fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Praxisnotiser 2019

Denna sida innehåller Asylnytts egna referat från domstolsbeslut och andra betydelsefulla beslut i migrationsärenden. Redaktör och ansvarig för sammanfattningarna: Sanna Vestin. Notiserna finns också i veckobreven och under respektive ämnesområde i arkivet (se högermenyn). Denna sida är alltså avsedd för dig som snabbt vill finna samtliga praxisreferat från Asylnytt - och inget annat.

Arkiveringsdatum 191214:

Från Palestina/ Migrationsverket: Väpnad konflikt i Gaza men inget praktiskt hinder till sidans topp

Enligt Migrationsverkets tidigare rättsliga ställningstagande från 2016 rörande Gaza rådde svåra motsättningar, men inte väpnad konflikt. Individer med personliga skäl genom konflikten bedömdes som "övrig skyddsbehövande". Barn beviljades generellt uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter. Genom den tillfälliga lagen sattes dessa bedömningar mer eller mindre ur spel. Å andra sidan har praktiskt verkställighetshinder rått under flera år, på grund av att det inte varit möjligt att passera Egypten. I ett nytt ställningstagande bedöms nu Gaza vara i väpnad konflikt, vilket innebär att vissa asylsökande efter individuell bedömning kan få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Inget myndighetsskydd anses finnas i Gaza och inte heller möjlighet till internflykt. Bedömningen för barns humanitära skäl kvarstår men under den tillfälliga lagen krävs dessutom att en utvisning skulle strida mot ett internationellt åtagande. Enligt Migrationsverkets tolkning innebär detta att beslut kan fattas som strider mot barnets bästa. Utvisningar till Gaza kan väntas återupptas, då Migrationsverket anser att det nu går att resa genom Egypten, vilket kan leda till att tillfälliga uppehållstillstånd på grund av praktiska hinder inte längre beviljas. Det förändrade säkerhetsläget kan dock spela roll vid en ny prövning.

Hämta dokumentet, SR 32/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Palestina/ Migr-verket om Västbanken: "Svåra motsättningar", läget förbättrat till sidans topp

I en kortfattad rättslig kommentar om situationen på Västbanken konstaterar Migrationsverket att säkerhetsläget karakteriseras av våldsamheter i samband med paltstinska protester som besvaras med tårgas, beskjutningar med gummikulor eller levande ammunition. Israeliska räder och individuella attacker från båda sidor förekommer. Men Migrationsverket anser att säkerhetsläget blivit bättre sedan 2015 och att situationen de senaste två åren varit relativt lugn, bland annat genom samarbete mellan Israel och den palestinska myndigheten. Säkerhetsläget är dock oberäkneligt enligt verket. Den rättsliga bedömningen är att det fortfarande råder "andra svåra motsättningar" enligt paragraf 2 a, första stycket i Utlänningslagens fjärde kapitel. Detta är lika med lagens nivå för "övrig skyddsbehövande", det vill säga att den inte kan tillämpas under den tillfälliga lagen.

Hämta dokumentet, SR 33/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Resning: Ett beslut som upphävts ska inte ligga till grund för kommande beslut till sidans topp

Saken gäller en person som fick avslag på sin asylansökan när han var minderårig, 17 år gammal. Detta beslut upphävdes av migrationsdomstolen som återförvisade ärendet till Migrationsverket. När han fick ett nytt "första" beslut hade han fyllt 18. När han senare ansökte om uppehållstillstånd enligt begränsningslagens § 16 f, "nya gymnasielagen", fick han åter avslag. Enligt MIgrationsverket hade han inte fyllt 18 när han fick sitt första beslut, vilket är ett av villkoren för denna bestämmelse. Migrationsdomstolen intog samma ståndpunkt och Migrationsöverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd. Nu har han med hjälp av ett privat ombud i en stödgrupp begärt resning. Detta beviljades. Migrationsöverdomstolen konstaterar nu att det första beslutet var undanröjt av migrationsdomstolen och "har därmed inte några rättsliga verkningar". Migrationsverkets och migrationsdomstolens beslut rörande gymnasielagen grundade sig på felaktig rättstillämpning och ska upphävas. Utvisningen får inte verkställas medan Migrationsverket prövar saken på nytt. (Källa: ombud)

till innehållsförteckningen innehåll

Familjeåterförening får inte beviljas automatiskt efter en tidsgräns enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har i ett förhandsavgörande kommenterat ett familjeåterföreningsärende i Belgien. Saken gällde en afghansk medborgare som ansökt om familjeåterförening med sin make som bodde i Belgien med flyktingstatus. Saken hade dragit ut på tiden. Enligt belgisk lag finns vissa villkor för familjeåterförening, men om saken inte har avgjorts inom sex månader ska ansökan bifallas. Tidsfristen kan bara förlängas i undantagsfall med tre månader. När tidsfristen löpt ut i detta fall lämnade dock den belgiska domstolen över ärendet till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Frågan var om det är tillåtet enligt familjeåterföreningsdirektivet att ha en sådan regel. EU-domstolens svar är nej. Det är inte tillåtet att ha en bestämmelse som ger automatiskt uppehållstillstånd utan att det fastställts att personen verkligen uppfyller villkoren i enlighet med unionsrätten.

Mål C-706/18, 20 november 2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolens stora kammare fäller Ungern för snabbutvisning till Serbien till sidans topp

Europadomstolen tog i början av 2017 upp hur två män från Bangladesh hade behandlats i Ungern. De hade hållits kvar i läger vid gränsen och utvisats till Serbien såsom ett "säkert tredje land". Dessutom försökte Ungern förmå dem att återvända illegalt till Serbien. Ungern överklagade och saken har nu behandlats i den stora kammaren, efter yttranden från Bulgarien och Polen som var kritiska mot domen och från UNHCR och ECRE mfl organisationer till stöd för de asylsökandes sak enligt EU-rätt och internationella konventioner. Europadomstolen konstaterar att behandlingen brutit mot Europakonventionens artikel 3 genom den automatiska bedömningen av Serbien som säkert land utan garantier för att de sökande skulle få tillgång till en asylprocess och med risk att förpassas vidare till annat icke säkert land. Sättet männen utvisades förstärkte risken för att de skulle behandlas i strid med konventionen. Däremot ansåg den stora kammaren (till skillnad från domstolens ursprungliga beslut) inte att det förelåg ett frihetsberövande i strid med artikel 5 eftersom männen kunde lämna transitzonen i riktning Serbien. Två av domarna reservade sig mot detta eftersom det alternativet innebar en oacceptabel risk och männen hade rätt att behandlas som asylsökande.

Case of Ilias and Ahmed v. Hungary, Application no. 47287/15 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen tillåter inte snabbavvisning av asylsökande med status i Bulgarien till sidans topp

Målet gäller två ärenden, båda rörande personer från Syrien som sökt asyl i Tyskland. Ansökningarna avslogs på grund av att de redan hade flyktingstatus i Bulgarien. En domstol rev upp beslutet på grund av risken för omänsklig och förnedrande behandling i Bulgarien i strid med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta överklagades av myndigheten och den federala domstolen har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Frågan är om en ansökan får bedömas som ogrundad för att personen beviljats internationellt skydd i en annan medlemsstat även med risk för omänsklig behandling. EU-domstolen konstaterar att artikel 4 i rättighetsstadgan är absolut. Om levnadsförhållandena i den andra medlemsstaten är sådana att det finns en allvarlig risk för omänsklig eller förnedrande behandling så får ansökan inte avvisas som ogrundad.

Mål C-540/17 och C-541/17, endast franska och tyska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Kravet på giltig ursäkt för ny prövning har feltolkats till sidans topp

Målet gäller en person som efter slutligt avslag blev döpt som kristen och anförde det som skäl för en ny prövning. Både Migrationsverket och migrationsdomstolen håller med om att konversionen är en ny omständighet och dessutom att personen riskerar skyddsgrundande behandling i hemlandet. Men de avslog ändå för att personen inte hade någon "giltig ursäkt" för att inte ha åberopat sina tankar kring trostillhörighet tidigare, särskilt som han uppgett att han redan när han kom till Sverige inte identifierade sig som muslim. Men Migrationsöverdomstolen skriver: "Har sökanden gjort antagligt att denne på grund av sin ändrade övertygelse riskerar skyddsgrundande behandling vid ett återvändande till hemlandet får det förutsättas att denne inte anser sig ha haft något skyddsbehov tidigare på denna grund. I ett sådant fall saknas det i allmänhet skäl att ifrågasätta tidpunkten för när sökanden ansett att skyddsbehovet har uppstått." Migrationsöverdomstolen anser inte att det fanns anledning för personen att åberopa sina religiösa överväganden innan han insett att han ville kunna leva som kristen. Dopet blev det avgörande steget för honom. Eftersom omständigheten inte fanns tidigare så behövs ingen giltig ursäkt. Domen är vägledande.

Hämta domen i mål UM4832-19, MIG 2019:25 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migröverdomstolen: Barnbidrag men inte studiebidrag dras av från försörjningskrav till sidans topp

En familj som ansökt om familjeåterförening fick avslag för att personen i Sverige inte kunde uppfylla försörjningskravet, det vill säga inte hade tillräckligt hög lön för att försörja hela familjen. Summan som ska uppnås är densamma som förbehållsbeloppet, dvs så mycket familjen skulle ha fått behålla vid en utmätning. Till denna summa ska hyran läggas. Migrationsdomstolen beslutade att återförvisa ärendet till Migrationsverket för ny utredning eftersom förbehållsbeloppet skulle uppnås om barnbidrag, studiebidrag och bostadsbidrag beaktades. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen, som slår fast att barnbidraget ska dras av från förbehållsbeloppet eftersom det utgår till alla barnfamiljer i Sverige. Även underhållsstöd ska beaktas. Studiebidrag (som ges till studerande barn över 16 år) ska däremot inte dras av eftersom det inte är en säker inkomst året runt. Bostadsbidag ska inte heller dras av eftersom det utgår just för att familjen inte kan försörja sig på egen hand. Domen är vägledande.

Hämta referat av mål nr UM20729-18, Mig 2019:22 (Extern länk)

Asylrättscentrum 19-12-06: Chefsjuristen kommenterar: Migrationsöverdomstolen förklarar prövningsordningen för anknytningsärenden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Bötesbrott tillräckligt för att neka tillstånd för studier till sidans topp

En ung person som sökt asyl fick avslag. I samband med överklagandet till migrationsdomstol ansökte han även om uppehållstillstånd enligt "nya gymnasielagen". Han uppfyllde alla villkor för att få tillstånd för gymnasiestudier, men migrationsdomstolen avslog ändå. Skälet var att han var dömd för våldsamt motstånd, olovlig körning, drograttfylleri och ringa narkotikabrott. Allt rörde olika aspekter av hans agerande under en enda dag men det ledde till 80 dagsböter. Han överklagade och hänvisade till att det normalt ska krävas "fängelsestraff av inte alltför kort varaktighet" för att brott ska leda till utvisning. Nu har Migrationsöverdomstolen tagit ställning. Domstolen avslår överklagandet med motivering att det inte är ett ovillkorligt krav att fängelsestraff ska ha utdömts. Brottsligheten ska vägas mot hur tunga skäl det finns för uppehållstillstånd. Tillstånd för studier väger inte lika tungt som tillstånd av skyddsbehov. Eftersom personens har svaga skäl för uppehållstillstånd väger brottsligheten över. Tillstånd på grund av studier beviljas inte. Domen är vägledande.

Hämta referat av mål nur UM6877-19, Mig 2019:23 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ryssland/ Ryssland fälls av Europadomstolen för årslångt kvarhållande i transithall till sidans topp

Europadomstolen har fattat slutgiltigt beslut i sin stora kammare om Rysslands förvarstagande av fyra personer på flygplatsen i Moskva. Det första beslutet togs i juni 2017 mot en reservation. Målet rör fyra personer från Irak, Palestina, Somalia och Syrien med olika flykthistorier. De hade hamnat på flygplatsen Sheremetyevo i Moskva efter att ha nekats inresa i de länder de var på väg till. Två av dem hade sänts tillbaka för att de mellanlandat i Moskva, medan två hade utgångna ryska visum. Alla fyra ansökte om asyl i Ryssland, vilket nekades efter långa procedurer. Två av dem återsändes till hemländerna, medan två vidarebosattes med hjälp av UNHCR. Under hela asylproceduren, som varade mellan fem och 22 månader, nekades de att lämna flygplatsens transitzon, där de inte hade tillgång till utevistelse eller sjukvård. De hade svårt att nå ombud. Flygplatspersonalen talade bara ryska. De sov på madrasser på golvet i den bullriga hallen. Ryssland hävdade att de var fria att lämna landet och inte var genuina asylsökande. UNHCR intervenerade med kritik av att systemet inte gav asylsökande tillgång till sina rättigheter, medan Ungern kom med ett yttrande om att det inte finns någon rätt till "asylshopping". Europadomstolen håller fast vid att Ryssland hade ansvaret och att männen var de facto frihetsberövade i strid med konventionen. Dessutom var förhållandena i transithallen sådana att behandlingen uppgick till förnedrande behandling. Domstolens stora kammare var enig.

Case of Z.A. and Others v. Russia, applications nos. 61411/15, 61420/15, 61427/15 and 3028/16 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Kammarrätt: Den som skulle kunna dela hushåll får inte bidrag som ensamstående till sidans topp

En man flyttade till ett boende med flera vuxna. Migrationsverket sänkte hans dagersättning från 71 kr till 61 kr med motivering att han blivit sammanboende. Mannen överklagade eftersom han inte känner de andra i boendet och lagar sin egen mat. Förvaltningsrätten avslog överklagandet bl.a. med motivering att det avgörande är om personerna anses kunna dela på gemensamma kostnader. Det krävs inte äktenskap. Nu har kammarrätten i Jönköping tagit ställning och kommit till samma slutsats. Enligt kammarrätten ska endast personer som delar på hushållets kostnader betraktas som sammanboende. Men eftersom mannens uppgifter om detta inte har bekräftats med något underlag så har han inte gjort sannolikt att han är ensamstående. Rättens ordförande är skiljaktig och påpekar att Migrationsverket inte ifrågasatt uppgiften om att han inte delar hushåll. Enbart möjligheten att dela hushåll gör inte en person till sammanboende, enligt ordföranden. (källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Linköping)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Asylsökande får inte fråntas allt bistånd som straff för misskötsel till sidans topp

En domstol i Belgien har frågat EU-domstolen om det är tillåtet att ha regler som gör att allt bistånd, inklusive bostad och matersättning, dras in för en asylsökande. Målet gällde ett ensamkommande barn som deltagit i ett slagsmål mellan boende av olika etniskt ursprung på samma förläggning. Personen straffades med indragning av allt bistånd under en period. Han bodde under tiden i en park och sökte stöd av vänner. EU-domstolen slår fast att sanktioner alltid ska vara proportionerliga och den sökande ska under alla omständigheter behålla "värdiga levnadsvillkor". Att dra in i allt bistånd är inte förenligt med detta. Domstolen påpekar också att när det gäller en utsatt person som ett ensamkommande barn är myndigheterna skyldiga att i än högre grad beakta den underåriges speciella situation och proportionalitetsprincipen.

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Domen i mål C-233/18 i sin helhet (Extern länk)

AIDA 19-11-12: Withdrawal of material reception conditions not a lawful sanction for violation of house rules, CJEU rules (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migr-överdomstolen: Advokat ska betalas för att överklaga beslut om handläggningstid till sidans topp

En advokat lämnade in en begäran att få sin klients asylärende avgjort då det gått mer än sex månader, en rättighet som numera finns i förvaltningslagen. Hon fick avslag och överklagade. Migrationsdomstolen biföll överklagandet, men beslutade att ingen ersättning skulle utgå till advokaten. Enligt domstolen ingår inte ett sådant överklagande i det offentliga biträdets uppgifter. Justitiekanslern och Advokatsamfundet har uttalat sig i ärendet och båda anser att advokaten borde fått betalt. Migrationsöverdomstolen kommer till samma slutsats. Överklagandet hänger samman med hennes uppdrag, och var nödvändigt för att försvara den sökandes intressen. Advokaten får betalt i enlighet med sin begäran.

Referat av mål nr UM 2994-19, MIG 2019:20 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen fördömer utvisning av konvertit till Afghanistan till sidans topp

En hazarisk pojke från Ghazni sökte asyl i Schweiz och berättade att han konverterat till kristendomen och spritt biblar redan i hembyn, och att polisen sökt honom. Han fick avslag eftersom han inte kunde beskriva detaljerat vad som hänt eller redogöra för kristendomen. Senare lämnade han in brev från fadern om att familjen tvingats lämna landet och dopbevis från sin församling i Schweiz. Den schweiziska domstolen bedömde att han faktiskt konverterat, men i Schweiz. Apostasi kan leda till förföljelse och även dödsstraff enligt domstolen, men avslog ändå eftersom så få kunde känna till saken, i varje fall inte den unge mannens släktingar i Kabul. Han var nu myndig. Inte heller Europadomstolen tror att konversionen skedde i hemlandet. Men även om asylskälen uppstått "sur place" måste staten utreda riskerna. Schweiz har inte utrett om personen kan utöva sin tro i hemlandet, utan har utgått från att han ska hålla religionen privat. Dessutom borde hans situation som hazar ha vägts. Därför skulle utvisningen bryta mot Europakonventionens artikel 3.

Läs domen på franska L'affaire A.A. c. Suisse, Requête no 32218/17 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Irakier dödades strax efter utvisning, nu fälls Finland av Europadomstolen till sidans topp

En irakier som hade arbetat för Saddam Hussein före regimens fall 2002 och därefter för ett amerikanskt företag innan han 2007 började på en byrå under inrikesministeriet som utredde kränkningar och korruption. Han var enda sunnimuslim på den avdelningen, en position som blev mer utsatt i takt med shiamilisens ökade inflytande. Till slut kom han i konflikt med en kollega, senare säkerhetsofficer, som hotade honom. Under 2015 utsattes han för en skjutning men överlevde. Han lämnade sin post och höll sig undan men efter att hans bil sprängts och hans dotter utsatts för ett kidnappningsförsök lämnade mannen, dottern och en son landet och sökte asyl i Finland. De finska myndigheterna bedömde berättelsen som trovärdig, men beslutade ändå om utvisning med motivering att attackerna inte var personligt riktade och inte hade med hans grupptillhörighet eller bakgrund att göra. Några veckor efter att utvisningen verkställts attackerades huset där mannen vistades och han dödades av okända män. Anmälan till Europadomstolen gjordes av hans dotter som har uppehållstillstånd i Finland. Europadomstolen påpekar i sin fällande dom bland anant att Finland inte gjort en samlad bedömning av de olika riskmomenten och inte utrett de två mordförsöken noggrant.

Case of N.A. v. Finland, Application no. 25244/18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Nittonårig flicka ska inte lämnas kvar när familjen återförenas till sidans topp

En man från Irak hade fått uppehållstillstånd som flykting i Sverige tillsammans med två av sina barn. Därefter ansökte hustrun/modern och två döttrar om uppehållstillstånd på grund av anknytning. När beslutet fattades hade den äldsta dottern fyllt 19. Hon fick därför avslag trots att modern och lillasystern beviljades uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket kunde hon som vuxen universitetsstuderande i Bagdad leva sitt eget liv oberoende av föräldrar och syskon. Migrationsdomstolen påpekar att det är förenat med stora svårigheter att vara ensam kvinna i Irak. Flickan har ingen egen inkomst eller socialt nätverk som gör att hon kan klara sig själv. Det föreligger enligt domstolen ett särskilt beroendeförhållande mellan flickan och fadern. Hon beviljas därför permanent uppehållstillstånd på grund av anknytning. Domen är inte vägledande. Källor InfoTorg juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Brist i försörjning räcker för att avslå familjeåterförening till sidans topp

En ansökan om familjeåterförening avslogs av Migrationsverket för att försörjningskravet inte var uppfyllt, utan ytterligare utredning. Migrationsdomstolen återförvisade ärendet med motivering att identitet och anknytningens styrka ska prövas först och därefter andra omständigheter - annars går det inte att ta ställning till om ett avslag skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som går igenom ett antal tidigare vägledande beslut om tågordningen. Domstolen konstaterar att det ibland kan vara nödvändigt att först utreda identitet och själva anknytningen. Men i den här situationen skulle det orsaka lång handläggningstid och risker i onödan om anhöriga skulle ta sig till ambassad för utredning, eventuellt i ett grannland, bara för att få ett förutsägbart avslag. En förutsättning är dock att det går att avgöra om beslutet skulle bryta mot ett internationellt åtagande. I det här ärendet förelåg alla uppgifter om familjemedlemmarnas anknytning och situationen i hemlandet som behövdes. Därför bifaller Migrationsöverdomstolen Migrationsverkets överklagan och återförvisar ärendet för beslut i migrationsdomstolen.

Referat av mål UM 3739-19, MIG 2019-21 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen beviljar medborgarskap trots osäkerhet om födelsedatum till sidans topp

En kvinna från Somalia sökte asyl i Sverige år 2009 och beviljades året därpå uppehållstillstånd. Hennes födelsedatum grundades på uppgifter från släktingar och vänner i hemtrakten. Födelsedatum registreras inte i Somalia och det är vanligt att inte känna till sin födelsedag eller exakta ålder. Kvinnan ansökte om svenskt medborgarskap efter åtta år i Sverige - så lång tid krävs för att få dispens från kravet på styrkt identitet. Men hon fick avslag. Vid en tidigare ansökan om anknytning hade hon lämnat in ett pass med ett annat födelseår än hon uppgett vid asylansökan. Migrationsverket ansåg att båda födelsetiderna byggde på lösa antaganden. Även migrationsdomstolen ifrågasatte riktigheten i uppgifterna. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som påpekar att det ska väga tungt vid trovärdighetsbedömningen om sökanden har hållit fast vid samma uppgifter under hela vistelsen, vilket kvinnan gjort. Hon hade ändrat en tidigare uppgift, men detta på eget initiativ och med en godtagbar förklaring. Det ändrade födelseåret är därför inte skäl nog att ifrågasätta identiteten. Enligt Migrationsöverdomstolen har kvinnan gjort sin identitet sannolik och har uppfyllt skötsamhetskravet. Därmed ska hon få dispens och beviljas medborgarskap. Domen är vägledande.

Hämta referat av mål nr UM4433-19, MIG 2019:18 (Extern länk)

Asylrättscentrum 19-11- 15: Chefsjuristen kommenterar: Vad krävs för att få dispens från krav om styrkt identitet? (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191025:

Från Afghanistan/ Kommentar från Migrationsverket om antalet offer under juli 2019 till sidans topp

Migrationsverkets analyssektion har publicerat en kort lägesrapport med anledning av att konflikten i Afghanistan plötsligt krävt fler civila dödsoffer, efter att färre civila dödats under första halvåret. Under juli månad var antalet civila offer fler än 1500, om även skadade räknas med. Enligt rapporten beror det eskalerade våldet på att talibanerna vill störa presidentvalet som ska hållas i slutet av september och positionera sig inför ett fredsavtal med USA. Talibanrörelsen har hotat att angripa civila som deltar i valprocessen och en av attackerna i juni riktade sig mot en vicepresidentkandidat och hans kontor. Trots den våldsamma utvecklingen målar Migrationsverket upp ett positivt "bästa scenario" som skulle kunna inträffa om USA och talibanrörelsen sluter avtal. Det skulle enligt rapporten kunna leda till vapenvila och en ny intern fredsdialog med regeringen (något talibanerna hittills nekat). Rapporten nämner även ett möjligt negativt scenario "på kort sikt" om USA drar sig tillbaka utan åtföljande vapenvila eller dialog med regeringen. Det skulle istället kunna leda till eskalerat våld.

Hämta rapporten (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Afghanistan/ Eskalering av konflikten ändrar inte Migrationsverkets bedömning till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en ny rättslig kommentar angående det ökade våldet i Afghanistan under sommaren 2019. I ställningstagandet konstateras att första halvåret 2019 minskade antalet civila offer och hamnade på den lägsta nivån sedan 2012. Men därefter ökade antalet incidenter, bland annat med flyganfall mot mål i Helmand och Ghazni. Talibanrörelsen genomförde attacker i exempelvis Kabul, Kandahar och Ghazni med många civila offer som följd. Juli månad dödades eller skadades över 1500 civila på grund av konflikten, vilket är den högsta siffran för en enskild månad sedan maj 2017. Utöver detta har fredsförhandlingarna brutit samman. De mest drabbade provinserna är sådana som Migrationsverket redan bedömde ha ett svårt säkerhetsläge. Migrationsverket anser att det inte går att se sommarmånaderna som en trend ännu. Perioden är för kort och statistiken för osäker. Det går inte att säga ännu om konflikten under hela året drabbar fler civila än 2018 enligt Migrationsverket och därför ändras inte den rättsliga styrningen.

Hämta kommentaren (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Palestina/ Migrationsöverdomstolen: Praktiska hinder kan påverka flyktingstatus till sidans topp

En palestinier från Gaza bedömdes inte ha skyddsbehov men fick ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder. Mannen hävdade att han har rätt till flyktingstatus eftersom han varit registrerad av FN:s organisation för palestinier, UNRWA, men inte längre kunde få skydd av UNRWA. Migrationsdomstolen höll med och beviljade flyktingstatusförklaring. Migrationsverket överklagade med motivering att ett tillfälligt praktiskt hinder inte innebär att skyddet från UNRWA har upphört. Det krävs att personen på grund av skyddsbehov inte kan återvända. Migrationsöverdomstolen klargör nu att praktiska hinder kan medföra att skyddet från UNRWA har upphört. Om det finns omständigheter som ligger utanför den sökandes kontroll som hindrar återvändande så behöver hindret inte ha med skyddsbehov att göra. I det enskilda ärendet beviljar Migrationsöverdomstolen ändå inte flyktingstatus eftersom hindret inte kvarstår. Under 2018 har det blivit lättare att passera genom Egypten till Gaza, enligt Migrationsöverdomstolen. Därför bifalls Migrationsverkets överklagande. Domen är vägledande.

Domen har även publicerats med ett referat av MIgrationsverket

Hämta domen MIG 2019:13, UM 9395-18 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Serbien/ FN-kommitté kritiserar Serbien för en genomförd utvisning till Turkiet till sidans topp

En man som varit politiskt aktiv i Turkiet på 80-talet men inte använt vapen eller förespråkat våld, greps 2001. Han utsattes för utstuderad tortyr och tvingades skriva under att han varit ledande i en revolutionär organisation vars existens är oklar. Förvarstagandet i 10 månader utan rättegång prickades av Europadomstolen. Efter en flera år lång procedur dömdes han till 15 års fängelse men flydde från Turkiet. Då han hamnat i Serbien greps han genom Turkiets internationella arresteringsorder. Ärendet skickades tillbaka från högre domstol till lägre i Serbien flera gånger på grund av att underlaget inte översatts och andra brister men ledde till slut till beslut om utlämning. Vid det laget hade UNHCR tillskrivit Serbien och erinrat om att granska mannens asylskäl. Mannen hade även vänt sig till FN:s kommitté mot tortyr, CAT, som uppmanade Serbien att inte verkställa utlämningen under utredningen. Trots detta skickades mannen till Turkiet två veckor senare. Serbien hävdade att utlämning på grund av brott inte berörs av tortyrkonventionen. Dessutom betraktar Serbien Turkiet som ett säkert land. CAT konstaterar att omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter pågått i Turkiet efter undantagstillståndet 2016, inklusive tortyr och godtyckliga frihetsberövanden. Serbien har varken undersökt risken för tortyr eller tagit reda på om domen i Turkiet byggt på erkännande under tortyr. Utvisningen bröt mot tortyrkonventionens artikel 3 och 22. CAT påpekar att Serbien nu har en skyldighet att följa upp vad som händer mannen i Turkiet och rapportera om detta.

Hämta Communication No. 857/2017, Cevdet Ayaz v Serbia (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Somalia/ Nytt rättsligt ställningstagande från Migrationsverket om Somalia till sidans topp

Det nya rättsliga ställningstagandet är omfattande, med detaljerade kapitel om identitetsfrågor, utsatta grupper, bedömning av säkerhetsläget i olika områden, myndighetsskkydd, resväg, internflykt mm. I Mogadishu, Jubaland, South West State och Hirshabelle råder väpnad konflikt med urskillningslöst våld enligt Migrationsverket, men inte på en sån nivå att vem som helst behöver skydd. I Galmudug anses läget ha förbättrats; det råder väpnad konflikt men inte med urskillningslöst våld. I Puntland råder inte väpnad konflikt men "andra svåra motsättninger" medan Somaliland anses relativt lugnt. Myndighetsskydd saknas dock i hela landet. Varifrån man än kommer i Somalia ska det alltså göras en individuell prövning. Särskilt utsatta grupper är minoriteter utanför klansystemet, kvinnor och flickor som riskerar tvångsäktenskap eller könsstympning eller saknar manligt nätverk, personer som riskerar rekrytering av Al Shabaab eller hoppat av, personer knutna till regeringen eller som tillskrivs en poltisk uppfattning i strid med Al Shabaabs. Även generellt sårbara grupper löper stor risk för utsatthet. Internflykt kan enligt ställningstagandet övervägas främst till Mogadishu, Gaalkacyo, Somaliland och Puntland - men inte för kvinnor utan manligt nätverk, ensamkommande barn, funktionsnedsatta eller personer utan klantillhörighet. Återkallelse vid förlängning är normalt inte aktuellt - utom för ungdomar som haft tillstånd just på grund av att de var minderåriga.

Hämta dokumentet SR 27/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Sudan/ Migrationsverket häver stoppet för beslut om avvisning eller utvisning till sidans topp

I april 2019 kom Migrationsverket med en rättslig kommentar om Sudan som innebar att avvisnings- eller utvisningsbeslut inte skulle fattas. Detta berodde på vågen av protester som så småningom ledde till att presidenten avsattes och undantagstillståndet som fortfarande rådde. Händelseutvecklingen var svår att förutse. I den nya kommentaren beskrivs en turbulent sommar med spänningar mellan det militära övergångsrådet och opposition, men efter att ett maktdelningsavtal slutits har "stridsyxan grävts ned". Därför hävs beslutsstoppet och verkställigheter kan ske om det inte finns hinder i enskilda ärenden. Vad som sägs i tidigare ställningstagande 62/2016 om situationen i Darfur gäller fortfarande. Som bakgrund till ställningstagandet finns även en Lifosrapport om protesterna, militärkuppen och framtiden.

Hämta kommentaren, SR 26/2019 (Extern länk)

Migrationsverket 19-10-09: Lägesanalys: Sudan - protester, militärkupp och en oviss framtid (Extern länk)

Migrationsverket 16-12-27: Rättsligt ställningstagande angående situationen i Darfur, Sudan - SR 62/2016 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Syrien/ Alla från Syrien har inte längre skyddsbehov enligt Migrationsverket till sidans topp

Migrationsverket publicerade i slutet av augusti ett rättsligt ställningstagande om asylsökande från Syrien. Enligt ställningstagandet är graden av urskillningslöst våld inte längre så hög i hela Syrien att alla asylsökande har skyddsbehov. Liksom tidigare påpekas att individuella skäl som kan innebära flykingstatus ska prövas först och därefter alternativt skyddsbehov på grund av konflikten. I provinserna Aleppo, Deir ez-Zour, Idlib, Hama, Homs och Raqqa anses situationen fortfarande så allvarlig att ingen kan skickas dit. I övriga landet utom Tartous råder väpnad konflikt men det ska göras en individuell bedömning av skyddsbehovet. Migrationsverket anser rättsskyddet i Syrien så dåligt att ingen kan hänvisas till myndighetsskydd. Däremot kan internflykt till Damaskus vara möjligt i "i tydliga undantagsfall" till exempel för den som har "ett tillräckligt socialt etablerat och ekonomiskt stabilt nätverk". Ställningstagandet innebär inte att personer som ansöker om förlängning ska nekas fortsatt asyl på grund av det förändrade läget. Men en person som har fått skydd på grund av oriktiga uppgifter eller som har uteslutits från flyktingstatus kan få tillståndet återkallat. Ställningstagandet innehåller också viktiga avsnitt om utsatta grupper, inte minst kvinnor.

Den 17 oktober återkom Migrationsverket med en kortfattad kommentar om situationen i nordöstra Syrien, efter Turkiets inmarsch. Där sägs att det inte går att bedöma än hur konflikten kommer att utveckla sig. Tills vidare ska inga beslut tas om personer från Hassakah-provinsen. Om det finns öppna återvändandeärenden ska de inhiberas. I övrigt gäller det tidigare ställningstagandet fortfarande.

Hämta Migrationsverkets ställningstagande om Syrien från 29 augusti, SR 23/2019 (Extern länk)

Hämta Migrationsverkets lägesanalys om utvecklingen i Norra Syrien och Turkiet (Extern länk)

Hämta kommentaren om konflikten i nordöstra Syrien, SR 30/2019 (Extern länk)

Se även:

FARR 19-10- 21: Ska asylsökande från Syrien utvisas? (Extern länk)

Asylrättscentrum 19-08-29: Chefsjuristen kommenterar: Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om Syrien (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Armenien/ Migrationsverkets rapport om integration av etniska armenier från Syrien till sidans topp

Migrationsverket har under lång tid bedömt att etniska armenier som flytt från Syrien även har eller kan få medborgarskap i Armenien. Dessa har därmed fått utvisningsbeslut till Armenien. Nu har Migrationsverket publicerat en rapport om medborgarskap, flyktingmottagande och integration av etniska armenier från Syrien. Uppgiferna har förutom från skriftliga källor samlats in under en utredningsresa till Armenien i maj 2019. Uppgifterna om hur många armenier som kommit till Armenien från Syrien under kriget varierar mellan 15.000 och 22.000. Etniska armenier kan söka medborgarskap direkt. Detta erhålls om personen kan visa sin etnicitet genom dokumentation, oftast från föräldrar. Det finns en lista över vilka dokument som kan användas. För dem som inte kan bevisa härkomst från Armenien krävs tre års legal vistelse samt att man kan språket och känner till konstitutionen. Det finns även en möljlighet att söka asyl istället för medborgarskap. Flyktingarna får visst stöd av internationella organisationer och frivilliga. Flyktingarnas integration beskrivs kortfattat i positiva ordalag i rapporten. Det framgår dock att av 22.000 inresta beräknas 14.000 ha stannat i landet, medan 8.000 tagit sig vidare.

Hämta rapporten (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Socialnämnden ska göra egen bedömning av ålder enligt kammarrätt till sidans topp

En ungdom som varit placerad i familjehem förlorade familjehemsplatsen och annat stöd från socialnämnden då han skrivits upp i ålder av Migrationsverket. Han begärde att beslutet skulle upphävas eftersom han nu hade sitt vaccinationskort som visar ålder och även hade fått ett läkarintyg som talade för att han var minderårig. Socialnämnden hävdade att det inte fanns någon anledning att ifrågasätta Migrationsverkets bedömning. Men i detta fall fanns inget utlåtande om åldern från Rättsmedicinalverket eftersom ärendet återkallats av Migrationsverket. Socialnämnden hade inte haft tillgång till Migrationsverkets underlag. Kammarrätten påpekar att Migrationsverkets åldersbedömning inte har någon rättsverkan utanför den processen. Varje myndighet ska ta ställning till den asylsökandes ålder inom ramen för sin verksamhet. Kammarrätten håller med om att Migrationsverkets bedömning har stor betydelse, särskilt om en medicinsk bedömning har gjorts. Därmed blir denna ofta styrande. Men eftersom konsekvenserna för den enskilde är stora måste socialnämnden åtminstone ta del av Migrationsverkets beslut och pröva underlaget. Målet återförvisas till socialnämnden.

Hämta domen i mål nr 2288-19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstolsbeslut måste respekteras av lägre instans, enligt EU-domstolen till sidans topp

En ungersk domstol har begärt ett förhandsavgörande i ett asylärende. Saken gällde en person som fick avslag på sin asylansökan. Mannen överklagade till domstol som gjorde en annan bedömning men återförvisade ärendet till den administrativa myndigheten. Enligt ungersk lag är detta den enda möjligheten, domstolen kan inte fatta ett nytt beslut. I det här fallet gick ärendet fram och tillbaka till domstolen flera gånger och till slut vände sig alltså domstolen till EU-domstolen. EU-domstolen har nu svarat att det är tillåtet att låta den administrativa myndigheten behålla befogenheten att fatta beslut. Men om en administrativ myndighet bedömer att en person inte behöver internationellt skydd och därefter en domstol eller annan högre myndighet efter en grundlig utredning i sak har kommit till motsatt slutsats så ska detta gälla. Annars blir rätten till överklagande meningslös. Om den administrativa myndigheten ger avslag på nytt utan att det kommit fram några nya omständigheter så är domstolen skyldig att ersätta detta beslut med sitt eget, även om detta är förbjudet enligt nationell lag.

Dom i mål C-556/17 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ställningstagande från Migrationsverket om kontroll av förvarsbeslut till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande som handlar om hur de som arbetar i förvaren ska kontrollera att ingen blir förvarstagen eller placeras i häkte på felaktiga grunder. Migrationsverket är huvudman för förvaren. Redan innan ett beslut om förvar verkställs ska förvarsenheten kontrollera att det finns ett beslut om förvar och att det beslutet fattats av en myndighet som enligt lag har rätt att ta sådana beslut. Efter att personen tagits i förvar ska förvarsenheten dessutom kontrollera beslutets giltighet, underlaget, grunderna för beslutet och eventuella tidsfrister. Om det finns en brist som förvarsenheten kan åtgärda med ett nytt beslut ska så ske. Om en annan avdelning eller myndighet är ansvarig ska denna kontaktas. Kontakten ska dokumenteras. Inför avskiljning eller häktesplacering måste en ingående kontroll göras av att det underliggande förvarsbeslutet är korrekt. Förvarsenheten har också ansvar för att löpande bevaka tidsfristerna för förvarstagande, omprövning och preskription.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om verkställighetshinder till länder inom EU till sidans topp

Det händer att en person som redan har skydd i ett annat EU-land av någon anledning inte kan verkställas dit. Normalt har då personen fått ett beslut om avvisning eller utvisning utan att asylskälen har prövats i sak i Sverige. Tidigare har Migrationsverket hävdat att paragrafen om verkställighetshinder inte kan användas i den situationen. Förra året ändrades praxis genom ett rättsligt ställningstagande, SR 09/2018. Migrationsverket förklarade där att även om ny prövning inte kan beviljas då ingen asylprövning har skett så kan paragrafen 12:18 om verkställighetshinder ändå användas för att pröva om det finns hinder mot att verkställa till EU-landet. I sådana fall kan personen även beviljas en asylprövning gentemot hemlandet enligt paragraf 12:19 tredje stycket. Denna möjlighet är avsedd för personer som tidigare fått avvisnings- eller utvisningsbeslut utan att asylskälen har prövats. Det nya ställningstagandet utvecklar denna procedur mer i detalj. Ett nytt inslag i ställningstagandet är att verkställighetshinder enligt 12:18, första stycket 3, dvs medicinska hinder eller till exempel familjesplittring, ska prövas gentemot EU-landet. Om personen beviljas uppehållstillstånd på denna grund så behöver inte asylskälen dessutom prövas mot hemlandet.

Hämta dokumentet, SR 24/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Nämndemän lät förälder slippa söka anknytning från hemlandet till sidans topp

En man från Irak sökte asyl och hävdade att han var förföljd på grund av sin ateism och politiska aktiviteter. Han blev inte trodd och fick avslag. När saken nått migrationsdomstol hade mannen gift sig och blivit far till en två månader gammal baby som är svensk medborgare. Domstolen är enig om att anknytningen till barnet är stark och att det är bäst för barnet att ha tillgång till båda föräldrarna. Domaren påpekar att kvinnan inte är i behov av något särskilt stöd för att ta hand om barnet samt att barnet inte har något särskilt behov jämfört med andra barn. Dessutom har familjen bildats trots att mannens status var oklar. Därför anser domaren att mannen i enlighet med huvudregeln ska ansöka om anknytning från hemlandet. Men de tre nämndemännen anser att det inte skäligen kan krävas att mannen ansöker utifrån, eftersom det skulle få betydande konsekvenser för barnets anknytning till pappan. Återföreningsproceduren väntas ta mellan 14 och 20 månader. Domaren röstas ned och mannen beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté kritiserar Serbien för en redan genomförd utvisning till Turkiet till sidans topp

En man som varit politiskt aktiv i Turkiet på 80-talet men inte använt vapen eller förespråkat våld, greps 2001. Han utsattes för utstuderad tortyr och tvingades skriva under att han varit ledande i en revolutionär organisation vars existens är oklar. Förvarstagandet i 10 månader utan rättegång prickades av Europadomstolen. Efter en flera år lång procedur dömdes han till 15 års fängelse men flydde från Turkiet. Då han hamnat i Serbien greps han genom Turkiets internationella arresteringsorder. Ärendet skickades tillbaka från högre domstol till lägre i Serbien flera gånger på grund av att underlaget inte översatts och andra brister men ledde till slut till beslut om utlämning. Vid det laget hade UNHCR tillskrivit Serbien och erinrat om att granska mannens asylskäl. Mannen hade även vänt sig till FN:s kommitté mot tortyr, CAT, som uppmanade Serbien att inte verkställa utlämningen under utredningen. Trots detta skickades mannen till Turkiet två veckor senare. Serbien hävdade att utlämning på grund av brott inte berörs av tortyrkonventionen. Dessutom betraktar Serbien Turkiet som ett säkert land. CAT konstaterar att omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter pågått i Turkiet efter undantagstillståndet 2016, inklusive tortyr och godtyckliga frihetsberövanden. Serbien har varken undersökt risken för tortyr eller tagit reda på om domen i Turkiet byggt på erkännande under tortyr. Utvisningen bröt mot tortyrkonventionens artikel 3 och 22. CAT påpekar att Serbien nu har en skyldighet att följa upp vad som händer mannen i Turkiet och rapportera om detta.

Hämta Communication No. 857/2017, Cevdet Ayaz v Serbia (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr stoppar inte utvisning av familj till Egypten till sidans topp

Ärendet gäller ett par från Egypten som har drivit sitt eget ärende till FN:s kommitté mot tortyr, CAT. Mannen hade en firma i Förenade Arabemiraten, UAE, som hade affärer med det numera terrorstämplade Muslimska Brödraskapet i Egypten. Paret befann sig med sina fem barn i UAE när Brödraskapets ledare Morsi avsattes i en militärkupp 2013. Deras uppehållstillstånd i UAE drogs in men de vågade inte återvända till Egypten. Enligt svenska myndigheter visar deras pass att de var i Egypten flera gånger, senast 2015. Paret har förklarat att mannen befann sig i Kairo i fyra dagar för att ordna handlingar, efter utvisningen, medan den övriga familjen bara mellanlandade. Sverige hävdar att familjens uppehållstillstånd kan ha dragits in av andra skäl och att mannen inte är av intresse för Egypten bara beroende på firmans affärer. Enligt Sverige har Egypten inte resurser att förfölja alla. Paret hävdar att mannen var supporter och påpekar att 50.000 Mursi-anhägare har fängslats och att utbredd tortyr har följt efter godtyckliga arresteringar. Även CAT beskriver i sitt beslut att många sympatisörer har arresterats och att tortyr använts systematiskt. Men kommittén bedömer att mannen inte har visat varför han skulle anses som sympatisör. Att paret nekades muntlig förhandling föranleder ingen kritik, eftersom faktauppgifterna i målet inte hade ifrågasatts. Enligt CAT har inget brott mot tortyrkonventionen skett.

Communication No. 816/2017, X, Y and others v Sweden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr publicerar ärenden från augustisessionen till sidans topp

Förutom de ärenden som refererats ovan har FN:s kommitté för övervakning av Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling (CAT) publicerat ytterligare 4 ärenden som rör utvisningar från kommitténs session i juli-augusti. Två som prövades i sak rörde utvisningar till Etiopien respektive Sri Lanka. Tre ärenden lades ner på grund av att anmälningarna ansågs ogrundade. De gällde utvisningar till Kongo och Indien.

I listan över ärenden finns nu även ett par sent publicerade från vårsessionen, ett rörande en utvisning till Pakistan som prövades i sak men föll bland annat på grund av trovärdighetsbrister och ett rörande Sri Lanka som inte hade prövats i högsta instans i det nationella målet.

Se samtliga publicerade ärenden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter att familj splittras på grund av mannens agerande till sidans topp

En ung man som sökte asyl i Sverige hade ingen id-handling men uppgav ett födelsedatum. Senare gav han in en handling från hemlandet med samma datum men tre år tidigare. Hans asylansökan avslogs på grund av motsägelser. Vid överklagande lämnade han in födelsebevis. Innan beslutet vann laga kraft flyttade han ihop med en svensk kvinna. De gifte sig året därpå och reste till mannens hemland för att ansöka om familjeåterförening. Mannen gav då in hemlandspass med ytterligare ett annat födelseår och ett annat efternamn. Ansökan avslogs med motivering att identiteten inte var styrkt, men efter överklagande fick mannen uppehållstillstånd. När detta skulle förnyas lämnade han in ett nytt pass som skickats efter - och visade sig vara falskt. Trots mannens försäkran att han inte haft en aning om det avslogs förlängningen. Året därpå fick paret en son. Mannen åkte till hemlandet för att söka på nytt med ett äkta pass. Men de svenska myndigheterna anser att han efter alla turer inte kan styrka sin identitet. Mannen påpekar att de tre passen haft samma uppgifter och att respekten för familjelivet enligt artikel 8 gör att familjen borde få återförenas. Men Europadomstolen anser att familjens svårigheter beror på mannens eget agerande. Domstolen lägger stor vikt vid att familjen bildats och utökats under perioder då mannen inte haft uppehållstillstånd. Dessutom anser domstolen att inget hindrar kvinnan och barnet att flytta till mannen eller fortsätta hälsa på honom i hemlandet.

Application no. 57750/17, EZE against Sweden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Försörjning för varaktigt bosatt behöver inte vara egen inkomst enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har tagit ställning till en begäran om förhandsavgörande som lämnats in av en belgisk domstol. Saken gällde en tredjelandsmedborgare som först studerat och sedan arbetat i Belgien i många år. Han ansökte om ställning som varaktigt bosatt. För detta krävs enligt EU-direktivet att den sökande har "stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel" och detta utan socialt bistånd från staten. Mannen hade ingen egen inkomst vid tillfället men lämnade in ett intyg som visade att hans bror var beredd att försörja honom. EU-domstolen konstaterar att direktivet inte säger något om källan för försörjningen. Frågan besvaras med att begreppet försörjningsmedel inte bara avser egna medel som den sökande har, utan även kan omfatta de medel som ställs till dennes förfogande av en utomstående. Medlen måste, med hänsyn till den sökandes individuella situation, vara stabila, regelbundna och tillräckliga".

Domen i mål C-302/18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Alternativ skyddsstatus som getts på felaktig grund kan återkallas till sidans topp

Målet gäller en person som sökte asyl i Österrike och uppgav att han var statslös. Den beslutsfattande myndigheten bedömde att han var algerisk medborgare och beviljade alternativ skyddsstatus. Senare kom det fram att mannen var medborgare i Marocko. Myndigheten återkallade statusen och att avslå ansökan. Frågan som en österrikisk domstol bett EU-domstolen avgöra är om skyddsstatus får återkallas även om det inte är den sökande som vilselett myndigheten. EU-domstolens svar är att om personen aldrig varit skyddsbehövande ska statusen återkallas. Men EU-domstolen påpekar också att detta inte innebär att ett redan givet uppehållstillstånd behöver återkallas. Tillstånd kan ges på andra grunder och personens privat- och familjeliv ska respekteras. Eventuella rättigheter som varaktigt bosatt påverkas inte.

Dom i mål C-7210/17 (Extern länk)

Migrationsverkets referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Resvägens säkerhet ska utredas vid utvisning till hemorten till sidans topp

En person från Balkh i Afghanistan sökte asyl i Sverige. Migrationsverket ansåg att han varken riskerade förföljelse på hemorten eller var särskilt utsatt på grund av den väpnade konflikten. Migrationsdomstolen slog senare fast beslutet om utvisning. Migrationsdomstolen nämnde att det inte kommit fram något som tydde på att resvägen till hemorten inte skulle vara säker. Det är just den bedömningen som lett till prövningstillstånd. Migrationsöverdomstolen slår fast att resvägen ska prövas när en sökande saknar skyddsskäl gentemot hemorten. Prövningen gäller inte praktiska hinder utan skyddsgrundande behandling under resvägen. Detta måste utredas noggrant när+b landet är osäkert, i synnerhet om säkerhetsläget varierar mellan olika delar av landet. Aktuell landinformation ska användas rörande sådant som vilka aktörer som behärskar områdena, vägspärrar, förekomsten av våld osv samt vilken individ som ska resa. I det här fallet ansåg Migrationsöverdomstolen att Migrationsverket inte fullgjort sin utredningsskyldighet och att migrationsdomstolen inte verkade ha grundat sin bedömning på aktuell landinformation.

Hämta referatet i mål nr UM 536-19 (Extern länk)

Se även Migrationsverkets referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Afghanistan: Ingen internflykt för barnfamllj utan nätverk på orten till sidans topp

En barnfamilj flydde Afghanistan på grund av en marktvist. Fadern hade misshandlats och hotats av en släkting och anförde att släktingens kontakter gjorde att de var förföljda även av talibaner. Mannen hade anmält trakasserierna till polisen. Migrationsverket avslog ansökan. Det framgick att familjen bott en kortare tid i Kabul och att modern är från Herat. Migrationsdomstolen anser att familjen visat att de löper risk att utsättas för skyddsgrundande behandling om de återsänds till hemorten och att det inte finns något myndighetsskydd. För att internflyktsalternativ ska tillämpas för en barnfamilj krävs nätverk på tillflyktsorten. Föräldrarnas tidigare bostättning i Kabul och Herat medför inte att de har ett nätverk enligt domstolen. Därför får familjemedlemmarna uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen anser försörjningskrav uppfyllt av tillfälliga anställningar till sidans topp

Målet gäller en man som arbetat på samma ställe sedan 2016 med sexmånadersanställningar som förnyats regelbundet. En person ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till honom. Migrationsverket bedömde att mannen hade tillräckligt stor bostad och tillräckligt hög lön. Men eftersom han inte hade arbete minst ett år framåt avslogs ansökan. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som anser att en konkret och individuell bedömning ska göras. Migrationsöverdomstolen refererar EU-domstolens uttalande att försörjningskrav inte får användas så att det äventyrar familjeåterföreningsdirektivets syfte att främja familjeåterförening. Eftersom inget talar emot att mannen kommer att ha fortsatt arbete och han dessutom är medlem i A-kassa som kommer att ge ersättning om han skulle förlora jobbet så anser domstolen att försörjningskravet är uppfyllt. Av domen framgår också att endast halva hyran ska räknas som mannens boendekostnad eftersom han delar bostaden med sin mor.

Hämta domen i mål UM16070-18, MIG 2019:12 (Extern länk)

Se även:

Asylrättscentrum 2019-09-05: Chefsjuristen kommenterar: Ny dom förtydligar vad som gäller för att uppfylla försörjningskrav (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Förvarstid ska inte räknas på nytt efter utvisningsförsök till sidans topp

Målet gäller en person som togs i förvar för verkställighet av ett utvisningsbeslut den 27 juni 2017. Gränspolisen gjorde ett försök att verkställa utvisningen den 16 juni 2018. Han togs dock inte emot i utvisningslandet på grund av tvivel om hans medborgarskap, och han fick vända tillbaka till Sverige i sällskap med poliserna. Polisen beslöt i ett nytt beslut att ta honom i förvar för en ny period som skulle räknas från den 17 juni 2018. När utvisning av mannen så småningom verkställdes hade han varit förvarstagen i 20 månader trots att lagen föreskriver maximalt 12 månader för verkställighetsförvar. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som konstaterar att EU-domstolen redan har tagit ställning i ett liknande ärende. Det kan bli fråga om ett nytt förvarsbeslut om en person verkligen lämnat Sverige och varit utomlands en period, likaså om ärendet preskriberats och personen fått ett nytt utvisningsbeslut, eller om personen till exempel haft tidsbegränsat uppehållstillstånd och därefter på nytt har ett verkställbart utvisningsbeslut. Men så länge det är fråga om samma verkställighetsärende så ska tidigare förvarsperiod räknas av. Det blir inte ett nytt ärende av en misslyckad förhandlingsresa. Domen är vägledande.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referatet i mål nr UM 4572-19, Mig 2019:17 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Turkiet/ Europadomstolen fäller Turkiet för förvar av småbarn i olidliga förhållanden till sidans topp

I en omfattande dom fördömer Europadomstolen än en gång förvarstagande i Turkiet. Ärendet gäller en kvinna från Ryssland som togs i förvar i fyra månader med tre småbarn efter att ha försökt passera gränsen till Syrien olagligt. Hon försökte upprepade gånger vända sig till domstol både för att få förvarsbeslutet prövat och för att påtala förhållandena i förvaret. Svår överbeläggning, smuts och undermålig hygien, löss och andra insekter, brist på utevistelse, brist på barnmat, blöjor och annat som barnen behövde. Barnen fick inte vård när de blev sjuka. Trots att kvinnan hade hjälp av advokat besvarades de flesta inlagorna inte alls och den turkiska konstitutionsdomstolen gav sitt svar tre och ett halvt år senare. Europadomstolen refererar en lång rad tidigare domar och inspektionsrapporter, bland annat från Europarådets kommitté mot tortyr som särskilt kritiserat Turkiet för att inte göra något åt de missförhållanden som påpekats tidigare. Europadomstolen fäller Turkiet för att ha brutit mot Europakonventionens artikel 3 om förbud mot omänsklig eller förnedrande behandling, artikel 13 om rätt till ett effektivt rättsmedel och artikel 5 om rätt till frihet och till domstolsprövning av förvarstagande.

Case of G.B. and Others v. Turkey, Application no. 4633/15 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Semester ingår inte i de arbetsvillkor som bedöms till sidans topp

En man som haft uppehållstillstånd på grund av arbete i flera år ansökte om permanent tillstånd. Då uppdagades att han fått semesterersättning var tredje månad istället för vid semestern och det var oklart hur många semesterdagar han tagit ut. Migrationsverket avslog därför ansökan, liksom senare migrationsdomstolen. Migrationsöverdomstolen påpekar att det som ska bedömas är anställningsvillkoren och deras nivå i förhållande till branschen. Dessa delar, som avtalas med arbetsgivaren, är något annat än de lagstadgade villkoren. Om en arbetstagare inte får sina rättigheter enligt semesterlagen är det något som arbetstagaren själv får bevaka och kan driva i domstol, på samma sätt som varje arbetstagare. Mannen är alltså inte i sämre situation än en svensk arbetstagare i motsvarande situation. Eftersom anställningsvillkoren är uppfyllda och det inte är en förutsättning för uppehållstillstånd att lagstadgade semesterförmåner utgått så beviljas mannen permanent uppehållstillstånd. Domen är vägledande.

Hämta domstolens referat för mål nr UM7549-18, MIG 2019:15 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat av domen (Extern länk)

Se även:

Asylrättscentrum 19-10-16: Chefsjuristen kommenterar: Arbetstillstånd även utan lagstadgade semesterförmåner (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Outnyttjat arbetstillstånd ska inte räknas vid förlängning till sidans topp

En man som sökt arbetstillstånd från sitt hemland beviljades arbets- och uppehållstillstånd för ett år. Firman hade inte kommit igång och därför kom han inte till Sverige vid det tillfället. Men tillståndet återkallades inte. Några månader efter att detta tillstånd löpt ut ansökte han på nytt, varvid det framgick att den tidigare perioden inte blivit av. Då mannen senast ansökte om förlängning hade han arbetat i tre år och sju månader, alltså mindre än de fyra år som krävs för permanentning. Samtidigt hade han haft tillstånd i mer än fyra år vilket utesluter förlängning med ytterligare tillfälligt tillstånd om det inte finns särskilda skäl. Därför fick han avslag, både från Migrationsverket och migrationsdomstol. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det tillstånd som gavs vid det andra tillfället inte var en förlängning eftersom mannen fortfarande befann sig i hemlandet. Det ska ses som en ny ansökan. Räknat från den periodens början har mannen nu endast haft tillstånd i tre år och nio månader. Han beviljas därför ytterligare ett tidsbegränsat tillstånd.

Hämta domen UM2636-19, Mig 2019:16 (Extern länk)

Se även:

Asylrättscentrum 19-10-17: Chefsjuristen kommenterar: Klargörande dom om förlängda arbetstillstånd (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190826:

Nämndeman sov under förhandling - nu måste migrationsdomstolen ta om målet till sidans topp

En person som sökt asyl på grund av olika typer av hot i hemlandet fick avslag och överklagade. Eftersom målet innebar en bedömning av mannens trovärdighet beviljade migrationsdomstolen muntlig förhandling. Även domstolen avslog, men en av nämndemännen var skiljaktig. Hon menade att mannen var trovärdig och i behov av skydd. Vid överklagan till Migrationsöverdomstolen anförde ombudet mannens skyddsbehov och vissa ömmande omständigheter, men yrkade också på att målet i sista hand skulle återförvisas till domstolen eftersom en nämndeman sovit under förhandlingen. Två av de närvarande vittnena vitsordade skriftligt att nämndemannen fallit i sömn flera gånger. Rättens ordförande uppgav att han inte hade sett att någon sov men Migrationsöverdomstolen tog fasta på uppgifterna och återförvisade ärendet med påpekande att domstolen ansett att det fanns behov av en muntlig förhandling. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190801:

Torterad i Benin under den förra regimen kan utvisas enligt FN:s tortyrkommitté till sidans topp

Ännu ett ärende har publicerats från vårsessionen med FN:s kommitté mot tortyr, CAT. En man från Benin som fängslats och torterats anklagad för delaktighet i ett kuppförsök mot den förre presidenten år 2012 hade inte fått asyl i Schweiz, bland annat för att han inte berättat om sexuella övergrepp från början. Schweiz anser det osannolikt att mannen skulle utsättas på nytt eftersom kuppmakaren som han anklagats för samröre med benådades 2014 och är president sedan 2016. Den behandling mannen behöver för tortyrskadorna kan fås i Benin enligt Schweiz. CAT instämmer i statens argumentation. En ledamot är dock skiljaktig. Han påpekar att det mannen är rädd för är att de maskerade män som utsatte honom kan vilja skada honom för att inte själva avslöjas. Han anser även att Schweiz inte har genomfört en ordentlig tortyrundersökning.

Hämta dokumentet, communication no 829 /2017, på franska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr stoppar flera utlämningar till Turkiet till sidans topp

I föregående utgåva av Asylnytt refererades ett beslut från FN:s kommitté mot tortyr som innebar att Marocko inte får lämna ut en affärsman som ankagats för att tillhöra Hizmet-rörelsen i Turkiet (i notisen stod felaktigt "utvisning", men saken rörde utlämning på Turkiets begäran). Kommittén har därefter publicerat ytterligare två snarlika fall som innebär att en affärsman i livsmedelsbranschen och en asylsökande lärare, båda i Marocko, inte ska lämnas ut, trots att Turkiet har begärt dem utlämnade på grund av att de påstås tillhöra en terroristorganisation. Orsaken är den utbredda användningen av tortyr i Turkiet efter försöket till statskupp 2016. Marocko hävdade att utlämningen var tillåten eftersom terrorhandlingar är kriminella brott, inte politiska. Kommittén kritiserar domstolen i Marocko för att ha beslutat om utlämning utan att ha utrett risken för tortyr.

Hämta com nr 846/2017 om den andre affärsmannen, Elmas Ayden c. Maroc (Extern länk)

Hämta com nr 845/2017 om läraren, Mustafa Onder c. Maroc (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190721:

Migrationsverket om hur "utsikter till permanent uppehållstillstånd" ska bedömas till sidans topp

Den 20 juli förlängs den tillfälliga lagen med en förändring som innebär att fler skyddsbehövande får möjilghet till familjeåterförening. En förutsättning är att anknytningspersonen har "välgrundade utsikter för att beviljas ett permanent uppehållstillstånd". Enligt Migrationsverket kan bedömningen utgå från att den som har skyddsstatus troligen kommer att få permanent tillstånd i framtiden, dels för att de nuvarande reglerna är tillfälliga, dels för att skyddsstatusen kvarstår även när uppehållstillståndet löper ut och det är skyddsstatusen som grundar rätten till förlängning. Det som behöver prövas är om det finns skäl att anta att en skyddsstatus kommer att dras in. Det skulle kunna ske på grund av situationen i hemlandet (historiskt en ovanlig åtgärd) eller av individuella skäl. I sådana fall behöver handläggaren gå vidare och kontrollera om det ändå är troligt att personen kommer att få permanent uppehållstillstånd genom arbete eller genom att uppnå villkoren för varaktig bosättning enligt EU-regler. En första förutsättning för återförening är att personen har uppehållstillstånd, vilket innebär att beslut i ärendet inte kan fattas i perioden då ett tillstånd löpt ut och personen väntar på förlängning.

Hämta ställningstagandet SR 21/2019 (Extern länk)

Läs om fler nya rättsliga ställningstaganden, nedan under rubriken "Asylutredning och rättsprocedur"

till innehållsförteckningen innehåll

Kommun ska ersättas för tiden under felaktig åldersuppskrivning till sidans topp

Lidköpings kommun har överklagat ett beslut från Migrationsverket om att neka ersättning för mottagande av ett ensamkommande barn. Pojken var placerad i kommunen men sedan han skrivits upp till vuxen ålder efter Migrationsverkets åldersbedömning har ersättning inte betalats ut. Pojkens ålder skrevs senare ned igen genom beslut av en migrationsdomstol. Kommunen vill nu ha ersättning för en mellanliggande period, men Migrationsverket hävdade att pojken skulle fortsatt betraktas som vuxen fram till domstolsbeslutet och ersättning enbart utgå från det datumet. Detta resonemang accepterar inte kammarrätten i Jönköping som påpekar att om pojken kunde göra sannolikt att han var under 18 ett visst datum talar det starkt för att Migrationsverkets åldersbedömning var felaktig och att han var underårig även dessförinnan. Den begärda ersättningen ska därför utgå. Domen kan överklagas. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Jönköping)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket uppdaterar flera ställningstaganden rörande sannolik identitet till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om sannolik identitet i asylärenden (som främst rör möjligheten att visa sannolik identitet genom muntlighet), ställningstagandet om kraven på klarlagd identitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd och slutligen ställningstagandet om utredning och prövning av identitet och medborgarskap samt hemvist och vanlig vistelseort i asylärenden. Uppdateringarna hänför sig till Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2019:1 i år, som klargör att upppehållstillstånd kan beviljas utan att personen gjort sin identitet sannolik om det av andra omständigheter framgår att personen riskerar förföljelse eller av andra skäl har ett skyddsbehov - och att detta kan konstateras oavsett om identiteten gjorts sannolik. Om skyddsbehovet är beroende av att den sökande är en specifik person krävs dock att identiteten görs sannolik. Bortsett från dessa tillägg med referenser är de nya ställningstagandena, SR 18, 19 och 20/2019, likalydande som de ersatta, RCI 08/2013, SR 07/2016 samt 22/2018. Det ställningstagande som främst påverkats är det första, som kunde tolkas som att sannolik identitet är ett villkor för asyl.

Hämta ställningstagandet om sannolik identitet i asylärenden, SR 18/2019 (Extern länk)

Hämta ställningstagandet om utredning och prövning av identitet, medborgarskap och hemvist i asylärenden, SR 19/2019 (Extern länk)

Hämta ställningstagandet om klarlagd identitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd, SR 20/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om vad som är "hot mot allmän ordning och säkerhet" vid anknytning till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vad som kan leda till att en person nekas uppehållstillstånd som anhörig på grund av "hot mot allmän ordning och säkerhet". Begreppet finns i EU-rätten och ska tolkas lika oavsett om det rör sig om skyddsgrundsdirektivet, familjeåterföreningsdirektivet, eller rörlighetsdirektivet. Uppehållstillstånd får inte nekas av allmänpreventiva skäl eller för att avskräcka andra utan det ska röra sig om personens eget beteende och utgöra ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen. Det kan röra sig om terrorism, inklusive medlemskap i terrororganisation, krigsförbrytelser och andra brott mot mänskligheten men även hot mot statens funktion (tex betalsystem) eller annan allvarlig brottslighet såsom narkotikabrott eller grovt vapenbrott. Även våldsbrott till exempel mot anknytningspersonen kan utgöra ett sådant hot. Varken tidigare domar eller att en person uteslutits från skydd innebär med automatik att personen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet men kan ses som indikation. En individuell bedömning ska göras och även en proportionalitetsbedömning av individens rätt till familjeliv.

För personer med skyddsstatus som befinner sig i Sverige krävs "tvingande hänsyn till nationell ordning och allmän säkerhet" för att neka uppehållstillstånd, dvs en högre ribba.

Hämta dokumentet SR 22/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Skyddsstatus skulle inte ha återkallats utan muntlighet till sidans topp

En man från Syrien som haft uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande ansökte om förlängning. I samband med detta fann Migrationsverket att mannen hade gift sig när hustrun var 13 år gammal och även haft sexuellt umgänge. Detta ska enligt Migrationsverket definieras som våldtäkt. Mannens skyddsstatus återkallades. Istället för förlängning fick han beslut om utvisning, dock med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder. Mannen överklagade och anförde att han och hustrun varit lyckligt gifta sedan 2005 och att äktenskapet ingicks i enlighet med hemlandets lagar, seder och traditioner. Han hävdade också, med hänvisning till HD, att brottet inte ska ses som grovt. Domstolen nekade muntlig förhandling och avslog överklagan utifrån Migrationsverkets argument. Migrationsöverdomstolen upphäver nu denna dom eftersom muntlig förhandling inte kan ses som obehövlig när beslutet har så stora rättsverkningar. Migrationsöverdomstolen påpekar att det är Migrationsverket som har bevisbördan för återkallelse och att migrationsdomstolens utredningsskyldighet är långtgående. Vad den sökande framfört kan inte utan vidare ses som obefogat. Målet återförvisas till migrationsdomstolen.

Hämta domen i mål nr UM 19410-18, från Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s tortyrkommitté förbjuder Sverige att utvisa tjetjen som riskerar blodshämnd till sidans topp

En man från Tjetjenien i Ryssland hade en kusin som var medlem i en rebellstyrka och som han hjälpte ibland med mat och kläder. Mannens hus stormades hus vid ett tillfälle utan att han blev gripen. Efter att kusinen dödat en polis i Groznyj attackerades mannen på nytt och han skadades. När han fick reda på att polismannens familj utkrävde blodshämnd försökte han åstadkomma medling. När detta inte gick flydde mannen med sina två barn. Migrationsverket fann berättelsen trovärdig och bedömde att mannen inte kunde återsändas till tjetjenska myndigheter. Men eftersom den ryska staten inte är ansvarig för förföljelsen ansågs mannen inte som flykting och han fick utvisningsbeslut med hänvisning till internflykt. Utvisningen slogs fast av de svenska domstolarna. Mannen har senare berättat om nya hot och visat dokument som visar att han är eftersökt. Sverige anser att tilläggen minskar hans trovärdighet. FN:s kommitté mot tortyr underkänner Sveriges utredning av hotet mot mannen och att dokument avfärdats. Kommittén anser (i likhet med UNHCR) att internflykt inte kan ses som en hållbar lösning för en person som riskerar tortyr av en ickestatlig aktör som staten inte har kontroll över. Slutsatsen blir att det skulle bryta mot konventionen mot tortyr att utvisa mannen och hans barn.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta dokumentet Communication No. 729/2016, I.A. v. Sweden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr fördömer utvisning till Turkiet av terroristanklagad till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har förbjudit Marocko att genomföra en utlämning till Turkiet av en affärsman som anklagats för att tillhöra Hizmet-rörelsen och för att ha finansierat terrorism. Mannen hävdar att han som mr-aktivist anklagats av politiska skäl och att han riskerar tortyr. CAT går igenom situationen under rådande undantagstillstånd i Turkiet och den utbredda användningen av tortyr efter försöket till statskupp 2016. Kommittén kritiserar domstolen i Marocko för att ha förlitat sig på en överenskommelse med Turkiet och inte ha gjort en framtida riskbedömning. Ett annat påpekande är att risken för tortyr inte nämns specifikt som hinder för utlämning i marockansk lag.

Hämta doumentet Communication No. 827/2017, Ferhat Erdogan v. Morocco (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr publicerar fler fall från vårsessionen till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat en rad beslut från session 66 i april-maj 2019. Ett av besluten innebar att Sverige inte får utvisa en man från Tjetjenien som riskerar blodshämnd, ett annat att Marocko inte får utvisa en man som riskerar tortyr i Turkiet, se ovan.

De flesta fallen ansågs dock inte bryta mot konventionen. Ett rörde en nu fyraårig flicka som enligt anmälan riskerar att utsättas för könsstympning om hon utvisas till Elfenbenskusten. Modern hade tidigare sökt asyl i Nederländerna på flykt från ett tvångsäktenskap som bland annat inneburit att hon könsstympats som nittonåring. Hon fick avslag men då hon fött en dotter ansökte hon på nytt på grund av risken att dottern skulle könsstympas. Nederländska myndigheter ansåg dock att skyddet mot könsstympning i Elfenbenskusten är väl utbyggt och att risken är liten då flickans mamma är motståndare till sedvänjan. Samma bedömning gjorde CAT och motsatte sig inte utvisningen.

Två olika fall gällde personer som hävdade att de riskerade tortyr efter utvisning från Nederländerna till Rwanda, där de anklagats för delaktighet i folkmordet. De menade att de löpte extra risk genom sitt engagemang i oppositionen. CAT anser dock inte att de kunnat visa detta, bland annat eftersom utlämningar till Rwanda genomförs med internationell övervakning och fängelserna besöks regelbundet av internationella juristkommissionen bedömde CAT att utvisningarna inte bröt mot tortyrkonventionen.

De flesta publicerade ärenden har avslutats utan beslut för att personen inte kan nås, har fått uppehållstillstånd eller för att utvisningsbeslutet preskriberats.

Hämta beslutet om flickan, com No. 757/2016, M.J.S. v. The Netherlands (Extern länk)

Hämta beslutet om Rwanda, com No. 768/2016, J.M. v. The Netherlands (Extern länk)

Hämta beslutet om Rwanda, com No. 771/2016, J.I. v. The Netherlands (Extern länk)

Sök fler ärenden från mr-kommittéernas databas (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

29-åring som bott i Sverige sedan 5 års ålder har rätt till privatliv här enligt domstol till sidans topp

En man har vuxit upp i Sverige sedan 5 års ålder på grund av att hans far arbetat vid ett lärosäte med upprepade tillstånd. Han är nu 29 år gammal och har utbildat sig i Sverige och arbetar som kock. När han senast ansökte om förlängning hade han blivit för gammal för att på tillstånd för anknytning till fadern och sökte även på grund av den särskilda anknytningen till Sverige. Migrationsverket avslog och såg inget hinder mot att utvisa honom som vuxen. Migrationsverket bedömde att det inte heller fanns synnerligen ömmande omständigheter. Migrationsdomstolen gjorde samma bedömning i dessa avseenden men vägde även in Europakonventionens artikel om privatliv. Domstolen menade att en utvisning på ett oproportionerligt sätt skulle kränka mannens rätt till privatliv. I proportionalitetsbedömningen väger domstolen in bland annat att mannen inte själv beslutat att bosätta sig i Sverige. Anknytningen räknas som en synnerligen ömmande omständighet och mannen får permanent uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor förvaltningsrätten i Malmö och InfoTorg Juridik)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Mor får återförenas med barn trots att hon medgett deras resa till sidans topp

En familj från Eritrea skildes åt då pappan flydde och fick uppehållstillstånd i Sverige. Därefter fick barnen uppehållstillstånd på grund av anknytning till pappan, som nu är vårdnadshavare. Mamman lämnade sitt medgivande till att barnen fick lämna landet och bosätta sig med pappan. Därefter har mamman lämnat Eritrea och befinner sig i Sudan, där hon ansökt om återförening med familjen. Migrationsverket avslog med motivering att beroendeförhållandet brutits då kvinnan gett sitt medgivande. Mamman kan inte heller få tillstånd för umgänge med barnen eftersom hon uppgivit att hon avser att bo med familjen. Intyg från skola och psykiatri visar att barnen, 13, 11 och 8 år gamla, har mått dåligt av separationen från mamman. Det yngsta barnet har utvecklat svåra depressiva symtom som kan bli livshotande. Domstolen tar fasta på detta och att familjen inte kan återförenas eller upprätthålla kontakten genom besök varken i Eritrea eller Sudan. Domstolen jämför bl.a. med Migrationsöverdomstolens resonemang i ett snarlikt mål, Mig 208:33, och kommer fram till att de udda och ömmande omständigheterna gör att familjeåterförening ska beviljas. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

till innehållsförteckningen innehåll

Högsta Domstolen stoppar utlämning av affärsman till Kina till sidans topp

Högsta Domstolen har nu fattat beslut i ett omtalat ärende om utlämning av en affärsman till Kina. Kina hade begärt honom utlämnad för att lagföras i hemlandet för ekonomisk brottslighet. Högsta Domstolen har kommit fram till att det faktiskt finns sannolika skäl för att mannen begått brotten. Men han ska enligt domstolen ändå inte lämnas ut till Kina. Dels har han varit politiskt aktiv och riskerar förföljelse som oppositionell i Kina. Till följd av målet mot honom finns dessutom en verklig risk för att han skulle dömas till döden och utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Domstolen anser inte att det går att lita på en eventuell försäkran från Kina om hur mannen kommer att behandlas.

Läs mer om mål Ö 2479-19 på domstolarnas hemsida (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Bosnien/ Europadomstolen kritiserar Bosniens förvarstagande av syrier i åtta år till sidans topp

En man från Syrien som bott i Bosnien sedan början av 80-talet blev under kriget 1992-95 medlem av Mujahedin, då en del av armén för republiken Bosnien & Hercegovina. Efter fredsavtalet 1994 avväpnades Mujahedin och medlemmarna uppmanades lämna landet. Mannen blev dock kvar och fungerade som ledare för en salafistisk grupp. År 2007 fråntogs han sitt medborgarskap i Bosnien. 2008 placerades han i förvar som säkerhetsrisk, anklagad på en rad punkter, och vände sig redan då till Europadomstolen. År 2011 fick han beslut om utvisning. Europadomstolen förbjöd Bosnien att utvisa mannen till Syrien och slog fast att de första åren i förvar utan utvisningsbeslut bröt mot konventionen. Mannen hölls dock kvar. Upprepade överklaganden avslogs, medan bosniska myndigheter vartefter ställde frågan till mer än 50 länder, inklusive Syrien, om att ta emot honom. År 2016 släpptes han och ställdes under uppsikt, på grund av att en lagändring gjorde verkställighetsförvar mer än 18 månader olagligt. Det aktuella målet i Europadomstolen gäller förvarstagandet efter 2012. En del av denna tid fördömer domstolen åter som brott mot Europakonventionens artikel 5. Mannen hävdade också att han inte fått möjlighet att försvara sig mot säkerhetspolisens anklagelser, men detta håller domstolen inte med om.

Application no. 10112/16, case of Al Husin v. Bosnia and Herzegovina (no. 2) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Lång karens till medborgarskap för medlem i terrorgrupp till sidans topp

En person som arbetat för organisationen Mungiki i Kenya under åren 1995-2004 men som lämnat organisationen och numera har uppehållstillstånd i Sverige sökte medborgarskap. Enligt ett regeringsbeslut från 2004 ska en person som varit verksam i en organisation som utfört systematiska, omfattande och grova övergrepp såsom tortyr, mord och utomrättsliga avrättningar inte kunna bli svensk medborgare förrän efter ca 25 år. Mannen hade arbetat som ordningsvakt vid busshållplatser och hävdade att han inte visste något om Mungikis övriga verksamhet, och att han lämnat när Mungiki förklarats olaglig. Dessutom har medlemmarna numera beviljats amnesti i Kenya. Men eftersom Mungikis verksamhet bland annat bestått i att med maffialiknande metoder kräva in pengar inom transportsektorn måste mannen ha känt till metoderna, enligt Migrationsverket. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att de femton år som gått inte är tillräckligt lång tid för att kravet på hederligt levnadssätt ska vara uppfyllt. Ansökan om medborgarskap avslogs. Domen är vägledande.

Hämta domstolens referat i mål UM 10872-18, Mig 2019:11 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190620:

Europadomstolen prickar Moldavien för snabbutvisning av lärare till Turkiet till sidans topp

Målet gäller fem lärare som arbetade på en privatskola i Moldavien, en av dem sedan ett par år och de övriga sedan 90-talet. Alla hade uppehållstillstånd och hade familj i Moldavien. Efter kuppförsöket i Turkiet 2016 begärde Turkiets premiärminister att skolan skulle stängas på grund av koppling till Gülen-rörelsen. Rektorn greps av moldavisk säkerhetstjänst anklagad för att stödja terrorism, men undersökningen lades ner. De fem lärarna ansökte i samband med gripandet om asyl. De begärde också att få veta om de anklagades för något, och fick besked om att det inte fanns några anklagelser. Trots detta greps de några månader senare utan förvarning och fördes till Turkiet. Några dagar senare fick deras advokater och familjer veta att asylansökningarna avslagits. Visserligen bedömdes de som flyktingar beroende på riskerna de löpte i Turkiet men utvisades för att de ansågs som säkerhetsrisker i Moldavien. Männen fängslades omedelbart i Turkiet. Deras advokater tilläts inte överklaga beslutet eftersom överklagandet inte undertecknats av de sökande. Europadomstolen dömer ut både fängslandet och den plötsliga utvisningen utan möljighet att överklaga som stridande mot moldavisk lag och mot konventionen, artiklarna 5 och 8.

Application no. 42305/18, Ozdil and Others v. the Republic of Moldova (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Att döttrarna könsstympats hindrar inte flyktingstatus till sidans topp

En kvinna från Jemen sökte asyl med make och barn. Det framkom att döttrarna könsstympats i hemlandet av släktingar. Kvinnan hade inte själv utfört ingreppen, men Migrationsverket ansåg att hon kunde förhindrat dem och att detta är ett grovt ickepolitiskt brott. Därför fick kvinnan inte flyktingstatus som den övriga familjen. Hon fick dock tidsbegränsat tillstånd på grund av anknytning till barnen. Migrationsdomstolen avslog överklagan utan muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det är synen på brottet i internationellt perspektiv som ska gälla, inte hemlandets lag. Könsstympning betraktas i Sverige som allvarlig misshandel. Svensk domstol är behörig att döma då flickor förs utomlands från Sverige för att ingreppet ska utföras. Däremot är det enligt lagens förarbeten inte rimligt att asylsökande föräldrar skulle åtalas för att barnen könsstympats enligt hemlandets traditioner innan de kom till Sverige. Ett brott som inte skulle åtalas i Sverige bör, med hänsyn till den restriktivitet som gäller för uteslutning från flyktingstatus inte betraktas som grovt i den här bemärkelsen. Därför beviljar Migrationsöverdomstolen flyktingstatusförklaring. Domen är vägledande-

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referatet i mål UM 14584-18, Mig 2019:10 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Eritrea: Värnpliktig vakt utesluts från skyddsstatus till sidans topp

En kvinna som sökte asyl i Sverige hade varit placerad som vakt på en polisstation under sin nationaltjänstgöring i Eritrea. Hennes uppgift var att hindra gripna personer från att fly. Polisstationen är ökänd för hårda metoder och kvinnan berättade själv att hon sett tortyr. Hon hade inte valt arbetet och skulle bestraffas om hon vägrade. Hon flydde efter att ha vägrat skjuta mot en rymiing och tog sig ut ur landet med hjälp av släktingar. Hon hade dessförinnan haft permissioner och återvänt till tjänsten. Vid ett tillfälle hade hon återvänt försenad trots att hon kunde straffas. Migrationsverket ansåg därför att hon kunde ha flytt tidigare och att hon bidragit till att brotten kunde begås. Eftersom hon var medansvarig uteslöts hon från skydd och fick utvisningsbeslut. Hon fick ändå tidsbegränsat tillstånd på grund av risken för förföljelse i Eritrea, som utgör verkställighetshinder. Migrationsdomstolen upphävde beslutet och beviljade flyktingstatus med motivering att kvinnan utfört uppgifterna under tvång förenat med allvarliga sanktioner. Men Migrationsöverdomstolen slår nu fast att kvinnan ska uteslutas, efter en genomgång av internationell praxis. Kvinnan har ett individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts på polisstationen eftersom hon inte tagit möjligheten att lämna tjänsten tidigare på samma sätt som hon till slut gjorde.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referatet i mål UM 17559-18, Mig 2019:9 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190610:

Migrationsöverdomstolen: Polisens avvisning skulle ha prövats av Migrationsverket till sidans topp

Den normala gången då polismyndigheten beslutar att en utlänning ska avvisas är att beslutet kan överklagas till Migrationsverket och därefter till Migrationsdomstol som sista instans. Undantag gäller om polisen samtidigt beslutat om att upphäva en Schengenvisering. Detta överklagas direkt till migrationsdomstol och kan överklagas vidare till Migrationsöverdomstolen. I det fall som målet gäller var det Migrationsverket som fattat beslut om att upphäva viseringen, men Migrationsverket lämnade ändå överklagandet av polisens beslut om avvisning direkt vidare till domstol. Migrationsöverdomstolen slår fast att Migrationsverket borde ha prövat ärendet. Migrationsöverdomstolen prövar dock inte avvisningsbeslutet i sak, eftersom migrationsdomstolens beslut i ärenden som polisen prövat i första instans inte får överklagas. Domen är vägledande.

Hämta referat i mål UM 21599-18, MIG 2019:8 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Småbarnsfamilj splittrad mellan Italien och Sverige får inte stöd av Europadomstolen till sidans topp

Målet gäller en somalier som har asyl i Italien och hans hustru som bor i Sverige med parets två barn. Mannen sökte asyl i Sverige 2009 men fick avslag enligt Dublinförordningen. När han försökte en andra gång i Sverige 2012 anförde han anknytning till sin hustru och deras gemensamma barn. Det hölls emot mannen att identitetsuppgifterna skiftat vid de olika ansökningarna. Efter att än en gång ha förts till Italien ansökte mannen därifrån. Ansökan avslogs eftersom mannens identitet inte kunde styrkas. Bevislättnad kunde inte tillämpas eftersom paret inte bott ihop i hemlandet. Ytterligare en ansökan, nu omfattande anknytning även till parets andra barn. avslogs på samma grund trots att DNA-test visat med 99.999% sannolikhet att paret är föräldrar till barnen. Europadomstolen finner att Sveriges beslut inkränktar på mannens rätt till familijeliv. Men domstolens bedömning blir ändå att detta är proportionerligt i förhållande till statens rätt att kontrollera invandringen. Domstolen lägger stor vikt vid att familjen bildades då mannen befann sig illegalt i Sverige och paret måste ha vetat att familjelivet inte kunde upprätthållas lagligt. Dessutom bor båda i EU-länder och har möjlighet att resa till varandra.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Application no. 23270/16, Said Mohamed ABOKAR against Sweden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen fäller än en gång Ryssland för deportation till Uzbekistan till sidans topp

Målet gäller en person som i Uzbekistan blivit anklagad för att ha tillhört en extrem islamistisk organisation. Han tog sig till Ryssland men blev åtalad för att ha tagit sig in illegalt i Ryssland och för tillhörighet till en extremistorganisation. Strax innan han skulle friges ansökte han om asyl men detta avslogs. Fängslad inför verkställighet vände sig mannen till Europadomstolen som den 28 juni 2016 uppmanade Ryssland att ställa in utvisningen i väntan på domstolens prövning. Trots detta verkställdes deportationen den 1 juli. Utvisningen verkställdes med normala offentliga rutiner, till skilllnad från några tidigare fall där personerna kidnappats och förts till Uzbekistan troligen med myndigheternas goda minne, men utomrättsligt. Europadomstolens anser fortfarande att personer som anklagats för extremism i Uzbekistan löper stor risk för tortyr. Genom ombud i Uzbekistan har mannen förmedlat att han behandlats illa och försökt begå självmord efter utvisningen. I en enhällig dom slår Europadomstolen fast att Ryssland har brutit mot flera artiklar i konventionen och ska betala 20.000 Euro till den utvisade mannen samt 5.000 Euro till advokaterna.

Application no. 36321/16, case of O.O. v. Russia (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Den som nekas flyktingstatus kan ändå vara konventionsflykting till sidans topp

EU-domstolen har behandlat tre ärenden överlämnade från domstolar i Belgien och Tjeckien, rörande personer som hade flyktingskäl enligt flyktingkonventionen, men som fråntagits eller nekats flyktingstatus. Detta hade skett i enlighet med uteslutanderegler i EU:s skyddsgrundsdirektiv. Frågorna gällde om direktivet stämmer överens med konventionen. Konventionen tillåter utvisning av en flykting på vissa grunder, men personen är fortfarande flykting. EU-domstolen slår fast att EU-direktivet bygger på konventionen och båda ska tillämpas. En person som är flykting enligt konventionen är fortfarande flykting även om personen inte beviljas "flyktingstatus" enligt direktivets definition. Detta kan leda till att personen inte tillerkänns vissa rättigheter enligt direktivet, men har ändå de grundläggande rättigheter som följer av flyktingkonventionen. Samtidigt måste direktivet tillämpas i enlighet med EU:s rättighetsstadga som innehåller ett absolut förbud mot utvisning som kan leda till tortyr eller liknande. Det kan därmed inträffa att skyddet blir starkare under direktivet än under flyktingkonventionen.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen på svenska och andra språk (Extern länk)

ECRE referat 19-05-17: Refugees who committed crimes cannot be automatically returned (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Lifos: Förtydligande om verkställighetshinder i ställningstagande om apatiska barn till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande angående hälsotillstånd och vårdmöjligheter som grund för uppehållstillstånd för barn och barnfamiljer med särskilt fokus på devitaliserade barn. Ställningstagandets slutsats är liksom tidigare att utrymmet för att ge uppehållstillstånd grundat endast på ett devitaliserat tillstånd hos ett barn har blivit kraftigt begränsat sedan den tillfälliga lagen trädde i kraft. Detta beror på att tillstånd enligt Utlänningslagens paragraf om ömmande omständigheter (5:6) nu bara får beviljas om en utvisning skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Det som justerats i ställningstagandet är att styckena om villkoren för uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder har förtydligats. I den paragraf som berör medicinska verkställighetshinder som uppstått efter avslag (12:18) finns inte någon skrivning om att hinder bara skulle kunna föreligga om utvisningen skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Ribban har i praktiken ändå blivit högre eftersom det för verkställighetshinder krävs nya omständigheter utöver de som prövats i grundärendet - där det skärpta villkoret har ingått. Men om det finns nya omständigheter som inte prövats tidigare så behöver dessa inte uppfylla kravet om brott mot internationellt åtagande för att kunna leda till uppehållstillstånd.

Hämta ställningstagande SR 17/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Adopterat barn får uppehållstillstånd i domstol trots tveksamhet till sidans topp

En 13-årig pojke som bor hos sin mamma i Mongoliet adopterades av sin moster, som är bosatt i Sverige. Pojkens mamman höll på att bli blind och kunde inte ta hand om honom. Han blev istället som en förälder. Adoptionen som gjordes i Mongoliet bedömdes giltig i Sverige. Huvudregeln är att adopterade likställs med biologiska barn, varför pojken skulle ha rätt att få uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket avslog ändå med motivering bl.a. att adoptionen inte gjorts för att befästa en förälder-barn-relation utan för att pojken skulle få det bättre i Sverige. Migrationsdomstolen anser att det finns tecken på skenförhållande men den sammantagna bedömningen blir att Migrationsverket inte gjort sannolikt att adoptionen ägt rum uteslutande för att ge uppehållstillstånd. Domstolen påpekar att utrymmet för att att vägra adopterade barn uppehållstillstånd är mycket begränsat. Domen är inte vägledande. /Asylnytt: Observera att vid adoption som sker i Sverige tas yttrande in från Migrationsverket redan i adoptionsprocessen och ett misstänkt skenförhållande kan leda till att adoptionen avslås./ (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om hur intjänandetiden för permanent arbetstillstånd beräknas till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om beräkningen av sammanlagd tillståndstid för arbetstillstånd. Det handlar om personer som har haft tidsbegränsade uppehållstillstånd för arbete och efter fyra års tillstånd vill ansöka om permanent tillstånd. Situationen kan i enstaka fall uppstå även när en asylsökande byter spår efter avslag i asylärendet och tidigare har haft arbetstillstånd. Huvudregeln är att permanent uppehållstillstånd kan beviljas då personen haft arbetstillstånd under fyra av sju år. Om personen vid den tidpunkten inte uppfyller kraven för permanent tillstånd krävs särskilda skäl för att få nytt tidsbegränsat tillstånd. De sammanlagda tillfälliga tillstånden får inte vara mer än sex år. Beräkningen sker normalt vid beslutstillfället, men i vissa fall kan sjuårsperioden räknas från ansökningsdatum, till exempel vid en onormalt utdragen handläggningstid. Det rättsliga ställningstagandet slår fast att samma principer ska gälla även om personen varit utrest från Sverige under sjuårsperioden. Om det har gått så lång tid att personen inte längre har fyra års arbetstillstånd de senaste sju åren räknat från beslutsdatum så kan tidsbegränsat arbetstillstånd beviljas på nytt.

Hämta ställningstagandet SR 16/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Arbetstillstånd efter utvisning ska inte bedömas som förlängning till sidans topp

En man som haft arbetstillstånd i Sverige ansökte om nytt tillstånd hos en annan arbetsgivare. Migrationsverket avslog ansökan på grund av att den tidigare arbetsgivaren inte hade tecknat de försäkringar som krävs under hela anställningstiden. Avslaget förenades med beslut om utvisning. Efter att detta beslut vunnit laga kraft lämnade mannen Sverige och ansökte ett par månader senare om arbetstillstånd från utlandet. Migrationsverket bedömde även denna ansökan som en förlängningsansökan med argumentet att det skulle vara orimligt om en sökande kunde kringgå bestämmelserna genom att lämna Sverige en kort tid. Ansökan avslogs med samma motivering som tidigare. Migrationsdomstolen däremot bedömer ansökan som en ny ansökan utan att väga in förhållandena under tidigare anställning. Målet återförvisas till Migrationsverket. Beslutet är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

till innehållsförteckningen innehåll

En veckas träning med Al Shabaab hindrar inte medborgarskap enligt domstol till sidans topp

En ung man som sökte asyl uppgav att han blivit tvångsrekryterad av den terroristklassade organisationen Al Shabaab i Somalia den 18 oktober 2009. Han deltog i träning men lämnade organisationen den 25 oktober. Uppgifterna har inte ändrats. Mannen fick asyl och har nu varit bosatt så länge i Sverige att han kunde ansöka om medborgarskap. Migrationsverket nekade medborgarskap med motivering att det är känt att Al Shabaabs verksamhet innefattar grova övergrepp som tortyr, mord och utomrättsliga avrättningar. Regeringen har uttalat att den som varit verksam eller haft inflytande över en sådan organisation inte bör beviljas medborgarskap förrän efter 25 år. Migrationsdomstolen däremot anser att begreppet "verksam" inte kan vidgas till att omfatta vad som helst med koppling till organisationen. Migrationsverket har inte ifrågasatt att mannen lämnat lägret efter en vecka. Det är enligt domstolen orimligt att begära att mannen ska bevisa att han försökt förhindra att utsättas för tvånget att delta. Mannen beviljas medborgarskap. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190517:

Migrationsöverdomstolen: Domstol får inte avskriva för att personen lämnat Sverige till sidans topp

En person fick avslag på sin asylansökan av Migrationsverket och överklagade. Innan domstolen fattat beslut lämnade han Sverige och sökte asyl i Tyskland. Där fick han beslut om överföring till Sverige i enlighet med Dublinförordningen. Trots detta avskrev domstolen ärendet. Enligt domstolen hade personen agerat av egen fri vilja och verkställt sig själv vilket måste ses som att han återkallat asylansökan. Detta synsätt avfärdas nu av Migrationsöverdomstolen. Migrationsöverdomstolen påpekar att en avskrivning får betydande rättsverkan eftersom det innebär att utvisningsbeslutet vinner laga kraft (till skillnad från om personen lämnar Sverige innan Migrationsverket fattat beslut). Att ha lämnat landet kan enligt Migrationsöverdomstolen inte i sig innebära att en person som överklagat inte har rätt till prövning. Däremot kan det påverka beslutet. Domstolen borde alltså ha behandlat ärendet. Migrationsöverdomstolen fattade även beslut i det enskilda ärendet. Eftersom personen inte återkommit och Sveriges ansvar enligt Dublinförordningen nu löpt ut så återförvisades ärendet inte till domstolen utan Migrationsöverdomstolen avslog överklagan.

Hämta domstolens referat i mål UM 12342-18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Prövningstillstånd: Borde en konvertit ha berättat om konversionen före dopet? till sidans topp

En man från Afghanistan berättade i en anmälan om verkställighetshinder att han blivit kristen. Av ansökan framgick att han funderat över religionen redan i hemlandet och närmat sig kristendomen under lång tid. Han döptes dock först efter slutligt avslag och religionsskäl fanns inte med i grundärendet. Enligt Migrationsverket finns ingen förklaring till varför han inte berättat mer om sin religiösa övertygelse och därför har han inte "gjort antagligt" de nya omständigheterna. Migrationsdomstolen däremot ansåg att mannen gjort antagligt att det finns skyddsgrundande omständigheter, men eftersom det inte finns "giltig ursäkt" för att han inte åberopat omständigheterna tidigare beviljades inte ny prövning. Migrationsöverdomstolen kommer nu att pröva frågan om "giltig ursäkt". I en dom nyligen återförvisades ett ärende av Migrationsöverdomstolen i en liknande situation, men fallen skiljer sig. i det tidigare fallet hade migrationsdomstolen bedömt att det fanns "skälig anledning att anta" att personen löpte en skyddsgrundande risk. Med detta högre beviskrav behövs enligt Migrationsöverdomstolen ingen giltig ursäkt för att bevilja en ny prövning. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

till innehållsförteckningen innehåll

Prövningstillstånd om hur förvarstidens längd ska räknas efter försök att verkställa till sidans topp

Som rapporterades i Asylnytt 19-02-19 har Migrationsverket och Polisen olika uppfattning om hur förvarstiden ska räknas efter att polisen gjort ett misslyckat försök att verkställa utvisningen av en förvarstagen person. Migrationsverket anser att förvarstiden ska slås ihop och fortsätta räknas från tidigare förvarsbeslut. Polisen anser att förvarstiden ska räknas om från noll, eftersom personen däremellan lämnat landet. Hur tiden räknas påverkar dels när personen kan få en muntlig förhandling om förvar igen och hur länge förvarstagandet kan pågå. Maximal tid för verkställighetsförvar är tolv månader, men om tiden nollställs kan den sammanlagda tiden bli längre. Ett ärende av det här slaget har nu beviljats prövningstillstånd av Migrationsöverdomstolen.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Från Libyen/ Migrationsverket justerar bedömning av situationen i Libyen till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en kortfattad rättslig kommentar om utvecklingen i Libyen. Säkerhetsläget beroende på striderna mellan trupperna under Khalifa Haftar och regimen anses osäkert. Parterna är ungefär jämstarka enligt kommentaren varför det kan bli en allvarlig eskalering. Den rättsliga bedömningen skiljer sig ändå inte från föregående (SR 34/2017), nämligen att det råder en inre väpnad konflikt men inte med så urskillningslöst våld att alla och envar anses som skyddsbehövande. Rättschefen lägger dock till att "Mot bakgrund av den allvarliga säkerhetssituationen ställs ett lågt krav på den sökandes individuella utsatthet för att ett skyddsbehov ska anses föreligga."

Hämta dokumentet, SR 15/2019 (Extern länk)

Hämta det utförligare rättsliga ställningstagandet, SR 34/2017 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

JO kritiserar Migrationsverkets sätt att hantera asylsökandes pengar efter avslag till sidans topp

JO har behandlat två ärenden som gäller Migrationsverkets rutiner då ett konto för bistånd enligt LMA-lagen ska avslutas. De asylsökande hade haft uttagskort hos ICA-banken. Migrationsverket hade, helt enligt sina rutiner, meddelat innehavarna att biståndet skulle upphöra och samma dag fört över resterande pengar till ett avslutningskonto, som endast verket förfogar över. Personerna gavs ingen tid att ta ut pengarna. När transaktionen bokförts efter några dagar kan pengarna betalas tillbaka kontant eller sättas in på annat konto. I båda fallen hade personerna fått felaktig information om möjligheten att få ut pengarna. I ett fall skedde utbetalning efter tre veckor, i det andra först efter fem månader. Migrationsverket försvarar rutinen med att pengarna strängt taget inte förts över till de asylsökande förrän de tas ut. JO skriver om förfarandet att det "innebär enligt min mening ett kringgående av det regelverk som lagstiftaren beslutat och ett utnyttjande av de asylsökandes utsatta ställning." JO förutsätter att Migrationsverket "säkerställer att det inte förekommer att verket, utan att det finns stöd för det, förfogar över medel som beviljats en asylsökande och satts in på det kort han eller hon tilldelats".

Läs sammanfattning och hämta beslutet 4987-2018 (Extern länk)

Direktlänk till beslutet (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Prövningstillstånd: Ingår det i ombuds uppdrag att överklaga handläggningstid? till sidans topp

När en person hade väntat tre år utan att få ett första beslut i sitt asylärende, yrkade det offentliga biträdet att ärendet skulle avgöras. Domstol förelade Migrationsverket att avgöra ärendet skyndsamt. Men ombudet fick inte ersättning för tiden han lagt ner på detta. Migrationsöverdomstolen ska nu pröva om arbetsuppgiften ingår i det offentliga biträdets uppdrag. (Källor Infotorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: God man är inte vårdnadshavare - offentligt biträde behövs till sidans topp

Ett ensamkommande barn hade fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande men överklagade för att få flyktingstatus. Migrationsdomstolen ansåg att det inte behövdes något offentligt biträde eftersom den sökande hade en god man. Men en god man är inte vårdnadshavare. Ensamkommande barn som saknar vårdnadshavare i Sverige har rätt till offentligt biträde även i statusärenden. Det finns inget krav på juridisk utbildning för att bli god man. Därför fanns inte grund för att avslå begäran, enligt Migrationsöverdomstolen.

Läs längre referat av Migrationsverket och hämta domstolens referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om hanteringen av flera ansökningar om uppehållstillstånd samtidigt till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vad som ska ske då någon kommer in med en ny ansökan om uppehållstillstånd trots att en process pågår eller då personen redan har ett uppehållstillstånd. Huvudprincipen är att "saken" är uppehållstillstånd även om det kan ges på olika grunder. Om en ny ansökan kommer in medan Migrationsverket behandlar ärendet så slås ansökningarna ihop. Om domstolen börjat pröva ärendet så kan inte Migrationsverket ta upp det, bara meddela domstolen att ansökan med nya skäl inkommit. Om personen redan har uppehållstillstånd för den tid ansökan gäller så kan saken bara prövas om det skulle finnas skäl att återkalla det pågående tillståndet. Frågan om skyddsstatus kan dock alltid prövas, dvs den som fått uppehållstillstånd på någon annan grund kan ändå ansöka om flyktingstatus eller alternativ skyddsstatus.

En ansökan som kommer in medan domstol prövar om en ansökan om ny prövning av skyddsbehov ska beviljas (enligt UtlL 12:19) kan tas upp av Migrationsverket om den nya ansökan görs enligt UtlL 12:18, till exempel praktiska eller medicinska hinder. Men om en ny prövning eniigt 12:19 beviljats och pågår i domstol kan inga nya omständigheter behandlas av Migrationsverket. Ställningstagandet innehåller fler resonemang om en rad speciella situationer och i vilken ordning olika skäl ska prövas.

Hämta ställningstagandet, SR 13/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Hotad kvinnlig journalist från Pakistan fick inte prövning i FN:s tortyrkommitté till sidans topp

Ärendet gäller en journalist som arbetade på en engelskspråkig modetidning i Pakistan, som ofta kom i konflikt med konservativa krafter. Journalisten hotades bland annat med att hennes ansikte skulle förstöras, då hon framträtt med bild. Hotelserna upprepades och när de även drabbade kvinnans föräldrar lämnade hon Pakistan för att studera i Kanada. Efter studietiden sökte hon asyl. Hon fick avslag eftersom hon inte hade lagt fram bevis för händelserna och inte heller kunde visa att hon sökt skydd av myndigheterna i hemlandet. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, bad Kanada att ställa in utvisningen tills vidare men har nu lagt ner ärendet utan sakprövning. Orsaken är att kvinnan skulle ha kunnat få deportationen prövad i en extraordinär process (närmast motsvarande att åberopa verkställighetshinder). En ledamot i kommittén var skiljaktig och har i en utförlig reservation förklarat att proceduren att begära en "pre-removal risk assessment" inte kan påbörjas förrän ett år efter slutligt avslag och den kräver dessutom att det finns nya omständigheter.

Hämta beslutet i Com No. 784/2016, F.K.A. v Canada (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Prövningstillstånd: Kan försörjningskrav uppfyllas med tidsbegränsat arbete? till sidans topp

En person ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin man som bor i Sverige. Mannen har en tillräckligt stor lägenhet och lönen är tillräcklig för att uppfylla försörjningskravet. Mannen har haft jobbet sedan 2016, men har fortfarande tidsbegränsad anställning som har förlängts. Hustrun fick avslag på grund av att mannen inte har fast arbete. Lagen innehåller inte krav på permanent arbete, men Migrationsverket ansåg att försörjningskravet är "framåtsyftande". Överklagan avslogs. Nu har Migrationsöverdomstolen beviiljat prövningstillstånd. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Storbritannien fälls av Europadomstolen för förvarstagande som borde avslutats till sidans topp

Saken gäller en kvinna som kom illegalt till Storbritannien och kom att fängslas ett år på grund av ett brott. Efter att straffet avtjänats hölls hon i förvar för utvisning i nästan tre år. Efter ungefär ett och ett halvt år klagade hon till Europadomstolen första gången. Domstolen prickade då Storbritannien för en del av den utdragna tiden. Kvinnan fick senare nytt beslut om verkställighet av utvisningen vilket liksom förvarstagandet överklagades bl.a. med hänvisning till läkarintyg om hennes posttraumatiska stressyndrom, bristen på behandling i förvaret mm. Därefter har begäran om omprövning lämnats in en lång rad gånger, de senaste fem månaderna med bilagda läkarintyg, inlagor som av allt att döma behandlades högst summariskt. Därefter släpptes hon fri mot borgen. Det sista årets förvarstagande prövades i en inhemsk domstolsprocedur som inte avslutades förrän 2016, till kvinnans nackdel. Europadomstolen slår nu fast att förvarstagandet de senaste fyra månaderna var olagligt, vilket även den brittiska domstolen hade kommit fram till. Europadomstolen dömer även med fem röster mot två Storbritannien att betala kvinnan skadestånd.

Hämta domen 62824/16, V.M. v. the United Kingdom (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Rättsligt ställningstagande om återkallande av ansökan och förnyad ansökan till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt ställningstagande om vad som sker när någon återkallar en ansökan om uppehållstillstånd och om personen ångrar sig. Om en ansökan återkallas avskrivs den och personen får ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Till skillnad mot beskrivningen i det tidigare ställningstagandet ska Migrationsverket inte förordna om omedelbar verkställighet. I sak gör det ingen större skillnad eftersom en person som inte är asylsökande ändå kan verkställas utan att invänta överklagande. Normalt ska en tidsfrist för frivilligt återvändande ges och under den tiden kan avvisning/utvisning inte verkställas med tvång, även om återvändandearbetet kan påbörjas. Återreseförbud ges om tidsfristen överskrids eller om ingen tidsfrist har getts. Om personen ångrar sig innan beslutet om avskrivning och avvisning/utvisning vunnit laga kraft ska Migrationsverket ta upp saken till omprövning och upphäva besluten. Därefter påbörjas en ny utredning som i ett grundärende. En nyhet jämfört med föregående ställningstagande är att om den sökande har uttryckt sig som att hen överklagar måste ärendet lämnas över till domstol för beslut om upphävning och återförvisning innan Migrationsverket kan återuppta prövningen. I fall ärendet avskrivits efter att besluten vunnit laga kraft så kommer en ny ansökan från en person som ångrat sig att behandlas som en fråga om verkställighetshinder. Ny prövning ska beviljas, men denna är begränsad till frågor om skyddsbehov.

Hämta ställningstagandet SR 10/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Kafala är inte lika med adoption men kan ändå ge rätt till familjeliv enligt EU-domstolen till sidans topp

I Asylnytt 19-03-02 refererades förslaget från EU-domstolens generaladvokat om ett par i Storbritannien som fått ansvaret för ett föräldralöst barn genom kafala-systemet som finns i många länder. Kafala ger inte en föräldra-barn-relation som adoption, men de vuxna åtar sig att ta hand om och fostra barnet till vuxen ålder. Paret ansökte om att barnet skulle få resa från Algeriet till dem på samma villkor som ett adopterat barn. En domstol i Storbritannien bad om förhandsavgörande från EU-domstolen. EU-domstolen har nu lämnat ett förhandsavgörande liknande generaladvokatens förslag. Det innebär att kafala inte kan jämställas med adoption. Barnet blir inte släkt i rakt nedstigande led vilket skulle ha gett automatisk rätt till återförening. Men barnet ska ändå räknas som en övrig familjemedlem. Därför ska staten efter att ha utrett omständigheterna underlätta inresa och vistelse särskilt med hänsyn till barnets bästa. Eventuella risker för barnet ska vägas in men det får inte förutsättas att det finns en sådan risk enbart för att vårdnadshavare utsetts enligt kafala-systemet. Om det framgår efter utredningen att barn och vårdnadshavare kommer att utöva familjeliv innebär respekten för familijeliv och barnets bästa till att barnet ska beviljas inresa.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen C-129/18 i sin helhet, svenska eller annat språk (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migr-överdomstolen: "Giltig ursäkt" krävs inte vid absolut förbud mot verkställighet till sidans topp

En person från Afghanistan som konverterat till kristendomen anförde verkställighetshinder efter slutligt avslag. Migrationsverket beviljade inte ny prövning. Migrationsdomstolen i Göteborg konstaterade att omständigheten var ny och dessutom innebar "skälig anledning att anta" att han löper risk enligt Utlänningslagens 12 kap. 1 § (dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning) eller riskerar förföljelse. Men personen hade besökt gudstjänster, blivit döpt och gått en kurs om kristendom medan grundärendet pågick. Det fanns enligt migrationsdomstolen ingen giltig ursäkt varför konversionen inte togs upp förrän i ett ärende om verkställighetshinder. Migrationsöverdomstolen påpekar att Utlänningslagens 12 kap. 1 § liksom Europakonventionens motsvarande artikel 3 innebär ett absolut förbud mot utvisning. Dessutom ska en ny prövning på grund av verkställighetshinder enligt Utlänningslagen beviljas om det "kan antas" (ett lägre beviskrav) att det finns ett sådant hinder eller risk för förföljelse - detta under förutsättning att det är en omständighet som inte prövats tidigare och att det finns en giltig ursäkt varför det inte skett. Enligt Migrationsöverdomstolen behöver dessa villkor inte uppfyllas om det finns "skälig anledning att anta" att personen löper en risk enligt 12 kap. 1 §. Därför beviljas mannen en ny prövning och ärendet återförvisas till Migrationsverket. Domen är vägledande - men observera att kravet på giltig ursäkt finns kvar om myndigheten inte bedömer risken så stark som i detta ärende.

Hämta domstolens referat av mål UM 12194-18, MIG 2019:5 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: inget verkställighetshinder före preskription för bidooner till sidans topp

Målet gäller en familj från Kuwait som hävdar att de är oregistrerade statslösa bidooner. Svårigheterna att verkställa utvisning av statslösa bidooner är välkända. Migrationsverket har sedan 2012 fört en dialog med Kuwait utan framgång. Bidooner som är registrerade och har så kallade artikel 17-pass ska dock kunna återvända. Migrationsverket anser att familjemedlemmarna inte lämnat tillförlitliga uppgifter om hur de lämnade Kuwait eller att de inte är registrerade. Frågan inför Migrationsöverdomstolen är om verkställighetshindret kan vägas in redan i grundärendet (då av naturliga skäl inget verkställighetsförsök har gjorts) och ge uppehållstillstånd av ömmande skäl. Familjens ombud har påpekat att när ärendet preskriberas kommer barnen att ha vistats i Sverige i ca sju år. Men Migrationsöverdomstolen anser att frågan om verkställighetshinder enligt lagens systematik inte ska vägas in förrän efter preskription då myndigheterna haft fyra år på sig att verkställa beslutet. Avsteg från den principen ska tillämpas restriktivt. I detta ärende kan det inte redan nu anses mycket sannolikt att beslutet kommer att preskriberas och det blir därför avslag. Domen är vägledande.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta domstolens referat i mål UM 2019-4, MIG 2019:4 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Operation av klumpfot kommer inte att följas upp i Afghanistan till sidans topp

En familj som försökt återvända till Afghanistan från Iran flydde på nytt efter en marktvist och andra konflikter. Migrationsverket anser att berättelsen inte är trovärdig och i alla händelser har det gått 10 år. Ett av familijens fyra barn har sedan födseln en svår form av klumfot i båda fötterna, som felbehandlades i Iran med förödande följder. Vid ankomst till Sverige hade han svåra smärtor och kunde knappast stå eller gå. Han har genomgått komplicerade operationer och gipsbehandlingar. Smärtorna har minskat och funktionen är bättre, men eftersom skelettet växer behöver behandlingen följas upp regelbundet av expertis. Enligt Migrationsverket utgör detta inte särskilt ömmande omständigheter eftersom det finns vård i Afghanistan. Migrationsdomstolen däremot skriver att sjukhusen generellt är oförmögna att erbjuda adekvat vård. Dessutom blir personer med funktionshinder ofta stigmatiserade. Domstolen anser att detta sammantaget med de negativa konsekvenserna för barnets hälsa av avbrott i den planerade behandlingen och barnets anpassning till Sverige gör att det föreligger särskilt ömmande omständigheter. Familjen beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat rättsligt ställningstagande om förvar i Dublinärenden till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om reglerna för förvarstagande i Dublinärenden (överföring till länder inom EU mfl). Även ärenden som förväntas bli Dublinärenden omfattas. Reglerna är inte nya men det har saknats uppdatering sedan Dublin III trädde i kraft 2014. Förvarstagande i Dublinärenden ska ske enligt reglerna i Dublinförordningen, inte enligt Utlänningslagen. Det innebär bland annat att det ska finnas en "betydande risk" för att personen avviker, ett högre krav än i Utlänningslagen. Kriterierna ska dessutom finnas i lag. De kriterier som finns i Utlänningslagens 1 kap. 15 § kan användas, men utöver det måste omständigheterna i det individuella fallet vara konkreta och innebära en påtaglig risk för avvikande. Tidsgränser för förvarstagande under utredning ska ansluta till tidsgränserna för förfrågningar enligt Dublinförordningen. Inför verkställighet är tidsgränsen sex veckor efter den ansvariga statens accept, eller om personen tas i förvar senare, två månader. Tiden kan bli längre om inhibition beviljas till exempel i samband med överklagande. En ny sexveckorsperiod kan påbörjas när inhibitionen hävs. Reglerna skiljer sig inte för barn, men på grund av principen om barnets bästa som även är inskriven i Dublinförordningen, kan barn tas i förvar endast i undantagsfall.

Hämta ställningstagandet SR 09/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Cypern/ Europadomstolen prickar Cypern för olagligt förvar och omänsklig behandling till sidans topp

En man från Iran greps när han försökte ta sig till Storbritannien via Cypern. Målet gäller förvarstagandet sedan han sökt asyl efter två veckor. Under mer än 18 månader var mannen placerad i polishäkten som inte var avsedda för långvarig vistelse. Hans beskrivning av dålig hygien, trånga utrymmen, brist på naturligt ljus och frisk luft, mathållning etc bekräftas av andra rapporter. När förvarstagandet varat mer än sex månader, maximum enligt cypriotisk lag, lyckades han bli släppt av en högre domstol - bara för att gripas med ett nytt förvarsbeslut några minuter senare. När mannen släpptes efter 18 månader fick han ett slags arbetstillstånd men upplystes samtidigt om att han måste skaffa pass inom sex månader för att inte gripas på nytt. Han lämnade istället Cypern och befinner sig nu utan papper i Armenien. Europadomstolen deklarerade enhälligt att förhållandena i polishäkte utgjorde ett brott mot Europakonventionens artikel 3 (tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling). Dessutom utgjorde tiden i förvar efter sex månader ett brott mot artikel 5.1 om olagligt frihetsberövande. Mannen tilldöms 30.000 euro plus kostnadsersättning.

Europadomstolen underkände däremot anmälan från en man som hållits i förvar i Malta knappt två månader. Mannen ansåg att förvarstagandet var onödigt. Men han hade inte visat papper på sin status i Armenien varifrån han rest och bar dessutom på en biljett till Italien.

Application no. 47920/12, case of Haghilo v. Cyprus (Extern länk)

Application no. 62676/16, case of Aboya Boa Jean v. Malta (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Nederländerna/ Begränsning för krigsförbrytares familj OK enligt Europadomstolen till sidans topp

Europadomstolen har behandlat flera ärenden från Nederländerna som gäller familjers rätt till inkomstprövad skattereduktion som ska underlätta att betala hyra, sjukvårdsförsäkring och barnomsorg. I samtliga fall hade en förälder nekats uppehållstillstånd eller fått uppehållstillstånd indraget på grund av Genèvekonventionens § 1F, tex att de begått grova brott under konflikten i hemlandet. Detta har lett till att även familjemedlemmar uteslutits från förmånerna, trots att de bott länge i landet, har uppehållstillstånd och i två av fallen blivit medborgare i Nederländerna. Två av ärendena rör även barn. Europadomstolen betraktar dock anmälningarna som uppenbart ogrundade. Att ha regler som är till för att förmå personer att lämna landet om de befinner sig där illegalt är legitimt enligt domstolen. Besluten är inte heller diskriminerande eftersom det är tillåtet att göra åtskillnad mellan grupper i olika situation. Domstolen påpekar också att det inte rör sig om grundläggande rättigheter. Europadomstolen anser också att Nederländerna gjort en tillräcklig avvägning av barnens intressen.

Applications nos. 71815/14 and 71827/14, DORANI and KHAWATI v the Netherlands (Extern länk)

Applications nos. 70475/14 and 70530/14, AGHMADI and JAGHUBI v the Netherlands (Extern länk)

Application no. 36558/14, HEERAWI v the Netherlands (Extern länk)

Application no. 34299/14, SAID v the Netherlands (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190326:

Migrationsdomstol ber EU-domstolen avgöra identitetskrav vid förlängt tillstånd till sidans topp

Målet gäller en person vars identitet ansågs styrkt när han ansökte om uppehållstillstånd från hemlandet på grund av anknytning till sin hustru som är svensk medborgare. När uppehållstillståndet skulle förlängas visade det sig att mannen uppträtt i flera identiteter och dessutom hade utvisats från Norge på grund av brott. Hans identitet ansågs inte längre styrkt. Migrationsverket avslog ansökan eftersom uppehållstillstånd på grund av anknytning kräver styrkt identitet, i enlighet med Schengenregler. I en inlaga till EU-domstolen beskriver migrationsdomstolen nu turerna kring "nya gymnasielagen" och Migrationsöverdomstolens slutsats att kravet på styrkt identitet bara gäller vid inresa till Schengenområdet. Första frågan som nu ställs till EU-domstolen är om schengenreglerna hindrar medlemsstaterna att bevilja uppehållstillstånd som inte beror på skyddsskäl eller humanitära skäl, när identiteten är oklar. De övriga frågorna rör om staterna kan ha egna sådana regler eller göra undantag. (Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen om villkoren för att avvisa asylansökan från den som redan har skydd till sidans topp

Tyska domstolar har lämnat över tre mål som rör familjer som sökt asyl i Tyskland trots att de hade fått skydd som alternativt skyddsbehövande i Bulgarien respektive Polen. Flera frågor ställdes kring hur asylprocedurdirektivet ska tillämpas och om vilka brister i skyddet för alternativt skyddsbehövande hos den tidigare ansvariga staten som skulle spela roll. EU-domstolen slår fast att en medlemsstat kan avvisa en ansökan som lämnats in av någon som har beviljats alternativt skydd i en annan medlemsstat även om ansökan gjorts innan direktivet trädde i kraft och utan att tillämpa återtagandereglerna i Dublinförordningen, med undantag för fall där Dublin II fortfarande ska tillämpas. EU-domstolen påpekar att presumtionen är att alla medlemsstater behandlar personer som får skydd enligt kraven i stadgan, Genèvekonventionen och Europakonventionen. Men om en medlemsstat ändå skulle försätta någon i sådant armod att det blir omöjligt för personen "att tillgodose sina mest grundläggande behov, såsom att äta, tvätta sig och ha tak över huvudet, och vilket skadar vederbörandes fysiska eller mentala hälsa eller utsätter personen för en förnedring som är oförenlig med mänsklig värdighet", så hindrar det att ansökan avvisas. En person med alternativ skyddsstatus har inte rätt att söka flyktingstatus i ett annat EU-land om inte det ansvariga landet systematiskt nekar flyktingstatus utan egentlig prövning.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk)

Domen i sin helhet på svenska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Levnadsvillkor efter uppehållstillstånd kan beaktas vid Dublinöverföring till sidans topp

En tysk domstol har även lämnat över ett fall rörande en man som skulle föras över till Italien enligt Dublinförordningen. När Tysklands tidsfrist höll på att löpa ut hade mannen lämnat förläggningen. Han kom senare tillbaka och förklarade att han inte visste att han måste meddela var han befann sig. En fråga till EU-domstolen gällde om en person ska anses hålla sig undan även om det inte är avsiktligt, en annan om det överförande landet självt kan bestämma att fristen ska förlängas till 18 månader eller om det krävs överenskommelse mellan staterna. Den tredje frågan gällde om en överföring kan hindras av hur personen skulle behandlas i den ansvariga staten om personen skulle få skyddsstatus där. EU-domstolens svar innebär att staten har rätt att utgå från att personen hållit sig undan avsiktligt förutsatt att hen informerats om reglerna. Personen har dock rätt att överklaga detta. Samråd mellan staterna behövs inte för att förlänga tidsfristen. Domstolen påpekar presumtionen att alla EU-länder behandlar personer som fått skydd i enlighet med stadgan och internationella konventioner. Men det kan inte uteslutas att en person under exceptionella omständigheter skulle "löpa en allvarlig risk för att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling ... på grund av de levnadsförhållanden som personen kan förvänta sig i egenskap av en person som beviljats internationellt skydd". I så fall utgör det hinder för överföring.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet på valfritt EU-språk (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Återvändandedirektivet tillämpas oavsett inre gränskontroll till sidans topp

Målet gäller en person som greps i Frankrike efter att illegalt ha passerat gränsen mellan Spanien och Frankrike under en period då Frankrike tillfälligt hade stängt sina gränser. Frågan var om Frankrike måste tillämpa reglerna i återvändadedirektivet som för en person som grips inom territoriet i normala fall, eller om de kan förfara som om personen blivit gripen vid en yttre gräns. En domstol i Frankrike har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Förslaget från EU-domstolens generaladvokat var som refererades i Asylnytt 18-10-18 att Frankrike måste tillämpa återvändandedirektivet. EU-domstolen har nu kommit till samma slutsats. Yttre gränser och inre gränser är två olika saker som behandlas inom olika kapitel i unionskodexen om Schengengränserna. Det ändras inte av att en stat tillfälligt har infört inre gränskontroll enligt EU-domstolen. Den som grips i närheten av en inre gräns utan rätt att befinna sig i området ska alltså behandlas i enlighet med återvändandedirektivet. Personen kan inte "avlägsnas snabbt eller enkelt från Schengenområdet genom att omedelbart tas till en yttre gräns".

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet på svenska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Grekland/ Europadomstolen kritiserar att förvarstagna i Grekland inte kunde överklaga till sidans topp

Målet gäller fyra afghaner som den 21 mars 2016 togs i förvar i Vial-centret på Chios. Den 24 mars fick de beslut om utvisning och att stanna kvar i förvar. Besluten delgavs dem på grekiska. Den 4 april sökte de asyl. Den 21 april omvandlades förvaret till en halv-öppen anläggning där de enbart var tvungna att vistas nattetid. Strax därefter inhiberades utvisningarna och de registrerades som asylsökande med rätt att röra sig fritt. Europadomstolen prickar Grekland för att förvarsbeslutet delgavs på grekiska utan översättning och utan förklaring om hur de skulle överklaga. De fick ingen juridisk hjälp. Även om det fanns en procedur hade personerna ingen tillgång till den. Detta bryter mot Europakonventionens artikel 5 § 4. Männen hade också anfört att förvarstagandet var godtyckligt (brott mot artikel 5 § 1) vilket Europadomstolen inte höll med om. De hävdade också att förhållandena i förvar uppgick till omänsklig eller förnedrande behandling (artikel 3), men domstolen anser att förvarstagandet pågick så kort tid att den nivån inte uppnåtts.

Affaire O.S.A. Et Autres C. Grèce, Requête no 39065/16, på franska (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska mm (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Migrationsverket stoppar beslut om överföring till Ungern enligt Dublinförordningen till sidans topp

Överföringar till Ungern har i praktiken inte verkställts på länge. Enligt en rättslig kommentar från 2017 kunde beslut fattas om överföring men besluten verkställdes inte på grund av förhållandena som rådde för asylsökande i Ungern. Redan dessförinnan hade verkställigheter stoppats på grund av att Ungern inte tog emot. Detta har lett till att asylsökande som rest in i EU via Ungern eller kommit med ungersk visering har fått vänta minst sex månader innan de fått söka asyl i Sverige. Enligt Migrationsverkets nya kommentar så är Dublinförordningens klausul om "systematiska brister i asylförfarandet och i mottagningsvillkoren för asylsökande" tillämplig på Ungern. Det är sådana brister att den som skickas till Ungern riskerar omänsklig eller förnedrande behandling enligt EU:s rättighetsstadga. Bakom bedömningen ligger både förhållandena i Ungerns transitzoner och Ungerns rättsprocess som i praktiken hindrar prövning för asylsökande som passerat Serbien. Ungern har fällts i flera internationella instanser och det pågår ett stort antal mål.

Hämta kommentaren, SR 06/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Falskt underlag för uppehållstillstånd påverkar även anhöriga till sidans topp

En person fick uppehållstillstånd i Nederländerna på grund av att han ledde ett företag där. Hans hustru och son fick uppehållstillstånd på grund av anknytning. Fem år senare fick de ställning som varaktigt bosatta - detta ger rättigheter inom EU som liknar EU-medborgares rättigheter. Flera år senare upptäcktes att företaget inte hade någon verksamhet och mannens uppehållstillstånd drogs in. Frågan i målet är om Nederländerna har rätt att dra in hustruns och sonens tillstånd och ställning som varaktigt bosatta trots att de inte känt till oegentligheterna. EU-domstolen konstaterar att medlemsstaten har rätt att dra in tillstånd som givits på falska grunder. I direktivet om familjeåterförening står inget som gör att det spelar roll vem som är ansvarig för fusket. Samtidigt betonar domstolen att skälen för indragning måste vägas mot rätten till privatliv och familjeliv, till exempel sonens studier, om personerna har familj även i ursprungslandet, vilket språk de talar och även väga in om familjemedlemmarna har något ansvar för situationen. När det gäller status som varaktigt bosatt är villkoren inte lika stränga. Statusen kan dras in utan att uppehållstillståndet som sådant påverkas.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet på engelska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

JO vidtar ingen ytterligare åtgärd rörande polisrazzian på ett barnfamiljläger till sidans topp

Den 25 augusti gjorde polisen ett tillslag mot ett läger för barnfamiljer som ordnades av Svenska Kyrkan. Fem familijer som saknade uppehållstillstånd greps och deras utvisningar verkställdes. Händelsen JO-anmäldes med motivering att ingripandet inte var förenligt med proportionalitetsprincipen och principen om barnets bästa. Svenska Kyrkan och flera andra organisationer protesterade offentligt mot polisens agerande. JO svarade den 15 februari att polisens agerande krtiserats tidigare då ingripanden gjorts utan lagstöd. Detta ledde till ett förtydligande i Utlänningslagen. Lagändringen trädde i kraft den 1 november 2017. (Asylnytts kommentar: Lagändringen medförde att polisen fick rätt att omhänderta och hålla kvar både barn och vuxna i 24+24 timmar för att verkställa utvisningsbeslut, utan beslut om förvarstagande.) Av svaret framgår även att JO efter en tidigare granskning kommit fram till att det finns ett behov av enhetliga nationella rutiner för polisens verkställighetsarbete och att JO kommer att följa upp detta. Därmed vidtas inga ytterligare åtgärder med anledning av anmälan. Ärende nr 3765-2018.

till innehållsförteckningen innehåll

Högsta förvaltningsdomstolen nekade ändring av identitet i folkbokföringen till sidans topp

Målet gäller en person som registrerades i Sverige som ensamkommande barn. Han fick relativt snabbt uppehållstillstånd och främlingspass. Han folkbokfördes 2001. Tre år senare bytte han namn genom ändring hos Patentverket. Han blev svensk medborgare 2006 och intygade då sin uppgivna identitet på heder och samvete. År 2015 ansökte han om rättelse hos Skatteverket. Han ville ändra förnamn, efternamn, födelsedatum och födelseort och uppgav att de handlingar han visat vid asylansökan var falska och kom från en smugglare. Han fick avslag från Skatteverket och överklagade. Saken har nu nått Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen påpekar att det är tillåtet att byta namn, men det finns inte förutsättningar för att rätta namnet på grund av att det skulle vara felaktigt, när han själv begärt att få detta namn. För att ändra födelsedatum och ort krävs att uppgifterna varit felaktiga. Enligt domstolen är det centralt att id-uppgifter ska vara stabila över tid. Därför ska beviskravet vara högt och bevisbördan ligger på den sökande. Domstolen går igenom de handlingar som mannen lämnat in för att styrka först den ena och nu den andra identiteten och finner att det inte framgår att det är de nya uppgifterna som stämmer. Därför ska de registrerade uppgifterna kvarstå i folkbokföringen.

Läs domstolens referat och hämta domen, mål nr 5905-17 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Inget medborgarskap under tvångsvård efter brott enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En person med uppehållstillstånd i Sverige överlämnades till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, istället för att dömas till fängelse. Brottsligheten var av allvarligt slag. Vården övergick senare i öppen vård men personen återintogs år 2014 i sluten vård. Mannen har ansökt om svenskt medborgarskap men fick avslag eftersom Migrationsverket ansåg att han inte uppfyllde kravet "hederligt levnadssätt". Migrationsdomstolen upphävde domen eftersom den rättspsykiatriska vården kan förlängas inte bara på grund av risken för återfall utan även då vården behövs av andra personliga skäl. Det var 13 år sedan brotten begicks och han är inte misstänkt för något mer. Domstolen ansåg att kravet på hederligt levnadssätt var uppfyllt. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som är av motsatt åsikt. Migrationsöverdomstolen pekar på att det är den sökande som har bevisbördan. Eftersom mannen inte har visat att han inte längre vårdas på grund av risk för återfall i brottslighet så uppfyller han inte kravet och beviljas inte medborgarskap.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Hämta domstolens referat i mål UM 10656-18 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190302:

Europadomstolen tillåter utlämning av terrormisstänkt till Ryssland till sidans topp

En person från Dagestan i Ryssland som sökte asyl i Bosnien greps redan vid gränsen eftersom han var efterlyst. Själv hävdar han att saken började med att hans son misstänkts för något. När han sälv förhördes om sonens frånvaro hotades polisen med att de skulle plantera bevis hos honom och anklaga honom för terrorbrott om han inte samarbetade. Efter detta flydde han landet. Ryssland anklagar honom för att ha hjälpt en illegal väpnad motståndsgrupp i Dagestan. Europadomstolen redovisar rapporter om tortyr och andra svåra kränkningar och försvinnanden i Dagestan men lägger stor vikt vid att Rysslands överåklagare (OPGRF) lämnat garantier för att mannen skulle behandlas korrekt om han lämnas ut. Enligt domstolen finns ingen anledning att tvivla på garantierna. Det vägs också in att även Ryssland har undertecknat Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Om mr-brott begås efter en utlämning kan de anmälas till Ryssland. Sammantaget betraktas anmälan som uppenbart ogrundad.

Application no. 47679/17, M.I. against Bosnia and Herzegovina (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Kafala är inte lika med adoption men kan ändå ge rätt till familjeliv enligt EU-advokat till sidans topp

Ett par med franskt medborgarskap men boende i Storbritannien hade fått ansvaret för ett föräldralöst barn genom kafala-systemet som finns i många länder. Kafala ger inte en föräldra-barn-relation som adoption, men de vuxna åtar sig att ta hand om och fostra barnet till vuxen ålder. Paret ansökte om att barnet skulle få resa från Algeriet till dem på samma villkor som ett adopterat barn. Efter ett första avslag bad en domstol i Storbritannien om förhandsavgörande från EU-domstolen. Generaladvokatens förslag till avgörande innebär att kafala inte kan jämställas med adoption. Barnet blir inte släkt i rakt nedstigande led vilket skulle ha gett automatisk rätt till återförening. Men advokaten anser att barnet ändå ska räknas som en övrig familjemedlem. Därför ska staten i enlighet med sin egen lagstiftning underlätta inresa och vistelse med hänsyn till rätten till familjeliv och barnets bästa. Eventuella säkerhetsrisker ska vägas in men inget sådant finns i det här fallet, enligt advokaten. En förutsättning för att se barnet som familjemedlem är att medlemsstaten har kontrollerat att vårdnadshavarna har utsetts med hänsyn till barnets bästa. Nästa steg är att EU-domstolen ska ta ställning till målet.

Mål C-129/18, Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs förslaget i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdoms: Skyddsskäl ska prövas även om identiteten inte gjorts sannolik till sidans topp

Den asylsökande hade arbetat i en myndighet i sitt hemland. Han sökte asyl då han befarade förföljelse efter att ha bevisat korruption i myndigheten. Migrationsverket ansåg till en början att han åtminstone gjort sin identitet sannolik även om han inte kunde styrka den. Han fick avslag på grund av brist på bevis för berättelsen. Domstolsförhandlingen rörde sig mycket kring identiteten, vad som hänt med mannens id-handlingar mm. Domstolen bedömde att han inte ens kunde göra sin identitet sannolik. Eftersom hotet var riktat mot en person med denna identitet fick han avslag då han inte kunde visa att han var den personen. Migrationsöverdomstolen påpekar att identiteten kan ha olika stor betydelse i olika situationer, från att skyddskälen helt hänger på identiteten till att alla som kommer från ett visst land behöver skydd. Däremellan finns många fall där delar av identiteten spelar roll (såsom etnicitet eller ålder) eller där identiteten är en av de avgörande faktorerna. Migrationsöverdomstolen har i flera tidigare ärenden behandlat skyddsskäl trots att identiteten inte kunnat göras sannolik. Bedömningen blir att migrationsdomstolen inte haft skäl att avslå enbart på denna grund, i synnerhet när identiteten godtagits i lägre instans. Målet återförvisas till migrationsdomstolen.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Hämta referat MIG 2019:1, mål nr UM 1349-18 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

TT / Sveriges Radio 19-02-28: Asyl kan ges utan att identiteten är sannolik (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

HD beslutar om utvisningar på grund av brott, bla mot palestinier efter brandattentat till sidans topp

I Asylnytt 180926 refererades en hovrättsdom som innebar att en palestinier som varit med om ett brandattentat mot bilar utanför en synagoga inte skulle utvisas till Gaza. Hovrätten ansåg att mannen riskerade att behandlas som terrorist av Israel. Nu har saken prövats av Högsta domstolen som upphäver den delen av hovrättsdomen och fastställer att mannen trots allt ska utvisas efter sitt fängelsestraff. Domen bygger på generella resonemang om förutsättningarna för utvisning och på Migrationsverkets bedömning av den individuella risken. Högsta domstolen behandlade samma dag utvisningsfrågan i två andra ärenden och slog i båda fallen fast att utvisning skulle ingå i straffen. Det ena gällde en man från Syrien som dömts för en grov våldtäkt. För syrier finns ett generellt verkställighetshinder, men utvisningsbeslut kan ändå tas eftersom det är oklart om hindret består efter fängelsestraffet. Det andra gällde en palestinier från Libyen som dömts för ett rån. I det fallet finns ett praktiskt verkställighetshinder eftersom Libyen i dagsläget inte släpper in statslösa palestinier. Men även i det fallet är det oklart om hindret består efter fängelsestraffet. Alla tre besluten innehåller genomgång av förutsättningarna för utvisning på grund av brott och är vägledande.

Läs HD:s sammanfattning och hämta domarna B 1415-18, B 2017-18 och B 4781-18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190219:

Torterad som nekats vård i Itialien ska inte skickas dit igen enligt FN-kommitté till sidans topp

En utvisning till Italien har stoppats av FN:s kommitté mot tortyr (CAT). Det gäller en etiopier som fängslats 2006-2008 och utsatts för svår tortyr som han fortfarande lider men av. Han släpptes då han var i dålig kondition och flydde för att inte gripas igen. Efter resan genom öknen och över havet fick han vård i Italien för sina skador från resan men inte för tortyrskadorna. Trots att han fick asyl med flyktingstatus bodde han på gatan i tre år. När han sökte asyl i Schweiz fick han psykiatrisk vård under proceduren men när han skickades tillbaka till Italien hamnade han på gatan igen. Samma sak hände när han försökt i Norge. Nu är han tillbaka i Schweiz som åter beslutat om utvisning. Schweiz har framfört att mannen inte riskerar livet eller att utsättas för tortyr samt att rätt till vård inte betyder rätt till specifik vård i ett visst land. Men CAT påpekar att alla regler om non-refoulement innefattar fler risker än tortyr, såsom grym, inhuman eller förnedrande behandling. I italien är asylmottagandet undermåligt och tortyroffer identifieras inte. Den schweiziska staten borde ha tagit reda på hur han som tortyroffer skulle behandlas. CAT bedömer att det skulle bryta mot artiklarna 3, 14 och 16 att utvisa mannen till Italien.

Läs eller hämta beslutet, på franska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket kommenterar utvisning som prickats av Europadomstolen till sidans topp

Sverige förbjöds för drygt ett år sedan av Europadomstolen att verkställa en utvisning till Marocko av en terroranklagad man. Utvisningen skulle verkställas av SÄPO, som också hade informerat marockanska myndigheter. Detta gjorde att mannen riskerade tortyr för att erkänna, enligt Europadomstolen. Migrationsverket har nu publicerat en kommentar. Migrationsverket konstaterar att beslutet mot tortyr är absolut men påpekar att det är SÄPO som är ansvarigt för att se till att Migrationsverket informeras om eventuella omständigheter som kan utgöra verkställighetshinder. Enligt kommentaren kan verket normalt inte pröva verkställighetshinder i ett ärende som fortfarande är under utredning och kan inte ha skäl att begära information från den verkställande myndigheten redan då. Verket kan inte heller utgå från att SÄPO generellt skulle dela information med verkställighetslandet som skulle innebära skyddsbehov. Däremot är verket skyldigt att beakta vid sin sammantagna framåtsyftande bedömning om det finns sådan information och eventuellt utreda detta ytterligare.

Hämta dokumentet SR 05-2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter utvisning av terroristdömd från Danmark till Marocko till sidans topp

Saken gäller en man från Marocko som bott i Danmark i nästan 40 år och var dansk medborgare. Marocko hade ett par gånger begärt honom utlämnad för en anklagelse om mordförsök och sabotage, men Danmark hade nekat på grund av risken för otillåten behandling. Mannen har senare dömts för flera brott, bl.a. för att ha främjat terorism. 2013 gifte han sig med en kvinna av marockanskt ursprung och paret har ett barn. 2014 dömdes han på nytt till fängelse för att ha främjat terroristbrott, denna gång även till att förlora medborgarskapet och utvisning med permanent återreseförbud. Mannen sökte asyl. Det avslogs, bl.a. eftersom mannen varit i Marocko flera gånger och att det var länge sedan han begärdes utlämnad. Europadomstolen nekade att begära inhibition enligt "rule 39" och utvisningen verkställdes i januari 2019. Nu konstaterar domstolen att förhållandena i fängelse i Marocko har blivit bättre övervakade med tillgång till advokat och att Danmark begärt och fått garantier mot dödsstraff. Att medborgarskapet dras in är proportionerligt enligt Europadomstolen. Beträffande familjelivet påpekar domstolen att makarna inte levt ihop och när de skaffade barn efter mannens dom var de medvetna om att förhållandet var osäkert.

Läs Mansour Said Abdul Salam Mubarak against Denmark, Application no. 74411/16 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Resning beviljades för två ungdomar som fått felaktigt avslag enligt gymnasielagen till sidans topp

När "den nya gymnasielagen" började gälla rådde i början oklarhet kring om ungdomarna skulle behöva styrka sin identitet. Vissa domare ansåg att lagparagrafen som säger att identiteten inte ens behöver göras sannolik stred mot EU-rätten och inte skulle tillämpas. Migrationsverket gjorde en annan bedömning, men avvaktade med att fatta fler beslut tills Migrationsöverdomstolen prövat saken. Senare avgjorde Migrationsöverdomstolen att lagen skulle tillämpas som den var skriven. Men enstaka personer som redan hunnit få avslag från domstol enbart på grund av att de inte kunnat styrka sin identitet fick inte prövningstillstånd och hamnade utanför. Nu har Migrationsöverdomstolen beviljat resning i två sådana ärenden och återförvisat dem till migrationsdomstol för nytt beslut. Motiveringen är att avgörandena grundar sig på en sådan felaktig rättstillämpning som utgör grund för resning.

Läs mer och hämta en av domarna, mål nr UM 21194-18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket och polisen ger olika besked om förnyat förvarstagande till sidans topp

Migrationsverkets publicerade i december ett ställningstagande om avräkning av tid i förvar. Ställningstagandet är svårtytt, eftersom det inleds med det kategoriska konstaterandet att "Om en utlänning efter att ha tagits ur förvar tas i förvar på nytt, ska den tid som personen tidigare suttit i förvar inte avräknas i det nya beslutet om förvar". Av ställningstagandet framgår ändå att den sammanlagda tiden för verkställighetsförvar som bygger på samma utvisningsbeslut inte får överstiga tolv månader. Förvarstagande av andra skäl räknas inte av. Men om en person som tagits i förvar för verkställighet släpps och sedan tas i förvar på nytt ska inte tolv månader börja räknas på nytt. Detta gäller även om personen tas i förvar på nytt efter att ett försök att verkställa utvisningen misslyckats. Polisen (Nationella operativa enheten, gränspolissektionen) har i cirkulärmeddelande 4/2018 gjort samma bedömning, med en skillnad: Enligt polisen är utvisningen verkställd även om det bara rör sig om ett misslyckat försök. I sådana fall kan ett nytt förvarstagande pågå i tolv månader. Rättsläget är alltså nu mycket oklart. Oklarheten gäller även rätten till muntlig förhandling som ska ske om förvarstagandet varar i två månader. Med polisens tolkning kan en person efter ett misslyckat verkställighetsförsök få vänta ytterligare två månader på muntlig prövning i domstol.

Hämta Migrationsverkets ställningstagande SR 45/2018 (Extern länk)

Hämta cirkulärmeddelandet från polisen CM 4/18 (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190209:

Från Afghanistan/ Marginella förändringar i ställningstagande från Migrationsverket till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om säkerhetsläget i Afghanistan som ersätter såväl ställningstagandet 31/2017 som kommentaren 03/2018. Nangarhar och Helmand ses nu som provinser dit ingen skall skickas på grund av att våldet är så utbrett. Detta är nytt för Nangarhar. I gengäld räknas inte längre Uruzgan som en provins dit ingen får skickas. Den som kan visa att den har sin hemvist i Nangarhar och har ett utvisningsbeslut skulle kunna påtala verkställighetshinder. Men i många fall kan personen i så fall hänvisas till internflykt. Migrationsverket ser fortfarande Kabul, Mazar-e-Sharif och Herat som möjliga internflyktsalternativ. Dock betonas i något större utsträckning än 2017 att barnets bästa måste beaktas vid internflykt. Ett annat tillägg är att ett lite äldre syskon inte är tillräckligt stöd för ett barn. Det lämnas även något större utrymme för att inflytelserika fiender i hemtrakten skulle kunna utgöra hot även på andra orter om den sökande lyckas bevisa ett personligt hot och det finns landinformation som stödjer räckvidden. Listorna över riskprofiler och särskilt utsatta har justerats. Det har förtydligats vad som gäller vid svåra medicinska problem - dessa kan åberopas enbart i mycket speciella fall och då den sökande kan bevisa att adekvat vård saknas.

I ställningstagandet påpekas att en skyddsstatusförklaring kan återkallas då en person som haft tillfälligt tillstånd ansöker om förlängning. (Detta tillämpas redan till exempel för ensamkommande barn som fyllt 18.)

Hämta det rättsliga ställningstagandet SR 03/2019 (Extern länk)

Migrationsverkets pressmeddelande med sammanfattning (Extern länk)

FARR 19-02-07: Små förändringar i ställningstagande om Afghanistan (längre referat och jämförelse med ställningstagande från 2017 samt länkar till andra rapporter) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Kina/ Migrationsverket varnar för utvisning av muslimska minoriteter till Kina till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en ny kommentar om situationen för uigurer och andra muslimska minoriteter i Kina. Speciellt i provinsen Xinjiang förekommer omfattande rättsövergrepp som drabbar flera minoriteter. Upp till en miljon människor kan ha förts till omskolningsläger enligt godtyckliga kriterier, som beskrivs i ställningstagandet. Även vistelse i utlandet kan leda till placering i omskolningsläger. Förekomsten av tortyr och andra fysiska och psykiska bestraffningar gör att den som riskerar att placeras i läger vid återkomsten är att betraktas som flykting. Även risk för andra repressalier kan innebära flyktingstatus. Detta gäller sannolikt i normalfallet den som är muslim och uigur eller tillhör någon annan turkisk folkgrupp och kommer från Xinjiang (och inte har goda relationer med staten). Dessa grupper kan riskera förföljelse även om de inte kommer från Xinjiang. Något internflyktsalternativ finns inte. I ställningstagandet påpekas att det finns personer från dessa minoriteter som anslutit sig till våldsbejakande islamistiska organisationer och skulle kunna uteslutas från flyktingstatus.

Hämta kommentaren SR 04/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

JO kritiserar att ärenden blivit bortglömda på Migrationsverket till sidans topp

Justitieombudsmannen har riktat allvarlig kritik mot Migrationsverket i två fall där överklagade ärenden har tappats bort inom verket vilket lett till kraftig fördröjning. Det ena fallet gällde ett ensamkommande barn som fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd men överklagade för att få skyddsstatus. Migrationsverket avvisade överklagan som för sent inkommen, men domstolen höll inte med om det. När ärendet återförvisats borde det omgående hanterats och skickats in på nytt, men det hamnade på fel avdelning och hittades inte förrän barnets gode man hörde av sig ytterligare ett halvår senare. Det andra ärendet rörde en person som fått alternativ skyddsstatus och överklagade för att få flyktingstatus. Överklagan skickades på översättning men det fanns ingen rutin för att bevaka ärenden som skulle översättas och handläggarna kunde inte heller ta ut lista över pågående ärenden. Överklagan hittades först i samband med att personen ansökt om förlängning och nådde domstolen mer än ett år efter att den borde gått in. JO konstaterar att fördröjningen i båda fallen kunde undvikits om Migrationsverket hade haft bättre rutiner för inlämning av överklagade ärenden.

Justitieombudsmannens söksida (Extern länk)

Mål nr 8010-2017, det återförvisade ärendet (Extern länk till pdf-fil)

Mål nr 8613-2017, fallet med översättningen (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen påminner att bara enkla mål får avgöras utan nämndemän till sidans topp

En kvinna från Somalia hävdade att hon måste fly för att en ledare inom Al Shabaab krävde att få gifta sig med henne. Hennes far hade hotats och hon saknar manligt nätverk på hemorten, där Al Shabaab fortfarande är aktivt. Migrationsverket avslog. När migrationsdomstolen behandlade överklagan var det med endast en domare, inga nämndemän. Migrationsöverdomstolen påpekar nu att enligt lagen om allmänna förvaltningsdomstolar så är det bara i mål "av enkel beskaffenhet" som förvaltningsrätten kan fatta beslut med bara en lagfaren domare. I det här fallet fanns flera svåra överväganden, som asylberättelsen, situationen för kvinnor, konfliktnivån på hemorten och resvägen dit. Därför borde nämndemän ha medverkat. Målet återförvisas till domstolen.

(Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Dublinförordningen gäller som vanligt gentemot Storbritannien enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har lämnat ett förhandsavgörande om överföring enligt Dublinförordningen från Irland till Storbritannien. En fråga gällde om samma instans som behandlar kriterierna enligt Dublinförordningen (vilket land som ska pröva ansökan) också måste vara den instans som avgör om en stat ska göra undantag och ta över ansvaret på eget initiativ. En annan fråga var om den stat som behandlar ansökan enligt Dublinförordningen också separat måste ta ställning till barnets bästa. Domstolen ville även få svar på om Dublinförordningen gäller gentemot Storbritannien som meddelat sin avsikt att lämna EU. Enligt EU-domstolen gäller Dublinförordningen för Storbritannien så länge landet inte de facto lämnat EU. Beträffande barnets bästa finner domstolen att den saken inte behöver tas upp i någon särskild procedur, eftersom den kan prövas i överklagande av Dublinärendet. EU-domstolen konstaterar att det är upp till staterna att bestämma själva vilka instanser som ska behandla Dublinärenden såväl rörande kriteria som undantagsklausulen. Det behöver inte vara samma instans.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen på svenska eller annat språk, målnummer C-661/17 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning av ung man till Eritrea, kräver ny utredning till sidans topp

En ung man rekryterades till militärtjänsten i Eritrea direkt efter grundskolan. Han hölls inlåst i en trång container under olidliga förhållanden tillsammans med 70-80 andra men lyckades fly och har sökt asyl i Schweiz. Han bedömdes inte trovärdig på grund av att han saknar id-handlingar och hade lämnat olika uppgifter om flykten. Enligt Schweiz går det att återvända friviligt till Eritrea utan att riskera förföljelse, även om utresan var illegal, och militärtjänst är inget asylskäl. Överklagan togs inte upp eftersom mannen inte kunde betala avgiften på 600 schweiziska franc. Han förklarar motstridigheterna med att han inte hade advokat och inte fick tolk på sitt modersmål. Han fick inte arbeta och hade ingen möjlighet att betala avgiften. Saken har nu prövats av FN:s kommitté mot tortyr, CAT, som konstaterar att Eritreas militärtjänst utformats som underkuvande av en hel befolkning och att tortyr och andra kränkningar är vanligt i fängelserna. CAT konstaterar att det skulle bryta mot artikel 3 i konventionen mot tortyr att utvisa mannen till Eritrea. Den bristande utredningen är i sig är ett konventionsbrott. Schweiz är skyldigt att pröva mannens överklagande i enlighet med konventionen.

Hämta eller läs Communication No. 811/2017 på franska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Höga beviskrav hos FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr (CAT) har publicerat några ärenden som behandlats under kommitténs session i november-december. En utvisning stoppades, rörande en eritrean som sökt asyl i Schweiz - se ovan. Men i fem ärenden har den sökande inte kunnat bevisa att det fanns en tillräckligt stark personlig risk. Ett ärende gällde en kvinna från Iran som kommit till Sverige på grund av äktenskap men flytt maken och fruktade repressalier av släktingar, eller att fängslas på grund av politisk aktivitet. Kommittén ansåg inte att hon kunnat bevisa dessa risker. En man från Kongo hade också kommit som anhörig men stod inför utvisning, från Schweiz. Han lyckades inte övertyga om att tidigare anställning hos säkerhetstjänsten eller medverkan i en exilorganisation gör att han riskerar tortyr. Även en man från Sri Lanka som sökt asyl i Australien hade för svaga individuella skäl trots en berättelse om släktingar som råkat illa ut. En man från Armenien sökte asyl i Nederländerna och berättade att han som chaufför hade vägrat samarbeta om att rapportera om motståndare och sedan själv blivit falskt anklagad. Men han har inte lyckats bevisa varken att han fängslats eller är eftersökt. Vidare avgjordes ett ärende om en man från Etiopien som sökt asyl i Schweiz. Han hävdade att han misstänktes för att tillhöra en befrielseorganisation och att han varit fängslad efter att ha avslöjat sin arbetsgivare. Men händelserna låg långt tillbaka och kunde inte bevisas.

Ärendet rörande en iransk kvinna i Sverige har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta beslutet från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 691/2015, Iran, från FN:s hemsida (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 841/2017, Kongo (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 761/2016, Sri Lanka (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 801/2017, Armenien (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 765/2016, Etiopien (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Kidnappare drar tillbaka sin anmälan till Europadomstolen till sidans topp

En person som år 2016 kidnappade ett flygplan i Egypten och tvingade piloten att landa i Cypern, fängslades där. Egypten begärde mannen utlämnad eftersom han skulle åtalas för flera brott i samband med flygkapningen, bland annat terrorbrott. Mannen överklagade beslutet om utlämning och när detta inte lyckats vände han sig till Europadomstolen. Europadomstolen begärde i slutet av 2017 att utlämningen skulle stoppas tills domstolen behandlat ärendet. Kort därefter lämnade mannen in handskrivna brev till myndigheterna om att han önskade dra tillbaka sina ansökningar och istället bli utlämnad till sitt hemland. I en senare inlaga skrev han att det han ville var att bli förflyttad till en annan del av fängelset. Europadomstolen begärde kommentarer från regeringen i Cypern om ärendet och om förhållandena i fängelset. Men efter ytterligare ett par månader återkom mannen med tydlig begäran om att dra tillbaka sin anmälan och att få bli utlämnad till Egypten. Europadomstolen har nu strukit ärendet.

Application no. 76341/17, Seif Eldin v Cyprus (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190123:

Svårt hjärtsjuk sjuåring ska inte utvisas till Mosul enligt domstol till sidans topp

En familj från Mosul i Irak flydde då mannen vägrat arbeta för IS. De har bott i internflykt tills de lämnade landet. Flyktskälen anses inte räcka för asyl då IS inte längre har makten. Men ett av barnen, en sjuårig pojke, har ett svårt hjärtfel. Han fick en pacemaker i tidig ålder men behöver ständig uppföljning och kommer att behöva opereras flera gånger under uppväxten. Enligt Migrationsverket kan han få vård i Bagdad eller det kurdiska området. Verket påpekar också att han lyckats få en pacemaker. Detta ingrepp gjordes dock i Indien och bekostades av en tysk frivilligorganisation. Migrationsdomstolen anser att det är för osäkert om familjen kommer att kunna resa in i Bagdad eller någon annanstans trots sponsorkrav. Det råder väpnad konflikt och vården behövs kontinuerligt under lång tid. Pojken och hans familj beviljas uppehållstillstånd av särskilt respektive synnerligen ömmande omständigheter. De sökte asyl i Sverige i september 2015 och ömmande omständigheter bedöms därför enligt den ordinarie Utlänningslagen. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå).

till innehållsförteckningen innehåll

Tidsbegränsat tillstånd ska ges trots säkerhetsrisk enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En person som varit ansluten till al Shabaab i Somalia bedömdes ha skyddsbehov som flykting, men hans ansvar för organisationens gärningar gör att han ska uteslutas från flyktingstatus. Normalt skulle det leda till ett 12 månaders tidsbegränsat uppehållstillstånd, men eftersom han också bedömts som säkerhetsrisk av Säpo ansåg Migrationsverket att det var olämpligt att han skulle kunna resa inom Schengen och dessutom slippa återreseförbud. Det ansågs också olämpligt att han skulle få i stort sett samma rättigheter som en alternativt skyddsbehövande. Därför fick han inget tillstånd utan bara ett års anstånd med verkställigheten av utvisningen. Migrationsdomstolen gjorde samma bedömning, liksom Säpo. Migrationsöverdomstolen håller med om invändningarna mot att bevilja uppehållstillstånd men slår ändå fast att det inte finns utrymme i lagen för att bara ge anstånd med verkställigheten för så lång tid. Därför borde mannen ändå ha fått ett tidsbegränsat tillstånd. Migrationsöverdomstolen påpekar att en utredning om säkerhetsärenden pågår som kan leda till en lagändring.

Läs Migrationsverkets referat och hämta Migrationsöverdomstolens i mål nr UMS8-18, Mig 2018:21 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190111:

Europadomstolen: Gränsvakter i Litauen borde förstått att tjetjener ville söka asyl till sidans topp

En tjetjensk familj försökte söka asyl tre gånger vid olika gränsstationer i Litauen. Varje gång avvisades de med skriftlig order på grund av att de saknade visering. Första gången skrev de istället för sina namn ordet "Azul" med kyrilliska bokstäver på platsen för underskrift. Vid nästa försök förklarade de muntligt på ryska att de ville söka asyl. Tredje gången hade de med sig en asylansökan på ryska. Varje gång hölls de kvar ett antal timmar och återfördes därefter till Vitryssland. Senare utvisades de därifrån till Ryssland där mannen fängslades och misshandlades. Hela familjen är idag asylsökande i Polen. Europadomstolen avgjorde med fyra röster mot tre att det innebar ett brott mot artikel 3 i konventionen att inte låta familjen söka asyl. Domstolen argumenterar bland annat att asylansökan inte behöver ske i någon särskild form samt att det inte borde vara svårt att ordna rysktalande tolk vid gränsen till Vitryssland. Litauen hävdar att familjen kunde ha överklagat. Enligt domstolen finns ingen procedur som skulle ha hindrat deportationen, varför Litauen även brutit mot artikel 13. Tre ledamöter skriver i en reservation att det är orimligt att kräva att gränsvakterna skulle ha förstått att familjemedlemmarna sökte asyl. En av de fyra i majoriteten bifogar en omfattande röstförklaring om vikten av att stå upp för staternas ansvar i gränszoner samt mot kollektiva utvisningar.

Case of M.A. And others v. Lithuania, Application no. 59793/17 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen bekräftar att LMA-bistånd stoppas trots att tidsfrist förlängs till sidans topp

I juni publicerade Migrationsverket en rättslig kommentar rörande personer vars tidsfrist för frivilligt återvändande förlängs av olika skäl. Situationen är vanlig då någon påtalar verkställighetshinder innan den ursprungliga tidsfristen löpt ut. Tidigare kunde en förlängning av tidsfristen innan den löpt ut även innebära att LMA-biståndet fick behållas. Men enligt Migrationsverkets kommentar stämde detta inte med lagen. Den tidsfrist som är kopplad till LMA-biståndet är enbart den första som börjar löpa när utvisningsbeslutet vinner laga kraft. Biståndet får behållas bara om personen faktiskt beviljats en ny prövning eller om det är "uppenbart oskäligt" att dra in biståndet. Efter att denna nya praxis börjat tillämpas vann några personer i förvaltningsrätten då de överklagade indragningen av biståndet. Men nu har kammarrätten i Göteborg tagit upp fyra fall. Alla hade anfört verkställighetshinder innan tidsfristen löpt ut. Tre av dem hade också sökt uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Kammarrätten slår fast att Migrationsverket gör rätt med sin nya tolkning. En förlängd tidsfrist medför inte i sig att bistånd enligt LMA-lagen får behållas. (Källor infotorg Juridik och kammarrätten i Göteborg)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll