fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Praxisnotiser 2020

Denna sida innehåller Asylnytts egna referat från domstolsbeslut och andra betydelsefulla beslut i migrationsärenden. Redaktör och ansvarig för sammanfattningarna: Sanna Vestin. Notiserna finns också i veckobreven och under respektive ämnesområde i arkivet (se högermenyn). Denna sida är alltså avsedd för dig som snabbt vill finna samtliga praxisreferat från Asylnytt - och inget annat.

Arkiveringsdatum 201124:

FN:s barnrättskommitté prickar Spanien för ogrundad åldersbedömning till sidans topp

En sjuttonåring från Guinea greps på en båt på väg till Spanien. Han berättade för Röda Korset och polisen att han var minderårig, men bedömdes utan någon undersökning som flera år äldre och sattes i förvar. Hans ombud kunde skicka efter och lämna in hans födelsebevis, men enligt spanska myndigheter bevisade det inget eftersom det inte innehöll foto eller fingeravtryck. Efter 52 dagar släpptes han men flyttades till en förläggning för vuxna. FN:s barnrättskommitté, som övervakar hur Barnkonventionen följs, konstaterar att bristen på procedur för åldersbedömning, avsaknad av god man och att ingen hänsyn togs till barnets id-handlingar innebär att Spanien har brutit mot konventionens artikel om att sätta barnets bästa främst. Genom att förse barnet med ett födelsedatum som inte stämde med hans officiella id-handling utan att ha försökt verifiera dokumentet, har Spanien också brutit mot artikeln om att respektera barnets identitet. Att han behandlades som vuxen var ett brott mot den artikel som handlar om skydd för barn som berövats sin familj. Kommittén ger en rad rekommendationer till Spanien om garantier för ensamkommande barn, inklusive en möjlighet till upprättelse för barn som fått sin ålder ändrad utan nödvändiga garantier för barnets rättigheter.

Hämta beslutet, endast på spanska (Extern länk)

Referat på engelska från ELENA legal update (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s barnkommitté prickar Schweiz för att inte ha hört barn i Dublinärende till sidans topp

Målet rör en familj från Azerbajdzjan som sökt asyl i Schweiz en gång tidigare. De hade då återvänt självmant till Azerbajdzjan, efter att ha upplevt ett dåligt mottagande, saknat tolk mm. Efter återkomsten greps dock mannen. Kvinnan fortsatte att verka som journalist, men hotades vid flera tillfällen med syfte att få henne att sluta skriva artiklar och delta i demonstrationer mm. Kvinnan och barnen tog sig till Schweiz på nytt, denna gång med hjälp av visum från Italien, vilket ledde till beslut om överföring dit enligt Dublinförordningen. Kvinnan överklagade med hänvisning till sitt eget och barnens mående och att barnen inte skulle ryckas upp igen, bristerna i Italiens mottagande mm. Familjen fick ett nytt boende och det äldre barnet placerades i skola, vilket enligt kvinnan invaggade dem i säkerhet. Trots detta väcktes de kl två på natten för att föras till Italien. Poliserna uppges ha visat barnen ett foto på en fjättrad person för att förklara hur det går om man inte medverkar frivilligt. Överföringen kunde inte genomföras på grund av att kvinnan bröt samman. Kvinnan har för barnens räkning vänt sig till FN:s barnrättskommitté och hävdar att barnkonventionen kränkts på flera sätt, bla att de inte hörts. Kommittén anser inte att det är visat att överföringen till Italien skulle utgöra en kränkning eftersom det inte finns bevis om mottagandet i Italien. Däremot anser kommittén att Schweiz borde ha vägt in barnens trauman när de övervägde om Schweiz skulle överta ärendet. Schweiz har brutit mot principen om barnets bästa och rätt att höras (artiklarna 3 och 12) och ska därför pröva saken på nytt.

Läs eller hämta communication No. 56/2018 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté begär att Sverige ska ompröva utvisning av psykiskt sjuk kvinna till Irak till sidans topp

Målet gäller en kvinna som sökte asyl i Sverige på grund av hedersrelaterade skäl. Hon blev inte trodd och fick ett utvisningsbeslut som vann laga kraft 2018. I grundärendet åberopade kvinnan också diabetes, högt blodtryck, sömnproblem och självmordstankar. Med tiden har de psykiska problemen förvärrats med självmordsförsök som krävt vård. Kvinnan har även varit tvångsintagen i psykiatrin och dessemellan tungt medicinerad för depressioner med hallucinationer och inslag av psykotiska border line symtom. Enligt läkarintygen är tillståndet livshotande och medicineringen nödvändig. Kvinnan har påtalat verkställighetshinder flera gånger med motivering att hon inte kommer att få den nödvändiga vården i Irak. De svenska myndigheterna håller fast vid att tillståndet beror på utvisningsbeslutet och inte är så bestående att det är skäl för uppehållstillstånd. Ärendet har nu behandlats av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kommittén anser inte att kvinnan bevisat att hon diskriminerats. Men Sverige kritiseras för att inte ha undersökt om kvinnan i praktiken skulle få adekvat behandling i Irak för det diagnosticerade allvarliga och livshotande tillståndet. Därmed har Sverige brutit mot funktionshinderkonventionens artikel 15 om omänsklig behandling mm.

Communication No 60/2019, N.L. v Sweden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen prickar Belgien för snabb utvisning till Sudan till sidans topp

Målet rör en sudanes som tagit sig via Italien till Belgien, med avsikt att fortsätta till Storbritannien. Liksom många andra sudaneser sommaren 2017 sov han i en park i Bryssel. Han greps av polisen och togs till ett förvar vid flygplatsen. Han berättade för en tjänsteman att han var förföljd och lämnade in en asylansökan, men tog tillbaka den sedan han läst att belgiska myndigheter skulle samarbeta med de sudanesiska. Ambassadtjänstemän från Sudan besökte förvaret och utfärdade resedokument. Mannen fick kontakt med en advokat och överklagade förvarstagandet. Domstolen avgjorde att utvisningen inte fick verkställas förrän saken var avgjord men trots det togs mannen till planet där han hotades med hårdare åtgärder och medicinering om han inte samarbetade. Han skrev då under och flögs till Sudan. Europadomstolen påpekar att mr-sitationen i Sudan var allvarlig och att mannen flera gånger framfört sin rädsla. Den enda intervjun skedde utan föregående varning i samband med förvarstagandet, utan tolk och utan att relevanta frågor om riskerna ställdes. Att utvisningen sedan genomfördes trots att en domstol inhiberat den innebär att mannen inte fick en effektiv möjlighet att överklaga. Belgien har enligt domstolen brutit mot Europakonventionen, artiklarna 3 och 13.

Dom i målet 19656/18, endast på franska (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen stoppar utvisning av homosexuell man till Gambia till sidans topp

Målet gäller en man från Gambia som sökt asyl i Schweiz. Han hävdade dels att utvisningen skulle bryta mot Europakonventionens artikel 3 på grund av hur han skulle behandlas som homosexuell där, dels att det skulle bryta mot artikel 8 att skilja honom från hans partner i Schweiz. Partnern var svårt sjuk i cancer och avled innan Europadomstolen avgjort målet. Mannen har inte blivit trodd i sin asylprocedur på grund av en rad motstridiga uppgifter och även fått avslag när han ansökt om att få stanna på grund av anknytningen, främst på grund av brottslighet som lett till fängelse och bristande integration. När det gäller risken vid en utvisning har schweiziska myndigheter bedömt att mannen inte behöver bli uppmärksammad och inte riskerar framtida förföljelse, speciellt inte sedan en ny president tillträdde 2016. En rad internationella organisationer såsom ECRE, IJC and IlGA har yttrat sig i målet, bland annat rörande att homosexualitet fortfarande är straffbart i Gambia och att förföljelse, tortyr och diskriminerande bestraffning förekommer. Domstolens slutsats blir att utvisningen skulle bryta mot konventionen så länge Schweiz inte har utrett risken för att mannen skulle behandlas illa av icke-statliga aktörer.

Case of B and C v. Switzerland, Applications nos. 889/19 and 43987/16 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen om värnpliktsvägran som skyddsgrund i pågående krig till sidans topp

Målet gäller en man från Syrien som sökte asyl i Tyskland 2015 och uppgav att han flytt för att inte behöva göra militärtjänst. Han fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande men begärde flyktinstatus. Det hör till saken att militärtjänst i den syriska armén kan göra personen medskyldig till krigsförbrytelser. Vapenvägran i en sådan situation finns som en särskild skyddsgrund i EU-direktivet. En tysk domstol har frågat EU-domstolen bland annat om det kan räknas som värnpliktsvägran om personen inte vägrat i någon formell procedur utan bara hållit sig undan och ifall det spelar någon roll om personen inte vet vilken uppgift hen skulle få i armén. Andra frågor rör kravet på samband mellan skälet till vägran och risken att straffas. EU-domstolens förhandsavgörande innebär att vägran inte behöver göras enligt någon formell procedur när hemlandet inte erbjuder någon sådan möjlighet. Är det ett fullskaligt inbördeskrig där armén begår upprepade brott mot mänskligheten så kan man räkna med att personen tvingas delta även om placeringen inte är känd. För att straffet ska utgöra förföljelse krävs att vägran har samband med ett av de fem skälen (ras, religion, nationalitet, politisk åskådning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp) - men det finns en stark presumtion för att det är så. Det räcker med att personen tillskrivs till exempel en politisk eller religiös uppfattning som lett till vägran.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Mål C-238/19 i sin helhet, på svenska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Högsta förvaltningsdomstolen godkänner biträdeslista, nu utvidgas användningen till sidans topp

Migrationsverket för en lista över personer som kan förordnas till offentliga biträden när den asylsökande inte har önskat någon särskild person. De som vill vara med på listan anmäler sig själva men Migrationsverket bedömer om personen är lämplig. Om någon avförs från listan kan hen inte få uppdrag på Migrationsverkets initiativ. Efter kritik från JO gjorde Migrationsverket det möjligt att överklaga ett sådant beslut. Denna ordning beskrivs i Migrationsverkets rättsliga ställningstagande RS/003/2020.

Målet i Högsta förvaltningsdomstolen handlar om en advokat som avfördes från listan på grund av att hen uteslutits ur advokatsamfundet efter att uppsåtligen ha gjort orätt i sin verksamhet. Personen överklagade avlistningen. Förvaltningsrätt och kammarrätt biföll överklagan med motivering att Migrationsverket bara har befogenhet att avvisa ett ombud i ett enskilt mål som misskötts. Högsta förvaltningsdomstolen däremot godkänner i sitt resonemang listan, eftersom den bara är ett "internt beslutsstöd" och inte hindrar att enskilda beslutsfattare förordnar någon som offentligt biträde, till exempel på begäran av en sökande. Formellt fattade domstolen dock inte beslut om detta. Eftersom ett internt beslutsstöd inte kan överklagas skulle domstolarna inte ha prövat ärendet och deras avgöranden upphävs därför av Högsta förvaltningsdomstolen.

Migrationsverket har därefter tagit ett nytt rättsligt ställningstagande, RS/021/2020, där verket går längre än Högsta förvaltningsdomstolen och utvidgar kompetens- och lämplighetskraven till förordnanden som enskilda har begärt. Nekad listning eller avlistning ska inte längre gå att överklaga. Se separat nyhet från Migrationsverket.

Läs Migrationsverkets referat och hämta Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 2859-19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Inget bistånd då utvisningsbeslutet preskriberats enligt Högsta förvaltningsdomstolen till sidans topp

Ett par från Libanon fick ett utvisningsbeslut som inte har kunnat verkställas. Paret har ett barn som de bor tillsammans med vilket innebär att de trots utvisningsbeslutet har kunnat få visst bistånd enligt Lagen om mottagande av asylsökande, LMA-lagen. Men när utvisningsbeslutet preskriberades beslutade Migrationsverket att de inte var berättigade till bistånd, eftersom de inte längre tillhörde personkretsen som LMA-lagen omfattar. Förvaltningsrätten och så småningom även kammarrätten i Jönköping tyckte annorlunda och ansåg att LMA-lagen ska tillämpas. Vid det laget hade paret sökt asyl på nytt och därmed åter fått bistånd. Frågan har ändå tagits upp av Högsta förvaltningsdomstolen som slår fast att Migrationsverkets tolkning är den rätta. Domstolen gör en slags rimlighetsbedömning och skriver att "enbart den omständigheten att en person tidigare har ansökt om uppehållstillstånd som asylsökande inte innebära att personen för all framtid ska anses vara asylsökande". Paret var enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte asylsökande under perioden från preskriptionen fram till den nya asylansökan och hade då inte rätt till bistånd enligt LMA-lagen.

Hämta beslutet i mål 1262-20 (Extern länk)

Läs Migrationsverets referat av målet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Högsta förv-domstolen: Person med tillstånd enligt gymnasielagen kan ha rätt till LMA till sidans topp

En person som bodde på Migrationsverkets förläggning fick uppehållstillstånd för gymnasiestudier. När tillståndet beviljats beslutade Migrationsverket att personen inte längre skulle få bistånd enligt LMA-lagen (Lagen om mottagande av asylsökande). Paragraf 8 i LMA-lagen säger visserligen att den som vistas på förläggning och inte har anvisats till kommun ska få fortsatt bistånd. Men enligt Migrationsverket kan den paragrafen inte tillämpas när personen över huvud taget inte omfattas av Bosättningslagen och därmed av den krets som kan anvisas till kommun. Beslutet upphävdes av förvaltningsrätten, eftersom det faktiskt inte står så i paragrafen. Det räcker att personen inte anvisats plats i en kommun för att paragrafen ska gälla. Kammarrätten i Göteborgs beslutade på samma sätt och saken har nu hamnat i Högsta förvaltningsdomstolen. Även denna domstol slår nu fast att en person med tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiestudier har rätt till bistånd enligt LMA-lagen om personen vistas på förläggning och inte har anvisats plats i någon kommun.

Hämta domen i mål 1676-20 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat av domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ingen resning i mål där praxis har ändrats efter att det överklagade beslutet togs till sidans topp

Migrationsöverdomstolen beviljade vid ett tillfälle resning i ett mål om "nya gymnasielagen". Personen hade fått utvisningsbeslut från Migrationsverket när han var 17. Efter att ärendet återförvisats fick han ett nytt "första beslut" då han fyllt 18. Hans ansökan enligt nya gymnasielagen avslogs senare med motivering att han bara var 17 vid det första beslutet. Domstolen höll med och Migrationsöverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd, men senare beviljades personen resning och fick rätt. Att utgå från det första första beslutet var felaktig rättstillämpning enligt Migrationsöverdomstolen - ett upphävt beslut har ingen rättsverkan. Efter detta har Migrationsöverdomstolen i grundärende fattat liknande beslut. Men flera personer i samma situation som redan hade lagakraftvunna beslut har nekats resning med den korta motiveringen att det inte fanns "synnerliga skäl att pröva saken på nytt". I ett nytt ärende där resning nekades har Migrationsöverdomstolen nu gett en längre förklaring, nämligen att den praxis som nu gäller har tillkommit efter personens beslut om utvisning. "Senare klarlagd rättstillämpning är inte resningsgrundande". Ytterligare ett skäl är att argumenten är desamma som vid den tidigare beviljade resningsansökan. Resningsinstitutet ska bara användas för nya omständigheter som behöver prövas, inte för regelmässig överprövning. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Muntlighet borde gällt i mål där HD sagt nej till utlämning till sidans topp

En person från Tadzjikistan hävdade att han var misstänkt för ett fabricerat brott i hemlandet och riskerade tortyr i häkte om han skulle återsändas. Tadzjikistan har begärt mannen utlämnad men detta har Högsta domstolen avrått från med motivering att det finns en verklig risk för att en person som utlämnats till Tadzjikistan skulle behandlas på ett sätt som skulle bryta mot Europakonventionen. Regeringen följde rådet och avslog begäran om utlämning. Men när mannen sökte asyl fick han avslag och migrationsdomstolen nekade muntlig förhandling. Motiveringen var att målet i hemlandet inte rör något politiskt brott eller liknande utan en civilrättslig tvist. Enligt Migrationsdomstolen var det bara spekulationer att brottsmisstankarna skulle vara fabricerade och det straff mannen riskerar är inte oproportionerligt. Migrationsöverdomstolen anser att migrationsdomstolen inte har utrett fallet tillräckligt. Bland annat har Högsta domstolens och regeringens beslut inte vägts in. Eftersom det finns en reell risk att mannen häktas i hemlandet borde migrationsdomstolen ha gjort en grundligare utredning innefattande mannens egna uppgifter. Muntlig förhandling var inte obehövlig. Målet återförvisas till migrationsdomstolen.

Läs Migrationsverkets referat samt hämta domen i mål nr 2475-20 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Dragkamp mellan Migrationsverket och domstol i fråga om sent inkommen ansökan till sidans topp

En person som haft ett första uppehållstillstånd för gymnasiestudier enligt den tillfälliga lagens paragraf 16f (den "nya gymnasielagen") ansökte om förlängning för att gå en en gymnasial utbildning. Ansökan lämnades in efter att hans första tillstånd löpt ut. Migrationsverket avvisade ansökan som för sent inkommen. Migrationsdomstolen i Göteborg återförvisade ärendet för behandling i sak, eftersom lagen inte föreskriver att ansökan ska göras inom någon viss tid. Nu har Migrationsverket behandlat ansökan på nytt. Denna gång avslås ansökan (inte avvisas) men av samma skäl, nämligen att den har kommit in för sent. När Migrationsdomstolen åter fick ärendet bedömde domstolen att det rör sig om en avvisning - och tar samma beslut som förra gången. Målet återförvisas alltså än en gång till Migrationsverket för behandling i sak. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

Ett annat ärende som rör samma situation har släppts upp för prövning i Migrationsöverdomstolen, men denna har inte behandlat saken ännu.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Femtonåring får flyktingstatus då förföljelse bevisats i ny prövning till sidans topp

En pojke från Ogaden i Etiopien och som tillhör minoritetsklanen Madiban sökte asyl på grund av den misshandel han utsatts för. Hans familj har tvingats lämna hemorten på grund av fejd med en familj av majoritetsklanen. I grundärendet hade hans uppgifter om klantillhörighet och misshandeln inte ifrågasatts men de bedömdes inte som så allvarliga att det skulle ses som förföljelse. Eftersom pojken inte kunnat bevisa att han inte har kontakt med sina föräldrar fick han utvisningsbeslut. I den nya prövningen tillkom bland annat läkarintyg och journalutdrag som visade ett stort antal ärr, dels flera runda ärr troligen efter stickvapen, dels åtta avlånga ärr på olika delar av kroppen, de längsta ca 10x1 cm. Till detta kommer pojkens berättelse om hur han kontinuerligt blivit slagen med olika tillhyggen. Migrationsverket anser fortfarande att det inte är förföljelse, men migrationsdomstolen bedömer att våldet haft sådan intensitet och omfattning att det rör sig om skyddsgrundande behandling och att pojken behöver skydd mot fortsatt förföljelse på grund av sin klantillhörighet. Eftersom han skadats då han bodde med sin familj saknar det betydelse om han kan återförenas med dem. Myndighetsskydd och internflyktsalternativ saknas och därför beviljas pojken uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Att söka asyl utomlands betraktas som förräderi i Turkmenistan till sidans topp

En person från Turkmenistan har överskridit sitt utresevisum med några år och en anhörig har redan uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Migrationsverket ansåg att personen kunde utvisas, men migrationsdomstolen anser att redan dessa omständigheter räcker för att personen skulle uppmärksammas vid återkomsten och att ett gripande innebär risk för skyddsgrundande behandling. Enligt domstolen bedriver regimen i Turkmenistan en omfattande övervakning med olika metoder, särskilt efter ett attentat mot dåvarande presidenten 2002. Staten förbjuder i stor omfattning utlandsresor och släktingar till utresta utsätts för utpressning. Turkmenska medborgare som söker asyl utomlands betraktas som förrädare. Eftersom personen enligt domstolen har lämnat en detaljerad och oförändrad berättelse om myndigheternas agerande i hemlandet mot henne och hennes familj och att hon ses som oppositionell så bedöms hon som flykting och beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Surplace-skäl för politisk aktivitet erkänns av domstol efter att agent dömts i Sverige till sidans topp

En person från en regional minoritetsgrupp i Iran hade grundat en organisation för att bevara folkkgruppens kultur och språk. Efter en razzia mot organisationen flydde han. Migrationsverket anser att hans berättelse är vag och inte verkar självupplevd och att hans aktivitet i Sverige inte är så omfattande att den skulle "misshaga" regimen i hemlandet. När saken kom till domstol redovisade mannen fortsatta aktiviteter i Sverige med koppling till en exilorganisation, videor från demonstrationer mm. Han åberopade även en dom mot en person som dömts för flyktingspionage i Sverige mot hans folkgrupp. Eftersom han har haft personlig kontakt med denna person och varit med i samma chattgrupper är det troligt att iranska myndigheter har kännedom om honom. Migrationsdomstolen anser att mannen på ett övertygande sätt berättat om sitt engagemang och bevisat en del aktiviteter i Sverige samt att han varit verksam under den tid som den avslöjade spionen var aktiv. Därför bedöms han som flykting och beviljas tre års uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Kvinna som anklagats för att missionera för Ahmadiyya får stanna till sidans topp

Målet gäller en kvinna från Pakistan som tillhör en trosriktning, ahmaiyyamuslimer, som är illa sedda och har begränsade möjligheter att utöva sin tro. En ahmadiyyamuslim kan dömas till hårt straff för att ha kallat sig själv för muslim eller för att ha predikat eller förordat sin religion. Kvinnan studerade på en ort där hon kunde undanhålla sin tro. Men i hemtrakten har hon trakasserats. När hon varit i Sverige ett halvår med uppehållstillstånd för studier och återvänt till Pakistan blev hon anklagad och polisanmäld för att ha försökt omvända två flickor. Därför återvände hon till Sverige och sökte asyl. Migrationsverket fann motsägelser i uppgifterna om trakasserier och ansåg berättelsen om polisärendet vag och detaljfattig. Migrationsdomstolen avslog begäran om muntlig förhandlig och anser att landinformationen tillsammans med de uppgifter och förklaringar kvinnan lämnat sammantaget gör att det saknas anledning att ifrågasätta att hon har anklagats och polisanmälts. Oavsett vad polisanmälan leder till riskerar hon förföljelse i hemlandet. De internflyktsalternativ som Migrationsverket föreslagit är inte rimliga med tanke på att kvinnan inte har något nätverk där och tillhör en utsatt minoritet. Hon beviljas uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Mer än sju års laglig vistelse för barnen är skäl för tillstånd enligt domstol till sidans topp

En barnfamilj från Afghanistan kom till Sverige genom arbetstillstånd i januari 2013. I samband med att tillståndet behövde förlängas sökte familjen asyl, en ansökan som behandlades först i augusti 2018. Föräldrarna hade då berättat om en konflikt mellan fadern och en konkurrent som lett till att fadern tvingats lova bort en dotter till konkurrenten som ersättning för en skada. Han ska också ha anklagats för att vara en otrogen. Migrationsverket ansåg inte berättelsen trovärdig. Det talade emot paret att de inte framfört skyddsskäl förrän efter flera år. Familjen har bott i Iran bortsett från en kort tid, men barnens anknytning till Sverige ansågs ändå inte ha blivit så stark att de inte kunde utvisas till Afghanistan. När saken nu prövats i domstol har ytterligare drygt två år förflutit. Inte heller domstolen anser asylskälen tillräckliga. Men åtminstone det barn som nu är 16 har vistats så lång tid i Sverige under sina formbara år att det skulle bryta mot hans privatliv enligt Europakonventionen att utvisa honom, enligt domstolen. Det vägs in att hela vistelsen har varit laglig och att barnen inte har någon anknytning i hemlandet. I och med att 16-åringen får uppehållstillstånd ska hela familjen, inklusive en flicka som fyllt 18, få tillstånd för att inte kränka rätten till familjeliv. Tillstånden på grund av ömmande omständigheter gäller 13 månader. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Tvivelsmålets fördel gör att en person bedöms som barn som behöver skydd till sidans topp

En pojke som är född i Afghanistan men har växt upp i Iran sökte asyl på grund av att han tagit avstånd från islam, att han är hazar och att han riskerar drabbas av det väpnade våldet i sin hemprovins. En medicinsk åldersbedömning visade att lårbenets nedre tillväxtzon uppnått slutstadiet, däremot inte visdomstanden. I Grekland hade han bedömts som barn och ombudet påpekade att hans sätt att svara visar att han är mycket ung. Han bedömdes dock som vuxen och asylskälen prövades mot hela Afghanistan. Avståndstagandet från islam bedöms inte som genuint och övriga skäl är inte tillräckliga. Migrationsdomstolen gör i flera delar samma bedömning. Men domstolen påpekar att om det fortfarande råder tveksamhet om åldern efter en medicinsk bedömning ska staten utgå från att den sökande är underårig, enligt EU:s asylprocedurdirektiv. Även av UNHCR:s riktlinjer framgår att barnets uppgivna ålder ska ges tvivelsmålets fördel i tveksamma fall. Därför bedömer domstolen att pojken är minderårig. Eftersom barn utan nätverk i Afghanistan är särskilt utsatta t.ex. för våld, barnarbete, utnyttjande och rekrytering riskerar han omänsklig eller förnedrande behandling. Domstolen beviljar uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Om familjeåterförening söks före 18-årsdagen kan bevislättnad ges enligt domstol till sidans topp

En kvinna med två barn från Eritrea sökte uppehållstillstånd på grund av anknytning till maken/fadern som bor i Sverige. Besluten avslogs bl.a. på att familjemedlemmarna som befann sig i Etiopien saknade pass. Ärendet återförvisades från domstolen för att pröva frågor om rätt till familjeliv och bevislättnad, dvs att sätta ned kravet på styrkt identitet om DNA-test visar släktskapet. Bevislättnad ska enligt praxis från Migrationsöverdomstolen ges när det är för riskfyllt att hänvisa någon att söka pass från en eritreansk myndighet. När Migrationsverket tog upp saken på nytt hade familjens sextonåring hunnit fylla 18. Hans DNA-test visade att han med 99.99 procents sannolikhet är son till sin pappa men detta test fick inte användas eftersom bevislättnad bara tillåts för barn. Mamman och syskonet beviljades uppehållstillstånd. Migrationsdomstolen refererar EU-domstolens avgörande som säger att åldern vid ansökan avgör vem som ska bedömas som barn vid familjeåterförening. Domstolen anser att samma bedömning av åldern ska gälla rörande bevislättnad. Ärendet återförvisas till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Upprepade ringa narkotikabrott hindrar tillstånd för gymnasiestudier enligt domstol till sidans topp

En person som först fått avslag i asylärendet och sedan fått uppehållstillstånd för gymnasiestudier och även fått förlängt tillstånd, sökte för ytterligare en förlängning då han inte blivit klar med studierna. Denna gång fick han avslag på grund av att han hade dömts till böter för två ringa narkotikabrott och godkänt ett straffföreläggande. Dessa brott var kända när han fick sitt andra tillstånd, men enligt Migrationsverket har praxis skärpts genom ett beslut i Migrationsöverdomstolen. Fängelsedom behövs inte utan det räcker att fängelse finns i straffskalan för att brottslighet ska väga tungt mot en svag tillståndsgrund som gymnasiestudier. I överklagandet hävdade personen att han nu är drogfri och har stark anknytning till Sverige samt att hans missbruk berodde på hur dåligt han mådde i sin utsatta situation. Han hade dock dragit på sig åtal för ytterligare två ringa narkotikabrott. Domstolen ansåg att brottsligheten vägde tillräckligt tungt för att han inte skulle beviljas uppehållstillstånd. Däremot upphävdes ett återreseförbud som låg kvar trots att personen haft uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om permanentning av uppehållstillstånd till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett omarbetat rättsligt ställningstagande om permanentning av uppehållstillstånd. Den väsentliga skillnaden är att ställningstagandet nu omfattar även de personer som haft uppehållstillstånd enligt "gymnasielagen" och står inför att söka arbete för att få permanent tillstånd. En förändring är dock att provanställning enligt det omarbetade ställningstagandet i vissa fall kan räknas som varaktig försörjning och leda till permanent uppehållstillstånd när övriga villkor är uppfyllda. För att en provanställning ska bedömas tillräcklig kan den sökande behöva visa att arbetsgivaren alltid använder provanställning eller att de flesta som provanställs på den arbetsplatsen brukar få fast jobb. Det framgår också att sjukskrivning eller föräldraledighet räknas som anställning (däremot inte tjänstledighet). Andra tillägg rör vilken slags brottslighet eller hot mot allmän ordning och säkerhet som kan föranleda avslag. Ställningstagandet är inte särskilt tydligt kring detta, men hänvisar till motsvarande paragraf i Utlänningslagen för tolkningen.

Hämta ställningstagandet RS/017/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat rättsligt ställningstagande om gymnasiereglerna till sidans topp

Det ställningstagande som ersätts är SR 40/2018, det som handlar om alla gymnasiereglerna, alltså inte bara "nya gymnasielagen". Ändringarna rör främst förtydliganden. Det handlar till exempel om vilka utbildningar och kursbyten som är tillåtna, hur länge tillstånd kan ges för introduktionskurs och i vilka situationer deltidsstudier eller inslag av studier på lägre nivå kan godkännas. I ställningstagandet förklaras att sjukskrivning eller föräldraledighet kan vara skäl för deltidsstudier - och möjligen för kortvarigt avbrott. En utbildning kan godkännas om den har påbörjats då beslutet fattas, men ansökan måste enligt Migrationsverket göras innan uppehållstillståndet löpt ut (den frågan kommer att prövas av Migrationsöverdomstolen). Avsnittet om vad det innebär att studera aktivt är utbyggt och uppdelat för de olika utbildningsvägarna. Det framgår nu att underkända betyg kan spela roll, åtminstone om personen inte kan bevisa sitt aktiva deltagande på annat sätt. Detta gäller särskilt komvux. Nytt i detta sammanhang är en skrivning om situationen när en person har fått ett uppehållstillstånd (till exempel fyraårigt) som sträcker sig längre än sex månader efter att studierna avslutats. I sådana fall ska avslutade studier räknas som att studera aktivt, det vill säga att tillståndet behöver inte återkallas. Ett avsnitt om vandels- och säkerhetsprövningen har tillkommit. Det klargörs att den som haft tillstånd enbart på grund av gymnasiestudierna i normalfallet inte kan byta spår till en annan typ av tillstånd utan att lämna Sverige.

Hämta dokumentet RS/018/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om barns ålder i anknytningsärenden till sidans topp

Som Asylnytt har rapporterat i utgåva 20-08-05, så har EU-domstolen uttalat att när barn ansöker om att återförenas med föräldrar i ett EU-land så ska bedömningen av barnets ålder utgå från ansökningsdagen, inte beslutsdagen. Detta innebär att Sveriges praxis ändras. EU-domen gäller situationer som omfattas av familjeåterföreningsdirektivet, dvs när föräldern har uppehållstillstånd med flyktingstatus. Migrationsverkets rättsliga kommentar klargör nu att alla andra kategorier som enligt Utlänningslagen har rätt till återförening enligt samma paragraf som flyktingar också kommer att omfattas. Det innebär att även barn till alternativt skyddsbehövande och barn till svenska medborgare omfattas. Detsamma gäller barn till forskare och till föräldrar med EU-blåkort eller ICT-tillstånd (flyttande inom företag). Däremot omfattas inte barn till föräldrar som själva fått uppehållstillstånd enligt Utlänningslagens paragraf 5:3a. Det kan till exempel vara en förälder som fått uppehållstillstånd för att gifta sig eller bli sambo i Sverige eller på grund av anknytning till ett annat barn i Sverige. Barn till föräldrar som har uppehållstillstånd på grund av studier eller arbete omfattas inte heller.

Hämta den rättsliga kommentaren, RK/002/2020 (Extern länk)

Se även:

Asylrättscentrum 20-10-29: Uppdaterad rättslig styrning angående betydelsen av personens ålder vid ansökningsdatum (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Från Kongo/ Ställningstagande om vissa delar av Demokratiska Republiken Kongo till sidans topp

Migrationsverket gör i det nya ställningstagandet bedömningen att det i provinserna Nordkivu, Sydkivu och Ituri pågår en inre väpnad konflikt med så urskillningslöst våld att var och en som återvänder dit riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling. I en rad andra provinser och regioner som räknas upp i ställningstagandet råder väpnad konflikt med varierande våldsnivå eller andra svåra motsättningar. Alla provinser är dock inte i konflikt. Det rättsliga ställningstagandet innehåller genomgångar av situationen i provinserna var för sig. Migrationsverket anser att rättsskyddet är så dåligt att det inte går att hänvisa någon till statligt myndighetsskydd. Internflykt är som huvudregel inte relevant och rimligt. Frågan om uteslutande ska beaktas i varje enskilt ärende eftersom det kan finnas asylsökande som har gjort sig skyldiga till sådana handlingar som gör att de ska uteslutas från flyktingskap eller annan skyddsstatus. Säkerhetsläget har enligt Migrationsverket inte förbättrats bestående någonstans så att det skulle motivera att neka förlängning av skyddsstatus vid förlängningsansöknignar.

Hämta dokumentet, RS/016/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

JO kritiserar fortsatt väntetid efter att Migrationsverket ålagts handlägga ärendet till sidans topp

En familj fick slutligt avslag på sina asylansökningar efter ca två år, men beviljades kort därefter en ny prövning. Detta var den 15 november 2017. När inget hörts från Migrationsverket nästan ett år efter detta datum lämnade föräldern in en begäran om att ärendet skulle handläggas (detta är en möjlighet enligt förvaltningslagen). Migrationsverket svarade att det behövdes mer utredning men migrationsdomstolen ålade den 9 januari 2019 Migrationsverket att avgöra ärendet snarast möjligt. När ytterligare fyra och en halv månad gått anmälde föräldern dröjsmålet till JO. Den 27 maj 2019 förordnades offentligt biträde, den 3 juli hölls utredningen och den 2 september 2019, nästan två år efter att prövningen beviljats, beviljades familjen uppehållstillstånd. Det JO har utrett och kritiserar är dröjsmålet efter att Migrationsverket ålagts att avgöra ärendet snarast möjligt. I utredningen framkom bl.a. att det åläggandet inte registrerades förrän efter att ombudet hört av sig. Migrationsverkets försvar var att verket ändrat sina system och den ansträngda situationen efter det stora antalet asylsökande som kom 2015.

JO:s beslut, Dnr 3075-2019 (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Ny överklagandetid beviljas på grund av felaktig information till sidans topp

En person som ansökt om ny prövning fick den 12 juni av sitt ombud veta via mail att ansökan avslagits. Ombudet har efter det upprepat frågat Migrationsverket vilket datum den sökande ansågs delgiven. En handläggare uppgav efter mer än en vecka att överklagandetiden inte börjat löpa. I senare meddelande fick ombudet veta att delgivning skulle ske vid samtal den 13 juli och överklagandetiden börja löpa då. Mötet avbokades på grund av sjukdom och därefter meddelade MIgrationsverket att det inte skulle bli något mer möte men att han kunde överklaga direkt. Överklagan skickades in samma dag, den 3 augusti, men avvisades på grund av att den sökande hade delgivits den 12 juni och tiden för överklagande löpt ut. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att Migrationsverkets felaktiga information inte får leda till att någon förlorar möjligheten att överklaga. "Den försuttna tiden återställs", dvs personen får en ny chans att överklaga. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Domstol skulle ha bedömt inkomna handlingar till sidans topp

En person som är varaktigt bosatt i ett EU-land, ansökte om uppehållstillstånd i Sverige på grund av en anställning. Mannen hade lämnat in anställningsbeviset samt kopior av uppehållstillståndskort från Grekland och hemlandspass. Migrationsverket bad om komplettering med lönespecifikationer, kontoutdrag och arbetsgivardeklarationer. Eftersom dessa handlingar inte kom in avslogs ansökan. Mannen överklagade och bifogade de begärda handlingarna. Domstolen valde att behandla ärendet som det såg ut vid tidpunkten för Migrationsverkets beslut och avslog överklagan. Migrationsöverdomstolen påpekar att samtliga omständigheter som åberopas till stöd för uppehållstillstånd ska prövas. Den instans som prövar frågan ska utgå från de förhållanden som råder vid prövningstillfället. I och med att domstolen inte har vägt in de tillkomna handlingarna har den sökande inte fått en fullständig prövning. Därför återförvisas ärendet till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Facket kan tillfrågas medan en anställning annonseras till sidans topp

En person som sökte arbetstillstånd lämnade in sin ansökan med ett arbetserbjudande två dagar efter att tjänsten hade annonserats i Platsbanken tio dagar. En sådan annonsering inom EU är ett villkor för att bevilja arbetstillstånd. Ett annat villkor är att en fackförening ska tillfrågas om anställningsvillkoren är avtalsenliga. I det här fallet hade facket tillfrågats under pågående annonsering av tjänsten, med en blankett där den sökandes namn nämndes. Migrationsverket avslog med motivering att arbetsgivaren redan då facket tillfrågades hade bestämt vem som skulle få anställningen. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som inte håller med. Visserligen finns en tidigare vägledande dom som säger att annonseringen anses avbruten om ansökan till Migrationsverket med anställningserbjudandet ges in innan det gått tio dagar. Men det finns enligt Migrationsöverdomstolen inget som hindrar att arbetsgivaren begär ett förhandsbesked från facket, så länge individen inte får arbetserbjudandet förrän annonsen legat ute i tio dagar. Saken återförvisas till Migrationsverket.

Hämta mål UM 19571-19, MIG 2020-19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Svårt sjuk kan ha rätt till socialt stöd under överklagan av ny ansökan till sidans topp

EU-domstolen har lämnat två förhandsavgöranden som rör rätten till socialt stöd under prövning om verkställighetshinder för en svårt sjuk person som har ett lagakraftvunnet beslut om utvisning. Det ena målet gäller den sjuka själv, det andra en förälder till ett sjukt barn som blivit myndigt under proceduren. Målen innehåller utförliga resonemang om nationell lagstiftning i förhållande till EU:s rättighetsstadga, om situationen när överklagande som rör rätten till socialt stöd är avhängig av ett överklagande av en ansökan om verkställighetshinder samt EU-domstolens mandat i dessa frågor. EU-domstolens slutsats är att återvändandedirektivet ska tolkas så att en svårt sjuk person kan ha rätt till socialt stöd i väntan på slutligt avgörande om det inom en pågående prövning av hinder mot verkställighet av utvisningsbeslutet finns argument som inte är uppenbart ogrundade för att verkställigheten skulle allvarligt och oåterkalleligt skada personens hälsa.

I domen om en sjuk person påpekas att rätten gäller även om det inte är stadgat i nationell lag förutsatt att det inte finns någon annan tydlig reglering i lagstiftningen som skulle få samma effekt. I domen om en förälder klargörs att nationell lagstiftning inte får förhindra att denne får sina grundläggande behov tillgodosedda, förutsatt dels att förälderns närvaro är oundgänglig för det myndiga barnet samt ett personen saknar medel för att själv tillgodose behoven.

Förhandsavgörandet om en svårt sjuk person, mål C-233/19 (Extern länk)

Förhandsavgörandet om en förälder till en svår sjuk person, mål C-402/19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU:s generaladvokat om när UNRWA-skydd för palestinier ska anses ha upphört till sidans topp

En tysk domstol har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande angående en statslös palestinier som efter att ha lämnat Syrien bott ett par år i Libanon. Därefter lämnade han Libanon och träffade sin familj i ca tio dagar i Syrien innan han tog sig till Tyskland. Vid det laget släppte Libanon inte in syrier längre. Frågan är om mannen automatiskt ska få flyktingstatus för att han inte längre kan få skydd av det särskilda organet för palestinier, UNRWA. (Alternativ skyddsstatus kan ändå beviljas för att inte bryta mot principen om non-refoulement.) UNRWA är aktivt i fem områden, däribland både Syrien och Libanon. Generaladvokaten anser att saken ska prövas mot de av områdena där personen skulle kunna bli insläppt och få skydd. Både valet av områden och möjligheten till skydd där ska bedömas vid tidpunkten för beslutet, till exempel om personen då åter skulle kunna få skydd av UNRWA fast det inte gick vid flykten. Men om personen frivilligt har rest från ett säkert område till ett område där hen utsätter sig för risk, så ger det inte automatisk flyktingstatus. En av de aktörer som lämnat yttrande är UNHCR, som har en annan uppfattning bl.a. i den frågan.

Läs generaladvokatens yttrande i mål C-507/19 (Extern länk)

Statement från UNHCR i detta mål (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Utvisning till Irak stoppas av FN:s kommitté för personer med funktionsnedsättning till sidans topp

En kvinna från Irak sökte asyl på grund av förföljelse och dödshot från sin familj med anledning av hennes relation med en man som familjen inte godkände. Hon fick avslag på grund av bristande trovärdighet. Efter att beslutet vunnit laga kraft var hon kvar i Sverige med allt mer sviktande hälsa. Förutom diabetes och högt blodtryck led hon av svår depression med symptom på apati och självmordsbenägenhet. Hennes sjukdom var tidvis allvarlig med psykotiska episoder, hallucinationer och självmordsförsök. Hon var tvångsintagen vid flera tillfällen. Av läkarintyg framgår att utvisningshotet bidrog till hennes sjukdomstillstånd, vilket Migrationsverket tog fasta på när kvinnan anförde verkställighetshinder. Kvinnan har förgäves ansökt om verkställighetshinder vid tre tillfällen och anfört att hon inte skulle kunna få vård i Irak, vilket skulle bli livshotande. Sverige hävdar bland annat att det inte är visat att sjukdomen är bestående. FN-kommittén konstaterar att parterna är oense om hur allvarlig sjukdomen är, men eftersom det finns ett flertal läkarintyg som visar ett livshotande tillstånd så innebär det ett brott mot konventionen att svenska myndigheter inte har utrett om hon kunde ha fått tillräcklig vård i Irak. Sverige åläggs att ta upp fallet på nytt.

Hämta Communication no. 60/2019, från EDAL, European Database of Asylum Law (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Tillfälliga lagen gäller inte då föräldrar återförenas med barn till sidans topp

Ett litet barn kom till Sverige utan sina föräldrar och fick uppehållstillstånd 2016 som alternativt skyddsbehövande. Detta tillstånd har nu förlängts och flickan är ca sex år gammal. Föräldrarna och en syster ansökte om återförening i december 2017. De fick först avslag på grund av att alternativt skyddsbehövande inte vid den tiden hade rätt till återförening. När de överklagade hade lagen ändrats på den punkten. MIgrationsverkets anförde i sitt yttrande att anknytning förälder till barn inte ingår i den personkrets som enligt den tillfälliga lagens 6 § kan beviljas återförening, men tillstånd kan ges om ett avslag skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande (detta är även ett exempel som Migrationsverket nämner i ett rättsligt ställningstagande). Domstolen gav ändå avslag, med motivering att det inte bröt mot ett konventionsåtagande. Migrationsöverdomstolen underkänner hela resonemanget. Uppehållstillstånd för förälder till ensamkommande barn finns inte med i uppräkningen av begränsningar i den tillfälliga lagen och ska alltså bedömas enligt Utlänningslagen, utan krav på att tillstånd bara kan ges om avslag skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Migrationsöverdomstolen återförvisar ärendet till Migrationsverket för ny prövning. Domen är vägledande.

Hämta referat av domen i mål UM 9144-20, MIG 2020:20 (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Förbättring av myndighetsskydd i Armenien inte nog för återkallelse enligt domstol till sidans topp

En person från Armenien fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande i Sverige 2017. Under hans militärtjänstgöring hade han och en kollega blivit omringade av azeriska soldater och kollegan hade blivit skadad medan han själv lyckades fly. Han anklagades för att ha lämnat uppgifter till den azeriska miltären och orsakat kollegans död. Efter hot och vandalisering lämnade han landet. Han fick uppehållstillstånd men när det var dags för förlängning fick han avslag och beslut om utvisning av Migrationsverkt med hänvisning till att myndighetssskyddet i Armenien numera är bättre. Migrationsdomstolen håller med om att myndighetsskyddet förbättras, men anser inte att förändringen har visats vara så bestående att mannen inte längre behöver skydd. Han får därför förlängt tillstånd med två år. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol godtar berättelse om fortsatt hot från IS i Mosul till sidans topp

En man från Nineva-provinsen sökte asyl. Han var inte själv politiskt intresserad men hans far ställde upp för ett IS-kritiskt parti i valet 2014. Detta ledde till hotbrev från IS och AAH (AsaibAhlal-Haq) och även ett bombattentat. Efter valet som fadern förlorade höll fadern sig undan men fienderna vände sig då mot sonen. Han lyckades fly då förmodade IS-soldater kom till hemmet, men hans mor blev dödad. Efter att mannen flytt landet har även fadern dödats. Mannen hävdar att IS fortfarande är aktiva trots att de inte har kontroll samt att han även är hotad från andra på grund av att sunnimuslimska män från Mosul misstänks för att tillhöra IS. Migrationsverket ansåg att mycket i berättelsen var spekulationer, t.ex. rörande vilka som hotade, hur fadern dött och varför det fortfarande skulle finnas en hotbild. Migrationsdomstolen har hållit muntlig förhandling och bedömer mannens uppgifter som tillförlitliga. Dödsattest är inlämnad för fadern. Mannen har gjort sannolikt både att IS och AAH uppfattat hans familj som poitiska motståndare och att han riskerar förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. Att IS och AAH är aktiva i området stämmer med landinformation. Mannen beviljas flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol underkänner utpekade internflyktsorter som rimliga till sidans topp

En ung man från Afghanistan som sökt asyl på nytt efter preskription framförde sin konversion som skyddsskäl. Migrationsverket anser att mannen inte kunnat göra sannolikt att hans konversion är genuin. Mannen kommer från Helmand, där det urskillningslösa våldet är så allvarligt att han inte kan skickas dit, men MIgrationsverket ansåg att Kabul, Mazar-e-Sharif eller Harat är rimliga och relevanta internflyktsalternativ. Migrationdomstolen delar efter muntlig förhandling Migrationsverkets bedömning av konversionen. Däremot underkänner domstolen internflyktalternativen. Domstolen anser i likhet med UNHCR att Kabul inte är ett godtagbart internflyktsalternativ. Herat eller Mazar-e-Sharif skulle kunna vara relevant alternativ (dvs tillräckligt säkert). Men domstolen anser inte att Migrationsverket, har utvecklat varför dessa orter skulle vara rimliga (dvs att personen kan klara sig där). Domstolen hänvisar till hur EU:s asylbyrå EASO resonerar kring internflykt utan nätverk och kommer fram till att Migrationsverket inte gjort sannolikt att det finns ett relevant och rimligt internflyktsalternativ. Därför beviljas mannen status som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Uppehållstillstånd för homosexuell man efter muntlig förhandling till sidans topp

En ung man hade först på ett sent stadium i asylproceduren berättat att han är homosexuell och skulle riskera förföljelse på den grunden om han utvisades till Afghanistan. Migrationsverket avslog med motivering att han inte förmått reflektera över sin läggning så som han borde med tanke på att homosexualiserat i hemlandet. Han har inte heller kunnat reflektera tillräckligt över sina känslor, tvivel och sin framtid. Migrationsdomstolen som hållit muntlig förhandling går igenom mannens beskrivning av hur han kom fram till sin läggning och orsakerna till att han försökt dölja den, bland annat på grund av inställningen hos kamrater och personal på boendet. Sammantaget är det en tydlig och detaljrik berättelse som innehåller reflektion och eftertanke. Mannen beviljas flyktingstatus och tre års uppehållstillstånd.

Domen innehåller förutom resonemang om beviskravet i denna typ av mål även ett utförligt avsnitt om tillämpning av EU-rättens krav på "benefit of the doubt" i fråga om ålderbedömning (ett resonemang som inte var till den sökandes fördel i detta fall). Vidare problematiserar domaren Migrationsverkets val att pröva skyddsbehovet mot varje del av landet för att en vistelseort inte kunde bevisas. Enligt domaren bör skyddsbehovet prövas mot den verkliga destinationen. Domen är dock inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol återförvisar ärende på grund av kognitiv funktionsnedsättning till sidans topp

En person som beviljats ny prövning på grund av att hans sexuella läggning skulle kunna utgöra skyddsbehov, fick avslag efter den nya muntliga utredningen. Enligt Migrationsverket hade han inte på ett reflekterande sätt kunnat redogöra för sina tankar och överväganden som uppkommit och hur hans sexuella läggning påverkat hans liv. Mannens ombud anförde i överklagandet att mannen har en språklig sårbarhet som begränsar hans verbala förmåga att utveckla personliga tankar, resonemang och egna upplevelser. Ett utlåtande från en specialpedagog och magister i barn- och ungdomsvetenskap bekräftade att mannen under sin studietid haft tydliga symptom på kognitiv funktionsnedsättning. Han har grava koncentrationssvårigheter och behöver en bedömningskontext som är anpassad efter det. Hans muntliga förmåga är inte åldersadekvat, han har ett begränsat ordförråd, svårt att förstå abstrakta ord och teoretiska förklaringar. Eftersom det inte framkommit att den muntliga utredningen anpassats på något sätt, väljer domstolen att återförvisa ärendet för ytterligare utredning. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Familj med fem döttrar har ömmande omständigheter till sidans topp

En familj från Afghanistan med fem döttrar, nu mellan två och fjorton år gamlaframförde skyddsskäl som utgick från en svår familjekonflikt i hemlandet. Fadern har skador i benen samt svårt nedsatt syn. Föräldrarna blev inte trodda på grund av många motstridigheter i berättelsen. Vid domstolsförhandlingen uppstod ytterligare oklarheter, varför inte heller domstolen ansåg att skälen var trovärdiga. Säkerhetsläget i deras hemprovins ansågs inte heller vara så allvarlig att de av den anledningen skulle vara skyddsbehövande. Mannens skador var inte sådana att de kunde räknas som synnerligen ömmande omständigheter. Men när domstolen bedömde döttrarnas situation vägdes det in att de tillbringat fyra år i Sverige, för åtminstone två av dem i en formativ ålder. Situationen i deras hemprovins är instabil, kvinnor och barn har har drabbats hårt. Diskriminering mot kvinnor och hedersbaserat våld är utbrett, barns rättigheter är åsidosatta, barnäktenskap är vanliga mm. Döttrarna riskerar illabehandling på grund av kön. Pappan utgör ett manligt nätverk men det är svagt på grund av hans funktionsnedsättning. Vid en samlad bedömning är omständigheterna särskilt ömmande. En utvisning skulle enligt domstolen strida mot Barnkonventionen. Familjemedlemmarna beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt respektive synnerligen ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Utsatt ung kvinna övertygade domstolen under muntlig förhandling till sidans topp

En kvinna vars make dött i strid i Afghanistan fick bo hos sin makens familj, där hon uppger att hon behandlats illa och misshandlats. Parets dotter placerades hos en faster i Iran, men kallades tillbaka då hon var 14 och flickans farfar ansåg att hon skulle gifta sig med en kusin. Varken kvinnan eller dottern gick med på detta, vilket ledde till att båda misshandlades och låstes in. De fick hjälp att rymma och få med sig värdesaker av en släkting och sedan av en vän till maken/fadern. Migrationsverket trodde inte på berättelsen för att uppgifterna om misshandeln ansågs vaga och detaljfattiga och att det inte var trovärdigt att kvinnorna skulle kunnat resa själva och ha ekonomi för flykten. De kunde utvisas eftersom de hade ett nätverk i makens/faderns familj. Vid den muntliga förhandlingen i domstol två år senare fick dottern komma till tals, idag 19 år. Hon berättade på ett självupplevt och detaljerat sätt om sin och mammans situation vilket övertygade Migrationsverkets processförare som medgav bifall. Berättelsen stämde också överens med landinformation. Domstolen bedömde att både riskerar förföljelse på grund av kön och beviljade flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Ung kvinna med barn utom äktenskapet riskerar förföljelse i Somalia enligt domstol till sidans topp

En nu nittonårig kvinna från Somalia sökte asyl som tolvåring och har varit placerad i famlijehem. Hon fick avslag relativt snabbt och skulle återvända till Somaliland i norra Somalia, varifrån hon härstammade enligt språktester. Själv har hon hållit fast vid att hon kommer från en ort i centrala Somalia. Fortfarande minderårig träffade hon en ung man med somaliskt ursprung som är dansk medborgare. Hon blev gravid och en son föddes 2018. Barnet blev dansk medborgare. Mannen flyttade till Sverige och har delad vårdnad, men de är inte gifta. DNA-test har visat att han är far. Kvinnan sökte asyl på nytt när utvisningsbeslutet preskriberats och hävdade då att hon riskerar förföljelse som ogift mor och på grund av anknytningen. Migrationsverket avfärdade skyddsskälen som spekulationer. Anknytning avslogs bl.a. eftersom kvinnan inte har styrkt identitet och paret inte hade bott tillsammans utomlands. Migrationsdomstolen har hållit muntlig förhandling och tvivlar på språktestet, bl.a. eftersom kvinnan beskrev sin uppgivna hemort i detalj. Oavsett detta anser domstolen att kvinnan inte kan förväntas undanhålla i hemlandet att hon har ett barn fött utom äktenskapet. Det är sannolikt att hon inte kommer att få ett effektivt klanskydd utan riskerar förföljelse på grund av kön. Hon beviljas därför flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Flera domare ger uppehållstillstånd då gymnasiestudier påbörjats vid beslutet till sidans topp

Förvaltningsrätten i Stockholm har i flera fall godkänt ansökningar om förlängning av uppehållstillstånd för gymnasiestudier, trots att personen inte hade påbörjat studierna på avsett nationellt program eller yrkespaket vid tidpunkten för ansökan. Enligt Migrationsverket är detta skäl för avslag men enligt migrationdomstolen är det förhållandena vid beslutet som är avgörande. Detta gäller även då personen först vid domstolens beslut kunnat visa att de påbörjat studierna. De sökande har beviljats uppehållstillsånd för studier. Dessa domar är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol godtar sen anmälan till Skatteverket till sidans topp

En person som haft uppehållstillstånd för studier enligt gymnasiereglerna lyckades få en provanställning som övergick i en fast anställning innan hans uppehållstillstånd löpte ut. Han ansökte om permanent uppehållstillstånd på grund av försörjning och bifogade alla handlingar rörande anställningen som krävs. Han fick ändå avslag på grund av att ingen anmälan om anställningen hade kommit in till Skatteverket i juni 2020 då beslutet fattades. Detta är ett av kraven för att uppehållstillstånd ska beviljas. Saken har nu nått migrationsdomstolen. Inför avgörandet hade personen åberopat en underrättelse om anställning som inkommit till Skatteverket i september. Han yrkade om uppehållstillstånd eller i andra hand återförvisning. Migrationsverket medgav yrkandet om återförvisning och domstolen gick på samma linje. Ärendet återförvisas för vidare handläggning av MIgrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201002:

Muntlig förhandling krävdes i konvertitmål enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En person från Afghanistan sökte asyl på grund av en viss hotbild men fick avslag i alla instanser. Han anförde senare verkställighetshinder och berättade då att hotbilden egentligen var värre än han uppgett eftersom hoten riktats mot honom själv och inte mot en släkting. Senare uppgav han också att han konverterat till kristendom vilket ledde till att han beviljades en ny prövning. Migrationsverket ansåg dock inte att han kunnat visa att omvändelsen var genuin. Inför behandlingen i migrationsdomstolen då han inte beviljats muntlig förhandling uppgav han skriftligt ytterligare ett skäl, nämligen att han är bisexuell. Han förklarade bland annat att utredaren varit stressad och att det var svårt för honom att berätta om detta. Av domstolens beslut framgår att mannens trovärdighet anses låg bland annat på grund av att han uppgett olika asylskäl. Mannen får avslag utan muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen påpekar nu att muntlig förhandling normalt ska hållas om bedömning av trovärdigheten i berättelsen har omedelbar betydelse för frågan om uppehållstillstånd. Att muntlig förhandling inte hölls är en sådan brist i handläggningen att målet återförvisas till migrationsdomstolen.

till innehållsförteckningen innehåll

MiÖD: Inget nytt utvisningsbeslut behövs då det redan finns ett långt återreseförbud till sidans topp

En person med uppehållstillstånd i Sverige begick ett grovt brott och dömdes bland annat till utvisning med återreseförbud utan tidsbegränsning. Därefeter sökte han asyl men fick avslag i den processen. Migrationsverket fattade inget nytt utvisningsbeslut eftersom det redan fanns ett sådant och ett återreseförbud som skulle vara längre än preskriptionstiden för ett nytt utvisnignsbeslut. Migratonsdomstolen återförvisade ärendet för att utvisningsbeslut med tidsfrist samt uppgift om utvisningsland saknades. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som går på Migrationsverkets linje. Ett nytt beslut kan behövas i ett fall då återstående återreseförbud är kortare än verkningstiden för det nya beslutet, eller om det pågår till exempel en nåde-process som skulle kunna sluta med upphävande av besluten i brottmålet. Det är alltså inte omöjligt att en person kan ha utvisningsbeslut i två processer samtidigt. Men i det här fallet behövs det inte. Målet återförvisas till förvaltningsrätten. MiG 2020:18

Hämta referatet i mål UM 4025-20 från Migrationsöverdomstolen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Bakläxa till domstol som inte använt FN-regler för palestinier till sidans topp

En nioårig pojke från Gaza sökte asyl i Sverige där hans pappa redan befann sig, dock utan uppehållstillstånd. Modern och syskon befinner sig i Grekland. Den svåra situationen i Gaza beskrevs i beslutet inklusive hur många barn som omkommit och andra förödande konsekvenser för barn. Slutsatsen blev ändå att detta inte uppgår till flyktingskäl eller alternativa skyddsskäl. I beslutet konstateras att det visseriigen föreligger särskilt ömmande omständigheter med hänsyn till barnets bästa, men att en utvisning inte skulle bryta mot ett internationellt åtagande. I överklagan togs upp att pojken har haft skydd av UNRWA, FN:s organ för palestinier, men detta berördes inte i domstolen, som avslog utan närmare utredning. Migrationsöverdomstolen har nu behandlat ärendet. Eftersom pojken var registrerad hos UNRWA borde saken ha prövats i enlighet med de särskilda regler som finns för denna grupp, då han har hävdat att han inte längre kan få skydd av UNRWA. Därför återförvisas målet till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Afghanistan: Barn utanför äktenskap ska leda till ny prövning enligt domstol till sidans topp

En kvinna som fått beslut om utvisning har ett förhållande med en man som är norsk medborgare. De har fått ett barn tillsammans. Kvinnan anförde verkställighetshinder eftersom hon skulle riskera förföljelse på grund av det utomäktenskapliga förhållandet samt att även hennes dotter som är norsk medborgare skulle tvingas följa med henne vid en utvisning. Migrationsverket avslog ansökan om anknytning till dottern och dotterns far på grund av att saken inte gällde att bosätta sig i Sverige. Risken vid en utvisning helt kort med att det hon anfört bara är "vaga uppgifter om en hotbild från din familj". Migrationsdomstolen däremot anser att det som är känt om förhållandena i Afghanistan för kvinnor som haft utomäktenskapliga relationer och fått barn gör att situationen skulle kunna utgöra bestående hinder mot verkställighet. Därför beviljar domstolen en ny prövning och målet lämnas över till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Kvinnlig lärare behöver skydd efter våldtäkt och ryktesspridning i Somalia till sidans topp

En kvinna i Somalia som utsatts för en våldtäkt trakasserades efter det genom ryktesspridning om att hon skulle ha varit otrogen. Kvinnan arbetade som lärare och informerade bland annat om familjeplanering och riskerna med könsstympning. Hon kallades till en domstol hos Al Shabaab för att hennes verksamhet inte var i enlighet med Islam. Samtidigt utsattes hennes hushållerska för ett mordförsök, vid ett tillfälle då hon var iklädd en sjal som tillhörde läraren. Kvinnan hävdar att en makens kusin som är med i Al Shabaab ligger bakom alltsammans. Efter att hon lämnat Somalia har hennes man gift om sig. Migrationsverket tror på uppgiferna om våldtäkten och kvinnans arbetsuppgifter, men anser det inte visat att det finns ett hot från Al Shabaab. Eftersom maken tidigare stöttat henne och hon har bröder finns ett manligt nätverk enligt Mgrationsverkets avslag. Migrationsdomstolen bedömer kvinnans berättelse som sammanhängande, detaljerad och självupplevd. Det finns därmed ingen anledning att tvivla just på hotet från Al Shabaab, särskilt som risken för våld mot personer i hennes situation stämmer med landinformation. Puntland avfärdas som internflyktsalternativ då hon inte har nätverk där. Risken för förföljelse på grund av kön gör att kvinnan beviijas flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol beviljar skydd för statslösa palestinier från Bagdad för barnens skull till sidans topp

En kvinna med fyra barn, alla statslösa palestinier, sökte asyl på grund av vad de råkat ut för som statslösa palestinier i Bagdad, Irak. Mannen, som nu befinner sig i Turkiet, hade hotats och tvingas sälja sitt företag. Hans bror hade kidnappats. Döttrarna, som nu är vuxna, hade trakasserats. En pojke i skolålder hade upprepat trakasserats och misshandlats i och utanför skolan utan att få stöd av lärare. Landinformation bekräftar att statslösa palestinier är en utsatt grupp som beskylls för samröre med den förra regimen eller IS. Men Migrationsverket ansåg inte att de personliga riskerna uppgick till kraven för flyktingskap eller alternativt skyddsbehov. Barnens situation bedömdes visserligen som särskilt ömmande omständigheter men inte så allvarliga att det skulle bryta mot ett internationellt åtagande att utvisa dem (vilket krävs enligt den tillfälliga lagen). Migrationsdomstolen däremot anser att skolpojken utsatts för så allvarliga övergrepp att han och hans yngre bror riskerar omänsklig eller förnedrande behandling om de återsänds. Därför beviljas hela familjen tillstånd som alternativt skyddsbehövande. Två nämndemän var skiljaktiga och ville bevilja flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Fängelsestraff får användas för brottsling som inte lämnat landet till sidans topp

En person som utvisats från Nederländerna redan tidigare fick ett nytt utvisningsbeslut på grund av brott år 2013 och fick då även fem års återreseförbud. Han greps två år senare, fortfarande i Nederländerna. Han dömdes till två månaders fängelse. I sitt överklagande hävdade han att ett återreseförbud inte får några rättsverkningar förrän personen lämnat EU-området. Det var dock oklart om bestämmelsen i den nederländska strafflagen syftade på en olaglig inresa eller det utfärdade förbudet. Den nederländska domstolen har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande rörande om fängelsestraff får dömas ut i denna situation trots att ett fängelsestraff inte får användas istället för de åtgärder som föreskrivs i återvändandedirektivet enligt EU-domstolens tidigare avgörande. Alternativt, om fängelsestraff ändå kan utdömas på grund av tidigare brottslighet och personens kännedom om återreseförbudet. EU-domstolen påpekar i sitt avgörande att det inte går att bryta mot ett återreseförbud som inte har börjat gälla. Detta hindrar dock inte att när återvändandeförfarandet har avslutats kan fängelsestraff utdömas på grund av olaglig vistelse när personen känner till att det finns ett återreseförbud på grund av brottslighet eller säkerhetsrisk.

Mål C-806/18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200913:

EU-domstolen om tidsfrist för överklagande av efterföljande ansökan till sidans topp

EU-domstolen har avgett ett förhandsavgörande till en belgisk domstol. Saken gällde en person som lämnat in en ny ansökan (närmast motsvarande en ansökan om verkställighetshinder i Sverige). Ansökan avslogs och beslutet skickades till det belgiska generalkommissariatet för flyktingar och statslösa, detta beroende på att mannen inte uppgivit någon adress. När mannen hämtade ut brevet återstod bara ett par dagar av överklagandetiden om tio dagar och hans överklagan kom in för sent. Mannen har bestridit saken men EU-domstolen godkänner nu både tiden tio dagar och överlämnandet till generalkommissariatet. Förutsättningen är dock 1) att sökande ska informeras om vart deras brev skickas om de inte anmält adress, 2) att det inte blir orimligt svårt för dem att få tillträde dit samt 3) att de faktiskt får tillgång till sina rättigheter inom den utsatta tiden samt 4) att likvärdighetsprincipen upprätthålls.

Domen i mål C-651/19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Äktenskap med 14-åring i hemlandet inte skäl för uteslutning enligt domstol till sidans topp

En man från Syrien beviljades ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder, men ingen statusförklaring trots att han deserterat från militärtjänstgöring, något som bestraffas strängt. Orsaken var att hans fru bara var 14 när de gifte sig. Sexuellt umgänge med barn är enligt Migrationsverket ett grovt brott. Mannen överklagade. Migrationsdomstolen påpekar att bedömningen ska ske från ett internationellt perspektiv och göras enhetligt inom EU. Den nationella lagstiftningen är också ett viktigt kriterium. Men Migrationsöverdomstolen har i ett mål om könsstympning slagit fast att det väger tungt att en gärning som är kriminaliserad i Sverige inte skulle ha lett till åtal här. Att gärningen inte är straffbelagd i hemlandet spelar ingen roll, däremot kan det påverka bedömningen av uppsåtet. i Sverige bedöms en helt frivillig och ömsesidig handling med ett barn som är nära åldersgränsen snarare som sexuellt utnyttjande än som våldtäkt. I flera EU-länder är samtyckesgränsen 14 år. Det är MIgrationsverket som har bevisbördan för att brottet är grovt, men verket har enligt domstolen endast spekulerat om att kvinnan skulle ha varit särskilt utsatt. Sammantaget kommer domstolen fram till att det inte är visat att mannen begått ett grovt brott och han ska därför beviljas flyktingförklaring. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.20-09-13

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Jobb-byten hindrar inte PUT på grund av fast arbete till sidans topp

En person hade haft ett uppehållstillstånd som tidsbegränsats enligt den tillfälliga lagen och skulle förlänga detta. Eftersom han hade fast anställning ansökte han om permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket avslog med motivering att mannen hade haft fyra olika anställningar på kort tid, varav tre uppgetts vara tillsvidareanställningar. Bytena har inte anmälts till Migrationsverket. Därmed ansåg verket att mannen inte hade visat att den aktuella anställningen skulle bli varaktig. Eftersom den ursprungliga grunden för uppehållstillstånd inte fanns kvar fick mannen beslut om utvisning. Vid tidpunkten för domstolens prövning hade mannen bytt jobb igen. Han hade dock en fast anställning som anmälts till Skatteverket och uppfyllde alla villkor. Inget tydde på att arbetsgivaren skulle vara oseriös eller att det rörde sig om ett skenavtal. Därför upphäver domstolen utvisningen och återförvisar ärendet till Migrationsverket för prövning av övriga förutsättningar för permanent uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200831:

EU-domstolen: Muntlig intervju ska hållas även inför avvisning/utvisning inom EU till sidans topp

En man från Eritrea sökte asyl i Tyskland. Det kom senare fram att han tidigare sökt asyl i Italien och även beviljats flyktingstatus där. Mannen fick avslag i Tyskland eftersom han kom från ett säkert tredje land. Han fick också ett utvisningsbeslut som kunde verkställas med tvång. Saken överklagades till en domstol som slog fast avslaget men upphävde utvisningen (verkställigheten) eftersom den sökande inte hörts vid en personlig intervju. Den exakta frågan rörde om ett beslut måste upphävas om det inte hållits någon personlig intervju eller om det räcker att personen får komma till tals i samband med överklagande. EU-domstolens svar är att den personliga intervjun är av grundläggande betydelse för asylförfarandet. Detta gäller även vid beslut om ärendet ska prövas i sak eller inte. Eftersom det kan förekomma att en person skulle riskera förnedrande behandling i en medlemsstat behöver personen intervjuas. Har en personlig intervju inte hållits ska ärendet återförvisas, om inte domstolen vid överklagandet kan garantera att personen får lägga fram alla sina argument mot beslutet under förhållanden som uppfyller alla villkor för personliga intervjuer i asylprocedurdirektivet.

Mål C-517/17, Milkiyas Addis mot Bundesrepublik Deutschland (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Oskäligt att tvinga småbarnsförälder att söka från hemlandet, enligt domstol till sidans topp

En kvinna från Bosnien som är gift med en svensk medborgare, ansökte om uppehållstillstånd. Kvinnan befann sig redan i Sverige och var gravid med parets första barn. Migrationsverket avslog ansökan eftersom graviditeten inte hindrade kvinnan från att resa till hemlandet. När migrationsdomstolen tog upp fallet hade barnet fötts och kvinnan var gravid för andra gången. Migrationsverket yrkade på avslag ändå och anförde att make och barn kan följa med till Bosnien under väntetiden om 15-19 månader, eller så kan kvinnan besöka Sverige. Migrationsdomstolen fokuserar på frågan om kvinnan får söka från Sverige. Domstolen tar upp att konsekvenserna för barn vid en separation enligt Migrationsöverdomstolen ska väga tyngst i bedömningen, men att det (enligt regeringen i förarbeten) inte får leda till generellt undantag för alla barnfamiljer. Domstolen nämner också barnkonventionens krav på staterna att inte skilja barn från föräldrar om det inte är nödvändigt för barnets bästa. Vidare har EU-domstolen slagit fast att en förälder inte ska utvisas om det betyder att barn som är unionsmedborgare tvingas lämna unionen. Om barnen följer med utsätts de dessutom för andra faror, anknytningen till pappan försvåras. Om även han följer med försvåras integrationen i Sverige. Slutsatsen blir att utvisningsbeslutet upphävs och målet återförvisas till Migrationsverket för att pröva försörjningskrav mm. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Förälder får söka från Sverige - försörjningskrav i barnfamilj frågasätts till sidans topp

En snarlik dom som ovanstående från samma förvaltningsrätt rör en kvinna från Filippinerna som är gift med en svensk medborgare. Hon kom till Sverige med en Schengenvisering och fick uppehållstillstånd för besök tre månader. Under besöket gifte hon sig. Hon stannade kvar i Sverige och makarna har nu ett barn och väntar ett andra. Ansökan om uppehållstillstånd gjordes ca två och ett halvt år efter att besökstillståndet löpt ut. Migrationsverket avslog och hänvisade till ansökan från hemlandet Resonemanget i migrationsdomstolen är i princip detsamma som i ärendet med kvinnan från Bosnien. Domstolen påpekar att den långa illegala vistelsen talar för att kvinnan borde återvända till hemlandet, men landar ändå i att de allvarliga konsekvenserna för barnet gör att det framstår som oskäligt att kräva detta. I denna dom kommenteras även Migrationsverkets bedömning av att anknytningen endast ska prövas mot maken och att det alltså föreligger försörjningskrav. Enligt domstolen ska anknytingen prövas mot både maken och barnet. Därför ska inget försörjningskrav gälla. Målet återförvisas till Migrationsverket för sakprövning. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr litar på Schweiz bedömning av kvinna från Tjetjenien till sidans topp

Fallet rör en kvinna från Tjetjenien i Ryssland och hennes son. Kvinnans man greps 2008 anklagad för koppling till motståndsrörelsen och hon har inte hört av honom sedan dess. Efter detta hade kvinnan blivit utsatt för upprepade husrannsakningar och förhör. Hon hävdar också att hon flera år senare kändes igen av en militär befälhavare som tog in henne i sin bil, frågade ut henne om motståndsrörelsen och våldtog henne innan han kastade ut henne igen. Därefter hade liknande händelser med samme befälhavare skett gång på gång under flera år. Vid det senaste tillfället hade mannen lämnat henne i ett rum med flera andra män som våldtog henne. Efter detta lämnade hon landet med sin son och sökte asyl i Schweiz. De har fått avslag på grund av ett antal ändringar och motstridigheter i deras berättelser och osannolika förklaringar till hur hon skulle ha nåtts av kallelser till polisen efter att hon lämnat landet. Kvinnan har lämnat läkarintyg som förklarar hennes symptom med depression, disassociering och tecken på traumatisering. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, följer trots detta Schweiz bedömning att hon inte lyckats bevisa sitt behov av skydd, både på grund av de olika versionerna och kallelserna som inte verkar äkta. Schweiz anses har uppfyllt sin skyldighet att erbjuda medicinsk undersökning och att denna har vägts in i bedömningen. Schweiz har alltså inte brutit mot konventionen.

Communication nr 698/2015 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Kvinnor från Somalia och Afghanistan beviljades ny prövning vid graviditet till sidans topp

En ogift kvinna från Somalia hade ett utvisningsbeslut som vunnit laga kraft. Hon blev gravid och ansökte då om en ny prövning på grund av de hot som skulle uppstå i familjen och hemlandet om hon skulle föda ett barn utom äktenskapet. Migrationsverket påpekade att det inte uttalats något hot mot henne och såg inget skäl varför hon inte skulle kunna föda sitt barn i hemlandet. Kvinnan från Afghanistan hade utvisats med hänvisning till manligt nätverk i hemlandet. Redan inför överklagandet i grundärendet hade hon anfört att hon haft samlag med en man som hon inte var gift med och att det innebar ett hot. Kvinnan blev gravid men fick missfall. I samband med det fick hennes föräldrar reda på förhållandet och har förskjutit henne. Därefter har hon blivit gravid på nytt. Migrationsverket tvivlar på uppgifterna om vad som blivit känt och anser att övriga omständigheter inte är nya jämfört med det som redan var prövat. Dessutom hade kvinnan sagt till en mottagningshandläggare att hon gift sig. Om hon är gift innebär graviditeteten inget skyddsbehov, enligt Migrationsverket.

I båda fallen är kvinnorna sammanboende med barnafadern. Domstolen (olika domare) anser ändå att det rör sig om nya omständigheter som kan innebära bestående hinder mot verkställighet. Därför beviljas ny prövning. Domarna är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Journalist som torterats efter utvisning ska få ny prövning till sidans topp

En person från Azerbajdzjan sökte asyl på grund av att han som politiskt oppositionell riskerade förföljelse men blev inte trodd. Han lämnade Sverige och greps direkt på flygplatsen i Baku. Han hävdar att han utsattes för tortyr och krävdes på uppgifter om oppositionella i Sverige. Han lovade samarbeta och släpptes men började sedan arbeta som kolumnist för en tidning. Han försökte periodvis ligga lågt och inte skriva helt fritt, men vid några tillfällen skrev han artiklar som gjorde att han greps och utsattes för tortyr igen. Efter den senaste kritiska artikeln vågade han inte invänta konsekvenserna utan lämnade landet med hjälp av människosmugglare. Migrationsverket avslog hans begäran om ny prövning med motivering att de nya omständigheterna bara är modifikationer och tillägg. Migrationsdomstolen däremot anser att de nya uppgifterna tillsammans med de tidningsartiklar och intyg från redaktionen som mannen lämnat in gör att det finns objektiva grunder som talar för att han skulle riskera skyddsgrundande behandling i Azerbajdzjan. Därför beviljas han en ny prövning. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol om NGL: Gymnasiestudier måste inte påbörjas innan första tillstånd löper ut till sidans topp

En ung man hade fått 13 månaders tillstånd för studier enligt den så kallade nya gymnasielagen. Tillståndet började gälla den 29 november 2018. Den 2 oktober 2019 ansökte han om förlängt tillstånd. Vid den tidpunkten läste han svenska och skulle enligt sin studieplan fortsätta med matematik på grundskolenivå. Migrationsverket begärde i brev att han senast 27 november skulle visa att han studerade på gymnasial nivå eller introduktionsprogram. Mannen påbörjade följande termin en ettårig vårdutbildning på Komvux. Han har av allt att döma missat korrespondens på grund av tillfälligt ändrad adress, men Komvux informerade MIgrationsverket via e-post i februari. Trots detta avslog Migrationsverket den 6 maj 2020 ansökan om förlängning med motivering att han inte skickat in bevisning till den 27 november 2019 som han uppmanats till. Saken har nu nått Migrationsdomstolen som konstaterar att mannen uppfyller alla villkor för förlängning. Det står inget i lagen om att utlänningen ska ha påbörjat studierna innan det tidigare uppehållstillståndet löpte ut. Därför är det förhållandena då saken prövas som är avgörande. Mannen beviljas uppehållstillstånd för studietiden plus sex månader. Källa förvaltningsrätten i Stockholm. Domen är inte vägledande, men flera liknande domar har nu kommit från migrationsdomstolarna.

till innehållsförteckningen innehåll

Förvaltningsrätten godtar en rad sent inlämnade ansökningar om förlängning enligt NGL till sidans topp

Asylnytt har tidigare redogjort för ett par ärenden där Migrationsverket avvisat ansökningar om förlänging av uppehållstillstånd för studier enligt "Nya gymnasiagen", men där en domstol har återförvisat ärendena för prövning i sak. Förvaltningsrätten i Göteborg har nu tagit samma ställning i en rad liknande ärenden. Det finns ingen bestämmelse i begränsningslagen om när en ansökan för förlängning enligt §16d eller 16h eller 16i ska vara inlämnad. Migrationsverket har jämfört med situationen då en person genomfört spårbyte och därefter ska förlänga sitt arbetstillstånd. Enligt en dom från Migrationsöverdomstolen får en sådan ansökan göras från Sverige om den lämnats in innan det första uppehållstillståndet löpt ut. Men migrationsdomstolen anser inte att den principen är så allmängiltig att den kan bli styrande för de nu aktuella målen. Eftersom det saknas en lagstadgad grund för avvisning så ska ansökningarna prövas i sak. De ansökningar som avvisats av Migrationsverket för att de kommit in för sent återförvisas till Migrationsverket. Domarna är dock inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Migrationsdomstol: Gymnasiereglerna används även om förlängningsansökan är sen till sidans topp

I föregående utgåva av Asylnytt refererades ett ärende om en person som haft uppehållstillstånd enligt gymnasielagen och ansökte om förlängning. Han hade dock inte kommit in på en utbildning på gymnasienivå förrän efter att det första tillståndet löpt ut. Han hade därför fått avslag, men enligt migrationsdomstolen finns inget krav i lagen på att studierna ska ha påbörjats innan tillståndet löpt ut och ansökan återförvisades till Migrationsverket. I ett nu aktuellt ärende hade personen missat att göra ansökan innan det första tillståndet löpt ut. Migrationsverket valde då att avvisa ansökan enligt "gymnasielagen" och samtidigt pröva ansökan som en fråga om verkställighetshinder och fattade beslut om avslag enligt Utlänningslagens paragraf 12:18. Migrationsdomstolen påpekar att det inte finns några lagbestämmelser om när en ansökan om förlängning enligt gymnasiereglerna i den tillfälliga lagen ska ha kommit in. Det finns inte heller någon regel om att avvisa ansökningar. Enligt domstolen borde Migrationsverket ha prövat ansökan i sak och därför återförvisas ärendet. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

Det finns ett par liknande ärenden som återförvisats från förvaltningsrätten.

till innehållsförteckningen innehåll

Ny överklagningstid beviljades av Migrationsöverdomstolen efter dålig information till sidans topp

En tvååring hade fått avslag på en ansökan om uppehållstillstånd. Vårdnadshavaren skickade överklagandet med posten och filmade för säkerhets skull sig själv vid brevlådan. Dagen innan överklagandetiden gick ut talade han med en handläggare och visade videon. Handläggaren lovade kontakta honom om brevet inte kom fram. Detta skedde, men inte förrän då överklagandetiden redan gått ut. Överklagandet registrerades ett par dagar senare och avvisades då som för sent inkommet. Migrationsöverdomstolen hänvisar till förvaltningslagen som stadgar att en myndighet ska hjälpa den enskilde att tillvarata sina intressen. Enligt Migrationsöverdomstolen borde Migrationsverket redan vid besöket ha informerat om att överklagandet inte kommit in och konsekvenserna. Att Migrationsverket inte uppfyllt sin serviceskyldighet är en giltig ursäkt för den sent inkomna handlingen och därför ska överklagandetiden återställas.

till innehållsförteckningen innehåll

Ukraina fälls av Europadomstolen för utvisning utan ordentlig asylprocedur till sidans topp

En ung man från Afghanistan försökte år 2010 ta sig in i Europa via Ukraina och Slovakien. Han greps i Slovakien och skickades tillbaka till Ukraina. Där togs han i förvar och fick ett utvisningsbeslut som verkställdes i mars 2011. Enligt mannen hade hans far dödats på grund av sitt arbete för Afghanistansk säkerhetstjänst och han själv hade hotats av skäl som hängde samman med detta. Inför Europadomstolen har han hävdat att både Slovakiens och Ukrainas asylprocedur varit otillräcklig, att han inte fått information på sitt språk och att utvisningen verkställts utan att han haft möljighet att överklaga. Efter utvisningen har han tvingats hålla sig undan och byta bostadsort ofta. Domstolen finner (efter nio års handläggning) att anklagelserna mot Slovakien är ogrundade, men att Ukraina bröt mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter genom att inte utreda den sökandes asylskäl innan han utvisades genom ett beslut grundat på irrelevanta omständigheter och som innehöll motstridiga påståenden och genom att han inte informerades om beslutet förrän han förts till flygplatsen. Han hade dessutom inte informerats om varför han togs i förvar och varken fått tillgång till tolk eller juridiskt biträde.

case of M.S. v. Slovakia and Ukraine, Application no. 17189/11 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Ung man med psykiska problem får utvisas till Afghanistan till sidans topp

En ung man av hazara-etnicitet lämnade Afghanistan när han var fem och bodde i Iran, tillsammans med fosterföräldrar sedan de biologiska föräldrarna avlidit. Då pojken var 15 avled även fostermodern och fadern fick uppehållstillstånd i USA. Då pojken inte kunde bevisa att han var adopterad fick han inte komma efter utan klarade sig själv i Iran. Efter att ha utsatts för övergrepp tog han sig till Europa och sökte asyl i Finland 2015. Där har han stridit i upprepade procedurer för att slippa utvisas till Afghanistan. Han har bland annat hävdat att han tillhör en utsatt grupp på grund av posttraumatiskt stressyndrom och depression och kommer inte att klara sig utan nätverk och utan tillgång till vård. Europadomstolen konstaterar till att börja med att situationen i Afghanistan inte är sådan att det finns ett generellt hinder mot utvisning, utan det krävs individuella skäl. Domstolen påpekar att mannen levt i Afghanistan till fem års ålder och är bekant med kulturen. Hans modersmål är dari och han kan bevisligen arbeta eftersom han har två jobb i Finland. Det övergrepp han utsatts för skedde för länge sedan i ett annat land och hans hälsotillstånd är enligt domstolen inte särskilt allvarligt. Grundläggande vård är fritt tillgängligt i Afghanistan. Därmed bedömer domstolen ansökan som uppenbart ogrundad.

M.H. against Finland, application no. 42255/18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Polens avvisningar av asylsökande från Tjetjenien fördöms av Europadomstolen till sidans topp

Ärendet rör en enskild och två familjer från Tjetjenien i Ryssland som gång på gång försökt få komma in i Polen via Belarus (Vitryssland) för att söka asyl. De har muntligt och skriftligt framfört sina skäl och varför de inte kan få skydd i Belarus. De polska gränsvakterna har enbart antecknat ekonomiska skäl, även då någon bevisligen redan deporterats till Ryssland och råkat illa ut. Advokater har inte tillåtits närvara. Avvisningsbesluten är snarlika och har i praktiken inte varit möjliga att överklaga. En rapport från den polska ombudsmannen tyder på att Polen systematiskt har nekat tjetjener att söka asyl. Även inför Europadomstolen har Polen fortsatt hävda att personerna inte framfört skyddsskäl. Europadomstolens beslut om inhibition enligt "rule 39" har inte respekterats. Europadomstolen har i ett par andra fall nyligen lagt fast ribban för vad som räknas som pushbacks och/eller kollektiva utvisningar. Spanien och Slovakien har friats för återsändande av personer som Europadomstolen ansåg kunde ha sökt asyl en laglig väg (N.D. and N.T. v. Spain) eller som försökt undvika asylproceduren (Asady and Others v. Slovakia). Men i det domslut mot Polen som nu har avkunnats fanns inga sådana tveksamheter. Polen fälls för flera brott mot Europakonventionen och förbudet mot kollektiv utvisning. Personen och familjerna ska ersättas med 34.000 euro vardera.

Case of M.K. and Others v. Poland, applications nos. 40503/17, 42902/17 and 43643/17 (Extern länk)

UNHCR 20-07-24: UNHCR calls on Poland to ensure access for people seeking asylum (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Barns ålder ska räknas från ansökningsdatum vid familjeåterförening till sidans topp

Målet rör en far och hans tre barn. Pappan bor i Belgien med flyktingstatus och ansökte i slutet av 2013 om att barnen, som då befann sig i Senegal, skulle få komma till honom. Ansökningarna avslogs i mars 2014 med motivering att pappan inte hade uppgett samma födelsedatum för barnen som han gjort i sin asylansökan. Avslaget överklagades men det dröjde till januari 2018 innan domstolen svarade. Då avvisades överklagan utan sakprövning med motivering att barnen som blivit vuxna inte längre hade något intresse i saken. En belgisk högre domstol har bett EU-domstolen om förhandsavgörande rörande vad det spelar för roll om ett barn hunnit bli vuxet i väntan på beslut eller överklagan om familjeåterförening. EU-domstolen konstaterar bland annat att det skulle leda till godtycke och omöjliggöra att sätta barnets bästa främst om långa väntetider kan bli avgörande. I beslutet slår EU-domstolen fast att det datum som gäller för att avgöra om en person ska behandlas som ett barn enligt familjeåterföreningsdirektivet är datum för ansökan. Staten har enligt EU-domstolen inte rätt att lägga ner ett återföreningsärende för att barnet har blivit vuxet. Domen kan få stor betydelse i Sverige som i likhet med Belgien har långa handläggningstider för familjeåterföreningsärenden.

Förhandsavgörandet har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta avgörandet från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs pressmeddelande om målen C-133/19, C-136/19 and C-137/19. B. M. M., B. S.,B. M and B. M. O. v Belgium (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

Asylrättscentrum 20-07-16: Ny viktig dom från EU-domstolen om familjeåterförening (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté prickar Danmark för utvisning av par som fått barn utanför äktenskap till sidans topp

Paret har berättat att de träffades som mycket unga och i hemlighet hade en relation. Vid två tillfällen hade de sex i flickans hem när hennes familj var borta. De rymde när de insåg att de väntade barn. En bror till mannen ska ha mördats för att han hjälpt dem fly, men detta har de inte lyckats bevisa. Danmark avslog ansökan, dels för att det ansågs osannolikt att paret skulle ha vågat träffas, dels på grund av en rad motstridigheter och luckor i berättelserna rörande händelseförloppet och datum. Paret som nu är gifta och har tre barn, har förklarat bristerna med att kvinnan är analfabet och att datumen inte varit viktiga. FN:s kommitte för mänskliga rättigheter poängterar att asylbedömningen inte i första hand ska värdera berättelserna utan riskerna vid ett återsändande. Eftersom det är ostridigt att paret fått ett barn som avlats medan de var kvar i hemlandet som ogifta, anser kommittén att de riskerar att utsättas för livsfara eller omänsklig behandling om de återsänds. En minoritet i kommittén är oeniga. De menat att bedömningen borde ha utgått från Danmarks utredning samt att det inte visats att ett gift par riskerar förföljelse i Afghanistan på grund av sin relation före giftermålet. Danmark är dock skyldigt att rätta sig efter majoritetens utslag.

Läs eller hämta dokumentet, communication No. 2685/2015, R.M. and F.M. v Denmark (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU:s generaladvokat: Styrkt id får krävas av anhörig, men inte bli ensamt avgörande till sidans topp

En person kom till Sverige genom familjeåterförening. När det var dags för förlängning hade det kommit fram att personen uppträtt i olika identiteter och hade blivit utvisad från Norge med återreseförbud på grund av narkotikabrott. I en av sina identiteter hade han tidigare nekats uppehållstillstånd i Sverige, då hans anknytning bedömdes som skenäktenskap. Mannan hade till slut fått tillstånd, men Migrationsverket ville nu neka förlängning, på grund av att han inte hade styrkt sin identitet. Förvaltningsrätten i Malmö har vänt sig till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Frågorna gäller om Schengenreglerna för inresa ska tillämpas då ansökan görs inne i Sverige och i så fall om undantag kan göras enligt nationella regler. Generaladvokaten klargör att reglerna i gränskodexen gäller vid inresa över yttre gräns vid besök och är inte tillämpliga för den som redan befinner sig i området. Att bevilja uppehållstillstånd för en person som är spärrad i SIS-registret är inte otillåtet, men det ska finnas skäl och den stat som utfärdat återreseförbudet ska konsulteras. Slutligen anser generaladvokaten att det är tillåtet för en medlemsstat att kräva giltig id-handling även vid förlängning av ett uppehållstillstånd, men ansökan får inte avslås enbart för att id-handling saknas. Andra omständigheter måste vägas in. Generaladvokatens yttrande är inte ett slutligt avgörande utan ett förslag till EU-domstolen.

Läs förslaget till förhandsavgörande i mål nr C-193/19 (Extern länk)

Se även följande kommentar, med en annan tolkning av generaladvokatens yttrande:

Dagens Juridik 20-07-21: Krönika av rådman Magnus Åhammar: Om gymnasielagen och generaladvokatens förslag (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Motstridigheter inte förvånande när protokollet behövt rättas enligt domstol till sidans topp

En man som arbetat för den kurdiska organisationen KDPI i Iran sökte asyl med en lång redogörelse för sina kontakter med organisationen, uppgifter som utförts, omständigheterna kring flykten, utvecklingen sedan han kom till Sverige mm. Han har även lämnat in handlingar, foton som visar kontakter med KDPI-ledare mm. Migrationsverket ifrågasatte berättelsen på grund av en rad motstridigheter rörande vem som sagt vad, datum mm och bedömer att hoten inte gjorts sannolika. I sin inlaga till domstolen påpekade mannen att protokollen från asylintervjuerna var behäftade med mängder av fel och missuppfattningar som behövde rättas. Migrationsdomstolen håller med Migrationsverket om att dokumenten har lågt bevisvärde. Men domstolen bedömer att mannen lämnat en sammanhängande och detaljerad berättelse som han hållit fast vid och framstår som självupplevd. Enligt domstolen består motstridigheterna främst av uppgifter som redan korrigerats, vissa uppenbara felskrivningar etc. Domstolen påpekar att det inte är förvånande om något datum missats med tanke på den stora mängd rättningar som behövt göras. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Kvinnlig advokat som arbetat för mänskliga rättigheter i Iran blev trodd i domstol till sidans topp

En kvinna som arbetat som advokat och engagerat sig i mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter i Iran mellan 2006 och 2014. Trots att hon hade varit gripen på grund av sitt politiska engagemang fick hon avslag av Migrationsverket. Migrationsdomstolen anser att kvinnan redogjort utförligt för sin bakrund, sina asylskäl och engagemang i Iran och att det inte finns objektiva skäl att ifrågasätta hennes uppgifter. Kvinnan har fortsatt med sina aktiviteter i Sverige och enligt domstolen ger det omfattande skriftliga materialet om detta stöd för att hon har varit aktiv på sociala medier, i människorättsorganisationer och framträtt med föreläsningar och i media. Aktiviteterna ger enligt domstolen uttryck för en genuin övertygelse. Domstolen påpekar att iranska myndigheter övervakar medborgare i utlandet och att personer som tidigare uppmärksammats av myndigheterna granskas vid ett återvändande. Kvinnan beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Minderårig flicka kommer inte att få skydd från övergrepp i Tunisien till sidans topp

En ensamkommande flicka från Tunisien har framfört flera asylskäl som var för sig inte har accepterats. Migrationsverket har dock trott på att hon blivit utsatt för övergrepp av sin far sedan tidig ålder och lider av psykisk ohälsa på grund av detta. Hon fick ändå avslag eftersom hon enligt Migrationsverket inte har sökt skydd hos myndigheterna i hemlandet eller tagit hjälp av sociala skyddsnät som finns där. Flickan hävdar att hon hotats av fadern och riskerar hedersmord om hon skulle anmäla honom. Migrationsdomstolen håller med om att det finns ny lagstiftning i Tunisien som kriminaliserar övergrepp mot barn. Det finns även vissa stödorganisationer och en hjälplinje. Men domstolen anser att flickan i sin utsatta situation, utan stöd i familjen, och med det stigma som finns kring brott som våldtäkt, inte har möjlighet att på egen hand få ett effektivt stöd av myndigheterna. Eftersom hon är minderårig finns inget internflyktsalternativ. Därför beviljas hon uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Ung man med funktionsnedsättningar ska inte utvisas till Afghanistan enligt domstol till sidans topp

En ung man med afghanskt ursprung men uppvuxen i Iran sökte asyl efter en familjefejd som lett till misshandel och hot om ytterligare hämnd från personer både i Iran och i Afghanistan. Han registrerades som ensamkommande barn men skrevs upp i ålder. Enligt Migrationsverket fanns inte en tillräckligt konkret personlig hotbild. Pojken omhändertogs år 2017 enligt LVU då han hade behov av vård och stöd som en minderårig. Han har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning, med autistiska drag, tvångsmässiga tendenser och ett gränsöverskridande beteende, eventuellt även PTSD. Migrationsverket hävdar att han kan få stöd i Afghanistan t.ex. genom ERIN och att man kan utgå från att han även har ett socialt nätverk. Migrationsdomstolen däremot konstaterar att mannen, som aldrig varit i Afghanistan och inte har några släktingar där, skulle ha betydande svårigheter att klara sin vardag och försörjning och även bli särskilt utsatt för det våld som förekommer. Han beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Från Afghanistan/ Ställningstagande från Migrationsverket utan större förändringar till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande för medborgare från Afghanistan. Det bygger på landrapportrn om säkerhetsläget från april samt aktuella UNAMA-rapporter. Det mesta i ställningstagandet är oförändrat förutom de uppdaterade avsnitten om säkerhetsläget. Detta handlar främst om läget i Kabul, Nangarhar och Helmand. Trots intensifierat konfliktvåld i landet, ökande upprorsaktiviteter i vissa delar och många attentat så har antalet civila offer minskat. Migrationsverkets sammanfattande bedömning av säkerhetsläget är oförändrad, med urskillningslöst våld enbart i Nangarhar och Helmand. I listan över riskprofiler har hazarer och shiiter tillförts, men detta följs av ett längre stycke om varför det inte finns en generell risk för förföljelse för dessa grupper. Män och kvinnor som riskerar hedersrelaterat våld har även införts bland riskprofilerna utan att detta utvecklats närmare. Ett nytt avsnitt har införts om ömmande omständigheter och barnets bästa. I ett kortare nytillkommit stycke framgår att unga vuxna utan nätverk generellt inte har skyddsbehov om det inte finns tillkommande utsatthet exempelvis genom funktionshinder. Ett ensamkommande barn utan nätverk som bedömts som alternativt skyddsbehövande behöver ha ytterligare skyddsbehov om inte skyddsstatusen ska dras in då barnet fyllt 18. Ställningstagandet ersätter SR 03/2019 och SR 29/2019.

Hämta ställningstagandet RS/007/2020 (Extern länk)

Se även:

Asylrättscentrum 20-06-17: Chefsjuristen Anna Lindblad kommenterar (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Advokat som talar ett visst språk kan ändå ha rätt till tolk till sidans topp

En advokat som talar arabiska nekades ersättning för tolk i ett ärende där en kollega närvarat vid förhandling i hennes ställe. Enligt migrationsdomstolen fanns inget skäl att betala tolk då advokaten marknadsför sig som arabisktalande. Advokaten framför att utgångspunkten är att tolk ska finnas och det måste vara advokatens sak att avgöra om det inte behövs. Hon talar inte alla dialekter och kan inte alla juridiska termer, och bör inte förväntas utnyttja sina språkkunskaper i strikt juridiska sammanhang. Justitiekanslerna och advokatsamfunder har yttrat sig till förmån för att advokaten haft rätt att anlita tolk. Migrationsverket anför att det ankommer på biträdet att upplysa om det finns orsak till att språkkunskaper inte är tillräckligt samt att advokaten i det här fallet borde ha insett och meddelat att tolkkostnaden skulle öka till följd av att en kolla ersatte henne. Migrationsöverdomstolen anser att enbart det förhållandet att ett biträde talar ett visst språk inte medför att ersättning för tolk ska nekas. Att en kollega ersatte advokaten i det här fallet har inte medfört en beaktansvärd kostnadsökning. Överklagandet bifalles och domen är vägledande. Domen är vägledande. Källa kammarrätten i Stockholm, mål nr 18777-19, MIG 2020:12.

till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat rättsligt ställningstagande om tillämpning av "nya gymnasielagen" till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningtagande om tillämpningen av paragraf 16 f i den tillfälliga lagen, den som kallas "nya gymnasielagen". Det som förändrats är endast vissa punkter som påverkats av Migrationsöverdomstolens praxis. En tydlig förändring är att om ett ärende har återförvisats från Migrationsdomstol så är det alltid Migrationsverkets andra beslut (det gällande beslutet) som är giltigt. Detta har betydelse vid beräkningen av om 15 månader gått från asylansökan till beslut samt vilken ålder personen har vid beslutet. Migrationsöverdomstolens dom i ett vandelsärende refereras, vilket innebär en markering av att en förhållandevis låg grad av brottslighet och misskötsamhet kan leda till att uppehållstillstånd för studier vägras. Migrationsöverdomstolens beslut om att uppehållstillstånden får förenas med arbetstillstånd refereras också. Eftersom i princip alla ärenden enligt 16f har behandlats av Migrationsverket vid det här laget, får dessa uppdateringar främst betydelse i verkets yttranden till domstol eller i ett fåtal försenade ärenden. Migrationsöverdomstolens praxis i vandelsfrågan påverkar dock även vid förlängning, även om förlängningsparagraferna inte berörs i just detta ställningstagande. Ställningstagandet ersätter SR 41/2018.

Hämta rättsligt ställningstagande RS/013/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat om Europakonventionens hinder mot utvisning vid svår sjukdom till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat ställningstagandet om tillämpning av artikel 3 i Europakonventionen då sjukdom åberopas. Det rör sig om exceptionella situationer då en utvisning skulle resultera i intensivt lidande eller en avsevärd förkortning av den förväntade livslängden. Några formuleringar har justerats, bland annat genom en tydligare koppling till Paposhvili-domen, den dom i Europadomstolen som slog fast att en sådan utvisning kan innebära brott mot artikel 3. I det uppdaterade ställningstagandet framgår att kostnaden för vårdnaden i hemlandet i vissa fall kan spela in i den samlade bedömningen och att den sökande ska ha tillgång till vården i praktiken. Liksom i det tidigare ställningstagandet poängteras att det inte är någon skillnad mellan barn och vuxna i dessa fall. Skrivningen har skärpts till att det "saknas utrymme för att generellt väga in barnets bästa inom ramen för bedömningen". Bedömningen av hälsotillståndet, vården, nätverk mm kommer ändå att påverkas av att det rör sig om ett barn. I det förra ställningstagandet fanns ett stycke som indikerade att den tillfälliga lagens begränsning av uppehållstillstånd av ömmande omständigheter även påverkar bedömningen av verkställighetshinder. Detta stycke har tagits bort. Även bilagan med referat av äldre praxis har utgått. En del av referaten ingår dock i ställningstagandets text. Ställningstagandet ersätter SR 37/2018.

Hämta ställningstagandet RS/008/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Nytt ställningstagande från Migrationsverket om försörjning vid familjeåterförening till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om hur försörjningskravet vid anhöringinvandring ska tillämpas. Ställningstagandet är mer systematiskt och detaljerat än det tidigare och beskriver hur olika faktorer ska bedömas och i vilken ordning. Viss ny praxis har införts, såsom ett par exempel på undantag från försörjningskravet om det skulle strida mot ett internationellt åtagande. En betydelsefull skärpning i förhållande till tidigare ställningstagande är att undantag från försörjningskravet inte längre ska göras bara för att det finns barn i anknytningsfamiljen. Anknytningen ska först prövas i förhållande till den starkaste anknytningen. I situationen där en förälder vill återförenas med barn och make/maka i Sverige så prövas alltså anknytningen till makan först. Om denna prövning inte leder till uppehållstillstånd, till exempel på grund av att försörjningskravet inte uppnås, så prövas anknytningen tll barnet. Då kan undantag från försörjningskravet göras, men uppehållstillstånd förutsätter att anknytningen till barnet ger rätt till återförening, vilket inte alltid är fallet. Nytt är också att de enda familjemedlemmars inkomster som får räknas är anknytningspersonen och eventuell make. Ställningstagandet ersätter SR 03/2017.

Hämta ställningstagandet RS/011/2020 (Extern länk)

Se även:

Artikel från Migrationsverket med frågor och svar (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s mr-kommitté kritiserar inte utvisning av kristet uppfostrad pojke till Afghanistan till sidans topp

Målet gäller en ung man som hävdar att han tillbringade sina första tio år i en kristen familj i Ghazni. Han och hans bror hörde skottlossning och såg bilar utanför huset. När bilarna försvunnit kunde bröderna inte finna sina föräldrar. De fick hjälp att ta sig till iran. Där bodde de i en fabrik där de arbetade i flera år. De bad och hade sina kors under kläderna men uppträdde inte annars som kristna. Men pojken blev misshandlad en gång då korset syntes. Senare lånade han pengar och tog sig till Europa. Brodern var skadad och kunde inte följa med. I Sverige har han blivit döpt och levt som kristen. Migrationsverket och domstolarna i Sverige har inte bedömt berättelsen om den kristna familjen trovärdig, då mannen inte kunnat berätta tillräckligt om detta. Han har inte heller lyckats visa för svenska myndigheter att hans tro är genuin eller att det som kommit ut om honom i media skulle göra honom hotad i Afghanistan. Mannen har kritiserat att han krävts på förklaringar som en konvertit trots att han är uppvuxen som kristen. Efter fler misslyckade försök att påtala verkställighetshinder vände sig mannen till FN:s mr-kommitté som bad Sverige att tillfälligt stoppa utvisningen. Men kommittén har nu kommit fram till att de litar på Sveriges procedur och bedömer att mannen inte har visat att han riskerar förföljelse i Afghanistan. En ledamot av kommittén var oense med beslutet.

Läs eller hämta yttrandet om communication No. 3032/2017 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ingen framgång i FN:s mr-kommitté för homosexuell person från Nigeria till sidans topp

En man från Nigeria som sökt asyl först på grund av förföljelse från Boko Haram fick en ny prövning då han berättade att hans egentliga skäl var att han är homosexuell. Detta är förbjudet i Nigeria och kan straffas med fängelse i upp till 14 år, förutom risken för förföljelse från enskilda. Han fick dock avslag bland annat på grund av att de nya skälen inte stämde med vad han tidigare berättat. Det han anförde om sina upplevelser beroende på sin läggning ansågs också vagt och innehöll motsägelser. Senare försökte han få en ny prövning igen då han hade omnämnts i en svensk tidning och även i en några år gammal utgåva av en nigeriansk tidning, som också fanns på internet, vilket ökade risken för förföljelse i hemlandet. Artiklarna sågs inte som nya omständigheter och han fick ingen ny prövning. Det ansågs dessutom inte säkert att den nigerianska artikeln handlade om honom. Utvisningen stoppades senare tillfälligt av FN:s mr-kommitté. Men även mr-kommittén har nu kommit fram till att mannen inte bevisat att han riskerar förföljelse. Flera inslag sätter ned trovärdigheten, bland annat att han tagit sig till Sverige i med en annan identitet, som sedan godkänts av den nigerianska ambassaden för att utfärda resedokument.

Hämta yttrandet om communication No. 3300/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Mr-kommittén accepterar utvisning av kongoles från Rwanda och kvinna från Somalia till sidans topp

FN:s mr-kommitté har behandlat ytterligare ett par ärenden där Sverige sommaren 2017 ombetts att avvakta med att verkställa utvisningarna. I båda fallen har personerna representerat sig själva. Det ena gäller en person som hävdar att han levde som kongolesisk flykting i Rwanda när han började få problem genom att han lurades anmäla sig till ett träningsläger för motståndsgruppen M23. Sedan har han bott i flera länder på flykt både från M23 och från dem som anklagat honom för att höra till den gruppen. En hake i asylprocessen har varit att mannen har ett rwandiskt pass och Sverige har bedömt honom som medborgare i Rwanda och att han kan återsändas dit. Kvinnan från Somalia har berättat om förföljelse från Al Shabaab på grund av hennes mans arbete för en humanitär organisation men hon har inte lyckats bevisa det. Sverige anser att hon hur som helst skulle kunna bosätta sig i Mogadishu och att det framgår av det stöd hon fått från en morbror för sin flykt visar att hon har ett nätverk. I båda fallen poängterar mr-kommittén att de inte har någon anledning att misstro asylutredningen i Sverige och att ansökningarna inte uppnår nivån för fortsatt sakprövning. Beträffande kvinnan från Somalia påpekar kommittén att Sverige är skyldigt att göra en ny riskbedömning om situationen förändrats när utvisningen ska verkställas.

Hämta yttrandet om mannen från Rwanda, communication No 2984/2017 (Extern länk)

Hämta yttrandet om kvinnan från Somalia, communication No 3012/2017 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolens generaladvokat: Barn ska inte få utvisningsbeslut som inte verkställs till sidans topp

Målet rör en minderårig ensamkommande pojke i Nederländerna som fick beslut om utvisning trots att det inte fanns något ordnat mottagande i hemlandet. Den domstol som skulle slå fast beslutet fann flera tveksamheter i nederländsk lag och praxis och bad därför EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Barn under 15 år kan enligt nederländsk lag få uppehållstillstånd om ordnat mottagande saknas. Barn som fyllt 15 år kan få utvisningsbeslut oavsett om det finns mottagande. Men eftersom utvisningen inte får verkställas utan ordnat mottagande tillåts barnet vara kvar i landet i väntan på myndighetsdagen. Myndigheterna vidtar under tiden inga åtgärder för att t.ex. söka efter föräldrar. (Snarlikt nuvarande praxis i Sverige). EU-domstolens generaladvokat dömer i sitt förslag till svar ut Nederländernas praxis i rätt skarpa ordalag. Advokaten anser att återvändandedirektivet ska tolkas så att myndigheterna ska försäkra sig om att det finns ett ordnat mottagande redan innan beslut fattas. Vidare får staterna får inte göra åtskillnad mellan barn beroende på ålder. Slutligen anser advokaten att ett utvisningsbeslut ska följas av åtgärder för att verkställa beslutet. Om situationen ändrats så att verkställighet inte är möjligt finns möjlighet att besluta om uppehållstillstånd.

Generaladvokatens yttrande är ett förslag. Nästa steg är att EU-domstolen tar ställning.

Läs förslaget i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

MiÖD: Skäl för uteslutande ska vägas in om tillstånd övervägs i säkerhetsärende till sidans topp

En person som sökte asyl hade en sådan bakgrund att Migrationsverket bad om yttrande från Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen förordade att ansökan skulle avslås av säkerhetsskäl. Migrationsverket utredde inte om personen skulle uteslutas från skyddsstatus eftersom verket inte ansåg att skälen för asyl räckte och avslog ansökan redan på den grunden. Domstolen däremot ansåg att mannens skäl - rekrytering av Al Shabaab och att han riskerar uppmärksammas av hemlandets myndigheter - innebar att han riskerar skyddsgrundande behandling. Domstolen beviljade flyktingstatus. Migrationsverket och säkerhetspolisen har överklagat domen på grund av att domstolen inte har övervägt om de skäl som Säkerhetspolisen anfört borde leda till uteslutning från flyktingstatus. Mannen har motsatt sig avslag och påpekar att dessa omständigheter diskuterats utförligt vid den muntliga förhandlingen. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som konstaterar att det inte framgår av domen att frågan om uteslutning har övervägts eller om flyktingstatus borde vägras på grund av säkerhetsskäl. Därför återförvisas målet till migrationsdomstolen. Domen är vägledande. Källa kammarrätten i Stockholm, mål nr UMS 99:19, MIG 2020:11.

Hämta domstolens referat från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Offentlig medlem av oppositionsparti har flyktingskäl mot Iran enligt domstol till sidans topp

En kurdisk man från Iran sökte asyl och berättade att han var med i partiet Komala och var aktiv i hemlighet i sju år innan han flydde till Irak och fortsatte vara aktiv där. Efter ytterligare två år tog han sig till Sverige där han fortsatt att vara öppet engagerad för partiet. Migrationsverket. Han ska i Iran vid flera tillfällen ha gripits och torterats av personer som företrätt myndigheterna. Detta har dock kommit fram sent i processen och det saknas skriftlig bevisning. Därför anser även domstolen att mannen inte gjort sannolikt att han utsatts för tortyr i Iran. Däremot anser domstolen att mannens berättelse om engagemanget i Komala är detaljerad och sammanhängande och att hans politiska engagemang framstår som genuint och seriöst. Det finns omfattande material lätt tillgängligt på internet som visar hans offentliga engagemang. Detta tillsammans med att han är kurd gör att domstolen anser att det är sannolikt att han skulle uppmärksammas vid ett återvändande och riskera förföljelse. Därför får han uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Sammanvägd bedömning ger ung man med PTSD uppehållstillstånd av domstol till sidans topp

En ung man som sökte asyl i december 2015 fick avslag i maj 2018. Mannen som är född i Afghanistan men har växt upp i Iran, motsatte sig den åldersbedömning som gjorts. Förutom säkerhtetsläget i Afghanistan särskilt för hazarer och shiiter åberopade han hedersrelaterade hot från sin svåger och att han misshandlats i sin familj. Han tog också upp sin normbrytande livsstil, till exempel att han är rappare och sprider sina åsikter genom musiken. Han har genomgått en traumascreening och fått diagnosen PTSD. Intyget om detta avvisades som bevis av Migrationsverket eftersom det var skrivet av en sjuksköterska, inte en läkare. Efter ytterligare två år har saken behandlats i migrationsdomstol. Inte heller domstolen anser att det finns en individuell hotbild mot mannen i Afghanistan. Domstolen menar att en ateist kan bosätta sig någonstans där det inte leder till förföljelse att utebli från ritualer. Att vara hazar är inte heller tillräckligt. Men därefter gör domstolen en bedömning där PTSD-diagnosen och annan psykiatrisk problematik som tillkommit vägs samman med mannens religiösa och politiska uppfattning, säkerhetsläget, att han är hazar samt saknar nätverk i landet. Den sammanvägda bedömningen gör att mannen beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Kvinna som flytt religiöst förtryck bedöms som konvertit av domstol till sidans topp

En kvinna som är född i Afghanistan men har bott i Iran sedan hon var fem år gammal, flydde tillsammans med sin dotter. Kvinnan hade blivit bortgift när hon var fjorton med en betydligt äldre kusin som misshandlade henne. Maken och dennes far ska ha kontaktat kvinnans familj och hotat skada henne. Migrationsverket bedömde att berättelsen var för vag för att i brist på skriftliga bevis räcka som asylskäl. Kvinnan har i Sverige konverterat till kristendom och har beskrivit hur islam med sina regler kändes som något påvingat medan hon i Sverige fick kärlek och vänskap från personerna runt henne och kunde själv lära känna gud. Migrationsverket anser bland annat att kvinnans berättelse handlar om otillfredsställelse med situationen för en muslimsk flicka snarare än sökande efter tro och att hon borde ha reflekterat över att det kan finnas fler tolkningar av islam. Efter muntlig förhandling i domstolen bedömer domstolen att berättelsen om konversionen är tillförlitlig. Hon har lämnat utförliga och konkreta uppgifter och det är enligt domstolen naturligt att hon kopplar sin barndomsreligion till tvångssituationen. Det hindrar inte att hon närmade sig kristendomen av genuint intresse. Kvinnan och dottern beviljas uppehållstillstånd som flyktingar. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

/Asylnytt: Det förekommer liknande domar rörande konversion. Detta kan ses som ett exempel. Domen är dock inte vägledande./

till innehållsförteckningen innehåll

Muntlig förhandling övertygade domstol om ateism och sexuell läggning till sidans topp

En person från Afghanistan hävdade bland annat att han riskerar förföljelse på grund av att han är homosexuell, något han upptäckte redan som barn. Han har även tagit avstånd från islam. Enligt Migrationsverket har han lämnat vaga uppgifter om sin sexuella läggning och om sin apostasi och har inte kunnat svara på frågor eller visat att han har behov av att visa vad han tycker och känner. Migrationsdomstolen däremot bedömer att berättelsen om hans läggning är sammanhängande, detaljerad och konsekvent. Han berättar om tankar och reflektioner på ett självupplevt sätt. De tillägg som gjorts påverkar inte trovärdigheten. Han har berättat om motstridiga känslor när han kom till insikt om sin läggning, om skillnaden när han kom till Sverige och även om sin relation till en person i Sverige. Av mannens berättelse under den muntliga förhandlingen framgick också att han inte avser att praktisera islam vid ett återvändande. Utredningen talar enligt domstolen för att detta har starkt samband med hans sexuella läggning och den intolerans mot homosexuella som finns i Afghanistan. Domstolen bedömer att det rör sig om en genuin och personlig övertygelse. Han har enligt domstolen gjort sannolikt att han riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning och sin religiösa uppfattning. Det finns inget internflyktsalternativ och han beviljas uppehållstillstånd som flykting. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

/Asylnytt: Det förekommer flera liknande domar rörande ateism och/eller sexuell läggning. Detta kan ses som ett exempel. Domen är dock inte vägledande. /

till innehållsförteckningen innehåll

Familjefar som inte har styrkt identitet har ändå skydd för familjeliv enligt domstol till sidans topp

En man från Afghanistan som sökt asyl och fått avslag befann sig fortfarande i Sverige när utvisningsbeslutet preskriberades. Han har hustru och barn som är lagligt bosatta i Sverige. Han har sökt asyl på nytt men har fått avslag på grund av trovärdighetsbrister. Migrationsdomstolen tror inte heller på hans berättelse. Enligt domstolen kan han inte heller beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning eftersom han inte har styrkt identitet. Bevislättnadsregeln kan inte tillämpas i det här fallet och det skulle ändå inte ha löst situationen eftersom mannen inte ens lyckats göra sin identitet sannolik. Men samtidigt skulle det enligt domstolen innebära en oproportionerlig kränkning av privatlivet enligt Europakonventionen att splittra familjen. Denna bedömning hade vid tiden för domstolens beslut även Migrationsverket instämt i. Detta tolkas som synnerligen ömmande omständigheter och eftersom utvisningen skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande ska uppehållstillstånd beviljas. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Överklagad dom om 60 dagsböter hindrar inte tillstånd för studier enligt domstol till sidans topp

En ung man som haft 13 månaders uppehållstillstånd för studier enligt "gymnasielagen" ansökte om förlängning. Han uppfyllde villkoren beträffande gymnasiekurs och studieplan, men fick avslag för att han dömts till 60 dagsböter för sexuellt ofredande. Migrationsverket påpekade att fängelse ingår i straffskalan för detta brott samt att uppehållstillstånd på grund av studier är en svag tillståndsgrund, vilket innebär att det räcker med en låg grad av brottslighet för att neka uppehållstillstånd. Domen hade dock inte vunnit laga kraft eftersom mannen överklagat. Migrationsdomstolen anser att eftersom mannen inte dömts för något brott genom en dom som vunnit laga kraft så saknas skäl för att vägra honom uppehållstillstånd, även om det rör sig om en svag tillståndsgrund. Mannen beviljades tillstånd för studierna. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Det finns inget krav att studier ska ha påbörjats före beslut enligt migrationsdomstol till sidans topp

En person som haft 13 månaders uppehållstillstånd enligt gymnasielagen ansökte om förlängning. För detta krävs att personen går på en utbildning på gymnasienivå eller en yrkesutbildning med sikte på etablering på arbetsmarknaden. När ansökan lämnades in gick personen fortfarande på en kurs på grundskolenivå. När beslutet togs av Migrationsverket hade studierna på en yrkesutbildning påbörjats och en ny studieplan skickats in, men det blev avslag med motivering att dessa studier inte påbörjats innan det första uppehållstillståndet löpt ut. Migrationsdomstolen däremot påpekar att det inte finns något krav i lagen om att att studierna ska ha påbörjats innan det första tillståndet löpt ut. Eftersom personen studerade på en godkänd kurs vid tiden för domstolens prövning beviljades uppehållstillstånd. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

/Asylnytt: Liknande beslut har tagits i snarlika ärenden. Domarna är dock inte vägledande./

Se fler domar (ej vägledande) rörande bland annat flyktingstatus, internflykt, barns rätt och rätten till familj i Asylnytt, utgåva 20-06-24 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Brottsdömd kan tas i förvar trots pågående asylansökan till sidans topp

En person som sökt asyl dömdes under tiden som asylsökande för ett brott. Han dömdes till fängelse och utvisning. Efter avtjänat fängelsestraff togs han i förvar av polisen för verkställande av utvisningen. Vid den tidpunkten utreddes fortfarande hans asylärende eftersom det återförvisats av domstolen då nya skäl anföts. När förvarstagandet prövades i domstol beslutade migrationsdomstolen att upphäva förvarsbeslutet på grund av att mannen som asylsökande omfattades av mottagandedirektivet. Polisen hade inte hänvisat till någon grund för förvar enligt detta direktiv. Nu har migrationsöverdomstolen slagit fast att mottagandedirektivets bestämmelser inte är tillämpliga. Förvarstagandet hade inget samband med asylansökan. Migrationsöverdomstolen påpekar att det bland mottagandedirektivens motivpunkter finns en som anger att direktivets skäl för förvar inte påverkar andra skäl för förvar, till exempel inom straffrättsliga förfaranden. Källa kammarrätten i Stockholm, Mål nr UM 3640-20. MIG 2020:15

Hämta domstolens referat från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Asylsökande ska inte förvarstas enbart pga olaglig vistelse till sidans topp

En man hade sökt asyl i Sverige tidigare men avvikit från proceduren och senare påbörjat asylansökningar i andra EU-länder. I år överfördes han till Sverige från Danmark i enlighet med Dublinförordningen. Efter att han kommit till Sverige vände han sig till Migrationsverket och sökte asyl på nytt. Han togs då i förvar med motivering att han sannolikt skulle avvisas och att det fanns risk att han skulle avvika eller på annat sätt hindra verkställigheten. Migrationsdomstolen avslog överklagande med motivering bland annat att mannen befann sig olagligt i Sverige och därför även omfattades av återvändandedirektivet. Asylansökan hade enligt domstolen lämnats in för att försena eller förhindra återsändande och därför fanns grund för förvar enligt mottagandedirektivet. Migrationsöverdomstolen påpekar att mannen inte tagits i förvar för återvändande utan i samband med asylansökan. Det är alltså mottagandedirektivet som ska tillämpas och där finns i och för sig grund för förvar i syfte att bekräfta identitet mm. Men motsvarande bestämmelser i Utlänningslagen var inte tillämpliga i detta skede och därmed saknades enligt Migrationsöverdomstolen laglig grund för förvarstagandet. Källa kammarrätten i Stockholm, målnummer 2352-20, MIG 2020:14.

Se även Migrationsverkets kommentar till denna dom:

Rättslig kommentar angående förutsättningarna för att ta asylsökande i förvar - RK/001/2020 (Extern länk)

Dagens Juridik 20-07-03: Lagstöd för förvar av asylsökande saknades (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande: Begränsade möjligheter till tillstånd för "övriga studier" till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om uppehållstillstånd för studier som inte omfattas av begreppet högre utbildning. Observera att detta ställningstagande inte berör specialreglerna i den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier mm. Det handlar om ansökningar som görs utifrån för att delta i uppdragsutbildningar och vissa andra utbildningar som inte är på högskolenivå. Vad som räknas som "övriga studier" har blivit snävare i och med att fler utbildningar numera omfattas av Utlänningslagens paragraf om uppehållstillstånd på grund av "studier inom högre utbildning, på grund av anpassning till ett EU-direktiv. Nytt är också att ställningstagandet tydliggör att uppehållstillstånd inte ges för studier på gymnasium annat än för utbyteselever. Folkhögskola nämns inte längre. En grundregel är att personen ska vara antagen till studierna. Försörjning och försäkring krävs, på samma sätt som för universitetsstudier. Uppehållstillstånd ges inte för längre tid än ett år och kan bara förlängas i undantagsfall. Ställningstagandet ersätter SR 43/2017.

Hämta ställningstagandet, RS/004/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200624:

Migrationsöverdomstolen prövar inte inreseförbud för person med uppehållstillstånd till sidans topp

Efter att inreseförbud införts för personer från länder utanför EU på grund av Corona-pandemin, fick en kvinna beslut av polisen om nekad inresa. Hon tilläts rent fysiskt resa in och har bosatt sig hos sin make. Polisen tog dock hand om hennes pass. Hon har överklagat till Migrationsverket och därefter till migrationsdomstol men fått avslag rörande den nekade inresan. Frågan om omhändertagande av pass avvisades av migrationsdomstolen. När saken nådde migrationsöverdomstol avvisades beslutet om nekad inresa eftersom det inte går att överklaga längre än till migrationsdomstol. Beslutet att avvisa prövning av omhändertagande av pass kan överklagas men det kräver prövningstillstånd, vilket inte beviljades av migrationsöverdomstolen.

I ett liknande ärende hade polisen nekat en man inresa och även fattat beslut om avvisning. Sedan hade mannen släppts in men beslutet om avvisning kvarstod, detta även efter överklagan. Avvisningsbeslut av polis kan inte överklagas längre än till migrationsdomstol och prövas därför inte av Migrationsöverdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

/Asylnytt: Inreseförbudet har senare justerats av regeringen så att det numera inte gäller för personer med uppehållstillstånd i Sverige/.

till innehållsförteckningen innehåll

Den som misstänks stödja rebeller riskerar tortyr i Tjetjenien, enligt domstol till sidans topp

En person från Tjetjenien i Ryssland berättade att han blivit stoppad av några gamla klasskamrater som anslutit sig till rebellerna. De begärde att han skulle köpa mat åt dem, vilket han gjorde. Därefter blev han kallad till polisen och ålades att samarbeta och hjälpa dem hitta rebellerna. När han inte gjort detta kidnappades han av poliser och utsattes för tortyr. Migrationsverket har avslagit ansökan med motivering bland annat att det enligt landinformation är släktingar som förmås att hjälpa rebellerna. Enligt landinformation skulle polisen ha torterat honom vid förhöret för att förmå honom erkänna. Mannens förklaring inför Migrationsdomstolen var att han erkänt direkt. Vidare hade mannen sagt både att det inte fanns några vägspärrar den väg polisen körde honom och att de undvikit vägspärrarna. Migrationsdomstolen påpekar att detta inte är något motstridigt. Migrationsdomstolen finner att mannen har gjort ett genuint försök att underbygga ansökan och att det inte finns anledning att ifrågasätta hans trovärdighet. Berättelsen strider inte mot relevant landinformation. Användningen av tortyr är utbredd i Tjetjenien, bland annat mot misstänkt rebellverksamhet. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol beviljar flyktingstatus till statslösa palestinier från Irak till sidans topp

Målet gäller ett par från Bagdad i Irak, båda statslösa palestinier, som inte är registrerade hos UNRWA, men har intyg om flyktingstatus från UNHCR i Bagdad De har berättat att de riskerar förföljelse från en shiitisk milisgrupp på grund av en skuld som mannens brorson dragit på sig. Denna grupp har redan lagt beslag på deras bostad. Migrationsverket betvivlade berättelsen om hur detta gick till och tror inte att det fortfarande långt senare finns någon risk för förföljelse. Den allmänna situationen för palestinier i Irak har enligt Migrationsverket förbättrats de senaste tre åren. Migrationsdomstolen delar Migrationsverkets bedömning om de individuella hoten men anser att statslösa palestinier i Bagdad riskerar förföljelse och inte längre skyddas av lagen. Deras situation är så pass utsatt att det inte kan ställas större krav på individuell utsatthet enligt domstolen. Situationen för återvändande till Bagdad är särskilt svår. Det finns inget myndighetsskydd och internflykt är inte aktuellt. Därför beviljar domstolen flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationdomstol beviljar flyktingstatus för regeringsanställd som bevakat talibaner till sidans topp

En man från Ghazni i Afghanistan arbetade åt finansdepartementet bland annat med skatteindrivning. Men han hade också ett uppdrag åt säkerhetstjänsten att rapportera om talibaner. När familjens hus attackerades av talibaner var mannen inte hemma, men dokument från hans verksamhet upptäcktes. Därefter fick han hotbrev och huset attackerades på nytt. Efter att mannen flytt attackerades huset ännu en gång. Senare har hans son dödats. Mannen hade många dokument från ministeriet och trots att bevis saknades för samarbetet med säkerhetstjänsten trodde Migrationsverket på berättelsen. Mannen fick ändå avslag med hänvisning till internflykt i Kabul dit han regelbundet reste i arbetet och tidigare hade bott. Migrationdomstolen däremot bedömer utan muntlig förhandling att risken är stor att fienderna får kännedom om mannen i Kabul. Enligt domstolen skulle han riskera skyddsgrundande behandling även där. Därför är han flykting och får uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Polischefens son som varit kidnappad ska inte hänvisas till interflykt till sidans topp

En ung man från Afghanistan flydde efter att ha varit kidnappad av talibaner som utpresning mot hans far. Fadern är en högt uppsatt polis, chef för en avdelning som arbetar mot terrorism. Han har livvakter, men hans tjänstebil har beskjutits och vid det tillfället skadades sonen och hans mor. Migrationsverket har inte ifrågasatt dessa uppgifter och anser att den unge mannen har flyktingskäl gentemot hemorten, men gav ändå utvisningsbeslut med hänvisning till internflyktsalternativ. Övriga skäl som brist på nätverk, västernisering, ateism och mannens hälsotillstånd ansågs inte hindra utvisning till internflykt. Migrationsdomstolen anser att faderns höga profil gör att talibaner och andra motståndsgrupper kan ha ett stort intresse för honom och hans familj. Familjeband är viktiga i Afghanistan och det skulle vara svårt för mannen att leva i någon av städerna utan att hans bakgrund kom fram. Därför utgör de inte något relevant internfllyktsalternativ. Vidare anser domstolen att mannen riskerar förföljelse genom tillhörigheten till sin fars familj och dessutom riskerar att tillskrivas en politisk uppfattning. Det gör att han ska betraktas som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Trovärdigt att politiskt aktiv trakasseras och misshandlas i Vitryssland enligt domstol till sidans topp

Ett par från Vitryssland sökte asyl sedan mannen deltagit i politiska manifestationer och därefter trakasserats med uppsägningar, böter och frihetsberövanden. Inför en resa till Ukraina hölls han kvar i tre dagar och anklagades för att tillhöra en grupp som strider mot Ryssland. Han misshandlades och blev "skenstrypt" och släpptes först när han lovat att bli informatör. Makarna har lämnat in en rad dokument som id-handlingar. partimedlemsbok, läkarintyg, flera domstolsbeslut, underrättelser om gripande och om frisläppande samt protokoll från en husrannsakan. Migrationsverket har ifrågasatt domstolshandlingarna på grund av stämpelns placering och konstaterat att den skriftliga bevisningen inte räcker. Därefter har berättelsen bedömts som för knapphändig i detaljerna och paret fick avslag. Migrationsdomstolen anser att ett påstående utan expertutlåtande om falska handlingar inte väger särskilt tungt. Domstolen håller inte med om att berättelsen varit vag och detaljfattig under utredningen och anser det naturligt att den utvecklats under den muntliga förhandlingen. Trots att det rör sig om ett utdraget förlopp har berättelsen varit densamma över tid, saklig, återhållsam och med detaljer som framstår som självupplevda. Den stämmer med landinformation om hur oppositionella behandlas. Makarna beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Krav på en tolvårig flickas berättelse ska vara lägre än för en vuxen enligt domstol till sidans topp

En då tolvårig flicka från Somalia sökte asyl. Hon hade förts i säkerhet av sin familj sedan hon utpekats som ansvarig för en olyckshändelse på en lekplats. Hon hade kastat ett litet föremål som hon hittat på marken och som visade sig vara explosivt. Två barn hade dött och deras far hade uppsökt flickans familj och hotat att döda henne. Migrationsverket ifrågasatte berättelsen på några punkter. Det var bland annat oklart om mannen som hotat henne återkommit eller om det rörde sig om ett tillfälle och ifall hon träffat mannen eller inte. Migrationsdomstolen anser att det inte finns någon anledning ifrågasätta berättelsen om olyckan och att hennes uttalanden inte varit direkt oförenliga. Att det är oklart om hon träffat mannen har sin förklaring i att hon sett och hört honom genom springor i väggen i det hus där de vuxna gömde henne. Domstolen påpekar också att samma krav på stringens i berättelsen inte kan ställas lika högt som för vuxna. Flickan beviljas uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Trettonåring med föräldrarna i Grekland ska inte utvisas till Afghanistan enligt domstol till sidans topp

Pojken är afghansk medborgare men född och uppvuxen i Iran. Han har berättat att familjen lämnade Iran på grund av hot från moderns före detta make. De kom dock ifrån varandra under flykten så att föräldrarna och syskon är kvar i Grekland. Migrationsverket beslutade att han skulle avvisas. Berättelsen om en hotbild ansågs inte tillförlitlig och det fanns enligt Migrationsverket inga andra skäl, då han inte kunnat bevisa att föräldrarna är i Grekland. Det skulle också finnas en halvbror (son till den hotfulle f.d. maken) och en farbror i Afghanistan. Pojken har lämnat in grekiska telefonnummer till familjemedlemmarna och handlingar om dem från Grekland. Farbrodern känner han inte och vet inte var han bor. Migrationsverket anser ändå att det finns ett ordnat mottagande i Afghanistan. Domstolen däremot anser att det inte finns några konkret skäl att ifrågasätta det pojken berättat om flykten från Iran, att familjen splittrats och att de övriga nu är i Grekland. Uppgifter om att det någonstans i Afghanistan kanske finns en halvbror eller en farbror som han aldrig träffat är inte tillräckliga för att bedöma att han har ett ordnat mottagande enligt domstolen. Eftersom han är ett barn som saknar nätverk skulle han utsättas för sådana risker i Afghanistan att han ska bedömas som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Götebog

till innehållsförteckningen innehåll

Familj får uppehållstillstånd efter 14 år på grund av tonåringarnas anpassning till sidans topp

Familjen som är från Libanon, ansökte om asyl första gången 2006, med sina döttrar som då var ett och två år gamla. En son föddes i Sverige 2008. Föräldrarna har aldrig lyckats övertyga myndigheterna om att de är efterlysta i Libanon och hotade av Hizbollah, men deras utvisningsbeslut har inte kunnat verkställas. Enligt Migrationsverket har föräldrarna själva bidragit till den långa illegala vistelsen. Därför avslogs deras förnyade ansökningar då det första beslutet preskriberats. Därefter har familjen varit kvar i Sverige. Fadern har aviidit, men modern och barnen ansökte på nytt efter att även det andra utvisningsbeslutet preskriberats. Migrationsverket avslog och menade att den långa vistelsetiden inte utgjorde särskilt ömmande omständigheter för barnen. Inför domstolen hävdar de att de alltjämt är hotade och att situationen nu blivit svårare eftersom modern är ensamstående. Barnen har en stark anknytning till Sverige men inga minnen från hemlandet. Migrationsdomstolen anser inte att modern har skäl nog och bedömer att pojken, nu 12 år, har större anknytning till sin familj än till Sverige. Däremot anser domstolen att flickorna, nu 15 och 16, efter fjorton år då de anpassat sig väl har fått sådana band till Sverige att en utvisning skulle vara ett oproportionerligt ingrepp i deras privatliv. Familjen beviljas därför tillstånd på grund av ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol hindrar utvisning av mamma från dotter och make till sidans topp

En familj som bott i Irak sökte asyl i Sverige 2015. Mannen var iransk medborgare men hade levt som flykting i Iran. Alla tre fick till en början utvisningsbeslut till Irak. Men ärendet återfördes till Migrationsverket då det inte fanns skäl att utvisa mannen till Irak. Vid den förnyade prövningen fick mannen och dottern uppehållstillstånd på grund av mannens skyddsskäl gentemot Iran. Men kvinnan utvisades på nytt till Irak, eftersom principen om familjens enhet inte gäller personer med olika medborgarskap. Kvinnan ansågs inte kunna leva som ensamstående, men kunde enligt Migrationsverket bosätta sig med sin ursprungliga famllj, utöva familjelivet digitalt och ansöka om anknytning därifrån. Domstolen prövar om kvinnan skulle kunna få uppehållstillstånd på grund av anknytning utan att lämna Sverige men detta faller på att hon inte kan styrka sin identitet. Men domstolen anser att utvisningen skulle utgöra ett oproportionerligt ingrepp i kvinnans rätt till ett familjeliv enligt Europakonventionen, och påpekar att barn enligt Barnkonventionen inte ska skiljas från sina föräldrar om det inte är till barnets bästa. Kvinnan får uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Man som anslutit till familjen senare får samma skyddsstatus som hustrun till sidans topp

En familj från Afghanistan har vistats i Ukraina men har där splittrats utand egen förskyllan. Uppgifterna om hur det gick till har inte ifrågasatts och överensstämmer mellan makarna. Kvinnan och barnen har kommit till Sverige för flera år sedan och de fick då uppehållstillstånd som flyktingar. När mannen sökte asyl ansågs hans egna skyddsskäl inte räcka utan han fick avslag. Han överklagade både beträffande de egna skälen och med anledning av att han enligt principen om familjens enhet borde fått samma skyddsstatus som makan. Domstolen bedömer att hotbilden i hemlandet som uppstod för mer än 20 år sedan inte innebär skyddsbehov. Däremot anser domstolen att principen om familjens enhet enligt UNHCR:s handbok ska gälla även om en familj har skingrats genom flykten. Skyddsgrundsdirektivet säger att familjen ska hållas samlad. Migrationsöverdomstolens praxis är att en individuell bedömning ska göras. Om en oproportionerlig familjesplittring annars skulle uppstå finns skäl att bevilja personen tillstånd på samma grund. Eftersom makarna har samma medborgarskap och det inte finns skäl för uteslutning beviljas mannen uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Ingen resning på grund av intyg från polisen om verkställighetshinder till sidans topp

En person från Irak sökte asyl i Sverige. Hans sakskäl prövades aldrig eftersom Migrationsverket ansåg att han skulle kunna få skydd i Vitryssland där han har haft uppehållstillstånd. Mannen har förgäves försökt förklara att han hade ett tillfälligt uppehållstillstånd för ett forskningsuppdrag, utsänd av sin arbetsgivare i Irak. Tillståndet löpte ut 2016 och han har ingen laglig möjlighet idag att resa till Vitryssland. Trots detta avslogs hans överklagan av migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd. Sedan dess har mannen lämnat in en underrättelse från den svenska polismyndigheten om att det finns ett praktiskt verkställighetshinder. Han ansökte nu om resning, men Migrationsöverdomstolen förklarar att det inte finns några synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Utvisningsbeslutet kvarstår.

till innehållsförteckningen innehåll

Ansökan ska inte avskrivas på grund av ofullständigt ifylld ansökan enligt domstol till sidans topp

En ung kvinna hade fått avslag på sin asylansökan men beviljats uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier. När det var dags att ansöka om förlängning kryssade hon endast i rutorna för skyddsbehov och anknytning, men inte för arbete trots att hon slutfört sin utbildning och hade fast jobb, vilket kunde ha gett permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket avskrev ansökan om förlängning eftersom kvinnan inte hade något tillstånd på grund av skyddsbehov eller anknytning som kunde förlängas. Samtidigt behandlades formuläret som en ansökan om verkställighetshinder. Några veckor senare fick hon avslag även i den delen eftersom det inte fanns några nya skäl för skydd eller anknytning. Båda ärendena tas upp i samma beslut av migrationsdomstolen som anser att Migrationsverket behandlat saken felaktigt. Enligt förvaltningslagen ska en myndighet hjälpa den enskilde om en ansökan är oklar eller ofullständig och utreda varje ärende så som "dess beskaffenhet kräver". I det här fallet anser domstolen att Migrationsverket borde ha försökt få utrett vad hennes ansökan avsåg. Ärendet återförvisas till Migrationsverket. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Förvarsbiträde får ersättning i mål om övervakning av besök till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har slagit fast att ett beslut om övervakning av besök har ett så nära samband med frågan om förvar att åtgärder som vidtas av ett offentligt biträde vid överklagande av ett sådant beslut får anses omfattas av uppdraget. Migrationsöverdomstolen har redan tidigare klargjort att beslut om avskljande och placering i häkte ska höra till det som ingår i uppddraget för ett biträdet i förvarsfrågan. Källa kammarrätten i Stockholm. Domen är vägledande. Mål nr UM 19581-19, MIG 2020:13.

Hämta domstolens referat från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Migrationsöverdomstolen: Ensamt barn har rätt till biträde även i mål om ny prövning till sidans topp

Ett ensamkommande barn som fått slutligt avslag på asylansökan ansökte om en ny prövning på grund av verkställighetshinder. Migrationsverket avslog ansökan. Barnet överklagade med hjälp av sin gode man och begärde samtidigt offentligt biträde. Domstolen avslog begäran. Överklagandet avslogs några dagar senare. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som beviljade prövningstillstånd. Enligt Migrationsöverdomstolen gjorde domstolen fel, eftersom ett barn utan vårdnadshavare har rätt till offentligt biträde när ett beslut om att inte bevilja ny prövning överklagas. Lagen innehåller inga undantag från den regeln. Därför återförvisas ärendet till migrationsdomstolen. Källa kammarrrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Advokat får inte ersättning för arbete efter nöjdförklaring till sidans topp

Målet gäller en person som återtog sin asylansökan och nöjdförklarade sig med beslutet att avvisa honom från Sverige. Han överklagade dock det återreseförbud han fick. Det offentligt biträdet hjälpte till med detta. Målet i Migrationsöverdomstolen gäller om det offentliga biträdet hade rätt till ersättning. Enligt Migrationsöverdomstolen kan frågan om återreseförbud ingå i det offentliga biträdets uppgifter som ska ersättas, om förordnandet fortfarande gäller. Men i det här fallet hade personen nöjdförklarat sig och själva asylärendet var avslutat. Därmed fanns inte längre något förordnande och det offentliga biträdet får inte ersättning. Källa kammarrätten i Stockholm.

Mål UM 19486-19, MIG 2020:9

Hämta referat från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Överklagande med nya skyddsskäl skulle ha avgjorts med nämndemän till sidans topp

En person från Afghanistan sökte asyl och fick avslag av Migrationsverket på grund av att han inte ansågs ha skyddsskäl. i samband med överklagan påtalade han att han blivit ateist, något som inte hade prövats. Överklagandet avslogs som ett enkelt ärende, av en domare utan nämnd. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som konstaterade att målet krävde en bedömning av situationen för ateister i Afghanistan utifrån tillgänglig landinformation. Det kan enligt Migrationsöverdomstolen inte anses vara ett mål av enkel beskaffenhet. Målet återvisas därför till migrationsdomstolen för att prövas av en rätt bestående av en lagfaren domare och tre nämndemän. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Politiskt aktiva som hotas av Los Colectivos i Venezuela är flyktingar enligt domstol till sidans topp

Målet rör en kvinna som flytt från Venezuela med sin dotter. Kvinnans sambo i hemlandet har också flytt, men till USA där hans fd fru och barn har asyl. Paret var aktiva i oppositionspartiet Primero Justitia. Konflikten inleddes med att den radikala och beväpnade gruppen Los Colectivos, som står regeringen nära, lade beslag på sambons mark. Myndigheterna kunde inte göra något. Därefter kom hotelser och utpressning. Kvinnans bil, som hade klistermärken från partiet, förstördes. Hotelserna polisanmäldes utan resultat. Migrationsverket anser att det talar emot kvinnan att hon inte sökte asyl förrän efter flera dagar i Sverige samt att sambon inte har sökt asyl. Uppgifterna ifrågasätts inte men Migrationsverket anser inte att kvinnan kan visa vem som hotat dem eller att attentatet mot bilen var riktat mot henne. Dessutom kunde hon lämna landet legalt. MIgrationsdomstolen bedömer däremot att berättelsen verkar självupplevd och att det framgår av landinformation att oppositionella kan utsättas för skyddsgrundande behandling av regimen eller av Los Colectivos. Eftersom det inte finns myndighetsskydd och det är oklart om internflykt är relevant beviljas kvinnan och dottern flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Otillåtet giftermål kan leda till förföljelse på grund av kön i Afghanistan till sidans topp

Ett afghanskt par har bland annat åberopat att de konverterat samt att deras relation är utomäktenskaplig. Kvinnan har varit bortlovad till sin kusin varför hon är hotad av sin farbror. Både mannen och kvinnan är uppvuxna i Iran. De har nu en son som är född i Sverige. Varken Migrationsverket eller domstolen anser att paret gjort sannolikt att de konverterat av övertygelse eller att de kommer att tillskrivas en religion om de återvänder. Migrationsverket tror inte heller att deras relation utgör ett hot. Parets skäl prövas mot hela Afghanistan och Migrationsverket tror inte att farbrodern har inflytande överallt. Enligt verket tenderar hederskonflikter att svalna över tid. Migrationsdomstolen anser däremot att landinformationen visar att det är hedersbrott att vägra ingå tvångsäktenskap och att ingå opassande relationer. Det kan trigga hedersvåld och även mord. Därför går det inte att utesluta att familjen riskerar förföljelse från kvinnans släkt. Eftersom de inte har något socialt nätverk i Afghanistan - utom de släktingar som hotet kommer från - kan de inte etablera sig i någon annan del av landet. Deras skäl prövas visserligen mot hela landet, men enligt domstolen är situationen densamma som när det rör sig om internflykt. Därför beviljas familjemedlemmarna flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Iransk kvinna som rymt till sin man och lämnat islam ska inte utvisas, anser domstol till sidans topp

En kurdisk kvinna i Iran giftes bort med en man som misshandlade henne. Hon tog sig hem till sin familj. Det hotade familjens heder och fadern gick med på att hon skulle skilja sig och gifta om sig med en man, som hon haft en relation med mot familjens vilja innan hon blev bortgift. Denne man är regimkritisk journalist och hade tvingats flytta till Turkiet. Efter giftermålet sökte säkerhetspolisen efter kvinnan och avslöjade för fadern att hon träffat mannen i Turkiet före bröllopsfesten. Fadern misshandlade henne svårt och låste in henne. När hon kom ur flydde hon till Sverige, där maken numera bor. Kvinnan har lämnat islam och tänker inte sätta på sig slöja igen. Migrationsverket ansåg att hotbilderna från fadern och säkerhetspolisen inte var tillförlitliga, bl.a. för att fadern godkänt äktenskapet och ändå hotat döda henne samt att kvinnan hade kunnat lämna landet legalt. Enligt Migrationsverket lever många utbildade som ateister. Kvinnan fick beslut om utvisning men migrationsdomstolen upphäver beslutet. Domstolen påpekar att minoriteter är föremål för diskriminering, familjemedlemmar till journalister som är aktiva på internet frihetsberövas och den som uttryckligen tillkännager sig som ateist riskerar dödsstraff. Kvinnan beviljas flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Homosexuell kvinna kommer inte att få myndighetsskydd i El Salvador enligt domstol till sidans topp

En kvinna från El Salvador sökte asyl för att hon som homosexuell har utsatts för trakasserier flera gånger och har hotats av polis. Enligt Migrationsverket finns ingen generell förföljelse av homosexuella i El Salvador och att hon inte hade uttömt möjligheterna att få skydd av myndigheterna. Asylansökan avslogs. Migrationsdomstolen konstaterar att diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjudet i El Salvador, men trots det utsätts homosexuella för trakasserier, våld och även dödligt våld. Organiserad brottslighet har inflytande i rättssystemet och straffriheten i dessa brott är hög. Kvinnan har bara vid något tillfälle gjort polisanmälan och inte inväntat resultatet eftersom en polis tipsade om att polisen inte kommer att skydda henne. Domstolen anser att detta visar att hon inte använt sig fullt ut av möjligheten till myndighetsskydd, men bedömer ändå att hon inte kommer att kunna räkna med samma skydd som andra medborgare. Därmed är inte heller internflykt aktuellt och det är inte rimligt att begära att hon ska vara diskret med sin läggning. Kvinnan får därför uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Homosexuell man ska inte skickas till Bangladesh till sidans topp

En man från Bangladesh som kommit till Sverige som student sökte asyl efter avslutade studier. Han hävdade att han skulle riskera förföljelse som homosexuell. Migrationsverket höll emot honom att han inte sökt asyl förrän efter lång tid i Sverige. Verket tror på hans berättelse, hur han upptäckt sin läggning i hemlandet, hans känslor då han såg det som ett brott mot islam, tankar på självmord mm. Migrationsverket konstaterar också att homosexualitet kan straffas med fängelsestraff upp till livstid i Bangladesh, och att homosexuella trakasseras även om inte lagen alltid tillämpas. Mannen fick ändå avslag eftersom han inte tidigare haft problem med myndigheterna och det inte finns en personlig hotbild. Migrationsdomstolen gör däremot en framåtsyftande bedömning. Mannen har levt som homosexuell i Sverige och hans bror som planerat giftermål för honom i hemlandet har fått kännedom om hans läggning. Vid en samlad bedömning står det enligt domstolen klart att det finns risk för att han kommer att utsättas för allvarliga våldshandlingar eller trakasserier - särskilt som han inte kan förväntas hemlighålla sin sexuella läggning. Mannen beviljas därför flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Inget krav på giltig ursäkt innan skälen är tillräckligt starka till sidans topp

En familj från Afghanistan som begärt ny prövning på grund av att två familjemedlemmar konverterat till kristendomen och det hot detta skulle innebära för dem, fick avslag. De hade i tidigare prövningar tagit upp att de planerade konvertera men de var då inte döpta. Enligt de klagande hade dessutom deras tidigare ombud blandat ihop ärenden och inte klargjort deras väg till en kristen tro. Den nya ansökan grundade sig på att personerna nu var döpta och intyg om processen fram till detta. MIgrationsverket avslog den nya ansökan men migrationsdomstolen påpekar att enligt Migrationsöverdomstolens praxis att om något nytt inträffat som kan medföra skyddsbehov så får det förutsättas att han eller hon inte anser sig ha haft skyddsbehov på den grunden tidigare. I det här fallet kan de nya omständigheterna nu antas vara ett bestående hinder mot verkställighet och familjemedlemmarna beviljas en ny prövning. Saken återförvisas till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Justitiekanslern kritiserade Migrationsverket för beslut om två afghanska bröder till sidans topp

Ärendet som avgjordes i februari gäller de ensamkommande bröder som skulle utvisas trots att den yngre fortfande var minderårig. Den äldre brodern hade en svår synskada, behövde hjälp med dagliga behov och hade psykiska problem. Han flyttades från familjehemmet när han fyllt 18 men fick efter flera turer bo nära den yngre. Han hade då gjort ett självmordsförsök. Enligt MIgrationsverkets beslut kunde den äldre klara sig själv i Afghanistan trots sin synnedsättning och annan utsatthet som framkommit. Den yngre fick utvisningsbeslut trots att han fortfarande var minderårig med hänvisning till att han genom sin äldre bror hade ett manligt nätverk. Kort efter detta beslut tog den äldre brodern sitt liv. Efter detta fick den yngre brodern permanent uppehållstillstånd. JK granskar ärendet från många aspekter, hanteringen av den äldre broderns boende, ansvar för självmordet och den utdragna handläggningen. JK bedömer efter en tlllsyn att det funnits en rad allvarliga brister i handläggningen och Migrationsverket har inte säkerställt att handläggare och beslutsfattare haft den kunskap och uppdaterad information som krävs. Däremot avslog JK begäran om skadestånd.

Läs JK:s beslut, dnr 6629-18-4.3 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Hjärtsjuk äldre man får stanna hos barn och barnbarn efter hustruns död till sidans topp

Ett äldre par från Kongo fick tillstånd att besöka en son och hans sex barn som är bosatta i Sverige. De ansökte därefter om uppehållstillstånd på grund av anknytningen till sonen. En tid efter detta avled kvinnan. Det är nu mannen som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytningen till familjen, att hans hustru är begravd här, att han är beroende av sin son och sitt hälsotillstånd. MIgrationsverket ansåg att situationen är ömmande, men inte "udda", vilket krävs enligt lagen. Han har nu varit fyra och ett halvt år i Sverige. Migrationsdomstolen håller med om detta och påpekar också att sonen inte uppfyller försörjningskravet med en fyrarummare. Sonen kan fortsätta försörja fadern från Sverige enligt domstolen. det som blir avgörande för att mannen ändå får uppehållstillstånd är hans hjärtsvikt som är livshotande och obotlig om han inte får tillgång till rätt medicin, vilket han troligen inte kan få i hemlandet. På grund av mannens ålder och att vården är livsnödvändig får han uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Ung mor får tillstånd enligt gymnasielagen, men hennes barn utvisas till sidans topp

Ett ungt par med en nu sjuårig dotter ansökte om uppehållstillstånd på grund av personliga hot av olika skäl för mannen och kvinnan. Deras skäl ansågs inte tillräckliga och de fick beslut om utvisning till Afghanistan. Det ansågs inte vara en särskilt ömmande omständighet att barnet varit i Sverige sedan två års ålder, eftersom hon enligt MIgrationsverket har sin primära anknytning till föräldrarna. Migrationsdomstolen höll med om Migrationsverkets bedömning men eftersom kvinnan uppfyllde kriterierna för de nya gymnasielagen fick hon ett tidsbegränsat tillstånd. Domstolen prövade därför även om mannen och barnet kunde få tillstånd som anhöriga. Men enligt domstolen finns inget som tyder på att kvinnan har välgrundade utsikter att få ett permanent uppehållstillstånd vilket krävs för att vara anknytningsperson. Domstolen ansåg inte att det skulle bryta mot Europakonventiones artikel 8 att utvisa mannen och barnet, eftersom kvinnan kan följa med frivilligt, eller besöka sin famllj i Afghanistan. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Pass utfärdat på grundval av tazkira kan styrka identitet, enligt domstol till sidans topp

En person ansökte om arbetstillstånd och uppehållstillstånd för sig och sin familj efter att ha fått avslag på asylansökan, sk spårbyte. För att styrka sin identitet lämnade han in kopia på ett pass som utfärdats av det afghanska generalkonsulatet i Bonn efter utredning på ambassaden i Stockholm. Som underlag fanns personens egen tazkira och hans fars. Migrationsverket avslog ansökan med motivering att det utfärdats på grundval av en afghansk tazkira, som är av enkel beskaffenhet och har ett lågt bevisvärde. Migrationsdomstolen gör en annan bedömning. Efter att mannen beskrivit hur bedömningen gått till hos ambassaden anser domstolen att det inte finns något skäl att misstänka att passet är förfalskat, används av någon annan eller är utfärdat av en icke-behörig myndighet. Eftersom passet ska bedömas i original återförvisas ärendena ändå till MIgrationsverket för ny handläggning. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Falskt pass är inte tillräckligt för att pröva iranier mot mer än ett land enligt domstol till sidans topp

En person från Iran som sökte asyl hade innan asylansökan gjordes försökt komma som anhörig med hjälp av ett irakiskt pass som han själv uppgav var falskt. Även den irakiska ambassaden har intygat att passet inte är äkta. Mannen har flera id-handlingar från Iran men de är enkla och inte tillräckliga för att bevisa identiteten. Att mannen är flykting i förhållande till Iran på grund av sin verksamhet i den kurdiska motståndsrörelsen höll Migrationsverket med om. Men ärendet prövades också mot Irak och mannen fick utvisningsbeslut dit. Migrationsdomstolen däremot påpekar att det krävs särskilda skäl för utvisning till mer än ett land och etnicitet är inte ett sådant skäl. Mannen kan inte göra sin identitet sannolik, men det är sannolikt att han kommer från Iran och är medborgare där. Landinformationen stöder att det är iranska kurder som rekryteras till den organisation mannen tillhört och att dessa inte kan få irakiskt medborgarskap även om de kan tillåtas vistas i Irak. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Spårbyte inte tillåtet efter avslag i ny prövning till sidans topp

Utlänningslagen innehåller en möjlighet att få uppehållstillstånd på grund av arbete utan att lämna Sverige om tillståndet söks inom två veckor efter att ett avslag på asylansökan har vunnit laga kraft. Flera andra villkor ska också vara uppfyllda. Det har förekommit att ett sådant spårbyte har beviljats även vid avslag efter en ny prövning enligt Utlänningslagens bestämmelser om verkställighetshinder. Nu har Migrationsöverdomstolen prövat ett sådant ärende och slagit fast att detta inte är tillåtet. Enligt Migrationsöverdomstolen framgår det av lagens förarbeten är att det som avses är avslag i grundprövningen av asylärendet, kombinerat med ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Om en ny prövning leder till att det inte föreligger något verkställighetshinder så fattas inte ett nytt utvisningsbeslut utan det ursprungliga beslutet blir åter verkställbart. Därmed har det gått mer än två veckor sedan avslaget i grundärendet och utvisningsbeslutet vann laga kraft. Domen är vägledande. Källa kammarrätten i Stockholm.

Mål nr UM 17897-19, MIG 2020:8

Hämta domstolens referat från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Strafföreläggande om 800 kr inte skäl att neka gymnasietillstånd, enligt domstol till sidans topp

En person som haft uppehållstillstånd 13 månader enligt "nya gymnasielagen" hade kommit in på en godkänd yrkesutbildning och ansökt om förlängning. Under året hade han dömts för att ha stulit en sax vär 59.50. Han hade godkänt ett strafföreläggande om 800 kronor. Detta ledde till att Migrationsverket avslog ansökan om förlängning. Migrationsverket hänvisar till Migrationsöverdomstolens dom 2019:23, där det framgår att fängelse inte behöver ha utdömts utan det räcker att fängelse finns i straffskalan för att ett brott ska anses grovt nog för att hindra uppehållstillstånd. Ju svagare tillståndsgrund, desto mindre allvarligt behöver brottet vara. Men migrationsdomstolen anser att brottet i det har fallet inte är allvarligt nog för att vägra uppehållstillstånd. Domstolen framhåller att det inte rör sig om upprepad brottslighet och personen hade inte varit misskötsam på något annat sätt. Personen beviljas förlängt tillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Resning beviljas inte för fråga om ansökan gjorts senast 24 november 2015 till sidans topp

En person sökte asyl som ensamkommande barn. Det finns en tjänsteanteckning från Migrationsverket den 10 november 2015 och dokument från kommunen 23 november 2015. Men asylansökan registrerades först den 2 december. Detta gjorde att han fick avslag på ansökan om uppehållstillstånd enligt "den nya gymnasielagen". Efter att avslaget vunnit laga kraft har han nu begärt resning. Migrationsöverdomstolen avslår även den ansökan, med motivering att det av förarbetena till den tillfälliga lagen "framgår att regeringen bedömer att registreringsdatumet bör vara brytpunkten trots att det i enstaka fall kan framstå som orättvist". Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Beslutsdatum kan inte avse ett beslut som upphävts till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har behandlat ännu ett mål som rör vilken rättsverkan ett upphävt beslut har. Detta är ingen resning utan ett grundärende. Saken gäller en person vars ärende återförvisades från migrationsdomstol till Migrationsverket. Därefter fick han ett nytt beslut som så småningom vann laga kraft. Han hade även ansökt om uppehållstillstånd enligt "den nya gymnasielagen". Han fick avslag med motivering att det inte hade gått 15 månader då Migrationsverket tog det första beslutet, det som sedan upphävdes. Men 15 månader hade passerat då han fick beslut en andra gång. Migrationsöverdomstolen beviljar prövningstillstånd i just den här frågan. Migrationsöverdomstolen påpekar att enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer så har ett upphävt beslut inga verkningar. Något annat framgår inte heller av den tillfälliga lagen. Därför ska beräkningen utgå från Migrationsverkets andra beslut, som fortfarande gäller. Målet återförvisas till Migrationsverket. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Ungern/ EU-domstolen definierar Ungerns transitzon mot Serbien som förvar till sidans topp

Målet gäller två iranier och två afghaner som sökte asyl i Ungern. De hölls kvar i transitzonen vid gränsen och fick beslut att återvända till Serbien som "säkert transitland". Serbien vägrade ta tillbaka dem eftersom de inte passerat gränsen illegalt. Ungern beslutade då utan asylprövning att ändra avvisningsbesluten till att gälla de asylsökandes respektive hemländer. Personerna överklagade, trots att det inte fanns någon formell rätt till detta. Den ungerska domstolen bad EU-domstolen om förhandsavgörande med frågorna om kvarhållandet i Röszke transitzon var ett förvarstagande och om Ungern borde ha prövat ansökningarna i sak. EU-domstolen konstaterar att förläggningarna i transitzonen måste definieras som förvar eftersom de som hålls där inte kan lämna området lagligt. För att ta någon i förvar krävs ett motiverat beslut. Kvarhållande i transitzon får bara ske i fyra veckor. Om en domstol prövat saken och funnit förvarstagandet olagligt så borde de ha behandlats i enlighet med mottagandedirektivet. Vidare slår EU-domstolen fast att när avvisningsbesluten ändrades till att gälla hemländerna var det en substantiell ändring som borde lett till rätt att överklaga. EU-domstolen påminner om att "säkert transitland" inte är ett skäl att neka sakprövning enligt asylprocedurdirektivet.

Förhandsavgörandet har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs förhandsavgörandet på franska i målen C-924/19 och C-925/19 (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Amnesty International 20-05-14: European Court declares authorities broke EU law by detaining asylum-seekers in transit zone (Extern länk)

ECRE 20-05-15: CJEU classifies accommodation of asylum seekers in Hungarian transit zone as detention (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200521:

Ansökan om anknytning får göras från Sverige på grund av Corona, enligt domstol till sidans topp

En kvinna från Ukraina ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make och ett gemensamt barn, båda svenska medborgare. Hon fick avslag på grund av att hon redan befann sig i Sverige. Ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning får enligt grundregeln inte beviljas om personen redan har rest in. Migrationsdomstolen tar hänsyn till att handläggningstiderna i anknytnigsärendet kan bli omkting ett år och att barnet bara är två år gammalt. Hans anknytning till modern riskerar att skadas genom separationen. Dessutom gör gränshindren på grund av Coronaviruset att det är oklart när en resa skulle kunna ske. Domstolen påpekar att kvinnan riskerar att hamna i en situation där hon ofrivilligt blir kvar illegalt. Om hon kan resa och beviljas uppehållstillstånd finns risk att hon får svårt att återvända, på grund av epidemin. Kvinnan beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Statslösa palestinier/ Rättslig kommentar angående statslösa från UAE, Qatar, Saudi till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar angående prövningen av statslösa som tidigare haft sin vanliga vistelseort i Förenade Arabemiraten, Qatar och Saudiarabien. Denna ersätter det tidigare SR 25/2018 men den enda skillnaden än en uppdaterad referens till ställningstagande om praktiska verkställighetshinder.

Hämta kommentaren SR 16/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Syrien/ Migrationsverkets analys oförändrad, personer från Hassakah får beslut till sidans topp

Migrationsverket har kommit med ett rättsligt ställningstagande om Syrien som upphäver både det föregående ställnignstagandet från augusti 2019 och beslutsstoppet för Hassakah som kom i oktober. Det nya ställningstagandet innehåller ett stycke om riskerna för kurder att återvända till Hassakah efter Turkiets intervention vilket i vissa fall kan innebära flyktingstatus. I övrigt är innehållet i stort sett oförändrat jämfört med det tidigare ställningstagandet. I provinserna Aleppo, Deir ez-Zour, Idlib, Hama, Homs och Raqqa anses situationen fortfarande så allvarlig att ingen kan skickas dit. I övriga landet utom Tartous råder väpnad konflikt men det ska göras en individuell bedömning av skyddsbehovet. Ingen kan hänvisas till myndighetsskydd. Däremot kan internflykt till Damaskus vara möjligt i "i tydliga undantagsfall". Personer som ansöker om förlängning ska inte nekas fortsatt asyl på grund av det förändrade läget, eftersom det inte anses tillräckligt stabilt. Men en person som har fått skydd på grund av oriktiga uppgifter eller som har uteslutits från flyktingstatus kan få tillståndet återkallat.

Hämta ställningstagandet SR 06/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Justerat ställningstagande från Migrationsverket om ömmande omständigheter till sidans topp

Det rättsliga ställningstagandet "angående prövning och bedömning av barns ärenden om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § och 12 kap. 18 § första stycket 3 utlänningslagen", SR 36/2016, har bytts ut. Detta handlar om hur bedömningar av barns humanitära skäl ska gå till med nuvarande begränsningar enligt den tillfälliga lagen samt hur motsvarande bedömningar ska göras i ärenden om verkställighetshinder som rör barns medicinska och andra särskilda skäl. Referensnummer till ställningstaganden om verkställighet mm har uppdaterats. Endast ett stycke i texten har justerats. Det handlar om att ett uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter i grundärendet kräver att utvisning skulle bryta mot ett konventionsåtagande - men i paragrafen om verkställighetshinder finns ingen motsvarande regel. I det tidigare ställningstagandet fanns ett påpekande om att utrymmet för att ge tillstånd vid verkställighetshinder när grundärendet prövats enligt den tillfälliga lagen ändå påverkas indirekt, eftersom det krävs nya omständigheter. I det nya ställningstagandet saknas påståendet om att prövningen påverkas indirekt. Istället står att samma materiella bedömningar som tillämpades innan den tillfälliga lagen infördes ska tillämpas även fortsättningsvis i ärenden om verkställighetshinder, inklusive kravet på nya omständigheter.

Hämta det nya ställningstagandet, SR 13/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om praktiska hinder: Korta tillstånd för 14-åringar utan mottagande till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om praktiska verkställighetshinder. De förändringar som skett utgår bl.a. från Migrationsöverdomstolens avgörande om en statslös familj vars utvisningsbeslut inte kunde verkställas, MIG 2019:4 Denna dom inleds: "Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd p.g.a. praktiskt verkställighetshinder redan innan ett första beslut om utvisning har preskriberats bör tillämpas restriktivt". Migrationsverket drar slutsatsen att ensamkommande barn från 14 års ålder bör få utvisningsbeslut kombinerat med 12 månaders tillstånd i taget även om de saknar ordnat mottagande i hemlandet, eftersom de kommer att fylla 18 och kunna utvisas innan beslutet preskriberats. För barn under 14 kan brist på ordnat mottagande ses som bestående hinder och leda till uppehållstillstånd av ömmande omständigheter, eftersom utvisning skulle strida mot ett konventionsåtagande. Enligt det tidigare ställningstagandet skulle barn i denna situation normalt få tidsbegränsade tillstånd utan utvisningsbeslut. Dessutom förordades uppehållstillstånd av ömmande omständigheter för barn under 16. Det nya ställningstagandet innehåller vissa andra preciseringar samt ett stycke om verkställighetshinder i säkerhetsärenden. Det förra ställningstagandets omfattande lista över gällande rätt och praxis har utgått.

Hämta ställningstagandet om praktiska verkställighetshinder, SR 10/2020 (Extern länk)

Hämta ställningstagande om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn,

till innehållsförteckningen innehåll (Extern länk)

Nytt rättsligt ställningstagande om verkställighet för ensamkommande barn till sidans topp

Även det rättsliga ställningstagandet om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn har bytts ut med anledning av Migrationsverkets tolkning av Migrationsöverdomstolens dom om praktiska verkställighetshinder, MIG 2019:4. Den ändring som skett är att den ungefärliga gränsen för att brist på ordnat mottagande bedöms som bestående hinder och kan ge uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter har flyttats från 16 år till 14, samt att 12-månaders tillstånden som ges då hindret inte bedöms som bestående normalt ska förenas med utvisningsbeslut. Detta ställningstagande handlar främst om ensamkommande barn som får utvisningsbeslut utan något tidsbegränsat tillstånd alls eftersom de anses ha ett ordnat mottagande (vilket medför att de inte heller omfattas av gymnasielagen). Formuleringarna kring verkställighet från den tidigare versionen kvarstår, däribland: "Vi ska fortlöpande bedöma vilka förutsättningar det finns för att kunna genomföra en verkställighet. Om det i praktiken är utsiktslöst att finna ett ordnat mottagande ska vi inte driva arbetet vidare. Vi ska i en sådan situation ta ställning till om det finns verkställighetshinder." Det framgår inte om Migrationsverket avser att verkställighetshinder med 12 månaders tillstånd skulle kunna erkännas i ökad utsträckning för denna grupp i och med att utvisningsbesluten ändå skulle kvarstå.

Hämta ställningstagandet om verkställighet av beslut för ensamkommande barn, SR 11/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat ställningstagande från Migrationsverket om konventionsåtaganden till sidans topp

Det rättsliga ställningstagandet "angående innebörden av svenskt konventionsåtagande och artikel 8 i Europakonventionen vid tillämpningen av 11 och 13 §§ i den tillfälliga lagen", SR 24/2016, har ersatts med ett nytt. Detta ställningstagande handlar om vilka undantag från begränsningarna i den tillfälliga lagen som skulle kunna behöva göras för att en utvisning eller nekad familjeåterförening inte ska bryta mot ett svenskt konventionsåtagande. Den ändring som skett är även här att ett stycke har införts om Migrationsverkets tolkning av Migrationsöverdomstolens dom om praktiska verkställighetshinder MIG 2019:4. Detta medför att brist på ordnat mottagande för ensamkommande barn ska bedömas som bestående hinder och ge uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter endast om barnet är yngre än 14 år. Utvisning av äldre barn som saknar ordnat mottagande anses inte bryta mot något konventionsåtagande eftersom de inte verkställs förrän ärendet preskriberats. I övrigt har hänvisningar uppdaterats till aktuella ställningstaganden om praktiska verkställighetshinder och om familjens enhet.

Hämta det rättsliga ställningstagandet, SR 12/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Fråga om att ta över Dublin-ärende kan inte överklagas till sidans topp

En man som sökte asyl i Grekland informerade de grekiska myndigheterna om att hans hustru fanns i Sverige och hade fått asyl här. Grekiska myndigheter skickade då en förfrågan till Sverige om att ta över mannens asylärende. Migrationsverket svarade nej. Parets ombud i Sverige överklagade och yrkade samtidigt på att överklagan måste vara möjlig genom EU-rättens krav på tillgång till ett effektivt rättsmedel. Migrationsdomstolen avvisade överklagan med motivering att det som går att överklaga är ett överföringsbeslut och något sådant fanns ännu inte. Ombudet överklagade igen och uppmanade Migrationsöverdomstolen att be EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Migrationsöverdomstolen tog istället upp saken till omedelbart avgörande och beslutade om avslag. Sveriges vägran att samtycka till överföring kan enligt Migrationsöverdomstolen inte överklagas. Domen är vägledande. Målnummer 14005-19, MIG 2020:4

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Överklagan som lämnats sent till fel instans tas inte upp till sidans topp

En familj hade fått avslag på en ansökan och överklagade till migrationsdomstol. Domstolen avslog överklagan. Familjemedlemmarna överklagade denna dom i en skrivelse som de personligen lämnade in till Migrationsverkets handläggare, som lovade vidarebefordra till domstolen. Detta skedde sista dagen av tidsfristen för att överklaga. Överklagan avvisades som för sent inkommen. Detta beslut överklagades. Migrationsöverdomstolen klargör att det ska gå att återställa försutten tid om ett överklagande lämnas till fel myndighet och sedan inte vidarebefordrats. Men för att detta ska gälla måste det vara någorlunda tydligt vad ärendet rör sig om och det måste finnas tid för vidarebefordran. I det här fallet fanns ingen realistisk möjlighet för Migrationsverket att sända överklagandet till domstolen så att det kom fram i rätt tid. Därför har familjen inte någon giltig ursäkt och begäran om återställande av försutten tid avslås. Källa Kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Muntlig förhandling ska hållas om trovärdighet ifrågasätts till sidans topp

En kvinna från El Salvador sökte asyl och berättade om förföljelse, hot och utpressning från kriminella gäng. Migrationsverket bedömde hennes berättelse som tillförlitlig genom att hon lämnat en detaljerad och kronologiskt sammanhängande berättelse som föreföll självupplevd och att uppgifterna hade stöd i landinformation. Hon fick ändå avslag på grund av möjligheten till myndighetsskydd i hemlandet. Eftersom trovärdigheten inte var ifrågasatt begärde kvinnan inte muntlig förhandling i domstolen, men hon åberopade rapporter till stöd för att hon inte kan få skydd av myndigheterna. Men migrationsdomstolen gjorde en helt annan bedömning än Migrationsverket. Enligt domstolen var berättelsen på en rad punkter inte tillförlitlig och stod i strid med landinformation. Därför behövde frågan om myndighetsskydd inte ens behandlas. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att migrationsdomstolen borde ha kallat till muntlig förhandling om tillförlitligheten var ifrågasatt. Migrationsöverdomstolen påpekar också att migrationsdomstolen inte har redovisat vilken landinformation som den stöder sig på. På grund av bristerna i handläggningen undanröjs domen och målet återvisas till migrationsdomstolen för ny handläggning. Källa kammarrätten i Stockholm

Hämta domen i mål nr UM 20231-19 från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Domstol får inhibera utvisning medan förlängning prövas till sidans topp

Målet gäller en person som först har haft ett verkställbart utvisningsbeslut och därefter uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen. Migrationsverket beslutade om inhibition medan förlängningsansökan behandlas, vilket gör att inte utvisningsbeslutet kan verkställas under tiden. Migrationsverket avslog ansökan. Personen överklagade och begärde fortsatt inhibition. Migrationsdomstolen avslog begäran om inhibition, med motivering att det finns en paragraf i begränsningslagen som tillåter beslut om inhibition under prövning av förstagångsansökningar enligt gymnasielagen, men ingen motsvarande paragraf för förlängningsansökningar. Migrationsöverdomstolen påpekar att om det inte finns någon regel i en speciallag så gäller förvaltningsprocesslagen. Migrationsöverdomstolen väger också in syftet med bestämmelserna och kommer fram till att lagstiftaren inte kan ha eftersträvat att utvisningsbeslut ska kunna verkställas innan frågan om förlängt uppehållstillstånd är avgjord. Därför återförvisas ärendet till migrationsdomstolen. Källa Kammarrätten i Stockholm, MIG 2020:7, mäl nr UM 914-20

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket uppdaterar om förlängning av tillstånd efter beslut om utvisning till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om förlängning av tidsbegränsade uppehållstillstånd när det finns gällande lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning. Ställningstagandet ersätter ställningstagandet SR 36/2019. En skillnad är att det nya ställningstagandet hänvisar till domen MIG 2019:4 från Migrationsöverdomstolen om hur tidsbegränsade praktiska verkställighetshinder ska utredas. Av den domen framgår också att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt Utlänningslagen 5 kap 11 § kan förlängas med stöd av samma paragraf. Detta tillämpades av Migrationsverket redan enligt det förra ställningstagandet. Det nya ställningstagandet tar även upp hantering av tidsfrist för frivillig avresa och återreseförbud då ett uppehållstillstånd enligt 5 kap 11 § löper ut men kan förlängas. Normalsituationen är att när det redan finns gällande beslut om avvisning eller utvisning så tas inte något nytt beslut om avlägsnande och då blir det inte heller några nya beslut om tid för frivillig avresa eller återreseförbud. Det finns undantag som behandlas i detta avsnitt.

Hämta det nya ställningstagandet SR 15/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté förbjuder Marocko att utvisa terroristanklagade som riskerar tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har i två fall tillhållit Marocko att inte verkställa utlämningar av personer som anklagats för terrorism. Det ena fallet gäller en regimkritisk journalist från Egypten som delvis bedrev sin verksamhet från Marocko. Han anklagades för förfalskning och riskerade ett livstidsstraff i Egypten. Han dömdes till tre månaders fängelse i Marocko men sattes ändå i förvar för utlämning. CAT fäller Marocko både för beslutet att lämna ut mannen trots att tortyr används systematiskt i Egypten och för att han hållts flera år i isolering utan tillgång till läkarvård mm. Det andra fallet gäller en lärare från Turkiet som hade flyttat till Marocko för att undgå utrensningarna av lärare misstänkta för anknytning till Gülenrörelsen. Turkiet hade därefter begärt honom utlämnad. CAT har redan i flera fall förbjudit Marocko att lämna ut personer på grund av sådana anklagelser, eftersom användningen av tortyr i Turkiet är utbredd efter försöket till statskupp 2016. Samma beslut togs i det här fallet. I båda fallen kritiserar CAT Marocko för att risken för tortyr inte utretts. Marockos förklaring till detta är att personerna begärts utlämnade för kriminella, icke-politiska handlingar.

Communication no 782/2016, rörande utlämning till Egypten (Extern länk)

Communication No. 826/2017, rörande utlämning till Turkiet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Nya misstankar efter brottmål hindrar inte utvisning till Ryssland enligt CAT till sidans topp

En man från Tjetjenien i Ryssland hade i tidigare asylprocedur inte lyckats övertyga myndigheterna i Sverige om att han var hotad i Ryssland på grund av sin fars anknytnng till den förre presidenten. Det fanns motstridigheter och bland annat hade mannens famlij besökt hemlandet flera gånger. Senare har hans hustru och barn fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av ömmande omständigheter. Mannen uteslöts då på grund av misstankar om grova brott. Efter att mannen dömts till fängelse och avtjänat straffet togs han direkt i förvar för utvisning. Han hävdade då att det tillkommit nya omständigheter som gjorde att han skulle uppmärksammas och riskera tortyr i Ryssland. En sådan omständighet var att Ryssland skulle kunna koppla ihop honom med en annan person som dömts i samma rättegång. Sverige hade nekat utlämning av denne på grund av att han som regimfiende riskerar förföljelse. En annan omständighet var att den nuvarande presidenten i Tjetjenien, Ramzan Kadyrov, i en video från 2015 hade pekat ut mannens far med ett uttalande om att han "tidigare dödat sådana människor". CAT följer ändå Sveriges bedömning och anser inte att mannen bevisat att han riskerar tortyr.

Communication no. 860/2018, T.M. v Sweden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Tortyrkommittén: Berättelse om våldtäkt som lämnats efter flera år inte trovärdig till sidans topp

En kvinna från Elfenbenskusten sökte asyl i Nederländerna. Hennes man var aktiv i oppositionen och hade hämtats nattetid. Vid samma tillfälle greps kvinnan och blev kvar i fängelse i fyra år under förfärliga förhållanden. Enligt anmälan till FN:s kommitté mot tortyr, CAT, hade hon blivit misshandlad och våldtagen flera gånger i veckan. Hon flydde genom att en vän hade mutat en vakt. I Nederländerna hade hon beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd som alla asylsökande från Elfenbenskusten, på grund av inbördeskriget. Mot slutet av tillståndet fick kvinnan kontakt med sina barn och påbörjade familjeåterförening. Denna lyckades dock inte, eftersom kvinnans uppehållstillstånd drogs in på grund av det förbättrade läget i hemlandet. Nu krävdes personliga asylskäl för att få stanna. I den första proceduren hade kvinnan inte nämnt alla omständigheter, bland annat inte våldtäkterna. Hon hade enligt Nederländerna lämnat motstridiga uppgifter om gripandet och kunde inte redogöra för hur fängelset såg ut eller hur flykten gått till. Med hjälp av läkarintyg om hennes skador och psykiska tillstånd som kunde orsaka bristerna fick hon rätt i domstol, men detta drogs tillbaka i högsta instans. Därefter vände hon sig till CAT. CAT väger dock in Nederländernas argument mot trovärdigheten som gäller centrala punkter i berättelsen. CAT konstaterar också att även om våldtäkterna skett så finns inga bevis för att kvinnan riskerar att utsättas i framtiden.

Communication no. 863/2018, X v. Netherlands (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Många nedlagda ärenden vid senaste sessionen med FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

De flesta beslut som publicerats från FN:s kommitté mot tortyr, CAT, sessionen november-december 2019, gäller ärenden som avbrutits utan bedömning i sak. En anmälan mot Schweiz lades ner då personen beviljats ny prövning, och i ett par fall som berörde Sverige berodde nedläggningen på att ärendet hunnit preskriberats. (I dessa fall påpekar kommittén att personerna får återkomma om de åter riskerar utvisning). En man från Indien som sökt asyl i Kanada hävdade att han redan utsatts för tortyr efter terroristanklagelser, men myndigheterna i Kanada ansåg inte berättelsen trovärdig. CAT går inte in på den bedömningen eftersom mannen inte hade fullföljt sin ansökan om verkställighetshinder (pre-removal risk assessment) och ansökan prövas därför inte i sak. Annars är den vanligaste orsaken till nedläggning att kommittén under handläggningen förlorat kontakt med den klagande. Flera avbrutna ärenden gäller utvisningar från Australien till Sri Lanka. Två ärenden rörande sådana utvisningar har dock behandlats i sak, men i båda fallen ansåg FN-kommittén att personerna inte lyckats visa en personlig risk utöver mer eller mindre avlägsen koppling till den tidigare motståndsrörelsen via släktingar.

Sök alla ärenden från FN:s kommitté mot tortyr (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Snabbavvisning till Marocko tillåten enligt Europadomstolens Grand Chamber till sidans topp

Målet (som refererades på engelska från ELENA legal update i Asylnytt utgåva 25 januari) gäller två personer från Mali och Elfenbenskusten. Båda ingick i en grupp om ca 600 personer som attackerade gränsstängslet mellan Marocko och Spanien. De två var bland dem som lyckades ta sig över men de lämnades omedelbart över till marockanska myndigheter av den spanska gränspolisen. De hade inte tillfrågats om sina skäl eller ens identifierat sig. De hävdar att det var fråga om en otillåten kollektiv utvisning, utan möjlighet att överklaga. Europadomstolen har i sin första dom fällt Spanien på båda punkterna. Men i den stora kammaren blir utgången att Spanien får rätt. Domstolen anser att personerna hade en möjlighet att söka asyl eller visum vid gränsstationen. Genom att istället ta sig in illegalt hade de försatt sig själva i en olaglig situation. Detta ledde också till att de inte fick en rättslig prövning. Domen som kom den 13 februari har väckt en del internationell debatt.

Case of N.D. and N.T. v. Spain, Applications nos. 8675/15 and 8697/15 (Extern länk)

Den föregående domen, från oktober 2017 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sikher från Afghanistan kan utvisas enligt Europadomstolen till sidans topp

Två barnfamiljer sökte asyl i Nederländerna främst på grund av förföljelse de upplevt och kunde förvänta sig i framtiden som sikher i Kabul. En viktig del var att barnen inte kunde gå i skolan, enligt föräldrarna. De fick avslag bland annat på grund av trovärdighetsbrister. De kunde inte visa att de faktiskt lämnat Afghanistan nyligen. Familjerna hävdade att oavsett så bör sikher inte utvisas som det är nu i Kabul. Vid en andra ansökan beviljades de inte en full prövning. UNHCR Nederländerna yttrade i ärendet bland annat att asylbedömningen är framåtsyftande, dvs det spelar ingen roll om familjerna var i Afghanistan nyss. De säger också att sikher enligt Nederländernas riktlinjer inte borde behöva bevisa individuell förföljelse utöver gruppens sårbarhet. Europadomstolen anser dock att sikherna har visst stöd, det finns till exempel en statligt stödd skola i Kabul. Domstolen påpekar att UNHCR:s officiella riktlinjer inte räknar sikherna till dem som behöver skydd oavsett individuella skäl. Vidare anser domstolen att de individuella skäl som framförts inte når upp till brott mot artikel 3. Tre ledamöter har en skiljaktig mening i avseendet att de anser att den prövningen borde gjorts nationellt men att familjerna inte fått en fullständig prövning i Nederländerna.

Case of A.S.N. and Others v. the Netherlands, Applications nos. 68377/17 and 530/18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Familjeåterförening får inte nekas utan att beroendet bedöms till sidans topp

Enligt spansk lag har en tredjelandsmedborgare som är gift med en spansk medborgare en härledd uppehållsrätt i Spanien även om den spanska medborgaren inte har utnyttjat sin rörlighet inom EU, dvs varit bosatt i en annan medlemsstat. Det finns dock ett försörjningskrav. Dessutom innehåller spansk lag en skyldighet för makar att leva tillsammans. En medborgare som inte har råd att försörja maken skulle därför kunna bli skyldig att lämna EU-området. En spansk domstol har frågat EU-domstolen om detta skulle bryta mot EU-stadgan. Domstolen frågade också om ett försörjningskrav får tillämpas så att uppehållsrätt nekas automatiskt utan prövning av beroendeförhållandet mellan makarna. EU-domstolen påpekar i sitt svar att en medlemsstat inte kan ha lagar som tvingar en medborgare att lämna området. Dessutom förutsätts vuxna i princip kunna leva oberoende av sina familjemedlemmar. EU-domstolens svar på fråga 2 är att staten inte får avslå en ansökan om familjeåterförening enbart på grund av försörjningskrav utan att undersöka om beroendeförhållandet är så starkt att detta skulle leda till att EU-medborgaren tvingas lämna unionen. Men svaret på fråga 1 är att ett så starkt beroendeförhållande inte kan anses föreligga enbart för att medlemsstatens lagstiftning gör makarna skyldiga att leva tillsammans.

EU-domstolen, mål C-836/18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ECHR: Slovakiens snabbprocess för 19 afghaner var inte "kollektiv utvisning" till sidans topp

Målet handlar om 19 personer av en grupp om 32 från Afghanistan som tog sig in i Slovakien i en lastbil. De intervjuades av polis med hjälp av en enda tolk. Tolv personer sökte asyl och fördes till ett mottagningscenter och en togs till läkarundersökning. De återstående 19 skickades snabbt tillbaka till Ukraina. De hävdar att de utsatts för kollektiv utvisning. Alla polisens intervjuer registrerades som exakt tio minuter långa - men med överlappande tider. Utskrifterna är i stort identiska och visar att de 19 lämnat hemlandet av ekonomiska skäl. Personerna finns idag utspridda i hemlandet, i Ukraina och runtom i Europa där flera är asylsökande i andra EU-länder. Ombudet har hållit kontakt via internet, men Europadomstolen accepterade inte fullmakt för dem som enbart haft kontakt i en facebookgrupp. Några hade försvunnit och två dragit tillbaka ansökan. Formellt rörde målet därför sju personer. Enligt dem har gruppintervjuer skett, det har inte funnits utrymme att lägga fram skäl, de har tvingats underteckna papper på slovakiska etc. Europadomstolen konstaterar ändå att de intervjuats var och en, även om frågorna var standardiserade och svaren likartade. De tretton personer som anförde asylskäl utvisades inte på samma sätt. Slovakien har alltså inte brutit mot konventionens förbud mot kollektiv utvisning. Tre domare var skiljaktiga och hävdar att de 19 inte prövats individuellt samt att de - till skillnad från personerna i målet N.D och N.T. mot Spanien - inte haft tillgång till någon legal inresa.

Application no. 24917/15, case of Asady and Others v. Slovakia (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolens generaladvokat om rätten till muntlighet vid avvisning inom EU till sidans topp

En person från Eritrea som sökte asyl i Tyskland trots att han redan hade skydd i Italien (i annan identitet). Han fick avslag utan prövning i sak. Beslutet togs utan någon muntlig behandling av ärendet. En domstol i Tyskland har bett EU-domstolen om förhandsavgörande bland annat med frågan om listan över undantag från kravet på muntlighet i asylprocedurdirektivet är uttömmande. En annan fråga är om utebliven muntlighet gör att ett beslut om att sakpröva ett ärende ska upphävas och om det spelar någon roll ifall personen har haft möjlighet att argumentera mot beslutet och beslutet inte skulle ha blivit annorlunda efter att dessa argument vägts in. Generaladvokatens förslag till svar är att listan över undantag är uttömmande; staterna får inte lägga till fler. När det gäller konsekvensen av bristen på muntlighet är förslaget till svar att om inte domstolen kan garantera en fullständig intervju som uppfyller alla krav enligt asylprocedurdirektivet så ska beslutet upphävas och saken återförvisas för ett nytt beslut. De slutliga svaren kommer att avges av EU-domstolen.

EU-domstolen, förslag till avgörande i mål C-517/17 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU:s generaladvokat: Barn bör få återförenas även om de fyllt 18 under väntetid till sidans topp

Tre ärenden som en belgisk domstol har lämnat in till EU-domstolen för förhandsavgörande rör minderåriga som ansökt om familjeåterförening men som hunnit fylla 18 medan deras ärenden behandlats (en procedur som med överklaganden pågått i sex år). Generaladvokaten jämför med situationen att föräldrar söker om återförening med ett barn som har flyktingstatus och var minderårigt vid asylansökan. EU-domstolen har redan slagit fast att i den situationen ska ansökan behandlas som för en minderårig, även om det är tillåtet att kräva att ansökan görs inom en viss tidsgräns efter att barnet fått uppehållstillstånd. Generaladvokaten föreslår att EU-domstolen ska besvara frågan om barns återförening med förälder på samma sätt, dvs att åldern vid ansökan ska vara avgörande. Advokaten påpekar att utfallet får inte vara beroende av att ett ärende drar ut på tiden utan att den sökande kan påverka det, och att även rätten att överklaga ska vara reell. Advokatens förslag är ett underlag när EU-domstolen ska behandla frågan.

EU-domstolen, förslag till avgörande i mål C-133/19, C-136/19 och C-137/19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Tidigare arbetstillstånd hindrar spårbyte efter asylansökan till sidans topp

En person hade haft arbetstillstånd men inte fått det förlängt på grund av att villkoren inte varit uppfyllda. Han sökte då asyl och var kvar i Sverige medan asylansökan prövades. Efter att ha fått avslag ansökte han om spårbyte till arbetstillstånd. Migrationsverket tillämpade då principerna för förlängning av arbetstillstånd istället för reglerna om spårbyte och avslog. Migrationsdomstolen behandlade ärendet på samma sätt. Migrationsöverdomstolen gör inte den tolkningen utan behandlar saken utifrån reglerna för spårbyte. Men denna bestämmelse är fakultativ (dvs den är inte tvingande). Enligt förarbetena är syftet med bestämmelsen att en asylsökande som påbörjat sin etablering på arbetsmarknaden inte ska behöva lämna landet för att ansöka om arbetstillstånd viket annars är huvudregel. Enligt Migrationsöverdomstolen hade lagstiftarna knappast förutsett situationen att någon redan haft arbetstillstånd i flera år och sedan sökt asyl. Personen i det här fallet tillhör inte den avsedda personkretsen och ska därför inte beviljas undantag från huvudregeln. Källa kammarrätten i Stockholm, MIG 2020:5, mål nr UM 9904-19.

Hämta domstolens referat från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Avslag står fast trots att det grundats på upphävt beslut till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har i ett tidigare mål beviljat resning för en person som nekats uppehållstillstånd enligt "nya gymnasielagen". Personen var 17 år gammal när han fick sitt första utvisningsbeslut av Migrationsverket. På grund av hur ärendet hanterats upphävdes Migrationsverkets beslut och ärendet återförvisades. När han fick ett nytt "första" beslut var han 18. Han fick ändå avslag om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen eftersom han var 17 vid första beslutet. Detta var enligt Migrationsöverdomstolen en felaktig rättstillämpning eftersom det första beslutet var upphävt och inte ska ha någon rättsverkan. Personen beviljades resning och saken återförvisades till domstolen. I det mål som nu behandlats hade personen väntat mindre än 15 månader när han fick sitt första beslut. Målet återförvisades till Migrationsverket beroende på att personen kommit med nya uppgifter i ärendet. När han fick ett nytt beslut av Migrationsverket hade det gått mer än 15 månader och han kunde omfattats av gymnasielagen, men han fick ändå avslag. Nu när han har begärt resning så beviljades inte detta, trots att det första beslutet var upphävt. Migrationsöverdomstolen skriver att avslaget "inte är grundat på en uppenbart felaktig rättstillämpning". Det framgår inte om bedömningen skiljer sig för att orsaken till upphävningen inte var densamma eller om det finns något annat skäl.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Utvisning till säkert land efter etablering kan strida mot privatlivet till sidans topp

En kvinna från Syrien som fått uppehållstillstånd i Sverige som alternativt skyddsbehövande ansökte om förlängning. Det hade då framkommit att kvinnan hade beviljats medborgarskap i Armenien strax före ankomsten till Sverige. Medborgarskap har beviljats på grund av kvinnans etnicitet och utan att hon varit Armenien. Hon har förklarat att hon ansökt om armeniskt pass för att kunna arbeta i något annat land. Migrationsverket ansåg att kvinnan genom sitt medborgarskap hade rätt till skydd i Armenien. Hennes alternativa skyddsstatus drogs in och förlängning av uppehållstillståndet nekades. Kvinnan hävdar att hon har skyddskäl på grund av kön i Armenien och att hon har rätt till uppehållstillstånd på grund av sitt familjeliv och privatliv i Sverige, i enlighet med Europakonventionen. Migrationsdomstolen anser inte att hon har skyddsbehov, eller att det finns något sådant beroendeförhållande till föräldrar och syskon i Sverige som konstituerar familjeliv. Däremot anser domstolen att kvinnan har etablerat ett privatliv och att det inte skulle vara proportionerligt att utvisa henne till ett för henne främmande land. Domen är inte vägledande. Källa: Förvaltningsrätten i Stockholm

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Hedersrelaterat hot från släktingar kan finnas i hela Afghanistan till sidans topp

Ett par med två barn har sökt asyl i Sverige. De är medborgare i Afghanistan men har bott större delen av sina liv i Iran. Det finns en hotbild från kvinnans släktingar i Afghanistan beroende på att deras äktenskap ses som otillåtet. Migrationsverket har bedömt berättelsen som sannolik, men gav ändå avslag eftersom hotbilden bara fanns i de områden där släktingarna bor. Eftersom familjen bott i Iran prövas skyddsbehovet mot hela landet. Någon internflyktsbedömning behövde därför inte göras, enligt Migrationsverket. Paret anförde att deras släktingar bor utspridda i Afghanistan. Domstolen refererar landinformation om behovet av ett socialt nätverk för att klara sig. Eftersom familjen har bott i Iran och hoten kommer från släktingar så saknar familjen nätverk, enligt domstolen. Domstolen påpekar att även om internflykt inte blir aktuellt, så är situationen för en barnfamilj som återvänder utan nätverk densamma som för en familj som flyr internt. På grund av detta och att släktingarna kan få kännedom om återvändandet så upphäver domstolen utvisningen och beviljar familjemedlemmarna flyktingstatus och permanenta uppehållstillstånd. Källa: Förvaltningsrätten i Göteborg

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Kurd som bott i Al Tasch-lägret i Irak ska inte utvisas till Iran till sidans topp

En man som är uppvuxen i Al Tash-lägret i Irak sökte asyl och hävdade att han riskerar förföljelse i Iran på grund av politisk uppfattning och aktiviteter i Kurdistan Democratic Party of Iran (KDPI). Hans föräldrar kom till detta läger när de tvingades fly Iran på grund av sin politiska aktivitet. Mannen lyckades inte övertyga Migrationsverket om han varit så aktiv att det skulle leda till förföljelse eller att han skulle tillskrivas en politisk uppfattning genom sin fars och farbrors engagemang. Han fick avslag. Migrationsdomstolen gör dock en annan bedömning utifrån landinformation som visar att det inte finns någon tolerans från iranska myndigheter genemot personer med koppling till de kurdiska partierna eller som över huvud taget prata om det kurdiska folket eller nämna KDPI. Enligt domstolen är kurder som har levt i Al Tash-lägret misstänkta enbart genom detta, eftersom de flesta som bott där har en koppling till KDPI. Det är därför sannolikt att han kommer att uppmärksammas av iranska myndigheter redan vid inresan och riskerar skyddsgrundande behandling. Mannen beviljas flyktingstatus och uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa: Förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Kristna kopter riskerar förföljelse i Egypten enligt Migrationsdomstol till sidans topp

En barnfamilj från Egypten sökte asyl på grund av den förföljelse de som kristna kopter utsatts för i Egypten. Mannen hade bland annat blivit kidnappad och fängslad i 45 dagar under vilka han utsattes för misshandel och annan förnedrande behandling. Han släpptes dock efter en ekonomisk uppgörelse med kidnapparna. Hustrun hade utsatts för att en arbetskollega hällde kokande vatten över hennes hand där hon hade ett kors tatuerat. Några månader senare utsatte hon för ett våldtäktsförsök. Ett polisbefäl hade sagt att det är sånt hon får stå ut med då hon är kristen och visar håret. Familjemedlemmarna hade fått olika hot bland annat om att barnen skulle kidnappas. Deras berättesler om flera händelser beskrevs som självupplevda och detaljerade av Migrationsverket, men de fick ändå avslag eftersom de inte kunde visa att misshandeln berodde på att de var kristna eller att staten var ansvarig. Migrationsdomstolen anser att det kvinnan utsatts för är förföljelse på grund av hennes tillhörighet till den kristna minoriteten och att landinformation inte stödjer att hon skulle kunna få skydd av myndigheterna. Därför ska familjen ha uppehållstillstånd som flyktingar. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Migr-domstol: Internflyktsalternativ inte relevant för apostat som redan hotats till sidans topp

En person från Afghanistan hade blivit hotad redan i hemlandet på grund av att han tagit avstånd från islam. Migrationsverket höll med om att han riskerade förföljelse på hemorten men avslog asylansökan med hänvisning till internflyktsalternativ. Migrationsdomstolen resonerar i sitt beslut kring om detta alternativ är relevant, varvid det avgörande är om det finns konkret risk för förföljelse. Enligt domstolen kan personen som gjort sannolikt att han tagit avstånd från islam inte förväntas delta i religiösa ritualer. Om han står fast vid avståndstagandet löper han en påtaglig risk för skyddsgrundande behandling. Migrationsverket har enligt domstolen inte uppfyllt sin bevisbörda rörande internflyktsalternativets relevans. Personen hade begärt muntlig förhandling och lämnat in intyg för att han visa att han numera konverterat till kristendom. Men domstolen ansåg inte att det behövdes mer bevis eller muntlig förhandling då utgången ändå blir flyktingstatus. Mannen beviljas tre års uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa Förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Homosexuell från Afghanistan med tillförlitlig berättelse är flykting till sidans topp

En ung man från Afghanistan, men har bott i Iran, anförde bland andra skäl att han är homosexuell, något han vetat om sedan han var ung och blev förälskad i en kille. I Iran var han tvungen att dölja känslorna för alla, även sin mor. I Sverige har han kunnat leva öppet. Mannen fick avslag av Migrationsverket för att han borde kunna lämna mer detaljerade och klara uppgifter om sina känslor. Han har t.ex. inte kunnat redoföra för sin identitet i förhållande till sin sexuella läggning. Migrationsdomstolen anser att mannen har beskrivit sina tankar på ett sammanhängande och oförändrat sätt, berättat om hur han måste hålla sin läggning dold och rädslan för att straffas om den skulle komma ut. Domstolen bedömer att han lämnat en tillförlitlig berättelse och gjort sin läggning sannolik. Eftersom han riskerar förföljelse i Afghanistan beviljas han uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Ett eventuellt falskt pass räcker inte för att avfärda nationalitet enligt domstol till sidans topp

En familj som hävdar att de är statslösa bidooner från Kuwait sökte asyl i Sverige. De hade ett antal handlingar som registreringskort för bidooner för fadern, födelsebevis, skolintyg, hälsokort mm. Migrationsverket fann vid sökning i VIS-registret (EU:s register över visumansökningar) att fadern sökt visum till Frankrike med ett irakiskt pass. Mannen har förklarat att passet var falskt och att han därför fick avslag på ansökan. Migrationsverket bedömde passet som tillförlitligare än övriga handlingar och hela familjens skyddsskäl prövades gentemot Irak. De har dock förklarat att de inte kan framföra några skäl eftersom de inte kommer därifrån. Migrationsverket avslog ansökan. Migrationsdomstolen anser att Migrationsverket borde ha utrett viseringansökan och gjort en så grundlig hemvistutredning som kan förväntas om ursprunget ifrågasätts. Därför återförvisas ärendet till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket: Uppdaterat rättsligt ställningstagande om längd för återreseförbud till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat det rättsliga ställningstagande (tidigare RCI 12/2012) som styr hur långt ett återreseförbud ska vara, i de fall en tidsfrist för frivillligt återvändande inte ges. Sådana återreseförbud ska i normalfallet vara tvååriga men kan förlängas till fem år. Dessa huvudprinciper har inte förändrats. Det som lagts till är förtydliganden om att längre återreseförbud än fem år kan ges om utlänningen utgör ett allvarligt hot mot ordning och säkerhet. I sådana fall finns ingen gräns för hur långt återreseförbudet får vara, men besluten i varje enskilt fall måste innehålla en tidsgräns. Att en tidsgräns ska sättas följer av återvändandedirektivet, enligt en dom i EU-domstolen, C-297/12, Filev och Osmani.

Hämta ställningstagandet SR 14/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Från Kina/ Europadomstolen: Uigurer som riskerar dödsstraff / tortyr ska inte utvisas till sidans topp

Målet i Europadomstolen rörde från början fem personer men då två av dem lämnat Bulgarien handlar beslutet om tre av dem. De hade lämnat Kina efter att ha trakasserats på olika sätt. De hade varit fängslade för sådant som brott mot barnbegränsningsreglerna, för att ha bett böner och lärt sina barn be, att ha lärt ut uiguriska, vägrat spionera på sina kunder och liknande. En av dem hade utsatts för tortyr. De fick avslag för att berättelserna verkade bygga på allmänt kända fakta om situationen samt att den kinesiska statens kontroll kan rättfärdigas på grund av hot från terrorister. I besluten från en högre domstol anklagas alla tre för att de hade vistats i Syrien och där tränats av IS och haft olika kontakter med terrorister och människosmugglare. Den bulgariska säkerhetstjänsten hävdade att de var medlemmar av den östturkestanska islamiska rörelsen, som är terroriststämplad. I Europadomstolens beslut citeras en rad rapporter som bekräftar den kinesiska statens förtryck mot uigurer i Xinjiang-provinsen. Domstolen förstår statens oro för terrorism men bedömer att de tre skulle riskera godtyckligt fängslande, att behandlas illa och i värsta fall dödas. Därmed skulle en verkställd utvisning bryta mot Europakonventionen. Domslutet var enhälligt.

Case of M.A. and Others v. Bulgaria, Application no. 5115/18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Rumänien/ Mottagandet inte så dåligt att det bryter mot Europakonventionen till sidans topp

Europadomstolen har avgjort ett ärende som rörde förhållandena i ett mottagningscenter i Rumänien. Anmälan har gjorts av ett par från Syrien som anlände till Rumänien i mars 2017 via Grekland. De fick flyktingstatus i maj men bodde kvar i centret till augusti. Därefter lämnade de Rumänien och har bosatt sig i Tyskland. Paret tog upp trångboddhet, dålig hygien, dålig tillgång till internet, för lågt finansiellt stöd samt att de inte kunnat lämna centret annat än på bestämda tider. Rumänien hävdar att klagomålen är överdrivna, att centret är välutrustat och bara varit låst nattetid samt att paret erbjudits integrationsplan med både ekonomiskt stöd, kurser och hjälp att hitta bostad. NGOs och även databasen AIDA har dock rapporterat om brister rörande gamla madrasser, vägglöss mm. Europadomstolen konstaterar att det rör sig om ett öppet center. Personerna har inte varit förvarstagna. Även om förhållandena i vissa avseenden varit dåliga har de bott i relativt bra rum med tillgång till badrum, kök, hygienprodukter, datorrum, samt erbjudanden om integrationsåtgärder. Det var dessutom en relativt kort vistelse. Slutsatsen är att behandlingen inte utgör något brott mot Europakonventionen.

Requête no 48780/17, ALISSA c la Roumanie (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

JO kritiserar ambassad som avskrivit familjeåterföreningsärenden av misstag till sidans topp

Två personer i Madagaskar ansökte i juli 2015 om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin dotter i Sverige. Migrationsverket bad ambassaden i Tanzania att genomföra intervjuerna. Denna ambassad ansåg att Mocambique låg närmare till och bad MIgrationsverket att överföra ärendena dit. Detta påbörjades men eftersom ärendena aldrig fördes över i det elektroniska systemet så genomfördes inga utredningar. Trots detta avskrev ambassaden i Tanzania den ena personens ansökan, utan att meddela den sökande. Avsikten var egentligen bara att avskriva från det egna systemet. Efter några månader uppmanade MIgrationsverket ambassaden att fatta beslut i det andra ärendet, varpå även den ansökan avskrevs. Denna gång meddelades besluten och överklagades. Ambassaden bad Migrationsverket att öppna ärendena igen och föra över dem till Mocambique. Istället bad MIgrationsverket ambassaden att hantera överklagandena. Eftersom ärendena inte var öppna var det inte möjligt. När Migrationsverket insåg att överklagandena inte hanterats lämnades dessa över direkt till domstolen. I april 2018 migrationsdomstolen besluten och skickade tillbaka ärendena till Migrationsverket eftersom ingen prövning hade skett i sak. JO kritiserar både ambassaden i Tanzania och Migrationsverket för hanteringen och bristen på samverkan.

Hämta beslutet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Kommitté mot tortyr stoppar utvisning av Mapuche-ambassadör till Chile till sidans topp

En kvinna från Chile, Flor Agustina Calfunao Paillalef, har bott i Schweiz sedan 1996 och varit tillbaks tre gånger, senast 2008 då hon hämtade en skadad systerdotter. Vid det tillfället hade hon medföljare från en organisation. Samma år sökte hon asyl i Schweiz. Anmälan till FN:s kommitté mot tortyr (CAT) gäller om hon riskerar tortyr och förföljelse på grund av hur befolkningen i Mapuche generellt och i synnerhet hennes familj behandlas. Hennes syster har som en av ledarna för Mapuchefolkets protester mot exploatering av urbefolkningens resurser utsatts för attentat, misshandel och tortyr vid åtskilliga tillfällen både från statsrepresentanter och andra aktörer. Även andra familjemedlemmar har drabbats. Anmälan innehåller referenser till en lång rad internationella organisationer som beskrivit och fördömt behandlingen av Mapuchefolket bland annat genom användning av landets terroristlag mot aktivister och attentat mot civila i området. Även CAT har kommit med sådan kritik i sin periodiska rapport om Chile. Kvinnan har under sin tid utomlands uppträtt som ambassadör för Mapuche-folket i många internationella sammanhang. Schweiz har trots detta hävdat att hon inte riskerar personlig förföljelse, i varje fall inte om hon bosätter sig någon annanstans än i det område hennes grupp traditionellt bor. CAT anser dock inte att internflykt är ett alternativ utan konstaterar att det skulle innebära ett brott mot artikel 3 i konventionen mot tortyr att verkställa utvisningen och att Schweiz är skyldigt att ompröva målet.

Hämta dokumentet, com no 882/2018, Calfunao c la Suisse (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen prövar inte familjeärende då pappan inte lämnat in sitt pass till sidans topp

En familj med en son och en dotter splittrades under flykt från sitt hemland. Kvinnan och dottern sökte asyl i Sverige och fick uppehållstillstånd. Kvinnan inledde en ny relation som slutade olyckligt då denne man utsatte dottern för övergrepp och dömdes till fängelse. Kvinnan dömdes till ett kortare straff för att hon inte sökt vård för dottern. Dottern placerades i familjehem. När pappan sökte asyl tillsammans med sonen letade han efter hustrun och fann så småningom vad som hänt. Under tiden avslogs hans asylansökan. Därefter förde han en lång strid för att få umgängesrätt vilket slutligen lyckades, samtidigt som han stred för uppehållstillstånd på grund av anknytningen till dottern, vilket avslogs först på grund av att han inte hade kontakt med dottern men senare, då umgänge inletts, avslogs på nytt, då på grund av att han inte hade styrkt sin identitet. Mannen fick så småningom pass från sin ambassad men anmälde inte verkställighetshinder på nytt. Under tiden fortsatte umgängesstriden i flera turer. Mannen vände sig till Europadomstolen för att få sin rätt till familjeliv erkänd. Men domstolen anser att han borde ha lämnat in sitt pass och begärt en ny prövning med styrkt identitet. Eftersom han inte gjort det anses han inte ha uttömt möjligheterna i Sverige och Europadomstolen prövar inte ärendet i sak.

Ansökan nr 8158/18, Dost Ali against Sweden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Uigurer som riskerar dödsstraff eller tortyr i Kina ska inte utvisas till sidans topp

Målet i Europadomstolen rörde från början fem personer men då två av dem lämnat Bulgarien handlar beslutet om tre av dem. De hade lämnat Kina efter att ha trakasserats på olika sätt. De hade varit fängslade för sådant som brott mot barnbegränsningsreglerna, för att ha bett böner och lärt sina barn be, att ha lärt ut uiguriska, vägrat spionera på sina kunder och liknande. En av dem hade utsatts för tortyr. De fick avslag för att berättelserna verkade bygga på allmänt kända fakta om situationen samt att den kinesiska statens kontroll kan rättfärdigas på grund av hot från terrorister. I besluten från en högre domstol anklagas alla tre för att de hade vistats i Syrien och där tränats av IS och haft olika kontakter med terrorister och människosmugglare. Den bulgariska säkerhetstjänsten hävdade att de var medlemmar av den östturkestanska islamiska rörelsen, som är terroriststämplad. I Europadomstolens beslut citeras en rad rapporter som bekräftar den kinesiska statens förtryck mot uigurer i Xinjiang-provinsen. Domstolen förstår statens oro för terrorism men bedömer att de tre skulle riskera godtyckligt fängslande, att behandlas illa och i värsta fall dödas. Därmed skulle en verkställd utvisning bryta mot Europakonventionen. Domslutet var enhälligt.

Case of M.A. and Others v. Bulgaria, Application no. 5115/18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Familj till EU-medborgare som blivit svensk medborgare har uppehållsrätt till sidans topp

När EU-medborgare utnyttjar sin fria rörlighet genom att flytta till ett annat EU-land så har även EU-medborgarens familjemedlemmar en "härledd" uppehållsrätt, enligt rörlighetsdirektivet. En praktisk konsekvens av detta är att en person som är gift med en EU-medborgare (ej svensk) som bor i Sverige har uppehållsrätt så länge EU-medborgaren har det, och kan även få permanent uppehållsrätt samtidigt med makan. Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om konsekvenserna av EU-domstolens dom C-165/16, Lounes. Denna dom innebär att familjemedlemmar till EU-medborgare får en härledd uppehållsrätt även om EU-medborgaren har förvärvat medborgarskap i staten dit hen har flyttat. Detta gäller inte enligt rörlighetsdirektivet, men enligt EU-domstolen ska fördraget om EU:s funktionssätt tolkas så. En förutsättning är att personen också har kvar sitt ursprungliga medborgarskap. Det innebär alltså att en familjemedlem till en EU-medborgare som flyttat till Sverige har uppehållsrätt även om EU-medborgaren har dubbelt medborgarskap. Detta har inte gällt tidigare. Uppehållskort kan utfärdas till en familjemedlem som redan befinner sig i Sverige och även om personen har ett beslut om utvisning.

Hämta ställningstagandet, SR 04/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s mr-kommitté kräver att Sverige omprövar utvisning av ateist till Afghanistan till sidans topp

Saken gäller en ung man från Afghanistan som växt upp som shiamuslim i Iran. Han kom till Sverige 2015. Han slutade praktisera sin religion eftersom han inte trodde på Gud efter allt han sett. Detta var väl känt i hans omgivning. Han fick avslag på asylansökan och togs i förvar. Där påtalade han verkställighetshinder och tog upp att han var ateist men fick ingen ny prövning. Domstolen bedömde ateismen som en ny omständighet, men menar att om övertygelsen hade varit genuin så skulle mannen ha tagit upp den tidigare. Detta bedömdes alltså utan muntlig förhandling. Mannens historia kom ut media och han skrev även till afghanska ambassaden. Sveriges regering hävdar i ett svar till kommittén att mannen inte visat att ateismen är seriös - och att det finns möjlighet att ångra sig och återuppta islam.

Kommitténs inställning är att staten borde pröva omständigheterna kring en konversion grundligt, och med hänsyn till att personens agerande kan få allvarliga konsekvenser oavsett hur genuin övertygelsen är. Kommittén kritiserar också att de svenska myndigheterna bedömt att mannen är apostat, hazar, i avsaknad av nätverk och hans mentala hälsa var för sig men inte vägt samman sårbarheten. Sammantaget med att mannens identitet kommit ut bedömer kommittén att en utvisning kan få irreparabla konsekvenser. Slutsatsen är att Sverige skall bevilja mannen en ny prövning och medan den pågår får utvisningen inte verkställas. Tre ledamöter av kommittén var skiljaktiga och anser att de svenska myndigheternas redan bedömt saken i detalj. De påpekar också att det talar emot mannen att han skrivit till ambassaden och angivit sig själv.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta: Communication No. 3070/2017 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: En person som lämnat Sverige kan inte få flyktingstatus till sidans topp

En person från Kuwait som tillhör gruppen statlösa bidooner sökte asyl. Migrationsverket bedömde att hon inte kunnat bevisa att hon var oregistrerad eller riskerade förföljelse på någon annan grund. Migrationsdomstolen hade en annan uppfattning men när saken nått dit hade kvinnan lämnat Sverige. Migrationsdomstolen avslog därför överklagandet gällande uppehållstillstånd. Men domstolen beviljade ändå flyktingstatusförklaring, med motivering att en ansökan om skydd alltid ska prövas i sak och inget i EU-direktiven hindrar att status beviljas en person som lämnat landet. Migrationsöverdomstolen avfärdar resonemanget, bland annat med hänvisning till hur Sverige tolkat EU-direktiven samt att förutsättningarna för statusförklaring och uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl är avsedda att överensstämma. Migrationsdomstolens beslut rörande flyktingstatus upphävs. Källa kammarrätten i Stockholm, mål nr UM 10423-19.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Arbetstillstånd ska ges vid tillstånd enligt gymnasielagen till sidans topp

En ungdom som fått avslag på sin asylansökan men uppfyllde villkoren enligt gymnasielagen fick efter prövningen i migrationsdomstol uppehållstillstånd, men inte arbetstillstånd. Enligt domstolen ska studierna ske på heltid vilket talar emot arbetstillstånd. Dessutom anser domstolen att det är oklart om det lägre identitetskravet enligt gymnasielagen även ska gälla för arbetstillstånd. Migrationsverket brukar i sina beslut bevilja arbetstillstånd i motsvarande situation, vilket också framgår av verkets hemsida. Migrationsverket yrkade bifall till överklagandet. På den linjen går även Migrationsöverdomstolen som poängterar att arbetstillstånd ska ges till den som får tidsbegränsat uppehållstillstånd om inte syftet med uppehållstillståndet talar emot. Bestämmelsen i den tillfälliga lagen infördes i syfte att öka drivkrafterna för arbete och egenförsörjning. Anställning som ges till personer med uppehållstillstånd enligt denna lag ska enligt en särskild paragraf anmälas till Skatteverket. Att arbeta strider alltså inte mot tillståndens syfte. Någon regel om identitet vid beviljande av arbetstillstånd för den som har tidsbegränsat uppehållstillstånd finns inte. Arbetstillstånd ska alltså beviljas.

Källa Kammarrätten i Stockholm, mål nr UM 11960-19

till innehållsförteckningen innehåll

Hovrätten: Utvisning till Syrien kan ingå i dom med längre fängelsestraff till sidans topp

Två unga män åtalades för att ha rånat ett par jämnåriga. En av dem dömdes i tingsrätten till nio månaders fängelse samt utvisning till Syrien. Mannen hävdade att det finns ett generellt verkställighetshinder för utvisning till Syrien, något som Migrationsverket i sitt yttrande höll med om. Men hovrätten, som höjde fängelsestraffet till ett år och fyra månader, ansåg att det inte går att bedöma idag om det föreligger ett verkställighetshinder när det kan bli tal om villkorlig frigivning. Därför kvarstår beslutet om utvisning samt fem års återreseförbud. (Källor Hovrätten för Västra Sverige samt InfoTorg juridik)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Skäl för förvar krävs även vid asylansökan efter gripande till sidans topp

En person som befann sig illegalt i Sverige greps och togs i förvar. Därefter sökte han asyl. En asylsökande tas normalt inte i förvar förrän ett avvisnings- eller utvisningsbeslut har vunnit laga kraft. Migrationsverket beslöt dock att han skulle hållas kvar i förvar på grund av att det var sannolikt att han skulle avvisas och att han försvårat prövningen genom att inte medverka till att styrka sin identitet mm. Mannen överklagade inte utvisningsbeslutet som kom efter mindre än två veckor men överklagade det fortsatta förvarstagandet. Hans ombud argumenterade bland annat att han bara varit i Sverige några dagar och rent faktiskt inte undanhållit sig. Han var också beredd att samarbeta om uppsikt. Migrationsdomstolen upprätthöll beslutet men Migrationsöverdomstolen slår nu fast att förvarsbeslutet stod i strid med EU:s mottagandedirektiv där det finns tydliga villkor för när en asylsökande får tas i förvar. Den springande punkten är att så länge ett beslut i asylärendet inte vunnit laga kraft så måste någon av förvarsgrunderna enligt direktivet åberopas. Det har inte underinstanserna gjort och därför finns inget rättsligt stöd för förvarstagandet. Beslutet undanröjs och mannen släpps ur förvar. Som följd av beslutet har Migrationsverket beslutat att flera andra personer som tagits i förvar på liknande grunder ska släppas.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat av mål nr UM 1916-20 från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Förvar tillåtet om asylansökan gjorts för att dra ut på tiden till sidans topp

En person som befunnit sig i Sverige ett antal månader greps. Han förklarade att han inte hade problem i hemlandet utan hade arbetat i Sverige för att försörja sig och sina föräldrar. Några dagar efter att han tagits i förvar sökte han asyl. Han släpptes då men ställdes under uppsikt, med krav på att inställa sig hos polisen två gånger i veckan. Han överklagade med motivering att förutsättningarna för förvarstagande ska vara uppfyllda även för att ställa någon under uppsikt. Eftersom han hade ordnade förhållanden, lämnat in sitt pass och lovat samarbeta fanns ingen risk för avvikande enligt ombudet. Saken har nu nått MIgrationsöverdomstolen. Eftersom mannen sökt asyl omfattas han av mottagandedirektivet. För att ta honom i förvar krävs att något av villkoren i det direktivet är uppfyllt. I det här fallet - till skillnad från i mål nr UM 1916-20 som refereras ovan - hade underinstanserna framfört skäl enligt mottagandedirektivet 8.3d. Personen som befann sig i förvar hade haft möjlighet att söka asyl tidigare och det fanns rimliga skäl att anta att personen ansökt om internationellt skydd enbart för att försena eller hindra verkställigheten av beslutet om återsändande. Migrationsöverdomstolen håller med om att detta är ett skäl för förvarstagande enligt mottagandedirektivet och därmed även för uppsikt. Därför avslogs överklagandet.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat i mål nr UM 6323-19 från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

Uppdaterade rättsliga ställningstaganden pga nya regler för forskare mfl till sidans topp

Migrationsverket har publicerat tre uppdateringar av rättsliga ställningstaganden som berör förlängning och permanentning av uppehållstillstånd på grund av arbete, anknytning och studier. Uppdateringarna har gjorts för att även de som får uppehållstillstånd på grund av de nya EU-reglerna för forskare och högre studier ska omfattas. Dessa får numera uppehållstillstånd enligt ett nytt kapitel i Utlänningslagen, kapitel 5b. I det nya kapitlet ingår även regler för au pair-tjänster. De ställningstaganden som uppdaterats är det som berör förlängning av ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd när det finns ett gällande lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning (SR 36/2019), det som gäller permanentning av uppehållstillstånd för familjemedlemmar till olika typer av arbetstagare och näringsidkare (SR 37/2019) samt det som gäller ansökningar om förlängning efter att ett tidigare tillstånd upphört att gälla (SR 38/2019). Ställningstagandena har inte ändrats i andra avseenden.

Hämta SR 36/2019 (Extern länk)

Hämta SR 37/2019 (Extern länk)

Hämta SR 38/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Irak/ Migrationsverket uppdaterar ställningstagande om säkerhetsläget till sidans topp

Det rättsliga ställningstagandet om skyddsskäl för asylsökande från Irak som publicerades i december 2019 ersätter det som kom i januari 2018. Provinserna Nineva, Kirkuk, Anbar, Salah al-Din, Bagdad och Diyala anses fortfarande vara i väpnad konflikt, utan att alla och envar riskerar att drabbas. En individuell prövning ska göras. På grund av anpassning till EU:s skyddsgrundsdirektiv bedöms numera alternativt skyddsbehov på grund av säkerhetsläget enligt Utlänningslagens formulering om väpnad konflikt snarare än enligt formuleringen om risk för dödsstraff, tortyr mm. Najaf, Babil, Kerbala, al-Qadisiyya, Wasit, al-Muthanna, Thi-Qar, Maysan och Basra anses råda "andra svåra motsättningar" medan provinserna i det kurdiska området (KRI) inte bedöms ha varken väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar. Detta skiljer sig inte från föregående ställningstagande men säkerhetsläget anses ha stabiliserats bla genom att IS nedkämpats vilket kan påverka den individuella bedömningen. Tillgången till myndighetsskydd anses också förbättrad. Det nya ställningstagandet innehåller en mer detaljerad genomgång av situationen för utsatta grupper, läget i provinserna och vilka internflyktsalternativ som kan användas. I ställningstagandet påpekas att säkerhetsläget inte har förbättrats så mycket att skyddsstatus kan återkallas vid förlängning på den grunden.

Hämta ställningstagandet, SR 34/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ungerns lag om "säkert transitland" inte förenligt med EU-rätten enligt generaladvokat till sidans topp

Enligt ungersk lag kan en asylsökande avvisas utan prövning i sak om personen nått Ungern via ett land där hen inte är utsatt för förföljelse eller allvarlig skada eller där en tillräcklig grad av säkerhet garanteras. Domstolsbeslut i ett sådant ärende ska avges inom åtta dagar. En ungersk domstol har vänt sig till EU-domstolen med frågan om detta är förenligt med EU-rätten. Målet gällde en person som sökt asyl efter att ha passerat Serbien. Personen fick beslut om avvisning till Serbien samt ett tvåårigt återreseförbud. EU-domstolens generaladvokat går igenom vilka skäl som enligt asylprocedurdirektivet kan göra att en asylansökan inte behöver prövas i sak. Dit hör om det finns ett "första asylland" där personen redan fått skydd eller ett "säkert tredjeland" som personen i så fall måste ha en viss anknytning till. I praktiken har Ungern infört ytterligare en grund, nämligen ett "säkert transitland". En liknande möjlighet finns i EU-kommissionens förslag till ny förordning, men detta är omtvistat och definitivt inte gällande nu. Därför strider ungersk lag mot direktivet, enligt generaladvokatens förslag till förhandsavgörande. Den korta tiden för domstolsbeslut ska enligt advokaten kunna överskridas om det behövs för rättssäkerheten. Det slutliga förhandsavgörandet kommer att diskuteras och beslutas av EU-domstolen.

Läs förslaget till förhandsavgörande i mål C-564/18, LH (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s mr-kommitté stoppar utvisning av tidigare militär till Afghanistan från Danmark till sidans topp

En person som arbetat som läkare för afghanska och amerikanska styrkor i Afghanistan sedan 2007 hotades av talibanerna vid flera tillfällen. Han fick hotbrev och blev beskjuten. 2012 kidnappades han och hölls fången, utsattes för tortyr, men lyckades undanhålla talibanerna sin identitet. Han flydde i samband med en flygattack. Efter att han flytt kom hotbrev till hans familj adresserade till honom. Han söktes också av militären på grund av sin långa frånvaro. Han sökte asyl i Danmark 2013 och hävdade att han riskerar förföljelse av talibanerna men även från den nationella militären eftersom han kommer att misstänkas för samröre med fienden. I Danmark sågs hans berättelse först inte som trovärdig men senare i proceduren accepterades de flesta uppgifter som fakta. Han fick ändå avslag eftersom kidnappningen inte var kopplad till hans arbete och övriga hot inte var så allvarliga. FN-kommittén påpekar att den nationella bedömningen ska väga tungt men anser ändå att de faktiska omständigheterna talar för att personen löper en stark personlig risk för behandling i strid med FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. UNHCR:s riskbedömning för personer associerade med utländsk militär vägdes in. Tre ledamöter var dock oeniga och ansåg att Danmarks bedömning skulle respekteras.

Hämta eller läs communication No. 2603/2015, A.B.H. v Denmark (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om uteslutning från status på grund av brott begångna i hemlandet till sidans topp

I Asylnytt 19-06-20 refererades en vägledande dom rörande en kvinna från Somalia som låtit sina döttrar könsstympas i Jemen. Migrationsöverdomstolen slog i det fallet fast att kvinnan skulle beviljas flyktingstatus trots att könsstympning är ett grovt brott i Sverige. Resonemanget var att kvinnan inte skulle ha åtalats för brottet i Sverige. Migrationsverket har nu publicerat en rättslig kommentar om vad domen innebär för andra fall. Migrationsverkets analys innebär att en person som låtit könsstympa sin dotter i hemlandet normalt inte ska uteslutas från flyktingstatus eller annan skyddsstatus. En annan bedömning kan bli aktuell om personen då brottet begicks vistats länge i ett land där handlingen är förbjuden. Den som redan beviljats skyddsstatus och låtit utföra ingreppet efter att ha anlänt till Sverige skulle kunna uteslutas. Brotten äktenskapstvång eller våldtäkt mot barn kan enligt Migrationsverket fortfarande leda till uteslutning även om de begåtts i hemlandet. Detta eftersom lagens förarbeten i dessa fall inte innehåller något om att avstå åtal för brotten i Sverige.

Hämta dokumentet SR 35-2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: 17-åring får bli medborgare trots vissa mindre brott till sidans topp

En person som vistats lagligt i Sverige sedan 2005 ansökte om medborgarskap, tillsammans med sin son som vistats lika länge. Migrationsverket avslog sonens ansökan eftersom han begått ett par bötesbrott två år tidigare. I sådana fall krävs en längre tids karens innan personen kan bli medborgare. Migrationsöverdomstolen konstaterar att pojken kunde ha blivit medborgare genom anmälan enligt en annan paragraf. I så fall skulle det inte finnas något krav på hederligt levnadssätt. Istället har ansökan om medborgarskap givits in i samband med förälderns ansökan. Därmed finns kravet på hederligt levnadssätt. Migrationsöverdomstolen skriver att det faktum att han är ett barn och den långa hemvisten (åtta års laglig hemvist) ska vägas in. Eftersom brottsligheten är av förhållandevis ringa karaktär och risken för fortsatt brottslighet bedömts som låg anser Migrationsöverdomstolen att brottsligheten inte är skäl nog för att förhindra medborgarskap. Överklagandet bifalls och pojken får bli svensk medborgare. Domen är vägledande.

Hämta domstolens referat av mål nr UM 6036-19; MIG 2019:26 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll