Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Information från myndigheter och organisationer
Två barn och ett vuxet syskon har särskilt ömmande skäl efter 12 år enligt domstol
Tre barn, då mellan tio och två år gamla, fick uppehållstillstånd 2009 genom anknytning till sin far. Tillstånden förlängdes till och med 2015. Nästa gång nekades förlängning eftersom fadern återvänt till hemlandet. Modern fanns kvar i Sverige och ansökte om asyl för barnens räkning. Målet återförvisades men även asylskälen avslogs. Modern nöjdförklarade sig. De två minderåriga barnen, som är placerade i familjehem, hävdar genom sitt ombud att de har skyddsbehov på grund av faderns aktiviteter i hemlandet och att deras far, som motsätter sig utvisningen, också borde höras innan nöjdförklaringen godtas. Domstolen håller med och prövar målet i sak. Det äldre syskonet som nu är vuxen framförde egna asylskäl i ett separat mål. Men eftersom fadern aldrig sökt asyl och har återvänt till hemlandet utan problem anser domstolen att barnen inte heller har asylskäl. De yngre kan inte heller få uppehållstillstånd på grund av placeringen, eftersom deras far skulle kunna ta hand om dem. Slutsatsen blir ändå att barnen beviljas uppehållstillstånd av särskilt ömmande omständigheter, då de tillbringat alla sina formativa år i Sverige, har vistats med tillstånd och har sina omvårdnadspersoner här. Även det syskon som hunnit bli vuxen beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter, eftersom hon har fått en särskild anknytning under sina formativa år, aldrig levt illegalt och har nära band till sina syskon.
Sonen som blivit vuxen men nu har ny familj har särskilt ömmande skäl enligt domstol
En ung pojke lämnades i Somalia då fadern hade dödats och modern kidnappats. Modern flydde och tog sig till Sverige. Sonen fick år 2018 uppehållstillstånd på grund av anknytning till modern. När han ansökte om förlängning 2019 var han äldre och informerades om att han kunde utvisas. Han uppgav då även skyddsskäl, men att han dröjt med det hölls emot honom. Han ansågs inte ha egna skyddsbehov. Han hade inte längre rätt till uppehållstillstånd på grund av anknytningen till modern. Han bor nu med sin hustru som han haft kontakt med tidigare men gift sig med i Sverige. De har också ett barn som väntar på beslut om uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket kan han inte få tillstånd på grund av anknytningen till hustrun heller. Han kan visserligen få undantag från kravet på styrkt identitet - men inte från att ansöka från utlandet. Äktenskapet har varat för kort tid. Migrationsdomstolen håller med om de negativa bedömningarna av skyddsbehov och anknytning enligt lagens bokstav men konstaterar att mannen som id-kravet är utformat aldrig kommer att kunna återvända och att familjen inte heller kan återförenas på hans hemort där det råder väpnad konflikt. Mannen har vistats lagligt hela tiden i Sverige och har haft uppehållstillstånd. Domstolen beviljar därför uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter, den nya tillståndsgrunden för vuxna. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.
Migrationsverkets ställningstagande om gymnasielagen i sin nya form
Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om tillämpningen av gymnasielagen, den som nu finns i en separat lag skild från utlänningslagen. Det är en ny version av tidigare ställningstagande, RS/018/2020, trots relativt stora ändringar. Gymnasielagen från den 20 juli rör i princip bara personer som redan har haft tillstånd enligt gymnasiereglerna eller har haft ett annat tillstånd under den tillfälliga lagen som inte kan förlängas. Ställningstagandet innehåller justeringar i beskrivningen av vilka kurser som kan godkännas inom yrkespaket och introduktionsprogram. En viktig detalj som lagts till är att en ansökan om tillstånd för gymnasiestudier inte kan avvisas för att den kommit in för sent. I ett längre avsnitt förklaras under vilka omständigheter en person som haft uppehållstlllstånd enligt gymnasiereglerna skulle kunna få fortsatt tillstånd av särskilt ömmande omständigheter. Enligt Migrationsverket är det rimligt att kräva minst två års studier. Därutöver ska banden till Sverige bedömas och vid den bedömningen kan även tid före tillståndet, handläggningstid mm räknas in. På grund av hur paragraferna är formulerade ska ansökningar från personer som har uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller ömmande omständigheter i första hand prövas enligt utlänningslagen, i andra hand enligt gymnasielagen.
Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå - RS/018/2020 (version 2.0) (Extern länk)
Se även själva lagen:
Lag (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå (Extern länk)
Anknytning till familj bedöms av domstol som synnerligen ömmande omständigheter
Ärendet gäller en man från Afghanistan som fått avslag av Migrationsverket 2018. Förutom sina övriga asylskäl så anförde mannen att han levde ihop med en kvinna från hemlandet vars familj skulle utgöra ett hot mot honom. I sitt överklagande har mannen fokuserat på att han ska beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytningen till sambon och det gemensamma barn som de nu har. Mannen kan dock inte styrka sin identitet. Han kan inte få bevislättnad och använda DNA eftersom paret inte levt tillsammans utomlands. Men domstolen resonerar att om uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund så får det ges om det vid en samlad bedömning föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Domstolen väger in rätten till familjeliv och barnets bästa. Domstolen påpekar att Europadomstolen anser att om man medvetet bildat familj när man inte har uppehållstillstånd så kan en utvisning bara i exceptionella fall bryta mot rätten till familjeliv. Men eftersom sambon har flyktingstatus och barnet har uppehållstillstånd i Sverige så kan de inte resa till Afghanistan och situationen med covid-19 gör det ovisst hur länge en separation skulle bestå. Därmed anser domstolen att utvisningen skulle utgöra en oproportionerlig inskränkning av privatlivet. Mannen får uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.
Domstol hindrar utvisning av mamma från dotter och make
En familj som bott i Irak sökte asyl i Sverige 2015. Mannen var iransk medborgare men hade levt som flykting i Iran. Alla tre fick till en början utvisningsbeslut till Irak. Men ärendet återfördes till Migrationsverket då det inte fanns skäl att utvisa mannen till Irak. Vid den förnyade prövningen fick mannen och dottern uppehållstillstånd på grund av mannens skyddsskäl gentemot Iran. Men kvinnan utvisades på nytt till Irak, eftersom principen om familjens enhet inte gäller personer med olika medborgarskap. Kvinnan ansågs inte kunna leva som ensamstående, men kunde enligt Migrationsverket bosätta sig med sin ursprungliga famllj, utöva familjelivet digitalt och ansöka om anknytning därifrån. Domstolen prövar om kvinnan skulle kunna få uppehållstillstånd på grund av anknytning utan att lämna Sverige men detta faller på att hon inte kan styrka sin identitet. Men domstolen anser att utvisningen skulle utgöra ett oproportionerligt ingrepp i kvinnans rätt till ett familjeliv enligt Europakonventionen, och påpekar att barn enligt Barnkonventionen inte ska skiljas från sina föräldrar om det inte är till barnets bästa. Kvinnan får uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.
Uppdaterat ställningstagande från Migrationsverket om konventionsåtaganden
Det rättsliga ställningstagandet "angående innebörden av svenskt konventionsåtagande och artikel 8 i Europakonventionen vid tillämpningen av 11 och 13 §§ i den tillfälliga lagen", SR 24/2016, har ersatts med ett nytt. Detta ställningstagande handlar om vilka undantag från begränsningarna i den tillfälliga lagen som skulle kunna behöva göras för att en utvisning eller nekad familjeåterförening inte ska bryta mot ett svenskt konventionsåtagande. Den ändring som skett är att ett stycke har införts om Migrationsverkets tolkning av Migrationsöverdomstolens dom om praktiska verkställighetshinder MIG 2019:4. Detta medför att brist på ordnat mottagande för ensamkommande barn ska bedömas som bestående hinder och ge uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter endast om barnet är yngre än 14 år. Utvisning av äldre barn som saknar ordnat mottagande anses inte bryta mot något konventionsåtagande eftersom de inte verkställs förrän ärendet preskriberats. I övrigt har hänvisningar uppdaterats till aktuella ställningstaganden om praktiska verkställighetshinder och om familjens enhet.
Hämta det rättsliga ställningstagandet, SR 12/2020 (Extern länk)
Se även:
Uppdaterat ställningstagande om praktiska verkställighetshinder, SR 10/2020 (Extern länk)
Uppdaterat ställningstagande om verkställighet av beslut för ensamkommande barn, SR 11/2020 (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.