ASYLNYTT

Allvarlig kritik mot Polismyndigheten för att ha beslutat om verkställighetsförvar och verkställt ett beslut om utvisning trots att utvisningsbeslutet hade upphört att gälla samt mot Migrationsverket för verkställighet av förvarsbeslutet.

Migrationsverket beslutade att en utlänning skulle utvisas. För att genomföra utvisningen beslutade Polismyndigheten att mannen skulle tas i förvar (s.k. verkställighetsförvar). Migrationsverket verkställde förvarsbeslutet och mannen utvisades efter en tid ur Sverige. Förvarsbeslutet hade överklagats till migrationsdomstolen som inte ändrade Polismyndighetens beslut.

Efter verkställigheten av utvisningen upptäcktes det att utvisningsbeslutet hade upphört att gälla (preskriberats) innan Polismyndigheten beslutade om verkställighetsförvar. Den felaktiga hanteringen var en följd av att det i Migrationsverkets ärendehanteringssystem registrerats fel datum för när utvisningsbeslutet fick laga kraft och att den felaktiga uppgiften utan någon närmare kontroll förts in i Polismyndighetens system.

Ärendet har aktualiserat frågor om vilka kontroller en myndighet måste göra för att försäkra sig om att det finns laglig grund för ett beslut eller en viss åtgärd som innefattar tvång mot en enskild. Även frågor om migrationsdomstolens utredningsansvar har aktualiserats.

JO konstaterar att myndigheterna och domstolen har brustit i sina skyldigheter. Mannen utvisades och var dessförinnan frihetsberövad i 13 dagar utan laglig grund, vilket enligt JO är fullständigt oacceptabelt. JO riktar allvarlig kritik mot Polismyndigheten och Migrationsverket. JO kritiserar också migrationsdomstolen.

Läs beslutet i dess helhet (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211122:

Röda Korset 21-11-17:

Rapport: Avslag på asylansökan

Globalt befinner sig 80 miljoner människor på flykt idag, det högsta antalet någonsin, varav nästan hälften är barn. Den Internationella rödakors och rödahalvmånerörelsen finns på plats för att förhindra och lindra lidande samt mildra humanitära konsekvenser i 192 av världens länder - i krig, konflikt och katastrofer, i flyktingläger och längs flyktens väg.

Varje människa i behov av skydd har rätt att få sina asylskäl prövade på ett rättssäkert sätt. Beslutet om avslag på asylansökan innebär för många en chock som är förknippad med rädsla för att återvända. Oavsett orsaken till att man sökt asyl innebär beslutet för merparten en oro, besvikelse och en personlig kris. Som en konsekvens av detta kan återvändandet ofta vara den svåraste delen av en migrationsprocess. Det är sällan ett helt frivilligt beslut att återvända. Ofta sker ett återvändande på grund av att myndigheterna bedömt att det inte finns skäl för uppehållstillstånd.

Den Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen arbetar för att alla migranters rättigheter ska respekteras i hela migrationsprocessen och detta gäller även vid en utvisning eller ett återvändande.

Hämta rapporten (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210720:

Migrationsverket 21-07-16:

Migrationsverket beslutar om verkställighetsstopp till Afghanistan

Säkerhetssituationen i Afghanistan har på kort tid förändrats efter att talibanrörelsen tagit kontroll över stora delar av landet. Därför har Migrationsverket idag fattat beslut om att införa ett verkställighetsstopp till landet.

- Beslutet gäller med omedelbar verkan och gäller tillsvidare, säger Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket.

Det redan svåra säkerhetsläget i Afghanistan har snabbt förändrats ytterligare under de senaste månaderna. Samtidigt är informationen om den pågående situationen i landet svårbedömd, då den snabbt förändras och händelseutvecklingen sker över en stor del av landet. Det är mot bakgrund av detta som Migrationsverket idag har fattat beslut om att införa ett verkställighetsstopp till landet.

- Säkerhetsutvecklingen i Afghanistan är oroväckande men också svårbedömd. Talibanrörelsen har i snabb takt utökat och fortsätter utöka sin territoriella kontroll i landet. Därför har vi idag fattat beslut om verkställighetsstopp till Afghanistan, säger Carl Bexelius.

Migrationsverket kommer nu att fortsätta analysera händelseutvecklingen mycket noga för att se om myndigheten på sikt behöver göra ändringar i den rättsliga styrningen eller vidta andra åtgärder. Det går i nuläget inte att säga hur länge beslutet om verkställighetsstoppet kommer att gälla. Utgångspunkten är fortfarande att personer med av- eller utvisningsbeslut ska återvända till Afghanistan när situationen i landet stabiliserats.

- Det finns sammanlagt ungefär 7 000 personer i Sverige med avvisnings- eller utvisningsbeslut till Afghanistan. Hälften av dessa berörs direkt av verkställighetsstoppet, den andra hälften har idag ett gällande tillfälligt uppehållstillstånd, säger Carl Bexelius.

(...)

Läs mer, inklusive Frågor och svar om verkställighetsstoppet till Afghanistan (Extern länk)

Hämta det rättsliga ställningstagandet (Extern länk)

Hämta rapporten "Afghanistan - Händelseutvecklingen i skuggan av Talibanrörelsens militära framfart" (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-07-00:

Migrationsöverdomstolen: Tidsfrist att lämna landet bröts inte för kort besök i Danmark

En kvinna som hade fått avslag på asylansökan nöjdförklarade sig. Därmed vann beslutet laga kraft och en tidsfrist om fyra veckor för att lämna landet självmant började löpa. Kort därefter reste kvinnan till Danmark där hon planerat att hävda uppehållsrätt. Hon blev dock inte insläppt utan återsändes till Sverige. Vid återkomsten greps hon av polis och togs i förvar. Enligt polismyndigheten hade hon avvikit. Hon överklagade förvarstagandet eftersom tidsfristen för frivillig avresa inte hade löpt ut, men domstolen bedömde att detta inte gav henne rätt att befinna sig i Sverige efter att hon verkställt sig själv till Danmark. I sin överklagan till Migrationsöverdomstolen påpekade kvinnan att det krävs ett beslut för att upphäva tidsfristen. Migrationsverket, som fick yttra sig, höll med om detta och framförde också att det inte finns någon regel som säger att en tidsfrist skulle förfalla för att personen lämnar landet och kommer tillbaka. Detta var också vad Migrationsöverdomstolen kom fram till. Tidsfristen kunde ha upphävts med anledning av det som hänt, men så hade inte skett och därmed fick inga tvångsåtgärder vidtas.

Hämta referat av mål nr UM 2018-21, MIG 2021:13 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Asylnytt 21-06-03:

Praxis oklar rörande när ensamkommande barn får ges utvisningsbeslut

Som Asylnytt referat i utgåva 21-01-25 så har EU-domstolen i mål nr C-441/19 slagit fast att ensamkommande barn under 18 år inte får ges utvisningsbeslut utan att medlemsstaten innan beslutet tas försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. Utvisning av ett barn får alltså inte skjutas upp till 18-årsdagen på grund av att mottagandet inte säkerställts. Sveriges praxis liknar den som EU-domstolen dömde ut. Förra året kom Migrationsverkets ställningstagande SR 11/2020 om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn. Där rekommenderades att barn åtminstone från 14 års ålder som visat att de saknar ordnat mottagande ändå ska ges utvisningsbeslut tillsammans med tidsbegränsade tillstånd fram tills barnet fyllt 18. Detta ställningstagande har dragits tillbaka, men det har inte kommit något nytt. Förfarandet nämns även i två andra ställningstaganden som fortfarande gäller, de om praktiska verkställighetshinder och om ömmande omständigheter under den tillfälliga lagen. Några ärenden av det här slaget har nått domstolar. Domstolen i Göteborg har återförvisat två ärenden på grund av att det ordnade mottagandet inte har varit utrett som EU-domen kräver. Domstolen i Malmö har gett avslag i ett par ärenden där ombuden tagit upp EU-domen. I dessa fall har domstolen bedömt att en förälder är tillgänglig och mottagandet tillräckligt utrett.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210402:

Justitiedepartementet 21-03- 30:

Ändring av uppdraget till Statskontoret för att effektivisera återvändandearbete

Regeringen gav den 9 juli 2020 Statskontoret i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att effektivisera Migrationsverkets, Polismyndighetens och Kriminalvårdens arbete med återvändande inom ramen för nuvarande organisation (Ju2020/01867/SIM). Ett arbete som omfattar såväl självmant återvändande, vilket ska tillämpas i första hand, som verkställande av beslut om av- eller utvisning med tvång. Regeringen uppdrar åt Statskontoret att inom ramen för uppdraget se över myndigheternas uppgifter och ansvarsfördelning samt att överväga en förändring av myndighetsorganisationen på återvändandeområdet. I uppdraget ingår att utreda vilka organisationsförändringar som skulle kunna övervägas och vilka fördelar och nackdelar som kan finnas med olika alternativ.

Statskontoret ska löpande hålla Regeringskansliet (Justitiedepartementet) informerat under uppdragets genomförande.

Redovisningstidpunkten för uppdraget (Ju2020/01867) förlängs och uppdraget ska redovisas i sin helhet senast den 14 januari 2022.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201218:

FARR 20-12-11:

Återupptagna tvångsutvisningar - den första stoppades

På kvällen den 15 december var en tvångsutvisning till Afghanistan planerad, den första på länge. Men i sista stund ställdes flygningen in. Det brev som sju svenska organisationer nyligen sände till Afghanistans flyktingminister kan ha varit en bidragande orsak, enligt Blankspots tidigare bevakning. - men senare har orsaken uppgivits vara Corona-smitta bland personalen (Blankspot 16 dec).

Pressmeddelandet från sju organisationer:

Den 15 december återupptar Sverige tvångsutvisningarna till Afghanistan. Det sker mitt i en allvarlig pandemi, till ett land söndertrasat av krig, terror och fattigdom.

Läget i det konflikthärjade Afghanistan är värre än någonsin. Taliban erövrar mark, fredssamtalen hotas och befolkningen är hårt drabbad av fattigdom till följd av coronapandemin. Mitt i detta kaos har Sverige för avsikt att återuppta tvångsutvisningarna. Återtagandeavtalet mellan Afghanistan och Sverige anger att tvångsutvisningarna ska vara ordnade, värdiga och säkra, men det är diskutabelt om det ens är möjligt att säkerställa denna typ av ordnade förhållanden i ett land där full väpnad konflikt råder. Utvisade behandlas enligt egen utsago inte med medkänsla och respekt mer än i undantagsfall. Utvisningar har exempelvis genomförts utan någon som helst förberedelsetid för den enskilde. Slutligen sker ingen uppföljning från Sverige huruvida utsatta grupper erhåller tillräckligt skydd under återvändandeprocessen, något som Sverige är skyldiga att göra enligt avtalet med Afghanistan med Afghanistan.

Detta skriver sju svenska organisationer som i ett gemensamt försök att få stopp på de avtalsvidriga utvisningarna har vänt sig till Afghanistans flyktingminister, Mr. Noor Rahman Akhlaqi, med en vädjan om att den afghanska regeringen ska säga nej till att ta emot tvångsutvisade människor från Sverige.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201111:

Asylrättscentrum 20-10- 28:

Människor och Migration podd: Brott, utvisningar och CIA på Bromma

Vilka brott leder till utvisning och vad händer när man inte kan utvisa en person som begått ett brott i Sverige? I det här avsnittet av Människor & Migration reder Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad och juristen Sofia Rönnow Pessah ut vad som gäller vid brott och utvisningar. Det är ett samtal om möjlighet att överklaga, rättssäkra processer, säkerhetsutvisningar och vandelskrav. Dessutom pratar vi om de så kallade Egyptenavvisningarna och prinicipen om non-refoulement.

Avsnittet produceras och programleds av Asylrättscentrums kommunikationsansvarige Maja Dahl.

Podden finns på Soundcloud, Spotify, iTunes och valfri podcast-app.

I avsnittet lyfter Anna Lindblad en tabell som visar karenstiden för ansökan om medborgarskap för personer begått brott. Klicka här för att läsa hela tabellen.

Till podden via Soundcloud (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Afghanistan/ Ministry of Refugees and Repatriations 20-10-19:

Deputy minister Wafiullah Kakar meets representative of Swedish embassy

Mr. Anders Schogster and Ms. Nina Johansson from the Swedish Embassy, paid a courtesy Vice Minister for Refugee Affairs Wafiullah Kakar visit on Monday, 19 October 2020. Vice Minister for Refugee Affairs Wafiullah Kakar appreciated the Swedish Government's engagement in Afghanistan.

In this meeting, both sides agreed to further advance the good cooperation between both countries in the area of migration. HE Wafiullah Kakar informed Mr. Anders Schogster that an inter-governmental committee has approved the resumption of non-voluntary return but COVID-19 precautionary measures must be considered at all stages by deporting country.

Further, Deputy Minister Kakar shared the concerns of Afghan asylees in Sweden which were received by the office of the President of the Islamic Republic of Afghanistan and requested the Swedish Embassy an official response in this regard.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201002:

Riksdagen 20-06-25:

Skrivelse från regeringen: Riksrevisionens rapport om återvändandeverksamheten

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Återvändandeverksamheten - resultat, kostnader och effektivitet (RiR 2020:7).

Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns tecken på bristande resultat av återvändandeverksamheten, bl.a. baserat på den relativt höga andelen ärenden som avslutas utan utresa. Riksrevisionen anser vidare att den övergripande ekonomistyrningen på området är svag och att det råder ett svagt helhetsperspektiv i styrningen och samordningen av återvändandeverksamheten.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att vidareutveckla regeringens styrning av de myndigheter som är ansvariga för att personer som inte får vistas i Sverige lämnar landet - frivilligt eller vid behov med tvång. Regeringen instämmer helt i den rekommendation som handlar om behovet av att överväga hur överföring av information mellan myndigheterna i återvändandearbetet kan förbättras. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens övriga rekommendationer.

I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.

Följdmotion 2020/21:311 av Jonny Cato (C) med krav på utredning om åtgärder (Extern länk)

Följdmotion 2020/21:145 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M, KD) innehållande krav på utredning och bland annat att ta bort möjligheten till spårbyte (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Justitiedepartementet 20-06-30:

Riksrevisionens rapport om återvändandeverksamhete

Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns tecken på bristande resultat av återvändandeverksamheten, bland annat baserat på den relativt höga andelen ärenden som avslutas utan utresa. Riksrevisionen anser vidare att den övergripande ekonomistyrningen på området är svag och att det råder ett svagt helhetsperspektiv i styrningen och samordningen av återvändandeverksamheten.

I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.

Hämta skrivelsen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Polisen 20-04-21:

Polisen genomför verkställigheter trots stängda gränser

Polismyndighetens arbete med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut fortsätter trots många stängda gränser, det pågår också löpande dialog med flera utländska myndigheter om hur samarbetet ska bedrivas framåt.

Flera av de länder som polisen samarbetar med har stängt sina gränser eller meddelat att de inte tar emot återvändare. Även många ambassader ät stängda, båda utländska här i Sverige och svenska beskickningar utomlands, vilket kan försvåra till exempel få ut nödvändiga resehandlingar och andra dokument.

- Polismyndigheten ser en minskning av samtlig flygtrafik till och från Sverige på ca 90-95 procent, och ett liknande mönster ses även i resten av världen. Detta medför att det finns färre kommersiella flygningar som det går att boka biljetter till återvändare med, säger Patrik Engström, chef nationella gränspolissektionen, Noa.

Det har genomförts färre verkställigheter sedan inreseförbudet trädde i kraft, jämfört med samma tidsperiod föregående månad och föregående år. Polismyndigheten verkställde 87 ärenden, de flesta till Danmark, Vitryssland, Thailand, Ukraina och Georgien, mellan den 19 mars och 15 april. Det är en minskning med cirka 81 procent jämfört med samma tidsperiod föregående månad då 462 ärenden verkställdes.

Polismyndigheten ser nu på alternativa lösningar att genomföra verkställigheter tillsammans med Kriminalvården, till exempel genom att använda chartrade plan. Mellan 19 mars och 15 april har endast två återvändandeinsatser med chartrat flygplan genomförts, en till Georgien och en till Armenien.

- Vi har en pågående dialog med utländska myndigheter om möjligheten att genomföra verkställigheter framöver, men beslut fattade av länder som till exempel Afghanistans, gör att vi särskilt kommer att bedöma om det fortfarande finns stöd i lagstiftningen för att hålla återvändare i förvar, säger Patrik Engström.

Situationen på landets förvar

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Nytt rättsligt ställningstagande om verkställighet för ensamkommande barn

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn har bytts ut med anledning av Migrationsverkets tolkning av Migrationsöverdomstolens dom om praktiska verkställighetshinder, MIG 2019:4. Den ändring som skett är att den ungefärliga gränsen för att brist på ordnat mottagande bedöms som bestående hinder och kan ge uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter har flyttats från 16 år till 14, samt att 12-månaders tillstånden som ges då hindret inte bedöms som bestående normalt ska förenas med utvisningsbeslut. Detta ställningstagande handlar främst om ensamkommande barn som får utvisningsbeslut utan något tidsbegränsat tillstånd alls eftersom de anses ha ett ordnat mottagande (vilket medför att de inte heller omfattas av gymnasielagen). Formuleringarna kring verkställighet från den tidigare versionen kvarstår, däribland: "Vi ska fortlöpande bedöma vilka förutsättningar det finns för att kunna genomföra en verkställighet. Om det i praktiken är utsiktslöst att finna ett ordnat mottagande ska vi inte driva arbetet vidare. Vi ska i en sådan situation ta ställning till om det finns verkställighetshinder." Det framgår inte om Migrationsverket avser att verkställighetshinder med 12 månaders tillstånd skulle kunna erkännas i ökad utsträckning för denna grupp i och med att utvisningsbesluten ändå skulle kvarstå.

Hämta ställningstagandet om verkställighet av beslut för ensamkommande barn, SR 11/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200324:

Polisen 20-03-18:

Dialog med afghanska myndigheter gällande verkställighetsärenden

Med anledning av coronavirusets påverkan på det generella läget i världen, har afghanska myndigheter meddelat att de inte längre tar emot återvändare som har utvisats eller avvisats från Sverige med tvång.

Det minskade antalet flygningar från Sverige, samt att ett stort antal länder världen över återinför gränskontroller och inför karantänregler, försvårar arbetet med verkställigheter.

Polismyndigheten har en pågående dialog med afghanska myndigheter om möjligheten att genomföra verkställigheter framöver, men Afghanistans beslut gör att polisen särskilt kommer att bedöma om det fortfarande finns stöd i lagstiftningen för att hålla återvändare i förvar.

Med anledning av den uppkomna situationen görs denna översyn nu i samtliga ärenden, men är också en prövning som kontinuerligt görs i alla förvarsärenden. I princip kan en utlänning hållas i förvar så länge det aktivt jobbas med ärendet och verkställigheten förbereds, så det är alltid en individuell bedömning som ligger till grund. Även den totala tiden för förvarstagande måste tas med i bedömningen, då även detta regleras i utlänningslagen. Om det, efter individuell bedömning, inte längre finns stöd i lagen kan detta medföra att klienter som nu är förvarstagna, kommer att släppas ur förvar.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

Rädda Barnen 19-12-03:

Rädda Barnen: Både flickor och pojkar riskerar grovt våld, hot och diskriminering

Rädda Barnen har precis kommit ut med rapporten "Tankar om att återvända". Rapporten lyfter barns och ungas, men även föräldrars, erfarenheter av en bristfällig och osäker asyl- och återvändandeprocess, samt deras tankar inför att återvända till ett av världens farligaste länder, Afghanistan.

I rapporten har röster samlats från barn, unga och föräldrar som ännu inte har återvänt, samt från skolpersonal som mött barn och unga som riskerar utvisning. Erfarenheter från ungdomar som redan har återvänt från Sverige lyfts också. Syftet med rapporten är att ge en röst åt de barn och unga som på olika sätt kommit i kläm i det svenska asylsystemet, och att kommunicera till regering, riksdag samt berörda myndigheter, att situationen i Afghanistan är allt för allvarlig för att barn och unga ska utvisas dit. Samtidigt vill rapporten belysa hur vuxna kan ge stöd till barn som ändå tvingas återvända.

- Det mest akuta är nu att utvisningarna av barn och unga stoppas, eftersom Afghanistan är ett av världens farligaste länder och barn är särskilt utsatta, säger Helena Thybell, generalsekreterare på Rädda Barnen.

Många av barnen och ungdomarna som riskerar utvisning har dessutom varit i Sverige i många år och är väldigt etablerade i landet. De kan svenska, vill gå i skolan och arbeta här.

- De är mycket oroliga inför ett eventuellt återvändande och många uppger att de hellre lever utan papper i Sverige än återvänder. Olika former av tidsbegränsade uppehållstillstånd gör också att barn och unga lever i en konstant rädsla för att deras tillstånd inte ska förlängas. Detta är ingen varaktig lösning, fortsätter Helena Thybell.

Rapporten beskriver även vilka utmaningar barnen har att vänta om de återvänder till Afghanistan. Nedan följer några citat från barnen som intervjuats om situationen i landet.

Kvinnor och flickor är t ex särskilt utsatta i Afghanistan och deras rättigheter är kraftigt beskurna.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191129:

Polisen 19-11-27:

Ny återvändandeinsats till Afghanistan

27 återvändare från Sverige och två från ett annat EU-land, var med på Polismyndighetens senaste återvändandeinsats, som idag landade i Kabul. Samtliga accepterades av afghanska myndigheter vid ankomst.

Alla återvändare som var med på flygplanet hade lagakraftvunna utvisningsbeslut. En av återvändarna hade brottsutvisning som var överlämnad från domstol, övriga ärenden hade överlämnats från Migrationsverket. Samtliga var män, inga var minderåriga.

Insatsen var delvis finansierad av EU:s gemensamma gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex. På plats i Kabul möttes återvändarna av polisens återvändandesambandsman och afghanska myndigheter, och då övergår ansvaret från Sverige till Afghanistan.

I Polismyndighetens uppdrag ingår att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut fattade av Migrationsverket eller allmän domstol. Migrationsverket kan överlämna utvisningsärenden för verkställighet av beslutet, där det bedöms att det kan behövas tvång för att kunna verkställa beslutet, eller om personen har avvikit.

Allt polisens arbete utgår från ett humant, medmänskligt och rättssäkert bemötande. Personens grundläggande rättigheter ska tillgodoses och särskild hänsyn ska tas till exempelvis ålder eller fysiska och psykiska hälsotillstånd,

- Detta var den nionde återvändandeinsatsen till Afghanistan med chartrat flygplan där Sverige har varit arrangerande land i år, säger Patrik Engström, chef för nationella gränspolissektion vid polisens nationella operativa avdelning, Noa.

Det finns flera skäl till att beslut om utvisning verkställs i form av återvändandeinsatser med chartrade flygplan. Ibland handlar det om säkerhetsskäl båda för återvändarna, personalen och eventuellt övriga resenärer. Om platserna fylls är det mer kostnadseffektivt att flera åker samtidigt. Användning av chartrade flygplan innebär också en större integritetshänsyn för återvändarna.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 19-11-28:

Samarbete med organisation i Afghanistan återupptas

Migrationsverket återupptar utbetalningar till en samarbetsorganisation inom ERRIN-programmet i Afghanistan. De som ansökt om stöd ska nu skyndsamt få beslut i sitt ärende och ta del av programmet. Programmet ska främja återvändande för asylsökande som väljer att återvända självmant eller med tvång till sitt hemland, efter att ha fått avslag på sin asylansökan.

I januari 2019 pausades utbetalningarna till Afghanistan efter att samarbetsorganisationen inom ERRIN-programmet*, IRARA, inte kunnat redovisa sina fakturor på ett tillfredsställande sätt.

Organisationen ska se till att stödet når rätt person och används enligt planen. Då Migrationsverket inte kunde vara säker på att utbetalningarna hanterades korrekt stoppades det.

Efter en omfattande och tät dialog kan Migrationsverket nu se att kraven på den ekonomiska återrapporteringen uppfylls. Därför kan samarbetet nu återupptas.

De cirka 190 personer som återvänt men ännu inte fått ta del av stödet får nu information om detta och hanteringen ska ske skyndsamt.

- Det är glädjande att vi kan återuppta arbetet med projektet, samtidigt som det såklart är beklagligt att personer fått vänta. Vi ska arbeta så effektivt och snabbt som möjligt så att de personer som väntar, både i Sverige och Afghanistan, ska få ta del av stödet, säger regionchef Jonas Krantz.

Stödet ges inte i form av kontanter utan det kan exempelvis handla om utbildning, jobbrådgivning eller hjälp och stöd att starta eget företag i hemlandet. De pausade utbetalningarna till Afghanistan har inte berört övriga länder som Sverige har tecknat avtal med gällande återintegreringsinsatser inom ramen för ERRIN-programmet.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Unicef 19-11-06:

Barn som ska utvisas får dåligt stöd

De svenska myndigheterna brister när det gäller att stödja barn som ska utvisas. Barnen får många gånger inte veta vad som ska hända eller vad de har för rättigheter. Sverige följer inte heller upp hur det går för de barn som skickas tillbaka. Det visar en ny rapport från UNICEF.

UNICEF har gjort en jämförande studie i Sverige, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien för att undersöka vad som händer med de barn som fått avslag på sina asylansökningar. Hur ser återvändandeprocessen ut för de barn som inte har laglig rätt att stanna i de olika länderna?

- Vi ser att skyddet brister för de barn som skickas tillbaka till sina ursprungsländer, och att de inte får sina rättigheter tillgodosedda, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF Sverige.

- Till exempel ses barn i familjer som ska utvisas som bihang till sina föräldrar, istället för individer med egna rättigheter.

UNICEFs ståndpunkt är att när det har fattats ett beslut som säger att det är för barnets bästa att återvända, ska processen vara barnanpassad och inta ett tydligt barnrättsperspektiv. Men i rapporten framkommer att medan ensamkommande barn får visst stöd under återvändande?processen i Sverige, så gäller inte detsamma för barn i familjer. När Migrationsverket håller återvändandesamtal vänder man sig enbart till föräldrarna, barnen är inte kallade och behöver inte närvara. Mycket lite görs för att stödja eller informera barnen, eller för att stödja föräldrarna i den uppgiften.

Rutiner saknas också för att se till att barnen förbereds på bästa sätt inför återvändandet genom att de får med sig viktiga intyg som rör exempelvis skola och hälsa.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 19-11-06: Unicef: Barn ges dåligt stöd vid utvisning (Extern länk)

#vistårinteut 19-11- 07: Emelie Hillert: Det är bland det värsta jag har sett (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.