fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Säkerhetsärenden, terroristanklagade

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 220125:

Riksdagen 21-12-16:

2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll till sidans topp

I skrivelsen redogör regeringen för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll från och med den 1 juli 2020 till och med den 30 juni 2021, och för utvecklingen av den internationella terrorismen samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under samma period.

Regeringen har under den aktuella perioden fattat åtta beslut med stöd av lagen. Tre av besluten innebar avslag på överklaganden av Migrationsverkets beslut i fråga om utvisning. Dessa tre beslut rörde individer som inte tidigare har varit föremål för åtgärder enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Fyra av besluten innebar avslag på begäran om omprövning av utvisningsbeslut efter begäran från den enskilde. Ett beslut innebar att en ansökan om inhibition från den enskilde inte togs upp till prövning.

Hämta skrivelsen (Extern länk)

Följdmotion av Johan Forssell m.fl. (M, KD) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211231:

Justitiedepartementet 21-12-20:

2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll till sidans topp

I skrivelsen redogör regeringen för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll från och med den 1 juli 2020 till och med den 30 juni 2021, och för utvecklingen av den internationella terrorismen samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under samma period.

Regeringen har under den aktuella perioden fattat åtta beslut med stöd av lagen. Tre av besluten innebar avslag på överklaganden av Migrationsverkets beslut i fråga om utvisning. Dessa tre beslut rörde individer som inte tidigare har varit föremål för åtgärder enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Fyra av besluten innebar avslag på begäran om omprövning av utvisningsbeslut efter begäran från den enskilde. Ett beslut innebar att en ansökan om inhibition från den enskilde inte togs upp till prövning.

Hämta skrivelsen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

Asylnytt 21-05-04:

Migrationsöverdomstolen: Hustrun nekas återförening då mannen är en säkerhetsrisk till sidans topp

En kvinna som tidigare haft uppehållstillstånd som anhörig till sin make ansökte om ett nytt tillstånd. Hon hade då lämnat Sverige och sökte från utlandet, efter att det första tillståndet löpt ut. Säkerhetspolisen avrådde från att bevilja tillståndet eftersom maken, anknytningspersonen, bedömdes som ett "hot mot allmän ordning och säkerhet" på grund av verksamhet inom den våldsbejakande islamistiska miljön. Enligt Säpo skulle mannens ställning stärkas om hustrun tilläts resa in, och det fanns även risk för att hon skulle stödja verksamheten. Migrationsverket följde rekommendationen och avslog. Migrationsdomstolen däremot ansåg att det enligt EU:s familjeåterföreningsdirektiv krävs konkreta och objekta omständigheter för att den sökande själv utgör en fara, vilket inte har visats. Uppehållstillstånd beviljades men nu hävs det av Migrationsöverdomstolen som går på Säpos linje. Migrationsöverdomstolen anser att EU-direktivet inte uttryckligen kräver att det är den sökandes beteende som ska utgöra det allvarliga hotet. Kvinnans närvaro skulle förstärka ett redan befintligt hot mot allmän säkerhet och hon nekas därför uppehållstillstånd. Domen är vägledande.

Hämta referat av mål nr UMS 59-20, MIG 2021:6 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-05-04:

Europadomstolen: Terrordömd med Indragen flyktingstatus är forfarande flykting till sidans topp

En ung man från Tjetjenien i Ryssland sökte asyl i Frankrike år 2011 som sjuttonåring och fick flyktingstatus. Senare greps han anklagad för terroristbrott, bland annat att ha deltagit i träning och strider tillsammans med en jihadistgrupp i Syrien. Han dömdes till fem års fängelse för att ha deltagit i planeringen av terrorhandlingar i flera länder. Strax därefter fick han även beslut om utvisning. Han överklagade men domstolen hävdade att flyktingkonventionens undantagsparagraf om brott mot mänskligheten skulle tillämpas. Han har efter många turer ställts under uppsikt i väntan på Europadomstolens beslut. Europadomstolen påpekar, liksom tidigare EU-domstolen, att en person som är flykting enligt flyktingkonventionen fortfarande är flykting även om en stat beslutar att dra in personens formella flyktingstatus. Så länge Frankrike inte har utrett de nuvarande riskerna om mannen skulle utvisas till Ryssland så skulle det bryta mot Europakonventionens artikel 3 att verkställa utvisningen.

Case of K.I. v. France, application no. 5560/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210208:

Regeringen 20-12-17:

2020 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll till sidans topp

I skrivelsen redogör regeringen för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll från och med den 1 juli 2019 till och med den 30 juni 2020, och för utvecklingen av den internationella terrorismen samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under samma period.

Regeringen har under den aktuella perioden fattat tolv beslut med stöd av lagen. Åtta av besluten innebar avslag på överklaganden av Migrationsverkets beslut i fråga om utvisning. Tre av besluten innebar avslag på begäran om omprövning av utvisningsbeslut efter begäran från den enskilde. Ett beslut innebar avslag på en begäran från den enskilde om att beviljas ett tillfälligt uppehållstillstånd.

Läs skrivelsen (Extern länk)

Följdmotion av Adam Marttinen m.fl. (SD) (Extern länk)

Följdmotion av Johan Forssell m.fl. (M) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Asylnytt 21-01-25

Europadomstolen underkänner förvarstagande i Ukraina trots flyktingstatus i Sverige till sidans topp

En person från Tjetjenien befann sig i Ukraina när han efterlystes och begärdes utlämnad från Ryssland. Han flydde till Sverige och fick asyl här på grund av vad han riskerade i Ryssland. På väg tillbaka till Ukraina greps han i Slovakien där han togs i förvar för utlämning till Ryssland. Efter många turer stoppades utlämningen i domstol på grund av mannens flyktingstatus och han utvisades istället till Sverige. Europadomstolen ansåg att Slovakien hade haft fog för att utreda en eventuell utlämning, eftersom Sverige inte hade gjort motsvarande kontroll av vilken typ av brottslighet mannen begärts utlämnad för. Däremot fälldes Slovakien för brott mot artikel 5 eftersom mannen hade hållits i förvar längre tid än nödvändigt, då någon utlämning inte längre var aktuell, och utan någon möjlighet att få kompensation för förvarstagandet.

Case of Shiksaitov v. Slovakia, Applications nos. 56751/16 and 33762/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Europadomstolen 20-10-15:

Europadomstolen: Anklagade i säkerhetsärende borde fått veta skälen för utvisning till sidans topp

Violation of Convention in view of significant limitations imposed on applicants' right to be informed of reasons for expulsion

In today's Grand Chamber judgment in the case of Muhammad and Muhammad v. Romania (application no. 80982/12) the European Court of Human Rights held, by a majority, that there had been:

a violation of Article 1 of Protocol No. 7 (procedural safeguards relating to expulsion of aliens) to the European Convention on Human Rights.

The case concerned proceedings as a result of which the applicants, Pakistani nationals living lawfully in Romania, were declared undesirable and deported.

The Court found that the applicants had received only very general information about the legal characterisation of the accusations against them, while none of their specific acts which allegedly endangered national security could be seen from the file. Nor had they been provided with any information about the key stages in the proceedings or about the possibility of accessing classified documents in the file through a lawyer holding authorisation to consult such documents.

Having regard to the proceedings as a whole and taking account of the margin of appreciation afforded to the States in such matters, the Court found that the limitations imposed on the applicants' enjoyment of their rights under Article 1 of Protocol No. 7 had not been counterbalanced in the domestic proceedings such as to preserve the very essence of those rights.

Hämta pressmeddelandet (Extern länk)

Case of Muhammad and Muhammad v. Romania, Application no. 80982/12 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Asylnytt 20-07-15:

MiÖD: Skäl för uteslutande ska vägas in om tillstånd övervägs i säkerhetsärende till sidans topp

En person som sökte asyl hade en sådan bakgrund att Migrationsverket bad om yttrande från Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen förordade att ansökan skulle avslås av säkerhetsskäl. Migrationsverket utredde inte om personen skulle uteslutas från skyddsstatus eftersom verket inte ansåg att skälen för asyl räckte och avslog ansökan redan på den grunden. Domstolen däremot ansåg att mannens skäl - rekrytering av Al Shabaab och att han riskerar uppmärksammas av hemlandets myndigheter - innebar att han riskerar skyddsgrundande behandling. Domstolen beviljade flyktingstatus. Migrationsverket och säkerhetspolisen har överklagat domen på grund av att domstolen inte har övervägt om de skäl som Säkerhetspolisen anfört borde leda till uteslutning från flyktingstatus. Mannen har motsatt sig avslag och påpekar att dessa omständigheter diskuterats utförligt vid den muntliga förhandlingen. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som konstaterar att det inte framgår av domen att frågan om uteslutning har övervägts eller om flyktingstatus borde vägras på grund av säkerhetsskäl. Därför återförvisas målet till migrationsdomstolen. Domen är vägledande. Källa kammarrätten i Stockholm, mål nr UMS 99:19, MIG 2020:11.

Hämta domstolens referat från Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

FN-kommitté förbjuder Marocko att utvisa terroristanklagade som riskerar tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har i två fall tillhållit Marocko att inte verkställa utlämningar av personer som anklagats för terrorism. Det ena fallet gäller en regimkritisk journalist från Egypten som delvis bedrev sin verksamhet från Marocko. Han anklagades för förfalskning och riskerade ett livstidsstraff i Egypten. Han dömdes till tre månaders fängelse i Marocko men sattes ändå i förvar för utlämning. CAT fäller Marocko både för beslutet att lämna ut mannen trots att tortyr används systematiskt i Egypten och för att han hållts flera år i isolering utan tillgång till läkarvård mm. Det andra fallet gäller en lärare från Turkiet som hade flyttat till Marocko för att undgå utrensningarna av lärare misstänkta för anknytning till Gülenrörelsen. Turkiet hade därefter begärt honom utlämnad. CAT har redan i flera fall förbjudit Marocko att lämna ut personer på grund av sådana anklagelser, eftersom användningen av tortyr i Turkiet är utbredd efter försöket till statskupp 2016. Samma beslut togs i det här fallet. I båda fallen kritiserar CAT Marocko för att risken för tortyr inte utretts. Marockos förklaring till detta är att personerna begärts utlämnade för kriminella, icke-politiska handlingar.

Communication no 782/2016, rörande utlämning till Egypten (Extern länk)

Communication No. 826/2017, rörande utlämning till Turkiet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

Justitiedepartementet 19-12-17:

2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll till sidans topp

I skrivelsen redogör regeringen för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll från och med den 1 juli 2018 till och med den 30 juni 2019, och för utvecklingen av den internationella terrorismen under samma period.

Regeringen har under den aktuella perioden fattat elva beslut med stöd av lagen. Sex av besluten innebar avslag på överklaganden av Migrationsverkets beslut i fråga om utvisning. Två av besluten innebar att tidigare meddelade utvisningsbeslut upphävdes efter anmälan från Säkerhetspolisen. Ett beslut innebar avslag på begäran om omprövning av utvisningsbeslut efter begäran från den enskilde. De två övriga besluten innebar avslag på begäran från den enskilde om upphävande av anmälningsplikt respektive avslag på överklagande av Migrationsverkets beslut om anmälningsplikt.

Hämta redogörelsen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190721:

Asylnytt 19-07-21:

Högsta Domstolen stoppar utlämning av affärsman till Kina till sidans topp

Högsta Domstolen har nu fattat beslut i ett omtalat ärende om utlämning av en affärsman till Kina. Kina hade begärt honom utlämnad för att lagföras i hemlandet för ekonomisk brottslighet. Högsta Domstolen har kommit fram till att det faktiskt finns sannolika skäl för att mannen begått brotten. Men han ska enligt domstolen ändå inte lämnas ut till Kina. Dels har han varit politiskt aktiv och riskerar förföljelse som oppositionell i Kina. Till följd av målet mot honom finns dessutom en verklig risk för att han skulle dömas till döden och utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Domstolen anser inte att det går att lita på en eventuell försäkran från Kina om hur mannen kommer att behandlas.

Läs mer om mål Ö 2479-19 på domstolarnas hemsida (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190219:

Asylnytt 19-02-19:

Migrationsverket kommenterar utvisning som prickats av Europadomstolen till sidans topp

Sverige förbjöds för drygt ett år sedan av Europadomstolen att verkställa en utvisning till Marocko av en terroranklagad man. Utvisningen skulle verkställas av SÄPO, som också hade informerat marockanska myndigheter. Detta gjorde att mannen riskerade tortyr för att erkänna, enligt Europadomstolen. Migrationsverket har nu publicerat en kommentar. Migrationsverket konstaterar att beslutet mot tortyr är absolut men påpekar att det är SÄPO som är ansvarigt för att se till att Migrationsverket informeras om eventuella omständigheter som kan utgöra verkställighetshinder. Enligt kommentaren kan verket normalt inte pröva verkställighetshinder i ett ärende som fortfarande är under utredning och kan inte ha skäl att begära information från den verkställande myndigheten redan då. Verket kan inte heller utgå från att SÄPO generellt skulle dela information med verkställighetslandet som skulle innebära skyddsbehov. Däremot är verket skyldigt att beakta vid sin sammantagna framåtsyftande bedömning om det finns sådan information och eventuellt utreda detta ytterligare.

Hämta dokumentet SR 05-2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190123:

Asylnytt 19-01-23:

Tidsbegränsat tillstånd ska ges trots säkerhetsrisk enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En person som varit ansluten till al Shabaab i Somalia bedömdes ha skyddsbehov som flykting, men hans ansvar för organisationens gärningar gör att han ska uteslutas från flyktingstatus. Normalt skulle det leda till ett 12 månaders tidsbegränsat uppehållstillstånd, men eftersom han också bedömts som säkerhetsrisk av Säpo ansåg Migrationsverket att det var olämpligt att han skulle kunna resa inom Schengen och dessutom slippa återreseförbud. Det ansågs också olämpligt att han skulle få i stort sett samma rättigheter som en alternativt skyddsbehövande. Därför fick han inget tillstånd utan bara ett års anstånd med verkställigheten av utvisningen. Migrationsdomstolen gjorde samma bedömning, liksom Säpo. Migrationsöverdomstolen håller med om invändningarna mot att bevilja uppehållstillstånd men slår ändå fast att det inte finns utrymme i lagen för att bara ge anstånd med verkställigheten för så lång tid. Därför borde mannen ändå ha fått ett tidsbegränsat tillstånd. Migrationsöverdomstolen påpekar att en utredning om säkerhetsärenden pågår som kan leda till en lagändring.

Läs Migrationsverkets referat och hämta Migrationsöverdomstolens i mål nr UMS8-18, Mig 2018:21 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.