ASYLNYTT

Migrationsverket har uppdaterat ställningstagande RS/080/2021 med titeln "Kravet på välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid". Detta handlar om möjligheterna att vara anknytningsperson för familjeåterförening för personer som inte har permanent uppehållstillstånd. För att detta ska vara möjligt krävs dels att personen har tillstånd på grund av skyddsbehov, ömmande omständigheter eller verkställighetshinder, dels att det bedöms som troligt att uppehållstillståndet kommer att finnas kvar under en längre tid. Ställningstagandet handlar om hur den bedömningen ska göras. De enda skillnaderna i version 2 består i att det på flera ställen har förtydligats att personen måste ha fått tillstånd på grund av vissa paragrafer (5:1, 5:6 eller 12:18). Personer som har tidsbegränsade tillstånd på grund av arbete, studier eller anknytning kan alltså inte vara anknytningspersoner om de inte har permanent tillstånd.

Hämta det uppdaterade ställningstagandet RS/080/2021 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-10-18:

Uppdaterat ställningstagande om försörjningskravet vid familjeåterförening

Migrationsverket har uppdaterat sitt ställningstagande om försörjningskravet vid anhöriginvandring. Ställningstagandet har ändrats på ett par ställen som rör situationen när en person som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning i sin tur behöver vara anknytningsperson för en annan nära anhörig. Ett exempel är när en förälder till ett ensamkommande barn får uppehållstillstånd och det även finns syskon i familjend. I det förra ställningstagandet fanns ett resonemang om att föräldern som anknytningsperson för syskonen i ett sådant fall kunde undantas från försörjningskrav av "särskilda skäl". Detta hjälper dock inte förrän efter flera år eftersom en person som fått tillstånd på grund av anknytning över huvud taget inte kan bli anknytningsperson så länge det egna tillståndet är tidsbegränsat. (Se notisen om RS/080/2021). I version 2 av ställningstagandet om försörjningskravet finns istället ett resonemang om att syskonet skulle kunna få uppehållstillstånd enligt en undantagsparagraf om "särskild anknytning till Sverige" om det finns synnerliga skäl. Detta om en familjesplittring skulle oproportionerligt kränka rätten till familjeliv. Eftersom denna paragraf rör anknytning till Sverige, alltså inte en person, så ställs inget försörjningskrav. Detsamma gäller om den paragrafen kommer till användning av andra skäl.

Häömta ställningstagandet RS/081/2021, version 2 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-10-18:

Återföreningsärenden återförvisade på grund av nya regler för svenska medborgare

Migrationsdomstolarna har återförvisat en rad ärenden till Migrationsverket för ny bedömning på grund av en justering i utlänningslagen som trädde i kraft den 20 juli. Det gäller familjer där anknytningspersonen är svensk medborgare eller EES-medborgare. Enligt utlänningslagen 5 kap 3 c § ska det inte bli något försörjningskrav om den som ansöker är make eller sambo till anknytningspersonen och "paret har sammanbott utomlands en längre tid eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väletablerat". Regeländringen infördes efter att många utlandssvenskar påtalat svårigheten för dem att återvända till Sverige med en familj som bildats i utlandet om de måste ha försörjning i Sverige redan innan hemkomsten. Men eftersom det kan framgå att förhållandet är väletablerat på andra sätt än sammanboende utomlands, så kan ändringen få betydelse även för andra slags relationer. I de fall som nu återförvisats har anknytningen ännu inte bedömts i sak eftersom Migrationsverket avslagit redan i och med att försörjningskravet inte varit uppfyllt.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210904:

FARR 21-08-30:

Utlänningslagen från 2021

I den här texten beskriver FARR hur utlänningslagen fungerar efter ändringarna som trädde i kraft 20 juli 2021. Artikeln beskriver bara de delar av utlänningslagen som har förändrats. Vi går alltså inte in på hur asylprövningen går till, hur flyktingskäl bedöms, eller vad som händer dem som får avslag. Dessa delar av lagen har inte ändrats genom sommarens lagändringar.

De väsentliga förändringarna i lagen innebär att alla uppehållstillstånd som huvudregel är tidsbegränsade till en början och att det ställs särskilda krav för att få permanent uppehållstillstånd. Kraven för familjeåterförening har blivit hårdare jämfört med utlänningslagen som den gällde till 2016, men är lite lindrigare än under den tillfälliga lagen. Möjligheten för barn att få uppehållstillstånd på grund av "särskilt ömmande omständigheter" har återinförts. Även vuxna som redan har haft uppehållstillstånd kan få fortsatt tillstånd av "särskilt ömmande omständigheter" i vissa speciella fall.

/Artikeln innehåller följande avsnitt:/

Uppehållstillståndens längd

Permanent tillstånd

Anhöriginvandring

Försörjningskrav för anhöriga

Förlängning för anhöriga

Ömmande omständigheter (humanitära skäl)

Övriga skyddsbehövande

Gymnasielagen i ny form

Länkar

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

Migrationsverket 21-07-20:

Nu börjar Migrationsverket tillämpa nya regler i utlänningslagen

Tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel, fler måste kunna försörja sig och gymnasielagen blir en egen lag. Det är de huvudsakliga skillnaderna när förändringarna i utlänningslagen nu träder i kraft.

- Ändringarna i lagen är omfattande och påverkar i stort sett alla våra sökande på olika sätt beroende på vilket slags uppehållstillstånd man har och längden på tillståndet, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Den 22 juni röstade riksdagen för en förändrad utlänningslag och idag, 20 juli, börjar den ändrade lagstiftningen att gälla. Utöver att nya uppehållstillstånd blir tidsbegränsade innebär regeländringarna att det ställs nya krav för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Bland annat måste den sökande från och med nu kunna försörja sig själv och ha haft uppehållstillstånd i Sverige i minst tre år.

- Lagändringarna är både stora och komplexa och rör samtliga ärendeslag. Myndigheten har arbetat intensivt och med en mycket kort förberedelsetid inför att lagändringarna nu ska börja tillämpas av våra handläggare, säger Mikael Ribbenvik.

Det finns inga övergångsbestämmelser för de ansökningar som skickats in innan lagändringen trätt i kraft och där Migrationsverket ännu inte hunnit fatta något beslut.

- Det innebär att dessa ärenden kommer att prövas mot den nya lagstiftningen, säger Mikael Ribbenvik.

På Migrationsverkets webbplats finns detaljerad information om hur lagändringarna påverkar de olika tillstånden. Informationen finns också på myndighetens sociala medier.

Gymnasielagen blir egen lag

En annan förändring i utlänningslagen är att den så kallade gymnasielagen, som tidigare ingått i regelverket för den tillfälliga lagen, blivit en egen lag. Ändringen innebär inga förändringar i sak för prövningen och lagen kommer gradvis att upphöra mellan 2023 och 2025.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-08-08:

Migrationsverket antar ställningstaganden om tolkning av utlänningslagen från 20 juli

Migrationsverket har skapat en samlingssida för ställningstaganden som berör hur ändringarna i utlänningslagen från den 20 juli ska tolkas. Här följer några exempel.

Frågan om permanent uppehållstillstånd är numera en egen "sak" som prövas separat från "saken" uppehållstillstånd. PUT kan bara beviljas i samband med förlängning av ett tidigare tillstånd, men beslutet får inte fattas förrän efter att det tidigare tillståndet löpt ut.

Vad som är en förlängning och vad som är ett statusbyte men ändå ett "fortsatt uppehållstillstånd" har betydelse bl.a. för om ansökan får göras från Sverige. För anhöriga kan ett tillstånd enligt en annan bestämmelse räknas som förlängning om anknytningspersonen är densamma. Ett exempel är att anhöriga barn som fyllt 18 ska kunna få uppehållstillstånd genom paragrafen för särskilt beroende som bott i samma hushåll. Undantag: Om föräldern själv fått sitt uppehållstillstånd som anhörig.

Föräldrar som tillåtits komma som anhöriga till ensamkommande barn kan inte få förlängt tillstånd enligt samma paragraf efter att barnet fyllt 18 eller blivit svensk medborgare. Ingen särskild lösning för detta ges i ställningstagandet.

Den som på grund av särskild anknytning eller våld i hemmet får stanna trots att anknytningen till make/partner brustit kan få uppehållstllstånd 13 månader, men det tillståndet kan varken förlängas eller permanentas. I vissa fall kan en ny anknytning tillåtas som statusbyte. Annars återstår den nya grunden särskilt ömmande omständigheter för vuxna.

En arbetskraftsinvandrare som får permanent tillstånd kommer att få försörjningskrav för medföljande familjemedlemmar, eftersom detta inte räknas som förlängning.

För att utnyttja möjligheten till särskilt ömmande för vuxna ska det både finnas särskilt ömmande omständigheter och en särskild anknytning. I ställningstagandet om detta sätts en tydlig miniminivå om två år för den vistelse som grundar anknytningen.

I ställningstagandet om försörjning för permanent uppehållstillstånd sätts miniminivån för anställning till 18 månaders jobb, till skillnad från 2 år under den tillfälliga lagen.

SAMLINGSSIDA FÖR NYA STÄLLNINGSTAGANDEN EFTER LAGÄNDRINGARNA 20 JULI (Extern länk)

Här följer de hittills publicerade. Förslag till tidigare ställningstaganden för jämförelse är Asylnytts, inte Migrationsverkets.

Förlängning av uppehållstillstånd på grund av anknytning - RS/079/2021 (Extern länk)

Kravet på välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid - RS/080/2021 Motsvarar tidigare RS 049-2021 (Extern länk)

Försörjningskravet i 5 kap. 3 b § utlänningslagen - RS/081/2021 - Motsvarar tidigare RS/011/2020 (Extern länk)

Hantering av ansökningar om fortsatt uppehållstillstånd m.m. - RS/082/2021 - Vissa delar kan jämföras med tidigare RS/050/2021 (Extern länk)

Hantering av ansökningar om uppehållstillstånd på flera grunder och ansökningar om uppehållstillstånd som görs av en utlänning som redan har uppehållstillstånd - RS/083/2021 (Extern länk)

Rättsutredning Migrationsverkets prövningsram i ärenden om uppehållstillstånd - Dnr 1.3.4-2021-15000. Denna hänger ihop med ovanstående RS/083/2021 och kan då jämföras med tidigare RS/046/2021 (Extern länk)

Särskilda krav för att beviljas permanent uppehållstillstånd - RS/084/2021 (Extern länk)

Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen - RS/085/2021 - Vissa jämförelser kan göras med tidigare SR 13/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-08-08:

Migrationsverket ompublicerar rättsliga ställningstaganden i nya versioner

Förutom de nya rättsliga ställningstaganden som givits ut med anledning av förändringar i utlänningslagen, så har en rad ställningstaganden publicerats i nya versioner utan stora förändringar innehållsmässigt. Det handlar till exempel om att referenser går till Utlänningslagens eller Gymnasielagens paragrafer istället för till den tillfälliga lagen och att nya referenser lagts till. I förekommande fall har formuleringar om uppehållstillståndens längd ändrats. Hänvisningar till den tillfälliga lagens krav på att tillstånd på grund av ömmande omständigheter bara fick ges om det skulle bryta mot ett internationellt åtagande har tagits bort liksom stycken om den tillfälliga lagens särskilda paragraf om permanent tillstånd för barn. I ställningstaganden som rör förlängning av arbetstillstånd är tillfört att permanent uppehållstillstånd endast kan ges om de de nya försörjnings- och vandelskraven är uppfyllda. Samlingsbegreppet "hbt" är utbytt mot "hbtqi" i ställningstagandet om skyddsskäl på grund av sexuell läggning mm.

I ställningstagandet om praktiska verkställighetshinder har införts en mening med innebörden att skyddsstatusförklaring inte kan beviljas inom ramen för prövning av utlänningslagens paragraf 12:18, dvs utan en ny prövning av skyddsskälen.

Ställningstagandet om tillstånd för religiös verksamhet mm är definierat som en ny version men är omarbetat och utökat, särskilt rörande villkoren för tillstånd och permanentning för munkar och nunnor.

Vidarebosättning - RS/034/2021 (version 2.0) (Extern länk)

Praktiska verkställighetshinder m.m. - RS/048/2021 (version 2.0) (Extern länk)

Prövning av barns bästa - RS/009/2020 (version 2.0) (Extern länk)

Rätt till derivativ skyddsstatus i asylärenden - RS/020/2020 (version 2.0) (Extern länk)

Beräkning av sammanlagd tillståndstid för arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 a § andra stycket utlänningslagen (2005:716) - RS/011/2021 (version 2.0) (Extern länk)

Att höra barn - RS/010/2020 (version 2.0) (Extern länk)

Beviskravet i anknytningsärenden - RS/030/2021 (version 2.0) (Extern länk)

Förutsättningarna för att återkalla en skyddsstatusförklaring - RS/054/2021 (version 2.0) (Extern länk)

Bedömning av anställningsvillkor enligt 6:2 för ansökan om förlängning av uppehålls- och arbetstillstånd på grund av arbete MIG 2017:24 och MIG 2017:25 samt MIG 2018:12 - RS/009/2021 (version 2.0) (Extern länk)

Möjligheten att tillämpa 5 kap. 15 a § utlänningslagen i de fall en prövning har gjorts med stöd av 12 kap. 19 § tredje stycket utlänningslagen - RS/008/2021 (version 2.0) (Extern länk)

Utredning och bedömning av förföljelse på grund av kön avseende kvinnor - RS/069/2021 (version 2.0) (Extern länk)

Angående personer som vistas i Sverige och utför religiös och annan ideell verksamhet- RS/006/2020 (version 2.0) (Extern länk)

Tillämpning av artikel 3 i Europakonventionen då sjukdom åberopas - RS/008/2020 (version 2.0) (Extern länk)

Utredning och prövning av den framåtsyftande risken för personer som åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryckt - RS/015/2021 (version 2.0) (Extern länk)

Kravet på klarlagd identitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd - RS/037/2021 (version 2.0) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210701:

FARR 21-06-17:

FARR: Försvåra inte familjeåterförening ytterligare!

Riksdagens socialförsäkringsutskott vill minska möjligheterna till undantag från försörjningskravet vid familjeåterförening, jämfört med vad regeringen föreslagit i sin proposition om utlänningslagen. FARR protesterar mot socialförsäkringsutskottets förslag som skulle slå hårt och diskriminerande mot människor på flykt, inte minst kvinnor och barn.

Den 22 juni väntas Riksdagen fatta beslut om de ändringar i utlänningslagen som har diskuterats i ett par år. Regeringens proposition kom i april. Strax efter det skickade riksdagens socialförsäkringsutskott på eget initiativ ut ett par avvikande förslag på remiss.

Socialförsäkringsutskottet är det utskott som ska författa det betänkande med lagförslaget som riksdagen slutligen ska ta ställning till. Betänkandet väntas den 17 juni.

De ändringar utskottet vill göra är att bara personer med flyktingstatus ska kunna få undantag från försörjningskravet genom att ansöka inom tre månader efter att familjemedlemmen i Sverige fått uppehållstillstånd, och det ska ställas högre krav på att förhållandet ska vara väletablerat. För kvotflyktingar ska de tre månaderna räknas från när uppehållstillstånd ges, inte från ankomsten till Sverige som regeringen föreslagit. Slutligen ska det enligt utskottets förslag krävas synnerliga skäl för andra undantag från försörjningskravet.

FARR har svarat på remissen och påpekar bland annat att hinder för familjeåterförening riskerar leda till att fler hela familjer inklusive små barn tas med på flykten och att fler barn dör på Medelhavet eller hela familjer bli fast i våldsamma transitläger utanför EU:s gränser. FARR understryker också att försörjningskravet slår diskriminerande mot utsatta grupper som inte har möjlighet att uppnå det och i praktiken förvägras familjeåterförening.

FARR:s remissvar pdf

till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 21-06-22:

Ändrade regler i utlänningslagen

Reglerna i utlänningslagen ska ändras (SfU28)

För att uppnå en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv så föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär bland annat att

+ uppehållstillstånd för skyddsbehövande och andra som huvudregel ska vara tidsbegränsade

+ permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att personen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år, och om vissa särskilda krav är uppfyllda

+ det i vissa fall ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd

+ försörjningskravet vid anhöriginvandring inte bara ska gälla den som bor i Sverige utan även omfatta den anhörige

+ en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

Lagändringarna börjar gälla den 20 juli 2021.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med förslag om

+ kunskapskrav i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd

+ möjlighet att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder

+ ett mer effektivt och sammanhållet återvändande.

(...)

Betänkandet med utskottets förlag till beslut samt reservationer (Extern länk)

Riksdagsdebatten med Webb-TV och protokoll (Extern länk)

Samlingssida med länkar till proposition och motioner, debatt mm samt omröstningar och beslut (Extern länk)

Se även Migrationsverket om förberedelserna:

Migrationsverket 21-06-23: Riksdagen har beslutat om ändringar i utlänningslagen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylrättscentrum 21-06-22:

Sveriges nya migrationslagstiftning

Tidsbegränsade uppehållstillstånd blir norm och krav ska införas för permanenta uppehållstillstånd. Det beslutades den 22 juni av Sveriges riksdag.

Den 22 juni röstade riksdagen om Sveriges nya migrationslagstiftning. Bakgrunden är det förslag som lades fram av den parlamentariska kommittén efter att under ett år arbetat med att ta fram Sveriges nya migrationslagstiftning. Kommitténs betänkande fick kompletterande förslag från regeringen och motförslag från L, KD, SD och M. Riksdagens röstade för regeringens förslag.

Grunderna för att få uppehållstillstånd

I Sverige kan en person få uppehållstillstånd bland annat som kvotflykting, flykting, alternativt skyddsbehövande eller på grund av humanitära skäl.

Kvotflykting är en person som varit en del av UNHCRs kvotflyktingprogram. Personerna befinner sig i något av UNHCRs flyktingläger runt om i världen och har ansetts vara särskilt utsatta.

Flykting är den som på grund av sitt politiska engagemang, kön, religion, nationalitet, ras eller särskild samhällsgrupp, sexuella läggning eller könsidentitet riskerar att utsättas för våld eller förföljelse om den återvänder till sitt hemland.

Alternativt skyddsbehövande är den person som inte kan återvända till sitt hemland på grund av krig eller konflikt och där den riskerar att utsättas för våld eller förföljelse på grund av detta.

Humanitär grund är en ny grund som en person kan få uppehållstillstånd genom. För att kunna få uppehållstillstånd av humanitära skäl krävs synnerligen ömmande omständigheter för vuxna och särskilt ömmande omständigheter för barn. Samt möjlighet att få förlängt uppehållstillstånd om man som vuxen har en särskild anknytning till Sverige.

Tidsbegränsade uppehållstillstånd blir norm

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

UNHCR 21-06-22:

Uttalande om ändringarna i utlänningslagen

Riksdagen har idag bifallit ändringar av utlänningslagen. UNHCR uppskattar att den nya migrationslagstiftningen bekräftar Sveriges åtagande och engagemang för att ge tillgång till säkerhet och asyl för personer i behov av skydd, samt erbjuder lösningar - inklusive för de allra mest utsatta.

I vårt remissvar från 7 december 2020 uttryckte UNHCR sin oro över ändringen från permanenta uppehållstillstånd för flyktingar och alternativt skyddsbehövande - vilket var praxis fram till den tillfälliga lagen som introducerades 2016 - till tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel.

UNHCR anser att personer i behov av skydd behöver visshet om deras uppehållstillstånd för att ha möjlighet att åter bygga upp sina liv och integreras i det nya samhället. UNHCR anser därför att uppehållstillstånd för flyktingar bör gälla i fem år, vilket är praxis i flera europeiska länder, med en garanti om att tillståndet förlängs så länge som behovet av skydd kvarstår. De tidsbegränsade uppehållstillstånden för flyktingar (3 år) och alternativt skyddsbehövande (13 månader) nu på plats motverkar enligt UNHCR behovet av ett säkert och stabilt skydd.

I remissvaret uttryckte UNHCR även en stark oro över att möjligheten för flyktingar att kunna återförenas med familjemedlemmar fortsätter att vara väldigt begränsad och kantas av en rad praktiska, juridiska och ekonomiska hinder. UNHCR kommer att fortsätta att förespråka att hindren för familjeåterförening tas bort för att säkerställa att familjer kan återförenas så fort som möjligt. Detta skulle framför allt skydda kvinnor och barn från att behöva resa farliga vägar för att kunna återförenas med sina familjemedlemmar. UNHCR anser att möjligheten till familjeåterförening bör syfta till att säkerställa ett juridiskt ramverk som möjliggör för makar, partners, barn och andra familjemedlemmar i beroendeställning som har blivit separerade att återförenas.

Sverige fortsätter att vara en av UNHCR:s viktigaste partners och vi ser fram emot att fortsätta vårt samarbete med att erbjuda skydd till människor på flykt.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Unicef blogg 21-06-22:

Barnets bästa saknas i nya utlänningslagen

Idag är en mörk dag för barn och familjer som är på flykt och söker skydd i Sverige. Riksdagen har röstat igenom ändringar i utlänningslagen i enlighet med den tillfälliga lagen, och majoriteten av förslagen innebär stora inskränkningar i barns rättigheter. UNICEF Sverige saknar ett genomgående barnrättsperspektiv samt en barnkonsekvensanalys av den nya lagen.

En parlamentarisk kommitté fick 2019 i uppdrag att ta fram ett förslag på en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Förslaget presenterades förra året och regeringen har nu landat i ett antal lagändringar som har röstats igenom del för del i riksdagen. Det hävdas att lagen nu är långsiktigt hållbar och rättssäker - en åsikt vi inte delar då de beslutade reglerna fortsätter att drabba barn oproportionerligt hårt.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Amnesty International 21-06-22:

Sveriges nya migrationslag får stora konsekvenser för människor på flykt

I och med riksdagens beslut idag om att tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel för personer som beviljas skydd liksom krav på försörjning och bostad för att familjemedlemmar ska kunna återförenas, lägger sig Sverige på EU:s lägstanivå i migrationspolitiken, säger Amnesty Sverige i en kommentar till omröstningen i riksdagen idag.

- Den nya lagen innebär att Sverige, som länge varit ett föregångsland vad gäller flyktingpolitik och ett värdigt mottagande av utsatta människor, nu får en mycket restriktiv flyktingpolitik. De negativa konsekvenserna för många av de personer som beviljas skydd i Sverige och för deras anhöriga blir verkligen mycket stora, säger Madelaine Seidlitz, jurist och ansvarig för arbetet med flyktingar och migranter på Amnesty Sverige.

Konsekvenserna av den nya migrationslagen blir att drabbade får svårare att fokusera på integration; svårare att bli en del av det svenska samhället och att ta till sig och lära sig det svenska språket samt komma in på arbetsmarknaden. De flyktingar som lider av trauma riskerar att inte få nödvändig behandling, eller att inte kunna ta den till sig. Samtidigt kommer Migrationsverket att tvingas lägga ned stora resurser på omprövningar. De som drabbas värst är barnen, och inte minst de som förnekas möjligheten till familjeåterförening om föräldern på plats i Sverige inte kan försörja hela familjen, eller inte hittar en bostad.

- Att få känna sig trygg, leva med sin familj och kunna fortsätta med sitt liv - det är det viktigaste för de flesta av de människor som är på flykt, varav en liten bråkdel befinner sig i vår del av världen. Det Sverige nu gör är att ytterligare försvåra just detta som också ofta är förutsättningar för att verkligen kunna bli en del av det svenska samhället, säger Madelaine Seidlitz.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FARR 21-06-22:

FARR riktar allvarlig kritik mot den nya migrationslagstiftningen

Idag röstades en ny migrationslagstiftning igenom i riksdagen trots protester från civilsamhällesorganisationer och forskare på migrationsområdet. Sverige placerar sig därmed i EU:s bottenliga när det gäller tillståndens längd och möjligheterna till familjeåterförening.

Den nya migrationslagstiftningen gör att försämringarna som den tillfälliga lagen förde med sig nu blir permanenta. Sverige väljer därmed bort värnandet om permanenta uppehållstillstånd och möjligheten att återförenas med familjemedlemmar, vilket har fungerat som en grund som gjort det möjligt för nyanlända att bygga upp sina liv i Sverige. Istället läggs fokus på villkorade rättigheter, tidsbegränsade uppehållstillstånd och begränsningar gällande familjeåterförening. Det finns ingen forskning som pekar på att dessa begränsningar skulle leda till en förbättrad integration, snarare visar forskningen att sådana åtgärder skapar otrygghet, förlorad tillförsikt inför framtiden och försämrad hälsa hos asylsökande och flyktingar.

Vi vet inte vilka exakta implikationer tidsbegränsade uppehållstillstånd kommer att ha på lång sikt. Många av de föreslagna lagreglerna är svårförståeliga och innehåller nya begrepp som ingen riktigt vet hur de ska tolkas. Nu är det extra viktigt att flyktingars erfarenheter tas tillvara så att vi kan erbjuda information och juridiskt stöd till asylsökande och samtidigt arbeta för att belysa och protestera mot konsekvenserna av den nya lagen. Vi behöver samarbeta om framtidens flyktingpolitik med olika flyktinggrupper och med goda krafter i andra länder som drabbas av Fort Europas inhumana regler och stängda gränser.

FARR fortsätter försvara asylrätten och säkrandet av en human och rättssäker asylprocess.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210616:

Svenska Kyrkan 21-06-03:

Svenska kyrkans yttrande över promemorian Försörjningskrav vid anhöriginvandring

Den 6 maj 2021 beslutade Socialförsäkringsutskottet att skicka ut promemorian Försörjningskrav vid anhöriginvandring på remiss. Promemorian är ett så kallat utskottsinitiativ av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Partierna vill få igenom ett antal förändringar i förhållande till regeringens migrationsproposition. Vissa av förslagen har dock inte remissbehandlats tidigare vilket nu görs genom att den aktuella promemorian remitteras.

I promemorian föreslås att anhöriga till personer som bedömts vara alternativt skyddsbehövande inte ska omfattas av undantag från försörjningskrav vid anhöriginvandring. Det innebär alltså att det inte ska finnas en tremånadersfrist utan försörjningskravet för anhöriga gäller omedelbart. Vidare föreslås att tidsfristen för anhöriga till kvotflyktingar ska räknas från statusförklaringen inte från kvotflyktingens inresa som regeringen föreslår. Dessutom föreslås att undantag från försörjningskravet enbart ska medges om det finns synnerliga skäl, inte vid särskilda skäl som regeringen föreslår. Svenska kyrkan avstyrker i sitt yttrande daterat 21 maj 2021 förslagen i promemorian och framför i yttrandet att förslagen riskerar att få negativa konsekvenser för barns rättigheter, jämställdheten och integrationen.

Svenska kyrkan skriver vidare att rätten till familjeåterförening och rätten till familjeliv är grundläggande mänskliga rättigheter och att försörjningskrav kan innebära oöverstigliga hinder för familjers möjlighet att leva tillsammans. I yttrandet lyfts också att församlingarna under de senaste åren i möten med de människor som berörs sett vilka konsekvenser begränsningar av rätten till familjeåterförening och höga försörjningskrav inneburit. Oron och skuldkänslor över att inte få återförenas med sina familjemedlemmar gör det svårare att hitta ett arbete eller studera och lära sig svenska. Med andra ord försämras förutsättningarna att integreras av att inte få leva med sin familj.

Läs mer och hämta yttrandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

FARR 21-05-24:

Yttrande över promemorian Försörjningskrav vid anhöriginvandring

FARR har beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Försörjningskrav vid anhöriginvandring (diarienummer 1961-2020/21).

FARR lämnar härmed följande yrkanden och synpunkter:

FARR avstyrker utskottets huvudförslag om att alternativt skyddsbehövande inte ska omfattas av möjligheten att undantas från försörjningskravet vid anhöriginvandring.

FARR avstyrker utskottets förslag om att undantaget från försörjningskravet vid anhöriginvandring inte ska gälla när anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande.

FARR avstyrker utskottets förslag om att det inte ska anges i lag att det vid tillämpningen av bestämmelsen om undantag från försörjningskravet vid etablerade förhållanden ska anses stå klart att ett förhållande är väl etablerat om utlänningen är anknytningspersonens make eller sambo och äktenskapet ingåtts eller samboförhållandet förelegat före anknytningspersonens inresa i Sverige.

FARR avstyrker utskottets förslag om att tremånadersfristen för vidarebosatta ska gälla från beslutsdatum istället för dagen för inresa i Sverige.

FARR avstyrker utskottets förslag att undantag för försörjningskraven endast ska kunna göras vid synnerliga skäl.

FARR yrkar att alternativt skyddsbehövande ska kunna undantas försörjningskravet på samma villkor som flyktingar.

FARR menar att förslaget har en diskriminerande effekt för gruppen alternativt skyddsbehövande vilka i många fall i praktiken kommer fråntas rätten till familjeliv om förslaget går igenom.

FARR understryker att utskottets förslag har en försämrad effekt på integrationen, då forskning visar att familjeseparation leder till försämrad hälsa och därmed försämrade möjligheter till integration

Läs eller hämta FARR:s remissvar i dess helhet (Extern länk till pdf-fil)

Se även:

Svenska Röda Korsets yttrande över Försörjningskrav vid anhöriginvandring (Extern länk)

Barnombudsmannen om Försörjningskrav vid anhöriginvandring (Extern länk)

Asylrättscentrum 21-06-01: Remissvar promemorian Försörjningskrav vid anhöriginvandring (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210520:

Socialförsäkringsutskottet 21-05-06:

Remiss: Försörjningskrav vid anhöriginvandring

/Utdrag:/

Regeringen har i proposition 2020/21:191 Ändrade regler i utlänningslagen lämnat förslag om att flyktingar och alternativt skyddsbehövande ska kunna undantas från kravet på försörjning vid anhöriginvandring. Regeringen har i propositionen även gjort bedömningen att undantag från huvudregeln om försörjningskrav vid anhöriginvandring ska kunna göras om det finns särskilda skäl.

Utskottet föreslår en ändring i regeringens förslag som innebär att alternativt skyddsbehövande inte ska omfattas av möjligheten att undantas från försörjningskravet vid anhöriginvandring samt att undantag från huvudregeln om försörjningskrav vid anhöriginvandring ska kunna göras om det finns synnerliga skäl.

(...)

Vid socialförsäkringsutskottets sammanträde den 6 maj 2021 beslutade utskottet att på initiativ av M-, SD-, KD- och L-ledamöterna påbörja beredningen av vissa förslag till ändringar i regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716). Regeringens förslag avviker i vissa delar från Migrationskommitténs förslag till ny migrationslagstiftning som redovisas i betänkandet En långsiktigt hållbar migra-tionspolitik (SOU 2020:54). De förslag som utskottet nu påbörjat beredningen av överensstämmer i stora delar med Migrationskommitténs förslag och har beretts i samband med framtagandet av propositionen. Utskottet bedömer emellertid att vissa av förslagen kräver kompletterande beredningsåtgärder. Det gäller ändringar om att alternativt skyddsbehövande inte ska omfattas av möjligheten till undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring och om att undantag från huvudregeln om försörjningskrav vid anhöriginvandring ska kunna göras om det finns synnerliga skäl.

Utskottet beslutade vid sammanträdet den 6 maj 2021 att i enlighet med 10 kap. 4 § riksdagsordningen inhämta behövliga upplysningar och yttranden över dessa förslag.

Promemorian med utskottets lagförslag (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 21-04-29:

Proposition: Ändrade regler i utlänningslagen

I propositionen föreslås ändringar i utlänningslagen (2005:716) för att den svenska migrationspolitiken ska vara långsiktigt hållbar, med ett humant, rättssäkert och effektivt regelverk som inte väsentligen avviker från de i andra EU-länder. Ändringarna innebär bl.a. att

+ uppehållstillstånd som beviljas för bl.a. skyddsbehövande som huvudregel ska vara tidsbegränsade,

+ permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att utlänningen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och endast om vissa särskilda krav är uppfyllda,

+ skyddskategorin övriga skyddsbehövande utmönstras,

+ det ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en utlänning som har tidsbegränsat uppehållstillstånd i vissa fall,

+ försörjningskravet som gäller som huvudregel vid anhöriginvandring ska innefatta ett krav på att anknytningspersonen även kan försörja den anhörige, och

I propositionen föreslås också att det ska införas en möjlighet för vissa statslösa utlänningar som har fötts i Sverige och som har tidsbegränsat uppehållstillstånd att beviljas svenskt medborgarskap.

(...)

Läs eller hämta proposition 2020/21:191 (Extern länk)

Följdmotioner med anledning av prop. 2020/21:191 Ändrade regler i utlänningslagen:

av Jonny Cato m.fl. (C) (Extern länk)

av Fredrik Malm m.fl. (L) (Extern länk)

av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) (Extern länk)

av Christina Höj Larsen m.fl. (V) (Extern länk)

av Hans Eklind m.fl. (KD) (Extern länk)

av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

FARR 21-05-03:

Ändrad utlänningslag från 20 juli - vilka blir skillnaderna?

I den här texten ger FARR en beskrivning av propositionen på en ny utlänningslag, vad den innebär och hur den skiljer sig från nuvarande lagstiftning.

Innehållsförteckning:

Sammanfattning av propositionen

Uppehållstillståndens längd och krav för permanent uppehållstillstånd

Vad händer när tillstånd inte kan förlängas? Förslag om humanitär ventil

Anhöriginvandring - vissa lättnader jämfört med den tillfälliga lagen

Försörjningskrav för anhöriga som i den tillfälliga lagen

"Särskilt ömmande omständigheter" återinförs för barn

Övriga förslag

Förslag som är oförändrade i propositionen.

Förslag som inte behandlas i propositionen

En långsiktigt hållbar migrationspolitik?

Sammanfattning av propositionen

I höstas presenterade en parlamentarisk kommitté ett förslag till förändringar i Utlänningslagen. Dessa skulle träda i kraft den 20 juli 2021, samtidigt med att den tillfälliga lagen upphör. Detta utredningsförslag har nu remissbehandlats och regeringen har presenterat en proposition som bygger på kommitténs förslag.

Alla nya uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade enligt propositionen. De enda som kan få permanent uppehållstillstånd från början är kvotflyktingar. För permanent uppehållstillstånd krävs att personen kan försörja sig. Familjeåterförening omgärdas med flera hinder, till exempel försörjningskrav och begränsning av vilka kategorier av anhöriga som tidigare asylsökande kan återförenas med.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Öppna texten som (Extern länk till pdf-fil)

Läs FARR:s remissvar till den parlamentariska kommitténs förslag (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylrättscentrum 21-04-19:

Fortfarande många oklarheter kring den nya lagen

Den 8 april skickade regeringen utkastet Ändrade regler i utlänningslagen på remiss till lagrådet. Asylrättscentrum har sedan tidigare svarat på remiss både på betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik och de kompletterande förslagen. Vår jurist Sofia Rönnow Pessah har läst utkastet och analyserat vilka förändringar som gjorts från de två remissrundorna.

Vad säger lagrådsremissen?

Tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, försörjnings- och vandelskrav för att beviljas permanent uppehållstillstånd samt försörjningskrav vid familjeåterförening. En särskild humanitär grund ger i undantagsfall möjlighet till uppehållstillstånd vid "synnerligen ömmande omständigheter" för vuxna och vid "särskilt ömmande omständigheter" för barn och vuxna med särskild anknytning till Sverige i vissa fall. För en analys av förslagen hänvisar vi till våra remissvar och vår podd Människor & Migration.

Vad är nytt?

Lagrådsremissen innebär att viss kritik från remissinstanserna hörsammandes. Nedan följer några exempel.

Inget krav på språk- och samhällskunskapskrav för att beviljas permanent uppehållstillstånd i nuläget.

Asylrättscentrum har varit kritiska till införandet av kraven bland annat på grund av bristande beredning. Regeringen framför i lagrådsremissen att det ännu inte finns förutsättningar för att få systemet på plats varför man avvaktar med införandet.

Undantagen från försörjningskraven vid familjeåterförening och permanenta uppehållstillstånd justeras.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210416:

Röda Korset 21-04- 09:

Röda Korsets kommentar till förslaget till ny migrationslagstiftning

Regeringen skickade igår förslaget till Sveriges framtida migrationslagstiftning till Lagrådet. Jämfört med den ordinarie utlänningslagen innebär lagförslaget en rad inskränkningar exempelvis vad gäller möjligheten till familjeåterförening och till permanent uppehållstillstånd.

Förslaget till ny migrationslagstiftning som regeringen aviserade idag innebär i korthet att korta, tidsbegränsade uppehållstillstånd under EU-genomsnittet blir norm, att de hårda kraven på inkomst och bostadsstorlek för att få återförenas med partner eller barn behålls och att krav införs, förutom behovet av skydd, för att få permanent uppehållstillstånd. Röda Korset är kritiskt till flera av förslagen mot bakgrund av det vi ser i våra verksamheter för flyktingar, asylsökande och andra migranter. Dock välkomnar Röda Korset att regeringen till viss del tagit till sig av den kritik som framkommit under remitteringen av migrationskommitténs förslag.

Förslaget som regeringen aviserar innebär bland annat att många barn och föräldrar kommer att behöva leva åtskilda under lång - för vissa oöverskådlig - tid, vilket påverkar hela familjen. Det är ofta är kvinnor och barn som lever ensamma kvar i krigszoner och flyktingläger. Därför är det viktigt att det gentemot ursprungsförslaget nu aviseras en lite bredare möjlighet till undantag från försörjningskraven i vissa fall, säger Martin Ärnlöv, generalsekreterare för Svenska Röda Korset

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Rädda Barnen 21-01-13:

Rädda Barnens yttrande över kompletterande promemoria

Rädda Barnens yttrande över kompletterande promemoria till betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54)

Rädda Barnen har beretts tillfälle att yttra sig över den kompletterande promemorian till betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54). Det är utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och vår långa och breda erfarenhet av att möta barn, unga och familjer på flykt som vi ger följande synpunkter på utredningens förslag. Rädda Barnen tillstyrker samtliga av promemorians tilläggsförslag och anser att det är viktiga justeringar för att stärka barnrättsperspektivet i lagstiftningen och uppnå en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Vi vill dessutom se ytterligare ändringar i den här riktningen samt vissa förtydliganden.

Promemorian framför i huvudsak tre tilläggsförslag som vi kommenterar i detalj nedan. Rätten till familjeåterförening och till respekt för privat- och familjeliv återfinns i bl.a. barnkonventionen (artikel 9 och 10), Europakonventionen (artikel 8) och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (artikel 7).

Promemorian föreslår att utöka möjligheten till uppehållstillstånd på grund av anknytning genom att även inkludera utlänningar som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om förhållandet har etablerats redan i hemlandet (s.k. snabba anknytningar). Rädda Barnen välkomnar denna utvidgning av rätten till familjeåterförening. Vi anser dessutom att även de familjer som bildats t.ex. i transitsituationer bör omfattas. Detta skulle innebära samstämmighet med Europeiska kommissionens nya förslag till migrations- och asylpakt, där även familjer som bildats i transit ska hållas samman i så kallade Dublin-ärenden.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210111:

FARR 21-01-04:

Förslaget till ändrad Utlänningslag - med tillägg

Den 15 september presenterade en parlamentarisk kommitté ett förslag till ändringar främst i Utlänningslagen. Ändringarna ska enligt förslaget börja gälla samtidigt som den tillfälliga lagen har löpt ut, den 20 juli 2021.

Regeringen har skickat ut förslaget på remiss och har även skickat ut några egna tilläggsförslag. FARR finns med bland remissinstanserna och vi har publicerat vårt remissvar till den stora utredningen här på hemsidan.

Här följer en lista över de förändringar i Utlänningslagen som föreslås. Mycket liknar den tillfälliga lagen, men inte allt. Det som skiljer sig är understruket. De stycken som står i kursiv avser regeringens tilläggsförslag.

Innehåll:

Uppehållstillståndens längd

Permanenta uppehållstillstånd

Anhöriginvandring

Humanitära skäl

Övriga skyddsbehövande

Övrigt

Vad som inte står i lagförslaget

Tilläggsförslag om PUT för ensamkommande ungdomar?

(...)

Läs hela genomgången av lagförslagen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 21-01-08:

Migrationsverket efterlyser förtydliganden kring regeringens kompletterande förslag

Förslaget om uppehållstillstånd av humanitära skäl för vuxna kan med tiden omfatta allt fler personer, och därmed inte längre vara en undantagsbestämmelse. Det skriver Migrationsverket i sitt remissvar på regeringens kompletterande förslag i arbetet med en förändrad migrationslagstiftning.

Regeringens kompletterande förslag innebär att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter. Det gäller även vissa vuxna, om de har fått en särskild anknytning till Sverige under tiden de vistats här med tidsbegränsat uppehållstillstånd.

- Ju längre tid en person befinner sig i landet desto starkare anknytning får han eller hon till Sverige. Därför tror vi att allt fler över tid kan komma att omfattas av bestämmelsen och att den därmed med tiden inte kan betraktas som den undantagsbestämmelse den var tidigare, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Migrationsverket efterlyser därför vägledning kring vilka faktorer som ska vägas in i bedömningarna för att säkerställa att tillämningen av det nya regelverket ska få den effekt som lagstiftaren önskar.

En grupp som kan komma att beröras är personer som tidigare omfattats av den så kallade gymnasielagen. Många av dessa personer har gällande utvisningsbeslut. Migrationsverket har i sitt remissvar bett regeringen att förtydliga hur myndigheten ska pröva särskilt ömmande omständigheter gentemot personer som har ett gällande beslut om utvisning.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201218:

Justitiedepartementet 20-10-08:

Remiss av SOU 2020:54 En långsiktigt hållbar migrationspolitik

Här kan du ta del av remissvar från de remissinstanser som har ombetts svara på betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Se alla remissvar som publicerats av regeringen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylrättscentrum 20-12-17:

Vad säger remissvaren om migrationskommitténs förslag?

Nu har remissinstanserna lämnat sina svar på förslaget till ny migrationspolitik, men vad står det i svaren?

I det här avsnittet av Människor & Migration pratar Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad och kommunikationsansvarige Maja Dahl om remissvaren, kritiken och de alternativa skrivningarna. I avsnittet intervjuas även Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius om myndighetens svar.

Vi pratar även med Flens kommuns integrationsstrateg Sara Branegård och kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Munter om kraven för permanenta uppehållstillstånd och hur det påverkar kommunens arbete.

Dessutom har vi ringt upp en av dem som påverkats av kraven för familjeåterförening. Negassi kom till Sverige 2015 och får nu inte återförenas med sin familj, eftersom han inte uppfyller försörjningskravet. I podden berättar han om sin situation.

Lyssna till podden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

UNHCR 20-12-07:

UNHCR on the proposed legislative amendments to the Swedish Aliens Act

/utdrag:/

9. While recognizing that Sweden, in a European context, has received a comparatively large number of asylum-seekers, UNHCR notes that the number of asylum-seekers in Sweden has decreased significantly in the past five years, from approximately 163,000 asylum applicants in 2015 to a projected 13,500 applicants in 2020, which is the lowest number of applicants in over 20 years.16 UNHCR had therefore hoped that Sweden would not have found it necessary to permanently incorporate some of the measures intended as temporary into Swedish asylum policy. As expressed in the "UNHCR Recommendations to Sweden on strengthening refugee protection in Sweden, Europe and globally" ("UNHCR Recommendations to Sweden"), UNHCR recommends Sweden to reconfirm its commitment to an "asylum system that fully respects international standards and provides the foundation for a welcoming and inclusive society for people fleeing war, conflict and persecution", as some of the proposed measures raise concern.

(...)

15. As reflected in the UNHCR Recommendations to Sweden, UNHCR thus recommends the Government to consider returning to the previous well-established practice of granting a more stable and secure status to persons in need of international protection. As noted in the Proposal, the system of granting beneficiaries of international protection permanent residence at the initial decision has been in place for a relatively long time and has also been confirmed by the Government and the Parliament on several occasions throughout the years. Such a measure would support integration and ensure a stable and sustainable foundation for all refugees and their families. It would also reflect the increasing length and complexity of today's conflicts and the protracted nature of many of today's refugee situations.

Hämta yttrandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Unicef 20-12-07:

Hänsyn till barnkonventionen saknas i förslaget om ny migrationslag

I juni 2019 tillsatte regeringen en kommitté för att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning som ersätter den tillfälliga lagen. Den nya lagen ska börja gälla den 21 juli 2021. Det är med oro UNICEF Sverige lämnar in remissvar till regeringen idag, då förslagen tar för lite hänsyn till barns rättigheter och skyddsbehov.

Redan innan förslagen presenterades var vi oroliga över att det skulle bli en strängare lag utifrån de diskussioner som har förts och olika politiska ställningstaganden som har förekommit i media. Vi ser nu med stor oro på förslagen som varit ute på remiss, då majoriteten av förslagen är bestämmelser från den tillfälliga lagen, som nu föreslås bli permanenta.

Generellt saknar vi barnperspektiv och barnkonsekvensanalyser i alla förslag som direkt eller indirekt berör barn. Vi saknar också en genomgång av förslagens förenlighet med barnkonventionen och förklaringar till varför kommittén valt att gå vidare med förslag som får negativa konsekvenser för barn. Förslagen innebär dessutom onödigt stränga inskränkningar i barns rättigheter.

I remissvaret lyfter vi bland annat följande rekommendationer till regeringen:

Återinför permanent uppehållstillstånd för barn. Kommittén föreslår att enbart barn som är kvotflyktingar ska ha rätt till permanent uppehållstillstånd vid första ansökningstillfället. Inga andra undantag föreslås. Även om barnkonventionen inte innehåller någon specifik bestämmelse om att barn ska beviljas permanent uppehållstillstånd, rekommenderas långsiktiga och hållbara lösningar för barn snarare än tillfälliga och oförutsägbara. Som minimikrav måste det finnas undantag för barn att få permanent uppehållstillstånd efter en prövning av barnets bästa och omständigheterna i det enskilda fallet.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

Läs remissvaret (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylrättscentrum 20-12-08:

Förslaget brister i långsiktighet

Sverige behöver en långsiktigt hållbar migrationspolitik, men Asylrättscentrum ser brister i det förslag som skickats ut på remiss. I vårt remissvar lyfter vi bland annat konsekvenserna av att inte följa utvecklingen i EU-rätten och svårigheter med tillämpningen i flera av förslagen.

Asylrättscentrum remissvar fokuserar på rättssäkerheten och tillämpningen av de migrationspolitiska förslagen. Vi har redan, både i remissvaren till tillfälliga lagen och vid förlängningen av den, lyft problemområden med förslagen. Eftersom förslaget som nu skickats på remiss ska gälla tillsvidare menar Asylrättscentrum att det är viktigt att bristerna ses över.

En av de viktigaste delarna som Asylrättscentrum lyfter i remissvaret är att för att migrationspolitiken ska kunna vara långsiktig måste förslagen ta större hänsyn till utvecklingen inom europarätten. Till exempel har EU-domstolen i flera avgöranden fastslagit att det är åldern vid ansökningstillfället som man ska utgå ifrån när det gäller familjeåterförening. Det vill säga att om en anknytningsperson är under 18 år när ansökan lämnas in, så ska den bedömas som barn även om den hinner fylla 18 år innan Migrationsverket beslutar i ärendet. Denna gränsdragning är viktigt eftersom den styr om personen ska omfattas av försörjningskrav eller inte.

Asylrättscentrum lyfter även i frågan om tillståndens längd att förslagen måste följa utvecklingen i EU. Migrationskommittén föreslår i betänkandet att Sverige fortsatt ska ge 3 års tillstånd till flyktingar och 13 månader till alternativt skyddsbehövande. Det här skiljer sig från genomsnittet i EU, där flyktingar får 5 år och alternativt skyddsbehövande 3 år. Dessutom väntas domar från EU-domstolen slå fast om det är diskriminering att särskilja flyktingar och alternativt skyddsbehövande.

(...)

Läs mer och hämta remissvaret (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FARR 20-12-08:

FARR om den framtida asylpolitiken

"Flyktingen kom inte för att bli arbetskraft. Människor är olika, vissa lär sig snabbt, andra långsamt. Hotet från hemlandet finns oavsett om asylsökande har förmåga att lära sig språket eller inte. Asyllagen måste vara human, den måste se till varför personen har flytt från början. Det är inte bara pengar/försörjning utan skydd som motiverar att fly. Flyktingen behöver hjälp att integrera sig, men det är en helt annan sak än att få skydd. Det är fel att knyta permanenta uppehållstillstånd till försörjning och språk! "

Zahra Hosseiny, flykting och styrelseledamot i FARR

Det finns en gräns för vilket lidande det är försvarbart att utsätta människor för i syfte att avskräcka andra. När självmordsrisken är alarmerande hög bland ungdomar, familjer splittras under överskådlig tid och svårt sjuka ställs utan livsnödvändig vård är den gränsen passerad. Det skriver Flyktinggruppernas Riksråd, FARR, i sitt remissvar till den parlamentariska utredningen om migrationspolitiken.

Den parlamentariska kommittén har arbetat med utgångspunkten att invandringen behöver minskas för att integrationen ska förbättras. Därför föreslås tidsbegränsade tillstånd, höga krav för permanent uppehållstillstånd och hinder för familjeåterförening. Möjligheten att få uppehållstillstånd av humanitära skäl för barn minskas jämfört med den nuvarande Utlänningslagen. Tanken är att asylsökande ska välja andra länder.

FARR tar avstånd från resonemanget, delvis för att sådana "pull-effekter" inte är bevisade, men främst för att konsekvenserna drabbar utsatta människor. FARR kritiserar att förslaget inte föregåtts av och baserats på substantiella konsekvensanalyser, inte ens för barn. Vi befarar också att förslaget kommer att leda till utvisningar av unga som kommit som barn och vissa andra grupper, efter lång tid med uppehållstillstånd.

(...)

Läs mer och hämta remissvaret (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 20-12- 07:

Migrationsverket: Delar i regeringens migrationsförslag behöver förtydligas

Flera delar i regeringens migrationsförslag behöver förtydligas för att lagen ska bli långsiktigt hållbar. Det handlar bland annat om kraven vid en förlängningsansökan och hur de nya svenska- och samhällskunskapskraven ska kontrolleras. Det framgår av Migrationsverkets remissvar på regeringens förslag på en långsiktigt hållbar migrationspolitik, som lämnades till Justitiedepartementet på måndagen

- Efter flera års tillfällig lagstiftning är vi i grunden positiva till ett samlat regelverk, men ser flera avgörande delar som skulle behöva tydliggöras för att lagen ska kunna hålla över tid, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Övergången från permanenta till tidsbegränsade uppehållstillstånd när den tillfälliga lagen infördes i juli 2016 innebar ett systemskifte för bland annat asylsökande och deras anhöriga. Att nu övergå till tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel, där fler krav behöver vara uppfyllda för att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas, kommer att innebära ännu ett systemskifte för alla sökandegrupper*. Det gäller oavsett om personen är skyddsbehövande, arbetstagare eller anhörig till svensk medborgare.

Fler förlängningsansökningar

Med ny huvudregel och ny ordning där permanent uppehållstillstånd endast kan beviljas om vissa ytterligare krav är uppfyllda, kan personer komma att vistas i Sverige med tidsbegränsade uppehållstillstånd under långa perioder. Migrationsverket kommer i större utsträckning att pröva förlängningsansökningar, och vid fler tillfällen.

- Bedömningarna av de ansökningarna kommer att bli svårare och mer komplicerade ju längre tid personen har vistats i Sverige, vilket är erfarenheter som fyra år med den tillfälliga lagen visar, säger Mikael Ribbenvik.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Migrationsverkets remissvar i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201207:

Justitiedepartementet 20-12-04:

Kompletterande förslag till Migrationskommitténs betänkande

I dag remitteras en promemoria med kompletterande förslag till Migrationskommitténs betänkande En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54). Syftet med förslagen är att den nya ordning som föreslås i betänkandet med tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel ska vara långsiktigt hållbar och inte leda till orimliga konsekvenser i enskilda fall.

Förslagen innebär en möjlighet till uppehållstillstånd på grund av anknytning i vissa fall för en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om förhållandet har etablerats redan i hemlandet. Det föreslås vidare en justerad tidpunkt för beräkningen av tremånadersfristen när det gäller undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring för kvotflyktingar. Det föreslås också ändringar i den föreslagna bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, så att barn och vissa vuxna ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

Förslagen, som nu remitteras, föreslås träda ikraft den 20 juli 2021.

Hämta promemorian (Extern länk)

Läs remissvar från de instanser som har ombetts svara (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Justitiedepartementet 20-10-08:

Migrationskommitténs betänkande på remiss - regeringen ser behov av justeringar

Den tillfälliga utlänningslagen är tänkt att ersättas av en ny permanent lag den 20 juli 2021. I förslaget till den är det viktigt att se till att övergången från permanenta till tillfälliga uppehållstillstånd inte leder till orimliga effekter. Det meddelade vice statsminister Isabella Lövin och justitie- och migrationsminister Morgan Johansson på en pressträff.

I går skickade regeringen ut Migrationskommitténs betänkande på remiss. Detta är ett viktigt steg mot en proposition om en ny migrationspolitik utifrån huvudinriktningen i den parlamentariska Migrationskommitténs betänkande. Samtidigt ser regeringen redan nu behov av vissa justeringar och kompletteringar av förslagen.

Den svenska migrationspolitiken ska vara långsiktigt hållbar, human, rättssäker och human. Asylrätten ska värnas. Den människa som kommer till Sverige men inte har rätt att stanna ska återvända. Men varje person som flyr till Sverige och har rätt att stanna ska få all hjälp att bli en del av samhället.

Kommitténs betänkande som nu remitteras innebär bland annat:

Tidsbegränsade, inte permanenta, uppehållstillstånd ska som huvudregel beviljas skyddsbehövande vid det första beslutstillfället.

Att permanenta uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter tre år och endast om vissa krav uppfylls.

En särskild bestämmelse om humanitära skäl för fall där det föreligger synnerligen ömmande omständigheter, till exempel mycket allvarlig sjukdom.

Som huvudregel ska försörjningskrav gälla vid anhöriginvandring.

Regeringen ser ett behov av vissa justeringar och kompletteringar av förslaget som Migrationskommittén lade fram den 5 september. Bland dessa lyfte Isabella Lövin upp lättade försörjningskrav för de som fått uppehållstillstånd genom gymnasielagen, bland annat med anledning av den svåra arbetsmarknadssituation som coronapandemin medfört.

(...)

Hela pressmeddelandet, inklusive webbsändning (Extern länk)

Hämta utredningen En långsiktigt hållbar migrationspolitik, SOU 2020:54 (Extern länk)

Lista över remissinstanser (Extern länk)

Se även liberalernas partimotion som lämnades ett par dagar tidigare:

Riksdagen 20-10-06: Motion 2020/21:3711 av Fredrik Malm m.fl. (L): En långsiktigt hållbar migrationspolitik (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 20-10-04: L rundar regeringen - lägger egen motion om migrationen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201002:

Justitiedepartementet 20-09-15:

Betänkande om migrationspolitiken överlämnat

Den parlamentariskt sammansatta kommittén om migrationspolitiken har i dag överlämnat betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54) till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Kommitténs ordförande har varit kammarrättspresident Thomas Rolén. Samtliga riksdagspartier har varit representerade i kommittén.

Kommittén har haft i uppdrag att ta ställning till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken i syfte att få på plats en ordning som är långsiktigt hållbar efter det att den tillfälliga lagen löper ut den 19 juli 2021.

I betänkandet föreslås bland annat:

Att tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel ska beviljas skyddsbehövande vid det första beslutstillfället.

Att permanenta uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter tre år och endast om vissa krav uppfylls, till exempel att man kan försörja sig och har kunskaper i svenska språket.

Att man ska återgå till en ordning där det ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter.

Att ett försörjningskrav som huvudregel ska gälla vid anhöriginvandring.

I betänkandet uttrycks också att det finns behov av säkra och lagliga vägar att söka asyl och att systemet med vidarebosättning är betydelsefullt i det avseendet.

I betänkandet konstateras även att rättssäkerheten i den svenska migrationsprocessen är god.

Läs om kommitténs uppdrag och hämta utredningen, SOU 2020:54 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylrättscentrum 20-09-15:

Förslagen till ny migrationspolitik - miniminivå är det nya normala

Den Migrationspolitiska kommittén lämnade den 15 september 2020 sitt förslag på en ny migrationspolitik. Det är fortfarande oklart om det är det här som kommer att ersätta den tillfälliga lagen när den går ut nästa sommar eftersom de politiska partierna som ingått i kommittén inte enhetligt står bakom förslaget. Asylrättscentrum har gått igenom kommitténs förslag och kommer i den här texten att förklara dem i korthet, samt analysera vad de innebär.

(...)

Asylrättscentrums kommentar

Vi välkomnar att den humanitära grunden återinförs samt att flyktingar och alternativt skyddsbehövande får samma rätt till familjeåterförening. Vi välkomnar även att några av de förslag som diskuterades under våren inte finns med i det slutgiltiga förslaget.

Vi beklagar att övriga förslag till stor del innebär en förlängning av den tillfälliga lagen som tillkom genom hastigt lagstiftningsarbete och att ett fullgott underlag och konsekvensanalys för förslagen fortsatt saknas. Vi anser inte att lagda förslag tar tillräcklig hänsyn till de utmaningar som finns inom migrationsrätten för att säkerställa ett rättssäkert och effektivt system.

De senaste årens snabba förändringar riskerar rättssäkerheten

Under tiotals år har Sverige haft liknande regler på migrationsrättens område, något som förändrades år 2015. Utan ordentligt underlag eller konsekvensanalyser genomfördes betydande ändringar i svensk migrationsrätt året därpå, vilket följdes av förändringar år 2017, år 2018 och år 2019. För oss som i vår vardag företräder asylsökande samt föreläser om regelverket har det varit tydligt att den kontinuerliga förändringen i lagen och dess bestämmelser har lett till att lika fall behandlats olika, ökad oförutsebarhet och många andra uppenbara rättssäkerhetsbrister.

Miniminivå är det nya normala

(...)

Läs mer (Extern länk)

RFSL 20-09-15: Omänskliga följder av förslag till ändringar i asylrätten (Extern länk)

Rädda Barnen 20-09-16: Ett lagförslag som åsidosätter rättigheter för barn på flykt (Extern länk)

Rädda Barnen Dokumentär, podcast om Sveriges migrationspolitik och svårigheterna för familjer att återförenas (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190620:

Regeringen 19-06-14:

Parlamentarisk kommitté ska utreda migrationspolitiken

Regeringen har beslutat att en parlamentarisk kommitté får i uppdrag att utreda den framtida svenska migrationspolitiken.

Kommittén ska ta ställning till utformningen av politiken i syfte att fastställa en ordning som är långsiktigt hållbar. Migrationspolitiken ska i en föränderlig omvärld minska behovet av tillfälliga lösningar och säkerställa en permanent ordning med ett brett stöd i den svenska riksdagen. Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv.

Kommittén ska bland annat ta ställning till

+ om skyddsbehövande ska beviljas tidsbegränsade eller permanenta uppehållstillstånd som huvudregel,

+ om asylsökande ska kunna beviljas uppehållstillstånd på ytterligare grunder än de som följer av EU-rätten och svenska konventionsåtaganden och då särskilt ta ställning till om en ny humanitär grund för uppehållstillstånd ska införas,

+ i vilken utsträckning som anhöriginvandring ska vara möjlig om den person som en tredjelandsmedborgare åberopar anknytning till har sökt asyl och beviljats uppehållstillstånd i Sverige, och

+ om ett försörjningskrav ska gälla vid anhöriginvandring, och hur ett sådant krav då bör utformas.

I sitt arbete ska kommittén bland annat göra en internationell utblick som framförallt ska avse andra EU-länders regelverk samt analysera vilka faktorer i Sverige som bidrar till att individer söker asyl i Sverige. Direktiven bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Kommittén ska lämna sitt betänkande senast den 15 augusti 2020.

Pressmeddelandet (Extern länk)

Ladda ner utredningsdirektiven (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Röda Korset 19-06-14:

Röda Korset kommenterar utredningsdirektiven till ny migrationslagstiftning

Idag presenterade regeringen direktiven för utredningen om den framtida svenska migrationspolitiken. Svenska Röda Korset ställer sig positiva till en bred utredning för att ta fram en ny human, hållbar och rättssäker migrationslagstiftning.

I januariavtalet mellan S, MP, L och C aviserades en parlamentarisk kommitté för att utreda den framtida svenska migrationspolitiken. Idag presenterade justitie- och migrationsminister Morgan Johansson direktiven för utredningen av den nya migrationspolitiken som förväntas träda i kraft 2021. Av utredningsdirektiven framgår att samtliga riksdagspartier bjuds in till att delta, och att kommittén i sitt arbete ska inhämta information från relevanta myndigheter och organisationer. Det framgår också att reglerna för familjeåterförening, rätten att söka asyl på humanitära skäl och möjligheten att få permanent uppehållstillstånd är frågor som utredningen ska ta ställning till, sådant som Svenska Röda Korset har lyft sedan införandet av den tillfälliga lagen.

- Röda Korset har länge lyft frågor om familjeåterförening, rätten att söka asyl på humanitära skäl och möjligheten att få permanent uppehållstillstånd. Vår förhoppning är nu att utredningen kommer att bygga på evidens och fakta, och tydligt inkludera lagens humanitära konsekvenser, säger Martin Ärnlöv, generalsekreterare på Svenska Röda Korset.

På tisdag den 18:e juni 2019 ska riksdagen besluta om förlängning av den tillfälliga utlänningslagen med ytterligare två år. Svenska Röda Korset efterfrågar i första hand en återgång till den ordinarie utlänningslagen, men ställer sig positiva till en bred utredning för att ta fram en ny human, hållbar och rättssäker migrationslagstiftning.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.