Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Klipp från media
Länk till information från myndigheter och organisationer
The refugee definition of the Refugee Convention at 70 through a queer theory lens
Janna Wessels, VU University Amsterdam
Along with the 1951 Convention, the definition of who qualifies as a refugee turns 70 this year. This blog post uses a queer theory lens to uncover various tensions at the very core of the refugee definition. Using the resilience of the problematic 'discretion' reasoning in refugee status determinations in Germany and France as an example, it illustrates how these overlapping tensions create instability, for claims based on sexuality as well as other grounds. The post argues that this web of contradictions can be used productively in favour of each individual claimant - and helps explain the adaptability and continued relevance of the 1951 Refugee Convention 70 years after it was drafted.
In June 2021, Der Spiegel, a major German news magazine, published an article outlining how German decision-makers regularly reject asylum claims of gay applicants on the basis that they can return home and live secretly in such a way that they would not come to the attention of the persecutors in their home countries - where homosexual acts may be criminalised, or homophobic violence rampant. The logic is that gay people can avoid persecution if the surrounding society, and hence potential persecutors, do not know that they are gay. Such decision-making practice persists regardless of a 2013 judgment by the Court of Justice of the European Union, holding that asylum seekers cannot be rejected on the basis that they could 'reasonably be required' to be 'discreet' in their country of origin. In France, in contrast, previous research revealed an 'indiscretion' requirement, where claimants would only receive protection if they had openly expressed their sexual orientation in the past - otherwise, they would be returned to (continued) 'discretion'.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Lång resa för Yves Vallin för att kunna bli accepterad
Pridedeltagaren Yves Vallin från Indonesien kom till Sverige som student och har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av sin sexuella läggning.
- När jag bodde i Indonesien hade jag inte kommit ut, säger Yves.
Yves Vallin kom till Sverige 2016 som student. Två år senare sökte han asyl på grund av sin sexuella läggning eftersom han är homosexuell. 2019 fick han ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år.
Numera är Yves Vallin engagerad i RFSL:s arbete för nyanlända.
- Situationen i mitt hemland försämras, inte minst på grund av att den islamistiska konservatismen tilltar och att HBTQ-personer då åtalas, säger han.
Pryglas offentligt
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Transkvinnan Alva önskar komma till Sverige som kvotflykting
Enligt FN är behovet av att flytta flyktingar skriande - över en miljon personer behöver akut skydd. En av de grupper som bedöms ha stort behov av skydd är HBTQ-flyktingar i Mellanöstern. SVT har träffat en transperson som heter Alva, som FN har valt ut för att komma till Sverige.
Alva föddes som man, men har alltid känt sig som kvinna. Hon har blivit mordhotad och misshandlad för att hon är transkvinna.
Efter att hennes förra lägenhet förstördes i den stora explosionen i Beirut bor Alva nu i en källarlägenhet. Där får hon hjälp med hyran av FN:s flyktingorgan UNHCR.
"Vill få en nystart i ett land som respekterar den jag är"
UNHCR har också valt ut henne till att bli kvotflykting, med Sverige som nytt hemland.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Bisexuella Alex fick inte asyl - Migrationsverket ändrar kritiserat arbetssätt
Migrationsverket ska nu ändra sitt arbete efter att RFSL har kritiserat myndigheten i sin granskning av över 2000 HBTQI-asylärenden.
Alex är en av personerna i granskningen. När han sökte asyl på nytt, av HBTQI-skäl, fick han avslag utan prövning.
"Det ska inte kunna hända", säger asylrättsjuristen Aino Gröndahl.
Hela inslaget (Extern länk)
RFSL lämnar kravlista till regeringen
Under onsdagen lämnade RFSL en kravlista till regeringen gällande Migrationsverkets arbete i HBTQI-asylärenden.
RFSL kräver större rättssäkerhet och som bakgrund finns en granskning av över 2000 HBTQI-asylärenden.
"Jag kom fram till att de trovärdighets- och tillförlitlighetsbedömningar som görs bygger på stereotypa västerländska föreställningar", säger asylrättsjuristen Aino Gröndahl.
Hela inslaget (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.