Jag måste berätta för er om min kompis Sofi.
Sofi är en mästare på att ha bollarna i luften. Hon borde ha varit med i OS för länge sen. Femkamp: Svabblöpning, insomning av femåring, vänligt ord med svärmor, underdånigt leende till chef och så tresteg från försenad buss till pendeltåg. Prozac får man inte ta; det är doping. Men kaffe är tillåtet.
Sofi jobbar på dagis, så hon har väl sitt. Men så fick hennes mans mamma den här tumören i magen.
Tre dagar efter operationen skrevs svärmor ut. Annars hade hon dött av stress, sa hon. Det var inte en lugn stund på intensiven. Skitigt var det också, så svärmor var på vippen att börja svabba själv, men sen kom hon på att det var bättre hon fick komma hem så hon fick vila.
Kuratorn var bara glad åt det, det finns fler som behöver vara på sjukhus. Ja, handla kan hon väl inte än, sa kuratorn. Men det finns ju barn som bor i närheten, så det ska väl gå. Sa hon och tittade på Sofi - som om det hade varit hennes mamma.
Ja, det var klart svärmor måste få komma hem.
Nära, det är två bussar och ett pendeltåg bort. Det är sen dess Sofi har blivit tvärbra på tresteg från försenad buss till pendeltåg.
Äldsta grabben ska börja skolan. Sofi oroar sig redan för mitterminslovet.
Det var uppe på föräldramötet och fritidsledarna förklarade att såklart fritids skulle vara öppet för dom som inte har andra möjligheter, men att dom blir inte fler personal än vanligt och de flesta föräldrarna vill väl passa på att ställa upp lite själva för sina barn. Sa dom.
Sofi undrade om hon också hade en tumör i magen, det kändes som nåt giftigt där nere. Men det är klart hon vill ställa upp lite själv för sina barn.
- Självklart ska du ta ledigt, sa Britta på Personal. Vilka dagar blir det? Ja, du kanske vill höra med dom andra först vad som passar bäst, för jag kan ju inte sätta in nån vikarie. Du vet, budgeten...
- Jo, jag hör med dom andra, sa Sofi, men det gjorde hon inte. En person kort en hel vecka, det skulle se ut det. Tänk om nån av dom andra också vill vara ledig. Tänk om nån blir sjuk.
En hädisk tanke drabbade Sofi. Tänk om JAG blir sjuk. Det var det där giftet i magen.
Sofi gick faktiskt till doktorn. - Jag är utbränd, sa hon.
- Det tror jag väl inte, sa doktorn. Men du ställer för stora krav på dig.
Jag? tänkte Sofi förvånad. Hon gick hem till Jocke och berättade att doktorn sagt att det var hennes eget fel.
Det är väl inte mitt fel att det inte finns personal, sa hon. Inte för att hon väntat sig att doktorn skulle skriva ut kortare arbetstid. Eller förbud på att sälja ut barn och gamla till dom som begär minst. Men han behövde väl inte skylla på henne.
Jocke som hinner läsa tidningen, han vet varför Sofi är utbränd. Vet ni?Jo, för hon är gammalmodig och har inte rätt utbildning. Hon är inte tillräckligt flexibel helt enkelt. Så hon ska inte sjukskriva sig, hon ska bara byta attityd.
I årets OS blir det en ny tiokamp. Allt det där med svabblöpning och tresteg till pendeltåget är med. Men så ska man fixa surfning på nät, schemaläggning, konferensmaraton, kast med liten vilja och globalisering också.
Prozac räknas inte som doping längre. Det tillsätts i vattnet. Satsa hårt, Sofi! Du är en vinnare.
Sanna Vestin
Texten har tidigare endast framförts muntligt.
