fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Asylutredning och rättsprocedur

Handläggningstid

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 211231:

JO 21-12-10:

JO om Migrationsverkets hantering av dröjsmålstalan i medborgarskapsärenden till sidans topp

Dröjsmålstalan enligt 12 § förvaltningslagen var en nyhet i den förvaltningslag som trädde i kraft 2018 och innebar att enskilda fick en möjlighet att skynda på en myndighets ärendehandläggning. Vid en begäran om dröjsmålstalan ska myndigheten inom fyra veckor antingen avgöra ärendet eller i ett motiverat beslut avslå begäran. Syftet med dröjsmålstalan är att stärka enskildas möjlighet att få en effektiv prövning av om ett slutligt avgörande i ett förvaltningsärende uppehålls i onödan.

JO har i ett initiativärende granskat Migrationsverkets hantering av dröjsmålstalan i medborgarskapsärenden. Per den 31 oktober 2020 hade det till Migrationsverket kommit in mer än 80 000 framställningar om dröjsmålstalan i medborgarskapsärenden.

JO konstaterar att det stora antalet framställningar har inneburit en påtagligt ökad belastning för verket. Migrationsverket hanterade fram till den 31 augusti 2021 framställningarna genom ett automatiserat förfarande.

Utredningen visar att den automatiserade hanteringen av dröjsmålstalan visserligen innebar att Migrationsverket fattade ett beslut inom den föreskrivna tiden på fyra veckor, men den visar också att förfarandet inte tog hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Utgången var i stället bestämd på förhand och blev alltid att begäran avslogs. JO kan därför konstatera att den automatiserade hanteringen medförde att den enskilde inte fick den effektiva prövning av om ärendet uppehålls i onödan som lagstiftaren avsett. De automatiskt fattade besluten innehöll vidare inte de omständigheter som varit avgörande för Migrationsverkets ställningstagande och har därför inte uppfyllt kraven på motivering av beslut i 32 § förvaltningslagen.

(...)

Hela sammanfattningen (Extern länk)

Hämta beslutet i dess helhet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211104:

JO 21-10-19:

JO: Svar från Migrationsverket till överförmyndare ska inte ta 4 månader till sidans topp

Fråga om 2 kap. tryckfrihetsförordningen eller 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen skulle tillämpas när en kommunanställd i och för sin tjänsteutövning begärde ut allmänna handlingar från en annan myndighet.

En handläggare vid en överförmyndarnämnd begärde att få kopior av beslut som Migrationsverket hade fattat i fråga om en viss person. Migrationsverkets handläggning av begäran drog ut på tiden.

I beslutet behandlar JO frågan om 2 kap. tryckfrihetsförordningen eller 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen skulle tillämpas vid handläggningen.

Mot bakgrund av hur begäran såg ut anser JO att det måste ha varit uppenbart för Migrationsverket att begäran gjordes i och för handläggarens tjänsteutövning. Den borde därför ha handlagts med tillämpning av bestämmelsen om informationsskyldighet mellan myndigheter i 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen.

Vidare konstaterar JO att det saknas uttryckliga bestämmelser om hur lång tid en prövning enligt den nämnda bestämmelsen får ta men anser att utgångspunkten är att prövningen ska göras med skyndsamhet. JO menar dock att det bör finnas ett förhållandevis stort utrymme att beakta omständigheterna i det enskilda fallet vid bedömningen av hur skyndsam handläggningen ska vara. För att underlätta och snabba på hanteringen kan den begärande myndigheten lämpligen ange hur fort den efterfrågade uppgiften eller handlingen behövs. Den myndighet som förvarar uppgifterna eller handlingen kan också fråga den begärande myndigheten om behovet och anpassa sin handläggning efter svaret.

JO kritiserar Migrationsverket för att det tog fyra månader att handlägga begäran.

Läs beslutet i dess helhet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

JO 21-01-21:

Granskning av Migrationsverkets handläggningstider till sidans topp

Sedan flera år är det många som vänder sig till JO med klagomål på långsam handläggning hos Migrationsverket.

Under första halvåret 2019 beslutade JO att utreda nio ärenden som rörde långa handläggningstider inom ärendeslagen medborgarskap, anknytning och asyl, varav två asylärenden där Säkerhetspolisen varit remissinstans. Resultatet av granskningen redovisas i fyra separata beslut, varav detta beslut är ett.

JO har flera gånger tidigare granskat handläggningstiderna hos Migrationsverket. I de granskningar som gjorts efter den kraftiga ökning av migrationen som inleddes under andra halvåret 2015 har JO hittills inte uttalat någon kritik mot verket för långa handläggningstider. JO har i stället uttalat att det ytterst är en fråga för regering och riksdag att se till att Migrationsverket har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid.

Utgångspunkten för den granskning som nu redovisas har varit att den kraftiga ökningen av migrationen har klingat av och att Migrationsverket har haft tid att anpassa sin verksamhet efter de nya förhållandena. Trots att det fortfarande kan finnas vissa kvardröjande effekter går det enligt JO:s mening inte längre att ursäkta långa handläggningstider hos Migrationsverket med hänvisning till den situation som uppstod 2015.

JO kritiserar Migrationsverket för långsam handläggning i samtliga granskade ärenden och för passivitet under handläggningen i de flesta av ärendena.

JO gör i ett av besluten uttalanden om Säkerhetspolisens handläggningstider i ärenden som remitterats från Migrationsverket.

Med anledning av det som Migrationsverket och Säkerhetspolisen har uppgett om bl.a. behovet av resurser överlämnar JO sina beslut till Justitiedepartementet för kännedom.

Granskning av Migrationsverkets handläggningstider i asylärenden, 2079-2019 (Extern länk till pdf-fil)

Ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning, 8443-2018 (Extern länk till pdf-fil)

Ärende med säkerhetspolisen som remissinstans, 659-2019 (Extern länk till pdf-fil)

Medborgarskapsärenden, 130-2019 (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Asylnytt 20-10-23:

JO kritiserar fortsatt väntetid efter att Migrationsverket ålagts handlägga ärendet till sidans topp

En familj fick slutligt avslag på sina asylansökningar efter ca två år, men beviljades kort därefter en ny prövning. Detta var den 15 november 2017. När inget hörts från Migrationsverket nästan ett år efter detta datum lämnade föräldern in en begäran om att ärendet skulle handläggas (detta är en möjlighet enligt förvaltningslagen). Migrationsverket svarade att det behövdes mer utredning men migrationsdomstolen ålade den 9 januari 2019 Migrationsverket att avgöra ärendet snarast möjligt. När ytterligare fyra och en halv månad gått anmälde föräldern dröjsmålet till JO. Den 27 maj 2019 förordnades offentligt biträde, den 3 juli hölls utredningen och den 2 september 2019, nästan två år efter att prövningen beviljats, beviljades familjen uppehållstillstånd. Det JO har utrett och kritiserar är dröjsmålet efter att Migrationsverket ålagts att avgöra ärendet snarast möjligt. I utredningen framkom bl.a. att det åläggandet inte registrerades förrän efter att ombudet hört av sig. Migrationsverkets försvar var att verket ändrat sina system och den ansträngda situationen efter det stora antalet asylsökande som kom 2015.

JO:s beslut, Dnr 3075-2019 (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200521:

Svenska Kyrkan 20-04-30:

Konsekvenser av coronapandemin till sidans topp

Den pågående coronapandemin påverkar även asylsökande, nyanlända och papperslösa. Här försöker vi reda ut hur olika grupper drabbas.

/Innehåll: Asylsökande, kvotflyktingar, familjeåterförening, nya gymnasielagen, arbetstillstånd, papperslösa, förvarstagna/

Sammanfattning och slutsatser

Asylsökande som befinner sig i Sverige kan drabbas av längre handläggningstider, vilket kan medföra ökad oro och psykisk ohälsa.

De som har beviljats tillfälliga uppehållstillstånd kommer ha svårare att få permanenta uppehållstillstånd. Detta som en följd av kravet på försörjning från varaktig inkomst och att arbetslösheten stiger i pandemins spår. Detta kan få negativa konsekvenser för deras etablering i Sverige och möjligheten att känna sig trygg.

På motsvarande sätt innebär försörjningskravet att personer med uppehållstillstånd i Sverige troligen kommer få mycket svårare att återförenas med sina familjer. Detta kan leda till ökad frustration och psykisk ohälsa hos gruppen. Undantaget är de som beviljas flyktingstatus och vars familjer ansöker inom 3 månader.

Gruppen som omfattas av nya gymnasielagen riskerar att få svårare att aktivt delta i studierna eftersom gymnasieskolor håller stängt. De kommer också bli svårare att få ett arbete inom stipulerad tid. Konsekvensen är att de riskerar att utvisas eller att deras befintliga utvisningsbeslut blir verkställbart. Stor risk finns att denna grupp inte lämnar Sverige utan stannar kvar som så kallade papperslösa.

Personer med arbetstillstånd riskerar att förlora sina jobb och därmed sina uppehållstillstånd. Vissa stannar troligen kvar i Sverige som så kallade papperslösa.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191129:

JO 19-11-06:

Kritik mot Migrationsverket för bristfällig underrättelse om ett beslut till sidans topp

Migrationsverket avslog AA:s ansökan om uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov den 17 juni 2016. AA underrättades dock inte om beslutet i samband med detta utan först den 6 februari 2018, d.v.s. ett år och åtta månader efter att beslutet fattats.

I beslutet konstaterar JO att Migrationsverkets handläggning av underrättelsen om beslutet varit förenad med flera brister. Migrationsverket har bl.a. frångått sina egna rutiner för underrättelse om beslut, lämnat felaktig information till AA:s offentliga biträde och inte registrerat allmänna handlingar på det sätt som borde ha skett. Migrationsverket har dessutom, trots påpekande från AA:s offentliga biträde, inte följt upp om AA underrättats om beslutet. JO uttalar att Migrationsverkets agerande har lett till att det tagit oacceptabelt lång tid att underrätta AA om beslutet. Migrationsverket kritiseras för den bristfälliga hanteringen.

Hämta beslutet 923-2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190826:

JK 19-07-16:

Kritik mot Migrationsverket med anledning av brister i serviceskyldigheten till sidans topp

Justitiekanslern kritiserar Migrationsverket för brister i serviceskyldigheten enligt förvaltningslagen under handläggningen av en ansökan om asyl.

/Utdrag ur bedömningen:/

AA:s ombud anser att Migrationsverket borde ha avgjort även AA:s ärende i samband med att hennes förälder och syskon beviljades permanent uppehållstillstånd i december 2016. Av den tillgängliga utredningen går det dock inte att dra slutsatsen att det redan då fanns förutsättningar för att fatta beslut i AA:s ärende.

Handläggningen av AA:s asylansökan tog i anspråk sammanlagt ca tre år och sju månader. Under handläggningen förekom långa tidsperioder då inga aktiva åtgärder företogs.

(...)

Migrationsverkets upplysningar till AA:s offentliga biträde framstår som motstridiga. Detta får dock anses ha berott på att AA:s familjeförhållanden ändrades under handläggningen av hennes ansökan och att det hos Migrationsverket handlades två ärenden (ärendet om återkallelse av AA:s förälders och syskons uppehållstillstånd och makens asylärende) som hade betydelse för prövning för AA:s asylansökan. Det kan dock anmärkas att Migrationsverket inte upplyste det offentliga biträdet om att AA:s ändrade familjeförhållanden hade medfört att ytterligare utredning var nödvändig och att ytterligare rättsliga frågeställningar hade tillkommit i ärendet samt att utgången i ärendet om återkallelse av AA:s förälders och syskons uppehållstillstånd respektive makens asylärende hade betydelse för prövning av AA:s asylansökan.

(...)

Hela beslutet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190801:

Migrationsverket 19-07-29:

Många ansöker om medborgarskap just nu till sidans topp

Allt fler vill bli svenska medborgare. Det har lett till att väntetiden för att få medborgarskap just nu är lång. Migrationsverket har under året lagt extra resurser till medborgarskapsprövningen för att fler ärenden ska kunna avgöras på kortare tid.

Flera medier rapporterar om Migrationsverkets långa handläggningstider för personer som vill bli svenska medborgare. Just nu är den förväntade längsta väntetiden 30 månader - men en majoritet av ärendena avgörs långt snabbare än så. Enligt Migrationsverkets siffror är den genomsnittliga handläggningstiden just nu 293 dagar. Tiden räknas från att ansökan kommer in till Migrationsverket fram tills att beslut fattas i ärendet.

- Det är inte heller en acceptabel handläggningstid. Vårt mål är att samtliga sökanden ska få besked inom sex månader, säger Fredrik Bengtsson, kommunikationsdirektör.

Varför tar handläggningen så lång tid?

Varje ärende prövas individuellt. Det betyder att handläggningstiden för varje enskilt ärende ser olika ut och tar olika lång tid. En vanlig orsak till att handläggningen drar ut på tiden är att ansökan som skickas in inte är komplett.

Migrationsverket har under året tillsatt mer resurser till medborgarskapsprövningen för att korta handläggningstiderna så gott det går. Under nästkommande år tillsätts ytterligare resurser.

- Vi arbetar också med att få fram olika digitala lösningar för att handläggningen ska kunna ske smidigare, säger Fredrik Bengtsson.

Pressmeddelandet (Extern länk)

Information om hur ansökan ska gå till (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190620:

JO 19-06-10:

Kritik mot Sveriges ambassad i Teheran för långa väntetider till sidans topp

Kritik mot Sveriges ambassad i Teheran för långa väntetider och svårigheter att boka tid för besök på ambassaden i samband med ansökningar om visum.

/Utdrag:/

AAoch BBhar uppgett att deras släktingar hade svårt att boka tid för besök på ambassaden efter att deras ansökningar hade registrerats elektroniskt. Både AA och BB har beskrivit att det tog ungefär två veckor innan någon tid överhuvudtaget kunde bokas. De tider som fanns att tillgå låg så långt fram i tiden att resorna till Sverige inte kunde genomföras som planerat. Utrikesdepartementet har uppgett att väntetiden för att få komma på besök på ambassaden under den aktuella tidsperioden kunde uppgå till 90 dagar.

(...) Av utredningen framgår att de långa väntetiderna framförallt är ett resultat av att ambassaden tar emot ett mycket stort antal viseringsansökningar. Det framgår dock inte att antalet viseringsansökningar var avsevärt fler under den nu aktuella tidsperioden jämfört medtidigare år. Jag får istället uppfattningen att antalet ansökningar vid ambassaden har varit högt under en längre tid. Vid sådana förhållanden har en myndighet en skyldighet att organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att den kan utföra sina uppgifter trots att arbetsbelastningen är hög. Myndigheten måste också göra en bedömning av om uppgifterna kan utföras med befintliga resurser och vid behov lyfta frågan om ytterligare resurser.

(...)

Yttrandet i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190209:

Asylnytt 19-02-00

JO kritiserar att ärenden blivit bortglömda på Migrationsverket till sidans topp

Justitieombudsmannen har riktat allvarlig kritik mot Migrationsverket i två fall där överklagade ärenden har tappats bort inom verket vilket lett till kraftig fördröjning. Det ena fallet gällde ett ensamkommande barn som fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd men överklagade för att få skyddsstatus. Migrationsverket avvisade överklagan som för sent inkommen, men domstolen höll inte med om det. När ärendet återförvisats borde det omgående hanterats och skickats in på nytt, men det hamnade på fel avdelning och hittades inte förrän barnets gode man hörde av sig ytterligare ett halvår senare. Det andra ärendet rörde en person som fått alternativ skyddsstatus och överklagade för att få flyktingstatus. Överklagan skickades på översättning men det fanns ingen rutin för att bevaka ärenden som skulle översättas och handläggarna kunde inte heller ta ut lista över pågående ärenden. Överklagan hittades först i samband med att personen ansökt om förlängning och nådde domstolen mer än ett år efter att den borde gått in. JO konstaterar att fördröjningen i båda fallen kunde undvikits om Migrationsverket hade haft bättre rutiner för inlämning av överklagade ärenden.

Justitieombudsmannens söksida (Extern länk)

Mål nr 8010-2017, det återförvisade ärendet (Extern länk till pdf-fil)

Mål nr 8613-2017, fallet med översättningen (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

Justitiekanslern 18-11-08:

JK kritiserar handläggningstid i medborgarskapsärende till sidans topp

Klagomål med anledning av Migrationsverkets handläggning av en ansökan om svenskt medborgarskap

Justitiekanslern uttalar följande kritik mot Migrationsverket. Verket har med anledning av en ansökan om svenskt medborgarskap under ett år och sju månader inte vidtagit några handläggningsåtgärder. Verket gör dessutom för stor skillnad i handläggningstider mellan ärenden om svenskt medborgarskap som bedöms vara uppenbart klara för beslut och ärenden av samma slag i vilka ytterligare utredning bedöms som nödvändig.

(...)

Läs hela yttrandet i ärende 11423-17-2.1 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.