Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Denna sida innehåller Asylnytts egna referat från domstolsbeslut och andra betydelsefulla beslut i migrationsärenden. Redaktör och ansvarig för sammanfattningarna: Sanna Vestin. Notiserna finns också i veckobreven och under respektive ämnesområde i arkivet (se högermenyn). Denna sida är alltså avsedd för dig som snabbt vill finna samtliga praxisreferat från Asylnytt - och inget annat.
Arkiveringsdatum
081229:
Europadomstolen granskar behandling i förvar i Österrike
Arkiveringsdatum
081222:
Polisen måste meddela Migrationsverket nya uppgifter om identitet
Förvarstagande får bara ske av de skäl som föreskrivs i lagen
Förhållandet till fadern blev synnerligen ömmande omständigheter
Anklagelser om undantag från flyktingskap måste utredas
Advokatstrul ska inte leda till att den sökande missar domstolsförhandling
Arkiveringsdatum
081215:
FN-kommitté uppmanar Sverige att reglera gömda barns skolgång
Musiker från Iran erkänns som flykting
Arkiveringsdatum
081208:
Barn uppvuxna i Sverige får uppehållstillstånd trots illegal vistelse
Misshandlad kvinna från Turkiet får stanna
Apatisk pojke får stanna
Åldersbedömning i Islamabad ledde till avslag på ansökan som anhöriga
Arkiveringsdatum
081201:
Värnpliktsvägrare från Turkiet fick uppehållstillstånd av oenig domstol
Familj från Afghanistan fick uppehållstillstånd på grund av risk för hedersvåld
Misshandlad kvinna hänvisas till internflykt i Albanien (länkar tillagda 081208 och 090209)
CAT accepterar utvisning av familj från Azerbajdzjan
Ensam kvinna med barn fött i Sverige slipper utvisning till Sudan
Giftermål med medborgare från annat EU-land ger uppehållstillstånd
Arkiveringsdatum
081124:
Kriminell belastning hindrar tonåringar att få stanna (länk tillagd 081208)
Arkiveringsdatum
081117:
Ingen ny prövning om det finns internflyktsalternativ
Ny bevisning ledde till ny prövning
Barn får återförenas med morbror som de växt upp hos
Nej till uppehållsrätt som anhörig till EU-medborgare får överklagas (länk tillagd 081201)
Äktenskap inte seriöst när parterna bara träffats enstaka dagar
Irakier som arbetat för amerikanerna utvisas till internflykt
Ingen ny prövning om det finns internflyktsalternativ
Utvisning får överklagas även om ansökan gällde tillstånd för arbete
Ett ombud kan inte överklaga att han inte tillsätts som offentligt biträde
Domstolen måste meddela den sökande om ombudet inte skickar fullmakt
Arkiveringsdatum
081110:
Endast skyddsskäl ska vägas in vid Ny prövning efter slutligt avslag
Ombudet måste underrättas om delgivning direkt till asylsökande
Arkiveringsdatum
081103:
"VIS vänner" introduceras, för övervakning av nya visumregler
Fyra års återreseförbud vid utvisning efter fyra års illegal vistelse
Återkallande av asylansökan hindrar inte överföring enligt Dublinförordningen (länk tillagd 090930)
Nämndemännen måste få ta ställning till nytt material
Nöjdförklaring får inte tas tillbaka - familj med omhändertagna barn ska
utvisas
Undantag från kravet att söka från hemlandet beviljas inte efter lång illegal
vistelse
Arkiveringsdatum
081027:
Ingen hänsyn ska tas till anknytning som uppstått under illegal vistelse
Den sökande ska ha möjlighet att kommentera Migrationsverkets yttrande
Arkiveringsdatum
081021:
Skyddsbehov erkänt då myndigheterna i Kosovo inte kunde ge skydd
Tjetjen som anklagats för samröre med rebeller bedöms som skyddsbehövade
Iranier får sin sak prövad av Europadomstolen
Romsk familj med apatiskt barn får uppehållstillstånd av oenig domstol
Ny prövning kan inte beviljas i Dublinärenden (länk tillagd 081215)
Domstol stoppar överföring till Grekland av principiella skäl
Sjuk åldring får stanna då barnen i hemlandet inte vågar ta emot honom
Tjetjen med anknytning till rebeller bedöms som skyddsbehövande
Skyddsbehov erkänt då myndigheterna i Kosovo inte kunde ge skydd
Iranier får sin sak prövad av Europadomstolen
Illegalt utrest från Eritrea beviljas uppehållstillstånd
Arkiveringsdatum
081013:
Domstol accepterade kopia av pass som bevis för att passet finns
Föräldrar utvisas till olika länder trots dotterns spädbarnsdepression
Arkiveringsdatum
081006:
Förändrad säkerhetssituation i Afghanistan ledde till ny prövning
20-årig kvinna får komma till familjen i Sverige
Kvinna som hölls kvar i militärtjänsten erkänns som skyddsbehövande
Förändrad säkerhetssituation i Afghanistan ledde till ny prövning
Migrationsverket får inte fatta beslut enbart utifrån en språkanalys
Arkiveringsdatum
080929:
Får uppehållstillstånd efter att ha rymt från sigheh-äktenskap i Iran
Domstol underkände Kabul som rimligt internflyktsalternativ
Europadomstolen prövar inte ansökan från lankes
Pojke får stanna hos släkting på grund av utsatt situation i hemlandet
Mormor fick stanna hos trakasserad familj
Hårdare krav på uppehållstillstånd för att driva företag i Sverige
NIoåring med svårt sjuk far slipper överföring till Grekland
Domstol underkände åldersbedömning
Unga vuxna fick återförenas med föräldrar i flera olika fall
Domstol underkände Kabul som rimligt internflyktsalternativ
Mor slipper lämna ettåring trots lång illegal vistelse
Arkiveringsdatum
080915:
EU-domstolens generaladvokat: Urskillningslöst våld bör ge rätt till skydd
Ensamkommande barn utvisas till Bagdad
Arkiveringsdatum
080904:
Risk för blodshämnd i Albanien accepterades som skyddsbehov
Asylansökan kan inte ändras till ansökan om anknytning i Dublinärende
Risk för blodshämnd i Albanien accepterades som skyddsbehov
Arkiveringsdatum
080825:
Kvinna från Kosovo fick stanna på grund av ovanlig psykisk sjukdom
Migrationsöverdomstolen säger ja till internflykt till Kabul
Tidigare ansökningar inte skäl nog för att anse ett äktenskap oseriöst
Sammanboende familjemedlemmar fick följa med till Sverige
Arkiveringsdatum
080811:
Beslut om förvar får inte tas om utvisad som redan lämnat landet
Man från Västsahara kan utvisas från Sverige enligt Europadomstolen
Arkiveringsdatum
080804:
Europadomstolen tillåter att förälder till norsk medborgare utvisas
Arkiveringsdatum
080728:
Risk för blodshämnd accepteras som skyddsbehov för man från Kosovo
Hedersrelaterat hot accepteras som skyddsbehov för en man från Syrien
Europadomstolen prövar Nederländernas utvisning av terroristanklagad
algerier
Sjukdom, anknytning och förhållandena i hemlandet vägdes samman
Giftermål med EU-medborgare ger rätt att vistas i EU oavsett hur man rest in
Arkiveringsdatum
080715:
Att uttrycka att man inte tänker återvända räcker för förvarstagande
Homosexuell från Libyen erkänns som flykting
Mamma till spädbarn som är svensk medborgare kan inte utvisas
Mamma får stanna hos sjuåring trots att hon tidigare överlåtit vårdnaden
Arkiveringsdatum
080620:
Permanent uppehållstillstånd återkallades efter upplöst äktenskap (länk tillagd 090223)
Hot från släkten vägdes in som skäl för anhöriginvandring
Europadomstolen tar upp speciellt Irak-ärende
Hotad barnfamilj får ansöka om anknytning från Sverige
Arkiveringsdatum
080612:
Vistelsetiden för medborgarskap ska räknas från asylansökan (länk tillagd 080620)
Familjeåterförening tillåts inte då barnet inte ska bo med föräldern
Make får inte återförenas med familj som flytt från honom
Ställning som varaktigt bosatt i EU måste bevisas
Nöjdförklaring får inte tas tillbaka - familj med omhändertagna barn ska
utvisas (länk tillagd 081103)
Arkiveringsdatum
080602:
Statslös kurdisk kvinna från Syrien fick flyktingstatus pga egen politisk aktivitet (länk tillagd 080612)
Kvinna från Tjetjenien får skydd trots påstående om ryskt pass
Kvinnorättsaktivist från Afghanistan anses ha skyddsbehov
Arkiveringsdatum
080519:
EU-domstolens ogiltigförklarande av listan över säkra länder
Arkiveringsdatum
080512:
Uppehållstillstånd återfås inte efter allt för lång tid i hemlandet (länk tillagd 080526)
Uppgifter i folkbokföring är inte bevis för att man är gift (länk tillagd 080602)
Arkiveringsdatum
080428:
Greklandbeslut ska prövas på nytt av Migrationsdomstol
Får inte söka från Sverige på grund av lång illegal vistelsetid
Domstol betalar inte advokatens tid för att förklara Migrationsverkets beslut
Arkiveringsdatum
080421:
Armeniers skyddsbehov kan prövas mot Ryssland
Förvarstagande kan ske även om man har arbete och bostad
Två års heltidsarbete räckte för att stanna kvar trots skilsmässa
Armeniers skyddsbehov kan prövas mot Ryssland
Arkiveringsdatum
080414:
Tidsbegränsat uppehållstillstånd för hjärtoperation
Får inte flytta till barnen i Sverige
FN:s tortyrkommitté frågar Sverige om utvisningar till Iran
Arkiveringsdatum
080407:
Misshandel och utnyttjande sedan sjuårsåldern är inte skyddsskäl
Misshandlad kvinna får stanna på grund av döttrarnas situation
Ny prövning på grund av inkommen fängelsedom, trots oklar identitet
Man från Sri Lanka beviljas ny prövning på grund av UNHCR:s rekommendation
Mormor som tagit hand om barnbarnen för återförenas med dem
Ensamdomare bör inte avgöra mål som rör utvisning av barn
Muntlig förhandling måste hållas i mål som rör utvisning av EES-medborgare
Arkiveringsdatum
080331:
Fem års vistelse med jobb på halvtid räckte trots skilsmässa (länk tillagd 080407)
Två års heltidsarbete räckte för att stanna kvar trots skilsmässa (länk tillagd 080407)
Journalist från norra Irak flykting på grund av sur place-skäl
Giftermål med redan inrest EU-medborgare ska inte ge uppehållsrätt (notis justerad 090330)
Besök kan inte vara mer än ett år (länk tillagd 080407)
Ingen väpnad konflikt i Tjetjenien enligt Migrationsverket
Arkiveringsdatum
080317:
Offentligt biträde får inte tillsättas i Dublinärenden
Arkiveringsdatum
080310:
Fick stanna efter preskription trots fem års illegal vistelse (justerad 081027)
Erkänns som flykting på grund av kvinnomisshandel (justerad 081201)
Blandad familj från Serbien får inte uppehållstilstånd
Arkiveringsdatum
080303:
Utrymmet för uppehållstillstånd på grund av vistelsetid för vuxna "närmast
obefintligt"
Arkiveringsdatum
080225:
Förstörda fingertoppar gav återreseförbud
Förvarsbeslut som inte omprövats upphör att gälla efter två månader
Utvisning med återreseförbud efter 18 års vistelse i Sverige
Berättade om organdonation ansågs inte trovärdig
Barns hälsotillstånd kan inte bedömas utan korrekt läkarintyg
Nytt uppehållstillstånd beviljas normalt inte efter tre års frånvaro
Skäl som prövats under den tillfälliga lagen räknas inte som ny omständighet (länk tillagd 080421)
Arkiveringsdatum
080218:
Föräldralös flicka från Makedonien får stanna hos faster
Minderårig hustru accepterades som anknytningsperson
EES-medborgare får ta hit svärföräldrar
Mormor får inte komma till Sverige för att hjälpa psykotisk dotter med
barnbarnet
Arkiveringsdatum
080211:
Regeringsrätten tvingade domstol lämna ut handling
Den sökande ska underrättas om uppgifter som Migrationsverket fått
kännedom om
Domstolen ska behandla yrkande om muntlig förhandling
Arkiveringsdatum
080204:
Hot från svärföräldrar gav uppehållstillstånd
Hedersrelaterat hot skäl för uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt
Migrationsverket: Asylskälen prövas inte om man inte försökt visa sin
identitet
Inget skyddsbehov för makedonier
Arkiveringsdatum
080128:
Vistelsetid ska räknas från återvändandet då en utvisad familj sökt asyl på
nytt
FN:s tortyrkommitté vädjar till Sverige om humanitär hänsyn till offer för
tortyr
Arkiveringsdatum
080121:
Dublinöverföring stoppades då asylansökan drogs tillbaka
Sikher från Kabul beviljades uppehållstillstånd
EU-domstolen ska avgöra hur Dublinförordningens regler om tidsfrist ska
tolkas
Advokat ska inte behöva sköta sekretessbelagda ärenden på tåget
Arkiveringsdatum
080114:
Verkställighetshinder kan beaktas i grundärende - om de är bevisade
Arkiveringsdatum
080107:
Vietnames får skydd i Sverige med hjälp av EU:s skyddsgrundsdirektiv
Gravid sextonåring får stanna på grund av synnerligen ömmande
omständigheter
Iranier nekas ny prövning trots framträdande med regimkritik i Metro
Undantag från återkallelse av uppehållstillstånd efter vistelse i hemlandet
Telefonsamtal räcker inte för att pröva om ett förhållande är seriöst
Uppehållstillstånd får inte återkallas enbart för att maken utvisats
Pass krävs för att familjemedlem till EU-medborgare ska ha uppehållsrätt
Europadomstolen granskar behandling i förvar i Österrike
En man från Kosovo som var tagen i förvar trots att hans asylansökan inte var fullständigt behandlad, inledde en hungerstrejk år 1994. Vid ett tillfälle, då hungerstrejken pågått ca tre veckor, föll han på golvet på väg mot toaletten. I samband med detta ska han ha dragits över golvet i fötterna av personalen, blivit sparkad och stucken i huvudet med pennspetsar, och fått skador av behandlingen. Mannen fick senare asyl i Österrike. Saken har varit föremål för rättslig granskning i Österrike i flera omgångar. Inför Europadomstolen tog mannen också upp att han tagits i förvar trots att han inte skulle utvisas samt att han placerats i isolering efter incidenterna under hungerstrejken. Europadomstolen har nu beslutat att ta upp ärendet till granskning, men endast i den del som gäller hur han behandlades i förvaret.
Polisen måste meddela Migrationsverket nya uppgifter om identitet
Beslut från JO: En familj från Vitryssland vägrade samarbeta om sin utvisning och ärendet lämnades över till polis. Under polisens handläggning kom det fram att familjemedlemmarna hade andra identiteter. Trots detta verkställdes utvisningen utan att Migrationsverket informerades om de nya uppgifterna. JO menar att uppgifter om identitet måste ses som väsentlig information och kritiserar polisen för att inte ha följt den ansvarsfördelning som finns. (Källa JO)
Förvarstagande får bara ske av de skäl som föreskrivs i lagen
Beslut från migrationsdomstol: En man greps efter att ha vistats två år illegalt i Sverige. Han hade dessförinnan utvisats på livstid från Danmark på grund av brottslighet. Mannen ansökte om asyl i Sverige och togs i förvar, enligt Migrationsverket på grund av att det fanns anledning att han skulle hålla sig undan ett eventuellt beslut om utvisning. Migrationsdomstolen finner att beslutet om förvarstagande inte framgår enligt vilken bestämmelse mannen skulle förvarstas. Det pågår en asylprocedur och det finns inget beslut om avvisning eller utvisning. Mannen försattes på fri fot. (Källor Pointlex och länsrätten i Stockholm)
Förhållandet till fadern blev synnerligen ömmande omständigheter
Beslut från migrationsdomstol: En kvinna från Syrien som växt upp med sina farföräldrar levde under hot från sin alkoholiserade far som såg henne som en ägodel och slutligen bestämt att gifta bort henne med en bekant. Farföräldrarna har skyddat henne men är nu för gamla. Kvinnan kom till Sverige på besök till sina släktingar på sin mors sida, som alla bor här. Efter ett andra besök hoppade hon av. Migrationsverket anser att hon eftersom hon fått gå i skola många år och fått resa till Sverige inte kan ha varit så förtryckt, men migrationsdomstolen beviljar uppehållstillstånd efter en sammanvägd bedömning av hennes hälsotillstånd men främst situationen i hemlandet. (Källor Pointlex och länsrätten i Stockholm)
Anklagelser om undantag från flyktingskap måste utredas
Beslut från migrationsdomstol: En man från Irak som fått uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter överklagade och hävdade att han var flykting. Han hade varit högt uppsatt inom Saddam Husseins militär. Migrationsverket argumenterade emot detta - och i andra hand, om detta skulle accepteras, så skulle mannen undantas från flyktingförklaring på grund av de brott han i så fall gjort sig skyldig till. Mannens fall hade dock snabbehandlats. Ingen muntlig utredning hade förekommit hos Migrationsverket. Anklagelser om förbrytelser hade inte väckts tidigare. Därför återvisade domstolen ärendet till Migrationsverket för ny utredning. (Källor Pointlex och länsrätten i Stockholm)
Advokatstrul ska inte leda till att den sökande missar domstolsförhandling
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En advokat som förordnats som offentligt biträde lämnade över ärendet till en kollega. Ingen av dem hade fullmakt från klienten och fullmakten inkom inte heller när domstolen skickade ett föreläggande. Istället begärde det ordinarie biträdet att få bli entledigat. Det slutade med att fallet inte blev behandlat i domstol. Migrationsöverdomstolen gav dock prövningstillstånd och anser att migrationsdomstolen borde ha tagit upp frågan om byte av offentligt biträde och gett den sökande möjlighet att antingen ge fullmakt åt någon annan eller företräda sig själv. Ärendet återvisas till domstolen. (Källor Pointlex och kammarrätten i Stockholm)
FN-kommitté uppmanar Sverige att reglera gömda barns skolgång
FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har lämnat sina slutkommentarer till Sveriges senaste rapport till kommittén. Kommittén rekommenderar Sverige att omedelbart vidta åtgärder för att försäkra att lagen ger gömda barn tillträde till utbildning.
"The Committee recommends the State party to take immediate steps to ensure the implementation of the laws which provide for access to education for "hidden children" (children of families of refugees or asylum-seekers whose request to stay in the State party has been rejected)."
Beträffande vård för papperslösa har kommittén uppfattat saken som löst och komplimenterar Sverige för detta, trots den alternativrapportering som lagts fram bland annat från Läkare i Världen.
"The Committee notes with appreciation the efforts taken to continue ensuring the high standard of health in the State party and that health care is accessible to all, including undocumented persons."
Hämta dokumentet genom att välja Convention (CESCR) och Country (Sweden)
Musiker från Iran erkänns som flykting
Beslut från migrationsdomstol: Ett par från Iran har beviljats uppehållstilstånd som flyktingar. De flydde till Sverige 2001 men varken Migrationsverket och Utlänningsnämnden bedömde att deras verksamhet i Iran innebar skyddsbehov. En ansökan om ny prövning lämnades in 2007, på grund av mannens verksamhet i Sverige som musiker och aktiv i ett kurdiskt parti. Ny prövning beviljades av migrationsdomstolen. Migrationsverket ansåg att myndigheterna i Iran vet att asylsökande försöker åstadkomma sur place-skäl och inte kommer att ha något intresse för mannen. Men domstolen bedömer att det är sannolikt att hans verksamhet under sju år kommit till hemlandets kännedom och beviljar asyl. Ett muntligt vittnesmål från en annan politiskt aktiv iranier karakteriseras i domen som "övertygande". (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
Barn uppvuxna i Sverige får uppehållstillstånd trots illegal vistelse
Beslut från migrationsdomstol: En familj från Jordanien kom till Sverige för åtta år sedan. De har tre flickor, varav de två äldsta, nio och tio år gamla, är födda i Syrien där föräldrarna var bosatta innan de flydde. De fick slutligt avslag 2002 och levde illegalt till 2005 då de skulle få sitt ärende prövat gentemot Jordanien istället för Syrien. Denna ansökan avvisades men sedan 2006 har avslagsbeslutet varit preskriberat. Då de sökte asyl på nytt räckte den långa vistelsetiden enligt Migrationsverket inte för uppehållstillstånd eftersom den varit illegal. Migrationsdomstolen gör samma bedömning för föräldrarna, men inte för barnen. Flickorna har gått i skola och förskola och talar svenska inbördes, de har mormor och andra släktingar i Sverige och har på flera sätt en påtaglig förankring i Sverige, medan deras anknytning till Jordanien eller Syrien är närmast obefintlig. Barnen får stanna i Sverige på grund av synnerligen ömmande omständigheter, och därmed även föräldrarna. (Källor Pointlex och Länsrätten i Skåne)
Misshandlad kvinna från Turkiet får stanna
Beslut från Migrationsdomstol: En kvinna från Turkiet som flytt från en misshandlande make fick uppehållstillstånd då domstolen trodde på att hon två gånger sökt skydd av polisen i hemlandet utan att få hjälp. Domstolen var dock oenig, rådmannen ansåg inte att kvinnan kunnat visa att hon inte kunde få skydd i hemlandet. (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
Apatisk pojke får stanna
Beslut från migrationsdomstol: En familj som flytt Kosovo på grund av påstått samröre med serber ansågs inte ha skyddsbehov. Den trettonårige sonen lider dock av ett svårt posttraumatiskt stressyndrom som påverkar hela familjen, då han är okontaktbar, behöver hjälp även med hygien, tidvis apatisk och tidvis aggressiv. Även modern behöver behandling. Migrationsverket bedömde att de båda kan få den vård som behövs i Kosovo men migrationsdomstolen konstaterar att 90-95 procent av de som har en liknande diagnos som pojken inte kan få adekvat vård i Kosovo. Eftersom han riskerar allvarlig skada i sin psykosociala utveckling får familjen uppehållstillstånd. (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
Åldersbedömning i Islamabad ledde till avslag på ansökan som anhöriga
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna med fem barn ansökte i oktober 2003 om att få komma till Sverige på grund av att maken/pappan fått uppehållstillstånd här som kvotflykting tidigare samma år. I maj 2005 fick de avslag, grundat främst på åldersbedömningat som verket i april 2004 låtit utföra vid Aziz Medical Center i Islamabad, Afghanistan. Enligt benröntgen som gjordes vid institutet var samtliga barn minst fyra år äldre än uppgivet. En 17-åring bedömdes till omkring 25 år och en 16-åring till 24. Kvinnan skulle, även om barnen var vuxna, ha rätt till uppehållstillstånd som maka, men nekades detta med motivering att hon lämnat felaktiga uppgifter. Beslutet har nu slagits fast av Migrationsöverdomstolen. Det fanns även andra motstridiga uppgifter i målet, men åldersbedömningarna är avgörande. Enligt Migrationsöverdomstolen har undersökningen genomförts med "exakta metoder" och har starkt bevisvärde. En av domarna är skiljaktig på så vis att hon inte anser att kvinnas uppgifter om barnen ska påverka den egna ansökan, men hon anser ändå att kvinnan ska få avslag eftersom hon inte kunnat styrka att äktenskapet är seriöst.
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Värnpliktsvägrare från Turkiet fick uppehållstillstånd av oenig domstol
Beslut från Migrationsdomstol: En man från Turkiet som riskerar fängelse på grund av värnpliktsvägran hävdar att han enligt turkisk lag kan dömas gång på gång för samma brott, något som Europadomstolen kritiserat. Han hävdar att hans vägran är en politisk handling; hans far har varit fängslad under lång tid och hans bror är dödad. Migrationsverket ansåg inte att mannen riskerar orimligt straff eftersom myndigheterna i hemlandet har något särskilt intresse för honom, han har inte någon uppsatt oppositionell position. Migrationsdomstolen bedömer att det ändå finns en risk att han döms upprepade gånger och beviljar uppehållstillstånd som flykting. Domaren är skiljaktig. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
Familj från Afghanistan fick uppehållstillstånd på grund av risk för hedersvåld
Beslut från migrationsdomstol: Ett par som lämnat Afghanistan utan att vara gifta och som fått barn i Sverige, hävdade att de riskerade utsättas för hedersvåld i hemlandet. Dessutom hade mannen, som är läkare, behandlat talibaner och riskerade därmed att utsättas för förföljelse. Migrationsdomstolen anser att familjen att det finns ett konkret hot på familjens hemort och att en barnfamilj inte bör skickas till internflykt i Kabul. De beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Rådmannen är skiljaktig, eftersom hon anser att en läkare borde kunna få arbete och klara sig i Kabul. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
Misshandlad kvinna hänvisas till internflykt i Albanien
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna med två söner, då nio och sex år gamla, flydde från norra Albanien för att undgå makens isolering, återkommande misshandel och dödshot. Kvinnan hade i samband med en graviditet misshandlats så allvarligt att hon förblev medvetslös i två månader. Även barnen misshandlades. Kvinnan hade beviljats skilsmässa men förskjutits av sina föräldrar och tvingats bo kvar hos före detta maken. Försök att polisanmäla var resultatlöst. Migrationsverket avslog, men Migrationsdomstolen i Göteborg beviljade uppehållstillstånd och bedömde henne som flykting eftersom hon utsatts för grova övergrepp och inte kunde få skydd av myndigheterna. Migrationsöverdomstolen anser däremot i likhet med Migrationsverket att kvinnan kan klara sig i någon annan del av landet. Hon har visserligen ingen social förankring, men hon har gymnasieutbildning och hon har rätt att bosätta sig var som helst i Albanien. Uppehållstillståndet rivs upp. (Källor Pointlex, länsrätten i Göteborg och kammarrätten i Stockholm)
Domen kan även hämtas i sin helhet från Migrationsverkets databas Lifos och finns refererad på domstolarnas hemsida. Mål nr UM1042-08.
CAT accepterar utvisning av familj från Azerbajdzjan
FN:s kommitté mot tortyr (CAT) har granskat ännu en utvisning från Sverige till Azerbajdzjan. Fallet gällde en man som varit aktiv i Azerbaijan Democratic Party och hans familj. Mannen hävdade att han fängslats och misshandlats i samband med demonstrationer men hade inte bevisning för detta. Sveriges ambassad i Turkiet hade låtit en anonym advokat kolla uppgifterna och denne uppgav på punkt efter punkt att mannens dokumentation var falsk. CAT anser att informationen från ambassadens uppgiftslämnare inte ska användas eftersom den kommit in efter domsluten i Sverige och inte kan värderas eller bemötas. Men CAT anser ändå inte att mannen visat att han löper en personlig risk för förföljelse. CAT påpekar att händelserna ligger långt tillbaka i tiden och att andra politiska fångar sedan dess har frigivits i amnestier, däribland partiledaren för ADP.
Hämta dokumentet genom att välja Konvention (CAT) och Type (Decisions)
Ensam kvinna med barn fött i Sverige slipper utvisning till Sudan
Beslut från migrationsdomstol: En kvinna från Sudan som bott i Egypten sedan hon var flicka hävdade att hon riskerar förföljelse i hemlandet, då hon är svart, kristen och ensamstående mor. Domstolen ser inte detta som förföljelsegrundande, men anser ändå att det finns synnerligen ömmande omständigheter, i och med kvinnans svaga anknytning till hemlandet, hennes anknytning i Sverige till en partner och dennes barn och att hon nyligen behandlats för tuberkulos som påverkat lungorna. Kvinnan får stanna i Sverige med sonen, som är två år och född i Sverige. Rådmannen var skiljaktig. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne.)
Giftermål med medborgare från annat EU-land ger uppehållstillstånd
Beslut från Migrationsdomstol: En man som gift sig med en kvinna med uppehållsrätt i Sverige, medborgare i ett annat EU-land, fick beslut om utvisning trots detta. Enligt Migrationsverket hade mannen inte "anslutit sig" till kvinnan eftersom de inte varit gifta innan kvinnan flyttade hit. Migrationsdomstolen biföll överklagandet eftersom en dom i EU-domstolen har slagit fast att det inte spelar någon roll om förhållandet uppstår före eller efter inresan. (Källa Pointlex)
Kriminell belastning hindrar tonåringar att få stanna
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En familj från Kosovo som tillbringat många år på flykt i olika länder ska utvisas till hemlandet efter att tidigare beslut om överföring till Frankrike preskriberats. De två sönerna som båda är under 18 år är födda i Tyskland. Familjen har sökt asyl i flera omgångar i olika identiteter. Fadern och pojkarna har kriminell belastning men migrationsdomstolen i Skåne beviljade ändå uppehållstillstånd med anledning av att den ene pojken övertygade domstolen om att han var på rätt väg, ville utbilda sig och talade god svenska. Migrationsöverdomstolen anser dock att det inte går att bortse från vandeln. Den andre pojken har nu ett barn i Sverige och åberopar anknytning men har inte kunnat visa att han umgås med barnet. Hela familjen utvisas till Kosovo. De får även återreseförbud, med undantag för den pojke som har barn här. (Källor Pointlex och kammarrätten i Stockholm)
Domen kan även hämtas från Migrationsverkets databas.
Ingen ny prövning om det finns internflyktsalternativ
I Asylnytt utgåva 081110 refereradess fyra prejudicerande domar som berör hur internflyktsmöjlighet ska bedömas då nya omständigheter i hemlandet påtalas som verkställighetshinder. Dessa domar kan nu hämtas från Migrationsverkets databas Lifos.
Kommentar från Migrationsverkets rättsenhet:
"Migrationsöverdomstolen har i fyra domar daterade den 6 november 2008 avgjort resterande mål som gäller frågan om internflykt i Afghanistan ska prövas inom ramen för 12 kap 19 § utlänningslagen.
Migrationsöverdomstolen avgjorde den 1 juli 2008 ett mål (ref. nr. MIG 2008:20) där frågan var om internflykt utgjorde en integrerad del av prövningen enligt 12 kap 19 § utlänningslagen. I detta avgörande fastställde Migrationsöverdomstolen att Migrationsverket och migrationsdomstolarna skulle göra en prövning av möjligheten till internflykt innan ny prövning eller uppehållstillstånd beviljades med stöd av 12 kap 19 § utlänningslagen.
Migrationsöverdomstolen har nu avgjort de övriga målen (UM 276-08, UM 279-08, UM 792-08 och UM 794-08) som gällde samma fråga. I samtliga domar har Migrationsöverdomstolen fastställt sin tidigare bedömning och återförvisat målen till migrationsdomstolarna för fortsatt handläggning, vilket således inkluderade en prövning av möjligheten till internflykt i Afghanistan."
Ny bevisning ledde till ny prövning
Beslut från migrationsdomstol: En man med utvisningsbeslut till Afghanistan påtalade flera omständigheter som han ansåg nya. En av dem gällde hans konvertering till kristendomen. Konverteringen hade prövats tidigare men mannen hade då inga bevis för att den skett. Nu kunde han visa handlingar och intyg som bekräftade konverteringen. Migrationsverket ansåg att omständigheten inte var ny, men migrationsdomstolen beviljar ny prövning på grund av de nya uppgifterna om dop mm. (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
Barn får återförenas med morbror som de växt upp hos
Beslut från migrationsdomstol: Två somaliska pojkar hade växt upp hos sin moster och morbror sedan deras föräldrar flydde från Somalia 1997. Pojkarna var då fyra respektive två år gamla. De var dock inte formellt adopterade. År 2006 fick morbror uppehållstillstånd i Sverige. Hustrun och deras biologiska barn fick uppehållstillstånd på grund av anknytning, men de båda pojkarna fick avslag. Enligt Migrationsverket hade föräldrarna inte efterforskats. Migrationsdomstolen bifaller överklagandet med argumentet att det föreligger ett särskilt beroendeförhållande och att barnen bott ihop med sin morbror fram till att han lämnade hemlandet. Pojkarna ska få komma med till Sverige. (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
Nej till uppehållsrätt som anhörig till EU-medborgare får överklagas
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Ett par som begärt uppehållskort på grund av att de var beroende av sin son som bor i Sverige som make till en kvinna med lettiskt medborgarskap fick inte detta eftersom de inte uppfyllde kraven för att ha uppehållsrätt enligt EU-direktivet om EU-medborgares rörlighet. Makarna hade tidigare beslut om utvisning och saken prövades enligt regeln om verkställighetshinder. Därför fick makarna inte överklaga. Nu har Migrationsöverdomstolen slagit fast att även om det inte finns någon punkt i Utlänningslagen som ger rätt att överklaga, så går EU-direktivet före. Direktivet ger rätt till en rättslig prövning av frågan om uppehållsrätt och makarna ska få göra det. (Källor Pointlex och kammarrätten i Stockholm)
Ett längre referat från Migrationsverket med länk till hela domen finns i Migrationsverkets databas.
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Äktenskap inte seriöst när parterna bara träffats enstaka dagar
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Den som gift sig med en person som är bosatt i Sverige har en stark rätt att få uppehållstillstånd här. Migrationsöverdomstolen har nu markerat att ett äktenskaps seriositet kan ifrågasättas om makarna haft mycket liten kontakt. I detta ärende kunde de båda endast visa att de träffats några enstaka dagar och ansökan avslogs. (Källa Migrationsverket och kammarrätten i Stockholm)
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Från Irak: Irakier som arbetat för amerikanerna utvisas till internflykt
Beslut från Migrationsverket: En feylikurd hotades i Irak på grund av sitt arbete för de amerikanska styrkorna och att hans hustru är sunnimuslim. Migrationsverket håller med om att mannen har flyktskäl gentemot Bagdad, men beslutar ändå om utvisning med hänvisning till att han kan söka sig till internflykt någon annanstans i Irak. Beslutet finns publicerat som ett "klargörande" beslut och innehåller en utförlig beskrivning av säkerhetsläget och möjligheterna att registrera sig som internflykting i olika delar av Irak. Migrationsverket refererar också till Migrationsöverdomstolens beslut om en man från Afghanistan som ansågs kunna leva i internflykt i Kabul trots att han inte har något socialt nätverk där.
Migrationsverket har samtidigt publicerat en så kallad styrsignal som innehåller anvisningar för hur internflyktsalternativ ska bedömas.
Sammanfattningen lyder:
"+ Om en asylsökande från Irak bedömts som skyddsbehövande ska frågan om ett internt flyktalternativ prövas i varje enskilt ärende.
+ Samtliga provinser i södra och centrala Irak utgör i princip relevanta och rimliga interna flyktalternativ även om de sökande saknar ett socialt nätverk där. Vid bedömningen om det är möjligt med intern flykt ska dock bl. a. beaktas att det i södra och centrala Irak finns ett fåtal provinser (Babil, Kerbala och Salah-al-Din) som har inreserestriktioner som kan utgöra ett absolut hinder för en enskild person att få tillgång till området.
+ De tre provinserna Erbil, Dahuk och Suleymaniya i den kurdiska regionen i norra Irak (KRG) utgör i princip interna flyktalternativ. Det är faktiskt möjligt att återvända dit om en sökande ursprungligen kommer därifrån, eller har en anknytning dit, som medför att han eller hon har en möjlighet att uppfylla kraven på att legalisera vistelsen där.
+ Stor försiktighet bör iakttas när det gäller att hänvisa till ett internt flyktalternativ i Irak för mandéer och statslösa palestinier.
+ För att hänvisa barnfamiljer och ensamkommande barn till ett internt flyktalternativ krävs som huvudregel att de har ett socialt nätverk i den del av landet som de ska återvända till. Detta gäller mot bakgrund av den allmänt svåra situationen för internflyktingar och särskilt barn.
+ Kvinnor som saknar manliga släktingar i Irak bör i princip inte hänvisas till ett internt flyktalternativ."
Hämta det klargörande beslutet från Migrationsverkets databas Lifos
Hämta "styrsignalen" om internflykt i Irak
Från Afghanistan: Ingen ny prövning om det finns internflyktsalternativ
I Asylnytt utgåva 081110 refereradess fyra prejudicerande domar som berör hur internflyktsmöjlighet ska bedömas då nya omständigheter i hemlandet påtalas som verkställighetshinder. Dessa domar kan nu hämtas från Migrationsverkets databas Lifos.
Kommentar från Migrationsverkets rättsenhet:
"Migrationsöverdomstolen har i fyra domar daterade den 6 november 2008 avgjort resterande mål som gäller frågan om internflykt i Afghanistan ska prövas inom ramen för 12 kap 19 § utlänningslagen.
Migrationsöverdomstolen avgjorde den 1 juli 2008 ett mål (ref. nr. MIG 2008:20) där frågan var om internflykt utgjorde en integrerad del av prövningen enligt 12 kap 19 § utlänningslagen. I detta avgörande fastställde Migrationsöverdomstolen att Migrationsverket och migrationsdomstolarna skulle göra en prövning av möjligheten till internflykt innan ny prövning eller uppehållstillstånd beviljades med stöd av 12 kap 19 § utlänningslagen.
Migrationsöverdomstolen har nu avgjort de övriga målen (UM 276-08, UM 279-08, UM 792-08 och UM 794-08) som gällde samma fråga. I samtliga domar har Migrationsöverdomstolen fastställt sin tidigare bedömning och återförvisat målen till migrationsdomstolarna för fortsatt handläggning, vilket således inkluderade en prövning av möjligheten till internflykt i Afghanistan."
Utvisning får överklagas även om ansökan gällde tillstånd för arbete
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som befann sig i Sverige nekades arbetstillstånd och uppehållstillstånd på grund av arbete. Migrationsdomstolen behandlade inte överklagandet, eftersom ett nej till arbetstillstånd inte kan överklagas. Nu har Migrationsöverdomstolen skickat tillbaka ärendet till migrationsdomstolen eftersom en ansökan som gäller utvisning alltid kan överklagas. Frågan om uppehållstillstånd skulle alltså ha behandlats.
Kommentar från Migrationsverkets rättsenhet:
"Kommentar till Migrationsöverdomstolens dom 2008-10-30 om klagorätt i fråga om uppehållstillstånd (UM 1634-08)
Enligt 14 kap. 3 § första stycket utlänningslagen får beslut av Migrationsverket att avslå ansökan om uppehållstillstånd överklagas till migrationsdomstol. Något undantag har inte gjorts för situationer där frågan om rätt till uppehållstillstånd kan vara beroende av att arbetstillstånd beviljas. Den omständigheten att beslutet att avslå ansökan i huvudsaken, dvs. i fråga om arbetstillstånd, inte kan överklagas medför inte någon inskränkning i rätten att överklaga när det gäller uppehållstillståndet. En annan sak är att överklagandet rörande uppehållstillstånd inte kan bifallas om den åberopade grunden för tillståndet är anställning.
För Migrationsverkets del gäller att tillse att överklagandehänvisningen är korrekt utformad."
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Ett ombud kan inte överklaga att han inte tillsätts som offentligt biträde
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Migrationsverket tillsatte inte det ombud som offentligt biträde som den sökande önskade, på grund av att han misskött sig tidigare. Ombudet överklagade, liksom den sökande. Migrationsöverdomstolen slår fast att överklagandet från ombudet inte kan behandlas. Det är bara den sökande som kan överklaga beslutet. (Källor Pointlex och kammarrätten i Stockholm)
Domstolen måste meddela den sökande om ombudet inte skickar fullmakt
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En migrationsdomstol lät bli att behandla ett överklagat ärende, eftersom ombudet trots påstötning inte skickat in fullmakt. Migrationsöverdomstolen skickar tillbaka ärendet och slår fast att domstolen har en skyldighet att se till att målet blir utrett. Den sökande borde ha underrättats om att ombudet inte skött saken. (Källor Migrationsverket och kammarrätten i Stockholm)
Läs kommentar och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Endast skyddsskäl ska vägas in vid Ny prövning efter slutligt avslag
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Migrationsöverdomstolen har i två ärenden tagit ställning till vilka omständigheter som får prövas då en sökande med ett lagakraftvunnet beslut om utvisning beviljas en ny prövning enligt Utlänningslagens paragraf 12:19, alltså då det finns nya omständigheter som gäller skyddsbehov. Båda ärendena som prövades hade först återförvisat av migrationsdomstolen i Stockholm till Migrationsverket, eftersom Migrationsverket hade inskränkt den nya prövningen till att gälla den nya omständigheten. Domstolen ansåg att om en ny prövning beviljas så ska alla omständigheter som gäller rätt till uppehållstillstånd vägas in. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att en ny prövning ska innebära en samlad bedömning både av den nya omständigheten och tidigare skäl som gäller sökandens skyddsbehov. Men andra skäl, som anknytning till Sverige eller skäl av humanitär art, ska däremot inte vägas in.
Av besluten framgår också att Migrationsöverdomstolen inte anser att den sökande ska få ett nytt beslut om den nya prövningen inte leder till uppehållstillstånd. Det gamla utvisningsbeslutet ska ligga kvar. (Källor Migrationsverket och kammarrätten i Stockholm)
Migrationsverkets kommentar med länk till båda domarna
Ingen ny prövning om det finns internflyktsalternativ
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Efter att förhållandena försämrats i provinsen Ghazni i Afghanistan har flera asylsökande med utvisningsbeslut påtalat verkställighetshinder och begärt ny prövning. Migrationsverket har inte beviljat ny prövning med motivering att det finns internflyktalternativ genom att de utvisade kan bosätta sig i Kabul. Migrationsdomstolen i Stockholm återvisade två ärenden av detta slag till Migrationsverket med motivering att de nya omständigheterna rörde skyddsbehov och att frågan om internflykt inte borde ha behandlats utan att en fullständig ny prövning inletts. Migrationsdomstolen i Stockholm hade i ett par liknande fall helt enkelt beviljat ny prövning. Nu har Migrationsöverdomstolen slagit fast att Migrationsverket har rätt att väga in internflyktalternativet redan i bedömningen av om det ska bli en ny prövning. Därigenom upphävdes domstolarnas beslut och alla fyra ärendena återvisades till domstolarna för fortsatt handläggning. De offentliga biträden som förordnats entledigades. (Källor Pointlex samt kammarrätten i Stockholm)
Ombudet måste underrättas om den asylsökande delgivits direkt
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En asylsökande hade fått ett beslut uppläst för sig, och därmed blivit delgiven beslutet. Ombudet visste inte om detta och missade därmed överklagandetiden. Nu har Migrationsöverdomstolen slagit fast att om den sökande delges beslutet ska ombudet genast underrättas. (Källor Migrationsverket och kammarrätten i Stockholm)
Migrationsverkets kommentar med länk till domen
ovanstående ej infört i word-listorna
"VIS vänner" introduceras, för övervakning av nya visumregler
Inom EU:s ministerråd i rättsliga och inrikes frågor diskuteras att en ny grupp med deltagande från medlemsländerna ska inrättas, med uppgift att övervaka att alla viseringar förs in i VIS-registret och att registret verkligen används vid gränskontroller.
Förslaget finns publicerat av nyhetsbyrån Statewatch under rubriken "Friends of VIS set-up"
Statewatch har även publicerat resultatet av en enkät om ett system för automatisk insamling av in- och utresedata för tredjelandsmedborgare, "Presidency project for a system of electronic recording of entry and exit dates of third-country nationals in the Schengen area"
Hämta dokumenten (en bit ned på sidan, under October 2008)
Fyra års återreseförbud vid utvisning efter fyra års illegal vistelse
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna från Ecuador som vistades fyra och ett halvt år i Sverige innan hon ansökte om uppehållstillstånd, fick utvisningsbeslut kompletterat med återreseförbud för fyra år, istället för den vanligen förekommande tiden två år. Återreseförbudet gäller i alla Schengenländer. Migrationsöverdomstolen har nu slagit fast att fyra år är "väl avvägt" efter så lång illegal vistelse, samt att det inte spelar någon roll att kvinnan anmälde sig frivilligt.
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Återkallande av asylansökan hindrar inte överföring enligt Dublinförordningen
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som återtagit sin asylansökan efter beslut om överföring till Grekland, fick rätt av Migrationsdomstolen och målet avskrevs. Mannen hade istället lämnat in en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin familj. Men Migrationsöverdomstolen slår fast att det inte finns något i Dublinförordningen som säger att en överföring skulle avbrytas för att asylansökan dras tillbaka.
Mål nr UM3671-07
Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Nämndemännen måste få ta ställning till nytt material
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Migrationsöverdomstolen har beviljat resning i ett ärende, på grund av att migrationsdomstolen inte var domför då beslutet fattades. Den asylsökande hade efter den muntliga förhandlingen i domstolen fått anstånd för att inkomma med nytt bevismaterial. Men därefter hade domen avkunnats samtidigt som nämndemännen fått ta del av det nya materialet per e-post. Migrationsöverdomstolen anser att domaren i praktiken måste ha tagit ställning till det nya materialet på egen hand. Ärendet återförvisas för ny behandling i migrationsdomstolen. (Källor Pointlex och kammarrätten i Stockholm)
Undantag från kravet att söka från hemlandet beviljas inte efter lång illegal vistelse
Migrationsverket har fattat ett vägledande beslut som rör familjeanknytning som uppstått efter utvisningsbeslut. Det aktuella ärendet gäller en kvinna som varit kvar i Sverige i nästan tre år efter avslag. Hon har nu anknytning till en man och deras gemensamma barn som är fem månader, båda svenska medborgare. Verket konstaterar att det är barnets bästa att vara tillsammans med båda sina föräldrar. Men huvudregeln är att uppehållstillstånd på grund av anknytning ska sökas från hemlandet. Undantag ska bara beviljas om det är uppenbart att uppehållstillstånd kommer att ges. Eftersom det finns en vandelsanmärkning - den illegala vistelsen - så krävs ett övervägande innan uppehållstillstånd beviljas. Därför måste kvinnan återvända till Iran. Att väntetiden vid ansökan från hemlandet Iran väntas bli mindre än sex månader vägs också in. Migrationsverket påpekar också att det inte får bli en generösare bedömning i ett verkställighetsärende än när anknytningen uppstått före beslut om utvisning.
Nedan följer kommentar till beslutet av Migrationsverkets rättschef Henrik Winman:
"Rättschefen har den 30 oktober 2008 fattat ett vägledande beslut som avser att belysa vilka omständigheter som kan utgöra hinder mot verkställighet i familjeanknytningsfall och de avvägningar i övrigt som måste göras i dessa ärenden.
När det gäller familjeanknytning som har uppstått efter det att ett utvisningsbeslut eller ett avvisningsbeslut meddelats är frågan närmast om det finns "annan särskild anledning" att beslutet inte bör verkställas enligt 12 kap. 18 § första stycket 3 utlänningslagen. De situationer som kan medföra att det finns verkställighetshinder enligt den bestämmelsen beskrivs i förarbetena som rena undantagssituationer. Det krävs att det har kommit fram sådana nya omständigheter som gör att verkställighet i det enskilda fallet framstår som orimlig. Utrymmet för att ta hänsyn till familjeanknytning som har uppstått efter ett utvisningsbeslut eller avvisningsbeslut är mycket begränsat.
En första utgångspunkt är att omständigheterna är sådana att ett uppehållstillstånd skulle ha beviljats efter inresan vid en ordinär prövning; dvs. det skulle ha förelegat förutsättningar för att medge undantag från huvudregeln i 5 kap. 18 § första stycket utlänningslagen. I detta ligger bland annat att identiteten måste vara styrkt och att det inte finns hindrande vandelsanmärkningar. Migrationsverket kan under inga förhållanden göra en mer generös bedömning när frågan om verkställighetshinder prövas.
(...)
Kommentaren i sin helhet med länk till beslutet
Ingen hänsyn ska tas till anknytning som uppstått under illegal vistelse
Beslut från Migrationsöverdomstolen En kvinna från Libanon som bott i Sverige i nio år, varav fem år efter slutligt beslut om avvisning, beviljades uppehållstillstånd efter preskription av migraitonsdomstolen i Göteborg, trots den långa illegala vistelsen. Domstolen accepterade inte kvinnans uppgift att hon inte vetat om att vistelsen var illegal, men vägde in att polisen bara vid något enstaka tillfälle frågat efter henne. Kvinnans anpassning till Sverige genom bl.a arbete och bristen på anknytning till hemlandet blev avgörande. Hon har barn i Sverige med delad vårdnad, men frågan om tillstånd på grund av anknytning till anhöriga prövades inte, eftersom hon fick uppehållstillstånd på grund av anknytningen till Sverige. Nu har detta beslut upphävts av Migrationsöverdomstolen som påpekar att endast den anknytning som uppstått i samband med den aktuella ansökan får beaktas som ömmande omständighet. Uppehållstillstånd på grund av äktenskapet ska sökas från hemlandet, och att ha vistas illegalt i Sverige ska inte leda till undantag från den regeln.
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Den sökande ska ha möjlighet att kommentera Migrationsverkets yttrande
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En domstol fattade beslut i ett asylärende med Migrationsverkets yttrande som underlag. Domstolen hade inte skickat yttrandet till den sökande, som därmed inte fick möjlighet att bemöta Migrationsverket. Migrationsöverdomstolen upphäver beslutet och återvisar saken till domstolen för ny prövning. (Källor Pointlex och kammarrätten i Stockholm)
Skyddsbehov erkänt då myndigheterna i Kosovo inte kunde ge skydd
Beslut från Migrationsdomstol: En familj från Kosovo vars dotter kidnappats av enskilda kriminella beviljas skydd i Sverige. Migrationsverket ansåg att de rättsvårdande myndigheterna i hemlandet borde kunna skydda dem, men familjen kunde visa att de polisanmält händelsen. Lagföringen hade inte fullföljts på grund av fortsatta hot och dottern hade inte fått det polisskydd som utlovats, istället hade hon kidnappats på nytt. Migrationsdomstolen anser att familjen visat att myndigheterna i hemlandet inte förmått skydda dem. (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
Tjetjen som anklagats för samröre med rebeller bedöms som skyddsbehövade
Klargörande beslut från Migrationsverket: I ett beslut som publicerats av Migrationsverket lämnas en ingående beskrivning av situationen i Tjetjenien, Ryssland. Inbördeskrig anses inte längre råda och många rebeller har lämnat in sina vapen och fått amnesti men kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer regelbundet, säkerhetstjänsten använder tortyr etc. Mannen i den aktuella familjen hade varit kidnappad, misshandlad och hotad till livet, främst på grund av att hans bror rebell. Brodern är dödad. Migrationsverket anser att mannen inte kan bevisa att det är myndigheterna som hotat honom, men eftersom han har gjort ett ärligt försök att göra sin berättelse sannolik, ska han få "tvivelsmålets fördel". Det är inte uteslutet att myndigheterna ligger bakom förföljelsen. Därför finns inget internflyktsalternativ.
Hämta beslutet från Migrationsverkets databas Lifos
Iranier får sin sak prövad av Europadomstolen
Europadomstolen för mänskliga rättigheter har beslutat att pröva Sveriges utvisning av en iranier som utsatts för tortyr. Läkarintyg har bekräftat att mannens skador överensstämmer med hans berättelse om att ha blivit kedjad kring anklarna, hängd upp-och-ner, bränd med kokande vatten och stucken med bajonetter. Enligt Migrationsverket och en migrationsdomstol i Sverige bevisar inte intyget att skadorna kommer av tortyr. Eftersom mannen inte varit med i någon organisation anses han inte vara av intresse för iranska myndigheter. Hans berättelse om att han varit med och ordnat studentdemonstrationer har avfärdats som icke trovärdig. De dokument han lagt fram för att visa att hans fru och andra anhöriga förhörts och varit fängslade för hans skull anses inte heller bevisa något. Europadomstolen beslutade den 23 september att ta upp fallet. Sverige har ombetts att inte verkställa utvisningen så länge saken är under prövning. (Application no. 41827/07)
Romsk familj med apatiskt barn får uppehållstillstånd av oenig domstol
Beslut från Migrationsdomstol: En romsk familj från Kosovo med fyra barn mellan 13 och 1 år sökte asyl på grund av trakasserier m.m. Försök till internflykt i Serbien hade misslyckats. Enligt Migrationsverket kan familjen inte visa på bosättning i Kosovo de senaste åren, utan har troligen bott i Serbien i åtta år. Modern och alla barnen har psykiska problem och beteenderubbningar. Den äldste sonen lider av uppgivenhetssyndrom och måste matas. Migrationsdomstolen är enig med verket om att särskilt den apatiske pojkens situation är allvarlig, men att den inte räcker för uppehållstillstånd, då det finns vård i Serbien. Inte heller övriga familjemedlemmars vårdbehov, anknytning till Sverige eller utsatthet i Serbien är var för sig skäl nog. Men nämndemännen anser att omständigheterna är synnerligen ömmande då man väger samman dem. Rådmannen är oenig och anser att familjen borde utvisas. (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
Ny prövning kan inte beviljas i Dublinärenden
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Ett par som begärt ny prövning av ett beslut om överföring till Cypern enligt Dublinförordningen, överklagade till högsta instans. Migrationsverket avstyrkte i det enskilda fallet, men ansåg att det i och för sig borde vara möjligt för en sökande att få en ny prövning enligt Utlänningslagen paragraf 12:19 (verkställighetshinder på grund av nya omständigheter som medför skyddsbehov). Verket argumenterar att det inte helt kan uteslutas att en överföring i ett speciellt fall skulle kunna medföra risk för refoulement genom omständigheter som uppstått efter beslutet. Men Migrationsöverdomstolen slår fast att punkten om ny prövning över huvud taget inte ska tillämpas i Dublinärenden, eftersom asylärendet inte prövats i sak i Sverige. Observera att resonemanget inte avser andra verkställighetshinder enligt paragraf 12:18. (Källor Pointlex och kammarrätten i Stockholm)
Ett längre referat av denna dom finns även på Migrationsöverdomstolens hemsida. Målnummer UM4126-07
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret (använd avancerad sökning)
Domstol stoppar överföring till Grekland av principiella skäl
Beslut från migrationsdomstol: En överföring till Grekland har stoppats av migrationsdomstolen i Göteborg. Domstolen går i ett långt principiellt resonemang igenom hur asylansökningar behandlas i Grekland utifrån flera rapporter och UNHCR:s ställningstagande. Enligt domstolen garanteras inte asylsökande i Grekland en reell och individuell prövning. En överföring dit kan därför innebära att den sökande inte får skydd mot att sändas vidare till ett land där denne riskerar tortyr eller liknande behandling. Domstolen återvisar ärendet till Migrationsverket för prövning av asylansökan. (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
Sjuk åldring får stanna då barnen i hemlandet inte vågar ta emot honom
Beslut från Migrationsdomstol: En 75-årig man från Libyen kom till Sverige då han fått en hjärtinfarkt. Mannen har hjärtproblem, diabetes mm och har svårt att förflytta sig. I Sverige finns en son som har uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Migrationsverket avslog, eftersom mannen har en son och en dotter kvar i Libyen. Men sonen i hemlandet håller sig gömd på grund av anknytningen till den bror som flytt, och inte heller dottern vågar ta emot fadern av rädsla för att bli inblandad. Migrationsdomstolen accepterar förklaringen och den socialt utsatta situation som pappan skulle hamna i som så "udda och ömmande" att han får stanna i Sverige. (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
Från Ryssland: Tjetjen med anknytning till rebeller bedöms som skyddsbehövande
Klargörande beslut från Migrationsverket: I ett beslut som publicerats av Migrationsverket lämnas en ingående beskrivning av situationen i Tjetjenien, Ryssland. Inbördeskrig anses inte längre råda och många rebeller har lämnat in sina vapen och fått amnesti men kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer regelbundet, säkerhetstjänsten använder tortyr etc. Mannen i den aktuella familjen hade varit kidnappad, misshandlad och hotad till livet, främst på grund av att hans bror rebell. Brodern är dödad. Migrationsverket anser att mannen inte kan bevisa att det är myndigheterna som hotat honom, men eftersom han har gjort ett ärligt försök att göra sin berättelse sannolik, ska han få "tvivelsmålets fördel". Det är inte uteslutet att myndigheterna ligger bakom förföljelsen. Därför finns inget internflyktsalternativ.
Hämta beslutet från Migrationsverkets databas Lifos
Från Kosovo: Skyddsbehov erkänt då myndigheterna i Kosovo inte kunde ge skydd
Beslut från Migrationsdomstol: En familj från Kosovo vars dotter kidnappats av enskilda kriminella beviljas skydd i Sverige. Migrationsverket ansåg att de rättsvårdande myndigheterna i hemlandet borde kunna skydda dem, men familjen kunde visa att de polisanmält händelsen. Lagföringen hade inte fullföljts på grund av fortsatta hot och dottern hade inte fått det polisskydd som utlovats, istället hade hon kidnappats på nytt. Migrationsdomstolen anser att familjen visat att myndigheterna i hemlandet inte förmått skydda dem. (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
Från Iran: Iranier får sin sak prövad av Europadomstolen
Europadomstolen för mänskliga rättigheter har beslutat att pröva Sveriges utvisning av en iranier som utsatts för tortyr. Läkarintyg har bekräftat att mannens skador överensstämmer med hans berättelse om att ha blivit kedjad kring anklarna, hängd upp-och-ner, bränd med kokande vatten och stucken med bajonetter. Enligt Migrationsverket och en migrationsdomstol i Sverige bevisar inte intyget att skadorna kommer av tortyr. Eftersom mannen inte varit med i någon organisation anses han inte vara av intresse för iranska myndigheter. Hans berättelse om att han varit med och ordnat studentdemonstrationer har avfärdats som icke trovärdig. De dokument han lagt fram för att visa att hans fru och andra anhöriga förhörts och varit fängslade för hans skull anses inte heller bevisa något. Europadomstolen beslutade den 23 september att ta upp fallet. Sverige har ombetts att inte verkställa utvisningen så länge saken är under prövning. (Application no. 41827/07)
Från Eritrea: Illegalt utrest från Eritrea beviljas uppehållstillstånd
Beslut från Migrationsdomstol: En kvinna från Eritrea lyckades inte övertyga Migrationsverket eller domstolen om att hon undanhållit sig militärtjänst eller hur hon försökt hålla sig undan i hemlandet. Däremot fann domstolen att nya regler från början av 2008 innebär att alla kvinnor mellan 14 och 47 år, liksom alla män mellan 14 och 54, är skyldiga att stå till militärmaktens förfogande. Utresetillstånd brukar inte beviljas. Bestraffning för brott mot tjänsteplikten utdöms godtyckligt och kan vara kroppsstraff eller att sättas ut oskyddad i ökenhetta. Enligt domstolen riskerar i princip alla eritreaner inom åldersgruppen denna behandling även om de fullgjort inledande värnplikt. Eftersom kvinnan lämnat Eritrea utan tillstånd beviljas hon uppehållstillstånd. (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
Domstol accepterade kopia av pass som bevis för att passet finns
Beslut från migrationsdomstol: En kvinna nekades anhöriginvandring på grund av att hon bara hade ett irakiskt så kallat S-pass, inte ett G-pass som krävs. Senare uppvisade kvinnan en färgkopia av ett G-pass. Migrationsverket ansåg inte att det var tillräckligt, men domstolen anser att kopian kan tas som bevis för att kvinnan har ett giltigt pass, eftersom Migrationsverket inte har anfört några särskilda invändningar mot detta. Domstolen påpekar att "huruvida en giltig passhandling föreligger är en bevisfråga", det vill säga att myndigheten inte behöver inspektera själva passet. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
Föräldrar utvisas till olika länder trots dotterns spädbarnsdepression
Beslut från Migrationsdomstol: En tvåårig flicka som bland annat diagnosticerats med spädbarnsdepression som har samband med moderns psykiska tillstånd, får trots detta inte stanna i Sverige. Fadern kommer från Armenien och modern från Azerbajdzjan och de ska utvisas till olika länder. De befarar att inte kunna återförenas och att den sjuka flickan, liksom hennes äldre syster, kommer att vara hänvisade till moderns omsorg, trots att det är främst fadern som har tagit hand om dem i Sverige. Domstolen anser liksom Migrationsverket att det är upp till föräldrarna att skaffa de handlingar som skulle kunna göra det möjligt för dem att återförenas i endera hemlandet eller i ett annat land. Domen är överklagad. (Källor Pointlex och länsrätten i Stockholm)
Förändrad säkerhetssituation i Afghanistan ledde till ny prövning
Beslut från migrationsdomstol: En man som lämnade Afghanistan vid 13 års ålder och som bott 20 år i USA hade fått ett utvisningsbeslut som skulle verkställas antingen till USA eller Afghanistan. Då hans uppehållstillstånd i USA gått ut fanns ett praktiskt verkställighetshinder för utvisning dit. Mannen har västerländska vanor och saknar släktingar i hemlandet. Han hävdade att han skulle betraktas som utlänning överallt. Migrationsdomstolen konstaterade att möjligheten till internflykt kan tas upp som ett hinder mot verkställighet. Dessutom bedömde Migrationsdomstolen att säkerhetsläget i Afghanistan förändrats så pass mycket sedan ärendet prövades senast att det kunde betraktas som en ny omständighet. Målet återvisades inte till Migrationsverket eftersom domstolen ansåg att det inte behövdes någon ytterligare utredning. Mannen beviljades uppehållstillstånd. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
20-årig kvinna får komma till familjen i Sverige
Beslut från Migrationsdomstol: En 20-årig kvinna ansökte liksom sin mor och yngre syskon om att få komma till Sverige på grund av anknytning fadern som fått uppehållstillstånd här. Kvinnan hade bott ihop med familjen men Migrationsverket ifrågasatte beroendeförhållandet eftersom kvinnan är vuxen och det finns släkt i närliggande länder. Domstolen anser att hänsyn ska tas till att ensamstående unga kvinnor inte kan bo på egen hand i området, och att kvinnan inte på egen hand kan ta sig till något annat land. Uppehållstillstånd beviljas. (Källor Pointlex och länsrätten i Stockholm)
Från Eritrea: Kvinna som hölls kvar i militärtjänsten erkänns som skyddsbehövande
Beslut från Migrationsdomstol: En kvinna från Eritrea hade straffats efter flyktförsök och utnyttjats sexuellt på en militärförläggning i Eritrea. Hon hade hållits kvar i 7-8 år, trots att militärtjänstgöringen formellt är 18 månader. Migrationsverket ansåg inte berättelsen trovärdig, men Migrationsdomstolen bedömde, utifrån landinformation och vittnesmål av personer som träffat kvinnan under tjänstgöringen, att kvinnan riskerar straff för desertering. Domen är överklagad. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
Från Afghanistan: Förändrad säkerhetssituation i Afghanistan ledde till ny prövning
Beslut från migrationsdomstol: En man som lämnade Afghanistan vid 13 års ålder och som bott 20 år i USA hade fått ett utvisningsbeslut som skulle verkställas antingen till USA eller Afghanistan. Då hans uppehållstillstånd i USA gått ut fanns ett praktiskt verkställighetshinder för utvisning dit. Mannen har västerländska vanor och saknar släktingar i hemlandet. Han hävdade att han skulle betraktas som utlänning överallt. Migrationsdomstolen konstaterade att möjligheten till internflykt kan tas upp som ett hinder mot verkställighet. Dessutom bedömde Migrationsdomstolen att säkerhetsläget i Afghanistan förändrats så pass mycket sedan ärendet prövades senast att det kunde betraktas som en ny omständighet. Målet återvisades inte till Migrationsverket eftersom domstolen ansåg att det inte behövdes någon ytterligare utredning. Mannen beviljades uppehållstillstånd. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
Migrationsverket får inte fatta beslut enbart utifrån en språkanalys
Beslut från Migrationsdomstol: En man som uppgav att han kom från södra Somalia och anförde en rad skyddsskäl som rörde hans situation där, tvångsrekrytering till militär och desertering. Migrationsverket lät göra en språkanalys genom en 25 minuters telefonintervju. Intervjuarens slutsats var att mannen sannolikt "har språklig bakgrund i norra Somalia". Han kunde inte heller besvara alla faktafrågor. Migrationsverket prövade enbart mannens skyddsskäl mot norra Somalia och eftersom han inte anfört några sådana blev det avslag. Migrationsdomstolen kritiserar att Migrationsverket inte gjort någon helhesbedömning utan enbart gått på språkanalysen. Målet återförvisas till verket för ny utredning. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
Får uppehållstillstånd efter att ha rymt från sigheh-äktenskap i Iran
Beslut från migrationsdomstol: En kvinna från Iran som rymt från ett s.k. sigheh-äktenskap som ingåtts då hon var 16 år, beviljades uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov. Migrationsverket hade med hänvisning till landinformation från USA hävdat att ett sigheh-äktenskap inte är jämförbart med vanliga äktenskap och att kvinnan därför inte riskerade straff på grund av otrohet. Men domstolen ansåg att man inte kan utesluta att kvinnan döms av en iransk domstol till piskning eller dödsstraff. Migrationsverket hade också hävdat att kvinnan trappat upp sin berättelse om misshandel i äktenskapet, men domstolen anser det naturligt att en berättelse blir utförligare då fler frågor ställs. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
Domstol underkände Kabul som rimligt internflyktsalternativ
Beslut från Migrationsdomstol: En ung man från Ghazni i Afghanistan var hotad på grund av en markkonflikt som ursprungligen gällde mannens far. Mannen hade bott i Iran men blivit utvisad tillbaka till Afghanistan. Konflikten hade vid det laget förvärrats, fadern och andra familjemedlemmar hade dödats. Migrationsverket ansåg att mannen kunde söka skydd i Kabul, men domstolen ansåg att verket inte hade gjort sannolikt att detta var rimligt, då mannen inte hade något socialt nätverk där. Beslutet togs i slutet av juni och två nämndemän var skiljaktiga. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
Europadomstolen prövar inte ansökan från lankes
En man från Sri Lanka som tillhörde SLFP hävdade att han hotades från det då regerande UNP. Han fick avslag och försökte få sin sak prövad av Europadomstolen. Efter utvisningsbeslutet har mannen även lämnat in nya ansökningar i Sverige och berättat om hot från de "tamilska tigrarna" LTTE m.m. Mannens utvisningsbeslut verkställdes i april 2008. De svenska myndigheterna hävdade att det parti mannen tillhör numera tillhör regeringskoalitionen och att den utvidgade berättelsen inte var trovärdig. Europadomstolen har nu beslutat att fallet inte ska tas upp till prövning, med liknande motiveringar.
Pojke får stanna hos släkting på grund av utsatt situation i hemlandet
Beslut från migrationsdomstol: En pojke vars föräldrar tagit psykisk skada under krig i hemlandet, tog sin tillflykt till släktingar i Sverige efter långvarig misshandel i hemmet. Han går i samtalsterapi som enligt behandlarna inte bör avbrytas. Pojkens anknytning till släktingarna i Sverige anses inte tillräcklig, inte heller hans allvarliga psykiska ohälsa. Men pojkens svåra uppväxt tillsammans med hans situation i hemlandet, där han inte har något socialt skyddsnät, anses göra honom så utsatt att uppehållstillstånd beviljas på grund av synnerligen ömmande omständigheter. En nämndeman var skiljaktig. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
Mormor fick stanna hos trakasserad familj
Beslut från migrationsdomstol: En kvinna som bott hos sin dotter och barnbarn beviljades tillstånd att stanna på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Dotterns exmake hade under lång tid misshandlat henne och efter skilsmässa förföljt och trakasserat henne. Mannen hade dömts till fängelse och besöksförbud för gärningarna. Polis och vårdpersonal intygade att dottern och hennes barn levde under hot om våld och att kvinnan var till stort stöd för sina barnbarn. Domstolen ansåg att "udda och ömmande omständigheter" som i enstaka fall kan ligga till grund för anhöriginvandring även kan gälla den part som befinner sig i Sverige. Hänsyn togs också till barnens bästa. (Källor Pointlex och länsrätten i Stockholm)
Hårdare krav på uppehållstillstånd för att driva företag i Sverige
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Domstolen har i tre vägledande domar sagt nej till uppehållstillstånd för personer som ansökt på den grunden att de skulle driva företag i Sverige (kiosk, import respektive videobutik). I ett av fallen hade de sökande fått rätt i Migrationsdomstolen, men Migrationsverket hade överklagat. Av domarna framgår vilka krav som ställs på egna ekonomiska tillgångar, företagets möjlighter, branschkunskap, språkkunskaper mm för att planerna ska anses som realistiska.
Målnummer UM1349-07, UM1773-07 samt UM2880-07 (likalydande referat)
Nioåring med svårt sjuk far slipper överföring till Grekland
Beslut från migrationsdomstol: En man som kommit från Irak med en nioårig son skulle överföras till Grekland, där de rest in tidigare. Mannen lider dock av svår epilepsi, kombinerat med psykisk sjukdom som gjort att han tidvis varit oförmögen att ta hand om sonen. Pojken är familjehemsplacerad i Sverige. Båda har vittnat om att fadern blivit misshandlad i häkte i Grekland innan de tvingades återvända till Irak. Migrationsverket ansåg trots detta att överföring skulle ske, men domstolen anser att pojken är att betrakta som ensamkommande och att Sverige därför ska ta över asylprövningen. I domen hänvisas till att UNHCR:s uttalanden om Grekland bekräftar att mottagandet där "för närvarande uppvisar vissa brister". (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
Domstol underkände åldersbedömning
Beslut från migrationsdomstol: Tre irakiska ungdomar som ansökt om att få komma till sin far i Sverige hade lämnat in handlingar som visade att de alla var minderåriga. Migrationsverket litade inte på handlingarna och begärde via ambassaden i Teheran en åldersbedömning. Ambassaden lämnade en summarisk utsaga från ett "Bone age test" som skulle visa att ungdomarna var minst 18 respektive 19 år, högst 20 år gamla. Med detta underlag avslogs ansökningarna. Domstolen redogör i sitt utslag för socialstyrelsens anvisningar för åldersbedömning, enligt vilka röntgen bara ska användas som komplement i en medicinsk utredning, på grund av metodens brister. Migrationsverkets beslut kritiseras också för att ingen utredning gjorts om beroendeförhållandet. Fadern har över huvud taget inte hörts. Ärendet återförs därför till Migrationsverket för ny utredning. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
Unga vuxna fick återförenas med föräldrar i flera olika fall
Beslut från migrationsdomstolar: En familj från Afghanistan splittrades i samband med flykten för sex år sedan. Modern hamnade i Sverige. Fadern och två söner var asylsökande i Tyskland. Fadern och den yngre sonen fick uppehållstillstånd på grund av anknytning till modern i Sverige men den äldre sonen fick avslag. Migrationsdomstolen anser dock att det fanns ett beroendeförhållande då familjen bodde tillsammans, och att den långa skilsmässan inte var frivillig. Ett annat ärende gällde en 24-årig ung man i Iran som ansökte om att få komma till sin mor och systrar i Sverige som flytt på grund av hot från familjen och fått uppehållstillstånd drygt ett år tidigare. Migrationsverket tyckte att det gått för lång tid, men domstolen ansåg att det fanns en rimlig förklaring. Ett tredje fall gällde en 20-årig pojke som blivit kvar i Irak. Han hade bott i faderns hushåll tills denne lämnade landet för att kunna försörja familjen. Hela familjen fick uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket ansåg att pojken skulle klara sig själv eftersom han var över 18 år, men domstolen vägde in att fadern som fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov skulle ha svårt att träffa sonen. Uppehållstillstånd beviljades i dessa tre fall av migrationsdomstolen i Skåne.
Migrationsdomstolen i Göteborg har beslutat att en nittonårig kvinna med en treårig son får återförenas med sin mor och syskon i Sverige. Kvinnan hade blivit kidnappad från familjen vid femton års ålder och levt som gift med kidnapparen, men sökte uppehållstillstånd sedan maken avlidit. Den unga kvinnan är svårt sjuk i cancer och det bidrog till att domstolen ansåg hennes situation så utsatt i hemlandet att hon ska ges uppehållstillstånd trots den tid som gått. (Källor Pointlex samt länsrätterna i Skåne och Göteborg)
Från Afghanistan: Domstol underkände Kabul som rimligt internflyktsalternativ
Beslut från Migrationsdomstol: En ung man från Ghazni i Afghanistan var hotad på grund av en markkonflikt som ursprungligen gällde mannens far. Mannen hade bott i Iran men blivit utvisad tillbaka till Afghanistan. Konflikten hade vid det laget förvärrats, fadern och andra familjemedlemmar hade dödats. Migrationsverket ansåg att mannen kunde söka skydd i Kabul, men domstolen ansåg att verket inte hade gjort sannolikt att detta var rimligt, då mannen inte hade något socialt nätverk där. Beslutet togs i slutet av juni och två nämndemän var skiljaktiga. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
Mor slipper lämna ettåring trots lång illegal vistelse
Beslut från Migrationsdomstol: En kvinna som levt illegalt i Sverige i sammanlagt nio år får trots detta stanna i Sverige utan att göra ansökan från hemlandet. Kvinnan är sammanboende med en svensk medborgare och har gemensam vårdnad om en son som är ett och ett halvt år, också han svensk medborgare. Den långa illegala vistelsen talar emot att göra undantag från huvudregeln, men domstolen valde att sätta barnets bästa främst. Två nämndemän var skiljaktiga. (Källor Pointlex och länsrätten i Stockholm)
EU-domstolens generaladvokat: Urskillningslöst våld bör ge rätt till skydd
Från EU-domstolen: En av EU-domstolens advokater har på Nederländernas begäran lagt fram ett förslag till avgörande beträffande hur EU:s skyddsgrundsdirektiv ska tolkas. Ärendet gäller vilket krav på "personlig risk" som en medlemsstat får ställa när en asylsökande kommer från ett område där det förekommer urskillningslöst våld. De asylsökande som målet gäller kommer från Irak.
Generaladvokatens slutsats är om en person "på grund av urskillningslöst våld som är så allvarligt att det med nödvändighet utgör ett sannolikt och allvarligt hot mot denna person, löper en verklig risk för hot mot liv eller lem" i en väpnad konflikt, så ska personen betraktas som skyddsbehövande i övrigt. Poängen är att man ska kunna visa att man löper risk att drabbas personligen - men man behöver inte visa att man löper en alldeles särskild risk, annorlunda än andra personer från samma område. Enligt advokaten skulle en sådan tolkning få den orimliga konsekvensen att skyddsbehovet blev svårare att bevisa ju mer urskillningslöst våld som förekommer i en konflikt.
Från Irak: Ensamkommande barn utvisas till Bagdad
Vägledande beslut från Migrationsverket: En ensamkommande 16-årig har fått utvisningsbeslut, trots att hans far är kidnappad, han har själv fått hotbrev och modern flyttar mellan olika adresser i Bagdad av rädsla för förföljarna. I det omfattande beslutet redogör Migrationsverket för sin syn på säkerhetsläget i Bagdad, situationen för barn i Bagdad och vilka särskilda hänsyn som ska tas i ärenden som rör barn. Beträffande pojkens personliga skäl ifrågasätts de inte i sak. Verket skriver:
"De anförda händelserna till stöd för asyl är i och för sig mycket allvarliga. Omständigheten att NN:s far har kidnappats - och enligt NN fortfarande är försvunnen - måste vara ägnat att medföra en fruktan särskilt hos ett barn. Även om ärendet gäller ett asylsökande barn kan Migrationsverket dock inte bortse från att bedömningen, huruvida välgrundad fruktan ska anses föreligga, ska vara framåtsyftande och utgå från objektiva faktorer. För att fruktan ska godtas måste den ha fog för sig och vara underbyggd av ett objektivt förhållande (MIG 2007:37). (...)
Migrationsverket bedömer därför att den fruktan NN må känna inte kan anses som välgrundad. Han är därmed inte att betrakta som flykting."
Migrationsverkets kommentar samt länk till beslutet
Risk för blodshämnd i Albanien accepterades som skyddsbehov
Beslut från migrationsdomstol: En ung kvinna från Albanien som tidigare utvisats dit återvände till Sverige efter att ha bott illegalt i ett annat land. Hon hade inte kunnat bo kvar i hemlandet på grund av en pågående blodsfejd. Hon riskerade att dödas eller kidnappas. Migrationsverket ifrågasatte berättelsen och ansåg att hon i vilket fall borde kunna söka skydd hos albanska myndigheter. Migrationsdomstolen anser berättelsen trovärdig, inklusive förklaringen att den familj som hotar kvinnan har kontakter med polisen, varför hon inte kan få skydd. Kvinnan beviljas uppehållstillstånd av nämndemännen trots att domaren var skiljaktig. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne.)
Asylansökan kan inte ändras till ansökan om anknytning i Dublinärende
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man fick avslag på asylansökan i Tyskland men tilläts bo kvar många år med s.k. Duldung innan han utvisades. Mannen kom till Sverige efter att hans f.d. hustru och gemensamma barn fått uppehållstillstånd här. Då han påträffades sökte han asyl och fick beslut om överföring till Tyskland enligt Dublinförordningen. Mannen hävdar att han enbart ansöker på grund av familjeanknytning till barnen. Migrationsöverdomstolen slår fast att Dublinförordningen ska tillämpas för att det finns en undertecknad asylansökan. Dessutom har mannen sökt asyl i Tyskland, och det skulle vara tillräckligt skäl för överföring. (Källor Pointlex och kammarrätten i Stockholm).
Från Albanien: Risk för blodshämnd i Albanien accepterades som skyddsbehov
Beslut från migrationsdomstol: En ung kvinna från Albanien som tidigare utvisats dit återvände till Sverige efter att ha bott illegalt i ett annat land. Hon hade inte kunnat bo kvar i hemlandet på grund av en pågående blodsfejd. Hon riskerade att dödas eller kidnappas. Migrationsverket ifrågasatte berättelsen och ansåg att hon i vilket fall borde kunna söka skydd hos albanska myndigheter. Migrationsdomstolen anser berättelsen trovärdig, inklusive förklaringen att den familj som hotar kvinnan har kontakter med polisen, varför hon inte kan få skydd. Kvinnan beviljas uppehållstillstånd av nämndemännen trots att domaren var skiljaktig. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne.)
Kvinna från Kosovo fick stanna på grund av ovanlig psykisk sjukdom
Beslut från migrationsdomstol: En kvinna kom till Sverige med sin familj 2007 för att få behandling för sin sjukdom. Hon drabbades utan förvarning av svimningsattacker som inte var av epileptisk art. Detta kunde ske flera gånger om dagen. Läkare hade inte kunnat göra något för henne i hemlandet Kosovo, utan hänvisat till att hon behövde terapeutisk behandling utomlands. I Sverige har tillståndet diagnosticerats och anses bero på traumatisering efter svåra skräckupplevelser i hemlandet. Behandlingen har lett till att kvinnan endast svimmar någon gång i veckan. Migrationsdomstolen tror i motsats till Migrationsverket inte att hon kan få behandling i hemlandet och beviljar uppehållstillstånd. I bedömningen vägs in att sjukdomen beror på ett allvarligt krigstrauma, att tillståndet är ovanligt och att behandlingen inte är särskilt kostsam. Två nämndemän ville avslå, på grund av att de inte ansåg sjukdomen så allvarlig. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
Migrationsöverdomstolen säger ja till internflykt till Kabul
Beslutet om att en afghan kunde återsändas till Kabul som internflyktsalternativ, som tidigare publicerats av Migrationsverket (se Asylnytt 08-07-15), finns nu också i referat från Migrationsöverdomstolen. Domen handlar till stor del om hur paragraf 12:19 om ny prövning ska tillämpas. Migrationsverket hade över huvud taget inte beviljat ny prövning. Migrationsöverdomstolen anser att Migrationsverket hade rätt att väga in internflyktsalternativen redan som ett led i bedömningen av om det förelåg nya omständigheter, dvs utan att bevilja en ny prövning.
Mål nr UM3854-07
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret (använd avancerad sökning)
Tidigare ansökningar inte skäl nog för att anse ett äktenskap oseriöst
Beslut från migrationsdomstol: En kvinna hade flera gånger fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin mor som är bosatt med sin make i Sverige. Vid ett besök i Sverige flyttade hon efter kort bekantskap ihop med brodern till sin mors make. Pojkvännen är bosatt i samma villa som modern. Migrationsverket avslog ansökan om uppehållstillstånd på grund av den nya anknytningen, med motivering att omständigheterna tydde på skenäktenskap. Migrationsdomstolen påpekar att det är objektiva bedömningsgrunder som ska användas. Enligt domstolen ska äktenskapet betraktas som seriöst i lagens mening. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
Sammanboende familjemedlemmar fick följa med till Sverige
Beslut från migrationsdomstol: En 14-årig pojke nekades av Migrationsverket att komma till sin storebror i Sverige sedan modern avlidit. Migrationsverket ifrågasatte att modern faktiskt dött, och ansåg i så fall att någon annan i "klanen" kunde ta hand om honom. Resultatet blev att även broderns maka och egna barn blev kvar med pojken i Etiopien, dit de tagit sig för att ansöka om anhöriginvandring, eftersom de inte kunde lämna honom. Migrationsdomstolen anser inte att man kan kräva bevis för att modern avlidit och att omständigheterna är så udda och ömmande att pojken ska få uppehållstillstånd. En annan somalisk familj hade hamnat i en liknande situation, då en 74-årig kvinna inte fick invandra till kvinnans son i Sverige, trots att hon fortsatt bo tillsammans med sonhustrun och barnbarnen sedan sonen flytt. Migrationsdomstolen ansåg dock att sammanboendet och sonens ekonomiska bidrag visade ett särskilt beroendeförhållande. (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
Beslut om förvar får inte tas om utvisad som redan lämnat landet
Beslut från Migrationsdomstol. En utvisad person återvände till Sverige efter att ha lämnat landet. Han togs i förvar enligt ett beslut om förvar för verkställighet som tagits medan han befann sig utomlands. Men förvar för verkställighet får inte beslutas om det inte finns ett verkställbart beslut. Mannen försattes på fri fot av Migrationsdomstolen i Göteborg.
Migrationsverkets kommentar med länk till domen
Man från Västsahara kan utvisas från Sverige enligt Europadomstolen
En man från Västsahara (Marocko) som uppmärksammades i Sverige på grund av att hans asylansökan blev ett säkerhetsärende, får inte sin sak prövad av Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Mannen hade från början inte uppgivit några asylskäl och domstolen tror inte att det faktum att han blivit förhörd av Säpo i Sverige har nått marockanska myndigheter.
Europadomstolen tillåter att förälder till norsk medborgare utvisas
Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Europadomstolen har godkänt att en man från Nigeria, som vistats i Norge i sex år och under tiden gift sig med en norsk medborgare och fått barn, utvisats med fem års återreseförbud. Mannens asylansökan hade avslagits efter mindre än två år men han hade aldrig levt gömd. Återreseförbudet gavs på grund av de nio månader som mannen ostridigt hade vistats illegalt och fyra månaders arbete utan tillstånd. Domstolen anser att mannen inte hade rimlig anledning att förvänta sig att få bosätta sig i Norge vid tidpunkten för giftermålet. En av domarna är skiljaktig, och påpekar bland annat att ett antal av Europarådets medlemsstater ger rätt till uppehållstillstånd på grund av äktenskap. Domstolen anser, liksom de norska myndigheterna, att hustrun och barnet kan bosätta sig i Nigeria.
Risk för blodshämnd accepteras som skyddsbehov för man från Kosovo
Beslut från Migrationsdomstol: En man från Kosovo som hävdade att han genom gamla sedvaneregler utsatts för hot om blodshämnd från några familjer efter anklagelser om mordförsök och ett mord som hans bror dömts för. Enligt Migrationsverket är blodshämnd praktiskt taget utrotat i Kosovo och den internationella närvaron är så stor att mannen skulle kunna få skydd i hemlandet. Men Migrationsdomstolen bedömer att det ändå finns en risk. En rådman var skiljaktig. Migrationsöverdomstolen har tidigare i ett ärende som gällde hot från enskilda bedömt att myndigheterna i Kosovo (då under Serbien) kunde ge skydd. (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
Hedersrelaterat hot accepteras som skyddsbehov för en man från Syrien
Beslut från migrationsdomstol: En kristen man från Syrien som flytt sedan hans förhållande med en kvinna från en inflytelserik muslimsk familj upptäckts, beviljas uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov. Till skillnad från Migrationsverket anser domstolen det inte visat att myndigheterna i Syrien kan skydda mannen, eller att det finns ett internflyktsalternativ. En rådman är skiljaktig med motiveringen att det inte är visat att män riskerar hedersrelaterade straff eller att mannen inte kunnat få skydd i hemlandet. (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
Europadomstolen prövar Nederländernas utvisning av terroristanklagad algerier
Beslut från Europadomstolen: Domstolen har efter två års överväganden beslutat att ta upp till prövning ett fall som gäller utvisning av en terroristanklagad algerier, Mohammed Ramzy, fån Nederländerna. Fallet har uppmärksammats, bland annat för att flera medlemsländer i Europarådet har uttalat sig för att domstolens praxis borde ändras så att personer dömda för terrorism kan undantas från det absoluta förbudet mot utvisning som kan leda till dödsstraff eller tortyr (non-refoulement). Domstolen har vägt in dessa uttalanden men även ett gemensamt uttalande från Amnesty International, Human Rights Watch, Internationella juristkommissionen m.fl. mr-organisationer. Dessa vill att domstolen ska slå vakt om principen om non-refoulement.
Sjukdom, anknytning och förhållandena i hemlandet vägdes samman
Beslut från Migrationsdomstol: Ett par av rysk etnicitet från Kazakstan sökte asyl på grund av etniska trakasserier. De åberopade också anknytning till en dotter i Sverige samt dottersonen, som har en stark relation till sin morfar. De har bott ihop sedan 2005. Kvinnan hade en cancersjukdom som hon inte fått diagnosticerad i hemlandet men som hon nu behandlas för i Sverige. Inget av skälen var tillräckligt för att bevilja uppehållstillstånd, men enligt Migrationsdomstolen ska omständigheterna sammantagna bedömas som synnerligen ömmande. Även situationen i hemlandet vägs in. (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
Giftermål med EU-medborgare ger rätt att vistas i EU oavsett hur man rest in
Beslut från EU-domstolen: EU-domstolen har i ett mål mot Irland slagit fast att en EU-medborgare har rätt att vistas tillsammans med sin make/maka i ett annat EU-land oavsett när giftermålet skedde och hur inresan skedde. Det har alltså ingen betydelse om partnern vistats legalt i EU tidigare, när giftermålet skedde eller hur inresan gick till. Detta har också tidigare varit svensk praxis. I våras avgjorde Migrationsöverdomstolen att direktivet inte ska tillämpas för giftermål som ingåtts efter EU-medborgarens inresa. En domare var skiljaktig med motiveringen att EU-domstolens avgörande borde inväntas innan ny praxis bildades. EU-domstolens nya beslut innebär att domstolarna inte får ta sådana hänsyn som Migrationsöverdomstolen ville införa. (Källa EUR-Lex)
Att uttrycka att man inte tänker återvända räcker för förvarstagande
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man med utvisningsbeslut till Afghanistan greps av polis på sin arbetsplats och sattes i förvar. Han hävdade att han varit anträffbar på sin adress (arbetsplatsen) och infunnit sig till alla samtal, och att det inte fanns skäl för förvarstagande. Migrationsöverdomstolen slår fast att mannen haft utvisningsbeslut sedan 2005 som han inte efterkommit, med undantag för ett års tidsbegränsat tillstånd. Han hade både till Migrationsverket och polisen uttryckt att han inte ville återvända och har inte samarbetat om att försöka verkställa utvisningen. Att "det finns anledning att anta" att någon kommer att hålla sig undan är enligt Migrationsöverdomstolen ett lågt beviskrav. Det behöver inte betyda att man konkret gömt sig. En rådman var skiljaktig. (Källor Pointlex och kammarrätten i Stockholm)
Homosexuell från Libyen erkänns som flykting
Beslut från migrationsdomstol: En man från Libyen hävdade att han riskerar förföljelse på grund av sin homosexualitet. Migrationsverket ifrågasatte inte att mannen misshandlats av enskilda och förskjutits från sin familj eller att homosexualitet är straffbart i Libyen men menade att eftersom han inte är anklagad eller straffad och kunnat lämna landet utan problem, så är han inte i behov av skydd. Migrationsdomstolen väger in att mannen levt öppet som homosexuell i Sverige. Även om han inte framträtt offentligt så har risken för förföljelse ökat och mannen kan inte få skydd av sin familj. Domstolen förklarade mannen som flykting. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
Mamma till spädbarn som är svensk medborgare kan inte utvisas
Beslut från migrationsdomstol: En tvåbarnsfamilj fick avslag på asylansökan i Sverige. Strax efter Migrationsverkets beslut gifte kvinnan om sig med en man som är svensk medborgare. När domstolen handlade ärendet fanns en fyra månaders dotter i det nya äktenskapet. Migrationsverket hävdade att det rörde sig om ett skenäktenskap. Men eftersom flickan föddes inom äktenskapet behövs enligt föräldrabalken ingen utredning om faderskap. Banet är svensk medborgare och det finns enligt domstolen inget utrymme för att göra någon annan bedömning. Flickan kan inte utvisas och mamman ska därmed beviljas uppehållstillstånd. Barnen från det tidigare äktenskapet får också uppehållstillstånd eftersom kvinnan enligt skilsmässodomen har ensam vårdnad. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
Mamma får stanna hos sjuåring trots att hon tidigare överlåtit vårdnaden
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En treårig pojke fick uppehållstillstånd för att flytta till sin pappa som bor i Sverige. Vårdnaden överläts på pappan, men mamman har senare hävdat att detta var ett missförstånd; meningen var att pojken skulle bo i Sverige för att få behandling för astma. Separationen från mamman blev svår för pojken och efter ett par år reste hon till Sverige och ansökte om uppehållstillstånd. Pojken bor nu med mamman men lider av separationsångest. Migrationsverket avslog med hänvisning till att mamman själv valt att skicka pojken till Sverige. Migrationsöverdomstolen slår fast att omständigheterna är så udda och ömmande att mamman får uppehållstillstånd utan att behöva resa till hemlandet. En rådman var skiljaktig. (Källor Pointlex och kammarrätten i Stockholm.)
Permanent uppehållstillstånd återkallades efter upplöst äktenskap
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna som fått uppehållstillstånd på grund av äktenskap lämnade maken några dagar efter att uppehållstillståndet permanentats. Detta hade tagit fler år än normalt eftersom kvinnan efter en tid hade dragit tillbaka ansökan och återvänt till hemlandet. Därefter hade hon ångrat sig och sökt på nytt. Efter separationen återkallade Migraionsverket det nyss utfärdade permanenta uppehållstillståndet, eftersom det givits på falska grunder - kvinnan hade försäkrat att äktenskapet fungerade bra. Kvinnan överklagade beslutet och migrationsdomstolen gav henne rätt med motivering att permanent uppehållstillstånd får ges trots ett brustet äktenskap, om skilsmässan beror på misshandel. Domstolen resonerade att den situationen kunde ha lett till att kvinnan fått stanna även om hon hade lämnat maken tidigare. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att kvinnan ändå ska utvisas, eftersom paragrafen om brustet äktenskap inte är tillämplig i ett mål som gäller återkallelse av uppehållstillstånd. Uppehållstillståndet dras tillbaka. (Källor Pointlex, länsrätten i Skåne och kammarrätten i Stockholm)
Domen kan även hämtas i sin helhet från Migrationsverkets databas Lifos.
Hot från släkten vägdes in som skäl för anhöriginvandring
Beslut från migrationsdomstol: En kvinna från Syrien som ansökte om återförening med föräldrar och en bror i Sverige fick avslag. Några månader senare sökte hon på nytt. Hon hade blivit våldtagen och släktingarna i hemlandet krävde att hon skulle gifta sig med gärningsmannen. Hon hade avbrutit sina studier och höll sig undan i hemlandet. Migrationsverket ansåg att hon kan söka skydd i hemlandet. Men migrationsdomstolen i Skåne tror inte att en kvinna i den situationen kan få skydd i Syrien, och beviljar uppehållstillstånd. Skyddsskäl får inte prövas om den sökande befinner sig i hemlandet, men domstolen anser att omständigheterna kan vägas in som humanitära skäl vid bedömning av anknytningen. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
Europadomstolen tar upp speciellt Irak-ärende
Europadomstolen för mänskliga rättigheter har beslutat att pröva utvisningen till Irak av en man som sökte asyl i Sverige 1993. Han flydde från den tidigare regimen i Irak, där han hade varit verksam som militär. Mannen har senare dömts i Sverige för mord på sin hustru. Mannen hävdar att han riskerar förföljelse även under den nuvarande regimen i Irak.
Hotad barnfamilj får ansöka om anknytning från Sverige
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna från Bolivia som sökt asyl med sina tre barn i skolåldern får stanna på grund av anknytningen till en man som kvinnan gift sig med i Sverige. En sådan ansökan ska normalt lämnas in från hemlandet men Migrationsöverdomstolen tar hänsyn till barnens situation. De hot och övergrepp som barnen utsatts för i hemlandet anses inte vara skäl nog för asyl, men vägs in som skäl för att barnen inte ska behöva återvända till hemlandet för ansökan. (Källor Pointlex och kammarrätten i Stockholm)
Vistelsetiden för medborgarskap ska räknas från asylansökan
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som hade haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i fyra år innan han efter en ny ansökan beviljades permanent uppehållstillstånd, nekades medborgarskap både av Migrationsverket och länsrätten i Stockholm, med motivering att han inte vistats tillräckligt länge i Sverige. Den tid som ska räknas är legal vistelse räknat från ansökan. Migrationsöverdomstolen anser att mannens avsikt från början var att bosätta sig permanent och därför ska vistelsetiden räknas från den första ansökan. (Källor Pointlex och kammarrätten i Stockholm)
Beslutet finns även i längre referat på Migrationsöverdomstolens hemsida. Målnummer UM2031-07
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret (använd avancerad sökning)
Familjeåterförening tillåts inte då barnet inte ska bo med föräldern
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna och hennes dotter sökte uppehållstillstånd på grund av anknytning till flickans far, som har uppehållstillstånd i Sverige. Paret var skilda redan i hemlandet och modern har ensam vårdnad. Migrationsdomstolen i Stockholm ansåg ändå att flickan skulle ha uppehållstillstånd för att kunna utöva umgänge med fadern. Migrationsöverdomstolen har nu sagt nej, med motiveringen att om föräldern inte har vårdnaden om barnet finns ingen ovillkorlig rätt till uppehållstillstånd, och i det här fallet var det inte meningen att barnet skulle bo hos fadern. Paragrafen om umgänge gäller föräldrars umgänge med barn, inte omvänt, enligt Migrationsöverdomstolen. (Källor Pointlex och kammarrätten i Stockholm)
Make får inte återförenas med familj som flytt från honom
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna sökte uppehållstillstånd med sina barn i Sverige, och angav att de inte kunde återvända till maken som misshandlat och trakasserat dem. Uppehållstillstånd beviljades inte på den grunden utan genom den tillfälliga lagen. Migrationsverket avslog ändå mannens ansökan om anknytning, medan Migrationsdomstolen i Skåne ansåg att han hade rätt till uppehållstillstånd för umgänge med barnen. Barnen hade själva uttryckt önskemålet. Migrationsöverdomstolen har nu slagit fast att det inte finns en ovillkorlig rätt till umgänge med barn. Bidragande är att mannen inte har haft någon kontakt med det enda av barnen som är minderårigt. (Källor Pointlex och kammarrätten i Stockholm)
Pointlex 08-06-07:
Umgänge med barn kan ske i annat land
Migrationsöverdomstolsdom: Maken misshandlade och trakasserade sin familj i hemlandet. När de fick uppehållstillstånd i Sverige ville han komma hit för umgänge med barnen. Migrationsöverdomstolen fastställer Migrationsverkets beslut att inte bevilja uppehållstillstånd.
Kvinnan och hennes fem barn beviljades permanent uppehållstillstånd i Sverige. I asylutredning uppgavs bland annat att maken hade misshandlat kvinnan och trakasserat samt hotat familjen under många år. Barnen mådde mycket dåligt och var rädda. Kvinnan och en av sönerna uppgavs lida av psykiska besvär. Maken och fadern ansökte kort därefter om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin familj. Hustrun uppgav att hon ville att han skulle komma hit, för barnens skull. Barnen vill umgås med sin far och önskar att han bor i Sverige.
Migrationsverket konstaterade att maken inte tagit sitt föräldraansvar och deltagit i barnens uppfostran sedan familjen lämnade honom. Umgänget kan tillgodoses utan att han beviljas uppehållstillstånd. Barnen kan resa till sin far och besöka honom. Hans ansökan avslogs.
Migrationsdomstolen ansåg att mannen kunde beviljas uppehållstillstånd för umgänge med två av barnen, som är minderåriga. Med hänsyn till att de inte träffats på längre tid och till att det finns viss osäkerhet rörande bland annat omfattningen av umgänget beviljades han ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i sex månader (jfr UN 440-03 samt prop. 2004/05:170 s. 277).
(...)
Ställning som varaktigt bosatt i EU måste bevisas
Beslut från Migrationsöverdomstolen. En familj som har permanent uppehållstillstånd i Italien och ansåg sig ha ställning som varaktigt bosatta i EU, flyttade till Sverige på den grunden. Här har de fått arbete. Nu har Migrationsöverdomstolen slagit fast att uppehållstillståndet i Italien inte räcker som bevis. För att få ställning som varaktigt bosatt i EU ska man ha ett klistermärke eller en separat handling utfärdat i den stat där man fått ställningen. Det har inte familjemedlemmarna och därför ska de utvisas till Italien. (Källor Pointlex och kammarrätten i Stockholm)
Nöjdförklaring får inte tas tillbaka - familj med omhändertagna barn ska utvisas
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En romsk familj i kris fick efter många turer uppehållstillstånd i Sverige av en migrationsdomstol. Familjens två äldsta barn var placerade i ungdomsvård och pappan hade anklagats för att ha misshandlat dem. Migrationsdomstolen ansåg inte att den etniska diskriminering och de övergrepp som familjemedlemmarna skulle kunna utsättas för i hemlandet tillräckligt för uppehållstillstånd. Migrationsverket hade inte bedömt att barnen var anpassade till Sverige trots lång vistelse här. Men domstolen bedömde ändå att barnens ohälsa och anpassning till Sverige utgjorde så synnerligen ömmande omständigheter att de skulle få stanna. Därmed fick även föräldrarna uppehållstillstånd. Migrationsöverdomstolen har nu upphävt denna dom och därmed dragit tillbaka uppehållstillståndet. Efter att deras döttrar omhändertagits hade föräldrarna genom påskrift förklarat sig nöjda med utvisningen (som innebar att även döttrarna skulle utvisas med dem). Dagen därpå hade de ångrat sig. Domstolen i Skåne behandlade ändå överklagandet, bl.a. för att omständigheterna gällde barnen, som inte kunnat påverka nöjdförklaringen. Men Migrationsöverdomstolen slår fast att överklagandet borde ha avskrivits eftersom nöjdförklaring inte kan tas tillbaka. Utvisningen står därmed fast. (Källor Pointlex, länsrätten i Skåne och kammarrätten i Stockholm)
Målet finns även publicerat i längre referat av Migrationsöverdomstolen, mål nr 2161-07.
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret (använd avancerad sökning)
Statslös kurdisk kvinna från Syrien fick flyktingstatus pga egen politisk aktivitet
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kurdisk kvinna från Syrien fick avslag på sin asylansökan trots att hon dels varit gripen och torterad på grund av egen politisk aktivitet, dels tillhör gruppen Maktoumeen som inte har några som helst rättigheter i Syrien. De tillåts inte att gå i skola, arbeta eller ingå äktenskap och kan inte registreras. Migrationsöverdomstolen ansåg inte maktoumeenernas situation som förföljelse, men kvinnans egen aktivitet tillsammans med gruppens utsatthet ledde till flyktingstatus. Ett kammarrättsråd var skiljaktigt. (Källor Pontlex och kammarrätten i Stockholm)
Beslutet från Migrationsöverdomstolen finns även att hämta från Migrationsverkets databas Lifos
Kvinna från Tjetjenien får skydd trots påstående om ryskt pass
Beslut från migrationsdomstol: En kvinna från Tjetjenien i Ryssland fick tillsammans med sina två döttrar avslag trots praxis att tjetjener som inte har någon anknytning i det övriga Ryssland inte ska återsändas. Avslaget berodde bland annat på att verket fått tillgång till en del av ett pass med ett snarlikt namn och foto som liknade kvinnan. Många av de uppgifter som borde ha funnits i passet saknades dock och domstolen ansåg inte att det kunde tillmätas sådan betydelse att den trovärdiga berättelsen kunde avfärdas. (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
Från Afghanistan: Kvinnorättsaktivist från Afghanistan anses ha skyddsbehov
Beslut från migrationsdomstol: En kvinna från Afghanistan som varit aktiv i en kvinnoorganisation uppgav att hon kritiserat internt att organisationen styrdes av män och användes för vapeninköp. Hon var hotad på grund av detta. Hon var även hotad av den man hon tvingats gifta sig med efter att hennes far och morbror dödats. Berättelsen anses inte trovärdig eftersom kvinnan tillåtits arbeta för organisationen och även fått resa från Afghanistan som dess representant. Domstolen beviljar ändå uppehållstillstånd eftersom hon nu är anklagad av organisationen och det är oklart om hon har något nätverk kvar som kan ge henne skydd. (Källor Pointlex och kammarrätten i Göteborg)
EU-domstolens ogiltigförklarande av listan över säkra länder
EU-domstolen ogiltigförklarade den 6 maj de bestämmelser om att använda listor över säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer som ingår i EU:s direktiv om asylproceduren. (Tredjeländer är länder där asylsökande kunde ha sökt skydd istället för att ta sig till EU-området). Enligt direktivet ska en asylansökan automatiskt kunna betraktas som ogrundad om den sökande kan avvisas till ett land som finns på listan. I sådana fall behöver länderna inte tillämpa alla övriga regler i direktivet. En asylsökande kan till exempel avvisas utan att få överklaga.
EU-domstolen har inte genom domen tagit ställning mot förfarandet med listor över säkra länder som sådant. Det som gör bestämmelserna ogiltiga är att ministerrådet genom att ge sig själv befogenhet att anta listorna har åsidosatt det beslustförfarande i rättsliga frågor som borde ge EU-parlamentet medinflytande. Det var EU-parlamentet som anmälde direktivet till EU-domstolen.
Beslutet från domstolen finns nu på svenska.
Uppehållstillstånd återfås inte efter allt för lång tid i hemlandet
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Kammarrätten i Stockholm har sagt nej till två tidigare arbetskraftsinvandrare från dåvarande Jugoslavien som ville bosätta sig i Sverige igen. Männen hade bott i Sverige 16 respektive 18 år sedan mitten av 60-talet, och därefter återvänt till hemlandet. Svenskt uppehållstillstånd dras in tio år efter återvändandet. Det finns ett utrymme i lagen för att få tillbaka uppehållstillståndet om man bott så lång tid i Sverige. Men anknytningen till hemlandet ska vägas in. Båda männen hade bott mer än 20 år i hemlandet efter återvändandet, och hade familj där. Därför avslogs ansökningarna. (Källor Pointlex och kammarrätten i Stockholm)
Dessa mål finns nu publicerade på Migrationsöverdomstolens hemsida.
Målnr UM3073-07
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret (använd avancerad sökning)
Uppgifter i folkbokföring är inte bevis för att man är gift
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Somalia ansökte om återförening med en kvinna i Sverige. Mannen och kvinnan är kusiner. Kvinnan gifte sig och fick barn med en annan man, men sedan detta äktenskap upplösts flyttade hon till sin faster och förhållandet med kusinen inleddes, enligt parets berättelser. Mannen kidnappades i samband med ett överfall mot bostaden. Kvinnan flydde därefter till Sverige. Uppgifterna om maken lämnades redan vid inresan. I Sverige har hon senare fått barn med en man som hon inte har något stadigt förhållande med. När mannen ansökte om uppehållstillstånd fick han avslag på grund av att det vigselbevis han lämnade in innehöll fel personuppgifter och att paret lämnat olika uppgifter om sina kontakter och viktiga händelser. Migrationsverket ansåg dessutom att det var "anmärkningsvärt" att kvinnan fått ett barn i Sverige. Migrationsdomstolen i Skåne biföll mannens överklagande, främst därför att kvinnan var folkbokförd som gift, och om det finns ett äktenskap så ska inte förhållandets seriositet ifrågasättas. Migrationsöverdomstolen river nu upp domen och slår fast att folkbokföringen bygger på individens egna uppgifter och sanningshalten kontrolleras inte. Därför finns inget bevis för äktenskapet. Migrationsöverdomstolen bedömer inte förhållandet som seriöst, pga de olika uppgifter paret lämnat och att det dröjde två år innan mannen ansökte om återförening. Kammarrätten avstår dock från att ha några synpunkter på att kvinnan fått barn i Sverige. (Källor Pointlex och kammarrätten i Stockholm)
Domen har även publicerats av Migrationsverket.
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Greklandbeslut ska prövas på nytt av Migrationsdomstol
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Genom en uppmärksammad dom av länsrätten i Skåne upphävdes Migrationsverkets beslut att överföra en handikappad man till Grekland. Migrationsverket överklagade och fick prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen, men denna har nu återfört ärendet till Migrationsdomstolen. Anledningen är att domstolen fattat sitt beslut utifrån uppgifter i media, och utan att parterna fått ta ställning till de nya uppgifterna. Dessutom fattades beslutet av en ensam domare. Enligt kammarrätten kan det inte vara ett mål av enkel beskaffenhet att Sverige övertar ett Dublinärende. Enligt Migrationsverket skall verket fortsätta med överföringar till Grekland så länge Migrationsöverdomstolen inte har kommit med något nytt vägledande beslut. (Källor Pointlex och Migrationsverket)
Migrationsverkets meddelande om överklagandet till Migrationsöverdomstolen
Migrationsverkets meddelande om Migrationsöverdomstolens beslut
Får inte söka från Sverige på grund av lång illegal vistelsetid
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från USA som levt illegalt i Sverige i tio år fick inte lov att ansöka om uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytningen till sin familj, trots att han har två barn i Sverige födda 1996 och 2003. Anledning är den långa illegala vistelsen och att kammarrätten inte tror på att mannen kommer att ha några särskilda problem att återvända. Migrationsverket hade på grund av den långa illegala tiden även utfärdat återreseförbud för fem år, men detta hade upphävts redan av länsrätten i Stockholm. (Källa Migrationsöverdomstolen, mål nr UM439-06)
Hämta längre referat från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret (använd avancerad sökning)
Domstol betalar inte advokatens tid för att förklara Migrationsverkets beslut
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Kammarrätten i Stockholm har publicerat ett referat ur en dom som visar varför domstolen satt ned ersättningen till en advokat. I det här fallet hade advokaten tagit upp en timme för att gå igenom Migrationsverkets beslut tillsammans med klienten och tolk. Men enligt Migrationsöverdomstolen ska information om verkets beslut ingå i den ersättning biträdet fått för arbetet med ärendet hos Migrationsverket. Dessutom hade verkets tjänsteman gått igenom beslutet med den sökande. (Migrationsöverdomstolen Mål nr UM1412-07)
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret (använd avancerad sökning)
Armeniers skyddsbehov kan prövas mot Ryssland
Beslut från Migrationsöverdomstolen: I ett ärende som gäller en armenier som bott 13 år i Ryssland beskriver Migrationsöverdomstolen vilka situationer som kan göra att ett beslut om utvisning innehåller mer än ett land dit utvisningen kan verkställas. Av beslutet framgår också att domstolarna anser att medborgare från andra OSS-stater normalt har möjlighet att vistas lagligt och få uppehållstillstånd eller medborgarskap i Ryssland.
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Förvarstagande kan ske även om man har arbete och bostad
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Av två beslut från Migrationsöverdomstolen framgår att man kan tas i förvar på grund av att man tidigare avvikit och hållit sig undan från verkställighet av utvisningsbeslut eller beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Att man vid beslutet om förvarstagande arbetar och bor kvar i sin bostad är inget hinder. Av det ena beslutet framgår också att om en domstol fattar beslut om förvarstagande så måste domstolen begära polishandräckning för att verkställa beslutet. Migrationsverket har bara rätt att begära polishjälp för de förvarsbeslut som verket har fattat.
Hämta den dom som innehåller frågan om polishandräckning
Två års heltidsarbete räckte för att stanna kvar trots skilsmässa
Beslut från Migrationsöverdomstolen: De ärenden som tidigare refererats i Asylnytt gällande anknytning till Sverige som uppstått trots att den ursprungliga anknytningen på grund av äktenskap brustit, finns nu längre refererade på Migrationsöverdomstolens hemsida. Målnummer UM1116-07 resp UM515-07.
Hämta referaten genom sökning på målnumret (använd avancerad sökning)
Från Armenien: Armeniers skyddsbehov kan prövas mot Ryssland
Beslut från Migrationsöverdomstolen: I ett ärende som gäller en armenier som bott 13 år i Ryssland beskriver Migrationsöverdomstolen vilka situationer som kan göra att ett beslut om utvisning innehåller mer än ett land dit utvisningen kan verkställas. Av beslutet framgår också att domstolarna anser att medborgare från andra OSS-stater normalt har möjlighet att vistas lagligt och få uppehållstillstånd eller medborgarskap i Ryssland. (Källor Migrationsverket och Kammarrätten i Stockholm)
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Tidsbegränsat uppehållstillstånd för hjärtoperation
Beslut från migrationsdomstol: En man från Irak som lider av ett medfött hjärtfel har beviljats ett års uppehållstillstånd för operation. Mannen har opererats i barndomen men resultatet var inte bra. Tillståndet är inte akut livshotande men kan bli det till exempel vid en mindre infektion. Mannen bedöms inte kunna få den operation som krävs i Irak, men i Sverige skulle han kunna behandlas och tillfriskna inom ett år. (Källor Pointlex och länsrätten i Stockholm)
Får inte flytta till barnen i Sverige
Beslut från migrationsdomstol: En kvinna från Indien bodde med en av sina söner i Österrike. Mannen ansåg att han inte längre kunde ta hand om sin mor, som är över 90 år gammal, och satte henne med enkel biljett på ett plan till Sverige, där de övriga fem barnen är bosatta. Barnen är beredda att ta hand om henne, men domstolen anser liksom Migrationsverket att de kan stödja henne ekonomiskt i Österrike. Eftersom ingen av dem sammanbott med modern eller tagit hand om henne innan de flyttade till Sverige, finns inget särskilt beroendeförhållande. (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
FN:s tortyrkommitté frågar Sverige om utvisningar till Iran
FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har lämnat en lista till Sverige med frågor som ska besvaras i Sveriges nästa rapport till kommittén. I listan finns en rad asylrelaterade frågor. CAT vill bland annat ha information om bristerna i migrationsdomstolarnas sekretessregler, hur den nya Utlänningslagen förhindrar utvisning trots risk för tortyr och vad Sverige gjort för att åtgärda CAT:s kritik efter utvisningarna av två egyptier. CAT vill också veta hur Sverige kommit fram till att hbt-personer kan utvisas till Iran, och vad Sverige gjort för att försäkra sig om att dessa personer inte utsätts för tortyr i hemlandet. Andra ämnen är uppehållstillstånd för brottsoffer och ensamkommande barn som försvunnit.
Sök dokumentet genom att välja "Sweden" under "Country"
Misshandel och utnyttjande sedan sjuårsåldern är inte skyddsskäl
Beslut från migrationsdomstol: En kvinna från Mongoliet som hävdar att hon utnyttjats och misshandlats sedan hon var sju av sin styvfar, sedan denne slagit ihjäl hennes mor. När hon var sjutton ska hon ha sålts som sexslav till en annan man, som också tvånginjicerade henne med narkotika. Migrationsdomstolen i Stockholm betraktar inte berättelsen som trovärdig, eftersom kvinnan inte har några bestående skador eller andra bevis. Även om berättelsen skulle vara sann anser domstolen att saken kan skötas av de myndigheterna i Mongoliet. Kvinnan ska därför utvisas. (Källor Pointlex och länsrätten i Stockholm)
Misshandlad kvinna får stanna på grund av döttrarnas situation
Beslut från migrationsdomstol: En kvinna och hennes två döttrar flydde från Bangladesh, på grund av misshandel från maken/fadern. Polisen i hemlandet hade vägrat ta upp anmälningar. Migrationsverket ansåg att kvinnan visat att hon med hjälp av släktingar kunnat skydda sig mot mannen, och att hon kunnat vända sig till andra instanser än polisen. Migrationsdomstolen håller med om att kvinnan och döttrarna inte är flyktingar eller skyddsbehövande, men bedömer döttrarnas situation som synnerligen ömmande. De traumatiserade flickorna har fått mycket stöd och hjälp från BUP, och domstolen anser att det är för osäkert för deras psykosociala utveckling att återsändas till Bangladesh. Ordföranden var skiljaktig och ville avslå överklagandet. (Källor Pointlex och länsrätten i Stockholm)
Ny prövning på grund av inkommen fängelsedom, trots oklar identitet
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En familj från Libyen sökte från början asyl i andra identiteter men inför överklagandet i Migrationsdomstol kom de nu uppgivna identiteterna fram. Överklagandet avslogs dock. Senare har fadern fått kännedom om att han några månader innan det slutliga avslagsbeslutet dömts till 13 års fängelse i Libyen. Han påtalade verkställighetshinder men Migrationsverket avslog, dels för att domen inte var ny, dels för att mannens id-handlingar inte ansågs vara tillräckliga bevis för att domen verkligen gällde honom. Migrationsöverdomstolen gör bedömningen att den nya omständigheten inte kan lämnas utan avseende och lämnar tillbaka ärendet till Migrationsverket för ny prövning.
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Man från Sri Lanka beviljas ny prövning på grund av UNHCR:s rekommendation
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som har ett utvisningsbeslut till Sri Lanka påtalade verkställighetshinder efter att UNHCR i december 2006 kommit med nya rekommendationer. UNHCR anser att tamiler från norra och östra Sri Lanka och från Colombo har skyddsbehov och att det inte finns något inre flyktalternativ. Migrationsverket ansåg inte att detta ska ses som verkställighetshinder, men Migrationsöverdomstolen konstaterar att UNHCR:s bedömning måste anses utgöra en ny omständighet och att det finns anledning att anta att det föreligger ett bestående hinder mot verkställighet. Ärendet lämnas tillbaka till Migrationsverket för ny prövning.
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Mormor som tagit hand om barnbarnen för återförenas med dem
Beslut från migrationsdomstol: En kvinna med två barn bodde i Somalia granne med sin mor. De åt i princip alla måltider tillsammans. Fadern var milisman och ofta frånvarande. Under oroligheter kom de ifrån varandra, kvinnan kom att söka asyl i Sverige medan hennes mor tog hand om barnbarnen. Sedan kvinnan från Sverige lyckats finna sina barn fick dessa tillstånd att återförenas med henne, men modern fick avslag. Nu har Migrationsdomstolen i Stockholm bestämt att även den äldre kvinnan ska få komma till Sverige. Hon uppfyller inte de formella skälen för anhöriga men beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerliga skäl, då de båda kvinnorna stått varandra så nära och inte har andra släktingar. (Källor Pointlex och länsrätten i Stockholm)
Ensamdomare bör inte avgöra mål som rör utvisning av barn
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En dom som gällde uppehållsrätt för anhöriga till EU-medborgare fattades av en migrationsdomstol av en ensamdomare, vilket kan ske om målet är av enkel beskaffenhet. Migrationsöverdomstolen återförvisar ärendet till länsrätten med förklaringen att "mål där fråga om avvisning eller utvisning är väckt som regel får anses vara av avgörande betydelse för den enskilde (...) möjligheten att avgöra mål med ensamdomare när fråga om avvisning eller utvisning är väckt bör utnyttjas restriktivt, i synnerhet när barn är inblandade." Kammarrättens slutsats var att länsrätten inte varit domför.
Mål nr UM3269-07
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret (använd avancerad sökning)
Muntlig förhandling måste hållas i mål som rör utvisning av EES-medborgare
Beslut från Migrationsöverdomstolen: I en dom som rör en man från Bulgarien slår Migrationsöverdomstolen fast att muntlig förhandling alltid måste hållas i domstolen om målet rör utvisning av en EES-medborgare. I det här fallet blev domslutet att utvisningsbeslutet skulle rivas upp eftersom mannen hade uppehållsrätt. Men enligt kammarrätten skulle förhandlingen ändå ha varit muntlig.
Mål nr UM826-08
Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret (använd avancerad sökning)
Fem års vistelse med jobb på halvtid räckte trots skilsmässa
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Ytterligare en man som kommit hit på grund av äktenskap har beviljats uppehållstillstånd av Migrationsöverdomstolen trots att äktenskapet brustit. Mannen har vistats lagligt i Sverige i fem år och arbetat i genomsnitt halvtid åt en städfirma. Uppehållstillståndet ges på grund av den anknytning som uppstått genom arbetet. En domare är skiljaktig och anför att det inte finns bevis för mannens arbete under tillräckligt lång tid. (Källor Pointlex och Kammarrätten i Stockholm)
Domen finns även publicerad i sin helhet av Migrationsverket.
Två års heltidsarbete räckte för att stanna kvar trots skilsmässa
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En läkare som varit i Sverige i knappt tre år, varav han arbetat på heltid som läkarassistent eller läkare under knappt två år, beviljades uppehållstillstånd av Migrationsöverdomstolen, trots att han kommit hit på grund av ett äktenskap som inte hållit. En av domarna var skiljaktig, med motiveringen att den långa anknytningen uppstått efter att mannens tidsbegränsade uppehållstillstånd gått ut. (Källor Pointlex och Kammarrätten i Stockholm)
Domen finns även publicerad i sin helhet i Migrationsverkets databas Lifos.
Journalist från norra Irak flykting på grund av sur place-skäl
Beslut från migrationsdomstol: En man från norra Irak som vistats i Sverige sedan 2001 har efter att han fått avslag på asylansökan gjort sig känd som kritiker av myndigheterna i den kurdiska delen av landet. Han har kritiserat de kurdiska styrande partierna i många artiklar. Han har hotats på webbsidor och anklagats för samarbete med den turkiska underrättelsetjänsten. Mannen beviljades ny prövning eftersom de nya omständigheterna kunde innebära att han gjort sig känd för myndigheterna i hemlandet genom verksamheten i Sverige, sk sur place-skäl. Till skillnad från Migrationsverket anser länsrätten att fruktan för förföljelse är välgrundad och mannen beviljas flyktingförklaring. (Källor Pointlex och Länsrätten i Göteborg)
Giftermål med redan inrest EU-medborgare ska inte ge uppehållsrätt
Beslut från Migrationsöverdomstol: En man som fått avslag på sin asylansökan gifte sig i Sverige, med en kvinna som var både svensk och finsk medborgare. Därmed hävdar mannen att han har uppehållsrätt i Sverige och inte ska behöva återvända till hemlandet för att ansöka om uppehållstillstånd. Migrationsverket har tidigare haft praxis att acceptera uppehållsrätt för make till EU-medborgare även för äktenskap som ingåtts efter EU-medborgarens inresa. I det här fallet blev det avslag på grund av att kvinnan nyligen beviljats det finska medborgarskapet och aldrig bott i Finland. Migrationsdomstolen i Stockholm håller med om detta men anser dessutom att Migrationsverket tillämpar EU:s rörlighetsdirektiv felaktigt. Hindret för rörligheten kan bara uppstå om familjen har bildats före flytten, menar domstolen. Migrationsöverdomstolen beviljar inte prövningstillstånd och länsrättens tolkning har därmed vunnit laga kraft. En av domarna i kammarrätten är skiljaktig och anser att ett avgörande i EU-domstolen borde ha inväntats innan beslutet fastställdes. (Källor Pointlex, Kammarrätten i Stockholm och Länsrätten i Stockholm)
Tillägg 09-03-30: Observera att praxis i denna fråga har ändrats efter att EU-domstolen lämnat sitt förhandsavgörande. Se notis 09-02-09.
Besök kan inte vara mer än ett år
Beslut från Migrationsöverdomstolen: I ett beslut för en kvinna som varit i Sverige för att vårda sin sjuka syster, slår Migrationsöverdomstolen fast tidsgränserna för besök. Kvinnan hade kommit hit med besöksvisering för att stötta en svårt sjuk syster och hennes nioårige son. Hon hade fått tidsbegränsat uppehållstillstånd för sju månader men fick avslag på ytterligare förlängning. Kammarrätten anser att det fanns skäl för att bevilja förlängningen och att det inte fanns skäl att misstänka att kvinnan inte tänkte återvända till hemlandet. Det ursprungliga beslutet var alltså felaktigt. När Kammarrätten fattade sitt beslut hade det gått ett och ett halvt år. Mer än ett år skulle leda till folkbokföring och kan inte längre räknas som besök, och kvinnan får därför avslag. (Källor Pointlex och Kammarrätten i Stockholm)
Domen finns även publicerad i sin helhet i Migrationsverkets databas Lifos.
Från Ryssland: Ingen väpnad konflikt i Tjetjenien enligt Migrationsverket
Migrationsverket har publicerat ett vägledande avslagsbeslut för en mor med son från Tjetjenien i Ryssland. Sonen hade varit gripen och misshandlad på grund av misstänkta kontakter med gerillan. Enligt tidigare praxis så har det pågått en väpnad konflikt i Tjetjenien. De som ändå fått utvisningsbeslut har oftast fått det med hänvisning till att de har anknytning i Ryssland utanför Tjetjenien. I det nya vägledande beslutet slås fast att det inte längre råder väpnad konflikt. Enligt Migrationsverkets nyligen publicerade rapport om Tjetjenien har läget stabiliserats under den nuvarande presidenten Kadyrov och gerillan har försvagats.
Hämta beslutet från Migrationsverkets databas Lifos
Offentligt biträde får inte tillsättas i Dublinärenden
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som fick beslut om överföring enligt Dublinförordningen (överföring till ett annat EU-land som har ansvaret för prövning av asylansökan) överklagade att han inte fått offentligt biträde. Migrationsdomstolen i Skåne ansåg att det fanns skäl till biträde i det enskilda fallet och förordnade en advokat. Utlänningslagen innehåller en allmän paragraf om att det som föreskrivs om avvisning och utvisning i "tillämpliga delar" ska gälla ockå för beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Men nu har Migrationsöverdomstolen slagit fast att denna formulering inte ger utrymme för offentligt biträde i Dublinärenden. Advokaten entledigades.
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Fick stanna efter preskription trots fem års illegal vistelse
(Notisen borttagen på grund av att domen upphävts. Se notis daterad 08-10-27)
Erkänns som flykting på grund av kvinnomisshandel
(Notisen borttagen på grund av att domen upphävts. Se notis daterad 08-12-01)
Från Serbien: Blandad familj från Serbien får inte uppehållstilstånd
Beslut från Migrationsdomstol: En familj från Serbien sökte asyl på grund av förföljelse som de utsatts för framför allt från kvinnans familj. Mannen är rom, medan kvinnan är serb. Eftersom kvinnans bror är polis ansåg de sig inte kunna få hjälp av polisen. Kvinnan lider av svår psykisk ohälsa, som inverkat även på en fyraårig dotter. En son uppges ha egna traumatiska upplevelser och enligt advokaten var det ett handläggningsfel att pojken inte hördes. Länsrätten anser att familjen kan få skydd och vård i Serbien där de är medborgare. Det var enligt rätten inte något fel att pojken inte hördes, eftersom han bara var sju år och ingen hade yrkat på att han skulle höras eller lagt fram några egna asylskäl för honom. (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
Utrymmet för uppehållstillstånd på grund av vistelsetid för vuxna "närmast obefintligt"
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som varit fyra och ett halvt år legalt i Sverige och därefter ett år med ett utvisningsbeslut som inte kunnat verkställas med tvång, beviljades uppehållstillstånd av Migrationsdomstolen i Skåne, på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Mannen hade studerat och/eller arbetat under större delen av vistelsetiden. Migrationsöverdomstolen rev dock upp beslutet med hänvisning till att lagens utrymme för uppehållstillstånd på grund av vistelsetid för vuxna är "närmast obefintligt". Det framgår av domen att två års fast anställning under en period av tidsbegränsat uppehållstillstånd lett till permanent uppehållstillstånd, men i det här fallet hade mannen bara haft uppehållstillstånd i tio månader och då inte varit fast anställd. (Källor Pointlex och Kammarrätten i Stockholm)
Förstörda fingertoppar gav återreseförbud
Beslut från migrationsdomstol: En man från Mongoliet vars fingertoppar var i så dåligt skick att fingeravtryck inte kunde tas vid inresan, har som straff fått två års återreseförbud i samband med utvisningsbeslut. Mannen hävdade att det berodde på en åkomma som nu är läkt men domstolen anser inte förklaringen trovärdig. Mannen hävdade också att han oskyldigt riskerar 20 års fängelse i hemlandet, men enligt länsrätten är det inget orimligt straff i förhållande till det brott han anklagats för. (Källa Pointlex och länsrätten i Stockholm)
Förvarsbeslut som inte omprövats upphör att gälla efter två månader
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Migrationsöverdomstolen har slagit fast att en man som hade suttit förvarstagen i mer än ett halvår ska släppas på fri fot. Anledningen är inte den långa sammanlagda tiden, utan att Migrationsverket (i väntan på överklagandet till Migrationsöverdomstolen) låtit det gå mer än två månader från sin senaste prövning av förvarstagandet utan att företa en ny prövning med muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen är enig med den migrationsdomstol som senast slog fast förvarsbeslutet om att mannen då skulle hållas i förvar. Men på grund av att tvåmånadersgränsen strax efter detta passerades utan att någon ny prövning med muntlig förhandling gjordes, ska mannen omedelbart släppas fri.
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Utvisning med återreseförbud efter 18 års vistelse i Sverige
Beslut från migrationsdomstol: En man från Turkiet som sökte asyl i Sverige 1990 ansökte på nytt om uppehållstillstånd och anförde synnerligen ömmande omständigheter. Avvisningsbeslutet är sedan länge preskriberat. Migrationsverket och nu migrationsdomstolen avslog med hänvisning till att den långa vistelsen i Sverige berott på att mannen hållit sig undan. Beslutet förenades med fyra års återreseförbud. (Källor Pointlex och länsrätten i Stockholm)
Berättade om organdonation ansågs inte trovärdig
Beslut från migrationsdomstol: En minderårig pojke som växt upp på barnhem i Ryssland sökte asyl och uppgav från början att han misshandlats på barnhemmet och gång på gång förts tillbaka dit av polis, samt att han fruktade att behandlas illa under värnplikten och eventuellt skickas till Tjetjenien. Inför domstolsförhandlingen lade han till att han tillsammans med andra pojkar bjudits på resan till Sverige av en man som han senare fått höra skulle använda barnen till organdonation. Han fruktar att mannen kommer att hämnas. Domstolen tror inte på de nya uppgifterna men anser även om de skulle vara sanna att pojken kan få skydd i Ryssland, både mot behandlingen på barnhemmet och mot organsmuggling. (Källor Pointlex och Länsrätten i Stockholm)
Barns hälsotillstånd kan inte bedömas utan korrekt läkarintyg
Beslut från migrationsdomstol: En familj från Uzbekistan hade utsatts genom övergrepp mot kvinnan efter att mannen deltagit i en demonstration. Sedan familjen kom till Sverige har kvinnan behandlats för psykisk ohälsa, under en tid genom tvångsvård. Den nioåriga dottern har också svåra problem och står under behandling av ett vårdteam. Hon slutade växa i samband med de traumatiska upplevelserna i hemlandet och väger 16 kilo, äter inte men intar näringsdrycker. Domstolen anser att familjen kan få skydd och vård i hemlandet. Beträffande flickan läggs stor vikt vid att endast journalblad lämnats in. Enligt domstolen kan hennes tillstånd inte bedömas utan intyg av barnpsykiatriker. Läkarintyg ska vara utfärdade enligt socialstyrelsens föreskrifter. (Källor Pointlex och länsrätten i Stockholm)
Nytt uppehållstillstånd beviljas normalt inte efter tre års frånvaro
Beslut från migrationsdomstol: En man som är född i Sverige men flyttade till föräldrarnas hemland Serbien för att gå i skola där, ville flytta tillbaka. Han har tillbringat alla lov under uppväxten i Sverige. Men han är gift i Serbien. Domstolen hänvisar till äldre praxis som innebär att uppehållstillståndet kan dras in efter ett års bosättning utomlands. Nytt uppehållstillstånd kan beviljas på grund av anknytningen till Sverige. Men efter tre års vistelse utomlands krävs speciella skäl, som mycket lång bosättning i Sverige eller annan anknytning. (Källor Pointlex och länsrätten i Stockholm)
Skäl som prövats under den tillfälliga lagen räknas inte som ny omständighet
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna från Iran, som hade ett beslut om utvisning från Utlänningsnämnden, konverterade från islam till kristendomen. Detta togs upp som en ny omständighet då kvinnan begärde ny prövning enligt den tillfälliga lagen som gällde 2005-2006. Hon fick dock avslag. När kvinnan tog upp konverteringen som en ny omständighet enligt paragraf 12:19 i den nya Utlänningslagen så ansåg Migrationsverket att omständigheten redan prövats, men Migrationsdomstolen i Göteborg ansåg att vad som är nytt ska bedömas jämfört med det lagakraftvunna beslutet från Utlänningsnämnden, och skickade tillbaka målet till Migrationsverket för ny prövning. Migrationsverket överklagade och nu har Migrationsöverdomstolen slagit fast att omständigheten prövats fullt ut under den tillfälliga lagen. Kvinnan får ingen ny prövning.
Domen finns även beskriven i längre referat på domstolarnas hemsida, Mål nr UM334-07.
Hämta domen i sin helhet från Migrationsverkets databas Lifos
Hämta referatet genom sökning på målnumret (använd avancerad sökning)
Föräldralös flicka från Makedonien får stanna hos faster
Beslut från migrationsdomstol: En föräldralös romsk flicka från Makedonien kom till Sverige ensam. Hon uppgav att hon utsatt för misshandel och trakasserier på grund av sin etnicitet i hemlandet, och ville återförenas med en farbror och faster som hon bott med innan de flyttade till Sverige fem år tidigare. Migrationsverket ansåg dock att romer inte har skyddsbehov gentemot Makedonien och att hon kunde ha vänt sig till polis i hemlandet. Eftersom flickan inte haft kontakt med släktingarna i Sverige sedan de skildes åt och hade andra släktingar i hemlandet gav Migrationsverket avslag. Ett intyg från BUP avfärdades för att det var skrivet av en psykoteraput och inte en läkare. Men länsrätten i Göteborg ansåg att flickans situation i hemlandet, hälsotillståndet och att hon kom till Sverige ensam sammantaget utgör synnerligen ömmande omständigheter som gör att hon ska få uppehållstillstånd. En rådman var skiljaktig. (Källor Pointlex och Länsrätten i Göteborg)
Minderårig hustru accepterades som anknytningsperson
Beslut från migrationsdomstol: En man från Turkiet vägrades familjeåterförening med hustrun. Äktenskapet ansågs ogiltigt eftersom hustrun var minderårig. Migrationsdomstolen håller med om att paret inte ska räknas som gifta, men anser inte att det finns något som talar emot att att förhållandet är seriöst, speciellt som de väntar barn. Mannen får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. (Källor Pointlex och Länsrätten i Stockholm)
EES-medborgare får ta hit svärföräldrar
Beslut från Migrationsdomstol: En kvinna som är medborgare i Tyskland bor i Sverige och har ett företag här. På grund av detta har hennes man uppehållsrätt och därmed även hans föräldrar, eftersom dessa delvis har försörjts av sonen och sonhustrun och är beroende av dem. Föräldrarna bor i Kina. Domen innehåller en lång diskussion om hur EES-rätten ska tolkas när det gäller beroendebegreppet. Det äldre paret har pension i Kina men anses ändå vara beroende av sonens bidrag. Chefsrådmannen var skiljaktig. (Källor Pointlex och Länsrätten i Stockholm)
Mormor får inte komma till Sverige för att hjälpa psykotisk dotter med barnbarnet
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Kammarrätten har slagit fast att en kvinna som ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin dotter och barnbarn inte ska få bosätta sig i Sverige. Dottern har en psykossjukdom som gör det svårt för henne att ge den omvårdnad barnbarnet behöver. Barnbarnet har ett förståndshandikapp. Kammarrätten säger att det visserligen finns utrymme i lagen att ta hänsyn till udda och ömmande omständigheter, men eftersom barnet får stöd på annat sätt i Sverige och har bröder här, så anses mormoderns skäl inte tillräckligt starka.
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Regeringsrätten tvingade domstol lämna ut handling
Beslut av regeringsrätten: Regeringsrätten har godkänt en begäran från en journalist att få ta del av en domstolshandlig som innehöll allmänt kända fakta om ett tidigare avvisningsbeslut, uppgifter om vad den asylsökande anfört och domstolens överväganden. Migrationsöverdomstolen hade tidigare avslagit begäran, men regeringsrätten finner att det inte finns något i handlingen som omfattas av sekretess. Därför ska den lämnas ut. (Källor Pointlex och Regeringsrätten)
Den sökande ska underrättas om uppgifter som Migrationsverket fått kännedom om
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En familj som sökt asyl i Sverige fick beslut om överföring till Grekland. En av familjemedlemmarna skall enligt tyska myndigheter ha lämnat en uppgift som ledde till överföringen. Detta hade inte familjen fått veta om. Enligt Migrationsöverdomstolen slår fast att den sökande rätt att få underrättelse om alla uppgifter som går honom emot och kan ha betydelse för utgången. Därför återförs ärendet till Migrationsverket för ny prövning. (Källor Pointlex och Kammarrätten i Stockholm)
Domstolen ska behandla yrkande om muntlig förhandling
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Irak som begärt att få bli förhörd i Migrationsdomstolen fick trots detta sitt ärende skriftligt behandlat och domstolen avslog ansökan på grund av bristande trovärdighet. Han hade lämnat en berättelse om hot på grund av sin fars ställning, men hade inte lämnat alla detaljer från början och hade inte pekat ut enskilda gärningsmän. Migrationsöverdomstolen slår fast att domstolen borde ha tagit ställning till mannens yrkande om muntlig förhandling. Om yrkandet ändå avslagits borde han ha beretts tillfälle att slutföra sin talan (d.v.s. givits möjlighet att komplettera sitt överklagande innan domstolen fattat beslut). Målet återförs till länsrätten för fortsatt behandling. (Källor Pontlex och Kammarrätten i Stockholm)
Hot från svärföräldrar gav uppehållstillstånd
Beslut från Migrationsdomstol: En kvinna från Mongoliet har fått uppehållstillstånd av Migrationsdomstolen i Stockholm på grund av att den bortgångne makens föräldrar kräver att få vårdnaden om parets son. De har också tagit hand om hennes lägenhet och vill gifta bort henne med en släkting. Länsrätten grundar sig bland annat på UD:s rapport om Mongoliet. (Källor Pointlex och länsrätten i Stockholm)
Hedersrelaterat hot skäl för uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt
Beslut från Migrationsdomstol: Ett par som lämnat norra Irak på grund av hot från kvinnans familj har beviljats uppehållstillstånd. Mannen som är turkmen och den kurdiska kvinnan rymde för att gifta sig, men har inget äktenskapsbevis. Migrationsverket ansåg att deras uppgifter gick isär och bedömer att de kan få skydd genom medlingsinstitut. Parterna tolkar landrapporter från UNHCR m.fl. olika. Migrationsdomstolen citerar bl.a. en UNAMI-rapport om förekomsten av hedersmord i norra Irak och gör bedömningen att paret är skyddsbehövande. En rådman är skiljaktig. (Källor Pointlex och länsrätten i Stockholm)
Migrationsverket: Asylskälen prövas inte om man inte försökt visa sin identitet
Migrationsverket har publicerat ett vägledande beslut för en man från Ryssland som hävdat att han är armenier från Azerbajdzjan. Verket avslår ansökan utan att gå närmare in på mannens asylskäl, eftersom han inte anses ha medverkat till att försöka fastställa sin identitet. Beslutet innehåller en redogörelse för frågor mannen borde ha kunnat besvara och åtgärder han kunde ha vidtagit för att få hit handlingar av olika slag.
Hämta beslutet från Migrationsverkets databas Lifos
Från Makedonien: Inget skyddsbehov för makedonier
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En makedonier som tidigare fått uppehållstillstånd efter överklagande till Migrationsdomstolen i Skåne, får nu avslag av Migrationsöverdomstolen. Mannen ansåg sig förföljd som etnisk alban, han var misstänkt för att ha smugglat vapen och hade fått upprepade kallelser till polisen. Kammarrätten ifrågasätter inte berättelsen men anser inte att albaner generellt är förföljda i Makedonien och bedömer att misstankarna om brott inte har med hans etnicitet eller politiska engagemang att göra. (Källor Pointlex och kammarrätten i Skåne)
Vistelsetid ska räknas från återvändandet då en utvisad familj sökt asyl på nytt
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En familj från Kosovo, som kom till Sverige i augusti 2004 avvisades enligt den gamla Utlänningslagen till internflykt i Serbien. De återvände till Sverige i augusti 2006. Migrationsverket fattade beslut om utvisning, men Migrationsdomstolen i Stockholm beviljade uppehållstillstånd på grund av anknytningen till Sverige. Migrationsöverdomstolen har nu slagit fast att vistelsetiden enbart ska räknas från det datum familjen kom tillbaka till Sverige. Familjen får åter ett beslut om utvisning.
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
FN:s tortyrkommitté vädjar till Sverige om humanitär hänsyn till offer för tortyr
Beslut från FN:s kommitté mot tortyr: En ung man flydde från Azerbajdzjan, efter att ha varit gripen och utsatt för vattentortyr som lett till en kronisk njurskada. Han fick utvisningsbeslut eftersom de svenska myndigheterna inte ansåg att hans uppgifter om egen politisk aktivitet, släktband och arbete för en högt uppsatt oppositionspolitiker i hemlandet var trovärdiga. Hans njursjukdom ansågs inte heller som skäl för uppehållstillstånd, och det var inte bevisat att den orsakats av tortyr. I november 2007 behandlades ärendet av CAT, FN:s kommitté mot tortyr. Inte heller CAT ansåg att mannen hade visat att han riskerar tortyr vid ett återsändande. Men i en kommentar till beslutet påpekade CAT att mannen faktiskt utsatts för tortyr och att Sverige av rent humanitära skäl ska uppmärksammas på detta:
"In examining the case, the Committee noted NN:s current medical condition and the fact that he was exposed to torture in his country of origin. While acknowledging that these issues were not decisive in reaching the conclusion on the complaint, the Committee expressed concerns in that regard and requested that such concerns be brought to the attention of the State party on purely humanitarian conciderations."
Hämta dokumentet från Migrationsverkets databas Lifos
Dublinöverföring stoppades då asylansökan drogs tillbaka
Beslut från Migrationsdomstol: En man från Afghanistan som sökt asyl i Sverige skulle överföras till Grekland, som han befunnit sig i innan han reste till Sverige. Mannen, som har en flickvän i Sverige, överklagade och återtog i samband med detta sin begäran om asyl. Länsrätten i Skåne konstaterade att eftersom mannen inte längre är asylsökande och han inte heller har sökt asyl i Grekland så kan Dublinförordningen inte tillämpas. Migrationsverket får nu pröva mannens rätt att vistas i Sverige på andra grunder än skyddsbehov. (Källor Pointlex och länsrätten i Skåne)
Från Afghanistan: Sikher från Kabul beviljades uppehållstillstånd
Beslut från Migrationsdomstol: En familj från Kabul i Afghanistan, som drabbats av förföljelse från talibaner bland annat på grund av att de är sikher, skulle utvisas. Migrationsverket ansåg att de kunde söka skydd i någon annan del av landet. Men Migrationsdomstolen i Göteborg anser inte att sikher, som är en liten grupp i Afghanistan, ska hänvisas till internflykt. Domen grundar sig på landrapporter från UD och andra organisationer. (Källor Pointlex och länsrätten i Göteborg)
EU-domstolen ska avgöra hur Dublinförordningens regler om tidsfrist ska tolkas
Beslut från Migrationsöverdomstolen: Beslut om överföring enligt Dublinförordningen (d.v.s. att en asylsökande ska föras till ett annat EU-land för att få sin ansökan prövad där) preskriberas normalt om det inte har verkställts sex månader efter att det ansvariga EU-landet accepterat överföringen. Men om beslutet inhiberas ska det inte preskriberas förrän sex månader efter inhibitionen. Migrationsöverdomstolen har genom tidigare beslut slagit fast att den senare tidsfristen ska räknas från det datum inhibitionen beslutas. Migrationsverket har påtalatat att andra EU-länder börjar räkna tidsfristen från det datum inhibitionen upphävs och överföringsbeslutet biir verkställbart. Nu har Migrationsöverdomstolen lämnat över ett sådant ärende till EU-domstolen för ett förhandsavgörande om vilken princip som ska gälla. (Källor Pointlex och kammarrätten i Stockholm)
Advokat ska inte behöva sköta sekretessbelagda ärenden på tåget
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En domstol hade satt ner arvodet för två advokater som i sina räkningar hade inkluderat tidsspillan för tågresor och väntetid inför domstolsförhandling. Motiveringen var att advokaterna varit skyldiga att försöka utnyttja restiden till arbete. Migrationsöverdomstolen höll med om att advokaterna har en sådan skyldighet, men inte i detta mål. Arbete i asylärenden kan inte förväntas utföras under resan om det skulle äventyra sekretessen. (Källor Pointlex och Kammarrätten i Stockholm)
Verkställighetshinder kan beaktas i grundärende - om de är bevisade
Beslut från Migrationsöverdomstolen: I en dom som gäller en man som rest in från Saudiarabien, slår kammarrätten fast att verkställighetshinder kan beaktas även om utvisningsbeslutet inte vunnit laga kraft. Om det gäller praktiska verkställighetshinder ska de vägas in bland synnerligen ömmande omständigheter. I det aktuella ärendet avslår kammarrätten ändå. Det anses inte bevisat att mannen försökt skaffa en sponsor för återresa till Saudiarabien eller att Saudiarabien inte skulle ta emot honom. (Källor Migrationsverket och Kammarrätten i Stockholm)
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Vietnames får skydd i Sverige med hjälp av EU:s skyddsgrundsdirektiv
Beslut från Migrationsdomstol: En vietnames som var ögonvittne till det uppmärksammade dubbelmordet i Göteborg och därefter har vittnat i svensk domstol, har beviljats uppehållstillstånd på grund av att han inte anses kunna få skydd mot det kriminella nätverket i Vietnam. Beslutet fattades av Migrationsdomstolen i Göteborg med motivering att han enligt EU:s skyddsgrundsdirektiv har rätt till internationellt skydd som "alternativt skyddsbehövande". Direktivet har inte införts i svensk lag, men domstolen anser att eftersom den aktuella bestämmelsen är klar, entydig och ovillkorlig, så ska den tillämpas ändå. (Källor Pointlex och Länsrätten i Göteborg)
Gravid sextonåring får stanna på grund av synnerligen ömmande omständigheter
Beslut från Migrationsdomstol: En sextonåring som själv hävdar att hon lämnat familjen på grund av hot om tvångsäktenskap, tog sig till Sverige. Hon bor med en nittonårig pojkvän och hans familj, och är gravid. Migrationsdomstolen tvivlar på att det inte är familjen som arrangerat utresan och anser inte att flickan har skyddsbehov. Trots att hon är minderårig skulle hon kunna få uppehållstillstånd på grund av anknytning utan att återvända till hemlandet eftersom förhållandet förefaller seriöst, hon är gravid, och familjeförhållandena är problematiska. Ett tillstånd på grund av familjeanknytning måste vara tidsbegränsat och ett sådant kan inte utfärdas till en person som inte har pass. Flickan beviljades ändå uppehållstillstånd, men på grund av synnerligen ömmande omständigheter, där anknytningen och familjeproblematiken vägdes in. (Källor Pointlex och Länsrätten i Göteborg)
Iranier nekas ny prövning trots framträdande med regimkritik i Metro
Beslut från Migrationsöverdomstolen: En iranier som fått slutligt avslag av Utlänningsnämnden framträdde med regimkritiska uttalanden i tidningen Metro. Han påtalade verkställighetshinder på grund av att iranska myndigheter kan ha fått kännedom om hans åsikter och verksamhet. Migrationsverket beviljade inte ny prövning med motivering att de uppgifter om mannen som kom fram i tidningsartikeln redan hade prövats, och att intervjun tillkommit enbart i syfte att åstadkomma en ny prövning. Migrationsöverdomstolen har nu slagit fast att Migrationsverkets bedömning var riktig. En ledamot av domstolen var skiljaktig och påtalade att det avgörande inte är den sökandes motiv utan vad som faktiskt kan hända vid en utvisning. (Källor Pointlex och Kammarrätten i Stockholm.) http://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=17798 Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Undantag från återkallelse av uppehållstillstånd efter vistelse i hemlandet
Beslut från Migrationdomstol: En man från Bosnien deltog efter tolv års vistelse i Sverige i ett återvandringsprojekt. Han ville flytta tillbaka till Sverige men fick sitt uppehållstillstånd indraget på grund av att han varit i Bosnien för lång tid (mer än ett år). Återresan hade hindrats av att hans hustru behandlades för cancer i samband med en graviditet. Migrationsverket ansåg att det inte finns utrymme i lagen för att inte dra in uppehållstillståndet. Migrationsdomstolen i Stockholm däremot väger in möjligheten till uppehållstillstånd på grund av anknytning och låter mannen behålla tillståndet. Domen innehåller riktlinjer för hur lång vistelsetid i Sverige som krävs för att uppväga olika lång tid i hemlandet.
Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos
Telefonsamtal räcker inte för att pröva om ett förhållande är seriöst
Beslut från Migrationsdomstol: Länsrätten i Skåne har skickat tillbaka ett anknytningsärende till Migrationsverket för ny utredning. En person ansökte om att få flytta till Sverige för ett tilltänkt äktenskap. Parten i Sverige blev uppringd och tillfrågad om de hade träffats personligen, vilket de inte hade. Ingen ytterligare muntlig utredning gjordes före avslag. Länsrätten anser inte att telefonsamtalet var tillräckligt för att avgöra om förhållandet var seriöst. (Källor Pointlex och Länsrätten i Skåne)
Uppehållstillstånd får inte återkallas enbart för att maken utvisats
Beslut från Migrationsdomstol: En kvinna som fått tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till en man som hade tillfälligt uppehållstillstånd. Tillståndet fick trots detta ett tvåårigt tillstånd på grund av Migrationsverkets förenklade rutiner. Mannens tillstånd förnyades inte och han skall utvisas. Lagen tillåter att ett längre tidsbegränsat tillstånd återkallas om förhållandet upphör. Men det finns ingen uttryckligt bestämmelse som tillåter återkallelse för att referenspersonens tillstånd löper ut. Därför upphävdes Migrationsverkets beslut om återkallelse av Migrationsdomstolen. (Källor Pointlex och Länsrätten i Göteborg)
Pass krävs för att familjemedlem till EU-medborgare ska ha uppehållsrätt
Beslut från Migrationsöverdomstolen: I ännu en skarp tolkning av Utlänningslagens krav på passinnehav, har en iranier fått utvisningsbeslut trots att han är gift med en medborgare från ett annat EU-land. Hans övriga id-handlingar har tidigare godtagits i samband med att han sökte asyl, och detta ansåg Migrationsdomstolen i Göteborg vara tillräckligt även för att utfärda uppehållskort (ges till EU-medborgare och deras familjemedlemmar). Men kammarrätten har nu slagit fast att mannen inte kan ha uppehållsrätt utan giltigt pass. (Källor Migrationsverket och Kammarrätten i Stockholm) http://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=17797 Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos