ASYLNYTT

Regeringen har fattat beslut om att tillfälligt återinföra inre gränskontroller. Beslutet baseras på regeringens bedömning att det alltjämt finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige och innebär fortsatta kontroller vid inre gräns.

Händelseutvecklingen och situationen i vår omvärld är ytterst allvarlig och den sammantagna terrorhotnivån i Sverige är fortfarande förhöjd. Kontroller vid Schengenområdets yttre gräns sker inte i den omfattning som de ska göras och många som reser in i Schengenområdet stannar inte heller i ankomstlandet utan rör sig relativt obehindrat vidare till andra medlemsstater. Regeringen har därför beslutat om återinförd tillfällig gränskontroll fram till och med den 11 november 2022.

- Vi gör bedömningen att en återinförd gränskontroll vid Sveriges inre gräns skapar förutsättningar för att identifiera och kontrollera de som vill resa in i landet. Den kan även bidra till att potentiella gärningspersoner upptäcks och därmed till att eventuella terrorattentat förhindras, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

Beslutet har fattats i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning och baseras på regeringens bedömning att det fortsatt finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige.

Flera andra Schengenmedlemsstater, såsom Tyskland, Österrike, Norge och Danmark, har också tillfälligt återinförd inre gränskontroll och har i likhet med Sverige anmält att de tänker fortsätta med kontrollerna så länge som det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten.

Polismyndigheten bestämmer liksom tidigare var och hur gränskontroll ska genomföras. Kontrollerna ska anpassas till vad som är nödvändigt för att värna allmän ordning och inre säkerhet.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220404:

Asylrättscentrum 22-03-25:

Remissvar om särskilda åtgärder till följd av Rysslands aggression mot Ukraina

Den 15 mars skickade regeringen ut promemorian där de lämnar förslag till en ny lag som ger regeringen befogenhet att i vissa fall vidta särskilda åtgärder till följd av Rysslands aggression mot Ukraina (dnr I2022/00657). Asylrättscentrum har svarat och avstyrker förslaget i sin helhet.

Skyldighet att kontrollera ID vid transporter till Sverige

Enligt förslaget ska det kunna införas en skyldighet för transportörer att göra identitetskontroller vid transporter till Sverige som sker med buss, tåg eller passagerarfartyg. En sanktionsavgift ska kunna tas ut av transportören om den inte utför identitetskontrollerna.

Förslaget visar brist på förståelse för att människor på flykt inte alltid får med sig sina ID-handlingar

Detta innebär att personer på flykt som saknar giltiga identitetshandlingar inte kommer att få resa till Sverige med transportörerna. Förslaget visar en brist på förståelse för det faktum att personer som tvingas fly inte alltid kan få med sig identitetshandlingar vid flykten, att de inte har haft möjlighet att förnya utgångna identitetshandlingar innan flykten eller att de förlorar sina

tillhörigheter inklusive identitetshandlingar under flykten. Dessutom har vi två år av pandemi med stora reserestriktioner bakom oss vilket innebär att många personer inte har skaffat nya pass de senaste åren.

Att i den nu rådande situationen ytterligare försvåra för vissa personer på flykt att ta sig till Sverige är ett oroande tecken på bristande solidariskt ansvarstagande för såväl de personer som befinner sig på flykt som med andra länder som tar emot dem.

Läs eller hämta remissvaret (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220324:

Infrastrukturdepartementet 22-03-09:

Ändring i förordning: Obligatorisk identitetskontroll vid resa med passagerarfartyg

Promemorian innehåller förslag som innebär att skyldigheten att registrera uppgifter om ombordvarande, som regleras i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om registrering av ombordvarande på passagerarfartyg (TSFS 2016:102), ska uppfyllas efter kontroll av giltig identitetshandling.

Den nuvarande begränsningen om att detta bara ska gälla om det för passagerarfartygets resa finns skäl att anta att uppgifter som lämnas utan att styrkas med identitetshandling kan vara oriktiga ska upphöra att gälla.

Förordningsändringen föreslås träda i kraft den 28 mars 2022.

Hämta promemorian (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 22-03-22: Resebolagen måste kräva giltiga pass av flyktingar (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylrättscentrum 22-03-17:

Remissvar om Obligatorisk identitetskontroll vid resa med passagerarfartyg

Den 9 mars 2022 presenterades promemorian Obligatorisk identitetskontroll vid resa med passagerarfartyg (dnr I2022/00611). Förslaget innebär att transportören ansvarar för att personer som inte kan styrka sin identitet med giltig identitetshandling med fotografi inte ska få gå ombord på passagerarfartyg för att ta sig till Sverige.

Förslaget gäller för resor över 20 nautiska sjömil. Personer under 18 år som reser i sällskap med förälder som kan uppvisa giltig identitetshandling omfattas inte av förslaget.

Asylrättscentrum har svarat på promemorian och avstyrker förslaget i sin helhet.

Människor på flykt får inte alltid med sig sina identitetshandlingar

I vårt yttrande lyfter Asylrättscentrum att förslaget medför att personer på flykt som saknar giltiga identitetshandlingar inte kommer att få gå ombord. Förslaget visar en brist på förståelse för det faktum att personer som tvingas fly inte alltid kan få med sig identitetshandlingar vid flykten, att de inte har haft möjlighet att förnya utgångna identitetshandlingar innan flykten eller att de förlorar sina tillhörigheter inklusive identitetshandlingar under flykten.

Vi lyfter även hur illa vald tidpunkten är för förslagen. Att i den nu rådande situationen försvåra för vissa personer på flykt från kriget i Ukraina att ta sig vidare till Sverige från exempelvis Polen är ett oroande tecken på bristande solidariskt ansvarstagande för såväl de personer som befinner sig på flykt som med de länder som tar emot dem.

Hämta remissvaret (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 22-03-23:

Riksdagsbeslut: Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem

Utlänningar ska lämna fingeravtryck och fotograferas vid in- och utresa till Sverige (SfU14)

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s nya in- och utresesystem.

EU:s in- och utrikessystem innebär att en utlänning från tredje land som vill resa in i Sverige ska lämna fingeravtryck och låta sig bli fotograferad för att en kontroll mot in- och utresesystemet ska kunna göras. Besluten fattas därför med anledning av de två EU-förordningar som antogs 2017.

Lagändringarna föreslås börja gälla den dag regeringen bestämmer.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag i motioner.

Samlingssida med regeringens proposition, socialförsäkringsutskottets betänkande, riksdagsdebatten, omröstningar och beslut (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220316:

Infrastrukturdepartementet 22-03-15:

Regeringen föreslår möjlighet till id-kontroller på buss, tåg och passagerarfartyg

Rysslands invasion av Ukraina har lett till att Europa befinner sig i den största och snabbast växande flyktingkrisen sedan andra världskriget. Regeringen ser ett behov av att på nytt kunna införa id-kontroller vid resor till Sverige.

- Vi måste kunna säkerställa ordning och reda och det är viktigt att regeringen har de verktyg som krävs för att på ett ordnat sätt ta emot de som kommer till Sverige, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Regeringen gör bedömningen att situationen kan komma att bli så allvarlig att omedelbara åtgärder behöver vidtas för att upprätthålla lag och ordning och skydda den nationella säkerheten.

Den lag som möjliggjorde id-kontroller under den tidigare flyktingkrisen 2015 var en tillfällig lag som har upphört att gälla. Infrastrukturdepartementet remitterar därför ett förslag på en ny tillfällig lag med motsvarande bestämmelser.

Lagen ger regeringen möjlighet att vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet införa id-kontroller vid resor med bussar, tåg och passagerarfartyg till Sverige från utlandet, i syfte att upprätthålla lag och ordning eller skydda den nationella säkerheten.

Lagen föreslås vara tidsbegränsad i tre år från ikraftträdandet och ge regeringen befogenhet att besluta om en förordning om id-kontroller med en maximal giltighetstid på sex månader.

Regeringen föreslår i remissen att lagen träder i kraft den 8 april och att undantag ges för resor från eller via Norge.

- Regeringen har förståelse för att ett återinförande av id-kontroller påverkar den enskilda resenären och pendlaren. Det är därför viktigt att de inte används i större omfattning och under en längre tid än vad som är nödvändigt, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Läs mer (Extern länk)

SvT Skåne 22-03-15: Regeringen vill införa nya id-kontroller - Öresundspendlare påverkas (Extern länk)

SvT Skåne 22-03-15: Gränspendlare om förslaget om nya id-kontroller: "Förskräckligt" (Extern länk)

SvT Skåne 22-03-15: Regionledningen om nya id-kontroller: "Kommer straffa alla pendlare" (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220125:

Riksdagen 21-12-16:

Proposition: Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem

Två EU-förordningar som antogs 2017 innebär att det ska inrättas ett gemensamt in- och utresesystem för elektronisk registrering av de tredjelandsmedborgare som passerar de yttre gränserna för kortare vistelser, eller som nekas inresa. Systemet syftar till att förbättra och effektivisera in- och utresekontrollerna vid de yttre gränserna och till att bidra till bättre möjligheter att identifiera personer som inte uppfyller villkoren för inresa eller vistelse inom medlemsstaternas territorium. Systemet ska även kunna användas av de brottsbekämpande myndigheterna för att förstärka den inre säkerheten och kampen mot terrorism och andra grova brott.

Förordningarna är direkt tillämpliga och gäller som lag i Sverige. De ska börja tillämpas fullt ut vid ett datum som kommissionen ska fastställa.

I propositionen föreslår regeringen de lagändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem. Förslagen handlar om att en utlänning ska lämna fingeravtryck och låta sig bli fotograferad för att en kontroll mot in- och utresesystemet ska kunna göras. De handlar också om behandling av de personuppgifter som tas vid kontroll och om regelverkets förhållande till annan reglering om behandling av personuppgifter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Hämta propositionen (Extern länk)

Följdmotion av Ludvig Aspling m.fl. (SD) (Extern länk)

Följdmotion av Hans Eklind m.fl. (KD) (Extern länk)

Följdmotion av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211210:

Justitiedepartementet 21-11-29:

Utredning överlämnad: Åtgärder i gränsnära områden

Utredningens uppdrag har varit att överväga om främst Polismyndigheten har tillgång till tillräckligt effektiva verktyg i gränsnära områden och, om så inte bedöms vara fallet, föreslå förändringar av regelsystemet.

Syftet har varit att säkerställa svenska myndigheters förmåga att kontrollera utlänningars vistelserätt och bekämpa brott i gränsnära områden, något som ytterst kan ha betydelse för det framtida behovet av att ha en tillfälligt återinförd gränskontroll vid de inre gränserna, dvs. vid gränsen mellan Sverige och andra Schengenländer.

Problembild och inriktning

Sverige har sedan november 2015 haft en tillfälligt återinförd gränskontroll vid de inre gränserna. Statistik visar att inresekontroller, som endast genomförs på vissa platser i landet, leder till ett relativt stort antal åtgärder, framför allt nekad inresa och avvisning. Vidare visar erfarenheterna att det sannolikt finns ett förhållandevis stort mörkertal gällande olovliga gränspassager in i landet. Samtidigt är gränsöverskridande brottslighet ett allvarligt problem som inte bara bidrar till ökad vålds-, narkotika- och tillgreppsbrottslighet inne i landet, utan också belastar samhället på andra sätt, till exempel genom systematiskt missbruk av välfärdssystemet.

Som exempel kan nämnas att den organiserade tillgreppsbrottslighet som utförs av internationella brottsnätverk beräknas medföra stora kostnader för både enskilda och samhället då stöldgods till ett uppskattat värde om ca två miljarder kronor förs ut ur Sverige varje år. Även annan allvarlig gränsöverskridande brottslighet förekommer i betydande utsträckning, till exempel människohandel samt narkotika- och vapenbrottslighet. Användning av illegal arbetskraft från andra länder är också ett alltmer uppmärksammat problem.

(...)

Läs mer och hämta utredningen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211104:

Justitiedepartementet 21-10-20:

Lagrådsremiss: Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem

Förordningarna är direkt tillämpliga och gäller som lag i Sverige. De ska börja tillämpas fullt ut vid ett datum som kommissionen ska fastställa.

I lagrådsremissen föreslår regeringen de lagändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem. Förslagen handlar om att en utlänning ska lämna fingeravtryck och låta sig bli fotograferad för att en kontroll mot in- och utresesystemet ska kunna göras. De handlar också om behandling av de personuppgifter som tas vid kontroll och om regelverkets förhållande till annan reglering om behandling av personuppgifter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Läs mer och hämta lagrådsremissen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210520:

Justitiedepartementet 21-05-06:

Fortsatt gränskontroll vid inre gräns

Regeringen har i dag fattat beslut om fortsatt gränskontroll vid inre gräns i sex månader. Beslutet baseras på regeringens bedömning att det alltjämt föreligger ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige.

Regeringen har beslutat om fortsatt gränskontroll vid inre gräns i sex månader. Kontrollerna kommer att fortgå till och med den 11 november 2021. Beslutet har fattats i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning och baseras på regeringens bedömning att det fortsatt finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige.

- Säkerhetspolischefen har beslutat att inte ändra bedömningen att terrorhotnivån är fortsatt förhöjd, och vi gör bedömningen att Sverige även fortsatt ska ha kvar de inre gränskontrollerna. En gränskontroll vid inre gräns kan bidra till att potentiella gärningsmän med syfte att skada Sverige upptäcks och förhindras från att begå allvarliga brott. Det finns också kvarvarande brister i kontrollen av de yttre gränserna i Schengenområdet, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Ett flertal andra Schengenmedlemsstater såsom Tyskland, Österrike, Norge och Danmark har också tillfälligt återinfört inre gränskontroll och meddelat att de i likhet med Sverige tänker fortsätta med kontrollerna så länge som ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten kvarstår.

Polismyndigheten bestämmer liksom tidigare var och hur gränskontroll ska genomföras. Kontrollerna ska anpassas till vad som är nödvändigt för att värna allmän ordning och inre säkerhet.

Den fortsatta gränskontrollen vid inre gräns är inte relaterat till det tillfälliga inreseförbudet till Sverige med anledning av covid-19.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 21-05-19:

Riksdagsbeslut: Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen och utlänningsdatalagen. Ändringarna innebär bland annat att Migrationsverket och Polismyndigheten får fotografera och ta fingeravtryck i större utsträckning vid en inre utlänningskontroll, resedokument och främlingspass kan återkallas och antalet främlingspass per person kan begränsas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Socialförsäkringsutskottets betänkande med reservationer (Extern länk till pdf-fil)

Riksdagsdebatten (Extern länk)

Samlingssida med länkar till förslag, beredning, debatt och omröstningar (Extern länk)

Se även:

Riksdagen 21-05-19: Besluten om ökad säkerhet för svenska medborgares och EU-medborgares identitets- och uppehållshandlingar (Extern länk)

Riksdagen 21-05-19: Beslut om säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta uppgifter i folkbokföringen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210402:

Justitiedepartementet 21-03-31:

PM: EU:s nya gräns- och kustbevakningsförordning. Kompletterande reglering

I promemorian lämnar vi förslag till kompletterande bestämmelser till EU:s gräns- och kustbevakningsförordning.

EU:s strategiska mål för en integrerad gränsförvaltning är minskad sårbarhet vid de yttre gränserna baserat på heltäckande situationsmedvetenhet, säkra och välfungerande yttre EU-gränser och en varaktig europeisk gräns- och kustbevakningskapacitet. Genom den nya EU-förordningen utökas den Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns (Frontex) personella och tekniska resurser, dess mandat att genomföra gränsinsatser och insatser för återvändande samt att samverka med tredje länder.

Ändringarna i förordningen medför bland annat behov av att anpassa våra nationella bestämmelser om myndigheters och tjänstemäns ansvar och befogenheter.

Vi föreslår att Polismyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, Migrationsverket och Kriminalvården, gemensamt benämnda gränsförvaltningsmyndigheterna, uttryckligen ska ansvara för Sveriges åtaganden enligt EU-förordningen. Polismyndigheten föreslås behålla funktionerna som nationell kontaktpunkt och samordningscentral och tilldelas funktionen som nationell myndighet med ansvar för ersättningsfrågor och nationell kontaktpunkt för kapacitetsuppbyggnad.

Vi föreslår även att gränsförvaltningsmyndigheterna ska få befogenhet att, med regeringens medgivande, begära bistånd av Frontex i form av snabba insatser och att de ska få befogenhet att självständigt begära bistånd i form av återvändandeinsatser.

Vi föreslår även bestämmelser för att uppfylla EU-förordningens krav på att utländska tjänstemän som ingår i enheter som placeras ut i Sverige under insatser enligt EU-förordningen ska kunna tilldelas förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning och också kunna ges samma befogenheter att använda tvångsmedel som motsvarande svenska tjänstemän. All sådan verksamhet på svenskt territorium ska bedrivas under ledning av svensk myndighet och, med få undantag, i närvaro av svensk tjänsteman.

(...)

Läs mer och hämta promemorian (Extern länk)

Remissinstanser och inkommande remissvar till promemorian (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210314:

Justitiedepartementet 21-03-10:

Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem

I november 2017 antogs inom EU två förordningar som innebär att det ska inrättas ett gemensamt system för elektronisk registrering av de tredjelandsmedborgare som passerar de yttre gränserna för kortare vistelser, eller som nekas inresa.

Detta in- och utresesystem, som ibland även benämns Entry/Exit System eller EES, syftar till att bland annat förbättra och effektivisera in- och utresekontrollerna vid de yttre gränserna samt att bidra till bättre möjligheter att identifiera personer som inte uppfyller villkoren för inresa eller vistelse inom medlemsstaternas territorium. Systemet ska även kunna användas av de brottsbekämpande myndigheterna för att förstärka den inre säkerheten och kampen mot terrorism och andra grova brott.

De två EU-förordningar som innehåller regelverket för in- och utresesystemet gäller direkt som lag i Sverige. För att tillämpningen ska fungera på ett ändamålsenligt sätt och för att anpassa svensk rätt till förordningarna föreslås det i denna promemoria vissa författningsändringar. Förslagen innebär bland annat att Polismyndigheten ska utses till den myndighet som ska tillhandahålla åtkomst till in- och utresesystemet för andra myndigheter och ha ansvar för behandlingen av personuppgifter i systemet. Förslagen innebär vidare att det tydliggörs hur regelverket förhåller sig till annan dataskyddsreglering samt i vilka situationer en utlänning är skyldig att lämna fingeravtryck och låta sig bli fotograferad för att en kontroll mot in- och utresesystemet ska kunna genomföras.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Läs departementsskrivelsen Ds 2021:9 (Extern länk)

Ta del av remisslistan och remissvaren (uppdaterad 21-05-28) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201111:

Justitiedepartementet 20-11-05:

Beslut om återinförande av gränskontroll vid inre gräns

Regeringen har fattat beslut om att återinföra gränskontroll vid Sveriges inre gräns. Kontroll ska bedrivas från den 12 november 2020 till den 11 maj 2021. En sådan gränskontroll ska bidra till landets säkerhet, ge möjlighet att upptäcka hot från potentiella gärningsmän och förhindra terrorattentat.

Regeringen bedömer andra åtgärder som otillräckliga mot bakgrund av bland annat brister i kontrollen av Schengenområdets yttre gräns. Där finns fortsatta betydande brister då kontroll inte sker i tillräcklig omfattning eller på ett adekvat sätt. Många som reser in i Schengenområdet stannar inte heller i ankomstlandet utan rör sig relativt obehindrat vidare till andra medlemsstater.

- Terrorhotnivån i Sverige är fortsatt på en förhöjd nivå och vår sammanvägda bedömning är att gränskontrollerna till Sverige fortfarande behövs, säger Mikael Damberg.

Därutöver beslutade säkerhetspolischefen i februari 2020 att den sammantagna terrorhotnivån i Sverige fortfarande ska vara förhöjd, på nivå tre av fem, ett beslut som inte har ändrats.

Var gränskontrollerna ska utföras samt utformningen och omfattningen av kontrollen ska anpassas efter vad som är nödvändigt för att bemöta det ovan nämnda hotet.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Justitiedepartementet 20-04-30:

Beslut om fortsatt gränskontroll vid inre gräns

Regeringen har beslutat om fortsatt gränskontroll vid inre gräns i sex månader. Kontrollerna kommer att fortgå till och med den 11 november 2020. Beslutet har fattats i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning och baseras på regeringens bedömning att det fortsatt finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige.

- Sverige måste ha kvar de inre gränskontrollerna. Säkerhetspolischefen har beslutat att inte ändra bedömningen om terrorhotnivån som även fortsatt är förhöjd. En gränskontroll vid inre gräns kan bidra till att potentiella gärningsmän upptäcks och på så sätt även till att terrorattentat förhindras. Det finns också kvarvarande brister i kontrollen av de yttre gränserna runt om i Schengen, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Polismyndigheten bestämmer liksom tidigare var och hur gränskontroll ska genomföras. Kontrollerna ska anpassas till vad som är nödvändigt för att värna allmän ordning och inre säkerhet.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200521:

Justitiedepartementet 20-05-14:

Förlängning av tillfälligt inreseförbud till EU via Sverige med anledning av covid-19

Regeringen har i dag beslutat att förlänga det tillfälliga inreseförbudet till EU via Sverige till och med den 15 juni 2020. Beslutet har fattats efter rekommendation av Europeiska kommissionen. Syftet med inreseförbudet är på samma sätt som tidigare att mildra effekterna av coronavirusets spridning och minska utbrottet av covid-19.

Det tillfälliga inreseförbudet började gälla den 19 mars och gällde inledningsvis i 30 dagar. Därefter förlängdes det till och med den 15 maj i enlighet med rekommendation av kommissionen. Nu har regeringen beslutat om ytterligare en förlängning av inreseförbudet till och med den 15 juni.

Inreseförbudet har inte ändrats i sak. På samma sätt som tidigare gäller inreseförbudet som utgångspunkt alla utländska medborgare som reser till Sverige från andra länder än EU-länder, Storbritannien, Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz.

Svenska medborgare omfattas inte av förbudet. Inte heller hindrar inreseförbudet resor inom EU. Därutöver finns två viktiga undantag till inreseförbudet. För det första får bland annat EU-medborgare och personer som har uppehållstillstånd i Sverige fortfarande resa in i syfte att kunna återvända till sina hem. För det andra får personer med särskilt angelägna behov eller som ska utföra nödvändiga funktioner i Sverige resa in. Detta kan till exempel vara fallet för hälso- och sjukvårdspersonal, personal som transporterar varor eller personer med trängande familjeskäl.

Justitiedepartementet 20-04-16, uppdaterad 20-05-15: Frågor och svar - tillfälligt inreseförbud till EU via Sverige (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Utrikesdepartementet 20-05-13:

UD avråder från alla icke nödvändiga resor

På grund av den fortsatta osäkerhet som råder för internationellt resande med anledning av det nya coronavirusets spridning, förlänger UD sin avrådan från icke nödvändiga resor till alla länder som beslutades den 14 mars 2020 till att gälla fram till och med den 15 juli 2020.

I länder eller områden där UD avråder från resor sedan tiden före den 14 mars 2020, gäller dessa beslut.

Beslut om att förlänga avrådan från icke nödvändiga resor till alla länder togs den 13 maj 2020. Avrådan gäller efter förlängningen fram till och med den 15 juli 2020.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 20-05-15:

Migrationsverket om förlängda besök utan avgift på grund av pandemin

Rättsligt ställningstagande angående möjligheten att inte ta ut avgift för uppehållstillstånd för besök - RS/001/2020

/Utdrag:/

Ett uppehållstillstånd för besök inifrån kan beviljas om den sökande inte kan lämna landet, t ex. på grund av inställda flygförbindelser. En bedömning får ske i det enskilda fallet. Ansökan bör i sådana fall kunna hanteras utan avgift med hänvisning till internationell hänsyn, förutsatt att personen ifråga inte kan lämna Sverige på grund av covid-19-pandemin. Detta gäller även för viseringsfria personer som ansöker om uppehållstillstånd för besök av samma anledning.

Detsamma gäller för personer som måste förlänga ett uppehållstillstånd för besök eftersom de inte kan återvända till sina hemländer på grund av covid-19-pandemin. I bedömningen bör alltid vägas in om den sökande rimligen kan ta sig till sitt hemland med de förbindelser som finns tillgängliga.

Avsteget från att ta ut ansökningsavgift gäller endast ansökan om uppehållstillstånd för besök, inifrån landet, inkomna från datumet för publiceringen av detta ställningstagande. Ansökningsavgiften för andra former av uppehållstillstånd som omfattas av bestämmelserna i 8 kap. utlänningsförordningen påverkas inte. Ansökningar för uppehållstillstånd för besök som inkommit före datumet för publiceringen av detta ställningstagande påverkas inte heller.

Läs mer (Extern länk)

TT / AB 20-05-20: Fler ansöker om förlängt uppehållstillstånd (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Justitiedepartementet 20-04-16:

Förlängning av tillfälligt inreseförbud till EU via Sverige med anledning av covid-19

Regeringen har i dag beslutat att förlänga det tillfälliga inreseförbudet till EU via Sverige till och med den 15 maj. Beslutet har fattats efter rekommendation av Europeiska kommissionen. Syftet med inreseförbudet är på samma sätt som tidigare att mildra effekterna av coronavirusets spridning och minska utbrottet av covid-19.

Det tillfälliga inreseförbudet började gälla den 19 mars och gällde inledningsvis i 30 dagar. Nu har inreseförbudet förlängts till och med den 15 maj i enlighet med rekommendation av kommissionen.

För mer information om hur förordningen om tillfälligt inreseförbud till Sverige ska tolkas och vilka undantag som finns, vänligen kontakta Polismyndigheten eller besök deras webbplats för mer information. Se länkar här intill.

Läs mer (Extern länk)

Justitiedepartementet 20-04-16: Frågor och svar - tillfälligt inreseförbud till EU via Sverige (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200324:

Justitiedepartementet 20-03-06:

Uppdrag om effektivare verktyg för polisen i gränsnära områden

Regeringen har fattat beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om Polismyndigheten har tillräckligt effektiva verktyg i gränsnära områden. Syftet är att säkerställa förmågan att kontrollera utlänningars vistelserätt och bekämpa brott i den här typen av områden.

Sverige har sedan november 2015 haft en tillfälligt återinförd gränskontroll vid sina inre gränser. Men mycket talar för att Polismyndigheten inte har tillgång till tillräckligt effektiva verktyg i gränsnära områden. I de områdena är problem som kan följa med rörligheten över gränserna särskilt aktuella. Där är behovet av att kunna ingripa på ett verkningsfullt sätt sannolikt också som störst.

Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om Polismyndigheten har tillgång till tillräckligt effektiva verktyg i gränsnära områden. Utredaren ska bland annat kartlägga vilket behov som finns av effektivare polisiära åtgärder. Uppdraget är kopplat till punkt 7 i regeringens 34-punktsprogram med åtgärder mot gängkriminaliteten och kan ha betydelse för det framtida behovet av tillfälligt återinförd gränskontroll vid de inre gränserna.

- Kampen mot brottsligheten intensifieras. Att säkerställa att polisen har de verktyg som behövs är en viktig del för att trycka tillbaka kriminaliteten. Det gäller inte minst i gränsnära områden. Vi kan aldrig acceptera att till exempel stöldligor och gängkriminella utnyttjar rörligheten över gränserna för att begå brott, därför behöver också polisen få nya befogenheter i gränsnära områden, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Utredaren ska ta ställning till om det bör göras författningsändringar för en mer effektiv kontroll av utlänningars vistelserätt och bekämpning av brott i gränsnära områden. Utredaren ska lämna nödvändiga författningsförslag.

Utredare blir Stefan Reimer, justitieråd i Högsta domstolen. Uppdraget ska redovisas senast den 20 september 2021.

Hämta utredningsdirektiven (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Justitiedepartementet 19-10-31:

Fortsatt gränskontroll vid inre gräns

Regeringen har i dag beslutat att återinföra gränskontroll vid inre gräns i sex månader. Beslutet baseras på regeringens bedömning att det alltjämt föreligger ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige.

Regeringen har beslutat om fortsatt gränskontroll vid inre gräns i sex månader. Kontrollerna kommer att fortgå till den 12 maj 2020. Beslutet har fattats i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning och baseras på regeringens bedömning att det fortsatt finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige.

- Säkerhetspolisen har inte ändrat sin bedömning om terrorhotnivån som även fortsatt är förhöjd. Det finns också kvarvarande brister i kontrollen av de yttre gränserna runt om i Schengen. Sammantaget gör detta att Sverige måste ha kvar de inre gränskontrollerna, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Sveriges agerande ligger i linje med andra Schengenmedlemsstater som Tyskland, Österrike, Norge och Danmark. Dessa länder har också tillfälligt återinfört inre gränskontroll och samtliga har meddelat att de i likhet med Sverige avser fatta beslut som gäller i sex månader samt att de tänker fortsätta med kontrollerna så länge som ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten kvarstår.

Polismyndigheten bestämmer liksom tidigare var och hur gränskontroll ska genomföras. Kontrollerna ska anpassas till vad som är nödvändigt för att värna allmän ordning och inre säkerhet.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.