fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Nya regler och lagförslag

Asylmottagande - boende och bidrag

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 220125:

Justitiedepartementet 22-01-11:

Avveckling av EBO för att minska segregationen till sidans topp

Regeringen vill avveckla EBO. Ett tilläggsdirektiv till utredningen Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande planeras att beslutas i början av året. Syftet är att minska segregationen, en av regeringens viktigaste prioriteringar.

Regeringen vill avveckla EBO. Utredningen Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (dir. 2021:71) ska genom tilläggsdirektiv få i uppdrag att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att uppnå detta. Det kan exempelvis handla om att avskaffa dagersättningen under asyltiden om man inte bor i Migrationsverkets boenden. Tilläggsdirektiven planeras att beslutas i början av året.

- EBO har försvårat integrationen i Sverige. Därför vill regeringen avveckla EBO, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman.

Att bryta segregationen är en av regeringens viktigaste prioriteringar. Regeringen bedömer att en avveckling av EBO under asyltiden skulle bidra till att minska problemen med segregation och till att öka den enskildes förutsättningar för integration bland annat genom att alla kommuner tar ansvar för mottagandet av nyanlända i större utsträckning än vad som sker idag.

Bakgrund

Redan i början av 2020 begränsade regeringen möjligheten för asylsökande att bo i eget boende, EBO, i områden med socioekonomiska utmaningar. I september förra året tillsattes också utredningen Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (dir. 2021:71) som bland annat har i uppdrag att föreslå hur en skyldighet för asylsökande att bo på så kallade mottagningscenter under den första tiden i Sverige kan utformas.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210921:

Justitiedepartementet 21-09-16:

Utredningsdirektiv: Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande till sidans topp

En särskild utredare ska föreslå hur en skyldighet kan utformas med innebörden att asylsökande, ensamkommande barn exkluderade, under den allra första tiden i Sverige ska bo i ett så kallat mottagningscenter, ett boende som anordnas av Migrationsverket.

Mottagningscentren ska vara integrerade i samhällen och efter den korta tiden på mottagningscentren ska alla asylsökande erbjudas anläggningsboende eller kunna flytta till ett eget boende. Ett samlat mottagande i statlig regi på ett mottagningscenter skulle ge bättre förutsättningar för en tidig insats i form av obligatorisk samhällsintroduktion. En sådan nyordning, liksom bland annat den förändrade migrationslagstiftningen, kräver även en översyn av lagen om mottagande av asylsökande m.fl.

Utredaren ska bland annat

+ föreslå hur en skyldighet att bo på ett mottagningscenter den allra första tiden i Sverige och att delta i samhällsintroduktion ska utformas,

+ ta ställning till hur de kategorier av utlänningar som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. bör avgränsas och definieras och när dessa personer ska upphöra att omfattas av lagen,

+ ta ställning till vilka förmåner och insatser som ska erbjudas inom ramen för det bistånd som lämnas enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl., och

+ lämna nödvändiga författningsförslag.

Ett delbetänkande ska lämnas senast den 30 maj 2022. Uppdraget ska slutredovisas senast den 16 februari 2023.

Hämta kommittédirektiv (Extern länk)

Pressmeddelande: Nya regler ska tas fram för mottagandet under asylsökandes första tid i Sverige (Extern länk)

TT / AB 21-09-14: Regeringen ska utreda statliga mottagningscenter (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201207:

Migrationsverket 20-12- 01:

Nya områden listas för asylsökande som väljer att bo i eget boende till sidans topp

Nu har Migrationsverket upprättat en ny förteckning över de anmälda områdena i Sverige som anses ha sociala utmaningar. Den asylsökande som väljer att bosätta sig i något av dessa områden kommer i regel att förlora rätten till dagersättning och särskilt bidrag. Förteckningen börjar gälla den 1 januari 2021 och ersätter nuvarande sammanställning.

Den nya förteckningen som börjar gälla den 1 januari kommer att likna den som gäller idag. Det är några nya områden som tillkommit, samtidigt som flera områden plockas bort. Det är endast tre kommuner, Filipstad, Perstorp och Åstorp, som anmält kommunen i dess helhet. I den nu gällande förteckningen är det elva kommuner som är anmälda i sin helhet.

Flitig användning av adressöktjänsten

För att den asylsökande ska kunna kontrollera ifall adressen han eller hon överväger att flytta till är i ett utsatt område har en söktjänst introducerats på Migrationsverkets webbplats.

- Söktjänsten har använts flitigt under både sommaren och hösten, säger Jaqueline Bajo Lundberg, processledare i område asyl.

Inför framtagandet av den nya förteckningen har länsstyrelsernas roll förstärkts. Tidigare har de haft möjlighet att yttra sig om de områden som kommunerna ville anmäla. Från och med 15 augusti 2020 får kommunerna inte anmäla ett område som länsstyrelsen har haft invändningar emot om det står klart, enligt länsstyrelsen, att områdets sociala och ekonomiska förhållanden inte motiverar en anmälan.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Justitiedepartementet 20-07-17:

Ny förordning om anmälan av områden som ska undantas ebo-lagstiftningen till sidans topp

Regeringen beslutar om nya regler för att motverka att områden utan sociala och ekonomiska utmaningar undantas ebo-lagstiftningen

Regeringen har beslutat förordningsändringar som till viss del ändrar det anmälningsförfarande som gäller vilka områden som omfattas av en begränsning av asylsökandes möjligheter att bo i eget boende med bibehållen dagersättning.

Sedan den 1 januari 2020 gäller att en asylsökande som bor i ett område med socioekonomiska utmaningar som huvudregel inte har rätt till dagersättning eller särskilt bidrag enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Därigenom förväntas fler asylsökande i stället välja att bo i områden med bättre förutsättningar för ett hållbart mottagande.

Vissa av regeringen utpekade kommuner får anmäla till Migrationsverket att ett eller flera områden i kommunen ska omfattas av regleringen. Anmälningsförfarandet ändras nu så att länsstyrelsen ges möjlighet att förhindra att ett område anmäls om det står klart att områdets sociala och ekonomiska förhållanden inte motiverar en anmälan.

Det ändrade anmälningsförfarandet träder i kraft den 15 augusti 2020.

De nya reglerna bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Hämta ändringsförordningen (Extern länk)

SvT Sörmland 20-07-20: Nu ändras ebo-lagen - kan stoppa kommunernas beslut om asylsökande (Extern länk)

SvT Sörmland 20-07-20: Dahlström efter ebo-bakslaget: "Då får det vara nog" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Migrationsverket 20-07-01:

Nu börjar Migrationsverket tillämpa de nya reglerna för eget boende till sidans topp

De asylsökande som från och med den 1 juli väljer att bosätta sig i något av de anmälda områdena kommer i regel att förlora rätten till dagersättning och särskilt bidrag. För att se vilka områden som omfattas har Migrationsverket tagit fram en söktjänst.

I januari 2020 ändrades reglerna i lagen om mottagande av asylsökande, LMA, och det infördes begränsningar för asylsökande som väljer att bo i eget boende, EBO. 32 kommuner fick möjlighet att anmäla vilka delar i kommunen som skulle omfattas av regeländringen. Om en asylsökande på egen hand bosätter sig i något av dessa områden så ska han eller hon i regel förlora rätten till dagersättning och särskilt bidrag. Idag, 1 juli, börjar Migrationsverket tillämpa de nya reglerna.

Möjlighet till adressökning

För de asylsökande som överväger att bo i eget boende finns sedan mitten av juni en söktjänst där det går att kontrollera ifall en adress tillhör ett anmält område eller ej.

Från och med 1 juli kommer Migrationsverket att kontrollera asylsökandes angivna adresser i samband med registrering och prövning av dagersättning. Den angivna adressens placering kommer att kontrolleras för att se om den befinner sig i ett anmält område eller ej.

- Migrationsverket kommer att göra en bedömning om det är sannolikt att personen faktiskt bor på den angivna adressen eller inte, säger Anna-Johanna Viking processledare på Migrationsverket.

Förslag på ytterligare lagändringar

(...)

Artikeln med frågor och svar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200624:

Justitiedepartementet 20-06-05:

Uppdrag till Migrationsverket att skärpa kontroller vid eget boende för asylsökande till sidans topp

Regeringen har beslutat att ge Migrationsverket i uppdrag att kontrollera asylsökandes adresser och återrapportera antalet fall av misstanke om bidragsbrott. Uppdraget följer upp de nyligen skärpta reglerna om eget boende för asylsökande och tar sikte på kontrollmöjligheter när det gäller begränsningen av rätten till dagersättning vid eget boende.

En uppgift om adress kan påverka både rätten till och nivån på dagersättning. När en asylsökande lämnar in en ansökan om dagersättning, intygar denne också att uppgifterna i ansökan är riktiga. Felaktiga uppgifter som inte korrigeras kan leda till en polisanmälan.

Uppdraget innebär att Migrationsverket, inom ramen för sin handläggning av ansökningar om dagersättning, bland annat kommer att kontrollera att anmälda adresser är privatadresser och hur många som har uppgivit en viss adress.

I uppdraget till Migrationsverket ingår också att utvärdera och återrapportera efterlevnaden av de nya reglerna om eget boende. Det omfattar också förekomsten av misstanke om bidragsbrott när en sökande anger en adress till en privatbostad eller lägenhet. Migrationsverket ska i sitt uppdrag även föreslå andra åtgärder som myndigheten bedömer behövs för att säkerställa reformen.

- Det ska inte vara möjligt att skriva sig på en postbox, och om någon lämnar oriktiga uppgifter för att få dagersättning så kan det utgöra ett bidragsbrott som kan ge böter eller fängelse upp till två år, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Redovisning av uppdraget ska ske den 31 december i år.

Uppdraget ingår som en del i en överenskommelse om eget boende för asylsökande mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Hämta uppdragsbeskrivningen (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Migrationsverket 20-04-30:

Nu finns den första förteckningen över områden som omfattas av nya EBO-regler till sidans topp

25 av 32 kommuner har nu anmält vilka delar i kommunen de anser har sociala och ekonomiska utmaningar. Elva av dessa har anmält hela sin kommun. De asylsökande som från och med den 1 juli väljer att bosätta sig i något av de aktuella områdena kommer som huvudregel att förlora rätten till dagersättning.

Den 1 juli 2020 börjar nya regler för asylsökande som väljer eget boende att tillämpas. De innebär att asylsökande kan förlora sin dagersättning om personen bosätter sig i områden som har socioekonomiska utmaningar. Under april har de aktuella kommunerna som omfattas av lagändringen kunnat rapportera in sina respektive områden till Migrationsverket. Migrationsverket gör ingen prövning eller bedömning av de områden som anmälts, utan har i uppdrag att samla in och tillhandahålla en förteckning.

När inrapporteringsperioden nu avslutats kan Migrationsverket konstatera att elva kommuner anmält hela sin kommun. Dessa är Botkyrka, Eskilstuna, Filipstad, Göteborg, Helsingborg, Katrineholm, Kristianstad, Landskrona, Malmö, Perstorp och Åstorp.

13 kommuner har anmält att vissa områden i kommunen har socioekonomiska utmaningar. Två kommuner, Borås och Jönköping, har meddelat Migrationsverket att de inte har för avsikt att rapportera in några områden.

Innebär inget förbud

Fem kommuner har ännu inte anmält några områden till Migrationsverket. De kommuner som inte rapporterat in några områden har möjlighet att göra det vid ett senare tillfälle. Nästa uppdatering av förteckningen kommer att börja gälla den 1 januari 2021.

- Det är viktigt att komma ihåg att ändringarna inte innebär ett förbud för asylsökande att bosätta sig i dessa kommuner eller områden. Däremot förlorar personen rätten till dagersättning, säger Anna- Johanna Viking, processledare vid Migrationsverket.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Justitiedepartementet yyy 20-05-15:

Åtgärder för att motverka att områden utan sociala utmaningar undantas ebo till sidans topp

I en promemoria som i dag skickats ut på remiss föreslås vissa ändringar som gäller vilka områden som omfattas av begränsningen av asylsökandes möjligheter att bo i eget boende med bibehållen dagersättning.

Sedan den 1 januari 2020 gäller att en asylsökande som bor i ett område med socioekonomiska utmaningar som huvudregel inte har rätt till dagersättning eller särskilt bidrag enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Därigenom förväntas fler asylsökande i stället välja att bo i områden med bättre förutsättningar för ett hållbart mottagande.

Vissa av regeringen utpekade kommuner får anmäla till Migrationsverket att en eller flera delar av kommunen ska omfattas av regleringen.

Förslagen i promemorian innebär att länsstyrelsen ges möjlighet att förhindra att en kommun anmäler ett område om det står klart att områdets sociala och ekonomiska förhållanden inte motiverar en anmälan.

- Syftet med begränsningen har hela tiden varit att den ska omfatta områden med sociala och ekonomiska utmaningar. Vi föreslår nu vissa ändringar som förhindrar att en kommun anmäler ett område i strid med regleringens syfte, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Förslaget i promemorian bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 15 augusti 2020.

Hämta promemorian (Extern länk)

Lista över remissinstanser (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200306:

Migrationsverket 20-03-03:

Nya EBO-regler: 32 kommuner får anmäla områden till sidans topp

I dagarna får 32 kommuner brev från Migrationsverket med uppmaning om att anmäla områden som har sociala och ekonomiska utmaningar.

Bakgrunden är en ändring i lagen om mottagande av asylsökande med flera, LMA. Den innebär att asylsökande som från och med den 1 juli 2020 väljer att bosätta sig i ett område med sociala och ekonomiska utmaningar som huvudregel att förlora sin rätt till dagersättning. Reglerna gäller enbart områden i de 32 kommuner som regeringen har angett.

- Den som är asylsökande och planerar att ordna eget boende kommer framåt sommaren att kunna använda en tjänst på Migrationsverkets webbplats som gör det möjligt att få veta om en specifik adress är anmäld eller inte, säger Anna-Johanna Viking, processledare vid Migrationsverket.

För att identifiera vilka delar av kommunen som anmälan omfattar använder Migrationsverket Statistiska centralbyråns koder för demografiska statistikområden, DeSO. DeSO är en regional indelning i mindre geografiska områden som följer läns- och kommungränserna där varje område har en unik kod.

Innan anmälan till Migrationsverket sker ska kommunen ge länsstyrelsen tillfälle att yttra sig. Migrationsverket har däremot inget uppdrag att bedöma de områden som de 32 kommunerna anmäler, utan enbart att tillhandahålla en förteckning över dessa. Den första förteckningen ska vara färdig senast 30 april 2020 och kommer att gälla från den 1 juli 2020. Förteckningen kommer sedan att uppdateras löpande om områden återkallas, men gäller först vid nästkommande årsskifte om områden läggs till.

De asylsökande som redan bor i ett område med ekonomiska och sociala utmaningar påverkas inte av regelförändringen, utan enbart asylsökande som flyttar till ett sådant anmält område från och med den 1 juli 2020.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

Migrationsverket 19-12-18:

Nya regler för asylsökande som vill ordna eget boende till sidans topp

Den 1 januari 2020 träder nya regler i kraft för asylsökande som väljer att ordna eget boende, EBO. Reglerna börjar tillämpas den 1 juli 2020 och innebär att den sökande kan förlora sin dagersättning om personen bosätter sig i områden som har socioekonomiska utmaningar.

Lagens syfte är att asylsökande i fler fall ska välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande.

Lagändringen gäller från och med den 1 januari 2020, men Migrationsverket börjar inte tillämpa reglerna förrän från och med den 1 juli 2020. Det är också först då Migrationsverket informerar om vilka de områden är som har socioekonomiska utmaningar.

- Den som är asylsökande får alltid erbjudande att bo i något av Migrationsverkets boenden i väntan på att få sitt ärende prövat. Men för den som vill ordna ett eget boende från och med den 1 juli 2020 riskerar alltså att förlora sin dagersättning om man flyttar till ett område som finns nämnt i förteckningen som vi då presenterar, säger Anna-Johanna Viking, processledare vid Migrationsverket.

Kommunerna ska anmäla vilka områden som berörs

Regeringen har tidigare angett 32 kommuner där det kan finnas områden som har socioekonomiska utmaningar (se nedan). Kommunerna kan under senvåren anmäla specifika områden i respektive kommun till Migrationsverket. Migrationsverket kommer sedan att publicera en förteckning över områdena som är tillgänglig för den som har planer på att ordna eget boende.

- Exakt vad kommunerna ska anmäla till Migrationsverket, exempelvis huruvida det är specifika gatuadresser eller postnummer, utreder vi just nu. Vi återkommer med information i ett senare skede, säger Anna-Johanna Viking.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

Justitiedepartementet 19-12-06:

Regeringen beslutar om nya regler för eget boende för asylsökande till sidans topp

Regeringen har utfärdat och beslutat lag- och förordningsändringar som handlar om eget boende för asylsökande. Reglerna innebär att asylsökande som flyttar till och bor i eget boende i vissa områden med socioekonomiska utmaningar som huvudregel inte ska ha rätt till dagersättning.

- Det är nödvändigt att komma till rätta med den ökade segregationen och andra problem som eget boende för asylsökande kan medföra, särskilt i områden med socioekonomiska utmaningar, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Riksdagen beslutade i förra veckan att anta regeringens lagförslag om att asylsökande som flyttar till och bor i eget boende i vissa områden med socioekonomiska utmaningar som huvudregel inte ska ha rätt till dagersättning. Regeringen har nu utfärdat lagändringarna och beslutat om förordningsändringar med kompletterande regler om vilka områden som ska omfattas.

Följande kommuner omfattas av bilagan till förordningen (2018:151) om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden: Borlänge, Borås, Botkyrka, Eskilstuna, Filipstad, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Huddinge, Järfälla, Jönköping, Karlskrona, Katrineholm, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Malmö, Motala, Norrköping, Nyköping, Perstorp, Sandviken, Stockholm, Södertälje, Trollhättan, Uddevalla, Uppsala, Västerås, Växjö, Åstorp och Örebro. Dessa kommuner ska få anmäla till Migrationsverket att en eller flera delar av kommunen ska omfattas av regleringen. En sådan anmälan ska föregås av samråd med länsstyrelsen om vilka områden som ska anmälas.

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2020. Begränsningen av rätten till dagersättning får dock effekt i samband med att förteckningen över vilka områden som omfattas börjar gälla den 1 juli 2020.

De nya reglerna bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191129:

Riksdagen 19-11-27:

Riksdagsbeslut: Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande till sidans topp

Asylsökandes möjlighet att välja eget boende ska begränsas i vissa områden (SfU11)

Regeringen föreslår att asylsökandes möjligheter att bo i eget boende ska begränsas i vissa områden. Om en asylsökande ordnar bostad på egen hand i ett område med socioekonomiska utmaningar ska han eller hon som huvudregel inte ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag. Syftet med förslaget är att asylsökande i fler fall än i dag ska välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande och att de negativa sociala konsekvenserna av att asylsökande väljer eget boende ska minska.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Betänkandet med reservationer från (M, SD, V, KD) och ett särskilt yttrande (M) (Extern länk)

Debatten i webb-tv och protokoll (Extern länk)

Samlingssida med förslagen, beredningen, omröstningar och beslut (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Riksdagen 19-11-06:

Skriftlig fråga: Ersättning till asylsökande i områden med socioekonomiska utmaningar till sidans topp

Fråga 2019/20:281 av Katarina Brännström (M)

I riksdagen behandlas nu S-MP-regeringens proposition Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande.

Frågan har nu uppstått om konsekvenserna för berörda kommuner om en asylsökande väljer att bo i ett av de områden som pekas ut som ett område med socioekonomiska utmaningar i enlighet med nämnda proposition.

Att den asylsökande då som regel ska nekas statlig ersättning framgår av regeringens proposition. Det kan ju då inte rimligen vara så att det i stället blir kommunen som får ansvara för personens försörjning.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Garanterar regeringen och ministern att kommunerna inte ska behöva betala ersättning till asylsökande som nekas statlig ersättning under asyltiden på grund av att de bosätter sig i ett område som har pekats ut som ett område med socioekonomiska utmaningar?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Förslaget i propositionen Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande (prop. 2019/20:10) bedöms minska koncentrationen av asylsökande i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar och medföra att asylsökande i större utsträckning bor i Migrationsverkets boenden eller i områden där förutsättningarna för integration är bättre. Konsekvensen av detta kan förväntas bli att förutsättningarna att erbjuda välfärdstjänster till såväl asylsökande som övriga kommuninvånare förbättras för de kommuner som har områden med socioekonomiska utmaningar.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191017:

Justitiedepartementet 19-09-24:

Proposition: Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande till sidans topp

Regeringen har beslutat en proposition med förslag om att reglerna om eget boende för asylsökande (EBO) ska ändras.

- Systemet med eget boende för asylsökande har lett till ökad segregation, trångboddhet och andra sociala problem. Därför är det bra att vi nu äntligen kan reformera systemet, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Migrationsverket erbjuder asylsökande boende men det står asylsökande fritt att i stället flytta till en bostad som han eller hon har ordnat på egen hand, så kallat eget boende (EBO).

Regeringens förslag innebär att asylsökande som flyttar till och bor i eget boende i områden med socioekonomiska utmaningar som huvudregel inte ska ha rätt till dagersättning. Genom förslaget förväntas fler asylsökande i stället välja att bo i områden med bättre förutsättningar för ett hållbart mottagande.

Förslaget i propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Propositionen från riksdagens webbplats (Extern länk)

Följdmotion av Paula Bieler m.fl. (SD) (Extern länk)

Följdmotion av Christina Höj Larsen m.fl. (V) (Extern länk)

Följdmotion av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M, KD) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190610:

Justitiedepartementet 19-05-17:

Tillfälligt kommunbidrag låter ensamkommande unga bo kvar under sin asylprocess till sidans topp

Regeringen har beslutat om fördelningen av 195 miljoner kronor i tillfälligt kommunbidrag för ensamkommande unga asylsökande. Genom tillskottet kan kommunerna låta ensamkommande unga som hinner fylla 18 år under asylprocessen bo kvar i kommunen.

Hösten 2017 avsatte regeringen medel genom ett tillfälligt kommunbidrag om 390 miljoner kronor för att kommunerna skulle kunna låta ensamkommande unga asylsökande som hann fylla 18 år bo kvar i sin vistelsekommun under asylprocessen. Syftet med ersättningssystemet var att undvika att ensamkommande unga skulle behöva byta skola och flytta från en kommun de rotat sig i. År 2018 tillfördes ytterligare 395 miljoner i samma syfte. Asylsökande som fyllt 18 år räknas annars som vuxna och är då i normalfallet ett statligt ansvar. Kommunbidraget ger kommunerna möjlighet att låta dessa personer bo kvar i sin vistelsekommun under asylprocessen istället för att behöva flytta till Migrationsverkets anläggningsboenden.

För år 2019 har 195 miljoner kronor tillförts och kommer att fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många asylsökande ensamkommandeunga, 17,5 år eller äldre, som var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem den 31 mars 2019. Det handlar totalt om ca 2 300 ungdomar och kommunbidraget motsvarar ungefär 86 000 kronor per ensamkommande ung.

Läs mer (Extern länk)

Se även i debattbilagan en uppmaning till kommunerna att dela med sig av bidraget till de frivilligorganisationer som sköter mottagande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190609:

Justitiedepartementet 19-06-05:

Regeringen vill ändra reglerna om eget boende för asylsökande till sidans topp

Regeringen har i dag överlämnat en lagrådsremiss till Lagrådet med förslag om att reglerna om eget boende för asylsökande (EBO) ska ändras. Förslaget syftar till att få fler asylsökande än i dag att välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande.

Migrationsverket ska erbjuda asylsökande boende men det står asylsökande fritt att i stället flytta till en bostad som han eller hon har ordnat på egen hand, så kallat eget boende (EBO). Det finns inte några regler som anvisar var asylsökande måste bo under asyltiden. I februari 2019 bodde omkring 55 procent - eller drygt 27 000 personer - i eget boende av alla inskrivna personer i mottagandet.

- Eget boende kan i vissa områden medföra betydande sociala problem. Det kan handla om till exempel ökad segregation, extrem trångboddhet och svårigheter för kommunerna att erbjuda välfärdstjänster, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Förslaget innebär att asylsökande som bor i eget boende i områden med socioekonomiska utmaningar inte ska ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera. Detta föreslås dock inte gälla om det är uppenbart oskäligt att den asylsökande inte får rätt till sådant bistånd.

Förslaget i lagrådsremissen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Hämta laglådsremissen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsinfo.se 19-06-05:

EBO-lagen: En lag i förändring till sidans topp

Lagen om eget boende, den så kallade EBO-lagen, innebär att en asylsökande kan välja att ordna sitt boende på egen hand. EBO-lagen gör det möjligt för asylsökande att ordna eget boende istället för att bo på Migrationsverkets anläggningsboenden, till exempel hos vänner eller släkt, utan att förlora sitt bidrag. I januariavtalet finns en punkt om att förändra lagen, så att asylsökande som under asylprocessen ordnar eget boende inte ska ha rätt till dagersättning om de flyttar till ett område med socioekonomiska utmaningar. Förslaget har i skrivande stund skickats av regeringen på lagrådsremiss.

Lagen infördes 1994 av den dåvarande borgerliga regeringen. Innan lagen infördes hade asylsökande inte rätt till bistånd om de ordnade eget boende. Efter dess införande hade asylsökande rätt till bistånd oberoende av om de vistas på en förläggning eller ordnat boende på egen hand. Motiven bakom lagen var att minska det statliga omhändertagandet och öka den enskildes ansvarstagande. Utgångspunkten var att mottagandet skulle organiseras så att asylsökande i första hand bor utanför förläggningssystemet och tar ansvar för sina egna liv, för att bland annat underlätta integrationen.

Efter lagens införande har kritik framförts av flera kommuner om att EBO-lagen leder till bland annat trångboddhet och segregation. Kommuner som till exempel Malmö och Södertälje har sett en stor ökning av antal EBO-mottaganden, vilket har lett till en obalans mellan kommunerna. I debatten har frågan om en mer jämlik ansvarsfördelning mellan kommunerna för mottagandet av asylsökande och nyanlända förekommit.

EBO-lagens framtid

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181204:

AIDA 18-11-21:

Inquiry on reception system reform tests "arrival centres" and "departure centres" till sidans topp

The Swedish government has launched an inquiry on the reform of the reception system for newly arrived asylum seekers with the objective of "rapid settlement or return". Civil society organisations including ECRE members, as well as the Swedish Migration Agency, have provided input to the consultation, highlighting concerns about the feasibility of the proposals and protection risks they carry.

The ideas for reform put forward by the government in the inquiry include:

Establishment of "arrival centres" (Ankomstcenter)

These facilities, reminiscent of the German arrival centres (Ankunftszentren) and Dutch Process Reception Centres (POL), would be set up at central government level as the designated centres where asylum applications should be lodged, and where applicants would receive information and a medical examination. According to the proposals, arrival centres should be large facilities bringing together all relevant actors in the asylum procedure to enable a swift examination of applications and orderly reception. Asylum seekers could be required to reside there for 30 days.

According to the and the , the introduction of arrival centres could have positive effects in terms of effective provision of information and health checks. However, a general obligation on all asylum seekers to reside in arrival centres could have negative effects on persons with vulnerabilities and children, whose best interests must be secured. The Swedish Refugee Advice Centre has also expressed doubts about the capacity of the Migration Agency to swiftly process asylum claims in arrival centres. For its part, the Migration Agency has also expressed doubts around the establishment of arrival centres.

Reduced possibilities for independent accommodation

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

Migrationsverket 18-11- 13:

Remissyttrande: Migrationsverket vill att mottagningssystemet reformeras till sidans topp

Arbetet med mottagandet av asylsökande behöver reformeras. Staten bör dock ha kvar ansvaret för mottagandet, och kommunerna ansvaret för etableringen. Det skriver Migrationsverket i sitt remissyttrande om mottagandeutredningen.

- Reformen behöver utgå från nuvarande situation och inte från de förhållanden som rådde 2015 och framåt, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Remissyttrandet innebär att Migrationsverket avstyrker utredningens huvudförslag i sin helhet, men ställer sig bakom det alternativa förslaget i mottagandeutredningen om hur Sveriges framtida mottagande av asylsökande ska organiseras. Även om Migrationsverket förordar det alternativa förslaget innehåller remissvaret flera förslag till kompletteringar.

- Vi vill poängtera att Migrationsverket starkt välkomnar syftet med hela utredningen, det vill säga att förbättra mottagandet och sedermera etableringen, säger Mikael Ribbenvik.

Staten behåller huvudansvaret

Det alternativa förslaget innebär i korthet att staten, genom Migrationsverket, behåller huvudansvaret för mottagandet av asylsökande. Enligt förslaget ska asylsökande bo i särskilda mottagningscenter fram till att beslut i asylärendet fattats. De som får avslag bor kvar i mottagningscenter till återvändandet medan de som får bifall bosätts i en kommun.

- Vår bedömning är att det alternativa förslaget, med justeringar, kan fungera väl utifrån dagens situation med färre asylsökande och färre personer i mottagningssystemet. Vi bedömer att det är osannolikt att situationen runt 2015 kommer att återupprepas inom överskådlig framtid, säger Mikael Ribbenvik.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 18-11- 12: Utredningsförslag om asylsökande nobbas av Migrationsverket (Extern länk)

TT / Svenska Dagbladet 18-11-13: Migrationsverket sågar asylutredning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 18-11-16:

FARR om mottagandeutredningen till sidans topp

FARR välkomnar i ett remissvar till mottagandeutredningen tankarna om att underlätta den asylsökandes situation, förkorta väntetiderna under asylprocessen och stärka rättssäkerheten. Det som föreslås om en meningsfull och aktiv väntan är positivt, liksom att underlätta asylsökande barns skolgång. Men FARR motsätter sig ändå utredningens lagförslag, eftersom rätten till juridisk hjälp åsidosätts i den korta ankomstproceduren, att asylsökande straffas på olika sätt när de inte lyckas uppfylla kraven och att för stort fokus ligger på ett effektivt återvändande med risk för att asylprövningen blir lidande. FARR motsätter sig förslaget om avresecenter. Genomgående är utredningens förslag för mycket av en pappersprodukt och saknar konsekvensanalyser som är förankrade i verkligheten. FARR saknar även en analys av det arbete som civilsamhället gör i de här frågorna.

Remissvaret gäller betänkandet "Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande" (SOU 2018:22). Svaret har lämnats av ordförande advokat Emma Persson på uppdrag av FARR:s styrelse.

Läs eller hämta yttrandet (Extern länk)

Se även:

Rådgivningsbyrån 18-11- 20: Remissvar till betänkandet om ett ordnat mottagande (Extern länk)

Unicef 18-11-13: Ris och ros till utredning om nytt system för asylmottagandet (Extern länk)

Läs alla remissvar på Arbetsmarknadsdepartementets hemsida (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.