ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Asylnytt - Praxisnotiser 2014

Denna sida innehåller Asylnytts egna referat från domstolsbeslut och andra betydelsefulla beslut i migrationsärenden. Redaktör och ansvarig för sammanfattningarna: Sanna Vestin. Notiserna finns också i veckobreven och under respektive ämnesområde i arkivet (se högermenyn). Denna sida är alltså avsedd för dig som snabbt vill finna samtliga praxisreferat från Asylnytt - och inget annat.

Arkiveringsdatum 141230:
Migrationsverket måste bedöma behov av advokat även i Dublinärenden (länk tillagd 150114)
EU-domstolen: Papperslös har rätt att bli hörd före utvisningsbeslut
- Arkiveringsdatum 140203:
- EU-domstolen tolkar begreppet intern väpnad konflikt (länkar tillagd 140417 och 140429)
Arkiveringsdatum 141230:

Migrationsverket måste bedöma behov av advokat även i Dublinärenden

Beslut från Migrationsöverdomstolen: Ärendet gäller en person som varit i Ungern, men som hävdade att han lämnat EU-området i mer än tre månader efter detta. Migrationsverket beslutade om överföring till Ungern och avslog i samma beslut mannens begäran om advokat, med hänvisning till Migrationsöverdomstolens avgörande från 2008 att offentligt biträde inte får förordnas i Dublinärenden. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att rätten till offentligt biträde enligt Utlänningslagen numera ska gälla även Dublinärenden. Rätten gäller redan från den tidpunkt då Migrationsverket börjar överväga avslag, men inte om det "måste antas att behov av biträde saknas". Enligt domstolen finns behov av biträde bara i undantagsfall i Dublinärenden, främst då pga förhållandena i mottagarlandet. I det enskilda fallet var det inte fel av Migrationsverket att avslå begäran om advokat, men verket borde ha tagit ställning till den frågan i god tid före beslutet om överföring. Målnummer UM5998-14, Kammarrätten i Stockholm.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

innehåll

EU-domstolen: Papperslös har rätt att bli hörd före utvisningsbeslut

Förhandsavgörande från EU-domstolen: En man som studerat i Frankrike men vars uppehållstillstånd löpt ut, kallades till polis och intervjuades i 30 minuter om sin situation. Samma dag fick han beslut om utvisning. Mannen hävdar att han borde fått längre tid på sig vid intervjun och offentligt biträde. EU-domstolen håller med om att en person som ska utvisas på grund av illegal vistelse har rätt att bli hörd och förklara om det finns några skäl till undantag, och även ha synpunkter på arrangemangen kring utvisningen. Däremot har staten ingen skyldighet att förvarna om en förestående utvisning. Domstolen påpekar att mannen kände till att vistelsen var illegal. Halvtimmen var tillräckligt enligt domstolen.. Rätt till offentligt biträde finns endast vid överklagande, men det är alltid tillåtet att anlita ett eget juridiskt ombud. Mål nr C-249/13.

Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Längre sammanfattning av Migrationsverket (Extern länk)

Domen i sin helhet på svenska (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 141206:

EU-domstolen sätter upp gränser för hur sexuell läggning får kontrolleras

En domstol i Nederländerna har bett EU-domstolen om förhandsavgörande i tre ärenden som rör förföljelse på grund av homosexuell läggning. Frågan var om det finns särskilda gränser för hur en trovärdighetsbedömning får gå till när det gäller sexuell läggning. EU-domstolen slår fast att den sökandes egen berättelse bara är utgångspunkten för att bedöma sexuell läggning. Men metoderna för den fortsatta utredningen får inte bryta mot EU:s stadga om grundläggande rättigheter säger domstolen och ger fyra riktlinjer (här starkt förkortade): 1) Bedömningen får inte bygga på stereotypa föreställningar, 2) detaljerade frågor om den sökandes sexualvanor får inte ställas, 3) prov som "testar sexualiteten" eller filmbevis får inte användas och 4) bedömning av trovärdighet får inte bygga enbart på att en sökande inte från början ger till känna sin sexuella läggning. Mål nr C-148 till C-150/13.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

EU-domstolens pressmeddelande, på engelska (Extern länk till pdf-fil)

ECRE 14-12-04: CJEU prohibits intrusive questioning and tests to determine sexual orientation of asylum seekers (Extern länk)

innehåll

JO-kritik för att domstolsbeslut om ställföreträdare för barn inte följdes

Beslut från Justitieombudsmannen: En tolvårig pojke ansökte om att få återförenas med sin mor i Sverige. Migrationsverket tog inte upp ärendet i sak, eftersom modern inte hade kunnat styrka sin identitet och pojken inte hade någon annan utsedd ställföreträdare. Migrationsdomstolen skickade tillbaka för ny utredning med motivering att kvinnan kunde presumeras vara ställföreträdare och att DNA kunde användas. Efter återförvisningen visade DNA-test att kvinnan med 99,999 procents sannolikhet är pojkens mor. Men Migrationsverket avvisade ansökan igen, med motivering att den biologiska modern inte visat att hon hade rätt att företräda pojken. Först efter att domstolen återförvisat ärendet en gång till beviljades pojken uppehållstillstånd, nästan två år efter ansökan. JO ger Migrationsverket allvarlig kritik på flera punkter, att verket inte rättade sig efter domstolen, att beslutet om ställföreträdare inte följde riktlinjerna, att kvinnan inte underrättades om beslutet förrän hon frågade efter det och dessutom att ärendet blev liggande så länge trots att både barnärenden och återförvisade ärenden ska ha förtur. JO kommer separat att utreda den allmänna frågan om ställföreträdare för barn.

(...)

Hämta beslutet från JO (Extern länk till pdf-fil)

innehåll

Uppgifter från asylintervju får användas i rättegång mot krigsförbrytare

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Två personer från Afghanistan sökte asyl (vid olika tillfällen) i Nederländerna. Den ena mannen nekades asyl på grund av sin högt uppsatta position i säkerhetstjänsten under kommunistpartiets styre i Afghanistan, med ansvar för tortyr mm. Den andre fick asyl, men hans flyktingstatus drogs tillbaka då det kom fram att han varit delaktig i krigsförbrytelser. Vid rättegångarna om krigsförbrytelser dömdes männen till 12 respektive 9 års fängelse. Målet i Europadomstolen gäller att männens asylintervjuer användes mot dem i rättegångarna, trots att de informerats om att intervjuerna var konfidentiella. Europadomstolen kommer dock fram till att Nederländerna inte gjort fel. Rätten för en anklagad att vara tyst betyder inte att staten inte får inhämta annan information. Asylintervjuerna hade inte skett under tvång och ingen av männen hade erkänt något brott. Domstolen påpekar också att den stat som avstår från att deportera krigsförbrytare är ansvarig för att lagföra dem. (App nr 978/09 och 992/09)

Läs domen (Extern länk)

innehåll

FN:s kommitté mot tortyr stoppade utvisning av iranier från Schweiz

Beslut från junisessionen med FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man hade varit fängslad i Iran från 1982 till 1987. År 2008 blev han eftersökt efter en resa till irak för ett möte med medlemmar i partiet Komala. Hustrun misshandlades vid tre husundersökningar. Då beslagtogs också en dator, som deras son använt för att sköta faderns arbete för Komala. Vid demonstrationerna 2009 filmades fadern och sonen. De syntes i iransk TV och på en hemsida. Därefter flydde paret och sonen. Under asylproceduren i Schweiz gav de in intyg från Komala-ledare som bekräftade mannens position. Schweiz ansåg att det inte fanns någon koppling mellan fängelsestraffet och de senare händelserna, att mannen inte hade så hög position i Komala att Iran skulle ha intresse för honom och att ansiktena inte gick att känna igen på demonstrationsbilderna. Sonen hade inte kunnat återge några uppgifter från datorn. Till CAT lämnade familjen in uppgifter om vänner som nyligen gripits och torterats. CAT påpekar att Iran har fortsatt använda tortyr mot regimkritiker, utdöma dödsstraff för mindre brott och övervaka oppositionella även på låg nivå. CAT:s slutsats är att de klagande riskerar tortyr och att utvisningen inte får verkställas. (Com No 481/2011)

Hämta beslutet (Extern länk)

innehåll

Barns ansökan ska prövas även om föräldern har skydd i EU

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna fick avslag på asylansökan för att hon redan hade flyktingstatus i Tjeckien. Innan utvisningen verkställts födde kvinnan ett barn, som nu har sökt asyl i Sverige. Enligt nuvarande lag kan en ansökan avvisas utan prövning i sak om den sökande redan har skydd i ett annat EU-land. Migrationsverket fattade beslut om att avvisa barnets ansökan eftersom även barnet kommer att få skydd i Tjeckien. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att detta är en felaktig tolkning. Möjligheten att avvisa en ansökan av det skälet gäller endast den person som har skyddsstatus. Därför återförvisas målet till Migrationsverket.

Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM1640-14.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

innehåll

Får stanna på grund av barns rätt till familjeliv trots ifrågasatt identitet

Beslut från migrationsdomstol: En somalisk kvinna som sökt asyl i ett annat namn än det som stod i hennes pass och genom språk- och kunskapsanalyser inte lyckats göra det troligt att hon kommer från södra Somalia, fick avslag av Migrationsverket. Inför domstolen anförde hon att hon gift sig i Sverige och har barn med maken, som troligen inte kan återvända till Somalia på grund av skyddsbehov. Domstolen håller med Migrationsverket om att kvinnan inte gjort sin identitet ens sannolik. Hon kan därför inte få uppehållstillstånd som anhörig. Vid en bedömning av rätten till privatliv enligt artikeln om familjeliv i Europakonventionen, räcker förhållandet till maken inte som skäl, eftersom makarna var medvetna om att kvinnan inte hade uppehållstillstånd. Men dottern har ingen skuld till detta. Familjesplittringen är visserligen laglig, men får oproportionerliga konsekvenser för dottern. Därför får kvinnan stanna enligt paragrafen om synnerligen ömmande omständigheter. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå).

innehåll

Arkiveringsdatum 141125:

Garantier om mottagande av barnfamiljer i Italien krävs, men först vid verkställighet

I föregående utgåva av Asylnytt refererades ett beslut från Europadomstolen som innebar att en överföring av barnfamiljer till Italien enligt Dublinförordningen skulle bryta mot Europakonventionen för mänskliga rättighter om Italien inte gett individuella garantier för att barnen kommer att tas emot på ett lämpligt sätt och att familjen inte splittras. Migrationsverket har nu framställt en rättslig kommentar om detta där det framgår att Migrationsverket anser att domen påverkar barnfamiljer och möjligen andra utsatta grupper men inga andra länder än Italien. Vidare framgår att beslut om överföringar till Italien kommer att fattas på samma sätt som tidigare till att börja med. Garantier från Italien om boendeförhållanden för familjen ska inhämtas i verkställighetsskedet. Migrationsverket anser att så detaljerade garantier inte kan ges förrän den faktiska överföringen ska äga rum. För asylsökande som har fått uppehållstillstånd i Italien krävs inga garantier.

Uppdatering 15-06-08: Ovanstående rättsliga kommentar upphävdes den 3 juni 2015 av en ny kommentar enligt vilken det inte längre behövs några särskilda garantier för att överföra till Italien.

Hämta den nya kommentaren från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

innehåll

Europadomstolen stoppar utvisning av iranier från Schweiz

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man som deltagit i demonstrationer efter valet 2009 i Iran, söktes i föräldrahemmet. Polisen lämnade kallelse till domstol, men mannen gömde sig hos sin syster. Flera av hans vänner hade fängslats och torterats. När mannen flytt till Schweiz hölls bara en kort intervju på grund av personalbrist. En längre intervju hölls 21 månader senare. Motsägelser från de två tillfällena hölls emot mannen och han fick avslag. I maj 2013 dömdes han i sin frånvaro till 7 års fängelse och 70 piskrapp. Trots detta fick han avslag i Schweiz efter överklagande. Dokumenten från den iranska domstolen gavs inget bevisvärde eftersom mannen då bara hade lämnat in kopior. Europadomstolen håller med om att det fanns motsägelser mellan intervjuerna men anser att de kan förklaras. Dessutom menar Europadomstolen att den schweiziska domstolen borde ha undersökt dokumenten eller låtit mannen lämna in de original han numera visat upp. Europadomstolen påpekar att berättelsen stämmer med landinformation. Schweiz förbjuds att verkställa utvisningen. En av sju domare var oenig. (Application no. 52589/13)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

Mer om tortyr i Iran mm från ECRE (Extern länk)

innehåll

Även FN:s kommitté mot tortyr fördömer utlämning till Uzbekistan

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr mm, CAT: Vid kommitténs session i juni 2014 behandlades ett ärende som gällde en man som flyttat från Uzbekistan till Kazakstan men som begärts utlämnad till hemlandet. Mannen hade arbetat i ett snickeri som hade anklagats av hemlandets myndigheter för att ha avsatt en del av sina inkomster till extrem religiös verksamhet och att ha varit delaktig i statsfientlig verksamhet i samband med händelserna i Andijan 2005. De övriga arbetskamraterna har gripits och torterats. Kazakstan tycker inte att CAT skulle ta upp ärendet eftersom mannens asylärende inte är avslutat. Men CAT påpekar att asylansökningar från personer som anklagats för terrorism regelmässigt avslås i Kazakstan och att mannens farhågor om tortyr mm hittills har avfärdats som ogrundade. Enligt CAT är risken reell och det skulle strida mot tortyrkonventionen att utvisa honom. Beslutet går i linje med ett flertal utlämningsärenden rörande Uzbekistan som har behandlats av Europadomstolen. (Com No. 475/2011)

Hämta beslutet (Extern länk)

Protokoll från sessionen med länkar (Extern länk)

innehåll

Tre domar rörande Sverige kommer att prövas i Europadomstolens Grand Chambre

Tre domar från Europadomstolen för mänskliga rättigheter, som tidigare i år har refererats i Asylnytt, har beviljats prövning i Europadomstolens högsta instans, "Grand Chambre", med en större domarbesättning. Det första målet gäller en konvertit som enligt domstolens första beslut kan utvisas till Iran eftersom han tidigare sagt att han ville hålla sin religion privat. Det andra målet gäller en mandéisk kvinna från Irak som hänvisats till internflyktsalternativ i det kurdiskstyrda norra Irak och det tredje som tillkommit nyligen gäller en homosexuell person som enligt Europadomstolen skulle kunna återvända till Libyen för att därifrån ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make i Sverige. I alla tre målen var domstolen oenig. Bland annat har bedömningen av i vilka situationer en person kan förväntas hålla sin religion respektive sin sexuella läggning hemlig. Länkarna nedan går till Migrationsverkets referat av de tre målen.

Uppdatering: Två av fallen som skulle ha behandlats ströks i april 2015 från domstolens lista, båda på grund av att de under väntetiden beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige. Den libyske mannens skyddsbehov erkändes efter att säkerhetsläget i landet försämrats vilket enligt Migrationsverket också skulle göra risken större för honom som homosexuell. Kvinnan från Irak har enligt Migrationsverket i det nuvarande säkerhetsläget skyddsbehov som minoritet och ensamstående kvinna, och med den stora mängden internflyktingar i norra Irak är detta inte längre ett alternativ. Kvinnan accepterade att fallet ströks, men mannen från Libyen ansåg att hans ärende borde ha prövats av Grand Chamber av principiella skäl.

Utvisningen till Iran, ansökan nr 43611/11 (Extern länk)

Utvisningen till Irak, ansökan nr 49341/10 (Extern länk)

Utvisningen till Libyen, ansökan nr 71398/12 (Extern länk)

Avskrivningsbeslutet angående mannen från Libyen (Extern länk)

Avskrivningsbeslutet angående kvinnan från Irak (Extern länk)

innehåll

Känd aktivist får stanna efter demonstrationer mot Iran

Beslut från migrationsdomstol: En kvinna från Iran som fått avslag på sina ursprungliga asylskäl fortsatte i Sverige att agera mot den iranska regimen. Hon var bland annat organisatör och spred information om återkommande demonstrationer vid den iranska ambassaden i Stockholm. Hon driver en twitterblogg med 10.000 följare och har uppträtt i internationella kanaler. Efter beslut i domstol fick hon en ny prövning på grund av dessa omständigheter, men Migrationsverket avslog med motivering att det inte fanns någon anledning att anta att kvinnan hade en tillräckligt framträdande roll för att att Iran skulle betrakta henne som en seriös kritiker. Inför domstolen har kvinnan visat att en regimkontrollerad nyhetsbyrå har visat upp henne på bild där hon håller tal vid en demonstration. Domstolen bedömer att kvinnan har en välgrundad fruktan för förföljelse och hon får uppehållstillstånd med flyktingstatus. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

innehåll

Svår muskelsjukdom särskilt ömmande omständighet

Beslut från migrationsdomstol: En förälder med två barn från Pakistan, nu 12 och 14 år. sökte asyl efter att ett tidigare utvisningsbeslut preskriberats. Migrationsverket vägde in hela vistelsetiden men ansåg ändå inte att anknytningen till Sverige var stark nog för uppehållstillstånd. 14-åringen har en svår muskelsjukdom som förvärras och gör honom beroende av läkare, logoped, arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog och dietist. Han får större delen av födan genom gastrostomi. Enligt Migrationsverket finns vård i Pakistan. Migrationsverket höll fast vid dessa bedömningar även i yttrande till domstolen då den nya formuleringen om särskilt ömmande omständigheter börjat gälla. Även domstolen anser att 12-åringen inte skulle skadas allvarligt av att återvända till Pakistan trots att hon bott här i sju år. Däremot anser domstolen att det finns en påtaglig risk att 14-åringen i praktiken inte skulle få adekvat vård och skadas i sin psykosociala utveckling av att tvingas lämna sitt nätverk och sin stabila tillvaro i Sverige. Därfår får familjen uppehållstillstånd. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå.)

innehåll

Umgänge med barn två timmar i veckan är skäl för uppehållstillstånd

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man fick uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till sin hustru, men paret separerade innan tillståndet blivit permanent. De hade fått bar barn och mannen hade umgänge med barnet varannan vecka, utom under sommarmånaderna. Migrationsverket nekade uppehållstillstånd och menade att pappan kunde resa från Bosnien för att besöka barnet. Migrationsdomstolen upphävde beslutet och beviljade uppehållstillstånd. Umgänget hade då ökats till varje vecka. Migrationsverket överklagade men Migrationsöverdomstolen slår nu fast att mannen ska ha uppehållstillstånd, bland annat med hänsyn till barnets bästa och respekten för familjelivet. Enligt Migrationsöverdomstolen är det inte realistiskt att pappan ska resa från hemlandet och barnet, nu fyra år, är för litet för att utöva umgänge per telefon.

Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM8931-13.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

innehåll

Cancersjuk kvinna i Syrien får komma som anhörig till vuxen son

Beslut från migrationsdomstol: Ett medelålders par i Syrien ansökte om familjeåterförening med en vuxen son i Sverige. Kvinnan hade diabetes och mannen hjärtproblem. Migrationsverket avslog eftersom paret inte passade in i definitionerna av nära anhöriga. För att då få uppehållstillstånd med "annan särskild anknytning" krävs "ömmande och udda" omständigheter. Parets stituation var ömmande, men inte udda. När saken nådde migrationsdomstol hade mannen avlidit och kvinnan drabbats av bröstcancer vilket är livshotande. Rapporter visar att det inte finns någon läkarvård längre där kvinnan bor och det är tveksamt om hon kan få någon vård i Syrien. Migrationsdomstolen beviljar kvinnan uppehållstillstånd eftersom situationen nu blivit både ömmande och udda. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

innehåll

Visumfri resenär ska inte avvisas för att den ansökt om uppehållstillstånd

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person från ett land vars medborgare får vistas i EU-länder i tre månader utan visering eller uppehållstillstånd, kom på besök till Sverige. Efter två månader ansökte han om uppehållstillstånd för ytterligare ett halvår. Ansökan avslogs. Mannen fick dessutom beslut om avvisning med omedelbar verkställighet, vilket medförde två års återreseförbud. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen. Denna håller med om att Migrationsverket följt äldre praxis, men anser inte att det är rimligt att blotta ansökan om uppehållstillstånd ska leda till avvisning. Migrationsöverdomstolen påpekar att avvisning enligt lagens ordalydelse bara kan ske när någon vistas i Sverige utan visering eller tillstånd "som krävs". Det var inte uppfyllt och därför hade beslutet om avlägsnande inte stöd i lag. Mannen har redan lämnat Sverige, men återreseförbudet upphävs.

Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM1546-13.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Läs sammanfattning av Migrationsverket och hämta domen (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 141114:

Ingen ny förhandling krävs innan ett utvisningsbeslut verkställs

Beslut från EU-domstolen: En rwandisk medborgare sökte asyl men fick avslag i Frankrike. Därefter fattades även ett beslut om utvisning. Kvinnan höll sig kvar i landet men greps i samband med att hon försökte resa till Kanada med ett falskt pass. Hon togs då i förvar och fick ett nytt beslut om att lämna Frankrike, med omedelbar verkställighet. Kvinnan hävdar att hon borde haft rätt att höras inför båda utvisningsbesluten. Frankrike har bett om ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Denna slår nu fast att om en person har fått presentera sin sak i en procedur om rätten till uppehållstillstånd så behöver staten inte erbjuda detta en gång till även om beslut om utvisning fattas separat. (Mål C-166/13)

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

Europadomstolens pressmeddelande, på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet, på svenska (Extern länk)

innehåll

Ny prövning kan leda till beslut om verkställighet till nytt land

Beslut från Migrationsöverdomstolen: Utlänningslagen innehåller ett förbud mot att verkställa ett utvisningsbeslut till något annat land än det/de som anges i beslutet (förutom då den utvisade själv visar ett alternativ). Lagen innehåller ingen undantagsregel för situationen att en person påtalar verkställighetshinder med motivering att hen kommer från ett annat land än det som har utretts. Migrationsöverdomstolen har tidigare slagit fast att en ny prövning enligt 12:19 får beviljas i en sådan situation, men också att Migrationsverket inte utan ny prövning får utfärda en ny verkställighetsföreskrift som gäller det andra landet. I det aktuella ärendet har Migrationsverket beviljat en ny prövning angående skyddsskäl gentemot det "nya" landet och först efter avslag i den prövningen fattat beslut om en ny verkställighetsföreskrift. Detta tillvägagångssätt har nu godkänts av Migrationsöverdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen har publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM6850-13.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

innehåll

Europadomstolen godkänner utvisning från Finland till Angola

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Angola, hävdar att han blivit anklagad för att liksom sin farbror tillhöra ett parti som förespråkade självständighet för Cabinda. Vid ett tillfälle sina syskon och sin farbror, som han växt upp hos, dödad i hemmet. Farbroderns hustru och hans egen hustru var försvunna. Senare blev han gripen och förhörd. Vid det tillfället blev han slagen, bränd och knivskuren. Han flydde till Ryssland och vidare till Finland. Tortyrutredning har visat skador som stämmer med hans berättelse, men trots det ansågs hans berättelse inte trovärdig, bland annat på grund av att han kunde uppge datum vid vissa tillfällen men inte vid andra. Han ansågs inte ha visat att Angola har något intresse för honom. Europadomstolen litar på Finlands trovärdighetsbedömning och håller med om att han inte är av intresse för myndigheterna. Domstolen anser att det finns psykiatrisk vård i Angola och påpekar att polisen har möjlighet att ta hänsyn till eventuella verkställighetshinder. (Application no. 14491/13)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

innehåll

Europadomstolen godkänner utvisning från Finland till Ryssland (Ingusjien)

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Ett par från Ingusjien (mannen ursprungligen från Tjetjenien, hustrun från Nordossetien) flydde till Finland efter att mannen hade blivit felaktigt anklagad för att ha mördat en polis. Han hade varit häktad i tio dygn och under den tiden hindrats från att sova och förhörts oavbrutet, med en huva för ansiktet. Säkerhetstrupper hade sökt genom parets hus varvid de hotat och förödmjukat kvinnan och andra familjemedlemmar. De höll sig undan hos en släkting omkring ett år innan de flydde. Kvinnan har i Finland behandlats för posttraumatiskt stressyndrom. Myndigheterna i Finland konstaterade att mannen blivit släppt och att det fanns motsägelser i berättelserna, främst beträffande tidsangivelser och passhandlingar. De hade kunnat lämna landet och deras släktingar hade inte straffats. Europadomstolen gör samma bedömning och påpekar att det inte finns några bevis för att mannen behandlats illa. Den hälsovård paret behöver finns att tillgå i Ryssland. Ärendet tas inte upp till vidare prövning i sak. (Application no. 14491/13)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

innehåll

Europadomstolen: Garantier för mottagande krävs för att överföra barnfamilj till Italien

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En barnfamilj som sökt asyl i Schweiz, men fått beslut om överföring till Italien enligt Dublinförordningen, hävdar att Italiens asylmottagande är så dåligt att överföringen strider mot artikel 3 (Ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning). Europadomstolen har flera gånger tidigare avfärdat en sådan bedömning. Den här gången togs ärendet upp av domstolens stora kammare med 17 domare. Rapporter från UNHCR, Europarådets mr-kommissionär, IOM, Schweiz flyktingråd, Pro Asyl och JRS vägdes in. De visar att Italiens mottagningssystem bara har plats för en mindre del av de asylsökande och att de som hamnar utanför kan hamna på gatan. En del av rapporterna beskriver dessutom oacceptabla förhållanden i vissa förläggningar och familjesplittring. Domstolens slutsats är att, även om förhållandena inte är jämförbara med hur det var i Grekland när domstolen slog fast att ingen skulle överföras dit, så finns det en risk att personer som överförts inte får något boende eller hamnar i en överfull och ohälsosam förläggning. Därför skulle det vara ett brott mot konventionen att överföra familjen utan individuella garantier för att barnen kommer att tas emot på ett lämpligt sätt och att familjen inte splittras. Beslutet, som togs med 14 röster mot 3, får direkt betydelse för andra barnfamiljer som ska sändas till italien. Men det kan också påverka hur Dublinförordningen ska tolkas för andra utsatta grupper och gentemot andra länder där det finns välkända brister i mottagningen. (Application no. 29217/12)

Utförligare sammanfattning av Migrationsverket (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

Amnesty International 14-11-05: The AIRE Centre, ECRE (European Council on Refugees and Exiles) and Amnesty International welcome the judgment (Extern länk)

EU-kommissionens uttalande 14-11-04 (Extern länk)

innehåll

Generaladvokat anser att en civilanställd kan söka asyl på grund av krigsvägran

Förslag från EU-domstolens generaladvokat: En flygmekaniker i ett amerikanskt helikopterförband i Irak kom småningom till uppfattningen att han bidrog till krigsbrott, då helikoptrarna användes mot civilbefolkning. Efter en permission återvände han inte till sin tjänst och sökte istället asyl i Tyskland. En tysk domstol har ställt en rad frågor till EU-domstolen. Nu har EU-domstolens generaladvokat lämnat förslag till avgörande. Hon anser att en civilanställd mycket väl skulle kunna anses riskera förföljelse på grund av att ha vägrat militärtjänst, om yrkeskategorin är nödvändig för den ifrågasatta krigshandlingen. Att kriget förs under FN-mandat påverkar inte saken enligt generaladvokaten. Men den nationella domstolen måste bedöma om personen haft laglig möjlighet att vägra delta, om personen riskerar diskriminering, om ett eventuellt straff är proportionerligt mm. Saken kommer att behandlas av EU-domstolen. (Mål nr C-472/13)

Pressmeddelande, på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet, på svenska (Extern länk)

innehåll

22-åring får följa med till Sverige för återförening av familjen

Beslut från migrationsdomstol: En pappa och två döttrar befinner sig i Sverige, medan mamma, ytterligare en dotter och en son som hunnit fylla 22 är kvar i Syrien. De ansöker om att få komma som anhöriga. Migrationsverket beviljar mamma och dottern tillstånd men avslår för 22-åringen, eftersom han är i den ålder då det är "brukligt" att lämna hemmet. Migrationsdomstolen gör en annan bedömning. De håller med om att sonen inte tillhör kärnfamiljen, och att det inte finns ett särskilt beroendeförhållande eftersom han är ung och frisk och den övriga famlijen har varandra. Men enligt Europadomstolens praxis tillhör han ändå familjen, han kommer att bli ensam kvar i Syrien och de kommer inte att kunna träffas. Domstolen bedömer att detta är oproportionerligt enligt Europakonventionen och så "udda och ömmande" enligt svensk lag att tillstånd ska beviljas. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

innehåll

18-årig syrisk flicka ska inte lämnas i Egypten

Beslut från migrationsdomstol: En kvinna och hennes dotter som lever illegalt i Egypten ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till maken/fadern som fått asyl i Sverige. Familjen kommer ursprungligen från Syrien. Migrationsverket biföll moderns ansökan men inte dotterns, eftersom hon fyllt 18. Migrationsdomstolen i Stockholm däremot bedömer att flickan ska ha uppehållstillstånd på grund av "annan särskild anknytning". De udda och ömmande omständigheter som krävs består i att ett avslag skulle innebära oproportionerlig inskränkning i rätten till familj enligt Europakonventionen. Domstolen väger också in situationen som ung ogift kvinna utan socialt nätverk i Egypten och att återförening inte kan ske någon annanstans. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

innehåll

Arkiveringsdatum 141018:

Från Irak/ Migrationsdomstol: Statslösa palestinier kan inte utvisas utan resedokument

Beslut från migrationsdomstol: En familj som är statslösa palestinier har flytt från Irak. Deras asylskäl ansågs inte tillräckliga för att de skulle ha behov av skydd. Men den irakiska ambassaden har meddelat att resedokument inte ges till palestinier som varit utanför Irak i sex månader. Migrationsverket har hävdat att palestinierna får återvända, men har trots flera uppmaningar från domstolen inte kommit in med någon ytterligare utredning som visat hur det skulle gå till. Domstolen påpekar att den enskilde normalt har bevisbördan men när denne har gjort vad som rimligen kan begäras så får det krävas av motparten att den motbevisar påståendet. Eftersom verkställighetshindret inte antas upphöra inom rimlig tid, beviljas familjemedlemmarna permanenta uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

innehåll

Malta/ Malta fälls inte för planerad gruppdeportation eftersom den stoppades

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En grupp flyktingar från Somalia som anlände till Malta sommaren 2013 hölls kvar i bussar och togs sedan i förvar utan att föras till de vanliga flyktingförläggningarna. Personerna hävdar att de inte fick information om att söka asyl eller hur de skulle få juridisk hjälp. Genom frivilligorganisationer avslöjades att regeringen övervägde att återsända gruppen till Libyen. Dessa överväganden försvarades även av premiärministern. Europadomstolen krävde att ingen utvisning skulle verkställas förrän de granskat fallet. Malta accepterade det och under året som gått har personerna inkvarterats och fått söka asyl som andra. Europadomstolen släpper nu ärendet och konstaterar dels att det inte är bevisat att personerna inte förstått hur de skulle få juridisk hjälp, dels att någon snabbutvisning aldrig skedde. (Application no. 43985/13)

Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)

innehåll

Trebarnsmor slipper lämna familjen i Nederländerna efter 16 år

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Målet gäller en kvinna från Surinam, född som nederländsk medborgare. Hon blev liksom sin man medborgare i Surinam då landet blev självständigt. Hennes man flyttade till Nederländerna och blev åter medborgare där. Senare kom kvinnan efter på besöksvisum men stannade kvar. Hon har nu bott i Nederländerna i sexton år och familjen har tre barn, födda i Nederländerna. Kvinnan har levt öppet och i praktiken tolerererats. Hon har sökt uppehållstillstånd fem gånger men alltid fått avslag för att hon skulle sökt visering från Surinam. Europadomstolens stora kammare slår nu fast att det skulle strida mot barnets bästa och rätten till familjeliv att utvisa kvinnan. De exceptionella omständigheterna väger över det faktum att kvinnan varit medveten om sin osäkra status. (Application no. 12738/10)

Domen har även publicerats av Migrationsverket med ett längre referat.

Migrationsverkets referat (Extern länk)

Domen i sin helhet (Extern länk)

innehåll

Ovillighet är tillräckligt för att sätta ned dagersättning enligt kammarrätt

Beslut från kammarrätten i Sundsvall: En pojke skulle utvisas till Tanzania, men hävdade själv att han kom från Somalia. När han fyllde 18 och det inte längre behövde ordnas något mottagande kallades han på nytt till samtal. Han sa att Tanzania inte var hans land och att han inte kunde åka dit, men han var beredd att åka till Somalia. Han har dock inte några handlingar för Somalia heller. Ärendet lämnades till polis och dagersättningen sattes ned. Förvaltningsrätten ansåg att dagersättningen inte får sättas ned om det inte finns en konkret åtgärd som den sökande vägrat medverka till. Men nu slår kammarrätten fast att det räcker att personen vägrat diskutera frågan. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Sundsvall)

innehåll

Brottsdömd måste släppas ur förvar när verkställighet misslyckats i flera år

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som dömts för flera brott till fängelse och utvisning, placerades i förvar efter att fängelsedomen avverkats. Efter fem år och åtta månader var han fortfarande kvar i förvar eftersom utvisningen inte gått att verkställa. Migrationsdomstolen anser att det är mannen själv som orsakar att hemlandet inte tar emot honom och att förvarstagandet ska fortgå. Men Migrationsöverdomstolen påpekar att för att förvar ska vara tillåtet enligt Europadomstolen måste utvisningen vara möjlig att verkställa, och slår fast att det inte står i rimlig proportion till behovet att underlätta verkställigheten att hålla mannen i förvar längre. En lagman var skiljaktig. Målnummer UM4361-14.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 141008:

Läkarintyg om misstänkta tortyrskador borde lett till expertutredning

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Marocko uppgav att han arbetat för Västsaharas sak och därför hade gripits och torterats vid flera tillfällen. En läkare som är specialist i allmänmedicin intygade att mannens ärr verkade ha uppstått av krossår och hundbett, och att inget talade emot att mannen fått skadorna på det sätt han beskrev. Mannen fick avslag på grund av att berättelsen ansågs vag och läkarintyget gav inte tillräckligt stöd. Enligt Migrationsöverdomstolen fanns visserligen trovärdighetsbrister, men eftersom läkarintyget var en indikation på att det förekommit tortyr borde Migrationsverket ha inhämtat ett expertutlåtande. Målet återförvisas till Migrationsverket. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM3739-14.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

innehåll

Sverige har jurisdiktion över tidigare tolkar enligt domstol

Beslut från migrationsdomstol: Sju tolkar som arbetat för Sverige i Afghanistan men inte tagits ut för överföring till Sverige, har sökt uppehållstillstånd från hemlandet. Tolkarna hade avstått från att begära tillstånd på en grund som bara kan bifallas på plats i Sverige. Migrationsverket avslog ändå på den formella grunden att de sökande inte befann sig här. Migrationsdomstolen anser att andra paragrafer kan användas, antingen samma som för kvotflyktingar eller den om "annan särskild anknytning till Sverige", och stannar för anknytningsparagrafen. Huvudsaken i domstolens resonemang är att Sverige har haft jurisdisktion över vissa områden i Afghanistan. Detta ger ett kvarstående ansvar för personer som varit anställda och som kan bli hotade då skyddet i hemlandet upphör. Domstolen jämför med Europadomstolens dom om Italiens pushbacks till Libyen, där Italien ansågs ha ansvar för vad som hände passagerarna även efter att en båt drivits iväg från italienskt territorialvatten. Analogt har Sverige ett ansvar för tolkarna enligt Europakonventionen. Målen återförvisas till Migrationsverket. Observera att domen inte är vägledande. Målnummer (exempel) 3466-14.

Domstolens pressmeddelande (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 14-10-01: Afghanistantolkars avslag omprövas (Extern länk)

Se även:

Dutch News 14-09-24: Ruling parties thwart calls to debate Afghan interpreter deportation (Extern länk)

Dutch News 14-09-26: Immigration service will examine Afghan intepreter's case after all (Extern länk)

Johanne Hildebrandt i Svenska Dagbladet debatt 14-10-04: Moraliskt haveri kring tolkarna (Extern länk)

Oisin Cantwell i Aftonbladet 14-10-06: Behandlingen av tolkarna en skam för Sverige (Extern länk)

innehåll

Man får stanna efter åtta år på grund av anknytning till sin familj

Beslut från migrationsdomstol: En man från El Salvador sökte asyl på nytt efter preskription. Hans skyddsskäl ansågs fortfarande inte tillräckliga. Migrationsverket ansåg inte heller att anknytningen till Sverige efter åtta år var en tillräckligt ömmande omständighet eftersom det kunde anses bero på mannens eget agerande. Men domstolen anser att mannens långa vistelsetid tillsammans med att hela hans familj finns här och han inte längre har någon anknytning till hemlandet, samt mannens engagemang i en religiös församling mm gör att han ska få uppehållstillstånd. Domstolen påpekar att det inte är vistelsetiden i sig utan de kulturella och sociala band som mannen knutit till Sverige som är avgörande. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.)

innehåll

Lång handläggningstid gör att kvinna får återförenas med son som fyllt 18

Beslut från migrationsdomstol: En kvinna som ville återförenas med sin sextonårige son fick avslag på grund av osäkerhet om id-handlingarna. Vid tiden för domstolens beslut hade Migrationsverket accepterat kvinnans förklaringar och ansåg identiteten styrkt. Men verket yrkade ändå avslag eftersom pojken hunnit fylla 18. Ombudet hävdade att det ändå fanns ett särskilt beroendeförhållande. Kvinnan var dessutom utsatt i hemlandet som änka med ett yngre barn. Migrationsdomstolen tycker inte att beroendeförhållandet är tillräckligt men anser ändå att omständigheterna är så udda och ömmande att tillstånd ska beviljas. Det udda består i Migrationsverkets långa handläggningstid, trots att moderns id-handlingar funnits hela tiden. Domstolen påpekar att även unga vuxna kan räknas som familj i Europakonventionens mening. Kvinnan får uppehållstilstånd. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

innehåll

Morddömd får stanna på grund av förhållandena i hemlandets fängelser

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Libanon som i sin frånvaro dömts för mordförsök, får stanna på grund av att förhållandena i libanesiskt fängelse skulle utgöra omänsklig eller förnedrande behandling, åtminstone vid en lång vistelse. Mannen utesluts från status som skyddsbehövande eftersom brottet han anklagats för är så allvarligt. Hans skäl betraktas inte som synnerligen ömmande. Domstolen anser att förhållandena kan komma att förbättras i libanesiska fängelser och mannan skulle kunna få uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder, enligt Utlänningslagens paragraf 5:11. Eftersom tidsbegränsat uppehållstillstånd kräver pass och endast Migrationsverket kan utfärda främlingspass, beslutar Migrationsöverdomstolen bara om uppehållstillstånd. Domstolen överlåter till Migrationsverket att besluta om eventuell tidsbegränsning. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Läs mer (Extern länk)

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM1668-13.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

innehåll

Uppehållstillstånd för arbete förlängs trots lång tid mellan anställningar

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som fått arbetstillstånd och uppehållstillstånd på grund av en anställning förlorade jobbet då företaget gick i konkurs. Han fick nytt jobb och ansökte om nytt tillstånd efter fem månader. Migrationsverket avslog eftersom fristen för att få söka nytt tillstånd utan att lämna Sverige är tre månader. Migrationsdomstolen återförvisade målet eftersom tremånadersgränsen enligt lagens ordalydelse bara gäller MIgrationsverket rätt att återkalla uppehållstillståndet, inte att neka en ny ansökan. Migrationsverket överklagade, men Migrationsöverdomstolen håller med den lägre domstolen. Det är visserligen en lucka i lagen, men lagen måste ändå följas. En lagman var skiljaktig med motivering att det inte borde gå att förlänga ett arbetstillstånd som blivit ogiltigt och därmed borde mannen inte heller kunna få uppehållstillstånd. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen har senare publicerats av Migrationsverket. Den har även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM6686-13.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

innehåll

Utlämning till USA kritiseras av Europadomstolen

Beslut av Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Tunisien har dömts i Belgien för försök till allmänfarlig ödeläggelse då polisen funnit vapen, sprängämnen mm vid en husrannsakan. Han erkände och har avtjänat mer än tio års fängelse. Senare begärdes han utlämnad till USA för olika terroristbrott. Han begärde asyl i Belgien, men fick nej och utlämnades 2013 till USA. Europadomstolen prickar Belgien för utvisningen, dels för att livstidsdomen i USA var av ett slag som inte kan sättas ned, dels för att Belgien brutit mot Europadomstolens krav att inte verkställa utlämningen förrän domstolen behandlat ärendet. (Application no. 140/10)

Migrationsverket har publicerat ett längre referat av ärendet.

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

Läs Migrationsverkets sammanfattning (Extern länk)

innehåll

Marocko/ Flyktingar lämnades i öknen - Marocko får kritik av FN:s tortyrkommitté

Några av ärendena som behandlades av FN:s kommitté mot tortyr, CAT, i dess vårsession har publicerats. Finland och Schweiz har prickats rörande utvisningar till Iran och ett men dessa beslut är inte publicerade i sin helhet. En utvisning från Australien till Kina godkänns av CAT, liksom en från Danmark till Turkiet. I ett fall som rörde utlämning från Marocko till Algeriet fann CAT inte heller något brott mot konventionen. Ett ärende som däremot ledde till kritik gällde en utvisning från Marocko till Mauretanien. Den sökande ingick i en grupp som försökte ta sig till Spanien i en båt från Mauretanien. Båten stoppades av marockansk polis. De ombordvarande togs först i förvar och fördes sedan ut av militären mot gränsen mot Mauretanien där de lämnades i öknen. Där fanns också ett minfält, vilket kostade en av flyktingarna livet. De övriga omhändertogs i dåligt skick av Mauretanien, där några av dem åter fängslades. CAT kräver att Marocko utreder och åtalar de ansvariga och ger de drabbade kompensation. (Com No 372/2009)

Lista över behandlade ärenden april-maj 2014 (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 140920:

Domstol säger nej till Bagdad som internflyktsalternativ för yezidier

Beslut från migrationsdomstol: En ung yezidier från Irak sökte asyl dels på grund av attackerna mot civila i Nineva-provinsen där han bodde, dels vissa hedersrelaterade personliga skäl. Enligt Migrationsverket råder väpnad konflikt i hemprovinsen men mannen skulle kunna klara sig i Bagdad. Migrationsdomstolen däremot bedömer att Bagdad möjligen skulle kunna vara ett relevant internflyktalternativ ur ett generellt perspektiv, men på grund av mannens religionstillhörighet och personliga situation är det inte rimligt. Mannen får uppehållstillstånd som flykting. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

innehåll

Ung afghan uppvuxen i Iran slipper utvisning till Afghanistan

Beslut från migrationsdomstol: En pojke som bott i Iran sedan två års ålder flydde på grund av en familjekonflikt. Han hävdar att han är hotad till livet av släktingar även i Afghanistan. Han sökte asyl som ensamkommande barn, men enligt Migrationsverket visar röntgen att han är över 18. Migrationsverket anser att han kan klara sig i Afghanistan. Migrationsdomstolen håller med om att pojkens släktingar inte har intresse av att söka upp honom, men påpekar att återvändande flyktingar utsätts för social marginalisering. Domstolen bedömer att pojken som ung hazar utan socialt nätverk, oavsett om han fyllt 18, får så svårt att klara sig i den svåra säkerhetssituationen och den allvarliga humanitära situationen att det skulle vara stötande ur ett humanitärt perspektiv att utvisa honom. Pojken får stanna av synnerligen ömmande omständigheter. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg och förvaltningsrätten i Göteborg).

innehåll

Domstol upphävde avslag för kvinna som lämnat Sverige på uppmaning

Beslut från migrationsdomstol: En somalisk kvinna som kom till Sverige 2008 fick utvisningsbeslut till Jemen, trots att hon hade man och barn i Sverige. Tillstånd pga anknytning till barnet skulle visserligen kunna ges trots att hon inte kunde styrka sin identitet, men det skulle sökas från utlandet. Utvisningen kom att skjutas upp på grund av graviditet mm ända till 2013. Paret hade två barn och kvinnan var gravid på nytt när utvisningen verkställdes. Hon tog sig till Etiopien och sökte därifrån med sitt nyfödda barn men fick då avslag för att det krävs styrkt identitet för inresa. DNA-test fick inte användas eftersom paret inte sammanbott utomlands. Migrationsdomstolen påpekar att kvinnan gjort som hon blivit tillsagd och att anknytningen som enligt den förra domen var tillräcklig nu blivit ännu starkare. Omständigheterna är så udda och ömmande att hon får tillstånd på grund av anknytningen. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg och förvaltningsrätten i Luelå)

innehåll

Samtycke av försvunnen far krävs inte för barnens medborgarskap

Beslut från migrationsdomstol: En ensamstående kvinna ansökte om medborgarskap och fick det, men hennes två barn fick avslag av Migrationsverket på grund av att hon inte kunnat visa samtycke från den andra föräldern. Men migrationsdomstolen beviljar barnen medborgarskap med motivering att kvinnan inte har någon kunskap om var maken befinner sig och har bott ensam med barnen i Sverige sedan 2005. Domstolen vägde även in att det av barnen som fyllt 12 samtyckte till att bli medborgare. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

innehåll

Arkiveringsdatum 140911:

Cancersjuk borde inte fått utvisning efter snabbprocedur

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna från Mongoliet sökte asyl på grund av att hon var hotad efter en skuld. Hon var också svårt sjuk i cancer och hävdade att hon inte kunde få vård. Migrationsverket fattade beslut om utvisning med omedelbar verkställighet och kvinnan fick ingen advokat. Migrationsöverdomstolen tar inte ställning till sakfrågan om ömmande omständigheterna räcker, men slår fast att det var fel att ta beslut med omedelbar verkställighet, eftersom det inte var "uppenbart" att ansökan skulle avslås. Migrationsöverdomstolen påpekar att den sökande själv bör kunna bevisa sitt sjukdomstillstånd men när det gäller frågan om det finns vård i hemlandet är det svårare och myndigheten har en del av bevisbördan. I det här fallet hade Migrationsverket varken ifrågasatt kvinnans uppgifter eller kommit med motbevis.

Migrationsverket har publicerat domen tillsammans med ett referat.

Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM2282-14.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Migrationsverkets referat med länk till domen (Extern länk)

innehåll

Europadomstolen fördömde utvisning av förälder från Schweiz till Ecuador

Beslut från Europadomstolen: Liksom i flera andra ärenden, som berört Frankrike och Norge, bedömde Europadomstolen i somras att en familjesplittring genom utvisning skulle bryta mot Europakonventionen. Detta fall gällde en man som varit dömd för några mindre brott och därför inte fått uppehållstillstånd. Han fick beslut om utvisning efter att hans ärende behandlats i ca tio år. Hans äldsta dotter hade uppehållstillstånd, medan den före detta hustrun och den yngsta dottern hade tidsbegränsade tillstånd. Mannen hade tätt umgänge med flickan, som bott i Schweiz sedan två års ålder och inte talar spanska. Europadomstolen kritiserar Schweiz för att inte ha tagit hänsyn till barnets bästa och slår fast att mannen inte får utvisas. Migrationsverket har publicerat ett längre referat av domen. (Application no. 3910/13)

Läs domen (Extern länk)

Migrationsverkets referat (Extern länk)

innehåll

EU-länderna får inte hitta på egna villkor för studenter

Beslut från EU-domstolen. En man från Tunisien ansökte upprepade gånger om uppehållstillstånd på grund av studier i Tyskland. Han hade kommit in på sin kurs men nekades tillstånd eftersom tyska myndigheter misstrodde hans avsikter. Studierna passade inte ihop med hans tidigare utbildning och arbete. En tysk domstol frågade EU-domstolen om förhandsavgörande. EU-domstolen slår fast att länderna inte får lägga till andra villkor än de som framgår av EU:s direktiv om studenter från tredjeländer. Mannen borde alltså släppas in. (Mål C491-13)

Pressmeddelande på engelska pdf

Domen i sin helhet (Extern länk)

innehåll

Domstol underkänner beslut om utvisning till internflykt i Somalia

Beslut från migrationsdomstol: En lärare i Somalia attackerades av Al Shabaab för att han inte ansågs undervisa enligt islam. Han fängslades men fritogs av kenyanska styrkor. Mannen blev trodd men hänvisades av Migrationsverket till internflykt i Mogadishu där han inte varit. Enligt Migrationsverket skulle han klara sig där som en ung och frisk man. Migrationsdomstolen bedömer dels att Al Shabaab fortfarande kan utföra attentat i Mogadishu och att myndighetsskydd saknas, dels att det krävs ett nätverk för att klara sig där. Internflyktsalternativet är alltså varken relevant eller rimligt. Mannen får uppehållstillstånd med flyktingstatus. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

innehåll

Domstol godkänner handling från Eritrea om ensamt vårdnadsskap

Beslut från migrationsdomstol: En kvinna från Eritrea som haft uppehållstillstånd i Sverige sedan 2012 nekades återförening med tre av sina barn, som befanns sig hos bekanta i Uganda. Det fanns ingen tvekan om att barnen är hennes, men det fanns inget godkännande från barnens far, eftersom denne varit försvunnen sedan han fängslades 2006. Kvinnan lyckades få ut en handling från inrikesdepartementet i Eritrea om att hon numera har ensam vårdnad om barnen. Migrationsverket anförde att handlingen inte dög, bl.a. eftersom barnens namn inte räknas upp. Men migrationsdomstolen i Luleå anser att bevisningen nu är tillräcklig. Barnen beviljas uppehållstillstånd. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå).

innehåll

Arkiveringsdatum 140823:

Kvinna får bistånd till flygbiljetter för att hämta barn i Etiopien

Beslut från kammarrätten i Göteborg: Fyra barn som befann sig i Etiopien hade fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin mor i Sverige. Kvinnan ansökte om bistånd för att hämta dem till Sverige. Hon fick avslag och lånade pengar till resan. Nu slår kammarrätten fast att kvinnan ska beviljas 22.100 kronor. Kammarrätten jämför med bistånd till umgängesresor då en bedömnig ska göras av vad en familj i allmänhet har råd med. Normalt ges inte bistånd till skulder, men eftersom ansökan gjorts innan kvinnan lånade pengar betraktas utgiften inte som en skuld. (Källa JP Migrationsnet)

innehåll

Migrationsöverdomstolen lättar på praxis för familjeåterförening för passlösa

Beslut från Migrationsöverdomstolen: Ett par som gifte sig i Somalia hann pga studier bara bo ihop ett halvår innan kriget splittrade dem. Kvinnan hamnade i Sverige och ett barn föddes här. Senare har de fått ett barn till. Mannen har fått avslag på familjeåterförening trots att han enligt DNA med 99,999 procents sannolikhet är far. Migrationsöverdomstolen beslutade i en dom 2012 att kravet på styrkt identitet kan sättas åt sidan för personer som inte har möjlighet att få ett godkänt pass, om DNA-test visar föräldraskap. Men paret som den domen gällde hade bott ihop utomlands länge. Migrationsverket har i praktiken tolkat domen som att de som inte bott ihop utomlands minst två år inte kan få "bevislättnaden" vad än DNA-testet säger. Nu säger Migrationsöverdomstolen att ett förhållandes varaktighet kan visas på andra sätt än sammanboende. Det hade paret gjort och därför kan permanent uppehållstillstånd ges från början, dvs att giltigt pass inte är ett krav. Vidare är hushållsgemenskap i hemlandet inte en förutsättning för att tillämpa bevislättnadsregeln för förälders identitet. Dessutom ska en proportionalitetsbedömning göras och i det här fallet väger rätten till familjeåterförening tyngst. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet med ett referat har publicerats av Migrationsverket, Mål nr 3485-13.

Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

innehåll

Uppehållsrätt på grund av äktenskap kan bestå trots separation

Beslut från EU-domstolen: EU-domstolen har i två ärenden tolkat tredjelandsmedborgares uppehållsrätt enligt rörlighetsdirektivet, i båda fallen till den sökandes fördel. Det ena ärendet gäller en förälder till en pojke som som blivit myndig men fortfarande studerade. Kvinnan hade fått uppehållsrätt som maka till pojkens far (som var medborgare i ett annat EU-land), men de hade senare separerat. EU-domstolen anser att hon fortfarande har uppehållsrätt för att den unge mannen behöver henne. Det andra fallet gäller en man som också fått uppehållsrätt för att han var gift med en EU-medborgare. Frågan var om han skulle få pemanent uppehållsrätt trots att paret i praktiken separerat och även sammanbott med andra. Äktenskapet var dock inte formellt upplös och EU-domstolen anser att detta är avgörande. En motivering är att den ena partens ensidiga åtgärder inte ska göra den andre sårbar.

Migrationsverkets referat av fallet med föräldern, med länk till domen (Extern länk)

Migrationsverkets referat av fallet med paret som fortfarande var gifta, med länk till domen (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 140813:

Fem års vistelse för att räknas som varaktig bosatt krävs även för familjemedlem

Förhandsavgörande från EU-domstolen: En tredjelandsmedborgare som har vistats lagligt i ett EU-land i fem år kan ansöka om ställning som varaktigt bosatt. Detta ger rätt till bosättning även i andra EU-länder. Det domstolen nu behandlat är om en familjemedlem till den varaktigt bosatta personen kan ansöka om samma ställning innan det gått fem år. Domstolens svar är nej, var och en måste uppfylla kravet på laglig och obruten vistelse. Enskilda EU-länder får inte heller ha förmånligare regler på just den här punkten. Mål nr C-469/13.

Ett referat av domen har senare publicerats av Migrationsverket.

Läs referatet i Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs domen (Extern länk)

innehåll

Palestinsk familj får återförenas med son trots att han skickats hit frivilligt

Beslut från migrationsdomstol: En fyråring från Gaza skickades till Sverige med sin farmor. Pojken fick uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter, men fick också flyktingstatus som statslös palestinier. Nu har hans familj ansökt om återförening. Migrationsöverdomstolen har nyligen behandlat ett ärende som rörde en femtonåring från Gaza som hade uppehållstillstånd men inte beviljats någon skyddsstatus. Hans föräldrar beviljades inte familjeåterförening. Beroendeförhållandet ansågs vara brutet för att föräldrarna frivilligt planerat pojkens flykt. I det här fallet anser migrationsdomstolen ändå att pojkens ålder gör att beroendeförhållandet kvarstår. Att han har flyktingstatus gör att domstolen anser det rimligt att familjen återförenas i Sverige. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

innehåll

Arkiveringsdatum 140801:

Kontroll av sexuell läggning kan kränka grundläggande rättigheter

Förslag från EU-domstolens generaladvokat: En domstol i Nederländerna har bett EU-domstolen om förhandsavgörande i tre ärenden som rör förföljelse på grund av homosexuell läggning. EU-domstolen har redan tidigare slagit fast att homosexuella kan ses som "en viss samhällsgrupp" vid bedömning av flyktingstatus, och att det inte kan krävas att någon hemlighåller sin sexuella läggning för att slippa förföljelse. Den nu aktuella frågan var om det finns särskilda gränser för hur en trovärdighetsbedömning får gå till när det gäller sexuell läggning. Generaladvokatens svar är i princip nej - även om enskilda individer har rätt att själva definiera sin sexuella läggning kan den sökandes trovärdighet bedömas som i andra ärenden. Men metoder som medicinska undersökningar, frågor om en sökandes sexuella erfarenheter eller jämförelser mellan sökanden i fråga och homosexuella stereotyper är inte förenliga med EU:s rättighetsstadga. Generaladvokaten rekommenderar UNHCR:s riktlinjer i ämnet.

Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs förslaget till avgörande på svenska (Extern länk)

innehåll

EU-domstolen avstår från att tolka flyktingkonventionen om rätt till inresa

Förhandsavgörande från EU-domstolen: En asylsökande från Afghanistan hade i Tyskland åtalats för olaglig inresa och olaglig vistelse, sedan han använt ett oäkta pass. Den tyska domstolen har ställt frågan till EU-domstolen om det är tillåtet att döma för ett sådant brott, eftersom artikel 31 i FN:s flyktingkonvention säger att flyktingar inte ska straffas för hur de rest. EU-domstolen konstaterar nu att just artikel 31 inte har någon motsvarighet i EU-rätten och EU-domstolen har därför inte mandat att uttala sig om saken. Den allmänna satsen i EU-stadgan om mänskliga rättigheter om att asylrätten ska garanteras med iakttagande av flyktingkonventionen räcker inte. (Mål nr C-481/13)

Läs domen (Extern länk)

Kommentar av Yewa Holiday i EU Law Analysis 14-07-19: when should the CJEU have jurisdiction to interpret Article 31? (Extern länk)

innehåll

Åldersgräns för äktenskap får avse åldern vid ansökningstillfället

Förhandsavgörande från EU-domstolen: En kvinna från Afghanistan sökte uppehållstillstånd på grund av äktenskap med en afghansk man i Österrike. Tillstånd nekades för att maken vid ansökan inte hade fyllt 21, vilket krävs enligt österrikisk lag. Men när beslutet togs var han 21. Detta är den högsta tillåtna ålderstränsen enligt EU:s familjeåterföreningsdirektiv. Domstolen som skulle behandla överklagandet begärde förhandsavgörande av EU-domstolen. EU-domstolens generaladvokat föreslog att beslutet ska bli att uppehållstillstånd inte ska nekas om personerna uppnått åldersgränsen då beslut tas. Men nu slår EU-domstolen fast att det är tillåtet att ha en gräns som avser åldern vid ansökan. Detta eftersom regeln bland annat syftar till att kontrahenterna ska vara mogna nog att fatta frivilliga beslut. Enligt domstolen blir det också mer rättvist om utfallet inte beror av hur snabbt ärenden hanteras. (Mål C-338/13)

Domen med ett referat har senare publicerats av Migrationsverket.

Läs referatet i Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen på svenska (Extern länk)

innehåll

Europadomstolen accepterar utvisning till Somaliland

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En familj från Somalia sökte asyl i Sverige 2009. Familjen hävdade att de bott i södra Somalia. Mannen fanns på Al Shabaabs dödslista sedan han varit med och demonstrerat mot att organisationen tog över deras hemort när den etiopiska armén drogs tillbaka, 2008. Familjens hem hade bränts av Al Shabaab redan tidigare och den äldsta dottern hade skador från detta tillfälle. De blev dock inte trodda. Migrationsverkets språkanalys och de stämplar mannen hade i sitt pass tydde på att de kom från Somaliland (den självständiga norra delen av Somalia). Inför Migrationsdomstolen ville mannen att vittnen från hembyn skulle höras, men detta tilläts inte. Nu accepterar även Europadomstolen Migrationsverkets bedömning och Sverige tillåts utvisa familjen. (Application no. 34098/11)

Domen har senare även refererats av Migrationsverket.

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

Sveriges Radio Göteborg 14-07-24: Från Somalia/ Europadomstolen: Inte fel neka asyl till familj i Göteborg (Extern länk)

innehåll

Fel av Norge att utvisa fadern från autistisk dotter

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Turkiet hade nekats asyl i Norge och därefter försökt förgäves i flera andra länder. Han hade levt illegalt i Norge flera år och även dömts för ett brott, då hans hustru och deras två barn kom till Norge och sökte asyl. Ett tredje barn föddes i Norge. Även dessa familjemedlemmar fick avslag, men utvisningen hejdades på grund av att yngsta barnet hade en svår form av autism. Kvinnan och barnen fick uppehållstillstånd. Därmed omprövades även mannens fall. Detta tog lång tid och under tiden blev hustrun och de tre barnen norska medborgare. Trots detta verkställdes mannens utvisning 2011 till Turkiet med fem års återreseförbud. Hans tidigare brottslighet och illegala vistelse vägde över den handikappade dotterns behov av sin far. Nu slår Europadomstolen fast att avvägningen borde ha varit den motsatta. Utvisningen bröt mot Europakonventionens artikel 8. (Application no. 32504/11)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

innehåll

Brist på förvar duger inte som skäl att placera utvisade i fängelse

Förhandsavgörande från EU-domstolen: En tysk delstat hade placerat personer i fängelse inför utvisning, eftersom det inte fanns särskilda förvarsanläggningar i delstaten, och begärde förhandsavgörande från EU-domstolen när placeringen överklagades. Men argumentet att delstaten saknar lokaler duger inte, enligt EU-domstolen. Det är obligatoriskt för medlemsstaterna att förvarstagna inför utvisning ska placeras i särskilda lokaler. Om utvisade ändå placeras i fängelse av speciella skäl, ska de hållas åtskilda från andra intagna. EU-domstolen tog också ställning till frågan om det är tillåtet att placera en person som ska utvisas tillsammans med andra fängslade om personen lämnat sitt samtycke. Men EU-domstolen håller, liksom tidigare generaladvokaten, fast vid att återvändandedirektivet inte innehåller något sådant undantag. (Mål C-473/13, 474/13 och 514/13)

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen på svenska (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 140711:

Från Irak/ Utvisningar till Irak kan fortfarande verkställas

Migrationsverket har publicerat en ny rättslig kommentar med anledning av läget i Irak. I kommentaren beskrivs vilka provinser där striderna är som mest intensiva. Kriterierna för "inre väpnad konflikt" anses numera uppfyllda för fyra provinser; Nineva, Salah al-Din, Anbar och Diyala. Samtidigt anser Migrationsverket att situationen inte i någon provins är sådan att vem som helst riskerar att drabbas. Det ska alltså göras en individuell bedömning i varje ärende. Vid bedömningen ska det beaktas att minoriteter kan ha svårt att få skydd. För personer som anses behöva skydd gentemot hemprovinsen ska det prövas om det finns ett internt flyktalternativ. Enligt kommentaren så finns det ingen anledning att avbryta verkställigheten av utvisningar till Irak, eftersom konflikten är begränsad och Iraks internationella flygplats fungerar.

Hämta kommentaren från Migrationsverkets rättsdatabas Lifos (Extern länk)

innehåll

Väntetid för förlängning av arbetstillstånd räknas inte in i tillståndstiden

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som haft arbetstillstånd i tre år ansökte om förlängning innan tillståndet löpt ut. Migrationsverket fattade beslut ett år senare och prövade då rätten till permanent tillstånd, som kan ges efter fyra år. Mannen hade inte uppfyllt villkoren för permanent tillstånd och fick avslag. Migrationsöverdomstolen avgör nu att det bara är tiden med tillstånd som räknas. Det som skulle ha prövats var en förlängning av tillståndet. Målet återförvisades till Migrationsverket. Beslutet innebär också att kvalifikationstiden för permanent tillstånd kan bli betydligt längre än fyra år när kötiden mellan tillståndsperioderna blivit lång.

Hämta domen och Migrationsverkets referat från rättsdatabasen Lifos (Extern länk)

innehåll

Överföring till Ungern accepteras av Europadomstolen

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En minderårig pojke flydde från Afghanistan via Turkiet, Grekland, Makedonien, Serbien och Ungern, där han greps. Pojken behandlades illa och tvingades söka asyl. Efter några dagar flydde han vidare till Österrike. Österrike accepterade honom som minderårig men beslutade att överföra honom till Ungern, trots hård kritik mot Ungerns dåliga asylmottagning, långa förvarstaganden även av barn och att asylsökande skickas tillbaka till Serbien som säkert land. Ungern meddelade dessutom att pojkens asylansökan förfallit och inte skulle tas upp igen. Men då saken nu behandlats i Europadomstolen har Ungern under påtryckningar av UNHCR ändrat sin lagstiftning. Serbien ska inte längre ses som säkert land och förvarstagandet har begränsats. Personer som överförts enligt Dublin ska få asylansökan behandlad. Därför godkänner Europadomstolen överföringen av pojken till Ungern. (Application no. 71932/12)

Domen har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Referat med länk till domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs referat av ECRE (Extern länk)

Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)

innehåll

Europadomstolen: Homosexuell kan utvisas till Libyen för att ansöka om anknytning

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Libyen sökte asyl sedan han avslöjats med illegala vapentransporter, fängslats och torterats. Senare uppgav han att han i Sverige upptäckt att han är homosexuell och hade flyttat ihop med en man. Asylberättelsen ansågs inte trovärdig på grund av en rad motsägelser. Den sexuella läggningen ifrågasattes inte, men behövde inte bli känd enligt de svenska myndigheterna. En ansökan om anknytning avslogs för att ansökan kan ges in från Libyen. I ansökan till Europadomstolen uppgav mannen att han varit homosexuell redan i Libyen och att det blivit känt där att han är gift med en man. Europadomstolen håller med Sverige om att mannen inte är trovärdig, inte heller beträffande de senaste uppgifterna. Amnesty och ILGA hade rekommenderat att mannen inte ska sändas till Libyen. Men Europadomstolen anser att det inte kränker mannens rättigheter att behöva vistas i Libyen under tiden för en ansökan om anknytning, utan att avslöja sin sexuella läggning. En domare reserverade sig mot detta. (App no 71398/12)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Uppdatering: Fallet skulle senare ha behandlats av Europadomstolens högsta kammare, Grand Chamber. Men det ströks i april 2015 från domstolens lista på grund av att mannen under väntetiden beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige. Hans skyddsbehov erkändes efter att säkerhetsläget i landet försämrats vilket enligt Migrationsverket också skulle göra risken större för honom som homosexuell. Mannen ansåg att hans ärende ändå borde ha prövats av Grand Chamber av principiella skäl, men så blev det inte.

Hämta domen och läs referat i Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs längre sammanfattning av ECRE (Extern länk)

Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)

Avskrivningsbeslutet (Extern länk)

innehåll

Cancersjuk kvinna från Mongoliet borde inte avvisats med snabbprocedur

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna från Mongoliet sökte asyl. Hon var skuldsatt i hemlandet och behövde vård för bröstcancer. Hon fick beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att det var fel. Beslut om avvisning med omedelbar verkställighet ska bara fattas om det är "uppenbart" att det inte finns några skyddsbehov eller några andra skäl för uppehållstillstånd. Det ska inte behöva göras några överväganden. I det här fallet hade kvinnan intyg från hemlandet som visade att hennes sjukdom inte skulle kunna botas där. Migrationsverket har inte redovisat någon annan landinformation. Migrationsöverdomstolen anser att saken inte kan ha varit uppenbar. Utredningen borde ha fortsatt och kvinnan borde ha fått ett offentligt biträde. Målet återförvisas till Migrationsverket. (Källor InfoTorg och kammarrätten i Stockholm)

innehåll

Att förhindra en verkställighet genom utagerande är skäl för fortsatt förvarstagande

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna som varit förvarstagen i två och halv månad försattes på fri fot efter beslut av migrationsdomstol. Ett försök att verkställa utvisningen hade gjorts, men avbrutits då kvinnans utagerande gjorde att piloten vägrade ta med henne. Domstolen påpekade att kvinnan hade upprätthållit kontakterna med Migrationsverket under lång tid och att det inte fanns någon ny planerad verkställighet. Polisen överklagade med hänvisning till att det var kvinnans eget agerande som gjorde att verkställigheten blivit svårare att planera eftersom det krävdes charter, och att hon tydligt uttryckt att hon inte tänkte samarbeta. Migrationsöverdomstolen ger polisen rätt, kvinnan borde ha hållits kvar i förvar. Målet läggs ner, eftersom utvisningen redan verkställts.

Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM6468-13.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen från rättsdatabasen Lifos (Extern länk)

innehåll

Turkiet/ Förhållanden i förvar bryter mot Europakonventionen

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Tjetjenien i Ryssland som flytt till Turkiet greps och sattes i förvar för utvisning. Utrymmet per intagen i Kumkapž Removal Centre kunde ligga kring fyra kvadratmeter, men var periodvis så litet som drygt två kvadratmeter - i genomsnitt, vilket innebär att en del intagna hade ännu mindre plats. Mannen hade inte fått vistas utanför huset någon gång under sex månader. Det fanns heller ingen möjlighet till rekreation inomhus. Tillsammans med den dåliga hygienen och bristen på motion innebar förhållandena ett brott mot Europakonventionens förbud mot förnedrande behandling. Enligt Europadomstolen håller förvaret lägre standard än fängelser i Turkiet.

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 140617:

Flyktingstatus för kvinna från Jemen som saknar manligt nätverk

Beslut från migrationsdomstol: En kvinna från Jemen hade lämnats bort för att arbeta i familj när hon var åtta år, men behandlats illa i familjen. När hon var 15 togs hon hem för att giftas bort med en äldre man. När hon vägrade fick hon återvända till familjen där hon arbetat. Hon utsattes för sexuella trakasserier och flydde. Kvinnan är nu 23 år och hävdar att hon kommer att straffas av sin far för att hon vägrat gifta sig och rymt, och hotas av könsstympning. Migrationsverket avslog främst pga av att hoten från fadern var gamla och att kvinnan kunde ha sökt annat arbete. Migrationsdomstolen utgår från landinformationen enligt vilken en kvinna inte kan leva utan manligt skydd i Jemen, och det finns inget myndighetsskydd. Kvinnan skulle alltså vara hänvisad till sin far eller till den förre arbetsgivaren; ingendera är rimligt. Eftersom kvinnan är förföljd på grund av kön beviljas hon uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen kan komma att överklagas. (Källor InfoTorg Juridik och Förvaltningsrätten i Göteborg)

innehåll

Förvarstagande får inte förlängas bara för att en person saknar id-handlingar

Beslut från EU-domstolen: En man från Sudan greps och togs i förvar i Bulgarien. Han fick inte resehandlingar från sin ambassad eftersom han inte ville återvända frivilligt. En bulgarisk domstol har frågat EU-domstolen om det faktum att mannen inte har id-handlingar kan vara skäl för förlängning av förvarstagandet, och om mannen kan göras ansvarig för ambassadens vägran. EU-domstolens svar är att risken för att en person avviker kan vara ett skäl för förvarstagande. I det sammanhanget kan id-handlingarna vägas in. Om skälen prövas på nytt kan alltså risken för avvikande åter övervägas, men att id-handlingar saknas är inte i sig skäl för förlängning. Mannen kan göras ansvarig för ambassadens agerande om han inte har samarbetat och det är troligt att detta har bidragit till att verkställigheten dragit ut på tiden. I målet prövades flera frågor. Bland annat slogs fast att den administrativa myndigheten måste fatta ett skriftligt och motiverat beslut om förlängning som domstolen ska ta ställning till i sak. (Mål nr C-146/14)

Domen har senare publicerats tillsammans med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Hämta domen i sin helhet, ännu bara på bulgariska, tjeckiska och franska (Extern länk)

innehåll

Papperslös som haft uppehållstillstånd kan ha rätt till försörjningsstöd

Beslut från högsta förvaltningsdomstolen: En person som sökt asyl och fått uppehållstillstånd dömdes för ett brott och skulle utvisas. Utvisningen har inte kunnat verkställas och mannen är kvar i Sverige efter mer än tio år. Han har varken arbetstillstånd eller uppehållstillstånd och har tidigare fått hjälp av socialtjänsten. Socialnämnden vill vägra fortsatt bistånd med hänvisning till att mannen inte skaffat de id-handlingar som behövs för utvisningen. Domstolarna har gått på socialnämndens linje, men den högsta instansen slår nu fast att mannen har rätt till försörjningsstöd, och inte bara nödhjälp. Att medverka till utvisning är inte ett villkor för försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen. (Observera att beslutet inte utan vidare kan tillämpas för personer som är kvar i landet efter utvisningsbeslut utan att ha haft uppehållstillstånd.)

Hämta domen i sin helhet (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 140606:

Migrationsverket får upphäva återreseförbud som slagits fast av domstol

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person hade ansökt om familjeåterförening och hade rätt till uppehållstillstånd. Men personen hade ett återreseförbud sedan en tidigare utvisning. Migrationsverket överlämnade då ärendet till migrationsdomstol. Enligt Migrationsverket kunde återreseförbudet bara hävas av domstol, eftersom det överklagats och slagits fast av domstol efter att Migrationsverket utfärdat det. Migrationsdomstolen däremot ansåg att det bara är om Migrationsdomstolen meddelat återreseförbudet som det inte kan upphävas av Migrationsverket. Samma bedömning gör nu Migrationsöverdomstolen. Målet återförvisas till Migrationsverket som alltså är behörigt att upphäva återreseförbudet.

Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM8459-13.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

innehåll

Asylnytt 14-06-05:

Ryssland än en gång prickat för utvisning till Uzbekistan

Beslut från Europadomstolen: En man från Uzbekistan hade under en längre tid arbetat periodvis i Ryssland. År 2010 blev han kvar en längre tid. Året därpå begärde Uzbekistan honom utlämnad för anklagelser om religiös extremism och att ha tillverkat dokument som innehöll hot mot landets säkerhet. Han skulle 15 år tidigare ha startat en kriminell grupp. Mannen togs i förvar i Ryssland. Efter några turer nekade Ryssland att lämna ut honom till Uzbekistan. Senare, när han hade sökt asyl, fick han ändå ett utvisningsbeslut. Europadomstolen begärde att utvisningen skulle hejdas och konstaterar nu att det skulle strida mot konventionen om mänskliga rättigheter att verkställa utvisningen. De anklagelser som riktats mot mannen innebär att han riskerar tortyr. (Application no. 62892/12)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

Se ytterligare två snarlika domar från den 26 juni och den 10 juli, en av dem med referat från Migrationsverket:

Application no. 34742/13 (Extern länk)

Application no. 50552/13 (Extern länk)

Läs referat av domen 50552/13 i Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

innehåll

Mörk hy skäl nog för flyktingstatus gentemot Libyen

Beslut från migrationsdomstol: En man från Libyen som fått avslag på asylansökan och blivit kvar i Sverige tills beslutet preskriberats, sökte asyl på nytt. Han hävdade att han tillhörde klanen Tawergha som är utsatt för förföljelse i Libyen. Berättelsen hade ändrats sedan den tidigare ansökan och mannen blev inte trodd. Dessutom menade Migrationsverket att det finns landinformation som pekar på att situationen blivit bättre i Libyen. Även migrationsdomstolen anser att mannen inte gjort sin berättelse sannolik. Men han är mörkhyad, och enligt domstolen riskerar mörkhyade personer godtyckliga frihetsberövanden, avrättningar, rasdiskriminering och våld i hela Libyen. Därför får mannen uppehållstillstånd med flyktingstatus. Beslutet kan överklagas. (Källor InfoTorg och förvaltningsrätten i Stockholm).

innehåll

Arkiveringsdatum 140523:

Uppehållstillstånd på grund av skenäktenskap ska inte förlängas

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man fick uppehållstillstånd på grund av äktenskap. Äktenskapet upplöstes snabbt och Migrationsverket ville dra in tillståndet, men det ärendet drog ut på tiden och avskrevs. Efter två år ansökte mannen om förlängning, nu bl.a. på grund av sitt arbete. Migrationsverket avslog för att det första tillståndet getts på falska grunder och lade fram vissa bevis för detta. Migrationsdomstolen återförvisade ärendet med motivering att det finns en paragraf som tillåter förlängning trots att det första förhållandet brustit, och mannens nuvarande anknytning borde prövats enligt den. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att Migrationsverkets beslut ska gälla. Det framgår av lagens förarbeten att förmånen att få söka nytt uppehållstillstånd utan att lämna Sverige inte ska ges till den som fått det första tillståndet på felaktiga grunder. (Mål nr UM 3832-13)

Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM3832-13.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

innehåll

Generaladvokatens förslag: EU-länderna ska kunna neka bistånd vid "social turism"

Förslag från EU-domstolen generaladvokat. EU-medborgare som utnyttjar sin rörlighet och flyttar till ett annat EU-land har normalt rätt till sociala förmåner på samma villkor som statens egna medborgare. Tyskland har i sin lag ett undantag för personer som kommer till Tyskland "i syfte att erhålla socialt bistånd" eller har uppehållsrätt enbart för att de söker arbete. Frågan som ställts av en tysk domstol är om undantaget är förenligt med EU-rätten. I det enskilda fallet hade personen inte försökt hitta någon anställning. Generaladvokaten, som förbereder målet inför EU-domstolen, föreslår att undantaget ska tillåtas, eftersom det finns ett legitimt syfte att säkerställa systemet och undvika "social turism". Undantaget från sociala förmåner får inte leda till automatisk utvisning.

Läs pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 140513:

Migrationsverket måste pröva om offentligt biträde behövs i Dublinmål

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person fick beslut om överföring till Frankrike enligt Dublinförordningen. Kryssalternativen om önskemål om offentligt biträde som fyllts i vid intervjun är oklara men bör tolkas som att det fanns ett önskemål om juridisk hjälp. Men inget beslut om offentligt biträde fattades varken av Migrationsverket eller migrationsdomstolen. Migrationsöverdomstolen påpekar att det är olämpligt att den som högsta instans fattar första beslut om offentligt biträde. Därför återförvisas ärendet till Migrationsverket. Under den version av Dublinförordningen som gällde fram till 1 januari gällde Migrationsöverdomstolens praxis att offentligt biträde över huvud taget aldrig skulle tillsättas i Dublinärenden. Den här domen innebär att Migrationsverket numera ska ta ställning till om det behövs biträde i det enskilda fallet. (Källor InfoTorg och kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

innehåll

Europadomstolen godkänner att familjeåterförening ska sökas från Rwanda

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En kvinna från Rwanda sökte fruktade förföljelse för att hon inte vittnat i en av tribunalerna mot krigsförbrytare i Rwanda. Hon sökte asyl i Sverige men fick avslag i alla instanser. Senare ansökte hon om på grund av anknytning till en rwandier som hade uppehållstillstånd med flyktingstatus. Paret fick ett barn som registrerades med fadern och fick flyktingstatus. Kvinnans nya ansökan om asyl och familjeanknytning avslogs ändå, med motivering att familjebanden inte var tillräckligt starka och att hon inte hade pass. Europadomstolen litar på Sveriges bedömning av asylskälen. Beträffande familjen anser domstolen att utvisningen verkligen skulle kränka kvinnans rätt till familj, men kravet att hon ska söka från hemlandet bedöms ändå som proportionerligt, eftersom kvinnan bildat familj medan hon var i Sverige illegalt och inte skaffat pass trots att det finns ambassad i Sverige. (Application no. 47509/13)

Domen har senare refererats av Migrationsverket.

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)

innehåll

Europadomstolen stoppar fler utvisningar från Ryssland till Uzbekistan

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter. I ett kortfattat beslut som hänvisar till tidigare liknande ställningstaganden förbjuder Europadomstolen ännu en gång Ryssland att skicka personer till Uzbekistan. Det aktuella beslutet gäller fyra sammanslagna ärenden. De fyra kom till Ryssland för att söka jobb och har förklarat att de inte varit förföljda tidigare och därför inte sökt asyl. Uzbekistan begärde dem utlämnade med anklagelser för religiös extremism. Ryssland gick inte med på att lämna ut dem, men beslutade istället att de skulle utvisas på grund av brott mot invandringsbestämmelserna. Europadomstolen accepterar inte detta eftersom personerna ändå riskerar tortyr i Uzbekistan. (Applications nos. 22636/13, 24034/13, 24334/13 and 24528/13)

Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)

innehåll

Krav på språkkunskaper för familjeåterförening otillåtet anser generaladvokat

Förslag från EU-domstolens generaladvokat: En kvinna från Turkiet har nekats återförening med sin man som är företagare och bosatt i Tyskland. Skälet är att kvinnan, som är analfabet, inte klarar det språktest som Tyskland kräver. En tysk domstol har lämnat över ärendet till EU-domstolen. Enligt generaladvokaten, som förbereder målet, bör EU-domstolens svar bli att Tyskland inte hade rätt att lägga till ett nytt krav som inte fanns före associeringsavtalet med Turkiet. Dessutom strider det mot EU:s familjeåterföreningsdirektiv att ha ett krav på språkkunskaper som inte lämnar öppet för undantag på grund av tillgång på språkkurser eller personliga svårigheter som hälsa, ålder, analfabetism, handikapp och utbildningsnivå. (Mål C-138/13)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Förslaget i sin helhet på svenska (Extern länk)

innehåll

Åldersgräns för äktenskap måste inte ha uppnåtts vid ansökan anser generaladvokat

Förslag från EU-domstolens generaladvokat: En kvinna från Afghanistan sökte uppehållstillstånd på grund av äktenskap med en afghansk man i Österrike. Tillstånd nekades för att maken vid ansökan inte hade fyllt 21, vilket krävs enligt österrikisk lag. Men när beslutet togs var han 21. Domstolen som skulle behandla överklagandet begärde förhandsavgörande av EU-domstolen. Nu föreslår EU-domstolens generaladvokat att beslutet ska bli att uppehållstillstånd inte ska nekas om personerna uppnått åldersgränsen då beslut tas. Generaladvokaten menar att åldersgränsen avser den tidpunkt då återförening kan komma att ske. Eventuella bevis kan alltså avse att åldern kommer att ha uppnåtts vid den tidpunkten. (Mål C-338/13)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Förslaget i sin helhet på svenska (Extern länk)

innehåll

Sex års vistelse, egen firma och många uppdrag är inte synnerligen ömmande

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Kuba fick tillstånd på grund av anknytning men när han reste in var tillståndet indraget pga att förhållandet upphört. Han överklagade och senare hävdes utvisningsbeslutet för att en ny anknytning prövades. Migrationsverket avslog igen men Migrationsdomstolen gav uppehållstillstånd av "synnerligen ömmande omständigheter". Mannen hade då varit i Sverige i fem år, hade egen firma som han fått lån för att utvidga, uppdrag åt kommuner, var kassör i en organisation mm. Mannen har också hävdat att Kubas tidsgräns för återinvandring hindrar återvändande. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att skälen inte är synnerligen ömmande omständigheter, att uppehållstillstånd för näringsverksamhet ska sökas från utlandet och att mannen inte visat att han inte skulle bli insläppt i Kuba. MiÖD påpekar att mannen visste att han inte hade uppehållstillstånd när han tog upp sina verksamheter. (Källor InfoTorg och kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har publicerats av Migrationsverket.

Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM4082-13.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

innehåll

Generaladvokat: Brist på förvar duger inte som skäl att placera utvisade i fängelse

Förslag från EU-domstolens generaladvokat: En tysk delstat har placerat personer som ska utvisas i fängelse, eftersom det inte fanns särskilda förvarsanläggningar i delstaten. Det argumentet duger inte, enligt EU-domstolens generaladvokat som förbereder ärendet i EU-domstolen. Det är viktigt att förvarstagna inte placeras i fängelser, undantag får bara göras under exceptionella omständigheter och de tyska delstaterna borde kunna samarbeta, menar generaladvokaten. Om utvisade ändå placeras i fängelse ska de hållas åtskilda från andra intagna. En av personerna hade lämnat samtycke till undantag från den regeln. Men generaladvokaten anser att samtycke under sådana omständigheter, under viss press och utan biträde, inte räcker för att frångå regeln. Advokaten påpekar att återvändandedirektivet inte innehåller något sådant undantag. (Mål C-473/13, C-514/13 och C-474/13)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Förslaget i sin helhet på svenska (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 140429:

Avvisningsbeslut kvarstår även efter tidsbegränsat tillstånd

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna som rest in i Sverige illegalt (ej asylsökande) fick direkt avvisningsbeslut av polisen. Några månader senare återkom hon och fick då uppehållstillstånd på grund av att hon var varaktigt bosatt i Italien och hade arbete i Sverige. När detta uppehållstillstånd gick ut efter ett år och inte förlängdes fick hon ett nytt utvisningsbeslut. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att det var fel. Avvisnings- liksom utvisningsbeslut gäller i fyra år och även om det inte kan verkställas medan personen har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd så behövs inget nytt utvisningsbeslut när det tidsbegränsade tillståndet upphör. Målnummer UM83-14.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

innehåll

Ryssland åter fällt av Europadomstolen för utlämningar av uzbeker

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Liksom flera gånger tidigare prickas Ryssland för beslut om utlämning av personer till länder där tortyr är vanligt förekommande. Det ena fallet gäller en person från Uzbekistan som först efter att han flyttat till Ryssland anklagades från hemlandet för religiös extremism och begärdes utlämnad. Det andra fallet gäller en uzbek som lämnade Kirgizistan efter oroligheterna 2010 då uzbeker attackerades. Kirgizistan begärde honom utlämnad på grund av en rad anklagelser om grova brott. Båda personerna har sökt asyl för att undgå utlämning men fått avslag. Europadomstolen slår fast att mr-situationen i Uzbekistan är alarmerande med utbredd användning av tortyr och att personer som anklagas för religiös extremism är speciellt utsatta. Beträffande Kirigzistan sägs att personer i den uzbekiska minoriteten utsätts för systematisk tortyr av myndighetspersoner. Utlämningarna får inte verkställas.

Ryssland fälldes i april 2015 på nytt i ett liknande ärende rörande en uzbek från Kirgizistan.

Läs domen rörande Uzbekistan, Application no. 20110/13 (Extern länk)

Läs domen rörande uzbeker i Kirgizistan, Application no. 39093/13 (Extern länk)

Läs domen från april 2015, Application no. 68894/13 (Extern länk)

innehåll

Deltagande i demonstrationer 2009 kan leda till flyktingstatus

Beslut från migrationsdomstol: En kvinna från Iran hade år 2005 besökt sina barn bosatta i Sverige och då försökt få uppehållstillstånd på grund av anknytning till barnen, men fått avslag. Däremellan hade hon varit bosatt i hemlandet. 2009 deltog hon i demonstrationer i samband med valet i Iran, och kom då i bråk med polisen. Tillskyndande grannar hjälpte henne och efter en kortare sjukhusvistelse lämnade hon landet. Hon sökte på nytt uppehållstillstånd på grund av anknytningen och fick avslag. Att hon varit politiskt aktiv togs upp först då hon påtalade verkställighetshinder. Migrationsverket misstrodde historien, men migrationsdomstolen accepterar att kvinnan inte vågat berätta av rädsla för iranska spioner och beviljar uppehållstånd med flyktingstatus. Domstolen hänvisar till det försämrade läget i Iran. Domen har när detta skrivs inte vunnit laga kraft. (Källor InfoTorg samt förvaltningsrätten i Göteborg)

innehåll

Nittonåring från Syrien får följa med som anhörig

Beslut från migrationsdomstol: Två vuxna och en sjuttonåring från Syrien ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en yngre pojke som kommit till Sverige på egen hand och fått uppehållstillstånd av skyddsbehov. Det drog ut på tiden och 17-åringen hann fylla 18 och fick därför avslag. Han är numera 19. Migrationsdomstolen väger in dels nittonåringens sociala situation, då han inte längre har släktingar i landet och saknar arbete, dels den oerhårt svåra situationen i Syrien (som alltså vägs in som en humanitär aspekt trots att asylskäl inte kan prövas från utlandet). Tillsammans med den fortfarande låga åldern blir det så "ömmande och udda omständigheter" att han ska få komma till Sverige. Beslutet har när detta skrivs inte vunnit laga kraft. (Källor InfoTorg och förvaltningsrätten i Luleå)

innehåll

Arbetstillstånd ska utredas trots beslut om återreseförbud

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man sökte asyl efter att hans utvisningsbeslut preskriberats. Han hade kommit hit som pojke och fått avslag med familjen när han var femton, men hade hållit sig undan. Han fick åter avslag men eftersom han då hade fast arbete så nöjdförklarade han sig och ansökte istället om arbetstillstånd, vilket är möjligt om man gör det inom två veckor. Men Migrationsverket avslog med motivering att mannen hade återreseförbud. Återreseförbudet hade utfärdats direkt vid det nya asylavslaget eftersom mannen tidigare hållit sig undan. Men nu slår Migrationsöverdomstolen fast att återreseförbud kan hävas, till exempel på grund av en person fått uppehållstillstånd. Därför borde Migrationsverket ha prövat frågan om arbetstillstånd och uppehållstillstånd först, för att därefter ta ställning till återreseförbudet. Målet återförvisas till Migrationsverket. (källor InfoTorg och kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Domen har även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM6267-13.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 140417:

Storbritannien gjorde inte fel när terroristanklagade tunisier lämnades ut till italien

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Tre män från Tunisien som sökt asyl i Storbritannien begärdes utlämnade av Italien på grund av anklagelser om terrorism. Italien garanterade att utlämningen att eventuella beslut om utvisning efter rättegången skulle tas med hänsyn till männens rättigheter enligt konventionen. Männen gick till Europadomstolen men även denna litade på Italiens besked, eftersom Italien nu borde ha justerat sin praxis efter att tidigare ha prickats för en utvisning i ett liknande fall (Saadi v. Italy). Mot den slutsatsen talade att Italien senare deporterat en man till Tunisien i trots mot Europadomstolens begäran om inhibition. Men detta betraktades som ett undantag. Männen lämnades ut till Italien. Efter rättegång där fick männen beslut om utvisning till Tunisien. De vände sig åter till Europadomstolen som fick Italien att stoppa deportationerna. Männen tog sig till Storbritannien igen, där de sökt asyl och åtminstone en av dem har flyktingstatus. De anklagar nu åter Storbritannien för utlämningen men Europadomstolen anser att Storbritannien hade fog för det beslut som togs 2008. (Application no. 46706/08)

Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)

innehåll

Oenig domstol upphäver utvisning av kvinna som saknar nätverk i Afghanistan

Beslut från migrationsdomstol: En kvinna från Afghanistan berättade att hennes ene son blivit kidnappad, antagligen av talibaner och möjligen på grund av att dessa trodde att familjen hade pengar. När villkoren inte uppfyllts hittades sonen mördad. Den övriga familjen flydde men skiljdes åt av smugglarna. Migrationsverket ansåg att berättelsen var för vag för att vara trovärdig och kvinnan hade inga bevis. Domaren och en av nämndemännen anser däremot att hon ändå gjort sannolikt att kvinnan, som nu varit ett och ett halvt år i Sverige, saknar manligt nätverk i hemlandet och beviljar uppehållstillstånd. Domen har när detta skrivs inte vunnit laga kraft. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

innehåll

Misshandlad kvinna får stanna efter preskription för barnens skull

Beslut från migrationsdomstol: En kvinna flydde från Azerbajdzjan på grund av kvinnomisshandel. Hon var svårt misshandlad vilket visades genom intyg från Kris- och Traumacentrum i Danderyd, som också konstaterade att hon led av posttraumatiskt stressyndrom. Hon fick dock avslag eftersom det är upp till myndigheterna i Azerbajdzjan att skydda henne. Hon har två döttrar som nu är åtta och sex år gamla. Familjen levde gömd tills ärendet preskriberades. Migrationsverket gav avslag igen. Domstolen håller med om att kvinnans anknytning till Sverige inte överväger statens intresse av reglerad invandring. Däremot är inte en utvisning av barnen som bott här hela respektive större delen av livet proportionerlig enligt Europakonventionen. Därför får familjen stanna. Domen har när detta skrivs inte vunnit laga kraft. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm).

innehåll

Arkiveringsdatum 140406:

Godtagbart myndighetsskydd och avvisning med omedelbar verkställighet

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om hur det ska gå till att bedöma om den asylsökande få skydd av myndigheterna i hemlandet och i vilka situationer det kan bli fråga om avvisning med omedelbar verkställighet (dvs utan att få stanna för att överklaga) med hänvisning till skydd i hemlandet. Enligt ställningstagandet ligger bevisbördan hos den sökande Om den sökande hävdar att det inte går att få skydd i hemlandet, så har Migrationsverket en skyldighet att utreda saken - men inte om det finns en presumtion för att myndighetsskydd existerar. Detta gäller länder med välutvecklat rättssystem. Migrationsverket hänvisar till definitionen av "säkert land" i EU:s asylprocedurdirektiv. Även i stater med bristande institutioner kan det finnas ett "godtagbart" myndighetsskydd. Statens vilja och förmåga ska bedömas. Men avvisning med omedelbar verkställighet bör inte ske till dessa länder. För stater i sönderfall eller väpnad konflikt slutligen är presumtionen att det inte finns myndighetsskydd.

Ställningstagandet räknar upp faktorer som ska utredas om den sökande hävdar att det inte finns myndighetsskydd, till exempel tillhörighet till en utsatt grupp, om personen vänt sig till myndigheterna och om det finns skydd i en annan del av landet. Till "relevanta frågeställningar" hör enligt Migrationsverket om myndigheternas brist på agerande beror på bevissvårigheter eller resursbrist. (I så fall kan verket alltså hävda att det finns godtagbart myndighetsskydd, trots att den sökande de facto inte fått skydd.)

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

innehåll

Student som anför skyddsbehov har rätt till prövning av asylskälen

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Pakistan som befann sig i Sverige som studerande fick beslut om utvisning då hann inte hållit takten i studierna. Mannen överklagade och anförde då att han blivit ateist och kunde råka illa ut. Migrationsdomstolen avslog med motivering att det inte fanns en så konkret hotbild mot honom att ansökan behövde prövas som en ansökan om asyl. Men Migrationsöverdomstolen upphäver domen. Målet återförvisas till Migrationsverket för utredning av skyddsskälen. Vid den nya handläggningen ska samtliga omständigheter som mannen åberopar som skäl för uppehållstillstånd prövas. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stocholm)

innehåll

Danmarks familjeåterföreningsregel kritiserad av Europadomstolen

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Ghana som bott tio år i Danmark, varav ett och ett halvt som dansk medborgare, gifte sig med en kvinna i hemlandet. Båda var över 24 vilket dansk lag kräver, och mannen uppfyllde integrationskraven. Men kvinnan fick inte uppehållstillstånd i Danmark eftersom parets sammanlagda anknytning var starkare till Ghana. Undantag från denna regel kan bara göras om anknytningspersonen i Danmark varit dansk medborgare i 28 år eller bott lagligt sedan tidig barndom i 28 år. Kvinnan kom ändå till Danmark på turistvisum. Hon blev gravid och paret bor nu i Sverige. Europadomstolen kritiserar i domen 28-årsregeln eftersom den i praktiken är ouppnåelig för den som flyttat till Danmark som vuxen. Den sammanlagda anknytningen kan inte heller uppnås eftersom paret inte får bo ihop. Men domstolens uppgift är inte att granska lagstiftningen utan det enskilda fallet. Enligt domstolen kränks parets familjeliv inte eftersom mannen personligen varit medborgare i Danmark kort tid och han kan flytta till Ghana. (Application no. 38590/10)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

innehåll

Europadomstolen anser att ensam mandéisk kvinna kan bosätta sig i norra Irak

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En kvinna som tillhör den mandéiska minoriteten sökte asyl 2007. Hon hade blivit hotad med tvångsgifte och hävdade att hon som mandé och ensamstående kvinna inte skulle klara sig. Senare gifte hon sig med en muslimsk man i Sverige vilket inte skulle accepteras av den egna gruppen. Migrationsverket ansåg att hon skulle ha ett manligt stöd i sin bror som också sökt asyl. De fick avslag samtidigt. Men brodern fick senare uppehållstilstånd i Sverige. Internflyktsalternativ diskuterades inte i besluten, eftersom kvinnan inte ansågs ha skyddsbehov. Inför Europadomstolen hävdade Sverige att situationen blivit bättre och att kvinnan antagligen har släkt kvar. Europadomstolen accepterar inte spekulationen om kvarvarande släktingar och anser att kvinnan som tillhörande den lilla minoriteten av mandéer och ensam kvinna riskerar att behandlas i strid med konventionen om hon återvänder till södra Irak. Trots att Sveriges argumentation underkänns blir domstolens slutsats att kvinnan kan återvända eftersom hon kan bosätta sig i den norra delen av landet. (Application no. 49341/10)

Domen har publicerats med ett längre referat av Migrationsverket

Fallet skulle senare behandlas av Europadomstolens högsta kammare, Grand Chamber. Men det ströks på grund av att kvinnan under väntetiden beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige. Hon hade enligt Migrationsverket i det nuvarande säkerhetsläget skyddsbehov som minoritet och ensamstående kvinna, och med den stora mängden internflyktingar i norra Irak var detta inte längre ett alternativ. Kvinnan accepterade att fallet ströks.

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

Migrationsverkets referat (Extern länk)

Avskrivningsbeslutet (Extern länk)

innehåll

Ateist hotad av al Qaida kan flytta till norra Irak enligt Europadomstolen

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En tidigare sunnimuslim flydde från Irak 2008. Han betraktade sig som ateist och hade anställt en kvinna utan slöja i sin affär. Det ledde till upptrappade hot och slutligen till att affären sprängdes. En al Qaida-grupp sökte efter honom hos hans föräldrar. Det gjorde även polisen som fått tips om att han sprängt affären själv för att dölja vapenaffärer. Migrationsverket accepterade att han var förföljd av al Qaida, men hävdade att han skulle kunna flytta till norra Irak, där han hade hållit sig undan en månad. Senare lämnade mannen in en häktningsorder och en dom enligt vilken han fått tio års fängelse för terrorism. Enligt svenska myndigheter hade dokumenten visat sig vara förfalskade. Europadomstolen bedömer att mannen ändå kan vara förföljd av Al Qaida, men håller med om att mannen kan bosätta sig i norra Irak. Två domare har reserverat sig och påpekar att det domstolen i linje med sin praxis borde ha undersökt om det finns garantier för att mannen ska kunna bosätta sig i norra Irak. (Application no. 68519/10)

Domen har senare refererats av Migrationsverket.

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

innehåll

Tjetjen får inte lämnas ut från Bulgarien till Ryssland pga risk för tortyr

Beslut från Europadomstolen: En man som befinner sig i Bulgarien har begärts utlämnad till Ryssland, anklagad för att tillhöra en väpnad motståndsgrupp. Enligt Europadomstolen refererar rapporter om systematisk tortyr av häktade motståndsmän i norra Kaukasus och påpekar att Ryssland inte har utrett anklagelserna. Domstolen anser att mannen riskerar att utsättas för tortyr under förhör och hänvisar till ställningstaganden från Europarådets kommitté mot tortyr och FN:s kommitté mot tortyr. Mannen har flyktingstatus i Polen och Tyskland men greps vid gränsen mellan Bulgarien och Rumänien. Europadomstolen slår fast att han inte får lämnas ut till Ryssland. (Application no 59297/12)

Läs sammanfattning på engelska av ECRE (Extern länk)

Läs domen på franska (Extern länk)

innehåll

Förvarstagande kvarstår tills felaktigt avvisningsbeslut upphävts

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Marocko som hade permanent uppehållstillstånd i Italien greps av polis, fick ett avvisningsbeslut och togs i förvar. Mannen överklagade förvarstagandet. Domstolen konstaterade att avvisningsbeslutet var felaktigt eftersom mannen har rätt att röra sig i EU. Domstolen beslutade därför att mannen skulle släppas. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att det var fel. Så länge det finns ett avvisnings- eller utvisningsbeslut så är det fortfarande "fråga om att verkställa" detta beslut. Förvarstagandet ska inte avslutas förrän någon instans beviljat uppehållstillstånd eller inhibition.

Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM7309-13.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 140324:

Polisens beslut om återreseförbud överklagas separat till domstol

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som greps långt efter att ett utvisingsbeslut preskriberats, fick beslut av polisen om avvisning och samtidigt återreseförbud. Enligt lagen ska polisens beslut om återreseförbud överklagas direkt till domstol. Så brukar ske när polisen fattar ett separat beslut om återreseförbud till exempel då en tidsfrist för frivilligt återvändande löpt ut. I det här fallet överklagades både avvisningen och återreseförbudet till Migrationsverket och därefter domstol. Båda avslog. Rikspolisstyrelsen anförde i yttrande till Migrationsöverdomstolen att lagen borde tolkas så, dvs att återreseförbudet överklagas till Migrationsverket om beslutet fattas i samband med beslut om avvisning. Annars blir processen förvirrande för den enskilde och domstolen måste ta ställning till återreseförbud utan att veta om avvisningsbeslutet kvarstår. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att Migrationsverket inte borde tagit ställning till återreseförbudet. Polisens beslut om återreseförbud ska alltid behandlas separat och överklagas till domstol. Om detta medför olägenheter är det "en fråga för lagstiftaren" att lösa. Målnummer UM5156-12.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

innehåll

Villkor för familjemedlems uppehållsrätt vid EU-medborgares återflytt till hemlandet

Beslut från EU-domstolen: Efter begäran om förhandsavgörande från Nederländerna i två fall har EU-domstolen klargjort villkoren för när en tredjelandsmedborgare har uppehållsrätt för att bo ihop med en EU-medborgare som utnyttat sin rörlighet inom EU men sedan flyttat tillbaka till det land där hen är medborgare. Enligt EU-domstolen är det avgörande om risken att inte kunna behålla en (kommande) familj skulle kunna avskräcka någon från att flytta inom EU. Tredjelandsmedborgaren har därför uppehållsrätt i EU-medborgarens hemland efter återflytten på samma villkor som i det andra EU-land de bott i. Om EU-medborgaren bara vistats på semester eller över veckoslut i det andra landet uppstår ingen uppehållsrätt för familjemedlemmen. Om familjemedlemmarna aldrig bott ihop i det andra EU-landet uppstår normalt inte heller någon uppehållsrätt efter hemkomsten. Rätten kan dock uppstå om EU-medborgarens regelbundna resande som arbetstagare skulle förhindras på grund av att familjemedlemmen inte får uppehållsrätt (mål C456-12 och C457-12)

En av domarna har senare refererats av Migrationsverket.

Läs Migrationsverkets referat av mål C-456/12 (Extern länk)

Läs domen i mål nr C456-12 (Extern länk)

Läs domen i mål nr C457-12 (Extern länk)

innehåll

Barnets beroende av föräldrarna anses brutet för att föräldrarna planerat flykten

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En ensam 15-årig pojke från Gaza fick uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt Migrationsverkets ställningstagande var det "stötande ur ett humanitärt perspektiv" att återsända barn till Gaza. Föräldrarna ansökte om att få återförenas med pojken i Sverige. Frågan var om det fanns ett särskilt beroendeförhållande eller så "udda och ömmande" omständigheter att familjen kunde få återförenas i Sverige. Föräldrarna fick avslag och saken har nu nått Migrationsöverdomstolen. Pojken som nu är 17 har tagit splittringen från föräldrarna hårt. Avslaget är inte oväntat eftersom han inte bedömdes som skyddsbehövande. I sådana fall kan barnet hänvisas till att återvända till familjen. Men Migrationsöverdomstolen slår också fast att beroendeförhållandet mellan pojken och föräldrarna bröts genom föräldrarnas planerade beslut att att sända pojken till släkt i Sverige. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket. Den har även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer 2504-13.

Läs referatet på domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta hela domen från Migrationsverket (Extern länk)

innehåll

Familjeåterförening nekas på grund av misstanke om tidigare skenäktenskap

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin före detta hustru och deras gemensamma barn. Paret avsåg att gifta om sig. Hustrun och barnen är svenska medborgare. Mannen hade tidigare försökt få uppehållstillstånd genom ett förhållande med en annan kvinna som han nu tillstår inte var seriöst. Det nuvarande förhållandet med den f.d. hustrun har inte ifrågasatts. Mannen får ändå avslag på grund av att Migrationsöverdomstolen liksom underinstanserna misstänker att även hustrun tidigare haft ett skenförhållande, som gav henne uppehållstillstånd. Hustrun har dock vidhållit att förhållandet var äkta. Migrationsöverdomstolen anser att domen inte hindrar familjen från återförening utanför Sverige. En domare är skiljaktig eftersom han inte anser att det finns någon objektiv grund för att hustruns anknytning till Sverige skulle ha varit ett skenförhållande. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Domen har även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM9643-12.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 140310:

Europa: Asylsökande har rätt till bostad eller bidrag som räcker till hyra

Beslut från EU-domstolen: EU-domstolen har i ett förhandsavgörande slagit fast att asylsökande som inte kan erbjudas logi av myndigheterna har rätt till ekonomiskt bidrag för att kunna hyra lägenhet på marknaden. Bidraget måste vara tillräckligt för att uppnå standarden enligt direktivet om mottagande, med hänsyn till särskilda behov, att barn ska kunna bo med sina föräldrar etc. Rätten till bostad gäller direkt från att asylansökan lämnats in. Överbelastning är inte ett skäl att neka bostad eller hyresbidrag.

Pressmeddelande om domen på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet på svenska (Extern länk)

innehåll

Frågan om verkställighetshinder av praktiska skäl i Dublinfall överprövas inte

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna skulle överföras till Malta enligt Dublinförordningen. Kvinnans make finns i Sverige. Parets barn föddes här och har nu uppehållstillstånd. Kvinnan ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytningen men ansökan avvisades eftersom hon befann sig i Sverige. Saken kunde inte prövas som verkställighetshinder enligt Migrationsverket, eftersom asylärendet inte var avgjort. Migrationsdomstolen ansåg däremot att verkställighetshinder av praktiska eller medicinska skäl kan prövas enligt paragraf 12:18 i Utlänningslagen även om det inte finns beslut i ett asylärende. Domstolen påpekade att det vägledande beslut som Migrationsöverdomstolen tagit rörde ny prövning enligt paragraf 12:19, inte praktiska hinder. Domstolen återförvisade ärendet till Migrationsverket. Nu har Migrationsöverdomstolen upphävt återförvisningen. Migrationsöverdomstolen motiverar sitt beslut med att den här saken inte kunde överklagas. Det blev därmed inget klart besked i frågan om Migrationsverket kunde ha stoppat överföringen med hjälp av paragraf 12:18. Kvinnans överföringsbeslut står fast. (Källor InfoTorg juridik och Kammarrätten i Stockholm)

Tillägg 14-03-24: Domen har nu publicerats av Migrationsverket. Enligt Asylnytt tog Migrationsöverdomstolen inte ställning i frågan om Utlänningslagens paragraf 12:18 skulle kunna användas i ett Dublinärende. Men i Migrationsverkets referat av domen slås just detta fast: "När ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen har vunnit laga kraft, kan en ansökan om uppehållstillstånd grundat på familjeanknytning inte prövas enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen, utan ska avvisas.

Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM3616-13.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

innehåll

Homosexualitet som kom fram efter utvisningsdom anses inte trovärdig

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som befann sig i Sverige med visering för att bedriva affärer dömdes för brott till ett års fängelse och utvisning. Först då hovrätten fastställt domen uppgav mannen att han är homosexuell och riskerar förföljelse. Han visade upp tidningsartiklar, intyg från föreningar mm för att visa sin aktivitet för homosexuellas rättigheter och övergrepp han utsatts för, och hävdade att affärerna skulle bekosta resan till en konferens om mänskliga rättigheter. Asylansökan lämnades över till domstol av Migrationsverket, med ett yttrande som innebar att mannen är flykting. Men domstolen trodde inte på honom, bland annat för att han tagit upp saken så sent och att tidningsartiklarna kunde vara förfalskningar. Efter domstolens utredning avstyrkte även Migrationsverket. Migrationsöverdomstolen tar upp fler motsägelser i berättelsen och slår fast att utvisningen ska verkställas, trots att homosexualitet är kriminaliserat i mannens hemland.

Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM3853-13.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Läs längre referat och hämta domen i sin helhet från Migrationsverket (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 140224:

Röntgenutlåtande går före afghanska id-handlingar i åldersbedömning

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En pojke som sökte asyl uppgav att han var 16 år. Socialtjänsten ansåg att det kunde vara riktigt, men Migrationsverket ändrade pojkens födelseår efter att en röntgenläkare bedömt honom till 19.3 år. Senare lämnade han in personbevis (tazkira), handlingar från skolan och handlingar rörande en bror som dödats och yrkade att migrationsdomstolen skulle låta äkthetstesta handlingarna. Domstolen beviljade inte den begäran och inte heller muntlig förhandling. Överklagandet avslogs. Migrationsöverdomstolen påpekar att Migrationsverket inte har någon skyldighet att erbjuda läkarundersökning, att den sökande har bevisbördan för sin identitet och att i första hand skriftlig bevisning är relevant. Samtidigt tillmäts pojkens handlingar inget bevisvärde och anses omöjliga att verifiera, medan röntgenundersökningen ges "ett visst" bevisvärde. Migrationsöverdomstolen godkänner i sitt beslut Migrationsverkets åldersbedömning.

Domen har senare även refererats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM2437-13.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

innehåll

Europadomstolen godkänner att familjeanknytning ska sökas från utlandet

Beslut från Europadomstolen för mänsliga rättigheter: En man från Kongo som tidigare fått avslag på en asylansökan ansökte senare om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en kvinnlig landsman han gift sig med i Sverige och hennes barn. Han hade haft hand om barnet tidvis, och lade bland annat fram en utredning från socialtjänsten som visade att barnet behövde honom. Men Europadomstolen anser inte att det bryter mot Europakonventionens artikel 8 om rätt till familj, eftersom mannen inte kunnat visa att separationen skulle bli orimligt lång, och att han skulle kunna hålla kontakt visa telefon och internet. Domstolen påpekar också att förhållandet bildades när mannen redan fått avslag och parterna visste att han inte hade rätt till uppehållstillstånd. (Application no. 48205/13)

Domen har senare refererats av Migrationsverket.

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

Läs eller hämta domen i dess helhet (Extern länk)

innehåll

Danmark tillåts utvisa kvinna med svag koppling till "tamilska tigrarna" till Sri Lanka

Beslut från FN:s Kommitté mot tortyr, CAT: En kvinna från Sri Lanka sökte asyl i Danmark och hävdade att hon var förföljd av regeringen på grund av en släkting som var högt uppsatt inom de tamilska tigrarna och för att hon och hennes make hjälpt motståndsmän. Släktingar hade dödats och kvinnan hade år 1999 varit fängslad och utsatts för tortyr. Hon fick avslag i Danmark. CAT anser att det inte finns någon anledning att misstro Danmarks bedömning. Det ska göras en framtida bedömning och det finns inget som tyder på att den lankesiska regeringen söker efter kvinnan eller har något intresse för henne idag. (Communication No. 429/2010)

Läs eller ladda ner dokumentet (Extern länk)

innehåll

Australien fälls för utvisning av förföljd UNP-aktivist till Sri Lanka

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man som var en regionalt högt uppsatt medlem av högerpartiet UNP och aktiv för den närstående fackliga organisationen JSS, kom i konflikt med medlemmar i Sri Lankas Frihetsparti SLFP och det radikala JVP. När dessa kom till makten i en front 2004 blev mannen trakasserad, hotad och förflyttad till konfliktzonen styrd av LTTE, de tamilska tigrarna. När han försökte få LTTE:s hjälp att lämna landet lurades han i en fälla som skulle göra att han anklagades för att stödja tigrarna. Han utsattes för tortyr hos LTTE men planen att ge honom visum genomfördes och han sökte asyl i Australien. Där blev mannen inte trodd, men han hade läkarintyg som bekräftade tortyren och enligt CAT skulle det vara ett brott mot tortyrkonventionen att utvisa honom. CAT påpekar att även om staten inte var aktören så var staten ansvarig för att hindra tortyren och ansvarig för hot och trakasserier. CAT noterar också det utspridda bruket av tortyr i Sri Lanka och misshandel av återsända asylsökande.

Läs eller ladda ner dokumentet (Extern länk)

innehåll

Schweiz tillåts utvisa medlem av Ogadens befrielsefront till Etiopien

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En kvinna av Oromo-etnicitet vars far som var med i Ogadens befrielsefront (OLF) varit försvunnen sedan han greps 2005, flydde till Schweiz eftersom hon trakasserades på grund av kopplingen till OLM. Hon har också hävdat att risken ökat eftersom hon arbetat för OLM i Schweiz. Men hon fick inte asyl i Schweiz. CAT påpekar i beslutet att kommittén redan tidigare uttryckt djup oro för de återkommande anklagelserna om rutinmässig användning av tortyr i Etiopien mot oppositionella, studenter och påstådda medlemmar av militanta separatistgrupper som OLF och att inget tyder på att situationen förbättrats. Trots detta bedömer CAT i det enskilda fallet att kvinnan inte visat att hon varit aktiv på en sådan nivå att hon skulle löpa en personlig risk, och riktar därför ingen kritik mot Schweiz. (Communication No. 426/2010)

Läs eller ladda ner dokumentet (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 140210:

Deporterade som försvunnit i Syrien får inte sin sak prövad i Europadomstolen

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En grupp syrier av kurdiskt ursprung sökte asyl 2010 i Cypern men fick avslag. De flesta greps efter en demonstration. Deras utvisningar hejdades först av Europadomstolen men verkställdes efter att domstolen hävt sin begäran om inhibition (rule 39). Därefter deporterades de. Deras advokat begärde att saken skulle fortsätta att prövas i domstolen, med tanke på den förvärrade situationen i Syrien. Men eftersom hon förlorat kontakten med de deporterade anser domstolen att det inte går att göra en meningsfull prövning. Därför avskrivs ärendena. (Application no. 41744/10, 44735/10)

Läs ett av besluten (detta avser 17 personer) (Extern länk)

innehåll

Familj från Kosovo får troligen stanna efter preskription

Beslut från migrationsdomstol: En familj från Kosovo flydde efter att ha förföljts på grund av sin blandade etnicitet. De fick avslag med hänvisning till att söka skydd i hemlandet. Familjen har inte lyckats lösa konflikten i hemlandet, där makens bror har mördats och de fortfarande fruktar förföljelse. Under tiden i Sverige har hustruns psykiska problem förvärrats så att hon inte kunnat ta vård om parets två barn. Dessa har en stark anknytning till Sverige efter åtta år, men enligt en rad intyg har deras mående påverkats av föräldrarnas och deras utveckling riskeras om inte deras mor får vård. Migrationsverket ansåg inte detta som tillräckliga skäl, men migrationsdomstolen finner att det finns synnerligen ömmande omständigheter vid en sammanvägd bedömning. Beslutet kan när detta skrivs fortfarande överklagas. Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.

innehåll

Medborgare i Kroatien skulle inte ha utvisats utan prövning av uppehållsrätt

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Syrien sökte asyl med sina minderåriga barn. Mannen var även kroatisk medborgare och familjemedlemmarna fick avslag eftersom de kunde få skydd i Kroatien. När saken kom till migrationsdomstol hade Kroatien blivit medlem i EU och familjen kunde därför ha uppehållsrätt i Sverige. Migrationsöverdomstolen river nu upp beslutet och saken återförvisas till Migrationsverket för prövning av uppehållsrätten. Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm.

innehåll

Arkiveringsdatum 140203:

EU-domstolen tolkar begreppet intern väpnad konflikt

Beslut från EU-domstolen: En domstol i Belgien har begärt råd i ett ärende som gäller "intern väpnad konflikt" vid bedömning av alternativt skyddsbehövande enligt EU:s skyddsgrundsdirektiv. Av EU-domstolens förhandsavgörande framgår att det avgörande är "hot mot liv och lem" mot en civilperson. Enligt domstolen har lagstiftarna inte bara velat ge skydd i sådana konflikter som definierats i den internationella humanitära rätten, utan också vid interna väpnade konflikter (mellan staten och en grupp eller mellan grupper), under förutsättning att dessa konflikter präglas av ett urskillningslöst våld. Om våldet är tillräckligt allvarligt ska bedömningen ska inte dessutom bero av intensiteten i sammandrabbningarna, de väpnade styrkornas organisationsgrad eller konfliktens varaktighet. Domstolen påminner om ett tidigare avgörande där det framgått att ju lättare den sökande kan visa att hoten är specifikt riktade mot honom personligen, desto lägre krav ställs på vilket urskillningslöst våld som krävs för att få skydd.

Domen har senare refererats av Migrationsverket och har även lett till ett rättsligt ställningstagande, eftersom EU-domstolens definition av väpnad konflikt är vidare än den som Migrationsöverdomstolen tidigare har angett.

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

Hämta det rättsliga ställningstagandet (Extern länk)

Hämta EU-domstolens pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen på svenska (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 140120:

Dublin III: Rätt att söka uppskov under överklagande, ensamkommande får advokat

Migrationsverket har publicerat fem rättsliga ställningstaganden om hur den reviderade Dublinförordningen ska tolkas. Dublinförordningen är den EU-förordning som styr ifall en asylsökande ska skickas till ett annat EU-land som har ansvaret för att pröva ansökan.

1. Det ska bli möjligt att begära inhibition, dvs att en överföring inte verkställs, medan beslutet överklagas. Utlänningslagen är inte ändrad på den här punkten än. Tills vidare kommer Migrationsverket att inhibera överföringarna, så att de inte kan verkställas under de tre veckor personen har rätt att överklaga, och därefter fram till att domstolen fattat beslut om verkställigheten ska stoppas.

2. Undantagsparagrafen som ger Sverige möljighet att välja att pröva ett asylärende istället för att inleda ett Dublinförfarande eller verkställa en överföring, har formulerats om. Någon ändring i praxis framgår inte av ställningstagandet, undantag kommer troligen fortfarande att vara sällsynta.

3. Offentligt biträde ska normalt utses för ensamkommande barn i Dublinärenden. I undantagsfall, till exempel om det är uppenbart att det inte finns någon grund för uppehållstillstånd, kan det räcka med god man.

4. En person som ska överföras får enligt förordningen tas i förvar bara om det föreligger en "betydande" risk för att personen avviker. Om överföring inte har verkställts sex veckor det andra landets accept, ska personen släppas. Enligt ställningstagandet får förvarstiden inte överskrida sex veckor även om personen tagits i förvar före accepten.

5. Personer som redan fått flyktingstatus eller alternativt skydd i ett annat EU-land kan inte överföras enligt Dublinförordningen. Tidigare gällde det bara vid flyktingstatus. Enligt svensk lag kan en asylansökan istället "avvisas" om någon har flyktingstatus. En lagändring är på gång så att detta även kommer att gälla annan skyddsstatus.

Ställningstagandet om överklagandeproceduren justerades och publicerades på nytt av Migrationsverket den 27 mars. Länken avser den uppdaterade versionen

Hämta ställningstagandena:

angående överklagandeproceduren (Extern länk)

angående undantagsbestämmelserna (Extern länk)

angående god man och offentligt biträde (Extern länk)

angående förvarstagande (Extern länk)

angående personer med skyddsstatus (Extern länk)

innehåll

Europadomstolen släpper utvisningsärende för att hemlandet inte tar emot

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Iran greps för illegal vistelse i Bosnien. När han tagits i förvar sökte han asyl och berättade att han hade varit gripen och misshandlad en vecka i Iran 1996, för att han haft en bibel. År 2012 hade han blivit angiven till polisen för att han hade böcker om Jehovas Vittnen, varefter han flydde. Bosnien avslog ansökan med motivering att mannen klarat sig 17 år utan problem och att han inte kunnat visa att han löpte så stor personlig risk. Europadomstolen bad Bosnien att inte verkställa utvisningen tills vidare, men har nu beslutat att inte ge prövningstillstånd eftersom utvisningen ändå inte kan verkställas till Iran eftersom mannens identitet inte kan fastställas. Domstolen påpekar att om den situationen ändras så kan mannen vända sig till domstolen på nytt. (Application no. 5176/13)

Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)

innehåll

Europadomstolen tillåter utvisning av konvertit som hållit religionen privat

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Iran sökte asyl i Sverige med anledning av sin politiska aktivitet, bland annat en hemsida. Han fick avslag eftersom han fortsatt sin verksamhet på samma sätt efter att ha varit gripen, och då inte utsatts för något. Det fanns inte heller bevis för att hemsidan existerat. Mannen hade konverterat till kristendom men ville inte anföra detta som asylskäl eftersom han såg det som en privatsak. Vid överklagandet lämnade han in dopbevis men hävdade inte konverteringen som asylskäl. I domen nämns konverteringen inte. Senare påtalade han verkställighetshinder med anledning av konverteringen. Det avslogs eftersom omständigheten inte var ny. Europadomstolen godkänner nu utvisningen eftersom de politiska skälen är svaga och mannen själv sagt att religionen är en privatsak. Tre av sju domare är oeniga. De tre menar att den svenska domstolen måste bestämma sig - antingen skulle religionsfrågan ha behandlats i sak i grundärendet eller så skulle den ha betraktats som en ny omständighet. Dessutom påpekar reservanterna att det får inte krävas att någon avstår från sin religion. (Application no. 43611/11)

Tillägg: Europadomstolen beslutade den 2 juni att saken ska prövas i större sittning (Grand Chamber).

Domen från den lägre instansen har även refererats av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)

Hämta pressmeddelandet från 2 juni (Extern länk i pdf-format)

innehåll

Fängelsevistelser raderar kvalificeringstid för permanent uppehållsrätt

Beslut från EU-domstolen: En person från Nigeria fick uppehållsrätt i Storbritannien genom att han bodde där i äktenskap med en irländsk medborgare. Efter fem års vistelse ska en sådan uppehållsrätt bli permanent. Personen hade varit fängslad för brott men perioderna mellan fängelsevistelser uppgick till mer än fem år. Den brittiska domstolen begärde ett avgörande från EU-domstolen. Denna slår nu fast att personen inte har permanent uppehållsrätt, dels för att makarna inte vistades tillsammans då den ena var fängslad, dels för att avsikten med femårsregeln är att uppnå integration. En person som begått brott har visat det motsatta. Därför ska inte heller perioder före eller mellan fängelsetid räknas. Samtidigt tog domstolen upp ett ärende om förstärkt skydd mot utvisning efter tio års permanent uppehållstillstånd. Domstolen slog fast att de tio åren ska räknas bakåt från en eventuell utvisning och det ska vara en sammanhängande period, där fängelsevistelse inte räknas in. (Mål nr C-378/12 och C-400/12)

Domarna har senare publicerats med referat av Migrationsverket.

Migrationsverkets referat i målet om permanent uppehållsrätt (Extern länk)

Migrationsverkets referat i målet om förstärkt skydd mot utvisning (Extern länk)

Hämta pressmeddelande på engelska, nr 4/2014 (Extern länk)

Domen om permanent uppehållsrätt, på svenska (Extern länk)

Domen om förstärkt skydd mot utvisning, på svenska (Extern länk)

innehåll

Uppehållsrätt för vuxet barn som försörjts av person med uppehållsrätt

Beslut från EU-domstolen: En kvinna född 1987 hade bott med sin mormor i Filippinerna medan hennes mor var utomlands. Modern är nu bosatt i Sverige och gift med en norrman, vilket gör att hon har uppehållsrätt här. Dottern reste senare in och ansökte om uppehållskort i Sverige, med motivering att hon var beroende av modern och hennes sambo för sin försörjning. Hon fick avslag eftersom det inte var visat att hon inte kunde ha försörjt sig på annat sätt i Filippinerna. Migrationsöverdomstolen lämnade över saken till EU-domstolen. Denna ger nu förhandsavgörandet att Migrationsverket gjorde fel. Det finns ingen skyldighet för den enskilde att bevisa behovet av försörjning från föräldrarna, till exempel visa att hon inte kunnat få arbete eller stöd av hemlandets myndigheter. Det räcker att visa att föräldrarna faktiskt fört över pengar regelbundet under lång tid. (Mål nr C-423/12)

Domen har senare refererats av Migrationsverket.

I april behandlade Migrationsöverdomstolen ärendet i linje med EU-domstolens beslut. Domen har publicerats i ett längre referat och är vägledande. Mål nr UM10697-11

Läs referat av EU-domen i Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta EU-domstolens pressmeddelande, på svenska, nr 6/2014 (Extern länk)

Läs EU-domen i sin helhet, på svenska (Extern länk)

Hämta Migrationsöverdomstolens referat från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 140113:

Riktlinjer för prövning av verkställighetshinder gentemot ett nytt land

Migrationsöverdomstolen har i en dom slagit fast att ett beslut om utvisning inte kan upphävas för att det kommer upp att personen kommer från att annat land än beslutet förutsatt. Det kan bara bli fråga om en prövning enligt reglerna för verkställighetshinder och eventuellt en ny verkställighetsföreskrift. Migrationsverket publicerade ett rättsligt ställningstagande för hur sådana situationer ska hanteras. Sedan har det visat sig att det krävs ytterligare vägledning, bland annat för vilken skyldighet Migrationsverket har att ta eget initiativ till en ny prövning ("ex officio"). Därför har ett nytt rättsligt ställningstagande antagits (RC 02/2014), som ersätter det gamla (RC 12/2013).

Hämta det nya ställningstagandet (Extern länk)

innehåll

Europadomstolen stryker mål om teroristanklagad palestinier

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En familj från ett palestinskt flyktingläger i Libanon sökte asyl i Sverige. Mannen hade varit aktiv i PFLP men dragit sig ur då det blev fråga om vapensmuggling och vapenträning av ungdomar. Han blev därefter hotad av PFLP. Migrationsverket avslog asylansökan med motivering att mannen kunde få skydd i Libanon. Det ansåg inte Migrationsdomstolen, som gav uppehållstillstånd. Migrationsverket överklagade, nu med hänvisning till att mannen tillhörde en terroristorganisation. Migrationsöverdomstolen drog in uppehållstillståndet. Mannen hävdade att han inte varit terrorist och gick till Europadomstolen. Nu har familjen fått uppehållstillstånd efter preskription, eftersom barnen varit sju år i Sverige. Europadomstolen stryker därmed ärendet och frågan om terroriststämplingen prövas inte. (Application no 275/11)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

innehåll

Europadomstolen stoppar utvisning till Sudan av sur place-skäl

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Darfur i Sudan flydde 2004 efter förföljelse av Janjaweed-milisen. Han fick avslag bl.a. beroende på språktest som enligt schweiziska myndigheter visade att han bott i centrala eller östra Sudan. I Schweiz blev mannen aktiv i den oppositionella rörelsen SLM. Sedan han blivit mr-ansvarig i organisationen och synts i TV-inslag tillsammans med kända oppositionella sökte han asyl på nytt och beviljades en ny prövning. Han ansågs dock inte ha varit så högt uppsatt i SLM. Språktestet och andra trovärdighetsfrågor vägdes också in i avslaget. Europadomstolen däremot, anser mot bakgrund av aktuell landinformation att det finns en reell risk att mannen kan vara känd för sudanesiska myndigheter och riskera att gripas för förhör och tortyr om han återvänder. Utvisningen får därför inte verkställas. (Application no. 58802/12)

Ett referat av domen har senare publicerats av Migrationsverket.

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

innehåll

Riktlinjer för "andra svåra motsättningar i hemlandet".

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande som beskriver hur skyddsbehov ska bedömas när det rådet "andra svåra motsättningar i hemlandet", alltså vad som krävs för att räknas som "övrig skyddsbehövande" enligt Utlänningslagen. Utgångspunkten är att personen inte har bedömts som flykting på grund av personligt riktad förföljelse och inte heller som alternativt skyddsbehövande, till exempel vid väpnad konflikt. Personen kan ändå ha ett skyddsbehov, om det råder andra svåra motsättningar i hemlandet. Enligt det nya ställningstagandet krävs välgrundad fruktan för allvarliga övergrepp och dessutom ett orsakssamband mellan de riskerade övergreppen och de svåra motsättningarna. Att man tillhör en utsatt grupp kan styrka orsakssambandet - men den enskilde måste vara mer utsatt än andra i gruppen. Det senaste kriteriet är kontroversiellt, eftersom det kan tolkas så att kraven höjs för individen ju mer utsatt gruppen är.

Ställningstagandet innehåller genomgång av rättsläget med några exempel samt flödesscheman för i vilken ordning olika typer av skäl ska bedömas.

Hämta dokumentet (Extern länk)

innehåll