Arbeta tillsammans - Sanna Vestin
Innehåll verkstad

 

Lite stil


Ska vi fredagsstäda mitt i veckan? På natten? Vad i all sin dar ska det vara bra för?

Allsindar gillar jobbet bäst när maskinen lunkar och går och inget oförutsett inträffar.

- En höjdare kommer och tittar i morgon bitti, vädjar Arvidsson.

- En höjdare som inte tål se maskiner i arbete?

- Äh, kom igen! Lite stolt är du väl? Visa lite stil nu!

Lasse Volvo gissar att besökaren är direktör, men Arvidsson vet bestämt att det är nån från koncernstyrelsen.

- En sån där som pratar engelska fast han är svensk.

Allsindar har sin egen teori.

- Om det vore nån slags chef så skulle han väl i all sin dar gråta blod om maskinerna stod blanka och rengjorda mitt i veckan? Det måste vara prinsessan Viktoria!

De flesta börjar städa redan efter tre-fikat, men Allsindar har krångel med en gripklo.

- Jag är här för att sköta maskin, påpekar han surt, när ställaren undrar om inte problemet kan vänta.

Alltså står bägge lutade över programbladet och försöker luska ut var i programmet det fastnat, när Arvidsson skriker åt dem.

- Oljan! Gör nåt!

En slang till gripklon har brustit och nu sprutar en kraftig oljedusch ut över mätbänken. I många långa sekunder rusar de runt och stänger av allt möjligt innan de hittar vredet till hydraulpumpen, och får stopp på oljan. Då är mätbänken fruktansvärt nedsölad och golvet framför blänker som en sjö.

Ställaren försöker laga läckan medan Allsindar torkar upp. Efter en halvtimme kan de slå på hydraulen igen.

Gripklon fungerar ändå inte riktigt och Allsindar känner efter.

- Den är ju lös! Undra på att den griper snett.

De är stressade nu; borde börjat städa för länge sen.

Ställaren håller i gripklon medan Allsindar skruvar isär fästena eftersom de skruvar som skakat loss sitter innanför. Till slut faller klon ner från sina fästen - och samtidigt kommer oljestrålen igen med full styrka.

- Fan! Fan! Faan! vrålar Allsindar och kastar sig undan. Varför i all sin dar stängde vi inte av innan?

Stäng av nu då är du bussig, säger ställaren sammanbitet. Han står kvar intill duschen och håller fast, för annars skulle den tunga klon hänga i bara slangarna.

Allsindar slår av hydraulmotorn igen. Men också han har hunnit få olja över håret och hela overallen.

När en knapp timme återstår av skiftet sitter gripklon fast igen och allt fungerar. Men förödelsen är total.

- Jag börjar förstå hur det känns att vara oljebekämpare i Kuwait, säger ställaren dystert och rör om med pekfingret i såsen på mätbänken. Kläderna klibbar överallt och det rinner äckligt i nacken.

Vid skiftbytet är golvet rent igen. Allsindar är stolt - och envis som synden. Nu är han genomsvettig också. Den mesta oljan är uppskottad med absol. Mätbänken är avtorkad på nytt. I lådorna simmar ritningar och skjutmått ännu i olja - men det syns inte.

- Lite stil, muttrar han, och borstar undan sina oljiga fotspår bakom sig.

Strax före besöket från nya koncernledningen kutar avdelningschefen Nyman runt och kollar städningen. Bara karusellmaskinen är ovanligt smetig. Nyman undrar om det ska vara någon slags protest. Fattar inte den här karln att andra får ta skiten? Städar han inte hemma när han ska ha gäster? Nåja, nu är det för sent att göra något åt.

Chefen vänder och ser aldrig att någon har format bokstäver med uthälld absol, på golvet utmed mittgången. Hälsningen får ligga kvar: VÄLKÅMMEN SESSAN!

teckning

Texten tidigare publicerad i METALLARBETAREN 43/91

Home    Innehåll verkstad    Nästa story