagars slarv med medicinering skulle göra behandlingen verkningslös. Utifrån detta bedömer Migrationsöverdomstolen att den vård mannen kan få i Kenya kan vara för begränsad. Det behövs en mer omfattande utredning och målet återförvisas till Migrationsverket. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Äktenskapets seriositet ska inte bedömas utan skäl som rör detta till sidans topp

En man från Eritrea hade under tiden som flykting i annat land gift sig och fått tre barn. Paret separerade och mannen gifte om sig. Senare ansökte han om anknytningsinvandring till denna person som bosatt sig i Sverige, utan att nämna sina barn. De bodde dock bara ihop i sju dagar. Mannen fick istället permanent uppehållstillstånd av skyddsskäl. Han hälsade på sin förra hustru i Uganda efter ca ett år och de bestämde att återförenas. Därefter ansökte hon och barnen om uppehållstillstånd på grund av anknytningen. Migrationsverket avslog på grunden att den aktuella relationen inte var seriös, men motiveringen handlar om den mellanliggande relationen som bedöms som skenäktenskap. Migrationsdomstolen återförvisar nu ärendet för ny behandling eftersom verket inte redovisat någon grund för att relationen inte skulle vara seriös. Domstolen nämner att ärendet istället skulle kunna bedömas utfrån mannens lämplighet som anknytningsperson. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171001:

Från Libyen/ Temarapport: Säkerhetsläget och dess inverkan på civilbefolkningen till sidans topp

Migrationsverkets enhet för landinformation, Lifos, har publicerat en rapport om situationen i Libyen.

Rapporten ger en översiktlig lägesbild och analys över säkerhetssituationen i Libyen. Rapportens syfte är att beskriva säkerhetsläget och dess inverkan på civilbefolkningen, framförallt med fokus på grupper som kan vara särskilt utsatta.

Bland annat behandlas den politiska utvecklingen efter Gadaffiregimens fall, de politiska aktörerna, beväpnade grupper, jidadister, säkerhetssituationen i vissa områden, konfliktens inverkan på civilbefolkningen, situationen för särskilt utsatta grupper, möjligheter att återvända till Libyen samt in- och utreserestriktioner för vissa nationaliteter.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Permanent uppehållstillstånd i strid med lagen upphävs av Migrationsöverdomstolen till sidans topp

Ett äldre par från Libanon ansökte om uppehållstillstånd i Sverige, där de har två vuxna barn. Paret är medborgare i Grekland genom mannens far, men de har aldrit varit i Grekland. De fick dock beslut om utvisning dit. Båda är sjukliga, kvinnan har bla begynnande demens och tjocktarmscancer. Mannen är förlamad i benen och kan tex inte sköta sin personliga hygien. Nämndemännen i migrationsdomstolen ansåg att det skulle vara omänsklig och förnedrande behandling enligt Europakonventionen att utvisa dem till Grekland och bevilljade uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter. Ett sådant tillstånd ska enligt den tillfälliga lagen vara tidsbegränsat, men nämndemännen beslutade om permanent tillstånd som "en fingervisning till lagstiftaren". Domaren reserverade sig och skrev att domen utgör ett avsteg från domareden. Migrationsöverdomstolen går inte in på om det var rätt att paret fick uppehållstillstånd men eftersom det var olagligt att bevilja permanent uppehållstillstånd så upphävs domen och målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Även JO har ingripit och utreder nämndemännen för tjänstefel.

Sveriges Radio 17-09-07: Nämndemän beviljade uppehållstillstånd - nu rivs domen upp (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 17-09-01: Beviljade uppehållstillstånd - nämndemän misstänks för brott (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Kriteriet illegal inresa kan överklagas av den enskilde till sidans topp

I Asylnytt 17-07-28 refererades två domar från EU-domstolen som innebar att Kroatien måste ta tillbaka asylsökande som hjälptes genom landet vidare till Slovenien reslektive Österrike. Dessa domar har nu publicerats av Migrationsverket med referat.

Domen rörande Österrike är mer utförlig gällande denna fråga.

Den andra domen mot Slovenien innehöll även frågan om den enskilde hade rätt att överklaga tillämpningen av ansvarskriterierna när det gäller illegal inresa, och hur tidsfristen för överföring ska beräknas vid en sådan överklagan - även om saken lämnas till EU-domstolen för förhandsavgörande. Svaren på dessa frågor blev att den enskilde har rätt att överklaga och att tidsfristen för verkställighet kommer att flyttas fram till sex månader efter att en eventuell inhibition har hävts, även om inhibitionen omfattar tiden för EU-domstolens handläggning.

Referat av mål C-646/16 (Jafari) (Extern länk)

Referat av Mål C-490/16 (A. S. mot Republika Slovenija) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Återreseförbud ska börja gälla när personen lämnar landet till sidans topp

Målet gäller en person som år 2003 dömdes till utvisning på grund av brott i Nederländerna och fick ett tioårigt förbud mot att återvända. Detta skedde innan EU:s återvändandedirektiv trätt i kraft. Mannen stannade kvar i Nederländerna. Enligt direktivet ska återreseförbud pågå högst fem år i normala fall. Den nederländska domstolen övervägde ett fängelsestraff trots återreseförbudet och ville därför veta från vilken tidpunkt förbudet ska gälla och om det beslutade förbudet kan pågå längre än vad ett beslut enligt direktivet skulle ha gällt. EU-domstolens svar är att ett återreseförbud ska räknas från den tidpunkt då personen faktiskt lämnade medlemsstaternas territorium. Den andra frågan behövde därmed inte besvaras. Beslutet kan få betydelse i Sverige, eftersom tiden för återreseförbud här börjar räknas från det att utvisningsbeslutet trätt i kraft och eventuell tidsfrist för frivilligt återvändande har löpt ut.

Migrationsverkets längre referat (Extern länk)

Domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Konflikt med talibaner trovärdig efter muntlig förhandling i migrationsdomstol till sidans topp

En afghansk man som bott i Iran under lång tid återvände med sin familj till Herat i Afghanistan, där hans bror hade ett hus. Brodern sysslade med affärer med talibanerna och det visade sig sedan att han därigenom försökt slippa bli rekryterad. Senare kom talibanerna ändå efter brodern, men han hann fly. Mannen som fanns i huset misshandlades och fick ultimatum att hitta sin bror. Istället flydde familjen. Migrationsverket tvivlade på att de varit tillbaka i Afghanistan och ansåg dessutom att Herat inte längre var deras hemvist, varför deras skyddsbehov skulle prövas mot hela landet. De beviljades muntlig förhandling i domstolen. Där lyckades de förklara oklarheterna. Domstolen bedömer nu att de har skyddsbehov gentemot Herat. I och med att de har en hemvist (vilket även Migrationsverket nu medger) så skulle en utvisning till annat område betraktas som ett internflykt. Som barnfamilj ska de inte utsättas för internflykt och familjen får därför stanna som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arbetstillstånd kan förlängas en extra period enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En person som haft arbetstillstånd sammanlagt fyra år men som varit arbetslös elva månader under tillståndstiden, ansökte om permanent uppehållstillstånd alternativt förlängning av arbets- och uppehållstillstånd ytterligare två år. Han har fått avslag eftersom han inte ansågs ha fått sådan anknytning till arbetsmarknaden att permanent tillstånd kan ges. Migrationsverket bedömde att undantagsmöjligheten att ge ytterligare ett tidsbegränsat tillstånd inte passar in på det här fallet. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som gör en annan bedömning. I normalfallet ska tidsbegränsat arbetstillstånd inte ges för mer än fyra år (med en intjäningsperiod om sju år). Men ytterligare maximalt två år kan ges i vissa situationer. En sådan situation är att det har uppstått avbrott i arbetet, samtidigt som alla andra förutsättningar för tillstånd är uppfyllda. Enligt Migrationsöverdomstolen föreligger den situationen och målet återförvisas till Migrationsverket i enlighet med migrationsdomstolens beslut. Målnummer UM 9168-16.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Förvarstagande i Dublinärende börjar löpa på nytt efter inhibition enligt EU-domstolen till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande rörande hur länge förvarstagande får pågå i Dublinärenden. EU-domstolen har nu kommit med sin dom. Målet gäller vad som händer då en överföring har inhiberats i samband med ett överklagande och proceduren sedan återupptas. EU-domstolen påpekar att det avgörande är att myndigheterna ska ha sex veckor på sig att verkställa en överföring. Det kan vara tillåtet att ett förvarstagande pågår två månader, om det inte pågår längre än vad som behövs för överföring och inte mer än sex veckor efter att en eventuell inhibition upphävts. Förvarstagandet kan däremot inte få pågå tre eller tolv månader; förlängningar som är möjliga enligt svensk lag. Den tid som personen varit i förvar före en inhibition behöver enligt EU-domstolen inte räknas ifrån, utan myndigheten ska ha sex veckor på sig att genomföra överföringen efter att inhibitionen hävts. Detta ska tillämpas även om den förvarstagna personen själv inte hade begärt inhibition.¨

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170901:

Utvisningar till Afghanistan kan fortsätta enligt Migrationsverket till sidans topp

Situationen i Afghanistan är fortsatt allvarlig. Det konstaterar Migrationsverket i ett nytt rättsligt ställningstagande. Verkets senaste säkerhetsrapport visade ett försämrat läge och att fundamentalistiska motståndsgrupper har flyttat fram sina positioner - ofta följt av våldsamma strider. Alla provinser utom två är nu i väpnad konflikt. Men bedömningarna i enskilda ärenden kommer av allt att döma inte att ändras särskilt mycket. Enligt ställningstagandet kan de som är hotade i sin hemtrakt ofta klara sig i internflykt i Kabul, Herat eller Mazar-e-Sharif. Ett antal utsatta grupper pekas ut, men att tillhöra en utsatt grupp betyder inte i sig att det finns ett skyddsbehov. Ensamkommande barn som inte har ett ordnat mottagande ska få stanna i Sverige som alternativt skyddsbehövande, i enlighet med en dom från Migrationsöverdomstolen, eftersom de riskerar att utnyttjas eller rekryteras. Migrationsverkets anser nu att detta kan tillämpas även på en person med ett funktionshinder. Men annars kan den som bedöms som vuxen fortfarande utvisas även utan att ha något nätverk.

Migrationsverkets pressmeddelandet med länk till det rättsliga ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisningar till Sudan och Tjetjenien till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat beslut från sin session i maj om tio utvisningar som anmälts strida mot tortyrkonventionen. Två av dem ledde till att staten förbjöds verkställa utvisningen.

Schweiz förbjuds att utvisa en man till Sudan. Mannens far och farbror hade dödats för sitt samröre med oppositionen. När han kom till Schweiz engagerade han sig i en oppositionell organisation, Justice and Equality Movement, och uppträdde på internationella konferenser. Schweiz avslag byggde bl.a. på att mannen inte kunde bevisa att han kom från Darfur eftersom hans id-handlingar var av en typ som är lätta att förfalska. CAT påpekar att detta inte är ett bevis för att handlingarna är falska eller skäl att misstro en person som flyr ett krig och inte kan skaffa andra handlingar. Schweiz ansåg att mannens politiska engagemang var på låg nivå för att väcka Sudans intresse. Detta motsägs enligt CAT av landinformation. Även aktiva på lägre nivå i organisationen riskerar tortyr om de återsänds.

Danmark fälldes för beslutet om utvisning till Ryssland av en familj från Tjetjenien vars berättelse om förföljelse inte hade utretts ordentligt. Danmark hade istället fokuserat på att mannen tidigare haft visum till Spanien och han hade vägrats tortyrutredning. När en medicinsk undersökning bekostad av Amnesy visade på tortyr hade mannen vägrats en ny prövning. De oklarheter i berättelsen som Danmark påpekat bemöts av CAT med en formulering som påminner om många tidigare fall: "complete accuracy is seldom to be expected by victims of torture, and that any inconsistencies in the complainant's presentation of the facts are not material and do not raise doubts about the general veracity of his claims". Danmark förbjuds att verkställa utvisningen.

Hämta eller läs beslutet om utvisning till Sudan 639/2014, N.A.A. mot Schweiz (Extern länk)

Hämta eller läs beslutet om utvisning till Ryssland 653/2015, A.M.D. et al. mot Danmark (Extern länk)

Sök övriga ärenden från CAT (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Konvertit från Afghanistan bland dem som inte lyckades övertyga FN:s tortyrkommitté till sidans topp

Bland besluten från FN:s kommitté mot tortyr, CAT, som publicerats nyligen, fanns en anmälning mot Sverige. Den gällde en afghan vars berättelse om distribution av biblar i hembyn i Ghazni inte ansågs trovärdig. Mannen hade inte heller lyckats visa att han konverterat i Sverige eller att detta skulle ha kommit ut i hemlandet. Att verkställa utvisningen skulle inte bryta mot tortyrkonventionen, enligt CAT.

Ett annat konvertitärende rörde en iranier som lämnat Iran legalt och varit bosatt i Indien sedan 1992. De senaste åren hade han bott i Schweiz efter att ha gift sig där. Han sökte asyl efter att äktenskapet brustit, men lyckades inte övertyga CAT om att han konverterat seriöst eller skulle vara hotad i hemlandet på grund av att han deltagit i demonstrationer.

Ett fall som indirekt berör Sverige gällde en man som misshandlats av polis i Ryssland så illa att en arm brutits, men som hotats när han försökt anmäla polisen och gått till media. Han sökte asyl i Finland och tog sig efter avslag till Sverige där han levt gömd för att inte överföras enligt Dublinförordningen. CAT valde att pröva ärendet trots att mannen missat överklaga, eftersom överklagandet inte skulle haft suspensiv effekt. Händelserna i Ryssland inträffade 2007-2008 och saken anmäldes till kommittén 2011. Att det gått så lång tid bidrar till bedömningen att mannen inte riskerar tortyr på grund av händelserna.

Schweiz förbjöds att utvisa en man till Sudan, se ovan. Men i ett annat ärende som gällde utvisning från Danmark till Sudan fann CAT inga bevis för att Sudan skulle intressera sig för mannen. Han hävdade att han knivhuggits av en polis men hade lämnat en rad olika beskrivningar av händelsen.

(...)

Hämta eller läs beslutet om utvisning till Afghanistan 677/2015, A.N.M. mot Sverige (Extern länk)

Hämta eller läs beslutet om utvisning till Iran 662/2015, M.K. mot Schweiz (Extern länk)

Hämta eller läs beslutet om utvisning till Ryssland 465/2011, A.P. mot Finland (Extern länk)

Hämta eller läs beslutet om utvisning till Sudan 602/2014, S.S.B. mot Danmark (Extern länk)

Sök övriga ärenden från CAT (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Kommunistregimens säkerhetspoliser mfl får utvisas till sidans topp

Europadomstolen har behandlat en rad ärenden som rör afghaner som arbetat för någon av säkerhetstjänsterna Khad/WAD eller en närstående organisation, och som sökt asyl i Nederländerna. Säkerhetstjänsterna under kommunistregimen i Afghanistan mellan 1978 och 1992 var kända för sina grymma metoder. Männen hävdar att de riskerar hämnd men har fått avslag på grund av att deras verksamhet har bedömts som brott mot mänskligheten vilket uteslutit dem från flyktingstatus. Europadomstolen anser att de inte riskerar förföljelse i hemlandet idag och påpekar att personer med koppling till Khad/WAD inte finns med bland de grupper som UNHCR betraktar som utsatta. Alla männen har familj som bor lagligt i Nederländerna, men Europadomstolen bedömer att familjerna kan träffas på annat sätt och att makarna måste ha varit medvetna om vad männens arbete innebar. Därför utgör utvisningarna inte heller något brott mot Europakonventionens skydd för privatlivet.

Applications nos. 43538/11 and 63104/11 (Extern länk)

Application no. 72586/11 (Extern länk)

Application no. 77691/11 (Extern länk)

Application no. 41509/12 (Extern länk)

Application no. 46051/13 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol anser att ung vuxen utan nätverk har skyddsbehov i Afghanistan till sidans topp

Målet rör en pojke som hävdar att han är minderårig. Detta har han inte lyckats bevisa varken för Migrationsverket eller domstolen. Hans berättelse om hot från taliban mot föräldrarna och en familjekonflikt anses inte tillräckliga. Pojken är uppvuxen i Iran och har aldrig bott i Afghanistan. Eftersom han inte har någon anknytning prövas skyddsbehovet mot hela landet. Migrationsverket avslag hans ansökan men Migrationsdomstolen upphäver det beslutet och gör samma bedömning som Migrationsöverdomstolen i våras gjorde om ett barn. Ett barn utan nätverk riskerar barnarbete, tvångsäktenskap, prostitution, sexuellt utnyttjande och tvångsrekrytering. Enligt domstolen kommer pojken att hamna i en liknande situation som ett barn. Han tillhör en utsatt minoritet samt saknar nätverk och lokalkunskaper. Han löper därför en konkret, individuell risk för omänsklig eller förnedrande behandling och är alternativt skyddsbehövande. Pojken får uppehållstillstånd i 13 månader.

Förvaltningsrätten i Göteborg har dömt på samma sätt i flera liknande fall men domarna är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol ger permanent tillstånd pga långvarig brist på ordnat mottagande till sidans topp

En ung pojke flydde från Afghanistan efter att ha gripits och knivskurits av taliban på grund av sin brors arbete som polis. Pojken hade flyttat till Kabul med sin familj efter att hembyn utplånats vid en attack av kuchi-nomader. Pojkens berättelse godtogs i huvudsak av Migrationsverket men han ansågs ändå inte riskera förföljelse som person. Han bedömdes som femtonåring, men eftersom familjen borde finnas i Kabul skulle han ha ett ordnat mottagande. Även domstolen tror på pojkens berättelse men anser inte att den visar att han skulle vara personligen hotad av talibanerna. Eftersom han har ett nätverk har han inte heller skyddsbehov för att han är ett barn. Men till skillnad från Migrationsverket tror domstolen även på att pojken försökt men inte lyckats få kontakt med familjen. Migrationsverket har inte heller etablerat någon kontakt. Domstolen anser att hindret kommer att vara så länge att pojken beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Permanent uppehållsrätt ger rätt till familjeåterförening till sidans topp

En man har uppehållsrätt i Sverige härledd från en familjemedlem. Han är inte själv EES-medborgare men har numera permanent uppehållsrätt. När hans hustru och barn ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make/far fick de avslag. Enligt tidigare beslut från Migrationsöverdomstolen kan en person med uppehållsrätt (men utan uppehållstillstånd) inte vara anknytningsperson, detta bland annat för att uppehållsrätt kan upphöra från dag till annan. De anhöriga skulle få en starkare rätt än anknytningspersonen. Men i det aktuella fallet har mannen permanent uppehållsrätt. Enligt Migrationsöverdomstolen förändrar det situationen. Uppehållsrätten kan inte dras in med mindre än att mannen flyttar utomlands minst två år. Mannens hustru och barn ska tillåtas ansöka om återförening och målet överförs för ny utredning av Migrationsverket. Målnummer UM9280-16, UM9281-16

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Regelbunden timanställning räknas med i försörjningskravet enligt domstol till sidans topp

Målet gäller försörjningskravet för anhöriginvandring som infördes samtidigt med den tillfälliga begränsningslagen. Två barn ansökte om återförening med sin förälder som har en sambo i Sverige. Men lönen uppfyllde inte försörjningskravet och sambons inkomster som vårdbiträde med behovsanställning var för osäkra för att räknas med enligt Migrationsverket. Domstolen konstaterar att eftersom försörjningsnivån enligt lagen bygger på förbehållsbeloppet vid utmätning så ska samma kriterier gälla. Därmed ska inkomster från en sambo räknas med. Det avgörande är de faktiska regelbundna inkomsterna, inte löneavtalet. Personens mångkunnighetstillägg ska tex räknas med, men inte ob-tillägg. Sambons inkomster ska räknas in, på den nivå de kan väntas fortsätta. Förbehållsbeloppet ska sättas ned med barnbidraget. Försörjningskravet är uppfyllt och saken återförvisas till Migrationsverket för bedömning av övriga grunder. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Återreseförbud utan egen förskyllan hävs pga arbete till sidans topp

En man från Kosovo sökte asyl och fick avslag med omedelbar verkställighet. Det innebar också att han med automatik fick två års återreseförbud. Mannen lämnade Sverige tio dagar efter att beslutet vunnit laga kraft. Några månader senare ansökte han om uppehållstillstånd på grund av ett arbetserbjudande. Migrationsverket konstaterade att villkoren för arbetstillstånd var uppfyllda men avslog med hänvisning till återreseförbudet. Migrationsdomstolen har senare i yttrande lagt till att det måste finnas någon i EU som kan ta det vårdjobb som mannen erbjudits. Målet har nu nått Migrationsöverdomstolen som påpekar att återreseförbud enligt EU-direktiv ska kunna hävas t.ex. på grund av uppehållstillstånd, om personen lämnat EU i enlighet med beslut. I det här fallet har mannens eget agerande inte legat till grund för återreseförbudet. Han har samarbetat och lämnat landet frivilligt. Arbetet var utannonserat i EU enligt reglerna och något ytterligare krav på att ingen i EU ska kunna göra jobbet finns inte i lagen. Därför upphävs återreseförbudet och mannen beviljas två års uppehållstillstånd.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta kammarrättens referat i mål nummer UM4516-16, MIG 2017:16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170628:

JO kritiserar att godmanskap upphör automatiskt vid åldersuppskrivning till sidans topp

Ärendet som JO granskat gällde en asylsökande som tilldelats en god man av överförmyndarnämnden i Uppsala. Barnet skrevs upp i ålder i beslut från Migrationsverket. Överförmyndarnämnden ansåg att detta var liktydigt med att barnet "fyllt 18", det vill säga att godmanskapet skulle upphöra utan något särskilt beslut. Den gode mannen anmälde saken till JO. Senare har överförmyndarnämnden ändrat sina rutiner och låter god man vara kvar tills beslutet om ålder vunnit laga kraft. Men nämnden anser att den inte har kompetens att bedöma ålder och anser inte att det behövs något särskilt beslut om godmanskapets upphörande. JO däremot påpekar att det inte finns någon reglering som säger att Migrationsverkets åldersbedömning ska gälla andra myndigheter. Att åldern skrivs upp kan inte jämföras med att barnet fyller 18. Därför borde överförmyndarnämnden ha fattat ett motiverat beslut om att skriva upp åldern och underrätta parterna om hur det kan överklagas.

Hämta JO-beslutet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr.överdomstolen: Muntlig förhandling ska hållas när målet gäller trovärdighet till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har i flera domar den senaste tiden återförvisat ärenden där domstolar avstått från att hålla muntlig förhandling trots att domstolen behandlar den sökandes trovärdighet. Ytterligare ett sådant ärende gäller en kvinna från Somalia som hävdar att hon försökt gifta sig med en man från en klan av högre rang utan tillstånd av mannens familj. Därefter har hon förföljts av denna familj som attackerat henne och dödat hennes syster. Berättelsen har dock ändrats och den ifrågasattes av Migrationsverket på en rad punkter. Det faktum att kvinnan nu har ett barn som torde betraktas som oäkta hindrade enligt verket inte utvisning eftersom kvinnan har ett nätverk i sin egen familj. Domstolen nekade muntlig förhandling med den enkla motiveringen att bristerna i berättelsen är sådana att de inte skulle kunna läkas vid en muntlig förhandling. Därför är den obehövlig. Domstolens avslag byggde därefter på dessa brister. Migrationsöverdomstolen påminner i ett kortfattat beslut att en bedömning av trovärdigheten hade omedelbar betydelse för frågan om uppehållstillstånd och har därför inte varit obehövlig. Målet återförvisas. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter Schweiz att utvisa eritrean med vag berättelse till sidans topp

En ung man från Eritrea sökte asyl i Schweiz. Mannen är diakon och kallades till en början inte till nationaltjänstgöring. När han ändå kallades in flydde han nästan omedelbart men greps och fängslades i ett läger med dålig standard. Efter ett antal månader lyckades han fly. Hans familj hjälpte honom få kontakt med en smugglare. De lämnade landet till fots och plockades upp av en etiopisk patrull efter att ha kommit vilse. Mannen intervjuades flera gånger i Schweiz. Myndigheterna där trodde inte på berättelsen eftersom mannen ändrat tidsuppgifter och det saknades detaljer. Mannen förklarar att han är obildad men att han har berättat de detaljer han minns om lägret och flykten. Men eftersom mannen inte kunde göra troligt att han lämnat landet olagligt fick han avslag. Mannen framförde till Europadomstolen att det är Schwez borde anmodas förklara hur han i tjänstgöringspliktig ålder skulle kunnat få utresetillstånd. Men Europadomstolen litar på den trovärdighetsbedömning som gjorts och friar Schweiz från anklagelsen om utvisning med risk för tortyr eller förnedrande bestraffning. Mannen hade också hävdat att Schweiz borde fällas för att han riskerade slaveri/straffarbete i nationaltjänstgöringen. Men denna fråga ska enligt Europadomstolen inte tas upp eftersom den inte behandlats på nationell nivå.

Case of M.O. v. Switzerland (Application no. 41282/16) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

A parent of a child who is an EU citizen may have a right of residence till sidans topp

I Asylnytt 17-05-15 publicerades ett pressmeddelande om ett mål i EU-domstolen som innebär att en förälder till ett barn som är EU-medborgare kan ha en härledd uppehållsrätt i EU. Detta mål har nu refererats av Migrationsverket

Hämta Migrationsverkets referat och domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Äktenskap i tredje land leder till att asylansökan avvisas till sidans topp

En man från Eritrea sökte asyl i Sverige. Under asylproceduren gifte han sig med en kanadensisk medborgare, som tillfälligt var i Sverige. Migrationsverket avvisade asylansökan med hänvisning till att han har rätt att resa till Kanada som är ett säkert land för honom. Mannen anförde att det var parets föräldrar som drivit igenom giftermålet, att de i praktiken separerat och att hustrun inte var registrerad som gift i Kanada. Migrationsdomstolen ansåg att anknytningen till Kanada inte var tillräckligt stark, bland annat för att mannen aldrig varit i Kanada. Migrationsverket överklagade. Migrationsöverdomstolen påpekar att vistelse i ett tredje land inte är en nödvändig förutsättning för att avvisa asylansökan. Familjeanknytning kan också vara ett skäl, vilket framgår av att familjeanknytning i Sverige enligt lagen kan vägas emot anknytningen i det tredje landet. Slutsatsen blir att asylansökan avvisas.

Målnummer UM8098-16, MIG 2017:13

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ung man utan nätverk ska inte skickas till södra Somalia enligt domstol till sidans topp

En pojke från Somalia som växt upp i flyktingläger i Jemen sökte asyl på grund av att hot från en mäktig somalier i Jemen. Denne skulle ha blivit fientlig till hela hans familj efter att pojkens syster blivit gravid med mannens son. Systern ska ha skjutits. Migrationsverket ifrågasatte berättelsen och att mannen skulle kunna hota pojken från Jemen. Pojkens ålder ifrågasattes också, men nu är han vuxen även enligt sina egna uppgifter. Migrationsverket prövade skyddsbehovet mot hela Somalia eftersom pojken inte hade någon särskild anknytning. Han kan enligt verket bosätta sig där det inte råder konflikt eller vända sig till sin klan för skydd. Migrationsdomstolen påpekar att Migrationsverket accepterat pojkens tillhörighet till en klan som bara finns i södra och centrala Somalia. Eftersom klanen har så stor betydelse ska ingen hänvisas till ett område där klanen inte finns. Domstolen väger samman att pojken skulle hamna i ett område där det råder väpnad konflikt, att han aldrig bott i landet och har svårt att uttrycka sig på somaliska, tillhör en minoritet och saknar nätverk. Det är sannolikt att han skulle rekryteras eller hamna i flyktingläger. Därför är han alternativt skyddsbehövande och beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr.överdomstolen: Nationaltjänstvägrare som lämnat Eritrea illegalt är flykting till sidans topp

En man som flydde från Eritrea efter att ha fått en första kallelse till nationaltjänstgöring fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eftersom han riskerar kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Migrationsverket nekade dock flyktingstatus med motivering att han inte riskerat förföljelse av något av de skäl som krävs. Migrationsdomstolen ansåg dock att landinformationen ger en tydlig bild av att eritreanska myndigheter regelmässigt ingriper mot återvändande medborgare för att utröna deras kontakter med oppositionella och att förhören kan liknas vid tortyr. Detta ska ses som förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning och leda till flyktingstatus. Migrationsverket överklagade. Verket menar att återvändande visserligen riskerar sådan behandling men att det drabbar många och inte är uttryck för att enskilda misstänks för att vara motståndare. Migrationsverket anser att det inte längre finns stöd för att alla som lämnat landet betraktas som förrädare - det krävs alltså individuella skäl. Migrationsöverdomstolen stannar efter genomgång av den motstridiga landinformationen vid att personen riskerar förföljelse på grund av politisk uppfattning, främst genom att ha undanhållit sig nationaltjänstgöring som i Eritrea är ett politiskt projekt. Mannen är därför flykting.

Målnummer UM7734-16, MIG 2017:12

Hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Barnfamilj får stanna efter elva års vistelse trots att de hållit sig undan till sidans topp

En familj från Ryssland som hävdat att de skulle anklagas för att samröre med wahabiter eller IS lyckades aldrig övertyga migrationsverket eller domstolarna om detta. De har hållit sig undan utvisning och vistats illegalt i Sverige större delen av sina elva år i Sverige. Föräldrarna har även dömts för mindre brottslighet för mer än 10 år sedan. Dessa förhållanden talar emot uppehållstillstånd även om barnen fått anknytning till Sverige. Migrationsverket avslog även i detta nya ärende. Migrationsdomstolen anser att barnen bör få uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter, eftersom sjuttonåringen inte varit i hemlandet sedan hon var sex och elvaåringen aldrig varit där. De har ingen anknytning i hemlandet och talar endast ett minoritetsspråk, inte ryska. Båda barnen har stark anknytning till Sverige. Att utvisa barnen skulle enligt domstolen äventyra deras psykosociala utveckling och inskränka deras rätt till privatliv enligt Europakonventionen. Även föräldrarna beviljas uppehållstillstånd av särskilt ömmande omständigheter. Då har barnens rätt till familjeliv särskilt beaktats. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr.domstol: 18-årig kvinna ska inte behöva klara sig med 70-årig far i Afghanistan till sidans topp

En äldre man med två barn, varav en vuxen son och en yngre dotter, sökte asyl och åberopade även anknytning till hustrun och två andra vuxna barn som redan hade uppehållstillstånd. Målet gäller dottern, som nu fyllt 18. Migrationsverket hade beslutat om utvisning till Kabul, eftersom familjemedlemmarna inte kunde bevisa sitt skyddsbehov. Anknytningen till modern var tillräcklig för uppehållstillstånd men detta ska sökas från utlandet. För att en ung kvinna ska kunna utvisas krävs att det finns ett manligt nätverk. Enligt Migrationsverket skulle nätverket uppstå genom att fadern och den äldre brodern utvisades samtidigt. Migrationsdomstolen anser inte att fadern, som nu är 70 och har hälsoproblem, kan erbjuda det skydd och stöd som en kvinna i Afghanistan behöver. Brodern saknar i likhet med systern annan anknytning till Afghanistan och kan därför inte heller tjäna som stöd. Kvinnans situation är synnerligen ömmande och hon får därför permanent uppehållstillstånd. Den tillfälliga lagen tillämpas inte eftersom kvinnan var minderårig vid Migrationsverkets beslut. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Somna på Öresundståget är inte skäl avskriva ansökan enl Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En asylsökande pojke råkade somna på tåget och vaknade i Danmark. Hans gode man upplyste genast Migrationsverket om vad som hänt. Strax därpå inkom begäran från Danmark enligt Dublinförordningen. Några dagar senare meddelade gode mannen att pojken var tillbaka i Sverige. Hon fick svar att det krävs information från det andra landet för att ansökan ska avskrivas. Trots detta beslutade Migrationsverket att avskriva ärendet med motivering att pojken genom att lämna Sverige visat att han inte ville fullfölja ansökan. Migrationsdomstolen avslog överklagandet. Migrationsverket anser nu att avskrivningsbeslutet borde ha omprövats eftersom pojken trots allt ville fullfölja ansökan. Migrationsöverdomstolen slår fast att det saknats skäl för att avskriva ärendet över huvud taget. Migrationsverket borde åtminstone ha kommunicerat med det offentliga biträdet. Både Migrationsverkets och migrationsdomstolens beslut upphävs och målet återförs till Migrationsverket för att pröva asylansökan.

Målnummer UM755-17, MIG 2017:14

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr.överdomstolen: Syrien: Militärläkare ansvarig för tortyr, får inte flyktingstatus till sidans topp

En man från Syrien arbetade som militärläkare i Aleppo i sex år innan han lämnade regimkontrollerat område. Migrationsverket anser att han riskerar förföljelse men beviljade inte skyddsstatus eftersom mannen anses medskyldig till tortyr som utförs på militärsjukhus i Syrie. Han fick ett tidsbegränsat uppehållstillstånd eftersom utvisningen inte kan verkställas på grund av risken i hemlandet. Mannen har en son, nu 15, som beviljats uppehållstillstånd som flykting i Sverige. Enligt Utlänningslagen kan en medlem av kärnfamiljen bara uteslutas från uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning om personen hotar ordning och säkerhet i Sverige. Men i EU:s skyddsgrundsdirektiv finns en regel om uteslutning när personen utesluts från skyddsstatus, som Migrationsverket valde att tillämpa. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som gör samma bedömning som Migrationsverket. Domstolen påpekar att mannen sökte läkartjänsten frivilligt och inte utsatts för tvång. Beträffande anknytningen tillägger domstolen att agerandet som bidragit till tortyr är ett hot mot den samhälleliga ordningen och kan ses som ett hot mot säkerhet och ordning även i Sverige. Hänsyn till barnet skulle enligt Migrationsöverdomstolen ändå kunna leda till uppehållstillstånd, eftersom mannen är den enda vårdnadshavaren. Men eftersom mannen nu ändå får tidsbegränsat uppehållstillstånd strider inte beslutet mot barnets bästa enligt domstolen.

Målnummer UM3787-16, MIG 2017-11

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Storbritannien/ Förvarstagen två och ett halvt år fick skadestånd genom domstol till sidans topp

En man från Zimbabwe kom till Storbritannien 2001 på besöksvisum och stannade kvar illegalt. Mannen led av psykisk sjukdom, hörde röster mm. År 2005 sökte han asyl men missade intervjun och registrerades som avviken. 2008 gjorde han ett nytt försök och framförde att han attackerats i hemlandet för sitt arbete för hbtq-rättigheter. Under den andra asylansökan togs han i förvar trots att hans psykiska hälsa förvärrades. Ombudet begärde att han skulle släppas mot borgen men det nekades på grund av att han tidigare avvikit, att han inte visat sin identitet mm. Asylproceduren fortgick under 2009-2010 bland annat med läkarintyg som visade ett psykotiskt tillstånd med många symptom på schizofreni. Först i februari 2011 avslogs asylansökan och i maj avslogs överklagandet. I september släpptes han mot borgen. Efter ytterligare turer fick han till slut tidsbegränsat uppehållstillstånd av humanitära skäl 2013. Hans ansökan om förlängning är ännu inte behandlad. Målet hos Europadomstolen gäller förvarstagandet, dels på grund av längden, dels för att det rått ett moratorium för att verkställa utvisningar till Zimbabwe under en stor del av tiden. Domstolen anser att mannen bär ett visst ansvar själv men det är ändå i huvudsak staten som har ansvar för att agera inom rimlig tid när en person är i förvar. Drygt sju månader av förvarstiden bryter mot denna princip och därmed mot artikel 5:1 i Europakonventionen. Storbritannien ska betala mannen 7000 euro för hans kostnader.

Case of S.M.M. v. The United Kingdom (Application no. 77450/12) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170613:

Dubbelfel då muntlig förhandling nekades och målet avgjordes av fiskal till sidans topp

En ung man från Etiopien hävdar att han riskerar förföljelse på grund av familjens koppling till motståndsgruppen ONLF. Han har varit fängslad tillsammans med sin pappa. Dessutom riskerar han tvångrekrytering av ONLF om han återvänder. Enligt egna uppgifter och handlingar är pojken minderårig men han registrerades som vuxen i Grekland för att inte bli tagen i förvar. Migrationsdomstolen ifrågasatte tillförlitligheten av uppgifterna om fängelsevistelsen och risken för tvångsrekrytering men bedömde att skälen ändå inte var tillräckliga och beviljade därför inte muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att om pojkens uppgifter bedömts som tillförlitliga skulle de kunna innebära att han har skyddsbehov. Därför borde han fått muntlig förhandling. Dessutom avgjordes målet av en förvaltningsrättsfiskal (som inte är ordinarie domare) trots att det rörde komplicerade frågor om förföljelse i ett svårbedömt land. Målet återförvisas till domstolen för ny handläggning. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ytterligare ett mål återförs till migrationsdomstol för muntlig förhandling till sidans topp

En man från Libanon hävdade att han var hotad till livet av sin flickväns morbröder av hedersrelaterade och politiska skäl. Han blev inte trodd av Migrationsverket. Mannen överklagade och skickade in ett videoklipp som bevisning. Domstolen vidarebefordrade filmen till Migrationsverket som inkom med ett yttrande. Verket ifrågasatte att hotet skulle eskalerat efter att mannen lämnat hemlandet och ansåg inte att filmen kunde kopplas till mannen. Domstolen avslog yrkandet om muntlig förhandling och avvisade även videoklippet som bevisning. Filmen skickades tillbaka till den sökande tillsammans med Migrationsverkets yttrande över den. Därefter avslog Migrationsverket överklagandet med motivering bl.a. att mannen inte kunnat förklara varför morbröderna skulle ha ogillat honom. Migrationsöverdomstolen anser att det är oklart vad som legat till grund för beslutet eftersom migrationsdomstolen låtit Migrationsverket yttra sig över videoklippet och även åberopat detta yttrande. Dessutom har migrationsdomstolen betvivlat tillförlitligheten i mannens uppgifter. Muntlig förhandling har därför inte varit obehövlig. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket: Justerat om återkallande av ansökan och ny ansökan till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande angående hantering av återkallande av ansökningar om uppehållstillstånd och ny ansökan om tillstånd efter återkallande - SR 22/2017. Detta är en ny version som ersätter ett ställningstagande från 2016. Skillnaden är främst att ställningstagandet nu även omfattar ansökningar om uppehållstillstånd på annan grund än asyl.

Om en person som uttryckligen återtagit sin ansökan återkommer och begär uppehållstillstånd på nytt så ska ärendet behandlas som ett verkställighetshinder. Om inga skyddsskäl anförs används Utlänningslagens paragraf 12:18. Om skyddsskäl anförs ska inhibition och ny prövning beviljas enligt paragraf 12:19, eftersom skyddsskälen inte prövats i sak tidigare.

Hämta det rättsliga ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolens advokat anser att Dublin inte alltid kan tillämpas under massflykt till sidans topp

Domstolar i Slovenien och Österrike har bett EU-domstolen om förhandsavgörande i varsitt ärende om vilket land som enligt Dublinförordningen ska vara ansvarigt att pröva en asylansökan. Målen gäller asylsökande från Syrien och Afghanistan som släppts in i Kroatien och slussats vidare till Slovenien respektive Österrike. Där har de sökt asyl. De har fått beslut om överföring till Kroatien. Motiveringen var Dublinförordningens regel om att det land där den asylsökande rest in i området illegalt ska vara ansvarigt. Men de asylsökande har överklagat med hänvisning till att de inte passerat någon gräns illegalt. EU-domstolens generaladvokat konstaterar att situationen inte förutsetts när Dublinförordningen skrevs. Inresan var inte laglig, eftersom visum saknades. Å andra sidan tilläts de sökande passera gränserna. Generaladvokaten pekar på risken att gränsländer som Kroatien inte skulle kunna hantera situationen. Slutsatsen blir att ansvaret borde ligga hos Slovenien respektive Österrike, enligt artikel 3(2) i Dublinförordningen. Nästa steg är att frågan tas upp i EU-domstolen.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Förslaget i sin helhet på svenska och andra språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-advokat: Rätt att överklaga om Dublinförordningens tidsgränser överskrids till sidans topp

En man från Eritrea som tagit sig till Italien och vidare till Tyskland, sökte asyl i Tyskland. Hans ansökan kvitterades den 14 september 2015 men en formell asylansökan gjordes först den 22 juli 2016. Den 19 augusti 2016 kollade Tyskland databasen Eurodac och fann att mannen lämnat fingeravtryck i Italien. En förfrågan sändes till Italien och senare fick mannen beslut om överföring dit. Han överklagade eftersom frågan till Italien borde ha sänts inom tre månader efter hans första ansökan. En tysk domstol har nu bett EU-domstolen om förhandsavgörande. En fråga är om den sökande har rätt att överklaga tillämpningen av tidsfristen. En annan är från vilket datum tidsfristen ska räknas. EU-domstolens generaladvokat påpekar att Dublinförordningen inte längre är en mekanism staterna emellan. Därför bör den sökande ha rätt att överklaga hur tidsfristen tillämpats. Generaladvoaktens uppfattning om tidsfristen är att den ska räknas från den formella ansökan, dvs i det här fallet den 22 juli 2016. Frågorna kommer att behandlas av EU-domstolen.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Förslaget i sin helhet på svenska och andra språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

CAT prövar utvisning till Iran av misshandlad kvinna trots avslag i Europadomstolen till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat ytterligare ett beslut från januari. Det gäller en kvinna som flyttat till Sverige på grund av äktenskap med en man som snart visade sig vara kontrollerande och våldsam. Hon tog bland annat skydd med hjälp av en kvinnojour. Mannen hotade att sprida intima bilder av kvinnan i hemlandet och även att sprida ryktet att hon skulle ha haft relationer med män i Sverige. Kvinnans uppehållstillstånd förlängdes inte eftersom hon inte bodde kvar med mannen. Hon sökte då asyl på grund av de livsfarliga konsekvenser mannens åtgärder kunde få och hävdade även att hon tlllhörde ett parti som är klassat som terrorister i Iran. Hon har två bröder som har asyl i Danmark på den grunden. Efter avslag i alla instanser i Sverige vände sig kvinnan till Europadomstolen där en ensam domare inom ett dygn avgjorde att utvisningen inte skulle stoppas och fallet inte tas upp till prövning. CAT tar normalt inte upp fall som redan avgjorts i Europadomstolen. Men den här gången anser kommittén att det är oklart från Europadomstolens kortfattade beslut vad det grundats på eller om några sakskäl över huvud taget vägts in. Därför ska ärendet behandlas av CAT.

Läs eller hämta beslutet i ärende CAT/C/59/D/691/2015 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen godkänner utvisning till Italien av kvinna med baby till sidans topp

En kvinna flydde med sin pojkvän från Eritrea och hamnade i Italien hösten 2006. Hon inkvarterades i en asylförläggning i Crotone. Efter två månader beviljades hon flyktingstatus och fick inte stanna på förläggningen. Kvinnan och pojkvännen tog sig till Rom men hittade ingenstans att bo, annat än i ett ockuperat hus. Pojkvännen lämnade kvinnan sedan hon blivit gravid. Hon sökte asyl i Schweiz, där sonen föddes sommaren 2009. Efter några månader utvisades de till Italien där kvinnan fortfarande inte hittade någonstans att bo. Hon gjorde ett försök till i Norge med samma resultat. Tillbaka i Italien uppmanades kvinnan att återvända till Crotone, men därifrån hänvisades hon till Rom, där hon och barnet till slut levde på gatan. Hon tog sig till Schweiz igen - och fick avslag igen. Italien har skyldighet att stötta flyktingar på samma villkor som egna medborgare, enligt den scweiziska domstolen. Dessutom kunde kvinnan sökt hjälp t.ex. av Caritas. En schweiziskt NGO skrev till organisationer i Italien, men ingen av dem hade plats. Däremot fanns risk för omhändertagande av barnet. Kvinnan hävdar att de riskerar kränkande behandling i Italien. Men Europadomstolen har förtroende för att om Schweiz informerar Italien så kommer Italien inom sitt generella system för socialhjälp att ta hand om mamman och sonen. Därför avvisas klagomålet av Europadomstolen.

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Utvisningsbeslut upphävs enligt ny praxis för minderårig från Afghanistan till sidans topp

En pojke av hazara-etnicitet och shiamuslim föddes i Iran, dit hans föräldrar flytt undan en konflikt med talibanerna. Farföräldrarna har dödats. Fadern var med i kriget mot Pakistan. Pojken hävdade att han behöver skydd för att han tillhör en utsatt minoritet och för att talibanerna kommer ihåg hans familj. Han var sjutton år då han fick beslut. Migrationsverket trodde på berättelsen och accepterade även att pojken var minderårig, men ansåg inte att det fanns något individuellt skyddsbehov. Som vuxen man skulle han kunna försörja sig och etablera sig i någon av provinshuvudstäderna. Han fick avslag med uppskjuten verkställighet till 18-årsdagen, men överklagade beslutet. När migrationsdomstolen tog upp målet hade Migrationsöverdomstolen kommit med den vägledande domen som slog fast att en minderårig utan familj eller annat nätverk i Afghanistan är alternativt skyddsbehövande på grund av de faror som barn utsätts för. Migrationsverket ändrade därför sin ståndpunkt inför domstolsförhandlingen och yrkade på att pojken ska bedömas som alternativt skyddsbehövande. Så blev även domstolens beslut. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol låter 23-årig son återförenas med sin familj i Sverige till sidans topp

En familj från Aleppo i Syrien flydde till Turkiet. Därifrån tog sig fadern till Sverige. Efter att han fått uppehållstillstånd ansökte hustrun och barnen om att få återförenas. Detta beviljade, med undantag för den äldste sonen, nu 23. Han ansågs kunna klara sig själv som vuxen i Turkiet. Sonen överklagade med hjälp av ombud. Han anför att han försökte ta sitt liv när han tick avslag, eftersom han inte orkade leva utan sin familj. Han har inget uppehållstillstånd i Turkiet och är rädd för våld och kidnappningar. Eftersom sonen bott ihop med fadern fram till att denne flyttade och ansökan lämnats in kort tid efter detta, kan uppehållstillstånd beviljas på grund av ett särskild beroendeförhållande. Men för att använda den bestämmelsen krävs speciella faktorer som gör det svårt att leva åtskilda, utöver normala släktband mellan anhöriga. Migrationsdomstolen väger in att sonen inte kan återvända till Syrien, att han saknar anhöriga i Turkiet, att fadern försörjer honom och att hela familjen mår dåligt av situationen. De kan inte träffas i Turkiet eftersom fadern inte får visum. Mot bakgrund av Europakonventionens familjebegrepp och rätten till familjeliv, beviljar domstolen uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Högsta förvaltningsdomstolen: Ingen rätt att kräva nödbistånd efter utvisningsbeslut till sidans topp

En kvinna som hållit sig undan utvisningsbeslut nekades nödbistånd av socialnämnden. Hon fick avslag med hänvisning till att asylsökande omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.f. (LMA-lagen) och därmed inte har rätt till motsvarande förmåner enligt socialtjänstlagen. Förvaltningsrätten gav dock kvinnan rätt eftersom personer som håller sig undan är undantagna från LMA-lagen. Socialnämnden överklagade och kammarrätten gick på socialnämndens linje. Kvinnan överklagade på nytt. I sitt yrkande till högsta förvaltningsdomstolen påpekade socialnämnden att kvinnan får stöd av frivilliga och därför inte är i en akut situation. Detta kommenteras inte av högsta förvaltningsdomstolen, men domstolen slår fast att den som håller sig undan utvisning fortfarande omfattas av LMA-lagen. Kvinnan har därför ingen rätt till bistånd enligt socialtjänstlagens paragrafer om försörjningsstöd eller nödbistånd. Domstolen påpekar att kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver och kan ge bistånd även i andra fall, men detta är ingen rättighet som den enskilde kan överklaga i domstol.

Hämta domen i mål nr 1527-16 mfl (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Högsta förvaltningsdomstolen: Folkbokföring kan ske trots kort uppehållstillstånd till sidans topp

En kvinna som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin man som är doktorand i Sverige nekades folkbokföring eftersom hennes uppehållstillstånd var giltigt kortare tid än ett år. Makens beräknade studietid var dock längre. Lagens krav är att vistelsen i Sverige (dvs att personen regelmässigt tillbringa sin dygnsvila här) avses pågå minst ett åt. Målet har nu nått högsta förvaltningsdomstolen som slår fast att uppehållstillståndets längd inte är ensamt avgörande. Det finns inget sådant uttryckligt krav i lagen och det tyder enligt domstolen på att lagstiftaren ansett att andra omständigheter kan vägas in. I det här fallet är det ostridigt att kvinnan har för avsikt att bo i Sverige åtminstone så länge hennes make är doktorand. Därför ska hon folkbokföras.

Målnummer 3113-16

Hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170530:

Europadomstolen: Militärer som förlorat flyktingstatus kan utvisas efter 20 år till sidans topp

Fyra personer från Afghanistan som bott i Nederländerna sedan slutet av 90-talet fick sina uppehållstillstånd indragna och hotas av utvisning sedan deras bakgrund under kommunisttiden undersökts. De har tillhört säkerhetstjänsten KhAD/WAD eller motsvarande under den Sovjetvänliga regeringen. Enligt Nederländerna kan de misstänkas för medansvar i de grova brott som begicks av säkerhetstjänsten mot befolkningen. Procedurerna kring detta är inte nya utan har pågått sedan 2003. Europadomstolen kommer nu fram till att Nederländerna har rätt att göra en sådan avvägning och att officerare från KhAD/WAD numera inte riskerar förföljelse i Afghanistan. Även om utvisningar skulle störa personernas familjeliv så har Nederländerna rätt att göra en proportionalitetsbedömning av detta i förhållande till de allvarliga brott som kan leda till uteslutning från flyktingstatus. Ansökningarna avvisas och Europadomstolen begäran om inhibition upphävs.

Application no. 15993/09, M.M. against the Netherlands and 3 other applications (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Enighet efter överklagande: Medlemmar av folkgruppen Fur riskerar förföljelse i Sudan till sidans topp

En man från Darfur-regionen i Sudan och som tillhör folkgruppen Fur sökte asyl. Tio år tidigare hade 14 familjemedlemmar dödats och han själv torterats. Migrationsverket bedömde uppgifterna som trovärdiga, men ansåg ändå att det inte fanns någon aktuell hotbild. Inför domstolsbehandlingen har dock Migrationsverket ändrat ståndpunkt och anser att mannen ska få uppehållstillstånd som flykting. Migrationsdomstolen tolkar aktuell landinformation som att icke-arabiska folkgrupper är utsatta i hela Sudan eftrsom de uppfattas som rebellanknutna. Det finns därmed inget internt flyktalternativ. Mannen får uppehållstillstånd som flykting. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol underkänner internflykt för 19-åring utan nätverk i Afghanistan till sidans topp

En familj lämnade Helmand i Afghanistan efter en våldsam lokal konflikt som lett till flera dödsfall. Den pojke som nu sökt asyl var ca åtta år gammal när familjen bosatte sig i Iran. När deras fiender fick reda på deras bostadsort tvingades de flytta. Migrationsverket trodde inte på berättelsen om det individuella hotet och skrev upp pojken i ålder. Eftersom han inte kunde bevisa varifrån familjen kom prövades hans skyddsskäl mot hela landet. I domstolen trodde två nämndemän på berättelsen och ansåg att pojken genom det individuella hotet är alternativt skyddsbehövande. De blev nedröstade i den delen. Men domstolen är överens om att pojkens uppgifter om bostadsorten är trovärdiga. Därför bedöms skyddsbehovet mot Helmand, där situationen är så allvarlig att ingen ska återsändas. Internflyktsalternativ anses inte rimligt eftersom pojken är hazar, en utsatt grupp. Han är vuxen men mycket ung, har aldrig arbetat eller gått i skola, har bott i Iran och saknar kontaktnät i Afghanistan. Domstolen påpekar att Migrationsverket har bevisbördan för att det finns ett internflyktsalternativ, men att det enda som anförts är att pojken haft praktik i Sverige och är frisk. Han beviljas uppehållstillstånd med alternativ skyddsstatus. Domen är inte vägledande. (Källa förvaltningsrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Åldern vid beslutet gäller för att bedöma barns skyddsbehov till sidans topp

En pojke från Wardak i Afghanistan flydde med sin mor till Pakistan efter strider då hans far dödats. Han var då ungefär sex år gammal och har bott i Pakistan sedan dess. Migrationsverket ansåg inte att han har några individuella skyddsbehov. Därför fick han avslag med en verkställighetsföreskrift som innebar att utvisningen inte kunde verkställas förrän han skulle fylla 18 åtta månader senare. Åldern är inte ifrågasatt. Migrationsdomstolen anser att pojken som ensamt barn utan nätverk och hazara riskerar allvarliga övergrepp, som tvångsrekrytering, barnarbete och sexuellt utnyttjande. Han är därför alternativt skyddsbehövande. Eftersom det är förhålladena vid prövningstillfället som är avgörande anser domstolen att det saknar relevans att pojken om några månader inte kommer att vara ett barn. Han får därför uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande och det finns inget utrymme för ett utvisningsbeslut. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol låter svårt autistisk pojke stanna med sin familj till sidans topp

En familj från Vitryssland som sökt asyl 2009, men fick avslag. De blev kvar i landet och här föddes deras andra son som nu är fyra år. De söker asyl på nytt efter att utvisningsbeslutet preskriberats. Pojken lider av en exceptionellt svår autism som innebär att han har mycket stort behov av upprepade rutiner. Han äter endast en typ av näringsdryck och har inte fungerat i en vanlig förskolegrupp då han är rädd för andra barn, är ljudkänslig och har ett uttalat självskadebeteende. Hans begåvningsnivå har inte kunnat utredas, men han utvecklas nu positivt på en specialförskola. Utvecklingen riskerar att avstanna om situationen förändras. Migrationsverket anser att det finns vård i hemlandet, även om den inte håller samma kvalitet. Men migrationsdomstolen bedömer att en traumatisk transporten och svårigheter att faktiskt få tillgång till vård skulle skada hans hälsa och utveckling. Därför får pojken och hans föräldrar permanent uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter. Även en 24-årig storebror som bor hemma får stanna med hänsyn till familjens enhet och den autistiske broderns behov av honom. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol tillåter 91-årig kvinna att återförenas med vuxen son i Sverige till sidans topp

En kvinna som nu är 91 har bott ihop med sin son från det att han föddes tills han flydde till Sverige 2014. Hon ansökte om anhöriginvandring strax efter att sonen fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Han försörjer sin mor ekonomiskt men hon är nu svårt sjuk och kan inte få vård. Även övriga barn har lämnat Syrien. Migrationsverket bedömer att det inte räcker med familjebanden utan det krävs andra faktorer för att visa att familjemedlemmar som bott ihop "svårligen kan leva åtskilda". Annars krävs synnerliga skäl som ska vara både ömmande och udda. Enligt Migrationsverket är moderns situation visserligen ömmande, men inte udda. Migrationsdomstolen tar fasta på att beroendet är ömsesidigt, då oförmågan att hjälpa modern försvårar sonens möljighet att anpassa sig i Sverige. Efter att ha vägt in moderns höga ålder, utsatta position som ensam kvinna, säkerhetssituationen och att hon saknar familj i hemlandet bedömer domstolen att beroendeförhållandet gör att modern och sonen svårligen kan leva åtskilda. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Syskon till ensamkommande fick uppehållstillstånd efter tredje försöket till sidans topp

Mamman och syskonen till ett barn från Afghanistan som fått uppehållstillstånd i Sverige ansökte om anknytning. Mamman fick avslag av Migrationsverket medan syskonens ansökningar avvisades (dvs behandlades inte) eftersom mamman inte kunnat visa att hon var deras ställföreträdare. Migrationsdomstolen beviljade dock mamman uppehållstillstånd. Syskonens ärenden återförvisade för ny utredning. De var inskrivna i mammans pass, vilket talade för att hon var vårdnadshavare enligt domstolen. Migrationsverket avslog barnens ärenden en gång till, eftersom faderns medgivande saknades. Ett intyg om hans försvinnande 2011 var inte tillräckligt. Även domstolen avslog den gången. Barnen har nu ansökt på nytt, nu på anknytning till mamman. Ett av dem har intervjuats på ambassaden i Islamabad och bekräftat pappans försvinnande 2011. Modern uppgav i sin intervju att hon fått kännedom om sin mans död 2015 och identifierat kvarlevorna vid ett besök i hemlandet. Hon hade dock inget dödsbevis. Migrationsverket trodde inte på berättelsen och avslog barnens ansökningar en gång till. Inte heller domstolen tror på de senaste uppgifterna. Men domstolen anser att beviskravet ska sänkas eftersom svårigheterna med skriftlig dokumentation inte får hindra rätten till familjeliv. Domstolen anser att det gjorts sannolikt att fadern är försvunnen och påpekar att detta inte ifrågasattes när sonen i Sverige sökte asyl. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Mor och syskon får återförenas trots att dottern blivit medborgare i Sverige till sidans topp

En flicka från Somalia fick permanent uppehållstlllstånd på grund av skyddsbehov. Hon fick förtur med att beviljas medborgarskap och hoppades att det skulle underlätta återförening med familjen som hon fått kontakt med efter ett par år. Familjemedlemmarna har inga id-handlingar som godkänns i Sverige. Sedan 2012 gäller en bevislättnadsregel som gör att familjemedlemmar i vissa fall inte behöver styrka sin identitet i återföreningsärenden om DNA-test visar släktskapet. Denna regel omfattar till exempel föräldrar som ska återförenas med ett utländskt barn i Sverige. Parterna har i det här fallet lämnat DNA-prov som visar att de med 99,99 procents säkerhet är föräldrar till flickan i Sverige. Men flickan är inte längre ett "utländskt barn". Därför medgavs inte bevislättnad, det vill säga Migrationsverket avslog ansökningarna utan att väga in DNA-analyserna. Migrationsdomstolen anser att det faktum att det rör sig om en kärnfamilj med ett starkt band och att familjen skulle haft rätt till återförening om flickan inte påskyndat medborgarskapsprocessen gör situationen så ömmande och udda att uppehållstillstånd kan beviljas enligt paragrafen om särskild anknytning. Familjen får komma till Sverige. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170515:

Uppdaterade rättsliga ställningstaganden om snabbavvisningar till sidans topp

Migrationsverket har publicerat nya versioner av tre rättsliga ställningstaganden om avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet och om avvisningar till EU-land, första asylland eller säkert tredjeland. De är numrerade SR 16, 17 och 18/2017. Justeringarna följer av lagändringar eller praxis från Migrationsöverdomstolen. I alla tre dokumenten har förts in att ensamkommande asylsökande barn alltid ska förordnas offentligt biträde. I två av dokumenten har införts vilka omständigheter som krävs för att att avvisning ska kunna ske under tid då personen har giltigt visum eller rätt att vistas utan visum. Detta gäller även asylsökande som har uppehållstillstånd med skyddsstatus i ett annat EU-land. I dessa dokument finns nu även infört att Migrationsdomstolen på eget initiativ ska pröva frågan om inhibition om en avvisning med omedelbar verkställighet överklagas. Innan den prövningen skett får avvisningen inte verkställas. Ensamkommande barn som fått avslag med omedelbar verkställighet ska ges en veckas tidsfrist efter delgivning av beslutet. I ställningstagandet där avvisningar inom EU eller till säkra länder behandlas har förts in att avvisning med omedelbar verkställighet till ett "säkert tredjeland" inte är möjlig, samt att avvisning ett nyfött barn vars förälder har skyddsstatus i ett annat EU-land inte kan ske med automatik annat än när det följer av Dublinförordningen.

Hämta ställningstagande angående avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet enligt 8 kap. 19 § utlänningslagen (Extern länk)

Hämta ställningstagande angående vad som utgör ett godtagbart myndighetsskydd och förutsättningar för avvisning med omedelbar verkställighet med hänvisning till befintligt myndighetsskydd (Extern länk)

Hämta ställningstagande angående avvisning av ansökan om uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr-ÖD: Eritrea: Flyktingstatus för desertör inte en fråga av enkel beskaffenhet till sidans topp

En kvinna från Eritrea som deserterat från pågående nationaltjänstgöring och tidigare varit frihetsberövad fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Hon överklagade och begärde flyktingstatus på grund av tillskriven politisk uppfattning. Hon fick avslag av migrationsdomstolen, där målet avgjodes av enbart en lagfaren domare. Migrationsöverdomstolen påpekar att landinformationen inte ger någon entydig bild av hur eritreanska myndigheter behandlar personer som avviker från tjänstgöringen och lämnar landet illegalt. Därför var målet i migrationsdomstolen inte av enkel beskaffenhet och borde ha avgjorts i fullsutten rätt med domare och nämndemän. Målet återförvisas till migrationsdomstolen för ny prövning. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om ny praxis: Individuella skäl krävs för att få tillstånd på en ny grund till sidans topp

I Asylnytt 16-10-15 refererades en dom från Migrationsöverdomstolen som innebar att en person som haft uppehållstillstånd för studier men inte uppnått resultat nog för fortsatt tillstånd, ska inte kunna byta spår till arbetstillstånd. Att ha haft ett tidigare uppehållstillstånd räcker alltså inte som synnerliga skäl för att få tillstånd på annan grund utan att lämna Sverige. Asylnytt refererade målet som att det avgörande var att kriterierna för att få fortsatt studietillstånd inte var uppfyllda. Migrationsverket har nu publicerat en rättslig kommentar till denna dom och gör en vidare tolkning. Enligt Migrationsverket innebär domen att det "måste finnas omständigheter utöver det tidigare tillståndet som skapar en situation som inte uppkommer i normalfallet och förstärker behovet av en prövning inifrån". Som exempel nämns upprepade tidigare tillstånd i kombination med personliga omständigheter . Denna nya praxis kan påverka möjliggheten att byta spår i olika riktning mellan studier, arbete och familjeanknytning.

Hämta kommentaren (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Utbildad kvinna skyddsbehövande i Afghanistan till sidans topp

En kvinna från Kabul som är universitetsutbildad, har fortbildat sig utomlands och arbetat två år som lärare sökte asyl och berättade att hennes kusin som ska ha varit en mäktig person krävt att få gifta sig med henne, samt varnat henne för att fortsätta arbeta. Kusinen ska ha misshandlat och senare dödat hennes bror då han inte fått sin vilja fram. Migrationsverket ansåg att berättelsen var vag och trodde inte på den. Det gör inte heller migrationsdomstolen. Men domstolen anser att en högutbildad kvinna är särskilt utsatt i det nuvarande säkerhetsläget och med risk för en återupplivad konservativ trend. Hon är också utsatt geom att hon motsätter sig talibanernas tolkning av islam och utmanar afghanska sedvänjor. Detta tillsammans gör att hon löper en personlig risk att skadas i den väpnade konflikten. Att hon har ett manligt nätverk ger inte tillräckligt skydd. Hon beviljas därför uppehållstillstånd med alternativ skyddsstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Jurdidik och förvaltningsrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rådman nedröstad när snart vuxen bedömdes ha skyddsbehov som barn till sidans topp

En 17-åring afghan sökte asyl i Sverige men fick avslag, med uppskjuten verkställighet till 18-årsdagen. Inför domstolsförhandlingen berättade han mer om den dramatiska familjekonflikten med dödsfall i båda lägren, som gjort att familjen flydde till Iran när han var liten, och hur han nu hotas av hämnd. Migrationsdomstolen anser att berättelsen trappats upp. Men eftersom pojken har bott i Iran större delen av sitt liv och saknar nätverk i Afghanistan så bedömer nämndemännen att han som barn skulle riskera att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling. Därför är han alternativt skyddsbehövande och ska få permanent uppehållstillstånd i enlighet med Migrationsöverdomstolens dom i ett snarlikt fall. Rådmannen är skiljaktig. Han anser att pojken visserligen är skyddsbehövande, men eftersom skyddsbehovet är kopplat till att han är minderårig och han fyller 18 inom några veckor ska tillståndet tidsbegränsas. Pojken beviljas permanent uppehållstillstånd med majoritetsbeslut. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Mandé är flykting trots att han behållit pass och återvänt en gång till Irak till sidans topp

En man från gruppen mandéer i Irak sökte skydd efter att ha varit kidnappad och misshandlad och senare utsatts för övergrepp i hemmet som ett led i förföljelse på grund av hans religion. Migrationsverket bedömde berättelsen som tillförlitlig och trovärdig. Men Migrationsverket ansåg inte att alla mandéer riskerar förföljelse. Dessutom hade mannen undanhållit sitt pass för Migrationsverket. Han hade återvänt till Irak och därmed undgått att överföras till Spanien. Han har uppgett att orsaken var att familjen inte skulle splittras. Men enligt Migrationsverket tyder det på att mannen inte själv såg hotet i Irak som överhängande och avslog ansökan. Migrationsdomstolen påpekar att uppgifterna om passet inte rör asylberättelsens kärna och att det får anses naturligt att mannen ville hålla ihop familijen. Domstolen bedömer det mannen utsatts för som förföljelse, riktad mot honom personligen och kopplad till hans religion. Det finns inget myndighetsskydd och han får uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Risk för upprepning av förföljelse för påstått samröre med ONLF i Etiopien till sidans topp

En man från Ogadenprovinsen i Etiopien hade varit fängslad två gånger på grund av anklagelser om samröre med befrielserörelsen ONLF. Han hade släppts för att kunna närvara vid sin mors begravning och i samband med det flytt landet med sin familj. Migrationsverket påpekade att regringen inte utsatt mannen för något efter frisläppandet och att han sagt att han inte längre är misstänkt. Men migrationsdomstolen anser att eftersom situationen i Etiopien inte har förändrats talar landinformationen för att mannen riskerar att utsättas på nytt. Dessutom har domstolen funnit att personer med somaliskt ursprung regelmässigt hålls kvar i häkte vid inresa till Etiopien, vilket ytterligare ökar sannolikheten för att mannen skulle uppmärksammas. Även mannens barn riskerar förföljelse. De får uppehållstillstånd som flyktingar på grund av tillskriven politisk uppfattning. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol avfärdar åldersuppskrivning till sidans topp

En afghansk pojke som sökte asyl som 15-åring skrevs upp i ålder av Migrationsverket trots en rad intyg från personer som känner honom väl. Han hade även skolbetyg, vaccinationsintyg, intyg från moskén, brev från en släkting och fotografier från Iran där han är född. Socialnämnden begärde i en särskild skrivelse att verkets bedömning av åldern skulle omprövas. Eftersom pojken inte kunde visa ett individuellt skyddsbehov i föräldrarnas hemland fick han beslut om utvisning. Migrationsdomstolen gör den samlade bedömningen att pojken gjort sannolikt att han är minderårig. Eftersom hans föräldrar är avlidna och han inte har något annat nätverk och är hazar anser domstolen att han skulle hamna i en mycket svårt och riskfylld situation vid ett återvändande, med risk för våld och anra övergrepp. Han får uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170504:

Hembyn fanns inte enligt Migr-verket men domstolen hittade den till sidans topp

En pojke från Afghanistan berättade att han var eftersökt av talibaner bland annat för att han arbetat för en utländsk organisation med ett vaccinationsprogram och för att hans bror var militär. Brodern hade dödats i en hämndattack efter att en mulla dödats. Han uppgav att han var minderårig, men hade registrerats med födelsedatum 97-01-01 i Ungern. Migrationsverket dömde ut de flesta uppgifter som vaga och ansåg bland annat att pojkens uppgivna hemby och andra platser inte finns på kartan. Han skrevs upp till vuxen och bedömdes inte ha skyddsbehov. Migrationsdomstolen bedömer tvärtom att pojken berättat tydligt och detaljrikt och att det inte finns någon anledning varken att betvivla åldern eller berättelsen. Domstolen fann de uppgivna platserna på kartan även om stavningen kan skifta. Pojken hade även tillfört vissa dokument inför domstolsförhandlingen. Han beviljas permanent uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Snart 18-årig pojke utan nätverk alternativt skyddsbehövande till sidans topp

En pojke från Afghanistan som bott i Iran sedan sex års ålder beviljades inte uppehållstillstånd av Migrationsverket. Hans planer på att konvertera till kristendomen var inte tillräckligt långt gångna medan faderns markkonflikt låg för långt tillbaka. Att vara hazar eller barn anses inte i sig utgöra risk för förföljelse. Även om säkerhetsläget är svårt skulle han kunna klara sig i Kabul. Eftersom pojken levt i en afghansk kontext skulle han enligt Migrationsverket kunna klara sig där på egen hand. Utvisningen fick dock inte verkställas förrän pojken fyllt 18. Migrationsdomstolen bedömer på liknande sätt att det inte finns någon risk för förföljelse på någon av de grunder som anförts. Däremot anser domstolen att pojken som minderårig som inte har vistats i Afghanistan på så lång tid riskerar omänsklig eller förnedrande behandling i form av våld, barnarbete, sexuellt utnyttjande eller rekrytering som han inte kan få skydd för. Därför är han alternativt skyddsbehövande och beviljas permanent uppehållstlllstånd. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol tror på berättelse om konversion trots sen asylansökan till sidans topp

Ett par från Iran berättade att de blivit aktiva i en hemkyrka och konverterat till kristendomen, dock utan något formellt dop. De förstod att kyrkan avslöjats då två medlemmar avlidit. I Sverige har de formellt blivit döpta och missionerar öppet. Migrationsverket ansåg att de lämnat diffusa och generella uppgifter om sin konversion och haft svårt att ge uttryck för hur de resonerat kring riskerna. Migrationsverket la stor vikt vid att paret dröjt med att lämna Iran, att de rest legalt och dessutom väntat två veckor innan de sökte asyl i Sverige. Migrationsdomstolen anser att parets omfattande och ihållande engagemang talar för att konversionen är genuin. De har på ett fullt godtagbart sätt redogjort för sina överväganden och hur konversionenen förändrat dem. De har kunnat svara på frågor om sina tankar om bibeln och kristendomen. Enligt domstolen är tidsaspekterna besvärande men inte tillräckligt för att ifrågasätta deras religiösa övertygelse. De får uppehållstlllstånd som flyktingar. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Irakier utan hemlandspass kan bli svensk medborgare till sidans topp

En irakier som bott i Sverige i tio år nekades svenskt medborgarskap för att han inte kunde styrka sin identitet med hemlandspass. Migrationsverket ansåg att de handlingar mannen har borde räcka för att få pass från ambassaden. Verket har senare ändrat ståndpunkt när det gäller handlingarna: för att få irakiskt pass krävs både medborgarskapsbevis och id-kort utfärdade i Irak. Mannen hade bara en av handlingarna och det kan inte krävas att han åker till Irak med tanke på säkerhetsläget. Migrationsöverdomstolen påpekar att försiktighet ska iakttas innan en skyddsbehövande uppmanas uppsöka sin ambassad och att om det finns kunskap om vad som krävs för att få pass så bör det framgå vad kunskapen grundar sig på. Migrationsöverdomstolen sammanfattar att mannen gjort sin identitet sannolik; han har aldrig ändrat sina uppgifter och de stämmer med de handlingar han har. Han har hustru och barn som alla är svenska medborgare. Han uppfyller villkoren för att få dispens från kravet på styrkt identitet.

Mål nr 8585-16, Mig 2017:10

Hämta domstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170424:

Domstolsförhandling ska vara muntlig om trovärdigheten faktiskt bedöms till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Libyen uppgav att han riskerade att dödas pga sin klantillhörighet och att han är imam, plus att han är eftersökt av en milis. Migrationsverket avslog på grund av att han inte ansågs lämna trovärdiga eller tillförlitliga uppgifter om att han skulle vara personligen eftersökt. Migrationsdomstolen beviljade inte muntlig förhandling med motivering att skälen ändå inte var tillräckliga. Men domstolen ifrågasätter på flera punkter berättelsen och att fienderna skulle vara ute efter honom personligen. Migrationsöverdomstolen påpekar: "För att kunna konstatera att anförda skyddsskäl inte är tillräckliga krävs att skälen, oavsett tillförlitligheten av den sökandes berättelse, inte kan anses innebära en risk för skyddsgrundande behandling." Eftersom utgången i målet var beroende av tillförlitligheten av de uppgifter som personen lämnat, borde muntlig förhandling ha hållits. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Domen är vägledande. Målnummer UM 7143-16, MIG 2017:9

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Anklagad för förbindelser med Baathregimen är hotad i Bagdad till sidans topp

En man vars far hade kopplingar till Baathregimen i Irak och vars mor varit högt uppsatt i en organisation flydde med sin hustru, som är medborgare i ett annat land. De fick beslut om utvisning 2010 eftersom de inte ansågs vara individuellt hotade. Beslutet har inte kunnat verkställas och de ansökte på nytt om asyl efter att utvisningsbeslutet preskriberats. De har numera två barn födda i Sverige. Migrationsverket anser att situationen fortfarande är sådan att de inte löper individuell någon risk för allvarliga övergrepp, även om det råder svåra motsättningar. Att utvisningen inte kunnat verkställas spelar ingen roll eftersom de inte medverkat. Migrationsdomstolen anser däremot att säkerhetsläget har förvärrats i Bagdad, där milisgrupper kontrollerar olika områden. Mannens ursprungsfamilj är välkänd och den grupp som hotat dem har en stark ställning. Att de har små barn gör dem mer utsatta. Det finns inget internflyktsalternativ. Därför bedöms mannen och barnen som flyktingar. Kvinnan får inte flyktingstatus eftersom hon är medborgare i ett annat land, men får stanna på grund av familjens enhet. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Resvägen till hemorten i Ghazni för farlig för att utvisa minderårig enligt domstol till sidans topp

En pojke från provinsen Ghazni i Afghanistan sökte asyl och berättade att han var hotad av talibanerna och riskerade att kidnappas efter en indicent. Han hävdar att han som barn och hazara är särskilt utsatt, och att även vägen till hemtrakten är farlig eftersom det är en viktig led som talibanerna attackerar. Hans mor är ensam och sjuk och kan inte hämta honom. Migrationsverket tror inte att det finns ett särskilt stort hot, och säger beträffande vägen att pojkens mamma klarat av att uppfostra fem barn och skicka de två äldsta till Iran - därför finns antagligen släktingar. Dessutom hävdar Migrationsverket att IOM kan hjälpa honom till familjen eller till ett annat boende. Migrationsdomstolen tror inte heller att pojken är personligen hotad i hemdistriktet som är relativt lugnt. Men säkerhetsläget utmed vägen från Kabul till hemmet för en minderårig hazar är så allvarligt att pojken bedöms som alternativt skyddsbehövande. Eftersom han är minderårig och inte har nätverk på annan plats finns inget internflyktsalternativ. Han beviljas permanent uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170410:

Migrationsöverdomstolen: Domstol ska inte bevilja anknytning utan utredning till sidans topp

En kvinna som sökte asyl anförde dessutom att hon hade anknytning genom sin sambo. Hon fick avslag eftersom hon inte ansågs ha asylskäl. Beträffande anknytningen konstaterade Migrationsverket att hon inte hade en giltig passhandling samt att ansökan på grund av anknytning ska lämnas in från utlandet. Migrationsdomstolen höll med beträffande asylskälen men beviljade uppehållstillstånd på grund av anknytningen. Enligt domstolen var det inte skäligt pga kvinnans hälsotillstånd att hon skulle behöva söka från utlandet. Migrationsverket överklagade för att få prövat vilket id-krav som ska ställas och om hälsotillståndet ska vägas in i ett sådant ärende. Dessutom anför Migrationsverket att själva anknytningen aldrig blivit utredd. Migrationsöverdomstolen tar upp ärendet men bedömer bara den sista frågan. Målet återförvisas till migrationsdomstolen för utredning av om anknytningen räcker för uppehållstillstånd. De övriga frågorna besvaras inte. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket: Förvarstiden ska räknas om från början vid nytt förvarstagande till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om hur tiden i förvar ska beräknas då en person har släppts ur förvar men sedan tagits i förvar igen genom ett nytt beslut. Bakgrunden är att förvarstagande bara får pågå en viss tid, olika lång beroende på vilken grund personen tas i förvar. Vissa förvarsbeslut ska dessutom omprövas efter en viss tid. Migrationsöverdomstolen i flera ärenden avräknat tid från föregående förvarstagande vid beslut om förnyat förvar. Enligt Migrationsverket finns det inte lagstöd eller ens någon motivering för detta. För att handläggningen ska bli enhetlig föreskriver nu rättschefen att ingen tid ska avräknas. Asylnytts kommentar: Eftersom ställningstagandet går stick i stäv med Migrationsöverdomstolens tidigare beslut, motiverade eller ej, kan det förväntas att ombuden kommer att överklaga förvarsbeslut utan avräkning och begära prövningstillstånd för att få ett nytt avgörande från Migrationsöverdomstolen.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om vilka beslut kring förvar som är "bärare av tvångåtgärden" till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vilka beslut som är "bärare av tvångsåtgärden" och kan överklagas. Dessa är:

+ Det ursprungliga förvarsbeslutet

+ beslut om förlängning i samband med att en tidsfrist enligt lagen löper ut

+ beslut om fortsatt tvångsåtgärd av något annat skäl än det ursprungliga beslutet, samt även

Andra ställningstaganden, som görs under pågående förvar, ska endast resultera i ett beslut om det innebär att förvaret ska upphöra.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om förutsättningar för att förlänga tidsfrist för frivillig avresa till sidans topp

Tidsfristen för frivillig avresa är den tid som en asylsökande har på sig att lämna Sverige "självmant" efter att ett utvisningsbeslut har vunnit laga kraft. I normalfallet är tidsfristen två veckor vid avvisning och fyra veckor vid utvisning. Om tidsfristen överskrids resulterar det i ett återreseförbud, men tidsfristen kan förlängas om det finns särskilda skäl. Ställningstagandet handlar om hur vissa skäl för förlängning ska bedömas, nämligen extra tid för att skaffa resehandlingar, extra tid efter lång vistelse i Sverige (t.ex. uppsägningstid eller försäljning av lägenhet) och hänsyn till barn som går i skolan. I samtliga fall krävs att personen (eller föräldrarna) aktivt försöker anskaffa resehandlingar. Det kan finnas andra skäl till förlängning. Av praxissamlingen som medföljer ställningstagandet framgår till exempel att även en inlämnad ansökan om ny prövning på grund av verkställighetshinder (12:19) kan vara ett skäl.

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om beviskravet i anknytningsärenden till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett omfattande rättsligt ställningstagande om beviskravet i anknytningsärenden. Ställningstagandet innehåller en genomgång av hur bevis bedöms, med förklaringar av begrepp som bevisfakta, bevismedel, bevistema och bevisbörda. "Subjektiv" och "objektiv" bevisbörda berörs liksom olika nivåer av beviskrav och betydelsen av förhållandena i ett land där den sökande befinner sig.

Beträffande anknytningsärenden sammanfattar Migrationsverket: "Vid uppehållstillstånd p.g.a. anknytning är det den sökande som ska bevisa att han eller hon uppfyller förutsättningarna för att ansökan ska kunna beviljas. Det normala kravet på bevisningen i anknytningsärenden är att omständigheterna ska göras sannolika. I ett par fall gäller ett högre beviskrav, vilket innebär att sökanden ska styrka förhållandena. Ett högre beviskrav gäller normalt för den sökandes identitet, som då ska vara styrkt. Vidare ska ett äktenskap styrkas, för att kunna ligga till grund för ett uppehållstillstånd p.g.a. anknytning. När det gäller omständigheter som talar mot att bevilja uppehållstillstånd är det normalt Migrationsverket som ska bevisa dessa. Verket ska då göra omständigheterna sannolika."

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Palestinier anklagad för samarbete med Israel bedöms som flykting av domstol till sidans topp

En man hade tvingats hjälpa Hamas med att flytta några vapenlådor, som fanns på hans mark i Gaza. Strax efter händelsen anklagades mannen för att ha informerat israeliska myndigheter om verksamheten. Det ledde till att han flydde från landet. Därefter fick han veta att två av männen dödats och att deras famljer höll honom ansvarig. Migrationsverket höll med om att misstänkta kollaboratörer löper stora risker men bedömde att det inte var trovärdigt att mannen anklagats för något på så lösa grunder. Inför överklagandet kompletterade mannen bland annat med en kallelse till polisen för förhör. Domstolen höll muntlig förhandling och konstaterade att mannens berättelse var oförändrad och verkade självupplevd. Han berättade också att vänner till honom gripits. Mannen beviljas flyktingstatus eftersom han riskerar förföljelse på grund av "tillskriven politisk uppfattning". Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Palestinier från Bagdad som misshandlats har skyddsbehov till sidans topp

En statslös palestinier från Bagdad i Irak anförde bland annat att han riskerar att straffas för att han vägrat ansluta sig till Hashd al-Shaabi-milisen. Migrationsverket höll med om att palestinier anklagas för att stödja Saddam Hussein och misstros på grund av att de är sunnimuslimer. Men eftersom det enligt verket inte fanns någon individuell hotbild så fick han avslag. Migrationsdomstolen anser att palestiniernas situation i Bagdad har försämrats. De är utsatta för våld och trakasserier. Dessutom råder väpnad konflikt med urskillningslöst våld i Bagdad. Migrationsdomstolen anser ändå att det krävs en individuellt risk för att det ska föreligga skyddsbehov. Eftersom mannen hade blivit stoppad vid vägspärrar, blivit misshandlad och den utpekade milisen visat intresse för honom finns det individuella skäl som tillsammans med den allmänna situationen för statslösa palestinier i Bagdad får mannen uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Hazar som misstänks för samröre med taliban har skyddsbehov till sidans topp

En pojke av hazara-etnicitet som sökte asyl i april 2015, då sexton år, uppgav att hans far anklagats för samröre med talibaner och därefter dödats. Den som anklagade fadern, en kommendant, kunde därigenom även komma åt faderns kiosk. Migrationsverket trodde inte på uppgifterna och ansåg att pojken kunde återvända till hemorten i Ghazni. Om inte så finns internflyktsalternativ i Kabul, Mazar eller Herat. Migrationsdomstolen anser däremot efter muntlig förhandling att berättelsen är sammanhängande och logisk. Det är trovärdigt att kommendanten attackerats av talibaner. Om bybefolkningen, som huvudsakligen är hazarer, tror att pojken har med talibanerna att göra är han hotad. Internflykt skulle kunna tillämpas, men eftersom han inte har något nätverk, är så pass ung och dessutom lider av psykisk ohälsa som han inte skulle kunna få behandling för, så skulle internflykt innebära "otillbörliga umbäranden". Pojken beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg).

 till innehållsförteckningen innehåll

Värnpliktsvägran i Eritrea flyktinggrundande enligt migrationsdomstol till sidans topp

En man som varit fängslad i Eritrea för att han hållit sig undan nationaltjänstgöring, men lyckats fly, fick uppehållstillstånd i Sverige som alternativt skyddsbehövande. Migrationsverket ansåg att han inte förföljts på någon av de grunder som krävs för att få flyktingstatus. Mannen hävdade att vägran att göra nationaltjänsten ses som ett ställningstagande mot regimen och han riskerar förföljelse på grund av sin politiska övertygelse. Bestraffningen är oproportionerligt sträng och kan innebära tortyr och annan kränkande behandling. Migrationsdomstolen går på samma linje och konstaterar även att det finns uppgifter om att en ansökan om asyl i sig kan betraktas som landsförräderi. Mannen får uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Cypern/ prickas av Europadomstolen för trångt förvar och ovilja att utreda anklagelser till sidans topp

En asylsökande från Kenya som befann sig i Cypern dömdes till nio månaders fängelse för att han försökt lämna ön med ett falskt pass. Omedelbart efter avtjänat straff togs han i förvar och hölls kvar under asylproceduren. Efter sexton månader i förvar hämtades han och förpassades med flyg till Kenya. Mannen anklagar Cypern för att han deportats skedde innan proceduren var avslutad, att han försetts med provisorisk munkavle av hopknycklat papper, tejpats kring huvudet samt misshandlats på andra sätt. Han klagade också på förvaret där hans utrymme var mindre än tre kvadratmeter under hela tiden. Mannens berättelse från resan var detaljerad och han tillförde läkarintyg, men eftersom han först efter flera år nämnt att han skulle varit hos läkare och intyget är ofullständigt så anser domstolen inte skadorna bevisade. Däremot prickas Cypern för att ha försökt undvika att utreda händelserna och att polisernas vittnesmål tagits för sanna trots motsägelser och felinformation. Domstolen fäller även Cypern för det utdragna förvarstagandet i förhållanden som bara kan accepteras i undantagsfall för en kort period.

Case of Thuo v. Cyprus, Application no. 3869/07 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170330:

Europadomstolen fäller Ungern för behandlingen av asylsökande till sidans topp

Case of Ilias and Ahmed v. Hungary (Application no. 47287/15)

Europadomstolen för mänskliga rättigheter har tagit upp ett ärende som gäller två män från Bangladesh som hållits kvar i ett av lägren vid gränsen till Serbien och därefter utvisats till Serbien såsom varande "säkert tredje land". Europadomstolen konstaterar behandlingen brutit mot flera artiklar i Europakonventionen: Artikel 5 genom förvarstagandet utan tillräckliga