fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Praxisnotiser 2018

Denna sida innehåller Asylnytts egna referat från domstolsbeslut och andra betydelsefulla beslut i migrationsärenden. Redaktör och ansvarig för sammanfattningarna: Sanna Vestin. Notiserna finns också i veckobreven och under respektive ämnesområde i arkivet (se högermenyn). Denna sida är alltså avsedd för dig som snabbt vill finna samtliga praxisreferat från Asylnytt - och inget annat.

Arkiveringsdatum 181231:

Migrationsöverdomstolen avfärdar överdrivna krav för maka till EU-medborgare till sidans topp

En kvinna från Iran ansökte om visum för att ansluta sig till sin make som är bosatt i Sverige. Mannen är dansk medborgare men bosatte sig i Malmö 2016 och är folkbokförd i Sverige sedan dess. Eftersom han utnyttjat sin rörlighet enligt EU-rätten har hans hustru rätt att få visum utan dröjsmål för att kunna ansluta sig till honom. Mannen arbetar som lokförare med arbetsplats i Köpenhamn. Såväl bostadsort som arbetsplats framgår av anställningsavtal. Detta räckte inte för ambassaden som krävde mer bevis för att mannen verkligen bor i Sverige. Varken kvitton för för inköp eller för Öresundsbro-passagen räckte. Kvinnan fick avslag som om mannen bott i Danmark och vanliga viseringsregler skulle ha gällt. Risken för avhopp ansågs därmed för stor. Även domstolen avslog. Men Migrationsöverdomstolen påpekar att det inte har kommit fram något som talar för att mannen inte är bosatt i Sverige. Att ändå efterfråga ytterligare handlingar som styrker att han pendlar mellan Köpenhamn och Malmö är inte rimligt. Dessutom borde ambassaden och domstolen ha upplyst kvinnan om vilka handlingar hon borde komma in med om det hade behövts. Kvinnan borde ha fått viseringen.

Hämta domstolens referat i mål UM 263-18, Mig 2018:22 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket uppdaterar riktlinjer om avvisning till EU-land eller första asylland till sidans topp

Rättsligt ställningstagande angående avvisning av ansökan om uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen, SR 44/2018. Ställningstagandet ersätter SR 18/2017 som är snarlikt. Information som lagts till är att ett beslut om avvisning med omedelbar verkställighet inte får verkställas förrän tiden för överklagande löpt ut eller - om det överklagats - en domstol tagit ställning till om verkställigheten ska inhiberas. Under denna tid ska personen till exempel inte kallas till återvändandesamtal eller tas i förvar för verkställighet. Nytt är även påpekandet att det är tillåtet att fatta beslut om utvisning till hemlandet även om en person beviljats skyddsstatus i ett annat land. Det andra EU-landet kan då anges som alternativt land att verkställa avvisningen/utvisningen till. Ytterligare ett påpekande är att ett land där UNRWA är verksamt under vissa omständigheter kan anses vara ett första asylland för palestinier.

Hämta ställningstagandet SR 44/2018 (Extern länk)

Se även:

SR 43/2018, Rättsligt ställningstagande angående avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet enligt 8 kap. 19 § utlänningslagen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Nytt rättsligt ställningstagande från Migrationsverket om konversion och ateism till sidans topp

Det nya ställningstagandet ersätter ett från 2012 och har ändrats på många punkter. En väsentlig skillnad är att även ateism tas upp. Konvertion "sur place" har fått ett eget avsnitt liksom motsvarande för ateism. Även skäl som åberopas i verkställighetsstadiet tas upp separat och rekommendationen är att utredningen i sådana fall inriktas på trovärdighetsfrågan. Fokus ligger över huvud taget mer än tidigare på hur genuin övertygelsen är och hur processen att komma fram till konversion eller ateism har gått till, samt hur detta kommer att manifesteras vid ett återvändande. Ställningstagandet innehåller punktlistor för vilka faktorer utredningen bör koncenteras på och frågor som kan ställas. Frågorna rör inte religionskunskap utan personens religiösa identitet och utövande. I det tidigare ställningstagandet påpekades redan i inledningen att den sökande inte ska behöva dölja eller avstå från sin religiösa tillhörighet om han/hon inte väljer att göra det av personliga skäl. I det nya ställningstagandet påpekas i stället att den framåtsyftande bedömningen gäller om den religiösa uppfattningen kommer att leda till skyddsgrundande behandling och att frågan om en åberopad konversion har kommit till kännedom i hemlandet ofta aktualiseras.

Hämta ställningstagandet SR 46/2018 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om vilken artikel som ska tillämpas vid urskillningslöst våld till sidans topp

Migrationsverket tillämpar sedan länge principen att den som riskerar att drabbas av urskillningslöst våld i en väpnad konflikt ska betraktas som alternativt skyddsbehövande enligt EU:s skyddsgrundsdirektiv. Detta följer efter klargöranden av EU-domstolen. Migrationsverket har hittills valt, till exempel beträffande syrier utan individuella skyddsskäl, att tillämpa skyddsgrundsdirektivets artikel 15b, som motsvarar artikel 3 i Europakonventionen, dvs risk för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. De flesta andra medlemsstater använder artikel 15c som enbart gäller civilpersoner men uttryckligen handlar om "urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt". Detta motsvarar det andra ledet istället för det första i Utlänningslagens paragraf 4:2, 1 stycket. Rätten till skydd är densamma. Efter en rättsutredning har Migrationsverket nu beslutat att gå över till denna praxis. Artikel 15b kan fortfarande användas då det rör sig om individuella skyddsskäl eller någon som inte är en civilperson.

Hämta det rättsliga ställningstagandet SR 47/2018 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Överklagande angående förlängning får inte avskrivas bara för att perioden förflutit till sidans topp

En man som haft uppehållstillstånd för studier fick avslag av Migrationsverket på sin förlängningsansökan eftersom han inte ansågs uppfylla försörjningskravet. Mannen överklagade och framförde att han vill avsluta sina studier. Domstolen gav ett svar som innebar att de höll med Migrationsverket i sak men målet avgjordes inte utan avskrevs, eftersom ansökan om förlängning avsåg en period som redan passerat. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen. Mannen hävdar att det finns ny information som han inte fått möjlighet att framföra. Migrationsöverdomstolen anser att domstolen gjorde fel som avskrev målet. Migrationsverkets beslut innefattade även ett beslut om utvisning, som mannen måste anses ha överklagat. Dessutom hade domstolen tagit ställning i sakfrågan. I sådana fall bör ett mål inte skrivas av. Målet återförvisas till migrationsdomstolen för ny handläggning. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Prövningstillstånd: Ska domstolsärende avskrivas när personen rest inom EU? till sidans topp

En person som ansökt om asyl i Srerige fick avslag från Migrationsverket. Han reste till Tyskland och sökte asyl där. När domstolen i Sverige skulle fatta beslut var mannen fortfarande utomlands. Därför avskrevs målet. Migrationsöverdomstolen ska nu pröva om detta var korrekt.

till innehållsförteckningen innehåll

Inget generellt hinder för att utvisa personer till Sudan enligt Europadomstolen till sidans topp

Europadomstolen har behandlat flera ärenden som rör asylsökande som skulle utvisas från Nederländerna till Sudan. En person hade tidigare haft temporärt uppehållstillstånd på grund av praxis för sökande från Darfur, men ansågs inte ha några individuella skäl när detta skydd upphörde. En av dem hade tidigare varit fängslad för samröre med en illegal organisationer och även den tredje hävdade att han varit fängslad på liknande grunder men lyckades aldrig bevisa detta. Enligt domstolen finns inget som tyder på att de skulle vara eftersökta idag eller ha varit verksamma utomlands mot regimen i Sudan - till skillnad från situationen i målen N.A. v. Switzerland and A.I. v. Switzerland. Europadomstolen anser inte att situationen i Sudan är sådan att det generellt skulle strida mot konventionen att utvisa någon dit. Även om personer av icke-arabisk etnicitet diskrimineras i Khartoum så innebär det inte att de generellt riskerar förföljelse, enligt domstolen.

Application no. 36196/16, A.I. against the Netherlands (Extern länk)

Application no. 12708/16, W.M. against the Netherlands (Extern länk)

Application no. 20102/13, A.S. against the Netherlands (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Familjemedlemmar prövas individuellt men i sammanhang, enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har lämnat förhandsavgörande i ett antal frågor från en domstol i Bulgarien rörande efterföljande asylansökningar från familjemedlemmar när ansökan från en person i familjen börjat prövas. I avgörandet klargörs att varje familjemedlem har rätt till en individuell prövning. Hot mot en person i familjen ska ändå beaktas för övriga familjemedlemmar eftersom det kan ha betydelse även för deras skyddsbehov. Det kan vara lämpligt att avgöra ärendena i ett sammanhang. Detta ska dock inte medföra att en av ansökningarna avbryts fram till att en annan avslutats. Om en person har behov av internationellt skydd är det tillåtet att utvidga detta till andra familjemedlemmar. Målet innehöll även frågan om en anmälan av den egna staten till Europadomstolen kan innebära förföljelseskäl. Domstolens svar är ja; det kan ses som en "politisk åskådning" om anmälan kan leda till vedergällning från staten, däremot inte som tillhörighet till en "särskild samhällsgrupp". Slutligen slår EU-domstolen fast att en domstol kan vara skyldig att behandla omständigheter som kommer upp först i samband med överklagande, om de inte åberopats för sent eller är obetydliga. Mål nr C-652/16.

Hämta längre referat från Migrationsverket samt förhandsavgörandet på svenska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Praxis rörande hemvist och internflykt utmanas i domstolsbeslut om Afghanistan till sidans topp

I ett ärende rörande en ung man från Afghanistan bedömde Migrationsverket att det fanns ett hot på hemorten och hänvisade mannen till Kabul som internflyktsalternativ. Domstolen (förvaltningsrätten i Malmö) ansåg dock att Kabul inte är ett rimligt alternativ på grund av den humanitära situationen, trots att mannen bedömdes som frisk och arbetsför. Herat eller Mazar-e-Sharif bedömdes som relevanta alternativ. Ett annat ärende rörde en man som inte ansetts trovärdig rörande sin hemvist beroende på att han lämnat olika uppgifter. Domstolen (förvaltningsrätten i Malmö) resonerar dock att det inte är rimligt att den som inte kan bevisa en bestämd hemort av den anledningen ska få en avsevärt högre bevisbörda genom att prövas mot hela landet. Om ansökan inte prövas mot en bestämd ort kommer inte heller ett eventuellt internflyktsalternativ att prövas. Domstolen valde därför att pröva skälen gentemot Herat och Mazar-e-Sharif som är relativt säkra platser som går att ta sig till, istället för att pröva gentemot hela landet. Domarna är inte vägledande. (Källor privat samt förvaltningsrätten i Malmö)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Särskilt ömmande för familj att sakna nätverk i Afghanistan till sidans topp

En barnfamilj av afghanskt ursprung bodde i Iran men lämnade landet sedan fadern ställts inför valet att rekryteras till kriget i Syrien eller deporteras till Afghanistan. Ingen av föräldrarna har bott i Afghanistan. De har anfört en marktvist och ett rykte om att fadern skulle ha tjänstgjort i Syrien som skäl, men har inte kunnat bevisa dessa. Migrationsverket bedömde att familjen kan bosätta sig i Afghanistan. Eftersom de inte kan bevisa sin hemvist i Afghanistan behöver internflyktsalternativ inte övervägas. Men migrationsdomstolen anser att bedömningarna som görs vid internflykt är relevanta även för dem som inte bott i Afghanistan. I brist på fungerande nätverk skulle särskilt barnen utsättas för otillbörliga humanitära umbäranden. Därför beviljas uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter. Detta är möjligt eftersom asylansökan gjordes före 24 november 2015. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö).

till innehållsförteckningen innehåll

Uppehållstillstånd enligt gymnasielagen trots vistelse i annat land efter ansökan till sidans topp

Ett av villkoren för att få uppehållstillstånd enligt den "nya gymnasielagen" det vill säga § 16f i den tillfälliga begränsningslagen, är att personen måste befinna sig i Sverige när ansökan om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå görs. Det är vanligt att personen kallas till Migrationsverket för att kontrollera detta. Att en persons bankkort har upphört att användas i Sverige ska också ha använts som tecken på att personen inte var i Sverige vid tidpunkten. Det har dock ingen betydelse enligt lagtexten om personen under väntetiden efter ansökan har lämnat Sverige. Ett beslut från Migrationsverket i november formuleras så här: "Du befinner dig för närvarande i X-land och du inväntar en överföring till Sverige enligt Dublinförordningen. Det har även framkommit att du har ansökt om asyl i X-land den ... Det finns dock inget i ditt ärende som visar att du inte skulle ha befunnit dig i Sverige när du lämnade in din ansökan om uppehållstillstånd för gymnasiala studier." I detta fall beviljades uppehållstillstånd. (Källa privat)

till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om arbetstillstånd som personlig assistent till sidans topp

Migrationverket har gett ut ett ställningstagande om villkor för arbetstillstånd för arbete som personlig assistent. De vanliga reglerna gäller, men situationen blir speciell genom att anställningen är beroende av att assistansmottagaren beviljats ersättning. Assistansmottagaren kan vara arbetsgivare direkt men det är vanligt att det finns en privat eller kommunal anordnare, som i så fall ska betraktas som arbetsgivare. Migrationsverket kan av sekretesskäl inte vända sig till Försäkringskassan. Verket kan däremot begära att få en kopia av beslutet om ersättning via den sökande, för att avgöra om det finns en anställning. Om en förälder ansöker om arbetstillstånd för att arbeta som assistent åt sitt barn, samtidigt som barnet ansöker om uppehållstillstånd som anhörig till arbetstagare, så ska ansökan avslås. Detta eftersom barnet inte har någon självständigt rätt till uppehållstillstånd. Om Migrationsverket i ett ärende om arbetstillstånd misstänker att assistans beviljats på felaktig grund kan dock uppgifterna inte lämnas ut till Försäkringskassan utan vidare, eftersom uppgifterna inte rör den som söker arbetstillstånd. Det krävs i så fall att en intresseavvägning görs enligt sekretesslagens generalklausul.

Hämta ställningstagandet SR 42/2018 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Dublinförordningen tillåter uppsikt istället för förvar till sidans topp

En person som skulle överföras till Italien fick först ett beslut om förvarstagande men Migrationsverket hävde senare detta och beslutade om uppsikt enligt Utlänningslagen eftersom personen sagt att hen skulle samarbeta. Personen överklagade och domstolen hävde beslutet om uppsikt eftersom det fattats enligt fel lagstiftning. Ärenden som rör överföring enligt Dublin ska behandlas enligt Dublinförordningen, inte Utlänningslagen. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som anser att domstolen gick för långt när beslutet hävdes. Det var visserligen fel av Migrationsverket att hänvisa till Utlänningslagen, men domstolen borde ha prövat om de sakliga förutsättningarna för "en mindre ingripande åtgärd" enligt Dublinförordningen var uppfyllda. Uppsikt är enligt Migrationsöverdomstolen en mindre ingripande åtgärd än förvar. Kraven för detta är något högre i förordningen än i Utlänningslagen. Men eftersom nivån "betydande risk för att hålla sig undan" redan var uppfylld enligt det första beslutet så kunde uppsikt ha använts. Det enskilda målet avskrevs dock på grund av att saken förfallit.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

Hämta domstolens referat i mål UM 10152-18, Mig 2018:23 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Schengenreglerna förbjuder transportöransvar vid inre gräns enligt EU-domstolen till sidans topp

Två företag som transporterar personer i linjetrafik inom Eruopa ålades av tyska myndigheter att kontrollera passagerarnas handlingar och inte tillåta inresa till Tyskland från Belgien eller Nederländerna för personer som saknar pass och tillstånd för vistelse i Tyskland. Dessa krav är förankrade i tysk lag. Företagen hotades av vite men överklagade med motivering att Tysklands regler inte stämmer med EU-rätten. En tysk domstol bad EU-domstolen om förhandsavgörande. Motsvarande regler om resenärers skyldghet att ha pass och visum och transportörers ansvar att kontrollera detta finns i EU:s gränskodex men gäller endast EU-områdets yttre gränser. För gränserna inom unionen gäller tvärtom att "De inre gränserna får passeras överallt utan att någon in- och utresekontroll genomförs, oavsett personens nationalitet." (ur artikel 20 i förordning nr 562/2006). Eftersom det är just gränspassagen som utlöser de kontrollerna som Tyskland kräver, anser EU-domstolen att de har samma verkan som in- och utresekontroller. Dessa regler är alltså inte tillåtna.

Domen i de förenade målen C-412/17 och C-474/17, på svenska (Extern länk)

Välj språk och hämta domen (Extern länk)

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

EU-domstolen om tidsfrist för omprövning av nekad accept enligt Dublinförordningen till sidans topp

EU-domstolen har tagit ställning till två sammanslagna mål om tidsfrist vid omprövning av Dublinbeslut. Båda målen gällde asylsökande i Nederländerna. Den ena hade väntat nästan ett år på beslut om eventuell överföring till Tyskland. Tyskland hade sagt nej till accept men sedan inte svarat på en begäran om omprövning. Den andra hade fått ett beslut om överföring till Italien trots att Italien ursprungligen sagt nej. Italien hade svarat ja på en begäran om omprövning men inte förrän efter ca åtta veckor. Frågorna till EU-domstolen gäller om det finns någon tidsfrist för att svara på en begäran om omprövning och vilket land som blir ansvarigt om tidsfristen löpt ut. EU-domstolens svar är att staterna ska sträva efter att besvara en begäran om omprövning inom två veckor. (En sådan begäran får lämnas inom tre veckor från att accept nekas.) Men om den tillfrågade staten inte svarar inom den tiden ligger ansvaret för att pröva asylansökan ändå kvar hos den stat som ställt frågan, och proceduren ska anses avslutad.

Läs domen i mål C-47/17 och C-48/17 på svenska (Extern länk)

Hämta eller läs på andra språk (Extern länk)

Längre referat av Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Överklagande till högre instans behöver inte ha suspensiv verkan till sidans topp

En domstol i Nederländerna har bett om förhandsavgörande rörande proceduren för överklagan till en andra domstolsinstans av ett beslut om avslag på asylansökan samt utvisning. Enligt asylprocedurdirektivet och återvändandedirektivet ska sådana beslut i normalfallet kunna överklagas till domstol med suspensiv verkan, det vill säga att utvisningen inte ska får verkställas förrän domstolen fattat beslut. I Nederländerna kan domstolens beslut överklagas till ytterligare en domstolsinstans. Det finns dock ingen automatisk inhibition under detta andra överklagande. Frågan var om det är tillåtet enligt EU-direktiven. EU-domstolens svar är att det är tillåtet, även om målet rör risk för åsidosättande av principen om non-refoulement. Det finns inget hinder för medlemsstaterna att ha en högre domstolsinstans, men direktiven innehåller inget krav på det och följaktligen inte heller någon reglering av en sådan procedur. Däremot ska enligt likställdhetsprincipen proceduren inte vara mer eller mindre förmånlig beroende på om ett mål går under nationell rätt eller EU-rätt.

Läs Migrationsverkets längre referat med länk till målet C-180/17 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Dublinöverföring till Italien stoppas av FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har fällt Schweiz för en överföring till Italien. Fallet rör en eritrean som har en historia av fängslande och tortyr, men detta bedömdes inte i sak. Han sökte asyl i Schweiz där han fick avancerad vård för posttraumatiskt stressyndrom. Enligt läkarna hade han kommit in i en läkningsprocess men det var av stor vikt att han fick kontinuerlig vård hos dem han fått förtroende för. Mannen överfördes trots detta efter ett år till Italien. Trots de garantier Italien lämnat hamnade han utan mottagande på flygplatsen. En släkting tipsade om Caritas härbärge där han köade utan att få plats första natten men fick en tillfälliga plats dagen därpå. Mannen fick ingen information om hur han skulle söka asyl. Han beskrev situationen som kaotisk och att han skulle tvingas sova på gatan som många andra och inte få vård. Efter mindre än två dygn återvände han till Schweiz, där han så småningom fick ett nytt beslut om överföring till Italien. CAT anser att behandligen han riskerar vid en förnyad överföring till Italien i hans tillstånd utan stabila kontakter kan leda till självmord och därmed kan nå en nivå jämförbar med tortyr.

Hämta eller läs Communication No. 742/2016, A.N. v Switzerland (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr publicerar ärenden från augusti-sessionen till sidans topp

Endast en av de anmälningar som nu publicerats av FN:s kommitté mot tortyr (CAT) ledde till fällning, nämligen Dublinärendet som nämns ovan. Flera av de övriga anmälningarna faller på trovärdighetsbedömningen eller på att händelserna ligger långt tillbaka och att de sökande inte kan visa att de är av intresse i hemlandet. Dit hör två ärenden som rör utvisning från Sverige, den ena till Irak av en man med iranskt ursprung som ska ha tillhört exiliransk organisation. Det ligger honom i fatet att sakna ID. Det andra fallet som rör Sverige gäller en man från Elfenbenskusten som arbetat för förre presidenten Laurent Gbagbos maka. Andra anhängare har förföljts, men det är länge sedan.

Några fall avvisas som uppenbart ogrundade. Ett av dem rör en kvinna från Uganda som bott många år i Kanada men över huvud taget inte lyckats söka asyl och missat alla andra möjligheter. I detta fall uppmanar CAT ändå staten att pröva ärendet.

Sök ärenden i OHCHR:s databas med dokumenttyp "Jurisprudence" och treaty "CAT". (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Afghanistan: Skild kvinna ska inte utvisas utan nätverk enligt domstol till sidans topp

En kvinna från Afghanistan växte upp hos sin farbror i Kabul där hon och hennes bror behandlades illa. För att komma ifrån detta ville hon gifta sig, men farbrodern tillät inte äktenskapet. Paret rymde och bosatte sig i makens hemby i Wardak där de bodde i sju år, men efter det i Kabul ett år då de fruktade nomaderna som regelbundet angrep byn. Därefter flydde de till Sverige med sina tre barn. Kvinnan och hennes familj fick dock avslag. Migrationsverket ifrågasatte inte att kvinnan blivit illa behandlad av farbrodern men trodde inte att det fanns någon risk för att han fortfarande skulle hota dem när inget hänt på åtta år. De ansågs inte heller riskerar personlig förföljelse av nomaderna eller som hazarer. Efter avslaget har kvinnan valt att separera från mannen (som är betydligt äldre) och bor nu ensam med barnen. Migrationsdomstolen anser att även om farbrodern inte utgör något hot så kan han inte anses utgöra ett manligt nätverk för kvinnan. Som ensam kvinna i Afghanistan riskerar hon förföljelse på grund av kön och får därför uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Familj med oklar hemhörighet får stanna för barnens anknytning till sidans topp

En familj med fem barn uppgav vid asylansökan att de är bidooner från Kuwait. De berättade att de diskrimineras som bidooner samt att familjen blivit förföljd efter att mannen hade deltagit i en demonstration. De hävdar att de lämnade Kuwait med falska pass. Migrationsverket hävdar att familjen kommer från Irak, som deras pass utvisar och som Irak har bekräftat. Två asylintervjuer fick avbrytas på grund av språksvårigheter, då de talar en kuwaitisk dialekt. Familjen har begärt språkgranskning mm men Migrationsverket ansåg saken utredd och eftersom familjen inte har framfört några asylskäl mot Irak fick de avslag. Migrationsdomstolen gör samma bedömning av Irak som hemland beträffande skyddsbehov, men bedömer samtidigt att barnen inte har någon förankring i Irak. Deras starka anknytning till Sverige tillsammans med påfrestningen att utvisas till Irak och den allmänna situationen där bedöms som särskilt ömmande omständigheter och leder till att familjen får uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen tillåter föräldrar förenas med barn trots den tillfälliga lagen till sidans topp

Målet gäller en åttaåring som kom till Sverige med släktingar och fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Föräldrarna och en bror ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Eftersom åttaåringen sökt asyl efter den 24 november 2015 tillämpades den tillfälliga lagens förbud mot återförening för alternativt skyddsbehövande. och familjemedlemmarna fick avslag. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen. Domstolen bedömer om det kan anses proportionerligt att avslå familjeåterförening i förhållande till statens intresse av att minska antalet asylsökande. Dessutom bedöms om tillräcklig hänsyn tagits till barnets bästa utifrån ålder, situationen i hemlandet och beroendet av föräldrarna. Slutsatsen blir att ett avslag är oproportionerligt. Det står i strid både med artikel 8 i Europakonventionen och Barnkonventionens artikel 3, samt 9 och 10. Domstolen väger in att familjen inte splittras frivilligt, barnets låga ålder och läkarintyg talar för att hans hälsa och utveckling riskerar att skadas. Eftersom det är individuella förhållanden som vägs in kommer domen inte att beröra alla, men avgörandet visar hur Barnkonventionen ska användas, vilket kan ha betydelse även för barn som ansöker om återförening med föräldrar. Målnummer UM 5407-18, MIG 2018:18.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

Hämta domen och längre referat av Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

Uppdaterade rättsliga riktlinjer om gymnasielagen från Migrationsverket till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om hur reglerna för uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier ska tolkas. Det handlar både om när gymnasielagen kan ge längre uppehållstillstånd än personen annars kunde ha fått och uppehållstillstånd för minderåriga som fått eller annars skulle få ett utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet (§ 16e i den tillfälliga lagen). Den enda skillnaden i det nya dokumentet är ett förtydligande som innebär att en person som redan hade fått en ny prövning beviljad på grund av verkställighetshinder ändå först ska få beslut enligt gymnasielagen. Om uppehållstillstånd om 13 månader beviljas vidtar automatiskt en prövning av skyddsstatus. Om personen visar sig ha flyktingstatus förlängs uppehållstillståndet till tre år. Samma uppdatering görs i den rättsliga kommentar som enbart berör § 16f, alltså "nya gymnasielagen". Kommentaren om nya gymnasielagen innehåller dessutom ett nytt stycke som innebär att utvisningsbeslut som hunnit vinna laga kraft kommer att kvarstå under tiden för uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, även om utvisningen inte får verkställas. Personer med uppehållstillstånd enligt 16f kommer alltså att få olika status, eftersom de som fått uppehållstillstånd enligt 16f innan deras asylprocedur var helt avslutad inte kommer att få utvisningsbeslut.

Hämta ställningstagandet 40/2018 om studier på gymnasial nivå, SR 40/2018 (Extern länk)

Hämta kommentaren 41/2018 om "nya gymnasielagen", paragraf 16f (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Rättsmedicinskt utlåtande inte ensamt avgörande i åldersbedöming enligt domstol till sidans topp

I juni 2018 beviljade förvaltningsrätten i Malmö uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande för en tonåring som är afghansk medborgare men har vuxit upp i Iran. Det avgörande blev hur Rättsmedicinalverkets utlåtande om åldern ska bedömas i förhållande till pojkens egna uppgifter. Pojken hade lämnat in vaccinationskort samt kopior av anteckning i koranen och ett antagningsbesked. Han hade lämnat relativt detaljerade uppgifter om sin ålder relaterat till olika händelser under uppväxten. Familjehemmet hade bedömt honom som minderårig och socialtjänsten hade ingen anledning att tro något annat. Pojken saknade visdomständer i underkäken men lårbenet var enligt RMV fullmoget och undersökningen talade för att han var 18 år eller äldre. Det blev avgörande för Migrationsverket. Som vuxen ansågs pojken inte ha skyddsbehov gentemot Afghanistan trots att han saknar nätverk där. Migrationsdomstolen påpekar att RMV:s sannolikhetsskala inte säger något om hur osäker själva bedömningen av tillväxtzonen i lårbenet är. Domstolen relaterade till tidigare fall där olika bedömningar gjorts utifrån samma röntgenbilder. Med hänvisning till UNHCR:s riktlinjer anser domstolen att RMV:s utlåtande inte ensamt kan vara avgörande. Domstolen bedömer pojken som minderårig. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter utvisning av narkotikadömd trots sex barn i Danmark till sidans topp

En man dömdes i Danmark för narkotikabrott till fem års fängelse och utvisning till Jordanien. Mannen hade bott nio år i Danmark men hade aldrig haft ett arbete och hade dömts för mindre narkotikabrott flera gånger tidigare. Frågan inför Europadomstolen var om utvisningen skulle tillåtas trots att mannen hade tre barn, 14, 12 och 11 år gamla från ett tidigare äktenskap. Dessutom bodde han före fängelsestraffet ihop med tre barn, 9, 8 och 7 år gamla, och var fortfarande gift med modern. Alla barnen hade besökt honom tätt under fängelsetiden och båda mödrarna hävdade att det skulle skada dem om pappan utvisades. Domen innehåller en lista över faktorer som enligt tidigare praxis ska vägas in vid bedömningen av om en utvisning på grund av brott är nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Europadomstolen slutsats är att rättsinstanserna i Danmark tagit den hänsyn de var skyldiga till och att utvisningen är proportionerlig bland annat med tanke på det grova brottet och att barnen inte bott ihop med pappan på länge.

Case of Assem hassan ali v. Denmark, Application no. 25593/14 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Irans straff mot konvertit kan utgöra förföljelse om lagen tillämpas till sidans topp

Målet rör en person från Iran som sökt asyl i Bulgarien efter att ha anklagats för apostasi i hemlandet. Några av frågorna till EU-domstolen rör om en medlemsstat är skyldig att pröva varje ärende enligt Dublinförordningen och fatta beslut om sitt ansvar för asylärendet, innan beslut i sakfrågan tas. EU-domstolen påpekar att det inte finns någon skyldighet att ta ett uttryckligt beslut i fråga om ansvar enligt Dublinförordningen. Dublinkriterierna behöver inte heller vägas in om beslutet i sakfrågan överklagas. Övriga frågor rörde relgiion som asylskäl. Vilka frågor om religion får ställas och måste den sökande uttala sig om alla aspekter av religionsutövande som nämns i asylprocedurdirektivet? Kan hemlandets argument för straff mot apostasi vägas in eller utgör straffen i sig förföljelse även om inte någon religion nämns? EU-domstolen svarar att alla beståndsdelar av begreppet "religion" inte behöver visas, men sökande måste kunna underbygga sina påståenden. Beträffande straff säger EU-domstolen att dödsstraff eller fängelsestraff för agerande i strid med statsreligionen kan utgöra förföljelse. Det avgörande är straffets karaktär, och om straffet tillämpas i praktiken.

Läs längre referat av Migrationsverket och hämta domen i mål C-56/17 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Skyddsbehövande från Syrien kan vara anknytningsperson till sidans topp

En man från Syrien hade fått uppehållstillstånd i Sverige som alternativt skyddsbehövande. Hans maka och barn ansökte om återförening. Nästan ett år senare fick de avslag på grund av att mannen inte hade välgrundade utsikter till permanent uppehållstillstånd, eftersom han saknade individuella skyddsskäl och situationen i Syrien kunde ändras. Strax därefter förlängdes mannens första 13 månaders tillstånd med två år. Målet har nu nått Migrationsöverdomstolen som påpekar att det väsentliga för "välgrundade utsikter" inte är om skälen är individuella utan hur varaktigt skyddsbehovet är. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det finns mycket som talar för att skyddsbehovet kommer att kvarstå och att mannen vid nästa ansökan kan beviljas permanent eller åtminstone förlängt tillstånd. Domstolen väger in att ett uppehållstillstånd även kan permanentas genom arbete eller genom ställning som varaktigt bosatt efter fem års laglig vistelse. Makan och barnet beviljas uppehållstillstånd. Domen är vägledande. Alternativt skyddsbehövande som sökt asyl senare än den 24 november 2015 berörs dock inte, eftersom de över huvud taget inte tillåts familijeåterförening enligt den tillfälliga lagen.

Hämta domstolens referat i mål UM 3009-18, MIG 2018:19 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181018:

Från Palestina/ Prövningstillstånd: Praktiskt hinder för att nå UNRWA i hemlandet till sidans topp

En palestinier från Gaza sökte asyl och berättade om att han hamnat i konflikt med Hamas i Gaza på grund av att han vägrat ta ett utvidgat uppdrag i sin roll som idrottstränare. Under kriget fick han tips om att han borde hålla sig undan. Migrationsverket ansåg uppgifterna motsägelsefulla och bedömer att han inte riskerar förföljelse. Däremot bedömdes han inte kunna återvända till Gaza för närvarande på grund av problemen med att ta sig genom Egypten och passera gränsen. Därför fick han tidsbegränsat uppehållstillstånd om 12 månader. Migrationsdomstolen analyserade de olika skäl som kan göra att en palestinier förlorar skydd av organisationen för skydd av palestinier, UNRWA - vilket automatiskt ska leda till flyktingstatus om det inte finns uteslutningsskäl. Domstolen beviljade uppehållstillstånd med flyktingstatus eftersom det finns ett konkret hinder mot att resa till Gaza och mannen därmed inte kan få skydd av UNRWA. Detta beslut har nu överklagats av Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Utvisning kan skjutas upp när ansökan får göras i Sverige till sidans topp

En man som fått utvisningsbeslut av Migrationsverket valde att nöjdförklara sig och istället ansöka om arbetstillstånd genom "spårbyte". Utvisningen ställdes in under prövningen, men sedan beslutade Migrationsverket om avslag och upphävde samtidigt inhibitionen. Mannen överklagade och begärde att utvisningen skulle skjutas upp. Domstolen avslog den begäran med motivering att det inte finns något lagligt utrymme för domstolen att besluta om inhibition. Mannen överklagade och nu slår Migrationsöverdomstolen fast att migrationsdomstolen med stöd av förvaltningslagen borde ha prövat om domstolen interimistiskt skulle förordna att utvisningsbeslutet inte fick verkställas innan överklagandet prövats. Detta eftersom en ansökan om arbetstillstånd efter spårbyte får göras och bifallas efter inresa enligt Utlänningslagen. Beslutet upphävs och målet återförvisas till migrationsdomstolen för ny handläggning. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté: Utvisad riskerade inte tortyr i Rwanda men Kanada borde ha väntat till sidans topp

En man som bott i Kanada med sin familj i 19 år skickades 2012 tillbaka till Rwanda, där han var anklagad för att ha uppmanat till folkmord. Mannen hade ursprungligen beviljats flyktingstatus på den kanadensiska ambassaden i Spanien. Men enligt utredningen i Kanada som kom att övergå i många års rättsprocess, hade han från en offentlig post krävt utrotning av alla tutsier. Mannen hävdade att han riskerar tortyr i Rwanda, som också begärt honom utlämnad. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, begärde inhibition men Kanada ansåg inte att det behövdes, bland annat pga garantier från Rwanda. Efter utvisningen fängslades mannen direkt i Rwanda och dömdes fyra år senare till livstids fängelse. Rättegången var uppmärksammad, vilket Kanada ansåg minskade risken för tortyr. Mannen fortsatte hävda att han riskerar tortyr, även som politisk motståndare och att Kanada inte borde lita på garantier som inte övervakas, och att han borde ha dömts i Kanada istället. CAT konstaterar att det inte finns rapporter om att personer som återsänts till Rwanda utsatts för tortyr, och att det inte heller har hävdats att den sökande torterats. Enligt CAT har tortyrkonventionens artikel 3 inte kränkts. Däremot har Kanada brutit mot artikel 22 genom att verkställa utvisningen trots att CAT begärt att den skulle ställas in under prövningen.

Hämta communication no 488/2012, endast på franska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s tortyrkommitté avvisar ärende på grund av att ny ansökan inte fullföljts till sidans topp

En kvinna från Kongo sökte asyl i Schweiz. Hon hävdade att hon riskerar förförjelse på grund av att hennes man sitter fängslad för att ha försökt starta en motståndsgrupp. Myndigheterna i Schweiz anser att hon inte har några bevis för sin berättelse och att de handlingar hon kommit in med verkar förfalskade. Hon har fått avslag i alla instanser och hade sedan begärt en ny prövning. Den fullföljdes dock inte då hon inte betalade avgiften. Därefter vände hon sig till FN:s kommitté mot tortyr (CAT). Schweiz hävdade att ärendet inte borde tas upp i sak av CAT eftersom kvinnan inte uttömt alla möljigheter på nationell nivå. Kvinnan framhöll att en ny prövning ändå inte skulle ha beviljats eftersom det inte fanns några nya omständigheter, samt att en efterföljande prövning inte har suspensiv verkan (den hindrar inte utvisningen från att verkställas). CAT har nu behandlat ärendet, men följer statens linje att kvinnan inte uttömt alla möjligheter i Schweiz. Därför behandlas inte målet i sak. Liknande beslut har tagits av CAT i flera ärenden i år. Denna gång har en av ledamöterna reserverat sig. Han åberopar CAT:s tidigare praxis och även Europadomstolen, som i en lång rad ärenden slagit fast att den sökande inte är skyldig att fullfölja en efterföljande procedur som inte har suspensiv verkan.

Läs eller hämta communication No. 704/2015, X v Switzerland (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Förhållandena i tältläger skulle ha tagits upp i Grekland till sidans topp

En flyktingfamilj som anlände till ön Lesbos i Grekland i mars 2016 har anmält till Europadomstolen för mänskliga rättigheter hur de behandlades under sin tid i Grekland. Det är en lång lidandes historia om överfulla tält, dålig hygien, timmars köande för mat, brist på toaletter och filtar etc. Ett av barnen bröt armen i en överfull båt som skulle ta dem från Lesbos. De hamnade i ett lika överbefolkat tältläger i norra Grekland. Kvinnan som var höggravid avråddes av läkaren från att besöka toaletten. Familjen tog sig på egen hand till Aten, men måste även där bo i tält. Efter att kvinnan fött en baby tog volontärer henne, babyn och den skadade sonen till sjukhus. Därefter bodde de en månad i ett hus som ockuperats av flyktingar men lämnade detta på grund av risken för smitta och infektioner. Efter en protest framför frivilligorganisationen Praxis' kontor fick de ett bättre boende av Praxis. Europadomstolen har nu behandlat ärendet men anser att familjen borde ha överklagat sin placering till grekiska myndigheter. Familjen hävdade att ingen upplyst dem om någon sådan möjlighet. Men enligt Europadomstolen kom anmälan in när deras situation förbättrats avsevärt och de borde ha kunnat kräva kompensation av Grekland i första hand. Därför tas målet inte upp i sak.

Beslut no 62732/16, Nadera ABDULLA et autres c la Grèce, endast franska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Dödsdom i Tunisien kommer inte att verkställas, enligt Europadomstolen till sidans topp

En person från Tunisien förlorade sitt uppehållstillstånd i Tyskland efter att ha varit i hemlandet och ansökte om ett nytt. Tunisien begärde honom utlämnad på grund av anklagelser om terrorbrott. Mannen greps men släpptes då tyska myndigheter inte fann bevis för anklagelserna. Däremot avslogs hans begäran om asyl på grund av koppling till IS och risk för terrorattentat. En domstol stoppade utvisningen eftersom Tunisien visserligen garanterat rättssäker behandling men inte utlovat möjlighet för Tyskland att besöka honom och inte uteslutit dödsstraff. Processen i högre instanser har därefter rört sig kring om det går att förutsäga att alla dödsstraff i Tunisien förr eller senare kommer att omvandlas till livstids fängelse genom nåd av presidenten, och om ett livstidsstraff som uppkommit på det sättet kan förkortas enligt någon av de procedurer som används i Tunisien. Den anklagade mannen hävdar att det är osannolikt att han skulle omfattas av nåd med tanke på den tunisisie presidentens uttalanden. Konstitutionsdomstolen kom ändå fram till att utvisningen ska verkställas. Nu har Europadomstolen landat i samma slutsats: Ett dödsstraff i Tunisiien skulle i praktiken inte innebära dödsstraff eller ovillkorligt livstidsstraff. Därför tas målet inte upp i sak.

Beslutet: no. 17675/18, Haykel Ben Khemais SAIDANI against Germany (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Minderårig flicka utan manligt nätverk i Mogadishu har flyktingstatus till sidans topp

En flicka från Somalia som sökte asyl berättade att hon kidnappats och utsatts för övergrepp av män som hon uppfattade kom från Al Shabaab. Efter att flickan flytt har även pappan och syskonen lämnat Somalia. Migrationsverket avslog eftersom de ansåg att berättelsen var vag och detaljfattig och det fanns detaljer som inte stämde överens. Dessutom ansågs det inte troligt att Al Shabaab har intresse av henne. Hennes klan är stor och mäktig och hon kunde därför antas ha ett nätverk. Domstolen höll muntlig förhandling och bedömde flickan som trovärdig. De mindre skiljaktigheterna kunde förklaras. Domstolen anser ändå inte att hon riskerar förföljelse framöver på grund av överfallet. Eftersom hennes familj lämnat landet och hon inte har något annat manligt nätverk kan hon inte få klanens skydd. Som ensam flicka riskerar hon enligt domstolen förföljelse på grund av sitt kön. Hon beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.)

till innehållsförteckningen innehåll

Afghanistan: Kvinna som vägrat giftermål riskerar "hedersvåld" enligt domstol till sidans topp

En kvinna i Afghanistan vägrade gifta sig med den man som hennes bror, familjens överhuvud, lovat henne till. Mannen blev arg och utsatte henne för övergrepp som han fotograferade. Kvinnan rymde och tog sig till Iran. Där har hon senare gift sig och fått flera barn. Hon hävdar att hon fortfarande hotas av sin familj. Migrationsverket fann henne helt trovärdig men anser inte att det hon utsatts för har med någon flyktinggrund att göra. Det ansågs inte heller troligt att hon skulle utsättas för någon skada 11.5 år senare. Därför är hon inte skyddsbehövande enligt verket. Migrationsdomstolen däremot anser att även uppgifterna om hotbilden är trovärdiga och att hederskonflikten fortfarande är aktuell. Eftersom det i Afghanistan är ett moralbrott att gå emot familjens överhuvud riskerar kvinnan förföljelse på grund av kön. Migrationsverket hade i andra hand föreslagit internflykt i Kabul, men domstolen anser inte att det är rimligt för en barnfamilj. Kvinnan (samt make och barn) får uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

till innehållsförteckningen innehåll

Nytt ställningstagande från Migrationsverket om brist på vård som förföljelse till sidans topp

Om en svårt sjuk person som inte kan få adekvat vård i hemlandet utvisas kan det i speciella fall utgöra omänsklig och förnedrande behandling, som är förbjuden enligt artikel 3 i Europakonventionen. Migrationsverket har nu uppdaterat sitt ställningstagande om hur internationell praxis ska tolkas i sådana fall. Ändringarna består främst i att tre nya praxisfall har vägts in, bland annat "Paposhvili mot Belgien". En ny formulering i ställningstagandet är att en utvisning kan strida mot artikel 3 om det "på grund av avsaknad av lämplig vård i mottagarlandet eller brist på tillgång till sådan vård finns väsentliga skäl att tro att personen skulle möta verkliga risker att utsättas för en allvarlig, snabb och oåterkallelig nedgång av hälsotillståndet, vilket resulterar i intensivt lidande eller en avsevärd förkortning av den förväntade livslängden". Att den sökande har bevisbördan har förtydligats, men också att "om det efter utredning fortfarande finns oklarheter måste staten begära individuella och tillräckliga garantier i det enskilda fallet från den mottagande staten att lämplig behandling kommer att vara tillgänglig för personen i fråga". Ett fall från EU-domstolen rör situationen att en person som utsatts för tortyr utvisas och sedan vägras vård för de men som tortyren orsakat. Detta är ett exempel på när utebliven vård kan ses som förföljelse eller skyddsgrundande behandling.

Hämta dokumentet - SR 37/2018 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Nytt ställningstagande från Migrationsverket förtydligar vilka som får LMA-bistånd till sidans topp

I samband med att den "nya gymnasielagen" infördes publicerade Migrationsverket riktlinjer för vilka sökande som omfattas av bestämmelserna om bistånd i lagen om mottagande av asylsökande (LMA-lagen). Där förklarades att de som ansöker om uppehållstillstånd enbart på grund av gymnasiestudier och inte längre har någon aktiv asylansökan har rätt till dagbidrag enligt LMA-lagen, men detta ska då betalas ut av kommunen, inte Migrationsverket. En förutsättning är att Migrationsverket beviljat inhibition. Nu har detta ställningstagande uppdaterats till en ny version. Det som justerats är endast att det nu står tydligare att personer som har ett pågående ärende om verkställighetshinder (VUT) inte får beslut om inhibition, eftersom utvisningsbeslutet ändå inte får verkställas. Därmed behöver kommunen inte heller bevilja bistånd enligt LMA-lagen. Detta gäller alltså dem som ännu inte fått något svar på frågan om verkställighetshinder. Om en ny prövning redan har beviljats så är personen asylsökande, får beslut om inhibition och får LMA-bistånd från Migrationsverket.

Hämta dokumentet, SR 36/2018 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU:s generaladvokat: Återvändandedirektivet tillämpas oavsett inre gränskontroll till sidans topp

Målet gäller en person som greps i Frankrike efter att illegalt ha passerat gränsen mellan Spanien och Frankrike under en period då Frankrike tillfälligt hade stängt sina gränser. Frågan var om Frankrike måste tillämpa reglerna i återvändadedirektivet som för en person som grips inom territoriet i normala fall, eller om de kan förfara som om personen blivit gripen vid en yttre gräns. En domstol i Frankrike har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Förslaget från EU-domstolens generaladvokatförslag är att Frankrike måste tillämpa återvändandedirektivet. En motivering är att när en stat skyddar en yttre gräns är det i alla medlemsstaters intresse, medan den inre gränsen skyddas enbart i den statens intresse. Nästa steg är att EU-domstolen behandlar frågan.

Hämta pressmeddelande i målet C-444/17 (Extern länk till pdf-fil)

Yttrandet i sin helhet, på franska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180926:

Gymnasielagen inte för dåligt beredd enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

Detta mål gäller ett ärende som refererades i Asylnytt 18-07-18. Migrationsdomstolen i Malmö ansåg att den nya gymnasielagens nedsatta krav på identitet inte kunde tillämpas. Domstolen förklarade att regeringen frångått grundlagens krav på hur ett ärende ska beredas, då paragrafen om beviskravet ändrades efter remissomgången. Migrationsöverdomstolen håller inte med om detta eftersom det inte finns några närmare bstämmelser om hur regeringsärenden ska beredas utöver ett allmänt krav på att upplysningar och yttranden ska hämtas in från berörda. När lagrådet kritiserat beredningen genomfördes dessutom ytterlgare beredning inför riksdagsbehandlingen. Migrationsöverdomstolen anser att den stadgade ordningen inte har åsidosatts i något väsentlig hänseende. Därför upphävs migrationsdomstolens beslut och den unge mannen som ansökt om uppehållstillstånd för gymnasiestudier beviljas tillstånd i 13 månader.

Läs kammarrättens pressmeddelande och hämta domen, UM 12649-18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Gymnasielagen strider inte mot EU-rätten enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

Målet i migrationsdomstolen i Stockholm refererades i Asylnytt 18-07-18. Det gällde en pojke som ansökt enligt "den nya gymnasielagen" och inte kunde styrka sin identitet. Migrationsdomstolen ansåg att kravet på styrkt identitet i Schengenregelverket och EU:s gränskodex går före skrivningen i gymnasielagen. Dessutom kan enligt migrationsdomstolen personen inte kontrolleras i SIS-registret om inte identiteten är klarlagd. Migrationsöverdomstolen påpekar nu att EU:s gränskodex bara reglerar inresa och korta uppehållstillstånd. De EU-direktiv som rör personer som redan befinner sig i Sverige säger ingenting om prövningen av frågan om uppehållstillstånd för dem. Kodexen hindrar alltså inte en reglering som innebär ett sänkt beviskrav rörande identitet. Migrationsöverdomstolen påpekar också att Schengenregelverket inte innehåller något krav på klarlagd identitet för att en sökning ska kunna genomföras i SIS. Att en stat får ha egna regler om uppehållstillstånd av olika skäl utan krav på styrkt identitet har redan slagits fast av EU-domstolen. Därför anser Migrationsöverdomstolen att saken inte behöver prövas där.

Det enskilda fallet återförvisades till Migrationsverket på grund av att pojken lämnat in handlingar som tydde på att han är minderårig. Men Migrationsöverdomstolens ståndpunkt att gymnasielagen inte strider mot EU-rätten är vägledande för andra liknande fall.

Läs kammarrättens pressmeddelande och hämta domen, UM 13063-18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Afghanistan/ UNHCR publicerar nya riktlinjer för bedömning av asylsökande till sidans topp

UNHCR eligibility guidelines for assessing the international protection needs of asylum-seekers from Afghanistan

Riktlinjerna ersätter motsvarande dokument från 2016. UNHCR avråder inte generellt från utvisning till Afghanistan. Stora delar av dokumentet är närmast identiskt med det föregående. Men det upptrappade våldet och talibanernas utökade kontroll över stora områden speglas. Förutom ett utbyggt avsnitt om säkerhetsläget så har uppgifter om attacker och allvarligare våld, riktat mot utsatta grupper, lagts till i många avsnitt, till exempel rörande religiösa ledare, journalister (särskilt kvinnliga), religiösa minoriteter, skolelever (särskilt flickor) etc. Det påpekas också att kvinnor och flickor förtrycks i områden som styrs med parallella rättssystem. Större skillnader återfinns i analysen av internflyktsalternativ. Enligt UNHCR är presumtionen för dem som förföljts av sin omgivning på grund av brott mot sociala normer att det inte finns något relevant internflyktsalternativ. En lång genomgång av situationen för internflyktingar i de större städerna pekar på att internflykt måste övervägas med stor försiktighet både vad gäller relevans och rimlighet, på grund av attackerna mot civila och de stora bristerna. UNHCR avråder generellt från Kabul som internflyktsalternativ men gör ingen generell avrådan från all hänvisning till internflykt.

Migrationsverket skriver i en kommentar att verkets ställningstagande om Afghanistan inte behöver ändras. Beträffande internflykt till Kabul stödjer sig Migrationsverket på rapporten från EU:s asylbyrå EASO som kom i somras och som inte utesluter all internflykt till Kabul.

Läs eller hämta UNHCR:s riktlinjer (Extern länk)

ECRE 18-09-07: Afghan capital not safe for return, according to UNHCR's newest guidelines (Extern länk)

Rädda Barnen 18-09-07: Rädda Barnen uppmanar Migrationsverket att stoppa utvisningarna (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Bakläxa för domstol som inte kommunicerade med den sökande till sidans topp

En man som sökt asyl men själv sagt att han inte riskerade något i sitt hemland fick beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. I sitt överklagande till domstolen anförde han att han hade skyddsskäl som han inte vågat framföra. Domstolen skickade inte Migrationsverkets yttrande till mannen. Migrationsdomstolen avgjorde sedan målet utan att ge mannen möjlighet att slutföra sin talan. Migrationsöverdomstolen anser att båda bristerna är så allvarliga att målet återförvisas till migrationsdomstolen för ny handläggning. (Källor InfoTorg Juridik samt kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Fullständig utredning krävs innan skyddsstatus kan dras in efter brott till sidans topp

Målet gäller en man som hade fått asyl med flyktingstatus i Ungern år 2000. Senare hade han fällts för ett brott. Mannen hade själv låtit det afghanska konsulatet få reda på innehållet i domen, vilket ledde ungerska myndigheter till slutsatsen att han inte längre riskerade förföljelse. Hans flyktingstatus drogs in 2014. Efter det vidtog en ny procedur som frågan nu gäller. Mannen hade åter begärt flyktingstatus eller alternativ status i en ansökan om verkställighetshinder. Alternativ status nekades med anledning av att status enligt skyddsgrundsdirektivet kan nekas vid "grovt brott" - och i ungersk lag definiteras "grovt brott" som något som ger fängelse i fem år eller mer. Den sökande hävdar att fler omständigheter måste vägas in. Domstolen i Budapest bad EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Nu svarar EU-domstolen att flyktingstatus och alternativ status jämställs i det här avseendet. EU-rätten tillåter inte att en ansökan om alternativ skyddsstatus kan avslås enbart på grund av straffsatsen i nationell lag. Allvarligheten i brottet måste bedömas genom en fullständig utredning i det individuella fallet.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Tolkning av Dublinförordningen då återtagande inte begärts men utlämning skett till sidans topp

EU-domstolen har med anledning av ett komplicerat Dublinärende utrett en rad frågor som uppstått då två medlemsstater haft ansvaret för en person på olika sätt. Frågorna gällde en person som sökt asyl i Nederländerna men sedan sökt asyl i Italien under pågående överklagande i Nederländerna. Italien hade inte begärt återtagande. Därefter hade Nederländerna istället begärt personen utlämnad på grund av brott. Efter att utlämning skett begärde Nederländerna att Italien skulle återta personen enligt Dublinförordningen, vilket Italien accepterade. EU-domstolen slog bland annat fast att Italien var skyldigt att pröva asylansökan trots det pågående ärendet i Nederländerna, eftersom begäran om återtagande inte skett. Att Nederländerna senare begärde återtagande i motsatt riktning innebar ingen skyldighet att vilandeförklara asylärendet i Nederländerna. Nederländerna behövde inte informera Italien om att ett ärende pågick. Det finns inte heller någon regel som gör Nederländerna skyldigt att pröva asylansökan på grund av sin begäran om utlämning. Slutsatsen blir alltså att ansvaret för asylansökan ligger kvar på Italien trots den första utredningen i Nederländerna och trots brottmålet.

Längre referat av Migrationsverket (Extern länk)

Läs eller hämta domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Storebror utvisas men lillebror får stanna efter domstolsbeslut till sidans topp

Två unga pojkar flydde tillsammans till Sverige från Afghanistan. Deras familj hade varit i konflikt med talibaner. Pappan hade misshandlats på grund av att han vägrat lämna ut myndighetspersoner som han kört i sitt yrke som chaufför. Efter att pojkarna flytt har pappan dödats och en äldre bror skadats. Pojkarna blev trodda i sina berättelser men Migrationsverket ansåg att det inte finns något individuellt hot mot dem. Den äldre som fyllt 18 fick beslut om utvisning och därmed ansågs även den yngre kunna utvisas med sin bror som "manligt nätverk" trots att den övriga familjen nu lämnat landet. Migrationsdomstolen höll med om bedömningen när det gällde storebror. Men migrationsdomstolen anser inte att den äldre pojken, som varit utomlands i tre år och som varken har bostad eller arbete, kan skydda sin lillebror från de risker han löper. Även om lillebror inte växt upp utanför landet anser domstolen att han som barn utan manligt nätverk löper en individuell och specifik risk att utsättas för våld och andra övergrepp. Därför får han uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Migr-överdomstolen: Inga ömmande omständigheter för ung vuxen från Afghanistan till sidans topp

En pojke som är shiit och hazar hade flytt med sin familj till Iran när han var två-tre år gammal. Han hävdade att han riskerar att hamna hos talibaner eller utnyttjas som danspojke. Migrationsverket bedömde honom som vuxen och han fick avslag. Migrationsdomstolen bedömde honom också som vuxen men gav uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Domstolen nämner att han fortfarande är mycket ung och skulle hamna i en socialt utsatt situation. Han har bott två och ett halvt år i Sverige och har anpassat sig till västerländskt levnadssätt. Migrationsverket överklagade och påpekade att domstolen inte visat att en utvisning skulle strida mot ett internationellt åtagande, något som krävs enligt den tillfälliga lagen. Nu upphäver Migrationsöverdomstolen domen. MiÖD anser att det är vistelsetiden som skulle kunna utgöra en synnerligen ömmande omständighet, men efter att ha jämfört med tidigare praxis för synnerligen ömmande omständigheter och Europadomstolens praxis för skydd för privatlivet så är slutsatsen att tiden pojken vistats som asylsökande inte är tillräcklig.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Uppehållstillstånd till föräldrar beviljas trots att sonen i Sverige fyllt 18 till sidans topp

Målet gäller en familj bestående av två tonårssöner i Sverige samt deras föräldrar och två yngre syskon som befinner sig i Turkiet. Familjen har flytt från Syrien. Kort efter att yngste sonen i Sverige fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande ansökte föräldrarna och syskonen om uppehållstillstånd som anhöriga. Detta avslogs eftersom den yngste sonen i Sverige hunnit fylla 18 när beslutet togs. Det ansågs inte heller föreligga något särskilt beroendeförhållande eller "udda och ömmande" omständigheter. När saken nådde migrationsdomstol hade EU-domstolen givit förhandsavgörande i ett ärende rörande en förälders återförening med ett ensamkommande barn. EU-domstolen anser att ett ensamkommande barn med flyktingstatus har rätt till familjeåterförening även om det drar ut på tiden och barnet hunnit fylla 18 före beslut. Det får dock krävas att föräldrarna ansöker om tillstånd inom tre månader efter beslutet om uppehållstillstånd. Migrationsdomstolen pekar på att den svenska regeringen uttryckt att ensamkommande barn med alternativt skyddsstatus ska behandlas lika som barn med flyktingstatus. Därför beviljar domstolen uppehållstillstånd så att familjen kan återförenas. (Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

till innehållsförteckningen innehåll

Palestinier ska inte utvisas till Palestina trots grovt brott, fastslår Hovrätten till sidans topp

I december 2017 utförde några personer ett brandattentat mot bilar utanför synagogan i Göteborg. I församlingshemmet fanns ett 40-tal ungdomar. Ingen kom dock till skada. Attentatsmännen dömdes inte för mordbrand eller försök till mordbrand eftersom det inte fanns någon konkret risk för att branden skulle spridas till byggnaden. Däremot dömdes tre män för grovt olaga hot och försök till grov skadegörelse. En av personerna är inte svensk medborgare och dömdes även till utvisning eftersom han begått ett grovt brott. Hovrätten har nu ändrat den delen av domen. Eftersom gärningen kan ses som ett politiskt brott riktat mot judar kan Israel ha ett intresse i saken. Med hänsyn till den osäkerhet som råder vid gränserna till Gaza och Västbanken och i själva områdena så skulle mannens grundläggande mänskliga rättigheter vara hotade om han utvisades dit. (Källor: Infotorg juridik och Hovrätten för Västra Sverige)

Observera: Denna dom upphävdes av Högsta domstolen 190302, se Asylnytt 190302

till innehållsförteckningen innehåll

Rättslig kommentar från Migrationsverket om definitionen av att ha "lämnat landet" till sidans topp

Kommentaren bygger på en dom från Migrationsöverdomstolen 2015.

Tidigare har Migrationsverket ansett att en utlänning lämnat landet när hen passerat en inresekontroll i ett annat land. Målet hos Migrationsöverdomstolen gällde en person vars utvisning skulle verkställas men som inte togs emot i det avsedda landet. Migrationsöverdomstolen ansåg ändå att personen hade lämnat landet. Tolkningen får betydelse till exempel genom att ett nytt förvarsbeslut behöver fattas om personen ska tas tillbaka i förvar. Det får också betydelse genom att rätten till LMA upphör när personen lämnat landet. Ett överlämnande till polis förfaller när utlänningen lämnat landet. Det är ändå så att polismyndigheten har ansvar för att verkställa utvisningen på nytt eftersom detta regleras i en särskild paragraf oavsett om verkställigheten tidigare var överlämnad till polisen. Därför behövs inget nytt beslut om överlämnande av verkställighet till polisen.

Hämta kommentaren (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180831:

Migrationsöverdomstolen återförvisar då domstolen inte haft alla handlingar till sidans topp

En person som påtalat verkställighetshinder hade lämnat in nya intyg vid överklagan till migrationsdomstolen i Stockholm. I nästa överklagan till Migrationsöverdomstolen påpekade personen att domstolen inte verkade ha haft tillgång till de nya handlingarna. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det inte framgår av migrationsdomstolens dagboksblad att handlingarna skulle ha kommit in och inte heller att den sökande getts möjlighet att komplettera ansökan. Detta innebär att domstolen åsidosatt sitt utredningsansvar. Migrationsöverdomstolen återförvisar ärendet till migrationsdomstolen för ny handläggning. (Källor Infotorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Armenisk familj från Ryssland får stanna på grund av dotterns tillstånd till sidans topp

En armenisk familj som bott i Moskva i Ryssland lämnade landet efter att mannen misshandlats. De ansåg att de riskerade förföljelse på grund av sin etnicitet. De kunde dock inte lämna in id-handlingar eller visa några dokument som stödde berättelsen. De fick avslag men båda barnen mår dåligt och en flicka har lidit av uppgivenhetssyndrom sedan mars 2016. Migrationsverket ansåg till en början att vård skulle kunna ges i hemlandet, men under intryck av starka läkarintyg tog även Migrationsverket inför domstolsbehandlingen ställning för att flickan bör få vård i Sverige för att kunna tillfriskna så snabbt som möjligt och minska de negativa konsekvenserna för hennes pyskosocia hälsa och utveckling. Detta blev även domstolens beslut. Därmed får även föräldrarna och brodern stanna. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol väger in trakasserier när äldre kvinna får återförenas till sidans topp

Målet gäller en kvinna från Vitryssland som sökt uppehållstillstånd på grund av anknytning till en dotter i Sverige. Kvinnan har två döttrar i Sverige och har ingen kontakt med andra släktingar i hemlandet. För att få uppehållstillstånd på grund av anknytning till ett vuxet barn krävs ett särskilt beroendeförhållande eller synnerliga skäl. Dotterns hälsotillstånd har anförts som skäl, men domstolen anser inte att det har orsakats av separationen från modern. Dottern har också stöd från sin familj i Sverige. Det som domstolen bedömer som synnerliga skäl är att kvinnans enda sociala skyddsnät utgörs av döttrarna i Sverige samt att hon under en längre tid har utsatts för hot, misshandel och trakasserier av de vitryska myndigheterna på grund av sin och dotterns åsikter i vitryska och svenska medier. Detta försvårar enligt domstolen kvinnans sociala situation i hemlandet och hon beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö).

till innehållsförteckningen innehåll

Högsta Förvaltningsdomstolen: Tvångsvårdad papperslös har rätt till LMA-bistånd till sidans topp

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) är högsta instans i vanliga förvaltningsärenden, till skillnad från utlänningsärenden där högsta instans är en kammarrätt, Migrationsöverdomstolen. HFD har åter behandlat en fråga om LMA-bistånd. Juni 2017 fann HFD att det inte finns någon rätt att kräva nödbistånd efter utvisningsbeslut. Domstolen påpekade att kommunen har det yttersta ansvaret och kan ge nödbistånd, men att detta inte är en rättighet som den enskilde kan överklaga. I det nya fallet nämns att personer utan tillstånd "har endast i undantagsfall rätt till bistånd utöver vad som krävs för att undvika en akut nödsituation". Det aktuella ärendet rörde en man som var inskriven i rättspsykiatrisk vård och därmed förhindrat att lämna landet. Enligt HFD har han därför rätt till samma bistånd som de som vistas lagligt här, inte bara nödbistånd. Angående att hänvisa till sjukvården skrev HFD: "En kommun kan inte undgå sitt ansvar genom att hänvisa till att en annan myndighet bör vidta åtgärder som inte är förenliga med de regler som gäller för den myndighetens verksamhet."

Hämta domen: Mål nr 4464-17, 6418-17, HFD 2018 ref. 39 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Slutspurt för #röstamermänskligt-kampanjen på 100 orter till sidans topp

Kampanjen #röstamermänskligt arbetar genom att ställa ut vackert målade valbyråer på torgen i hela Sverige. Valbyråerna ska fungera som samlingspunkter för människor som vill prata om mänskliga rättigheter, demokrati och värdegrundsfrågor. När detta skrivs finns lokala grupper på nästan 100 orter i Sverige.

Från hemsidan: "Valkampanjen är öppen för alla organisationer, föreningar, företag och privatpersoner som är för mänskliga rättigheter, demokrati, ickevåld och står bakom svensk diskrimineringslagstiftning. Den är partipolitiskt och religiöst obunden men är du med i ett politiskt parti är du fri att engagera dig i våra valbyråer utifrån samtal om demokrati, mänskliga rättigheter och allas lika värde – utan att bli partipolitisk."

Ta reda på vad som händer på din ort:

Sök lokala #röstamermänskligt-kontakter direkt eller via lokala facebookgrupper (se en bit ned på sidan) (Extern länk)

#röstamermänskligt på facebook (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Den som utnyttjat sin rörlighet inom EU har rätt att ta sambo med till hemlandet till sidans topp

En brittisk medborgare levde under en period i Nederländerna tillsammans med en sydafrikansk medborgare. Kvinnan fick uppehållsrätt som familjemedlem i enlighet med rörlighetsdirektivet. Tre år senare flyttade familjen till mannens hemland Storbritannien. Men där avslogs kvinnans begäran om uppehållsrätt, eftersom paret inte var gifta. Ärendet överklagades och domstolen har nu begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen. EU-domstolen påminner om att rörlighetsdirektivet endast berör personer som utnyttjar sin rörlighet inom EU. Det ger alltså ingen direkt rätt till uppehållstillstånd för partnern till en EU-medborgare som befinner sig i sitt hemland. Men ett hinder mot att ta med familjen tillbaka till hemlandet skulle kunna orsaka att EU-medborgare tvingas avstå från sin rörlighet. Därför är staten skyldig att behandla ansökan förmånligt och underlätta uppehållstillstånd även för en icke registrerad partner då de flyttar till EU-medborgarens hemland efter att ha bott i en annan medlemsstat.

Pressmeddelande på engelska rörande mål C-89/17 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180819:

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning från Sverige till Iran av politiskt aktiv kurd till sidans topp

En kurd som var aktiv under valrörelsen 2009 i Iran fortsatte med aktiviteter mot regimen och använde sin affär till att sprida material. 2011 fängslades han en kort tid men släpptes mot borgen. Han gick under jorden när han kallades till rättegång och dömdes i sin frånvaro till åtta års fängelse. I Sverige har han fortsatt sin aktivitet och skrivit regimkritiska böcker som spridits via webbsidor. Han fick avslag på asylansökan med motivering att Iran inte kan följa alla oppositionella i exil, att han inte kunnat visa att han är av speciellt intresse eller att aktiviterna i Sverige blivit kända. Inför FN:s kommitté mot tortyr (CAT) hävdade Sverige att mannen trappat upp sin berättelse. Mannen framhöll till CAT att han främst var hotad på grund av sur place-aktivitet. Han ansåg ändå att Sverige borde ha vägt in dokumenten från revolutionsdomstolen istället för att avfärda dem på grund av låg kvalitet. CAT påpekar att mannen sannolikt är efterlyst på grund av domen, som Sverige inte ifrågasatt. Mannens etnicitet, partitillhörighet, familjehistoria och hans offentliga agerande trots den tidigare domen gör att han mycket väl kan vara av intresse för myndigheterna i Iran. Att verkställa utvisningen skulle vara ett brott mot FN:s konvention mot tortyr.

CAT avslog vid samma session begäran från en annan kurd vars politiska aktiviteter i Iran skedde 2005 och som flytt till Schweiz 2008. Han hävdar att han dömts i sin frånvaro 2014 men lyckas inte göra det troligt.

Hämta beslutet rörande nr 750/2016, R.H. v Sweden (Extern länk)

Hämta beslutet rörande nr 673/2015, Rasooli v Switzerland (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Inget internt flyktalternativ i Ryssland för hotad tjetjen enligt FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

Ärendet gäller en barnfamilj från Tjetjenien i Ryssland. Mannen hade deltagit i striderna mot Ryssland 1994. Under nästa operation, år 2000, greps mannen av rysk trupp. Då han inte kunde uppge namn på motståndsmän sköts han i magen. Senare hjälpte han en släkting att skaffa mediciner till en motståndsgrupp. Strax efter detta greps han och utsattes för brutal misshandel tills han gick med på att spionera på motståndsrörelsen. Han gick i stället under jorden och flydde till Schweiz. I hans frånvaro kom polisen till hemmet där hustrun blev våldtagen. Ett av barnen traumatiserades och tappade talförmågan. Därefter flydde även kvinnan. Kallelser från åklagare har sänts till familjens adress och släktingar har råkat illa ut. Asylansökan avslogs trots många dokument, bl.a. för att mannen till en början givit felaktiga uppgifter för att inte kopplas ihop med terrorister. Dessutom bedömdes att familjen kan söka skydd i en annan del av Ryssland. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, konstaterar att både mannen och kvinnan redan utsatts för tortyr. Eftersom ryska medborgare måste registrera sig på en ny ort och delstaterna informerar om misstänkta motståndsmän kan en annan del av Ryssland inte utgöra internflyktsalternativ. Därför skulle det bryta mot tortyrkonventionen att verkställa utvisningen till Ryssland.

En annan barnfamilj från Tjetjenien som flytt till Sverige avgjordes vid samma session, men den anmälan sakbehandlades inte bland annat för att det enda förklarade klagomålet inte rörde tortyr i konventionens bemärkelse.

Hämta beslutet rörande nr 717/2015, A.Sh. et al. v Switzerland (Extern länk)

Hämta beslutet rörande nr 732/2016, Z.A. et al. v Sweden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr publicerar nio asylfall från sessionen april-maj 2018 till sidans topp

FN:s kommitté för övervakning av Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling (CAT) sammanträder ett par gånger om året för att bland annat behandla enskilda ärenden. Kommittén har nu publicerat beslut rörande elva ärenden från sin 63:e session april-maj 2018. Nio av dem gäller utvisningar. Endast fyra behandlades som "admissible" och prövades i sak. De två som ledde till fällning refereras i korthet i denna utgåva av Asylnytt. Ett annat ärende som prövades i sak gällde en skogsarbetare från Dagestan som hävdade att han förföljdes på grund av att han hjälpt gerillan. Ärendet avfärdades på grund av diverse trovärdighetsbrister, bland annat att makarna skaffat visum för att lämna landet redan innan de påstådda händelserna. Bland de ärenden som bedömdes som "inadmissible" fanns tre som missat överklaga i en efterföljande procedur i Kanada respektive Nederländerna.

CAT bedömde även som inadmissible ett dublinärende om en familj från Kongo som sökt asyl i Norge. De vuxna hade varit fängslade efter protestaktioner och flydde med franska visum. De hävdade risk för förföljelse och refoulement i Frankrike, men hade inte överklagat överföringsbeslutet i Norge.

Sök ärenden på OHCHR:s söksida genom att välja Document Type "Jurisprudence" och Treaty "CAT". (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Prövningstillstånd angående "giltig ursäkt" för att inte ha nämnt ett nytt skäl till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd för en ung afghan som i en ansökan om ny prövning hade framfört den nya omständigheten att han konverterat till kristendomen. Migrationsverket avslog med motivering att mannen enligt inlagan hade blivit döpt och gått i kyrkan under tiden för prövning av grundärendet. Även om han inte beviljades muntlig förhandling i domstolen i grundärendet så borde han ha kunnat ta upp konverteringen som skäl, enligt Migrationsverket. Enligt lagen krävs en "giltig ursäkt" för att en ny omständighet som varit känd ändå inte tagits upp tidigare och därför beviljades inte en ny prövning. Migrationsdomstolen kom till samma slutsats. Ombudet anförde att frågan om det fanns någon giltig ursäkt inte har utretts, och att en verkställighet kan strida mot principen om non-refoulement. Saken kommer nu att prövas av Migrationsöverdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Fyra månaders arbete krävs alltid före spårbyte till sidans topp

En person som fått slutligt avslag på asylansökan ansökte om arbetstillstånd istället, något som kan beviljas om ansökan görs inom två veckor och en rad andra villkor är uppfyllda, bland annat att den sökande har haft en anställning i minst fyra månader och har erbjudande om fortsatt anställning på samma arbete i ytterligare minst tolv månader. Migrationsverket avslog eftersom fyra månader inte uppnåtts, men migrationsdomstolen återförvisade ärendet till Migrationsverket för att pröva övriga förutsättningar eftersom det bara saknades 13 dagar. Nu har Migrationsöverdomstolen tagit upp fallet och påpekar att migrationsdomstolens rättstillämpning står i direkt strid med lagtextens ordalydelse. Det är ostridigt och klarlagt att anställningen inte pågått i fyra månader och därför fastslås Migrationsverkets beslut. Spårbytet tillåts inte. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180804:

Domstolar i Malmö och Luleå anser att gymnasielagen kan tillämpas och ger bifall till sidans topp

Målet i Malmö rörde en ung man från Ghazni. Han far ska ha mördats och hans bror kidnappats. Pojken lämnade landet då han fann att även han var eftersökt. Han har dock inte kunnat bevisa att han är personligen hotad. Mannen har inte kunnat bevisa sin identitet och har lämnat olika uppgifter om sin ålder. Både Migrationsverket och domstolen anser ändå att han omfattas av begränsningslagens paragraf 16f, "gymnasielagen". Eftersom andra domstolar har ifrågasatt lagen argumenterar domstolen i den frågan. Domaren och en av nämndemännen anser att lagen är tillräckligt beredd, genom remissomgång, behandling i flera utskott, två uttalanden av lagrådet mm. Även om kvaliteten kan diskuteras så har ordningen inte åsidosatts i något väsentligt avseende. Beträffande EU-rätten påpekar domstolen att EU:s gränskodex, som stockholmsdomen hänvisat till, inte innehåller något om beviskrav för identiteten vid beviljande av uppehållstillstånd. Det finns inget som hindrar att Sverige tillämpar ett annat krav än styrkt identitet om detta är lagstadgat, vilket det är i begränsningslagen. Det finns alltså inget hinder att tillämpa lagen. Två nämndemän var skiljaktiga. (Målnummer UM 643-18)

Domstolen i Luleå har tagit ett bifallsbeslut utan att argumentera kring lagens tillämplighet. (Målnummer UM 4201-17)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstolen i Göteborg: Ber EU-domstolen att ta ställning till gymnasielagen till sidans topp

Migrationsdomstolen i Göteborg skrev i ett pressmeddelande den 31 juli: "Bestämmelsen kan komma att tillämpas vid uppehållstillståndsprövningen i en mycket stor mängd öppna mål i migrationsdomstolarna. Med hänsyn till det oklara rättsläget har Migrationsdomstolen i Göteborg därför beslutat att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen rörande frågan om det sänkta beviskravet är förenligt med EU-rätten."

Domstolen hade när detta skrivs inte beslutat om vilka exakta frågeställningar EU-domstolen ska ombes svara på. Det EU-domstolen gör är inte att behandla det enskilda fallet utan att avgöra om den svenska lagregeln är i enlighet med de EU-direktiv som finns. Om det finns något direktiv som bör tillämpas så är alla instanser i Sverige skyldiga att följa den tolkning som EU-domstolen gör. En fråga till EU-domstolen brukar ta ca ett år att besvara, men om förtur beviljas kan det gå betydligt snabbare.

Förvaltningsrätten i Göteborg 18-07-31: Migrationsdomstolen i Göteborg hämtar in förhandsavgörande från EU-domstolen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Sverige måste ändra sina regler för omedelbar verkställighet till sidans topp

Asylprocedurdirektivet innehåller en möjlighet att avvisa en asylsökande med omedelbar verkställighet, dvs utan rätt att stanna kvar för att överklaga, om personen kommer från ett ursprungsland som definierats som säkert. Motsvarande paragraf i den svenska Utlänningslagen är formulerad så att personer kan avvisas för att ansökan anses "uppenbart ogrundad". Detta kan enligt praxis bero på att det finns ett tillräckligt myndighetsskydd. Enligt EU-domstolen är detta inte tillåtet. För att avvisa en person som åberopar skyddsskäl med omedelbar verkställighet krävs att staten har infört en lista över säkra länder. Migrationsverket har redan publicerat en rättslig kommentar där det framgår att så länge Sverige inte infört bestämmelsen om säkert ursprungsland så får en asylansökan inte definieras som uppenbart ogrundad på grund av otillräckliga asylskäl. Avvisningsbeslut av det slaget som väntar på domstolsbehandling kommer att inhiberas. En person som inte åberopar några skyddsskäl alls fortfarande avvisas med omedelbar verkställighet.

Läs eller hämta domen C-404/17 (Extern länk)

Migrationsverket 18-07-26: EU-dom begränsar möjligheterna att avvisa med omedelbar verkställighet (Extern länk)

Hämta Migrationsverkets kommentar (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Palestinier med skydd av UNRWA får inte asyl men saken ska utredas till sidans topp

En palestinsk kvinna från Gaza tog sig till Jordanien med turistvisum. Därifrån reste hon vidare och sökte asyl i Bulgarien. Hon hävdade att hon riskerar tortyr och förföljelse av Hamas på grund av sitt arbete för kvinnors rättigheter. Domstolen i Bulgarien hänskjöt ärendet till EU-domstolen främst för att få klargjort om asylansökan från en person registrerad av UNRWA och som vistats i Jordanien över huvud taget behöver prövas. Domstolen ställde en rad detaljerade följd frågor om tillämpningen av olika paragrafer i bulgarisk lag och karaktären av skyddet från UNRWA. EU-domstolens svar innehåller en detaljerad genomgång av kraven på asylproceduren och innebär bland annat att den nationella domstolen måste pröva om personen faktiskt åtnjuter konkret skydd av UNRWA. Regeln gäller oavsett om den är införd i nationell lag. Den sökande har rätt att höras och behöver inte åberopa någon särskild paragraf. Personen kan hänvisas till ett annat land där personen vistats om personen åtnjuter konkret skydd av UNRWA i den staten och förutsatt att den staten erkänner UNRWA, upprätthåller principen om non-refoulement och tillåter personen resa in.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen i sin helhet, mål nr C-585/16 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol underkänner Mogadishu som internflykt för hotad lärare till sidans topp

En man som arbetade som koranskolelärare flydde på grund av hot från Al Shabaab. Migrationsverket trodde på berättelsen och bedömde mannen som flykting gentemot sin hemort, men beslutade ändå om utvisning eftersom han kunde söka skydd i Mogadishu. Inför Migrationsdomstolen förklarade mannen att han tillhör en minoritet där många är koranskollärare och ses som fiender av Al Shabaab. Mannens familj är känd för Al Shabaab och hans far och farbror har dödats i Mogadishu. Fadern drev en koranskola. Domstolen ansåg att mannen skulle vara hotad även i Mogadishu, som därför inte är ett relevant internflyktsalternativ. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus, men en nämndeman var skiljaktig. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och Förvaltningsrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Minderårig konvertit fick flyktingstatus efter muntlig förhandling till sidans topp

En ung pojke från Afghanistan sökte asyl och uppgav att han lämnade hemmet som 14-åring efter "krig" i hemtrakten, där personer ur hans folkgrupp halshöggs. Familjen beslöt att han som äldsta son skulle fly och en morbror betalade för resan. Hans ålder ifrågasattes inte i Sverige och han betraktas fortfarande som minderårig. Han fick beslut om avslag eftersom inget konkret hade hänt honom eller familjen. Familjen kunde fortfarande utgöra ett ordnat mottagande. Under tiden i Sverige hade han bott i en utövande kristen familj och så småninom bestämt sig för att konvertera. Detta kom inte fram förrän inför domstolen. Målet återförvisades till Migrationsverket, som gav avslag på nytt eftersom konverteringen inte ansågs som genuin. Domstolen däremot ansåg att pojken kunde förklara varför han från början sett religionen som en privatsak. Han kunde också berätta om kristendomen på ett sätt som verkar självupplevt och övertygande. Att hans uppfattning präglas av en viss naivitet anser domstolen naturligt då han är mycket ung. Eftersom konvertiter riskerar skyddsgrundande behandling och det inte finns något myndighetsskydd i Afghanistan beviljas pojken uppehållstillstånd med flyktingstatus. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol anser att pappan inte ska behöva lämna ett spädbarn 18 månader till sidans topp

En man som sökte asyl i Sverige men inte lyckades övertyga Migrationsverket om sina skäl, hade under tiden i Sverige flyttat ihop med en svensk medborgare. Vid tiden för Migrationsverkets beslut väntade de barn. Enligt verket uppfyllde mannen alla villkor för att få uppehållstillstånd på grund av anknytningen utan att behöva ansöka från hemlandet, förutom kravet att en separation skulle skada barnet. Migrationsverket hävdade att "handläggningstiden för att utreda anknytningsärenden är inte anmärkningsvärt lång" och att en kortare separation inte skulle medföra allvarliga konsekvenser för barnet. När migrationsdomstolen tog upp ärendet var barnet fött. Domstolen anser att förväntade 18 månaders handläggningstid skulle få betydande konsekvenser för barnets anknytning till pappan. I denna situation krävs enligt domstolen inte att barnet ska uppvisa några särskilda behov jämfört med andra barn eller att sambon inte skulle kunna ta hand om barnet. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180718:

Migrationsdomstolen i Malmö anser gymnasielagen för dåligt beredd för att användas till sidans topp

Målet rör en ung kurd från Kirkuk i Irak, där hans familj angripits av vad han uppfattade som IS-anhängare. Han har dock inte kunnat bevisa vilka angriparna var eller att han riskerar förföljelse i framtiden. De handlingar han lämnat in anses inte bevisa hans identitet. Migrationsverket bedömde att han ändå bör få uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Men domstolen anser inte att den lagen bör tillämpas. Domstolen resonerar om den allmänt dåliga beredningen under tidspress som gjort lagstiftningen allt mer komplicerad och lagt till en helt ny grund för uppehållstillstånd. Det avgörande problemet är dock att regeringen först efter remissbehandlingen valde att ta bort kravet på sannolik identitet, trots att flera remissinstanser ifrågasatt redan detta sänkta beviskrav jämfört med det normala, styrkt identitet. Domstolen anser att regeringen frångått grundlagens krav på hur ett ärende ska beredas och att lagen på denna punkt därmed kommit att strida mot EU-rätten. Därför tillämpar domstolen inte den bestämmelsen i lagen. Eftersom mannen inte har styrkt identitet avslås ansökan. Domstolen sammanträdde i stor nämnd, med två rådmän och tre nämndemän. Domen är dock inte vägledande.

Läs pressmeddelande och hämta domen UM 14195-17 (Extern länk)

Dagens Nyheter 18-07-10: Domstolens beslut om gymnasielagen överklagas (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstolen i Stockholm avslår gymnasieärende på grund av EU-rätten till sidans topp

Målet i Stockholm gäller en ung hazar från Ghazni i Afghanistan. Trots den väpnade konflikten på hemorten har han inte kunnat bevisa att han löper en personlig risk. En markkonflikt, faderns försvinnande och risken för rekrytering anses inte tillräckligt. Mannen har lämnat in en tazkira men den kan enligt domstolen inte styrka hans identitet. Han omfattas dock av gymnasielagen enligt Migrationsverket. Lagen kräver inte att identiteten styrkts eller ens gjorts sannolik. Migrationsdomstolen i Stockholm, som även den sammanträtt i stor nämnd med två rådmän och fyra nämndemän, anser att kravet på styrkt identitet i Schengenregelverket och EU:s gränskodex går före skrivningen i svensk lag. Dessutom kan enligt domstolen Sverige inte kontrollera personen i SIS-registret om inte idntiteten är klarlagd. Visserligen gör Sverige redan undantag från kravet på styrkt identitet för skyddsbehövande och vissa andra men de undantagen grundar sig på att EU-reglerna i krockar med internationella konventioner. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

Se pressmeddelande (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Belastningsregistret ska kollas om domstol överväger att bevilja uppehållstillstånd till sidans topp

En person som haft arbetstillstånd i flera år och bott i Sverige tillsammans med sin familj ansökte om permanent tillstånd. Migrationsverket avslog på grund av att anställningsförhållandena inte uppfyllt villkoren under hela tiden. Migrationsdomstolen däremot gjorde en helhetsbedömning, i enlighet med de vägledande domar som kommit på sista tiden. Mannen beviljades uppehållstillstånd. Migrationsverket överklagade för att domstolen missat att kontrollera eventuella registreringar i misstanke- och belastningsregistret. Att Migrationsverket inte gjort det berodde på att det inte behövs i avslagsärenden. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att en domstol som överväger att bevilja uppehållstillstånd av andra skäl än de tvingande (exempelvis skyddsbehov) ska hämta in information om brottslighet. Därför undanröjs domen och målet återförvisades till migrationsdomstolen.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Hämta domstolens referat av mål nr UM 5523-18 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter Nederländerna utvisa terroristdömd till Marocko till sidans topp

En marockan som bodde illegalt i Nederländerna dömdes efter en lång procedur för att ha förberett terrorbrott. Han gick till Europadomstolen för att inte bli utvisad till Marocko, där han hävdade att han också skulle bli anklagad i samband med avslöjandet av en terrorcell. Målet har likheter med det fall (Case of X v. Sweden, 36417/16) där Sverige nyligen förbjöds att utvisa en terrormisstänkt person till Marocko. Liksom i det fallet noterar domstolen att rättssäkerheten i Marocko ökat men att tortyr fortfarande förekommer, särskilt i terrormål. En skillnad är att personen den här gången var dömd i Nederländerna. Europadomstolen anser att Marocko respekterar principen att inte döma en person på nytt för samma brott. Mannen hade inte kunnat bevisa att han var kopplad till något brott i Marocko och de nederländska myndigheterna hade till skillnad från de svenska ställt frågor till Marocko för att klargöra om mannen var eftersökt. Domstolens slutsats är att det inte skulle bryta mot Europakonventionen att utvisa mannen till Marocko.

Case of X v. the Netherlands, Application no. 14319/17 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180702:

Oklart om tillämpningen av gymnasielagen till sidans topp

Dagens utgåva av Asylnytt täcker perioden 25 juni - 2 juli, men publiceras 7 juli. Här finns mycket användbar information från olika källor som kom kring månadsskiftet kring "gymnasielagen" (egentligen en del av den tillfälliga begränsningslagen). Se till exempel FARR:s och Stadsmissionens nedladdningsbara material för asylsökande och stödpersoner nedan.

Den 6 juli kom dock migrationsdomstolen i Malmö med en överraskande dom där "gymnasielagen" sattes åt sidan och en person som enligt lagen borde ha omfattats fick avslag. Domen är inte vägledande, det vill säga att MIgrationsverket troligen inte kommer att följa den, om inte överinstansen Migrationsöverdomstolen skulle göra samma bedömning. Asylnytt återkommer till mer information och diskussion om detta i nästa utgåva.

Förvaltningsrätten i Malmö 18-07-06: Migrationsdomstolen tillämpar inte den så kallade gymnasielagen (Extern länk)

Migrationsverket 18-07-06: Migrationsverket fortsätter att handlägga ärenden enligt gymnasielagen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverkets rättsliga kommentarer om "gymnasielagen" till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar om paragraf 16f i den tillfälliga begränsningslagen. Det är den paragraf som tillåter vissa ensamkommande ungdomar att få uppehållstillstånd på grund av studier trots att de fått avslag i asylärendet. Dokumentet informerar om hur Migrationsverket kommer att tolka formuleringarna i paragrafen. Några exempel: Om ett ärende återförvisats av domstol till Migrationsverket så används verkets första beslut fortfarande som beslutsdatum, och som det datum då personen ska ha fyllt 18. Den som ansöker måste befinna sig i Sverige, men det spelar ingen roll om personen lämnat Sverige och kommit tillbaka. Gällande identitet står att de flesta som har slutliga beslut inte behöver prestera någon ny bevisning om de inte exempelvis uppträtt under flera identiteter. En annan fråga som berörs är förhållandet till ansökningar om ny prövning på grund av verkställighetshinder (VUT). I sådana fall ska ansökan om uppehållstillstånd prövas först (till skillnad mot överklaganden i grundärenden, då asylskälen prövas först). Om uppehållstillstånd på grund av studier beviljas avskrivs VUT-ansökan. Personen kan sedan ansöka om skyddsstatus separat.

Hämta dokumentet SR 29/2018 (Extern länk)

Hämta uppdaterat rättsligt ställningstagande om övriga gymnasieparagrafer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om ekonomiskt stöd för dem som söker enligt gymnasielagen till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vilket ekonomiskt stöd de ungdomar bör få som har slutligt avslag på asylansökan och ansöker om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen ("gamla" eller "nya" lagen, dvs paragraferna 16e eller 16f). Kontentan är att dessa ungdomar omfattas av Lagen om mottagande av asylsökande (LMA-lagen) medan de väntar på beslut. Det finns en sällan använd paragraf i LMA-lagen om personer som inte är asylsökande men har något "särskilt skäl" att vistas i Sverige. Migrationsverket anser att ungdomarna har ett särskilt skäl eftersom det är en förutsättning för ansökan om tillstånd på grund av studier att befinna sig i Sverige. Om en person har beviljats en ny prövning på grund av av verkställighetshinder (VUT) så är Migrationsverket ansvarigt för att betala ut LMA-bidrag, enligt ställningstagandet. Men de som bara ansöker om tillstånd på grund av studier är inte asylsökande och därför är det inte Migrationsverkets sak att betala ut ersättning till dem. Migrationsverket påpekar att det i sådana fall är upp till kommunen (socialnämnden) där ungdomen vistas att ta ställning till om en person omfattas. En liknande situation uppstår då någon ansöker om förlängning enbart på grund av studier.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket publicerar nytt ställningstagande om klarlagd identitet och pass till sidans topp

Det nya ställningstagandet SR 22/2018 ersätter motsvarande ställningstagande för två år sedan, SR 44/2016. Dokumentet innehåller vägledning i frågor om bevisprövning, vilka dokument som kan användas för att styrka identitet, prövningsordningen i anknytningsärenden, möjlighet till bevislättnad och användning av DNA-test etc. Resehandlingar och främlingspass behandlas. Det nya ställningstagandet är betydligt utförligare än det tidigare. Ett exempel på detta är att innebörden av en proportionalitetsbedömning tas upp i många sammanhang. Stort utrymme ägnas också åt de olika beviskrav som gäller i olika typer av ärenden. Ställningstagandet innehåller även referenser till den nya förvaltningslagen som gäller sedan 1 juli. Vissa tillägg har gjorts, till exempel att det enligt Migrationsöverdomstolens praxis sedan i våras kan finnas situationer då en anhörig inte bör hänvisas till ambassad med hänsyn till anknytningspersonens flyktingskap. Ställningstagandet innehåller ett stort antal vägledande domar rörande klarlagd identitet eller passkravet.

Hämta dokumentet SR 22/2018 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Rättslig kommentar från Migrationsverket om vad som ska ingå i en ny prövning till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar om "ramarna för prövningen efter att ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen har beviljats". Det handlar alltså om ny prövning av uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder (VUT). För att en ny prövning ska bevlljas krävs att det finns nya omständigheter som skulle innebära att personen har behov av skydd. Praktiska och medicinska hinder kan leda till uppehållstillstånd genom beslut av Migrationsverket, men inte till en ny prövning. I exceptionella fall kan personens hälsotillstånd vägas in om en utvisning skulle strida mot artikel 3 i Europakonventionen (förbudet mot tortyr och förnedrande behandling eller bestraffning). Det finns ett annat rättsligt ställningstagande om just detta. Om en ny prövning beviljas är det i första hand de nya omständigheterna som prövas, men de skäl rörande skyddsbehov som anförts tidigare ska vägas in, för att behovet av skydd ska kunna bedömas. En ansökan som beviljats ny prövning får inte avslås utan muntlig förhandling. När det gäller barn ska en barnkonsekvensanalys göras.

Hämta kommentaren SR 23/2018 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen fäller Grekland för förvarstagande av syrier till sidans topp

En person från Syrien greps i Grekland med ett franskt pass och blev till en början dömd till fängelse för illegal inresa och att ha använt falska handlingar. Denna dom inhiberades nästan omgående men mannen arresterades igen och togs i förvar med ett utvisningsbeslut. Efter att hans första asylansökan försvunnit lyckades han söka asyl och lämnade i samband med det in en syriskt id-handling. Trots att detta visade att han inte kunde utvisas hölls han i förvar i källaren till en polisstation i sammanlagt 52 dagar. Han hävdar också att orsaken till förvarstagandet justerades i efterhand i ett predaterat beslut. Europadomstolen har flera gånger tidigare kritiserat förhållandena i grekiska förvar och prickar även den här gången Grekland enligt Europakonventionens artikel 3 för att ha använt ett utrymme som inte är lämpat för långvarigt förvarstagande. Grekland fälls enligt artikel 5 för att förvarstagandet fortgick efter att mannen visat sin syriska id-handling och för att det inte blev rättsligt prövat.

Läs Case of S.Z. v. Greece, Application no. 66702/13 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU:s generaladvokat: Konventionsflykting kan nekas flyktingstatus enligt direktivet till sidans topp

Målet gäller tre personer som dömts för grova brott och därför nekats eller fråntagits sin flyktingstatus i Tjeckien och Belgien. Frågan som ställts till EU-domstolen är om möjligheten enligt EU:s skyddsgrundsdirektiv att neka flyktingstatus är förenligt med FN:s flyktingkonvention om personerna är flyktingar enligt denna. Generaladvokaten analyserar skillnaderna mellan flyktingstatus enligt konventionen och direktivet - dessa innehåller olika rättigheter. Hon kommer fram till att den som enligt konventionen är flykting är det utan beslut och fortsätter att vara det oavsett om flyktingstatus nekas enligt EU-direktivet. Det leder till att vissa rättigheter bortfaller men personen har fortfarande rätt till icke-diskriminering, utbildning och skydd mot refoulement - och rätt att få sin flyktingstatus erkänd. Eftersom detta är möjligt strider skyddsgrundsdirektivet inte mot flyktingkonventionen, enligt advokaten. Nästa steg är att EU-domstolen ska besluta om ett förhandsavgörande.

Läs pressmeddelandet på engelska (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll (Extern länk)

EU-domstolen: Tidigare torterad som kommer berövas vård är skyddsbehövande till sidans topp

En person från Sri Lanka sökte asyl i Storbritannien. Han hade torterats av säkerhetsstyrkorna i hemlandet. Han hävdade att han riskerade ytterligare övergrepp men fick avslag på den grunden. Han led av svåra psykiska skador av tortyren, var självmordsbenägen och fast besluten att ta sitt liv om han återsändes. En domstol gav uppehållstillstånd på grund av att det skulle vara omöjligt för honom att få vård i Sri Lanka. Mannen hävdade att han borde få status som alternativt skyddsbehövande och det är den frågan som nu prövats av EU-domstolen i ett förhandsavgörande. EU-domstolen väger in att skadorna uppstått just genom tortyr men anser att det dessutom krävs att personen avsiktligen eller genom diskriminering kommer att berövas lämplig vård, vilket skulle leda till en allvarlig försämring. EU-domstolens slutsat är att personen ska beviljas status som alternativt skyddsbehövande "om det föreligger en verklig risk för att vederbörande berövas lämplig vård för att behandla de fysiska eller psykiska men som är ett resultat av den tortyr som denne avsiktligen utsatts för i det aktuella landet".

Läs eller hämta domen i mål C-353/16 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Internflykt övervägs endast vid skyddsbehov mot hemorten till sidans topp

En ung man hade flytt från hemorten i Afghanistan som 15-åring på grund av konflikt med en mulla. Han sökte asyl efter att ha bott i Iran en tid. Migrationsverket bedömde att det fanns en hotbild, men att mullan inte skulle eftersöka honom på andra orter. Hotbilden hade inte med den väpnade konflikten att göra. Det var alltså både relevant och rimligt att han bosatte sig på en av tre utpekade orter. När domstolen tog upp frågan avstod den från att bedöma asylskälen och nöjde sig med att konstatera att det fanns relevant och rimligt internflyktsalternativ. Trots att utgången blev densamma överklagade Migrationsverket och påpekade att frågan om internflykt inte aktualieras om en person inte har skyddsskäl mot hemorten. Migrationsöverdomstolen håller med om att det var fel av migrationsdomstolen att inte ta ställning till skyddsskälen. Därför återförvisas målet till migrationsdomstolen.

Hämta referat av mål UM 16509-17 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Anknytning till EU-medborgare måste prövas trots återreseförbud till sidans topp

EU-domstolen har behandlat frågor från en belgisk domstol, som rör möjligheten att utvisa personer trots att de är familjemedlemmar till EU-medborgare. De som skulle utvisas hade ansökt om tillstånd på grund av familjerelationen men eftersom de redan hade återreseförbud, i vissa fall på grund av säkerhetsskäl, prövades inte dessa ansökningar. EU-domstolen utgår från att en sådan praxis kan göra att EU-medborgare i praktiken berövas sina rättigheter, om de blir tvungna att lämna EU för att hålla ihop familjen. En vuxen anses kunna klara sig själv och därför kan den situationen bara uppstå i exceptionella fall. Men ett barn klarar sig inte självt och i sådana fall måste barnets bästa och alla omständigheter vägas in. Enligt EU-domstolen är det oväsentligt om familjeanknytningen kommer upp före eller efter att återreseförbudet inträder eller om det beror på att personen undanhållit sig tidigare utvisningsbeslut. Det är ändå inte tillåtet att fatta ett nytt utvisningsbeslut utan att utreda saken när det uppstått nya omständigheter som rör familjelivet.

Hämta pressmeddelande (Extern länk)

Referat från Migrationsverket med länk till domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen för statslösa bidooner till sidans topp

Migrationsverket har i flera år försökt få Kuwait att ta emot statlösa bidooner utan att lyckas. För inresa krävs en viss typ av pass som endast utfärdas i hemlandet och bara undantagsvis till bidooner. Trots detta får statslösa bidooner beslut om utvisning i grundärenden. Ett sådant ärende som rör en barnfamilj har nu släppts upp för prövning i Migrationsöverdomstolen. Frågan är om det föreligger synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter på grund av praktiskt verkställighetshinder.

till innehållsförteckningen innehåll

Nya riktlinjer från Migrationsverket: Förlängd tidsfrist medför inte fortsatt dagbidrag till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar som påverkar vuxna personer utan barn vars tidsfrist för frivilligt återvändande förlängs av olika skäl. En sådan förlängning som görs innan den först beslutade tidsfristen löpt ut har förknippats med att personen även får behålla LMA-biståndet under förlängningen. Enligt kommentaren är denna tolkning inte i överensstämmelse med lagen. Den tidsfrist som är kopplad till LMA-biståndet är enbart den som bestäms vid MIgrationsverkets första beslut om avvisning eller utvisning (och som börjar löpa när beslutet vinner laga kraft). Undantag kan förekomma, men bara om det är "uppenbart oskäligt" att dra in biståndet. Enligt den nya rättsliga kommentaren kan den som påtalar verkställighetshinder innan tidsfristen löpt ut få en förlängd tidsfrist, men dagbidrag och eventuellt boende ska ändå dras in. Ensamkommande som fyllt 18 och har slutligt avslag hör till dem som påverkas av detta. Den som beviljats inhibition på grund av en ny prövning eller en ansökan om gymnasiestudier har däremot rätt till bistånd enligt LMA-lagen.

Hämta kommentaren SR 24/2018 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket justerar praxis för förlängning av arbetstillstånd till sidans topp

I utgåvan från 28 maj refererade Asylnytt ett mål som innebar att en helhetsbedömning ska göras av arbetsvillkoren vid förlängning. Denna dom har nu publicerats av Migrationsverket med ett referat. Migrationsverket har även publicerat en rättslig kommentar med anledning av denna dom och två tidigare från Migrationsöverdomstolen som berör att en helhetsbedömning ska göras, inte månad för månad. En brist som har rättats till på arbetsgivarens initiativ ska inte hindra förlängning. Det går även att bortse från andra mindre avvikelser som inte påverkar helhetsbedömningen. Försiktighet ska iakttas vid helhetsbedömningen för att motverka utnyttjande. Avvikelser kan bara godtas under begränsad tid. Brister ska ha åtgärdats och eventuell kompensation utgått. Det avgörande i bedömningen är inte överensstämmelse med villkoren i arbetserbjudandet utan att villkoren varit i nivå med kollektivavtal och att det finns förklaringar till avvikelserna.

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

Hämta den rättsliga kommentaren SR 26/2018 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Från Eritrea, Somalia, Syrien, Afghanistan/ Migrationsverket om vårdnad av barn till sidans topp

Migrationsverkets landinformationsenhet har publicerat flera rapporter om vårdnad av barn i olika länder. Rapporterna tar upp sådant som familjerätt, äktenskapslagstifning, vårdnadslagstiftning, vårdnad efter skilsmässa, adoption och motsvarande sedvänjor, barn födda utom äktenskapet, registrering.

Eritrea - vårdnad av barn (version 2.0) (Extern länk)

Somalia - familjerätt och vårdnad (version 1.0) (Extern länk)

Syrien - familjerätt och vårdnad (Extern länk)

Afghanistan - vårdnad av barn (version 1.0) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ställningstagande om bedömning av apatiska barn och om praxis för humanitära skäl till sidans topp

I ett nytt ställningstagande granskar Migrationsverket vad den tillfälliga lagen betyder för barn i ett devitaliserat tillstånd, en beteckning som Migrationsverket finner mer användbar än uppgivenhetssyndrom. Ställningstagandet innehåller en omfattande genomgång av Migrationsöverdomstolens och Europadomstolens praxis och verkets egna ställningstaganden i ett betydligt bredare område än det som rör barn som blivit apatiska. Här finns resonemang om när Migrationsverkets utredningsskyldighet inträder, vad ett läkarintyg bör innehålla och kraven på läkarens specialkompetens - som behövs men inte är avgörande för intygets bevisvärde. Vilka sjukdomssituationer som kan tänkas bryta mot Europakonventionens artikel 3 (och därmed gränsa till skyddsbehov) diskuteras, liksom innebörden i privatliv enligt artikel 8. Ett viktigt påpekande är att artikel 8 inte utgör något genellt förbud mot att skilja familjemedlemmar åt. Även bedömningar enligt Dublinförordningen och i verkställighetsskede tas upp. Slutsatsen rörande barn i devitaliserat tillstånd är att utrymmet för uppehållstillstånd har blivit kraftigt begränsat i och med den tillfälliga lagens krav på att en utvisning skulle strida mot ett internationellt åtagande för att uppehållstillstånd ska beviljas.

Hämta dokumentet, SR 21/2018 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande från Migrationsverket om åldersbedömning till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om när och varför åldern ska bedömas, uppenbarhet, bevisvärdering, överklagande och verkställighetshinder mm. Av ställningstagandet framgår att medicinsk åldersbedömning bara ska begäras om Migrationsverket har utrett underårigheten och överväger att bedöma en person som vuxen. Att registrera en person som vuxen utan åldersbedömning ska enbart ske "om det utan närmare överväganden tveklöst kan konstateras att den sökande är uppenbart vuxen". Vilken bevisning som helst ska tillåtas men det är i första hand skriftlig bevisning, helst id-handlingar, som är intressant. En sökande kan göra sin underårighet sannolik även med bara muntliga uppgifter om de är "sammanhängande och klara, detaljerade, oförändrade och rimliga" och inte strider mot kända fakta. Om uppgifterna inte når upp till "sannolik" ska den sökande få tvivelsmålet fördel om hen är trovärdig och har gjort ett ärligt försök att styrka sin berättelse. I ställningstagandet påpekas att medicinsk åldersbedömning inte är ett svar på om någon är vuxen utan ett bevismedel som ingår i den sammantagna prövningen.

Hämta ställningstagandet SR 20/2018 från Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: "Nöjdförklaring" kan inte göras i mål om ny prövning till sidans topp

En man hade fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Beslutet hade vunnit laga kraft genom att Migrationsöverdomstolen inte beviljat prövningstillstånd. Då det uppstått nya omständigheter beviljades mannen en ny prövning. Han fick avslag även då och överklagade till migrationsdomstol. Senare skrev han under en nöjdförklaring och återkallade sin överklagan. Redan dagen därpå ångrade han sig och återkallade sina skrivelser. Migrationsdomstolen avskrev ändå målet med motivering att en nöjdförklaring inte kan tas tillbaka. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att detta var fel. En nöjdförklaring är visserligen oåterkallelig. Men nöjdförklaring kan bara göras rörande beslutet om avslägsnande i ett ärende om avvisning eller utvisning. En ny prövning av skyddsbehov är en annan sak. Ett överklagande kan ändå tas tillbaka, men eftersom domstolen nåtts av mannens andra återkallelse borde ärendet inte ha avskrivits. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande.

Hämta referat av mål UM 7271-18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Turkiet lämnade ut misstänkta till Kazakstan i strid med Europakonventionen till sidans topp

Europadomstolen har stoppat utvisningarna av två personer från Kazakstan som sökt asyl i Turkiet. Båda togs i förvar på grund av att de var efterlysta från Kazakstan och fick snabbt avslag av polisen trots att de hävdade att de riskerade livet. En av dem släpptes med tillåtelse att resa till Egypten, men innan han kom iväg greps han på nytt, efter att Kazakstan begärt honom utlämnad. Den andre, som redan hade förföljts i Kazakstan, hade fått ett kort uppehållstillstånd i Turkiet, men fick efter utlämningsbegäran ett nytt beslut om avslag. Båda deporterades till Kazakstan i mars 2012, där de fortfarande är fängslade. Den som var inne i en asylprocedur, fortsatte överklaga genom sitt ombud, men fick avslag med motivering både att han var involverad i terrorism och att han inte riskerade förföljelse. Enligt Europadomstolen är den centrala frågan inte om personerna riskerar att behandlas i strid med konventionen utan om de turkiska myndigheterna har utrett den risken. Detta med tanke på all information som föreligger om hur terroristanklagade behandlas i Kazakstan. Eftersom asylskälen inte utretts ordentligt fälls Turkiet för brott mot Europakonventionen. Turkiet fälls också i båda fallen för förhållandena i förvar.

Application no. 69929/12, Case of Batyrkhairov v. Turkey (Extern länk)

Application no. 16026/12, Case of Amerkhanov v. Turkey (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Överföring enligt Dublinförordningen får inte ske utan accept till sidans topp

En irakier sökte asyl i Tyskland, men reste vidare till Frankrike. Där blev han gripen. Franska myndigheter sände en begäran om återtagande till Tyskland, men beslutade samma dag om överföring dit. Mannen överklagade till en fransk domstol som nu har begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om de har rätt att genomföra överföringen utan att invänta accept från Tyskland. Svaret är att det inte är tillåtet varken enligt Dublinförordningens ordalydelse eller syfte. EU-domstolen påpekar att möjligheten att överklaga med effekt skulle begränsas. Beslutet skulle dessutom bara grundas på Frankrikes information och personen skulle riskera att överföras utan att den mottagande staten accepterat återtagande.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen på svenska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Uppehållsrätt för makar från tredjeland gäller även samkönade par till sidans topp

När en EU-medborgare flyttar mellan EU-länderna har "make eller maka" och andra familjemedlemmar också uppehållsrätt där även om de inte är EU-medborgare. Nu har EU-domstolen slagit fast att detta gäller även samkönade par, oavsett om samkönade äktenskap erkänns i det land familjen bosätter sig. Målet gällde en rumänsk medborgare som i Belgien hade gift sig med en amerikansk medborgare. De önskade bosätta sig i Rumänien, men rumänska myndigheter ansåg att eftersom samkönade äktenskap inte är tillåtna där, kunde rörlighetsdirektivet inte tillämpas. EU-domstolen noterar att den härledda uppehållsrätten i direktivet bara gäller för personer som bosatt sig i ett annat EU-land än det egna. Men det finns en regel i Lissabonfördraget som garanterar medborgarnas rätt att röra sig fritt. Även denna skulle enligt EU-domstolen sättas ur spel om olika äktenskapsregler gjorde att möjigheten till rörlighet varierar mellan staterna. Ett äktenskap som ingåtts i en annan stat ska alltså erkännas med avseende på uppehållsrätten, utan att det innebär något påbud för staterna att för egen del tillåta samkönade äktenskap.

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: HIV-smittad mor med nyfödd dotter får överföras till Italien till sidans topp

Ett par med ett barn som flytt över Medelhavet räddades av den italienska kustbevakningen och kom till Italien. De tog sig vidare till Schweiz där de sökte asyl. Strax efter detta föddes parets andra barn. I samband med förlossningen diagnosticerades modern med HIV. Spädbarnet behandlas i förebyggande syfte. Italien accepterade att ta tillbaka familjen enligt Dublinförordningen. Italien garanterade att familjen skulle få boende i det statliga systemet och senare även att familjemedlemmarnas medicinska behov skulle uppfyllas. Inför Europadomstolen ifrågasatte familjen detta och åberopade en rapport från Schweiziska och Danska Flyktingrådet enligt vilken flera familjer inte fått det mottagande i Italien som utlovats. Europadomstolen stoppade överföringen tillfällligt men har nu kommit fram till att det inte finns någon anledning att anta att mottagandet i Italien generellt skulle vara otillräckligt. Domstolen påpekar också att den behandling som behövs inte är komplicerad och att Italien har bekräftat att familjens särskilda behov kommer att tillgodoses. Ansökan avvisas som uppenbart ogrundad.

Application no. 67981/16, H and others against Switzerland (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol beviljar flyktingstatus på grund av släktingars aktivitet i Iran till sidans topp

Ett par med tre barn kom till Sverige på flykt från Irak. Parets föräldrar hade flytt från Iran på 70-talet då de var förföljda på grund av sin politiska aktivitet. Både mannen och kvinnan är födda i Irak men är forfarande registrerade som flyktingar av UNHCR och medborgare i Iran. Därför fick de beslut om utvisning till Iran, där Migrationsverket ansåg att de inte riskerar förföljelse eftersom de själva aldrig varit politiskt aktiva. Båda har dock släktingar som fortsatt sin regimkritiska aktivitet från Irak. Paret hade lämnat in ett antal handlingar för att bekräfta berättelsen. Inför domstolsförhandlingen tog de reda på mer om släktingarnas aktivitet och hur den iranska regimen kan förväntas känna till dem. Migrationsdomstolen bedömer efter den muntliga förhandlingen att deras berättelser är trovärdiga och inte strider mot känd landinformation samt att de handlingar de lämnat in styrker uppgifterna. De beviljas därför uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Multisjuk 70-åring har ömmande omständigheter enligt domstol till sidans topp

En man som fyller 70 i år flydde från Afghanistan. Enligt mannens berättelse hade hans enda kvarvarande son haft ett olovligt förhållande som ledde till att sonen dödades och mannen hotades till livet och måste fly. Han hade inga andra som kunde stötta honom och bodde en period på gatan i Kabul. Mannen lider också av flera sjukdomar och har svårt att gå. Varken Migrationsverket eller domstolen har trott på berättelsen och bedömer inte att säkerhetsläget eller mannens situation som hazar är skäl nog för att utgöra skyddsbehov. Men när saken nått domstolen har fler läkarintyg tillkommit. Mannen lider av atarakt, lumbago, hosta, gastroesofagal reflux, hypotyreos och sömnstörning och är i behov av livsnödvändig medicinering. Eftersom det inte finns någon offentlig äldreomsorg i Afghanistan bedömer domstolen att situationen utgör synnerligen ömmande omständigheter. En utvisning skulle även utsätta honom för ett sådant lidande att det skulle bryta mot artikel 3 i Europakonventionen. Därför beviljas han uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol gör internflyktsbedömning för familj som bott i grannlandet till sidans topp

Ett ungt par med ett litet barn sökte asyl efter en familjekonflikt som skulle utsätta dem för livsfara. Föräldrarna har sitt ursprung i Afghanistan men var bosatta i Iran. Deras asylskäl prövades därför mot hela Afghanistan. Varken Migrationsverket eller domstolen bedömde deras flyktberättelse som trovärdig. Deras etnicitet eller de allmänna förhållandena i Afghanistan räcker inte heller som asylskäl. Men domstolen påpekar att familjens situation i hemlandet helt utan nätverk blir densamma som om de hade utvisats med hänvisning till internflykt. Domstolen citerar Migrationsverkets rättsliga ställningstagande enligt vilket barnfamiljer utan nätverk inte ska hänvisas till internflykt i Afghanistan. Tillsammans med de övriga omständigheterna blir slutsatsen att det finns särskilt ömmande omständigheter för barnet. Eftersom familjen sökte asyl före 24 november 2015 tillämpas inte den tillfälliga lagen. I och med att barnet beviljas uppehållstillstånd ska även föräldrarna få stanna. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180528:

FN:s kommitté mot tortyr godkänner överföring av asylsökande till Bulgarien till sidans topp

En it-tekniker från Afghanistan som var på flykt från en konflikt med taliban i Afghanistan hamnade i Bulgarien. Han fängslades i nio månader och hävdar att han blev slagen regelbundet, de sanitära förhållandena var dåliga och han fick för lite mat. När han gått med på att söka asyl släpptes han och placerades på en öppen flyktingförläggning. Han lämnade landet utan att invänta asylproceduren. Efter att ha passerat flera länder sökte han asyl i Schweiz, som beslutade att överföra honom till Bulgarien enligt Dublinförordningen. Mannen hävdar att han riskerar tortyr och att sändas tillbaka till Afghanistan och hänvisar till olika rapporter om bristerna i Bulgariens asylsystem och UNHCR:s varning att sårbara personer inte bör skickas dit. Mannen lider av PTSD. Schweiz har invänt att mannen inte sagt att han utsatts för tortyr, att fängslandet berodde på att mannen vägrade söka asyl och att inget tydde på att hans asylärende inte skulle behandlas korrekt. Eventuella klagomål borde tas upp med Bulgarien. Även FN-bedömer att mannen inte har visat att överföringen skulle bryta mot tortyrkonventionen.

Hämta eller läs communication No. 721/2015 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om att återkalla skyddsstatus - Afghanska ungdomar ett exempel till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande som går igenom i vilka situationer det kan bli aktuellt att återkalla flyktingstatus eller alternativ skyddsstatus, och i vilka situationer detta även kan leda till indraget uppehållstillstånd. Grundprincipen är att det måste finnas någon anledning att inleda en utredning om saken, men genom att uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov numera tidsbegränsas, kommer frågan om återkallelse ändå att väckas i fler fall än tidigare. Saken styrs av reglerna i EU:s skyddsgrundsdirektiv, men eftersom det rör sig om ett direktiv (inte en förordning) är det i första hand svensk lag som tillämpas. Ett beslut om status får inte utan vidare omprövas för att det var felaktigt från början (om det inte rör sig om att personen kommit med falsk information). Men om hotet mot personen inte längre föreligger kan statusen omprövas. Om en status dras in ska eventuella andra skäl för uppehållstillstånd prövas. En kategori som nämns som exempel är personer från Afghanistan som fick status som alternativt skyddsbehövande enbart på grund av att de då var barn.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Oenig domstol låter familj stanna sedan en dotter utsatts för övergrepp i Sverige till sidans topp

En familj från Dyiala i Irak sökte asyl på grund av hot främst mot mannen från vissa milisledare. Varken det hotet eller den allmänna konfliktnivån ansågs tillräckliga och familjen fick avslag. När saken kom till domstol hade en av döttrarna utsatts för ett övergrepp i Sverige. När detta kom i TV och spriddes via facebook till mannens släktingar i Irak uppstod ett hedersrelaterat hot mot flickan. Föräldrarna förklarade att de inte hade trott att släktingarna skulle reagera på det viset. Migrationsverket framförde att flickan var för ung för att släktingarna skulle lägga skulden på henne. Men domstolen tror på berättelsen om hotet och beviljade familjemedlemmarna uppehållstillstånd med flyktingstatus. En nämndledamot var skiljaktig och ansåg att det var osannolikt att en förälder skulle ha bidragit till att sprida uppgifterna om dottern om hon visste vilka konsekvenser det skulle kunna få. Domen är inte vägledande. Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Högsta förvaltningsdomstolen: Tjänsteanteckning om verkställighet ska lämnas ut till sidans topp

En person som hade ett verkställbart utvisningsbeslut ansökte om en ny prövning på grund av verkställighetshinder. När saken nådde kammarrätten begärde denna in Migrationsverkets tjänsteanteckning om verkställigheten. Personen begärde att få ta del av tjänsteanteckningen. Kammarrätten lämnade ut den, men undantog uppgifterna om tidpunkt för verkställigheten med hänvisning till paragraf 18:11 i Offentlighets- och Sekretesslagen. Denna pragraf reglerar sekretess inom Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården för uppgifter om åtgärder syftar till att hindra rymning eller fritagning. Sekretessen gäller i sådana fall om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Saken har överklagats och har nu nått sista instans. Högsta förvaltningsdomstolen påpekar att den aktuella paragrafen inte berör Migrationsverket. Därför fanns ingen sekretess och handlingen ska lämnas ut i sin helhet.

Hämta domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Polen/ Europadomstolen fördömer Polens förvarstagande av en familj i ett halvår till sidans topp

Ett par med två barn som sökt asyl i Polen fick avslag och tog sig vidare till Tyskland. Där föddes deras tredje barn. De fick beslut om överföring till Polen på grund av Dublinförordningen. Mannen vårdades på sjukhus i Tyskland då kvinnan och de tre barnen skickades till Polen där de placerades i förvar. Senare kom också mannen dit. Kvinnan ansökte upprepade gånger om ny prövning och att förvarsbeslutet skulle hävas. Efter fem månader och tjugo dagar släpptes familjen efter att ha beviljats ny prövning. Förhållandena i förvaret beskrivs som ovanligt goda och anläggningen användes enbart för familjer och ensamkommande barn. Anmälan vänder sig inte mot behandlingen i förvaret, utan mot förvarstagandet som sådant. Europadomstolen bedömer att det var proportionerligt att ta familjen i förvar på grund av risken för avvikande, och detta trots att det yngsta barnet från början inte hade något utvisningsbeslut. Men domstolen anser att Polen borde ha kunnat hantera ärendet snabbare när det rörde barn som var förvarstagna. Därför fälls Polen ändå för brott mot rätten till privatliv enligt artikel 8 i konventionen. Familjen ska ersättas med 12.000 Euro.

Läs eller hämta: Application no. 75157/14, Bistieva and others v. Poland, (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Lägre lön än erbjudet hindrar inte förlängning enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En person som haft uppehållstillstånd på grund av arbete i fyra år ansökte om förlängning. Migrationsverket avslog på grund av att lönen legat under vad som sagts i arbetserbjudandet, underskridit försörjningsgränsen 13.000 kr vid tre tillfällen samt inte var i nivå med kollektivavtal. Mannen hade dock tjänat i genomsnitt ca 25.000 kr i månaden de första åren och de senaste två åren 31.000 - 33.000. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att en helhetsbedömning ska göras av villkoren. Det fanns godtagbara förklaringar såsom överenskommen ledighet för de månader som mannen tjänat för lite. Enligt facket var lönen i nivå med kollektivavtal för mannens kompetensnivå. Villkoren i arbetserbjudandena låg något högre än vad mannen tjänat men Migrationsöverdomstolen påpekar att detta inte är helt avgörande enligt lagen. I det här fallet fanns godtagbara förklaringar och arbetsgivarens seriositet är inte ifrågasatt. Mannen och hans hustru beviljas permanent uppehållstillstånd.

Hämta referat i mål nr UM 2239-17 (Extern länk)

Se även pressmeddelande:

Centrum för Rättvisa 18-05-16: Ny vägledande dom stärker rättssäkerheten för arbetskraftsinvandrare (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Kammarrätt anser att den som inte kan anvisas till kommun kan ha rätt till LMA till sidans topp

När en person fått uppehållstillstånd men bor kvar på förläggning för att hen inte har anvisats plats i kommun så ska personen få behålla bistånd enligt LMA-lagen. MIgrationsverket har tolkat denna undantagsbestämmelse så att det bara gäller dem som kan anvisas till kommun. De som fått ett kortare tidsbegränsat tillstånd och därför inte omfattas av bosättningslagen förlorar biståndet. Personer som fått tidsbegränsat tillstånd enligt 5:11 har ställts på gatan och hänvisats till socialen. Ett sådant ärende har nu överklagats och avgjorts av kammarrätten i Jönköping. Kammarrätten påpekar att det enda som framgår av lagen är att den som bor på förläggning och inte anvisats till kommun får behålla LMA-biståndet. Det står inget om orsaken till att kommunplats inte anvisats. Dessutom anser kammarrätten att det framgår av lagens förarbeten att lagstiftaren avsett att bistånd även ska kunna beviljas vid verkställighetshinder. Beslutet att dra in biståndet ska därför upphävas. (Källa InfoTorg Juridik och kammarrätten i Jönköping.)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

Från Kuba/ Ändrade inreseregler underlättar inte verkställighet av utvisningar till sidans topp

Sveriges ambassad i Kuba har rapporterat att den kubanska regeringen har meddelat en ny migrationslag. Ändringarna innebär att de som emigrerat före 2013 inte längre behöver "bemyndiga" sitt pass för att få besöka Kuba. Dessutom ska barn till kubanska medborgare som föds utomlands kunna få kubanskt medborgarskap. Barn till kubaner som "vidtagit åtgärder mot kubanska statens politiska-, sociala- och ekonomiska grundvalar" kan dock nekas medborgarskap. För vuxna krävs stabila band till Kuba och godkänt medborgarskapsprov. Vidare ska vissa exilkubaner tillåtas besöka hemlandet utan att behöva vänta åtta år, och exilkubaner ska tillåtas besöka Kuba sjövägen till Havanna och Varadero. Dessa två punkter har dock inte meddelats officiellt ännu. För Sveriges del innebär ändringarna att alla barn till kubanska medborgare som är bosatta i Sverige inte riskerar att bli statslösa, och därmed inte med automatik har rätt till svenskt medborgarskap. Enligt ambassaden kommer svårigheterna att verkställa utvisningar till Kuba att kvarstå eftersom de som varit utresta i två år som asylsökande fortfarande måste ansöka om repatriering för att få återvända.

Hämta dokumentet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Justerade regler för förlängd överföringstid efter inhibition av Dublinöverföringar till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om överklagandeproceduren vid tillämpning av Dublinförordningen, alltså överföring av asylsökande till andra länder inom Europa. Ställningstagandet tolkar en dom från EU-domstolen som bland annat rörde vad som händer med den tid en stat har på sig att genomföra en överföring i fall där överföringen har ställts in (inhiberats) på grund av överklagande. Detta beror enligt rättschefen på vem som begärt inhibition. Om den sökande begärt inhibition så ställs överföringen in tills domstolen beslutat om det ska bli inhibition eller inte. Men i den situationen är endast om domstolen beslutat om inhibition och inhibitionen sedan upphävts efter nytt beslut, som tiden för överföring (vanligen sex månader) börjar räknas på nytt. Om Migrationsverket däremot på eget initiativ beslutat om inhibition, av någon annan anledning än överklagan, så gäller detta omedelbart, utan att invänta domstolsbeslut. Om denna inhibition upphävs så börjar tidsfristenen för överföring räknas på nytt, trots att den sökande inte begärt inhibitionen.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Polisens beslut om återreseförbud fick inte överklagas till Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En person som greps av polis fick beslut om avvisning från Sverige och samtidigt beslut om återreseförbud. Beslutet om återreseförbud har överklagats till MIgrationsverket och till migrationsdomstol. Personen överklagade vidare till Migrationsöverdomstolen. Enligt lagen får polisens beslut om avvisning överklagas i två instanser, men inte längre. Ett beslut om återreseförbud som meddelats i samband med avvisning får överklagas i samma ordning. Den här gången hade personen enbart överklagat återreseförbudet, men enligt Migrationsöverdomstolen ska instansordningen vara densamma. Eftersom beslutet fattats i samband med beslut om avvisning får det inte överklagas till Migrationsöverdomstolen. Överklagandet avvisas.

Hämta domstolens referat av mål nr UM12961-17, MIG 2018:1 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sverige fällt av Europadomstolen för utvisning av terroristanklagad till Marocko till sidans topp

En man som haft uppehållstillstånd i Sverige i mer än tio år fick utvisningsbeslut på Säpos begäran. Mannen hävdar att han är falskt anklagad och skulle utsättas för tortyr i Marocko för att erkänna om det kom ut att han anklagats för terrorism. De svenska myndigheterna argumenterade att utvisningen inte behövde väcka myndigheternas intresse i hemlandet och att Marocko arbetar för för att tortyr inte ska användas. Men Europadomstolen anser att tortyr tillämpas i Marocko just för att få anklagade att erkänna terrorbrott. I regeringens kommunikation med Europadomstolen kom fram att Säpo redan informerat polisen i Marocko och att Säpo ska verkställa utvisningen. Att Migrationsöverdomstolen inte visste om Säpos dubbla roller får Europadomstolen att ifrågasätta rättssäkerheten i Sverige. Europadomstolen påpekar att förbudet mot utvisning med risk för tortyr är absolut. Utvisningen skulle bryta mot konventionen.

Case of X v. Sweden, Application no. 36417/16 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Internflykt inget alternativ för bröder trots att en fyllt 18 till sidans topp

Två bröder från Ghazni i Afghanistan flydde efter att fadern försvunnit. Efter att bröderna kommit till Sverige dödades deras farbror som var ledare för en viss grupp av hazarer. Om de återvände skulle bröderna vara hotade genom att de utpekades som närmast följande ledare i gruppen. Inget av detta ansågs utgöra skyddsbehov. Brödernas handlingar kunde inte bevisa deras identitet och därmed inte heller kopplingen till den man som dödats. Bröderna kan enligt Migrationsverket välja en annan resväg till Ghazni än huvudvägen från Kabul. Alternativt kan de klara sig i internflykt eftersom en av dem fyllt 18. Migrationsdomstolen bedömer att resvägen till Ghazni är för farlig för så unga som är hazarer och shiiamuslimer. Domstolen anser inte heller att det är rimligt att den äldre brodern skulle utgöra ett manligt nätverk. De får därför stanna som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Resvägen till hemorten i Ghazni farlig för 14-åring till sidans topp

En tolvåring flydde från Afghanistan efter att hans två äldre bröder hade försvunnit och befarades rekryterade av talibanerna. När även han kontaktades av en främmande man beslöt fadern att han skulle lämna landet. Migrationsverket ansåg inte att det fanns något individuellt hot och att pojken kunde utvisas eftersom han fortfarande hade sin familj i hembyn i Ghazni. Migrationsverket hänvisar till att en annan resväg än huvudvägen från Kabul kan väljas och att en farbror i Kabul skulle kunna hjälpa till. Enligt Migrationsdomstolen visar landinformation från Migrationsverket att intensiva strider pågått i Ghazni under 2017 och att inga distrikt kan undantas. Enligt domstolen kan en släkting som pojken inte haft kontakt med inte utgöra ett manligt nätverk. Tillsammans med pojkens utsatthet som hazar, shiamuslim och minderårig anser domstolen att säkerhetsläget under resvägen gör att han ska få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

till innehållsförteckningen innehåll

Afghanistan: 14-åring med funktionshinder ska inte utvisas enligt domstol till sidans topp

En elvaåring sökte asyl i Sverige sedan han påträffats hos en person som han uppgav var en bekant till hans far. Enligt pojken hade föräldrarna omkommit i en bombattack i Afghanistan. Hans släktingar ville inte ha med honom att göra, möjligen beroende på faderns yrkesroll. Han fick klara sig på egen hand och sov i moskéer, tills faderns bekant tog med honom till Sverige. Migrationsverket trodde inte på att föräldrarna avlidit. Verket hänvisade till landinformation om att det är storfamiljen som brukar ta beslut om att skicka barn till utlandet och att det därför kunde antas att pojken har familj. Pojken har haft svårigheter i skolan och enligt psykologintyg behöver han fortsatt gå i särskola. Domstolen tar hänsyn till detta och utgår från hans berättelse. Som minderårig utan nätverk och dessutom funktionsnedsatt är han alternativt skyddsbehövande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

till innehållsförteckningen innehåll

Iranier som konverterat från yarsanism kan ses som apostat enligt domstol till sidans topp

En person från Iran som konverterat till kristendomen redan i hemlandet men döptes i Sverige, fick utvisningsbeslut. Eftersom han inte varit muslim utan tillhört yarsanismen riskerade han inte att betraktas som apostat enligt Migrationsverket. Hans uppgifter om att han registrerat sig som shiamuslim för att få studera ansågs inte som sannolika. Dessutom bedömdes han ha vaga kunskaper om kristendomen. Migrationsdomstolen däremot anser att mannen gjort sannolikt att myndigheterna uppfattar honom som shiamuslim, och ser det dessutom som en spekulativ slutsats från landinformationen att en yarsan som konverterar inte skulle uppfattas som apostat. Den muntliga förhandlingen gjorde själva konversionen trovärdig. Domstolen beviljar uppehållstillstånd med flyktingstatus. En nämndeman är skiljaktig och framhåller att mannens trovärdighet påverkas negativt av att han lämnat felaktiga uppgifter om sig själv för att få studera. Domen är inte vägledande. Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Medgivande behövs endast från förälder som är vårdnadshavare till sidans topp

En sjuårig pojke befann sig i Sverige med sin mor som har uppehållstillstånd. Han fick utvisningsbeslut av MIgrationsverket eftersom fadern som bor kvar i hemlandet motsatte sig det. Modern har vårdnaden enligt serbisk domstol. Men fadern har haft umgängesrätt och har inlett en ny process om vårdnaden. Migrationsdomstolen påpekar att medgivande krävs enbart av förälder som är vårdnadshavare. Eftersom pojken bott större delen av livet med mamman som har den faktiska och dagliga vården om honom, beviljar domstolen uppehållstillstånd trots att han redan befinner sig i Sverige. Domen är inte vägledande. Källor: InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Föräldrar får återförenas med 16-åring som blivit svensk medborgare till sidans topp

En flicka som är statslös palestinier flydde till Sverige med sin äldre syster. Efter att hon fått uppehållstillstånd med flyktingstatus ansökte föräldrarna om återförening, något som de normalt skulle ha fått i och med att dottern inte kunde skickas till dem. Men när beslut skulle fattas hade flickan hunnit bli svensk medborgare. En statslös minderårig kan bli medborgare två år efter att ha fått uppehållstillstånd. Därmed var inte den vanliga paragrafen tillämplig. Föräldrarna kunde inte heller få uppehållstillstånd på grund av särskilt beroendeförhållande, eftersom Migrationsverket ansåg att beroendet hade brutits då flickan sändes till Sverige. Migrationsdomstolen håller med om detta men påpekar att familjen skulle ha haft rätt till uppehållstillstånd om dottern inte hade blivit svensk medborgare och att de inte kan återförenas någon annanstans. Föräldrarna har genom dottern en särskild anknytning till Sverige. Situationen är enligt domstolen så udda och ömmande att det finns synnerliga skäl att bevilja uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

till innehållsförteckningen innehåll