fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Praxisnotiser 2016

Denna sida innehåller Asylnytts egna referat från domstolsbeslut och andra betydelsefulla beslut i migrationsärenden. Redaktör och ansvarig för sammanfattningarna: Sanna Vestin. Notiserna finns också i veckobreven och under respektive ämnesområde i arkivet (se högermenyn). Denna sida är alltså avsedd för dig som snabbt vill finna samtliga praxisreferat från Asylnytt - och inget annat.

Arkiveringsdatum 161123:

Från Irak/ Nya riktlinjer från Migrationsverket om situationen i Irak till sidans topp

Migrationsverket har den 15 november publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande (SR 58/2016) om Irak beroende på det osäkra säkerhetsläge. Migrationsverket uppmanar till generell försiktighet vid prövning av skyddsbehov, särskilt bedömningen av om en person skulle kunna få skydd av myndigheterna eller klara sig i internflykt. Migrationsverket bedömer att det råder väpnad konflikt i hela provinserna Nineva, Kirkuk, Anbar, Salah al-Din, Diyala och Bagdad. Men det är bara i Nineva och delar av Kirkuk och Anbar som det är så illa att vem som helst som befinner sig där ska betraktas som skyddsbehövande. Även i de flesta övriga provinser utom den kurdiska delen råder det svåra motsättningar. Överallt utanför den kurdiska delen saknas myndighetsskydd för utsatta grupper, enligt Migrationsverket. Vilka som bedöms som särskilt utsatta och bör få flyktingstatus varierar i olika provinser. Internflyktalternativ kan vara aktuellt, men måste bedömas utifrån det aktuella läget.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Jemen/ Rättsligt ställningstagande angående situationen i Jemen till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om situationen i Jemen. Ställningstagandet innebär att våldet nu är så utbrett i Jemen och så hänsynslöst att alla och envar är utsatt för risk. Därmed kan i princip alla betraktas som alternativt skyddsbehövande och det finns inget internt flyktalternativ. De individuella skälen ska dock prövas först, för att avgöra om personen ska ha flyktingstatus. Utsatta grupper kan vara till exempel kvinnor, barn, journalister och MR-aktivister samt personer som uppfattas som anhängare till någon av de stridande grupperingarna. Även personer som uppfattas som motståndare till vissa extremistiska grupperingar kan vara särskilt utsatta. Men det kan även finnas skäl för uteslutande från skyddsstatus på grund av att asylsökande som tillhört en stridande part gjort sig skyldig till brott.

Det försämrade läget kan vara skäl för att få en ny prövning för personer som tidigare har fått avslag.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-direktiv gör att den som överklagar avslag om ny prövning får offentligt biträde till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som fått slutligt avslag på asylsansökan begärde ny prövning enligt Utlänningslagen 12:19. Efter avslag överklagade personen och begärde offentligt biträde. Frågan om offentligt biträde har nu avgjorts av Migrationsöverdomstolen. Enligt det ändrade asylprocedurdirektivet finns en rätt till offentligt biträde vid överklagande av ett nej till ny prövning. Sverige borde ha infört direktivet förra sommaren. Eftersom det inte skett så har regler i direktivet direkt effekt i Sverige om de är ovillkorliga, klara och precisa. Direktivet tillåter visserligen staterna att ställa villkor för offentligt biträde i sin lagstiftning, men eftersom Sverige inte infört regeln så finns inte heller några undantag. Migrationsöverdomstolen avgjorde att personen har rätt till offentligt biträde.

Asylnytts kommentar: Fram till den 1 januari bör det nu gälla ovillkorligt att den som har fått nej till en ny prövning får offentligt biträde. Regeringens proposition om lagändringar på grund av asylprocedurdirektivet behandlas just nu i riksdagen. Lagändringarna ska gälla från 1 januari. Rätten till offentligt biträde införs då, men med villkoret "om ... det inte är uppenbart att överklagandet inte kommer att bifallas".

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Överklagat förvarsbeslut kan inte överklagas på nytt till sidans topp

En person som var förvarstagen överklagade förvarstagandet på nytt trots att beslutet om förvar redan var överklagat och hade vunnit laga kraft. Domstolen tog därför inte upp saken. Mannen överklagade till Migrationsöverdomstolen och påpekade att överklagan borde behandlats eftersom det fanns nya omständigheter. De nya omständigheterna hade strax efteråt lett till att Migrationsverket upphävt förvarstagandet. Migrationsöverdomstolen slår fast att domar om förvar har "negativ rättskraft", bland annat för att de ändå omprövas regelbundet. Dessutom finns det möjlighet att upphäva förvar. Därför går de inte att överklaga på nytt. Det var alltså rätt att avvisa överklagan. Men Migrationsöverdomstolen anser att förvaltningsrätten borde ha hanterat mannens inlaga som en begäran om upphävning av förvarsbeslutet och lämnat över det till Migrationsverket för handläggning.

Målnummer UM83-16

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

JO-kritik: Samma person togs felaktigt i förvar två gånger till sidans topp

En person som är medborgare i USA sökte asyl i Sverige och fick avslag. Enligt beslutet hade han fyra veckor på sig att lämna landet, från det att han delgivits beslutet. Migrationsverket misslyckades med delgivningen eftersom mannen inte samarbetade och senare genom att Migrationsverket inte följde rutinen för förenklad delgivning, vilket annars kunde ha löst saken. Migrationsverket beslöt istället att mannen skulle tas i förvar, och först därefter delgavs han beslutet. Förvarstagandet hävdes av domstol, eftersom tidsfristen för frivillig avresa fortfarande löpte. Men därefter lämnade MIgrationsverket över ärendet till polisen med den felaktiga uppgiften att utvisningsbeslutet var verkställbart, vilket ledde till att polisen tog honom i förvar en gång till, fortfarande innan tidsfristen löpt ut och utan att Migrationsverket hävt fristen. Efter några dagar släpptes han igen och lämnade senare landet på egen hand. JO misstänker att mannen togs i förvar för att Migrationsverket hade svårt att få tag i honom och understryker att förvarsbeslut bara får fattas om förutsättningarna i lagen är uppfyllda. JO är mycket kritisk mot Migrationsverkets hantering.

JO:s sammanfattning (Extern länk)

Beslutet i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Den som sannolikt är förälder ska få företräda ett barn om inte något annat bevisas till sidans topp

Justitieombudsmannen har utrett situationen då det inte finns någon styrkt ställföreträdare för ett barn som till exempel söker uppehållstillstånd på grund av anknytning. Det kan uppstå när en förälder inte kan förväntas styrka sin identitet. JO har tidigare påpekat att om en ansökan avvisas så måste den påstådda föräldern få reda på beslutet; annars berövas barnet rätten att överklaga. I den nya utredningen ville JO, genom ett antal frågor till Migrationsverket, undersöka i vilkas situationer Migrationsverket presumerar (utgår från) att en uppgiven förälder är ställföreträdare och om det ställer till några problem. Sedan frågorna ställdes har Migrationsverket publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande (SR 08/2015) där det framgår att om den sökande och anknytningspersonen lämnat samstämmiga uppgifter så kan det presumeras att en påstådd förälder är behörig att företräda barnet. För att barnet ska få sin sak prövad ska presumtionen inte brytas om det inte visar sig att en annan utpekad person är vårdnadshavare. JO framhåller att det också är nödvändigt att komma in i en sakprövning för att kunna utnyttja möjligheten till DNA. JO är nöjd med Migrationsverkets svar, även om det "fortfarande finns vissa oklarheter om förfarandet".

Läs JO:s sammanfattning (Extern länk)

Hämta beslutet i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om bedömning av permanent tillstånd för arbete till sidans topp

Personer som har arbetat i Sverige eller studerat på forskarnivå kan få permanent uppehållstillstånd när de haft uppehållstillstånd i fyra av de senaste sju åren. Det framgår inte av utlänningslagen om tiden ska räknas från ansökan eller beslutsdagen. Det normala i andra sammanhang är beslutsdagen. Men detta kan leda till att sjuårsfristen passeras på grund av Migrationsverkets handläggningstid. Om tiden räknas från ansökan kan det leda till att en person som ansöker innan tillståndstiden går ut kan hamna under fyraårsstrecket, när personen haft tillstånd i fyra år. Det rättsliga ställningstagandet innebär att tiden ska räknas från ansökningen om väntetiden annars skulle leda till avslag. Men om en beräkning från ansökningstiden skulle innebära negativa konsekvenser för den sökande ska beräkningen ske från prövningstillfället.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ställningstagande om när ansökan om förlängning av arbetstillstånd kan göras till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om när en ansökan om förlängning kan göras för den som haft tidsbegränsat arbetstillstånd. Det väsentliga är att det inte leder till avslag att ansökan lämnas in efter att det gamla tillståndet löpt ut. Detta gäller även vid spårbyte som studier-arbete eller anknytning-arbete. Däremot kan en sen ansökan vägas in i sakbedömningen om grunderna för ett nytt tillstånd är svaga. För att ansökan ska räknas som en förlängning bör personen ha uppfyllt någon tillståndsgrund under tiden. Vidare kan en person som befinner sig i landet utan tillstånd bötfällas. För att undgå den risken bör ansökan om förlängning ändå göras innan tillståndet gått ut. Om personen har ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut i botten så kommer en ny ansökan efter att tillståndet löpt ut att prövas som en fråga om verkställighetshinder. En annan situation än förlängning uppstår om en anställning upphör inom tillståndstiden. Då kan uppehållstillståndet återkallas om personen inte får nytt jobb inom tre månader. Däremot ska ansökan på grund av ett nytt jobb inte avslås bara för att den kommit in senare än så.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

CAT: Anmälan om behandling på Lampedusa går inte att pröva utan dokument till sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man från Tunisien som anlände med båt till den italienska ön Lampedusa under 2014 har klagat till kommittén om hur han hållits inlåst under omänskliga förhållanden först på Lampedusa och senare på en båt i Palermo. Efter identifiering av den tunisiskt konsuln flögs han tillsammans med många andra tillbaka till Tunisien. Han ska inte ha fått någon information om möjligheten att söka asyl eller överklaga behandlingen. Italien har svarat att det inte går att hitta mannen i registren över migranter på Lampedusa. CAT väljer att inte pröva ärendet eftersom mannen inte har lämnat några som helst dokument rörande de åtgärder han ska ha utsatts för och att han borde ha kunnat få reda på hur han skulle göra åtminstone av de frivlliga som besöker centret. Det framgår inte heller att han skulle ha klagat hos någon italiensk myndighet varken under sin tid i Italien eller efter utvisningen till Tunisien.

Läs eller hämta dokumentet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Utvisning av LTTE-sympatisör från Danmark till Sri Lanka förbjuds av FN-kommitté till sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man som tidigare varit fängslad och torterad i Sri Lanka på grund av sin koppling till den tamilska motståndsrörelsen LTTE får inte utvisas. Danmark hade grundat sitt avslag bland annat på den förändrade situationen i Sri Lanka och att den paramilitära milis som mannen gripits av inte längre är förknippad med regeringen. Även om han utsatts för tortyr fanns inget bevis för att det skulle hända igen. CAT håller inte med om bedömningen och citerar en rad rapporter som visar att tamiler med koppling till LTTE riskerar tortyr om de återsänds till Sri Lanka. Det skulle därför bryta mot FN:s konvention mot tortyr att verkställa utvisningen.

CAT har vid sina sessioner i maj respektive augusti även behandlat två ärenden rörande utvisningar av tamiler från Australien. Båda hävdade en liknande risk som mannen i Danmark, men grundat på mer avlägsna relationer till LTTE. Det fanns trovärdighetsbrister och en av männen hade bott i många år i Sri Lanka utan problem innan han lämnade landet 2009. I dessa fall fann kommittén inget brott mot konventionen om utvisningarna verkställs.

Hämta eller läs dokumentet rörande J.N. mot Danmark, com No. 628/2014 (Extern länk)

Hämta eller läs dokumentet rörande G.R. mot Australien, com No. 605/2014 (Extern länk)

Hämta eller läs dokumentet rörande R.K. mot Australien, com No. 609/2014 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr publicerar ställningstaganden i utvisningsärenden till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat ett antal beslut i utvisningsärenden som tagits vid kommitténs sessioner i maj och augusti i år. Förutom de beslut rörande behandling av asylsökande i Italien och utvisningar till Sri Lanka som refereras i denna utgåva av Asylnytt har kommittén bland annat behandlat ett ärende om en sikh från Indien som inte ansågs trovärdig, bland annat för att han föreföll ha planerat sin resa och kommit till Kanada främst för att studera. En man av rysk etnicitet från Kazakstan som skulle utvisas från Nederländerna blev inte heller trodd, bland annat på grund av en lång lucka i berättelsen. En ärende gällande en kvinna från Pakistan som skulle utvisas från Kanada togs inte upp till sakprövning på grund av att hon inte uttömt möjligheterna att överklaga i Kanada. Ett mål rörande ett par från Rumänien som skulle lämnas ut från Danmark efter en arresteringsorder togs inte heller upp till sakprövning. Kvinnan hade visserligen tidigare bedömts ha asylskäl efter en procedur i Kanada, men i det aktuella målet hade de endast allmänt anfört ospecificerade klagomål på förhållandena i häkte i Rumänien.

Se samtliga publicerade ärenden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter överföring av för tidigt födda tvillingar till Italien till sidans topp

Europadomstolen för mänskliga rättigheter har behandlat ännu ett par fall som rör överföring enligt Dublinförordningen av barnfamiljer till Italien. Domstolen har accepterat Italiens generella garanti från juni 2015 om att barnfamiljer ska hållas samman och få ett adekvat mottagande, om Italien får information om familjen innan överföringen verkställs. Därför behövs ingen ytterligare individuell garanti, vilket krävdes i det så kallade Tarakhel-fallet 2014. Ett av de nya fallen gällde ett par som sökt asyl i Finland. Italien hade accepterat att ta emot dem var för sig. De hade då inga barn och frågan om garantier kom inte upp. När kvinnan nedkom med för tidigt födda tvillingar ville föräldrarna hejda överföringen och påpekade att Italien inte informerats om situationen. Men Europadomstolen anser att det finns tid att informera Italien, och att det inte finns något som talar för att familjen skulle utsättas för något som skulle strida mot Europakonventionen.

Ett annat ärende gäller en utvidgad familj av vuxna syskon plus ett barn som befann sig i Schweiz. Förutom att Italiens garantier för barn accepteras innebär domen bland annat att det inte går att hävda rätt till familjeliv när båda parter är asylsökande.

Läs domen M.A.-M. and others v. Finland i sin helhet (Extern länk)

Läs domen Ali and others v. Switzerland and Itally i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen saknar barnets bästa i tio år gammalt familjeåterföreningsmål till sidans topp

Fallet rör en ung man som bor i Egypten och är född 1990. Hans föräldrar skilde sig och pappan flyttade till Schweiz 1997 och fick uppehållstillstånd 1999. Pojken bodde kvar hos mamman. 2002 gjorde han ett tremånadersbesök i Schweiz. År 2003 kom han dit igen och fick så småningom uppehållstillstånd. Men efter konflikter med styvmamman flyttade han åter till Egypten. Det nuvarande målet börjar 2006 då pojken är 15 och pappan ansöker om familjeåterförening igen. Den här gången fick han avslag, ett beslut som först revs upp av domstol men till slut blev det avslag ändå efter många turer som pågick till 2010. Vid det laget hade pojkens mor och hennes man flyttat från Egypten. Han bodde med sin mormor och hade blivit vuxen. Efter att ha övervägt saken ytterligare några år konstaterar Europadomstolen nu att om den nationella domstolen verkligen hade övervägt barnets intresse, pojkens anknytning till hemlandet contra den till pappan etc, så hade avslagsbeslutet kunnat godkännas. Men så hade inte skett, den franska domstolen fattade inte sitt beslut med barnets bästa i centrum och därför har artikel 8 i Europakonventionen kränkts.

Domen har senare publicerats med ett längre referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs domen i sin helhet, Case of el Ghatet v. Switzerland (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr avfärdar ännu ett klagomål mot utvisning till Tjetjenien till sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man från Tjetjenien i Ryssland hävdade att han blivit gripen och torterad av säkerhetspolisen i Grozny för att han misstänktes tillhöra rebellerna, vilket en granne i hans hemby och två kusiner till honom gjorde. En bror till honom ska ha gripits senare och dömts till fängelse i ett år. Han uppgav att han inte höll kontakt med sina föräldrar för att dessa uppgivit till polisen att han tillhörde rebellerna. Sverige håller med om att det fortfarande förekommer olagliga fängslanden, tortyr och utomrättsliga avrättningar i Tjetjenien. Men eftersom mannen lämnat motstridiga och orimliga uppgifter var han enligt svenska myndigheter inte trovärdig. CAT gör en liknande bedömning och påpekar bland annat att mannen inte visat några bevis alls för att familjemedlemmar förföljts och inte kunnat uppge datum, platser, namn på inblandade eller någon detaljerad beskrivning av de händelser han tagit upp.

Fallet hör inte till de som finns på FN:s mr-site, men har publicerats av Migrationsverket.

Läs Migrationsverkets referat och hämta beslutet. (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Barn ska inte överföras med föräldern utan samtycke till sidans topp

En kvinna som redan hade uppehållstillstånd i Italien sökte asyl i Sverige med sina barn. Eftersom Dublinförordningen var överspelad genom att kvinnan redan fått asyl så fick hon istället beslut om avvisning till Italien. Under vistelsetiden i Sverige föddes ännu ett barn, som sökte asyl. Migrationsverket fattade - efter att ha inväntat tyst accept fårn Italien - beslut om att överföra barnet till Italien, detta utan att begära mammans samtycke. Enligt Migrationsverket och senare domstolen ska barn som föds under proceduren betraktas som oskiljaktiga från familjen och få samma beslut. Dessutom ansåg verket att tillämpningen av förordningens kriterier inte kan överklagas. Nu har Migrationsöverdomstolen slagit fast att det inte stämmer. Tillämpningen får numera överklagas. Artikeln om att barn följer familjen rör barn i en asylsökande familj. I det här fallet hade mamman redan flyktingstatus. I det läget tillämpas artikel 17.2 om sammanföring och båda parters samtycke krävs. Barnets asylskäl ska prövas i Sverige.

Hämta referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol beviljar flyktingstatus för Ginbot7-sympatisörer från Etiopien till sidans topp

En kvinna vars far var involverad i organisationen Ginbot7 och som själv hjälpt till med olika sysslor, flydde efter att ha varit gripen och utsatt för tortyr. Migrationsverket anser att berättelsen inte är trovärdig, bl.a. för att hon lyckats fly och för att de dokument hon har är sådana som är lätta att förfalska. En man vars föräldrar också var politiskt aktiva och fadern misstänkts för medlemskap i Ginbot7 blev av liknande skäl inte trodd av Migrationsverket då han berättat om faderns aktiviteter och vad han själv utsatts för i fängelse. Han hade inte berättat sammanhängande utan bara svarat på fråga efter fråga. Domstolen däremot bedömer båda berättelserna som sammanhängande och självupplevda. Att mannen är återhållsam förtar inte trovärdigheten. I båda fallen anser domstolen att uppgifterna stämmer med landinformation och beviljar uppehållstillstånd med flyktingstatus. Observera att domarna inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

till innehållsförteckningen innehåll

Läkare vars arbete ansågs strida mot Islam får stanna efter överklagande till sidans topp

Beslut från migrationsdomstol: En läkare från Afghanistan som bott i Sverige med sin familj på grund av studier hoppade av och sökte asyl. Mannen hade skrivit artiklar om barnbegränsning och arbetat för utländska organisationer. Kvinnan hade undervisat flickor. Detta hade gjort dem till fiender för taliban. De hade tvingats i internflykt innan de kunde lämna landet genom mannens studier. Migrationsverket avslog på grund av brist på bevis för hoten och för att familjen inte sökte asyl omedelbart. Migrationsdomstolen däremot ser ingen anledning att misstro berättelsen eller de handlingar som visar vad mannen sysslat med. Domstolen anser att familjen riskerar förföljelse även om det inte finns bevis för de hot familjemedlemmarna fått i andra hand. De bevilijas därför uppehållstillstånd med flyktingstatus. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

till innehållsförteckningen innehåll

Ordföranden nedröstad i domstolsbeslut om skyddsbehov i Albanien till sidans topp

En polis i Albanien hotades till livet av en kriminell organisation sedan han stoppat smuggelaffärer. Därefter följde olika incidenter, bland annat ett kidnappningsförsök mot en dotter. Mannen försökte få skydd av arbetsgivaren och av en politiker, men blev istället själv avskedad. Migrationsverket ansåg att hotbilden inte var tillräckligt konkret utan avslog. Migrationsdomstolen anser att berättelsen är trovärdig och stämmer med landinformation, och att myndighetsskyd kan saknas i individuella fall. I detta fall tycks krafter inom rättsväsendet ha hindrat mannen från att få skydd. Familjen beviljas därför uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Beslutet fattades av nämndemännen mot domarens röst. Domaren höll med om att berättelsen är trovärdig men ansåg att de kriminella inte längre har något intresse av att skada familjen sedan mannen slutat som polis samt att det inte är visat att de inte kunde få skydd av myndigheterna. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Mor och 25-årig dotter är familj enligt Europakonventionen till sidans topp

Två kvinnor, mor och dotter, som bott i Syrien, sökte asyl i Sverige. Modern som är syrisk medborgare fick stanna, men den 25-åriga dottern är irakisk medborgare och fick beslut om utvisning till Irak. Pappan är försvunnen, men Migrationsverket framhöll att dottern har en 18-årig bror samt sin fars släktingar i Irak. Hon hävdar att hon riskerar förföljelse av släktingarna för att hon och modern flytt utomlands. De är dessutom sunnimuslimer, medan faderns familj är shiiter. Migrationsdomstolen betraktar risken som spekulationer, men håller med om att kvinnan inte kan få stöd av sin bror. Hon anses inte ha skyddsbehov men lider av psykisk ohälsa som intygats, hon är starkt beroende av sin mor, har ingen annan familj och har inte gått i skola sedan hon var tolv. Sammantaget skulle en utvisning vara en oproportionerlig inskränkning av hennes privat- och familjeliv i enligt Europakonventionen. Hon får alternativ skyddsstatus som sin mor. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.)

till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om lön och förmåner för att få arbetstillstånd till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om villkoren för att ett arbetserbjudande ska kunna leda till arbets- och uppehållstillstånd. Ställningstagandet innebär bland annat att löneförmåner, som till exempel fri bostad, kan räknas med. Vissa lönetillägg kan också räknas, men inte traktamente som ska användas i tjänsten. Det är den sökandes sak att visa vad förmånen är värd, tex med uppgifter om bostad. Vid förlängning kontrolleras att villlkoren varit uppfyllda även med avseende på förmåner. Det är Migrationsverket som avgör om lönen uppnår branschens lägsta godtagbara nivå, även om facket ska få yttra sig. Om det inte finns någon facklig organisation som kan eller vill yttra sig ska Migrationsverket göra bedömningen ändå.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Domstol gav Fatah-polis flyktingstatus för lättvindigt till sidans topp

En man som varit miltärpolis hos den palestinska myndighetens underrättelsetjänst och arbetat med förhör och olika operationer, sökte asyl eftersom han var hotad i Gaza. Migrationsdomstolen ansåg uppgifterna för vaga. Dessutom hade mannen bott i Förenade Arabemiraten och kunde återvända dit enligt Migrationsverket. Mannen hade anfört att tillståndet i Arabemiraten gått ut och inte förnyades. Migrationsdomstolen höll med om att vistelsen där var tillfällig och kom dessutom fram till att mannens skäl mot Gaza var starka nog för flyktingstatus. Migrationsverket överklagade med anledning av att domstolen inte prövat om mannens verksamhet för Fatah skulle ha uteslutit honom från flyktingstatus. Mannen framförde att Migrationsverket borde ha prövat detta från början om det var relevant. Migrationsöverdomstolen håller med Migrationsverket om att prövningen av uteslutningsgrunder hör ihop med flyktingstatus. Migrationsdomstolen borde ha begärt in en sådan utredning av Migrationsverket och låtit mannen yttra sig. Eftersom detta inte skett återförs ärendet till migrationsdomstolen.

Målnummer UM5817-15

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161015:

Från Palestina/ Migrationsverket om Gaza: Tillfälligt stopp för utvisningar till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om bedömningen av asylsökande från Gaza, den isolerade västra delen av Palestina. På grund av att det inte går att garantera att palestinier släpps in genom Egypten, och säkerhetsläget kring gränsövergången, råder nu praktiskt verkställighetshinder. Uppehållstillstånd ges på 12 månader enligt Utlänningslagens paragraf 5:11. Endast om hindret i undantagsfall skulle anses som bestående för någon, så används paragraf 12:18 (med uppehållstillstånd om 13 månader och möjlighet till permanentning genom arbete). Kriterierna för vilka som kan bedömas som flyktingar kvarstår och gäller främst personer som kan kopplas till Israel eller al-Fatah eller är oppositionella mot Hamasregeringen. Barn från Gaza har länge fått stanna på grund av särskilt ömmande omständigheter. Genom den tillfälliga lagen kan den paragrafen inte användas utan ytterligare individuella skäl, som kan härledas till en internationell konvention. Men även barn omfattas förstås av det praktiska verkställighetshinder som råder nu.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

FARR 16-10-11: Tillfälligt stopp för utvisningar till Gaza (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Du kan överklaga för att få flyktingstatus, inte för att få längre tillstånd till sidans topp

Den som fått ett uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande får endast tretton månaders uppehållstillstånd och kan, om asylansökan gjordes senare än 24 november förra året, helt uteslutas från familjeåterförening. Fridhs Advokatbyrå uppmärksammar i ett facebookinlägg att om personen överklagar längden på uppehållstillståndet, kan det hända att domstolen avvisar överklagandet utan att pröva det, eftersom längden på ett tillstånd inte får överklagas. Däremot om personen överklagar sin status och begär att få flyktingstatus så finns en rätt att överklaga och även att få hjälp av biträde. Om personen får flyktingstatus medföljer rätt till tre års tillstånd och familjeåterförening på vissa villkor.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter överföring av barnfamilj till Italien efter generell garanti till sidans topp

Europadomstolen har prövat ett Dublinfall som avgjordes i Danmark efter att Italien presenterat sin plan för hur barnfamiljer ska tas emot. För två år sedan stoppade Europadomstolen en överföring av en barnfamilj från Schweiz från Italien (Tarakhel v. Switzerland, no 29217/12). Orsaken var att Italien inte kunde garantera ett värdigt mottagande till alla och att barnfamiljer riskerade att splittras. Därför krävdes en individuell garanti från Italien före överföring. Italien har nu öronmärkt ett antal platser för barnfamiljer och har i cirkulärbrev till Dublinländerna informerat om detta och uppmant länderna att ge förhandsbesked om vilka barnfamiljer som ska överföras. Den aktuella familjen hade fått beslut i Danmark redan 2014 men överföringen hade inhiberats. Efter Italiens generella garanti skulle överföringen verkställas, men familjen hävdar att antalet platser i Italien är otillräckligt och vill ha en individuell garanti. Europadomstolen påpekar att det inte visats att familjen inte skulle kunna få plats och avslutar ärendet som uppenbart ogrundat.

Läs dokumentet i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Domstol lät journalist från Libyen stanna efter omröstning till sidans topp

En familj från Libyen där mannen och barnen är statslösa palestinier flydde på grund av att mannen arbetat på en tv-kanal som attackerats och stängts. Han hade även utsatts för skottlossning. Kvinnan som är medborgare i Libyen var hotad på grund av att en av hennes bröder var med i en milis som är en del av den libyska armén och hotades av en väpnad grupp med koppling till IS. En annan bror hade dödats av den gruppen. Flera av kvinnans familjemedlemmar med samma efternamn har flytt från Libyen. Migrationsverket bedömer att det råder väpnad konflikt i Libyen men ansåg ändå att de skulle utvisas eftersom mannen inte haft någon offentlig position som journalist och att inte heller kvinnan var tillräckligt personligt hotad. De fick ett års anstånd med utvisningen eftersom det råder verkställighetshinder för palestinier till Libyen. Migrationsdomstolen bedömde skälen som både tillräckliga och tillförlitliga och gav familjemedlemmarna uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domstolens ordförande var skiljaktig. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltnngsrätten i Stockholm)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Apostasi kan leda till förföljelse i Afghanistan enligt migrationsdomstol till sidans topp

En familj från Afghanistan som var bosatta i Kabul lämnade landet efter en affärskonflikt som ledde till att mannens far och bror kidnappades. De blev inte trodda och fick slutligt avslag 2010. Därefter har de påtalat verkställighetshinder ett antal gånger på grund av mannens inställning till islam och tillkommande skäl gällande barnens mående. Efter att ärendet preskriberats har familjen sökt asyl och hävdar att de kommer att förföljas på grund av att mannen inte vill tillhöra någon religion trots att han är gudstroende. Migrationsverket avslog även denna gång och ansåg att ateism inte behöver manifesteras som en annan religion. Migrationsverket ändrade sig efter muntlig förhandling i domstolen och instämmer nu med att familjen riskerar förföljelse på grund av att mannen avsagt sig islam. Familjemedlemmarna får uppehållstillstånd som flyktingar. Observera att domen inte är vägledande. (Källor Infotorg Juridik och förvaltnngsrätten i Luleå)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Tvångsäktenskap ger flyktingstatus trots trovärdighetsbrister till sidans topp

En då femtonårig flicka rymde från ett äktenskap med en al Shabab-ledare som hennes farbror tvingat henne till. Migrationsverket trodde inte på att hon kom från den by hon uppgivit, bland annat eftersom hon inte kunde berätta tillräckligt detaljerat. Därmed avfärdades även berättelsen om tvångsäktenskapet. Migrationsverket beslutade om utvisning med verkställighetsföreskriften att det måste finnas ett ordnat mottagande, till exempel barnhem. Migrationsdomstolen anser liksom Migrationsverket att det finns tecken på att flickan inte bara bott på landet, men bedömer ändå utifrån språkanalys och det hon sagt om hembyn att hon kommer därifrån. Hennes berättelse är enligt domstolen trovärdig och sammanhängande och hon bevilijas flyktingstatus eftersom myndigheterna inte kan skydda henne. Det kan inte ställas samma krav på detaljrikedom på ett barn som på en vuxen, påpekar domstolen. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Ensam kvinna kan utvisas till Somalia, men inte som gravid till sidans topp

En kvinna som förföljts sedan hon gift sig med en man från en minoritetsgrupp i Somalia flyttade inom landet. I det nya området blev familjen hotade av al-Shabab som trodde att mannen arbetat för regeringen då han tidigare bott i Mogadishu. Mannen flydde till Kenya men kvinnan har fortsatt trakasseras. Migrationsverket trodde på kvinnans identitet och berättelse, men ansåg ändå att hon kunde utvisas till internflykt i Mogadishu. Hon kommer inte att betraktas som ensam eftersom hon är gift, och hennes man har ett nätverk i Mogadishu. När ärendet kom upp i domstol har kvinnan inlett en relation med en annan man och är gravid. I den situationen anser både Migrationsverket och domstolen att hon riskerar dödsstraff på grund av äktenskapsbrott. Hon och hennes barn beviljas därför uppehållstillstånd som flyktingar. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå.)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Ung hazar ska inte utsättas för internflykt till sidans topp

En ung man från Afghanistan hävdade att han riskerade övergrepp från sin farbror efter en marktvist mellan denne och hans far. Hans familj hade flytt till Iran när han var 4-5 år. Han framhöll också att han som hazar skulle vara utsatt i Afghanistan. Han uppgav att han var minderårig. Migrationsverket bedömde inte att han gjort sannolikt att han är minderårig och ändrade åldern i samband med beslutet. Mannen fick beslut om utvisning med hänvisning till internflykt. Domstolen bedömer honom också som vuxen, eftersom han vid domstolens beslut hade fyllt 18 enligt egna uppgifter. Efter att ha gått igenom landinformation om situationen för internflyktingar utan kontakter i Afghanistan bedömde migrationsdomstolen ändå att mannen skulle få stanna på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Observera att domen inte är vägledande. Beslutet har dessutom tagits enligt Utlänningslagen. Möjlighet till uppehållstillstånd av ömmande omständigheter är mer inskränkt i den tillfälliga begränsningslagen. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Studietakten måste ha hållits för att få byta spår till arbete till sidans topp

En person som studerat i Sverige hade inte hållit studietakten för att få fortsatt tillstånd för studier. Innan tillståndet löpte ut ansökte hon istället om arbetstillstånd. Det finns en tidigare dom från Migrationsöverdomstolen som kan tolkas som att det räcker med att ha haft uppehållstillstånd av något skäl för att kunna få nytt tillstånd av ett annat skäl, utan att lämna Sverige. I den nya domen klargör Migrationsöverdomstolen att det inte räcker med att ha haft tillstånd. I det här fallet krävs (enligt lagens uppräkning av undantag) att den studerande uppnått målet om 30 poäng eller fullföljt en termin vid forskarutbildning för att få ansöka om uppehållstillstånd utan att lämna Sverige. Detta måste ha uppnåtts även om den sökande byter spår till arbetssökande. Det finns inga andra synnerliga skäl för att bevilja tillstånd medan personen är kvar i Sverige. (Mål nr UM 8434-15)

Hämta referat från domstolarnas hemsida (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Turkiet/ Europadomstolen: Turkiet fälls för omänskliga förhållanden i förvar till sidans topp

Ett par från Uzbekistan ansökte om asyl i Turkiet. Kvinnan fick uppehållstillstånd men mannen missade det eftersom han inte hade råd med avgiften för tillståndet. Han bodde kvar i Turkiet men greps i samband med en resa. Han sökte asyl igen men sattes i förvar och blev kvar i flygplatsförvar och senare i ett utreseförvar från 4 maj 2012 till 15 augusti 2012, då han fick uppehållstillstånd. Under den första perioden om 68 dagar hölls han i ett ca 20 kvadratmeter stort fönsterlöst rum med upp till femton personer åt gången. I den andra anläggningen sov mellan 30 och 45 personer i ca 35 kvadratmeter stora rum med femton våningssängar. Han kunde röra sig utanför rummet men fick inte komma utomhus. De sanitära förhållandena var också undermåliga. I brist på dokumentation från turkiska myndigheter som motbevisar uppgifterna konstaterar domstolen att förhållandena uppgick till förnedrande behandling. Dessutom fälls Turkiet för att mannen över huvud taget togs i förvar, bristen på information och möjligheter att överklaga.

I ett liknande ärende rörande en man från Ryssland fälls Turkiet för förvarstagandet men klagomålen rörande förhållandena i det förvaret lämnas oprövade på grund av brist på detaljer och bevis.

Case of Alimov v. Turkey (Application no. 14344/13) (Extern länk)

Case of Erkenov v. Turkey (Application no. 18152/11) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160831:

Migrationsöverdomstolen: Ingen rätt att överklaga inhibition av Dublinbeslut till sidans topp

En person som skulle överföras till Tyskland enligt Dublinförordningen överklagade. Det var då bara ett par dagar kvar tills det gått sex månader efter att Tyskland accepterade, vilket är den tid Sverige har på sig för att verkställa en överföring. Migrationsverket inhiberade (avbröt) verkställigheten. Domstolen avslog överklagandet efter ett par veckor. Samma dag hävdes inhibitionen. Migrationsverkets frist för att verkställa överföringen flyttades till sex månader från detta datum. Personen överklagade med motivering att förordningen inte ska tolkas så att Migrationsverket har rätt att ställa in verkställigheten på eget initiativ. Migrationsverket skrev i sitt yttrande att om sökanden vill upphäva ett beslut om överföring så måste det anses innefatta verkställighet av överföringen. Migrationsöverdomstolen svarade inte på frågan. Domstolen konstaterade att den enskilde numera har rätt att överklaga hur Dublinförordningens kriterier har tillämpats men inte frågor om verkställigheten.

Målnummer UM6579-15

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen i sin helhet (Extern länk)

Hämta Migrationsöverdomstolens referat från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

JO kritiserar åter Migrationsverket för att ålder ändrats före beslut i asylärendet till sidans topp

En asylsökande pojke uppgav att han var 16 år gammal och registrerades med den åldern. I samband med att ansökan avslogs ändrades åldern till 18. Migrationsdomstolen ansåg att åldern inte var utredd så som socialstryrelsen föreskriver och skickade tillbaka ärendet till Migrationsverket. Verket gjorde en ny utredning, men fortsatte att betrakta pojken som vuxen. Efter ytterligare nio månader fick han ett nytt utvisningsbeslu, som senare slogs fast av domstol. Socialnämnden JO-anmälde Migrationsverket dels för att utredningen tog lång tid, dels för att pojken inte behandlades som barn medan Migrationsverkets andra utredning pågick. Migrationsverket förklarade att det tar tid att hitta barnläkare som vill göra sådana undersökningar och att få tid för röntgen. Verket ansåg inte att de haft någon skyldighet att ändra åldern igen och påpekade att det stod kommunen fritt att behandla pojken som ett barn. JO kritiserar inte tidsåtgången. Men pojken borde i enlighet med JO:s tidigare kritik och verkets egna riktlinjer ha behandlats som ett barn fram till att ett slutligt beslut fattades i asylärendet.

Läs JO:s sammanfattning och hämta yttrandet i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Skäl för förvarstagande bör utredas muntligt till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har uttalat sig om förutsättningarna för en domstol att besluta om förvarstagande. Målet gällde en man som fått avslag på asylansökan. Under domstolsförhandlingen kom det fram att mannen hade lämnat oriktiga uppgifter om sina id-handlingar och vilka länder han varit i. Han hade tydligt gett uttryck för att han inte hade för avsikt att återvända till hemlandet. Domstolen beslutade att mannen skulle tas i förvar. Migrationsöverdomstolen anser att om domstolen som handläggande myndighet beslutar om förvarstagande bör det ske vid muntlig förhandling, eftersom saken inte prövats tidigare. Att en person som söker asyl inte vill medverka till hemresa ligger i sakens natur, påpekar Migrationsöverdomstolen. Därför bör personen uttrycklligen tillfrågas om sin medverkan ifall asylansökan skulle avslås. Detta hade inte migrationsdomstolen gjort, men Migrationsöverdomstolen bedömde ändå att skälen räckte för förvarstagande i det aktuella fallet. Vid Migrationsöverdomstolens förhandling hade mannen avvikit.

Hämta kammarrättens referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om verkställighetshinder då fråga om nytt land uppstår till sidans topp

Migrationsverket har publicerat "Rättsligt ställningstagande angående handläggning av ärenden enligt 12 kap. 18 och 19 §§ utlänningslagen (2005:716) då fråga om nytt land uppstår- SR 12/2016". Det handlar om situationen då någon har ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning, men det visar sig att personen är medborgare i ett annat land än beslutet avser, och utvisningen inte kan verkställas till något land som nämns i beslutet. Problemet kan inte lösas bara med en ny verkställighetsföreskrift, eftersom utvisning inte får ske utan att asylskälen prövats gentemot utvisningslandet. Enligt äldre praxis bör en ny prövning kunna ske enligt paragraf 12:19 med det nya medborgarskapet som en ny omständighet - men det är enligt Migrationsverket svårt, eftersom omständigheten knappast är ny för den sökande. Dessutom ska en sådan prövning bara beviljas då finns ett verkställbart utvisningsbeslut till ett land där personen skulle råka illa ut, vilket det inte gör i denna situation. Istället bör enligt ställningstagandet fjärde stycket i samma paragraf användas. Denna används då en person påtalar verkställighetshinder mot en utvisning som inte föregåtts av någon asylprövning. Eftersom asylskäl enbart kan föreligga gentemot det land där en person är medborgare, så kan det betraktas som att asylskälen inte har prövats, resonerar Migrationsverket.

Detta ställningstagande gäller inte statslösa personer, bara dem som har ett medborgarskap.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Uzbek borde inte ha deporterats från Turkiet till Iran till sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man som tillhörde en grupp om 29 uzbeker som greps och fördes över gränsen till Iran i september 2008 har fått sitt ärende behandlat av Europadomstolen. Domstolen har tidigare behandlat ett klagomål från nitton personer från samma grupp och fann då att Turkiet inte brutit mot Europakonventionen genom att utvisa dem, eftersom Iran var ett säkert land för dem. Dessa personer hade dock bott i Iran i sex år och var erkända som flyktingar i Iran. Den man som nu är aktuell hade sökt asyl i Iran men inte fått beslut. Frågan nu var enligt Europadomstolen om Turkiet verkligen utrett om personen riskerade att behandlas illa i Iran eller Uzbekistan innan deportationen verkställdes. Detta hade inte skett. Mannen hade sökt asyl hos UNHCR i Turket och befann sig där lagligt. Han hade också lagt fram dokument som tydde på att han riskerade att behandlas i strid med Europakonventionen om han utvisades med risk för att hamna i Uzbekistan. Därmed har Turkiet brutit mot konventionen. (Case of Babajanov v. Turkey, Application no. 49867/08)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen finner Danmarks familjeåterföreningsregler diskriminerande till sidans topp

Europadomstolens stora kammare har tagit ställning i ett ärende som rör Danmarks hårda kvalificeringsregler för familjeåterförening för makar. En av reglerna är att parets sammanlagda anknytning till Danmark ska vara större än till något annat land. Det kan innebära att anknytningspersonen måste vara integrerad på olika sätt och dessutom ha bott i Danmark i ca tolv år eller varit dansk medborgare i flera år. Det par som målet gäller uppfyllde inte detta trots att mannen var medborgare, hae bott i Danmark tio år, hade arbete etc. Europadomstolen tar inte ställning till om rätten till familj kränkts i sig. Men Danmark har ett undantag från anknytningskravet för personer som varit medborgare i 28 år alternativt bott lagligt i Danmark minst 28 år sedan tidiga barnaår. Detta undantar i praktiken främst etniska danskar. Enligt domstolen har Danmark brutit mot artikel 14 (diskriminering) sedd tillsammans med artikel 8 (familijeliv). Beslutet var oenigt. En av domarna anser att motiveringen borde ha varit annorlunda och tagit starkare ställning för rätten till familj och distanserat sig från tidigare domar som tillåtit särbehandling. Fem av domarna anser med tre olika motiveringar att Danmark inte borde ha fällts. De påpekar också att det enklaste sättet för Danmark att följa domen blir att avskaffa 28-årsregeln (numera 26 år), vilket inte skulle vara till någon hjälp för familjer som den sökande utan bara försvåra ytterligare för en annan grupp. (Case of Biao v. Denmark, Application no. 38590/10)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolens högsta kammare stoppade utvisning till Irak till sidans topp

Europadomstolens "grand chamber" har nu slutgiltigt satt stopp för en utvisning från Sverige till Irak, som tidigare hade accepterats i en oenig dom i Europadomstolens lägre kammare. Ärendet sammanfattades i Asylnytt 15-06-08 och gäller en familj från Bagdad. Mannen hade ett företag med enbart amerikanska kunder och hade utsatts för flera attentat från al Qaida. Senaste tillfället var 2008 då en dotter hade dödats. Sedan hade familjen flyttat runt i Bagdad och inte vågat söka skydd hos myndigheterna. De sökte asyl i Sverige 2011 och blev trodda men fick avslag för att de kunnat bo kvar lång tid utan att något mer hänt och att flera döttrar ännu fanns kvar i Bagdad. De borde kunna få skydd av myndigheterna. Till skillnad från det förra beslutet anser domarna att hotet från Al Qaida kvarstår och att irakiska myndigheter inte säkert kan skydda en person från en så utsatt grupp. Domstolen påpekar att den ursprungliga förföljelsen inte har ifrågasatts av någon. Utöver värderingen av situationen i Irak innehåller domen resonemang kring betydelsen av tidigare förföljelse, hur bevisbördan ska fördelas och tillhörighet till en utsatt grupp.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen mildrar kraven för att kunna använda DNA-bevis i anhörigmål till sidans topp

En man från Somalia beviljades uppehållstillstånd i Sverige 2009. Året därpå ansökte hustrun och ett antal barn om återförening. Eftersom de inte hade godkände pass fick de avslag. År 2012 bestämde migrationsöverdomstolen att beviskravet för identitet kan sättas ner för personer som inte kan få pass, om DNA-test visar föräldraskapet. Då ansökte familjen om återförening igen. Det visade sig att två av barnen inte var biologiska. Föräldrarna ansågs ha lämnat medvetet oriktiga uppgifter och därför fick inte DNA-testet användas. De gjorde ytterligare ett försök med en ansökan som bara avsåg hustrun och de biologiska barnen, varav ett nu är över 18. Denna ansökan har nu nått Migrationsöverdomstolen. Nu bedömer domstolen att det skulle vara oproportionerligt att neka familjen återförening bara på grund av de uppgifter som lämnats i tidigare procedurer. Den nu 20-åriga dottern, som inte har något annat nätverk i hemlandet, anses tillhöra familjen i Europakonventionens mening, och har ett "särskilt beroendeförhållande" som krävs enligt Utlänningslagen. Alla familijemedlemmarna som nu ansöker får uppehållstillstånd. I målet refereras och jämförs en rad domar från Europadomstolen och Migrationsöverdomstolen. (Mål nr UM8907-14).

Hämta domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160509:

Rättsligt ställningstagande om förlängning av tidsfrist för frivillig avresa till sidans topp

Från den 1 juni ska allt bistånd till vuxna utan barn upphöra då ett slutligt beslut om utvisning vinner laga kraft - eller då en tidsfrist för frivillig avresa löpt ut. Därmed har det blivit allt viktigare vilka som kan få en längre tidsfrist än normaltiden om två veckor vid avvisning och fyra veckor vid utvisning. Detta är också viktigt för den som vill undvika ett återreseförbud eller förbereda tillvaron i hemlandet - fast just detta räknas inte som skäl för förlängning. Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om skäl för att förlänga tidsfristen. Tre typer av skäl nämns: Att personen håller på att få fram resehandlingar, att personen bott länge i Sverige från ansökan till slutligt utvisningsbeslut och hänsyn till skolbarn (dvs att ett barn ska få gå ut skolan). För förlängning på grund av resehandlingarna krävs att personen aktivt verkar för att få fram dem. För båda de andra skälen, vistelsetiden och skolgången, krävs dessutom att sökande/föräldrarna varit aktiva för att få fram resehandlingar.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Fler barn ska få tillfälliga tillstånd enligt nya riktlinjer till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande som rör beviskrav och procedur vid praktiska hinder mot att verkställa utvisningsbeslut. Det handlar både om verkställighetshinder som Migrationsverket kan behöva ta hänsyn till redan vid ett första beslut i grundärendet och sådana verkställighetshinder som uppstår efter utvisningsbeslut. Enligt ställningstagandet innebär Migrationsöverdomstolens praxis i båda fallen att den sökande måste "styrka" (ett högt beviskrav) att det finns ett konkret hinder mot verkställighet. Ett kontroversiellt inslag är att ensamkommande barn som inte kan utvisas för att de inte har någon som kan ta emot dem i hemlandet, normalt bara ska få tillfälliga uppehållstillstånd. Barnet kan då utvisas efter 18-årsdagen då det inte längre krävs något ordnat mottagande.

Artikeln i sin helhet på FARR:s hemsida (Extern länk)

Hämta ställningstagandet från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning av en kurd från Danmark till Turkiet till sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En ung man från Turkiet sökte asyl i Danmark 2010. Han berättade att han varit medlem i PKK och hade varit arresterad vid flera tillfällen sedan 2006 och utsatts för olika former av tortyr, som han beskrev detaljerat. Han hävdade att han var eftersökt och vägrat en inkallelseorder. De danska myndigheterna avslog på grund av en rad motstridiga uppgifter om tidpunkter för händelserna. Han nekades tortyrundersökning med motivering att han inte var trovärdig men undersöktes senare med hjälp av Amnesty. Enligt läkarna stämde skadorna med berättelsen. Då mannen var förvarstagen och skulle tas till den turkiska ambassaden skar han sig, men polisen försökte ändå ta honom halvnaken och blödande till ambassaden. Transporten avbröts genom advokatens överklagande. CAT lägger stor vikt vid att Danmark inte vägt in tortyrutredningen. Därigenom bedömdes mannens trovärdighet utan en viktig del av bevisningen. Därför skulle det vara ett brott mot tortyrkonventionen att deportera honom till Turket. Dessutom har Danmark brutit mot konventionen genom att inte utreda händelsen då mannen skadades i förvar. (Communication No. 580/2014)

Hämta eller läs beslutet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Algerier förlorade i FN:s kommitté mot tortyr för andra gången till sidans topp

En man från Algeriet kom till Sverige år 2005 och sökte asyl efter att ha anklagats av terrorister för att ha avslöjat deras attack mot en penningtransport. Efter att ha fått avslag vände han sig till FN:s kommitté mot tortyr (CAT) år 2010 men ärendet togs inte upp i sak då han inte ansågs ha uttömt möjligheterna i Sverige. Senare kunde han söka asyl på nytt i Sverige men fick ett snabbt avslag. Mannen hävdar att den nya asylintervju bara rörde hans arbetstillstånd och att Migrationsverkets beslut bara upprepade argumentationen från föregående procedur. Mannen hävdar att han riskerar tortyr både från staten och terroristguppen och att behandlingen av honom i Sverige utgör psykisk tortyr. Sverige hävdar att mannens berättelse inte är trovärdig och att dokument han lagt fram inte är äkta. CAT:s slutsats är att Sverige gjort en noggrann utredning medan mannen inte har kunnat visa att han riskerar att utsättas för behandling i strid med tortyrkonventionen. Utvisningen skulle därmed inte strida mot konventionen.

(Communication No. 594/2014, B.M.S. v Sweden)

Läs eller hämta beslutet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté stoppar utvisning av kvinna som fruktar upprepad könsstympning till sidans topp

En kvinna från Guinea sökte asyl i Nederländerna år 2003, vid 16 års ålder. Hon berättade att hon som trettonåring tvingats gifta sig med en bror till en äldre släkting som tagit hand om henne sedan hon var liten, att hon utsatts för övergrepp och att hon skulle tvingas återgå till äktenskapet om hon utvisades. I en senare ansökan tog hon upp att hon genomgått könsstympning som hon farit illa av och fruktade att den skulle göras om, eftersom hon opererat sig i Nederländerna. Enligt Nederländerna gick det inte att hitta kvinnans familj där hon skulle växt upp. Beträffande könsstympningen tror Nederländerna inte att den skulle upprepas, eftersom det sällan förekommer och det inte är någon i hemlandet som vet att kvinnan blivit återställd. CAT anser att Nederländerna borde ha tagit större hänsyn till vad kvinnan upplevt, hur hennes situation som ensamstående i Guinea skulle bli, möjligheterna för myndigheterna att skydda henne eller vilken ångest ett återvändande skulle innebära för henne. Slutsatsen blir att en utvisning skulle bryta mot tortyrkonventionen.

(Communication No. 613/2014, F.B. v the Netherlands)

Läs eller hämta beslutet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr behandlade fler utvisningsärenden till sidans topp

Asylnytt har i denna och föregående utgåvor refererat några av de beslut som antogs av FN:s kommitté mot tortyr (CAT) vid dess 56:e session i november 2015. Vid denna session behandlades en rad andra utvisningsärenden, där CAT inte fann anledning att kritisera utvisningarna. En shiit från Pakistan som sökt asyl i Kanada hävdade att han riskerade förföljelse av sunni-terrorister. Fallet tas inte upp till prövning eftersom mannen inte uttömt möjligheterna i Kanada. En avhoppare från säkerhetstjänsten i Armenien sökte asyl i Schweiz men fick inte sin sak prövad av CAT eftersom han kunde få uppehållstillstånd genom sin hustru. En person från Sri Lanka som sökt asyl i Australien hade inte tillräcklig bevisning. Detsamma gällde ett par från Ryssland som sökt asyl i Schweiz och hävdade att de skulle riskera förföljelse på grund av en artikel kvinnan skrivit anonymt år 2009.

Sök dessa ärenden genom sökbegreppen "CAT" och "Jurisprudence" (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Barn som lämnades för elva år sedan har inte rätt till återförening till sidans topp

Europadomstolen anser inte att det kränker rätten till privat- och familjeliv att fem barn nekas att återförenas med sin mor och tre barn i Storbritannien. Ingen av de inblandade har flyktingstatus. Kvinnan lämnade barnen för elva år sedan då hon gifte om sig med en man i Storbritannien, som uppges inte ha velat att barnen skulle följa med. De är nu skilda. Barnen, som nu är mellan 21 och 13 år gamla har bott tillsammans i Etiopien de senaste nio åren. De har aldrig besökt Storbritannien. Europadomstolen anser inte att det skulle innebära oöverstigliga svårigheter för kvinnan att bosätta sig i Etiopien eller i Somalia. Detsamma gäller kvinnans barn i Storbritannien, varav två är vuxna och en är 12 år. Beträffande den yngsta resonerar domstolen att han spenderade sina första sex år i Somalia och därför skulle det inte vara otillbörligt svårt för honom att bosätta sig i Etiopien (sic). Domstolen väger in att kvinnan tycks ha tagit ett medvetet beslut att lämna barnen och att hon väntade två år efter skilsmässan innan hon försökte åstadkomma återföreningen. Europadomstolen släpper ärendet som uppenbart orundat.

(Application no. 25960/13, I.A.A. and Others against the United Kingdom)

Läs längre referat från Migrationsverket (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen tillåter försörjningskrav ett år framåt i tiden för familjeåterförening till sidans topp

Förhandsavgörande: En domstol i Spanien har bett EU-domstolen avgöra om det är förenligt med familjeåterföreningsdirektivet att anknytningspersonen måste visa att hen kan försörja anhöriga ett år framåt i tiden utan att belasta det sociala systemet, inte bara vid ansökningstillfället. Detta är ett krav enligt spansk lag. Bedömningen ska göras utifrån personens inkomstmönster det senaste halvåret. EU-domstolen konstaterar att direktivet inte innehåller något sådant uttryckligt krav på en framtida bedömning, men eftersom försörjningsförmågan enligt direktivet ska vara "stabil" och "regelbunden" anser domstolen att det är tillåtet att göra en prognosbedömning på det sätt som föreskrivs i spansk lag. (Målnummer C-558/14)

Domen har även publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Domen i sin helhet (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

System för uppehållsrätt och uppehållstillstånd ska hållas isär till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: Migrationsverket ansåg att en forskare som befinner sig i Sverige med uppehållsrätt enligt EU-regler inte kan vara anknytningsperson när hans barn ansöker om uppehållstillstånd (alltså tillstånd enligt vanliga familjeåterföreningsregler). Migrationsdomstolen ansåg att bosättningen är det avgörande och barnet skulle få tillstånd. Migrationsöverdomstolen konstaterar att praxis varit motstridig men slår fast att de två systemen ska hållas isär. Annars blir resultatet att den anhörige kan ha fortsatt tillstånd när uppehållsrätten för anknytningspersonen upphör. EU-medborgaren kan själv ansöka om uppehållstillstånd och om det beviljas kan även en anhörig ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Annars gäller reglerna för uppehållsrätt, som även de kan omfatta anhöriga. I det aktuella fallet avslås ansökan. Målnummer UM4563-15.

Hämta domstolens referat (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Malta/ Europadomstolen dömer ut långvarigt förvarstagande av traumatiserad kvinna till sidans topp

En kvinna från Somalia som sökt asyl i Malta var placerad i förvar drygt sexton månader. Hon var i ett dåligt tillstånd med många psykiska och fysiska symptom och täta kontakter med vården, bland annat då hon svimmat och fått olika attacker. Hon släpptes på grund av att hon var extra sårbar men proceduren att konstatera detta tog åtta månader trots att kvinnans tillstånd enligt domstolen borde ha kunnat fastställas redan vid en inledande intervju. Liksom i tidigare fall anser domstolen inte att förhållandena i Maltas förvar i sig uppgår till brott mot konventionen. Men med tanke på kvinnans sårbarhet, att hon inte fick komma utomhus på 8-12 veckor, brist på uppvärmning, brist på kvinnlig personal och privat utrymme och att förvarstagandet pågick så lång tid, har behandlingen varit förnedrande och nedbrytande för kvinnan. Därmed har Malta bruitt mot Europakonventionens artikel 3. Dessutom hade förvarstagandet pågått onödigt lång tid och det fanns inte tillräckliga möjligheter att överklaga.

(Application no. 56796/13, Abdi Mahamud v. Malta)

Läs eller hämta domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Kvalificeringstid ska inte försvinna genom väntetid till sidans topp

Att ha studerat i Sverige på forskarnivå under minst fyra år av sju är numera ett skäl till permanent uppehållstillstånd. En forskarstuderande som uppfyllde detta krav ansökte ett par år efter avsluad utbildning om permanent uppehållstillstånd. När Migrationsverket behandlade ansökan hade det gått ytterligare tid, så att det gått längre tid än sju år sedan mannen påbörjade utbildningen. Migrationsverket avslog med motivering att det är beslutstillfället som är avgörande. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att Migrationsverkets tolkning får olika och orättvisa konsekvenser och gör resultatet beroende av handläggningstiden, som den sökande inte kan påverka. Om det är beslutstillfället som ska räknas beror på typen av beslut, enligt domstolen. Forskaren har de facto haft uppehållstillstånd som doktorand i fyra år av sju och ska därför beviljas permanent uppehållstillstånd. Målnummer UM 4762-15

Läs Migrationsverket referat och hämta domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160422:

För tidigt att få bidrag för vinterkläder i augusti till sidans topp

Beslut från kammarrätt: Ett ensamkommande barn ansökte i agugusti förra året om extra bidrag för vinterkläder. Migrationsverket avslog men migrationsdomstolen biföll begäran eftersom det var pojkens första vinter i Sverige och han saknade vinterkläder. Nu har Migrationsöverdomstolen rivit upp beslutet och gett Migrationsverket rätt. Anledningen är att det ännu var sommar och behovet av extra bidrag ska vara "angeläget". (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Sundsvall)

till innehållsförteckningen innehåll

Uppehållstillstånd för arbete och anhöriga skulle ha prövas samtidigt till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person ansökte om uppehållstillstånd på grund anknytning till sina adoptivföräldrar och adoptivbror, som också är biologisk bror. Innan han fått beslut ansökte han också om uppehållstillstånd på grund av arbete. Han fick den felaktiga informationen att han måste dra tillbaka sin förra ansökan. Enligt reglerna borde de tillkommande skälen ha behandlats inom det första ärendet. Frågan gällde uppehållstillstånd och alla skäl ska vägas samman. Mannen fick uppehållstillstånd (enbart) på grund av arbetet, men när han senare ansökte om förlängning så avslogs detta utan att den övriga anknytningen över huvud taget vägdes in trots att det fanns en omfattande utredning. Även domstolen missade den delen. Nu skickar Migrationsöverdomstolen tillbaka ärendet till Migrationsverket för att alla omständigheter ska prövas.

Hämta domstolens referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolens generaladvokat vill ge rätt att överklaga kriterier för Dublinöverföring till sidans topp

Förslag från EU-domstolens generaladvokat: En man från Syrien som sökte asyl i Sverige hade påbörjat en asylansökan i Slovenien. Sverige uppmanade begärde därför att Slovenien skulle återta mannen enligt Dublinförordningen, och Slovenien accepterade. Men mannen hade lämnat EU i mer än tre månader innan han kom till Sverige och hade bevis på att han befunnit sig i Libanon. Slovenien uppmärksammades på detta men höll fast vid att acceptera ansvaret. När saken nådde Migrationsöverdomstolen vände sig denna till EU-domstolen med två frågor: 1) Har den asylsökande över huvud taget rätt att överklaga kriterierna för överföringen? (Under den förra versionen av Dublinförordningen tilläts bara överklagande på grund av omänskliga förhållandena i det ansvariga landet.) 2) Ska förordningen tillämpas så att den först ansvariga statens ansvar upphör om personen lämnat EU under minst tre månader? Generaladvokatens förslag till svar är ja på båda frågorna. Tillämpningen av kriterierna ska kunna överklagas och en ansökan efter tre månaders vistelse utanför EU ska behandlas som en ny ansökan.

till innehållsförteckningen innehåll

Finlands högsta förvaltningsdomstol stoppar överföringar till Ungern till sidans topp

Finlands högsta förvaltningsdomstol fattade den 20 april beslut om att en man skulle få sin asylansökan behandlad i Finland, trots att Ungern accepterat att ta tillbaka honom enligt Dublinförordningen. Mannen tillhör inte någon särskilt utsatt grupp. Domstolen bedömer att det finns skäl att anta att det finns systematiska brister i Ungerns mottagande. Utifrån från den landinformation som fanns var det enligt domstolen inte säkert att en tillbakasändning till Ungern inte skulle strida mot EU:s rättighetsstadga eller artikel 3 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Domstolen väger in principen om "benefit of the doubt" och skriver att i den osäkra situationen ska saken avgöras till den sökandes fördel.

Referat från den finska domstolen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Barnfamilj får inte återförenas för att föräldrarna inte bott ihop utomlands till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En svensk man och en somalisk kvinna träffades i Etiopien. De gifte sig och träffades några veckor i taget när mannen var på besök. Kvinnan fick inte uppehållstillstånd i Sverige eftersom hon saknade giltigt pass (inga passhandlingar från Somalia erkänns i Sverige). När hon sökte en andra gång hade hon fått en dotter. DNA-analys vissade att barnet med 99,99 procents sannolikhet var gemensamt. Men hon fick ändå avslag eftersom paret inte bott ihop utanför Sverige. Detta är ett av kraven för att en positiv DNA-analys ska leda till att identiteten inte behöver vara "styrkt", bara sannolik. Migrationsdomstolen däremot ansåg att samlevnadsregeln inte har stöd i praxis och att kvinnan skulle kunna få främlingspass för inresan. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som ger Migrationsverket rätt. Visserligen behöver inte hela familjen ha bott ihop utomlands, men paret ska ha gjort det. Kvinnan får avslag och domstolen påpekar att paret inte kan ha haft några "objektivt sett berättigade förväntningar" på att få bo i Sverige. De får med andra ord skylla sig själva att de bildade familj trots Sveriges regler. Målnummer UM2908-15.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referat från kammarrätten (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ingen flyktingstatus för barn som är EU-medborgare till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En palestinsk man och hans två barn har bott i Sverige i ett par år medan de sökt asyl. Barnen har förutom palestinskt medborgarskap även medborgarskap i Rumänien. Mannen beviljades uppehållstillstånd med flyktingstatus men barnen fick avslag med hänvisning till att de har skydd i Rumänien. Migrationsdomstolen däremot ansåg att barnen skulle ha flyktingstatus enligt principen om familjens enhet, och påpekade att barnen inte har några som kan ta emot dem i Rumänien. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att principen om familjens enhet (när det gäller status) inte gäller i alla lägen och ett undantag är just när någon har skydd i ett annat land. Barnen kan inte anses ha behov av internationellt skydd och får inte flyktingstatus. Frågan om de borde ha nekats uppehållstillstånd prövades inte av Migrationsöverdomstolen, eftersom Migrationsverket inte hade överklagat den delen. Barnen får alltså stanna i Sverige, men utan flyktingstatus. Målnummer UM3714-15.

Hämta referat från kammarrätten (Extern länk)

Hämta domen och läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160408:

Dublinbeslut som fattats av polis ska överklagas direkt till domstol till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen. En person påträffades av polis utan att ha sökt asyl i Sverige, men som varit asylsökande i Ungern och i Norge. Polisen beslutade att mannen ska överföras till Ungern i enlighet med Dublinförordningen. Han fick anvisning att han kunde överklaga till migrationsdomstol. Domstolen ville skicka ärendet till Migrationsverket för prövning, eftersom det är så det går till i vanliga asylärenden och Utlänningslagen innehåller ingen särregel för Dublinfall. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att polisen gjort rätt, överklagande ska ske direkt till domstol. Detta eftersom Dublinförordningen föreskriver att den som fått beslut om överföring har rätt att överklaga till domstol. Förordningen är direkt tillämplig i Sverige och går före svensk lag. Domen har även publicerats av Migrationsverket med ett referat.

Hämta referat från domstolen (Extern länk)

Hämta domen och läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Konvertit vann i Europadomstolens högsta instans till sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: År 2014 godkände Europadomstolen att en iranier kunde utvisas från Sverige trots att han konverterat till kristendom. Mannen anförde i grundärendet inte konverteringen som asylskäl, men lämnade in dopbevis till domstolen. Senare påtalade han verkställighetshinder men det avslogs eftersom omständigheten inte var ny. Europadomstolen godkände utvisningen eftersom mannen själv sagt att religionen är en privatsak. Men tre domare var oeniga och ansåg att religionsfrågan borde ha betraktats som en ny omständighet om den inte behandlats i grundärendet. Nu har ärendet prövats i Europadomstolens stora kammare. Även den här gången finns skiljaktiga meningar om Sverige uppfyllt sitt ansvar i den tidigare proceduren. Men domstolen slog enhälligt fast att det skulle vara ett brott mot Europakonventionen om Sverige nu skulle utvisa mannen utan en sakprövning av hans religionsskäl, eftersom dessa aldrig har prövats i sak och staten har en skyldighet att väga in all information före beslut om utvisning oavsett den sökandes agerande, och dessutom för att ny information tillkommit i målet.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs: CASE OF F.G. v. SWEDEN (Application no. 43611/11) (Extern länk)

ECRE 16-03-25: European Court of Human Rights condemns Sweden for attempting to deport Iranian Christian convert without properly assessing human rights risk (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen godkänner avvisning till Serbien efter Dublinöverföring till Ungern till sidans topp

Förhandsavgörande från EU-domstolen: En man som rest in i Ungern illegalt från Serbien påbörjade asylansökan i Ungern men reste vidare. Han överfördes tillbaka till Ungern från Tjeckien enligt Dublinförordningen. Hans asylansökan återupptogs men prövades inte i sak. Istället fick han ett beslut om avvisning till Serbien som ett säkert tredje land. Mannen överklagade och den högre domstolen i Ungern har nu frågat EU-domstolen om det är tillåtet att skicka en person till ett säkert tredje land efter en Dublinöverföring även om det andra EU-landet inte har informerats om att detta kan ske. Domstolen delar upp svaret i flera delar: Möjligheten att avvisa till säkert tredje land finns även efter en Dublinöverföring. Det finns ingen skyldighet för en stat att informera om sin lagstiftning före accept enligt Dublinförordningen. Personen har ändå rätt att överklaga både överföringsbeslutet och beslutet i asylärendet. Den ansvariga statens skyldighet att fatta beslut i ärendet hindrar inte staten från att bedöma ansökan som ogrundad eller att återuppta prövningen från en viss nivå i proceduren. Svaret på Ungerns fråga är således ja.

Läs pressrelease No 32/16 (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen: C-695/15, endast på franska, ungerska eller nederländska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160315:

Att hålla sig undan Dublinöverföring inte skäl för att dra in bidrag till sidans topp

Beslut från kammarrätt: En person som skulle överföras till Ungern enligt Dublinförordningen kom inte på återvändandesamtal och hörde inte av sig. Migrationsverket bedömde att han höll sig undan och drog in dagbidraget. Personen överklagade med hänvisning till att paragrafen om indraget bistånd i Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) bara handlar om utvisning och avvisning, inte om överföring. Migrationsverket ansåg att det skulle jämställas, både av effektivitets- och systematiska skäl. Men förvaltningsrätten ansåg att det inte går att tolka en paragraf på det sättet om det är till nackdel för en enskilde. Samma ställningstagande har nu kammarrätten gjort. Indragningen upphävs och personen återfår utbetalningarna. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Göteborg.)

till innehållsförteckningen innehåll

Ett andra utvisningsbeslut i ärende kan gälla trots formellt fel till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person hade fått ett utvisningsbeslut till Uzbekistan. Efter att det kom fram nya uppgifter prövades saken på nytt enligt reglerna om verkställighetshinder och personen fick ett nytt utvisningsbeslut, nu till Azerbajdzjan. Detta skulle inte ha skett, eftersom det redan fanns ett beslut om utvisning. Personen lämnade Sverige, men återkom och påtalade verkställighetshinder på nytt. Hon beviljades inte ny prövning och överklagade. Då upptäckte migrationsdomstolen att det andra utvisningsbeslutet var felaktigt och att det enda som gällde borde vara det ursprungliga - som var preskriberat. Alltså skulle personen haft rätt att söka asyl på nytt. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att det andra utvisningsbeslutet visserligen kommit till felaktigt, men det var inte så orimligt i sak att det ska betraktas som en "nullitet". Dom nr två gäller och målet om verkställighetsinder återförs till migrationsdomstolen.

Hämta referat från kammarrätten (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Diskriminerande att inte tillåta anhöriginvandring för samkönat par till sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Ett par av samma kön nekades familjeåterförening i Kroatien. Kroatien argumenterade inför Europadomstolen att det inte var fråga om diskriminering eftersom det ställs krav på sammanboende i tre år även för par av olika kön om de inte är gifta. Men i ärendet hade avslaget byggt just på att familjeåterförening inte gäller samkönade par. Av Europadomstolens resonemang framgår att domstolen tidigare ansett att samkönade par kan skyddas av rätten till privatliv, men inte av rätten till familjeliv, eftersom det då inte fanns någon enhetlig syn bland konventionsstaterna om detta. Numera anser domstolen dock att det inte ska göras någon skillnad. I det aktuella fallet var det omöjligt för den sökande att definieras som familjemedlem till skillnad från om de hade varit ett ogift par av olika kön, detta bortsett från att treårsregeln uppnåtts under ärendets gång. Det fanns inget godtagbart skäl för åtskillnaden och Kroatien fälls därför för brott mot konventionens artikel 14 och 8.

Case of Pajic v. Croatia (Application no. 68453/13)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Brott mot Europakonventionen att överföra vissa asylsökande till Ungern till sidans topp

Beslut från Migrationsdomstol: Migrationsdomstolen i Stockholm (förvaltningsrätten) stoppade i början av mars två beslut om överföring till Ungern enligt Dublinförordningen, och återförde ärendena till Migrationsverket. Ärendena gällde överföringar av asylsökande som rest in i Ungern via Serbien. Detta på grund av att dessa personer annars skulle riskera att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling i strid med Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Dagen därpå meddelade Migrationsverket att verket inte delar migrationsdomstolens bedömning. Ärendena kommer att överklagas till Migrationsöverdomstolen (kammarrätten). I väntan på Migrationsöverdomstolens beslut stoppar Migrationsverket alla överföringar till Ungern. Saken är alltså inte avgjord. Migrationsverket fortsätter fatta beslut om överföringar till Ungern, men överföringarna verkställs tills vidare inte.

Migrationsdomstolens pressmeddelande (Extern länk)

Migrationsverket 16-03-03: Migrationsverket stoppar tills vidare alla överföringar till Ungern (Extern länk)

Hämta Migrationsverkets rättsliga kommentar (Extern länk)

FARR 16-03-10: Migrationsverket stoppar överföringar till Ungern men överklagar (artikeln innehåller även bakgrundsmaterial om Ungern) (Extern länk)

Hämta

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol ger tillstånd åt afghanska tolkar med anknytning till Sverige till sidans topp

Beslut från migrationsdomstol: Det är andra gången som migrationsdomstolen i Malmö behandlar fyra ärenden. Bakgrunden är att personerna inte befinner sig i Sverige och därför inte kan få asyl. De har inte omfattats av försvarsmaktens uttagning eftersom de inte längre är anställda. När de fått avslag första gången bedömde domstolen att Sverige hade en "extra-territoriell jurisdiktion" som enligt Europakonventionen medför ett särskilt ansvar. Ärendena skickades tillbaka till Migrationsverket för prövning av uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige. Det blev avslag en andra gång från Migrationsverket, nu med motivering att omständigheterna inte var så udda och ömmande som krävs. Migrationsverket höll inte med om att Sverige skulle haft någon makt eller kontroll över individer i Afghanistan. Domstolen kritiserar nu att Migrationsverket trots överinstansens begäran inte utrett de sökandes säkerhetsmässiga situation varken enligt den paragraf som använts eller i förhållande till skyldigheterna enligt Europakonventionen. Den här gången fattar domstolen beslut i sakfrågan och beviljar de sökande uppehållstillstånd på grund av den särskilda anknytningen.

Domstolens pressmeddelande med länk till en av domarna (Extern länk)

Sydsvenskan 16-03-07: Afghanska tolkar får uppehållstillstånd i Sverige (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen om rätten för alternativt skyddsbehövande att välja bostadsort till sidans topp

Förhandsavgörande från EU-domstolen: Enligt skyddsgrundsdirektivet ska en person som beviljats uppehållstillstånd med status som alternativt skyddsbehövande ha rätt att röra sig inom landet och bosätta sig på samma villkor som andra icke EU-medborgare i samma land. Tyskland har en regel som innebär att alternativt skyddsbehövande som får sociala förmåner är skyldiga att bosätta sig på en viss ort. Syftet är att fördela kostnader inom landet och underlätta integration. EU-domstolen slår nu fast att det inte är tillåtet att ålägga just alternativt skyddsbehövande att bosätta sig på en viss plats bara för att fördela kostnaderna, eftersom kostnaderna är desamma för andra som uppbär sociala förmåner. Däremot om den tyska domstolen kan visa att just alternativt skyddsbehövande skulle ha svårare att integrera sig än andra som får sociala förmåner, så skulle ett villkor om bostadsort kunna vara tillåtet, även om det inte gäller för andra icke EU-medborgare.

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Hämta domen i sin helhet, generaladvokatens förslag samt ansökan (Extern länk)

Migrationsverkets referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160217:

Inget återreseförbud innan första beslut om asylskäl vunnit laga kraft till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna som haft arbetstillstånd i Sverige fick beslut om utvisning. Hon anförde då asylskäl och påtalade verkställighetshinder. Hon beviljades en ny prövning och inhibition (dvs beslutet om utvisning skulle inte verkställas tills vidare) - vilket hon hade rätt till eftersom asylskälen inte prövats tidigare. I januari 2015 fick hon avslag av Migrationsverket, som då också upphävde inhibitionen. Några veckor senare utfärdade Migrationsverket ett återreseförbud eftersom kvinnan inte lämnat landet inom den tidsfrist som börjat löpa redan efter det första utvisningsbeslutet men som skjutits upp genom inhibitionen. Först i maj 2015 vann det nya utvisningsbeslutet laga kraft. Frågan i målet är om det var rätt att hon fick återreseförbud dessförinnan. Migrationsöverdomstolens svar är nej. Eftersom det var första gången kvinnans asylskäl prövades fick utvisningen inte verkställas förrän beslutet vunnit laga kraft. Beslutet om återreseförbud ska upphävas. Domen har publicerats i referat av kammarrätten och är vägledande. Målnummer UM 3370-15

Hämta referatet från domstolarnas hemsida (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160209:

Uppdaterat rättsligt ställningstagande om kravet på klarlagd identitet till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande angående kraven på klarlagd identitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd. Ställningstagandet, med beteckning SR 05/2016, ersätter det som kom i början av förra året med beteckning SR 03/2015. De två dokumenten är dock identiska i saktexten sånär som på en hänvisning till en punkt i lagen som fått ändrat nummer. I avsnittet om ställningstagandets bakgrund och syfte har ett förtydligande införts om att kravet på styrkt identitet inte är detsamma i Utlänningslagen som i Medborgarskapslagen. Dessutom har begreppet resehandling i samma avsnitt fått en egen definition. Definitionerna av resehandling respektive hemlandspass refererar till en ny föreskrift, som i sin tur bland annat hänvisar till EU:s förteckning över godkända resehandlingar.

Hämta dokumentet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ansökan om ny prövning ska behandlas som en sådan oavsett vilka skäl som anförs till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar om hur ansökningar om ny prövning ska behandlas. Bakgrunden är att om en person med gällande utvisningsbeslut påtalar nya omständigheter som rör hälsoskäl, arbete eller familjeanknytning så behandlas det som en ansökan enligt Utlänningslagens paragraf 12:18. Om personen anför skyddsskäl används iställer paragraf 12:19. I sådana fall får utvisningen inte verkställas förrän Migrationsverket avgjort om ärendet ska prövas på nytt. Vid avslag har personen rätt att överklaga. Den nya rättsliga kommentaren klargör att om orden "ny prövning" eller "asyl" används eller paragraf 12:19 nämns så ska ärendet för säkerhets skull registreras som en ansökan enligt paragraf 12:19, även om inga skäl som rör skyddsbehov har tagits upp. Ansökan ska i sådana fall avslås, inte avvisas. Ansökan enligt 12:19 ska avvisas (inte behandlas i sak) endast om personen befinner sig utomlands, om utvisningsbeslutet inte vunnit laga kraft eller det rör ett Dublinärende. Rättschefen påminner också om att det i vissa fall kan förekomma att omständigheter som rör hälsotillstånd kan medföra skyddsbehov.

Hämta kommentaren (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Vid dubbelt medborgarskap prövas ansökan mot båda länderna till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som var medborgare i Syrien beviljades inte asyl av Migrationsverket med motivering att personen också var medborgare i Libanon och kunde vara skyddad där. Migrationsdomstolen rev upp beslutet och argumenterade att frågan om personen kunde fått skydd i ett annat land inte kan prövas om sakskälen redan utretts mot flyktlandet. Migrationsöverdomstolen påpekar att det resonemanget gäller ett s.k. säkert tredje land. I det här fallet, när personen bedöms ha dubbelt medborgarskap, kan skyddsskälen prövas mot båda länderna. Det land där en person är medborgare kan inte vara ett "tredje land". Målet återförvisas till migrationsdomstolen.

Läs mer (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Utvisningsbeslut får verkställas även om personen ansöker om anknytning till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna hade fått ett utvisningsbeslut som vunnit laga kraft. Hon hade fått fyra veckor på sig att lämna landet. innan den tiden löpt ut ansökte kvinnan om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en man som hon ska gifta sig med. Eftersom hon hade ett gällande utvisningsbeslut betraktades ansökan som en ansökan om verkställighetshinder. Den avslogs snabbt och kvinnan hade då även fått ett återreseförbud eftersom tidsfristen för att lämna landet hade passerat. När kvinnan överklagat upphävde migrationsdomstolen återreseförbudet. Domstolen menade att eftersom det fanns ett öppet ärende fanns inte något verkställbart utvisningsbeslut. Nu har migrationsöverdomstolen slagit fast att migrationsdomstolen gjorde fel. Att kvinnan ansökt på grund av en anknytning är inte en sådan ansökan som gör att ett utvisning inte får verkställas. Det fanns inga andra skäl för varför ett återreseförbud inte skulle meddelas. Kvinnan ska därför ha ett ettårigt återreseförbud. Beslutet har publicerats i referat av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. (Mål nr UM577-15)

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160130:

Anknytning som prövats i Sverige får också överklagas här till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som redan befann sig i Sverige sökte uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning för sig och sina barn. Det kom att dröja tre år innan Migrationsverket fattade beslut. Verket fann då att handläggningstiden inte skulle dras ut ytterligare genom att hänvisa familjen till hemlandet. Ansökan behandlades och avslogs. När familjen överklagade beslutade domstolen att avslå på grund av att de måste söka från hemlandet. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att domstolens beslut av processekonomiska skäl var olämpligt. I detta fall var det särskilt olämpligt på grund av den långa handläggningstiden som också berörde barn.

Hämta referat från Kammarrätten i Stockholm (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: De som arbetat för kommunistpartiet i Afghanistan kan utvisas till sidans topp

Europadomstolen har behandlat en rad ärenden rörande personer som varit medlemmar av kommunistpartiet under partiets tid vid makten i Afghanistan, och som arbetat för säkerhetstjänsten KhAD/WAD. Enligt domstolen riskerar dessa inte längre förföljelse. Alla ärendena gäller personer som fått utvisningsbeslut i Nederländerna. (Application no. 13442/08, 46856/07, 39575/06, 8161/07, 25077/06)

Länk till ett av fallen, Case of A.G.R. V. The Netherlands, 13442/08 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning från Sverige till Tjetjenien till sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT. En man som tillhört motståndsrörelsen i Tjetjenien greps 2007 och utsattes för tortyr som ledde till flera brutna ben, utslagna tänder mm. Mannens bror hade tidigare dödats i fängelse. Han släpptes genom mutor men flydde till Ingusjien först några år senare, då ytterligare en släkting gripits och han befarade att hans namn uppgetts under tortyr. Även hustrun lämnade landet med barnen efter husrannsakningar och då även hon anklagats. I Sverige ifrågasattes varken tortyren eller mannens inblandning i motståndsrörelsen men de fick inte asyl eftersom läget i Tjetjenien ansågs ha förbättrats och de skulle inte längre vara av intresse för myndigheterna. Migrationsverket och domstolen hade också invändningar om detaljer, och misstänkte att familjen vistats utanför Tjetjenien. CAT konstaterar - som i många tidigare fall - att fullständig exakthet inte kan förväntas av den som utsatts för tortyr och att mindre motsägelser inte ska påverka den allmänna trovärdigheten. Landinformation visar att tidigare motståndmän löper risk att utsättas för godtyckliga arresteringar och tortyr. CAT finner att det skulle bryta mot tortyrkonventionen att utvisa familjen. (No. 586/2014).

Fallet har publicerats av Migrationsverket med ett referat

Läs referat och hämta CAT:s beslut (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Inga individuella garantier behövs för överföring av barnfamiljer till Italien till sidans topp

I slutet av förra året kom en dom från Europadomstolen som innebar att domstolen accepterar Italiens generella garanti för barnfamiljer som tillräcklig för att verkställa överföring enligt Dublinförordningen (se Asylnytt 15-12-22). Den tidigare s.k. Tarakhel-domen som innebar att individuella garantier för adekvat mottagande krävdes för överföring till Italien av barnfamiljer skulle därmed vara överspelad. Strax efter slog Migrationsöverdomstolen fast i en dom att garantin visserligen räckte för att fatta beslut om överföring, men för att verkställa överföringen krävs individuell garanti för den enskilda familjens mottagande (även den i Asylnytt 15-12-22). Migrationsverket har nu publicerat domen från Europadomstolen med ett referat och i samband med detta även publicerat en rättslig kommentar. I kommentaren påpekar rättschefen att Italien kommit med ytterligare en skrivelse med mer detaljerad information om boendena. Eftersom Europadomstolen haft tillgång till denna skrivelse, vilket Migrationsöverdomstolen inte hade, så anser Migrationsverket att Europadomstolens dom ska vara vägledande. I fortsättningen behövs alltså inte några individuella garantier från Italien varken inför beslut eller inför verkställighet.

Hämta den rättsliga kommentaren (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat från Europadomstolen och hämta domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Malta/ Förhållande i Maltas förvar dåliga, men inte i strid med Europakonventionen till sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Liksom i ett ärende som refererades i Asylnytt 15-12-23 konstaterar Europadomstolen att förhållandena i förvar i Malta visserligen är dåliga, men inte så dåliga att det når upp till omänsklig eller förnedrandde behandling enligt Europakonventionen. Ärendet gällde två asylsökande som klagade på överbefolkning, dålig hygien, kyla på vintern och hetta på sommaren, mathållningen, brist på kvinnlig personal, liten möjlighet till utevistelse mm. De hade varit i förvar i nästan tolv månader, men inte heller den långa tiden var tillräcklig för att bryta mot konventionen. Domstolen kritiserar Maltas policy att ta alla asylsökande i förvar lång tid, men anser att förvarstagandet ändå var lagenligt. Däremot prickas Malta för att de sökande inte haft ett effektivt rättsmedel, dvs de hade inte tillräckligt bra möjligheter att överklaga förvarstagandet. Case of Moxamed Ismaaciil and Abdirahman Warsame v. Malta (Applications nos. 52160/13 and 52165/13)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160112:

Europadomstolen stryker många "Tarakhel"-ärenden till sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En rad ärenden som rörde överföring av barnfamiljer till Italien från Danmark drevs till Europadomstolen av organisationen Dansk Flygtningehjælp. Efter att domstolen stoppat överföring av en barnfamilij till Italien i målet "Tarakhel mot Schweiz" har Danmark valt att pröva de berörda familjernas asylärenden. Därmed skrivs ärendena av från Europadomstolens lista. Se exempel S.H.N. and M.N.against Denmark, Application no. 16359/14

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Trovärdig kvinna får stanna efter att språkanalys förkastats till sidans topp

Beslut från migrationsdomstol. En ung kvinna berättade att hennes hem i Somalia slagits sönder och föräldrarna försvunnit när hon var en liten flicka. Hon togs om hand av en man som förde henne till Kenya och höll henne inlåst i nio år. Migrationsverket avslog ansökan och bedömde efter en språkanalys att kvinnan kom från Tanzania. Domstolen återförvisade ärendet på grund av att språkanalysen var av begränsat värde. Migrationsverket upprepade beslutet utan att någon ny språkanalys kunnat göras. Nu har domstolen efter muntlig förhandling funnit att kvinnan har god kännedom om sin uppgivna hemort och har skador som kan komma efter den misshandel med kniv hon berättat att mannen utsatt henne för. Som ensam kvinna utan nätverk och dåligt mående efter vad hon utsatts för är hon enligt domstolen flykting och får permanent uppehållstillstånd. Observera att domen inte är vägledande. Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll