fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Prövning av internationella organ

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 220125:

Elena legal update 22-01-14:

Azerbaijan violated Article 8 by refusing residency to the children of refugees till sidans topp

On the 13 January 2022, the ECHR released its decision in the case of Hashemi and others v Azerbaijan. The case concerns seven applicants and their families who fled Afghanistan or Pakistan between 1993-2010. On arrival in Azerbaijan, the applicants were given a letter of protection from the Office of the UN High Commissioner for Refugees, however the national authorities refused to issue an identity card and acknowledge as citizens their children who have since been born in Azerbaijan. The applicants unsuccessfully appealed against this refusal to the Baku Administrative and Economic Court, claiming under the principle of jus soli that the children were Azerbaijani citizens from birth. The applicants' claims were again rejected on appeal on the basis that the parents had another citizenship and subsequently the applicants brought their case to the ECHR on the grounds of Article 8 of the Convention.

The Court considered that as an identity card is necessary for the effective exercise of many of the rights which only citizens can claim, the deprivation of which constitutes an interference with these rights, and therefore with the right to private life as guaranteed by Article 8. Following this, the Court determined that the next consideration to be made is whether the interference with the applicant's children's rights were arbitrary or not, by investigating whether they benefited from procedural guarantees. In this regard, the Court noted the amendment to domestic law which came into force in May 2014 and introduced restrictions on Azerbaijani nationality for children born on the territory to foreign parents. However, the Court found significance in the fact that the children concerned were in possession of birth certificates issued by the Azerbaijani authorities before the legislative change in May 2014.

(...)

Hela referatet (Extern länk)

Affaire Hashemi et autres c. Azerbaïdjan, Requête no 1480/16 et 6 autres (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-01-25:

Afghanistan-ärende i Europadomstolen stryks på grund av verkställighetsstopp till sidans topp

En kvinna vars utvisningsärende väntade på prövning i Europadomstolen har fått ärendet struket från listan på grund av att Sverige tillfälligt stoppade verkställigheter till Afghanistan.

Application no. 43654/18, S.S. against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-01-25:

Asylprocedur för konvertit från Afghanistan underkänd av FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

Målet gäller en ung man född i Iran som sökt asyl 2015 med sin familj. Under väntetiden kom han och hans bror i kontakt med Pingstkyrkan. Han tog upp sin konversion som asylskäl men fick avslag, trots att brodern blev trodd. Mannen ansågs ha gett vaga svar och svarat om sin upplevelse av kyrkan istället för om sin personliga omvändelse. Konversionen ansågs inte genuin. Domstolen gjorde samma bedömning, men rådmannen reserverade sig eftersom hon ansåg att mannen utifrån sin bakgrund hade lämnat en detaljerad och trovärdig berättelse och redogjort för skillnader mellan religionerna. Efter domen har mannen delat sina spelningar med ett kristet band, andra kyrkliga aktiviteter, bibelcitat mm till 12.000 följare i sociala medier. Detta ledde till dödshot man han nekades ny prövning eftersom konversionen redan var prövad. Ärendet togs upp av FN:s kommitté mot tortyr (CAT) men när kommittén nu skulle ta beslut kunde mannen förväntas få en ny prövning i Sverige. Trots detta valde CAT att behandla målet med fokus på asylproceduren. CAT konstaterar att mannen är analfabet och lider av depression och ångest till följd av sina upplevelser. Detta har myndigheterna inte tagit hänsyn till och mannen har inte erbjudits traumaundersökning. Istället har han krävts på detaljerade reflektioner över vad som händer en apostat i Afghanistan (ett land mannen aldrig varit i). Han har fått direkt missledande detaljfrågor och hans svar har även felciterats. Mannens egen bevisning har över huvud taget inte vägts in och han har nekats en ny prövning trots att han fått dödshot. Sammantaget anser CAT att mannen inte har fått en individuell bedömning av sina skäl eller av den reella risken för tortyr i Afghanistan.

Communication no 918/2019, publicerad av ombud (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211231:

ECtHR 21-12-06:

Requests for interim measures concerning the situation at the borders with Belarus till sidans topp

The European Court of Human Rights is receiving and processing requests for interim measures on a daily basis concerning the situation at the borders with Belarus. In most cases, the applicants claim to be on Polish territory allegedly with a view to seeking international protection.

Relying principally on Articles 2 (right to life) and 3 (prohibition on inhuman and degrading treatment) of the European Convention on Human Rights, the applicants seek, among other things, legal assistance, material aid (in particular sustenance, medical care and sanitation), not to be removed from Poland, and international protection. They allege that their lives will be in danger if they are sent back to Belarus and, in some cases, subsequently to their countries of origin.

Measures under Rule 39 of the Rules of Court are decided in connection with proceedings before the Court, without prejudging any subsequent decisions on the admissibility or merits of the case. The Court grants such requests only on an exceptional basis, when the applicants would otherwise face a real risk of irreversible harm. For further information, see the factsheet on interim measures.

Between 20 August and 3 December 2021, the European Court of Human Rights processed a total of 47 requests for interim measures brought by a total of 198 applicants. Thirteen of the requests were received between 20 August and 31 October 2021, and 34 requests were received in November and December. Forty-four of those requests were lodged against Poland, with one request being lodged against Lithuania and two against Latvia.

(...)

Hämta hela pressmeddelandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211210:

ECtHR November 2021:

Europadomstolen: Thematic factsheet - Migration and Asylum till sidans topp

Department for the execution of judgments of the European Court of Human Rights

/Asylnytt: Detta är en tematisk samling av rättsfall från Europadomstolen. Nedan följer utdrag ur inledningen./

Migrants, asylum seekers and refugees enjoy the human rights and fundamental freedoms enshrined in the European Convention on Human Rights given that, under Article 1 of the Convention, Contracting States undertake to secure to everyone within their jurisdiction the rights and freedoms defined therein. Also, under Article 14 of the Convention and the Court's caselaw, no difference in treatment based exclusively or to a decisive extent on a person's ethnic origin can be justified in a contemporary democratic society.

The Court has stressed that the problems which States may encounter in managing migratory flows or in the reception of asylum-seekers cannot justify recourse to practices which are not compatible with the Convention or the Protocols thereto. Particular attention has been paid by the Court to asylum-seekers considered as a "particularly underprivileged and vulnerable population group in need of special protection" as well as to children whose extreme vulnerability takes precedence over considerations relating to the status of irregular migrant.

Over the years, the European Court has developed a very rich body of case-law concerning migration and asylum and the execution of the relevant judgments by respondent States has advanced the human rights protection of migrants, asylum seekers and refugees at national level. The present factsheet sets out examples of general and, where possible, individual measures adopted and reported by States, in the context of the execution of the European Court's judgments, concerning notably: access to territory and forced returns; reception and protection of migrants and asylum seekers; protection from discrimination and hatecrimes; familylife and familyreunification; detention of migrants and asylumseekers; victims of trafficking in human beings.

Hämta broschyren (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-12-10:

FN-kommitté stoppar utvisning av kristen kvinna från Schweiz till Kina till sidans topp

Målet gäller en kvinna som blivit troende efter att hon träffat en läkare som framgångsrikt hade botat hennes mamma. Läkaren hade berättat för henne om kristendomen och hon hade börjat gå till en församling. Men då en församlingsmedlem gripits och angivit henne efter tortyr gömde hon sig hos en annan församlingsmedlem och fick hjälp att skaffa visum för att fly. Polisen hade då genomsökt kyrkan efter henne. Senare hade polisen även sökt henne hos mamman, som krävts på upplysningar. Myndigheterna i Schweiz bedömde berättelsen som stereotyp och inte trovärdig, bland annat för att polisen bara kände till henne under ett alias. Kvinnan vände sig till FN:s kommitté mot tortyr som anser att hennes berättelse är detaljerad och det stämmer med landinformation att religiösa minoriteter förföljs. Kommittén påpekar att polisen uppsökt hennes vänner, fått se hennes bild och kan söka henne oberoende av om hon har ett alias. Enligt kommittén är det troligt att kvinnan riskerar tortyr eller omänsklig behandling om hon utvisas.

Läs eller hämta beslutet om ansökan nr 790/2016, D.Z. mot Schweiz (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-12-10:

Konvertit med lång tortyrhistoria får inte utvisas till Iran enligt FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

En man som arbetade på en bank i Iran på 90-talet observerade transaktioner mellan sedlighetspolisen och en terroristgrupp som skulle döda iranska oppositionella i Irak. Efter att gruppen upplösts av kurdiska styrkor i Irak greps banktjänstemannen. Han hölls fängslad i 85 månader, varav 6 i mörk isolering, och utsattes för tortyr som han fortfarande lider men av. Han släpptes 2003 men trakasserier fortsatte och han sökte asyl i Sverige 2010. Han led då av cancer, men blev uppmanad att läsa Bibeln och be till Gud. När han tillfrisknat lät han sig döpas, en ceremoni som filmades. Kort därefter återvände han till Iran, eftersom polisen hotat fängsla hans hustru och deras två barn. Vid hemkomsten greps han och misshandlades men släpptes mot borgen. Familjen tog sig till Irak där även familjemedlemmarna konverterade. De anmälde sig hos UNHCR och visade då även en stämning för apostasi och missionering som mannen fått. Senare tog de sig till Schweiz där de sökte asyl och fortsatte att utöva sin religion. Kvinnan har även varit politiskt aktiv. I Schweiz har de inte blivit trodda på grund av olikheter i berättelserna kring tidpunkter och liknande. Schweiz ifrågasätter också konversionen och anser att det inte är farligt i sig att vara konvertit eftersom iranska myndigheter vet om att asylsökande konverterar för att få uppehållstillstånd. FN:s kommitté mot tortyr konstaterar att Schweiz varken har motsagt att konvertiter utsätts för tortyr i Iran eller att mannen faktiskt har mottagit en stämning för konversionen. Att utvisa dem skulle bryta mot tortyrkonventionen.

Läs eller hämta beslutet om kommunikation nr 812/2017, Hosseiny mfl mot Schweiz (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-12-10:

FN-kommitté stoppar utvisning av eritrean som vägrade inkallelse som 16-åring till sidans topp

En pojke i Eritrea hoppade av skolan tidigt och började arbeta med djuren. Militärpolisen gjorde hembesök i området för att rekrytera unga avhoppare till armén. Pojken gömde sig från militären men när han fick en kallelse till skolan för att träffa dem så lämnade han istället landet. Hans mamma betalade böter för att inte fängslas i hans ställe. I september 2015 hade han tagit sig till Schweiz. Han var då 16 och ett halvt år gammal och registrerades som ensamkommande. Den egentliga asylintervjun hölls mer än 18 månader senare då han fyllt 18. Han hade då ingen god man och förstod inte att han borde vägra göra intervjun med en tolk som inte talade hans språk. Hans berättelse blev inte trodd eftersom de schweiziska myndigheterna ansåg att 16-åringar inte rekryteras på det viset. Enligt Schweiz är det ingen fara att återvända eftersom han inte kommer att ses som vägrare. FN:s kommitté mot tortyr delar inte den bedömningen utan konstaterar att berättelsen inte motsägs av landinformation. Kommittén påpekar att personer som vägrat värnplikten och de som lämnat landet illegalt kan utsättas för tortyr vid återvändande. Därför skulle det bryta mot tortyrkonventionen att utvisa pojken.

Läs eller hämta beslutet om kommunikation nr 900/2018, X mot Schweiz (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-12-10:

Många avslag från FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

Den kommitté som övervakar FN:s konvention mot tortyr, CAT, har publicerat ett antal beslut från sin session i juli. Bland dem finns tre fällningar som refereras här ovan, men också ett tjugotal ärenden som inte bedömdes innebära något brott mot konventionen. Fem ärenden gäller utvisningar från Sverige. Två av dem rör Afghanistan. En man som var ansluten till Jehovas vittnen sågs inte som genuin konvertit och en annan som hade en lång historia rörande konflikter med talibaner i Ghazni kunde ändå inte övertyga om personliga hot. I båda fallen påpekade CAT att de haft möjlighet att lägga fram sina skäl och få dem korrekt bedömda i Sverige. Ett annat ärende gällde en kvinna från Etiopien som berättat om hur hon fängslats och våldtagits på grund av familjemedlemmars aktivitet för Ogaden National Liberation Front. CAT tror dock inte att hon är av intresse för de nuvarande myndigheterna i Etiopien, bl.a. då hon kunnat lämna landet legalt och inte fått några hot. Avslag blev det också för en kvinna från Ingusjien i Ryssland som enligt CAT inte kunde visa att hon var utsatt för något personligt hot. Samma slutsats drogs för en journalist av azerbajdzjansk nationalitet som flytt från Armenien med sin familj. Utvisningar från andra länder som "godkändes" gällde Sri Lanka, Kina, Iran, Etiopien och Indien. CAT har samtidigt publicerat uppgifter om ett antal ärenden som avskrevs vid sessionen i april.

Se lista över ärenden hos FN:s kommitté mot tortyr (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-12-10:

Europadomstolen: Sexåring dödades av tåg efter pushback, nu döms Kroatien till sidans topp

Europadomstolen har slagit fast att Kroatien bröt mot Europakonventionens artikel 2 (rätt till liv) då det inte gjordes någon ordentlig utredning av vad som hade hänt innan ett barn blev påkört av ett tåg strax utanför Kroatiens gräns i november 2017. Familjen hävdade att de tagit sig in i Kroatien men blivit utkörda och att gränsvakterna pekat ut för dem att gå i mörkret utmed järnvägen mot närmsta stad i Serbien. Strax därpå kom tåget bakifrån och en sexårig flicka hann inte undan. Enligt de kroatiska gränsvakterna hade familjen inte varit i Kroatien utan kom gående mot gränsen. Vittnesmålen är motstridiga och inspelningar från värmekameror saknas. Domstolen påpekar att gränspolisen har avstått från att undersöka mobiltelefoner, som kunde ha visat var de inblandade befunnit sig. Rapporter från en rad organisationer om systematiska pushbacks så som familjen beskrivit bidrog till att Europadomstolen anser att Kroatien har ett ansvar. I domen fälls även Kroatien för kollektiva uvisning och för att de överlevande barnen i samma familj senare hölls i förvar alltför lång tid under fängelseliknande former, även om förhållandena i förvaret var relativt goda. Familjen, som numera tagit sig vidare till annat EU-land, tilldöms 40.000 Euro i skadestånd, plus rättegångskostnaderna.

Applications nos. 15670/18 and 43115/18, case of M.H. and Others v. Croatia (Extern länk)

AYS 21-11-17: ECHR serves justice for little Madina, Croatia found guilty (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-12-10:

EU-domstolen: Direktivet tillåter att barn till flykting beviljas flyktingstatus till sidans topp

En domstol i Tyskland har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande i en fråga om flyktingstatus. Saken gäller ett barn som är fött i Tyskland. En förälder kommer från ett land utanför EU och har uppehållstillstånd med flyktingstatus i Tyskland. Enligt tysk lagstiftning kan barnet få flyktingstatus härledd från denna förälder. Frågan är om detta är förenligt med EU:s skyddsgrundsdirektiv trots att barnet genom den andra föräldern även är medborgare i ett annat tredjeland, där barnet inte riskerar förföljelse. EU-domstolens svar är ja, det är tillåtet att ha en sådan förmånligare bestämmelse i nationell lag. Om barnet genom sin flyktingstatus av någon anledning skulle få en mindre förmånlig ställning så skulle det inte vara tillåtet. Det spelar enligt domstolen ingen roll om det skulle vara möjligt och rimligt för barnet att bosätta sig i den andra förälderns land.

Dom i mål C-91/20 (Extern länk)

Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-12-10:

FN:s kommitté för barns rättigheter stoppar utvisning från Schweiz till Bulgarien till sidans topp

Ärendet gäller en statslös pojke, palestinier uppvuxen i ett flyktingläger i Syrien. Efter att pappan och andra släktingar hade dödats flydde pojken och hans mamma och hamnade först i Bulgarien. De bemöttes förnedrande men fick uppehållstillstånd med alternativ status. Efter åtta månader i ett illa utrustat läger, utan tillgång till skolgång eller arbete, tog de sig vidare till Schweiz. Där fick de ett beslut om avvisning till Bulgarien. De vände sig till FN:s barnkommittén och hävdade att Schweiz genom att skicka dem till Bulgarien skulle bryta mot Barnkonventionen. Kommittén gav dem rätt och konstaterade att Schweiz hantering bröt mot en rad artiklar i konventionen. Enligt kommittén har Schweiz inte vägt in rapporterna om omänsklig och förnedrande behandling av barn i Bulgarien eller barnets situation som offer för en väpnad konflikt. Schweiz hade framfört att frivilligorganisationer kan ge stöd i Bulgarien men barnkommittén anser inte att dessa kan ersätta statens ansvar. Schweiz hade inte tagit hänsyn till moderns dåliga mentala hälsa och inte heller respekterat barnets rätt att höras.

Läs referat på engelska i ELENA Weekly Legal Update 21-10-15 (Extern länk)

Läs yttrandet på franska: A.M. (au nom de M.K.A.H.) c. Suisse, no 95/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-12-10:

Europadomstolens stora kammare ändrar kriterier för utvisning av psykiskt sjuk till sidans topp

Målet gäller en person från Turkiet som kom till Danmark vid sex års ålder. Han hade i ungdomen begått allvarliga brott, bland annat ett överfall i grupp mot en person som avled av sina skador. Han dömdes till sju års fängelse samt utvisning med permanent återreseförbud. Fängelsedelen ändrades till psykiatrisk tvångsvård på grund av paranoid schizofreni. Mannen gjorde framsteg men uppvisade ett starkt behov av övervakad medicinering för att inte riskera återfall i aggressivt beteende. År 2019 avgjorde Europadomstolen med knapp majoritet att utvisningen skulle bryta mot artikel 3 (förbud mot tortyr och förnedrande behandling eller bestraffning). I väntan på den stora kammarens avgörande verkställde Danmark utvisningen. Fallet är uppmärksammat då det innebar en utvidgning av hur artikel 3 tolkas. Europadomstolens stora kammare återställer nu detta genom att med sexton röster mot en slå fast att utvisningen inte bryter mot artikel 3. Det isolerade livet i Turket och risken för att inte få tag i medicin anses inte innebära ett så stort lidande att det kan jämställas med det tidigare vägledande fallet som rörde utvisningen av en svårt sjuk man (Paposhvili v. Belgium). Danmark döms ändå till ett skadestånd om 20.000 euro, då domstolen med elva röster mot sex samtidigt anser att utvisningen trots mannens långa anknytning till Danmark bröt mot artikel 8, mannens rätt till privaliv.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta domen från Europadomstolen: Application no. 57467/15, case of Savran v. Denmark (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211122:

Asylrättscentrum 21-11-10:

Ny FN-kritik mot Sverige till sidans topp

Kommittén för funktionsnedsattas rättigheter (CRPD) har åter kritiserat Sverige i ett ärende om utvisning. Även denna gång gäller kritiken Sveriges bedömning av psykisk ohälsa i asylprocessen. Detta är andra gången inom loppet av ett år som CRPD kritiserar Sverige efter ett klagomål från Asylrättscentrums jurister. Första ärendet beskriver vi i ett avsnitt av podden Människor & Migration.

Vad handlar ärendet i CRPD om?

Ärendet gäller en man från Afghanistan. Mannen lider bland annat av posttraumatiskt stressyndrom och paranoid schizofreni. Läkare har bedömt att hans tillstånd är livshotande på grund av risk för självmord. Svenska myndigheter bedömde däremot självmordsrisken som mindre allvarlig då den ansågs vara kopplad till besvikelse i asylprocessen. Myndigheterna menade även att mannen kunde få vård i Afghanistan och hänvisade bland annat till landinformation som tydde på att det fanns psykiatriska kliniker i landet.

Vad var CRPDs bedömning?

CRPD ansåg inte att Sverige tillräckligt noga hade utrett om mannen faktiskt kunde få tillgång till vård i Afghanistan. Kommittén ansåg att den psykiatriska vården i Afghanistan har stora brister. Kritiken från FN-kommittén handlar alltså delvis om att svenska myndigheter inte har visat att vård i praktiken gick att få för mannens livshotande hälsotillstånd.

En annan viktig del i den kritik som CRPD riktar mot Sverige berör bedömning av allvaret i mannens hälsotillstånd. Kommittén ansåg att svenska myndigheters bedömning att självmordsrisken var kopplad till asylprocessen hade fått för stor betydelse i den svenska processen.

Asylrättscentrums jurist Linnea Midtsian drev tillsammans med dåvarande kollegan Sofia Rönnow Pessah ärendet i CRPD.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-kommissionen 21-11-12:

Commission refers HUNGARY to the Court of Justice of the European Union till sidans topp

The European Commission has decided today to refer Hungary to the Court of Justice of the European Union, requesting that the Court order the payment of financial penalties for Hungary's failure to comply with a Court ruling in relation to EU rules on asylum and return.

In its judgment of 17 December 2020 (Case C-808/18, Commission v Hungary), the Court of Justice of the European Union found that Hungary's legislation on the rules and practice in the transit zones situated at the Serbian-Hungarian border was contrary to EU law. In particular, the Court identified breaches of provisions of the Asylum Procedures Directive (Directive 2013/32/EU), the Reception Conditions Directive (Directive 2013/33/EU) and the Return Directive (Directive 2008/115/EC).

As of today, Hungary has not addressed several aspects of the judgment. In particular, Hungary has not taken the measures necessary to ensure effective access to the asylum procedure. Hungary has also not clarified the conditions pertaining to the right to remain on the territory in case of an appeal in an asylum procedure, in the event where there is no "crisis situation caused by mass immigration".

In view of the continued non-compliance with the Court's judgment, on 9 June 2021, the Commission sent Hungary a letter of formal notice under Article 260(2) TFEU. Today, the Commission is asking the Court to impose financial sanctions in the form of a lump sum and a daily penalty payment.

Background

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen 21-11-16:

EU-domstolen: Ungerns lag mot stöd till asylsökande strider mot unionsrätten till sidans topp

Ungern har åsidosatt unionsrätten genom att göra det straffbart att organiserad verksamhet som syftar till att möjliggöra för personer som inte uppfyller nationella kriterierna för att beviljas internationellt skydd att inleda ett asylförfarande.

Kriminaliseringen av denna verksamhet utgör hinder för att utöva de rättigheter som unionslagstiftaren har garanterat i fråga om hjälp till personer som ansöker om internationellt skydd.

År 2018 ändrade Ungern vissa lagar om åtgärder mot olaglig invandring och antog bland annat bestämmelser som dels införde en ny grund för att avvisa asylansökningar, dels straffbelade organisation av verksamhet som syftar till att underlätta för personer som enligt ungersk rätt inte har rätt till asyl att ändå ansöka om asyl. Vidare infördes begränsningar av rörelsefriheten för personer som misstänks för att ha begått ett sådant brott.

Europeiska kommissionen ansåg att Ungern hade underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt förfarandedirektivet1 och mottagandedirektivet2 genom att anta dessa bestämmelser och väckte därför talan om fördragsbrott vid domstolen.

Domstolen (stora avdelningen) bifaller i allt väsentligt kommissionens talan.

Domstolens bedömning

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen i mål nr C-821/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-11-22:

Europadomstolen: Ung man med oklar id får utvisas från far och bröder i Sverige till sidans topp

Målet rör en pojke från Afghanistan vars bror hade fått uppehållstillstånd i Sverige 2011. Ett år senare beviljades en annan bror och deras far uppehållstillstånd som anhöriga, efter att familjebanden visats med DNA-analys. Pojken som målet gäller blev kvar hos en släkting i ett och ett halvt år och bodde sedan hos en annan släkting i Iran i två år. Han ansökte om familjeåterförening från Iran. Ambassaden i Teheran ville dock inte kännas vid det pass som skulle ha utfärdats där och familjemedlemmarna i Sverige hade oklara uppgifter om hans ålder. Några månader senare, när pojken enligt sina egna uppgifter var 17 år kom han till Sverige och sökte asyl. Han hade då inte fått med sig passet. Detta var 2015 och handläggningstiderna hade blivit långa. Två år senare fick han avslag som vann laga kraft först 2019. Det Europadomstolen har tagit ställning till är om Sverige brutit mot pojkens rätt till familj och privatliv då han inte fick stanna på grund av anknytningen till far och bröder. Men Europadomstolen accepterar de svenska myndigheternas argumentation att pojken inte kunnat styrka sin identitet eller visa att han var minderårig vid ansökningarna. För en vuxen hade det krävts speciella skäl för att bevilja uppehållstillstånd som anhörig.

Application no. 18568/19, Mohammad Ali Jafari against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211018:

Asylnytt 21-10-18:

Europadomstolen tillåter inte utvisning av 24-åring efter 20 år i Danmark till sidans topp

Målet rör en man som kommit som fyraåring från Somalia till Danmark, där han fick asyl tillsammans med sin mor. Senare återförenades även hans far och syskon i Danmark. Mannen hade gripits och åtalats för olaga vapeninnehav i en kontext som ansågs farlig för omgivningen. Frågan var om fängelsestraffet för detta skulle följas av utvisning till Somalia och ett livslångt återreseförbud, vilket Danmarks högsta domstol beslutat. De lägre instanserna hade avstått från ovillkorlig utvisning. Mannen bodde fortfarande med famlijen. Han hade som minderårig dömts för ett rån och ett inbrott, därefter för trafikbrott och narkotikainnehav. Han har talat danska i hemmet och kan endast rudimentär somaliska. Han har inte heller några anknytning i föräldrarnas hemland. Danmark anser att utvisningen visserligen kränker mannens privatliv, men att åtgärden är en legitim åtgärd för att förebygga kriminalitet och nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Europadomstolen gör dock inte samma bedömning. Med tanke på att de tidigare brotten i vuxen ålder var relativt lindriga och att mannen inte hade fått någon varning om utvisning, anser domstolen att utvisningen i kombination med livslångt återreseförbud är oproportionerlig.

Application no. 41643/19, case of Abdi v. Denmark (Extern länk)

Läs Migrationsverkets sammanfattning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-10-18:

EU-advokat: Asylansökan kan behöva behandlas trots asyl i annat EU-land till sidans topp

En person från Syrien hade fått asyl i Österrike. Men det visade sig att hans barn hamnat i Belgien och hade fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande där. Mannen tog sig dit och sökte asyl, men ansökan avvisades där på grund av att han redan hade skydd i ett EU-land, detta trots att han bodde med barnen och som ensam förälder hade tillerkänts vårdnaden om dem. Asylprocedurdirektivet ger rätt att avvisa ansökningar från personer som redan har skydd. Men EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna innehåller en skyldighet att beakta barnets bästa. Den belgiska domstolen har frågat EU-domstolen om inte detta och principen om familjesammanhållning borde göra att föräldern ska beviljas skydd i den stat där barnen bor. EU-domstolens generaladvokat anser att asylprocedurdirektivet ska tolkas så att möjligheten att avvisa asylansökan inte får utnyttjas om det skulle leda till att personen behandlas i strid med skyddet för familjeliv och för barnets bästa enligt stadgan. Detta innebär enligt generaladvokaten inte att personen måste beviljas asyl i egenskap av familjemedlem, men att asylansökan ska kunna prövas i sak. Generaladvokatens yttrande är ett förslag. EU-domstolen kommer att fatta ett beslut som kan skilja sig från förslaget.

Läs yttrandet i mål nr C-483/20 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-10-18:

FN:s kommitté mot tortyr fann inget fel vid utvisning av konvertit till Afghanistan till sidans topp

En person sökte asyl på grund av förföljelse från talibaner i Ghazni, Afghanistan. Hans berättelse blev trodd och Migrationsverket bedömde att han var flykting i förhållande till hemorten - men att han kunde klara sig i internflykt, till exempel i Herat. Mannen hade tidigt vid sin vistelse i Sverige börjat intressera sig för kristendomen och i samband med överklagande till migrationsdomstolen tog han upp sin konversion som ett skäl. Han fick en muntlig förhandling i domstolen men målet återförvisades inte. Det blev avslag även i domstolen som inte ansåg att hans konversion var genuin. De trodde inte heller att hans famlij skulle ha nåtts av uppgifter om hans konversion till exempel via sociala medier. Senare avslogs en ansökan om ny prövning med motivering att konversionen inte var en ny omständighet. Mannen vände sig till FN:s kommitté mot tortyr eftersom han ansåg att han riskerar död eller tortyr på grund av sin konversion, att han inte har fått en fullständig prövning och att den muntliga förhandlingen och därmed hans förmåga att uttrycka sig verbalt har vägt för tungt i förhållande till skriftliga bevis. Men FN-kommittén har inga invändningar mot proceduren. De menar att han har haft all möjlighet att kommentera skriftligt och muntligt och har haft tillgång till offentligt biträde. Kommittén ser därför ingen anledning att ifrågasätta de svenska myndigheternas slutsats. Mannens utvisning verkställdes redan 2019.

Hämta kommitténs utlåtande No 908/2019 från Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-10-18:

FN-kommitté för personer med funktionsnedsättning stoppar utvisning till Afghanistan till sidans topp

En ung man flydde Afghanistan på grund av en konflikt med en mäktigare familj. Han fick avslag men beslutet kom att preskriberas och han sökte asyl på nytt, nu främst på grund av sina psykiatriska symptom, inklusive PTSD, som han inte skulle kunna få behandling för. Han fick åter avslag. När han kompletterade med att han diagnosticerats med paranoid schizofreni ansågs det först inte tillräckligt dokumenterat och när detta skett var det inte nya omständigheter. Detta överklagades men domstolen ansåg att symptomen var ungefär desamma och därför spelade den nya diagnosen ingen roll. Sexuella övergrepp mannen utsatts för som barn men ansågs ligga för långt tillbaka i tiden för att medföra någon risk. Han led av hallucinationer och självmordsrisken ansågs hög men kunde inte få adekvat behandling utan uppehållstillstånd. Inför FN-kommittén hävdade Sverige att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inte gäller utvisningar. Men kommittén anser att om personen riskerar att behandlas i strid med konventionen efter en utvisning kan ärendet tas upp. Kommittén underkänner Sveriges argument om att mannens tillstånd skulle bero på besvikelse efter utvisningsbeslutet, och påpekar att de rapporter som Sverige hänvisar till inte alls visar att mannen skulle kunna få vård i Afghanistan. Enligt kommittén skulle det ha behövts specifika garantier från Afghanistan, särskilt som mannen lämnade landet för 13 år sedan. Sammantaget anser kommittén att Sverige inte har uteslutit risken för irreparabel skada. Mannen har därför rätt till kompensation och en ny prövning med hänsyn tagen till konventionen.

Hämta kommitténs utlåtande i mål No. 58/2019 från Migrationsverket (Extern länk)

Länk till målet från OHCHR (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-10-18:

FN-ärenden för personer med funktionsnedsättning läggs ned då de preskriberats till sidans topp

FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning hade tillfälligt hejdat utvisning från Sverige i två fall som kommittén ville granska. Det ena gällde en man som led av PTSD och funktionshinder som kunde bero på autism, utvecklingsstörning, hjärntumör, huvudskada och/eller epilepsi. Personen har varit intagen för psykiatrisk vård efter självmordsförsök i förvar. Det andra fallet gäller en ung person som under barndomen varit utsatt för en rad övergrepp, både i Iran där han levde som papperslös och i Grekland där han befunnit sig innan han kom till Sverige. Pojken hade diagnosticerats med PTSD, depression, ångestsyndrom och andra stressreaktioner som begränsat hans liv. Han har försökt begå självmord flera gånger. Båda hade utvisningsbeslut till Afghanistan. För ca två år sedan begärde FN-kommittén att Sverige inte skulle verkställa utvisningarna under deras utredning. Men i och med att ärendena har preskriberats och utvisningarna inte längre är verkställbara har kommittén nu avslutat ärendena.

Läs beslutet om mannen med eventuell hjärnskada, ärende nr 74/2019 (Extern länk)

Läs beslutet om pojken som utsatts för övergrepp, ärende nr 66/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211006:

Asylnytt 21-10-06:

Europadomstolen förbjuder Ryssland att utvisa "overstayers" till Syrien till sidans topp

Målet gäller ett antal personer som rest in i Ryssland från Syrien under perioden 2010-2014 med visum av olika skäl, men stannat kvar efter att viseringarna löpt ut. Då de gripits har de sökt asyl med anledning av konflikten i Syrien, men de ryska myndigheterna har antingen bara behandlat frågan om illegal vistelse eller avfärdat riskerna i Syrien som obetydliga för dem personligen. Personerna kom bland annat från Idlib och Aleppo. De fick beslut om utvisning. Europadomstolen konstaterar att Ryssland till skillnad från EU-länderna, har beviljat asyl för ytterligt få personer från Syrien. Beträffande riskerna i Syrien relaterar domstolen bland annat UNHCR:s rapporter från 2018-2021 samt FN:s mr-kommitté från 2020. Domen innehåller en omfattande genomgång både av hur de olika ärendena behandlats i Ryssland och hur riskerna borde ha bedömts. Slutsatsen blir att männen vid en utvisning skulle riskerat livet eller att behandlas så illa att det bröt mot artikel 2 och artikel 3 i Europakonventionen. Ett par av dem hade hållits i förvar i mer än två år, vilket bröt mot artikel 5.

Applications nos. 71321/17 and 9 others, case of M.D. and Others v. Russia (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-10-06:

EU-domstolen: Bedömning av barns ålder då förälder ansöker om asyl till sidans topp

EU-domstolen har behandlat ett ärende om när underårighet ska bedömas när en förälder söker asyl i samma land där ett barn fått skyddsstatus. Frågan har ställts från en domstol i Tyskland, där föräldern i en sådan situation ska få samma status som barnet. (I Sverige finns motsvarande regel endast om familjemedlemmarnas ansökningar behandlas samtidigt.) Barnet hade sökt asyl 2012 och beviljats uppehållstillstånd först 2016, då han redan fyllt 18. Pappan kom några månader tidigare till Tyskland och sökte asyl medan sonen var minderårig men ansökan registrerades först efter sonens myndighetsdag. Han fick avslag och principen om att få samma status som barnet tillämpades inte eftersom sonen inte var ett barn längre. Den tyska domstolen påpekade i sin inlaga att EU-domstolen redan avgjort att vid familjeåterförening ska barnets ålder vid asylansökan vara avgörande - om barnet har flyktingstatus. EU-domstolen har nu svarat att den avgörande tidpunkten är förälderns asylansökan, närmare bestämt förälderns första viljeyttring att söka asyl. Detta blir då styrande för om föräldern ska ha de förmåner som kan finnas i den nationella rätten för familjemedlemmar till skyddsbehövande. Domen innebär också att det inte ska ställas krav på att familjelivet faktiskt återupptas. Däremot kan de rättigheter som eventuellt följer av barnets status upphöra när uppehållstillståndet löper ut.

Läs domen i mål nr C-768/19 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat av domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-10-06:

EU-domstolen: Omständigheter som förelegat tidigare kan behandlas vid ny prövning till sidans topp

Målet gäller en person som fått beslut om utvisning till Irak och först därefter vid en ny ansökan tagit upp att han riskerade förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Den österrikiska domstolen ansåg att omständigheterna inte skulle prövas eftersom han varit homosexuell under grundärendet men underlåtit att ta upp detta som asylskäl. Själv hävdar han att det nya består i att han först efter att ha bott länge i Österrike förstått att han kan uttrycka sin homosexualitet. EU-domstolen anser att begreppet "nya fakta eller uppgifter" som enligt asylprocedurdirektivet krävs för att en efterföljande ansökan ska behandlas, inte bara omfattar fakta eller uppgifter som har framkommit efter det att en asylprocedur har avslutats utan även fakta eller uppgifter som förelåg redan innan proceduren avslutades, men som inte åberopades av sökanden. Direktivet tillåter staterna att föreskriva att den nya ansökan bara behöver prövas om den sökande utan egen förskyllan varit förhindrad att lägga fram de nya omständigheterna tidigare, men ansökan får alltså inte avslås på den grunden om detta inte finns inskrivet i nationell lag. Asylprocedurdirektivet i sin nuvarande form tillåter inte att staterna sätter upp tidsfrister för att göra en ny ansökan.

Läs domen i mål nr C-18/20 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets sammanfattning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210904:

EU-kommissionen 21-07-15:

Commission refers Hungary to the Court for restricting access to asylum procedure till sidans topp

Today the Commission has decided to refer Hungary to the Court of Justice of the European Union for unlawfully restricting access to the asylum procedure in breach of Article 6 of the Asylum Procedures Directive (Directive 2013/32/EU), interpreted in light of Article 18 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union.

Article 6 of the Asylum Procedures Directive requires Member States to ensure that non-EU nationals and stateless persons located in their territory, including at their borders, are able to exercise in an effective manner the right to apply for international protection.

According to the requirement in Hungarian law, before being able to apply for international protection in Hungary, non-EU nationals must first make a declaration of intent stating their wish to apply for asylum at a Hungarian Embassy outside the European Union and be issued with a special entry permit for that purpose.

The Commission considers that this requirement is an unlawful restriction to access the asylum procedure and is contrary to the Asylum Procedures Directive, read in light of the Charter of Fundamental Rights, as it precludes persons who are on Hungary's territory, including at the border, from applying for international protection there.

The Commission also considers that addressing the COVID-19 pandemic, which is the stated objective of the Hungarian law, cannot justify such a rule.

The Commission is therefore referring Hungary to the Court of Justice of the European Union.

Background

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-09-04:

Sent framlagda hbtqi-skäl och konversion hindrar inte utvisning enligt FN-kommitté till sidans topp

En afghansk medborgare ansökte om asyl i Sverige bland annat på grund av sin utsatthet som hazara, en personlig konflikt och sin konversion till kristendomen. Efter slutligt avslag påtalade hen verkställighetshinder på grund av risken för förföljelse som homosexuell. Hen förklarade att hen inte hade vågat ta upp det tidigare. Migrationsverket avslog. I överklagan togs även upp att personen kommit till insikt och varken identifierar sig som man eller kvinna, vilket i sig kan leda till förföljelse. Hen gavs inte tillfälle att redogöra muntligt för omständigheterna och vände sig till FN:s mr-kommitté som bad Sverige att ställa in utvisningen tills vidare. Sveriges ståndpunkt är att eftersom konversionen och könsidentiteten tagits upp så sent - det senare inte förrän dagen före en planerad verkställighet - att de inte är trovärdiga. Personen påpekar att hen kommit in med en detaljerad berättelse och bilder och anser att den allvarliga risken för förföljelse borde ha gjort att skälen ändå skulle ha prövats ordentligt. Enligt Sverige borde en person som bott här i tre år och har gått i skola ha förstått tidigare att läggning och könsidentitet inte betraktas på samma sätt i Sverige som i Afghanistan. Mr-kommittén anser att de svenska myndigheterna har haft fog för den bedömningen och lägger ner fallet.

Se även ytterligare ett nyligen nedlagt ärende där en person framfört homosexualitet som skäl först då han tagits i förvar i Sverige och därefter även konversion. Han ansågs inte ha kunnat redogöra ingående för sina överväganden eller varför han tog upp skälen så sent.

Läs eller hämta beslutet om den binära personen, Communication No. 3246/2018 (Extern länk)

Läs eller hämta det andra ärendet, Communication No. 3266/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

Elena legal update 21-07-23:

ECtHR finds detention of mother and baby to violate Article 3 and 5 till sidans topp

On 22 July 2021, the European Court of Human Rights published a judgment in M.D. and A.D. v France (application no. 57035/18).

The first applicant fled Mali via Italy, due to a risk of FGM and forced marriage. She subsequently arrived in France where she gave birth to her daughter. In June 2018, it was deemed that Italy was responsible for examining the applicant's asylum claim and an order for transfer, pursuant to the Dublin III Regulation (604/2013), was issued. Subsequently, the French authorities placed the applicant and her daughter into administrative detention. The applicant, accompanied by her daughter, later refused to board the flight to Italy. As a result, the authorities were granted their request to extend the applicant's detention period by 28 days. After eleven days in detention, the ECtHR granted interim measures under Rule 39 and asked the French authorities to end the applicants' detention.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

ELENA legal update 21-07-30:

Return of Sahrawi political activist to Morocco did not violate the Convention till sidans topp

On 22 July 2021, the European Court of Human Rights published a judgment in E.H. v France (application no. 39126/18).

The applicant, E.H., a Moroccan national of Sahrawi origin was involved with the Sahrawi independence movement. In March 2018, he learned that he was being sought by the Moroccan authorities. Fearing for his life, he decided to flee Morocco. E.H. arrived in France where he was refused entry, at which point he requested to apply for asylum. He was held in a waiting zone while his request was being examined. On the basis of the OFPRA's (French Office for the Protection of Refugees and Stateless Persons) recommendation, the Minister of the Interior refused the applicant permission to enter France in order to claim asylum, on the grounds that his request was manifestly unfounded and ordered his removal to Morocco. After subsequent unsuccessful appeals, the applicant was removed to Morocco.

The ECtHR firstly observed that it was the first case that it had been tasked to rule upon concerning a return to Morocco and complaints under Article 3 ECHR. It noted from various international reports that Moroccan nationals who were activists for Western Saharan independence and for the Sahrawi cause could be regarded as categories of the Moroccan population who were at particular risk. The ECtHR then assessed the applicant's individual situation, noting at the outset, that he had used the procedural remedies available under domestic law.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-08-08:

Europadomstolen fäller Bulgarien för utvisning av journalist till Turkiet till sidans topp

Fallet rör en journalist som arbetat på en tidning i Turkiet, som ansågs stå nära Gülenrörelsen. Tidningen stängdes efter försöket till statskupp år 2016, trots att redaktionen redan bytts ut. Efter kuppförsöket skedde massgripanden av anhängare till Gülenrörelsen men också bredare bland lärare, journalister mfl. Mannen flydde tillsammans med några andra i en tung lastbil. De upptäcktes av tullvakter vid gränsen mot Bulgarien. De förhördes i polishäkte men fördes inte till någon flyktingförläggning. Istället kördes de tillbaka och överlämnades till turkisk polis. Mannen fängslades och befinner sig fortfarande i Kandžra-fängelset. Ingen asylprocedur inleddes i Bulgarien. Mannen fick inte tillgång till juridiskt stöd, tolk eller möjlighet att överklaga. Bulgarien hävdar att det inte framgått att han sökte asyl, men enligt Europadomstolen hade de bulgariska myndigheterna tillräcklig information för att inse att mannen riskerade behandling i strid med konventionens artikel 3. Ärendet lämnades till Europadomstolen år 2017 efter att mannen dömts till sju års fängelse.

Requête no 29447/17, en l'affaire D c. Bulgarie (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210720:

ECRE / Elena legal update 21-07-09:

ELENA Legal Note 10: Across Borders - The impact of N.D. and N.T. v. Spain in Europe till sidans topp

ECRE/ELENA have published a legal note that explores the impact of the N.D. and N.T. judgment on collective expulsion cases and analyses the criteria that the judgment introduced for the examination of complaints under Article 4 Protocol 4 to ECHR. The discussion focuses on the Court's Article 4 Protocol 4 (A4P4) jurisprudence following N.D. and N.T. as of June 2021, and analyses the elements of the Court's assessment in A4P4 cases following the principles in N.D and N.T, especially regarding the legal means of entry, the own conduct criterion and cogent reasons for not entering lawfully. Domestic considerations of applicability are also discussed.

The note underlines the ancillary nature of A4P4 and reiterates that according to well-established jurisprudence, Article 3 ECHR guarantees apply to every case related to expulsions at the border and concerning applicants with an arguable claim of treatment contrary to the Convention, regardless of their conduct. Every measure of expulsion is examined on the basis of the overall context of the case, and considering personal and specific circumstances. In this examination, the availability and effectiveness of legal means of entry remains a key procedural guarantee under A4P4; the mere existence of border crossing points or Embassy procedures cannot absolve states of their obligations under A4P4 to provide effective opportunities for submitting arguments against the removal.

Artikeln i Elena weekly legal update (Extern länk)

Hämta eller läs dokumentet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-07-00:

FN-kommitté stoppar inte utvisning till Afghanistan av pojke med visst funktionshinder till sidans topp

En pojke sökte asyl som ensamkommande barn och berättade bland annat att han varit utsatt på grund av att han var född utanför äktenskapet. Han saknar tre fingrar på högerhanden vilket har gjort honom särskilt utsatt då funktionshinder inte är accepterade. Han hävdar också att släktingar på morssidan har varit ute efter honom vilket har gjort att han bott i Kabul med en farbror, där han främst hållit sig inne. Han är hazar och ska också ha varit utsatt för sexuella övergrepp. Han fick avslag i grundärendet trots att han fortfarande var minderårig. Efter flera misslyckade försök att anföra verkställighetshinder vände han sig med hjälp av advokat till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Men FN-kommittén har nu kommit med sin slutsats att ärendet verkar ha behandlats korrekt i Sverige, även med hänsyn till de riskfaktorer som har anförts. Kommittén väger bland annat in Sveriges argument att det inte finns någon känd risk för personer med den typ av funktionshinder som pojken har. Det har enligt kommittén inte påvisats att hans rättigheter skulle kränkas på grund av hans hälsotillstånd.

Communication No. 49/2018, M.Y. v Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-07-00:

Europadomstolen förbjuder Armenien att utvisa hjärtsjuk man utan riskbedömning till sidans topp

En man som befinner sig i Armenien har begärts utlämnad till Ryssland där han är åtalad för ett antal brott. Under tiden i Armenien behandlas mannen för allvarliga kvarstående och degenerativa följder av ischemiska attacker och stroke i mellanhjärnan, ischemisk hjärtsjukdom mm. Läkare rekommenderar ständig övervakning av neurolog och avråder från alla resor. Detta är inte ett asylärende, utan frågan är om mannen trots sitt tillstånd kan verkställas till Ryssland. Uttalanden från myndigheterna i Armenien tyder på att läkarintygen har betraktats som sätt att undvika utvisningen. Domstolen jämför med fall i andra länder, där det har funnits garantier för att personens hälsa kommer att övervakas och utvisningen inte verkställas om konsekvenserna skulle bli för allvarliga. Eftersom domstolen inte anser att Armenien har tillräckliga skyddsåtgärder eller förfaranden så blir slutsatsen att det skulle vara ett brott mot artikel 3 i konventionen om den sökande skulle utlämnas till Ryssland utan någon faktagrundad bedömning av vilken risk överföringen skulle innebära för hans hälsa.

Application no. 59687/17, case of Khachaturov v. Armenia (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-07-00:

Europadomstolen prickar Cypern för ett utdraget förvarstagande till sidans topp

En person som blivit utvisad från Cypern återkom och greps vid en rutinkontroll och togs i förvar den 10 februari 2013. Därefter följde en lång räcka av förvar i olika inrättningar, tvister om skador, läkarbesök och andra incidenter fram till att mannens utvisning till Egypten verkställdes den 8 augusti 2014. När förvarstagandet överskridit fem månader lämnade mannen in en skrivelse om "habeas corpus" dvs ett krav på granskning av om han hållits inlåst lagligt. Den 30 juli 2013 beordrade en domstol att han skulle släppas fri, men han greps omedelbart igen med motivering att om domstolen hade fått tillräcklig information om hur mannen vägrat medverka till att få ut en passhandling, så skulle utfallet blivit annorlunda. Mannens andra försök att olagligförklara förvarstagandet misslyckades. Europadomstolen gör en detaljerad genomgång av förhållandena i de olika inrättningarna och den behandling mannen anser sig ha blivit utsatt för. På en punkt ger Europadomstolen honom rätt, nämligen att förhållandena i förvaret Menoyia bryter mot Europakonventionens artikel 3, främst genom att de intagna bor för trångt. Vidare bröt förvarstagandet i sig mot artikel 5 då domstolsbeslutet om att han skulle släppas fri inte hade följts.

Application no. 37139/13, case of Monir Lotfy v. Cyprus (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-07-00:

Europadomstolen fäller åter Polen för att inte ha släppt in asylsökande till sidans topp

För knappt ett år sedan avgjorde Europadomstolen att Polens hantering av några familjer från Tjetjenien bröt mot Europakonventionen. Familjerna hade efter att ha vistats i Belarus försökt att söka asyl i Polen men inte släppts in. Det nu aktuella ärendet följer samma mönster. Den här gången gäller det tre personer från Syrien som efter att ha studerat i Belarus inte kunde förlänga sina tillstånd där och stod inför utvisning. I Syrien riskerade två av dem bland annat hårda straff för värnpliktsvägran. Precis som i det föregående fallet hade personerna upprepade gånger försökt söka asyl vid gränsen men eftersom gränspolisen varje gång hävdade att inga asylskäl framförts, enbart familjeskäl, så kom de inte längre. UNHCR har yttrat sig och bekräftar att samma mönster tycks ha upprepats i hundratals fall under flera år. Det hjälpte inte att personerna lämnade in skriftliga ansökningar med sina foton och inkallelseordrar från Syrien. Personerna fick inte stanna för att söka asyl ens när Europadomstolen ålagt Polen att inte verkställa några utvisningar förrän saken prövats. Polen döms för brott mot förbudet mot tortyr och annan förnedrande behandling (genom att personerna inte tilläts söka asyl trots vad de eventuellt riskerade i Syrien). Polen fälls även för att det inte gick att överklaga avvisningarna med suspensiv effekt och för att avvisningarna verkställts trots Europadomstolens förbud. Dessutom anser Europadomstolen att förfarandet ska definieras som kollektiv utvisning, vilket inte är tillåtet.

Application no. 51246/17, case of D.A. and Others v. Poland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-07-00:

Avvisning via Ungerns gränskorridor mot Serbien fälls av Europadomstolen till sidans topp

En person från Pakistan försökte tillsammans med elva landsmän att ta sig in i Ungern från Serbien. De greps av en grupp poliser och fördes till ett område utmed gränsen till Serbien. Där fick de order att sitta ned tills alla samlats. De misshandlades på platsen och uppmanades sedan att lämna platsen. Området är stängt mot Ungern och ligger öde. För att överleva måste männen passera gränsen och återvända till Serbien, vilket de också gjorde. Den man som gjort anmälan tog sig till ett uppsamlingsläger i Serbien, där han sökte vård för sina skador. Enligt Ungern rör det sig inte om kollektiv avvisning eftersom männen inte förpassats utanför Ungern. De har uppmanats att bege sig till någon av gränsstationerna, där de kan söka asyl. De två gränsstationerna är dock belägna flera mil från den plats där männen placerats och går inte att nå annat än genom Serbien. Proceduren vid gränsstationerna går till så att en informell väntelista upprättas med hjälp av någon av de sökande själva. Endast 15 personer om dagen från respektive station släpps in. Förhållandena har dömts ut både av UNHCR och EU-domstolen. Det kan ta flera månader att vänta och ensamstående män riskerar att tas bort från listan om de lyckas bli inskrivna. Detta drabbade även den man som sedan vände sig till Europadomstolen. Eftersom mannen inte framfört asylskäl prövades inget brott mot artikel 3. Men Ungern fälls för att ha tillämpat kollektiv utvisning (artikel 4 i tilläggsprotokoll nr 4) och inte ha gett möjlighet att överklaga (artikel 13).

Application no. 12625/17, case of Shahzad v. Hungary (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-07-00:

Europadomstolen dömer ut tre års hinder för familjeåterförening för krigsflykting till sidans topp

Målet som nu är avgjort i Europadomstolens högsta kammare gäller ett par från Syrien som nekats familjeåterförening efter att mannen fått tidsbegränsat uppehållstillstånd i Danmark. Den typ av tillstånd för skyddsbehövande som mannen hade kan förnyas med ett år i taget och familjeåterförening beviljas inte förrän tidigast efter tre år, detta till skillnad från personer med flyktingstatus. I praktiken blir familjesplittringen längre genom handläggningstiderna. Beslutet överklagades, men Danmarks högsta domstol pekade på att många andra EU-länder infört striktare regler för alternativt skyddsbehövande på grund av den stora mängden asylsökande. Det kunde enligt den nationella domstolen inte ses som diskriminering eftersom personer med olika skyddsstatus har olika behov. Det är oomtvistat att familjen omfattas av rätten till familjeliv enligt artikel 8. Men Danmark hävdar att nödvändigheten att kontrollera invandringen var ett legitimt skäl att inskränka rättigheten och att inflödet av asylsökande efter 2014 gjort åtgärden "nödvändig i ett demokratiskt samhälle" i enlighet med konventionen. Europadomstolen har (till skillnad från UNHCR) ingen invändning mot att Danmark gör skillnad mellan olika skyddskategorier och anser dessutom att staterna generellt ska ha ett relativt stort utrymme att sätta upp villkor. Men domstolen ifrågasätter varför Danmark inte justerat regeln när antalet asylsökande sjunkit och slår till slut fast att tre års väntetid inte är proportionerlig. Danmark fälls därför för att ha brutit mot artikel 8.

Application no. 6697/18, case of M.A. v. Denmark (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-07-00:

EU-domstolen: Lågt antal offer utesluter inte alternativt skyddsbehov till sidans topp

En domstol i Tyskland har bett EU-domstolen om förhandsavgörande i frågan om hur alternativt skyddsbehov på grund av urskillningslöst våld vid en väpnad konflikt ska bedömas. Målet gäller två afghaner från Nangarhar. Den tyska domstolen har utgått från att om antalet döda och skadade inte uppnår en viss miniminivå i ett område så behöver någon ytterligare riskbedömning inte göras. Inte ens en helhetsbedömning kan leda till att "ett allvarligt och personligt hot" föreligger. Samtidigt konstaterar denna domstol att metoden skiljer sig från hur andra domstolar inom EU dömer. Utfallet i det aktuella målet skulle bli att de sökande faktiskt skulle vara allvarligt hotade genom sin blotta närvaro om hänsyn tas även till andra omständigheter än antalet civila offer. EU-domstolens svar är att en bedömning av om det föreligger ett allvarligt och personligt hot mot en civilpersons liv eller lem på grund av urskillningslöst våld i en väpnad konflikt inte kan krävas att antalet offer i det berörda området uppnår en viss miniminivå. Det krävs alltid en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet.

Domen i mål C-901/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-07-00:

EU-domstolen: Nya omständigheter får inte avfärdas bara för att de inte är bevisade till sidans topp

En man som varit chaufför åt en direktör i Afghanistan som utsattes för attentat, sökte asyl i Nederländerna och berättade att han varit hotad till livet om han inte lämnade över sin arbetsgivare till talibanerna. Myndigheterna i Nederländerna trodde inte på att han var personligen hotad. Efter avslag inkom han med en ansökan om ny prövning och bifogade intyg i original från brandkåren om sitt nedbrända hus, ett dokument som han tidigare bara haft kopia av. Han gav också in intyg från sin arbetsgivare och anställningskontraktet. Ansökan avslogs eftersom det inte framgick om handlingarna var äkta. Den nederländska domstolen vill nu veta om EU-rätten tillåter att en efterföljande ansökan avslås direkt för att handlingars äkthet inte är styrkta av den sökande. Domstolen frågar också om det är tillåtet att ha olika principer för bevisvärdering i grundärendet och i en efterföljande ansökan. EU-domstolens svar är nej på båda frågorna. Handlingar ska kunna anses som nya fakta även om äktheten behöver utredas. Myndigheten är skyldig att samarbeta om att bedöma uppgifterna på samma sätt som i ett grundärende.

(En detalj som är intressant ur svensk synpunkt är att varken den nederländska domstolen eller EU-domstolen fäster något avseende vid att det inte rörde sig om någon helt ny omständighet, snarare nya bevis för det som redan anförts.)

Domen i mål C-921/19 (Extern länk)

Migrationsverkets referat av mål C-921/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-07-00:

Europadomstolen godtar förvarsförhandling via ombud på grund av covid-restriktioiner till sidans topp

En person med utvisningsbeslut som var tagen i förvar i Nederländerna nekades närvara vid domstolsförhandling om förvarstagandet. Pandemirestriktionerna innebar att domstolfsförhandlingar av många slag påverkades. Förhandlingen hölls och mannens ombud fick vara med per telefon, men han själv fick inte närvara ens på distans. Orsaken var att anstaltens rum med utrustning för detta inte var anpassat till regeln om 1,5 meters avstånd. Europadomstolen konstaterar att rätten till närvaro inte är lika strikt vid förvarstagande på grund av utvisning som i samband med brottmål. Eftersom mannens ombud kunde närvara och även hade fått lämna in hans skriftliga synpunkter så ansåg domstolen att det under de speciella omständigheter som rådde inte var ett brott mot konventionen att genomföra förhandlingen på det sätt som skedde. Ansökan avvisas.

Application no. 35751/20, Ibrahima BAH against the Netherlands (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-07-00:

Europadomstolen upphäver dom mot Finland som byggde på fabricerade bevis till sidans topp

I slutet av 2019 (se Asylnytts praxisnotiser från 19-11-20) fälldes Finland i Europadomstolen för att ha utvisat en man till Irak. Mannens berättelse om hot, attentat och kidnappningsförsök hade visserligen bedömts som trovärdiga, men eftersom de inte var personligt riktade och låg långt tillbaka i tiden utvisades han. Kort tid efter utvisningen påstods mannen ha dödats i Irak av okända män. Mannens dotter anmälde utvisningsbeslutet till Europadomstolen. Finland fälldes för att inte ha gjort en samlad bedömning utrett de tidigare mordförsöken noggrant. Finland pausade utvisningar till Irak för en period. Men en tid efter detta polisanmäldes dottern. Det hade visat sig att uppgifterna om attentatet var falska och mannen levde fortfarande i hemlandet. Av allt att döma var syftet att säkra dotterns uppehållstillstånd och få ut ett skadestånd. Dottern dömdes till fängelse i ett år och tio månader för bedrägeriet. Europadomstolen konstaterar att den enligt sina regler kan ändra en dom när det kommer fram uppgifter som inte har varit tillgängliga. Domen från 2019 har nu upphävts.

Application no. 25244/18, case of N.A. v. Finland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210701:

EU-domstolen 21-06-22:

EU-medborgare får gripas och utvisas, men med begränsade tvångsåtgärder till sidans topp

Åtgärder för att verkställa ett beslut om avlägsnande av unionsmedborgare och dennes familjemedlemmar av hänsyn till allmän ordning eller säkerhet utgör begränsningar av rätten att fritt röra sig och uppehålla sig, som kan vara motiverade om de uteslutande är grundade på vederbörandes personliga beteende och överensstämmer med proportionalitetsprincipen.

Med hänsyn till de samarbetsmekanismer som medlemsstaterna förfogar över går den längsta tid för förvar på åtta månader som föreskrivs i belgisk rätt emellertid längre än vad som är nödvändigt för att säkerställa en effektiv politik för avlägsnande.

Pressmeddelande angående mål nr C-718/19 (Extern länk)

Hela domen (Extern länk)

Migrationsverkets referat (Extern länk)

Se även:

EU-domstolen 21-06-22: Mål C-719/19 om när en utvisad EU-medborgare har rätt att återvända, pressmeddelande (Extern länk)

Hela domen C-719/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210616:

ELENA legal update 21-06-11:

The CJEU gives interpretation of Return Directive in relation to bans on entry till sidans topp

On 3 June 2021, the Court of Justice of the European Union published a judgment in case C-546/19, BZ v Westerwaldkreis concerning a reference made by the Federal Administrative Court of Germany relating to the 'entry ban' provided for by the Return Directive (Directive 2008/115).

BZ, of undetermined nationality, was born in Syria and has lived in Germany since 1990. His deportation was ordered in 2014 following a criminal conviction. The order included a ban on entry and residence in Germany for six years. His subsequent appeals against this order were unsuccessful. BZ therefore brought an appeal before the Federal Administrative Court of Germany which decided to stay the proceedings and referred several questions to the CJEU.

In relation to the first question asked, the CJEU held that Article 2(1) of Return Directive must be interpreted as applying to a ban on entry and residence imposed by a Member State which has not made use of the option provided for in Article 2(2)(b) of that directive, against a third country national who is in its territory and is the subject to an expulsion order, on grounds of public security and public order, on the basis of a previous criminal conviction.

Answering the second question, the CJEU held that the Return Directive must be interpreted as precluding the maintenance in force of a ban on entry and residence imposed by a Member State on a third-country national who is in its territory and is the subject of an expulsion order which has become final, adopted on grounds of public security and public order on the basis of a previous criminal conviction, where the decision adopted in respect of that national by that Member State has been withdrawn.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen / Migrationsverket 21-06-15:

EU-domstolen: Återreseförbud ska hävas när återvändandebeslut har återkallats till sidans topp

Sammanfattning av EU-domstolens dom den 3 juni 2021 i mål C-546/19 (B Z)

Återvändandedirektivet (2008/115/EG) är tillämpligt på ett återreseförbud som en MS har beslutat vid utvisning på grund av brott när MS inte har utnyttjat möjligheten till undantag från direktivet på sådana utvisningsbeslut.

Direktivet hindrar att ett återreseförbud upprätthålls, då MS har beslutat om återreseförbud vid ett beslut om utvisning på grund av brott, men sedermera har återkallat återvändandebeslutet.

Tyskland har inte utnyttjat möjlighet i artikel 2.2 b i återvändandedirektivet, nämligen att besluta att direktivet inte ska tillämpas på beslut om återvändande av personer som utvisats på grund av brott eller som utlämnas. Frågan var om direktivet då är tillämpligt på ett återreseförbud som fattats på utvisningsbeslut på grund av brott.

EU-domstolen konstaterar att direktivet ska tillämpas på tredjelandsmedborgare som vistas olagligt på en medlemsstats (MS) territorium (art. 2.1). Olaglig vistelse definieras i artikel 3.2. Tillämpningsområdet för direktivet definieras enbart med hänvisning till den olagliga vistelsen, oberoende av skälen till den (p. 43 - 45 i domen). Direktivet är alltså tillämpligt på ett återreseförbud som en MS har beslutat vid utvisning på grund av brott när MS inte har utnyttjat möjligheten till undantag från direktivet på sådana utvisningsbeslut (p. 48).

När en person inte längre har ett uppehållstillstånd ska MS avgöra om det finns anledning att utfärda ett nytt uppehållstillstånd. Om så inte är fallet ska MS fatta beslut om återvändande (art. 6.1) vilket kan förenas med ett återreseförbud (art. 11.1). Detta gäller även en person som inte kan avlägsnas på grund av principen om non-refoulement. Denna omständighet motiverar inte att något återvändandebeslut inte ska fattas utan endast att avlägsnandet skjuts upp enligt art. 9.1 (p. 55-59).

Direktivet hindrar att ett återreseförbud upprätthålls som MS har beslutat om vid ett beslut om utvisning på grund av brott, när MS sedermera har återkallat återvändandebeslutet.

Läs mer och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Asylnytt 21-06-03:

FN:s barnkommitté kritiserar utvisning till Ryssland av barn till lesbiska föräldrar till sidans topp

Ett par från Ryssland sökte asyl i Finland. Deras son var då fem år gammal. Han hade redan utsatts för diskriminering och mobbning i förskolan trots att föräldrarna hade försökt att dölja sitt förhållande. I Finland sökte de asyl på grund av den förföljelse och diskriminering de utsatts för. Under de två och ett halvt år de bodde i Finland anpassade sig sonen allt mer och mådde bättre. De utvisades dock 2017. Därefter har de fortsatt trakasseras i Ryssland,. De har tvingats flytta flera gånger och sonen mår dåligt av situationen. De är oroliga för att förlora vårdnaden. Anmälan till FN:s barnkommitté (CRC) fokuserar på att Finland inte har utrett barnets bästa. Finland hävdar att den diskriminering som sonen har utsatts för inte uppgår till nivån förföljelse. Detta motsades av ett yttrande till CRC från flera barnrätts- och HBTQI-organisationer. Kommittén konstaterar i sitt beslut att finska myndigheter inte har gjort en ordentlig utredning av barnets bästa. De har inte vägt in risken för våld och trakasserier eller vilken effekt långvarig mobbning och stigmatisering kan få. Finland har inte skyddat barnet som Barnkonventionen kräver och är därför skyldiga att kompensera honom.

A.B. v Finland, communication No. 51/2018 (Extern länk)

Utrikesministeriet i Finland 21-02-09: Avgörande av FN:s kommitté för barnets rättigheter om vikten av att prioritera barnets bästa i asylärenden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-06-03:

FN:s mr-kommitté förbjuder att en pojke utvisas till föräldrar som misshandlat honom till sidans topp

En pojke som var född i Iran av afghanska föräldrar sökte asyl ensam i Sverige. Senare sökte även hans föräldrar asyl, men dessa drog tillbaka sina ansökningar och uppgav att de skulle återvända till Afghanistan. Pojken och hans bror fick beslut om utvisning, med motivering att det var till deras bästa att följa med föräldrarna. Pojken förklarade muntligt för handläggaren att pappan slog dem, men det påverkade inte beslutet. Efter det andra avslaget utsattes pojken för en så svår misshandel att pappan dömdes till fyra månaders fängelse och mamman till böter. Efter avtjänat straff försvann föräldrarna. De lämnade ett brev där pappan hotade döda pojken på grund av att denne angett honom. Pojkens gode man ansökte om ny prövning eftersom pojken nu skulle bli än mer utsatt i Afghanistan. Myndigheterna trodde inte på hoten och pojken hamnade i förvar då han fyllt 18. Därifrån begärde han ny prövning på grund av konversion, men inte heller detta blev trott. Utvisningen inhiberades istället på begäran av FN:s mr-kommitté dit saken anmälts. Kommittén som nu har granskat ärendet ser uppgifterna om konversion som alltför allmänna och vaga. Sverige får ändå inte får verkställa utvisningen eftersom misshandeln och hotet från familjen med riskerna för pojkens hälsa och utveckling inte har utretts. Kommittén påpekar att ett hedersrelaterat hot kan leda till blodshämnd och att pojken inte har några andra band till Afghanistan.

B.B. v Sweden, communication No. 3069/2015 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-06-03:

EU-domstolen: En anhörig kan beviljas förlängt tillstånd utan styrkt identitet till sidans topp

En person kom till Sverige genom familjeåterförening. När det var dags för förlängning hade det kommit fram att personen uppträtt i olika identiteter och hade blivit utvisad från Norge med återreseförbud på grund av narkotikabrott. Mannen hade lyckats få tillstånd, men Migrationsverket ville nu neka förlängning, bl.a. på grund av att han inte hade styrkt sin identitet. Förvaltningsrätten i Malmö har vänt sig till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Frågorna gäller om Schengenreglerna för inresa ska tillämpas då ansökan görs inne i Sverige och i så fall om undantag kan göras enligt nationella regler. EU-domstolen svar är att det är tillåtet att "i särskilda fall" bevilja uppehållstillstånd för personer som är spärrade i SIS-registret. Att personens identitet inte är styrkt är inte i sig skäl för att avslå familjeåterförening. Beträffande reglerna i gränskodexen påminner EU-domstolen om att dessa gäller vid inresa över yttre gräns och är inte tillämpliga för den som redan befinner sig i området. Det finns alltså inget hinder för medlemsstaten att tillåta familjeåterförening för en person som är registrerad i spärrlistan och som inte har styrkt identitet, detta under förutsättning att situationen kan kategoriseras som "särskilt fall" och den stat som lagt in spärren har rådfrågats.

Läs domen C-193/19 i dess helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210520:

EU-domstolen 21-05-18:

EU-domstolens årsrapport till sidans topp

Årsrapporten från Europeiska unionens domstol består av två delar, kallade Dömande verksamhet och Förvaltningsrapport. Europeiska unionens domstol publicerar även en Årsöversikt, som utgör en sammanfattning av årsrapporten.

Årsöversikten ger en övergripande bild av verksamheten vid Europeiska unionens domstol, vad gäller såväl den dömande verksamheten som institutionella och administrativa aspekter. I årsöversikten presenteras de viktigaste domarna tillsammans med en förklaring av deras betydelse för EU-medborgarna. Med hjälp av bilder, datorgrafik och statistik ges en överblick över de händelser som präglade året.

Dömande verksamhet

Denna del av årsrapporten ger en utförlig bild av verksamheten vid domstolen och tribunalen genom en analys av rättspraxis, tillsammans med länkar till de fullständiga texterna, samt statistiska uppgifter för året.

Förvaltningsrapport

(Den delegerade utanordnarens förvaltningsrapport)

Institutionens delegerade utanordnare ska varje år, i enlighet med tillämpliga finansiella regler, rapportera till unionens budgetmyndigheter hur institutionens anslag och utgifter har förvaltats genom en årlig verksamhetsrapport. I denna rapport, kallad förvaltningsrapport, redovisas bland annat vilka resultat som institutionen har uppnått tack vare de resurser som den tilldelats samt hur systemen för intern kontroll fungerar.

Hämta rapporterna samt tidigare utgåvor (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-05-20:

Oacceptabel behandling av barnfamlij i ungersk transitzon enligt Europadomstolen till sidans topp

Europadomstolen har tidigare inte ansett att förhållandena i Ungerns transitzon vid gränsen till Serbien nådde upp till brott mot Europakonventionens artikel 3 (förbud mot tortyr och förnedrande behandling mm). I det här fallet gör familjens utsatta situation med flera småbarn och att mamman var gravid och behövde vård att den gränsen har passerats. Familjen var i zonen nästan fyra månader, dels i en container utsatt för hetta från solen utan ventilation, dels under en period isolerade på grund av hepatitis i en container där de inte hade någon kontakt med andra människor och barnen bara hade sand att leka med. Kvinnan hade fått viss vård, men med svårigheter att kommunicera och under övervakning av uniformerade vakter även under gynekologisk undersökning. Mannen hade ett eget ärende och hade på grund av att han sökt asyl på nytt inte fått någon egen matranson, vilket enligt domstolen i sig bröt mot konventionen. Domstolen betraktar vistelsen i transitzonen som förvarstagande eftersom det endast är möjligt att lämna området genom att passera gränsen till Serbien.

Case of R.R. and Others v. Hungary, application no. 36037/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-05-20:

Inget hinder mot att överföra barnfamiljer till Italien enligt Europadomstolen till sidans topp

Två fall har behandlats, ett rörande en kvinna med två barn från Eritrea, det andra en familj med fem barn från Libyen. De sökte asyl i Nederländerna respektive Finland men fick beslut om att sändas till Italien enligt Dublinförordningen. Ett av barnen i familjen i Finland hade genomgått en ryggmärgsoperation. Europadomstolen avgjorde för ett antal år sedan att överföringar av barnfamiljer till Italien inte skulle ske utan individuella garantier om lämpligt mottagande. Sedan Italien börjat lämna generella garantier om inkvartering i boende för nyanlända krävdes inte längre individuell garanti. Vid tidpunkten för de här familjernas ansökningar hade de så kallade "Salvini-reglerna" införts i Italien. Dessa regler försämrade villkoren för asylsökande. Bland annat erbjöds inte längre adekvat boende för familjer som överförts från andra EU-länder. Därför hävdade familjerna att barnen inte kunde överföras utan garantier från Italien. Men när ärendet nu behandlats av Europadomstolen så har Salvini-reglerna åter avskaffats. Barnfamiljer behandlas nu som en sårbar grupp och kommer enligt den nuvarande regeringen i Italien att erbjudas boende och annan service de har rätt till inom ett nytt system (SAI). Anmälningarna bedömdes därför som uppenbart ogrundade.

Case of M.T. v. the Netherlands, Application no. 46595/19 (Extern länk)

Case of A.B. and others against Finland, application no. 41100/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-05-20:

EU-domstolen: Händelser efter beslut om Dublinöverföring ska kunna tas upp till sidans topp

En man från Palestina sökte asyl i Belgien. Myndigheten beslutade att han skulle överföras till Spanien enligt Dublinförordningen. Sedan anlände mannens bror till Belgien. Eftersom deras ärenden hängde ihop begärde mannen uppskov och överklagade överföringen. Den belgiska domstolen avvisade överklagandet med motivering att beslutets lagenlighet inte kunde påverkas av händelser som inträffat senare. Belgiens högsta förvaltningsdomstol överlämnade ärendet till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. EU-domstolen konstaterar, liksom tidigare generaladvokaten, att EU-domstolen redan prövat liknande fall. Överklagande har ansetts tillåtet dels då den asylsökande riskerar omänsklig eller förnedrande behandling i den ansvariga staten, dels då det efter beslutet uppkommit nya avgörande omständigheter. Generaladvokaten ansåg att det innebär att den sökande ska ha tillgång till ett effektivt rättsmedel i denna situation. Men EU-domstolen slår fast att de nya omständigheterna inte behöver prövas inom ramen för överklagande. Staten kan även besluta om ett särskilt rättsmedel för att ta upp nya omständigheter. Huvudsaken är att omständigheter som inträffat efter beslutet ska beaktas om dessa är avgörande för en korrekt tillämpning av Dublinförordningen.

Domen i mål C-194/19 (Extern länk)

Pressmeddelande, på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Migrationsverkets sammanfattning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-05-20:

EU-domstolen: En asylansökan får inte avvisas för att personen fått avslag i Norge till sidans topp

Ärendet gäller en person som sökte asyl i Tyskland. Han hade tidigare fått avslag i Norge. Tyskland bad Norge att ta tillbaka personen, men det blev ingen accept, eftersom Norges ansvar hade löpt ut. Tyskland ville nu behandla ansökan som en efterföljande ansökan (ny prövning) och ge ett snabbt avslag eftersom den inte innehöll några nya omständigheter. Detta är möjligt enligt tysk lag om personens tidigare ansökan har behandlats i ett EU-land. EU-domstolen invänder inte heller mot detta, men Norge är inte ett EU-land. Även om Norge är med i samarbetet kring Dublinförordningen så är landet ett tredjeland och inte bundet av EU:s gemensamma direktiv om asylprövning. Tyskland kan därför inte förutsätta att ett asylbeslut i Norge är ett slutligt beslut i asylprocedurdirektivets bemärkelse. En asylansökan från en person som fått beslut i Norge kan inte betraktas som en "efterföljande ansökan".

Dom nr C-8/2020 i sin helhet (Extern länk)

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-05-20

Barn till flykting ska inte ges status automatiskt, enligt EU-domstolens generaladvokat till sidans topp

Generaladvokaten har lämnat ett omfattande förslag till förhandsavgörande i ett ärende som lämnats in från en domstol i Tyskland. Målet som föranlett prövningen gäller ett barn som är medborgare i Tunisien men vars far kommer från Syrien. Frågan är om tysk lag får ge barnet flyktingstatus härledd från fadern utan att pröva barnets skyddsbehov. Generaladvokatens svar är nej. Genèvekonventionen innehåller visserligen regler om att en flyktings familjemedlemmar ska ha vissa förmåner precis som flyktingen. Men detta är inte detsamma som att de ska ha flyktingstatus. EU-domstolen har tidigare godkänt att familjemedlemmar till en person från Azerbajdzjan skulle beviljas härledd flyktingstatus, men i det fallet sökte familjen asyl tillsammans och befann sig i samma situation. Barnet från Tunisien har rätt till uppehållstillstånd enligt familjeåterföreningsdirektivet, men inte till status som flykting, bland annat för att flyktingstatusen avser behovet av skydd gentemot landet där personen är medborgare. Motsvarande gäller vid alternativ skyddsstatus. Målet kommer att behandlas av EU-domstolen som ska avge ett förhandsavgörande.

Läs domen i dess helhet (Extern länk)

Läs referat i ELENA legal update 21-05-21 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

Asylnytt 21-05-04:

FN-kommitté stoppade utvisning men accepterar verkställighet efter ny prövning till sidans topp

En kurd från Turkiet som hävdade att han riskerade att fängslas och utsättas för tortyr om han skulle utvisas från Danmark vände sig till FN:s kommitté mot tortyr, CAT. Mannens utvisning hade redan prövats av CAT tidigare. Kommittén hade då förbjudit Danmark att verkställa utvisningen innan en ny utredning gjorts. Avgörande var att läkarintyg kommit in från Amnesty International som inte hade lett till tortyrutredning. Mannen fick efter detta en ny prövning men även denna slutade med beslut om utvisning i alla instanser. Danska myndigheter gjorde aldrig någon ny tortyrutredning, bland annat för att det som framkom i intygen från Amnesty inte stämde överens med den behandling som mannen hävdat att han hade utsatts för. Utvisningen har därefter verkställts och mannen hävdar att han efter utvisningen torterats i hemlandet. Det finns dock ingenting som bekräftar detta och mannen har inte försökt driva saken i Turkiet. CAT anser att Danmark har gjort det som begärdes i det förra ärendet och att det nya ärendet inte når upp till att kräva en ny prövning i sak.

Läs eller hämta Communication No 743/2016, F.K. mot Danmark (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-05-04:

Avskrivna och nedlagda ärenden publicerade av FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr (CAT) har publicerat en rad avslutade ärenden från sin session i december. Det stora flertalet är nedlagda, för det mesta på grund av att ombuden tappat kontakten med de sökande och i några fall för att personen fått tillstånd på någon grund eller återtagit anmälan. Ett Afghanistanärende från Sverige avskrevs på grund av att personens utvisningsbeslut preskriberats. I några fall har ärendena börjat behandlas men avslutats med nekat prövningstillstånd. En av dessa hade redan fått sin sak prövad i Europadomstolen, en annan hade vägrat betala avgift för överklagande i den nationella proceduren. I två fall har admissibility-prövningen gällt sakfrågan. En åklagare som riskerade fängelse i Ryssland och hävdade att det berodde på att han angripit korruption, nekades asyl i Georgien. Han ansågs inte ha visat att han skulle vara utsatt för någon personlig risk. CAT delar den bedömningen. Det återstående fallet gällde den utvisning från Danmark till Turkiet som refereras ovan.

Se samtliga ärenden som publicerats av FN:s kommitté mot tortyr (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-05-04:

EU-domstolen: Utvisning inom EU styrs inte av återvändandedirektivet till sidans topp

Målet rör tre personer från länder utanför EU som sökte asyl i Nederländerna trots att de redan beviljats asyl i andra EU-länder. De uppmanades att återvända till respektive EU-land där de hade skydd. När de inte följde föreläggandena så togs de i förvar. Detta överklagades bland annat för att återvändandedirektivet föreskriver ett formellt beslut om återvändande innan någon tas i förvar. Problemet är att artikeln om detta i direktivet uttryckligen gäller utvisning till ett land utanför EU. I de här fallen skulle det strida mot principen om non-refoulement att utvisa personerna till deras hemländer. Den nederländska domstolen vände sig till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Enligt EU-domstolen omfattas inte situationen av paragraferna om utvisningsåtgärder i återvändandedirektivet, eftersom dessa handlar om återvändande till tredjeland. Direktivet förhindrar inte att personer som har uppehållstillstånd i andra EU-länder anmodas återvända och även tas i förvar, men detta ska då ske i enlighet med nationell lagstiftning. Om tvångsåtgärder vidtas måste det ändå ske med respekt för de mänskliga rättigheterna enligt Europakonventionen och FN:s flyktingkonvention.

EU-domstolens dom i mål C-673/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-05-04:

Europadomstolen: Terrordömd med Indragen flyktingstatus är forfarande flykting till sidans topp

En ung man från Tjetjenien i Ryssland sökte asyl i Frankrike år 2011 som sjuttonåring och fick flyktingstatus. Senare greps han anklagad för terroristbrott, bland annat att ha deltagit i träning och strider tillsammans med en jihadistgrupp i Syrien. Han dömdes till fem års fängelse för att ha deltagit i planeringen av terrorhandlingar i flera länder. Strax därefter fick han även beslut om utvisning. Han överklagade men domstolen hävdade att flyktingkonventionens undantagsparagraf om brott mot mänskligheten skulle tillämpas. Han har efter många turer ställts under uppsikt i väntan på Europadomstolens beslut. Europadomstolen påpekar, liksom tidigare EU-domstolen, att en person som är flykting enligt flyktingkonventionen fortfarande är flykting även om en stat beslutar att dra in personens formella flyktingstatus. Så länge Frankrike inte har utrett de nuvarande riskerna om mannen skulle utvisas till Ryssland så skulle det bryta mot Europakonventionens artikel 3 att verkställa utvisningen.

Case of K.I. v. France, application no. 5560/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210314:

Elena legal update 21-03- 12:

The CJEU rules on the assessment of best interests of the child in return procedures till sidans topp

On 11 March 2021, the CJEU ruled in case C-112/20 concerning the obligation to consider the best interests of the child in return proceedings.

The case concerns return procedures against a third-country national, M.A., whose minor daughter has Belgian nationality. He was ordered to leave the territory due to the commission of offences in Belgium. In his appeal against the decision by the Council for Alien Law Litigation (CALL), he stated that it is not necessary for him to act on behalf of the child to invoke the best interests of the child protection. The Council of State referred a question to the CJEU on the obligation to consider the best interests of the child in return proceedings, even if return action is not taken against the child but only in respect of the father.

The Court assessed the case on the premise that M.A.'s stay is illegal and that the Return Directive is applicable. It noted that the Member States are bound by Article 5 (a) to take due account of best interests of the child in that Directive's implementation, including where action to return is taken against a person who is the father of a minor residing legally in the EU.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

ELENA legal update 21-03-12:

CRC: Child rights cannot be dependent on parent's ability to resist social pressure till sidans topp

On the 4 February 2021 the Committee on the Rights of the Child published its views in communication CRC/C/86/D/83/2019 against Denmark.

The author, R.H.M., a Somali national, submitted the communication on behalf of her daughter Y.A.M.. The author and her daughter are subject to a deportation order from Denmark to Somalia. The author travelled to Denmark in 2013 and applied for asylum. She was later granted a residence permit and gave birth to Y.A.M. in 2016. The Danish Immigration Service subsequently decided to revoke the author and her children's residence permits. R.H.M. unsuccessfully appealed this decision and in 2017, she filed a separate application for asylum on behalf of Y.A.M. claiming that, if returned to Somalia, Y.A.M. would face a risk of undergoing Female Genital Mutilation (FGM) and would be removed from her care. The Refugee Appeals Board held that because R.H.M. was against the practice of FGM, she would be able to oppose the social pressure that would have her daughter undergo this practice and thus, rejected her application.

The Committee recalled that the assessment of the risk of or irreparable harm to the child should be conducted in an age and gender sensitive manner and emphasised that States should give the utmost attention to child specific forms and manifestations of persecution as well as gender-based violence in refugee status determination procedures.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

ELENA legal update 21-03-12:

CCPR: The Committee finds violation of stateless child's rights till sidans topp

The Committee on Civil and Political Rights recently published its views in D.Z. v the Netherlands (communication CCPR/C/130/D/2918/2016).

The author, D.Z, was born on 18 February 2010 in the Netherlands and his nationality was indicated as 'unknown' in the municipal records. He complains that leaving him with no avenue to acquire a nationality the Netherlands have violated his rights under article 24 read alone and in conjunction with article 2(2) and (3) CCPR.

D.Z.'s mother was born in China however her birth was not registered on any civil registry. A year later, when her brother was born, her parents abandoned her. In 2004, at the age of 15, she was trafficked to the Netherlands but managed to escape upon her arrival in Amsterdam. She applied for asylum but was rejected. Later when D.Z was born, he was registered as holding "unknown nationality" as his mother had provided no proof of his nationality. D.Z's mother made several attempts to obtain or confirm her Chinese nationality which were ultimately futile. Despite years of efforts, the local municipality rejected D.Z's mother's request to change her son's registered nationality to "stateless" so that he could avail of the international protections afforded to stateless children. A further administrative appeal was also rejected on the ground that there was no proof of D.Z.'s statelessness, such as official documents. D.Z later appealed to the Council of State which also upheld the decision of the municipality but acknowledged that the lack of a status determination procedure meant that individuals entitled to protection, including children were falling through a gap in legislation. The Council of State nevertheless concluded that it was for the legislature to provide a remedy in that regard.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210226:

Asylrättscentrum 21-02-18:

EU-staters ansvar för att säkerställa ordnat mottagande till sidans topp

Måste EU:s medlemsstater försäkra sig om ordnat mottagande för att kunna besluta att utvisa ensamkommande barn? Det är frågan som står i centrum för en dom i mål C-441/19 i EU-domstolen. Asylrättscentrums jurist Anna-Pia Beier har läst domen och sammanfattar den här.

Bakgrund

I juni 2017 ansökte ett ensamkommande barn, som då var 15 år, om asyl i Nederländerna. I mars 2018 beslutade Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid att barnet inte kunde beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Enligt nederländsk rätt innebär Staatssecretaris beslut också ett beslut om återvändande. I april 2018 överklagade barnet beslutet och gjorde bland annat gällande att han inte vet var hans föräldrar bor och att han inte skulle känna igen dem när han återvänder. Han känner ingen annan familjemedlem och vet inte ens om sådana existerar.

I den nederländska lagstiftningen görs en åtskillnad utifrån ensamkommande barns ålder. När det gäller barn som är under 15 år vid tidpunkten för inlämnandet av asylansökan görs en utredning av om det finns ett ordnat mottagande i mottagarlandet innan ett beslut fattas avseende asylansökan. Om det inte finns något sådant mottagande beviljas dessa barn ett ordinarie uppehållstillstånd. För barn som är 15 år eller äldre vid tidpunkten för inlämnandet av asylansökan genomförs inte någon sådan utredning.

Det är mot denna bakgrund som domstolen i Nederländerna beslutat att fråga EU-domstolen om den skillnad som görs i den nederländska lagstiftningen mellan ensamkommande barn över 15 år och ensamkommande barn under 15 år är förenlig med unionsrätten.

EU-domstolens bedömning

(...)

Läs mer (Extern länk)

EU-domen refererades i Asylnytt 21-01-25. Nu finns den även publicerad med ett kort referat av Migrationsverket.

Läs Migrationsverkets sammanfattning av målet C-441/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-02-26:

Europadomstolen: Utvisning får verkställas till Irak trots att personen blivit dement till sidans topp

En man från Irak sökte asyl i Sverige tillsammans med sin familj 2007. Han berättade att han riskerade förföljelse på grund av sitt politiska engagemang. Berättelsens avfärdades på grund av trovärdighetsbrister och utvisningsbeslut vann laga kraft 2009. Familjen anförde verkställighetshinder bestående i nya hot som uppstått. Efter att detta avslagits vände familjen sig till Europadomstolen utan framgång. Efter att ärendet preskriberats i Sverige sökte mannen asyl på nytt 2015 och framhöll nu vissa andra risker. Han tog också upp hälsoproblem och att han saknade nätverk i Irak. Bland annat hade han en begynnande demens som gjorde att han inte skulle klara sig. När ärendet behandlades gjorde den tillfälliga lagen att en utvisning måste bryta mot ett internationellt åtagande för att tillstånd skulle kunna ges av ömmande omständigheter. Efter ännu ett slutligt avslag påtalade mannen verkställighetshinder igen, nu fokuserat på sin tilltagande demens. När saken nu tas upp av Europadomstolen är det i huvudsak utvisningen av en dement person utan nätverk som prövas. Mannen är skild sedan länge men hävdar att han behöver sin son, och att han inte kan få vård i Irak. Europadomstolen anser dock inte att förhållandet till den utflyttade vuxne sonen skyddas av artikel 8. Det finns demensvård i Irak och sonen kan arrangera detta på avstånd. Ansökan tas inte upp till vidare prövning.

Läs beslutet i dess helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-02-26:

Europadomstolen: Grekland borde ha behandlat klagomål över förhållandena i förvar till sidans topp

En person från Turkiet reste in illegalt i Grekland, i juni 2013. Han togs i förvar för utvisning. Efter att han lämnat in en asylansökan förlängdes förvarstagandet till 90 dagar för att genomföra asylutredningen, ett beslut som meddelades honom på "syriska", ett språk han inte förstod. Han flyttades först mellan polishäkten och senare förvar för asylsökande. I nästa beslut förlängdes förvarsperioden till maximalt sex månader, på grund av risken för att mannen skulle avvika. Hans överklaganden avslogs med hänvisning till att förvarstagande behövdes för en snabb procedur och för att han inte skulle avvika. I december beviljades mannen asyl och släpptes kort därefter. Mannen har vänt sig till Europadomstolen och klagat på förhållandena i förvaren, skälen för att förvarsta honom och hur hans klagomål hade bemötts. Till skillnad från i tidigare ärenden bedömer nu Europadomstolen att förhållandena i de olika förvarslokalerna är acceptabla. De anser också att orsakerna till förvarstagandet och tidsperioden är tillåtna. Däremot kritiseras Grekland för att inte ha utrett förhållandena i förvaren när mannen påtalat vad han ansåg vara brister, utan bara svarat att förvarstagandet var nödvändigt. Detta är ett brott mot artikel 5:4 i konventionen.

Case of E.K. v. Greece, application 73700/13, enbart på franska (Extern länk)

Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-02-26:

EU-domstolen: Dublinöverföring får överklagas utan att det ses som att inte samarbeta till sidans topp

EU-domstolen har behandlat två mål som sammanlagt rör fyra personer i liknande situation. Personerna har sökt asyl i Irland men fått beslut om överföring till annat EU-land, enligt Dublinförordningen. De har överklagat överföringsbesluten och samtidigt ansökt om tillstånd att arbeta under processen i Irland. De har alla fått avslag med hänvisning till att den som ska överföras till annat EU-land inte har rätt att arbeta. Även dessa beslut har överklagats. Irländsk lag föreskriver att asylsökande som fått vänta på beslut i asylärendet i nio månader har rätt att arbeta, om tidsutdräkten inte beror på den sökande. En domstol i Irland har bett EU-domstolen om förhandsavgörande rörande bland annat om den som fått Dublinbeslut ska räknas som sökande enligt asylprocedurdiektivet och om vilket agerande från den sökandes sida som kan göra att denne räknas som ansvarig för en fördröjd procedur. EU-domstolens svar är att det är i strid med mottagandedirektivet att utestänga någon från arbetsmarknaden enbart för att ett Dublinbeslut har tagits. En asylsökande som inte samarbetar kan anses ansvarig för att ett ärende drar ut på tiden. Men att personen låtit bli att söka asyl i första möjliga land eller överklagar en Dublinöverföring ska inte leda till att denne räknas som ansvarig för en tidsutdräkt.

Läs domen i målen C-322/19 och C-385/19 (Extern länk)

Läs utförligt referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-02-26:

EU-domstolen: Förbättrat socialt stöd är inte tillräckligt för att återkalla flyktingstatus till sidans topp

En man från Somalia fick flyktingstatus i Storbritannien år 2003. År 2014 fick han beslut från inrikesministeriet om att hans status skulle återkallas på grund av varaktigt ändrade omständigheter i hemlandet. Hans överklagande avslogs men en överdomstol har nu bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande. De omständigheter som inrikesministeriet lagt fram rör att det inte längre förekommer klanvåld i Mogadishu och den förbättrade möjligheten även för minoritetsklaner att erbjuda socialt stöd. Den hänskjutande domstolen anser också att mannen kan finna arbete i Mogadishu och få ekonomiskt stöd från sin familj där. Mannen hävdar att han fortfarande har välgrundad fruktan för förföljelse som myndigheterna inte kan skydda honom från. Frågorna till EU-domstolen gäller vilken typ av skyddsbedömning som ska göras och om skyddet måste utgå från staten. EU-domstolens svar är tydligt. Samma kriterier ska tillämpas vid återkallande av flyktingstatus som vid beviljande av statusen. Det handlar om välgrundad fruktan för förföljelse. Eventuellt socialt eller ekonomiskt stöd från familj eller privata aktörer är inte relevant för att avgöra om det finns en välgrundad fruktan för förföljelse.

Läs avgörandet i mål C-255/19 (Extern länk)

Läs referat från Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-02-26:

Generaladvokat: Dublinbeslut kan överklagas på grund av händelser efter beslutet till sidans topp

En person från Palestina sökte asyl i Belgien. Myndigheten där fann att Spanien borde vara ansvarigt för ansökan och skickade en förfrågan som Spanien accepterade. Efter detta anlände mannens bror till Belgien och skulle få sin asylansökan prövad där. Eftersom deras ärenden hängde ihop begärde mannen uppskov och överklagade överföringen. Den belgiska domstolen avvisade överklagandet med motivering att beslutets lagenlighet inte kunde påverkas av händelser som inträffat senare. Mannen överklagade till högsta förvaltningsdomstolen överlämnade ärendet till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. EU-domstolens generaladvokat konstaterar att EU-domstolen redan prövat liknande fall. Överklagande har ansetts tillåtet dels då den asylsökande riskerar omänsklig eller förnedrande behandling i den ansvariga staten och även då det efter beslutet uppkommit nya omständigheter som är avgörande för en korrekt tillämpning av förordningen. Generaladvokaten anser alltså att den sökande ska ha tillgång till ett effektivt rättsmedel om det uppstått nya relevanta omständigheter. Nästa steg är att EU-domstolen ska ta ställning i frågan.

Läs generaladvokatens yttrande i mål C-194/19, H.A. mot Belgien (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt yyy 21-02-26:

EU-advokat: Illegalt bortförande av barn kan prövas av domstol i en medlemsstat till sidans topp

Målet rör ett barn som är medborgare i Storbritannien, som vid den tid var medlem i EU och det behandlas av EU-domstolen som en EU-rättslig fråga. En treårig flicka hade mot sin fars vilja förts till moderns hemland och lämnats kvar där hos mormodern, medan modern kom tillbaka till Storbritannien. Fadern har gått till domstol för att få vårdnaden eller i andra hand rätt att träffa barnet. Den brittiska domstolen har frågat EU-domstolen om den har jurisdiktion att besluta i ärendet, trots att barnet numera har uppehållstillstånd i Indien. Om tvisten utspelats i två EU-länder så skulle frågan ha behandlats i den medlemsstat där barnet hade befunnit sig. Generaladvokaten resonerar bland att kring vad som är ett olovligt bortförande, vilken behörighet som är till barnets bästa samt i det här fallet även barnets rätt som EU-medborgare att inte berövas sin rätt att få sin sak prövad i en medlemsstat. Generaladvokatens förslag till förhandsavgörande innebär att om ett barn som varit lagligt bosatt i en medlemsstat förs bort olovligt till ett land utanför EU så har medlemsstatens domstol fortfarande rätt att döma i vårdnadsärendet, oavsett om barnet fått hemvist i det andra landet. Saken kommer nu att behandlas av EU-domstolen.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk)

Generaladvokatens yttrande i mål C-603/20, på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210208:

UN Human Rights Commissioner 21-01-27:

Italy failed to rescue more than 200 migrants, UN Committee finds till sidans topp

Italy failed to protect the right to life of more than 200 migrants who were on board a vessel that sank in the Mediterranean Sea in 2013, the UN Human Rights Committee has found.

In a decision published today, the Human Rights Committee said that Italy had failed to respond promptly to various distress calls from the sinking boat, which was carrying more than 400 adults and children. The State party also failed to explain the delay in dispatching its navy ship, ITS Libra, which was located only about an hour away from the scene.

The Committee's decision responds to a joint complaint lodged by three Syrians and a Palestine national, who survived the accident but lost their families. On 10 October 2013, they arrived in Zuwarah, a fishing port in Libya, and joined a large group of people mostly escaping from Syria. They boarded a fishing vessel and set to sea around 1:00am. A few hours later, water was flooding in after the vessel was shot by a boat flying a Berber flag in international waters, 113 km south of the Italian island of Lampedusa and 218 km south of Malta.

One of those on board called the Italian number for emergencies at sea, saying they were sinking and forwarding the boat's coordinates. He rang several times again in the following hours, only to be told after 1pm that as they were in the Maltese search and rescue zone and thus the Italian authorities had forwarded their distress call to the Maltese authority. In spite of the emergency, the Italian operator only passed on to them the phone number of Malta's Rescue Coordination Centre.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

Hämta dokumentet, CCPR/C/130/DR/3042/2017 (Extern länk)

ECRE 21-02-19: Fight for justice over pushback case amid continuing deaths, rescues, and pullbacks to Libya (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Asylnytt 21-01-25:

Europadomstolen prickar Storbritannien för att inte ha vägt in hänsyn till familjeliv till sidans topp

Saken rör en man som utvisades till Nigeria efter ett fängelsestraff som han dömts till för att ha förfalskat ett antal uppehållstillstånd. Mannen har familj med tre barn i Storbritannien. Domstolen anser att Storbritannien inte gjort en tillräcklig proportionalitetsbedömning och påpekar att det inte bara handlar om straffets längd utan om brottets karaktär. I det här fallet borde inte brottets allvarlighet ha övervägt barnens intresse.

Case of Unuane v the United Kingdom, no 80343/17 (Extern länk)

Elena Legal Update 20-11-27: ECtHR finds violation of Article 8 in case of deportation following prison sentence (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-01-25:

Europadomstolen tillåter utvisning från Danmark efter upprepad brottslighet till sidans topp

I två snarlika domar har Europadomstolen tagit ställning till avvägningen mellan rätten till privatliv och allvarlig brottslighet. Domarna gäller två ensamstående män. En av dem kom till Danmark som fyraåring och var 21 då utvisningsbeslutet togs efter ett våldsbrott. Han hade då en lång rad domar bakom sig för olika våldsbrott samt flera korta fängelsestraff. Han hade tidigare dömts till utvisning, men då villkorligt. Den andre mannen är född i Danmark och var 30 vid utvisningsbeslutet. Även han hade en rad domar bakom sig för gängrelaterade brott, vapeninnehav, stöld mm utöver våldsbrott. Han betraktades som ledare för ett kriminellt gäng. Det senaste brottet gällde hot mot en polis. Båda utvisningarna var förenade med sex års återreseförbud. Männen har föräldrar och syskon i Danmark men har inte bildat egen familj. I båda fallen har den danska högsta domstolen vägt in att männen inte haft någon anknytning till utvisningslandet men bedömer ändå att risken för fortsatt brottslighet väger över. Det är ostridigt att utvisningarna utgör intrång i personernas privatliv. Europadomstolen går igenom de kriterier för att ett sådant intrång ska anses proportionerligt som använts i jämförbara ärenden. Domstolen resonerar bland annat kring om utvisningen kan utlösas av ett relativt lindrigt brott med ett lågt straff, men landar i att den bakomliggande brottskarriären ska vägas in. Europadomstolen anser att det finns relevanta och "mycket allvarliga" skäl, tillräckliga för att motivera utvisningarna. Att sex års återreseförbud är relativt kort vägdes in.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Application no. 56803/18, case of Munir Johana v. Denmark (Extern länk)

Application no. 26957/19, case of Khan v. Denmark (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-01-25

Europadomstolen underkänner förvarstagande i Ukraina trots flyktingstatus i Sverige till sidans topp

En person från Tjetjenien befann sig i Ukraina när han efterlystes och begärdes utlämnad från Ryssland. Han flydde till Sverige och fick asyl här på grund av vad han riskerade i Ryssland. På väg tillbaka till Ukraina greps han i Slovakien där han togs i förvar för utlämning till Ryssland. Efter många turer stoppades utlämningen i domstol på grund av mannens flyktingstatus och han utvisades istället till Sverige. Europadomstolen ansåg att Slovakien hade haft fog för att utreda en eventuell utlämning, eftersom Sverige inte hade gjort motsvarande kontroll av vilken typ av brottslighet mannen begärts utlämnad för. Däremot fälldes Slovakien för brott mot artikel 5 eftersom mannen hade hållits i förvar längre tid än nödvändigt, då någon utlämning inte längre var aktuell, och utan någon möjlighet att få kompensation för förvarstagandet.

Case of Shiksaitov v. Slovakia, Applications nos. 56751/16 and 33762/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-01-25:

Generaladvokaten: Utvisning inom EU styrs inte av återvändandedirektivet till sidans topp

Målet rör tre personer från länder utanför EU som sökte asyl i Nederländerna trots att de redan beviljats asyl i andra EU-länder. De uppmanades att återvända till respektive EU-land där de hade skydd. När de inte följde föreläggandena så togs de i förvar. Detta överklagades bland annat för att återvändandedirektivet föreskriver ett formellt beslut om återvändande innan någon tas i förvar. Problemet är att artikeln om detta i direktivet uttryckligen gäller utvisning till ett land utanför EU. I de här fallen skulle det strida mot principen om non-refoulement att utvisa personerna till deras hemländer. Den nederländska domstolen vände sig till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Enligt generaladvokaten som nu kommit med ett förslag, är det oklart om utvisning medlemsstaterna emellan kan täckas in av direktivet, men han landar i att det skulle vara olämpligt med anledning av den klara ordalydelsen i direktivets artikel 3.3 att återvändande syftar på återvändande till tredjeland. Därmed förhindrar inte det direktivet att personer tas i förvar efter en anmodan att återvända, men förvarstagandet måste ändå ske i enlighet med EU:s rättighetsstadga, artiklarna om rätt till liv och om villkoren för inskränkningar av rättigheter. Saken är inte avgjord förrän frågorna har behandlas av EU-domstolen.

Läs förslaget till avgörande i mål C-673/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-01-25:

Ungern fälls i EU-domstolen för ett asylsystem som bryter mot flera direktiv till sidans topp

Ungern införde 2015 systemet med transitzoner vid gränsen och begränsningar av möjligheten att söka asyl, men hänvisning till "krissituation orsakad av massinvandring". År 2017 antogs en ny lag med ytterligare begränsningar. EU-kommissionen väckte då talan hos EU-domstolen om brott mot EU-direktiven om asylprocedur, mottagande och återvändande. Sedan dess har Ungern dömts av EU-domstolen på grund av klagomål från enskilda vilket lett till att Ungern stängt transitområdena, men samtidigt ytterligare försvårat att söka asyl i Ungern. Den nu avkunnade domen avser Ungerns regler som de var utformade 2018. EU-domstolen går i stort sett på EU-kommissionens linje och deklarerar att Ungern bryter mot direktiven i fyra avseenden: 1) Ungern har gjort det i praktiken nästan omöjligt att göra en asylsansökan vid gränsen. 2) Ungern tar i praktiken alla asylsökande (utom ensamkommande under 14 år) i förvar och tillämpar inte reglerna om hur förvarsbeslut ska fattas. 3) Ungern verkställer utvisningar utan att uppfylla några rättssäkerhetsgarantier och genom att placera människor inhägnade vid gränsövergången till Serbien så att de måste lämna Ungern för att överleva. 4) Ungern tillåter inte asylsökande att stanna kvar tills överklagande avgrjorts eller under någon tidsfrist över huvud taget.

Läs pressmeddelande i mål C 808/18, Europeiska kommissionen mot Ungern (Extern länk)

Läs domen i dess helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-01-25:

EU-domstolen om när UNRWA-skydd för palestinier ska anses ha upphört till sidans topp

En tysk domstol har bett EU-domstolen om förhandsavgörande angående en statslös palestinier som efter att ha lämnat Syrien bott ett par år i Libanon. Han fick inte uppehållstillstånd och valde 2015 att återvända till Syrien där han träffade sin familj i ca tio dagar, innan han åter lämnade landet på grund av kriget. Vid det laget släppte Libanon inte in syrier längre och mannen sökte asyl i Tyskland. Frågorna rör om mannen har rätt till flyktingstatus för att han inte längre kan få skydd av det särskilda organet för palestinier, UNRWA. En av frågorna gäller om principen bara avser UNRWA-skydd i det område som personen senast lämnat. En annan gäller hur frivilligt risktagande ska bedömas. EU-domstolen anser att saken ska prövas mot alla fem områden där UNRWA har mandat, men det måste göras en individuell bedömning om personen verkligen har en konkret möjlighet att bli insläppt och få skydd i något av områdena. I detta ingår inte bara rätt till uppehållstillstånd utan även tidigare vistelse, familjeband och statens praxis. Beträffande risktagandet svarar EU-domstolen att en person som frivilligt har rest från ett säkert område till ett område där hen medvetet utsätter sig för risk inte kan anses ha förlorat UNRWAs skydd. Men domstolen påpekar också att i det aktuella fallet framgår varken att personen lämnade Libanon helt frivilligt eller att han kunde förutse krigsutvecklingen och de stängda gränserna.

Läs domen i mål C-507/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-01-25

EU-domstolen: Ensamma barn får inte ges utvisningsbeslut som inte kan verkställas till sidans topp

Målet rör en ensamkommande pojke som sökte asyl i Nederländerna som 15-åring. Enligt nederländsk lag görs ingen utredning rörande barnets mottagande i ursprungslandet om barnet fyllt 15. Ett barn som inte bedöms ha asylskäl kan få beslut om utvisning, men om det då visar sig att ordnat mottagande saknas verkställs inte utvisningen förrän barnet fyllt 18. Domstolen i Nederländerna har frågat EU-domstolen om förfarandet överensstämmer med EU-direktiven. Domstolens svar är nej. Återvändandedirektivet formulering är visserligen att utvisning inte får "verkställas" utan att medlemsstaten försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. Men eftersom det finns ett krav på att ta hänsyn till barnets bästa anser EU-domstolen att direktivet måste tolkas så att medlemsstaten ska göra utredningen och försäkra sig om det ordnade mottagandet innan beslut fattas. Domstolen slår också fast att länderna inte får göra skillnad beroende på ålder. Inget barn under 18 år får alltså ges utvisningsbeslut utan att medlemsstaten försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. EU-domstolen poängterar att staten inte får inte skjuta upp att verkställa utvisningen om det faktiskt finns ett ordnat mottagande - men om mottagandet inte längre är säkerställt ska beslutet inte verkställas.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs eller hämta pressmeddelande i mål C-441/19 (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen i dess helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201207:

EU-domstolen 20-11-25:

EU-domstolen: Avslag på visumansökan ska innehålla orsak och vilket land som invänt till sidans topp

Ur pressmeddelande: En medlemsstat som fattar ett beslut om avslag på en ansökan om Schengenvisering på grund av en invändning som framställts av en annan medlemsstat är skyldig att i sitt beslut ange namnet på den medlemsstat som framställt invändningen och det specifika avslagsskäl som tillämpats med anledning av denna invändning, vid behov åtföljt av skälen för invändningen. (...) Domstolen slog (...) fast att domstolarna i den medlemsstat som har fattat ett beslut om avslag på en viseringsansökan på grund av en invändning från en annan medlemsstat inte kan pröva huruvida denna invändning är lagenlig i sak. Det är därför som den medlemsstat som har fattat beslutet om avslag på viseringsansökan även, i detta beslut, ska precisera vilken myndighet som sökanden kan vända sig till för att få kännedom om de rättsmedel som finns tillgängliga för detta ändamål i den medlemsstat som har framställt invändningen.

Pressmeddelandet (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen i Mål C-225/19 och C-226/19 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets längre referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

CRC / Elena legal update 20-12-04:

FN:s barnrättskommitté underkänner åldersbedömning i Spanien till sidans topp

/unofficial translation by the EWLU Team:/

Violation of Articles 3, 8, 12 and 20(1) CRC for failing to provide necessary safeguards for unaccompanied children in age determination process

On 24 November 2020, the Committee on the Rights of the Child adopted its views under article 6 of the Optional Protocol to the Convention on the Rights of the Child (CRC), concerning communications CRC/C/85/D/37/2017 and CRC/C/85/D/38/2017 submitted by authors LD and B.G., respectively. The Committee decided to discontinue the communication by LD due to the loss of contact.

B.G., despite claiming to be a child, was arrested and detained in prison without an age assessment carried out. Consequently, the counsel for BG unsuccessfully lodged a request for interim measures to suspend BG's expulsion and to transfer him to a centre for minors. It was stated that a handwritten birth certificate and medical card with a photograph were questionable sources of identity, when medical tests, such as X-rays of the left wrist, indicated that B.G. was 19 years old.

The Committee recalled that identity documentation must be considered authentic unless there is evidence to the contrary. Only when there are no identity documents, States must carry out assessments of the child's physical and psychological development. The Committee noted the wide margin of error associated with the medical tests consisting of a wrist X-ray and found that this method is not appropriate as the only method for the age determination of a person who claims to be a child and presents supporting documentation. It further emphasised that the benefit of the doubt should be afforded to the alleged child in cases, where there is uncertainty. Additionally, the Committee recalled that States must designate a qualified legal representative and an interpreter, if necessary, for all young persons who claim to be minors, as soon as possible upon arrival and free of charge.

(...)

Hela referatet (Extern länk)

Läs eller hämta utlåtandet i sin helhet, på franska, spanska eller arabiska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Asylnytt 20-11-24:

Europadomstolen prickar Belgien för snabb utvisning till Sudan till sidans topp

Målet rör en sudanes som tagit sig via Italien till Belgien, med avsikt att fortsätta till Storbritannien. Liksom många andra sudaneser sommaren 2017 sov han i en park i Bryssel. Han greps av polisen och togs till ett förvar vid flygplatsen. Han berättade för en tjänsteman att han var förföljd och lämnade in en asylansökan, men tog tillbaka den sedan han läst att belgiska myndigheter skulle samarbeta med de sudanesiska. Ambassadtjänstemän från Sudan besökte förvaret och utfärdade resedokument. Mannen fick kontakt med en advokat och överklagade förvarstagandet. Domstolen avgjorde att utvisningen inte fick verkställas förrän saken var avgjord men trots det togs mannen till planet där han hotades med hårdare åtgärder och medicinering om han inte samarbetade. Han skrev då under och flögs till Sudan. Europadomstolen påpekar att mr-sitationen i Sudan var allvarlig och att mannen flera gånger framfört sin rädsla. Den enda intervjun skedde utan föregående varning i samband med förvarstagandet, utan tolk och utan att relevanta frågor om riskerna ställdes. Att utvisningen sedan genomfördes trots att en domstol inhiberat den innebär att mannen inte fick en effektiv möjlighet att överklaga. Belgien har enligt domstolen brutit mot Europakonventionen, artiklarna 3 och 13.

Dom i målet 19656/18, endast på franska (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-11-24:

Generaladvokaten: Utvisning inom EU styrs inte av återvändandedirektivet till sidans topp

Målet rör tre personer från länder utanför EU som sökte asyl i Nederländerna trots att de redan beviljats asyl i andra EU-länder. De uppmanades att återvända till respektive EU-land där de hade skydd. När de inte följde föreläggandena så togs de i förvar. Detta överklagades bland annat för att återvändandedirektivet föreskriver ett formellt beslut om återvändande innan någon tas i förvar. Problemet är att artikeln om detta i direktivet uttryckligen gäller utvisning till ett land utanför EU. I de här fallen skulle det strida mot principen om non-refoulement att utvisa personerna till deras hemländer. Den nederländska domstolen vände sig till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Enligt generaladvokaten som nu kommit med ett förslag, är det oklart om utvisning medlemsstaterna emellan kan täckas in av direktivet, men han landar i att det skulle vara olämpligt med anledning av den klara ordalydelsen i direktivets artikel 3.3 att återvändande syftar på återvändande till tredjeland. Därmed förhindrar inte det direktivet att personer tas i förvar efter en anmodan att återvända, men förvarstagandet måste ändå ske i enlighet med EU:s rättighetsstadga, artiklarna om rätt till liv och om villkoren för inskränkningar av rättigheter. Saken är inte avgjord förrän frågorna har behandlas av EU-domstolen.

Läs förslaget till avgörande i mål C-673/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-11-24:

FN:s barnrättskommitté prickar Spanien för ogrundad åldersbedömning till sidans topp

En sjuttonåring från Guinea greps på en båt på väg till Spanien. Han berättade för Röda Korset och polisen att han var minderårig, men bedömdes utan någon undersökning som flera år äldre och sattes i förvar. Hans ombud kunde skicka efter och lämna in hans födelsebevis, men enligt spanska myndigheter bevisade det inget eftersom det inte innehöll foto eller fingeravtryck. Efter 52 dagar släpptes han men flyttades till en förläggning för vuxna. FN:s barnrättskommitté, som övervakar hur Barnkonventionen följs, konstaterar att bristen på procedur för åldersbedömning, avsaknad av god man och att ingen hänsyn togs till barnets id-handlingar innebär att Spanien har brutit mot konventionens artikel om att sätta barnets bästa främst. Genom att förse barnet med ett födelsedatum som inte stämde med hans officiella id-handling utan att ha försökt verifiera dokumentet, har Spanien också brutit mot artikeln om att respektera barnets identitet. Att han behandlades som vuxen var ett brott mot den artikel som handlar om skydd för barn som berövats sin familj. Kommittén ger en rad rekommendationer till Spanien om garantier för ensamkommande barn, inklusive en möjlighet till upprättelse för barn som fått sin ålder ändrad utan nödvändiga garantier för barnets rättigheter.

Hämta beslutet, endast på spanska (Extern länk)

Referat på engelska från ELENA legal update (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-11-24:

FN-kommitté begär att Sverige ska ompröva utvisning av psykiskt sjuk kvinna till Irak till sidans topp

Målet gäller en kvinna som sökte asyl i Sverige på grund av hedersrelaterade skäl. Hon blev inte trodd och fick ett utvisningsbeslut som vann laga kraft 2018. I grundärendet åberopade kvinnan också diabetes, högt blodtryck, sömnproblem och självmordstankar. Med tiden har de psykiska problemen förvärrats med självmordsförsök som krävt vård. Kvinnan har även varit tvångsintagen i psykiatrin och dessemellan tungt medicinerad för depressioner med hallucinationer och inslag av psykotiska border line symtom. Enligt läkarintygen är tillståndet livshotande och medicineringen nödvändig. Kvinnan har påtalat verkställighetshinder flera gånger med motivering att hon inte kommer att få den nödvändiga vården i Irak. De svenska myndigheterna håller fast vid att tillståndet beror på utvisningsbeslutet och inte är så bestående att det är skäl för uppehållstillstånd. Ärendet har nu behandlats av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kommittén anser inte att kvinnan bevisat att hon diskriminerats. Men Sverige kritiseras för att inte ha undersökt om kvinnan i praktiken skulle få adekvat behandling i Irak för det diagnosticerade allvarliga och livshotande tillståndet. Därmed har Sverige brutit mot funktionshinderkonventionens artikel 15 om omänsklig behandling mm.

Communication No 60/2019, N.L. v Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-11-24:

Europadomstolen stoppar utvisning av homosexuell man till Gambia till sidans topp

Målet gäller en man från Gambia som sökt asyl i Schweiz. Han hävdade dels att utvisningen skulle bryta mot Europakonventionens artikel 3 på grund av hur han skulle behandlas som homosexuell där, dels att det skulle bryta mot artikel 8 att skilja honom från hans partner i Schweiz. Partnern var svårt sjuk i cancer och avled innan Europadomstolen avgjort målet. Mannen har inte blivit trodd i sin asylprocedur på grund av en rad motstridiga uppgifter och även fått avslag när han ansökt om att få stanna på grund av anknytningen, främst på grund av brottslighet som lett till fängelse och bristande integration. När det gäller risken vid en utvisning har schweiziska myndigheter bedömt att mannen inte behöver bli uppmärksammad och inte riskerar framtida förföljelse, speciellt inte sedan en ny president tillträdde 2016. En rad internationella organisationer såsom ECRE, IJC and IlGA har yttrat sig i målet, bland annat rörande att homosexualitet fortfarande är straffbart i Gambia och att förföljelse, tortyr och diskriminerande bestraffning förekommer. Domstolens slutsats blir att utvisningen skulle bryta mot konventionen så länge Schweiz inte har utrett risken för att mannen skulle behandlas illa av icke-statliga aktörer.

Case of B and C v. Switzerland, Applications nos. 889/19 and 43987/16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-11-24:

EU-domstolen om värnpliktsvägran som skyddsgrund i pågående krig till sidans topp

Målet gäller en man från Syrien som sökte asyl i Tyskland 2015 och uppgav att han flytt för att inte behöva göra militärtjänst. Han fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande men begärde flyktinstatus. Det hör till saken att militärtjänst i den syriska armén kan göra personen medskyldig till krigsförbrytelser. Vapenvägran i en sådan situation finns som en särskild skyddsgrund i EU-direktivet. En tysk domstol har frågat EU-domstolen bland annat om det kan räknas som värnpliktsvägran om personen inte vägrat i någon formell procedur utan bara hållit sig undan och ifall det spelar någon roll om personen inte vet vilken uppgift hen skulle få i armén. Andra frågor rör kravet på samband mellan skälet till vägran och risken att straffas. EU-domstolens förhandsavgörande innebär att vägran inte behöver göras enligt någon formell procedur när hemlandet inte erbjuder någon sådan möjlighet. Är det ett fullskaligt inbördeskrig där armén begår upprepade brott mot mänskligheten så kan man räkna med att personen tvingas delta även om placeringen inte är känd. För att straffet ska utgöra förföljelse krävs att vägran har samband med ett av de fem skälen (ras, religion, nationalitet, politisk åskådning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp) - men det finns en stark presumtion för att det är så. Det räcker med att personen tillskrivs till exempel en politisk eller religiös uppfattning som lett till vägran.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Mål C-238/19 i sin helhet, på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-11-24:

FN:s barnkommitté prickar Schweiz för att inte ha hört barn i Dublinärende till sidans topp

Målet rör en familj från Azerbajdzjan som sökt asyl i Schweiz en gång tidigare. De hade då återvänt självmant till Azerbajdzjan, efter att ha upplevt ett dåligt mottagande, saknat tolk mm. Efter återkomsten greps dock mannen. Kvinnan fortsatte att verka som journalist, men hotades vid flera tillfällen med syfte att få henne att sluta skriva artiklar och delta i demonstrationer mm. Kvinnan och barnen tog sig till Schweiz på nytt, denna gång med hjälp av visum från Italien, vilket ledde till beslut om överföring dit enligt Dublinförordningen. Kvinnan överklagade med hänvisning till sitt eget och barnens mående och att barnen inte skulle ryckas upp igen, bristerna i Italiens mottagande mm. Familjen fick ett nytt boende och det äldre barnet placerades i skola, vilket enligt kvinnan invaggade dem i säkerhet. Trots detta väcktes de kl två på natten för att föras till Italien. Poliserna uppges ha visat barnen ett foto på en fjättrad person för att förklara hur det går om man inte medverkar frivilligt. Överföringen kunde inte genomföras på grund av att kvinnan bröt samman. Kvinnan har för barnens räkning vänt sig till FN:s barnrättskommitté och hävdar att barnkonventionen kränkts på flera sätt, bla att de inte hörts. Kommittén anser inte att det är visat att överföringen till Italien skulle utgöra en kränkning eftersom det inte finns bevis om mottagandet i Italien. Däremot anser kommittén att Schweiz borde ha vägt in barnens trauman när de övervägde om Schweiz skulle överta ärendet. Schweiz har brutit mot principen om barnets bästa och rätt att höras (artiklarna 3 och 12) och ska därför pröva saken på nytt.

Läs eller hämta communication No. 56/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

EDAL 20-09-10:

General living conditions in tent camp on a carpark do not violate Article 3 ECHR till sidans topp

In the case of B.G. and others v. France (application no. 63141/13) the ECtHR unanimously ruled on 10 September that, inter alia, the living conditions in a French tent camp on a carpark did not violate Article 3 ECHR.

The case concerns 17 applicants, four families including minor children, who were seeking international protection. They were based in Metz, where they were forced to live in a tent camp on a carpark, sleeping directly on the concrete ground, from 29 June 2013 to 9 October 2013. They claimed that their exclusion from the accommodation facilities provided for under domestic law during the abovementioned period, and their placement for over three months in a camp, had exposed them to inhuman and degrading treatment contrary to Article 3 ECHR and had infringed their right to respect for family life, under Article 8 ECHR, especially considering the inappropriate conditions to which their very young children were exposed. Furthermore, they claimed to have lacked the material and financial support to which they were entitled under domestic law.

The applicants had filed urgent applications for the protection of a fundamental freedom with the Administrative Court of Strasbourg, but saw those applications rejected on various grounds, including because the precarity of which they complained was to be remedied promptly or because they had been summoned to the Moselle prefecture for an examination of their situation. A subsequent appeal with the Conseil d' État (Council of State) was also rejected.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen 20-10-15:

Europadomstolen: Anklagade i säkerhetsärende borde fått veta skälen för utvisning till sidans topp

Violation of Convention in view of significant limitations imposed on applicants' right to be informed of reasons for expulsion

In today's Grand Chamber judgment in the case of Muhammad and Muhammad v. Romania (application no. 80982/12) the European Court of Human Rights held, by a majority, that there had been:

a violation of Article 1 of Protocol No. 7 (procedural safeguards relating to expulsion of aliens) to the European Convention on Human Rights.

The case concerned proceedings as a result of which the applicants, Pakistani nationals living lawfully in Romania, were declared undesirable and deported.

The Court found that the applicants had received only very general information about the legal characterisation of the accusations against them, while none of their specific acts which allegedly endangered national security could be seen from the file. Nor had they been provided with any information about the key stages in the proceedings or about the possibility of accessing classified documents in the file through a lawyer holding authorisation to consult such documents.

Having regard to the proceedings as a whole and taking account of the margin of appreciation afforded to the States in such matters, the Court found that the limitations imposed on the applicants' enjoyment of their rights under Article 1 of Protocol No. 7 had not been counterbalanced in the domestic proceedings such as to preserve the very essence of those rights.

Hämta pressmeddelandet (Extern länk)

Case of Muhammad and Muhammad v. Romania, Application no. 80982/12 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-10-23:

EU-domstolen: Svårt sjuk kan ha rätt till socialt stöd under överklagan av ny ansökan till sidans topp

EU-domstolen har lämnat två förhandsavgöranden som rör rätten till socialt stöd under prövning om verkställighetshinder för en svårt sjuk person som har ett lagakraftvunnet beslut om utvisning. Det ena målet gäller den sjuka själv, det andra en förälder till ett sjukt barn som blivit myndigt under proceduren. Målen innehåller utförliga resonemang om nationell lagstiftning i förhållande till EU:s rättighetsstadga, om situationen när överklagande som rör rätten till socialt stöd är avhängig av ett överklagande av en ansökan om verkställighetshinder samt EU-domstolens mandat i dessa frågor. EU-domstolens slutsats är att återvändandedirektivet ska tolkas så att en svårt sjuk person kan ha rätt till socialt stöd i väntan på slutligt avgörande om det inom en pågående prövning av hinder mot verkställighet av utvisningsbeslutet finns argument som inte är uppenbart ogrundade för att verkställigheten skulle allvarligt och oåterkalleligt skada personens hälsa.

I domen om en sjuk person påpekas att rätten gäller även om det inte är stadgat i nationell lag förutsatt att det inte finns någon annan tydlig reglering i lagstiftningen som skulle få samma effekt. I domen om en förälder klargörs att nationell lagstiftning inte får förhindra att denne får sina grundläggande behov tillgodosedda, förutsatt dels att förälderns närvaro är oundgänglig för det myndiga barnet samt ett personen saknar medel för att själv tillgodose behoven.

Förhandsavgörandet om en svårt sjuk person, mål C-233/19 (Extern länk)

Förhandsavgörandet om en förälder till en svår sjuk person, mål C-402/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-10-23:

EU:s generaladvokat om när UNRWA-skydd för palestinier ska anses ha upphört till sidans topp

En tysk domstol har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande angående en statslös palestinier som efter att ha lämnat Syrien bott ett par år i Libanon. Därefter lämnade han Libanon och träffade sin familj i ca tio dagar i Syrien innan han tog sig till Tyskland. Vid det laget släppte Libanon inte in syrier längre. Frågan är om mannen automatiskt ska få flyktingstatus för att han inte längre kan få skydd av det särskilda organet för palestinier, UNRWA. (Alternativ skyddsstatus kan ändå beviljas för att inte bryta mot principen om non-refoulement.) UNRWA är aktivt i fem områden, däribland både Syrien och Libanon. Generaladvokaten anser att saken ska prövas mot de av områdena där personen skulle kunna bli insläppt och få skydd. Både valet av områden och möjligheten till skydd där ska bedömas vid tidpunkten för beslutet, till exempel om personen då åter skulle kunna få skydd av UNRWA fast det inte gick vid flykten. Men om personen frivilligt har rest från ett säkert område till ett område där hen utsätter sig för risk, så ger det inte automatisk flyktingstatus. En av de aktörer som lämnat yttrande är UNHCR, som har en annan uppfattning bl.a. i den frågan.

Läs generaladvokatens yttrande i mål C-507/19 (Extern länk)

Statement från UNHCR i detta mål (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-10-23:

Utvisning till Irak stoppas av FN:s kommitté för personer med funktionsnedsättning till sidans topp

En kvinna från Irak sökte asyl på grund av förföljelse och dödshot från sin familj med anledning av hennes relation med en man som familjen inte godkände. Hon fick avslag på grund av bristande trovärdighet. Efter att beslutet vunnit laga kraft var hon kvar i Sverige med allt mer sviktande hälsa. Förutom diabetes och högt blodtryck led hon av svår depression med symptom på apati och självmordsbenägenhet. Hennes sjukdom var tidvis allvarlig med psykotiska episoder, hallucinationer och självmordsförsök. Hon var tvångsintagen vid flera tillfällen. Av läkarintyg framgår att utvisningshotet bidrog till hennes sjukdomstillstånd, vilket Migrationsverket tog fasta på när kvinnan anförde verkställighetshinder. Kvinnan har förgäves ansökt om verkställighetshinder vid tre tillfällen och anfört att hon inte skulle kunna få vård i Irak, vilket skulle bli livshotande. Sverige hävdar bland annat att det inte är visat att sjukdomen är bestående. FN-kommittén konstaterar att parterna är oense om hur allvarlig sjukdomen är, men eftersom det finns ett flertal läkarintyg som visar ett livshotande tillstånd så innebär det ett brott mot konventionen att svenska myndigheter inte har utrett om hon kunde ha fått tillräcklig vård i Irak. Sverige åläggs att ta upp fallet på nytt.

Hämta Communication no. 60/2019, från EDAL, European Database of Asylum Law (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201002:

Asylnytt 20-10-02:

EU-domstolen: Fängelsestraff får användas för brottsling som inte lämnat landet till sidans topp

En person som utvisats från Nederländerna redan tidigare fick ett nytt utvisningsbeslut på grund av brott år 2013 och fick då även fem års återreseförbud. Han greps två år senare, fortfarande i Nederländerna. Han dömdes till två månaders fängelse. I sitt överklagande hävdade han att ett återreseförbud inte får några rättsverkningar förrän personen lämnat EU-området. Det var dock oklart om bestämmelsen i den nederländska strafflagen syftade på en olaglig inresa eller det utfärdade förbudet. Den nederländska domstolen har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande rörande om fängelsestraff får dömas ut i denna situation trots att ett fängelsestraff inte får användas istället för de åtgärder som föreskrivs i återvändandedirektivet enligt EU-domstolens tidigare avgörande. Alternativt, om fängelsestraff ändå kan utdömas på grund av tidigare brottslighet och personens kännedom om återreseförbudet. EU-domstolen påpekar i sitt avgörande att det inte går att bryta mot ett återreseförbud som inte har börjat gälla. Detta hindrar dock inte att när återvändandeförfarandet har avslutats kan fängelsestraff utdömas på grund av olaglig vistelse när personen känner till att det finns ett återreseförbud på grund av brottslighet eller säkerhetsrisk.

Mål C-806/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200913:

Asylnytt 20-09-13:

EU-domstolen om tidsfrist för överklagande av efterföljande ansökan till sidans topp

EU-domstolen har avgett ett förhandsavgörande till en belgisk domstol. Saken gällde en person som lämnat in en ny ansökan (närmast motsvarande en ansökan om verkställighetshinder i Sverige). Ansökan avslogs och beslutet skickades till det belgiska generalkommissariatet för flyktingar och statslösa, detta beroende på att mannen inte uppgivit någon adress. När mannen hämtade ut brevet återstod bara ett par dagar av överklagandetiden om tio dagar och hans överklagan kom in för sent. Mannen har bestridit saken men EU-domstolen godkänner nu både tiden tio dagar och överlämnandet till generalkommissariatet. Förutsättningen är dock 1) att sökande ska informeras om vart deras brev skickas om de inte anmält adress, 2) att det inte blir orimligt svårt för dem att få tillträde dit samt 3) att de faktiskt får tillgång till sina rättigheter inom den utsatta tiden samt 4) att likvärdighetsprincipen upprätthålls.

Domen i mål C-651/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200831:

Asylnytt 20-08-31:

EU-domstolen: Muntlig intervju ska hållas inför avvisning/utvisning även inom EU till sidans topp

En man från Eritrea sökte asyl i Tyskland. Det kom senare fram att han tidigare sökt asyl i Italien och även beviljats flyktingstatus där. Mannen fick avslag i Tyskland eftersom han kom från ett säkert tredje land. Han fick också ett utvisningsbeslut som kunde verkställas med tvång. Saken överklagades till en domstol som slog fast avslaget men upphävde utvisningen (verkställigheten) eftersom den sökande inte hörts vid en personlig intervju. Den exakta frågan rörde om ett beslut måste upphävas om det inte hållits någon personlig intervju eller om det räcker att personen får komma till tals i samband med överklagande. EU-domstolens svar är att den personliga intervjun är av grundläggande betydelse för asylförfarandet. Det gäller även vid beslut om ärendet ska prövas i sak eller inte. Eftersom det kan förekomma att en person skulle riskera förnedrande behandling i en medlemsstat behöver personen intervjuas. Har en personlig intervju inte hållits ska ärendet återförvisas, om inte domstolen vid överklagandet kan garantera att personen får lägga fram alla sina argument mot beslutet under förhållanden som uppfyller alla villkor för personliga intervjuer i asylprocedurdirektivet.

Mål C-517/17, Milkiyas Addis mot Bundesrepublik Deutschland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-08-31:

FN:s kommitté mot tortyr litar på Schweiz bedömning av kvinna från Tjetjenien till sidans topp

Fallet rör en kvinna från Tjetjenien i Ryssland och hennes son. Kvinnans man greps 2008 anklagad för koppling till motståndsrörelsen och hon har inte hört av honom sedan dess. Efter detta hade kvinnan blivit utsatt för upprepade husrannsakningar och förhör. Hon hävdar också att hon flera år senare kändes igen av en militär befälhavare som tog in henne i sin bil, frågade ut henne om motståndsrörelsen och våldtog henne innan han kastade ut henne igen. Därefter hade liknande händelser med samme befälhavare skett gång på gång under flera år. Vid det senaste tillfället hade mannen lämnat henne i ett rum med flera andra män som våldtog henne. Efter detta lämnade hon landet med sin son och sökte asyl i Schweiz. De har fått avslag på grund av ett antal ändringar och motstridigheter i deras berättelser och osannolika förklaringar till hur hon skulle ha nåtts av kallelser till polisen efter att hon lämnat landet. Kvinnan har lämnat läkarintyg som förklarar hennes symptom med depression, disassociering och tecken på traumatisering. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, följer trots detta Schweiz bedömning att hon inte lyckats bevisa sitt behov av skydd, både på grund av de olika versionerna och kallelserna som inte verkar äkta. Schweiz anses har uppfyllt sin skyldighet att erbjuda medicinsk undersökning och att denna har vägts in i bedömningen. Schweiz har alltså inte brutit mot konventionen.

Communication nr 698/2015 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Civil Rights Defenders 20-06-09:

Civil Rights Defenders anmäler Sverige till FN-kommitté till sidans topp

I dagarna har Civil Rights Defenders lämnat in ett klagomål mot Sverige till FN:s funktionsrättskommitté i ett fall där en ung man fått avslag på sin asylansökan. Ungdomen, som diagnostiserats med allvarligt posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), har genomgått en asylprocess med stora brister.

Asylprocessen har inte anpassats efter ungdomens förutsättningar och asylbedömningen har brustit eftersom Migrationsverket och migrationsdomstolen inte tagit tillräcklig hänsyn till PTSD:n som en riskfaktor vid ett återvändande till Afghanistan - ett land i väpnad konflikt.

PTSD:n, som även medfört att han utvecklat drag av autism, beskrivs som en livslång funktionsnedsättning med betydelse för hela livssituationen, enligt läkare.

Civil Rights Defenders menar att Sverige brutit mot flera artiklar i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och anmäler Sverige till FN:s funktionsrättskommitté.

- Vi vill att kommittén riktar kritik mot Sveriges rättsosäkra hantering av vår klients asylansökan och uppmanar regeringen att erkänna hans skyddsbehov, säger Tilda Pontén, jurist på Civil Rights Defenders.

Ungdomen, som idag är 20 år, kom till Sverige utan sina föräldrar när han var 15 år och kom snart därefter i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Under uppväxten utsattes han för flera allvarliga händelser, bland annat grovt sexuellt och psykiskt våld. Han har vid flera tillfällen försökt ta sitt liv och enligt läkare är det avgörande att han får tillgång till traumavård och fortsatt känslomässigt och praktiskt stöd från sitt familjehem i Sverige för att minimera risken för psykos eller ytterligare självmordsförsök.

Bristande hänsyn till funktionsrättskonventionen

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 20-07-29:

Polen fälls för kollektiva avvisningar av asylsökande till sidans topp

Europadomstolen publicerade i slutet av juli en skarp dom mot Polen, för brott mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Ärendet rör en enskild och två familjer från Tjetjenien i Ryssland, som gång på gång försökt få komma in i Polen via Belarus (Vitryssland). Men de polska gränsvakterna har lika envist enbart antecknat ekonomiska skäl. Detta är ännu ett exempel på hur asylrätten kränks vid EU:s yttre gränser.

Polen har vägrat släppa in de asylsökande till en asylprocedur. Även då en person bevisligen redan deporterats från Belarus och tvingats fly på nytt från den fruktade säkerhetspolisen i Tjetjenien så har de polska gränsvakterna enbart fört in ekonomiska skäl i formulären. Ibland fanns en polsk advokat på plats men utan att få närvara då den sökande intervjuades. Personerna har muntligt och skriftligt framfört vilken förföljelse de riskerar i Ryssland och varför de inte kan få skydd i Belarus - där beviljas tjetjener bara korta visum. Avvisningsbesluten är snarlika och även om de asylsökande formellt haft möjlighet att överklaga så har detta inte hindrat att de avvisats omedelbart från gränsen.

En rapport från den polska ombudsmannen tyder på att Polen på detta sätt systematiskt har nekat tjetjener att söka asyl. Även inför Europadomstolen har Polen fortsatt hävda att tjetjenerna inte framfört skyddsskäl. Europadomstolens beslut om inhibition enligt "rule 39" har inte respekterats.

Europadomstolen har i ett par andra fall nyligen lagt fast ribban för vad som räknas som pushbacks och/eller kollektiva utvisningar. Spanien och Slovakien har friats för återsändande av personer som Europadomstolen ansåg kunde ha sökt asyl en laglig väg (N.D. and N.T. v. Spain) eller som försökt undvika asylproceduren (Asady and Others v. Slovakia). Men i det domslut mot Polen som nu har avkunnats fanns inga sådana tveksamheter. Polen fälls för brott mot Europakonventionen, artiklarna 3, 13 och 34 samt förbudet mot kollektiv utvisning som finns i ett tilläggsprotokoll. Personen och familjerna ska ersättas med 34.000 euro vardera.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Case of M.K. and Others v. Poland, applications nos. 40503/17, 42902/17 and 43643/17 (Extern länk)

UNHCR 20-07-24: UNHCR calls on Poland to ensure access for people seeking asylum (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-08-05:

Ukraina fälls av Europadomstolen för utvisning utan ordentlig asylprocedur till sidans topp

En ung man från Afghanistan försökte år 2010 ta sig in i Europa via Ukraina och Slovakien. Han greps i Slovakien och skickades tillbaka till Ukraina. Där togs han i förvar och fick ett utvisningsbeslut som verkställdes i mars 2011. Enligt mannen hade hans far dödats på grund av sitt arbete för Afghanistansk säkerhetstjänst och han själv hade hotats av skäl som hängde samman med detta. Inför Europadomstolen har han hävdat att både Slovakiens och Ukrainas asylprocedur varit otillräcklig, att han inte fått information på sitt språk och att utvisningen verkställts utan att han haft möljighet att överklaga. Efter utvisningen har han tvingats hålla sig undan och byta bostadsort ofta. Domstolen finner (efter nio års handläggning) att anklagelserna mot Slovakien är ogrundade, men att Ukraina bröt mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter genom att inte utreda den sökandes asylskäl innan han utvisades genom ett beslut grundat på irrelevanta omständigheter och som innehöll motstridiga påståenden och genom att han inte informerades om beslutet förrän han förts till flygplatsen. Han hade dessutom inte informerats om varför han togs i förvar och varken fått tillgång till tolk eller juridiskt biträde.

case of M.S. v. Slovakia and Ukraine, Application no. 17189/11 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-08-05:

Europadomstolen: Ung man med psykiska problem får utvisas till Afghanistan till sidans topp

En ung man av hazara-etnicitet lämnade Afghanistan när han var fem och bodde i Iran, tillsammans med fosterföräldrar sedan de biologiska föräldrarna avlidit. Då pojken var 15 avled även fostermodern och fadern fick uppehållstillstånd i USA. Då pojken inte kunde bevisa att han var adopterad fick han inte komma efter utan klarade sig själv i Iran. Efter att ha utsatts för övergrepp tog han sig till Europa och sökte asyl i Finland 2015. Där har han stridit i upprepade procedurer för att slippa utvisas till Afghanistan. Han har bland annat hävdat att han tillhör en utsatt grupp på grund av posttraumatiskt stressyndrom och depression och kommer inte att klara sig utan nätverk och utan tillgång till vård. Europadomstolen konstaterar till att börja med att situationen i Afghanistan inte är sådan att det finns ett generellt hinder mot utvisning, utan det krävs individuella skäl. Domstolen påpekar att mannen levt i Afghanistan till fem års ålder och är bekant med kulturen. Hans modersmål är dari och han kan bevisligen arbeta eftersom han har två jobb i Finland. Det övergrepp han utsatts för skedde för länge sedan i ett annat land och hans hälsotillstånd är enligt domstolen inte särskilt allvarligt. Grundläggande vård är fritt tillgängligt i Afghanistan. Därmed bedömer domstolen ansökan som uppenbart ogrundad.

M.H. against Finland, application no. 42255/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-08-05:

Polens avvisningar av asylsökande från Tjetjenien fördöms av Europadomstolen till sidans topp

Ärendet rör en enskild och två familjer från Tjetjenien i Ryssland som gång på gång försökt få komma in i Polen via Belarus (Vitryssland) för att söka asyl. De har muntligt och skriftligt framfört sina skäl och varför de inte kan få skydd i Belarus. De polska gränsvakterna har enbart antecknat ekonomiska skäl, även då någon bevisligen redan deporterats till Ryssland och råkat illa ut. Advokater har inte tillåtits närvara. Avvisningsbesluten är snarlika och har i praktiken inte varit möjliga att överklaga. En rapport från den polska ombudsmannen tyder på att Polen systematiskt har nekat tjetjener att söka asyl. Även inför Europadomstolen har Polen fortsatt hävda att personerna inte framfört skyddsskäl. Europadomstolens beslut om inhibition enligt "rule 39" har inte respekterats. Europadomstolen har i ett par andra fall nyligen lagt fast ribban för vad som räknas som pushbacks och/eller kollektiva utvisningar. Spanien och Slovakien har friats för återsändande av personer som Europadomstolen ansåg kunde ha sökt asyl en laglig väg (N.D. and N.T. v. Spain) eller som försökt undvika asylproceduren (Asady and Others v. Slovakia). Men i det domslut mot Polen som nu har avkunnats fanns inga sådana tveksamheter. Polen fälls för flera brott mot Europakonventionen och förbudet mot kollektiv utvisning. Personen och familjerna ska ersättas med 34.000 euro vardera.

Case of M.K. and Others v. Poland, applications nos. 40503/17, 42902/17 and 43643/17 (Extern länk)

UNHCR 20-07-24: UNHCR calls on Poland to ensure access for people seeking asylum (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-08-05:

EU-domstolen: Barns ålder ska räknas från ansökningsdatum vid familjeåterförening till sidans topp

Målet rör en far och hans tre barn. Pappan bor i Belgien med flyktingstatus och ansökte i slutet av 2013 om att barnen, som då befann sig i Senegal, skulle få komma till honom. Ansökningarna avslogs i mars 2014 med motivering att pappan inte hade uppgett samma födelsedatum för barnen som han gjort i sin asylansökan. Avslaget överklagades men det dröjde till januari 2018 innan domstolen svarade. Då avvisades överklagan utan sakprövning med motivering att barnen som blivit vuxna inte längre hade något intresse i saken. En belgisk högre domstol har bett EU-domstolen om förhandsavgörande rörande vad det spelar för roll om ett barn hunnit bli vuxet i väntan på beslut eller överklagan om familjeåterförening. EU-domstolen konstaterar bland annat att det skulle leda till godtycke och omöjliggöra att sätta barnets bästa främst om långa väntetider kan bli avgörande. I beslutet slår EU-domstolen fast att det datum som gäller för att avgöra om en person ska behandlas som ett barn enligt familjeåterföreningsdirektivet är datum för ansökan. Staten har enligt EU-domstolen inte rätt att lägga ner ett återföreningsärende för att barnet har blivit vuxet. Domen kan få stor betydelse i Sverige som i likhet med Belgien har långa handläggningstider för familjeåterföreningsärenden.

Förhandsavgörandet har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta avgörandet från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs pressmeddelande om målen C-133/19, C-136/19 and C-137/19. B. M. M., B. S.,B. M and B. M. O. v Belgium (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

Asylrättscentrum 20-07-16: Ny viktig dom från EU-domstolen om familjeåterförening (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-08-05:

FN-kommitté prickar Danmark för utvisning av par som fått barn utanför äktenskap till sidans topp

Paret har berättat att de träffades som mycket unga och i hemlighet hade en relation. Vid två tillfällen hade de sex i flickans hem när hennes familj var borta. De rymde när de insåg att de väntade barn. En bror till mannen ska ha mördats för att han hjälpt dem fly, men detta har de inte lyckats bevisa. Danmark avslog ansökan, dels för att det ansågs osannolikt att paret skulle ha vågat träffas, dels på grund av en rad motstridigheter och luckor i berättelserna rörande händelseförloppet och datum. Paret som nu är gifta och har tre barn, har förklarat bristerna med att kvinnan är analfabet och att datumen inte varit viktiga. FN:s kommitte för mänskliga rättigheter poängterar att asylbedömningen inte i första hand ska värdera berättelserna utan riskerna vid ett återsändande. Eftersom det är ostridigt att paret fått ett barn som avlats medan de var kvar i hemlandet som ogifta, anser kommittén att de riskerar att utsättas för livsfara eller omänsklig behandling om de återsänds. En minoritet i kommittén är oeniga. De menat att bedömningen borde ha utgått från Danmarks utredning samt att det inte visats att ett gift par riskerar förföljelse i Afghanistan på grund av sin relation före giftermålet. Danmark är dock skyldigt att rätta sig efter majoritetens utslag.

Läs eller hämta dokumentet, communication No. 2685/2015, R.M. and F.M. v Denmark (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-08-05:

EU:s generaladvokat: Styrkt id får krävas av anhörig, men inte bli ensamt avgörande till sidans topp

En person kom till Sverige genom familjeåterförening. När det var dags för förlängning hade det kommit fram att personen uppträtt i olika identiteter och hade blivit utvisad från Norge med återreseförbud på grund av narkotikabrott. I en av sina identiteter hade han tidigare nekats uppehållstillstånd i Sverige, då hans anknytning bedömdes som skenäktenskap. Mannan hade till slut fått tillstånd, men Migrationsverket ville nu neka förlängning, på grund av att han inte hade styrkt sin identitet. Förvaltningsrätten i Malmö har vänt sig till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Frågorna gäller om Schengenreglerna för inresa ska tillämpas då ansökan görs inne i Sverige och i så fall om undantag kan göras enligt nationella regler. Generaladvokaten klargör att reglerna i gränskodexen gäller vid inresa över yttre gräns vid besök och är inte tillämpliga för den som redan befinner sig i området. Att bevilja uppehållstillstånd för en person som är spärrad i SIS-registret är inte otillåtet, men det ska finnas skäl och den stat som utfärdat återreseförbudet ska konsulteras. Slutligen anser generaladvokaten att det är tillåtet för en medlemsstat att kräva giltig id-handling även vid förlängning av ett uppehållstillstånd, men ansökan får inte avslås enbart för att id-handling saknas. Andra omständigheter måste vägas in. Generaladvokatens yttrande är inte ett slutligt avgörande utan ett förslag till EU-domstolen.

Läs förslaget till förhandsavgörande i mål nr C-193/19 (Extern länk)

Se även följande kommentar, med en annan tolkning av generaladvokatens yttrande:

Dagens Juridik 20-07-21: Krönika av rådman Magnus Åhammar: Om gymnasielagen och generaladvokatens förslag (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

EU-domstolen 20-06-25:

EU-domstolen: Myndigheter är skyldiga att informera om hur asylansökan går till till sidans topp

Pressmeddelande från EU-domstolen:

Rättsliga myndigheter som har att avgöra om en tredjelandsmedborgare som uppehåller sig olagligt ska placeras i förvar får ta emot en ansökan om internationellt skydd och ska informera den berörda personen om hur vederbörande konkret ska gå till väga för att lämna in en sådan ansökan.

En person som har gett uttryck för sin avsikt att ansöka om internationellt skydd vid en myndighet som är behörig att ta emot denna ansökan får inte placeras i förvar på grund av att det saknas tillräckligt med platseri humanitära mottagningscenter.

I domen Ministerio Fiscal (Myndighet som kan förväntas få ta emot ansökningar om internationellt skydd) (C-36/20 PPU), som avkunnades den 25 juni 2020 i ett brådskande mål om förhandsavgörande (PPU), slog domstolen fast att en undersökningsdomare som ska avgöra om en tredjelandsmedborgare som uppehåller sig olagligt ska placeras i förvar i väntan på avlägsnande omfattas av begreppet "annan myndighet", i den mening som avses i artikel 6.1 andra stycket i direktiv2013/32 (nedan kallat förfarandedirektivet). En sådan myndighet kan förväntas få ta emot ansökningar om internationellt skydd även om den inte är behörig att registrera dem enligt nationell rätt. En dylik undersökningsdomare är härvid skyldig att underrätta den sökande om hur vederbörande konkret ska gå till väga för att lämna in en sådan ansökan. Domstolen slog även fast att en sökande av internationellt skydd inte får placeras i förvar av den anledningen att det saknas plats i humanitära mottagningscenter.

Hela pressmeddelandet (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen 20-06-25:

Kommissionen drar Ungern inför EU-domstolen för undermålig asylprocedur till sidans topp

Pressmeddelande från EU-domstolen, generaladvokaten:

According to Advocate General Pikamäe, Hungary has failed to fulfil obligations arising from EU law in relation to a substantial part of its national legislation on asylum procedures and the return of illegally staying third-country nationals

According to Advocate General Pikamäe, Hungary has failed to fulfil obligations arising from EU law in relation to a substantial part of its national legislation on asylum procedures and the return of illegally staying third-country nationals

In particular, it should be established that there has been a failure to fulfil obligations for breach of ensuring effective access to the asylum procedure, and for breach of the procedural safeguards relating to applications for international protection, to the unlawful detention of applicants for that protection in transit zones and to the unlawful removal of illegally staying third-country nationals

The Commission has brought an action for failure to fulfil obligations against Hungary before the Court of Justice seeking a declaration that a substantial part of the national legislation of that Member State on the right to asylum and on the return of illegally staying third-country nationals is contrary to EU law and more specifically the 'Procedures'1 'Reception'2 and 'Return' 3 Directives.

In particular, the Commission alleges that Hungary has infringed the procedural safeguards relating to applications for international protection, has unlawfully detained applicants for that protection in transit zones and has unlawfully removed illegally staying third-country nationals.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

Hela förslaget till avgörande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Elena legal update yyy 20-06-26:

Violations in the collective expulsion of unaccompanied children to the Comoros till sidans topp

On 25 June 2020, the European Court of Human Rights published its judgment in Moustahi v France (Application No. 9347/14) concerning the detention and collective expulsion of two unaccompanied children.

The applicants, Mr. Moustahi and his two children, are Comorian nationals, now living in Mayotte after successfully applying for family reunification in 2014. He entered Mayotte in 1993 with a temporary residence permit while his wife, with irregular status, was issued a removal order to the Comoros in 2011 together with their children. In 2013, the children travelled to Mayotte by boat, and were intercepted by the French authorities. They were detained, together with other adults, before their immediate removal. During this time, the children were incorrectly associated with another adult and were connected to his removal order. The applicant children complain that their detention was contrary to Article 3 ECHR, Article 5(1), and 5(4) ECHR. They also complain that they were subject to a collective expulsion contrary to Article Protocol No. 4. All three applicants complain, inter alia, that detention and separation of the family throughout the proceedings was contrary to Article 8 ECHR.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

ELENA update 20-07-03:

Failure of domestic authorities resulted in inhuman and degrading conditions till sidans topp

On 2 July 2020, the European Court of Human Rights published its judgment in N.H. and others v France (Application No. 28820/13) concerning the living conditions of homeless asylum applicants as a result of the failures of the French authorities.

The case concerns 5 single men of Afghan, Iranian, Georgian and Russian nationality who arrived in France on separate occasions. After submitting their asylum applications, they were unable to receive material and financial support and were therefore forced into homelessness. The applicants slept in tents or in other precarious circumstances and lived without material or financial support, in the form of Temporary Allowance, for a substantial period of time. All of the applicants complained, inter alia, that their living conditions were incompatible with Article 3 ECHR. The complaint in respect of applicant G.I. was struck out of the list as he could not be contacted.

The Court observed that the applicants were entitled to material and financial support under domestic law, providing they had been authorised to reside in France as registered asylum seekers. As such, it was necessary to highlight the substantial lapse in time between the applicants submitting requests for asylum and the date on which their asylum applications were registered by the relevant authorities. Indeed, applicants N.H., K.T., and A.J. waited over 90 days for their asylum applications to be registered, while S.G.'s application was registered after 28 days. It was also noted by the Court that receipt of the Temporary Allowance was conditional on presenting an asylum seeker's residence permit to the job centre. As a result, N.H., K.T., and A.J. were unable to prove their status for over 90 days and lived in fear of being arrested or deported.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen / Elena legal update 20-07-03:

Irregular third-country national may be detained in prison after individual examination till sidans topp

On 2 July 2020, the Court of Justice of the European Union published its judgement in C-18/19 concerning the detention of an irregular third-country national in a prison establishment for the purpose of removal.

The applicant is a Tunisian national living in Germany who was issued a deportation order on the grounds that he posed a danger to society due to, inter alia, his alleged radical Islamist convictions. His application for interim measures was rejected on the basis that the authorities deemed there to be a sufficient probability that he would commit a terrorist offence in Germany, and an order for his detention in a prison establishment pending removal was consequently issued. The referring court stayed proceedings and referred a question to the CJEU on the compatibility of such an order for detention with Article 16(1) Return Directive (RD). The Opinion of Advocate General Pikamäe was published on 27 February 2020.

As the Court has previously ruled, while it is for a Member State to adopt measures to ensure public order in its territory and to preserve internal and external security, this does not mean the national measures fall outside the scope of the application of Union law. It added that the second sentence of Article 16(1) RD allows for the derogation from the principle of detaining an irregularly staying third-country national in a specialised detention centre in strict circumstances. Moreover, the Court acknowledged that there are discrepancies in different language versions of this provision, and it must therefore be interpreted in light of the general purpose of the Directive, which requires, inter alia, that third-country nationals be placed in specialised detention centres.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Läs domen i sin helhet, C-18/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen / Elena legal update 20-07-03:

Judgment on the concept of 'other authorities' and detention in lack of accomodation till sidans topp

On the 25 June 2020, the Court of Justice of the European Union published its judgment in C-36/20 concerning the interpretation of "other authorities" competent to receive asylum applications, and the use of detention measures in cases where it is not possible to find accommodation in a humanitarian protection centre.

The applicant, a Malian citizen, was intercepted by the Spanish Coast Guard at the island of Gran Canaria in December 2019. After an order for his removal was issued the following day, the applicant affirmed before the examining magistrate that he wished to make an application for international protection. The judge ordered the applicant's access to the Spanish asylum reception system but, due to the lack of available places in humanitarian reception centres, the national authorities placed him in a detention centre. The referring court stayed proceedings and referred questions to the CJEU on, inter alia, the interpretation of the Qualification Directive and whether an examining magistrate can be considered one of the "other authorities" competent to receive applications for international protection. The CJEU was also asked to interpret whether Article 26 of Directive 2013/32 and Article 8 of Directive 2013/33 allow for the detention of the applicant, once he expressed his will to apply for international protection. The Opinion of Advocate General Szpunar was published on 30 April 2020.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-15:

FN:s mr-kommitté kritiserar inte utvisning av kristet uppfostrad pojke till Afghanistan till sidans topp

Målet gäller en ung man som hävdar att han tillbringade sina första tio år i en kristen familj i Ghazni. Han och hans bror hörde skottlossning och såg bilar utanför huset. När bilarna försvunnit kunde bröderna inte finna sina föräldrar. De fick hjälp att ta sig till iran. Där bodde de i en fabrik där de arbetade i flera år. De bad och hade sina kors under kläderna men uppträdde inte annars som kristna. Men pojken blev misshandlad en gång då korset syntes. Senare lånade han pengar och tog sig till Europa. Brodern var skadad och kunde inte följa med. I Sverige har han blivit döpt och levt som kristen. Migrationsverket och domstolarna i Sverige har inte bedömt berättelsen om den kristna familjen trovärdig, då mannen inte kunnat berätta tillräckligt om detta. Han har inte heller lyckats visa för svenska myndigheter att hans tro är genuin eller att det som kommit ut om honom i media skulle göra honom hotad i Afghanistan. Mannen har kritiserat att han krävts på förklaringar som en konvertit trots att han är uppvuxen som kristen. Efter fler misslyckade försök att påtala verkställighetshinder vände sig mannen till FN:s mr-kommitté som bad Sverige att tillfälligt stoppa utvisningen. Men kommittén har nu kommit fram till att de litar på Sveriges procedur och bedömer att mannen inte har visat att han riskerar förföljelse i Afghanistan. En ledamot av kommittén var oense med beslutet.

Läs eller hämta yttrandet om communication No. 3032/2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-15:

Ingen framgång i FN:s mr-kommitté för homosexuell person från Nigeria till sidans topp

En man från Nigeria som sökt asyl först på grund av förföljelse från Boko Haram fick en ny prövning då han berättade att hans egentliga skäl var att han är homosexuell. Detta är förbjudet i Nigeria och kan straffas med fängelse i upp till 14 år, förutom risken för förföljelse från enskilda. Han fick dock avslag bland annat på grund av att de nya skälen inte stämde med vad han tidigare berättat. Det han anförde om sina upplevelser beroende på sin läggning ansågs också vagt och innehöll motsägelser. Senare försökte han få en ny prövning igen då han hade omnämnts i en svensk tidning och även i en några år gammal utgåva av en nigeriansk tidning, som också fanns på internet, vilket ökade risken för förföljelse i hemlandet. Artiklarna sågs inte som nya omständigheter och han fick ingen ny prövning. Det ansågs dessutom inte säkert att den nigerianska artikeln handlade om honom. Utvisningen stoppades senare tillfälligt av FN:s mr-kommitté. Men även mr-kommittén har nu kommit fram till att mannen inte bevisat att han riskerar förföljelse. Flera inslag sätter ned trovärdigheten, bland annat att han tagit sig till Sverige i med en annan identitet, som sedan godkänts av den nigerianska ambassaden för att utfärda resedokument.

Hämta yttrandet om communication No. 3300/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-15:

Mr-kommittén accepterar utvisning av kongoles från Rwanda och kvinna från Somalia till sidans topp

FN:s mr-kommitté har behandlat ytterligare ett par ärenden där Sverige sommaren 2017 ombetts att avvakta med att verkställa utvisningarna. I båda fallen har personerna representerat sig själva. Det ena gäller en person som hävdar att han levde som kongolesisk flykting i Rwanda när han började få problem genom att han lurades anmäla sig till ett träningsläger för motståndsgruppen M23. Sedan har han bott i flera länder på flykt både från M23 och från dem som anklagat honom för att höra till den gruppen. En hake i asylprocessen har varit att mannen har ett rwandiskt pass och Sverige har bedömt honom som medborgare i Rwanda och att han kan återsändas dit. Kvinnan från Somalia har berättat om förföljelse från Al Shabaab på grund av hennes mans arbete för en humanitär organisation men hon har inte lyckats bevisa det. Sverige anser att hon hur som helst skulle kunna bosätta sig i Mogadishu och att det framgår av det stöd hon fått från en morbror för sin flykt visar att hon har ett nätverk. I båda fallen poängterar mr-kommittén att de inte har någon anledning att misstro asylutredningen i Sverige och att ansökningarna inte uppnår nivån för fortsatt sakprövning. Beträffande kvinnan från Somalia påpekar kommittén att Sverige är skyldigt att göra en ny riskbedömning om situationen förändrats när utvisningen ska verkställas.

Hämta yttrandet om mannen från Rwanda, communication No 2984/2017 (Extern länk)

Hämta yttrandet om kvinnan från Somalia, communication No 3012/2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-15:

EU-domstolens generaladvokat: Barn ska inte få utvisningsbeslut som inte verkställs till sidans topp

Målet rör en minderårig ensamkommande pojke i Nederländerna som fick beslut om utvisning trots att det inte fanns något ordnat mottagande i hemlandet. Den domstol som skulle slå fast beslutet fann flera tveksamheter i nederländsk lag och praxis och bad därför EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Barn under 15 år kan enligt nederländsk lag få uppehållstillstånd om ordnat mottagande saknas. Barn som fyllt 15 år kan få utvisningsbeslut oavsett om det finns mottagande. Men eftersom utvisningen inte får verkställas utan ordnat mottagande tillåts barnet vara kvar i landet i väntan på myndighetsdagen. Myndigheterna vidtar under tiden inga åtgärder för att t.ex. söka efter föräldrar. (Snarlikt nuvarande praxis i Sverige). EU-domstolens generaladvokat dömer i sitt förslag till svar ut Nederländernas praxis i rätt skarpa ordalag. Advokaten anser att återvändandedirektivet ska tolkas så att myndigheterna ska försäkra sig om att det finns ett ordnat mottagande redan innan beslut fattas. Vidare får staterna får inte göra åtskillnad mellan barn beroende på ålder. Slutligen anser advokaten att ett utvisningsbeslut ska följas av åtgärder för att verkställa beslutet. Om situationen ändrats så att verkställighet inte är möjligt finns möjlighet att besluta om uppehållstillstånd.

Generaladvokatens yttrande är ett förslag. Nästa steg är att EU-domstolen tar ställning.

Läs förslaget i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

ECRE 20-05-08:

M.N. and Others v. Belgium: Grand Chamber finds case inadmissible till sidans topp

On 5 May 2020, the Grand Chamber of the European Court of Human Rights published its decision declaring the case of M.N and Others v Belgium (Application No. 3599/18) to be inadmissible.

The applicants, a family of four, are Syrian nationals from Aleppo. In 2016, they requested visas on humanitarian grounds from the Belgian Consulate in Beirut, Lebanon. The Belgian Aliens Office rejected their requests and the applicants requested the suspension of execution of the decision by the Council for Alien Law Litigation (CALL). The Aliens Office again rejected the applicants' requests and the CALL suspended them once more and subsequent applications for judicial review were dismissed. The applicants lodged an application before the European Court of Human Rights alleging a violation of Article 3 and Article 13, on account of Belgium's refusal to issue visas on humanitarian grounds, as well as a violation of Article 6 on the state's failure to execute the judgments.

The Grand Chamber reiterated that Article 1 ECHR is limited to persons within the jurisdiction of State Parties to the Convention. It therefore assessed, inter alia, whether exceptional circumstances existed which could lead to a conclusion that Belgium had exercised extraterritorial jurisdiction in respect of the applicants.

(...)

Hela referatet (Extern länk)

Europadomstolens pressmeddelande (Extern länk)

Domen i dess helhet (Extern länk)

Kommentarer:

Vladislava Stoyanova 20-05-12: no ECHR protection from refoulement by issuing visas (Extern länk)

Andreina De Leo and Juan Ruiz Ramos 20-05-13: Comparing the Inter-American Court opinion on diplomatic asylum applications with M.N. and Others v. Belgium before the ECtHR (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-05-23:

EU-domstolen definierar Ungerns transitzon mot Serbien som förvar till sidans topp

Målet gäller två iranier och två afghaner som sökte asyl i Ungern. De hölls kvar i transitzonen vid gränsen och fick beslut att återvända till Serbien som "säkert transitland". Serbien vägrade ta tillbaka dem eftersom de inte passerat gränsen illegalt. Ungern beslutade då utan asylprövning att ändra avvisningsbesluten till att gälla de asylsökandes respektive hemländer. Personerna överklagade, trots att det inte fanns någon formell rätt till detta. Den ungerska domstolen bad EU-domstolen om förhandsavgörande med frågorna om kvarhållandet i Röszke transitzon var ett förvarstagande och om Ungern borde ha prövat ansökningarna i sak. EU-domstolen konstaterar att förläggningarna i transitzonen måste definieras som förvar eftersom de som hålls där inte kan lämna området lagligt. För att ta någon i förvar krävs ett motiverat beslut. Kvarhållande i transitzon får bara ske i fyra veckor. Om en domstol prövat saken och funnit förvarstagandet olagligt så borde de ha behandlats i enlighet med mottagandedirektivet. Vidare slår EU-domstolen fast att när avvisningsbesluten ändrades till att gälla hemländerna var det en substantiell ändring som borde lett till rätt att överklaga. EU-domstolen påminner om att "säkert transitland" inte är ett skäl att neka sakprövning enligt asylprocedurdirektivet.

Förhandsavgörandet har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs förhandsavgörandet på franska i målen C-924/19 och C-925/19 (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Amnesty International 20-05-14: European Court declares authorities broke EU law by detaining asylum-seekers in transit zone (Extern länk)

ECRE 20-05-15: CJEU classifies accommodation of asylum seekers in Hungarian transit zone as detention (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

FN-kommitté förbjuder Marocko att utvisa terroristanklagade som riskerar tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har i två fall tillhållit Marocko att inte verkställa utlämningar av personer som anklagats för terrorism. Det ena fallet gäller en regimkritisk journalist från Egypten som delvis bedrev sin verksamhet från Marocko. Han anklagades för förfalskning och riskerade ett livstidsstraff i Egypten. Han dömdes till tre månaders fängelse i Marocko men sattes ändå i förvar för utlämning. CAT fäller Marocko både för beslutet att lämna ut mannen trots att tortyr används systematiskt i Egypten och för att han hållts flera år i isolering utan tillgång till läkarvård mm. Det andra fallet gäller en lärare från Turkiet som hade flyttat till Marocko för att undgå utrensningarna av lärare misstänkta för anknytning till Gülenrörelsen. Turkiet hade därefter begärt honom utlämnad. CAT har redan i flera fall förbjudit Marocko att lämna ut personer på grund av sådana anklagelser, eftersom användningen av tortyr i Turkiet är utbredd efter försöket till statskupp 2016. Samma beslut togs i det här fallet. I båda fallen kritiserar CAT Marocko för att risken för tortyr inte utretts. Marockos förklaring till detta är att personerna begärts utlämnade för kriminella, icke-politiska handlingar.

Communication no 782/2016, rörande utlämning till Egypten (Extern länk)

Communication No. 826/2017, rörande utlämning till Turkiet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Nya misstankar efter brottmål hindrar inte utvisning till Ryssland enligt CAT till sidans topp

En man från Tjetjenien i Ryssland hade i tidigare asylprocedur inte lyckats övertyga myndigheterna i Sverige om att han var hotad i Ryssland på grund av sin fars anknytnng till den förre presidenten. Det fanns motstridigheter och bland annat hade mannens famlij besökt hemlandet flera gånger. Senare har hans hustru och barn fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av ömmande omständigheter. Mannen uteslöts då på grund av misstankar om grova brott. Efter att mannen dömts till fängelse och avtjänat straffet togs han direkt i förvar för utvisning. Han hävdade då att det tillkommit nya omständigheter som gjorde att han skulle uppmärksammas och riskera tortyr i Ryssland. En sådan omständighet var att Ryssland skulle kunna koppla ihop honom med en annan person som dömts i samma rättegång. Sverige hade nekat utlämning av denne på grund av att han som regimfiende riskerar förföljelse. En annan omständighet var att den nuvarande presidenten i Tjetjenien, Ramzan Kadyrov, i en video från 2015 hade pekat ut mannens far med ett uttalande om att han "tidigare dödat sådana människor". CAT följer ändå Sveriges bedömning och anser inte att mannen bevisat att han riskerar tortyr.

Communication no. 860/2018, T.M. v Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Tortyrkommittén: Berättelse om våldtäkt som lämnats efter flera år inte trovärdig till sidans topp

En kvinna från Elfenbenskusten sökte asyl i Nederländerna. Hennes man var aktiv i oppositionen och hade hämtats nattetid. Vid samma tillfälle greps kvinnan och blev kvar i fängelse i fyra år under förfärliga förhållanden. Enligt anmälan till FN:s kommitté mot tortyr, CAT, hade hon blivit misshandlad och våldtagen flera gånger i veckan. Hon flydde genom att en vän hade mutat en vakt. I Nederländerna hade hon beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd som alla asylsökande från Elfenbenskusten, på grund av inbördeskriget. Mot slutet av tillståndet fick kvinnan kontakt med sina barn och påbörjade familjeåterförening. Denna lyckades dock inte, eftersom kvinnans uppehållstillstånd drogs in på grund av det förbättrade läget i hemlandet. Nu krävdes personliga asylskäl för att få stanna. I den första proceduren hade kvinnan inte nämnt alla omständigheter, bland annat inte våldtäkterna. Hon hade enligt Nederländerna lämnat motstridiga uppgifter om gripandet och kunde inte redogöra för hur fängelset såg ut eller hur flykten gått till. Med hjälp av läkarintyg om hennes skador och psykiska tillstånd som kunde orsaka bristerna fick hon rätt i domstol, men detta drogs tillbaka i högsta instans. Därefter vände hon sig till CAT. CAT väger dock in Nederländernas argument mot trovärdigheten som gäller centrala punkter i berättelsen. CAT konstaterar också att även om våldtäkterna skett så finns inga bevis för att kvinnan riskerar att utsättas i framtiden.

Communication no. 863/2018, X v. Netherlands (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Många nedlagda ärenden vid senaste sessionen med FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

De flesta beslut som publicerats från FN:s kommitté mot tortyr, CAT, sessionen november-december 2019, gäller ärenden som avbrutits utan bedömning i sak. En anmälan mot Schweiz lades ner då personen beviljats ny prövning, och i ett par fall som berörde Sverige berodde nedläggningen på att ärendet hunnit preskriberats. (I dessa fall påpekar kommittén att personerna får återkomma om de åter riskerar utvisning). En man från Indien som sökt asyl i Kanada hävdade att han redan utsatts för tortyr efter terroristanklagelser, men myndigheterna i Kanada ansåg inte berättelsen trovärdig. CAT går inte in på den bedömningen eftersom mannen inte hade fullföljt sin ansökan om verkställighetshinder (pre-removal risk assessment) och ansökan prövas därför inte i sak. Annars är den vanligaste orsaken till nedläggning att kommittén under handläggningen förlorat kontakt med den klagande. Flera avbrutna ärenden gäller utvisningar från Australien till Sri Lanka. Två ärenden rörande sådana utvisningar har dock behandlats i sak, men i båda fallen ansåg FN-kommittén att personerna inte lyckats visa en personlig risk utöver mer eller mindre avlägsen koppling till den tidigare motståndsrörelsen via släktingar.

Sök alla ärenden från FN:s kommitté mot tortyr (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Snabbavvisning till Marocko tillåten enligt Europadomstolens Grand Chamber till sidans topp

Målet (som refererades på engelska från ELENA legal update i Asylnytt utgåva 25 januari) gäller två personer från Mali och Elfenbenskusten. Båda ingick i en grupp om ca 600 personer som attackerade gränsstängslet mellan Marocko och Spanien. De två var bland dem som lyckades ta sig över men de lämnades omedelbart över till marockanska myndigheter av den spanska gränspolisen. De hade inte tillfrågats om sina skäl eller ens identifierat sig. De hävdar att det var fråga om en otillåten kollektiv utvisning, utan möjlighet att överklaga. Europadomstolen har i sin första dom fällt Spanien på båda punkterna. Men i den stora kammaren blir utgången att Spanien får rätt. Domstolen anser att personerna hade en möjlighet att söka asyl eller visum vid gränsstationen. Genom att istället ta sig in illegalt hade de försatt sig själva i en olaglig situation. Detta ledde också till att de inte fick en rättslig prövning. Domen som kom den 13 februari har väckt en del internationell debatt.

Case of N.D. and N.T. v. Spain, Applications nos. 8675/15 and 8697/15 (Extern länk)

Den föregående domen, från oktober 2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Sikher från Afghanistan kan utvisas enligt Europadomstolen till sidans topp

Två barnfamiljer sökte asyl i Nederländerna främst på grund av förföljelse de upplevt och kunde förvänta sig i framtiden som sikher i Kabul. En viktig del var att barnen inte kunde gå i skolan, enligt föräldrarna. De fick avslag bland annat på grund av trovärdighetsbrister. De kunde inte visa att de faktiskt lämnat Afghanistan nyligen. Familjerna hävdade att oavsett så bör sikher inte utvisas som det är nu i Kabul. Vid en andra ansökan beviljades de inte en full prövning. UNHCR Nederländerna yttrade i ärendet bland annat att asylbedömningen är framåtsyftande, dvs det spelar ingen roll om familjerna var i Afghanistan nyss. De säger också att sikher enligt Nederländernas riktlinjer inte borde behöva bevisa individuell förföljelse utöver gruppens sårbarhet. Europadomstolen anser dock att sikherna har visst stöd, det finns till exempel en statligt stödd skola i Kabul. Domstolen påpekar att UNHCR:s officiella riktlinjer inte räknar sikherna till dem som behöver skydd oavsett individuella skäl. Vidare anser domstolen att de individuella skäl som framförts inte når upp till brott mot artikel 3. Tre ledamöter har en skiljaktig mening i avseendet att de anser att den prövningen borde gjorts nationellt men att familjerna inte fått en fullständig prövning i Nederländerna.

Case of A.S.N. and Others v. the Netherlands, Applications nos. 68377/17 and 530/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

EU-domstolen: Familjeåterförening får inte nekas utan att beroendet bedöms till sidans topp

Enligt spansk lag har en tredjelandsmedborgare som är gift med en spansk medborgare en härledd uppehållsrätt i Spanien även om den spanska medborgaren inte har utnyttjat sin rörlighet inom EU, dvs varit bosatt i en annan medlemsstat. Det finns dock ett försörjningskrav. Dessutom innehåller spansk lag en skyldighet för makar att leva tillsammans. En medborgare som inte har råd att försörja maken skulle därför kunna bli skyldig att lämna EU-området. En spansk domstol har frågat EU-domstolen om detta skulle bryta mot EU-stadgan. Domstolen frågade också om ett försörjningskrav får tillämpas så att uppehållsrätt nekas automatiskt utan prövning av beroendeförhållandet mellan makarna. EU-domstolen påpekar i sitt svar att en medlemsstat inte kan ha lagar som tvingar en medborgare att lämna området. Dessutom förutsätts vuxna i princip kunna leva oberoende av sina familjemedlemmar. EU-domstolens svar på fråga 2 är att staten inte får avslå en ansökan om familjeåterförening enbart på grund av försörjningskrav utan att undersöka om beroendeförhållandet är så starkt att detta skulle leda till att EU-medborgaren tvingas lämna unionen. Men svaret på fråga 1 är att ett så starkt beroendeförhållande inte kan anses föreligga enbart för att medlemsstatens lagstiftning gör makarna skyldiga att leva tillsammans.

EU-domstolen, mål C-836/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

ECHR: Slovakiens snabbprocess för 19 afghaner var inte "kollektiv utvisning" till sidans topp

Målet handlar om 19 personer av en grupp om 32 från Afghanistan som tog sig in i Slovakien i en lastbil. De intervjuades av polis med hjälp av en enda tolk. Tolv personer sökte asyl och fördes till ett mottagningscenter och en togs till läkarundersökning. De återstående 19 skickades snabbt tillbaka till Ukraina. De hävdar att de utsatts för kollektiv utvisning. Alla polisens intervjuer registrerades som exakt tio minuter långa - men med överlappande tider. Utskrifterna är i stort identiska och visar att de 19 lämnat hemlandet av ekonomiska skäl. Personerna finns idag utspridda i hemlandet, i Ukraina och runtom i Europa där flera är asylsökande i andra EU-länder. Ombudet har hållit kontakt via internet, men Europadomstolen accepterade inte fullmakt för dem som enbart haft kontakt i en facebookgrupp. Några hade försvunnit och två dragit tillbaka ansökan. Formellt rörde målet därför sju personer. Enligt dem har gruppintervjuer skett, det har inte funnits utrymme att lägga fram skäl, de har tvingats underteckna papper på slovakiska etc. Europadomstolen konstaterar ändå att de intervjuats var och en, även om frågorna var standardiserade och svaren likartade. De tretton personer som anförde asylskäl utvisades inte på samma sätt. Slovakien har alltså inte brutit mot konventionens förbud mot kollektiv utvisning. Tre domare var skiljaktiga och hävdar att de 19 inte prövats individuellt samt att de - till skillnad från personerna i målet N.D och N.T. mot Spanien - inte haft tillgång till någon legal inresa.

Application no. 24917/15, case of Asady and Others v. Slovakia (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

EU-domstolens generaladvokat om rätten till muntlighet vid avvisning inom EU till sidans topp

En person från Eritrea som sökte asyl i Tyskland trots att han redan hade skydd i Italien (i annan identitet). Han fick avslag utan prövning i sak. Beslutet togs utan någon muntlig behandling av ärendet. En domstol i Tyskland har bett EU-domstolen om förhandsavgörande bland annat med frågan om listan över undantag från kravet på muntlighet i asylprocedurdirektivet är uttömmande. En annan fråga är om utebliven muntlighet gör att ett beslut om att sakpröva ett ärende ska upphävas och om det spelar någon roll ifall personen har haft möjlighet att argumentera mot beslutet och beslutet inte skulle ha blivit annorlunda efter att dessa argument vägts in. Generaladvokatens förslag till svar är att listan över undantag är uttömmande; staterna får inte lägga till fler. När det gäller konsekvensen av bristen på muntlighet är förslaget till svar att om inte domstolen kan garantera en fullständig intervju som uppfyller alla krav enligt asylprocedurdirektivet så ska beslutet upphävas och saken återförvisas för ett nytt beslut. De slutliga svaren kommer att avges av EU-domstolen.

EU-domstolen, förslag till avgörande i mål C-517/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

EU:s generaladvokat: Barn bör få återförenas även om de fyllt 18 under väntetid till sidans topp

Tre ärenden som en belgisk domstol har lämnat in till EU-domstolen för förhandsavgörande rör minderåriga som ansökt om familjeåterförening men som hunnit fylla 18 medan deras ärenden behandlats (en procedur som med överklaganden pågått i sex år). Generaladvokaten jämför med situationen att föräldrar söker om återförening med ett barn som har flyktingstatus och var minderårigt vid asylansökan. EU-domstolen har redan slagit fast att i den situationen ska ansökan behandlas som för en minderårig, även om det är tillåtet att kräva att ansökan görs inom en viss tidsgräns efter att barnet fått uppehållstillstånd. Generaladvokaten föreslår att EU-domstolen ska besvara frågan om barns återförening med förälder på samma sätt, dvs att åldern vid ansökan ska vara avgörande. Advokaten påpekar att utfallet får inte vara beroende av att ett ärende drar ut på tiden utan att den sökande kan påverka det, och att även rätten att överklaga ska vara reell. Advokatens förslag är ett underlag när EU-domstolen ska behandla frågan.

EU-domstolen, förslag till avgörande i mål C-133/19, C-136/19 och C-137/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200410:

EU-domstolen 20-04- 02:

Förhandsavgörande: EU-regler gäller om en medborgare i EFTA begärs utlämnad till sidans topp

När en medlemsstat ska avgöra en begäran om utlämning från ett tredjeland avseende en medborgare i en stat inomEuropeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), som är part i avtalet om europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), ankommer det på denna medlemsstat att kontrollera att medborgaren inte utsätts för dödsstraff, tortyr eller grym eller omänsklig behandling.

Innan medlemsstatenbeslutar att genomföra en eventuell utvisning ska den informera Eftastaten för att ge denna stat möjlighet att begära att dess medborgare överlämnas.

(...)

EU-domstolen slog fast att den anmodade medlemsstaten först ska pröva, i enlighet med artikel 19.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), att vederbörande, för det fall han eller hon utlämnas, inte riskerar att utsättas för dödsstraff, tortyr eller andra former av omänsklig eller förnedrande bestraffning eller behandling. Vid denna prövning utgör det en särskilt allvarlig uppgift att den berörda personen beviljats asyl i den berörda Eftastaten, innan han förvärvade medborgarskap i samma stat, just på grund av den lagföring som inletts mot honom i den stat som framställt begäran om utlämning.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk till pdf-fil)

Hela domen i mål C-897/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200324:

Elena legal update 20-03-20:

CJEU: Judgment on grounds for admissibility decision and imposition of time-limits till sidans topp

On 19 March 2020, the Court of Justice of the European Union published its judgment in C-564/18 L.H. v Bevándorlási és Menekültügyi Hivatal (Office for Immigration and Asylum) concerning the grounds for issuing an inadmissibility decision of an application for international protection (IP) and the time-limit imposed to make such a decision.

The applicant, a Syrian national of Kurdish origin made an application for IP in a transit zone in July 2018. The request was dismissed without an examination of the merits of the application and without ensuring that the principle of non-refoulement could be guaranteed in a third country. The referring Court questioned whether regard for an applicant's individual circumstances within a time-limit of 8 days provided under the national Law on Asylum was compatible with Article 33 Directive 2013/32 (rAPD) and Article 47 of the EU Charter of Fundamental Rights.The referring Court stayed proceedings and referred two questions to the CJEU. The opinion of Advocate General Bobek was issued on 5 December 2019.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

ECRE 20-02-14:

Continued starvation tactics, continued interim measures till sidans topp

A case compilation from ECRE member Hungarian Helsinki Committee reveals that the European Court of Human Rights (ECtHR) has for the 18th time granted interim measures in cases of food depravation involving 28 individuals in the Hungarian transit zone. The starvation tactics continue despite warnings from the European Commission in October 2019 and civil society urges member states to intervene.

In a case involving an Afghan man forced to rely on food rations from his pregnant wife and daughter the Hungarian Helsinki Committee obtained interim measures (Rule 39) from the European Court of Human Rights "to ensure that our client held in the transit zone is provided with food." The organisation has obtained such measures for 28 people between August 2018 and February 2020 involving food deprivation from one to eight days.

The organisation categorically rejects the position of the Hungarian government that food deprivation is lawful since "Hungary is not responsible for those who have not requested asylum and those whose requests have been denied" because: "Guaranteeing food supplies for people in closed facilities is a basic obligation of the state, no matter if the concerned individual is an asylum-seeker or an expelled person."

In October the European Commission took another step in its infringement procedures against Hungary issuing a reasoned opinion stating that food deprivation violates Article 16 of the Return Directive and Article 4 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union.

The Geneva based Human Rights organisation Euro-Med Monitor issued a statement on February 8 calling on: "EU member states to intervene to see an end to Hungary's violations of refugees' and asylum seekers' basic rights, by pressuring the Hungarian government to take full responsibility for people in its custody..."

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-01-00:

Mottagandet i Rumänien inte så dåligt att det bryter mot Europakonventionen till sidans topp

Europadomstolen har avgjort ett ärende som rörde förhållandena i ett mottagningscenter i Rumänien. Anmälan har gjorts av ett par från Syrien som anlände till Rumänien i mars 2017 via Grekland. De fick flyktingstatus i maj men bodde kvar i centret till augusti. Därefter lämnade de Rumänien och har bosatt sig i Tyskland. Paret tog upp trångboddhet, dålig hygien, dålig tillgång till internet, för lågt finansiellt stöd samt att de inte kunnat lämna centret annat än på bestämda tider. Rumänien hävdar att klagomålen är överdrivna, att centret är välutrustat och bara varit låst nattetid samt att paret erbjudits integrationsplan med både ekonomiskt stöd, kurser och hjälp att hitta bostad. NGOs och även databasen AIDA har dock rapporterat om brister rörande gamla madrasser, vägglöss mm. Europadomstolen konstaterar att det rör sig om ett öppet center. Personerna har inte varit förvarstagna. Även om förhållandena i vissa avseenden varit dåliga har de bott i relativt bra rum med tillgång till badrum, kök, hygienprodukter, datorrum, samt erbjudanden om integrationsåtgärder. Det var dessutom en relativt kort vistelse. Slutsatsen är att behandlingen inte utgör något brott mot Europakonventionen.

Requête no 48780/17, ALISSA c la Roumanie (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-02-24:

Europadomstolen: Familjelivet kränktes genom dåligt skött familjehemsplacering till sidans topp

En ung kvinna som fått asyl i Norge med sitt spädbarn bedömdes inte kunna ta hand om barnet. Barnet placerades i familjehem då mamman var sjutton år och barnet tio månader gammalt. Efter fyra och ett halvt år beslutade norska myndigheter om att familjehemsföräldrarna skulle få adoptera barnet mot mammans vilja. Mamman accepterar placeringen men ville inte att kontakten skulle brytas och kritiserar bland annat att barnet placerats i en kristen familj trots att hon själv är muslim. Enligt de norska myndigheterna har barnet mått dåligt efter träffarna med mamman och därför har dessa minskats i antal tills de bara mötts ett par gånger om året. Vittnesmål från experter går isär, då det är oklart vad barnets reaktioner beror på. Europadomstolen anser att de norska myndigheterna inte har skött ärendet med tillräcklig respekt för familjelivet från början. Dessutom har den högsta domstolen i Norge resonerat som om den sökande begärt att placeringen skulle avbrytas snarare än att hon begärt att kontakten inte ska avbrytas för all framtid. Norge har brutit mot Europakonventionens artikel 8.

Application no. 15379/16, Abdi Ibrahim v. Norway (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-02-24:

Kommitté mot tortyr stoppar utvisning av Mapuche-ambassadör till Chile till sidans topp

En kvinna från Chile, Flor Agustina Calfunao Paillalef, har bott i Schweiz sedan 1996 och varit tillbaks tre gånger, senast 2008 då hon hämtade en skadad systerdotter. Vid det tillfället hade hon medföljare från en organisation. Samma år sökte hon asyl i Schweiz. Anmälan till FN:s kommitté mot tortyr (CAT) gäller om hon riskerar tortyr och förföljelse på grund av hur befolkningen i Mapuche generellt och i synnerhet hennes familj behandlas. Hennes syster har som en av ledarna för Mapuchefolkets protester mot exploatering av urbefolkningens resurser utsatts för attentat, misshandel och tortyr vid åtskilliga tillfällen både från statsrepresentanter och andra aktörer. Även andra familjemedlemmar har drabbats. Anmälan innehåller referenser till en lång rad internationella organisationer som beskrivit och fördömt behandlingen av Mapuchefolket bland annat genom användning av landets terroristlag mot aktivister och attentat mot civila i området. Även CAT har kommit med sådan kritik i sin periodiska rapport om Chile. Kvinnan har under sin tid utomlands uppträtt som ambassadör för Mapuche-folket i många internationella sammanhang. Schweiz har trots detta hävdat att hon inte riskerar personlig förföljelse, i varje fall inte om hon bosätter sig någon annanstans än i det område hennes grupp traditionellt bor. CAT anser dock inte att internflykt är ett alternativ utan konstaterar att det skulle innebära ett brott mot artikel 3 i konventionen mot tortyr att verkställa utvisningen och att Schweiz är skyldigt att ompröva målet.

Hämta dokumentet, com no 882/2018, Calfunao c la Suisse (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-02-24:

Europadomstolen prövar inte familjeärende då pappan inte lämnat in sitt pass till sidans topp

En familj med en son och en dotter splittrades under flykt från sitt hemland. Kvinnan och dottern sökte asyl i Sverige och fick uppehållstillstånd. Kvinnan inledde en ny relation som slutade olyckligt då denne man utsatte dottern för övergrepp och dömdes till fängelse. Kvinnan dömdes till ett kortare straff för att hon inte sökt vård för dottern. Dottern placerades i familjehem. När pappan sökte asyl tillsammans med sonen letade han efter hustrun och fann så småningom vad som hänt. Under tiden avslogs hans asylansökan. Därefter förde han en lång strid för att få umgängesrätt vilket slutligen lyckades, samtidigt som han stred för uppehållstillstånd på grund av anknytningen till dottern, vilket avslogs först på grund av att han inte hade kontakt med dottern men senare, då umgänge inletts, avslogs på nytt, då på grund av att han inte hade styrkt sin identitet. Mannen fick så småningom pass från sin ambassad men anmälde inte verkställighetshinder på nytt. Under tiden fortsatte umgängesstriden i flera turer. Mannen vände sig till Europadomstolen för att få sin rätt till familjeliv erkänd. Men domstolen anser att han borde ha lämnat in sitt pass och begärt en ny prövning med styrkt identitet. Eftersom han inte gjort det anses han inte ha uttömt möjligheterna i Sverige och Europadomstolen prövar inte ärendet i sak.

Ansökan nr 8158/18, Dost Ali against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-02-24:

Europadomstolen: Uigurer som riskerar dödsstraff eller tortyr i Kina ska inte utvisas till sidans topp

Målet i Europadomstolen rörde från början fem personer men då två av dem lämnat Bulgarien handlar beslutet om tre av dem. De hade lämnat Kina efter att ha trakasserats på olika sätt. De hade varit fängslade för sådant som brott mot barnbegränsningsreglerna, för att ha bett böner och lärt sina barn be, att ha lärt ut uiguriska, vägrat spionera på sina kunder och liknande. En av dem hade utsatts för tortyr. De fick avslag för att berättelserna verkade bygga på allmänt kända fakta om situationen samt att den kinesiska statens kontroll kan rättfärdigas på grund av hot från terrorister. I besluten från en högre domstol anklagas alla tre för att de hade vistats i Syrien och där tränats av IS och haft olika kontakter med terrorister och människosmugglare. Den bulgariska säkerhetstjänsten hävdade att de var medlemmar av den östturkestanska islamiska rörelsen, som är terroriststämplad. I Europadomstolens beslut citeras en rad rapporter som bekräftar den kinesiska statens förtryck mot uigurer i Xinjiang-provinsen. Domstolen förstår statens oro för terrorism men bedömer att de tre skulle riskera godtyckligt fängslande, att behandlas illa och i värsta fall dödas. Därmed skulle en verkställd utvisning bryta mot Europakonventionen. Domslutet var enhälligt.

Case of M.A. and Others v. Bulgaria, Application no. 5115/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-02-24:

Familj till EU-medborgare som blivit svensk medborgare har uppehållsrätt till sidans topp

När EU-medborgare utnyttjar sin fria rörlighet genom att flytta till ett annat EU-land så har även EU-medborgarens familjemedlemmar en "härledd" uppehållsrätt, enligt rörlighetsdirektivet. En praktisk konsekvens av detta är att en person som är gift med en EU-medborgare (ej svensk) som bor i Sverige har uppehållsrätt så länge EU-medborgaren har det, och kan även få permanent uppehållsrätt samtidigt med makan. Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om konsekvenserna av EU-domstolens dom C-165/16, Lounes. Denna dom innebär att familjemedlemmar till EU-medborgare får en härledd uppehållsrätt även om EU-medborgaren har förvärvat medborgarskap i staten dit hen har flyttat. Detta gäller inte enligt rörlighetsdirektivet, men enligt EU-domstolen ska fördraget om EU:s funktionssätt tolkas så. En förutsättning är att personen också har kvar sitt ursprungliga medborgarskap. Det innebär alltså att en familjemedlem till en EU-medborgare som flyttat till Sverige har uppehållsrätt även om EU-medborgaren har dubbelt medborgarskap. Detta har inte gällt tidigare. Uppehållskort kan utfärdas till en familjemedlem som redan befinner sig i Sverige och även om personen har ett beslut om utvisning.

Hämta ställningstagandet, SR 04/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-02-24:

FN:s mr-kommitté kräver att Sverige omprövar utvisning av ateist till Afghanistan till sidans topp

Saken gäller en ung man från Afghanistan som växt upp som shiamuslim i Iran. Han kom till Sverige 2015. Han slutade praktisera sin religion eftersom han inte trodde på Gud efter allt han sett. Detta var väl känt i hans omgivning. Han fick avslag på asylansökan och togs i förvar. Där påtalade han verkställighetshinder och tog upp att han var ateist men fick ingen ny prövning. Domstolen bedömde ateismen som en ny omständighet, men menar att om övertygelsen hade varit genuin så skulle mannen ha tagit upp den tidigare. Detta bedömdes alltså utan muntlig förhandling. Mannens historia kom ut media och han skrev även till afghanska ambassaden. Sveriges regering hävdar i ett svar till kommittén att mannen inte visat att ateismen är seriös - och att det finns möjlighet att ångra sig och återuppta islam.

Kommitténs inställning är att staten borde pröva omständigheterna kring en konversion grundligt, och med hänsyn till att personens agerande kan få allvarliga konsekvenser oavsett hur genuin övertygelsen är. Kommittén kritiserar också att de svenska myndigheterna bedömt att mannen är apostat, hazar, i avsaknad av nätverk och hans mentala hälsa var för sig men inte vägt samman sårbarheten. Sammantaget med att mannens identitet kommit ut bedömer kommittén att en utvisning kan få irreparabla konsekvenser. Slutsatsen är att Sverige skall bevilja mannen en ny prövning och medan den pågår får utvisningen inte verkställas. Tre ledamöter av kommittén var skiljaktiga och anser att de svenska myndigheternas redan bedömt saken i detalj. De påpekar också att det talar emot mannen att han skrivit till ambassaden och angivit sig själv.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta: Communication No. 3070/2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200208:

Europadomstolen januari 2020:

Annual Report 2019 till sidans topp

The Court's Annual Report, published since 2001, contains information on the Court's organisation and activities for the previous year. In particular, it reports on developments in the case-law and provides full statistical data.

Hämta rapporten (Extern länk)

Se även:

Case-law analysis - summaries of cases, important decisions, guides (Extern länk)

Faktablad från Europadomstolen: Urgent preliminary ruling procedure and expedited procedure (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200125:

ELENA legal update 20-01-10:

Interim measures to unaccompanied minors living in the RIC and Samos Island till sidans topp

The European Court of Human Rights recently issued interim measures to unaccompanied minors living in reception and identification centres (RIC) and Samos Island.

The case, which was brought by the Greek Council for Refugees, together with Still I Rise and Doctors Without Borders, concerned five unaccompanied teenage asylum seekers living in RIC and Samos Island pending their transfer to a centre with better living conditions. The applicants in the case complain that their living conditions constituted a gross violation of Article 3 ECHR due to a lack of access to medical services, security, food, and adequate hygiene facilities. Such conditions are exacerbated due to the age of the applicants, who also alleged that adults were able to access areas specifically reserved for minors. The organisations have called upon the Greek authorities to take prompt steps to ensure the effective protection of young people seeking international protection. Such effective protection would include, inter alia: the introduction of an effective guardianship system; increasing access to suitable accommodation for minors; and prohibiting the legalisation of juvenile detention.

Interim measures, issued under Rule 39 of the Rules of Court, serve as an indication to the Greek authorities to refrain from transferring the unaccompanied applicants, but are also brought to ensure that the reception conditions are compatible with the European Convention on Human Rights, namely Article 3.

ELENA Weekly Legal Update (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen / Migrationsverket 20-01-10:

EU-domstolen: Familjeåterförening får avslås på grund av brott under tidigare vistelse till sidans topp

EU-domstolens dom den 12 december 2019 i mål C-381/18 och C-382/18 (G.S. och V.G.)

Artikel 6.1 och 6.2 i familjeåterföreningsdirektivet (2003/86) hindrar inte en nationell praxis, enligt vilken myndigheterna kan avslå en ansökan om uppehållstillstånd på grundval av en fällande brottmålsdom som meddelats under en tidigare vistelse i den berörda medlemsstaten. Vidare kan de återkalla ett uppehållstillstånd eller avslå en ansökan om förlängning om den sökande har dömts till ett straff som är av en viss stränghetsgrad i förhållande till vistelsens längd.

Förutsättningen är att det brott som personen har dömts för är så allvarligt att det är nödvändigt att hindra denne från att vistas inom medlemsstaten, och att myndigheterna gör en sådan individuell bedömning som föreskrivs i artikel 17 i direktivet.

Sakfrågan i målen var om en ansökan om uppehållstillstånd kan avslås, eller ett uppehållstillstånd kan återkallas enligt artikel 6.1 respektive artikel 6.2 familjeåterföreningsdirektivet, på grund av hänsyn till allmän ordning och säkerhet när den berörda personen har begått brott.

I det ena fallet hade den sökande dömts till fängelse i fyra år och tre månader för medverkan i narkotikasmuggling. I det andra fallet hade personen genom fyra domar dömts till samhällstjänst eller böter för butiksstöld och rattfylleri.

(...)

Hämta Migrationsverkets referat, dokument nr 44019 (Extern länk)

EU-domstolens avgörande i målen C-381/18 och C-382/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

ELENA Legal Update 20-01- 14:

Grand Chamber rule that return of migrants to Morocco did not breach Convention till sidans topp

On 13 February 2020, the Grand Chamber of the European Court of Human Rights (GC) published its judgment in the case of N.D and N.T v Spain (Application Nos. 8675/15 and 8697/15) concerning the immediate return of two men to Morocco after attempting to cross the border of the Melilla enclave.

The applicants, nationals of Mali and Côte d'Ivoire, arrived in Morocco independently of one another after fleeing from their countries of origin. On 13 August 2014, a group of around 600 migrants attempted to cross the border fence. N.D and N.T, who succeeded in doing so, were helped down by the Spanish border guards and immediately handed over to Moroccan authorities. They allege that no identification procedures were carried out in Spanish territory and that they were not given the opportunity to explain their individual circumstances before being removed to Morocco. They complained that they were subject to a collective expulsion without an individual assessment of circumstances and legal assistance contrary to Article 4 of Protocol No. 4. They also complain under Article 13 in conjunction with Article 4 Protocol No. 4 that they had no access to an effective remedy with suspensive effect by which to challenge their immediate return. In its Chamber judgment, the Court had previously found violations in relation to both complaints.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Amnesty International 20-02-13: ECHR judgment a blow to refugee and migrant rights (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

OHCHR 20-01- 21:

Historic UN Human Rights case opens door to climate change asylum claims till sidans topp

In its first ruling on a complaint by an individual seeking asylum from the effects of climate change, the UN Human Rights Committee* has stated that countries may not deport individuals who face climate change-induced conditions that violate the right to life.

In 2015, Ioane Teitiota's asylum application in New Zealand was denied, and he was deported with his wife and children to his home country of Kiribati. He filed a complaint to the UN Human Rights Committee, arguing that by deporting him, New Zealand had violated his right to life. Mr. Teitiota argued that the rise in sea level and other effects of climate change had rendered Kiribati uninhabitable for all its residents. Violent land disputes occurred because habitable land was becoming increasingly scarce. Environmental degradation made subsistence farming difficult, and the freshwater supply was contaminated by salt water.

The Committee determined that in Mr. Teitiota's specific case, New Zealand's courts did not violate his right to life at the time of the facts, because the thorough and careful evaluation of his testimony and other available information led to the determination that, despite the serious situation in Kiribati, sufficient protection measures were put in place. "Nevertheless," said Committee expert Yuval Shany, "this ruling sets forth new standards that could facilitate the success of future climate change-related asylum claims."

The Committee also clarified that individuals seeking asylum status are not required to prove that they would face imminent harm if returned to their countries. The Committee reasoned that climate change-induced harm can occur both through sudden-onset events (such as intense storms and flooding), and slow-onset processes (such as sea level rise, salinization and land degradation). Both sudden-onset events and slow-onset processes can prompt individuals to cross borders to seek protection from climate change-related harm.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Hämta dokumentet Com. nr 2728/2016, Ioane Teitiota v Nya Zeeland (Extern länk)

Expressen 20-01-20: FN: Klimatflyktingar får inte skickas tillbaka (Extern länk)

AYS 20-01-22: How Groundbreaking is the UN's Ruling on "Climate Refugees"? (Extern länk)

ECRE 20-01-23: Effects of climate change can trigger non-refoulement obligations (Extern länk)

Elena Legal Update 20-01-24: HR Committee: Risk to right to life as a result of climate change and sea level rise (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

Global Legal Action Network 19-12-18:

Complaint filed with UN body over Italy's role in privatised push-backs to Libya till sidans topp

Today (18/12/19), the Global Legal Action Network (GLAN) filed a complaint against Italy with the UN Human Rights Committee on behalf of an individual whose journey from Libya was intercepted in the high seas by the Panamanian merchant vessel, the Nivin. The complaint is the first to tackle the phenomenon of "privatized push-backs", whereby EU coastal States engage commercial ships to return refugees and other persons in need of protection back to unsafe locations in contravention of their human rights obligations.

In the afternoon of November 7, 2018, the Italian Maritime Rescue Coordination Centre (MRCC) instructed the Nivin to rescue a distressed migrant boat and to liaise with the infamous Libyan Coast Guard (LYCG). The LYCG then directed the Nivin towards Libya, where the captured passengers staged a stand-off, resisting their illegal debarkation. Libyan security forces violently removed from the vessel after 10 days using tear gas and rubber as well as live bullets. The claimant was shot in the leg and was arbitrarily detained, interrogated, beaten, subjected to forced labour and denied treatment for months.

The legal submission made use of evidence in a report compiled by Forensic Oceanography, part of the Forensic Architecture agency based at Goldsmiths, University of London with Charles Heller as lead investigator. The report, published today, combined the analysis of multiple sources of evidence to offer a detailed reconstruction of the incident. It demonstrates that privatized push-backs have risen sharply since June 2018. The result is that seafarers are being used by states seeking to circumvent their obligations towards refugees.

(...)

Hämta pressmeddelandet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

ELENA legal update 19-12-20:

CJEU: Interpretation of Directive 2003/86 on the right to family reunification till sidans topp

On 12 December 2019, the Court of Justice of the European Union (the Court) published its judgment in the joined cases C-381/18 and C-382/18 on the interpretation of Directive 2003/86 concerning the legality of decisions refusing residence permits for the purpose of family reunification.

The applicants in both cases were convicted of criminal offences. In case C-381/18, the applicant's request to extend his residence permit was rejected and his residence permit was revoked with retroactive effect. In case C-382/18, the applicant's request for a residence permit for the purpose of family reunification was rejected for public policy reasons. The questions referred to the Court included, inter alia, whether Article 6 (1) and (2) of Directive 2003/86 must be interpreted as precluding national practice whereby public authorities may reject a request for entry and residence based on grounds of public policy relating to a criminal conviction, and whereby public authorities may revoke or refuse to renew a residence permit if the applicant has been given a sufficiently serious conviction.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

ELENA legal update 19-12-20:

CJEU: Family reunification in the event of dependence on medical grounds till sidans topp

On 12 December 2019, the Court of Justice of the European Union published its judgment in case C-519/18 on the interpretation of the right to family reunification guaranteed under Directive 2003/86.

The Hungarian Immigration and Asylum Office refused to grant a residence permit for the purpose of family reunification for the applicant's sister, who suffered from depression and required medical supervision, on the grounds that she had failed to demonstrate that she was unable to provide her own needs on account of her health condition. The Court was asked to determine whether Article 10(2) Directive 2003/86 precludes a State from making family reunification of a refugee's sister subject to conditions other than those in Article 10(2) if they are dependent on the applicant. It was also asked to clarify the scope of the meaning of 'dependant' in this context.

The Court first noted that the objective of Directive 2003/96 is, inter alia, to determine the conditions for the exercise of the right to family reunification. Indeed, Article 4 Directive 2003/86 specifically lists the family members on whom this right may be conferred, and Article 10(2) allows States to confer this right on members of a refugee's family not listed providing they are dependent on the refugee. Referring to previous rulings, the Court reiterated that dependence is a result of a factual situation of material support coming from the family member with a right of residence. On this issue, the Court noted, inter alia, that the family member not listed under Article 4 must be genuinely dependent in that they cannot support themselves in their country of origin and that material support is provided by the refugee who also appears to be the most able family member to provide support. Moreover, it noted that while discretion is afforded to States under Article 10(2) this should not be used to undermine the objective of the Directive, which must be interpreted in light of the right to family life under Article 7 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt yyy 20-01-07:

Förslag till EU-domstolen: 60 dagars tidsfrist för domstol bör få överskridas vid behov till sidans topp

EU-domstolens generaladvokat har lämnat yttrande i ett ärende inlämnat av en ungersk domstol rörande tidsfrist för att fatta beslut i asylärenden. Ungersk lag föreskriver att dom ska avkunnas inom 60 dagar från att ett asylbeslut överklagats. Enligt domstolen som ställde frågan var det i det aktuella målet omöjligt att hinna avgöra saken med de procedurer som rättssäkerheten krävde. Den asylsökande hade samma inställning medan den ungerska regeringen ansåg att 60 dagar är tillräckligt, med användande av modern teknik. Generaladvokaten går i sitt yttrande igenom en rad fördelar och nackdelar med tidsfrister och problemen med att försöka fastställa en generell regel för alla medlemsstater och alla omständigheter. Förslaget till beslut innebär att det är upp till den nationella domstolen att avgöra om det är möjligt att genomföra en full prövning av behovet av internationellt skydd och med säkerställande av den sökandes rättigheter. Om detta inte är möjligt måste domstolen underlåta att tillämpa tidsfristen och slutföra prövningen så snart som möjligt efter det. Slutligt beslut om hur frågan ska besvaras kommer att tas av EU-domstolen.

Läs förslaget till avgörande i mål C-406/18, PG (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-01-07:

Ungerns lag om "säkert transitland" inte förenligt med EU-rätten enligt generaladvokat till sidans topp

Enligt ungersk lag kan en asylsökande avvisas utan prövning i sak om personen nått Ungern via ett land där hen inte är utsatt för förföljelse eller allvarlig skada eller där en tillräcklig grad av säkerhet garanteras. Domstolsbeslut i ett sådant ärende ska avges inom åtta dagar. En ungersk domstol har vänt sig till EU-domstolen med frågan om detta är förenligt med EU-rätten. Målet gällde en person som sökt asyl efter att ha passerat Serbien. Personen fick beslut om avvisning till Serbien samt ett tvåårigt återreseförbud. EU-domstolens generaladvokat går igenom vilka skäl som enligt asylprocedurdirektivet kan göra att en asylansökan inte behöver prövas i sak. Dit hör om det finns ett "första asylland" där personen redan fått skydd eller ett "säkert tredjeland" som personen i så fall måste ha en viss anknytning till. I praktiken har Ungern infört ytterligare en grund, nämligen ett "säkert transitland". En liknande möjlighet finns i EU-kommissionens förslag till ny förordning, men detta är omtvistat och definitivt inte gällande nu. Därför strider ungersk lag mot direktivet, enligt generaladvokatens förslag till förhandsavgörande. Den korta tiden för domstolsbeslut ska enligt advokaten kunna överskridas om det behövs för rättssäkerheten. Det slutliga förhandsavgörandet kommer att diskuteras och beslutas av EU-domstolen.

Läs förslaget till förhandsavgörande i mål C-564/18, LH (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-01-07:

FN:s mr-kommitté stoppar utvisning av tidigare militär till Afghanistan från Danmark till sidans topp

En person som arbetat som läkare för afghanska och amerikanska styrkor i Afghanistan sedan 2007 hotades av talibanerna vid flera tillfällen. Han fick hotbrev och blev beskjuten. 2012 kidnappades han och hölls fången, utsattes för tortyr, men lyckades undanhålla talibanerna sin identitet. Han flydde i samband med en flygattack. Efter att han flytt kom hotbrev till hans familj adresserade till honom. Han söktes också av militären på grund av sin långa frånvaro. Han sökte asyl i Danmark 2013 och hävdade att han riskerar förföljelse av talibanerna men även från den nationella militären eftersom han kommer att misstänkas för samröre med fienden. I Danmark sågs hans berättelse först inte som trovärdig men senare i proceduren accepterades de flesta uppgifter som fakta. Han fick ändå avslag eftersom kidnappningen inte var kopplad till hans arbete och övriga hot inte var så allvarliga. FN-kommittén påpekar att den nationella bedömningen ska väga tungt men anser ändå att de faktiska omständigheterna talar för att personen löper en stark personlig risk för behandling i strid med FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. UNHCR:s riskbedömning för personer associerade med utländsk militär vägdes in. Tre ledamöter var dock oeniga och ansåg att Danmarks bedömning skulle respekteras.

Hämta eller läs communication No. 2603/2015, A.B.H. v Denmark (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

Asylnytt 19-12-14:

Ryssland fälls av Europadomstolen för årslångt kvarhållande i transithall till sidans topp

Europadomstolen har fattat slutgiltigt beslut i sin stora kammare om Rysslands förvarstagande av fyra personer på flygplatsen i Moskva. Det första beslutet togs i juni 2017 mot en reservation. Målet rör fyra personer från Irak, Palestina, Somalia och Syrien med olika flykthistorier. De hade hamnat på flygplatsen Sheremetyevo i Moskva efter att ha nekats inresa i de länder de var på väg till. Två av dem hade sänts tillbaka för att de mellanlandat i Moskva, medan två hade utgångna ryska visum. Alla fyra ansökte om asyl i Ryssland, vilket nekades efter långa procedurer. Två av dem återsändes till hemländerna, medan två vidarebosattes med hjälp av UNHCR. Under hela asylproceduren, som varade mellan fem och 22 månader, nekades de att lämna flygplatsens transitzon, där de inte hade tillgång till utevistelse eller sjukvård. De hade svårt att nå ombud. Flygplatspersonalen talade bara ryska. De sov på madrasser på golvet i den bullriga hallen. Ryssland hävdade att de var fria att lämna landet och inte var genuina asylsökande. UNHCR intervenerade med kritik av att systemet inte gav asylsökande tillgång till sina rättigheter, medan Ungern kom med ett yttrande om att det inte finns någon rätt till "asylshopping". Europadomstolen håller fast vid att Ryssland hade ansvaret och att männen var de facto frihetsberövade i strid med konventionen. Dessutom var förhållandena i transithallen sådana att behandlingen uppgick till förnedrande behandling. Domstolens stora kammare var enig.

Case of Z.A. and Others v. Russia, applications nos. 61411/15, 61420/15, 61427/15 and 3028/16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-12-14:

Familjeåterförening får inte beviljas automatiskt efter en tidsgräns enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har i ett förhandsavgörande kommenterat ett familjeåterföreningsärende i Belgien. Saken gällde en afghansk medborgare som ansökt om familjeåterförening med sin make som bodde i Belgien med flyktingstatus. Saken hade dragit ut på tiden. Enligt belgisk lag finns vissa villkor för familjeåterförening, men om saken inte har avgjorts inom sex månader ska ansökan bifallas. Tidsfristen kan bara förlängas i undantagsfall med tre månader. När tidsfristen löpt ut i detta fall lämnade dock den belgiska domstolen över ärendet till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Frågan var om det är tillåtet enligt familjeåterföreningsdirektivet att ha en sådan regel. EU-domstolens svar är nej. Det är inte tillåtet att ha en bestämmelse som ger automatiskt uppehållstillstånd utan att det fastställts att personen verkligen uppfyller villkoren i enlighet med unionsrätten.

Mål C-706/18, 20 november 2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-12-14

Europadomstolens stora kammare fäller Ungern för snabbutvisning till Serbien till sidans topp

Europadomstolen tog i början av 2017 upp hur två män från Bangladesh hade behandlats i Ungern. De hade hållits kvar i läger vid gränsen och utvisats till Serbien såsom ett "säkert tredje land". Dessutom försökte Ungern förmå dem att återvända illegalt till Serbien. Ungern överklagade och saken har nu behandlats i den stora kammaren, efter yttranden från Bulgarien och Polen som var kritiska mot domen och från UNHCR och ECRE mfl organisationer till stöd för de asylsökandes sak enligt EU-rätt och internationella konventioner. Europadomstolen konstaterar att behandlingen brutit mot Europakonventionens artikel 3 genom den automatiska bedömningen av Serbien som säkert land utan garantier för att de sökande skulle få tillgång till en asylprocess och med risk att förpassas vidare till annat icke säkert land. Sättet männen utvisades förstärkte risken för att de skulle behandlas i strid med konventionen. Däremot ansåg den stora kammaren (till skillnad från domstolens ursprungliga beslut) inte att det förelåg ett frihetsberövande i strid med artikel 5 eftersom männen kunde lämna transitzonen i riktning Serbien. Två av domarna reservade sig mot detta eftersom det alternativet innebar en oacceptabel risk och männen hade rätt att behandlas som asylsökande.

Case of Ilias and Ahmed v. Hungary, Application no. 47287/15 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Migrationsverket 19-10-25:

Europadomstolen: Svårt psykiskt sjuk ska inte utvisas till Turkiet utan garantier till sidans topp

Europadomstolens dom den 1 oktober 2019 i målet Savran v. Denmark, ansökan nr 57467/15

Europadomstolen fann att utvisning till Turkiet av en man som led av en psykisk sjukdom och som saknade nätverk i hemlandet skulle strida mot artikel 3 Europakonventionen, om de danska myndigheterna inte först säkerställde att det fanns individuella och tillräckliga garantier i hemlandet för uppföljning och kontroll av sjukdomen, (tre domare var skiljaktiga).

Hämta domen Savran v. Denmark, ansökan nr 57467/15 (Extern länk)

ELENA / Rigts in Exile 19-11-01: Savran v Denmark: Expulsion without asuurances of appropriate psychiatric treatment amounts to violation of Article 3 ECHR (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen / Migrationsverket 19-10-29:

EU-domstolen om anknytning till EU-medborgare då denne återvänt till hemlandet till sidans topp

Sammanfattning av EU-domstolens dom den 10 september 2019 i mål C-94/14, (stora avdelningen), (Chenchooliah mot Irland)

Artikel 15 i rörlighetsdirektivet 2004/38 ska tolkas så, att den är tillämplig på ett beslut om avlägsnande av en tredjelandsmedborgare med hänvisning till att vederbörande inte längre har uppehållsrätt, då en tredjelandsmedborgare har ingått äktenskap med en unionsmedborgare som utövade sin rätt till fri rörlighet genom att bege sig till och tillsammans med tredjelandsmedborgaren uppehålla sig i den mottagande medlemsstaten, men där unionsmedborgaren därefter har återvänt till den stat där han/hon är medborgare i.

De relevanta garantier som föreskrivs i artiklarna 30 och 31 direktivet är tillämpliga när ett sådant beslut om avlägsnande fattas och att beslutet inte under några omständigheter kan förenas med ett återreseförbud.

(...)

Hela referatet med länk till domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migreurop 19-11-07:

According to the European Court of Human Rights, all is well in the Greek hotspots till sidans topp

Joint Press Release

The European Court of Human Rights has rejected for the most part the request made on 16 June 2016 by 51 persons (including many minors) from Afghanistan, Syria and Palestine, who were forcibly maintained in a situation of extreme distress in the hotspot of Chios, Greece.

The 51 applicants, supported by our organisations, were identified during an observation mission led by the Gisti in the Greek hotspots in May 2016. These persons were deprived of their freedom and detained on the island of Chios, which had become an open prison since the implementation of the EU-Turkey Statement of 20 March 2016, just like the neighbouring islands of Lesbos, Leros, Samos and Kos. The requestees invoked the violation of several provisions of the European Convention on Human Rights.

In their request, they abundantly and accurately documented the insufficiency and unsuitability of food, the sometimes very dangerous material conditions (poorly fixed tents, snakes, heat, promiscuity, etc.), the great difficulties they meet in accessing healthcare, and the lack of care for the most vulnerable people - including pregnant women, young children and isolated minors. They also documented how these circumstances were aggravated by the context of deprivation of freedom, which characterises the situation in the hotspots, but also by the administrative arbitrariness, which is particularly anxiety-inducing because of the permanent threat of being returned to Turkey.

The only violation that the Court identifies concerns the impossibility for the applicants to lodge an effective appeal against the decisions ordering their deportation or detention, because of the lack of available information regarding the right of appeal, and there is no court able to receive such an appeal on the island of Chios.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Human Rights Watch 19-11- 13:

Amnesty and HRW to court: Italy shares responsibility for Libya abuses till sidans topp

Third-party intervention filed at European Court of Human Rights

On 11 November 2019, Amnesty International and Human Rights Watch submitted a joint third-party intervention to the European Court of Human Rights in a case involving Libya's abuses against migrants during operations at sea and upon return to the country in November 2017.

In the case of S.S. and others v Italy (no. 21660/18) applicants are seeking justice before the court, claiming that Italy breached its obligations under the European Convention on Human Rights by cooperating with Libya to enable its coast guard to intercept people at sea and take them back to Libya. The applicants have told the court that people returned to Libya are routinely exposed to torture and other abuses in Libya, including through their routine containment in detention centers, where they are held arbitrarily.

In 2012 the European Court of Human Rights, ruling in the case of Hirsi Jamaa and Others v. Italy (no. 27765/09), found that Italy's practice of intercepting migrants at sea and forcing them to return to Libya had violated the European Convention on Human Rights, including the prohibition on returning people to countries where they face risk of human rights abuses. Since then, Amnesty International and Human Rights Watch have consistently documented the ongoing human rights abuses against refugees, asylum seekers and migrants in Libya, and condemned the EU's, including specifically Italy's, cooperation with and support to Libya in ways that has led to the prolonged arbitrary detention and abuse of people in Libya.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

Läs eller ladda ner inlagan från Human Rights Watch (Extern länk)

ICJ 19-11-11: ICJ and others intervene in search and rescue case before European Court (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-11-00:

Europadomstolen fördömer utvisning av konvertit till Afghanistan till sidans topp

En hazarisk pojke från Ghazni sökte asyl i Schweiz och berättade att han konverterat till kristendomen och spritt biblar redan i hembyn, och att polisen sökt honom. Han fick avslag eftersom han inte kunde beskriva detaljerat vad som hänt eller redogöra för kristendomen. Senare lämnade han in brev från fadern om att familjen tvingats lämna landet och dopbevis från sin församling i Schweiz. Den schweiziska domstolen bedömde att han faktiskt konverterat, men i Schweiz. Apostasi kan leda till förföljelse och även dödsstraff enligt domstolen, men avslog ändå eftersom så få kunde känna till saken, i varje fall inte den unge mannens släktingar i Kabul. Han var nu myndig. Inte heller Europadomstolen tror att konversionen skedde i hemlandet. Men även om asylskälen uppstått "sur place" måste staten utreda riskerna. Schweiz har inte utrett om personen kan utöva sin tro i hemlandet, utan har utgått från att han ska hålla religionen privat. Dessutom borde hans situation som hazar ha vägts. Därför skulle utvisningen bryta mot Europakonventionens artikel 3.

Läs domen på franska L'affaire A.A. c. Suisse, Requête no 32218/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-11-00:

Irakier dödades strax efter utvisning, nu fälls Finland av Europadomstolen till sidans topp

En irakier som hade arbetat för Saddam Hussein före regimens fall 2002 och därefter för ett amerikanskt företag innan han 2007 började på en byrå under inrikesministeriet som utredde kränkningar och korruption. Han var enda sunnimuslim på den avdelningen, en position som blev mer utsatt i takt med shiamilisens ökade inflytande. Till slut kom han i konflikt med en kollega, senare säkerhetsofficer, som hotade honom. Under 2015 utsattes han för en skjutning men överlevde. Han lämnade sin post och höll sig undan men efter att hans bil sprängts och hans dotter utsatts för ett kidnappningsförsök lämnade mannen, dottern och en son landet och sökte asyl i Finland. De finska myndigheterna bedömde berättelsen som trovärdig, men beslutade ändå om utvisning med motivering att attackerna inte var personligt riktade och inte hade med hans grupptillhörighet eller bakgrund att göra. Några veckor efter att utvisningen verkställts attackerades huset där mannen vistades och han dödades av okända män. Anmälan till Europadomstolen gjordes av hans dotter som har uppehållstillstånd i Finland. Europadomstolen påpekar i sin fällande dom bland anant att Finland inte gjort en samlad bedömning av de olika riskmomenten och inte utrett de två mordförsöken noggrant.

Case of N.A. v. Finland, Application no. 25244/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-11-00:

EU-domstolen: Asylsökande får inte fråntas allt bistånd som straff för misskötsel till sidans topp

En domstol i Belgien har frågat EU-domstolen om det är tillåtet att ha regler som gör att allt bistånd, inklusive bostad och matersättning, dras in för en asylsökande. Målet gällde ett ensamkommande barn som deltagit i ett slagsmål mellan boende av olika etniskt ursprung på samma förläggning. Personen straffades med indragning av allt bistånd under en period. Han bodde under tiden i en park och sökte stöd av vänner. EU-domstolen slår fast att sanktioner alltid ska vara proportionerliga och den sökande ska under alla omständigheter behålla "värdiga levnadsvillkor". Att dra in i allt bistånd är inte förenligt med detta. Domstolen påpekar också att när det gäller en utsatt person som ett ensamkommande barn är myndigheterna skyldiga att i än högre grad beakta den underåriges speciella situation och proportionalitetsprincipen.

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Domen i mål C-233/18 i sin helhet (Extern länk)

AIDA 19-11-12: Withdrawal of material reception conditions not a lawful sanction for violation of house rules, CJEU rules (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191025:

Asylnytt 19-10-24:

FN-kommitté kritiserar Serbien för en redan genomförd utvisning till Turkiet till sidans topp

En man som varit politiskt aktiv i Turkiet på 80-talet men inte använt vapen eller förespråkat våld, greps 2001. Han utsattes för utstuderad tortyr och tvingades skriva under att han varit ledande i en revolutionär organisation vars existens är oklar. Förvarstagandet i 10 månader utan rättegång prickades av Europadomstolen. Efter en flera år lång procedur dömdes han till 15 års fängelse men flydde från Turkiet. Då han hamnat i Serbien greps han genom Turkiets internationella arresteringsorder. Ärendet skickades tillbaka från högre domstol till lägre i Serbien flera gånger på grund av att underlaget inte översatts och andra brister men ledde till slut till beslut om utlämning. Vid det laget hade UNHCR tillskrivit Serbien och erinrat om att granska mannens asylskäl. Mannen hade även vänt sig till FN:s kommitté mot tortyr, CAT, som uppmanade Serbien att inte verkställa utlämningen under utredningen. Trots detta skickades mannen till Turkiet två veckor senare. Serbien hävdade att utlämning på grund av brott inte berörs av tortyrkonventionen. Dessutom betraktar Serbien Turkiet som ett säkert land. CAT konstaterar att omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter pågått i Turkiet efter undantagstillståndet 2016, inklusive tortyr och godtyckliga frihetsberövanden. Serbien har varken undersökt risken för tortyr eller tagit reda på om domen i Turkiet byggt på erkännande under tortyr. Utvisningen bröt mot tortyrkonventionens artikel 3 och 22. CAT påpekar att Serbien nu har en skyldighet att följa upp vad som händer mannen i Turkiet och rapportera om detta.

Hämta Communication No. 857/2017, Cevdet Ayaz v Serbia (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24:

FN:s kommitté mot tortyr stoppar inte utvisning av familj till Egypten till sidans topp

Ärendet gäller ett par från Egypten som har drivit sitt eget ärende till FN:s kommitté mot tortyr, CAT. Mannen hade en firma i Förenade Arabemiraten, UAE, som hade affärer med det numera terrorstämplade Muslimska Brödraskapet i Egypten. Paret befann sig med sina fem barn i UAE när Brödraskapets ledare Morsi avsattes i en militärkupp 2013. Deras uppehållstillstånd i UAE drogs in men de vågade inte återvända till Egypten. Enligt svenska myndigheter visar deras pass att de var i Egypten flera gånger, senast 2015. Paret har förklarat att mannen befann sig i Kairo i fyra dagar för att ordna handlingar, efter utvisningen, medan den övriga familjen bara mellanlandade. Sverige hävdar att familjens uppehållstillstånd kan ha dragits in av andra skäl och att mannen inte är av intresse för Egypten bara beroende på firmans affärer. Enligt Sverige har Egypten inte resurser att förfölja alla. Paret hävdar att mannen var supporter och påpekar att 50.000 Mursi-anhägare har fängslats och att utbredd tortyr har följt efter godtyckliga arresteringar. Även CAT beskriver i sitt beslut att många sympatisörer har arresterats och att tortyr använts systematiskt. Men kommittén bedömer att mannen inte har visat varför han skulle anses som sympatisör. Att paret nekades muntlig förhandling föranleder ingen kritik, eftersom faktauppgifterna i målet inte hade ifrågasatts. Enligt CAT har inget brott mot tortyrkonventionen skett.

Communication No. 816/2017, X, Y and others v Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24:

FN:s kommitté mot tortyr publicerar ärenden från augustisessionen till sidans topp

Förutom de ärenden som refererats ovan har FN:s kommitté för övervakning av Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling (CAT) publicerat ytterligare 4 ärenden som rör utvisningar från kommitténs session i juli-augusti. Två som prövades i sak rörde utvisningar till Etiopien respektive Sri Lanka. Tre ärenden lades ner på grund av att anmälningarna ansågs ogrundade. De gällde utvisningar till Kongo och Indien.

I listan över ärenden finns nu även ett par sent publicerade från vårsessionen, ett rörande en utvisning till Pakistan som prövades i sak men föll bland annat på grund av trovärdighetsbrister och ett rörande Sri Lanka som inte hade prövats i högsta instans i det nationella målet.

Se samtliga publicerade ärenden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24:

Europadomstolen tillåter att familj splittras på grund av mannens agerande till sidans topp

En ung man som sökte asyl i Sverige hade ingen id-handling men uppgav ett födelsedatum. Senare gav han in en handling från hemlandet med samma datum men tre år tidigare. Hans asylansökan avslogs på grund av motsägelser. Vid överklagande lämnade han in födelsebevis. Innan beslutet vann laga kraft flyttade han ihop med en svensk kvinna. De gifte sig året därpå och reste till mannens hemland för att ansöka om familjeåterförening. Mannen gav då in hemlandspass med ytterligare ett annat födelseår och ett annat efternamn. Ansökan avslogs med motivering att identiteten inte var styrkt, men efter överklagande fick mannen uppehållstillstånd. När detta skulle förnyas lämnade han in ett nytt pass som skickats efter - och visade sig vara falskt. Trots mannens försäkran att han inte haft en aning om det avslogs förlängningen. Året därpå fick paret en son. Mannen åkte till hemlandet för att söka på nytt med ett äkta pass. Men de svenska myndigheterna anser att han efter alla turer inte kan styrka sin identitet. Mannen påpekar att de tre passen haft samma uppgifter och att respekten för familjelivet enligt artikel 8 gör att familjen borde få återförenas. Men Europadomstolen anser att familjens svårigheter beror på mannens eget agerande. Domstolen lägger stor vikt vid att familjen bildats och utökats under perioder då mannen inte haft uppehållstillstånd. Dessutom anser domstolen att inget hindrar kvinnan och barnet att flytta till mannen eller fortsätta hälsa på honom i hemlandet.

Application no. 57750/17, EZE against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24:

Europadomstolen fäller Turkiet för förvarstagande av småbarn i olidliga förhållanden till sidans topp

I en omfattande dom fördömer Europadomstolen än en gång förvarstagande i Turkiet. Ärendet gäller en kvinna från Ryssland som togs i förvar i fyra månader med tre småbarn efter att ha försökt passera gränsen till Syrien olagligt. Hon försökte upprepade gånger vända sig till domstol både för att få förvarsbeslutet prövat och för att påtala förhållandena i förvaret. Svår överbeläggning, smuts och undermålig hygien, löss och andra insekter, brist på utevistelse, brist på barnmat, blöjor och annat som barnen behövde. Barnen fick inte vård när de blev sjuka. Trots att kvinnan hade hjälp av advokat besvarades de flesta inlagorna inte alls och den turkiska konstitutionsdomstolen gav sitt svar tre och ett halvt år senare. Europadomstolen refererar en lång rad tidigare domar och inspektionsrapporter, bland annat från Europarådets kommitté mot tortyr som särskilt kritiserat Turkiet för att inte göra något åt de missförhållanden som påpekats tidigare. Europadomstolen fäller Turkiet för att ha brutit mot Europakonventionens artikel 3 om förbud mot omänsklig eller förnedrande behandling, artikel 13 om rätt till ett effektivt rättsmedel och artikel 5 om rätt till frihet och till domstolsprövning av förvarstagande.

Case of G.B. and Others v. Turkey, Application no. 4633/15 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24:

Försörjning för varaktigt bosatt behöver inte vara egen inkomst enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har tagit ställning till en begäran om förhandsavgörande som lämnats in av en belgisk domstol. Saken gällde en tredjelandsmedborgare som först studerat och sedan arbetat i Belgien i många år. Han ansökte om ställning som varaktigt bosatt. För detta krävs enligt EU-direktivet att den sökande har "stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel" och detta utan socialt bistånd från staten. Mannen hade ingen egen inkomst vid tillfället men lämnade in ett intyg som visade att hans bror var beredd att försörja honom. EU-domstolen konstaterar att direktivet inte säger något om källan för försörjningen. Frågan besvaras med att begreppet försörjningsmedel inte bara avser egna medel som den sökande har, utan även kan omfatta de medel som ställs till dennes förfogande av en utomstående. Medlen måste, med hänsyn till den sökandes individuella situation, vara stabila, regelbundna och tillräckliga".

Domen i mål C-302/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24:

Domstolsbeslut måste respekteras av lägre instans, enligt EU-domstolen till sidans topp

En ungersk domstol har begärt ett förhandsavgörande i ett asylärende. Saken gällde en person som fick avslag på sin asylansökan. Mannen överklagade till domstol som gjorde en annan bedömning men återförvisade ärendet till den administrativa myndigheten. Enligt ungersk lag är detta den enda möjligheten, domstolen kan inte fatta ett nytt beslut. I det här fallet gick ärendet fram och tillbaka till domstolen flera gånger och till slut vände sig alltså domstolen till EU-domstolen. EU-domstolen har nu svarat att det är tillåtet att låta den administrativa myndigheten behålla befogenheten att fatta beslut. Men om en administrativ myndighet bedömer att en person inte behöver internationellt skydd och därefter en domstol eller annan högre myndighet efter en grundlig utredning i sak har kommit till motsatt slutsats så ska detta gälla. Annars blir rätten till överklagande meningslös. Om den administrativa myndigheten ger avslag på nytt utan att det kommit fram några nya omständigheter så är domstolen skyldig att ersätta detta beslut med sitt eget, även om detta är förbjudet enligt nationell lag.

Dom i mål C-556/17 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24

EU-domstolen: Alternativ skyddsstatus som getts på felaktig grund kan återkallas till sidans topp

Målet gäller en person som sökte asyl i Österrike och uppgav att han var statslös. Den beslutsfattande myndigheten bedömde att han var algerisk medborgare och beviljade alternativ skyddsstatus. Senare kom det fram att mannen var medborgare i Marocko. Myndigheten återkallade statusen och att avslå ansökan. Frågan som en österrikisk domstol bett EU-domstolen avgöra är om skyddsstatus får återkallas även om det inte är den sökande som vilselett myndigheten. EU-domstolens svar är att om personen aldrig varit skyddsbehövande ska statusen återkallas. Men EU-domstolen påpekar också att detta inte innebär att ett redan givet uppehållstillstånd behöver återkallas. Tillstånd kan ges på andra grunder och personens privat- och familjeliv ska respekteras. Eventuella rättigheter som varaktigt bosatt påverkas inte.

Dom i mål C-7210/17 (Extern länk)

Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191017:

Europadomstolen 19-10-08:

Refusing journalist access to a reception centre was in breach of the Convention till sidans topp

/Utdrag ur pressrelease/

In today's Chamber judgment1 in the case of Szurovecz v. Hungary (application no. 15428/16) the European Court of Human Rights held, unanimously, that there had been:

a violation of Article 10 (freedom of expression) of the European Convention on Human Rights.

The case concerned media access to reception facilities for asylum-seekers. The applicant in the case, a journalist for an Internet news portal, complained about the authorities' refusal of his request to carry out interviews and take photographs at the Debrecen Reception Centre, thus preventing him from reporting on the living conditions there.

The Court stressed that research work was an essential part of press freedom and had to be protected.

It was not convinced that restricting the applicant's ability to carry out such research work, which had prevented him from reporting first-hand on a matter of considerable public interest, namely the refugee crisis in Hungary, had been sufficiently justified.

In particular, the authorities had only given summary reasons, namely possible problems for the safety and private lives of asylum-seekers, for their refusal, without any real weighing up of the interests at stake.

Principal facts

The applicant, Illés Szurovecz, is a Hungarian national who was born in 1993 and lives in Mez?berény (Hungary).

(...)

Hämta hela pressmeddelandet, domen, sammanfattning mm (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190801:

Asylnytt 19-08-01:

Torterad i Benin under den förra regimen kan utvisas enligt FN:s tortyrkommitté till sidans topp

Ännu ett ärende har publicerats från vårsessionen med FN:s kommitté mot tortyr, CAT. En man från Benin som fängslats och torterats anklagad för delaktighet i ett kuppförsök mot den förre presidenten år 2012 hade inte fått asyl i Schweiz, bland annat för att han inte berättat om sexuella övergrepp från början. Schweiz anser det osannolikt att mannen skulle utsättas på nytt eftersom kuppmakaren som han anklagats för samröre med benådades 2014 och är president sedan 2016. Den behandling mannen behöver för tortyrskadorna kan fås i Benin enligt Schweiz. CAT instämmer i statens argumentation. En ledamot är dock skiljaktig. Han påpekar att det mannen är rädd för är att de maskerade män som utsatte honom kan vilja skada honom för att inte själva avslöjas. Han anser även att Schweiz inte har genomfört en ordentlig tortyrundersökning.

Hämta dokumentet, communication no 829 /2017, på franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-08-01:

FN:s kommitté mot tortyr stoppar flera utlämningar till Turkiet till sidans topp

I föregående utgåva av Asylnytt refererades ett beslut från FN:s kommitté mot tortyr som innebar att Marocko inte får lämna ut en affärsman som ankagats för att tillhöra Hizmet-rörelsen i Turkiet (i notisen stod felaktigt "utvisning", men saken rörde utlämning på Turkiets begäran). Kommittén har därefter publicerat ytterligare två snarlika fall som innebär att en affärsman i livsmedelsbranschen och en asylsökande lärare, båda i Marocko, inte ska lämnas ut, trots att Turkiet har begärt dem utlämnade på grund av att de påstås tillhöra en terroristorganisation. Orsaken är den utbredda användningen av tortyr i Turkiet efter försöket till statskupp 2016. Marocko hävdade att utlämningen var tillåten eftersom terrorhandlingar är kriminella brott, inte politiska. Kommittén kritiserar domstolen i Marocko för att ha beslutat om utlämning utan att ha utrett risken för tortyr.

Hämta com nr 846/2017 om den andre affärsmannen, Elmas Ayden c. Maroc (Extern länk)

Hämta com nr 845/2017 om läraren, Mustafa Onder c. Maroc (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-kommissionen 19-07-25:

Commission takes Hungary to Court for criminalising support of asylum seekers till sidans topp

Today, the European Commission decided to refer Hungary to the Court of Justice of the EU concerning legislation that criminalises activities in support of asylum applications and further restricts the right to request asylum. The Commission has also decided to send a letter of formal notice to Hungary concerning the non-provision of food to persons awaiting return who are detained in the Hungarian transit zones at the border with Serbia. Another decision taken today concerns the referral of Hungary to the Court of Justice of the EU for excluding non-EU nationals with long-term resident status from exercising the veterinary profession.

Court referral for criminalising activities in support of asylum and residence applications

In July 2018, the Commission sent a letter of formal notice to Hungary concerning the so-called "Stop Soros" legislation - which criminalises activities that support asylum and residence applications and further restricts the right to request asylum. In view of the unsatisfactory response, the Commission followed-up with a reasoned opinion in January 2019. After analysing the Hungarian authorities' reply, the Commission considered that the majority of the concerns raised have still not been addressed and has decided to refer Hungary to the Court of Justice of the EU. Specifically, the Commission finds that Hungarian legislation is incompatible with EU law in the following respects:

Criminalisation of support to asylum applicants: The Hungarian legislation curtails asylum applicants' right to communicate with and be assisted by relevant national, international and non-governmental organisations by criminalising support to asylum applications. This is in violation of the Asylum Procedures Directive and the Reception Conditions Directive.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190721:

Asylnytt 19-07-21:

FN:s tortyrkommitté förbjuder Sverige att utvisa tjetjen som riskerar blodshämnd till sidans topp

En man från Tjetjenien i Ryssland hade en kusin som var medlem i en rebellstyrka och som han hjälpte ibland med mat och kläder. Mannens hus stormades hus vid ett tillfälle utan att han blev gripen. Efter att kusinen dödat en polis i Groznyj attackerades mannen på nytt och han skadades. När han fick reda på att polismannens familj utkrävde blodshämnd försökte han åstadkomma medling. När detta inte gick flydde mannen med sina två barn. Migrationsverket fann berättelsen trovärdig och bedömde att mannen inte kunde återsändas till tjetjenska myndigheter. Men eftersom den ryska staten inte är ansvarig för förföljelsen ansågs mannen inte som flykting och han fick utvisningsbeslut med hänvisning till internflykt. Utvisningen slogs fast av de svenska domstolarna. Mannen har senare berättat om nya hot och visat dokument som visar att han är eftersökt. Sverige anser att tilläggen minskar hans trovärdighet. FN:s kommitté mot tortyr underkänner Sveriges utredning av hotet mot mannen och att dokument avfärdats. Kommittén anser (i likhet med UNHCR) att internflykt inte kan ses som en hållbar lösning för en person som riskerar tortyr av en ickestatlig aktör som staten inte har kontroll över. Slutsatsen blir att det skulle bryta mot konventionen mot tortyr att utvisa mannen och hans barn.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta dokumentet Communication No. 729/2016, I.A. v. Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-07-21:

FN:s kommitté mot tortyr fördömer utvisning till Turkiet av terroristanklagad till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har förbjudit Marocko att genomföra en utlämning till Turkiet av en affärsman som anklagats för att tillhöra Hizmet-rörelsen och för att ha finansierat terrorism. Mannen hävdar att han som mr-aktivist anklagats av politiska skäl och att han riskerar tortyr. CAT går igenom situationen under rådande undantagstillstånd i Turkiet och den utbredda användningen av tortyr efter försöket till statskupp 2016. Kommittén kritiserar domstolen i Marocko för att ha förlitat sig på en överenskommelse med Turkiet och inte ha gjort en framtida riskbedömning. Ett annat påpekande är att risken för tortyr inte nämns specifikt som hinder för utlämning i marockansk lag.

Hämta doumentet Communication No. 827/2017, Ferhat Erdogan v. Morocco (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-07-21:

FN:s kommitté mot tortyr publicerar fler fall från vårsessionen till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat en rad beslut från session 66 i april-maj 2019. Ett av besluten innebar att Sverige inte får utvisa en man från Tjetjenien som riskerar blodshämnd, ett annat att Marocko inte får utvisa en man som riskerar tortyr i Turkiet, se ovan.

De flesta fallen ansågs dock inte bryta mot konventionen. Ett rörde en nu fyraårig flicka som enligt anmälan riskerar att utsättas för könsstympning om hon utvisas till Elfenbenskusten. Modern hade tidigare sökt asyl i Nederländerna på flykt från ett tvångsäktenskap som bland annat inneburit att hon könsstympats som nittonåring. Hon fick avslag men då hon fött en dotter ansökte hon på nytt på grund av risken att dottern skulle könsstympas. Nederländska myndigheter ansåg dock att skyddet mot könsstympning i Elfenbenskusten är väl utbyggt och att risken är liten då flickans mamma är motståndare till sedvänjan. Samma bedömning gjorde CAT och motsatte sig inte utvisningen.

Två olika fall gällde personer som hävdade att de riskerade tortyr efter utvisning från Nederländerna till Rwanda, där de anklagats för delaktighet i folkmordet. De menade att de löpte extra risk genom sitt engagemang i oppositionen. CAT anser dock inte att de kunnat visa detta, bland annat eftersom utlämningar till Rwanda genomförs med internationell övervakning och fängelserna besöks regelbundet av internationella juristkommissionen bedömde CAT att utvisningarna inte bröt mot tortyrkonventionen.

De flesta publicerade ärenden har avslutats utan beslut för att personen inte kan nås, har fått uppehållstillstånd eller för att utvisningsbeslutet preskriberats.

Hämta beslutet om flickan, com No. 757/2016, M.J.S. v. The Netherlands (Extern länk)

Hämta beslutet om Rwanda, com No. 768/2016, J.M. v. The Netherlands (Extern länk)

Hämta beslutet om Rwanda, com No. 771/2016, J.I. v. The Netherlands (Extern länk)

Sök fler ärenden från mr-kommittéernas databas (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-07-21:

Europadomstolen kritiserar Bosniens förvarstagande av syrier i åtta år till sidans topp

En man från Syrien som bott i Bosnien sedan början av 80-talet blev under kriget 1992-95 medlem av Mujahedin, då en del av armén för republiken Bosnien & Hercegovina. Efter fredsavtalet 1994 avväpnades Mujahedin och medlemmarna uppmanades lämna landet. Mannen blev dock kvar och fungerade som ledare för en salafistisk grupp. År 2007 fråntogs han sitt medborgarskap i Bosnien. 2008 placerades han i förvar som säkerhetsrisk, anklagad på en rad punkter, och vände sig redan då till Europadomstolen. År 2011 fick han beslut om utvisning. Europadomstolen förbjöd Bosnien att utvisa mannen till Syrien och slog fast att de första åren i förvar utan utvisningsbeslut bröt mot konventionen. Mannen hölls dock kvar. Upprepade överklaganden avslogs, medan bosniska myndigheter vartefter ställde frågan till mer än 50 länder, inklusive Syrien, om att ta emot honom. År 2016 släpptes han och ställdes under uppsikt, på grund av att en lagändring gjorde verkställighetsförvar mer än 18 månader olagligt. Det aktuella målet i Europadomstolen gäller förvarstagandet efter 2012. En del av denna tid fördömer domstolen åter som brott mot Europakonventionens artikel 5. Mannen hävdade också att han inte fått möjlighet att försvara sig mot säkerhetspolisens anklagelser, men detta håller domstolen inte med om.

Application no. 10112/16, case of Al Husin v. Bosnia and Herzegovina (no. 2) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190703:

ECHR 19-06-25:

No interim measure requiring that applicants to disembark in Italy from Sea-Watch 3 till sidans topp

The European Court of Human Rights has today decided not to indicate to the Italian Government the interim measure requested by the applicants in the case of Rackete and Others v. Italy (application no. 32969/19), which would have required that they be allowed to disembark in Italy from the ship Sea-Watch 3.

The Court also indicated to the Italian Government that it is relying on the Italian authorities to continue to provide all necessary assistance to those persons on board Sea-Watch 3 who are in a vulnerable situation on account of their age or state of health.

Under Rule 39 of the Rules of Court, the Court may indicate interim measures to any State Party to the European Convention on Human Rights. Interim measures are urgent measures which, according to the Court's well-established practice, apply only where there is an imminent risk of irreparable harm.

The applicants are Ms Rackete - captain of the ship Sea-Watch 3 - and about forty individuals who are nationals of Niger, Guinea, Cameron, Mali, Ivory Coast, Ghana, Burkina Faso and Guinea- Conakry.

On 21 June 2019 the applicants applied to the European Court of Human Rights under Rule 39 of its Rules of Court, requesting to be permitted to disembark from Sea-Watch 3.

The applicants have been on the ship Sea-Watch 3 since 12 June 2019, when they were rescued in international waters within the Libyan SAR (Search and Rescue Region).

The ship is currently outside Italian territorial waters.

Following a health inspection on board on 15 June 2019, ten persons were permitted to disembark, namely three families, underage children and pregnant women. Another individual was permitted to leave in the night of 21 to 22 June on health grounds.

(...)

Hämta pressmeddelandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

ECRE 19-06-28:

The CRC condemns Spain's treatment of unaccompanied children till sidans topp

The United Nations Committee on the Rights of the Child condemned Spain for the violation of children's rights in two cases concerning age assessment of unaccompanied children. The Committee denounced the lack of legal guarantees and the insufficient consideration of the documentation provided by the applicants and ordered the provision of legal representation during age assessment and the compensation of the applicants.

The first case involved J.A.B., a Cameroonian national, who arrived to Ceuta in 2016. As he had official documentation issued by the authorities of Cameroon, he declined an age assessment, which has a significant margin of error. He was denied representation by a guardian or lawyer. The prosecutor refused to accept the validity of the documents and the applicant received a removal order.

The second case involved A.L., an Algerian national, who arrived to Almería, Spain by boat in 2017. Upon stating that he was a minor he underwent an age test, which estimated that he was "older than 19". A.L. was subsequently detained in the Detention Centre for Foreigners (CIE) of Aluche, Madrid, pending his return to Algeria. The NGO Fundación Raíces, who supported the applicant, received copies of his identity documents from his family in Algeria and submitted them to the Court of Instruction of Almería.

The Committee recalled the fundamental importance of age assessments to ensure the best interests of the child are met. In cases of uncertainty, the individual must be given the benefit of the doubt. With regard to legal representation, the Committee held that legal guardians or representatives are an essential guarantee during the age assessment process and its denial constituted a violation of their right to be heard and Articles 3 and 12 of the Convention of the Rights of the Child.

(...)

Läs mer (Extern länk)

European Database of Asylum Laws 19-05-31: Spain's age assessments for unaccompanied minors in violation of the Convention (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190620:

Asylnytt 19-06-20:

Europadomstolen prickar Moldavien för snabbutvisning av lärare till Turkiet till sidans topp

Målet gäller fem lärare som arbetade på en privatskola i Moldavien, en av dem sedan ett par år och de övriga sedan 90-talet. Alla hade uppehållstillstånd och hade familj i Moldavien. Efter kuppförsöket i Turkiet 2016 begärde Turkiets premiärminister att skolan skulle stängas på grund av koppling till Gülen-rörelsen. Rektorn greps av moldavisk säkerhetstjänst anklagad för att stödja terrorism, men undersökningen lades ner. De fem lärarna ansökte i samband med gripandet om asyl. De begärde också att få veta om de anklagades för något, och fick besked om att det inte fanns några anklagelser. Trots detta greps de några månader senare utan förvarning och fördes till Turkiet. Några dagar senare fick deras advokater och familjer veta att asylansökningarna avslagits. Visserligen bedömdes de som flyktingar beroende på riskerna de löpte i Turkiet men utvisades för att de ansågs som säkerhetsrisker i Moldavien. Männen fängslades omedelbart i Turkiet. Deras advokater tilläts inte överklaga beslutet eftersom överklagandet inte undertecknats av de sökande. Europadomstolen dömer ut både fängslandet och den plötsliga utvisningen utan möljighet att överklaga som stridande mot moldavisk lag och mot konventionen, artiklarna 5 och 8.

Application no. 42305/18, Ozdil and Others v. the Republic of Moldova (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen 19-06-14:

Unaccompanied migrant minors stayed in Greece in conditions unsuited to their age till sidans topp

In today's Chamber judgment in the case of Sh.D. and Others v. Greece, Austria, Croatia, Hungary, North Macedonia, Serbia and Slovenia (application no. 14165/16) concerning the living conditions in Greece of five unaccompanied migrant minors from Afghanistan, the European Court of Human Rights, unanimously:

- declared the complaints against Austria, Croatia, Hungary, North Macedonia, Serbia and Slovenia inadmissible as being manifestly ill-founded;

- declared the complaints against Greece under Articles 3 and 5 § 1 of the European Convention on Human Rights admissible;

- held that there had been:

A violation of Article 3 (prohibition of inhuman or degrading treatment) of the European Convention. Firstly, the Court held that the conditions of detention of three of the applicants in various police stations amounted to degrading treatment, observing that being detained in these places was liable to arouse in the persons concerned feelings of isolation from the outside world, with potentially negative repercussions on their physical and mental well-being. Secondly, the Court held that the authorities had not done all that could reasonably be expected of them to fulfil the obligation to provide for and protect four of the applicants, who had lived for a month in the Idomeni camp in an environment unsuitable for adolescents. That obligation was incumbent on the Greek State with regard to persons who were particularly vulnerable because of their age.

A violation of Article 5 § 1 (right to liberty and security) with regard to three applicants. The Court held that the placement of these three applicants in the police stations amounted to a deprivation of liberty as the Greek Government had not explained why the authorities had first placed the applicants in police stations - and in degrading conditions of detention - rather than in alternative temporary accommodation. The detention of those applicants had therefore not been lawful.

Hämta hela pressmeddelandet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190610:

Asylnytt 19-06-10:

Småbarnsfamilj splittrad mellan Italien och Sverige får inte stöd av Europadomstolen till sidans topp

Målet gäller en somalier som har asyl i Italien och hans hustru som bor i Sverige med parets två barn. Mannen sökte asyl i Sverige 2009 men fick avslag enligt Dublinförordningen. När han försökte en andra gång i Sverige 2012 anförde han anknytning till sin hustru och deras gemensamma barn. Det hölls emot mannen att identitetsuppgifterna skiftat vid de olika ansökningarna. Efter att än en gång ha förts till Italien ansökte mannen därifrån. Ansökan avslogs eftersom mannens identitet inte kunde styrkas. Bevislättnad kunde inte tillämpas eftersom paret inte bott ihop i hemlandet. Ytterligare en ansökan, nu omfattande anknytning även till parets andra barn. avslogs på samma grund trots att DNA-test visat med 99.999% sannolikhet att paret är föräldrar till barnen. Europadomstolen finner att Sveriges beslut inkränktar på mannens rätt till familijeliv. Men domstolens bedömning blir ändå att detta är proportionerligt i förhållande till statens rätt att kontrollera invandringen. Domstolen lägger stor vikt vid att familjen bildades då mannen befann sig illegalt i Sverige och paret måste ha vetat att familjelivet inte kunde upprätthållas lagligt. Dessutom bor båda i EU-länder och har möjlighet att resa till varandra.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Application no. 23270/16, Said Mohamed ABOKAR against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-06-10:

Europadomstolen fäller än en gång Ryssland för deportation till Uzbekistan till sidans topp

Målet gäller en person som i Uzbekistan blivit anklagad för att ha tillhört en extrem islamistisk organisation. Han tog sig till Ryssland men blev åtalad för att ha tagit sig in illegalt i Ryssland och för tillhörighet till en extremistorganisation. Strax innan han skulle friges ansökte han om asyl men detta avslogs. Fängslad inför verkställighet vände sig mannen till Europadomstolen som den 28 juni 2016 uppmanade Ryssland att ställa in utvisningen i väntan på domstolens prövning. Trots detta verkställdes deportationen den 1 juli. Utvisningen verkställdes med normala offentliga rutiner, till skilllnad från några tidigare fall där personerna kidnappats och förts till Uzbekistan troligen med myndigheternas goda minne, men utomrättsligt. Europadomstolens anser fortfarande att personer som anklagats för extremism i Uzbekistan löper stor risk för tortyr. Genom ombud i Uzbekistan har mannen förmedlat att han behandlats illa och försökt begå självmord efter utvisningen. I en enhällig dom slår Europadomstolen fast att Ryssland har brutit mot flera artiklar i konventionen och ska betala 20.000 Euro till den utvisade mannen samt 5.000 Euro till advokaterna.

Application no. 36321/16, case of O.O. v. Russia (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-06-10:

EU-domstolen: Den som nekas flyktingstatus kan ändå vara konventionsflykting till sidans topp

EU-domstolen har behandlat tre ärenden överlämnade från domstolar i Belgien och Tjeckien, rörande personer som hade flyktingskäl enligt flyktingkonventionen, men som fråntagits eller nekats flyktingstatus. Detta hade skett i enlighet med uteslutanderegler i EU:s skyddsgrundsdirektiv. Frågorna gällde om direktivet stämmer överens med konventionen. Konventionen tillåter utvisning av en flykting på vissa grunder, men personen är fortfarande flykting. EU-domstolen slår fast att EU-direktivet bygger på konventionen och båda ska tillämpas. En person som är flykting enligt konventionen är fortfarande flykting även om personen inte beviljas "flyktingstatus" enligt direktivets definition. Detta kan leda till att personen inte tillerkänns vissa rättigheter enligt direktivet, men har ändå de grundläggande rättigheter som följer av flyktingkonventionen. Samtidigt måste direktivet tillämpas i enlighet med EU:s rättighetsstadga som innehåller ett absolut förbud mot utvisning som kan leda till tortyr eller liknande. Det kan därmed inträffa att skyddet blir starkare under direktivet än under flyktingkonventionen.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen på svenska och andra språk (Extern länk)

ECRE referat 19-05-17: Refugees who committed crimes cannot be automatically returned (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Global Legal Action Network 19-04-18:

Case filed in Strasbourg court over crackdown on organisations till sidans topp

Following a two-and-a-half-year legal ordeal in Greek courts, Salam Kamal-Aldeen, founder of the non-profit Team Humanity has filed an unprecedented application with the European Court of Human Rights challenging Greece's crackdown on NGOs rescuing refugees at sea. (More on Salam's show trail in Greece here.

The application filed with the Strasbourg court exposes the illegality of the Greek authorities' crackdown on human rights defenders working to render assistance to persons in distress at sea. It challenges Greek's abuse of power to arbitrarily prosecute and expose Mr Aldeen to a minimum ten years' imprisonment, only to suspend his life-saving activities. The best evidence for the political extraneous considerations in prosecuting Salam is of course his complete acquittal.

Salam's persecution, the brief submits, is part of an EU campaign to oust NGOs who are failing EU deterrence-based migration policies not to assist refugees at distress at sea. Such repressive measures, aimed ultimately at curbing unwanted maritime crossings, have been adopted as part of the implementation of the EU-Turkey "deal" of March 2016.

According to GLAN legal advisor Dr Violeta Moreno-Lax (Queen Mary University of London) "The Strasbourg Court has now the opportunity to condemn the growing trend in Greece and Europe of criminalising solidarity. Rescue is not a crime; it is a binding duty under international law. Humanitarian assistance of persons in distress at sea should never be prosecuted. Attacking civil society constitutes an assault on the main values of democracy. Rescuers should instead be celebrated and protected as selfless guarantors of the most basic human rights."

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-05-03:

Hotad kvinnlig journalist från Pakistan fick inte prövning i FN:s tortyrkommitté till sidans topp

Ärendet gäller en journalist som arbetade på en engelskspråkig modetidning i Pakistan, som ofta kom i konflikt med konservativa krafter. Journalisten hotades bland annat med att hennes ansikte skulle förstöras, då hon framträtt med bild. Hotelserna upprepades och när de även drabbade kvinnans föräldrar lämnade hon Pakistan för att studera i Kanada. Efter studietiden sökte hon asyl. Hon fick avslag eftersom hon inte hade lagt fram bevis för händelserna och inte heller kunde visa att hon sökt skydd av myndigheterna i hemlandet. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, bad Kanada att ställa in utvisningen tills vidare men har nu lagt ner ärendet utan sakprövning. Orsaken är att kvinnan skulle ha kunnat få deportationen prövad i en extraordinär process (närmast motsvarande att åberopa verkställighetshinder). En ledamot i kommittén var skiljaktig och har i en utförlig reservation förklarat att proceduren att begära en "pre-removal risk assessment" inte kan påbörjas förrän ett år efter slutligt avslag och den kräver dessutom att det finns nya omständigheter.

Hämta beslutet i Com No. 784/2016, F.K.A. v Canada (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-05-03:

Storbritannien fälls av Europadomstolen för förvarstagande som borde avslutats till sidans topp

Saken gäller en kvinna som kom illegalt till Storbritannien och kom att fängslas ett år på grund av ett brott. Efter att straffet avtjänats hölls hon i förvar för utvisning i nästan tre år. Efter ungefär ett och ett halvt år klagade hon till Europadomstolen första gången. Domstolen prickade då Storbritannien för en del av den utdragna tiden. Kvinnan fick senare nytt beslut om verkställighet av utvisningen vilket liksom förvarstagandet överklagades bl.a. med hänvisning till läkarintyg om hennes posttraumatiska stressyndrom, bristen på behandling i förvaret mm. Därefter har begäran om omprövning lämnats in en lång rad gånger, de senaste fem månaderna med bilagda läkarintyg, inlagor som av allt att döma behandlades högst summariskt. Därefter släpptes hon fri mot borgen. Det sista årets förvarstagande prövades i en inhemsk domstolsprocedur som inte avslutades förrän 2016, till kvinnans nackdel. Europadomstolen slår nu fast att förvarstagandet de senaste fyra månaderna var olagligt, vilket även den brittiska domstolen hade kommit fram till. Europadomstolen dömer även med fem röster mot två Storbritannien att betala kvinnan skadestånd.

Hämta domen 62824/16, V.M. v. the United Kingdom (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Asylnytt 19-04-15:

Begränsning av förmåner för krigsförbrytares familj accepteras av Europadomstolen till sidans topp

Europadomstolen har behandlat flera ärenden från Nederländerna som gäller familjers rätt till inkomstprövad skattereduktion som ska underlätta att betala hyra, sjukvårdsförsäkring och barnomsorg. I samtliga fall hade en förälder nekats uppehållstillstånd eller fått uppehållstillstånd indraget på grund av Genèvekonventionens § 1F, tex att de begått grova brott under konflikten i hemlandet. Detta har lett till att även familjemedlemmar uteslutits från förmånerna, trots att de bott länge i landet, har uppehållstillstånd och i två av fallen blivit medborgare i Nederländerna. Två av ärendena rör även barn. Europadomstolen betraktar dock anmälningarna som uppenbart ogrundade. Att ha regler som är till för att förmå personer att lämna landet om de befinner sig där illegalt är legitimt enligt domstolen. Besluten är inte heller diskriminerande eftersom det är tillåtet att göra åtskillnad mellan grupper i olika situation. Domstolen påpekar också att det inte rör sig om grundläggande rättigheter. Europadomstolen anser också att Nederländerna gjort en tillräcklig avvägning av barnens intressen.

Applications nos. 71815/14 and 71827/14, DORANI and KHAWATI v the Netherlands (Extern länk)

Applications nos. 70475/14 and 70530/14, AGHMADI and JAGHUBI v the Netherlands (Extern länk)

Application no. 36558/14, HEERAWI v the Netherlands (Extern länk)

Application no. 34299/14, SAID v the Netherlands (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-04-15:

Europadomstolen prickar Cypern för olagligt förvar och omänsklig behandling till sidans topp

En man från Iran greps när han försökte ta sig till Storbritannien via Cypern. Målet gäller förvarstagandet sedan han sökt asyl efter två veckor. Under mer än 18 månader var mannen placerad i polishäkten som inte var avsedda för långvarig vistelse. Hans beskrivning av dålig hygien, trånga utrymmen, brist på naturligt ljus och frisk luft, mathållning etc bekräftas av andra rapporter. När förvarstagandet varat mer än sex månader, maximum enligt cypriotisk lag, lyckades han bli släppt av en högre domstol - bara för att gripas med ett nytt förvarsbeslut några minuter senare. När mannen släpptes efter 18 månader fick han ett slags arbetstillstånd men upplystes samtidigt om att han måste skaffa pass inom sex månader för att inte gripas på nytt. Han lämnade istället Cypern och befinner sig nu utan papper i Armenien. Europadomstolen deklarerade enhälligt att förhållandena i polishäkte utgjorde ett brott mot Europakonventionens artikel 3 (tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling). Dessutom utgjorde tiden i förvar efter sex månader ett brott mot artikel 5.1 om olagligt frihetsberövande. Mannen tilldöms 30.000 euro plus kostnadsersättning.

Europadomstolen underkände däremot anmälan från en man som hållits i förvar i Malta knappt två månader. Mannen ansåg att förvarstagandet var onödigt. Men han hade inte visat papper på sin status i Armenien varifrån han rest, och bar dessutom på en biljett till Italien.

Application no. 47920/12, case of Haghilo v. Cyprus (Extern länk)

Application no. 62676/16, case of Aboya Boa Jean v. Malta (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-04-15:

Kafala är inte lika med adoption men kan ändå ge rätt till familjeliv enligt EU-domstolen till sidans topp

I Asylnytt 19-03-02 refererades förslaget från EU-domstolens generaladvokat om ett par i Storbritannien som fått ansvaret för ett föräldralöst barn genom kafala-systemet som finns i många länder. Kafala ger inte en föräldra-barn-relation som adoption, men de vuxna åtar sig att ta hand om och fostra barnet till vuxen ålder. Paret ansökte om att barnet skulle få resa från Algeriet till dem på samma villkor som ett adopterat barn. En domstol i Storbritannien bad om förhandsavgörande från EU-domstolen. EU-domstolen har nu lämnat ett förhandsavgörande liknande generaladvokatens förslag. Det innebär att kafala inte kan jämställas med adoption. Barnet blir inte släkt i rakt nedstigande led vilket skulle ha gett automatisk rätt till återförening. Men barnet ska ändå räknas som en övrig familjemedlem. Därför ska staten efter att ha utrett omständigheterna underlätta inresa och vistelse särskilt med hänsyn till barnets bästa. Eventuella risker för barnet ska vägas in men det får inte förutsättas att det finns en sådan risk enbart för att vårdnadshavare utsetts enligt kafala-systemet. Om det framgår efter utredningen att barn och vårdnadshavare kommer att utöva familjeliv innebär respekten för familijeliv och barnets bästa till att barnet ska beviljas inresa.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen C-129/18 i sin helhet, svenska eller annat språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190326:

Asylnytt 19-03-00:

Migrationsdomstol ber EU-domstolen avgöra identitetskrav vid förlängt tillstånd till sidans topp

Målet gäller en person vars identitet ansågs styrkt när han ansökte om uppehållstillstånd från hemlandet på grund av anknytning till sin hustru som är svensk medborgare. När uppehållstillståndet skulle förlängas visade det sig att mannen uppträtt i flera identiteter och dessutom hade utvisats från Norge på grund av brott. Hans identitet ansågs inte längre styrkt. Migrationsverket avslog ansökan eftersom uppehållstillstånd på grund av anknytning kräver styrkt identitet, i enlighet med Schengenregler. I en inlaga till EU-domstolen beskriver migrationsdomstolen nu turerna kring "nya gymnasielagen" och Migrationsöverdomstolens slutsats att kravet på styrkt identitet bara gäller vid inresa till Schengenområdet. Första frågan som nu ställs till EU-domstolen är om schengenreglerna hindrar medlemsstaterna att bevilja uppehållstillstånd som inte beror på skyddsskäl eller humanitära skäl, när identiteten är oklar. De övriga frågorna rör om staterna kan ha egna sådana regler eller göra undantag. (Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-03-00:

EU-domstolen om villkoren för att avvisa asylansökan från den som redan har skydd till sidans topp

Tyska domstolar har lämnat över tre mål som rör familjer som sökt asyl i Tyskland trots att de hade fått skydd som alternativt skyddsbehövande i Bulgarien respektive Polen. Flera frågor ställdes kring hur asylprocedurdirektivet ska tillämpas och om vilka brister i skyddet för alternativt skyddsbehövande hos den tidigare ansvariga staten som skulle spela roll. EU-domstolen slår fast att en medlemsstat kan avvisa en ansökan som lämnats in av någon som har beviljats alternativt skydd i en annan medlemsstat även om ansökan gjorts innan direktivet trädde i kraft och utan att tillämpa återtagandereglerna i Dublinförordningen, med undantag för fall där Dublin II fortfarande ska tillämpas. EU-domstolen påpekar att presumtionen är att alla medlemsstater behandlar personer som får skydd enligt kraven i stadgan, Genèvekonventionen och Europakonventionen. Men om en medlemsstat ändå skulle försätta någon i sådant armod att det blir omöjligt för personen "att tillgodose sina mest grundläggande behov, såsom att äta, tvätta sig och ha tak över huvudet, och vilket skadar vederbörandes fysiska eller mentala hälsa eller utsätter personen för en förnedring som är oförenlig med mänsklig värdighet", så hindrar det att ansökan avvisas. En person med alternativ skyddsstatus har inte rätt att söka flyktingstatus i ett annat EU-land om inte det ansvariga landet systematiskt nekar flyktingstatus utan egentlig prövning.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk)

Domen i sin helhet på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-03-00:

EU-domstolen: Levnadsvillkor efter uppehållstillstånd kan beaktas vid Dublinöverföring till sidans topp

En tysk domstol har även lämnat över ett fall rörande en man som skulle föras över till Italien enligt Dublinförordningen. När Tysklands tidsfrist höll på att löpa ut hade mannen lämnat förläggningen. Han kom senare tillbaka och förklarade att han inte visste att han måste meddela var han befann sig. En fråga till EU-domstolen gällde om en person ska anses hålla sig undan även om det inte är avsiktligt, en annan om det överförande landet självt kan bestämma att fristen ska förlängas till 18 månader eller om det krävs överenskommelse mellan staterna. Den tredje frågan gällde om en överföring kan hindras av hur personen skulle behandlas i den ansvariga staten om personen skulle få skyddsstatus där. EU-domstolens svar innebär att staten har rätt att utgå från att personen hållit sig undan avsiktligt förutsatt att hen informerats om reglerna. Personen har dock rätt att överklaga detta. Samråd mellan staterna behövs inte för att förlänga tidsfristen. Domstolen påpekar presumtionen att alla EU-länder behandlar personer som fått skydd i enlighet med stadgan och internationella konventioner. Men det kan inte uteslutas att en person under exceptionella omständigheter skulle "löpa en allvarlig risk för att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling ... på grund av de levnadsförhållanden som personen kan förvänta sig i egenskap av en person som beviljats internationellt skydd". I så fall utgör det hinder för överföring.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet på valfritt EU-språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-03-00:

EU-domstolen: Återvändandedirektivet tillämpas oavsett inre gränskontroll till sidans topp

Målet gäller en person som greps i Frankrike efter att illegalt ha passerat gränsen mellan Spanien och Frankrike under en period då Frankrike tillfälligt hade stängt sina gränser. Frågan var om Frankrike måste tillämpa reglerna i återvändadedirektivet som för en person som grips inom territoriet i normala fall, eller om de kan förfara som om personen blivit gripen vid en yttre gräns. En domstol i Frankrike har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Förslaget från EU-domstolens generaladvokat var som refererades i Asylnytt 18-10-18 att Frankrike måste tillämpa återvändandedirektivet. EU-domstolen har nu kommit till samma slutsats. Yttre gränser och inre gränser är två olika saker som behandlas inom olika kapitel i unionskodexen om Schengengränserna. Det ändras inte av att en stat tillfälligt har infört inre gränskontroll enligt EU-domstolen. Den som grips i närheten av en inre gräns utan rätt att befinna sig i området ska alltså behandlas i enlighet med återvändandedirektivet. Personen kan inte "avlägsnas snabbt eller enkelt från Schengenområdet genom att omedelbart tas till en yttre gräns".

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

ECRE 19-03-01:

Greece violated convention by placing minors in custody not addressing ill-treatment till sidans topp

On 28 February, the European Court of Human Rights delivered its judgment in the H.A. and others case v. Greece (application no. 19951/16), regarding the detention conditions of unaccompanied minors in police stations.

The case concerned nine unaccompanied minors of Syrian, Moroccan and Iraqi nationalities who were apprehended at Greece's borders and were placed under protective custody in police stations in Northern Greece, before being transferred to the Diavata refugee camp. The applicants complained under Artic les 3, 5 and 13 that the detention conditions and ill-treatment by police officers, as well as the lack of effective remedy, violated the Convention.

With regard to the applicants' placement under protective custody, the Court analysed its relevant jurisprudence on immigration detention in police stations, as well as the general standards set by the CoE Committee for the Prevention of Torture (CPT), and concluded that their detention in police stations violated Article 3 of the Convention. In this respect, the Court noted that the applicants were detained for prolonged periods of time in police cells that were entirely inappropriate for minors. It further observed that the problem of protective custody is persistent in Greece due to the absence of appropriate facilities and underlined the CPT's findings on the lack of psychosocial support in that context. On the implication of Article 13, the Court noted that the absence of an administrative report on the protective custody measure meant that the applicants had no way of knowing when their detention would end and whether the measure imposed was unreasonable. Consequently, the administrative procedure, as well as the quick dismissal of the case by the Prosecutor, led the Court to find a violation of Article 13 in conjunction with Article 3.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

ECRE 19-03-01:

fails to protect an unaccompanied child breached article 3 of the convention till sidans topp

On 28 February, the European Court of Human Rights ruled in case Khan v. France (application no. 12267/16) that the failure of the French authorities to provide care for an unaccompanied minor in the Calais refugee camp was in breach of Article 3 of the Convention.

The applicant, an Afghan national, had left his country to seek asylum in Europe and arrived in Calais, France, where he remained hoping to reach the United Kingdom. In 2015, following pressure from a number of NGOs, the Lille Administrative Court ordered the Pas-de-Calais Prefect to determine the number of unaccompanied minors in distress and to co-operate with the Pas-de-Calais Department in placing them in care. Additionally, an NGO also lodged an application for a provisional care order on behalf of the applicant with the Children's Judge, who granted the request. The authorities, however, did not act on the aforementioned two orders.

The applicant complained before the ECtHR that the authorities' failure to comply with the orders to provide provisional care amounted to a violation of the duty to protect under Article 3 of the Convention. The Court rejected the French government's contention that the domestic remedies had not been exhausted, emphasising the domestic authorities' automatic obligation to protect with regard to unaccompanied children under Article 3 of the Convention. Noting the particularly difficult conditions in which the child had found himself and the NGO's move to request an order, the Court concluded that the applicant did what could reasonably be expected of him in the light of the requirements of exhaustion of remedies.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190302:

Asylnytt 19-03-02:

Europadomstolen tillåter utlämning av terrormisstänkt till Ryssland till sidans topp

En person från Dagestan i Ryssland som sökte asyl i Bosnien greps redan vid gränsen eftersom han var efterlyst. Själv hävdar han att saken började med att hans son misstänkts för något. När han sälv förhördes om sonens frånvaro hotades polisen med att de skulle plantera bevis hos honom och anklaga honom för terrorbrott om han inte samarbetade. Efter detta flydde han landet. Ryssland anklagar honom för att ha hjälpt en illegal väpnad motståndsgrupp i Dagestan. Europadomstolen redovisar rapporter om tortyr och andra svåra kränkningar och försvinnanden i Dagestan men lägger stor vikt vid att Rysslands överåklagare (OPGRF) lämnat garantier för att mannen skulle behandlas korrekt om han lämnas ut. Enligt domstolen finns ingen anledning att tvivla på garantierna. Det vägs också in att även Ryssland har undertecknat Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Om mr-brott begås efter en utlämning kan de anmälas till Ryssland. Sammantaget betraktas anmälan som uppenbart ogrundad.

Application no. 47679/17, M.I. against Bosnia and Herzegovina (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-03-02:

Kafala är inte lika med adoption men kan ändå ge rätt till familjeliv enligt EU-advokat till sidans topp

Ett par med franskt medborgarskap men boende i Storbritannien hade fått ansvaret för ett föräldralöst barn genom kafala-systemet som finns i många länder. Kafala ger inte en föräldra-barn-relation som adoption, men de vuxna åtar sig att ta hand om och fostra barnet till vuxen ålder. Paret ansökte om att barnet skulle få resa från Algeriet till dem på samma villkor som ett adopterat barn. Efter ett första avslag bad en domstol i Storbritannien om förhandsavgörande från EU-domstolen. Generaladvokatens förslag till avgörande innebär att kafala inte kan jämställas med adoption. Barnet blir inte släkt i rakt nedstigande led vilket skulle ha gett automatisk rätt till återförening. Men advokaten anser att barnet ändå ska räknas som en övrig familjemedlem. Därför ska staten i enlighet med sin egen lagstiftning underlätta inresa och vistelse med hänsyn till rätten till familjeliv och barnets bästa. Eventuella säkerhetsrisker ska vägas in men inget sådant finns i det här fallet, enligt advokaten. En förutsättning för att se barnet som familjemedlem är att medlemsstaten har kontrollerat att vårdnadshavarna har utsetts med hänsyn till barnets bästa. Nästa steg är att EU-domstolen ska ta ställning till målet.

Mål C-129/18, Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs förslaget i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190219:

Asylnytt 19-02-19:

Torterad som nekats vård i Itialien ska inte skickas dit igen enligt FN-kommitté till sidans topp

En utvisning till Italien har stoppats av FN:s kommitté mot tortyr (CAT). Det gäller en etiopier som fängslats 2006-2008 och utsatts för svår tortyr som han fortfarande lider men av. Han släpptes då han var i dålig kondition och flydde för att inte gripas igen. Efter resan genom öknen och över havet fick han vård i Italien för sina skador från resan men inte för tortyrskadorna. Trots att han fick asyl med flyktingstatus bodde han på gatan i tre år. När han sökte asyl i Schweiz fick han psykiatrisk vård under proceduren men när han skickades tillbaka till Italien hamnade han på gatan igen. Samma sak hände när han försökt i Norge. Nu är han tillbaka i Schweiz som åter beslutat om utvisning. Schweiz har framfört att mannen inte riskerar livet eller att utsättas för tortyr samt att rätt till vård inte betyder rätt till specifik vård i ett visst land. Men CAT påpekar att alla regler om non-refoulement innefattar fler risker än tortyr, såsom grym, inhuman eller förnedrande behandling. I italien är asylmottagandet undermåligt och tortyroffer identifieras inte. Den schweiziska staten borde ha tagit reda på hur han som tortyroffer skulle behandlas. CAT bedömer att det skulle bryta mot artiklarna 3, 14 och 16 att utvisa mannen till Italien.

Läs eller hämta beslutet, på franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-02-19:

Migrationsverket kommenterar utvisning som prickats av Europadomstolen till sidans topp

Sverige förbjöds för drygt ett år sedan av Europadomstolen att verkställa en utvisning till Marocko av en terroranklagad man. Utvisningen skulle verkställas av SÄPO, som också hade informerat marockanska myndigheter. Detta gjorde att mannen riskerade tortyr för att erkänna, enligt Europadomstolen. Migrationsverket har nu publicerat en kommentar. Migrationsverket konstaterar att beslutet mot tortyr är absolut men påpekar att det är SÄPO som är ansvarigt för att se till att Migrationsverket informeras om eventuella omständigheter som kan utgöra verkställighetshinder. Enligt kommentaren kan verket normalt inte pröva verkställighetshinder i ett ärende som fortfarande är under utredning och kan inte ha skäl att begära information från den verkställande myndigheten redan då. Verket kan inte heller utgå från att SÄPO generellt skulle dela information med verkställighetslandet som skulle innebära skyddsbehov. Däremot är verket skyldigt att beakta vid sin sammantagna framåtsyftande bedömning om det finns sådan information och eventuellt utreda detta ytterligare.

Hämta dokumentet SR 05-2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-02-19:

Europadomstolen tillåter utvisning av terroristdömd från Danmark till Marocko till sidans topp

Saken gäller en man från Marocko som bott i Danmark i nästan 40 år och var dansk medborgare. Marocko hade ett par gånger begärt honom utlämnad för en anklagelse om mordförsök och sabotage, men Danmark hade nekat på grund av risken för otillåten behandling. Mannen har senare dömts för flera brott, bl.a. för att ha främjat terorism. 2013 gifte han sig med en kvinna av marockanskt ursprung och paret har ett barn. 2014 dömdes han på nytt till fängelse för att ha främjat terroristbrott, denna gång även till att förlora medborgarskapet och utvisning med permanent återreseförbud. Mannen sökte asyl. Det avslogs, bl.a. eftersom mannen varit i Marocko flera gånger och att det var länge sedan han begärdes utlämnad. Europadomstolen nekade att begära inhibition enligt "rule 39" och utvisningen verkställdes i januari 2019. Nu konstaterar domstolen att förhållandena i fängelse i Marocko har blivit bättre övervakade med tillgång till advokat och att Danmark begärt och fått garantier mot dödsstraff. Att medborgarskapet dras in är proportionerligt enligt Europadomstolen. Beträffande familjelivet påpekar domstolen att makarna inte levt ihop och när de skaffade barn efter mannens dom var de medvetna om att förhållandet var osäkert.

Läs Mansour Said Abdul Salam Mubarak against Denmark, Application no. 74411/16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190209:

Asylnytt 19-02-00:

Dublinförordningen gäller som vanligt gentemot Storbritannien enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har lämnat ett förhandsavgörande om överföring enligt Dublinförordningen från Irland till Storbritannien. En fråga gällde om samma instans som behandlar kriterierna enligt Dublinförordningen (vilket land som ska pröva ansökan) också måste vara den instans som avgör om en stat ska göra undantag och ta över ansvaret på eget initiativ. En annan fråga var om den stat som behandlar ansökan enligt Dublinförordningen också separat måste ta ställning till barnets bästa. Domstolen ville även få svar på om Dublinförordningen gäller gentemot Storbritannien som meddelat sin avsikt att lämna EU. Enligt EU-domstolen gäller Dublinförordningen för Storbritannien så länge landet inte de facto lämnat EU. Beträffande barnets bästa finner domstolen att den saken inte behöver tas upp i någon särskild procedur, eftersom den kan prövas i överklagande av Dublinärendet. EU-domstolen konstaterar att det är upp till staterna att bestämma själva vilka instanser som ska behandla Dublinärenden såväl rörande kriteria som undantagsklausulen. Det behöver inte vara samma instans.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen på svenska eller annat språk, målnummer C-661/17 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-02-00:

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning av ung man till Eritrea, kräver ny utredning till sidans topp

En ung man rekryterades till militärtjänsten i Eritrea direkt efter grundskolan. Han hölls inlåst i en trång container under olidliga förhållanden tillsammans med 70-80 andra men lyckades fly och har sökt asyl i Schweiz. Han bedömdes inte trovärdig på grund av att han saknar id-handlingar och hade lämnat olika uppgifter om flykten. Enligt Schweiz går det att återvända friviligt till Eritrea utan att riskera förföljelse, även om utresan var illegal, och militärtjänst är inget asylskäl. Överklagan togs inte upp eftersom mannen inte kunde betala avgiften på 600 schweiziska franc. Han förklarar motstridigheterna med att han inte hade advokat och inte fick tolk på sitt modersmål. Han fick inte arbeta och hade ingen möjlighet att betala avgiften. Saken har nu prövats av FN:s kommitté mot tortyr, CAT, som konstaterar att Eritreas militärtjänst utformats som underkuvande av en hel befolkning och att tortyr och andra kränkningar är vanligt i fängelserna. CAT konstaterar att det skulle bryta mot artikel 3 i konventionen mot tortyr att utvisa mannen till Eritrea. Den bristande utredningen är i sig är ett konventionsbrott. Schweiz är skyldigt att pröva mannens överklagande i enlighet med konventionen.

Hämta eller läs Communication No. 811/2017 på franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-02-00:

Höga beviskrav hos FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr (CAT) har publicerat några ärenden som behandlats under kommitténs session i november-december. En utvisning stoppades, rörande en eritrean som sökt asyl i Schweiz - se ovan. Men i fem ärenden har den sökande inte kunnat bevisa att det fanns en tillräckligt stark personlig risk. Ett ärende gällde en kvinna från Iran som kommit till Sverige på grund av äktenskap men flytt maken och fruktade repressalier av släktingar, eller att fängslas på grund av politisk aktivitet. Kommittén ansåg inte att hon kunnat bevisa dessa risker. En man från Kongo hade också kommit som anhörig men stod inför utvisning, från Schweiz. Han lyckades inte övertyga om att tidigare anställning hos säkerhetstjänsten eller medverkan i en exilorganisation gör att han riskerar tortyr. Även en man från Sri Lanka som sökt asyl i Australien hade för svaga individuella skäl trots en berättelse om släktingar som råkat illa ut. En man från Armenien sökte asyl i Nederländerna och berättade att han som chaufför hade vägrat samarbeta om att rapportera om motståndare och sedan själv blivit falskt anklagad. Men han har inte lyckats bevisa varken att han fängslats eller är eftersökt. Vidare avgjordes ett ärende om en man från Etiopien som sökt asyl i Schweiz. Han hävdade att han misstänktes för att tillhöra en befrielseorganisation och att han varit fängslad efter att ha avslöjat sin arbetsgivare. Men händelserna låg långt tillbaka och kunde inte bevisas.

Ärendet rörande en iransk kvinna i Sverige har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta beslutet från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 691/2015, Iran, från FN:s hemsida (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 841/2017, Kongo (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 761/2016, Sri Lanka (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 801/2017, Armenien (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 765/2016, Etiopien (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-02-00:

Kidnappare drar tillbaka sin anmälan till Europadomstolen till sidans topp

En person som år 2016 kidnappade ett flygplan i Egypten och tvingade piloten att landa i Cypern, fängslades där. Egypten begärde mannen utlämnad eftersom han skulle åtalas för flera brott i samband med flygkapningen, bland annat terrorbrott. Mannen överklagade beslutet om utlämning och när detta inte lyckats vände han sig till Europadomstolen. Europadomstolen begärde i slutet av 2017 att utlämningen skulle stoppas tills domstolen behandlat ärendet. Kort därefter lämnade mannen in handskrivna brev till myndigheterna om att han önskade dra tillbaka sina ansökningar och istället bli utlämnad till sitt hemland. I en senare inlaga skrev han att det han ville var att bli förflyttad till en annan del av fängelset. Europadomstolen begärde kommentarer från regeringen i Cypern om ärendet och om förhållandena i fängelset. Men efter ytterligare ett par månader återkom mannen med tydlig begäran om att dra tillbaka sin anmälan och att få bli utlämnad till Egypten. Europadomstolen har nu strukit ärendet.

Application no. 76341/17, Seif Eldin v Cyprus (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190111:

Asylnytt 19-01- 00:

Europadomstolen: Gränsvakter i Litauen borde förstått att tjetjener ville söka asyl till sidans topp

En tjetjensk familj försökte söka asyl tre gånger vid olika gränsstationer i Litauen. Varje gång avvisades de med skriftlig order på grund av att de saknade visering. Första gången skrev de istället för sina namn ordet "Azul" med kyrilliska bokstäver på platsen för underskrift. Vid nästa försök förklarade de muntligt på ryska att de ville söka asyl. Tredje gången hade de med sig en asylansökan på ryska. Varje gång hölls de kvar ett antal timmar och återfördes därefter till Vitryssland. Senare utvisades de därifrån till Ryssland där mannen fängslades och misshandlades. Hela familjen är idag asylsökande i Polen. Europadomstolen avgjorde med fyra röster mot tre att det innebar ett brott mot artikel 3 i konventionen att inte låta familjen söka asyl. Domstolen argumenterar bland annat att asylansökan inte behöver ske i någon särskild form samt att det inte borde vara svårt att ordna rysktalande tolk vid gränsen till Vitryssland. Litauen hävdar att familjen kunde ha överklagat. Enligt domstolen finns ingen procedur som skulle ha hindrat deportationen, varför Litauen även brutit mot artikel 13. Tre ledamöter skriver i en reservation att det är orimligt att kräva att gränsvakterna skulle ha förstått att familjemedlemmarna sökte asyl. En av de fyra i majoriteten bifogar en omfattande röstförklaring om vikten av att stå upp för staternas ansvar i gränszoner samt mot kollektiva utvisningar.

Case of M.A. And others v. Lithuania, Application no. 59793/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181231:

Asylnytt 18-12-31:

Inget generellt hinder för att utvisa personer till Sudan enligt Europadomstolen till sidans topp

Europadomstolen har behandlat flera ärenden som rör asylsökande som skulle utvisas från Nederländerna till Sudan. En person hade tidigare haft temporärt uppehållstillstånd på grund av praxis för sökande från Darfur, men ansågs inte ha några individuella skäl när detta skydd upphörde. En av dem hade tidigare varit fängslad för samröre med en illegal organisationer och även den tredje hävdade att han varit fängslad på liknande grunder men lyckades aldrig bevisa detta. Enligt domstolen finns inget som tyder på att de skulle vara eftersökta idag eller ha varit verksamma utomlands mot regimen i Sudan - till skillnad från situationen i målen N.A. v. Switzerland and A.I. v. Switzerland. Europadomstolen anser inte att situationen i Sudan är sådan att det generellt skulle strida mot konventionen att utvisa någon dit. Även om personer av icke-arabisk etnicitet diskrimineras i Khartoum så innebär det inte att de generellt riskerar förföljelse, enligt domstolen.

Application no. 36196/16, A.I. against the Netherlands (Extern länk)

Application no. 12708/16, W.M. against the Netherlands (Extern länk)

Application no. 20102/13, A.S. against the Netherlands (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-12-31:

Familjemedlemmar prövas individuellt men i sammanhang, enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har lämnat förhandsavgörande i ett antal frågor från en domstol i Bulgarien rörande efterföljande asylansökningar från familjemedlemmar när ansökan från en person i familjen börjat prövas. I avgörandet klargörs att varje familjemedlem har rätt till en individuell prövning. Hot mot en person i familjen ska ändå beaktas för övriga familjemedlemmar eftersom det kan ha betydelse även för deras skyddsbehov. Det kan vara lämpligt att avgöra ärendena i ett sammanhang. Detta ska dock inte medföra att en av ansökningarna avbryts fram till att en annan avslutats. Om en person har behov av internationellt skydd är det tillåtet att utvidga detta till andra familjemedlemmar. Målet innehöll även frågan om en anmälan av den egna staten till Europadomstolen kan innebära förföljelseskäl. Domstolens svar är ja; det kan ses som en "politisk åskådning" om anmälan kan leda till vedergällning från staten, däremot inte som tillhörighet till en "särskild samhällsgrupp". Slutligen slår EU-domstolen fast att en domstol kan vara skyldig att behandla omständigheter som kommer upp först i samband med överklagande, om de inte åberopats för sent eller är obetydliga. Mål nr C-652/16.

Hämta längre referat från Migrationsverket samt förhandsavgörandet på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

Asylnytt 18-11-00:

Dublinöverföring till Italien stoppas av FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har fällt Schweiz för en överföring till Italien. Fallet rör en eritrean som har en historia av fängslande och tortyr, men detta bedömdes inte i sak. Han sökte asyl i Schweiz där han fick avancerad vård för posttraumatiskt stressyndrom. Enligt läkarna hade han kommit in i en läkningsprocess men det var av stor vikt att han fick kontinuerlig vård hos dem han fått förtroende för. Mannen överfördes trots detta efter ett år till Italien. Trots de garantier Italien lämnat hamnade han utan mottagande på flygplatsen. En släkting tipsade om Caritas härbärge där han köade utan att få plats första natten men fick en tillfälliga plats dagen därpå. Mannen fick ingen information om hur han skulle söka asyl. Han beskrev situationen som kaotisk och att han skulle tvingas sova på gatan som många andra och inte få vård. Efter mindre än två dygn återvände han till Schweiz, där han så småningom fick ett nytt beslut om överföring till Italien. CAT anser att behandligen han riskerar vid en förnyad överföring till Italien i hans tillstånd utan stabila kontakter kan leda till självmord och därmed kan nå en nivå jämförbar med tortyr.

Hämta eller läs Communication No. 742/2016, A.N. v Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-11-00:

FN:s kommitté mot tortyr publicerar ärenden från augusti-sessionen till sidans topp

Endast en av de anmälningar som nu publicerats av FN:s kommitté mot tortyr (CAT) ledde till fällning, nämligen Dublinärendet som nämns ovan. Flera av de övriga anmälningarna faller på trovärdighetsbedömningen eller på att händelserna ligger långt tillbaka och att de sökande inte kan visa att de är av intresse i hemlandet. Dit hör två ärenden som rör utvisning från Sverige, den ena till Irak av en man med iranskt ursprung som ska ha tillhört exiliransk organisation. Det ligger honom i fatet att sakna ID. Det andra fallet som rör Sverige gäller en man från Elfenbenskusten som arbetat för förre presidenten Laurent Gbagbos maka. Andra anhängare har förföljts, men det är länge sedan.

Några fall avvisas som uppenbart ogrundade. Ett av dem rör en kvinna från Uganda som bott många år i Kanada men över huvud taget inte lyckats söka asyl och missat alla andra möjligheter. I detta fall uppmanar CAT ändå staten att pröva ärendet.

Sök ärenden i OHCHR:s databas med dokumenttyp "Jurisprudence" och treaty "CAT". (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-11-00:

EU-domstolen: Överklagande till högre instans behöver inte ha suspensiv verkan till sidans topp

En domstol i Nederländerna har bett om förhandsavgörande rörande proceduren för överklagan till en andra domstolsinstans av ett beslut om avslag på asylansökan samt utvisning. Enligt asylprocedurdirektivet och återvändandedirektivet ska sådana beslut i normalfallet kunna överklagas till domstol med suspensiv verkan, det vill säga att utvisningen inte ska får verkställas förrän domstolen fattat beslut. I Nederländerna kan domstolens beslut överklagas till ytterligare en domstolsinstans. Det finns dock ingen automatisk inhibition under detta andra överklagande. Frågan var om det är tillåtet enligt EU-direktiven. EU-domstolens svar är att det är tillåtet, även om målet rör risk för åsidosättande av principen om non-refoulement. Det finns inget hinder för medlemsstaterna att ha en högre domstolsinstans, men direktiven innehåller inget krav på det och följaktligen inte heller någon reglering av en sådan procedur. Däremot ska enligt likställdhetsprincipen proceduren inte vara mer eller mindre förmånlig beroende på om ett mål går under nationell rätt eller EU-rätt.

Läs Migrationsverkets längre referat med länk till målet C-180/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-11-00:

EU-domstolen om tidsfrist för omprövning av nekad accept enligt Dublinförordningen till sidans topp

EU-domstolen har tagit ställning till två sammanslagna mål om tidsfrist vid omprövning av Dublinbeslut. Båda målen gällde asylsökande i Nederländerna. Den ena hade väntat nästan ett år på beslut om eventuell överföring till Tyskland. Tyskland hade sagt nej till accept men sedan inte svarat på en begäran om omprövning. Den andra hade fått ett beslut om överföring till Italien trots att Italien ursprungligen sagt nej. Italien hade svarat ja på en begäran om omprövning men inte förrän efter ca åtta veckor. Frågorna till EU-domstolen gäller om det finns någon tidsfrist för att svara på en begäran om omprövning och vilket land som blir ansvarigt om tidsfristen löpt ut. EU-domstolens svar är att staterna ska sträva efter att besvara en begäran om omprövning inom två veckor. (En sådan begäran får lämnas inom tre veckor från att accept nekas.) Men om den tillfrågade staten inte svarar inom den tiden ligger ansvaret för att pröva asylansökan ändå kvar hos den stat som ställt frågan, och proceduren ska anses avslutad.

Läs domen i mål C-47/17 och C-48/17 på svenska (Extern länk)

Hämta eller läs på andra språk (Extern länk)

Längre referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

Asylnytt 18-11-08:

Europadomstolen tillåter utvisning av narkotikadömd trots sex barn i Danmark till sidans topp

En man dömdes i Danmark för narkotikabrott till fem års fängelse och utvisning till Jordanien. Mannen hade bott nio år i Danmark men hade aldrig haft ett arbete och hade dömts för mindre narkotikabrott flera gånger tidigare. Frågan inför Europadomstolen var om utvisningen skulle tillåtas trots att mannen hade tre barn, 14, 12 och 11 år gamla från ett tidigare äktenskap. Dessutom bodde han före fängelsestraffet ihop med tre barn, 9, 8 och 7 år gamla, och var fortfarande gift med modern. Alla barnen hade besökt honom tätt under fängelsetiden och båda mödrarna hävdade att det skulle skada dem om pappan utvisades. Domen innehåller en lista över faktorer som enligt tidigare praxis ska vägas in vid bedömningen av om en utvisning på grund av brott är nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Europadomstolen slutsats är att rättsinstanserna i Danmark tagit den hänsyn de var skyldiga till och att utvisningen är proportionerlig bland annat med tanke på det grova brottet och att barnen inte bott ihop med pappan på länge.

Case of Assem hassan ali v. Denmark, Application no. 25593/14 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-11-08:

EU-domstolen: Irans straff mot konvertit kan utgöra förföljelse om lagen tillämpas till sidans topp

Målet rör en person från Iran som sökt asyl i Bulgarien efter att ha anklagats för apostasi i hemlandet. Några av frågorna till EU-domstolen rör om en medlemsstat är skyldig att pröva varje ärende enligt Dublinförordningen och fatta beslut om sitt ansvar för asylärendet, innan beslut i sakfrågan tas. EU-domstolen påpekar att det inte finns någon skyldighet att ta ett uttryckligt beslut i fråga om ansvar enligt Dublinförordningen. Dublinkriterierna behöver inte heller vägas in om beslutet i sakfrågan överklagas. Övriga frågor rörde relgiion som asylskäl. Vilka frågor om religion får ställas och måste den sökande uttala sig om alla aspekter av religionsutövande som nämns i asylprocedurdirektivet? Kan hemlandets argument för straff mot apostasi vägas in eller utgör straffen i sig förföljelse även om inte någon religion nämns? EU-domstolen svarar att alla beståndsdelar av begreppet "religion" inte behöver visas, men sökande måste kunna underbygga sina påståenden. Beträffande straff säger EU-domstolen att dödsstraff eller fängelsestraff för agerande i strid med statsreligionen kan utgöra förföljelse. Det avgörande är straffets karaktär, och om straffet tillämpas i praktiken.

Läs längre referat av Migrationsverket och hämta domen i mål C-56/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.