ASYLNYTT

On 26 April 2022, the Court gave its judgment in the case of M.A.M. v. Switzerland, concerning a Pakistani national whose asylum claim had been rejected. The applicant converted to Christianity whilst his asylum claim was being processed in Switzerland. Following its rejection, the applicant's appeal on the grounds of his recent conversion was subsequently rejected by the Federal Administrative Court. The applicant claimed to the Court under Articles 2, 3 and 9 of the Convention.

In its analysis of the complaints, the Court firstly noted that the state authorities were aware of the applicant's involvement and worship activities with the Salvation Army but failed to react or ask him about these activities. The Court furthermore noted the absolute nature of Article 3 rights and the vulnerable situation that asylum seekers find themselves in and reiterated the obligation on States to assess a risk of ill-treatment once they become aware of facts which may expose an individual to such a risk.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220125:

Asylnytt 22-01-25:

Asylprocedur för konvertit från Afghanistan underkänd av FN:s kommitté mot tortyr

Målet gäller en ung man född i Iran som sökt asyl 2015 med sin familj. Under väntetiden kom han och hans bror i kontakt med Pingstkyrkan. Han tog upp sin konversion som asylskäl men fick avslag, trots att brodern blev trodd. Mannen ansågs ha gett vaga svar och svarat om sin upplevelse av kyrkan istället för om sin personliga omvändelse. Konversionen ansågs inte genuin. Domstolen gjorde samma bedömning, men rådmannen reserverade sig eftersom hon ansåg att mannen utifrån sin bakgrund hade lämnat en detaljerad och trovärdig berättelse och redogjort för skillnader mellan religionerna. Efter domen har mannen delat sina spelningar med ett kristet band, andra kyrkliga aktiviteter, bibelcitat mm till 12.000 följare i sociala medier. Detta ledde till dödshot man han nekades ny prövning eftersom konversionen redan var prövad. Ärendet togs upp av FN:s kommitté mot tortyr (CAT) men när kommittén nu skulle ta beslut kunde mannen förväntas få en ny prövning i Sverige. Trots detta valde CAT att behandla målet med fokus på asylproceduren. CAT konstaterar att mannen är analfabet och lider av depression och ångest till följd av sina upplevelser. Detta har myndigheterna inte tagit hänsyn till och mannen har inte erbjudits traumaundersökning. Istället har han krävts på detaljerade reflektioner över vad som händer en apostat i Afghanistan (ett land mannen aldrig varit i). Han har fått direkt missledande detaljfrågor och hans svar har även felciterats. Mannens egen bevisning har över huvud taget inte vägts in och han har nekats en ny prövning trots att han fått dödshot. Sammantaget anser CAT att mannen inte har fått en individuell bedömning av sina skäl eller av den reella risken för tortyr i Afghanistan.

Communication no 918/2019, publicerad av ombud (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211210:

Asylnytt 21-12-10:

FN-kommitté stoppar utvisning av kristen kvinna från Schweiz till Kina

Målet gäller en kvinna som blivit troende efter att hon träffat en läkare som framgångsrikt hade botat hennes mamma. Läkaren hade berättat för henne om kristendomen och hon hade börjat gå till en församling. Men då en församlingsmedlem gripits och angivit henne efter tortyr gömde hon sig hos en annan församlingsmedlem och fick hjälp att skaffa visum för att fly. Polisen hade då genomsökt kyrkan efter henne. Senare hade polisen även sökt henne hos mamman, som krävts på upplysningar. Myndigheterna i Schweiz bedömde berättelsen som stereotyp och inte trovärdig, bland annat för att polisen bara kände till henne under ett alias. Kvinnan vände sig till FN:s kommitté mot tortyr som anser att hennes berättelse är detaljerad och det stämmer med landinformation att religiösa minoriteter förföljs. Kommittén påpekar att polisen uppsökt hennes vänner, fått se hennes bild och kan söka henne oberoende av om hon har ett alias. Enligt kommittén är det troligt att kvinnan riskerar tortyr eller omänsklig behandling om hon utvisas.

Läs eller hämta beslutet om ansökan nr 790/2016, D.Z. mot Schweiz (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-12-10:

Konvertit med lång tortyrhistoria får inte utvisas till Iran enligt FN:s kommitté mot tortyr

En man som arbetade på en bank i Iran på 90-talet observerade transaktioner mellan sedlighetspolisen och en terroristgrupp som skulle döda iranska oppositionella i Irak. Efter att gruppen upplösts av kurdiska styrkor i Irak greps banktjänstemannen. Han hölls fängslad i 85 månader, varav 6 i mörk isolering, och utsattes för tortyr som han fortfarande lider men av. Han släpptes 2003 men trakasserier fortsatte och han sökte asyl i Sverige 2010. Han led då av cancer, men blev uppmanad att läsa Bibeln och be till Gud. När han tillfrisknat lät han sig döpas, en ceremoni som filmades. Kort därefter återvände han till Iran, eftersom polisen hotat fängsla hans hustru och deras två barn. Vid hemkomsten greps han och misshandlades men släpptes mot borgen. Familjen tog sig till Irak där även familjemedlemmarna konverterade. De anmälde sig hos UNHCR och visade då även en stämning för apostasi och missionering som mannen fått. Senare tog de sig till Schweiz där de sökte asyl och fortsatte att utöva sin religion. Kvinnan har även varit politiskt aktiv. I Schweiz har de inte blivit trodda på grund av olikheter i berättelserna kring tidpunkter och liknande. Schweiz ifrågasätter också konversionen och anser att det inte är farligt i sig att vara konvertit eftersom iranska myndigheter vet om att asylsökande konverterar för att få uppehållstillstånd. FN:s kommitté mot tortyr konstaterar att Schweiz varken har motsagt att konvertiter utsätts för tortyr i Iran eller att mannen faktiskt har mottagit en stämning för konversionen. Att utvisa dem skulle bryta mot tortyrkonventionen.

Läs eller hämta beslutet om kommunikation nr 812/2017, Hosseiny mfl mot Schweiz (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211018:

Asylnytt 21-10-18:

FN:s kommitté mot tortyr fann inget fel vid utvisning av konvertit till Afghanistan

En person sökte asyl på grund av förföljelse från talibaner i Ghazni, Afghanistan. Hans berättelse blev trodd och Migrationsverket bedömde att han var flykting i förhållande till hemorten - men att han kunde klara sig i internflykt, till exempel i Herat. Mannen hade tidigt vid sin vistelse i Sverige börjat intressera sig för kristendomen och i samband med överklagande till migrationsdomstolen tog han upp sin konversion som ett skäl. Han fick en muntlig förhandling i domstolen men målet återförvisades inte. Det blev avslag även i domstolen som inte ansåg att hans konversion var genuin. De trodde inte heller att hans famlij skulle ha nåtts av uppgifter om hans konversion till exempel via sociala medier. Senare avslogs en ansökan om ny prövning med motivering att konversionen inte var en ny omständighet. Mannen vände sig till FN:s kommitté mot tortyr eftersom han ansåg att han riskerar död eller tortyr på grund av sin konversion, att han inte har fått en fullständig prövning och att den muntliga förhandlingen och därmed hans förmåga att uttrycka sig verbalt har vägt för tungt i förhållande till skriftliga bevis. Men FN-kommittén har inga invändningar mot proceduren. De menar att han har haft all möjlighet att kommentera skriftligt och muntligt och har haft tillgång till offentligt biträde. Kommittén ser därför ingen anledning att ifrågasätta de svenska myndigheternas slutsats. Mannens utvisning verkställdes redan 2019.

Hämta kommitténs utlåtande No 908/2019 från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-10-18:

Domstolar gör olika bedömning av hur säkerhetsläget i Afghanistan ska hanteras

Migrationsdomstolen i Luleå har återförvisat en rad ärenden som rör utvisning till Afghanistan till Migrationsverket för ny behandling med tanke på den förändrade situationen efter talibanernas maktövertagande. Även från Malmö har åtminstone något ärende återförvisats. Men andra domstolar har fattat beslut om avslag.

Ett ärende gäller en ung man vars bror beviljats flyktingstatus. De båda hade lämnat hemlandet tillsammans. Mannen hävdar att han riskerar förföljelse bl.a. på grund av hedersskäl, västernisering och kopplingen till brodern. Migrationsverket har i sitt beslut utgått från landinformation från 2015. Trots detta avslogs överklagan i början av oktober utan att domstolen i Stockholm över huvud taget nämner det förändrade säkerhetsläget.

Domstolen i Göteborg skriver i ett ärende om en ung ateist som är hazara att läget har förändrats men det finns inte någon aktuell landinformation som tyder på att hazarer riskerar skyddsgrundande behandling samt att "I nuläget saknas aktuell landinformation att tillföra målet då situationen får anses vara föränderlig, oklar och oviss". Domstolen beslutar om utvisning men påpekar att det råder verkställighetsstopp och att mannen kan ansöka om ny prövning om Migrationsverket antar ett förändrat ställningstagande.

Domstolen i Göteborg har tagit flera utvisningsbeslut med liknande resonemang om att säkerhetsläget inte gör att alla är hotade. Det finns dock även exempel på att domstolen i Göteborg har beviljat flyktingstatus till en ateist med motivering att risken för dem som bryter mot religiösa normer framstår som större efter talibanernas maktövertagande.

I ett annat ärende från Göteborg tillmättes det ändrade säkerhetsläget inte stor betydelse men situationen bedömdes ha blivit svårare för barn. En barnfamilj ansökte på nytt efter preskription med skäl om konversion, hedersrelaterade hot mm. De kunde inte bevisa personligt skyddsbehov och enligt domstolen råder inte urskillningslöst våld. Men ett av barnen anses ha tillbringat sina formativa år i Sverige och har psykiatriska behov. Barnets behov kommer inte att kunna tillgodoses nu enligt domstolen och därför beviljas uppehållstillstånd till barnet och övriga familjen på grund av ömmande omständigheter.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210904:

Asylnytt 21-09-03:

Sent framlagda hbtqi-skäl och konversion hindrar inte utvisning enligt FN-kommitté

En afghansk medborgare ansökte om asyl i Sverige bland annat på grund av sin utsatthet som hazara, en personlig konflikt och sin konversion till kristendomen. Efter slutligt avslag påtalade hen verkställighetshinder på grund av risken för förföljelse som homosexuell. Hen förklarade att hen inte hade vågat ta upp det tidigare. Migrationsverket avslog. I överklagan togs även upp att personen kommit till insikt och varken identifierar sig som man eller kvinna, vilket i sig kan leda till förföljelse. Hen gavs inte tillfälle att redogöra muntligt för omständigheterna och vände sig till FN:s mr-kommitté som bad Sverige att ställa in utvisningen tills vidare. Sveriges ståndpunkt är att eftersom konversionen och könsidentiteten tagits upp så sent - det senare inte förrän dagen före en planerad verkställighet - att de inte är trovärdiga. Personen påpekar att hen kommit in med en detaljerad berättelse och bilder och anser att den allvarliga risken för förföljelse borde ha gjort att skälen ändå skulle ha prövats ordentligt. Enligt Sverige borde en person som bott här i tre år och har gått i skola ha förstått tidigare att läggning och könsidentitet inte betraktas på samma sätt i Sverige som i Afghanistan. Mr-kommittén anser att de svenska myndigheterna har haft fog för den bedömningen och lägger ner fallet.

Se även ytterligare ett nyligen nedlagt ärende där en person framfört homosexualitet som skäl först då han tagits i förvar i Sverige och därefter även konversion. Han ansågs inte ha kunnat redogöra ingående för sina överväganden eller varför han tog upp skälen så sent.

Läs eller hämta beslutet om den binära personen, Communication No. 3246/2018 (Extern länk)

Läs eller hämta det andra ärendet, Communcation No. 3266/2018 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Asylnytt 21-06-03:

Konvertiter och politiskt aktiva från Iran övertygar domstol under muntlig förhandling

Konvertiter från Iran som inte har blivit trodda i Migrationsverkets utredning har i ett antal fall beviljats uppehållstillstånd med flyktingstatus efter muntlig förhandling i domstol, vanligen Göteborg men även i Luleå. I en del av fallen har personerna utövat kristendom redan i hemlandet, till exempel genom att besöka hemkyrkor, men har inte lyckats övertyga om att omvändelsen är genuin förrän i den muntliga förhandlingen. I andra fall har personens offentliga religionsutövande i Sverige spelat in. I ett fall betvivlar även domstolen genuiniteten men sur place-skälen blir ändå avgörande. I ett annat fall påpekar domstolen att det inte är så konstigt att detaljer saknades i Migrationsverkets utredning då det framgår av handlingarna att kvinnan avbröts gång på gång. Även politiskt aktiva personer från Iran har i flera fall fått flyktingstatus efter domstolsförhandling. För ett par av dem är deras politiska aktivitet i Sverige ostridig. Domstolen påpekar att landinfo visar hur regimen kontrollerar exiliraniers förehavanden och att de riskerar att gripas vid återvändande. De flesta har blivit trodda i domstolen, men i ett fall där domstolen misstror berättelsen beviljas ändå flyktingstatus på grund av risken för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. Dessa domar är inte vägledande.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210208:

Asylnytt 21-02-08:

Konvertiter från Afghanistan övertygar domstolar om seriös omvändelse

Migrationsdomstolen i Göteborg har liksom migrationsdomstolen i Stockholm beviljat uppehållstillstånd till konvertiter från Iran. Det är ostridigt att en person som konverterat till kristendomen riskerar förföljelse i Iran. Men Migrationsverket har bedömt att konversionen inte varit genuin, t.ex. för att berättelserna varit odetaljerade och opersonliga. I det ena fallet hade personen besökt en hemkyrka i Iran ett fåtal gånger och hotats av sin familj, men Migrationsverket bedömde inte detta som trovärdigt. Det hölls också emot henne att hon lämnat landet lagligt. I det andra fallet redovisades ett aktivt engagemang redan i hemlandet men detaljerna i berättelsen ansågs motstridiga. Efter muntlig förhandling i respektive domstol har personerna blivit trodda. De dokument som lämnats in har inte räckt för att övertyga domstolarna, men den personliga muntliga beskrivningen av själsliga upplevelser, reflektioner över tron, överväganden inför konversion etc blir avgörande. I båda fallen har personerna även missionerat offentligt och reflekterat över riskerna kring detta. I det andra fallet intygade prästen i församlingen i Sverige att tre församlingsmedlemmar i Iran gripits och att kyrkan hjälpt dessa med borgen inför rättegång. Fallen kan ses som exempel. Det förekommer i fler ärenden att den muntliga förhandlingen blir avgörande för att flyktingstatus beviljas, vilket skedde i dessa fall. Domarna är dock inte vägledande. Källa förvaltningsrätterna i Göteborg och Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210111:

Asylnytt 21-01-11:

Tillskriven tillhörighet till bahá'í innebär risk för förföljelse enligt domstol

En kvinna från Iran uppgav att hon tagit avstånd från islam och konverterat till bahá'í och att hon och hennes familj därför behövde skydd. Migrationsverket ansåg att hon inte kunnat visa att hon konverterat på grund av en genuin religiös övertygelse och därför behövde hon inte leva som bahá'í vid ett återvändande. Familjen överklagade och kvinnan lyfte fram att hon är efterlyst i Iran och anses vara en avfälling samt att straffet för konvertering är dödsstraff. Kvinnan berättade för domstolen om hur hon fått kontakt med religionen, gått på möten och deltagit i ceremonier i hemlandet och om varför hon tog avstånd från islam, bland annat efter att hon tvingats gifta sig som barn. I Sverige har hon informerat om bahá'í via internet och har många följare. Domstolen tror inte på vad makarna berättat om kvinnans aktivitet i hemlandet, att hon skulle ha blivit uppmärksammad där eller att övertygelsen är genuin. Men kvinnan har en omfattande aktivitet på sociala medier på ett sätt som typiskt kommer att uppmärksammas av den iranska regimen. Hon riskerar därför att tillskrivas en religiös och politisk uppfattning med risk för förföljelse. Spridande av sådant material kan medföra böter, spöstraff eller långvarigt fängelsestraff. Kvinnan och familjen får därför uppehållstillstånd som flyktingar. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

Även förvaltningsrätten i Luleå har avgjort ett mål om konverstion till bahá'í. I det fallet ansåg domstolen inte att mannens blogg innehöll något som skulle leda till förföljelse. Däremot övertygade han domstolen om sin omvändelse och övertygelse, vilket innebar att domstolen ansåg att han kommer att leva som bahá'í och därmed riskerar förföljelse. Mannen får uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Asylnytt 20-11-24:

Migrationsdomstol: Kvinna som anklagats för att missionera för Ahmadiyya får stanna

Målet gäller en kvinna från Pakistan som tillhör en trosriktning, ahmaiyyamuslimer, som är illa sedda och har begränsade möjligheter att utöva sin tro. En ahmadiyyamuslim kan dömas till hårt straff för att ha kallat sig själv för muslim eller för att ha predikat eller förordat sin religion. Kvinnan studerade på en ort där hon kunde undanhålla sin tro. Men i hemtrakten har hon trakasserats. När hon varit i Sverige ett halvår med uppehållstillstånd för studier och återvänt till Pakistan blev hon anklagad och polisanmäld för att ha försökt omvända två flickor. Därför återvände hon till Sverige och sökte asyl. Migrationsverket fann motsägelser i uppgifterna om trakasserier och ansåg berättelsen om polisärendet vag och detaljfattig. Migrationsdomstolen avslog begäran om muntlig förhandlig och anser att landinformationen tillsammans med de uppgifter och förklaringar kvinnan lämnat sammantaget gör att det saknas anledning att ifrågasätta att hon har anklagats och polisanmälts. Oavsett vad polisanmälan leder till riskerar hon förföljelse i hemlandet. De internflyktsalternativ som Migrationsverket föreslagit är inte rimliga med tanke på att kvinnan inte har något nätverk där och tillhör en utsatt minoritet. Hon beviljas uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Asylnytt 20-07-15:

FN:s mr-kommitté kritiserar inte utvisning av kristet uppfostrad pojke till Afghanistan

Målet gäller en ung man som hävdar att han tillbringade sina första tio år i en kristen familj i Ghazni. Han och hans bror hörde skottlossning och såg bilar utanför huset. När bilarna försvunnit kunde bröderna inte finna sina föräldrar. De fick hjälp att ta sig till iran. Där bodde de i en fabrik där de arbetade i flera år. De bad och hade sina kors under kläderna men uppträdde inte annars som kristna. Men pojken blev misshandlad en gång då korset syntes. Senare lånade han pengar och tog sig till Europa. Brodern var skadad och kunde inte följa med. I Sverige har han blivit döpt och levt som kristen. Migrationsverket och domstolarna i Sverige har inte bedömt berättelsen om den kristna familjen trovärdig, då mannen inte kunnat berätta tillräckligt om detta. Han har inte heller lyckats visa för svenska myndigheter att hans tro är genuin eller att det som kommit ut om honom i media skulle göra honom hotad i Afghanistan. Mannen har kritiserat att han krävts på förklaringar som en konvertit trots att han är uppvuxen som kristen. Efter fler misslyckade försök att påtala verkställighetshinder vände sig mannen till FN:s mr-kommitté som bad Sverige att tillfälligt stoppa utvisningen. Men kommittén har nu kommit fram till att de litar på Sveriges procedur och bedömer att mannen inte har visat att han riskerar förföljelse i Afghanistan. En ledamot av kommittén var oense med beslutet.

Läs eller hämta yttrandet om communication No. 3032/2017 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-15:

Kvinna som flytt religiöst förtryck bedöms som konvertit av domstol

En kvinna som är född i Afghanistan men har bott i Iran sedan hon var fem år gammal, flydde tillsammans med sin dotter. Kvinnan hade blivit bortgift när hon var fjorton med en betydligt äldre kusin som misshandlade henne. Maken och dennes far ska ha kontaktat kvinnans familj och hotat skada henne. Migrationsverket bedömde att berättelsen var för vag för att i brist på skriftliga bevis räcka som asylskäl. Kvinnan har i Sverige konverterat till kristendom och har beskrivit hur islam med sina regler kändes som något påvingat medan hon i Sverige fick kärlek och vänskap från personerna runt henne och kunde själv lära känna gud. Migrationsverket anser bland annat att kvinnans berättelse handlar om otillfredsställelse med situationen för en muslimsk flicka snarare än sökande efter tro och att hon borde ha reflekterat över att det kan finnas fler tolkningar av islam. Efter muntlig förhandling i domstolen bedömer domstolen att berättelsen om konversionen är tillförlitlig. Hon har lämnat utförliga och konkreta uppgifter och det är enligt domstolen naturligt att hon kopplar sin barndomsreligion till tvångssituationen. Det hindrar inte att hon närmade sig kristendomen av genuint intresse. Kvinnan och dottern beviljas uppehållstillstånd som flyktingar. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

/Asylnytt: Det förekommer liknande domar rörande konversion. Detta kan ses som ett exempel. Domen är dock inte vägledande./

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-15:

Muntlig förhandling övertygade domstol om ateism och sexuell läggning

En person från Afghanistan hävdade bland annat att han riskerar förföljelse på grund av att han är homosexuell, något han upptäckte redan som barn. Han har även tagit avstånd från islam. Enligt Migrationsverket har han lämnat vaga uppgifter om sin sexuella läggning och om sin apostasi och har inte kunnat svara på frågor eller visat att han har behov av att visa vad han tycker och känner. Migrationsdomstolen däremot bedömer att berättelsen om hans läggning är sammanhängande, detaljerad och konsekvent. Han berättar om tankar och reflektioner på ett självupplevt sätt. De tillägg som gjorts påverkar inte trovärdigheten. Han har berättat om motstridiga känslor när han kom till insikt om sin läggning, om skillnaden när han kom till Sverige och även om sin relation till en person i Sverige. Av mannens berättelse under den muntliga förhandlingen framgick också att han inte avser att praktisera islam vid ett återvändande. Utredningen talar enligt domstolen för att detta har starkt samband med hans sexuella läggning och den intolerans mot homosexuella som finns i Afghanistan. Domstolen bedömer att det rör sig om en genuin och personlig övertygelse. Han har enligt domstolen gjort sannolikt att han riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning och sin religiösa uppfattning. Det finns inget internflyktsalternativ och han beviljas uppehållstillstånd som flykting. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

/Asylnytt: Det förekommer flera liknande domar rörande ateism och/eller sexuell läggning. Detta kan ses som ett exempel. Domen är dock inte vägledande. /

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Asylnytt 20-05-23:

Migrationsdomstol: Inget krav på giltig ursäkt innan skälen är tillräckligt starka

En familj från Afghanistan som begärt ny prövning på grund av att två familjemedlemmar konverterat till kristendomen och det hot detta skulle innebära för dem, fick avslag. De hade i tidigare prövningar tagit upp att de planerade konvertera men de var då inte döpta. Enligt de klagande hade dessutom deras tidigare ombud blandat ihop ärenden och inte klargjort deras väg till en kristen tro. Den nya ansökan grundade sig på att personerna nu var döpta och intyg om processen fram till detta. MIgrationsverket avslog den nya ansökan men migrationsdomstolen påpekar att enligt Migrationsöverdomstolens praxis att om något nytt inträffat som kan medföra skyddsbehov så får det förutsättas att han eller hon inte anser sig ha haft skyddsbehov på den grunden tidigare. I det här fallet kan de nya omständigheterna nu antas vara ett bestående hinder mot verkställighet och familjemedlemmarna beviljas en ny prövning. Saken återförvisas till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Kristna kopter riskerar förföljelse i Egypten enligt Migrationsdomstol

En barnfamilj från Egypten sökte asyl på grund av den förföljelse de som kristna kopter utsatts för i Egypten. Mannen hade bland annat blivit kidnappad och fängslad i 45 dagar under vilka han utsattes för misshandel och annan förnedrande behandling. Han släpptes dock efter en ekonomisk uppgörelse med kidnapparna. Hustrun hade utsatts för att en arbetskollega hällde kokande vatten över hennes hand där hon hade ett kors tatuerat. Några månader senare utsatte hon för ett våldtäktsförsök. Ett polisbefäl hade sagt att det är sånt hon får stå ut med då hon är kristen och visar håret. Familjemedlemmarna hade fått olika hot bland annat om att barnen skulle kidnappas. Deras berättesler om flera händelser beskrevs som självupplevda och detaljerade av Migrationsverket, men de fick ändå avslag eftersom de inte kunde visa att misshandeln berodde på att de var kristna eller att staten var ansvarig. Migrationsdomstolen anser att det kvinnan utsatts för är förföljelse på grund av hennes tillhörighet till den kristna minoriteten och att landinformation inte stödjer att hon skulle kunna få skydd av myndigheterna. Därför ska familjen ha uppehållstillstånd som flyktingar. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Migr-domstol: Internflyktsalternativ inte relevant för apostat som redan hotats

En person från Afghanistan hade blivit hotad redan i hemlandet på grund av att han tagit avstånd från islam. Migrationsverket höll med om att han riskerade förföljelse på hemorten men avslog asylansökan med hänvisning till internflyktsalternativ. Migrationsdomstolen resonerar i sitt beslut kring om detta alternativ är relevant, varvid det avgörande är om det finns konkret risk för förföljelse. Enligt domstolen kan personen som gjort sannolikt att han tagit avstånd från islam inte förväntas delta i religiösa ritualer. Om han står fast vid avståndstagandet löper han en påtaglig risk för skyddsgrundande behandling. Migrationsverket har enligt domstolen inte uppfyllt sin bevisbörda rörande internflyktsalternativets relevans. Personen hade begärt muntlig förhandling och lämnat in intyg för att han visa att han numera konverterat till kristendom. Men domstolen ansåg inte att det behövdes mer bevis eller muntlig förhandling då utgången ändå blir flyktingstatus. Mannen beviljas tre års uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa Förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Sikher från Afghanistan kan utvisas enligt Europadomstolen

Två barnfamiljer sökte asyl i Nederländerna främst på grund av förföljelse de upplevt och kunde förvänta sig i framtiden som sikher i Kabul. En viktig del var att barnen inte kunde gå i skolan, enligt föräldrarna. De fick avslag bland annat på grund av trovärdighetsbrister. De kunde inte visa att de faktiskt lämnat Afghanistan nyligen. Familjerna hävdade att oavsett så bör sikher inte utvisas som det är nu i Kabul. Vid en andra ansökan beviljades de inte en full prövning. UNHCR Nederländerna yttrade i ärendet bland annat att asylbedömningen är framåtsyftande, dvs det spelar ingen roll om familjerna var i Afghanistan nyss. De säger också att sikher enligt Nederländernas riktlinjer inte borde behöva bevisa individuell förföljelse utöver gruppens sårbarhet. Europadomstolen anser dock att sikherna har visst stöd, det finns till exempel en statligt stödd skola i Kabul. Domstolen påpekar att UNHCR:s officiella riktlinjer inte räknar sikherna till dem som behöver skydd oavsett individuella skäl. Vidare anser domstolen att de individuella skäl som framförts inte når upp till brott mot artikel 3. Tre ledamöter har en skiljaktig mening i avseendet att de anser att den prövningen borde gjorts nationellt men att familjerna inte fått en fullständig prövning i Nederländerna.

Case of A.S.N. and Others v. the Netherlands, Applications nos. 68377/17 and 530/18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200324:

ELENA legal update 20-03-13:

UK: Country guidance on risk of return to Iran in the event of conversion to Christianity

On 20 February 2020, the Upper Tribunal (Immigration and Asylum Chamber) published its judgment in the case of PS (Iran) v Secretary of State for the Home Department [2020] UKUT 46 (IAC) concerning the potential risk of persecution due to conversion to Christianity in the event of return to Iran.

The applicant made an application for asylum after arriving in the UK from Iran in 2013 due to his fear of persecution for his imputed political opinion. The request was rejected. In May 2015, the applicant began attending the Coverdale Christian Church in Manchester and was later baptized. He subsequently made a new asylum claim based on his conversion to Christianity. The First Tier Tribunal found that, due to the applicant's superficial knowledge of the religion and the haste of his baptism, that his conversion had not been genuine.

The Upper Tribunal found, inter alia, that the applicant had no prior connection with any persons of interest in Iran. It added that while the Iranian authorities would be aware of his claim for asylum due to the need for special travel documents to return to his country of origin, he would likely only be required to sign an undertaking promising that he would not undertake Christian activities. The Upper Tribunal therefore concluded that while the applicant may be placed under surveillance and questioned, he would face a negligible risk in the event of return and would not be of special interest to the authorities.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Asylnytt 20-02-24:

FN:s mr-kommitté kräver att Sverige omprövar utvisning av ateist till Afghanistan

Saken gäller en ung man från Afghanistan som växt upp som shiamuslim i Iran. Han kom till Sverige 2015. Han slutade praktisera sin religion eftersom han inte trodde på Gud efter allt han sett. Detta var väl känt i hans omgivning. Han fick avslag på asylansökan och togs i förvar under 2017. Där påtalade han verkställighetshinder och tog upp att han var ateist men fick ingen ny prövning. Domstolen bedömde ateismen som en ny omständighet, men menar att om övertygelsen hade varit genuin så skulle mannen ha tagit upp den tidigare. Detta bedömdes alltså utan muntlig förhandling. Mannens historia kom ut media och han skrev även till afghanska ambassaden. Verkställighet av utvisningen stoppades i sista stund efter att mr-kommittén beslutat ta upp ärendet. Sveriges regering hävdade att mannen inte visat att ateismen är seriös - och att det finns möjlighet att ångra sig och återuppta islam.

Kommitténs inställning är att staten borde pröva en konversion grundligt och ta hänsyn till att personens agerande kan få allvarliga konsekvenser oavsett hur genuin övertygelsen är. Kommittén kritiserar att de svenska myndigheterna bedömt att mannen är apostat, hazar, i avsaknad av nätverk och hans mentala hälsa var för sig men inte vägt samman sårbarheten. Sammantaget med att mannens identitet kommit ut bedömer kommittén att en utvisning kan få irreparabla konsekvenser. Slutsatsen är att Sverige skall bevilja mannen en ny prövning. Tre ledamöter av kommittén var skiljaktiga och anser att de svenska myndigheternas redan bedömt saken i detalj. De påpekar också att det talar emot mannen att han skrivit till ambassaden och angivit sig själv.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta: Communication No. 3070/2017 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200125:

Asylrättscentrum 20-01-22:

Chefsjuristen kommenterar: Tidpunkt för åberopande av nya skyddsskäl

Vad innebär det att någon inte kunnat berätta om en omständighet tidigare och vilka konsekvenser kan det få i asylansökan. Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad förklarar MIG 2019:25 om tidpunkt för när skyddsskäl åberopas.

Avgörandet rör en afghansk man som ansökte om asyl i Sverige i oktober 2015. Ansökan avslogs genom ett beslut som fick laga kraft i november 2018. I januari 2019 gav mannen in en anmälan om verkställighetshinder till Migrationsverket. Skälet för anmälan var att han konverterat till kristendomen. Han gav in ett dopbevis och fotografier från dopceremonin. Migrationsverket beslutade att inte bevilja uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 18 § utlänningslagen och att inte heller ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning med stöd av 12 kap. 19 § samma lag.

Varit i Sverige för lång tid när mannen berättade om sina skyddsskäl

Mannen överklagade beslutet och gav in en skrivelse från sin doppräst. Domstolen avslog överklagandet. Domstolen ansåg att det var fråga om en ny omständighet och att denna nådde upp till det beviskrav som krävs för att en ny prövning ska beviljas - vilket är att det ska vara antagligt att det finns skyddsgrundande omständigheter. Domstolen ansåg dock att kravet på giltig ursäkt i bestämmelsen inte var uppfyllt - det var alltså inte ursäktligt att han inte tidigare berättat om sina tankar kring trostillhörighet och den kristna tron, särskilt som han varit så länge i Sverige. Det framgick av underlaget i ärendet att mannen redan när han kom till Sverige inte längre identifierade sig offentligt som muslim.

Kunde omständigheterna kommit upp tidigare?

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

Asylnytt 19-12-14

Migrationsöverdomstolen: Kravet på giltig ursäkt för ny prövning har feltolkats

Målet gäller en person som efter slutligt avslag blev döpt som kristen och anförde det som skäl för en ny prövning. Både Migrationsverket och migrationsdomstolen håller med om att konversionen är en ny omständighet och dessutom att personen riskerar skyddsgrundande behandling i hemlandet. Men de avslog ändå för att personen inte hade någon "giltig ursäkt" för att inte ha åberopat sina tankar kring trostillhörighet tidigare, särskilt som han uppgett att han redan när han kom till Sverige inte identifierade sig som muslim. Men Migrationsöverdomstolen skriver: "Har sökanden gjort antagligt att denne på grund av sin ändrade övertygelse riskerar skyddsgrundande behandling vid ett återvändande till hemlandet får det förutsättas att denne inte anser sig ha haft något skyddsbehov tidigare på denna grund. I ett sådant fall saknas det i allmänhet skäl att ifrågasätta tidpunkten för när sökanden ansett att skyddsbehovet har uppstått." Migrationsöverdomstolen anser inte att det fanns anledning för personen att åberopa sina religiösa överväganden innan han insett att han ville kunna leva som kristen. Dopet blev det avgörande steget för honom. Eftersom omständigheten inte fanns tidigare så behövs ingen giltig ursäkt. Domen är vägledande.

Hämta domen i mål UM4832-19, MIG 2019:25 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

DOAJ 2019:

The boundaries of religious persecution: Refugee law and the limits of restrictions

The right to freedom of religion or belief has been well-established in human rights instruments since the inception of the modern era of international law. However, while inner freedom of belief has been uncontested, the ability to manifest those beliefs publicly has been made subject to limitations for certain purposes which include public safety and order, health, morality and the fundamental rights and freedoms of others. The degree to which such restrictions on religious practice may be permissible under the rubric of international human rights law has been and continues to be under debate. International refugee law has played an important role in safeguarding religious freedom, as persecution for reasons of religion is one of the five grounds enumerated in the 1951 Convention relating to the Status of Refugees. To what degree are restrictions on religious practice permissible and at what point do such restrictions rise to the level of persecution meriting international protection?

An examination of the refugee jurisprudence of States adjudicating religion-based claims will help illustrate the nebulous boundaries of the definition of persecution in the context of religious practice and identify some of the factors and trends which influence refugee decision-making.

Part I will provide an overview of international refugee law as it relates to religion and describe the Westphalian context under which it was constructed. The modern era of international law was strongly influenced by wars of religion and the principle of cuius regio, eius religio - whose the rule, his the religion - which emphasized respect for national sovereignty and non-interference in religious affairs of the state as essential to international stability. International refugee law, developed largely in response to World War II and the Holocaust, attempts to balance respect for national sovereignty with humanitarian protection concerns by only applying to persons outside their country of origin.

(...)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-11-00:

Europadomstolen fördömer utvisning av konvertit till Afghanistan

En hazarisk pojke från Ghazni sökte asyl i Schweiz och berättade att han konverterat till kristendomen och spritt biblar redan i hembyn, och att polisen sökt honom. Han fick avslag eftersom han inte kunde beskriva detaljerat vad som hänt eller redogöra för kristendomen. Senare lämnade han in brev från fadern om att familjen tvingats lämna landet och dopbevis från sin församling i Schweiz. Den schweiziska domstolen bedömde att han faktiskt konverterat, men i Schweiz. Apostasi kan leda till förföljelse och även dödsstraff enligt domstolen, men avslog ändå eftersom så få kunde känna till saken, i varje fall inte den unge mannens släktingar i Kabul. Han var nu myndig. Inte heller Europadomstolen tror att konversionen skedde i hemlandet. Men även om asylskälen uppstått "sur place" måste staten utreda riskerna. Schweiz har inte utrett om personen kan utöva sin tro i hemlandet, utan har utgått från att han ska hålla religionen privat. Dessutom borde hans situation som hazar ha vägts. Därför skulle utvisningen bryta mot Europakonventionens artikel 3.

Läs domen på franska L'affaire A.A. c. Suisse, Requête no 32218/17 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.