Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Klipp från media
Länk till information från myndigheter och organisationer
Lång väntan på Migrationsdomstolen: "Bara äter och sover"
Asylsökande får vänta alldeles för länge på att få sitt ärende prövat hos landets fyra Migrationsdomstolar, konstaterar Riksrevisionen efter att ha granskat handläggningstiderna.
Längst är väntetiderna i Göteborg där det tar 28 månader att få sitt mål prövat. Kortast är det i Stockholm - sex månader. Men regeringens mål är fyra månader.
"Domstolen säger bara att jag får vänta, det känns som att de är ointresserade", säger Ali Fayas i Boden som har väntat i över ett år på att få sitt mål prövat.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Halland 22-03-15: Långa väntetider hos migrationsverket - Abdul-Rahman har väntat i tre år (Extern länk)
Granskning: Resursbrist bakom väntan i asylmål
Migrationsdomstolarna är underfinansierade och når inte de mål som regeringen satt upp när det gäller handläggningstider. Att vissa får vänta på dom i drygt två år, när målet är fyra månader, får Riksrevisionen att rekommendera höjda anslag.
Migrationsdomstolarnas hantering av asylmål präglas av långa handläggningstider och stora regionala skillnader. Huvudorsaken till det är enligt Riksrevisionens granskning resursbrist.
Regeringens mål är att 90 procent av alla asylmål ska vara avgjorda inom fyra månader. Men i Göteborg tar det hela 28 månader, i Malmö 20 månader, i Luleå 12 månader och i Stockholm sex månader.
Riksrevisionen har granskat domstolarnas handläggningstider under åren 2013-2020, vilket innefattar de år av hög belastning som följde på den stora flyktingvågen till Sverige 2015 vars ärenden hamnade i migrationsdomstolarna 2017. Men även innan den puckeln och efter har målet inte varit nåbart för flertalet domstolar.
- Det här menar vi talar för att de har varit underfinansierade hela vägen från 2013 och de hade inte chans när det inkom så många nya mål 2017, säger Daniel Melén som är projektledare för granskningen.
Yttre omständigheter
I granskningen konstaterar Riksrevisionen att de långa handläggningstiderna och skillnaderna mellan domstolarna framför allt beror på yttre omständigheter som domstolarna har svårt att påverka. Det handlar om så grundläggande saker som brist på lokaler i Göteborg och att vissa domstolar får en större andel mer komplicerade och tidskrävande mål. Det var något som förvånade granskarna.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Efter flera års väntan - nu har Alisher blivit svensk medborgare
Fittjabon Alisher Kameen Gul väntade i över tre och ett halvt år på att bli svensk medborgare och nu har hans medborgarskap beviljats.
Han säger att han är glad över beskedet men samtidigt tycker han att det är oacceptabelt att han fick vänta så länge.
"Jag skulle ge hård kritik till Migrationsverket. Det är många som väntar så det är ju inte bra", säger han.
Hela inslaget (Extern länk)
Alisher har väntat i tre år på Migrationsverkets beslut
Fittjabon Alisher Kameen Gul har väntat i över tre och ett halvt år på Migrationsverkets beslut om att få bli svensk medborgare.
Enligt Migrationsverket ligger den genomsnittliga väntetiden på 13 månader, men Alisher har fått vänta i över 42 månader.
"Det känns inte bra. Vad mer krävs för att jag ska bli en del av det svenska samhället. Man försöker sitt bästa", säger han.
Hela inslaget (Extern länk)
Ny lag gav inte kortare väntetider hos Migrationsverket
En ny lag ger möjlighet att klaga på långsam handläggning till domstol i syfte att korta handläggningstiderna.
Men på Migrationsverkets medborgarskapsenhet har lagen snarare lett till längre handläggningstider.
Myndigheten har fått tiotusentals domar om att påskynda handläggningen av medborgarskapsansökningar, vilket innebär en hel del administrativt arbete.
- Det skulle vi faktiskt kunna säga, att dröjsmålstalan paradoxalt inneburit en ökad handläggningstid, eftersom det finns en hel del administrativt arbete som vi behöver utföra, säger Merima Ilijasevic, chef på medborgarskapsenheten på Migrationsverket.
Den nya bestämmelsen innebär att om ett ärende inte avgjorts inom sex månader, har individen rätt att överklaga till förvaltningsrätten för att påskynda handläggningen.
Sedan 2019 har förvaltningsrätten i Malmö fått in drygt sextiotusen överklaganden om dröjsmålstalan, som handlar om medborgarskapsärenden hos Migrationsverket. I princip alla som överklagat har fått rätt av domstolen.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Sjuhärad 21-07-13: Lång väntetid hos migrationsverket - krossar Suhaibs dröm om att bli polis (Extern länk)
Tiotusentals oväntade överklaganden efter ny lag
En ny bestämmelse som infördes 2018 ger möjlighet att överklaga långsam handläggning till förvaltningsrätten.
Förvaltningsrätten i Malmö har det nationella ansvaret för att hantera överklaganden om medborgarskap hos Migrationsverket, och har hittills fått in sextiotusen överklaganden.
"Det påverkar vårt arbete ganska mycket", säger lagman Johan Sjöö på förvaltningsrätten i Malmö.
- När man införde den här lagändringen 2018 var det ingen som hade förutsett det här, utan man tänkte sig säkert enstaka ärenden, enstaka klagomål på handläggningen som vi då skulle kunna granska i domstol.
- Det här var det inte någon som hade förutsett, och det var inte så här det var tänkt heller kan jag lova, säger Johan Sjöö.
Den nya lagen innebär att den individ som inte fått beslut i sitt ärende hos en myndighet inom sex månader, har rätt att begära att myndigheten ska påskynda handläggningen.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Malmöhus 21-07-12: Överklagade för att jag inte ville hamna sist i kön (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.