Om var och en, helt jämställt, får välja fritt på en fri marknad så kommer produktion och service helt automatiskt att styras precis dit behoven finns. Den som tillverkar och säljer de bästa och billigaste grejerna kommer att få dem sålda.
Den som erbjuder de effektivaste tjänsterna kommer att få utföra dem. Var och en kommer att få betalt för sin arbetsinsats precis vad den är värd i förhållande till andras och i utbyte väljer man att köpa precis det som passar en bäst.
Mer demokratiskt kan produktionen inte ordnas, mer effektivt kan inte resurserna utnyttjas, verkar det som. Varje styrning som stör marknaden måste störa den naturliga rättvisan i systemet.
Tanken svindlar. Bort med monopol och byråkrati och alla kommer att få det bättre!
Sänk skatten så får du själv välja hur pengarna ska användas! Privatisera den offentliga sektorn så måste tjänstemännen anstränga sig att ge bra service för att du ska vara beredd att betala!
Tag bort en massa onödiga bestämmelser så är du fri att själv bestämma var du vill bygga, hurdan lägenhet du vill ha, hurdan barnomsorg... Det som folk frågar efter - det kommer också att finnas.
Slopa anställningsskydd och minimilöner så kommer ungdomarna att få jobb - och tvingas sköta sig!
Moderaternas partiprogram skriver sig självt.
Fienden finns där utpekad - monopol och byråkrati; precis som var och en kan se. Lösningen finns där också - mer individuell frihet, mer privata lösningar; så kommer ekonomin att bli friskare och demokratin större.
***
Var och en har sina egna erfarenheter av både individuella och kollektiva lösningar. Hur stor den offentliga sektorn än är så är det ändå i grunden ett kapitalistiskt samhälle vi lever i, och de individuella lösningarna lönar sig bäst. Att kämpa för kollektiva lösningar kan kännas som att trampa vatten.
Vad är effektivast om du vill bo rymligt, billigt och bra - att kämpa i hyresgästföreningen eller att skaffa eget?
Vad är effektivast om du vill ha ett ofarligt, intressant och välbetalt jobb - att kämpa fackligt för arbetets värde och innehåll eller att skaffa dig en utbildning och själv kämpa dig till ett bättre jobb?
Vad är effektivast om du behöver bättre ackord - att få folk att bedriva en kollektiv lönerörelse, eller att själv bråka med basen och tidsstudiemannen om ditt pris?
Ja, faktiskt kan man till och med tillgripa den högst individuella lösningen att supa ner sig och leva på socialhjälp. Det är en lösning som knappast skulle gå att tillämpa kollektivt. Alla skulle inte kunna göra så på en gång. Ändå existerar den lösningen.
Är det konstigt om ungdomar ur alla klasser och många andra faller för högerns frihetsbudskap? Till och med socialdemokrater och gamla kommunister bestämmer sig för att detta är den enda rimliga lösningen och att vi måste ta tjuren vid hornen.
Kanske måste vi acceptera individuell frihet som den högsta normen och istället för att bekämpa den, försöka förena den med individuellt ansvar - att var och en måste lära sig att klara sig själv och kämpa för sin egen plats i det nya samhället? Är det så demokratin och välståndet sak uppnås?
***
För oss som var unga på sextiotalet kan det fria valet i marknadsekonomin se verkligt ut. Då blomstrade konjunkturerna, företagen ropade efter folk och framtiden var ljus. Nu uppfostrar vår generation sina ungdomar att de ska vara fria och självständiga och välja kritiskt.
Men sextiotalet var en parentes i utvecklingen. I arbetslöshetens Sverige är arbetaren ganska livegen även om arbetsmarknaden är "fri". Den ungdom som nu prövar på olika jobb är snabbt klassad som hoppjerka. Man får ta vad som bjuds, av jobb och bostad.
Så revolterar ungdomarna, med att försöka starta eget, "satsa på sig själva" och rösta på moderaternas frihetsbudskap.
Våra ungdomar är lurade. Själva är vi lurade om vi går på högerns lovsång till friheten. Bakom högerns budskap ligger samma krafter som förtrampar ungdomens frihet, de arbetandes frihet.
Högerns frihetssyn, hela idén om den individuella friheten som självstyrande demokratisk kraft, är grundfalsk. Den bygger på den falska förutsättningen att alla människor i samhället är utrustade med lika förutsättningar, lika resurser och lika stora plånböcker att styra med.
Om vi kunde börja från början och ge alla samma utgångspunkt, så kanske det skulle fungera?
Nej, det är inte heller sant. I samma ögonblick som den fria konkurrensen startar så börjar också ojämlikheten växa. Att det går bättre för den ene innebär att det går sämre för den andre.
Och är det kapitalism vi talar om, så ligger det i själva systemet att varje vinst skapas på bekostnad av någon annan.
Vänsterns frihetssyn utgår tvärtom ifrån att människor inte är lika. Vi har inte lika förutsättningar, lika resurser eller lika stora plånböcker. Inte ens om alla skulle få samma ekonomiska möjligheter från början och samma rättigheter, så är inte alla starkast, friskast och duktigast. Alla kommer inte att klara sig lika bra på en fri marknad hur de än försöker. Därför är inte den fria marknaden inte jämlik, inte fri för alla.
Detta är det fantastiska, revolutionära, med vänsterns frihetssyn - att den kräver jämlikhet fastän individerna är olika.
***
Granska högerns frihetskrav en gång till, ur den svagastes synpunkt!
Den handikappade eller långtidssjuka - har hon något fritt val var hon ska lägga sina pengar om sjukvården är privat eller avgiftsbelagd? Och när hon väl har "valt" sjukvården, vad har hon för pengar kvar i plånboken att styra den övriga marknaden med?
Det fria valet att bygga sommarstuga var man vill - vad betyder det för den som inte har råd med sommarstuga men som skulle ha velat promenerar utefter stranden?
Högerns frihet är den starkes rätt. Och allra bäst är den fria marknaden för den samvetslöse skurken som utnyttjar sin styrka utan skrupler.
Gemensamt för de individuella lösningarna är att de är effektivare än du kollektiva lösningarna just för att de inte gäller alla. Naturligtvis är det svårare att bygga upp bra jobb, bra bostäder etc åt alla kollektivt. Kämpar du bara för egen räkning så går det lättare. Men alla hade inte kunnat göra detsamma samtidigt.
***
Frihetsbudskapet kommer inte ur tomma intet. För kapitalägare och förhoppningsfulla blivande kapitalister är det en livsnödvändighet att forma kapitalismen så att den passar den nya tidens produktion. Visst utvecklas industrin, visst finns enorma vinster att hämta - men bara för dem som kan hålla stora kapital investerade.
Här har monopolen verkligen makten! De stora möjligheterna till ny vår för kapitalismen ligger i tjänstesektorn. Informationstekniken förstås, dataservice, men också transport, kommunikation och industriservice som hör modern produktion till.
Och så den mänskliga reproduktionen - vård, idrott, underhållning och all mänsklig service som arbetskraften räcker till för och som människor kan tänkas betala för nu när nästan alla förvärvsarbetar.
När nästan all arbetskraft satsades i jordbruk och industri så var detta en tillräcklig marknad för kapitalet. Men inte nu. Kapitalet behöver en fri marknad på fler områden. Också på en socialdemokratisk regering ställs det kravet. Och det finns krafter inom socialdemokratiin som är beredda att ge efter.
***
När högern talar om frihet så handlar det om den rikes frihet att köpa den fattige. Det handlar om friheten att sätta upp gallergrindar och hålla arbetare innanför som kan arbeta åt en. Det är friheten att utnyttja naturen för egen vinning och förgifta luft och vatten på andras bekostnad. Det är friheten att leva gott på andras armod. Släpp narkotikahandeln fri och privatisera sjukvården så är lyckan fullständig på rikemannens fria marknad!
Sanna Vestin
Texten publicerades i tidningen Gnistan nr 16/85.