ASYLNYTT

Regeringen avser inom kort att besluta en lagrådsremiss som gäller höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare. Förslaget syftar till att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.

Det nuvarande regelverket har underlättat för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft, dumpa löner och utnyttja arbetstagare. De företag som följer reglerna får svårare att överleva utan att själva göra avkall på reglerna. Detta missbruk utgör ett hot mot en sund konkurrens. Som ett led i arbetet med att stoppa missbruket föreslår regeringen ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare.

- Svenska arbetare ska inte tvingas konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman

Förslaget innebär att det kommer att krävas att arbetskraftsinvandraren ska ha en anställning som ger en god försörjning, till skillnad från nuvarande regelverk där det räcker med att kunna försörja sig. Syftet med förslaget är att motverka konkurrens på svenska arbetsmarknaden med låga löner och stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden.

Förslaget föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Pressmeddelandet (Extern länk)

Hämta lagrådsremissen (Extern länk)

Justitiedepartementet 22-06-21: Anders Ygeman bjuder in till rundabordssamtal om försörjningskrav vid arbetskraftsinvandring (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220607:

Migrationsverket 22-05-23:

Nya regler för arbetstillstånd från den 1 juni

Den 1 juni börjar nya regler för arbetskraftsinvandring att gälla. Till det nya hör att det införs krav på anställningsavtal och att arbetsgivare blir skyldiga att rapportera om anställningsvillkoren försämras. Syftet med förändringarna som införs nu är bland annat att motverka utnyttjande av arbetstagare samt att attrahera och behålla internationell kompetens.

Hittills i år har närmre 29 000 personer sökt ett första arbetstillstånd i Sverige.

- Redan idag är Sverige ett attraktivt land för personer som vill komma till Sverige för att arbeta. De nya reglerna ger Migrationsverket fler verktyg för att fortsätta främja en arbetskraftsinvandring som möter företagens behov av kompetens och förhindrar att människor drabbas av oseriösa arbetsgivare, säger Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.

Carl Bexelius framhåller att de nya reglerna är en del av flera kommande förslag på förändringar av regelverken som omfattar arbetskraftsinvandring. I regeringens utredning Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering, som väntas träda i kraft i början av 2023, kommer ytterligare skärpningar för att motverka att arbetstagare utnyttjas.

Fler arbetsmoment och mer komplex lagstiftning

Med anledning av lagändringarna som träder i kraft 1 juni ökar kraven på Migrationsverket som får fler moment att hantera i sin handläggning och kontroll.

- Vi välkomnar de nya reglerna och hoppas att de kan stärka villkoren för utländska arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt ser vi att det är omfattande förändringar som innebär fler arbetsmoment och en mer komplex lagstiftning att förhålla oss till. Det kommer sannolikt att påverka våra handläggningstider inom arbetstillstånd, säger Carl Bexelius.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Justitiedepartementet 22-06-01: Skärpta regler för arbetskraftsinvandring träder i kraft (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220518:

Justitiedepartementet 22-05-12:

Uppföljning och kontroll av arbetstillstånd ska motverka missbruk

Migrationsverket får i uppdrag att följa upp och kontrollera hur de nya bestämmelserna efterlevs, i syfte att motverka att utländska arbetstagare utnyttjas i Sverige och tillstånd missbrukas.

Den 1 juni 2022 träder nya regler om arbetskraftsinvandring i kraft som syftar till att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och så kallade kompetensutvisningar, samt attrahera internationell kompetens till Sverige.

Det införs bland annat en ny möjlighet att beviljas uppehållstillstånd för att söka jobb eller undersöka möjligheterna att starta ett företag i Sverige. Den som erbjuds jobb eller vill starta företag kan även ansöka om tillstånd i Sverige utan att behöva lämna landet.

För att arbetstillstånd ska kunna beviljas kommer ett anställningsavtal att krävas. De nya reglerna innehåller också utökade möjligheter att kontrollera arbetskraftsinvandrares villkor. Arbetsgivare kan även bli skyldiga att anmäla om anställningsvillkoren försämras.

- Vi ska se till att de regelskärpningar som vi gör också efterlevs. Det handlar både om att skydda arbetskraftsinvandrare mot exploatering och om att värna den svenska arbetsmarknaden. Regeringen kommer att följa utvecklingen noga, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman.

Migrationsverket får i uppdrag att rapportera hur många tillstånd som beviljas för att söka jobb eller undersöka möjligheterna att starta ett företag och följa upp hur många som därefter stannar kvar i Sverige och på vilken grund. Migrationsverket får också i uppdrag att rapportera hur många kontroller de har genomfört med stöd av det nya regelverket.

Uppdraget ska redovisas till Justitiedepartementet senast den 23 februari 2023.

Läs mer (Extern länk)

S- och fackförbundsledare i Expressen 22-05-12: Nu tar vi tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220429:

Riksdagen 22-04-20:

Riksdagsbeslut: Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa och förbättra nuvarande regler kring arbetskraftsinvandring. Syftet är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare, samt attrahera och behålla internationell kompetens.

Förslaget innebär bland annat att

+ ett nytt uppehållstillstånd införs för vissa högkvalificerade och välutbildade personer

+ kompetensutvisningar ska motverkas - det vill säga arbetskraftsinvandrare ska inte utvisas på grund av mindre fel

+ ett anställningsavtal ska krävas för ett arbetstillstånd

+ arbetsgivare kan bli skyldiga att anmäla om anställningsvillkoren ändras och blir mindre förmånliga

+ Migrationsverket ska kunna kräva att en arbetsgivare redovisar arbetsvillkoren för en utlänning som beviljats arbetstillstånd

+ ett försörjningskrav införs vid anhöriginvandring kopplat till utländsk arbetskraft

+ brottet organiserad människosmuggling även ska omfatta arbetstillstånd som utfärdats på osanna uppgifter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till proposition 2021/22:134 punkterna 1 i denna del, 2-4.1. Bifall till motion 2021/22:4441 yrk. 12 I övrigt avslag på samtliga motionsyrkanden

Riksdagens beslut: Kammaren biföll dels reservation 21 under punkt 14, dels i övrigt utskottets förslag.

Samlingssida med betänkandet från socialförsäkringsutskottet (som innehåller reservationer), riksdagsdebatten, omröstningar och beslut (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Justitiedepartementet 22-04-28:

Utredning om arbetsmarknadsprövning aviseras

Regeringen aviserar i dag att en utredning kommer att tillsättas i syfte att utreda hur en arbetsmarknadsprövning ska utformas för arbetskraftsinvandring. Syftet är att motverka lönedumpning och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare.

Avskaffandet av arbetsmarknadsprövningen har lett till en omfattande arbetskraftsinvandring, ofta inom lågkvalificerade yrken där det inte råder någon brist på arbetskraft. Inom vissa av dessa yrken har också de flesta problemen med missbruk av systemet och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare förekommit. Fackföreningsrörelsen och på senare tid även våra myndigheter har slagit larm om att lagstiftningen är utformad på ett sådant sätt att den enkelt kan utnyttjas av organiserad brottslighet.

Regeringen vill nu komma till rätta med problemen med utländska arbetstagare som utnyttjas på svensk arbetsmarknad och planerar att tillsätta en utredning om arbetsmarknadsprövning. Målsättningen är att den ska tillsättas före sommaren. Nyligen röstades också propositionen Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring igenom i riksdagen. Den innehåller de första förslagen på regelskärpningar av flera som regeringen ser framför sig det kommande året gällande arbetskraftsinvandringen.

- Vi ska ha ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Sverige ska inte konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220316:

Riksdagen 22-02-24:

Proposition: Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring

I propositionen lämnas förslag för att skärpa och förbättra de nuvarande reglerna om arbetskraftsinvandring. Förslagen syftar till att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare samt till att attrahera och behålla internationell kompetens och motverka s.k. kompetensutvisningar. Det handlar bl.a. om följande:

+ Ett nytt uppehållstillstånd införs för vissa högkvalificerade personer som vill söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att starta näringsverksamhet i Sverige.

+ Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete behöver inte återkallas vid ringa fall av avvikelse eller om en återkallelse med hänsyn till omständigheterna inte framstår som skälig.

+ Ett anställningsavtal ska krävas för att arbetstillstånd ska kunna beviljas.

+ Arbetsgivare kan åläggas en skyldighet att anmäla om anställningsvillkoren ändras och blir mindre förmånliga.

+ Arbetsgivare får föreläggas vid vite att lämna skriftlig uppgift till Migrationsverket om de villkor som gäller för utlänningens anställning.

+ Ett försörjningskrav införs vid anhöriginvandring kopplat till utländsk arbetskraft.

+ Brottet organiserande av människosmuggling utvidgas så att även tillstånd som har utfärdats på grundval av osanna uppgifter omfattas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022.

Hämta eller läs propositionen (Extern länk)

Följdmotion av Hans Eklind m.fl. (KD) (Extern länk)

Följdmotion av Tony Haddou m.fl. (V) (Extern länk)

Följdmotion av Rasmus Ling m.fl. (MP) (Extern länk)

av Jonny Cato och Martina Johansson (båda C) (Extern länk)

Följdmotion av Robert Hannah m.fl. (L) (Extern länk)

Följdmotion av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) (Extern länk)

Följdmotion av Ludvig Aspling m.fl. (SD) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220215:

Migrationsverket 22-02-08:

Remissvar om att förstärka arbetet mot arbetskraftsexploatering

Skadestånd till arbetskraftsinvandrare och krav på bostad som tillhandahålls av arbetsgivare är några förslag som Migrationsverket ställer sig positiv till i det remissvar som idag lämnas till utredningen "Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering". Men verket ser också risker i en mer komplex lagstiftning.

Utredningen om arbetskraftsinvandring har i slutbetänkandet "Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering" föreslagit ett antal åtgärder för att motverka missbruk av regler om arbetskraftsinvandring.

- Migrationsverket är positiv till flera av de förslag som presenteras i utredningen och hoppas att kommande lagändringar kan förhindra exploatering i arbetslivet. Idag saknas det incitament för en arbetstagare att anmäla en oseriös arbetsgivare. Med dessa ändringsförslag ser vi möjligheten till att upptäckandegraden blir högre och att vi minskar chansen för oseriösa arbetsgivare att anställa utländsk arbetskraft, säger biträdande rättschef Anna Lindblad.

Skadestånd till arbetstagare som utnyttjas

Utredningen föreslår att arbetskraftsinvandrare som inte kan få sitt arbetstillstånd förlängt eller har fått sitt tillstånd återkallat på grund av att anställningsvillkoren inte uppfyller kraven för förlängning ges rätt till särskild ersättning motsvarande tre månadslöner. Det förutsätter att arbetsgivaren har insett eller borde ha insett att anställningen inte uppfyllde villkoren för förlängning av tillståndet eller att tillståndet ska återkallas.

Migrationsverket ställer sig positiv till att arbetstagaren kan få skadestånd. Ett sådant skadestånd skulle kunna utgöra ett incitament för fler arbetskraftsinvandrare att informera myndigheter om missförhållanden eller oegentligheter i anställningsförhållanden.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220125:

Justitiedepartementet 22-01-21:

Remiss av SOU 2021:88 Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering m.m.

Här kan du ta del av svaren från de som har ombetts att svara på remissen betänkandet Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering m.m. (SOU 2021:88). Övriga yttranden förvaras i departementet.

Se remissvaren (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211231:

Justitiedepartementet 21-12-22:

Regeringen vill skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring - krav på anställningsavtal

Regeringen beslutar i dag en lagrådsremiss för att skärpa och förbättra de nuvarande reglerna för arbetskraftsinvandring. Förslagen är de första av flera kommande förslag till förändringar av regelverket för arbetskraftsinvandring. Den lagrådsremiss som beslutas i dag syftar till att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare samt till att attrahera och behålla internationell kompetens och motverka så kallade kompetensutvisningar.

Det är viktigt att komma till rätta med problemen med utländska arbetstagare som utnyttjas på svensk arbetsmarknad. Endast om fusk och orättvisor stävjas kan legitimiteten för arbetskraftsinvandringen upprätthållas. Arbetskraftsinvandringen till Sverige är samtidigt viktig för företag som växer och utvecklas.

För att motverka att arbetskraftsinvandrare utnyttjas föreslås bland annat krav på ett anställningsavtal för att beviljas arbetstillstånd och att Migrationsverket ska kunna förelägga en arbetsgivare vid vite att komma in med uppgifter om arbetskraftsinvandrarens anställningsvillkor. Vidare föreslås att det införs ett försörjningskrav vid anhöriginvandring kopplat till utländsk arbetskraft och att brottet organiserande av människosmuggling utvidgas så att även tillstånd som har utfärdats på grundval av osanna uppgifter omfattas.

Reglerna för arbetskraftsinvandring behöver skärpas och förbättras. Vi måste komma till rätta med problemen med utländska arbetstagare som utnyttjas på svensk arbetsmarknad. Att människor ges sämre arbetsvillkor, med lägre lön, längre arbetsdagar eller sämre arbetsmiljö för att de kommer från ett annat land strider mot våra mest grundläggande värderingar och skadar den svenska modellen, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

Hämta lagrådsremissen (Extern länk)

SvT Nyheter 21-12-22: Regler skärps: Krav på anställningsavtal för uppehållstillstånd (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211104:

Justitiedepartementet 21-11-02:

Förslag som ska motverka exploatering av personer med arbetstillstånd i Sverige

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson har i dag tagit emot ett betänkande med förslag som ska motverka exploatering av arbetskraftsinvandrare. I betänkandet föreslås bland annat nya brott för arbetsgivare som utnyttjar utländska arbetstagare och andra åtgärder för att motverka missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring.

En särskild utredare, kammarrättslagmannen Anita Linder, har sedan i februari 2020 haft i uppdrag att se över det svenska systemet för arbetskraftsinvandring. Det har handlat om åtgärder för att dels attrahera internationell kompetens, dels motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. (...)

I utredningens slutbetänkande föreslås bland annat:

+ En bestämmelse i utlänningslagen som innebär att arbetstillstånd får vägras om arbetsgivaren har blivit påförd vissa sanktioner.

+ En bestämmelse i utlänningslagen som reglerar vad som ska gälla när arbetsgivare tillhandahåller boende för en arbetskraftsinvandrare. Det handlar om att hyran inte får stå i missförhållande till lönen eller bostadens standard. Krav ställs också på bostadens skick. Om arbetsgivaren inte uppfyller kraven kan en sanktionsavgift dömas ut.

+ En skyldighet för Migrationsverket att i vissa fall underrätta Inspektionen för vård och omsorg och Försäkringskassan om de avslår en ansökan om arbetstillstånd som personlig assistent.

+ Ett nytt brott för den som exploaterar en utländsk medborgare i arbete under uppenbart orimliga villkor.

+ En rätt till ersättning för arbetskraftsinvandrare i vissa fall om tillståndet återkallas eller inte förlängs på grund av att anställningen inte uppfyllde villkoren för ett arbetstillstånd.

Utredningen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.

Hämta betänkandet (Extern länk)

SvT Nyheter 21-11-02: Nya regler ska skydda arbetskraftsinvandrare (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

Migrationsverket 21-05-04:

Migrationsverket yttrar sig om förslag till förbättrat system för arbetskraftsinvandring

Migrationsverket har yttrat sig om en utredning från regeringen som ska lämna förslag på åtgärder för att attrahera internationell kompetens och stärka arbetskraftsinvandrarens ställning på arbetsmarknaden. Migrationsverket är positiv till flera av förslagen, men pekar samtidigt på att utredningen behöver förtydligas i vissa delar.

I februari presenterade regeringen utredningen "Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring" som bland annat har haft i uppdrag att lämna förslag på hur en ny grund för uppehållstillstånd ska se ut för högkvalificerade personer som vill arbeta eller starta företag i Sverige.

De flesta med högskolekompetens får bifall

Utredningen har gått igenom ett antal beslut för att hitta så kallade kompetensutvisningar. Man såg endast ett fåtal ärenden där det skulle kunna handla om felaktigheter i exempelvis annonsering och försäkringar.

Migrationsverket kan bekräfta den bilden.

- Den absoluta majoriteten, 99 procent förra året, av antalet ärenden för högkvalificerad arbetskraft, som i media kallas kompetensutvisningar, beviljades förlängda tillstånd. Det visar tydligt att det finns utrymme för arbetsgivare att göra korrekta ansökningar enligt den lagstiftning som gäller idag, säger Anna Lindblad, expert på Migrationsverket.

Möjlighet till efterkontroller

Utredningen föreslår även att vissa arbetsgivare ska ha en skyldighet att skicka in uppgifter om anställningsvillkoren förändras. Enligt Migrationsverket är dessa förslag komplicerade och skulle inte bara innebära ökad belastning på myndigheten utan förslaget skulle även vara svårt för arbetsgivaren att följa.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210208:

Justitiedepartementet 21-02-02:

Utredning: Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring

Utredningen om arbetskraftsinvandring har haft ett brett uppdrag med flera olika frågor att ta ställning till. Den övergripande målsättningen har varit att förbättra den nuvarande regleringen för arbetskraftsinvandring samtidigt som dagens system för arbetskraftsinvandring värnas. Utredningen har haft i uppgift att både ge förslag på åtgärder för att attrahera internationell kompetens och på åtgärder som avser att stärka arbetskraftsinvandrarens ställning på arbetsmarknaden.

Huvudsakligen har utredningens uppdrag varit att

+ lämna förslag på hur en ny grund för uppehållstillstånd för högkvalificerade personer som har för avsikt att söka arbete och för den som vill starta företag i Sverige ska kunna utformas

+ ta ställning till om reglerna om uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet är ändamålsenliga och lämna förslag på förändringar

+ göra en bred analys av rättsläget och dess konsekvenser när det gäller s.k. kompetensutvisningar av arbetskraftsinvandrare samt komma med förlag som syftar till att utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister ska upphöra

+ ta ställning till om det finns behov av regler till skydd för en arbetstagare som inte kan få förlängt uppehållstillstånd för arbete

+ ta ställning till om det ska införas en skyldighet för arbetsgivare att anmäla viktigare förändringar i arbetsvillkoren jämfört med de som låg till grund för beslutet om arbetstillstånd och en därmed förenad skyldighet för Migrationsverket att pröva om det finns förutsättningar för tillståndet

+ överväga en utökad möjlighet att ålägga företagsbot när det förekommit fel hos en arbetsgivare eller föreslå andra lämpliga åtgärder

+ lämna förslag på en ordning där ett anställningsavtal ska bifogas en ansökan om arbetstillstånd

(...)

Hämta dokumentet, SOU 2021:5 (Extern länk)

Remissinstanser och inkomna remissvar (Extern länk)

SvT 21-02-02: Förslag: Hårdare försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Justitiedepartementet 20-06-29:

Tilläggsdirektiv till utredning om arbetskraftsinvandring

Tilläggsdirektiv till Utredningen om åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare (Ju 2020:05)

Ändringar i uppdraget.

Regeringen beslutade den 6 februari 2020 kommittédirektiv om åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare (dir. 2020:8). Riksdagen tillkännagav den 1 april 2020 för regeringen att regeringen senast den 1 maj 2020 skulle ge utredaren nya direktiv (bet. 2019/20:SfU25 punkt 1, rskr. 2019/20:198).

Utredaren får nu i uppdrag att bland annat

+ lämna författningsförslag som syftar till att utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister ska upphöra,

+ lämna författningsförslag om skärpta straff för arbetsgivare och skadestånd till arbetstagare, och

+ lämna förslag på en ordning där ett anställningsavtal ska bifogas en ansökan om arbetstillstånd.

Uppdraget ska redovisas i ett delbetänkande senast den 1 februari 2021 och i ett slutbetänkande senast den 1 november 2021.

Läs mer och hämta tilläggsdirektiv (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200410:

Riksdagen 20-04-01:

Nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring

Regeringen beslutade tidigare i år att tillsätta en utredning om åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare.

Riksdagen anser att utredningens uppdrag behöver kompletteras och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att senast den 1 maj 2020 besluta om nya direktiv för utredningen. Syftet är att få fram skarpare förslag för att skydda arbetstagare och hindra missbruk av systemet.

Förslaget om nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att utskottet på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagen.

Utskottets förslag till beslut: Beslut om TK till regeringen om nya direktiv till utredning om arbetskraftsinvandring Avslag motioner

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

/Ur betänkandet:/

Utskottet föreslår nu att uppdraget även ska omfatta att lämna författningsförslag dels i syfte att de s.k. kompetensutvisningarna, dvs. utvisningar som sker på grund av brister eller avvikelser som är försumbara och ursäktliga, ska upphöra, dels om skärpta straff för arbetsgivare som utnyttjar systemet med arbetskraftsinvandring och rätt till skadestånd för arbetstagare som utnyttjats. Vidare bör utredningen vid behov föreslå en ny brottsrubricering. Slutligen ska utredaren lägga fram förslag på en ordning där själva anställningskontraktet ska bifogas vid ansökan till Migrationsverket.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett tiotal yrkanden från allmänna motionstiden 2019/20.

I betänkandet finns en reservation om avslag på förslaget till initiativ (S, C, L, MP) och fyra särskilda yttranden (M, SD, V, KD).

Samlingssida med motioner, betänkande, reservationer, debatt och beslut (Extern länk)

Webb-tv och protokoll från debatten (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200306:

Justitiedepartementet 20-02-28:

Anita Linder utsedd till utredare för utredning om arbetskraftsinvandring

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson har förordnat Anita Linder, lagman vid Kammarrätten i Stockholm, som särskild utredare i utredningen om åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare.

Anita Linder ska bland annat ta ställning till hur en ny grund för uppehållstillstånd ska utformas som ska underlätta för högkvalificerade personer som vill söka arbete eller starta företag i Sverige och åtgärder för att motverka så kallade kompetensutvisningar. Hon ska också kartlägga problem kopplade till missbruk av reglerna och lämna förslag på åtgärder.

Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Delar av uppdraget ska redovisas i ett delbetänkande senast den 1 februari 2021. Övriga delar ska redovisas senast den 1 november 2021.

Läs mer och hämta direktiv (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200208:

Justitiedepartementet mfl 20-02-06:

Utredning om arbetskraftsinvandring

Regeringen har i dag beslutat att tillsätta en utredning för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare.

- Det svenska systemet för arbetskraftsinvandring ska nu ses över. Vi ska göra det lättare för högkvalificerade att jobba i Sverige, samtidigt som vi tar ett brett grepp om problemen med missbruk och exploatering, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

- Vi ska ta tillvara den kompetens som redan finns i vårt land. En ny grund för uppehållstillstånd ska underlätta för personer med spetskompetens som vill söka arbete eller starta företag i Sverige, säger finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund.

Sverige behöver ett system för arbetskraftsinvandring som bidrar till att människor vill komma till Sverige för att arbeta. Det handlar om tillväxt, konkurrenskraft och kompetensförsörjning. Utredaren ska därför föreslå en ny grund för uppehållstillstånd som ska underlätta för högkvalificerade personer som vill söka arbete eller starta företag i Sverige. Dessutom ska problem med så kallade kompetensutvisningar förhindras. Värdefull kompetens får inte gå förlorad på grund av obetydliga misstag.

Samtidigt ser vi omfattande problem med missbruk av reglerna och exploatering av arbetskraftsinvandrare. Utredningen ska därför kartlägga problem kopplade till bland annat handel med arbetstillstånd, organiserat missbruk och exploatering av deltidsarbete. Utredaren ska sedan lägga skarpa förslag på åtgärder.

Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Delar av uppdraget ska redovisas i ett delbetänkande senast den 1 februari 2021. Övriga delar ska redovisas senast den 1 november 2021.

Hämta kommittédirektiv (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.