ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Praxisnotiser 2015
Denna sida innehåller Asylnytts egna referat från domstolsbeslut och andra betydelsefulla beslut i migrationsärenden. Redaktör och ansvarig för sammanfattningarna: Sanna Vestin. Notiserna finns också i veckobreven och under respektive ämnesområde i arkivet (se högermenyn). Denna sida är alltså avsedd för dig som snabbt vill finna samtliga praxisreferat från Asylnytt - och inget annat.
- Arkiveringsdatum 151230:
- Migr-överdomstolen: Fel att ge återreserförbud till femtonåring som inte hittat sin mor (länk tillagd 160130)
- Migrationsöverdomstolen: Domstol får inte pröva skyddsskäl som första instans
- MiÖD: Dublinärende om traumatiserat barn ska inte avgöras av ensamdomare
- MiÖD: Tidigare asylsökande får ingen ny prövning efter utvisning som arbetssökande (länk tillagd 160130)
- Ärende om ALS-sjuk pojke prövas inte av Europadomstolen
- JK beviljar skadestånd till en person som tvingats överklaga i onödan
- Europadomstolen: Alltför ungt par skyddas inte av rätt till familjeliv
- Migr-överdomstolen: Ett barn vars föräldrar är från Nordkorea får utvisas till Sydkorea (länk tillagd 160130)
- Migrationsöverdomstolen: Nittonåring får inte följa med småsyskonen till modern
- Migr-överdomstolen: Student behöver inte ha försörjning för hela utbildningen i förväg (länk tillagd 160130)
- Arkiveringsdatum 151222:
- MiÖD: Individuell garanti för mottagande av barnfamilj i Italien krävs inför verkställighet
- Europadomstolen anser Italiens generella garanti för barnfamilijer tillräcklig
- MiÖD: Förälder kan nekas flyktingstatus trots att barnet bedöms som flykting
- Malta/ Förhållandena i förvar bryter inte mot Europakonventionen enligt domstolen
- Kammarrätt: folkbokförd familj kan få barnbidrag medan utvisningsbeslut överklagas
- Arkiveringsdatum 151122:
- Migrationsverkets lägenheter ska ha brandskydd som gemensamhetsboende
- Utvisning av den som har uppehållstillstånd i EU följer samma procedur som till tredjeland
- Arkiveringsdatum 151112:
- Från Syrien/ Mig-verket: Procedur för dem som åberopar att de kommer från Syrien
- Migrationsöverdomstolen: Tveksamt om nöjdförklaring gällde i Dublinärende
- JO-kritik mot att ensamkommande barns återvändande utreddes i mer än tre år
- MiÖD: Ensamdomare får inte besluta om utvisning av barn med lång vistelsetid
- Domstol får bakläxa för att sökande inte fick kommentera yttrande
- FN-kommitté mot tortyr fäller Kazakstan för utlämning till Ryssland
- Åtta utvisningsärenden vid extra session med FN:s kommitté mot tortyr
- ECtHR Crand Chamb: Kan gammal konflikt med Al Qaida hindra utvisning till Irak?
- Migrationsdomstol: Tonåring som bott i farbrors familj får återförenas med dem
- Kammarrätt: Dagbidrag får inte sättas ned för vägran att medverka till Dublinöverföring
- Arkiveringsdatum 151025:
- Från Palestina/ Migrationsverket om läget på Västbanken
- Migrationsverket om skyddsskäl på grund av sexuell läggning mm
- EU-domstolen tillåter att illegal inresa trots återreseförbud ger fängelsestraff (länk tillagd 151112)
- Europadomstolen godkänner att asylansökan inte behandlas av ambassad
- Iranier som fått arbetstillstånd får inte sitt asylärende behandlat i Europadomstolen
- Europadomstolen fördömer Rysslands utvisning och förvarstagande av syrier
- Europadomstolen förbjuder åter Ryssland att lämna ut uzbeker till Kirgizistan (länk tillagd 151222)
- FN:s kommitté mot tortyr godkänner ännu en utvisning till Tjetjenien
- FN-kommittén: Par från Vitryssland kan inte bevisa framtida hot trots tidigare tortyr
- Migr.överdomstolen: Svenskt ursprung plus vistelser i Sverige gav uppehållstillstånd
- Migrationsöverdomstolen: Studerandes försörjningskrav kan inte uppfyllas genom arbete
- MIgr.överdomstolen: Förvarsbeslut upphävs även vid misslyckad utvisning (länk tillagd 160112)
- Tyskland/ EU-domstolens generaladvokat kritiserar obligatorisk "kommunplacering"
- Arkiveringsdatum 150929:
- Från Armenien/ Utlämning kan ske till Armenien trots rapporter om tortyr i polisförvar
- Utvisning av kurdisk aktivist från Schweiz till Turkiet stoppas av CAT
- Migrationsöverdomst: Kravet på sjukförsäkring för uppehållsrätt får inte vara orimligt (länkar tillagda 151025 och 151222)
- Återreseförbud får utfärdas trots ny pågående ansökan (länk tillagd 151025)
- Ungern/ Europadomstolen fäller Ungern för olagligt frihetsberövande av asylsökande
- Arkiveringsdatum 150921:
- Från Kongo/ FN:s kommitté mot tortyr prickar Finland för utvisning av kvinna till Kongo
- Ärenden från vårsessionen med FN:s kommitté mot tortyr publicerade
- FN:s kommitté mot tortyr godkänner två utvisningar från Sverige till Ryssland (länkar tillagda 151112)
- FN:s kommitté mot tortyr prickar Finland för utvisning av kvinna till Kongo
- Europadomstolen fördömer kollektiv utvisning från Frankrike till Tunisien
- Uppskjuten asylansökan satte ned trovärdigheten för ensam kvinna från Somalia
- Migrationsdomstol: Ensam kvinna ska inte skickas till internflykt i Mogadishu
- Barnfamilj ska inte skickas till internflykt i Afghanistan enligt UNHCR
- Migrationsdomstol: Livshotande psykotisk man får stanna för att få behandling
- Arkiveringsdatum 150920:
- Till Asylnytts läsare
- Kommun kan ha rätt till ersättning för placering av familjemedlem till barn
- Arkiveringsdatum 150826:
- Justitiekanslern kritiserar Migrationsverket för handläggning av barnärende
- Migrationsöverdomstolen: Syrier som bott i Armenien får inte söka asyl i Sverige (länk tillagd 150921)
- Migrationsdomstol bedömer pojke som vuxen men med ett barns mognad
- Migrationsdomstol: Eritreanska pojkar fick återförenas med pappan efter bevislättnad
- Arkiveringsdatum 150814:
- Preskriptionstid ska inte förlängas efter tidsbegränsat uppehållstillstånd
- Domstol: Torterad av ryska säkerhetstjänsten erkänd som flykting efter ny prövning
- Domstol: Ung man med självskadebeteende ska inte utvisas utan nätverk i Afghanistan
- Migrationsdomstol: Småbarnsmor slipper åka till Kongo för att skaffa pass
- Arkiveringsdatum 150724:
- Fel att vänta med beslutsfattande för Jemen enligt migrationsdomstol
- MiÖD: Ingen extra tid för överklagande som kom till fel instans och behövde översättas
- EU-domstolen: Integrationsprov med språktest får krävas före familjeåterförening
- EU-domstolen: Tillstånd för PKK-medlem kan dras in efter individuell bedömning (länk tillagd 151025)
- EU-domstolen: Uppehållsrätt för äktenskap upphör om maken flyttar
- Europadomstolen: Traumatiserad man fick inte stanna hos systrarna i Schweiz
- FN-kommitté tillåter utvisning till Tjetjenien på grund av bristande trovärdighet
- Europadomstolen godkänner utvisning 2010 av kurder från Cypern till Syrien
- Migrationsöverdomstolen: Förvarstagande kan fortsätta trots att ny prövning beviljats (länk tillagd 150921)
- Arkiveringsdatum 150625:
- Från Afghanistan/ Migrationsverket: Försämrad säkerhet kan ge ny prövning i vissa fall
- Från Somalia/ Domstol: I Mogadishu tre veckor efter attentat förtar inte skyddsbehov
- Migrationsverket om snabbavvisning och avvisning under viseringsfri tid
- FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning från Schweiz till Jemen
- Migr-domstol: Kvar i Mogadishu tre veckor efter attentat förtar inte skyddsbehovet
- Migrationsdomstol: Trovärdigt att fadern hotar homosexuell son i Albanien
- Uppehållstillstånd inom EU utan skyddsstatus är inte skäl avvisa ansökan (ny länk)
- Arkiveringsdatum 150608:
- Europadomstolen: Gammal konflikt med al Qaida hindrar inte utvisning till Irak idag (länk tillagd 150724)
- Migrationsdomstol litade på pojkens ålder
- Migrationsöverdomstolen: Tio dagar för platsannons behöver inte vara tio arbetsdagar (länkar tillagda 150625 och 150826)
- MigÖD: Uppehållstillstånd inom EU utan skyddsstatus är inte skäl avvisa ansökan
- MigÖD: Asylsökande som inte behöver visum skall inte avvisas eller få återreseförbud
- Migrationsöverdomstolen: Krävs mer för att tas i förvar enligt Dublinförordningen (länkar tillagda 150625 och 150826)
- Arkiveringsdatum 150529:
- Från Kongo/ Migrationsverket om Nordkivu, Sydkivu, Orientale och Katanga
- Migrationsdomstol stoppar en utvisning till internflykt i Mogadishu
- Eftersökt tjetjen beviljas flyktingstatus av migrationsdomstol
- Migrationsdomstol: Oproportionerligt lång handläggningstid bidrar till uppehållstillstånd
- Migrationsdomstol: Otrohet bevisar inte att giftermålet är ett skenäktenskap
- Migr-överdomstolen: Arbetstillstånd förlängs inte om lönen varit för låg en del av tiden (länk tillagd 150921)
- EU-domstolen: EU-länder får inte välja böter istället för att verkställa utvisning
- Arkiveringsdatum 150511:
- Migrationsöverdomstolen lämnar Dublinärende till EU-domstolen
- Migrationsöverdomstolen: Beviskrav för att en förälder är död får inte ställas för högt (länkar tillagda 150529 och 150921)
- Migrationsdomstol: Torterad barnsoldat ska inte återsändas till Indien
- Arkiveringsdatum 150429:
- Migrationsöverdomstolen: Behov av advokat ska bedömas även i Dublinärenden
- Migrationsverket: Anhörig ska fortfarande få permanent uppehållstillstånd efter två år
- Migrationsdomstol vill inte sända traumatiserad man till internflykt i norra Irak
- Homosexuell från Gambia blev trodd i domstol
- Arkiveringsdatum 150413:
- Från Jemen/ Migrationsverket: Inga verkställigheter till Jemen i nuläget
- Från Palestina/ Migrationsverket om palestiniers flyktingstatus och medborgarskap
- JO anser att ålder inte ska ändras förrän vid beslut även i Dublinärenden
- Migr-överdomstolen: Livshotande sjukdom kan i exceptionella fall leda till ny prövning (länkar tillagda 150429 och 150921)
- Arkiveringsdatum 150305:
- Dialyspatient kan återvända till Kirgizistan enligt Europadomstolen (länk tillagd 150327)
- Migrationsöverdomstolen: Efter muntlig förhandling räknas överklagandetid från beslut
- Migrationsverket: Ställningstagande om när en förälder har rätt att företräda sitt barn
- FN:s kommitté mot tortyr fäller Marocko för massdeportation till öknen 2006
- EU-domstolen: Civilanställd kan få asyl för krigsvägran - men med många villkor (länk tillagd 150327)
- Sex års vistelse för barn är inte särskilt ömmande enligt Migrationsöverdomstolen (länk tillagd 150826)
- Domstol tillåter mor att återförenas med 13-åring utan skyddsstatus
- Tillstånd ska inte återkallas efter åtta år för man som nu har arbete (länkar tillagda 150327 och 150625)
- Arkiveringsdatum 150221:
- Migrationsdomstol: Uthängd homosexuell ska inte hänvisas till skydd i Albanien
- Arkiveringsdatum 150211:
- Nytt ställningstagande från Migrationsverket för bedömning av myndighetsskydd
- Nytt ställningstagande från Migrationsverket om krav på styrkt identitet och pass
- Ställningstagande från Migrationsverket om förälders medgivande till uppehållstillstånd
- Finland fälldes av FN:s kommitté mot tortyr för utvisning till Iran
- MiÖD: Iran: Skäl som filmare försökt åberopa tidigare räknas inte som nya (länkar tillagda 150305 och 150608)
- Migr-överdomstolen: Verkställighetshinder behöver inte prövas för livstidsdömd syrier
- Arkiveringsdatum 150130:
- Från Iran mfl/ Tio utvisningsbeslut granskades av FN:s kommitté mot tortyr
- Från Uzbekistan/ Migrationsverket: Inga utvisningsbeslut till Uzbekistan får fattas (upphävd, länk tillagd 150625)
- Tio utvisningsbeslut granskades av FN:s kommitté mot tortyr
- EU-domstolen: Sjuk som inte får behandling i hemlandet kan vara omänsklig behandling
- Migrationsdomstol: Gatubarn från Marocko har särskilt ömmande omständigheter
- Domstol accepterar lägre identitetskrav för man som har barn i Sverige
- MiÖD: Återreseförbud gäller inte om avvisnings- eller utvisningsbeslutet hävs
Arkiveringsdatum 151230:
Fel att ge återreserförbud till femtonåring som inte hittat sin mor
Beslut från Migrationsöverdomstolen 15-12-18: Ett barn från Somalia sökte asyl men fick avslag då Migrationsverket efter språkanalys ansåg att hon kom från norra Somalia. Hon fick fem månader på sig att lämna landet. Migrationsdomstolen bekräftade beslutet. Efter att domen vunnit laga kraft hölls tre återvändandesamtal där flickan uppmanades att samarbeta. Enligt hennes egen och god mans uppgift försökte hon hitta sin mot via Röda Korset och genom sin kusin som hon bodde hos. När tidsfristen att lämna landet frivilligt löpt ut fick flickan, som är 15 år gammal, ett återreseförbud. Det är detta som överklagats och som Migrationsöverdomstolen behandlat. Migrationsöverdomstolen påpekar att Migrationsverket har ett särskilt ansvar när det gäller ensamkommande barn. Huvudansvaret får inte läggas på barnet. I det här fallet har Migrationsverket inte utrett möjligheterna till mottagande i hemlandet. Barnet har kommit på samtalen och medverkat så mycket som det kan krävas av henne. Därför fanns det skäl att inte utfärda återreseförbud. Förbudet upphävs.
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Hämta referat från Kammarrätten. (Extern länk)
innehållMigrationsdomstol får inte pröva skyddsskäl som första instans
Beslut från Migrationsöverdomstolen 15-12-07: Två personer som haft uppehållstillstånd på grund av anknytning ansökte om förlängning för en ny anknytning men fick avslag på grund av att ansökan kommit in för sent. I samband med överklagande till domstolen anförde de också asylskäl gentemot hemlandet. Migrationsverket yrkade då att målet skulle återföras för bedömning av asylskälen. Men migrationsdomstolen beslutade om avslag direkt med motivering att asylskälen inte hade tillräcklig substans för att det skulle vara aktuellt med återförvisning. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att detta resonemang inte håller. Skyddsskäl ska alltid prövas i enlighet med asylprocedurdirektivet med muntlighet och möjlighet till överklagande. Målet återförs därför till Migrationsverket för ny handläggning.
Hämta referat från Kammarrätten (Extern länk)
Läs Migrationsverkets referat och hämta domen i sin helhet (Extern länk)
Dublinärende om traumatiserat barn ska inte avgöras av ensamdomare
Beslut från Migrationsöverdomstolen 15-12-14: En sextonåring fick beslut om utvisning till Malta, där hon fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Flickan hävdade att hon behandlats illa i Malta. i Sverige har hon påbörjat traumabehandlig, en vård som är livsnödvändig eftersom hon är självmordsbenägen. Domstolens beslut, som fattades av en ensam domare, var att avslå överklagan och avvisa asylansökan. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som anser att ett mål som rör ett ensamkommande barn och "med beaktande av de omständigheter som gjorts gällande beträffande barnets hälsotillstånd och tidigare upplevelser i Malta" borde ha avgjorts av en domstol med nämndemän. Målet återförvisas till domstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)
Tidigare asylsökande får ingen ny prövning efter utvisning som arbetssökande
Beslut från Migrationsöverdomstolen 15-12-22: En man från Turkiet sökte asyl och lämnade Sverige efter avslag. Senare återkom han med arbetstillstånd. När arbetstillståndet skulle förlängas uppfyllde han inte villkoren och fick avslag, med ett nytt beslut om utvisning. Vid den tidpunkten hade det gamla utvisningsbeslutet preskriberats. Mannen påtalade verkställighetshinder och anförde asylskäl. Migrationsverket avslog begäran om ny prövning, men migrationsdomstolen ansåg att han borde ha rätt till en ny prövning eftersom hans asylskäl inte prövats inför det gällande utvisningsbeslutet. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som ger Migrationsverket rätt. En person som fått utvisningsbeslut efter att ha sökt uppehållstillstånd till exempel på grund av arbete har visserligen rätt att få en ny prövning om det finns asylskäl, men detta gäller inte om personen tidigare fått asylskäl prövade. Att det gamla beslutet preskriberats spelar ingen roll.
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Hämta referat från Kammarrätten (Extern länk)
Ärende om ALS-sjuk pojke prövas inte av Europadomstolen
Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter 15-11-17: En pojke som kom till Sverige från Ghana som ensamkommande barn fick utvisningsbeslut. Pojken har i Sverige utvecklat ALS, som förvärrats snabbt. Han har flera gånger försökt påtala verkställighetshinder för att han befarade att inte få tillgång till de hjälpmedel han behöver i hemlandet. Verkställigheten stoppades tillfälligt då Europadomstolen beslutade att ta upp ärendet. Ett år senare ansökte pojken på nytt om verkställighetshinder hos Migrationsverket och beviljades då uppehållstillstånd på grund av sitt medicinska tillstånd. Europadomstolen lägger nu ner ärendet eftersom beslutet om utvisning är upphävt. (Application no. 47141/14, Nomoah against Sweden)
Läs domen i sin helhet (Extern länk)
JK beviljar skadestånd till en person som tvingats överklaga i onödan
Justitiekanslern har granskat ett anknytningsärende. Det hade behövts kompletteringar i ärendet, men när den sökande frågade om något saknades kom inget svar. Handläggaren tycktes irriterad på tidigare mailväxling. Beslutet blev avslag på grund av att äktenskapet inte ansågs seriöst. Men då hade kompletteringen gällande makarnas sammanboende inte vägts in. Makarna begärde ett samtal och fick besked om att detta var omöjligt. Handläggaren upplyste i franka ordalag att Migrationsverket inte under några omständigheter kan ompröva ett beslut - vilket inte stämmer. Den sökande anlitade ombud för att överklaga. Det är den utgiften som JK anser att han bör få ersatt, eftersom överklagandet kanske inte hade behövts om utredningen hade skötts bättre. JK:s beslut avslutas med en erinran om att "den som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet".
Alltför ungt par skyddas inte av rätt till familjeliv
Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter 15-12-08: Ett ungt par från Afghanistan sökte asyl i Schweiz. De hade gift sig i Iran med en religiös ceremoni utan äktenskapsbevis. Pojken var 18, flickan 14. Båda fick beslut om överföring till Italien enligt Dublinförordningen, men flickans överföringsbeslut hävdes. Parets äktenskap godkändes inte, bl.a. eftersom schweizisk lag förbjuder giftermål för personer under 15 år. Pojken begärde att få stanna i Schweiz för att inte behöva skiljas från flickan. Ansökan prövades inte och pojken överfördes till Italien men kom tillbaka illegalt efter några dagar. Han fick senare söka asyl i Schweiz. Paret klagade till Europadomstolen över att ha tvingats skiljas trots att de var gifta. Europadomstolen avslår nu ansökan. Domstolen bedömer äktenskapet som ogiltigt och påpekar även att flickan kunde ha följt med till Italien om hon ville. Dessutom kunde paret de facto snart återförenas. En av domarna är skiljaktig i frågan om ett äktenskap som är formellt ogiltigt ändå de facto kan konstituera familjeliv. (Application no. 60119/12)
Läs domen i sin helhet (Extern länk)
Ett barn vars föräldrar är från Nordkorea får utvisas till Sydkorea
Beslut från Migrationsöverdomstolen 15-12-18: Ett par som flytt från Nordkorea sökte asyl i Sverige. De bedömdes som flyktingar i förhållande till Nordkorea, men fick beslut om utvisning till Sydkorea. Detta eftersom alla nordkoreanska medborgare enligt sydkoreansk lagstiftning är medborgare i Sydkorea. Därmed behövdes inte skydd i Sverige. Paret höll sig undan och ansökte flera år senare om asyl för sin dotter som fötts i Sverige. Dottern fick ett snabbt avvisningsbeslut som skulle verkställas till Sydkorea. Migrationsdomstolen ansåg att barnet, som aldrig varit varken i Nord- eller Sydkorea, inte kunde betraktas som sydkoreansk medborgare med automatik. Domstolen beviljade uppehållstillstånd med flyktingförklaring. Men nu upphäver Migrationsöverdomstolen uppehållstillståndet och slår fast att det här inte rör graden av anknytning till tredje land utan ett medborgarskap. Eftersom medborgarskapet i Sydkorea är effektivt och inte bara formellt så finns inte grund för asyl. Däremot borde ett så komplicerat beslut inte ha fattats med omedelbar verkställighet.
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Hämta referat från Kammarrätten (Extern länk)
Nittonåring får inte följa med småsyskonen till modern
Beslut från Migrationsöverdomstolen 15-08-31: En kvinna flydde till Sverige och fick flyktingstatus här bland annat på grund av att hon misshandlats av maken i hemlandet. Senare fick flera av hennes barn återförenas med henne till Sverige. Men den äldste sonen, då 19 år, fick avslag. Migrationsdomstolen ansåg att sonen borde få komma, med tanke på moderns trauma och sonens utsatta situation med mannen som hans mor flytt från. Migrationsverket påpekar att sonen bott kvar i hemlandet när modern flydde. Det föreligger alltså inte ett obrutet sammanboende som kunde skyddas av Europadomstolens praxis för familjeliv. Sonen anför att de bott ihop tills modern flydde och att han därefter tagit hand om småsyskonen. Han menar att det finns ett särskilt beroendeförhållande. Men Migrationsöverdomstolen anser inte att det finns ett särskilt beroendeförhållande, vilket skulle krävas även enligt Europadomstolens praxis. Modern har flera andra barn och behöver inte ytterligare stöd. Sonen får avslag. (Målnummer UM5454-14)
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)
Student behöver inte ha försörjning för hela utbildningen i förväg
Beslut från Migrationsöverdomstolen 15-12-23: Migrationsöverdomstolen har slagit fast att den som ansöker om uppehållstillstånd för studier inte behöver ha pengar på banken för sin försörjning för hela studietiden. Om uppehållstillstånd söks för ett år räcker det med att ha försörjning för det året, även om studierna beräknas fortsätta. Regeln i utlänningsförordningen är otydlig, men Migrationsöverdomstolen anser att tillståndstiden kan vara en kortare tid än studietiden. Domstolen referar bland annat till att tredjelandsmedborgares rörlighet i studiesyfte ska främjas enligt EU:s studerandedirektiv.
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Hämta referat från Kammarrätten (Extern länk)
Arkiveringsdatum 151222:
Individuell garanti för mottagande av barnfamilj i Italien krävs inför verkställighet
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En barnfamilj fick beslut om att överföras till Italien som skulle pröva deras ärende enlgit Dublinförordningen. Italien hade inte svarat på förfrågan, vilket räknades som en tyst accept. Den enda garanti för att familjen skulle få ett adekvat mottagande, i enlighet med Europadomstolens beslut i det s.k. Tarakhel-målet, var att Italien gett en generell garanti att de numera har kapacitet att ta emot barnfamiljer. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att beslut kan fattas i ärendet trots att det saknas en individuell garanti. För att verkligen genomföra överföringen krävs däremot garanti för den enskilda familjens mottagande. Enligt Migrationsöverdomstolen räcker det alltså att Migrationsverket hämtar in sådana garantier inför verkställigheten. Domstolen godtar Migrationsverkets utfästelse att det kommer att ske. Beslutet om överföring godkänns. Målnummer UM3212-15.
Migrationsöverdomstolen 15-11- 30:
För att överföra en familj med minderåriga barn till Italien krävs garantier vad gäller ex boendeförhållanden. Dessa kan inhämtas i verkställighetsskedet.
När en familj med underåriga barn ska överföras till Italien i enlighet med Dublinförordningen måste det finnas garantier om att familjen kommer att tas emot på ett lämpligt sätt. Detta följer av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz). Den generella garanti som Italien utfärdat är inte tillräckligt preciserad för att uppfylla de krav som Europadomstolen uppställer. Ytterligare individuella garantier måste hämtas in innan överföringen av familjen kan verkställas. Migrationsverkets utfästelse i beslutet om överföring att detta ska ske på verkställighetsstadiet får godtas.
Migrationsöverdomstolen 15-11-26:
UM3212-15
(...)
Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)
Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)
Europadomstolen anser Italiens generella garanti för barnfamilijer tillräcklig
Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En kvinna som skulle överföras från Nederländerna till Italien enligt Dublinförordningen tillsammans med två barn vände sig till Europadomstolen. Förutom att det rör sig om en barnfamilj menar kvinnan att hennes psykiska hälsotillstånd borde hindra överföringen. Domstolen påpekar att Italien har garanterat att överförda barnfamiljer ska placeras i en av 161 platser reserverade för dem. Det finns inget i det individuella ärendet som säger att det inte stämmer, enligt Europadomstolen. Beträffande kvinnans psykiska hälsa anser domstolen att det räcker att Italien informerats om hennes tillstånd och att hon kommer att eskorteras till Italien för att förhindra självmord. Domstolen väger in att kvinnan vägrat låta Italien få tillgång till hennes journal. (Application no. 21459/14, J.A. and Others against the Netherlands)
Läs domen i sin helhet (Extern länk)
Förälder kan nekas flyktingstatus trots att barnet bedöms som flykting
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna med barn sökte asyl. Kvinnans skäl ansågs inte räcka för att få skydd, men dottern riskerade könsstympning och fick uppehållstillstånd med flyktingstatus. Kvinnan beviljades permanent uppehållstillstånd på grund av anknytning till dottern men utan skyddsstatus. Migrationsdomstolen rev upp beslutet och ansåg att kvinnan skulle beviljas flyktingstatus med hänvisning till principen om familjens enhet - normalt ska hela familjen få skydd på samma grund. Migrationsöverdomstolen däremot anser att grundregeln om familjens enhet visserligen avser att hålla ihop familjer, men den bygger också på att det ofta uppstår ett skyddsbehov även för familjemedlemmarna. Att alla får samma status är ingen ovillkorlig rättighet. I det här fallet leder hotet om könsstympning inte till att kvinnan har samma skyddsbehov. Migrationsdomstolens beslut upphävs, men målet återförs dit för en bedömning av om kvinnan är alternativt eller övrigt skyddsbehövande. (Mål nr UM9720-14)
Hämta referat från Migrationsöverdomstolen (Extern länk)
Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)
Malta/ Förhållandena i förvar bryter inte mot Europakonventionen enligt domstolen
Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter. En kvinna som hållits i förvar i Malta i 8 månader och 10 dagar klagade till Europadomstolen över förhållandena i förvaret, där 25 kvinnor kunde dela rum utan något privatliv eller möjlighet till rekreation utöver ett TV-rum med fasta metallmöbler och gemensam vistelse i ett rastrum nästan lika litet som lokalerna inomhus. Rasterna uteblev under ett par sommarmånader. Kvinnan klagade också på trasiga fönster och brist på uppvärmning vilket gjorde förvaret outhärdligt varmt på sommaren och nedkylt på vintern. Maten var också dålig. Hon hade fått besluten på engelska utan tolk och hade därför inte kunnat överklaga förvarsbeslutet. Hon hade fått vänta många månader på resultat av åldersbedömning - något som Europadomstolen lägger henne själv till last eftersom hon enligt bedömningen var vuxen. Europadomstolen går igenom bristerna och kommer fram till att de trots allt inte uppgår till omänsklig eller förnedrande behandling. Däremot prickas Malta för svårigheterna att överklaga. (Application no. 10290/13, Mahamed Jama v. Malta)
Läs domen i sin helhet (Extern länk)
Folkbokförd familj kan få barnbidrag medan utvisningsbeslut överklagas
Beslut från kammarrätt: En man som bott i Sverige med tidsbegränsat uppehållstillstånd blev av med tillståndet, men överklagade. Eftersom han var folkbokförd fick han fortfarande barnbidrag för sina barn. När utvisningen vunnit laga kraft beslutade försäkringskassan att barnbidraget skulle betalas tillbaka - drygt 87.000 kronor. Mannen överklagade det beslutet först till förvaltningsrätten, som avslog, och sedan till kammarrätten. Kammarrätten slår nu fast att mannen var bosatt i socialförsäkringslagens mening medan han överklagade. Därför behöver han inte betala tillbaka de bidrag som betalats ut innan utvisningen vann laga kraft. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Göteborg)
Arkiveringsdatum 151122:
Migrationsverkets lägenheter ska ha brandskydd som gemensamhetsboende
Beslut från kammarrätt: Räddningstjänsten i Gästrikland gjorde tillsyn efter en incident i ett hus i Älvkarleby, där Migrationsverket hyr lägenheterna. Räddningstjänsten förelade Migrationsverket att se över brandskyddet och påpekade att verksamheten motsvarar klass 3B i Boverkets byggregler, motsvarande ett gemensamhetsboende. Migrationsverket överklagade till länsstyrelsen, förvaltningsrätten och nu även till kammarrätten, med motivering att det rör sig om vanliga lägenheter. Migrationsverket påpekar också att kraven skulle få stora konsekvenser för verkets möjlighet att finna boende till alla asylsökande. Räddningstjänsten har replikerat att personer som inte känner varandra, inte talar samma språk och har vitt skilda kunskaper om utrymning, matlagning mm, mer eller mindre tvingas bo ihop i lägenhetrna. Nu går även kammarrätten på räddningstjänstens linje. (Källa InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)
Utvisning av den som har uppehållstillstånd i EU följer samma procedur som till tredjeland
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som sökte asyl i Sverige visade sig ha flyktingstatus i Italien. Därför togs hans asylskäl inte upp till prövning och han fick beslut om utvisning till Italien. Han fick ingen tidsfrist, eftersom återvändandedirektivets regler om tidsfrist för frivillig avresa och återreseförbud inte gäller utvisning inom EU. Migrationsdomstolen konstaterade att den svenska Utlänningslagen inte gör någon skillnad mellan avvisning inom och utom EU. Domstolen beslutade om en tidsfrist för frivillig avresa (och påpekade samtidigt att ett återreseförbud skulle vara högst olämpligt). Migrationsverket överklagade och höll fast vid sin inställning. Verket anmärkte också på att domstolen fattat beslut om något som inte var överklagat. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att Migrationsverket borde ha fattat beslut om tidsfrist för avresan. Att det inte rör sig om ett beslut om återvändande i EU-direktivets mening har ingen betydelse. Migrationsöverdomstolen kommenterar inte om återreseförbud därmed också borde användas vid utvisning inom EU. Migrationsdomstolen borde inte ha fattat beslut om tidsfrist utan den frågan skulle ha återförts till Migrationsverket, enligt Migrationsöverdomstolen.
/Asylnytt: Notisen justerad 151201 angående osäkerheten om återreseförbud kan användas/
Hämta domen från Migrationsöverdomstolen (Extern länk)
Arkiveringsdatum 151112:
Från Syrien/ Ansökningar från personer som åberopar att de kommer från Syrien
Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande för hur Syrien-ärenden ska behandlas. Säkerhetsläget i Syrien har försämrats och det är fortfarande så att "alla och envar" som återsänds löper en individuell risk för en sådan behandling att personen ska räknas som alternativt skyddsbehövande. Men en individuell prövning ska ändå göras, till att börja med en prövning av om personen verkligen är från Syrien och om det finns dubbelt medborgarskap eller någon annan stark anknytning som gör att ansökan ska avvisas. Om ärendet ska prövas i sak gentemot Syrien ska individuella skäl bedömas, så att den som är personligen förföljd på grund av till exempel religion, etnicitet eller politisk uppfattning får flyktingstatus. I detta ingår hur personen uppfattas i sin omgivning. De som inte har flyktingstatus är normalt alternativt skyddsbehövande. Men det ska också bedömas om personen kan ha gjort sig skyldigt till något brott som leder till uteslutning från flyktingstatus eller alternativ skyddsstatus.
Hämta ställningstagandet (Extern länk)
Se även:
Migrationsverket 15-11-09: Kvinnor under Syrienkonflikten - mönster av utsatthet (Extern länk)
Tveksamt om nöjdförklaring gällde i Dublinärende
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person sökte asyl efter att han gripits av polis och tagits i förvar. Migrationsverket beslutade om förvarstagande enligt Dublinförordningen, vilket överklagades utan framgång. Mannen fick sedan beslut om överföring till Ungern samt förvarstagande. Han skrev på en nöjdförklaring, men enligt Migrationsöverdomstolens referat har han uttryckt att han var osäker, men uppsöktes flera gånger tills han skrev under nöjdförklaringen utan att förstå innebörden. Senare överklagade han överföringen och förvarstagandet. Migrationsdomstolen avvisade överklagan med hänvisning till nöjdförklaringen. Migrationsöverdomstolen kritiserar att migrationsdomstolen inte övervägt om en nöjdförklaring - något som inte finns i Dublinförordningen - kan accepteras. Inte heller har domstolen övervägt hur nöjdförklaringen kom till, eller om Migrationsverkets senaste förvarsbeslut borde kunnat överklagas enligt mottagandedirektivet (som Dublinförordningen hänvisar till). Ärendet återförvisas till domstolen.
JO-kritik mot att ensamkommande barns återvändande utreddes i mer än tre år
Saken gäller en pojke som sökte asyl ensam i Sverige som trettonåring 2010. Beslutet vann laga kraft i december 2011. Därefter hölls återvändandesamtal med långa mellanrum. Större delen av tiden inväntades svar från Etiopien som inte kom. Fyra gånger byttes handläggare, som började om med nytt samtal för att forska efter anhöriga. När Migrationsverket yttrade sig till JO hade det senaste samtalet hållits i december 2014. Migrationsverket kommenterade att "Verket ska handlägga ärendena med skyndsamhet och enligt vad som är bäst för den minderårige vilket inte skett i alla delar". Enligt Migrationsverket ska återvändandearbetet inte drivas vidare om det i praktiken är omöjligt att ordna ett mottagande. Detta citeras i yttrandet av JO, som kritiserar Migrationsverket för bristerna i handläggningen. (JO-beslut 6251-2014, 15-11-06)
Ensamdomare får inte besluta om utvisning av barn med lång vistelsetid
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En tioåring som kom till Sverige som ettåring och vistats här lagligt större delen av tiden hade liksom sin mor fått beslut om utvisning. Överklagande till migrationsdomstol avslogs av en ensam domare. Migrationsöverdomstolen avgör nu utan att gå in på sakskälen att målet inte kan anses vara av enkel beskaffenhet och borde ha prövats i fullsutten rätt, dvs med nämndemän. Enligt Migrationsöverdomstolen ska möjligheten att avgöra utvisnings- och avvisningsmål med ensamdomare utnyttjas restriktivt, i synnerhet när barn är inblandade. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm.
Domstol får bakläxa för att sökande inte fick kommentera yttrande
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Ett ombud hade lämnat in ett läkarintyg till migrationsdomstolen innan beslut skulle fattas. Domstolen skickade intyget till Migrationsverket för yttrande. Men ombudet och den sökande fick inte se Migrationsverkets yttrande innan domstolen fattade beslut. Detta är ett så allvarligt fel att Migrationsöverdomstolen återförvisar ärendet till domstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)
FN-kommitté mot tortyr fäller Kazakstan för utlämning till Ryssland
Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT. En man bosatt i Ingusjien, Ryssland, kidnappades och misshandlades ett antal dagar för att namnge personer på fotografier. Mannens uppfattade att kidnapparna representerade myndigheterna och att han skulle dödas. Han lyckades rymma och tog sig till Kazakstan. Där registrerade han sig som invandrare, men Ryssland begärde honom utlämnad, anklagad för att ha organiserat en väpnad grupp. Han togs i förvar. Flera försök att söka asyl misslyckades på formella grunder, trots att han uppvisade tortyrskador från kidnappningen. Utlämningen hejdades genom CAT:s begäran. När mannen varit förvarstagen i ett år, maxtid enligt Kazakstans lag, verkställdes ändå utlämningen. CAT beskriver att det finns ett stort antal observationer av tortyr, kidnappningar och utromrättsliga avrättningar mm i norra Kaukasus-regionen i Ryssland. Kazakstan fälls både för att konventionens regler inte respekterats och för att mannen lämnats ut trots en förutsebar, reell och personlig risk för tortyr. (Communication No. 554/2013)
Läs eller hämta dokumentet (Extern länk)
Åtta utvisningsärenden vid extra session med FN:s kommitté mot tortyr
FN:s kommitté mot tortyr, CAT, som normalt sammanträder två perioder per år, har haft en extra session i juli-augusti. CAT behandlade där åtta utvisningsärenden. I endast ett av ärendena, det rörande Kazakstan/Ryssland som refereras ovan, fann CAT att utvisningen bröt mot tortyrkonventionen. Två friande ärenden som gällde utvisningar från Sverige till Vitryssland och Ryssland (Tjetjenien) refererades i föregående Asylnytt. Ytterligare en utvisning till Tjetjenien från Sverige hade redan behandlats av Europadomstolen och prövades därför inte i sak av CAT. En utvisning från Kanada till Pakistan prövades inte i sak för att personen inte uttömt möjligheterna att prövas i Kanada. De tre återstående ärendena prövades i sak men CAT anser bland annat att de påstådda händelserna ligger långt tillbaka i tiden och att de sökande inte kunnat visa att det finns något hot mot dem idag. De tre rörde utvisning från Danmark till Afghanistan, från Danmark till Kina samt från Kanada till Indien. Kanada prickades dock för att ha verkställt utvisningen trots att kommittén begärt inhibition.
Två av Tjetjenien-domarna har nu även publicerats med referat av Migrationsverket.
Läs eller hämta samtliga beslut från OHCHR (Extern länk)
Migrationsverkets referat av målet 539/2013, A.B. mot Sverige (Extern länk)
Migrationsverkets referat av målet 556/2013, Z mot Sverige (Extern länk)
Kan en gammal konflikt med Al Qaida fortfarande hindra utvisning till Irak?
Europadomstolens högsta kammare kommer att behandla en utvisning från Sverige till Irak. Ärendet sammanfattades i Asylnytt 15-06-08. och gäller en familj från Bagdad. Mannen hade ett företag med enbart amerikanska kunder och hade utsatts för flera attentat från al Qaida. Senaste tillfället var 2008 då en dotter hade dödats. Sedan hade familjen flyttat runt i Bagdad och inte vågat söka skydd hos myndigheterna. De sökte asyl i Sverige 2011 och blev trodda men fick avslag för att de kunnat bo kvar lång tid utan att något mer hänt och att flera döttrar ännu fanns kvar i Bagdad. De borde kunna få skydd av myndigheterna. Uppgifter om hot efter flykten och att mannen även kritiserat regeringen ansågs motstridiga. Europadomstolen bedömde inte att det skulle bryta mot konventionen att verkställa utvisningen, bl.a. för att det gått lång tid sedan attentaten och att en del uppgifter var motstridiga. Två domare var skiljaktiga och ansåg att de tidigare attackerna och dotterns död var tillräckliga för att visa en framtida risk. De två påpekade att Sverige har en besynnerlig syn på bevis som innebär att enskilda trovärdighetsbrister omintetgör bevisvärdet av andra väl underbyggda fakta. Ärendet kommer nu att prövas i Europadomstolens högsta instans.
Hämta pressmeddelande från 20 oktober (Extern länk)
Tonåring som bott i farbrors familj får återförenas med dem
Beslut från migrationsdomstol: En flicka flyttade efter sin fars död i Syrien 2005 hem till sin farbror och har bott med hans familj sedan dess. Hon är inte adopterad enligt svensk norm, men betraktar farbror och hans hustru som sina föräldrar och har inte träffat sin mor på flera år. Efter att farbrodern flytt och fått uppehållstillstånd i Sverige fick hustrun och de biologiska barnen uppehållstillstånd för att återförenas. Flickan fick avslag, trots att farbrodern är hennes förmyndare och den biologiska modern har godkänt att hon får lämna landet. Migrationsdomstolen däremot beviljar flickan uppehållstillstånd på grund av att det finns ett särskilt beroendeförhållande. Eftersom de bott ihop fram till att farbror lämnade landet och ansökt om återförening kort efter att han fick uppehållstillstånd, är kraven uppfyllda. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå.)
Dagbidrag får inte sättas ned för vägran att medverka till Dublinöverföring
Beslut från kammarrätten i Göteborg: Några ärenden som rör nedsättning av dagbidrag i Dublinärenden har tagits upp av kammarrätten. De rör personer som meddelat att de inte tänker medverka till att överföras till ett annat EU-land enligt Dublin och vägrat resa till utreseboenden. Enligt Migrationsverket kan dagersättningen sättas ned trots att bestämmelsen om detta i Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) bara berör utvisnings- och avvisningsbeslut. Förvaltningsrätten i Karlstad har upphävt besluten. Nu har Migrationsverket överklagat och anför bland annat att andra förvaltningsrätter tolkat bestämmelsen som verket. Kammarrätten däremot anser att det inte kan komma i fråga att till nackdel för den enskilde tillämpa bestämmelsen i samband med överföring enligt Dublinförordningen. De sökande får fortsatt fullt dagbidrag. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Göteborg)
Arkiveringsdatum 151025:
Från Palestina/ Migrationsverket om läget på Västbanken
Migrationsverket har publicerat en lägesanalys och en rättslig kommentar angående säkerhetsläget på Västbanken. Analysen innehåller en beskrivning av det eskalerande våldet och dess inverkan på civilbefolkningen, med hänvisning till bakgrundsmaterial (särskilt det som presenterats från FN:s kontor för koordinering av humanitära affärer, OCHA, i Humanitarian Atlas 2015). Det politiska läget och frågan om en tredje intifada berörs också. Beträffande skyddsbehovet för asylsökande från Västbanken konstateras bara att det inte råder väpnad konflikt i området, men däremot "svåra motsättningar" i lagens bemärkelse. Det innebär att en individuell bedömning av riskerna i framtiden ska göras i varje enskilt fall.
Rättschefen avslutar kommentaren: "Mot bakgrund av den osäkerhet som nu råder nu på Västbanken, särskilt avseende hur den rådande våldsspiralen kommer att utveckla sig och hur den israeliska armén kommer att agera framöver, bevakar Migrationsverket noggrant händelseutvecklingen i landet"
Hämta dokumentet (Extern länk)
Rättsligt ställningstagande om skyddsskäl på grund av sexuell läggning mm
Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om utredning och prövning av den framåtsyftande risken för personer som åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck. SR 38/2015.
Ställningstagandet klargör att bedömningen lämpligen sker i steg: Tillhör personen en viss grupp, hur är situationen för den gruppen, har personen blivit förföljd tidigare, är det sannolikt att personen känner välgrundad fruktan för framtiden och till sist om det finns myndighetsskydd eller internflyktsalternativ. Vidare beskrivs de kategorier som omfattas, t.ex. vad som menas med könsöverskridande identitet.
Därefter gås de olika stegen igenom. Till exempel påpekas att det inte handlar om att fastställa någons sexuella läggning, utan om personen gjort sannolikt att den tillhör en grupp som riskerar förföljelse. Exempel på fråge-områden tas upp, tex hur personen beskriver sig själv, frågor kring barndom och familjeliv etc. Förhör om sexuella vanor är inte tillåtna.
Beträffande landinformation påpekas att brist på landinformation inte behöver betyda att det inte finns förföljelse. Hur kriminaliserande lagstiftning ska bedömas tas upp, t.ex. att även om en lag inte tillämpas kanske den hindrar personer att få myndighetsskydd.
I avsnittet om tidigare förföljelse påpekas att att bedömningen inte får bygga på spekulationer om normalt beteende eller vilka risker någon kan antas utsätta sig för. Om det finns tidigare förföljelse utgör det en stark presumtion för risk även i framtiden. I den framåtsyftande bedömningen är det inte tillåtet att förvänta sig att en asylsökande hemlighåller sin sexuella läggning.
Avslutningsvis behandlar ställningstagandet hur uppgifter som kommer fram sent i processen eller i verkställighetsskedet ska bedömas. Kravet på giltig ursäkt ska främst ställas på den som redan tidigare varit offentlig med sin läggning eller identitet.
Hämta dokumentet (Extern länk)
EU-domstolen tillåter att illegal inresa trots återreseförbud ger fängelsestraff
Beslut från EU-domstolen: En person hade lämnat Italien efter ett beslut om utvisning. Eftersom han inte lämnat landet inom tidsfristen fick han ett återreseförbud. Han greps senare efter att ha rest in på nytt under pågående återreseförbud. För detta dömdes han till tio månaders fängelse. Frågan i målet är om ett sådant straff bryter mot återvändandedirektivet. EU-domstolen har tidigare slagit fast att om ett fängelsestraff för olaglig vistelse hindrar direktivets mål att beslutade utvisningar ska verkställas, så bryter det mot direktivet. Men i det här fallet, när utvisningen redan verkställts, anser EU-domstolen att det är förenligt med direktivet att ha fängelsestraff för illegal inresa i strid med ett återreseförbud. (Målnummer C-290/14)
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Läs eller hämta pressmeddelandet (Extern länk till pdf-fil)
Läs domen i sin helhet (Extern länk)
Europadomstolen godkänner att asylansökan inte behandlas av ambassad
Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En trettonårig pojke från Syrien kom till Grekland, där han fick beslut om avvisning. Han bodde i parker några månader tills hans äldre bror, som har uppehållstillstånd i Sverige, kom till Grekland. De gick till svenska ambassaden och sökte asyl men blev upplysta att ambassaden inte behandlar asylansökningar. Ansökan skickades till Sverige som ansökan om familjeåterförening. Pojkarna fick i övrigt ingen hjälp utan måste lämna ambassaden. Efter ytterligare några månader tog sig pojken med smugglare till Sverige där han nu söker asyl. Han hävdar att ambassaden är svenskt område och att han borde behandlats som minderårig och fått skydd och rättshjälp, och i andra hand att grekiska myndigheter borde ha ombetts ingripa. Europadomstolen anser att pojken borde ha sökt asyl i Grekland för att kunna begära Greklands skydd. Domstolen påpekar att rättshjälp inte ges för familjeåterförening, att besluten i ärendena kan överklagas och att pojken informerats om att det inte går att söka asyl på ambassad. Europadomstolen tar inte upp saken till prövning. (Application no. 73398/14)
Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)
Iranier som fått arbetstillstånd får inte sitt asylärende behandlat i Europadomstolen
Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En iranier som flydde från hemlandet sedan polisen fått kännedom att han är homosexuell, försökte gång på gång söka asyl i Finland. Han fick avslag varje gång, bland annat med motivering att han kunde flytta inom Iran. Europadomstolen begärde att utvisningen skulle inhiberas. Men senast mannen sökte asyl uppmanades han att söka arbetstillstånd i stället vilket han gjorde. Han har nu ett ettårigt arbetstillstånd i Finland. Därmed finns inget verkställbart utvisningsbeslut och Europadomstolen stryker asylärendet från sin lista. (Application no. 30953/11)
Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)
Europadomstolen fördömer Rysslands utvisning och förvarstagande av syrier
Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Tre personer från Aleppo och Damaskus i Syrien som gripits efter att ha arbetat utan tillstånd i Ryssland vände sig till Europadomstolen då de fått beslut om utvisning till Syrien och hållits i förvar trots att utvisningarna inte gick att verkställa. De tre hade försökt söka asyl men fått avslag och i praktiken förhindrats att överklaga. Proceduren för att överklaga kräver att den sökande på egen hand lyckas få tag på beslutet. Männen hade dessutom förmåtts att underteckna dokument på ryska som innebar att de nöjdförklarade sig och avstod från att träffa sitt ombud. De hade även förhindrats att träffa släktingar och att telefonera. Två av personerna är fortfarande i förvar medan den tredje har rymt. Europadomstolen fäller Ryssland för utvisningarna med hänvisning till rapporter om Syrien från UNHCR och HRW. Männens berättelser om släktingar som dödats och att de är unga män, varav en palestinier, vägs in. Rysslands fälls även för förvarstagandet och för att inte ha låtit de sökande kommunicera med domstolen. Männen ska släppas fria och ersättas med 9.000 Euro vardera plus rättegångskostnaderna. (Applications nos. 40081/14, 40088/14 and 40127/14)
Läs domen i sin helhet (Extern länk)
Europadomstolen förbjuder åter Ryssland att lämna ut uzbeker till Kirgizistan
Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Två fall har behandlats som rör uzbeker från Kirgizistan. En av dem hade en ledande post i hemkommunen då striderna mellan kirgizer och uzbeker bröt ut 2010. Året därpå kallades han till rättegång och flyttade då först till annan ort och därefter till Ryssland, där han fick jobb. Den andre mannen flydde i samband med striderna 2010, då flera hundra personer dödats på hans hemort. Kirgizistan har begärt båda utlämnade och de har arresterats i Ryssland. Asylansökan för den förste avslogs bland annat eftersom han kommit till Ryssland av andra skäl och hans familj bor kvar i Kirgizistan. För den andre argumenterade Ryssland att situationen blivit bättre i Kirgizistan. Ryssland hänvisade också till diplomatiska garantier från Kirgizistan. Europadomstolen anser att det utbredda bruket av tortyr mot uzbeker i södra Kirgizistan och bristen på rättssäkerhet gör att de sökande löper en verklig risk att utsättas för behandling i strid med konventionen. Ryssland har tidigare fällts i flera liknande ärenden.
Ytterligare ett liknande ärende avgjordes i början av december 2015, Tadzhibayev v. Russia
Läs domen i sin helhet (Application no. 8474/14) (Extern länk)
Läs den andra domen i sin helhet (Application no. 15590/14) (Extern länk)
Läs den tredje domen i sin helhet (Application no. 17724/14) (Extern länk)
FN:s kommitté mot tortyr godkänner ännu en utvisning till Tjetjenien
Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: För fjärde gången på kort tid godkänner CAT en utvisning av personer som flytt till Sverige från Tjetjenien i Ryssland. Den här gången gäller det en familj med fyra barn. Mannen hade anklagats för att ha tillhört rebellrörelsen. Efter att ha varit fängslad och misshandlad anslöt han sig till rebellerna. Han flydde efter att ha blivit skottskadad. Kvinnan hade anklagats för att sälja mediciner till rebellerna. Även hon ska ha misshandlats och till följd av det fått två missfall. Båda har släktingar som dödats. Liksom tidigare erkänner CAT att det förekommer tortyr, kidnappningar och utomrättsliga avrättningar i Tjetjenien. Men de sökande anses ha gett för vaga och motstridiga uppgifter om den behandling de utstått och inte lyckats visa varken vad deras släktingar ska ha utsatts för eller att de själva skulle utsättas igen. (Communication No. 566/2013)
Läs Migrationsverkets referat och hämta uttalandet från CAT (Extern länk)
Par från Vitryssland kan inte bevisa framtida hot trots tidigare tortyr
Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: Ett par från Vitryssland sökte asyl 2010. Mannen hade sökt asyl 2004 under falskt namn och med skäl som han erkänt vara falska. De hade deltagit i demonstrationer och gripits 2006. Vid det tillfället brändes kvinnan med strykjärn för att tvingas säga att hon betalats av en utpekad presidentkandidat för att demonstrera. Kvinnan hävdar att tortyren inte vägts in i ärendet, medan svenska myndigheter anser att den vägts in, men att paret ändå inte kunnat visa att de fortfarande är förföljda. De har rest till Sverige lagligt flera gånger och var även i Sverige 2010 vid tiden för en demonstration som de hävdar att de arrangerat via kvinnans föräldrar, och därefter hotats. Enligt Sverige har paret inte visat att de varit politiskt aktiva eller råkat ut för något sedan 2006. Senare har båda lämnat in handlingar som ska visa att de anklagats för ekonomiska brott respektive vapenbrott, men enligt Sverige finns inget som tyder på politiskt motiverade anklagelser. CAT går på samma linje och finner inget brott mot tortyrkonventionen. (Communication No. 530/2012)
Läs Migrationsverkets referat och hämta uttalandet från CAT (Extern länk)
Svenskt ursprung plus vistelser i Sverige gav uppehållstillstånd
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna vars mor är född och uppvuxen i Sverige ansökte om uppehållstillstånd på grund av sitt svenska ursprung. Kvinnans syster har uppehållstillstånd på den grunden och är numera bosatt i Sverige med sin familj. Hon anförde också ett antal vistelser, en termins studier på universitet, anknytningen till systern samt att hon talar flytande svenska. Migrationsverket och migrationsdomstolen ansåg inte att anknytningen räckte. Migrationsöverdomstolen håller med om att praxis skärpts i linje med att kraven för anhöriginvandring höjts och att det numera krävs anknytning utöver ursprunget. Men domstolen påpekar också att det i nuvarande lag har införts en särskild bestämmelse just om svenskt ursprung. Den anknytning kvinnan har, inklusive nio månaders laglig vistelse under det senaste året, är tillräcklig. Kvinnan beviljas permanent uppehållstillstånd. Målnummer UM1058-14.
Läs ett längre referat från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning. (Extern länk)
Läs kortare referat från Migrationsverket och hämta domen i sin helhet (Extern länk)
Studerandes försörjningskrav kan inte uppfyllas genom arbete
I Asylnytt 15-09-21 refererades en dom från Migrationsöverdomstolen som innebar att en studerande måste ha pengar på banken för sin försörjning under studier. Löfte om arbetsinkomst räcker inte. Denna dom har nu publicerats av Migrationsöverdomstolen i referat och är vägledande. Målnummer UM9246-14.
Läs ett längre referat från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning. (Extern länk)
Läs kortare referat från Migrationsverket och hämta domen i sin helhet (Extern länk)
Förvarsbeslut upphävs när utvisning verkställs även om personen återvänder
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som hade ett beslut om utvisning till Kongo hölls i förvar innan utvisningen verkställdes. Mannen fick följa med tillbaka till Sverige. Ett nytt beslut om förvar fattades omedelbart och mannen hölls kvar. Han överklagade förvarsbeslutet men migrationsdomstolen ansåg att det redan fanns ett gällande beslut om förvar. Därför menade domstolen att det nya beslutet inte var ett sådant beslut som går att överklaga. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att beslutet om förvar måste anses upphävt i och med att en utvisning verkställs. När mannen kom tillbaka var utvisningsbeslutet fortfarande gällande, men inte förvarsbeslutet. Det var alltså korrekt att fatta ett nytt beslut om förvar, och fel av domstolen att inte behandla överklagandet.
Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM 9690-14.
Hämta domen från Kammarrätten (Extern länk)
Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)
Tyskland/ EU-domstolens generaladvokat kritiserar obligatorisk "kommunplacering"
Förslag från EU-domstolens generaladvokat: En tysk domstol har bett EU-domstolen komma med ett förhandsavgörande som avgör om det är förenligt med EU:s skyddsgrundsdirektiv att personer med alternativ skyddsstatus som uppbär socialt stöd är tvungna att bo i ett visst område. Syftet är dels att sprida det ekonomiska ansvaret, dels att främja integration. Enligt generaladvokaten som lämnat förslag till avgörande så bryter det mot direktivet att styra boendet av ekonomiska skäl, därför att det borde finnas mindre ingripande metoder och för att alternativt skyddsbehövande särbehandlas. Beträffande styrning av integrationsskäl kan det vara tillåtet men då krävs att det kan visas konkret att koncentration av denna grupp lett till missförhållanden, och att alternativt skyddsbehövande inte särbehandlas. (Mål nr C-143/14 och C-144/14)
Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)
Domen i sin helhet (Extern länk)
Arkiveringsdatum 150929:
Från Armenien/ Utlämning kan ske till Armenien trots rapporter om tortyr i polisförvar
Beslut från Högsta Domstolen: En man som bor i Sverige begärdes utlämnad av Armenien på grund av att han är misstänkt för ett brott. Enligt Utlämningskonventionen ska en utlämning bara vägras om häktningsbeslutet är uppenbart oriktigt eller det skulle vara "uppenbart oförenligt med humanitetens krav". HD konstaterar att det finns många anklagelser om tortyr och våld i häkten och rättssäkerheten är mycket bristfällig i Armenien. Domstolarna är föremål för politiska påtryckningar och är under starkt inflytande av åklagare. HD påpekar också att Europadomstolen flera gånger har fällt Armenien för orättvisa rättegångar och att Human Rights Watch 2014 rapporterade om tortyr i polisförvar, brutalitet i fängelser och rättsväsendets bristande oberoende. Trots detta anser HD inte att det skulle vara oförenligt med Europakonventionen att lämna ut mannen, men "förutsätter att dessa omständigheter beaktas i den fortsatta beredningen". (Källor InfoTorg Juridik och Högsta Domstolen)
Utvisning av kurdisk aktivist från Schweiz till Turkiet stoppas av CAT
Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En asylsökande hade på grund av sitt arbete för det kurdiska partiet PKK fängslats redan som tonåring. Han utsattes för tortyr och släpptes 1990, efter nio år. Därefter var han med och bildade flera kurdiska politiska organisationer, som avlöste varandra då de förbjöds. Trots att han höll en låg profil offentligt trakasserades han och fängslades kortare perioder vid flera tillfällen, senast i december 2006. I april 2007 sökte han asyl i Schweiz. Schweiz påpekar att det gick lång tid från det han släpptes 1990 tills han flydde 2007. Han är inte efterlyst och han var enligt egna uppgifter inte högt uppsatt i organisationerna. Inför CAT kom mannen in med flera intyg från kurdiska politiker och läkarintyg som visar hans fysiska och psykiska skador. CAT går inte in på vilken position mannen haft eller hälsotillståndet men konstaterar att PKK-anhängare fortfarande riskerar tortyr och att mannen flydde i nära anslutning till det senaste fängslandet. De återkommande ingripandena tyder på att han var av intresse för myndigheterna. Han riskerar gripande och tortyr och får därför inte utvisas. (Com No. 544/2013).
Hämta beslutet (Extern länk)
Kravet på sjukförsäkring för uppehållsrätt får inte vara orimligt
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Albanien som haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige begärde uppehållskort på grund av att han var sambo med en EU-medborgare som studerar här. För att ha uppehållsrätt som familjemedlem till studerande eller pensionär krävs heltäckande sjukförsäkring. Mannen har en försäkring för 2000 kr i månaden med max utbetalningsbelopp 900.000 kr. Migrationsverket ansåg att den inte var heltäckande, dels för att den bara gällde ett år i taget, dels att vissa sjukdomstillstånd var undantagna. Migrationsdomstolen och nu även Migrationsöverdomstolen däremot godkänner försäkringen eftersom den ändå är så omfattande och försäkringsbeloppet så högt och menar att det skulle vara oproportionerligt att ställa högre krav. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)
Domen har publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM3604-14.
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Återreseförbud får utfärdas trots ny pågående ansökan
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna hade fått utvisningsbeslut från högsta instans. Strax efteråt ansökte hon om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin blivande sambo. Efter att tidsfristen för att frivilligt lämna landet hade löpt ut, men innan kvinnan fått svar på sin senaste ansökan, utfärdade Migrationsverket ett återreseförbud. Detta upphävdes av migrationsdomstolen i Stockholm, som menade att återreseförbud inte ska meddelas då det fanns en öppen ansökan. Men nu slår Migrationsöverdomstolen fast att en ansökan på grund av anknytning behandlas som en ansökan om verkställighetshinder enligt Utlänningslagen 12:18. En sådan pågående ansökan hindrar inte att ett utvisningsbeslut verkställs. Återreseförbudet ska därför gälla. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Ungern/ Europadomstolen fäller Ungern för olagligt frihetsberövande av asylsökande
Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Tre somalier fängslades när de tagit sig in i Ungern från Serbien i november 2011. De ville resa vidare till Västeuropa och vägrade först söka asyl. De skulle utvisas men verkställigheten skjöts upp i väntan på svar från Serbien. Männen togs i förvar eftersom de inte hade id-handlingar, hade passerat gränsen illegalt och uppgett att de tänkte resa vidare. Tre dagar senare sökte männen asyl. Men de hölls kvar i förvar, även efter att deras ärenden togs upp till sakprövning efter en månad. I mars 2012 fick männen uppehållstillstånd med alternativ skyddsstatus och släpptes. Beslutet om förvarstagande slogs fast av domstol och förlängdes flera gånger under tiden, men som Europadomstolen påpekar prövades varje gång förvarstagandet utifrån den ursprungliga situationen. Oavsett om förvarstagandet kanske skulle varit berättigat även under tiden som asylsökande, så har de ungerska myndigheterna inte utrett detta och förvarstagandet efter de första tre dagarna bröt därför mot Europakonventionen. (Application no. 62116/12)
Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)
ECRE 15-09-25: ECtHR ruling: Hungary unfairly held refugees in lengthy detention (Extern länk)
Arkiveringsdatum 150921:
Till Asylnytts läsare
På grund av den stora mängden nyheter och informationsbehov om asyl- och flyktingfrågor de senaste veckorna har utgivningen av Asylnytt inte hunnits med, vid sidan om redaktörens övriga uppdrag. Veckans utgåva är desto mer omfattande och delas därför i två. Den första delen innehåller främst notiser och länkar om gränser, mottagande och EU:s (bristande) svar på situationen. Den andra innehåller övrigt material kring asylprocedur, vägledande beslut, papperslösa, utvisningar med mera.
Mediebevakningen från 13 till 20 september inskränker sig på grund av mängden till Sveriges Radio och Sveriges Television. Varken riks- eller lokaltidningar citeras från denna vecka. Viktiiga utrikesklipp kan komma i nästa utgåva.
Det du läser nu är del-utgåvan om procedur, praxis, tips mm.
Till del-utgåvan om mottagandet (Extern länk)
Från Kongo/ FN:s kommitté mot tortyr prickar Finland för utvisning av kvinna till Kongo
Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En kvinna var aktiv i en kvinnoorganisation i Kongo. Hon greps vid ett möte där hon bar en t-shirt och scarf med reklam för oppositionspartiet MLC, som hon också var medlem i. Kvinnan har berättat att hon hölls fången, torterades och våldtogs, tllls hon lyckades fly då lägret attackerades av motståndsgrupper. Hennes asylansökan avslogs i Finland på grund av att hon enligt intervjun inte varit särskilt politiskt aktiv - något kvinnan menade berodde på tolkproblem. Läkarintyg visade att hennes skador stämde med berättelsen, men detta var enligt Finland inte något bevis för att skadorna uppstått så. Finska myndigheter fann inga rapporter om sammandrabbningar i den stad där kvinnan gripits, och ansåg att hon kunde bo i sin hemstad Kinshasa. CAT däremot anser att kvinnan visat att hon utsatts för tortyr. CAT påminner: "that complete accuracy is seldom to be expected from victims of torture and that the inconsistencies in the complainant's presentation of the facts do not raise doubts about the general veracity of her claims". Dessutom talar landinformation för att våld mot kvinnor är utbrett i hela landet. Slutsatsen är att det skulle bryta mot tortyrkonventionen att utvisa kvinnan. (Communication No. 490/2012)
Hämta dokumentet (Extern länk)
Ärenden från vårsessionen med FN:s kommitté mot tortyr publicerade
FN:s kommitté för övervakning av Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling (CAT) sammanträder två gånger om året för att bland annat behandla enskilda ärenden. Kommittén har nu publicerat sina beslut rörande tretton ärenden från sin 54:e session april-maj 2015. Tolv av ärendena gäller utvisningar och i fyra av dessa kom CAT fram till att det skulle bryta mot konventionen att verkställa utvisningarna. De fällande besluten gäller en utvisning från Kazakstan till Uzbekistan, en från Ryssland till Uzbekistan, en från Finland till Kongo och en från Schweiz till Turkiet. Sex av de ärenden som behandlades rörde utvisningar från Schweiz till olika länder. Tre rörde utvisningar från Sverige, alla till Ryssland - se nedan.
Lista över ärenden behandlade av CAT med länkar till besluten (Extern länk)
FN:s kommitté mot tortyr godkänner två utvisningar från Sverige till Ryssland
Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: För ett par år sedan beslöt CAT att behandla flera utvisningsbeslut som tagits i Sverige rörande personer från Tjetjenien i Ryssland. Utvisningarna ställdes in tills vidare. Nu har tre ärenden behandlats av CAT, alla med resultat att utvisningarna får verkställas. Ett ärende refererades i Asylnytt 15-07-24. De två som nu publicerats rör män som hävdat att de utsatts för tortyr, den ena för att uppge vart hans bror tagit vägen, den andra för att han sålt grönsaker till rebeller och efter tortyr undertecknat en falsk anklagelse. CAT bekräftar riskerna för kränkningar i Tjetjenien men finner ändå så många brister i berättelserna att det inte räcker för att visa att de enskilda personerna riskerar tortyr om de återsänds. I fallet med brodern finns mycket lite av detaljer i berättelsen, i det andra anses flera uppgifter vara osannolika. I båda fallen saknas läkarintyg som bekräftar tidigare tortyr. Länkar till fullständiga beslut nedan.
Domarna har senare publicerats med referat av Migrationsverket.
Migrationsverkts referat av målet 556/2013, Z mot Sverige (Extern länk)
Communication No. 556/2013 (Extern länk)
Migrationsverkts referat av målet 539/2013, A.B. mot Sverige (Extern länk)
Communication No. 539/2013 (Extern länk)
FN:s kommitté mot tortyr prickar Finland för utvisning av kvinna till Kongo
Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En kvinna var aktiv i en kvinnoorganisation i Kongo. Hon greps vid ett möte där hon bar en t-shirt och scarf med reklam för oppositionspartiet MLC, som hon också var medlem i. Kvinnan har berättat att hon hölls fången, torterades och våldtogs, tllls hon lyckades fly då lägret attackerades av motståndsgrupper. Hennes asylansökan avslogs i Finland på grund av att hon enligt intervjun inte varit särskilt politiskt aktiv - något kvinnan menade berodde på tolkproblem. Läkarintyg visade att hennes skador stämde med berättelsen, men detta var enligt Finland inte något bevis för att skadorna uppstått så. Finska myndigheter fann inga rapporter om sammandrabbningar i den stad där kvinnan gripits, och ansåg att hon kunde bo i sin hemstad Kinshasa. CAT anser att kvinnan visat att hon utsatts för tortyr. CAT påminner: "that complete accuracy is seldom to be expected from victims of torture and that the inconsistencies in the complainant's presentation of the facts do not raise doubts about the general veracity of her claims". Dessutom talar landinformation för att våld mot kvinnor är utbrett i hela landet. Slutsatsen är att det skulle bryta mot tortyrkonventionen att utvisa kvinnan. (Communication No. 490/2012)
Hämta dokumentet (Extern länk)
Europadomstolen fördömer kollektiv utvisning från Frankrike till Tunisien
Europadomstolen för mänskliga rättigheter har nu fattat beslut i ett ärende som gäller förvarstagandet på Lampedusa och utvisningen av en grupp personer som kommit från Tunisien under "den arabiska våren" 2011. Italien fälldes enhälligt på en rad punkter, rörande förvarstagandet och dålig information till de förvarstagna. Med majoritet beslöt domstolen också att Italien skulle fällas för de omänskliga förhållandena i förvaret på land, för att utvisningen bröt mot förbudet mot kollektiv utvisning (eftersom ärendena inte hade prövats tillräckligt individuellt) och för att de utvisade inte gavs möjlighet att överklaga. När det gällde förhållandena på båten där gruppen under en period hölls i förvar fälldes inte iItalien för detta. Domstolen vägde in de exceptionella förhållandena när så många kom från Tunisien samtidigt. (Application no. 16483/12)
Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk)
Domen i sin helhet, på franska (Extern länk)
Europarådet 15-09-01: ECHR Lampedusa judgment underlines migrants have the same fundamental rights as everyone else (Extern länk)
Uppskjuten asylansökan satte ned trovärdigheten för ensam kvinna från Somalia
Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En kvinna som skulle utvisas från Sverige till Mogadishu i Somalia, vände sig till Europadomstolen eftersom hon ansåg att hon som kvinna, utan familjens stöd eftersom hon flytt ett tvångsäktenskap, skulle riskera förföljelse, särskilt när hon varit utomlands i tio år. Kvinnan lämnade Somalia som 17-åring. Det hålls emot henne att hon från början bara uppgav kriget som skäl och sagt att hon var ogift. Att hon inte sökt asyl förrän efter flera år som papperslös anses också visa att hon inte har skyddsbehov. Att kvinnan försökt undkomma överföring till Italien enligt Dublinförordningen accepteras inte som skäl av domstolen. Domstolen kommer fram till att kvinnan kan få skydd av sitt nätverk i Mogadishu. Beslutet togs med fem röster mot två. Reservanterna beklagar att "mikroskopiska" avvikelser får väga tyngre än den faktiska situationen i Mogadishu. De menar att en kvinna som varit utomlands så lång tid riskerar fientlighet även från sin familj. (Application no. 4601/14)
Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)
Ensam kvinna ska inte skickas till internflykt i Mogadishu
Beslut från migrationsdomstol: En kvinna från Somalia bedömdes av Migrationsverket inte ha egna skyddsbehov gentemot Al Shabaab, som hon hävdat. Däremot skulle resvägen till hennes hemtrakt vara för farlig, enligt Migrationsverket. Hon fick ändå beslut om utvisning, med hänvisning till internflykt i Mogadishu, där hon tidigare bott med en morbror. Morbror finns dock inte kvar. Migrationsdomstolen anser att en ensam kvinna i internflykt har en extremt utsatt situation och att det inte är ett rimligt alternativ. Kvinnan får därför uppehållstillstånd med alternativ skyddsstatus. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)
Barnfamilj ska inte skickas till internflykt i Afghanistan enligt UNHCR
Beslut från migrationsdomstol. En familj som riskerade hedersrelaterat våld i hemtrakten i Afghanistan hade fått beslut om utvisning till internflykt. Senare prövades den nu tvååriga dotterns asylskäl. Det fanns separata hot mot henne men Migrationsverket ansåg att det inte fanns något hinder för henne att följa med föräldrarna. Migrationsdomstolen däremot bedömer att internflyktsalternativet inte är rimligt för barn. Domstolen väger bland annat in ett uttalande från FN:s flyktingorgan UNHCR (se Lifos 34286) som förtydligar att UNHCR anser att barnfamiljer inte ska utvisas till internflykt i Afghanistan. Flickan får uppehållstillstånd. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö).
Livshotande psykotisk man får stanna för att få behandling
Beslut från migrationsdomstol: En man från Somalia led redan i hemlandet av en psykossjukdom, vilket ledde till att han hölls inlåst och fastkedjad av sina släktingar. Migrationsverket ifrågasatte inte det men framhöll att hans familj hjälpt honom fly och att det inte var utrett vilken behandling han skulle kunna få i hemlandet. Migrationsdomstolen anser att det är omänsklig behandling att hållas fastkedjad men anser ändå inte att det är en fråga om skydd, eftersom det var mannens klan som utsatte honom för detta och klanen vill inte längre ta emot honom. Däremot anser domstolen att det är en betydande risk för att han i hemlandet kommer att insjukna igen och i brist på vård skada sig själv. Mannen får uppehållstlllstånd av synnerligen ömmande omständigheter. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.)
Arkiveringsdatum 150920:
Till Asylnytts läsare
På grund av den stora mängden nyheter och informationsbehov om asyl- och flyktingfrågor de senaste veckorna har utgivningen av Asylnytt inte hunnits med, vid sidan om redaktörens övriga uppdrag. Veckans utgåva är desto mer omfattande och delas därför i två. Den första delen innehåller främst notiser och länkar om gränser, mottagande och EU:s (bristande) svar på situationen. Den andra innehåller övrigt material kring asylprocedur, vägledande beslut, papperslösa, utvisningar med mera.
Mediebevakningen från 13 till 20 september inskränker sig på grund av mängden till Sveriges Radio och Sveriges Television. Varken riks- eller lokaltidningar citeras från denna vecka. Viktiiga utrikesklipp kan komma i nästa utgåva.
Det du läser nu är del-utgåvan om mottagandet.
Till del-utgåvan om procedur, praxis, tips mm (Extern länk)
Kommun kan ha rätt till ersättning för placering av familjemedlem till barn
Beslut från kammarrätten i Göteborg: Målet gäller ett traumatiserat asylsökande barn som bodde med sin vuxna syster, men som behövde placeras i familjehem. Kommunen kom fram till att det skulle ha skadat barnet ännu mer att skiljas från systern och därför fick även hon plats i familjehemmet. Migrationsverket ville inte betala för systerns placering. Detta har nu prövats av förvaltningsrätt och kammarrätt. Båda har kommit fram till att placeringen av systern ingår i vårdkostnaden för barnet och ska därmed ersättas av Migrationsverket enligt asylersättningsförordningen.
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Arkiveringsdatum 150826:
Justitiekanslern kritiserar Migrationsverket för handläggning av barnärende
Beslut från Justitiekanslern: En pojke som sökte asyl i Sverige uppgav att han var sexton. Migrationsverket trodde inte på honom men eftersom han inte var uppenbart vuxen fick han behålla god man mm. Migrationsverket lyckades inte ordna läkarundersökning utan enbart tandröntgen användes. Fem månader efter ansökan låg ärendet klart för beslut. Inget hände och gode mannen begärde att ärendet skulle påskyndas med hänsyn till pojkens hälsotillstånd. Istället begärde verket ett nytt yttrande av biträdet. Mer än ett år efter ansökan kallades pojken till ny intervju. Denna ställdes in efter gode mannens protest. Efter sammanlagt 14 månader fick pojken beslut om uppskrivning av åldern med ett år och avslag i asylärendet. Då hade han nyss fyllt 18 enligt verkets bedömning. Beslutet har senare rivits upp av domstol som beviljade uppehållstillstånd av skyddsskäl. Justitiekanslern anser att handläggningstiden är oacceptabel för ett ensamkommande barn. Eftersom pojken enligt verkets bedömning hann fylla 18 kan det enligt JK inte uteslutas att den bristfälliga hanteringen hade betydelse för utgången av ärendet. (Källor InfoTorg Juridik och Justitiekanslern)
Syrier som bott i Armenien får inte söka asyl i Sverige
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Syrien sökte asyl i Sverige, där hans bror redan fått uppehållstillstånd. Men mannen är född i Armenien, hans mor är av armenisk etnicitet och han hade bott i Armenien i sju år under sin läkarutbildning. Han hade dock inga armeniska papper. Det var 20 år sedan han var i Armenien och han menar att är syrier som sin far. Men Migrationsöverdomstolen bedömde anknytningen till Armenien som tillräckligt stark för att asylansökan ska avvisas. Migrationsverket argumenterade med en jämförelse med kraven för att internflykt ska tillåtas, medan mannen använde paragrafen om vilket land en utvisning får verkställas till. Migrationsöverdomstolen påpekade att det är EU:s beskrivning av ett "säkert tredjeland" som ska vara vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och Kammarrätten i Stockholm)
Domen har senare refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM3266-14.
Domen har även publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)
Domstol bedömer pojke som vuxen men med ett barns mognad
Beslut från migrationsdomstol: En pojke sökte asyl och uppgav att han var sexton. Migrationsverket skrev redan under handläggningen upp hans ålder till 18 och tog beslut om att han kunde återvända till Afghanistan trots att han inte varit där sedan han var åtta år. Till domstolen lämnade pojken in medicinsk åldersundersökning samt en rad intyg från psykolog, socialtjänst, psykiater, lärare, kurator och socionom, för att styrka att han inte var vuxen. Domstolen höll vittnesförhör med specialistläkaren och psykologen som gjort åldersundersökningen. Det enda som talade för att pojken skulle vara 18 var röntgenundersökningen. Domstolen låter ändå den åldersbedömningen kvarstå. Samtidigt konstaterar domstolen att pojkens mentala mognad enligt vad som kommit fram är ett barns och att det därför inte är rimligt att utvisa honom till Afghanistan. Hans utsatthet gör att fruktan för övergrepp är välgrundad och domstolen beviljar uppehållstillstånd som övrig skyddsbehövande. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg-)
Eritreanska pojkar fick återförenas med pappan efter bevislättnad
Beslut från migrationsdomstol: Ett par bröder från Eritrea, båda minderåriga, fanns i Etiopien, medan deras pappa fått uppehållstillstånd i Sverige. De hade först fått avslag för att de inte kunnat bevisa sin identitet. Men det finns ingen eritreansk ambassad i Etiopien. Pappan hade nämnt barnen och deras födelseuppgifter när han sökte asyl och även lämnat in födelsebevis. Även övriga uppgifter är samstämmiga och modern har medgivit att barnen flyttar till Sverige. Domstolen anser att barnens rätt till familjeliv väger över kravet på utlänningskontroll. Det räcker att barnen gjort sina identiteter sannolika. Barnen ska beviljas uppehållstillstånd och Migrationsverket får utfärda främlingspass för inresan. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och Förvaltningsrätten i Stockholm)
Arkiveringsdatum 150814:
Preskriptionstid ska inte förlängas efter tidsbegränsat uppehållstillstånd
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som fått utvisningsbeslut efter att tillståndet för studier inte förlängts, fick trots detta ett nytt tillfälligt uppehållstillstånd. När ansökan om nästa förlängning avslogs fick mannen ett nytt utvisningsbeslut. Detta har vunnit laga kraft, men personen beviljas nu resning på Migrationsverkets initiativ, eftersom det andra utvisningsbeslutet inte borde ha tagits. Det första beslutet gäller fortfarande och det är till personens nackdel att preskriptionstiden förlängs. (Källor InfoTorg juridik och kammarrätten i Stockholm)
Torterad av ryska säkerhetstjänsten erkänd som flykting efter ny prövning
Beslut från migrationsdomstol: En familj från Ingusjien i Ryssland flydde efter att mannen utpekats som rebell och utsatts för tortyr av säkerhetstjänsten. Bakgrunden var att han arbetat som polis och vägrat utföra inhumana uppdrag. Han hade gripits och torterats för att släppa ifrån sig material han fått tillgång till. Han släpptes först sedan han lovat bli agent och lämna ut materialet. Istället flydde han. Han blev inte trodd av Migrationsverket och advokaten missade överklaga. En första ansökan om verkställighetshinder avslogs i alla instanser. Nästa ansökan avslogs också men inför domstolsprövningen hade han fått expertintyg om tortyrskadorna. Detta gjorde att även Migrationsverket förordade uppehållstillstånd eftersom skadorna överensstämde med berättelsen. Övriga trovärdighetsbrister rörde inte kärnan av asylskälen. Domstolen beslutade om uppehållstillstånd med flyktingstatus. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)
Ung man med självskadebeteende ska inte utvisas utan nätverk i Afghanistan
Beslut från migrationsdomstol: En man från Ghazni i Afghanistan flydde till Iran med sin mor efter att pappan dödats och senare till Sverige. Han berättade om hot både från talibaner och polisen, men berättelsen ansågs vag och händelserna så långt tillbaka i tiden att han inte bedömdes ha behov av skydd. Efter Migrationsverkets beslut har han varit inskriven på psykiatrisk klinik för självskadebeteende flera gånger och tre vårdintyg har skrivits. Migrationsdomstolen bedömde inte mannens sjukdomstillstånd som tillräckligt för att ge uppehållstillstånd i sig, men med hänsyn till att han är hazar och inte har något nätverk i Afghanistan och har svårt att få arbete mm kommer han att vara i en mycket utsatt social situation och troligen inte få tillgång till vård. Mannen får uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, men en nämndeman var skiljaktig. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)
Småbarnsmor slipper åka till Kongo för att skaffa pass
Beslut från migrationsdomstol: En kvinna från Kongo hade sökt asyl och fått avslag men blivit kvar i Sverige tills beslutet preskriberats. Under tiden hade hon bildat familj och har nu två barn med en man som är bosatt i Sverige. Det yngsta är ett år gammalt. Hon hade flera id-handlingar men ingen som enligt Migrationsverket kan styrka hennes identitet. Pass utfärdas enbart i Kongo, inte på ambassad. Kvinnan ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning men fick avslag med för att hon inte styrkt sin identitet trots att hon skulle kunna få pass i Kongo. Migrationsdomstolen konstaterar att det skulle ta minst ett år för kvinnan att få pass i Kongo och därefter få ansökan om uppehållstillstånd behandlad. Domstolen anser att det är orimligt lång tid med tanke på barnen och att beviskravet för identiteten därför ska sättas ned till sannolik. Eftersom ingen ifrågasatt föräldraskapet behövs inte DNA-test. Kvinnan får uppehållstillstånd på grund av anknytning till barnen, enligt den paragraf som infördes 1 augusti 2014. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)
Arkiveringsdatum 150724:
Fel att vänta med beslutsfattande enligt migrationsdomstol
Beslut från migrationsdomstol: En person från Jemen sökte asyl på grund av individuella skyddsbehov. Migrationsverket trodde inte på hans skäl. När saken nådde Migrationsdomstolen hade strider brutit ut i Jemen och ett tillfälligt stopp för verkställigheter gällde. Migrationsverket yrkade att målet skulle återföras dit, eftersom det inte gick att göra någon framåtsyftande bedömning i ärenden rörande Jemen. Men Migrationsdomstolen anser att det inte finns någon laglig grund för att vänta med beslut på det sättet. Om det inte finns skäl för permanent uppehållstillstånd så ska utvisningsbeslut fattas och verkställigheten skjutas upp, eller så ska personen få tillfälligt uppehållstillstånd. När domstolen granskade det enskilda fallet kom den fram till att konfliktsituationen i kombination med personens individuella skäl var tillräckligt för att bevilja permanent uppehållstillstånd med flyktingstatus. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)
Ingen extra tid för överklagande som kom till fel instans och behövde översättas
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Några personer som fått avslag från migrationsdomstol överklagade med hjälp av ett ombud som i sin tur behövde hjälp för att läsa och skriva. På grund av missförstånd skickades överklagandet till Migrationsverket istället för domstolen. Den nådde Migrationsverket fyra dagar innan tiden för överklagande löpte ut, men kom fram till domstolen för sent. Praxis är att om en överklagan kommer in för sent för att den råkat skickas fel, så kan tidsfristen ökas och ärendet behandlas. Men förutsättningen är att skrivelsen är så pass tydlig att det framgår vart den skulle, och att det inte beror på den sökande att vidarebefordringen försenas. I det här fallet var skrivelsen på somaliska. Den skickades direkt till översättning, som tog fem dagar. Migrationsöverdomstolen anser att detta inte var Migrationsverkets fel. Därför återställs inte den förlorade tiden. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)
Integrationsprov med språktest får krävas före familjeåterförening
Beslut från EU-domstolen: Nederländerna ställer numera krav på att den sökande ska klara av ett prov som innehåller både sakfrågor om Nederländerna och muntligt och skriftligt språktest, innan familjeåterförening beviljas. Avgiften om 350 euro tas ut för varje familjemedlem och måste betalas på nytt om provet behöver göras om. Kostnad för studiematerial tillkommer, plus resorna till den beskickning där provet ska göras. En kvinna som misslyckats bl.a. på grund av hälsoproblem överklagade. En nederländsk domstol har frågat EU-domstolen om integrationsprovet är förenligt med familjeåterföreningsdirektivet. EU-domstolens svar är i korthet att det är tillåtet att ställa sådana krav, så länge syftet är att underlätta integrationen, inte att välja ut vilka familjer som får återförenas. Det måste finnas möjlighet att göra undantag för personer som inte kan klara det på grund av personliga omständigheter. Dessutom får avgifterna inte vara så höga att familjeåterförening blir omöjlig eller orimligt svår. Mål C-153/14.
Pressmeddelande på svenska (Extern länk till pdf-fil)
Läs domen i sin helhet på svenska eller annat språk (Extern länk)
Uppehållstillstånd för PKK-medlem kan dras in efter individuell bedömning
Beslut från EU-domstolen: En man från Turkiet fick uppehållstillstånd med flyktingstatus i Tyskland. Mannen började sedan arbeta för PKK i Tyskland, vilket är förbjudet. Han dömdes till böter för att ha samlat in pengar och delat ut en tidning. Han fick också beslut om utvisning och uppehållstillståndet drogs in. Mannen överklagade och den överordnade domstolen begärde förhandsavgörande från EU-domstolen. Frågorna var under vilka omständigheter uppehållstillstånd för en person med flyktingstatus får dras in och hur EU-direktivets formulering om "tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen" ska tolkas, när personen redan fått uppehållstillstånd. EU-domstolen anser att det bör gå att återkalla tillstånd av samma skäl som en stat kan underlåta att utfärda tillstånd, även om direktivet inte innehåller någon artikel om återkallande. Men den nationella domstolen måste bedöma vad slags handlingar individen begått för att avgöra om personen utgör ett hot. Det räcker inte att vara medlem i en terroriststämplad organisation. EU-domstolen påpekar också att en person med flyktingstatus fortfarande har vissa rättigheter som flykting även om uppehållstillståndet dras in. Mål C-373/13.
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Läs domen i sin helhet (Extern länk)
Uppehållsrätt för äktenskap med EU-medborgare upphör om maken flyttar
Beslut från EU-domstolen: EU:s rörlighetsdirektiv innebär att en tredjelandsmedborgare som är gift med en EU-medborgare har rätt att bo ihop med partnern om denna utnyttjar sin rörlighet. Det finns också en regel att uppehållsrätten kvarstår även om paret skiljer sig, förutsatt att de varit gifta i minst tre år varav ett år i värdlandet. Målet gäller några personer som var i den situationen, men deras respektive (EU-medborgare) hade flyttat från värdlandet redan före skilsmässan. Målen kom upp i en irländsk domstol, som frågade EU-domstolen om dessa tredjelandsmedborgare fortfarande har rätt att bo kvar i Irland. EU-domstolens svar är nej. I och med att den part som är EU-medborgare lämnar värdlandet förlorar partnern sin uppehållsrätt. En skilsmässa som inträffar senare ändrar inte saken. Det finns dock inget som hindrar att nationell lag tillåter personerna att få uppehållstillstånd. Mål nr C-218/14.
Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)
Läs domen i sin helhet på svenska eller annat språk (Extern länk)
Europadomstolen: Traumatiserad man fick inte stanna hos systrarna i Schweiz
Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter. En man sökte asyl i Schweiz där hans två systrar bor, men hade lämnat fingeravtryck i Italien och fick beslut om överföring dit enligt Dublinförordningen. Mannen led av ryggproblem och posttraumatiskt stressyndrom och fick behandling i Schweiz. Han hävdade att han var beroende av sina systrar för sin mentala rehabilitering och att han riskerade bli utan adekvat mottagande i Italien. Systrarna intygade att de tog hand om sin bror och att han tillbringade nästan all sin tid hos dem. Europadomstolen kommer ändå fram till att överföringen får genomföras. Behandlingen är inte avancerad och det finns ingen anledning att tro att han inte skulle kunna få den i Italien. Rätt till familjeliv kan enligt domstolen inte uppstå under tid som en person är asylsökande. Två domare är skiljaktiga när det gäller motiveringen. De anser att familjelivet i Schweiz kan vägas in, tillsammans med det familjen hade i hemlandet. Men de anser ändå att mannen bör få avslag, eftersom han klarat sig så lång tid utan systrarna och bör kunna göra det även fortsättningsvis. (Application no. 39350/13)
Läs domen i sin helhet (Extern länk)
Kort referat från Migrationsverket (Extern länk)
FN-kommitté tillåter utvisning till Tjetjenien på grund av bristande trovärdighet
Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: Ett par från Tjetjenien och deras sjuttonåriga dotter sökte asyl i Sverige 2010. Två äldre söner hade tidigare fått asyl i Sverige. De berättade att de trakasserats och hotats för att tjetjenska myndigheter ville ha tag på sönerna, som hjälpt motståndsrörelsen. De fick avslag, dels för att svenska myndigheter ansåg att tjetjenska myndigheter inte är intresserade av personer som bara hjälpt rebeller med mat för länga sedan och att det går att få skydd i Tjetjenien eller övriga Ryssland. Dessutom ifrågasattes berättelsen på flera punkter. Sönerna hade fått asyl på grund av kriget, inte på grund av egen aktivitet. Det fanns inga intyg för påstådda skador, familjen hade bott kvar i området, de hade fått ut pass och det fanns ingen förklaring till hur de från Sverige fått tag på arresteringsorder mm från hemlandet. CAT påpekar att myndigheter är ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter i Tjetjenien, inklusive tortyr och illa-behandling, kidnappningar, försvinnanden och mord. Men i bedömningen av den personliga risken ansluter sig CAT till Sveriges bedömning att berättelserna i det här fallet inte är trovärdiga. (Com No. 550/2013)
Läs referat från Migrationsverket och hämta beslutet i sin helhet (Extern länk)
Europadomstolen godkänner utvisning 2010 av kurder från Cypern till Syrien
Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: I juni 2010 avbröts en långvarig tältaktion för rätten till uppehållstillstånd i Cypern av ett polistillslag. Ett stort antal demonstranter greps, varav drygt hundra inte hade uppehållstillstånd. Ett tillfälligt verkställighetsstopp hävdes. 22 personer deporterades samma dygn medan 44 togs i förvar. Enligt regeringen informerades de om deportationen och hade rätt att framföra invändningar, men vägrade att signera brevet. Enligt de nu klagande fick de aldrig några brev. De 44 vände sig till Europadomstolen och deportationerna ställdes in. Men de hölls kvar i förvar och i september hävde Europadomstolen inhibitionen för de flesta. Ett av de mål som nu publicerats gäller 14 personer som deporterades under hösten 2010 vilket ledde till att de flesta fängslades i hemlandet. Trots detta kommer Europadomstolen nu fram till att utvisningarna inte bröt mot Europakonventionen eftersom det vid den tidpunkten inte gick att förutse att kurderna riskerade förföljelse. Däremot kritiserar domstolen vissa av förvarstagandena.
Två mål som också publicerats nu gäller några av de gripna som kom undan deportationen. En man vars deportation fortfarande var inhiberad 2012 flyttade med sin familj till norra Irak, där han nu har flyktingstatus utfärdad av UNHCR. Ett par hade haft möjlighet att få en ny prövning på grund av den ändrade situationen i Syrien men valt att inte göra det. Domstolen har tidigare behandlat ett ärende om en person som släpptes efter dekret i april 2011 och fick flyktingstatus efter ny prövning.
Läs domen om de 14 som deporterades (Application no. 41753/10 and others) (Extern länk)
Läs domen om paret som är kvar i Cypern utan tillstånd (Applications nos. 41903/10 and 41911/10) (Extern länk)
Läs domen om personen som nu bor i Irak (Application no. 41858/10) (Extern länk)
Läs en dom från 2013 om en person som fick flyktingstatus (Application no. 41872/10) (Extern länk)
Förvarstagande kan fortsätta trots att ny prövning beviljats
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som fått avslag på asylansökan togs i förvar inför verkställighet till hemlandet. Polisens skäl var att det fanns risk att mannen skulle hålla sig undan och att han sökt asyl i en annan identitet tidigare. Mannen överklagade förvarsbeslutet. När domstolen tog upp saken hade han just beviljats en ny prövning på grund av nya omständigheter. Domstolen upphävde förvarsbeslutet eftersom det inte längre kunde vara fråga om verkställighetsförvar. Polisen överklagade. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att det fortfarande är fråga om förvarstagande för att "förbereda eller genomföra verkställighet av ett beslut om utvisning". Även om utvisningen inte får verkställas förrän ett nytt beslut vunnit laga kraft så är det bara ett tillfälligt hinder, eftersom utvisningsbeslutet finns kvar. Migrationsdomstolens skäl att upphäva förvaret var därför felaktigt. Migrationsöverdomstolen prövade också om skälen för förvarstagande fortfarande var giltiga. Då vägdes in att mannen hunnit få avslag av Migrationsverket i den nya prövningen. Domen har publicerats med ett längre referat av Migrationsverekt.
Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM9778-14.
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)
Hämta beslutet från Lifos och läs Migrationsverkets referat (Extern länk)
Arkiveringsdatum 150625:
Från Afghanistan/ Försämrat säkerhetsläge kan ge ny prövning i vissa fall
Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om säkerhetsläget i Afghanistan. Det framgår att talibanernas aktivitet har ökat och att situationen för civilbefolkningen, särskilt kvinnor och barn, har försämrats. Olika typer av tjänstemän utsätts för riktade attacker. Flera utsatta grupper räknas upp i ställningstagandet och det framgår att antalet internflyktingar ökar. Ställningstagandet har inte samma optimistiska ton om situationen i landet som det föregående från januari 2014. Det framgår också att "det försämrade säkerhetsläget, vilket även kan påverka resvägen", är en sådan omständighet som kan motivera en ny prövning.
I de förra ställningstagandet definierades ingen del av Afghanistan som i väpnad konflikt. I det nya bedöms väpnad konflikt råda i alla provinser utom Kabul, Panjshir, Bamyan, Daikundi, Takhar, Balkh och Samangan. Detta beror inte bara på försämrad säkerhet utan främst på EU-domen om alternativt skyddsbehövande (Diakité-domen), som sänkte ribban för vad som är en väpnad konflikt. Samtidigt skiljer nu Migrationsverket mellan väpnad konflikt där alla riskerar att skadas och mindre farliga områden. Ingen provins i Afghanistan bedöms vara så farlig att ingen ska utvisas dit. Det krävs alltså fortfarande en individuell prövning. I de sju nämnda provinserna råder "andra svåra motsättningar". Liksom tidigare anser Migrationsverket att det normalt inte går att hänvisa till myndighetsskydd i Afghanistan. Däremot kan det ofta finnas ett internflyktsalternativ, åtminstone för vuxna män och familjer med en vuxen man "som saknar funktionshinder eller medicinska problem".
Migrationsverket flaggar för att kvinnor som kommit ifrån maken kan få tidsbegränsat uppehållstillstånd så att de kan utvisas om maken återfinns.
Hämta ställningstagandet (Extern länk)
Från Somalia/ Kvar i Mogadishu tre veckor efter attentat förtar inte skyddsbehov
Beslut från migrationdomstol: En kvinna från Somalia hade råkat bevittna hur en bomb grävdes ner och blev hotad av al Shabaab. Därefter sprängdes hennes hem. Två av kvinnans barn dödades och ett skadades. Hennes berättelse bedömdes som trovärdig av Migrationsverket men hon fick ändå avslag på grund av att hon varit kvar i Mogadishu tre veckor efter dådet och att hon kunde få skydd hos sin klan i en annan del av staden. Migrationsdomstolen påpekar att förföljelse eller allvarligt skada som personen redan utstått är en allvarlig indikation på att fruktan är välgrundad. Även om inget mer hände på tre veckor finns en hotbild. Skydd mot allvarlig skada kan enbart ges av staten eller den som kontrollerar en del av staten. Det finns inget relevant internflyktsalternativ och kvinnan får uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)
Migrationsverket om snabbavvisning och avvisning under viseringsfri tid
I föregående utgåva av Asylnytt refererades ett beslut från Migrationsöverdomstolen som innebar att en person som rest in i Sverige utan att behöva visum för de första tre månaderna, inte får avvisas inom den tiden bara för att den sökt asyl. Ansökan kan avslås men personen kan inte avvisas. Beslutet rörde en person från Serbien. Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar till detta. Enligt ställningstagandet kan avvisning ändå ske i två situationer; dels om personen varit i Schengenområdet mer än tre månader, dels om personen inte kan försörja sig. Det senare kan visas av att personen begärt dagbidrag som asylsökande. Ställningstagandet rör också hur beslut om avvisning som fattats på felaktig grund ska hanteras. (SR 23/2015)
Migrationsverket har efter domen även uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om när en person kan avvisas med omedelbar verkställighet (dvs avvisas utan rätt att stanna för att överklaga). Om en person inte kan avvisas för att den har rätt att befinna sig i Sverige, så kan inte heller beslut om avvisning med omedelbar verkställighet fattas. Om beslutet fattas efter den viseringsfria tiden kan personen visserligen utvisas, men utvisning kan inte ske med omedelbar verkställighet. (SR 28/2015)
Hämta rättslig kommentar angående avvisning av viseringsfria (Extern länk)
Hämta rättsligt ställningstagande angående avvisning med omedelbar verkställighet (Extern länk)
FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning från Schweiz till Jemen
Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man från Jemen sökte asyl i Schweitz och berättade att han som tillhörig en lägre kast (Akhdam) blivit påkommen med att utge sig för att vara jeminit, vilket han gjort för att få jobb. Han hade utsatts för olika slag av tortyr först varje dag och sedan flera gånger i veckan, men sedan fått hjälp att fly. Han uppvisade en artikel om en kommande rättegång men enligt denna var han anklagad för alkoholbrott. Han hade fått avslag i Schweiz, hållit sig undan ett par år och i en andra asylprocedur hävdat att han riskerade förföljelse även på grund av politisk verksamhet i Schweiz. Han blev på grund av ett antal motsägelser och otillräckliga läkarintyg inte trodd. Inte heller CAT anser hans berättelse bevisad, men påpekar att det fanns tecken på tortyrskador och att Schweiz inte uppfyllt sin skyldighet att låta utreda detta. CAT anser dessutom att mannen riskerar tortyr i Jemen även om han bara skulle vara anklagad för att ha rymt. En utvisning skulle bryta mot tortyrkonventionen. (Com No. 450/2011)
Hämta domar från CAT:s senaste sessioner (Extern länk)
Kvar i Mogadishu tre veckor efter attentat förtar inte skyddsbehov
Beslut från migrationdomstol: En kvinna från Somalia hade råkat bevittna hur en bomb grävdes ner och blev hotad av al Shabaab. Därefter sprängdes hennes hem. Två av kvinnans barn dödades och ett skadades. Hennes berättelse bedömdes som trovärdig av Migrationsverket men hon fick ändå avslag på grund av att hon varit kvar i Mogadishu tre veckor efter dådet och att hon kunde få skydd hos sin klan i en annan del av staden. Migrationsdomstolen påpekar att förföljelse eller allvarligt skada som personen redan utstått är en allvarlig indikation på att fruktan är välgrundad. Även om inget mer hände på tre veckor finns en hotbild. Skydd mot allvarlig skada kan enbart ges av staten eller den som kontrollerar en del av staten. Det finns inget relevant internflyktsalternativ och kvinnan får uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)
Trovärdigt att fadern hotar homosexuell son i Albanien
Beslut från migrationdomstol: Två unga män vars familjer umgicks och som varit kamrater sedan barnsben blev ett par. Det dröjde innan deras homosexuella relation avslöjades för familjerna. Det blev en stor scen i den ena familjen. Pappan hotade sonen till livet och han flydde. Därefter fick även den andra familjen veta om saken. De höll sig undan men efter att en släkting till den ena försökt köra på dem lämnade de Albanien. Migrationsverket trodde först på berättelsen men avslog med hänvisning till myndigheternas skydd i hemlandet. Inför överklagandet ifrågasatte Migrationsverket istället berättelsen och menade att det var osannolikt att pappan skulle bli så upprörd vid första informationen - och om pappan visste om saken sedan tidigare hade han tydligen inte haft något att invända. Migrationsdomstolen höll muntlig förhandling och kom fram till att berättelsen är trovärdig. Domstolen tar också hänsyn till uppgiften att den hotande pappan är polis och har ett stort kontaktnät. Männen får uppehållstillstånd med flyktingstatus. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö).
Uppehållstillstånd inom EU utan skyddsstatus är inte skäl avvisa ansökan
I föregående utgåva av Asylnytt refererades ett beslut från Migrationsöverdomstolen som innebar att en person med uppehållstillstånd utan skyddsstatus i Spanien, skulle få sin asylansökan prövad i Sverige (om inte överföring kan ske enligt Dublinförordningen, som ska vara det normala i den situationen). Denna dom har nu publicerats i sin helhet av Migrationsverket.
Hämta domen och läs Migrationsverkets referat (Extern länk)
Arkiveringsdatum 150608:
Europadomstolen: Gammal konflikt med al Qaida hindrar inte utvisning till Irak idag
Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Irak hade haft ett företag på "Victoria Camp" med enbart amerikanska kunder. Därefter hade han utsatts för flera mordförsök från al Qaida och även skadats. Senaste tillfället var 2008 då en dotter hade dödats. Sedan hade familjen flyttat runt i Bagdad och inte vågat söka skydd hos myndigheterna. De sökte asyl i Sverige 2011 och blev trodda men fick avslag för att de kunnat bo kvar lång tid utan att något mer hänt och att flera döttrar ännu fanns kvar i Bagdad. Dessutom borde de kunna få skydd av myndigheterna. Familjen framförde att deras hem bränts ned efter att de flytt och att mannen kritiserat regeringen varför han även kunde vara hotad av myndigheterna. De fick ändå avslag i domstol. Europadomstolen går igenom landinformation från många källor och kommer fram till att situationen i Irak förvärrats men att den inte är så allvarlig att ingen kan utvisas dit. Europadomstolen håller med Sverige om de personliga skälen inklusive ett par motstridiga uppgifter som Sverige påpekat. Familjen får utvisas.
Två domare är skiljaktiga och anser att de tidigare attackerna och dotterns död är tillräckliga för att visa en framtida risk. De skiljaktiga domarna påpekar att Sverige har en besynnerlig syn på bevis som innebär att enskilda trovärdighetsbrister omintetgör bevisvärdet av andra väl underbyggda fakta.
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Läs domen i sin helhet (Extern länk)
ECRE !5-06-05: European Court allows deportation of asylum-seekers from Sweden to Iraq (Extern länk)
Domstol litade på pojkens ålder
Beslut från migrationsdomstol: En pojke från Afghanistan uppgav från början ett födelsedatum som han mindes det från Koranen i föräldrahemmet. Hans ålder skrevs upp av Migrationsverket utan läkarundersökning. Senare hade pojken fått ett foto av sin tazkira från modern i Iran. Datumet stämde med vad pojken sagt och hur han trodde att datum översätts. Men Migrationsverket ansåg att ett utskrivet foto av en tazkira saknar bevisvärde och hänvisade till att Migrationsöverdomstolen uttalat att verket inte har skyldighet att erbjuda läkarundersökning. Migrationsdomstolen anser att pojken gjort vad som är möljigt för att göra sin ålder sannolik och att han inte råder över att medicinsk utredning inte har gjorts. Trots att domstolen inte tror på pojkens asylskäl, som kom fram först inför överklagandet, så anser domstolen att han lämnat trovärdiga uppgifter om sin identitet och familjen som finns i Iran. Eftersom han är ett barn och inte har någon som kan ta emot honom i hemlandet får han uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)
Tio dagar för platsannons behöver inte vara tio arbetsdagar
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Ett av villkoren för att arbetstillstånd ska beviljas för en person som inte är EU-medborgare är att tjänsten annonseras inom EU/EES i minst tio dagar. Migrationsverket avslog ansökan i ett fall därför att annonstiden bara omfattade sju arbetsdagar. Saken är inte reglerad i svensk lag, bara i EU-rätten. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att det som avses är tio kalenderdagar, oavsett om det är arbetsfria. Personen får arbetstillstånd. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Den har även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM10004-14.
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Uppehållstillstånd inom EU utan skyddsstatus är inte skäl avvisa ansökan
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som hade ett uppehållstillstånd i Spanien sökte asyl i Sverige. Hans ansökan avvisades som uppenbart ogrundad eftersom han redan ansågs ha skydd i Spanien. Han fick också beslut om utvisning. Men det uppehållstillstånd mannen hade i Spanien hade inte getts på grund av skyddsbehov. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att ett EU-land inte kan vara ett "säkert tredje land" eller "ett första asylland" som de definieras i Utlänningslagen. Om en person har uppehållstillstånd med skyddsstatus i ett EU-land kan ansökan enligt en annan paragraf avvisas som uppenbart ogrundad och personen kan utvisas. Men om uppehållstillståndet inte getts på grund av skyddsbehov så är det Dublinförordningen som gäller. Om Dublinförordningen av någon anledning inte kan användas för beslut om överföring, så ska mannens ansökan prövas i sak. (källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)
Asylsökande som inte behöver visum skall inte avvisas eller få återreseförbud
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En familj från Serbien reste in i Sverige och ansökte om asyl samma dag. Medborgare i Serbien behöver inte visum för att resa in och stanna i Sverige tre månader. Familjen ansågs inte ha skäl och fick efter några veckor beslut om avvisning och även återreseförbud på två år. Migrationsöverdomstolen har redan tidigare beslutat att en person som inte behöver visum inte får avvisas under den viseringsfria tiden bara för att den ansöker om tillstånd för besök. Men Migrationsverket har tolkat beslutet som att den som söker om asyl, dvs uppehållstillstånd för bosättning, fortfarande kan få avvisningsbeslut och har fortsatt ta snabba beslut med återreseförbud i sådana ärenden. I det här fallet upphävde migrationsdomstolen besluten om avvisning och återreseförbud med motivering att personerna hade rätt att vistas i Sverige. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som håller med migrationsdomstolen. Det fanns inte lagstöd för avvisning och därmed inte heller någon grund för återreseförbud. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm).
Krävs mer för att tas i förvar enligt Dublinförordningen
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Det framgår av en dom i Migrationsöverdomstolen att en person som har fått beslut om överföring enligt Dublinförordningen inte får tas i förvar enligt Utlänningslagens regler. Dublinförordningen gäller direkt i Sverige utan att tolkas i svensk lag och därför gäller förordningens regler även om förvarstagande. Ett förvarstagande enligt Utlänningslagen kan göras om det finns "risk" att personen annars avviker (enligt vissa uppräknade kriterier). För att ta i förvar enligt Dublinförordningen ska det finnas "en betydande risk" att personen avviker. Enligt Migrationsöverdomstolen måste det finnas konkreta omständigheter som talar för avvikande. I det aktuella fallet hade personen vid ett tillfälle sagt att hon inte tänkte samarbeta, men det framgick av sammanhanget att hon eventuellt inte förstod frågan och att hon främst var orolig för att skiljas från sin familj. Därför fanns det inte grund för att ta henne i förvar. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm).
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Den har även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM9855-14.
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Arkiveringsdatum 150529:
Från Kongo/ Migrationsverket om Nordkivu, Sydkivu, Orientale och Katanga
Migrationsverket har antagit ett rättsligt ställningstagande angående situationen i provinserna Nordkivu, Sydkivu, Orientale och Katanga i Demokratiska Republiken Kongo (DRK). Ställningstagandet ersätter RCI 24/2012 och beror dels på ändrat säkerhetsläget, dels på behovet att anpassa beskrivningarna till EU-domstolens definition av väpnad konflikt i "Diakité-domen". Migrationsverket gör en detaljerad uppdelning i provinser och distrikt. Väpnad konflikt där våldet är så urskillningslöst att ingen kan återsändas anses råda i distriktet Ituri i provinsen Orientale, provinserna Nordkivu och Sydkivu, distriktet Tanganyika i provinsen Katanga, i territorierna Mitwaba och Pweto i distriktet Haut Katanga samt i territoriet Malemba-Nkulu i distriktet Haut Lomami i provinsen Katanga. I flera andra områden råder väpnad konflikt men enligt Migrationsverket inte med så utbrett våld att det ger skyddsbehov utan personliga skäl. Särskilt utsatta grupper är kvinnor och vissa minoriteter. Acceptabelt myndighetsskydd finns ingenstans i östra Kongo enligt Migrationsverket, men internflykt till Kinshasa kan vara möjligt.
Hämta ställningstagandet (Extern länk)
Migrationsdomstol stoppar en utvisning till internflykt i Mogadishu
Beslut från migrationsdomstol: En man från ett område som kontrolleras av Al Shabab hade kommit i konflikt med dem, bland annat för att han lämnat sitt arbete för dem och sänt sina barn utomlands. Hans bror har avrättats som förrädare. Han blev trodd av Migrationsverket och bedöms alternativt skyddsbehövade, men fick ändå utvisningsbeslut med hänvisning till interflykt i Mogadishu. Migrationsdomstolen går igenom landinformationen och kommer fram till att internflyktsalternativet inte är relevant eftersom och han inte har något klanskydd i Mogadishu och Al Shabaab har en närvaro där. Dessutom är alternativet inte rimligt eftersom han inte har något nätverk och riskerar att hamna i internflyktläger. Eftersom hotet från Al Shabaab är personligt får mannen uppehållstillstånd med flyktingstatus. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)
Eftersökt tjetjen beviljas flyktingstatus
Beslut från migrationsdomstol: En man från Tjetjenien vars bröder var i konflikt med regimen flydde då han upptäckte att han var eftersökt. Han hade bott lång tid i en annan del av Ryssland men hade misshandlats av polis vid ett återbesök. Hans familj har numera flytt och fick skydd i Belgien. Migrationsverket ansåg att han inte behöver skydd eftersom det gått lång tid sedan misshandeln, att han återvände till Tjetjenien och ansökte om pass mm. Men migrationsdomstolen accepterar mannens förklaringar att regionchefen trodde att han befann sig utomlands och därför inte sökte honom, och att han trodde läget lugnat ner sig när han återkom. Mannen har också genom advokat i hemlandet fått ut en mängd interna myndighetsdokument som berör åtal mot honom. Domstolen anser att han givit en detaljerad och oförändrad berättelse som stämmer med landinformation. Han beviljas upppehållstillstånd med flyktingstatus. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.)
Oproportionerligt lång handläggningstid bidrar till uppehållstillstånd
Beslut från migrationsdomstol: En man som hade arbetstillstånd ansökte om förlängning men hade då bytt arbetsgivare. Den sökande har rätt att arbeta i Sverige tills beslutet om förlängning har kommit. I det här fallet tog det nästan tre år för Migrationsverket att fatta beslut. Mannen fick avslag på grund av att arbetsgivaren inte missat att annonsera ut tjänsten. Under tiden har mannen inlett ett förhållande och hans fästmö väntar barn. Migrationsdomstolen konstaterar att mannen inte kan få uppehållstillstånd på grund av anknytningen eftersom han inte bor ihop med flickvännen. Men Migrationsverkets handläggningstid framstår som "både orimlig och oförklarlig". Mannen har efter fem och ett halvt år i Sverige ett sådant privatliv som skyddas av Europakonventionen och att utvisa honom nu är enligt domstolen inte proportionerligt i förhållande till Sveriges intresse att reglera invandringen. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)
Otrohet bevisar inte att giftermålet är ett skenäktenskap
Beslut från migrationsdomstol: En kvinna vars make är bosatt i Sverige ansökte om familjeåterförening. Medsökande är parets tre gemensamma barn samt en son som kvinnan fått senare med en annan man. Makarna gifte sig 2005 men 2009 tvingades mannen fly. Sedan 2011 har de haft kontakt via telefon och internet. De ska ha träffats en gång 2013, vilket Migrationsverket ifrågasätter. Migrationsverket avslog med motivering att kvinnan haft en relation med en annan man och fått barn med honom - och att äktenskapet därför är ett skenäktenskap. Migrationsdomstolen påpekar att om det finns ett giltigt äktenskap så måste Migrationsverket göra sannolikt att äktenskapet ingåtts uteslutande för att få uppehållstillstånd i Sverige. Men det är ostridigt att äktenskapet ingicks sex år innan mannen fick uppehållstillstånd och att de har tre barn. Äktenskapet består och det finns ingen anledning att anta att makarna inte avser att bo ihop. Kvinnan och barnen beviljas uppehållstillstånd. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.)
Arbetstillstånd förlängs inte om lönen varit för låg en del av tiden
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna som haft arbetstillstånd i två år lämnade in lönekvitton mm i samband med ansökan om förlängning. Det framkom att hon tjänat ca 12.000 kronor i månaden under 2012. Kvinnan förklarade att hon arbetat mindre för att kunna läsa svenska men inte uppburit något försörjningsstöd. År 2013 hade hon arbetat 80 procent och tjänat 15.200 i månaden, som höjdes till 16.200 år 2014. När arbetsgivaren förstod dilemmat betalade han kvinnan 12.000 kronor i efterskott för 2012. Migrationsdomstolen accepterade detta och beviljade förlängning eftersom arbetet var seriöst och lönen betalats retroaktivt. Men Migrationsöverdomstolen upphäver nu uppehållstillståndet och slår fast att det är en förutsättning för att få förlängt arbetstillstånd att villkoren har varit uppfyllda under hela den föregående perioden. Målnummer UM5826-14
Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande.
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)
Läs längre referat och hämta domen från Migrationsverket (Extern länk)
EU-länder får inte välja böter istället för att verkställa utvisning
Beslut från EU-domstolen: En spansk domstol har ställt frågan till EU-domstolen om det är tillåtet att ha lagstiftning som gör det möjligt att välja antingen böter eller "avlägsnande" för personer som inte lämnat Spanien trots att de saknar tillstånd att vistas där, till exempel efter avslag på ansökan om uppehållstillstånd. Enligt artikel 4 i återvändandedirektivet ska direktivet "inte påverka medlemsstaternas rätt att anta eller behålla bestämmelser som är förmånligare för de personer som det är tillämpligt på, förutsatt att dessa förmånligare bestämmelser är förenliga med detta direktiv". Enligt EU-domstolen är det inte förenligt med direktivet att välja böter som alternativ till avlägsnande eftersom det motverkar syftet med direktivet. Målnummer C-38/14.
Läs domen i sin helhet (Extern länk)
Läs Migrationsverkets längre referat (Extern länk)
Arkiveringsdatum 150511:
Migrationsöverdomstolen lämnar Dublinärende till EU-domstolen
Beslut från Migrationsöverdomstolen. En man som sökte asyl i Sverige visade sig ha lämnat fingeravtryck i Slovenien och fick beslut om överföring dit. Men mannen hade varit utanför EU i mer än tre månader innan han reste in igen och kom till Sverige. Enligt Dublinförordningen har Sloveniens ansvar därmed upphört. Slovenien accepterade ändå överföringen. Migrationsverket anser att ansvaret därmed är Sloveniens. Migrationsöverdomstolen har nu bett om förhandsavgörande från EU-domstolen i två frågor. 1) Har den enskilde asylsökande enligt EU-domstolen enbart rätt att överklaga sådant som gäller systembrister i det ansvariga landets mottagande (som EU-domstolen tidigare slagit fast), eller har individen numera enligt "Dublin III" också rätt att överklaga valet av ansvarigt land? 2) Kan Slovenien vara ansvarigt för att landet accepterat överföring, även om landet inte är ansvarigt enligt kriterierna i förordningen? (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)
Beviskrav för att en förälder är död får inte ställas för högt
Beslut från Migrationsöverdomstolen. Ett ensamkommande barn från Afghanistan har fått uppehållstillstånd i Sverige. När hans mor och småsyskon ansöker om återförening får modern uppehållstillstånd, men syskonen får avslag, eftersom det saknas medgivande från den andra vårdnadshavaren. Fadern är avliden, men det intyg om dödsfallet som familjen kan visa är "av enkel beskaffenhet" och räcker inte. Dessutom hävdar Migrationsverket att vårdnaden kan ha övergått till faderns familj och i så fall en annan vårdnadshavare ska ge medgivande. Migrationsöverdomstolen anser att det räcker att det görs "sannolikt" att fadern är död, eftersom rätten till familjeåterförening måste finnas även för familjer från ett land där det är omöjligt att få fram tillförlitliga dokument. Domstolen påpekar att faderns död var en del av det äldsta barnets berättelse som godtagits av Migrationsverket. Beträffande en eventuell annan vårdnadshavare klargör Migrationsöverdomstolen att bestämmelsen om medgivande i Utlänningslagen endast rör föräldrar. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Domen har även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM1040-14.
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Torterad barnsoldat ska inte återsändas till Indien
Beslut från migrationdomstol: En pojke som bara var tolv när han rekryterades till en gerilla i Indien hade utsatts för tortyr, sett kamrater dödas och själv tvingats döda. Han hade tatuerats över hela kroppen med gerillans märken. När han rymt och hamnat i en skola misshandlades han på grund av tatueringarna. Han fick avslag på asylansökan i Sverige eftersom han inte utsatts för något av myndigheterna i Indien och borde sökt skydd där. Inför överklagandet lämnades ett läkarintyg som beskriver mängder av ärr på kroppen som stämmer med berättelsen om knivskärningar och skottskador, samt posttraumatiskt stressyndrom. Migrationsdomstolen tror därför på pojken. Han anses ändå inte riskera förföljelse längre, men på grund av tatueringarna och att det råder väpnad konflikt i hans hemprovins löper han ändå en allvarlig och personlig risk att skadas. Domstolen anser att det inte kan vändas emot pojken att han inte sökt myndighetsskydd när han var ett barn. Dessutom fick han inte skydd när han rymt från gerillan. Det är inte rimligt att hänvisa honom till internflykt. Pojken får uppehållstillstånd med alternativ skyddsstatus. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)
Arkiveringsdatum 150429:
Behov av advokat ska bedömas även i Dublinärenden
I Asylnytt 14-12-30 refererades ett beslut från Migrationsöverdomstolen som innebar att rätten till offentligt biträde numera gäller även Dublinärenden, och det från den tidpunkt då Migrationsverket börjar överväga avslag - men inte om det "måste antas att behov av biträde saknas". Nu har Migrationsöverdomstolen med en gemensam vägledande text publicerat både detta ärende och ett snarlikt. Skillnaden är att det ena gäller biträde i första instans medan det andra gäller biträde under överklagande. Domstolens resonemang är likalydande i långa stycken men skiljer sig i formuleringen av varför behovet av biträde saknas. I fallet som gäller första instans finns enligt domstolen behov av biträde "bara i undantagsfall i Dublinärenden, tex då det finns indikationer på att en överföring skulle vara olämplig på grund av förhållandena i mottagarlandet eller annan anledning". I fallet som gäller andra instans saknas det enligt domstolen behov av biträde "om överklagandet bedöms sakna rimliga utsikter till framgång".
Målnummer UM3055-14 respektive UM5998-14
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)
Anhörig ska fortfarande få permanent uppehållstillstånd efter två år
Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar om "när permanent uppehållstillstånd kan ges då sökanden vid anknytning till skyddsbehövande fått ett förlängt uppehållstillstånd gällande i två år enligt 5 kap. 3 § tredje stycket utlänningslagen". Det handlar om personer som av olika anledningar fått kortare uppehållstillstånd än två år när de ansökt som anhöriga. Enligt en lagändring 1 januari så ska de få minst tvåårigt fortsatt tillstånd när det förlängs. Men de kan fortfarande ha rätt till permanent tillstånd två år efter att det första tillståndet gavs. I den situationen ska de inte behöva vänta tills det andra tillståndet löper ut.
Observera att inget tidsbegränsat tillstånd kan gälla längre än den tid personen har giltigt pass. Detta gäller även efter lagändringen, se rättslig kommentar om detta.
Hämta kommentar om permanent uppehållstillstånd (Extern länk)
Hämta kommentar om tidsbegränsat tillstånd då passet har kort giltighetstid (Extern länk)
Migrationsdomstol vill inte sända traumatiserad man till internflykt i norra Irak
Beslut från migrationsdomstol: En kurdisk man från Mosul i Irak fick avslag på asylansökan 2008. Han ansökte på nytt om skydd förra året. Han berättade om familjemedlemmar som tvingats fly till Turkiet och trodde att han själv fanns på IS lista över efterlysta. Dessutom lider han av posttraumatiskt stressyndrom som skulle förvärras. Migrationsverket anser att det är spekulationer att han skulle vara hotad av IS. Visserligen går det inte att återvända till Mosul, men mannen skulle kunna bosätta sig i den norra kurdiska delen av landet, KRI, enligt verket. Migrationsdomstolen däremot anser att det på grund av mannens hälsotillstånd inte är rimligt att utvisa honom till en plats där han inte har nätverk. Domstolen hänvisar också till UNHCR:s bedömning av den svåra humanitära situaitonen för internflyktingar i KRI. Mannen får stanna som alternativt skyddsbehövande. Observera att domen inte är vägledande. Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.
Homosexuell från Gambia blev trodd i domstol
Beslut från migrationsdomstol: En man från Gambia blev inte trodd då han berättade att han kunde bli förföljd i Gambia på grund av sin sexuella läggning. Hans berättelse ansågs vag och Migrationsverket menade att mannen fanns på bild från Danmark från den tid han sagt att han ännu inte lämnat hemlandet. Migrationsdomstolen anser inte att det är visat att bilderna föreställer mannen. Mer avgörande var att mannens muntliga berättelse inför domstolen var utförligare, sammanhängande och verkade trovärdig. Mannens pojkväns berättelse ansågs också trovärdig och självupplevd. Enligt domstolen är homosexualitet förbjuden enligt lag i Gambia och myndigheterna underblåser förföljelse. Det går inte att undkomma förföljelse genom internflykt. Därför får mannen uppehållstillstånd med flyktingstatus. Observera att domen inte är vägledande. Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.
Arkiveringsdatum 150413:
Från Jemen/ Migrationsverket: Inga verkställigheter till Jemen i nuläget
Migrationsverket publicerade den 27 mars en kort rättslig kommentar med anledning av situationen i Jemen. En tidigare kommentar och analys av säkerhetsläget publicerades den 10 februari. Men de senaste veckorna har konfliktnivån eskalerat och Migrationsverket kan inte bedöma vad som kommer att hända framöver. Därför ska inga nya beslut om avvisning eller utvisning till Jemen tas just nu. Utvisningsbeslutet som redan slagits fast ska inte verkställas i nuläget.
Hämta dokumentet från 27 mars (Extern länk)
Hämta kommentaren och Lifos' analys från 10 februari (Extern länk)
Från Palestina/ Migrationsverket om palestiniers flyktingstatus och medborgarskap
Migrationsverket har publicerat två ställningstaganden om palestiniers flyktingstatus. Det finns ett särskilt FN-organ, UNRWA, som är till för att skydda palestinska flyktingar. Alla palestinier som står under UNRWA:s beskydd anses ha flyktingstatus. Denna kvarstår även om de inte längre kan få skydd av UNRWA. När en palestinier söker asyl ska det, enligt Migrationsverkets nya ställningstagande, först avgöras om personen haft UNRWA:s skydd. Det räcker normalt att vara registrerad av UNRWA. Därefter ska det prövas varför skyddet upphört. Om det är UNRWA:s skydd i området som upphört så har personen flyktingstatus. Om UNRWA:s skydd inte upphört men personen har lämnat området på grund av orsaker som motsvarar asylskäl så har personen fortfarande flyktingstatus. Men om personen lämnat området av andra skäl så har personen inte flyktingstatus.
Det andra ställningstagandet rör de "migrationsrättsliga konsekvenserna av Sveriges erkännande av Palestina". Det innebär framför allt att de som är medborgare i Palestina inte längre kan betraktas som statslösa. De har till exempel inte rätt till resedokument i egenskap av statslösa. Men bedömningen av flyktingstatus enligt ovan påverkas inte, eftersom UNWRA:s mandat också omfattar medborgare i Palestina.
Hämta ställningstagandet om flyktingstatus för palestinier (Extern länk)
Hämta ställningstagandet om konsekvenserna av erkännandet av Palestina (Extern länk)
JO anser att ålder inte ska ändras förrän vid beslut även i Dublinärenden
Beslut från JO: Ärendet gällde en pojke som hade sökt asyl i Österrike. Österrike hade accepterat att ta över asylprövningen. Men om pojken var 16 år som han uppgett skulle överföringen inte kunna verkställas. Hans ålder ändrades genom en tjänsteanteckning, som inte kunde överklagas. Två dagar senare löpte fristen gentemot Österrike ut, varför det ändå inte blev någon överföring. Men pojken tvingades flytta från ungdomsboendet, förlorade sin god man mm. Enligt Migrationsverkets yttrande till JO är det i Dublinärenden nödvändigt att fatta beslut om ålder innan beslut tas om hela saken, vilket också framgår av verkets riktlinjer. JO håller inte med om det utan anser att den uppgivna åldern precis som i andra ärenden ska godtas (om det inte är helt uppenbart för var och en att personen är vuxen) fram till att ett beslut fattas som går att överklaga. Migrationsverket kritiseras för att åldern ändrades innan beslutet om pojkens asylansökan togs och dessutom i form av ett icke överklagbart beslut med omedelbara rättsverkningar. JO förutsätter att Migrationsverket kommer att ändra sina riktlinjer för Dublinärenden.
Referat från JO med länk till beslutet 6942-2013 (Extern länk)
Livshotande sjukdom kan i exceptionella fall leda till ny prövning
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna som led av Alzheimer och en lång rad fysiska sjukdomar begärde att hälsotillståndet skulle ses som verkställighetshinder eller leda till en ny prövning. Enligt svensk praxis kan verkställighetshinder på grund av hälsotillstånd bedömas av Migrationsverket enligt Utlänningslagen 12 kap 18 §. Ett avslag kan överklagas eller leda till en ny prövning enligt 12 kap 19 § endast om de nya omständigheterna rör skyddsbehov. Kvinnan drabbades senare av en livshotande astmaattack och en hjärtinfarkt. Hon hävdade att hon riskerar avlida snabbt i brist på vård i hemlandet och att detta måste vara "omänsklig behandling" i Europakonventionens mening. Om hennes hälsotillstånd inte får beaktas vid en ny prövning får hon inte möjlighet att överklaga något som är en fundamental rättighet enligt EU. Migrationsöverdomstolen konstaterar med hänvisning till Europadomstolen och EU-domstolen att utvisning av en livshotande sjuk person faktiskt i exceptionella fall kan utgöra omänsklig eller förnedrande behandling - och då ska omständigheterna betraktas som skyddsskäl. Men i det aktuella fallet hade kvinnan inte visat att hon inte skulle få vård i hemlandet och därför avslås överklagandet. Beslutet kan ses som tillämpning av EU-domstolens beslut nyligen om sjukdom som verkställighetshinder.
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Domen har även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM8877-13.
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Arkiveringsdatum 150305:
Asylnytt 15-03-05:
Dialyspatient kan återvända till Kirgizistan enligt Europadomstolen
Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Kirigzistan som fått avslag efter asylansökan i Sverige led av njursvikt och behöver numera dialys tre gånger i veckan. Utebliven behandling skulle medföra livsfara inom ett par veckor. Mannen hävdade att han nekats behandling i hemlandet men enligt svenska myndigheter måste han ha fått behandling eftersom hans diagnos var densamma och utan behandling skulle han inte överlevt. Mannen säger att sjukdomen inte var utvecklad då men att han fått besked om att han tagits bort från väntelistan för dialys. Europadomstolen utgår från att orsaken till att mannen inte fått dialys i hemlandet var att det inte behövdes ännu, att han vid det här laget varit på väntelista i fem år, att Kirgizistan sannolikt har ett system för akutvård och att det även finns privat vård. Domstolen väger också in att Migrationsverket garanterat att mannen kommer att få hjälp med kontakterna så att vården inte ska behöva avbrytas. En domare var skiljaktig och menade att det inte var visat att mannen kommer att få vård. (Application no. 1412/12)
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Läs domen i sin helhet (Extern länk)
Migrationsöverdomstolen: Efter muntlig förhandling räknas överklagandetid från beslut
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Ett ensamkommande barn fick avslag från migrationsdomstol och delgavs beslutet den 22 december, under julledigheten. Ombudet överklagade beslutet inom tre veckor efter det datumet. Men det hade varit muntlig förhandling då parterna meddelades att domstolen skulle fatta beslut den 12 december. När ett beslut tas direkt vid en muntlig förhandling eller parterna informeras om när beslutet kommer att fattas, så räknas överklagandetiden från beslutsdatum, enligt förvaltningsrättslagen. Därför hade överklagandet kommit in för sent. Ombudet ansåg att det fanns giltig ursäkt för missen och begärde prövning eftersom det gällde ett ensamkommande barn och domstolen inte hade prövat om utvisningen var proportionerlig eller nödvändig. Men Migrationsöverdomstolen beviljar inte resning. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)
Rättsligt ställningstagande om när en förälder har rätt att företräda sitt barn
Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vem som får företräda ett barn som söker uppehållstillstånd. Bakgrunden är att Migrationsöverdomstolen flera gånger slagit fast att ett barn inte får ansöka om uppehållstillstånd utan att ha någon behörig ställföreträdare. Detta drabbar barn som ansöker ensamma från länder där det inte går att få fram handlingar om vårdnadshavare eller ställföreträdare som Sverige godkänner. De kan då inte söka alls. Men det har också drabbat föräldrar och barn som söker tillsammans, när föräldern inte kunnat bevisa att den är vårdnadshavare. Eftersom barnet då inte ens fått ansöka har DNA-analys inte kunnat användas för att underlätta i anknytningsärendet. I det nya ställningstagandet säger Migrationsverket att en förälder ska antas vara ställföreträdare om det inte kommer fram något som talar emot det. Om de sökande inte kan få fram handlingar som visar föräldraskapet ska det räcka med att det görs sannolikt genom en sammantagen bedömning av de uppgifter som lämnats av föräldern och anknytningspersonen.
Hämta ställningstagandet (Extern länk)
FN:s kommitté mot tortyr fäller Marocko för massdeportation till öknen 2006
Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: I december 2006 genomförde den marockanska polisen en aktion då flera hundra papperslösa greps. Stora grupper transporterades till gränsen mot Algeriet och släpptes av mitt i öknen utan tillhörigheter och utan att ha fått mat på ett dygn. Därifrån drevs de sedan med våld tillbaka till Marocko av algerisk gränspolis. Många misshandlades eller rånades av algerisk eller marockansk polis eller av stråtrövare. Några återvände barfota. Två kvinnor hade våldtagits. Bland de deporterade fanns ett antal som var erkända av UNHCR som flyktingar. Av dessa vände sig 34 personer till CAT. Marocko hävdade att ingen av dem fanns på listan över dem som deporterades och att de inte heller var registrerade av UNHCR. Men CAT påpekar att de lämnat in sina registreringsnummer hos UNHCR. CAT kommer fram till att det sätt utvisningen skedde på hur som helst bröt mot tortyrkonventionen. Kommittén beklagar att beslutet dröjt så länge och anser att båda parter bidragit till detta. (Com No. 321/2007)
Hämta dokumentet (Extern länk)
Civilanställd kan få asyl för krigsvägran - men med många villkor
Beslut från EU-domstolen: En flygmekaniker i ett amerikanskt helikopterförband i Irak ansåg att han bidrog till krigsbrott, då helikoptrarna användes mot civilbefolkning. Efter en permission återvände han inte till sin tjänst och sökte istället asyl i Tyskland. En tysk domstol har ställt en rad frågor till EU-domstolen. EU-domstolen anser liksom tidigare generaladvokaten att en civilanställd skulle kunna anses riskera förföljelse på grund av att ha vägrat militärtjänst, om yrkeskategorin är nödvändig för insatsen och denna skulle kunna utgöra krigsförbrytelser i framtiden. Men den nationella domstolen måste bedöma om personen hade möjlighet att vägra vapen, om krigsförbrytelser beivras, om ett eventuellt straff är proportionerligt - EU-domstolen ser inte fem års fängelse som orimligt mycket. Till skillnad från generaladvokatens förslag anser EU-domstolen dessutom att en krigsinsats med stöd av en FN-resolution eller konsensus i det internationella samfundet i princip utesluter krigsförbrytelser.
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)
Domen i sin helhet på svenska (Extern länk)
Referat av ECRE med länkar till fler referat och kommentarer (Extern länk)
Se även analys av Statewatch expert Steve Peers:
Steve Peers i EU Law Analysis 15-02-27: The Iraq war and EU asylum law: the CJEU's answers are blowin' in the wind (Extern länk)
Sex års vistelse för barn är inte särskilt ömmande enligt Migrationsöverdomstolen
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En familj flyttade 2009 till Sverige från Makedonien, med uppehållsrätt eftersom mannen hade bulgariskt pass. År 2013 drogs uppehållsrätten tillbaka. Familjemedlemmarna sökte då uppehållstillstånd, främst med anledning av att den trettonåriga dottern varit i Sverige så länge, pratade svenska bättre än hemspråket och inte längre har anknytning till hemlandet. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen, som refererar regeringens exempel på vad som kan vara "särskilt ömmande omständigheter", till exempel att ett barn fått ett nätverk i Sverige och avsaknaden av detta skulle allvarligt skada barnets psykosociala utveckling. Men domstolen hänvisar ändå till flera tidigare egna domar om vistelsetid och kommer fram till att flickans situation inte kan ses som särskilt ömmande och inte heller att en utvisning skulle bryta mot Europakonventionen. Enligt domstolen kan det inte anses allvarligt skada ett barn i dess psykosociala utveckling att följa med sina föräldrar till hemlandet. Domstolen väger in att vistelsen varit illegal, trots att flickan inte kunnat påverka detta.
Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM9254-13.
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)
Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)
Domstol tillåter mor att återförenas med 13-åring utan skyddsstatus
Beslut från migrationsdomstol: En flicka kom ensam till Sverige som nioåring och fick stanna på grund av synnerligen ömmande omständigheter då det var oklart var föräldrarna fanns. Nu ansökte mamman och en storasyster om återförening. Migrationsverket avslog för att den numera 13-åriga dottern inte har skyddsstatus och därför borde kunna återförenas i hemlandet. Systerns ansökan avvisades för att det inte var bevisat vem som var hennes ställföreträdare. Men migrationsdomstolen beviljar mamman uppehållstillstånd med hänvisning till familjens enhet enligt Europakonventionen. Argumenten för att återförening inte kan ske i hemlandet är att flickan inte varit där på mycket länge, hennes anpassning till Sverige, och bristen på manligt nätverk i hemlandet. Familjen bodde i ett grannland men utan uppehållstillstånd och därför kan flickan inte hänvisas dit. Systerns ansökan återförvisades till Migrationsverket eftersom hon numera är vuxen. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.)
Tillstånd ska inte återkallas efter åtta år för man som nu har arbete
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man fick uppehållstillstånd 2007 genom anknytning till sin hustru. De bodde inneboende hos en vän. Senare gifte mannen om sig med en kvinna som kommit till Sverige genom anknytning till vännen men sökt asyl. De bor numera tillsammans och har två barn. Den första hustrun bodde kvar hos vännen som även var far till det barn hon födde under första äktenskapet. Migrationsverket ansåg att mannen och hans nuvarande hustru måste ha kommit till Sverige genom felaktiga uppgifter och återkallade hans uppehållstillstånd. Han hade då inte arbete eller annan anknytning till Sverige. Nuvarande hustrun hade inte uppehållstillstånd. Efter ytterligare två och ett halvt år har saken nått Migrationsöverdomstolen. Numera har mannen barn med flyktingstatus här, hustruns utvisningsbeslut har preskriberats och han har anställning. Därmed är anknytningen så stark att det inte finns synnerliga skäl att återkalla tillståndet. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)
Domen har publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM2884-13.
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Ljusnan 15-03-04: Fick rätt mot Migrationsverket (Extern länk)
Arkiveringsdatum 150221:
Uthängd homosexuell ska inte hänvisas till skydd i Albanien
Beslut från migrationsdomstol: En man från Albanien hade trakasserats sedan tidig ungdom på grund av sitt utseende och sin sexuella läggning. Han hade misshandlats och attackerats och hängdes ut i media efter att han anklagats för att vara prostituerad då han gick i kvinnokläder med en pojkvän. Då han polisanmält hade han bara mött hån. När hans bröder hotade honom till livet lämnade han landet. Mannen blev trodd men Migrationsverket påpekar att homosexualitet inte är förbjudet och lagskyddet har förbättrats i Albanien. Verket menar att mannen kunde ha polisanmält bröderna. Men migrationsdomstolen anser att mannen visat att myndighetsskyddet inte funnits för honom i praktiken, och beviljar honom uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domstolen hänvisar till att Utlänningslagen sedan 1 januari 2015 ställer tydligare krav på vad som kan anses vara skydd i hemlandet. Observera att beslutet inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå.)
Arkiveringsdatum 150211:
Nytt ställningstagande från Migrationsverket för bedömning av myndighetsskydd
Migrationsverket har justerat det rättsliga ställningstagande om myndighetsskydd som kom i mars 2014. Ställningstagandet rör också förutsättningarna för avvisning med omedelbar verkställighet med hänvisning till befintligt myndlighetsskydd.
Skillnaden mot det föregående ställningstagandet är framför allt att det nu inte längre står att "I vissa stater kan det presumeras finnas ett myndighetsskydd". Formuleringarna om presumtion finns kvar i texten, men är utbytta mot något mjukare formuleringar, dvs att det inte utan vidare kan förutsättas att myndigheterna i ett visst land alltid kan skydda sina medborgare. Redan det förra ställningstagandet innehöll dock påpekandet: "Även om det i normalfallet bedöms finnas myndighetsskydd i ett land måste det alltid göras en prövning av de individuella skälen."
Hämta ställningstagandet (Extern länk)
Nytt ställningstagande från Migrationsverket om krav på styrkt identitet och pass
Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande från 2012 om kraven på klarlagd identitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd. Det rör sig bland annat om att infoga möjligheten att använda DNA för att sätta ned beviskravet för identiteten för en förälder i Sverige söker på grund av anknytning till eget barn, till följd av en lagändring 1 augusti 2014. Möjligheterna till bevislättnad vid ansökan om verkställighetshinder är förtydligade. Kravet på sammanboende utomlands för att få bevislättnad är justerat i enlighet med Migrationsöverdomstolens beslut i ett sådant ärende 2014.
Hämta ställningstagandet (Extern länk)
Ställningstagande från Migrationsverket om förälders medgivande till uppehållstillstånd
Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande angående kravet på medgivande från den andra föräldern när ett barn söker uppehållstillstånd på grund av anknytning. Kravet på medgivande finns för att skydda barnet, men kan också hindra familjeåterförening då en förälder är försvunnen eller avliden utan att detta går att bevisa. Ställningstagandet klargör att det första steget i prövningen ska vara om det över huvud taget finns en annan förälder som har del i vårdnaden. Den som ansöker har bevisbördan men om det inte går att få fram handlingar som bevisar att det bara finns en vårdnadshavare så kan det räcka att detta görs sannolikt. Ställningstagandet innehåller exempel på hur det kan gå till. Om det finns en annan vårdnadshavare så behövs medgivande för att barnet ska få flytta, men det finns inget formkrav på hur medgivandet ska se ut. I ställningstagandet påpekas också att om barnet söker tillsammans med den andra föräldern är medgivandet underförstått.
Hämta ställningstagandet (Extern länk)
Finland fälldes av FN:s kommitté mot tortyr för utvisning till Iran
Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: Kommittén har nyligen publicerat ett beslut som togs redan sessionen juni 2014. Det rör två bröder som tillhör en politiskt aktiv kurdisk familj. Familjen flydde till Turkiet 1999. Deras far och en farbror tog sig vidare och har nu asyl i Finland. Den övriga familjen utvisades från Turkiet till Iran 2004. Bröderna engagerade sig då själva i det kurdiska partiet Komala. År 2007 greps båda. De hävdar att de utsattes för tortyr, såsom misshandel, vattentortyr, brännskador mm. Efter att ha släppts mot borgen flydde de före rättegången. De sökte asyl i Finland, men där har deras berättelser inte blivit trodda eftersom de saknar bevis. Läkarintyg har lämnats in sent och visar inte vad skadorna kommer av. CAT anser att Finland borde erbjudit ytterligare medicinsk undersökning om intygen var oklara. CAT väger in situationen i Iran och risken för kurdiska aktivister att torteras eller avrättas, brödernas tillhörighet till en politiskt aktiv familj och förföljelsen av deras far mfl, deras tillhörighet till Komala och att de varit häktade. Slutsatsen är att det skulle bryta mot tortyrkonventionen att utvisa dem till Iran. (Com Nr 483/2011 och 485/2011)
Hämta eller läs beslutet i sin helhet (Extern länk)
Iran: Skäl som filmare försökt åberopa tidigare räknas inte som nya
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Ett par från Iran som sökt asyl efter att ha producerat regimkritiska filmer, fick avslag. Senare försökte de påtala verkställighetshinder då en av filmerna publicerats och visats på internet med 40.000 träffar. De beviljades ingen ny prövning eftersom uppgifterna betraktades som tillägg och filmerna inte kunde kopplas till paret. Makarna gjorde ytterligare en ny ansökan då de hotats på grund av filmen. Migrationsverket och Migrationsdomstolen ansåg då att publiceringen av filmen inte var en ny omständighet (trots att någon ny prövning om detta aldrig beviljats), samt att det inte fanns giltig ursäkt varför hoten inte nämnts tidigare. Utvisningen har varit inhiberad sedan våren 2013 men nu slår Migrationsöverdomstolen fast en skarp tolkning av vad som är nya omständigheter. Enligt domen ska alla omständigheter som givits in i syfte att få en ny prövning tidigare betraktas som materiellt prövade oavsett om ny prövning beviljats och oavsett om omständigheterna nämnts i beslutet. Inhibitionen hävs och utvisningen får verkställas (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM2670-13.
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Se även Resumé 15-02-09: Dokumentärfilmare utvisas till Iran trots RUG:s vädjan (Extern länk)
Verkställighetshinder behöver inte prövas för livstidsdömd syrier
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Syrien dömdes år 2001 för ett grovt brott till livstids fängelse och utvisning. År 2012 ansökte han på nytt om uppehållstillstånd bl.a. på grund av läget i Syrien. Migrationsdomstolarna har tagit över prövningen av denna typ av ärende från regeringen. Prövningstillstånd behövs inte. Migrationöverdomstolen konstaterar att skyddsskälen och eventuell uteslutning från skyddsstatus ska prövas först och därefter frågan om verkställighetshinder. Domstolen slår fast att mannen är utesluten från status som alternativt skyddsbehövande på grund av det grova brottet, bl.a. mord. Frågan om det ändå föreligger verkställighetshinder prövas inte i sak, eftersom en utvisning inte kan verkställas förrän efter avtjänat straff. Det finns inget beslut om att omvandla livstidsdomen till ett tidsbestämt straff och det är enligt Migrationsöverdomstolen inte meningsfullt att nu pröva om det kommer att föreligga verkställighetshinder. Uppehållstillstånd på grund av anknytning till barn avslogs också. Målnummer UM1836-14.
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)
Arkiveringsdatum 150130:
Från Iran mfl/ Tio utvisningsbeslut granskades av FN:s kommitté mot tortyr
FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat listan över ärenden som behandlades vid kommitténs novembersession. Alla ärendena är inte publicerade och översatta. Men det framgår att kommittén fällde den anklagade staten i åtta av tio utvisningsärenden. Fyra av dessa fällningar gällde utvisningar från Schweiz till Iran. De fyra ärendena är olika sinsemellan. En person hade fängslats i samband med demonstrationerna 2009. En annan person hade varit kurdisk Peshmerga redan på 60-talet, varit fängslad och frigiven på 90-talet men återigen uppmärksammats på 2000-talet. Han hade flyktingstatus från UNHCR i Irak. En tredje person hade flytt landet på grund av ett hedersrelaterat hot på 2000-talet och därefter främst varit aktiv utanför Iran. CAT påpekar bland annat att Iran följer oppositionen utomlands och att oppositionella även på låg nivå, religiösa minoriteter mfl riskerar hårda straff, inklusive dödsstraff. Asylnytt återkommer till de enskilda ärendena.
Se CAT:s sammanställning (Extern länk)
Från Uzbekistan/ Migrationsverket: Inga utvisningsbeslut till Uzbekistan får fattas
Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar gällande Uzbekistan. Det har varit känt länge att utvisade kan straffas hårt för förräderi i Uzbekistan, men enligt vissa källor har det bara gällt personer som haft politiska eller religiösa skäl att lämna landet. Men i slutet av förra året avslöjades att ett antal namngivna personer som utvisats eller återvänt "frivilligt" från Norge har gripits, torterats, åtalats och dömts till fängelsestraff om 12-13 år, oavsett vilka asylskäl de hade. Migrationsverket bedömer nu att personer som återvänt från Sverige inte löper mindre risk än de från Norge. I avvaktan på mer information om vad som hänt ska inga beslut om utvisning till Uzbekistan fattas, och inte heller avslag i ärenden om verkställighetshinder. Enligt Migrationsverket behövs ingen allmän inhibition, eftersom Sverige inte genomför verkställigheter med tvång. Asylnytts kommentar: Enligt andra källor verkställs faktiskt utvisningar till Uzbekistan med tvång och även förvarstagande. Men detta bör alltså inte förekomma enligt kommentaren.
OBS denna kommentar upphävdes den 17 juni och ersattes med en mindre kategorisk.
Hämta kommentaren från den 17 juni (Extern länk)
Hämta kommentaren från januari (Extern länk)
Tio utvisningsbeslut granskades av FN:s kommitté mot tortyr
FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat listan över ärenden som behandlades vid kommitténs novembersession. Alla ärendena är inte publicerade och översatta. Men det framgår att kommittén fällde den anklagade staten i åtta av tio utvisningsärenden. Fyra av dessa fällningar gällde utvisningar från Schweiz till Iran. De fyra ärendena är olika sinsemellan. En person hade fängslats i samband med demonstrationerna 2009. En annan person hade varit kurdisk Peshmerga redan på 60-talet, varit fängslad och frigiven på 90-talet men återigen uppmärksammats på 2000-talet. Han hade flyktingstatus från UNHCR i Irak. En tredje person hade flytt landet på grund av ett hedersrelaterat hot på 2000-talet och därefter främst varit aktiv utanför Iran. CAT påpekar bland annat att Iran följer oppositionen utomlands och att oppositionella även på låg nivå, religiösa minoriteter mfl riskerar hårda straff, inklusive dödsstraff. Asylnytt återkommer till de enskilda ärendena.
Se CAT:s sammanställning (Extern länk)
Sjuk som inte får behandling i hemlandet kan vara omänsklig behandling
Beslut från EU-domstolen: Domstolen har tagit två beslut om hur brist på sjukvård som inte beror på förföljelse ska bedömas enligt EU-direktiven. I det första målet konstaterade domstolen att en svår sjukdom som inte kan behandlas i hemlandet inte kan ge status som flykting eller alternativt skyddsbehövande enligt EU:s skyddsgrundsdirektiv. Däremot kan en utvisning leda till omänsklig eller förnedrande behandling genom brist på vård och kan därför ändå vara förbjuden enligt Europakonventionen. I den andra domen går domstolen vidare och kommer fram till att en utvisning i ett sådant fall skulle strida även mot EU:s återvändandedirektiv. En ansökan om att stoppa verkställigheten av en sådan utvisning ska därför ha suspensiv effekt (verkställigheten ska inhiberas, ställas in tills vidare). Dessutom har personen rätt till vård i väntan på ett eventuellt överklagande.
Se även referat från ECRE om dessa domar i föregående utgåva av Asylnytt.
Läs Migrationsverkets referat av målet C-542/13 och hämta domen (Extern länk)
Läs Migrationsverkets referat av målet C-562/13 och hämta domen (Extern länk)
Gatubarn från Marocko har särskilt ömmande omständigheter
Beslut från migrationsdomstol: En sextonåring som levt som gatubarn i Marocko sedan han var tio, efter att ha utsatts för långvarig misshandel i sin storasysters familj. Pojken är också rädd för män som försökt våldta honom. Migrationsverket menade att detta inte är skyddsbehov utan sociala skäl och en sak för myndigheterna i Marocko. Migrationsverket ansåg också att det finns frivilligorganisationer som kan hjälpa till. Migrationsdomstolen ifrågasätter inte pojkens berättelse men håller med om att situationen inte kan ses som skyddsbehov men i praktiken går det inte att garantera ett mottagande i Marocko, där det finns 80.000 gatubarn. Mot bakgrund av de traumatiska händelser pojken redan upplevt är omständigheterna särskilt ömmande. Han får därför uppehållstillstånd. Observera att domen inte är vägledande. Källor InfoTorg juridik och förvaltningsrätten i Luleå.
Domstol accepterar lägre identitetskrav för man som har barn i Sverige
Beslut från migrationsdomstol: En man från Somalia som bor i Ungern har tidigare nekats återförening med hustrun i Sverige, eftersom han inte kunde styrka sin identitet med pass. Mannen har besökt Sverige flera gånger under ett par månader i taget. Paret har nu ett barn fött 2013. DNA-test visar att mannen med 99,99 procents säkerhet är far och föräldrarna har lämnat samstämmiga uppgifter. Men Migrationsverket avslog ändå en ny ansökan eftersom barnet i Sverige inte har uppehållstillstånd av skyddsskäl och föräldrarna inte bott ihop utomlands - därmed tillhör mannen inte de kategorier som kan få använda DNA-test för att minska id-kravet till "sannolik" identitet. Paragrafen om uppehållstillstånd på grund av barn som bor i Sverige kan inte tillämpas eftersom pappan inte redan bor med barnet. Men domstolen anser ändå att det är oproportionerligt att neka honom uppehållstillstånd. Rätten till familjeliv väger över. Domen är inte vägledande, men det finns en snarlik från Migrationsöverdomstolen, UM3485-13, se Asylnytt 140823. Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.
Återreseförbud gäller inte om avvisnings- eller utvisningsbeslutet hävs
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person avvisades av polis från Sverige och fick ett återreseförbud. Båda besluten överklagades. Migrationsdomstolen lät återreseförbudet bestå men beslutade senare att upphäva avvisningen. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att ett återreseförbud inte kan existera utan ett gällande avvisnings- eller utvisningsbeslut. Därför har även återreseförbudet upphört att gälla. Beslutet har publicerats i referat av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM4943-14.
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)