I begynnelsen

1. I begynnelsen skapade Gud himmel och jord
   

2. Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds ande svävade över vattnet.
3. Och Gud sade: "Varde ljus", och det vart ljus.
4. Och Gud kallade ljuset dag och mörkret kallade han natt. Och det vart afton och det vart morgon, den första dagen.
5. Och Gud sade: "Varde mitt i vattnet ett fäste, som skiljer vatten från vatten."
6. Och Gud kallade fästet himmel. Och det vart afton, och det vart morgon, den andra dagen.
7. Och Gud sade: "Samle sig det vatten, som är under himmelen till en särskild plats, så att det torra bliver synligt." Och det skedde så.
8. Jorden frambragte grönska, fröbärande örter, efter deras arter, och träd, som efter sina arter buro frukt, vari de hade sitt frö. Och Gud såg att det var gott.
9. Och det vart afton, och det vart morgon, den tredje dagen.
10. Och Gud sade: "Varde på himmelens fäste ljus, som skilja dagen från natten, och vare de til tecken och till att utmärka särskilda tider, dagar och år.
11. Och det vart afton, och det vart morgon, den fjärde dagen.
12. Och Gud sade: "Frambringe vattnet ett vimmel av levande varelser, flyge ock fåglar över jorden under himmelens fäste."
13. Och det vart afton, och det vart morgon, den femte dagen.
14. Och Gud sade: "Frambringe jorden levande varelsen efter deras arter, boskapsdjur och kräldjur och vilda djur, efter deras arter." Och det skedde så.
15. Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.
16. Och Gud såg på allt han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det vart afton och det vart morgon den sjätte dagen.
17. Och Gud fullbordade på den sjunde dagen det verk han hade gjort. Och han vilade på sjunde dagen från allt det verk han hade gjort.
    

18. Men Människan vilade inte.
    

19. Och Människan sade "Varde krig", och det vart krig.
20. Och Människan kallade kriget gott och freden kallade hon ond.
21. Och Människan sade: Varde mitt på jorden ett fäste, som skiljer människa från människa."
22. Och Människan kallade fästet gräns. Och det var alltjämt den sjunde dagen.
23. Och Människan sade: "Samle sig människorna som är under himmelen för att rådslå och säga stora ord, så att vapnen förblir osynliga." Och det skedde så.
24. Och Människan avlivade grönska, fröbärande örter och träd, utan hänsyn till arter, och i dess ställe satte hon fabriker och maskiner.
25. Och det var alltjämt den sjunde dagen.
26. Och Människan sade: "Varde på himmelens fäste bomber som göra dagen till natt och natten till dag, och vare de till medel för att förgifta jorden i evinnerliga tider, dagar och år.
27. Och Människan sade: "Förgifta vattnets levande varelser, frambringe i stället ett vimmel av dödsspyende u-båtar. Förgifta ock fåglarna, flyge istället bombplan över jorden under himmelens fäste."
28. Och det var alltjämt den sjunde dagen.
29. Och Människan sade: "Avliva jordens alla levande varelser, utan hänsyn till arter, sätt i deras ställe fästningar och taggtråd och robotar." Och det skedde så.
30. Och Gud vilade alltjämt. Och det var alltjämt den sjunde dagen.
31. Och Människan fullborde på sjunde dagen det verk som Gud hade gjort; och Människan dödade sig själv, skapad till Guds avbild.
32. Och det vart afton den sjunde dagen.
33. Och Gud vilade icke mer.
34. Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds ande svävade över vattnet.