ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Asylutredning och rättsprocedur
Ärenden om arbetstillstånd mm
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 220324:
- Migrationsöverdomstolen: Ny arbetsgivare efter spårbyte måste annonsera jobbet
- Arkiveringsdatum 211122:
- Varaktigt bosatt i annan EU-stat kan få arbetstillstånd i Sverige trots utvisningsbeslut
- Arkiveringsdatum 201023:
- Migrationsöverdomstolen: Facket kan tillfrågas medan en anställning annonseras
- Arkiveringsdatum 200125:
- Migrationsverket om beräkningen av sammanlagd tillståndstid för arbetstillstånd
- Arkiveringsdatum 190610:
- Migrationsdomstol: Arbetstillstånd efter utvisning ska inte bedömas som förlängning
- Migrationsverket om hur intjänandetiden för permanent arbetstillstånd beräknas
Arkiveringsdatum 220324:
Asylnytt 22-03-24
Migrationsöverdomstolen: Ny arbetsgivare efter spårbyte måste annonsera jobbet
En kvinna hade bytt spår och fått arbetstillstånd som personlig assistent efter avslag på asylansökan. Tre barn fick tillstånd som familjemedlemmar. Efter ett år ansökte hon om förlängning. Under väntetiden anmälde hon att brukaren bytt assistansbolag. Alla assistenterna hade dock behålligt sina anställningar. Migrationsverket avslog förlängning eftersom kvinnans "nya" tjänst inte hade utannonserats inom EU. Vid den första anställningen skedde ingen annonsering eftersom det inte behövs vid spårbyte. Frågan har nu nått Migrationsöverdomstolen. Domstolen slår fast att förlängning ska bedömas lika oavsett om det första tillståndet gavs efter spårbyte. En ny arbetsgivare innebär alltså att arbetet ska annonseras. När det gällde om tjänsten var ny hade kvinnan argumenterat för att det inte fanns någon ny tjänst utan rörde sig om "övergång av verksamhet". I så fall övergår även arbetsgivarens skyldigheter enligt LAS, lagen om anställningsskydd. Men Migrationsöverdomstolen fäster vikt vid att kvinnan var anställd hos assistansbolaget, inte av brukaren. Därmed är det en ny arbetsgivare och tjänsten borde ha annonserats. Kvinnan och hennes tre barn kommer därmed att utvisas. Domen är vägledande.
Hämta referat av mål nr UM 908-21, MIG 2022:3 (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 211122:
Asylnytt 21-11-22:
Varaktigt bosatt i annan EU-stat kan få arbetstillstånd i Sverige trots utvisningsbeslut
En person som har ställning som varaktigt bosatt i ett annat EU-land fick ett arbetserbjudande i Sverige, reste hit och ansökte om uppehållstillstånd. "Varaktigt bosatt" är en status som kan uppnås efter minst fem års laglig vistelse i ett EU-land om vissa villkor är uppfyllda. I förmånerna ingår att det går att flytta till andra EU-länder på liknande villkor som medborgare. Men personen måste inom tre månader efter inresan söka uppehållstillstånd i det nya landet. Detta var vad personen i målet hade gjort, men problemet var att han även hade ett utvisningsbeslut från Sverige som inte var preskriberat. Migrationsverket hävdade att det gjorde att ansökan inte skulle prövas, bland annat för att det i denna situation inte finns något undantag från regeln att uppehållstillståndet ska sökas från utlandet. Målet har nu nått Migrationsöverdomstolen som konstaterar att saken inte regleras i utlänningslagen. Däremot är det en målsättning med EU-direktivet att tredjelandsmedborgare som är etablerade i en annan medlemsstat ska kunna röra sig fritt inom unionen. Enligt direktivet är utgångspunkten att ansökan ska göras efter inresa. Därför skulle ansökan ha behandlats. Domen är vägledande.
Hämta domen i mål UM 11093-20, MIG 2021-16 (Extern länk)
Arkiveringsdatum 201023:
Asylnytt 20-10-23:
Migrationsöverdomstolen: Facket kan tillfrågas medan en anställning annonseras
En person som sökte arbetstillstånd lämnade in sin ansökan med ett arbetserbjudande två dagar efter att tjänsten hade annonserats i Platsbanken tio dagar. En sådan annonsering inom EU är ett villkor för att bevilja arbetstillstånd. Ett annat villkor är att en fackförening ska tillfrågas om anställningsvillkoren är avtalsenliga. I det här fallet hade facket tillfrågats under pågående annonsering av tjänsten, med en blankett där den sökandes namn nämndes. Migrationsverket avslog med motivering att arbetsgivaren redan då facket tillfrågades hade bestämt vem som skulle få anställningen. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som inte håller med. Visserligen finns en tidigare vägledande dom som säger att annonseringen anses avbruten om ansökan till Migrationsverket med anställningserbjudandet ges in innan det gått tio dagar. Men det finns enligt Migrationsöverdomstolen inget som hindrar att arbetsgivaren begär ett förhandsbesked från facket, så länge individen inte får arbetserbjudandet förrän annonsen legat ute i tio dagar. Saken återförvisas till Migrationsverket.
Hämta mål UM 19571-19, MIG 2020-19 (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200125:
Migrationsverket 20-01-23:
Migrationsverket om beräkningen av sammanlagd tillståndstid för arbetstillstånd
Sammanfattning
Enligt 6 kap. 2 a § andra stycket utlänningslagen får den sammanlagda tillståndstiden för ett arbetstillstånd som beviljas med stöd av 6 kap. 2 § utlänningslagen vara högst fyra år. Om det finns särskilda skäl får däremot den sammanlagda tillståndstiden vara högst sex år. En person som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd för arbete får beviljas permanent uppehållstillstånd enligt 5 kap. 5 § utlänningslagen.
När en person har haft fyra års arbetstillstånd är utgångspunkten att det inte är möjligt att bevilja ytterligare tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att det finns särskilda skäl. I de fall en sådan person inte kan få permanent uppehållstillstånd uppstår ibland frågan om - och i så fall när - det är möjligt att påbörja en ny period för beräkning av sammanlagd tillståndstid. I förarbeten och praxis ges ingen uttrycklig vägledning i frågan. Uttalanden i förarbetena talar dock för att lagstiftaren har avsett att reglerna i 5 kap. 5 § och 6 kap. 2 - 2 a §§ utlänningslagen ska betraktas som ett sammanhängande regelsystem.
Mot denna bakgrund bör prövningen om det är möjligt att påbörja en ny sammanlagd tillståndsperiod utgå ifrån den sjuårsperiod som omnämns i 5 kap. 5 § utlänningslagen. En person som haft uppehållstillstånd för arbete i fyra år bör kunna inleda en ny sammanlagd tillståndsperiod när han eller hon inte längre har fyra hela års arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen under de sju år som föregår Migrationsverkets beslut.
(...)
Hämta ställningstagandet, dokumentnr 43935 (Extern länk)
Arkiveringsdatum 190610:
Asylnytt 19-06-10:
Migrationsdomstol: Arbetstillstånd efter utvisning ska inte bedömas som förlängning
En man som haft arbetstillstånd i Sverige ansökte om nytt tillstånd hos en annan arbetsgivare. Migrationsverket avslog ansökan på grund av att den tidigare arbetsgivaren inte hade tecknat de försäkringar som krävs under hela anställningstiden. Avslaget förenades med beslut om utvisning. Efter att detta beslut vunnit laga kraft lämnade mannen Sverige och ansökte ett par månader senare om arbetstillstånd från utlandet. Migrationsverket bedömde även denna ansökan som en förlängningsansökan med argumentet att det skulle vara orimligt om en sökande kunde kringgå bestämmelserna genom att lämna Sverige en kort tid. Ansökan avslogs med samma motivering som tidigare. Migrationsdomstolen däremot bedömer ansökan som en ny ansökan utan att väga in förhållandena under tidigare anställning. Målet återförvisas till Migrationsverket. Beslutet är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)
Asylnytt 19-06-10:
Migrationsverket om hur intjänandetiden för permanent arbetstillstånd beräknas
Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om beräkningen av sammanlagd tillståndstid för arbetstillstånd. Det handlar om personer som har haft tidsbegränsade uppehållstillstånd för arbete och efter fyra års tillstånd vill ansöka om permanent tillstånd. Situationen kan i enstaka fall uppstå även när en asylsökande byter spår efter avslag i asylärendet och tidigare har haft arbetstillstånd. Huvudregeln är att permanent uppehållstillstånd kan beviljas då personen haft arbetstillstånd under fyra av sju år. Om personen vid den tidpunkten inte uppfyller kraven för permanent tillstånd krävs särskilda skäl för att få nytt tidsbegränsat tillstånd. De sammanlagda tillfälliga tillstånden får inte vara mer än sex år. Beräkningen sker normalt vid beslutstillfället, men i vissa fall kan sjuårsperioden räknas från ansökningsdatum, till exempel vid en onormalt utdragen handläggningstid. Det rättsliga ställningstagandet slår fast att samma principer ska gälla även om personen varit utrest från Sverige under sjuårsperioden. Om det har gått så lång tid att personen inte längre har fyra års arbetstillstånd de senaste sju åren räknat från beslutsdatum så kan tidsbegränsat arbetstillstånd beviljas på nytt.
Hämta ställningstagandet SR 16/2019 (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.