ASYLNYTT

En person som haft uppehållstillstånd enligt gymnasielagen hade fått arbete och ansökte om permanent uppehållstillstånd (PUT) enligt den nya gymnasielagen. Migrationsverket avslog ansökan, dels för att han felaktigt angavs ha gått ett nationellt program (som han inte hade examen från), dels för att den yrkeskurs han faktiskt gått färdigt inte var densamma som han tidigare fått uppehållstillstånd för att genomföra. Migrationsdomstolen klargör i sitt beslut vilken typ av intyg som krävs. Domstolen påpekar också att "det varken av lagtexten i 5 § gymnasielagen eller dess förarbeten går att utläsa att kravet på fullföljd utbildning enligt 5 § tredje stycket nödvändigtvis avser den utbildning som sökanden tidigare beviljats uppehållstillstånd för enligt någon av 16c - 16i §§ tillfälliga lagen. " Utbildningen borde alltså ha godkänts. Eftersom övriga villkor för PUT inte prövats återförvisas målet till Migrationsverket. Beslutet är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

Asylnytt 21-08-08:

Förlängt uppehållstillstånd för studier på grund av pandemin godtas av domstolar

En person hade uppehållstillstånd på grund av studier som räckte till och med juni 2020. Studierna blev försenade på grund av pandemin och personen ansökte om förlängd tid till och med den 30 oktober. En viktig del var hans uppsats och eftersom lärosätet inte granskar uppsatser under sommaren påverkade det tidsplanen. Tiden gick utan att han fick beslut och inför att det förlängda tillståndet skulle ha löpt ut ansökte han om uppehållstillstånd för att söka arbete. Migrationsverket avslog ansökan eftersom mannen inte kunde visa att han studerat på heltid under den förlängda perioden och därför inte hade haft rätt till uppehållstillstånd när han gjorde den senare ansökan. Migrationsdomstolen anser inte att utbildningen förlorat sin karaktär av heltidsutbildning för att studierna måste förlängas av något skäl, och tiden är beroende av lärosätet. Målet återförvisas för bedömning av den nu aktuella ansökan. Källa migrationsdomstolen i Göteborg.

Ett liknande ärende gällde en man som inte kunnat komma åt att slutföra sitt exemansarbete på ett företag under pandemins inledning. Även i det fallet beviljades tillstånd för att söka arbete av domstolen i Göteborg, trots att examen var klar när Migrationsverket avslog förlängningsansökan för studierna. Ett annat fall rör en man som själv haft Covid-19 och vars studier försenats. Tiden påverkades av av fastställda examinationsperioder. Migrationsverket bedömde att förlängningen inte uppfyller heltidskravet, men domstolen beviljar den. Källa migrationsdomstolen i Malmö. Domarna är inte vägledande.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Asylnytt 21-01-25

Migrationsöverdomstolen: Grundläggande svenska får räknas in i yrkesprogram

En ungdom som fått uppehållstillstånd enligt "nya gymnasielagen" på grund av sin avsikt att studera på gymnasial nivå, ansökte om förlängning på grund av studierna. Han hade då påbörjat en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux. I paketet ingick svenska för invandrare på nivå D. Migrationsverket avslog ansökan med motivering att svenska på grundläggande nivå inte fick räknas in i bedömningen av om ungdomen studerade på heltid. Hela utbildningen måste vara på gymnasial nivå. Detta ärende har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att hela den sammanhållna utbildningen inte behöver vara på gymnasial nivå. Det framgår redan av förarbetena att avsikten är att den som inte är behörig till nationellt progam ska kunna läsa en yrkesutbildning som ger personen möjlighet att söka arbete och försörja sig själv och att utbildningen därför kan innehålla delar på grundläggande nivå som underlättar för personen att tillgodogöra sig utbildningen. Migrationsöverdomstolen bifaller överklagandet och ungdomen fick uppehållstillstånd för studietiden enligt sin studieplan plus sex månader. Domen är vägledande.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat i mål nr UM 5851-20, MIG 2020:21 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Asylnytt 20-11-24:

Uppdaterat rättsligt ställningstagande om gymnasiereglerna

Det ställningstagande som ersätts är SR 40/2018, det som handlar om alla gymnasiereglerna, alltså inte bara "nya gymnasielagen". Ändringarna rör främst förtydliganden. Det handlar till exempel om vilka utbildningar och kursbyten som är tillåtna, hur länge tillstånd kan ges för introduktionskurs och i vilka situationer deltidsstudier eller inslag av studier på lägre nivå kan godkännas. I ställningstagandet förklaras att sjukskrivning eller föräldraledighet kan vara skäl för deltidsstudier - och möjligen för kortvarigt avbrott. En utbildning kan godkännas om den har påbörjats då beslutet fattas, men ansökan måste enligt Migrationsverket göras innan uppehållstillståndet löpt ut (den frågan kommer att prövas av Migrationsöverdomstolen). Avsnittet om vad det innebär att studera aktivt är utbyggt och uppdelat för de olika utbildningsvägarna. Det framgår nu att underkända betyg kan spela roll, åtminstone om personen inte kan bevisa sitt aktiva deltagande på annat sätt. Detta gäller särskilt komvux. Nytt i detta sammanhang är en skrivning om situationen när en person har fått ett uppehållstillstånd (till exempel fyraårigt) som sträcker sig längre än sex månader efter att studierna avslutats. I sådana fall ska avslutade studier räknas som att studera aktivt, det vill säga att tillståndet behöver inte återkallas. Ett avsnitt om vandels- och säkerhetsprövningen har tillkommit. Det klargörs att den som haft tillstånd enbart på grund av gymnasiestudierna i normalfallet inte kan byta spår till en annan typ av tillstånd utan att lämna Sverige.

Hämta dokumentet RS/018/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-11-24:

Upprepade ringa narkotikabrott hindrar tillstånd för gymnasiestudier enligt domstol

En person som först fått avslag i asylärendet och sedan fått uppehållstillstånd för gymnasiestudier och även fått förlängt tillstånd, sökte för ytterligare en förlängning då han inte blivit klar med studierna. Denna gång fick han avslag på grund av att han hade dömts till böter för två ringa narkotikabrott och godkänt ett straffföreläggande. Dessa brott var kända när han fick sitt andra tillstånd, men enligt Migrationsverket har praxis skärpts genom ett beslut i Migrationsöverdomstolen. Fängelsedom behövs inte utan det räcker att fängelse finns i straffskalan för att brottslighet ska väga tungt mot en svag tillståndsgrund som gymnasiestudier. I överklagandet hävdade personen att han nu är drogfri och har stark anknytning till Sverige samt att hans missbruk berodde på hur dåligt han mådde i sin utsatta situation. Han hade dock dragit på sig åtal för ytterligare två ringa narkotikabrott. Domstolen ansåg att brottsligheten vägde tillräckligt tungt för att han inte skulle beviljas uppehållstillstånd. Däremot upphävdes ett återreseförbud som låg kvar trots att personen haft uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Asylnytt 20-10-23:

Flera domare ger uppehållstillstånd då gymnasiestudier påbörjats vid beslutet

Förvaltningsrätten i Stockholm har i flera fall godkänt ansökningar om förlängning av uppehållstillstånd för gymnasiestudier, trots att personen inte hade påbörjat studierna på avsett nationellt program eller yrkespaket vid tidpunkten för ansökan. Enligt Migrationsverket är detta skäl för avslag men enligt migrationdomstolen är det förhållandena vid beslutet som är avgörande. Detta gäller även då personen först vid domstolens beslut kunnat visa att de påbörjat studierna. De sökande har beviljats uppehållstillsånd för studier. Dessa domar är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200913:

Sveriges domstolar 20-09-09:

Prövningstillstånd av Migrationsöverdomstolen

Migrationsöverdomstolen meddelar prövningstillstånd i den del som avser ansökan om förlängt tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Den fråga i målet som har lett till att Migrationsöverdomstolen meddelat prövningstillstånd gäller om en ansökan om ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå ska prövas i sak även om ansökan kommit in till Migrationsverket efter att giltighetstiden för det tidigare uppehållstillståndet löpt ut.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200831:

Asylnytt 20-08-31:

Domstol om NGL: Gymnasiestudier måste inte påbörjas innan första tillstånd löper ut

En ung man hade fått 13 månaders tillstånd för studier enligt den så kallade nya gymnasielagen. Tillståndet började gälla den 29 november 2018. Den 2 oktober 2019 ansökte han om förlängt tillstånd. Vid den tidpunkten läste han svenska och skulle enligt sin studieplan fortsätta med matematik på grundskolenivå. Migrationsverket begärde i brev att han senast 27 november skulle visa att han studerade på gymnasial nivå eller introduktionsprogram. Mannen påbörjade följande termin en ettårig vårdutbildning på Komvux. Han har av allt att döma missat korrespondens på grund av tillfälligt ändrad adress, men Komvux informerade MIgrationsverket via e-post i februari. Trots detta avslog Migrationsverket den 6 maj 2020 ansökan om förlängning med motivering att han inte skickat in bevisning till den 27 november 2019 som han uppmanats till. Saken har nu nått Migrationsdomstolen som konstaterar att mannen uppfyller alla villkor för förlängning. Det står inget i lagen om att utlänningen ska ha påbörjat studierna innan det tidigare uppehållstillståndet löpte ut. Därför är det förhållandena då saken prövas som är avgörande. Mannen beviljas uppehållstillstånd för studietiden plus sex månader. Källa förvaltningsrätten i Stockholm. Domen är inte vägledande, men flera liknande domar har nu kommit från migrationsdomstolarna.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-08-31:

Förvaltningsrätten godtar en rad sent inlämnade ansökningar om förlängning enligt NGL

Asylnytt har tidigare redogjort för ett par ärenden där Migrationsverket avvisat ansökningar om förlänging av uppehållstillstånd för studier enligt "Nya gymnasiagen", men där en domstol har återförvisat ärendena för prövning i sak. Förvaltningsrätten i Göteborg har nu tagit samma ställning i en rad liknande ärenden. Det finns ingen bestämmelse i begränsningslagen om när en ansökan för förlängning enligt §16d eller 16h eller 16i ska vara inlämnad. Migrationsverket har jämfört med situationen då en person genomfört spårbyte och därefter ska förlänga sitt arbetstillstånd. Enligt en dom från Migrationsöverdomstolen får en sådan ansökan göras från Sverige om den lämnats in innan det första uppehållstillståndet löpt ut. Men migrationsdomstolen anser inte att den principen är så allmängiltig att den kan bli styrande för de nu aktuella målen. Eftersom det saknas en lagstadgad grund för avvisning så ska ansökningarna prövas i sak. De ansökningar som avvisats av Migrationsverket för att de kommit in för sent återförvisas till Migrationsverket. Domarna är dock inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Asylnytt 20-08-05:

Migrationsdomstol: Gymnasiereglerna används även om förlängningsansökan är sen

I föregående utgåva av Asylnytt refererades ett ärende om en person som haft uppehållstillstånd enligt gymnasielagen och ansökte om förlängning. Han hade dock inte kommit in på en utbildning på gymnasienivå förrän efter att det första tillståndet löpt ut. Han hade därför fått avslag, men enligt migrationsdomstolen finns inget krav i lagen på att studierna ska ha påbörjats innan tillståndet löpt ut och ansökan återförvisades till Migrationsverket. I ett nu aktuellt ärende hade personen missat att göra ansökan innan det första tillståndet löpt ut. Migrationsverket valde då att avvisa ansökan enligt "gymnasielagen" och samtidigt pröva ansökan som en fråga om verkställighetshinder och fattade beslut om avslag enligt Utlänningslagens paragraf 12:18. Migrationsdomstolen påpekar att det inte finns några lagbestämmelser om när en ansökan om förlängning enligt gymnasiereglerna i den tillfälliga lagen ska ha kommit in. Det finns inte heller någon regel om att avvisa ansökningar. Enligt domstolen borde Migrationsverket ha prövat ansökan i sak och därför återförvisas ärendet. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

Det finns ett par liknande ärenden som återförvisats från förvaltningsrätten.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Asylnytt 20-07-15:

Överklagad dom om 60 dagsböter hindrar inte tillstånd för studier enligt domstol

En ung man som haft 13 månaders uppehållstillstånd för studier enligt "gymnasielagen" ansökte om förlängning. Han uppfyllde villkoren beträffande gymnasiekurs och studieplan, men fick avslag för att han dömts till 60 dagsböter för sexuellt ofredande. Migrationsverket påpekade att fängelse ingår i straffskalan för detta brott samt att uppehållstillstånd på grund av studier är en svag tillståndsgrund, vilket innebär att det räcker med en låg grad av brottslighet för att neka uppehållstillstånd. Domen hade dock inte vunnit laga kraft eftersom mannen överklagat. Migrationsdomstolen anser att eftersom mannen inte dömts för något brott genom en dom som vunnit laga kraft så saknas skäl för att vägra honom uppehållstillstånd, även om det rör sig om en svag tillståndsgrund. Mannen beviljades tillstånd för studierna. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-15:

Det finns inget krav att studier ska ha påbörjats före beslut enligt migrationsdomstol

En person som haft 13 månaders uppehållstillstånd enligt gymnasielagen ansökte om förlängning. För detta krävs att personen går på en utbildning på gymnasienivå eller en yrkesutbildning med sikte på etablering på arbetsmarknaden. När ansökan lämnades in gick personen fortfarande på en kurs på grundskolenivå. När beslutet togs av Migrationsverket hade studierna på en yrkesutbildning påbörjats och en ny studieplan skickats in, men det blev avslag med motivering att dessa studier inte påbörjats innan det första uppehållstillståndet löpt ut. Migrationsdomstolen däremot påpekar att det inte finns något krav i lagen om att att studierna ska ha påbörjats innan det första tillståndet löpt ut. Eftersom personen studerade på en godkänd kurs vid tiden för domstolens prövning beviljades uppehållstillstånd. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

/Asylnytt: Liknande beslut har tagits i snarlika ärenden. Domarna är dock inte vägledande./

Se fler domar (ej vägledande) rörande bland annat flyktingstatus, internflykt, barns rätt och rätten till familj i Asylnytt, utgåva 20-06-24 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-15:

Uppdaterat rättsligt ställningstagande om tillämpning av "nya gymnasielagen"

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningtagande om tillämpningen av paragraf 16 f i den tillfälliga lagen, den som kallas "nya gymnasielagen". Det som förändrats är endast vissa punkter som påverkats av Migrationsöverdomstolens praxis. En tydlig förändring är att om ett ärende har återförvisats från Migrationsdomstol så är det alltid Migrationsverkets andra beslut (det gällande beslutet) som är giltigt. Detta har betydelse vid beräkningen av om 15 månader gått från asylansökan till beslut samt vilken ålder personen har vid beslutet. Migrationsöverdomstolens dom i ett vandelsärende refereras, vilket innebär en markering av att en förhållandevis låg grad av brottslighet och misskötsamhet kan leda till att uppehållstillstånd för studier vägras. Migrationsöverdomstolens beslut om att uppehållstillstånden får förenas med arbetstillstånd refereras också. Eftersom i princip alla ärenden enligt 16f har behandlats av Migrationsverket vid det här laget, får dessa uppdateringar främst betydelse i verkets yttranden till domstol eller i ett fåtal försenade ärenden. Migrationsöverdomstolens praxis i vandelsfrågan påverkar dock även vid förlängning även om förlängningsparagraferna inte berörs i just detta ställningstagande. Ställningstagandet ersätter SR 41/2018.

Hämta rättsligt ställningstagande RS/013/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200624:

Asylnytt 20-07-24:

Ansökan ska inte avskrivas på grund av ofullständigt ifylld ansökan enligt domstol

En ung kvinna hade fått avslag på sin asylansökan men beviljats uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier. När det var dags att ansöka om förlängning kryssade hon endast i rutorna för skyddsbehov och anknytning, men inte för arbete trots att hon slutfört sin utbildning och hade fast jobb, vilket kunde ha gett permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket avskrev ansökan om förlängning eftersom kvinnan inte hade något tillstånd på grund av skyddsbehov eller anknytning som kunde förlängas. Samtidigt behandlades formuläret som en ansökan om verkställighetshinder. Några veckor senare fick hon avslag även i den delen eftersom det inte fanns några nya skäl för skydd eller anknytning. Båda ärendena tas upp i samma beslut av migrationsdomstolen som anser att Migrationsverket behandlat saken felaktigt. Enligt förvaltningslagen ska en myndighet hjälpa den enskilde om en ansökan är oklar eller ofullständig och utreda varje ärende så som "dess beskaffenhet kräver". I det här fallet anser domstolen att Migrationsverket borde ha försökt få utrett vad hennes ansökan avsåg. Ärendet återförvisas till Migrationsverket. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Asylnytt 20-05-23:

Strafföreläggande om 800 kr inte skäl att neka gymnasietillstånd, enligt domstol

En person som haft uppehållstillstånd 13 månader enligt "nya gymnasielagen" hade kommit in på en godkänd yrkesutbildning och ansökt om förlängning. Under året hade han dömts för att ha stulit en sax vär 59.50. Han hade godkänt ett strafföreläggande om 800 kronor. Detta ledde till att Migrationsverket avslog ansökan om förlängning. Migrationsverket hänvisar till Migrationsöverdomstolens dom 2019:23, där det framgår att fängelse inte behöver ha utdömts utan det räcker att fängelse finns i straffskalan för att ett brott ska anses grovt nog för att hindra uppehållstillstånd. Ju svagare tillståndsgrund, desto mindre allvarligt behöver brottet vara. Men migrationsdomstolen anser att brottet i det har fallet inte är allvarligt nog för att vägra uppehållstillstånd. Domstolen framhåller att det inte rör sig om upprepad brottslighet och personen hade inte varit misskötsam på något annat sätt. Personen beviljas förlängt tillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-05-23:

Resning beviljas inte för fråga om ansökan gjorts senast 24 november 2015

En person sökte asyl som ensamkommande barn. Det finns en tjänsteanteckning från Migrationsverket den 10 november 2015 och dokument från kommunen 23 november 2015. Men asylansökan registrerades först den 2 december. Detta gjorde att han fick avslag på ansökan om uppehållstillstånd enligt "den nya gymnasielagen". Efter att avslaget vunnit laga kraft har han nu begärt resning. Migrationsöverdomstolen avslår även den ansökan, med motivering att det av förarbetena till den tillfälliga lagen "framgår att regeringen bedömer att registreringsdatumet bör vara brytpunkten trots att det i enstaka fall kan framstå som orättvist". Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-05-23:

Migrationsöverdomstolen: Beslutsdatum kan inte avse ett beslut som upphävts

Migrationsöverdomstolen har behandlat ännu ett mål som rör vilken rättsverkan ett upphävt beslut har. Detta är ingen resning utan ett grundärende. Saken gäller en person vars ärende återförvisades från migrationsdomstol till Migrationsverket. Därefter fick han ett nytt beslut som så småningom vann laga kraft. Han hade även ansökt om uppehållstillstånd enligt "den nya gymnasielagen". Han fick avslag med motivering att det inte hade gått 15 månader då Migrationsverket tog det första beslutet, det som sedan upphävdes. Men 15 månader hade passerat då han fick beslut en andra gång. Migrationsöverdomstolen beviljar prövningstillstånd i just den här frågan. Migrationsöverdomstolen påpekar att enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer så har ett upphävt beslut inga verkningar. Något annat framgår inte heller av den tillfälliga lagen. Därför ska beräkningen utgå från Migrationsverkets andra beslut, som fortfarande gäller. Målet återförvisas till Migrationsverket. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Migrationsöverdomstolen: Avslag står fast trots att det grundats på upphävt beslut

Migrationsöverdomstolen har i ett tidigare mål beviljat resning för en person som nekats uppehållstillstånd enligt "nya gymnasielagen". Personen var 17 år gammal när han fick sitt första utvisningsbeslut av Migrationsverket. På grund av hur ärendet hanterats upphävdes Migrationsverkets beslut och ärendet återförvisades. När han fick ett nytt "första" beslut var han 18. Han fick ändå avslag om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen eftersom han var 17 vid första beslutet. Detta var enligt Migrationsöverdomstolen en felaktig rättstillämpning eftersom det första beslutet var upphävt och inte ska ha någon rättsverkan. Personen beviljades resning och saken återförvisades till domstolen. I det mål som nu behandlats hade personen väntat mindre än 15 månader när han fick sitt första beslut. Målet återförvisades till Migrationsverket beroende på att personen kommit med nya uppgifter i ärendet. När han fick ett nytt beslut av Migrationsverket hade det gått mer än 15 månader och han kunde omfattats av gymnasielagen, men han fick ändå avslag. Nu när han har begärt resning så beviljades inte detta, trots att det första beslutet var upphävt. Migrationsöverdomstolen skriver att avslaget "inte är grundat på en uppenbart felaktig rättstillämpning". Det framgår inte om bedömningen skiljer sig för att orsaken till upphävningen inte var densamma eller om det finns något annat skäl.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200410:

FARR 20-04-03:

Nya gymnasielagen - Förlängning

Förutsättningar för uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen

FÖRLÄNGNING AV UPPEHÅLLSTILLSTÅND ENLIGT DEN NYA GYMNASIELAGEN

Det tillfälliga uppehållstillståndet varar i 13 månader och du måste ansöka om förlängning innan det går ut (tidigast två månader innan det tillfälliga uppehållstillståndet går ut) för att du inte ska falla ur samhällssystemen. Enligt Migrationsverket ska du ha påbörjat en utbildning som är godkänd av Migrationsverket, innan det 13 månader långa uppehållstillståndet går ut. För att kunna få förlängt på grund av gymnasiestudier får du inte ha fyllt 25 år. Finns det risk att du fyller 25 innan beslut tas bör du försöka få fast arbete och även söka tillstånd på grund av arbetet.

Vem handlar det om? Denna artikel är skriven främst för dem som har 13 månaders uppehållstillstånd enligt "nya gymnasielagen". Men ungefär samma regler gäller även dig som har haft ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov om detta tillstånd inte kan förlängas och du går i gymnasiet. Ungefär samma regler gäller också om du har haft uppehållstillstånd som minderårig på grund av brist på ordnat mottagande. En skillnad är att om du tillhör någon av dessa kategorier kan du få uppehållstillstånd två 13-månadersperioder för att gå ett sådant introduktionsprogram som leder till fortsatta studier (till exempel språkintro). Därefter krävs att du kommit in på ett nationellt program, allmän kurs på folkhögskola eller ett yrkespaket som leder till att söka jobb. Den som har haft ett första uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen kan inte få förlängt för mer än en 13-månadersperiod för introduktionsprogram som leder till fortsatta studier.

För de ungdomar som har tillfälliga uppehållstillstånd genom den nya gymnasielagen och ska förlänga sina uppehållstillstånd, finns det två olika grunder som kan ge beviljad förlängning:

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200324:

Migrationsverket 20-03-23:

Migrationsverket kontrollerar aktivt deltagande

De närmsta veckorna kommer runt 400 personer med uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå att få ett brev från Migrationsverket med uppmaningen om att redovisa aktivt deltagande i sina studier.

Det är personer som har beviljats ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå med en längre tillståndstid än 13 månader som varje år ska redovisa aktivt deltagande. Det innebär att personen förväntas sköta sina studier på ett sätt som medför att han eller hon fullföljer en utbildning på gymnasial nivå.

- Det innebär att även andra insatser i studierna än enbart godkända betyg kan uppfylla kraven. Det kan handla om dokument som visar att personen deltagit i undervisningen. Här har vi tagit stöd i vad som framgår av förarbetena till den tillfälliga lagen, säger Daniel Grynfarb.

Vilka dokument som ska visas för Migrationsverket beror på vilken skolform personen går. Den som exempelvis studerar vid gymnasieskola eller Komvux ska lämna in sin individuella studieplan och ett utdrag ur betygskatalogen till Migrationsverket. Om personen har fått godkända betyg har han eller hon i regel nått upp till kravet på aktivt deltagande. Om personen ännu inte har betygssatts, eller inte har fått godkänt betyg i alla avslutade kurser krävs dokumentation som visar att man deltagit i undervisningen. För andra skolformer gäller andra typer av dokumentation. Information om detta finns på Migrationsverkets webbplats.

Om den som ska visa aktivt deltagande trots påminnelse inte skickar in några dokument, eller om Migrationsverket bedömer att personen inte har deltagit aktivt i sin utbildning, kan Migrationsverket besluta att giltighetstiden för uppehållstillståndet ska omprövas eller att uppehållstillståndet ska återkallas.

Personerna som Migrationsverket kontrollerar

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Asylnytt 20-02-24:

Migrationsöverdomstolen: Arbetstillstånd ska ges vid tillstånd enligt gymnasielagen

En ungdom som fått avslag på sin asylansökan men uppfyllde villkoren enligt gymnasielagen fick efter prövningen i migrationsdomstol uppehållstillstånd, men inte arbetstillstånd. Enligt domstolen ska studierna ske på heltid vilket talar emot arbetstillstånd. Dessutom anser domstolen att det är oklart om det lägre identitetskravet enligt gymnasielagen även ska gälla för arbetstillstånd. Migrationsverket brukar i sina beslut bevilja arbetstillstånd i motsvarande situation, vilket också framgår av verkets hemsida. Migrationsverket yrkade bifall till överklagandet. På den linjen går även Migrationsöverdomstolen som poängterar att arbetstillstånd ska ges till den som får tidsbegränsat uppehållstillstånd om inte syftet med uppehållstillståndet talar emot. Bestämmelsen i den tillfälliga lagen infördes i syfte att öka drivkrafterna för arbete och egenförsörjning. Anställning som ges till personer med uppehållstillstånd enligt denna lag ska enligt en särskild paragraf anmälas till Skatteverket. Att arbeta strider alltså inte mot tillståndens syfte. Någon regel om identitet vid beviljande av arbetstillstånd för den som har tidsbegränsat uppehållstillstånd finns inte. Arbetstillstånd ska alltså beviljas.

Källa Kammarrätten i Stockholm, mål nr UM 11960-19

till innehållsförteckningen innehåll

Asylrättscentrum 20-02-14:

Chefsjuristen kommenterar: Vad är aktivt deltagande?

Vi har de senaste dagarna fått frågan om Migrationsverkets föreskrifter om aktivt deltagande kopplat till den så kallade gymnasielagen uppmärksammats. Vår chefsjurist Anna Lindblad reder här ut begreppen.

Bakgrund

I juli 2016 infördes den tillfälliga lagen som gäller istället för utlänningslagen sedan dess. Sommaren 2017 kompletterades den med bestämmelser om uppehållstillstånd för studier på gymnasialnivå (som har kallats gymnasielagen). Då inte så många omfattades av denna lag som politikerna hade önskat kom 2018 ytterligare kompletteringar (det som brukar kallas för nya gymnasielagen). Idag har närmare 8000 personer beviljats tillfälliga tillstånd enligt dessa bestämmelser. Ca 500 personer väntar fortfarande på sitt beslut - de flesta av dessa ärenden ligger i migrationsdomstolarna.

Vad har hänt?

Gymnasietillstånden är olika långa. För de som har tillstånd som är längre än 13 månader ska de årligen visa för Migrationsverket att de deltar aktivt i sina studier. Regeringen gav Migrationsverket föreskriftsrätt för aktivt deltagande. Det betyder att Migrationsverket i föreskrifter fick möjlighet att närmare definiera vad som ska anses vara aktivt deltagande. I detta arbete skulle Migrationsverket höra Skolverket och Folkbildningsrådet.

För några veckor sedan kom föreskrifterna, som nu har uppmärksammats i media.

Vad betyder föreskrifterna?

Som vi förstår föreskrifterna är de uppbyggda på följande sätt för de som läser på gymnasieskola.

1 - Om man är godkänd i alla ämnen så har man aktivt deltagit.

2 - Om man inte är godkänd räcker det med att man har närvarat - det ska man visa genom att ge in individuell studieplan eller betyg.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Hämta föreskrifterna från Migrationsverket - MIGRFS 2020:1 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

Asylnytt 19-12-14:

Migrationsöverdomstolen: Bötesbrott tillräckligt för att neka tillstånd för studier

En ung person som sökt asyl fick avslag. I samband med överklagandet till migrationsdomstol ansökte han även om uppehållstillstånd enligt "nya gymnasielagen". Han uppfyllde alla villkor för att få tillstånd för gymnasiestudier, men migrationsdomstolen avslog ändå. Skälet var att han var dömd för våldsamt motstånd, olovlig körning, drograttfylleri och ringa narkotikabrott. Allt rörde olika aspekter av hans agerande under en enda dag men det ledde till 80 dagsböter. Han överklagade och hänvisade till att det normalt ska krävas "fängelsestraff av inte alltför kort varaktighet" för att brott ska leda till utvisning. Nu har Migrationsöverdomstolen tagit ställning. Domstolen avslår överklagandet med motivering att det inte är ett ovillkorligt krav att fängelsestraff ska ha utdömts. Brottsligheten ska vägas mot hur tunga skäl det finns för uppehållstillstånd. Tillstånd för studier väger inte lika tungt som tillstånd av skyddsbehov. Eftersom personens har svaga skäl för uppehållstillstånd väger brottsligheten över. Tillstånd på grund av studier beviljas inte. Domen är vägledande.

Hämta referat av mål nur UM6877-19, Mig 2019:23 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-12-14:

Resning: Ett beslut som upphävts ska inte ligga till grund för kommande beslut

Saken gäller en person som fick avslag på sin asylansökan när han var minderårig, 17 år gammal. Detta beslut upphävdes av migrationsdomstolen som återförvisade ärendet till Migrationsverket. När han fick ett nytt "första" beslut hade han fyllt 18. När han senare ansökte om uppehållstillstånd enligt begränsningslagens § 16 f, "nya gymnasielagen", fick han åter avslag. Enligt MIgrationsverket hade han inte fyllt 18 när han fick sitt första beslut, vilket är ett av villkoren för denna bestämmelse. Migrationsdomstolen intog samma ståndpunkt och Migrationsöverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd. Nu har han med hjälp av ett privat ombud i en stödgrupp begärt resning. Detta beviljades. Migrationsöverdomstolen konstaterar nu att det första beslutet var undanröjt av migrationsdomstolen och "har därmed inte några rättsliga verkningar". Migrationsverkets och migrationsdomstolens beslut rörande gymnasielagen grundade sig på felaktig rättstillämpning och ska upphävas. Utvisningen får inte verkställas medan Migrationsverket prövar saken på nytt. (Källa: ombud)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.