fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Tvångsmedel, hot och deportationer

Verkställighet av utvisningsbeslut

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 211231:

JO 21-12-20:

JO kritiserar polisen för att ha verkställt ett utvisningsbeslut som var preskriberat till sidans topp

Allvarlig kritik mot Polismyndigheten för att ha beslutat om verkställighetsförvar och verkställt ett beslut om utvisning trots att utvisningsbeslutet hade upphört att gälla samt mot Migrationsverket för verkställighet av förvarsbeslutet.

Migrationsverket beslutade att en utlänning skulle utvisas. För att genomföra utvisningen beslutade Polismyndigheten att mannen skulle tas i förvar (s.k. verkställighetsförvar). Migrationsverket verkställde förvarsbeslutet och mannen utvisades efter en tid ur Sverige. Förvarsbeslutet hade överklagats till migrationsdomstolen som inte ändrade Polismyndighetens beslut.

Efter verkställigheten av utvisningen upptäcktes det att utvisningsbeslutet hade upphört att gälla (preskriberats) innan Polismyndigheten beslutade om verkställighetsförvar. Den felaktiga hanteringen var en följd av att det i Migrationsverkets ärendehanteringssystem registrerats fel datum för när utvisningsbeslutet fick laga kraft och att den felaktiga uppgiften utan någon närmare kontroll förts in i Polismyndighetens system.

Ärendet har aktualiserat frågor om vilka kontroller en myndighet måste göra för att försäkra sig om att det finns laglig grund för ett beslut eller en viss åtgärd som innefattar tvång mot en enskild. Även frågor om migrationsdomstolens utredningsansvar har aktualiserats.

JO konstaterar att myndigheterna och domstolen har brustit i sina skyldigheter. Mannen utvisades och var dessförinnan frihetsberövad i 13 dagar utan laglig grund, vilket enligt JO är fullständigt oacceptabelt. JO riktar allvarlig kritik mot Polismyndigheten och Migrationsverket. JO kritiserar också migrationsdomstolen.

Läs beslutet i dess helhet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211122:

Röda Korset 21-11-17:

Rapport: Avslag på asylansökan till sidans topp

Globalt befinner sig 80 miljoner människor på flykt idag, det högsta antalet någonsin, varav nästan hälften är barn. Den Internationella rödakors och rödahalvmånerörelsen finns på plats för att förhindra och lindra lidande samt mildra humanitära konsekvenser i 192 av världens länder - i krig, konflikt och katastrofer, i flyktingläger och längs flyktens väg.

Varje människa i behov av skydd har rätt att få sina asylskäl prövade på ett rättssäkert sätt. Beslutet om avslag på asylansökan innebär för många en chock som är förknippad med rädsla för att återvända. Oavsett orsaken till att man sökt asyl innebär beslutet för merparten en oro, besvikelse och en personlig kris. Som en konsekvens av detta kan återvändandet ofta vara den svåraste delen av en migrationsprocess. Det är sällan ett helt frivilligt beslut att återvända. Ofta sker ett återvändande på grund av att myndigheterna bedömt att det inte finns skäl för uppehållstillstånd.

Den Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen arbetar för att alla migranters rättigheter ska respekteras i hela migrationsprocessen och detta gäller även vid en utvisning eller ett återvändande.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210720:

Migrationsverket 21-07-16:

Migrationsverket beslutar om verkställighetsstopp till Afghanistan till sidans topp

Säkerhetssituationen i Afghanistan har på kort tid förändrats efter att talibanrörelsen tagit kontroll över stora delar av landet. Därför har Migrationsverket idag fattat beslut om att införa ett verkställighetsstopp till landet.

- Beslutet gäller med omedelbar verkan och gäller tillsvidare, säger Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket.

Det redan svåra säkerhetsläget i Afghanistan har snabbt förändrats ytterligare under de senaste månaderna. Samtidigt är informationen om den pågående situationen i landet svårbedömd, då den snabbt förändras och händelseutvecklingen sker över en stor del av landet. Det är mot bakgrund av detta som Migrationsverket idag har fattat beslut om att införa ett verkställighetsstopp till landet.

- Säkerhetsutvecklingen i Afghanistan är oroväckande men också svårbedömd. Talibanrörelsen har i snabb takt utökat och fortsätter utöka sin territoriella kontroll i landet. Därför har vi idag fattat beslut om verkställighetsstopp till Afghanistan, säger Carl Bexelius.

Migrationsverket kommer nu att fortsätta analysera händelseutvecklingen mycket noga för att se om myndigheten på sikt behöver göra ändringar i den rättsliga styrningen eller vidta andra åtgärder. Det går i nuläget inte att säga hur länge beslutet om verkställighetsstoppet kommer att gälla. Utgångspunkten är fortfarande att personer med av- eller utvisningsbeslut ska återvända till Afghanistan när situationen i landet stabiliserats.

- Det finns sammanlagt ungefär 7 000 personer i Sverige med avvisnings- eller utvisningsbeslut till Afghanistan. Hälften av dessa berörs direkt av verkställighetsstoppet, den andra hälften har idag ett gällande tillfälligt uppehållstillstånd, säger Carl Bexelius.

(...)

Läs mer, inklusive Frågor och svar om verkställighetsstoppet till Afghanistan (Extern länk)

Hämta det rättsliga ställningstagandet (Extern länk)

Hämta rapporten "Afghanistan - Händelseutvecklingen i skuggan av Talibanrörelsens militära framfart" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-07-00:

Migrationsöverdomstolen: Tidsfrist att lämna landet bröts inte för kort besök i Danmark till sidans topp

En kvinna som hade fått avslag på asylansökan nöjdförklarade sig. Därmed vann beslutet laga kraft och en tidsfrist om fyra veckor för att lämna landet självmant började löpa. Kort därefter reste kvinnan till Danmark där hon planerat att hävda uppehållsrätt. Hon blev dock inte insläppt utan återsändes till Sverige. Vid återkomsten greps hon av polis och togs i förvar. Enligt polismyndigheten hade hon avvikit. Hon överklagade förvarstagandet eftersom tidsfristen för frivillig avresa inte hade löpt ut, men domstolen bedömde att detta inte gav henne rätt att befinna sig i Sverige efter att hon verkställt sig själv till Danmark. I sin överklagan till Migrationsöverdomstolen påpekade kvinnan att det krävs ett beslut för att upphäva tidsfristen. Migrationsverket, som fick yttra sig, höll med om detta och framförde också att det inte finns någon regel som säger att en tidsfrist skulle förfalla för att personen lämnar landet och kommer tillbaka. Detta var också vad Migrationsöverdomstolen kom fram till. Tidsfristen kunde ha upphävts med anledning av det som hänt, men så hade inte skett och därmed fick inga tvångsåtgärder vidtas.

Hämta referat av mål nr UM 2018-21, MIG 2021:13 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Asylnytt 21-06-03:

Praxis oklar rörande när ensamkommande barn får ges utvisningsbeslut till sidans topp

Som Asylnytt referat i utgåva 21-01-25 så har EU-domstolen i mål nr C-441/19 slagit fast att ensamkommande barn under 18 år inte får ges utvisningsbeslut utan att medlemsstaten innan beslutet tas försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. Utvisning av ett barn får alltså inte skjutas upp till 18-årsdagen på grund av att mottagandet inte säkerställts. Sveriges praxis liknar den som EU-domstolen dömde ut. Förra året kom Migrationsverkets ställningstagande SR 11/2020 om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn. Där rekommenderades att barn åtminstone från 14 års ålder som visat att de saknar ordnat mottagande ändå ska ges utvisningsbeslut tillsammans med tidsbegränsade tillstånd fram tills barnet fyllt 18. Detta ställningstagande har dragits tillbaka, men det har inte kommit något nytt. Förfarandet nämns även i två andra ställningstaganden som fortfarande gäller, de om praktiska verkställighetshinder och om ömmande omständigheter under den tillfälliga lagen. Några ärenden av det här slaget har nått domstolar. Domstolen i Göteborg har återförvisat två ärenden på grund av att det ordnade mottagandet inte har varit utrett som EU-domen kräver. Domstolen i Malmö har gett avslag i ett par ärenden där ombuden tagit upp EU-domen. I dessa fall har domstolen bedömt att en förälder är tillgänglig och mottagandet tillräckligt utrett.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210402:

Justitiedepartementet 21-03- 30:

Ändring av uppdraget till Statskontoret för att effektivisera återvändandearbete till sidans topp

Regeringen gav den 9 juli 2020 Statskontoret i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att effektivisera Migrationsverkets, Polismyndighetens och Kriminalvårdens arbete med återvändande inom ramen för nuvarande organisation (Ju2020/01867/SIM). Ett arbete som omfattar såväl självmant återvändande, vilket ska tillämpas i första hand, som verkställande av beslut om av- eller utvisning med tvång. Regeringen uppdrar åt Statskontoret att inom ramen för uppdraget se över myndigheternas uppgifter och ansvarsfördelning samt att överväga en förändring av myndighetsorganisationen på återvändandeområdet. I uppdraget ingår att utreda vilka organisationsförändringar som skulle kunna övervägas och vilka fördelar och nackdelar som kan finnas med olika alternativ.

Statskontoret ska löpande hålla Regeringskansliet (Justitiedepartementet) informerat under uppdragets genomförande.

Redovisningstidpunkten för uppdraget (Ju2020/01867) förlängs och uppdraget ska redovisas i sin helhet senast den 14 januari 2022.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201218:

FARR 20-12-11:

Återupptagna tvångsutvisningar - den första stoppades till sidans topp

På kvällen den 15 december var en tvångsutvisning till Afghanistan planerad, den första på länge. Men i sista stund ställdes flygningen in. Det brev som sju svenska organisationer nyligen sände till Afghanistans flyktingminister kan ha varit en bidragande orsak, enligt Blankspots tidigare bevakning. - men senare har orsaken uppgivits vara Corona-smitta bland personalen (Blankspot 16 dec).

Pressmeddelandet från sju organisationer:

Den 15 december återupptar Sverige tvångsutvisningarna till Afghanistan. Det sker mitt i en allvarlig pandemi, till ett land söndertrasat av krig, terror och fattigdom.

Läget i det konflikthärjade Afghanistan är värre än någonsin. Taliban erövrar mark, fredssamtalen hotas och befolkningen är hårt drabbad av fattigdom till följd av coronapandemin. Mitt i detta kaos har Sverige för avsikt att återuppta tvångsutvisningarna. Återtagandeavtalet mellan Afghanistan och Sverige anger att tvångsutvisningarna ska vara ordnade, värdiga och säkra, men det är diskutabelt om det ens är möjligt att säkerställa denna typ av ordnade förhållanden i ett land där full väpnad konflikt råder. Utvisade behandlas enligt egen utsago inte med medkänsla och respekt mer än i undantagsfall. Utvisningar har exempelvis genomförts utan någon som helst förberedelsetid för den enskilde. Slutligen sker ingen uppföljning från Sverige huruvida utsatta grupper erhåller tillräckligt skydd under återvändandeprocessen, något som Sverige är skyldiga att göra enligt avtalet med Afghanistan med Afghanistan.

Detta skriver sju svenska organisationer som i ett gemensamt försök att få stopp på de avtalsvidriga utvisningarna har vänt sig till Afghanistans flyktingminister, Mr. Noor Rahman Akhlaqi, med en vädjan om att den afghanska regeringen ska säga nej till att ta emot tvångsutvisade människor från Sverige.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201111:

Asylrättscentrum 20-10- 28:

Människor och Migration podd: Brott, utvisningar och CIA på Bromma till sidans topp

Vilka brott leder till utvisning och vad händer när man inte kan utvisa en person som begått ett brott i Sverige? I det här avsnittet av Människor & Migration reder Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad och juristen Sofia Rönnow Pessah ut vad som gäller vid brott och utvisningar. Det är ett samtal om möjlighet att överklaga, rättssäkra processer, säkerhetsutvisningar och vandelskrav. Dessutom pratar vi om de så kallade Egyptenavvisningarna och prinicipen om non-refoulement.

Avsnittet produceras och programleds av Asylrättscentrums kommunikationsansvarige Maja Dahl.

Podden finns på Soundcloud, Spotify, iTunes och valfri podcast-app.

I avsnittet lyfter Anna Lindblad en tabell som visar karenstiden för ansökan om medborgarskap för personer begått brott. Klicka här för att läsa hela tabellen.

Till podden via Soundcloud (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Afghanistan/ Ministry of Refugees and Repatriations 20-10-19:

Deputy minister Wafiullah Kakar meets representative of Swedish embassy till sidans topp

Mr. Anders Schogster and Ms. Nina Johansson from the Swedish Embassy, paid a courtesy Vice Minister for Refugee Affairs Wafiullah Kakar visit on Monday, 19 October 2020. Vice Minister for Refugee Affairs Wafiullah Kakar appreciated the Swedish Government's engagement in Afghanistan.

In this meeting, both sides agreed to further advance the good cooperation between both countries in the area of migration. HE Wafiullah Kakar informed Mr. Anders Schogster that an inter-governmental committee has approved the resumption of non-voluntary return but COVID-19 precautionary measures must be considered at all stages by deporting country.

Further, Deputy Minister Kakar shared the concerns of Afghan asylees in Sweden which were received by the office of the President of the Islamic Republic of Afghanistan and requested the Swedish Embassy an official response in this regard.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201002:

Riksdagen 20-06-25:

Skrivelse från regeringen: Riksrevisionens rapport om återvändandeverksamheten till sidans topp

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Återvändandeverksamheten - resultat, kostnader och effektivitet (RiR 2020:7).

Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns tecken på bristande resultat av återvändandeverksamheten, bl.a. baserat på den relativt höga andelen ärenden som avslutas utan utresa. Riksrevisionen anser vidare att den övergripande ekonomistyrningen på området är svag och att det råder ett svagt helhetsperspektiv i styrningen och samordningen av återvändandeverksamheten.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att vidareutveckla regeringens styrning av de myndigheter som är ansvariga för att personer som inte får vistas i Sverige lämnar landet - frivilligt eller vid behov med tvång. Regeringen instämmer helt i den rekommendation som handlar om behovet av att överväga hur överföring av information mellan myndigheterna i återvändandearbetet kan förbättras. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens övriga rekommendationer.

I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.

Följdmotion 2020/21:311 av Jonny Cato (C) med krav på utredning om åtgärder (Extern länk)

Följdmotion 2020/21:145 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M, KD) innehållande krav på utredning och bland annat att ta bort möjligheten till spårbyte (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Justitiedepartementet 20-06-30:

Riksrevisionens rapport om återvändandeverksamhete till sidans topp

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Återvändandeverksamheten - resultat, kostnader och effektivitet (RiR 2020:7).

Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns tecken på bristande resultat av återvändandeverksamheten, bland annat baserat på den relativt höga andelen ärenden som avslutas utan utresa. Riksrevisionen anser vidare att den övergripande ekonomistyrningen på området är svag och att det råder ett svagt helhetsperspektiv i styrningen och samordningen av återvändandeverksamheten.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att vidareutveckla regeringens styrning av de myndigheter som är ansvariga för att personer som inte får vistas i Sverige lämnar landet - frivilligt eller vid behov med tvång. Regeringen instämmer helt i den rekommendation som handlar om behovet av att överväga hur överföring av information mellan myndigheterna i återvändandearbetet kan förbättras. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens övriga rekommendationer.

I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.

Hämta skrivelsen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Polisen 20-04-21:

Polisen genomför verkställigheter trots stängda gränser till sidans topp

Polismyndighetens arbete med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut fortsätter trots många stängda gränser, det pågår också löpande dialog med flera utländska myndigheter om hur samarbetet ska bedrivas framåt.

Flera av de länder som polisen samarbetar med har stängt sina gränser eller meddelat att de inte tar emot återvändare. Även många ambassader ät stängda, båda utländska här i Sverige och svenska beskickningar utomlands, vilket kan försvåra till exempel få ut nödvändiga resehandlingar och andra dokument.

- Polismyndigheten ser en minskning av samtlig flygtrafik till och från Sverige på ca 90-95 procent, och ett liknande mönster ses även i resten av världen. Detta medför att det finns färre kommersiella flygningar som det går att boka biljetter till återvändare med, säger Patrik Engström, chef nationella gränspolissektionen, Noa.

Det har genomförts färre verkställigheter sedan inreseförbudet trädde i kraft, jämfört med samma tidsperiod föregående månad och föregående år. Polismyndigheten verkställde 87 ärenden, de flesta till Danmark, Vitryssland, Thailand, Ukraina och Georgien, mellan den 19 mars och 15 april. Det är en minskning med cirka 81 procent jämfört med samma tidsperiod föregående månad då 462 ärenden verkställdes.

Polismyndigheten ser nu på alternativa lösningar att genomföra verkställigheter tillsammans med Kriminalvården, till exempel genom att använda chartrade plan. Mellan 19 mars och 15 april har endast två återvändandeinsatser med chartrat flygplan genomförts, en till Georgien och en till Armenien.

- Vi har en pågående dialog med utländska myndigheter om möjligheten att genomföra verkställigheter framöver, men beslut fattade av länder som till exempel Afghanistans, gör att vi särskilt kommer att bedöma om det fortfarande finns stöd i lagstiftningen för att hålla återvändare i förvar, säger Patrik Engström.

Situationen på landets förvar

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Nytt rättsligt ställningstagande om verkställighet för ensamkommande barn till sidans topp

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn har bytts ut med anledning av Migrationsverkets tolkning av Migrationsöverdomstolens dom om praktiska verkställighetshinder, MIG 2019:4. Den ändring som skett är att den ungefärliga gränsen för att brist på ordnat mottagande bedöms som bestående hinder och kan ge uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter har flyttats från 16 år till 14, samt att 12-månaders tillstånden som ges då hindret inte bedöms som bestående normalt ska förenas med utvisningsbeslut. Detta ställningstagande handlar främst om ensamkommande barn som får utvisningsbeslut utan något tidsbegränsat tillstånd alls eftersom de anses ha ett ordnat mottagande (vilket medför att de inte heller omfattas av gymnasielagen). Formuleringarna kring verkställighet från den tidigare versionen kvarstår, däribland: "Vi ska fortlöpande bedöma vilka förutsättningar det finns för att kunna genomföra en verkställighet. Om det i praktiken är utsiktslöst att finna ett ordnat mottagande ska vi inte driva arbetet vidare. Vi ska i en sådan situation ta ställning till om det finns verkställighetshinder." Det framgår inte om Migrationsverket avser att verkställighetshinder med 12 månaders tillstånd skulle kunna erkännas i ökad utsträckning för denna grupp i och med att utvisningsbesluten ändå skulle kvarstå.

Hämta ställningstagandet om verkställighet av beslut för ensamkommande barn, SR 11/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200324:

Polisen 20-03-18:

Dialog med afghanska myndigheter gällande verkställighetsärenden till sidans topp

Med anledning av coronavirusets påverkan på det generella läget i världen, har afghanska myndigheter meddelat att de inte längre tar emot återvändare som har utvisats eller avvisats från Sverige med tvång.

Det minskade antalet flygningar från Sverige, samt att ett stort antal länder världen över återinför gränskontroller och inför karantänregler, försvårar arbetet med verkställigheter.

Polismyndigheten har en pågående dialog med afghanska myndigheter om möjligheten att genomföra verkställigheter framöver, men Afghanistans beslut gör att polisen särskilt kommer att bedöma om det fortfarande finns stöd i lagstiftningen för att hålla återvändare i förvar.

Med anledning av den uppkomna situationen görs denna översyn nu i samtliga ärenden, men är också en prövning som kontinuerligt görs i alla förvarsärenden. I princip kan en utlänning hållas i förvar så länge det aktivt jobbas med ärendet och verkställigheten förbereds, så det är alltid en individuell bedömning som ligger till grund. Även den totala tiden för förvarstagande måste tas med i bedömningen, då även detta regleras i utlänningslagen. Om det, efter individuell bedömning, inte längre finns stöd i lagen kan detta medföra att klienter som nu är förvarstagna, kommer att släppas ur förvar.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

Rädda Barnen 19-12-03:

Rädda Barnen: Både flickor och pojkar riskerar grovt våld, hot och diskriminering till sidans topp

Rädda Barnen har precis kommit ut med rapporten "Tankar om att återvända". Rapporten lyfter barns och ungas, men även föräldrars, erfarenheter av en bristfällig och osäker asyl- och återvändandeprocess, samt deras tankar inför att återvända till ett av världens farligaste länder, Afghanistan.

I rapporten har röster samlats från barn, unga och föräldrar som ännu inte har återvänt, samt från skolpersonal som mött barn och unga som riskerar utvisning. Erfarenheter från ungdomar som redan har återvänt från Sverige lyfts också. Syftet med rapporten är att ge en röst åt de barn och unga som på olika sätt kommit i kläm i det svenska asylsystemet, och att kommunicera till regering, riksdag samt berörda myndigheter, att situationen i Afghanistan är allt för allvarlig för att barn och unga ska utvisas dit. Samtidigt vill rapporten belysa hur vuxna kan ge stöd till barn som ändå tvingas återvända.

- Det mest akuta är nu att utvisningarna av barn och unga stoppas, eftersom Afghanistan är ett av världens farligaste länder och barn är särskilt utsatta, säger Helena Thybell, generalsekreterare på Rädda Barnen.

Många av barnen och ungdomarna som riskerar utvisning har dessutom varit i Sverige i många år och är väldigt etablerade i landet. De kan svenska, vill gå i skolan och arbeta här.

- De är mycket oroliga inför ett eventuellt återvändande och många uppger att de hellre lever utan papper i Sverige än återvänder. Olika former av tidsbegränsade uppehållstillstånd gör också att barn och unga lever i en konstant rädsla för att deras tillstånd inte ska förlängas. Detta är ingen varaktig lösning, fortsätter Helena Thybell.

Rapporten beskriver även vilka utmaningar barnen har att vänta om de återvänder till Afghanistan. Nedan följer några citat från barnen som intervjuats om situationen i landet.

Kvinnor och flickor är t ex särskilt utsatta i Afghanistan och deras rättigheter är kraftigt beskurna.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191129:

Polisen 19-11-27:

Ny återvändandeinsats till Afghanistan till sidans topp

27 återvändare från Sverige och två från ett annat EU-land, var med på Polismyndighetens senaste återvändandeinsats, som idag landade i Kabul. Samtliga accepterades av afghanska myndigheter vid ankomst.

Alla återvändare som var med på flygplanet hade lagakraftvunna utvisningsbeslut. En av återvändarna hade brottsutvisning som var överlämnad från domstol, övriga ärenden hade överlämnats från Migrationsverket. Samtliga var män, inga var minderåriga.

Insatsen var delvis finansierad av EU:s gemensamma gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex. På plats i Kabul möttes återvändarna av polisens återvändandesambandsman och afghanska myndigheter, och då övergår ansvaret från Sverige till Afghanistan.

I Polismyndighetens uppdrag ingår att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut fattade av Migrationsverket eller allmän domstol. Migrationsverket kan överlämna utvisningsärenden för verkställighet av beslutet, där det bedöms att det kan behövas tvång för att kunna verkställa beslutet, eller om personen har avvikit.

Allt polisens arbete utgår från ett humant, medmänskligt och rättssäkert bemötande. Personens grundläggande rättigheter ska tillgodoses och särskild hänsyn ska tas till exempelvis ålder eller fysiska och psykiska hälsotillstånd,

- Detta var den nionde återvändandeinsatsen till Afghanistan med chartrat flygplan där Sverige har varit arrangerande land i år, säger Patrik Engström, chef för nationella gränspolissektion vid polisens nationella operativa avdelning, Noa.

Det finns flera skäl till att beslut om utvisning verkställs i form av återvändandeinsatser med chartrade flygplan. Ibland handlar det om säkerhetsskäl båda för återvändarna, personalen och eventuellt övriga resenärer. Om platserna fylls är det mer kostnadseffektivt att flera åker samtidigt. Användning av chartrade flygplan innebär också en större integritetshänsyn för återvändarna.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 19-11-28:

Samarbete med organisation i Afghanistan återupptas till sidans topp

Migrationsverket återupptar utbetalningar till en samarbetsorganisation inom ERRIN-programmet i Afghanistan. De som ansökt om stöd ska nu skyndsamt få beslut i sitt ärende och ta del av programmet. Programmet ska främja återvändande för asylsökande som väljer att återvända självmant eller med tvång till sitt hemland, efter att ha fått avslag på sin asylansökan.

I januari 2019 pausades utbetalningarna till Afghanistan efter att samarbetsorganisationen inom ERRIN-programmet*, IRARA, inte kunnat redovisa sina fakturor på ett tillfredsställande sätt.

Organisationen ska se till att stödet når rätt person och används enligt planen. Då Migrationsverket inte kunde vara säker på att utbetalningarna hanterades korrekt stoppades det.

Efter en omfattande och tät dialog kan Migrationsverket nu se att kraven på den ekonomiska återrapporteringen uppfylls. Därför kan samarbetet nu återupptas.

De cirka 190 personer som återvänt men ännu inte fått ta del av stödet får nu information om detta och hanteringen ska ske skyndsamt.

- Det är glädjande att vi kan återuppta arbetet med projektet, samtidigt som det såklart är beklagligt att personer fått vänta. Vi ska arbeta så effektivt och snabbt som möjligt så att de personer som väntar, både i Sverige och Afghanistan, ska få ta del av stödet, säger regionchef Jonas Krantz.

Stödet ges inte i form av kontanter utan det kan exempelvis handla om utbildning, jobbrådgivning eller hjälp och stöd att starta eget företag i hemlandet. De pausade utbetalningarna till Afghanistan har inte berört övriga länder som Sverige har tecknat avtal med gällande återintegreringsinsatser inom ramen för ERRIN-programmet.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Unicef 19-11-06:

Barn som ska utvisas får dåligt stöd till sidans topp

De svenska myndigheterna brister när det gäller att stödja barn som ska utvisas. Barnen får många gånger inte veta vad som ska hända eller vad de har för rättigheter. Sverige följer inte heller upp hur det går för de barn som skickas tillbaka. Det visar en ny rapport från UNICEF.

UNICEF har gjort en jämförande studie i Sverige, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien för att undersöka vad som händer med de barn som fått avslag på sina asylansökningar. Hur ser återvändandeprocessen ut för de barn som inte har laglig rätt att stanna i de olika länderna?

- Vi ser att skyddet brister för de barn som skickas tillbaka till sina ursprungsländer, och att de inte får sina rättigheter tillgodosedda, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF Sverige.

- Till exempel ses barn i familjer som ska utvisas som bihang till sina föräldrar, istället för individer med egna rättigheter.

UNICEFs ståndpunkt är att när det har fattats ett beslut som säger att det är för barnets bästa att återvända, ska processen vara barnanpassad och inta ett tydligt barnrättsperspektiv. Men i rapporten framkommer att medan ensamkommande barn får visst stöd under återvändande?processen i Sverige, så gäller inte detsamma för barn i familjer. När Migrationsverket håller återvändandesamtal vänder man sig enbart till föräldrarna, barnen är inte kallade och behöver inte närvara. Mycket lite görs för att stödja eller informera barnen, eller för att stödja föräldrarna i den uppgiften.

Rutiner saknas också för att se till att barnen förbereds på bästa sätt inför återvändandet genom att de får med sig viktiga intyg som rör exempelvis skola och hälsa.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 19-11-06: Unicef: Barn ges dåligt stöd vid utvisning (Extern länk)

#vistårinteut 19-11- 07: Emelie Hillert: Det är bland det värsta jag har sett (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Riksrevisionen 19-04-03:

Riksrevisionen granskar resultat, kostnader och effektivitet i återvändande till sidans topp

Den som inte har rätt att vistas i Sverige ska självmant lämna landet, annars kan Polisen eller Migrationsverket vidta tvångsåtgärder. Vissa brister har uppmärksammats när det gäller återvändandeverksamheten, och Riksrevisionen granskar nu resultat, kostnader och effektivitet.

Migrationsverket och Polismyndigheten har huvudansvar för den så kallade återvändandeverksamheten, Kriminalvården ger handräckning vid transporter. Granskningen kommer bland annat att undersöka hur dessa myndigheter samverkar, och om insatserna kan utföras mer effektivt.

Riksrevisor Helena Lindberg.

- Det är inte ovanligt med effektivitetsproblem när flera statliga myndigheter ska samverka i komplexa ärenden under tidspress. Våra förhoppningar är att granskningen ska ge en tydligare bild av eventuella brister, hur de påverkar varandra och vilka åtgärder som kan leda till förbättringar, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Migrationsverket och Polismyndigheten kan under vissa omständigheter besluta om av- eller utvisning av personer som inte har rätt att vistas i landet. Av- eller utvisning får dock inte ske till ett land där personen riskerar dödsstraff, tortyr eller förföljelse. Återvändande ska i första hand ske självmant, men tvång kan användas om det bedöms vara nödvändigt. Det har uppskattats att mellan 20 000 och 50 000 personer med beslut om av- eller utvisning vistas i Sverige. Migrationsverket bedömer att det till år 2021 kommer att avslutas ytterligare 100 000 ärenden som innebär att en person ska lämna landet. Ungefär hälften av dessa personer väntas lämna landet självmant.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Asylnytt 19-03-18:

JO vidtar ingen ytterligare åtgärd rörande polisrazzian på ett barnfamiljläger till sidans topp

Den 25 augusti gjorde polisen ett tillslag mot ett läger för barnfamiljer som ordnades av Svenska Kyrkan. Fem familijer som saknade uppehållstillstånd greps och deras utvisningar verkställdes. Händelsen JO-anmäldes med motivering att ingripandet inte var förenligt med proportionalitetsprincipen och principen om barnets bästa. Svenska Kyrkan och flera andra organisationer protesterade offentligt mot polisens agerande. JO svarade den 15 februari att polisens agerande krtiserats tidigare då ingripanden gjorts utan lagstöd. Detta ledde till ett förtydligande i Utlänningslagen. Lagändringen trädde i kraft den 1 november 2017. (Asylnytts kommentar: Lagändringen medförde att polisen fick rätt att omhänderta och hålla kvar både barn och vuxna i 24+24 timmar för att verkställa utvisningsbeslut, utan beslut om förvarstagande.) Av svaret framgår även att JO efter en tidigare granskning kommit fram till att det finns ett behov av enhetliga nationella rutiner för polisens verkställighetsarbete och att JO kommer att följa upp detta. Därmed vidtas inga ytterligare åtgärder med anledning av anmälan. Ärende nr 3765-2018.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190302:

Riksdagen 19-02-15:

Svar på skriftlig fråga: Utvisningar till sidans topp

Fråga 2018/19:171 av Lars Beckman (M)

Den 27 januari 2016 förutspådde dåvarande inrikesminister Anders Ygeman i en intervju i SVT att uppemot 80 000 personer skulle utvisas från Sverige. Totalt ansökte cirka 163 000 personer om asyl i Sverige 2015. Regeringen räknade med att en stor del av dessa skulle komma att utvisas. Uppdraget om utvisningarna formulerades i regleringsbrev till polisen och Migrationsverket. Dock verkställde polisen i fjol enbart 4 000 ärenden som överlämnats från Migrationsverket. Året dessförinnan, 2017, rörde det sig om 4 200.

Med anledning av det ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vad avser ministern att göra för att få återvändandet att fungera bättre än tidigare, eftersom många personer uppenbarligen befinner sig illegalt i Sverige?

Svar på frågan av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

(...) Regeringen har de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att öka återvändandet, både det frivilliga och det som sker med tvång. Myndigheterna har tilldelats extra medel och återvändandesambandsmän har placerats ut på ambassader i ett antal nyckelländer. Dialogen med mottagarländer har bland annat resulterat i ett samförståndsavtal om återtagande med Afghanistan. Vidare har antalet förvarsplatser ökat och kommer under våren att uppgå till 457 stycken, vilket är en ökning med 80 procent sedan 2016. Polismyndigheten har sedan 1 juli 2018 fått utökade möjligheter att kontrollera att arbetsgivare inte anställer personer som saknar erforderliga tillstånd. Utöver detta bereds för närvarande betänkandet Klarlagd identitet i regeringskansliet. Förslagen däri syftar bland annat till att effektivisera Polismyndighetens arbete med återvändande.

De senaste åren har präglats av en hög takt i återvändandet. Under åren 2014 - 2018 lämnade mer än 70 000 före detta asylsökande Sverige, antingen till sitt hemland eller till ett annat EU-land i enlighet med Dublinförordningen.

Det är mer än 1000 personer per månad.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190123:

FRA 19-01-17:

Respecting rights for more effective return policies till sidans topp

Adequate and enforceable fundamental rights safeguards need to accompany proposals to return irregularly staying non-EU nationals more effectively, finds the latest Opinion from the EU Agency for Fundamental Rights.

FRA's Opinion on the revisions to the EU Return Directive examines the fundamental rights implications of the proposed changes to the directive.

It shows how respect for fundamental rights is in the interest of the national authorities and avoids rights violations during return procedures. Violations can lead to challenges thatcan undermine the effectiveness and credibility of the EU's return policy.

Based on the proposed changes, key FRA suggestions for improvement include:

Avoid stricter rules limiting the use of voluntary departure while making it compulsory for Member States to have in place a national system for assisted voluntary returns. Narrowing the use of voluntary departure runs contrary to the aim of prioritising voluntary over forced returns and should be reconsidered. EU funding should be available to help Member States in all key areas to develop and carry out return measures in an effective, safe and dignified manner.

Ensure that streamlined return procedures do not increase the risk of fundamental rights violations. Safeguards are needed so that combining end of legal stay and return decisions does not hamper asylum claims and appeals. This also applies to obliging non-EU nationals to cooperate with authorities which could lead to revealing asylum seekers' information to their country of origin. Issuing entry bans without return decisions should also be avoided as expedited procedures might prevent people from exercising their right to be heard.

Safeguard appeals against return decisions. Five days should not be set as a maximum period for lodging an appeal nor should EU law prevent Member States from postponing returns during judicial review.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181218:

FARR 18-12-11:

Ovärdig grupputvisning väntas enligt FARR till sidans topp

Flyktinggruppernas Riksråd (FARR) protesterar mot att ännu en grupp människor utvisas till Afghanistan idag, trots att Migrationsverket just nu förbereder ett nytt rättsligt ställningstagande om säkerhetsläget i landet. Utvisningen sker dessutom inte på ett värdigt sätt, enligt FARR.

Alla som ska utvisas har suttit i förvar en kortare eller längre tid, men oftast i total ovisshet om vilken dag de ska tvingas lämna Sverige. Det har nyligen uppmärksammats att utvisningar sker med överraskning och att det även är ovisst för Migrationsverket när dessa utvisningar sker. Detta trots att Migrationsverket har ansvaret enligt EU:s återvändandedirektiv att övervaka tvångsavvisningar.

Den övergripande målsättningen både enligt svenska normer och enligt återtagandeavtalet med Afganistan är att när människor tvingas lämna Sverige ska det ske med värdighet och i säkerhet. Detta är definitivt inte fallet när de som väntar i förvar inte får besked eller får oklara besked om när en resa kan ske, påpekar FARR:s ordförande advokat Emma Persson.

I praktiken vet de svenska myndigheterna att utvisningar till Afghanistan ska planeras minst 3-4 veckor i förväg och oftast längre, i synnerhet om utvisningar sker i samarbete med EU:s gränsmyndighet FRONTEX.

- Att berövas sin frihet är en stor kränkning av en människas integritet och kan ha negativa påverkan på en människas hälsa, säger Emma Persson. - Att under den tiden inte få klarhet när man ska lämna Sverige späder på plågan att vara inlåst och minskar möjligheten att kunna förbereda sin ankomst genom att kontakta släkt och vänner i förväg.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181204:

FARR 18-11-27:

Utvisningar hemlighölls för observatörer till sidans topp

FARR:s larm om att det kan ha förekommit misshandel vid ett antal utvisningsförsök (se den första artikeln samt uppföljningen) har lett till ytterligare avslöjanden. Ett par av våldsincidenterna förekom i samband med utvisningar som skulle verkställas med överraskning, utan att den som skulle utvisas fick tid att meddela sig med någon, förbereda resan eller tala med ombud. Nu har reportrar på Sveriges Radio grävt vidare i saken och funnit att flera hundra utvisningar har verkställts i hemlighet i år. Kriminalvården som sköter transporterna har inte ens informerat den avdelning på Migrationsverket som har till uppgift att övervaka att allt går rätt till när utvisningar verkställs.

FARR kräver fungerande övervakning av verkställigheter, även under resan.

I radioinslagen som sändes den 27 november intervjuas gränspolischefen Patrik Engström och FARR:s ordförande Emma Persson. Gränspolischefen uppgav att 90 procent av utvisningarna verkställs i samråd med den som berörs. Han sa också att de flesta har haft utvisningsbeslut länge och mycket väl vet att utvisningen kommer att verkställas. Dolda utresor görs bara av säkerhetsskäl enligt Patrik Engström. Han menade att personer med självskadebeteende får mindre tid att stressa upp sig om utvisningen sker snabbt.

Emma Persson från FARR invände mot resonemanget. Det är inte bättre för personer med självskadebeteende att föras iväg med överrumpling. Hon förklarade att om utvisningar sker på detta sätt så påverkar det alla som befinner sig i förvar. Ingen vet vem som kommer att väckas och transporteras iväg med överrumpling nästa gång. Alla människor behöver ha framförhållning. Emma Persson påpekade också att de som utsätts för dolda utvisningar inte hinner ta kontakt med jurist, säga adjö till nära och kära eller ta kontakt med släktingar i hemlandet.

(...)

Hela artikeln med länkar till rapportering i media (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

FARR 18-11-16:

Utvisade i livsfara - stoppa transporten till Afghanistan! till sidans topp

Enligt information från flera källor planerar gränspolisen att verkställa en stor grupputvisning till Afghanistan, troligen den 19:e november. Utvisningen strider mot Sveriges återtagandeavtal med Afghanistan genom att särskilt sårbara personer är med på listan och genom utvisningar till krigsområden. FARR har i direkt samtal med flyktingministern i Afghanistan fått bekräftat att ministeriet inte kan ta ansvar för de som utvisas till krigsområden eller till internflykt och inte heller utvisningar av sårbara personer

Bland dem som Sverige nu planerar att sända till Afghanistan finns unga människor som behöver vård, trots att de varken har pengar eller något nätverk till stöd. Bland dem finns en ung man med svår epilepsi, som behöver daglig medicinering.

Ett antal av dem som utvisas kommer från områden där kriget blossat upp på nytt. I Ghazni befinner sig tusentals människor idag sig på flykt från orter som attackerats av talibanerna. De som kommer från Ghazni riskerar att hamna i brinnande konflikt där de själva i många fall tillhör särskilt utsatta grupper. Alternativet är att tvingas stanna som internflyktingar i Kabul, vilket FN:s flyktingorgan UNHCR bestämt avrått från.

FARR har tidigare avslöjat att ett tiotal personer vittnat om att de blivit misshandlade vid tidigare utvisningsförsök. Personal från transportenheten nekar till anklagelserna. Några av de skadade personerna planerar nu polisen att skicka ut med den kommande charterutvisningen, vilket hindrar dem från att överklaga nedlagda polisanmälningar.

FARR i samtal med flyktingministern

Den 14 november samtalade FARR:s ordförande Emma Persson och styrelseledamoten Ahmad Zaki Khalil direkt via telefon med Afghanistans flyktingminister (Minister of Refugees and repatrations) Sayed Hussain Alemi Balkhi.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

FARR 18-10-31:

Fortsättning om våld vid transporter till sidans topp

FARR redovisade för några veckor sedan att vi tagit upp en diskussion med gränspolisen om att personer ska ha misshandlats på väg till utvisningflyg - transporter som sedan avbrutits. Gränspolisen är ansvarig myndighet, men transporterna beställs och utförs av kriminalvårdens transporttjänst. Efter denna notis har flera fall uppmärksammats i Sveriges Radios nyhetssändningar.

"Hossein" och "Mahdi" berättade om hur de misshandlats med slag och sparkar. Men personalen hävdar att det är personerna som transporterats som har skadat sig själva. FARR:s ordförande Emma Persson kräver att polisen och kriminalvården går till botten med saken eftersom det gäller många ärenden.

FARR håller självfallet på sekretessen. De som delat sina erfarenheter med oss bestämmer själva vilka som får ta del av informationen och om någon vill bli intervjuad. Vi jobbar vidare med frågan och ser också ett behov att följa upp tillgången till vård i förvaren.

Artikeln på FARR:s hemsida (Extern länk)

Sveriges Radio 18-10-26: Transportpersonal anklagas för misshandel (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 18-10-26: Krav på utredning efter avbrutna utvisningar (Extern länk)

Sveriges Radio Studio Ett 18-20-26: Flera utvisningar till Afghanistan stoppade senaste tiden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.