ASYLNYTT

Den som riskerar av- eller utvisning kan ha rätt till ett offentligt biträde. Det är staten som ska kontrollera att biträdena är lämpliga. Riksrevisionens granskning visar att personer har kunnat fortsätta att arbeta som biträden trots att de har dömts för grova brott eller uteslutits ur Advokatsamfundet.

Migrationsverket, Polismyndigheten och migrationsdomstolarna ansvarar för hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden. Det är ofta människor i utsatta situationer som har behov av ett biträde, och det är statens ansvar att se till att endast lämpliga biträden förordnas.

Riksrevisionen har granskat hur förvaltningsmyndigheter och domstolar förordnar biträden, kontrollerar deras lämplighet samt hanterar deras ersättning.

Granskningen visar att det i huvudsak fungerar bra, men att det finns undantag som riskerar leda till att personer tilldelas biträden som saknar tillräcklig juridisk kompetens eller som av andra skäl är olämpliga för uppdraget.

Ett exempel på att detta händer är att Migrationsverket 2018 uteslöt fem biträden från ytterligare förordnanden för att de var dömda för grova brott eller hade uteslutits från Advokatsamfundet. Trots det har de fortsatt som biträden under 2019-2021 och har fått betalt av det offentliga vid över 40 tillfällen.

- Det är mycket problematiskt att biträden som uppenbart är olämpliga fortsätter att förordnas och får betalt av staten. Dessutom är det inte god hushållning med statens medel, säger riksrevisor Helena Lindberg.

(...)

Läs mer, bland annat Riksrevisionens rekommendationer, och hämta rapporten (Extern länk)

SvT 22-06-04: Brottsdömda kan fortsätta som biträden i asylärenden - informationen når inte domstolarna (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220324:

Asylnytt 22-03-24:

Migrationsöverdomstolen: Migrationsverket fick inte överklaga om offentligt biträde

En person som skulle utvisas på grund av brott ansökte om asyl. Eftersom han inte fått asyskäl prövade tidigare beviljades han en ny prövning. Men Migrationsverket beviljade inte offentligt biträde, med hänvisning till att utlänningslagen inte föreskriver offentligt biträde i sådana ärenden. Migrationsdomstolen höll inte med om den tolkningen utan återförvisade ärendet till Migrationsverket. Migrationsverket överklagade, men denna överklagan har nu avvisats (behandlas inte i sak). Motiveringen är att en migrationsdomstols beslut om offentligt biträde inte får överklagas av Migrationsverket. Migrationsverket ansåg att de i enlighet med principerna i förvaltningsprocesslagen har rätt att överklaga eftersom saken rör omständigheter som regleras i utlänningslagen. Men Migrationsöverdomstolen anser - i likhet med justitiekanslern - att när det inte står något om överklagande av frågor om offentligt biträde i utlänningslagen så gäller lagen om offentligt biträde. Också den är en speciallag som ska tillämpas före förvaltningsprocesslagen. I lagen om offentligt biträde framgår att endast den enskilde eller (för statens räkning) justitiekanslern får överklaga. Domen är vägledande.

I ett senare mål, UM 2391-22, har Migrationsöverdomstolen slagit fast att inte heller polismyndigheten får överklaga en dom om offentligt biträde.

Hämta referat MIG 2022:1, mål UM 7825-21 (Extern länk)

Migrationsverkets referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-03-24:

Migrationsöverdomstolen: Ombud som avvisats av domstol ska få yttra sig

En person som överklagat ett asylärende utsåg ett eget ombud vid sidan av det offentliga biträdet. Det nya ombudet skickade in överklagandet. Domstolen bad ombudet komma in med ny fullmakt, eftersom den fullmakt som bifogats inte var utställd till honom utan till en byrå. Ombudet skickade in en ny likadan fullmakt. Detta upprepades ytterligare en gång. Domstolen ansåg att det visade att ombudet, förutom att han fortfarande saknade en giltig fullmakt, dessutom visat sådan oskicklighet att han skulle avvisas som ombud. Målet handlades vidare utan att det tilltänkta ombudet informerades. Denne mailade ett klagomål till Migrationsöverdomstolen som gav prövningstillstånd. Migrationsöverdomstolen anser att frågan om ombud är så viktig att både den sökande och det tilltänkta ombudet (vars namn nämns i fullmakterna även om de inte avser honom personligen) borde ha fått yttra sig. Det är en sådan brist i rättssäkerheten att det överklagade beslutet återförvisas till domstolen.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211006:

Riksrevisionen 21-10-04:

Riksrevisionen granskar hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden

Personer som tas i förvar eller riskerar av- eller utvisning kan ha rätt till juridisk hjälp av ett så kallat offentligt biträde. Efter indikationer på brister i kontrollen av dessa biträdens lämplighet, och deras ersättningsanspråk, granskar Riksrevisionen myndigheters hantering av offentliga biträden i migrationsärenden.

- Det är viktigt att den här verksamheten fungerar effektivt. Dels för de personer som har rätt till juridisk hjälp och för deras biträden, dels för hushållningen med offentliga medel, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Bakgrund

Personer som ansöker om tillstånd att vistas i Sverige av skyddsskäl, samt personer som tas i förvar eller riskerar av- eller utvisning, kan ha rätt till juridisk hjälp. Personen kan då förordnas ett så kallat offentligt biträde.

Det är i huvudsak Migrationsverket och i vissa fall Polismyndigheten eller migrationsdomstolarna (inklusive Migrationsöverdomstolen) som fattar beslut om sådana förordnanden. Myndigheterna ansvarar också för kontroll av att biträdet har den kompetens som behövs och i övrigt är lämplig för uppdraget, samt beslutar om kostnadsersättning till biträdena.

Sättet som Migrationsverket, Polismyndigheten och migrationsdomstolarna har organiserat sin process att förordna, kontrollera och bedöma biträdens lämplighet verkar skilja sig åt, både inom och mellan myndigheterna. Även när det gäller bedömning och kontroll av biträdenas ersättningsanspråk kan det finnas skillnader. Tidigare granskning, samtal med företrädare för de ansvariga myndigheterna samt rapportering i media indikerar att det finns brister i myndigheternas kontroller.

Syfte

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210904:

FARR 21-08-18:

Etik för stödpersoner och ombud

Många människor som söker asyl eller har fått beslut om utvisning befinner sig i en svår situation och behöver rådgivning, socialt stöd och juridisk hjälp. Vi är tacksamma för alla som ställer upp med sin kunskap och andra resurser. Samtidigt vet vi att det förekommer att utsatta människor får okunniga eller rent farliga råd, luras att betala orimliga summor eller utnyttjas på annat sätt av jurister eller andra. Denna risk är särskilt stor nu när en ny migrationslag skapar stor oro bland personer som är asylsökande eller har tidsbegränsade uppehållstillstånd.

FARR:s verksamhet är ideell. Rådgivningsgrupper, förvarsbesöksgrupper och andra stödpersoner förväntas ge den information de kan och stötta alla asylsökande eller papperslösa de möter på samma sätt, utan att ta betalt. Medlemmarna kan ofta tipsa om kunniga jurister - och många jurister är även medlemmar i FARR - men det är inte lämpligt att verksamma jurister eller konsulter deltar i frivillig rådgivning i syfte att "värva kunder".

Det är alltid den asylsökande själv som måste välja väg. Stödpersoner kan förklara reglerna, reda ut alternativ och stötta på olika sätt. Men varken jurister, konsulter eller stödpersoner ska säga åt en person att den måste gömma sig, på egen hand gå ut med känsliga uppgifter eller uppfinna nya asylskäl åt någon.

Det har förekommit att ombud har försatt den utvisningshotade personen i ännu större fara genom sitt agerande, och samtidigt har gjort personen beroende av ombudet som har makt att sprida informationen. FARR tar starkt avstånd från sådant agerande.

FARR uppmanar alla medlemmar att ta del av FARR:s råd till stödpersoner om förhållningssätt till asylsökande mfl och förväntningar på ombud som finns här på hemsidan.

Riktlinjer för advokater

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

För stödpersoner: Förhållningssätt till asylsökande med flera (Extern länk)

Förväntningar på offentliga biträden och ombud (Extern länk)

Riktlinjer för advokater, se kapitel fem (Extern länk till pdf-fil)

Migrationsverkets styrdokument för förordnande av offentligt biträde (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210720:

Asylnytt 21-07-00:

En person som har dömts till utvisning får offentligt biträde vid asylansökan

Målet gäller en person som har dömts till utvisning av allmän domstol efter ett brott. Han har därefter ansökt om asyl, och fått rätt till en ny prövning eftersom han inte tidigare har fått några asylskäl prövade. Migrationsverket avslog hans begäran om offentligt biträde med motivering att rätten till biträde är kopplad till risken för att få ett utvisningsbeslut - vilket ju personen redan hade. Migrationsdomstolen ansåg att han ändå skulle ha offentligt biträde med ledning av EU-direktiv, som utgår från rätten till biträde i fråga om skyddsstatus. Migrationsverket överklagade. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att mannen ska beviljas offentligt biträde vid utredningen, men inte med hänvisning till EU-direktiv eftersom dessa handlar om överklagande. Men enligt Migrationsöverdomstolen är praxis att om en ny prövning avslås i den här situationen så ska ett nytt utvisningsbeslut fattas. Därför finns det förutsättningar för att förordna offentligt biträde.

Hämta referat av mål nr 2383-21, MIG 2021:15 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210520:

Asylnytt 21-05-20

Migrationsöverdomstolen: Offentligt biträde behövde inte underrättas om delgivning

En person som fått avslag på asylansökan delgavs beslutet ett visst datum och skrev under delgivningen. När han senare tog kontakt med sitt offentliga biträde hade biträdet inte fått se delgivningen, trots att alla andra handlingar i målet kommunicerats via Migrationsverkets e-tjänst för offentliga biträden. Den överklagan som därefter skrevs avvisades som för sent inkommen, eftersom fristen för att överklaga räknas från delgivning. Mannen begärde återställande av försutten tid på grund av att underrättelsen om beslut inte kommunicerats med biträdet. Migrationsöverdomstolen påpekar att biträdet inte var ombud och inte hade lämnat in någon fullmakt. Om det finns ett ombud så är även ombudet delgivningsmottagare. Eftersom det offentliga biträdet inte även var ombud så har inget fel begåtts. Därmed finns ingen giltig ursäkt för att överklagan kom in för sent. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210226:

Asylnytt 21-02-26:

Migrationsöverdomstolen skickar tillbaka mål som avgjorts utan offentligt biträde

En familj som sökt asyl kom inte överens med sitt offentliga biträde inför att de skulle överklaga Migrationsverkets avslag. De ville anföra nya asylskäl och biträdet bad att få entlediga sig. Domstolen förordnade en annan person som biträde, men meddelade inte famliijen. Utredningen hade sänts till det biträde som inte längre var ombud. Det nya biträdet fick möjlighet att yttra sig men svarade inte. Kvinnan i den sökande familjen mailade domstolen och bad om information men fick inget svar. När hon väl fått reda på biträdesbytet så har hon sökt det nya offentliga biträdet men kontaktuppgifterna fungerade inte. Domstolen skickade ytterligare information till biträdet som inte heller nu yttrade sig. Därefter avgjordes målet. De sökande fick inte reda på att dom fallit förrän efter tre månader. Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd och undanröjer domen på grund av den bristfälliga handläggningen som gjort att de sökande inte fått möjlighet att yttra sig. Migrationsöverdomstolen anser också att det finns synnerliga skäl att bevilja byte av offentligt biträde en andra gång och förordnar den person som familjen har föreslagit. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Asylnytt 21-01-25:

Migr-överdomstolen: Barns rätt till offentligt biträde gäller även om det inte begärts

Två barn utan vårdnadshavare hade fått avslag på asylansökan men återkom till Sverige och sökte på nytt innan besluten hade preskriberats. Deras ärenden prövades därför som verkställighetshinder. Migrationsverket nekade ny prövning, Vid överklagan till Migrationsöverdomstolen anfördes att domstolen gjort fel som inte förordnat offentligt biträde. Barn utan vårdnadshavare har alltid rätt till offentligt biträde vid mål om att inte bevilja ny prövning, till skillnad från vuxna som måste begära offentligt biträde och som kan nekas biträde om det är "uppenbart" att överklagandet inte kommer att bifallas. Därför undanröjdes migrationsdomstolens dom. På grund av att det fanns ny utredning återförvisades ärendet till Migrationsverket. Domen är vägledande.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat i mål nr UM 8855-20, MIG 2020:22 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-01-25:

Migrationsöverdomstolen: Advokat hade rätt att delta på plats vid förvarsförhandling

Inför en förhandling om fortsatt förvarstagande kallade polisen det offentliga biträdet till att närvara via telefon. Av kallelsen framgick att ersättning för att närvara på plats inte skulle utgå. Advokaten valde ändå att infinna sig hos sin klient i förvaret. Polisens personal deltog från annan plats. Målet gäller om biträdet hade rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg. Polisen nekade ersättninge eftersom det inte kommit fram något som motiverade den personliga inställelsen. Det offentliga biträdet hävdade att det inte är en rättssäker ordning om polismyndigheten avgör behovet av närvaro i ett så ingripande mål som förvarstagande. JK yttrade sig och framförde att inställelse på plats borde vara huvudregel och att det är undantag som måste motiveras. Även Advokatsamfundet anförde att advokaten inte borde behöva förklara en åtgärd som typiskt sett får betraktas som rimlig. Migrationsöverdomstolen tar i sin dom upp flera skäl till att det kan vara "lämpligt" att biträdet ska finnas på samma plats som den förvarstagne, t.ex. om saken gäller den första nya prövningen av förvarstagandet, om tolk används eller om myndighetspersonerna deltar från en annan plats. Migrationsöverdomstolens bedömning är att den begärda ersättningen avser kostnader som uppdraget har krävt. Domen är vägledande.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat i mål nr UM 7715-20, MIG 2020:23 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-01-25

Migrationsöverdomstolen: Offentligt biträde måste ha fullmakt för att delges beslut

En person som ansökt om uppehållstillstånd hade fått avslag. Hon delgavs beslutet vid ett personligt besök på Migrationsverket. Därefter tog hon kontakt med sitt offentliga biträde om att hon ville överklaga och upplyste då även biträdet om vilket datum hon fått reda på beslutet. Att döma av handlingarna har hon misstagit sig på datum och migrationsdomstolen avvisade överklagandet som för sent inkommet. Nu har hon överklagat och påtalat att om det finns ett offentligt biträde så ska denne också delges beslutet och även underrättas om tidpunkt när den sökande delgivits. Detta hade inte skett. Därför begärde hon "återställande av försutten tid", dvs att få ny tid för överklagande. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det visserligen fanns ett offentligt biträde men det framgår inte att biträdet hade fullmakt. Eftersom advokaten bara var offentligt biträde och inte även ombud för den sökande så gäller inte delgivningslagens bestämmelse om underrättelse till ombudet. Det var först i överklagandet som det offentliga biträdet angav att hon också är ombud. Begäran om försutten tid avslås. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Asylnytt 20-11-24:

Högsta förvaltningsdomstolen godkänner biträdeslista, nu utvidgas användningen

Migrationsverket för en lista över personer som kan förordnas till offentliga biträden när den asylsökande inte har önskat någon särskild person. De som vill vara med på listan anmäler sig själva men Migrationsverket bedömer om personen är lämplig. Om någon avförs från listan kan hen inte få uppdrag på Migrationsverkets initiativ. Efter kritik från JO gjorde Migrationsverket det möjligt att överklaga ett sådant beslut. Denna ordning beskrivs i Migrationsverkets rättsliga ställningstagande RS/003/2020.

Målet i Högsta förvaltningsdomstolen handlar om en advokat som avfördes från listan på grund av att hen uteslutits ur advokatsamfundet efter att uppsåtligen ha gjort orätt i sin verksamhet. Personen överklagade avlistningen. Förvaltningsrätt och kammarrätt biföll överklagan med motivering att Migrationsverket bara har befogenhet att avvisa ett ombud i ett enskilt mål som misskötts. Högsta förvaltningsdomstolen däremot godkänner i sitt resonemang listan, eftersom den bara är ett "internt beslutsstöd" och inte hindrar att enskilda beslutsfattare förordnar någon som offentligt biträde, till exempel på begäran av en sökande. Formellt fattade domstolen dock inte beslut om detta. Eftersom ett internt beslutsstöd inte kan överklagas skulle domstolarna inte ha prövat ärendet och deras avgöranden upphävs därför av Högsta förvaltningsdomstolen.

Migrationsverket har därefter tagit ett nytt rättsligt ställningstagande, RS/021/2020, där verket går längre än Högsta förvaltningsdomstolen och utvidgar kompetens- och lämplighetskraven till förordnanden som enskilda har begärt. Nekad listning eller avlistning ska inte längre gå att överklaga. Se separat nyhet från Migrationsverket.

Läs Migrationsverkets referat och hämta Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 2859-19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 20-11-19:

Migrationsverket skärper kraven för offentliga biträden

Migrationsverket har rätt att ta bort offentliga biträden från biträdesförteckningen om de missköter sig. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast tidigare i år. Migrationsverket har nu uppdaterat den rättsliga styrningen utifrån domen och skärper samtidigt kraven.

Det var i juli som Högsta förvaltningsdomstolen gav Migrationsverket rätt att ta bort offentliga biträden som är olämpliga från verkets biträdesförteckning.

- Efter vägledningen från Högsta förvaltningsdomstolen har vi nu tagit fram ett nytt rättsligt ställningstagande som ger oss bättre möjligheter att säkerställa att personerna i vår biträdesförteckning uppfyller våra kompetenskrav, säger Migrationsverkets tf rättschef, Carl Bexelius.

Enligt den rättsliga styrningen krävs svensk juristexamen eller motsvarande kunskaper i migrationsrätt, familjerätt och förvaltningsrätt samt processvana i svensk domstol, för att förordnas som offentligt biträde av Migrationsverket. Dessutom krävs också att personen har en ansvarsförsäkring och har registrerat sig för F-skatt.

Personer som inte uppfyller kompetenskraven eller som bedöms vara olämpliga att företräda asylsökande, exempelvis för att de uteslutits från advokatsamfundet eller har begått brott, kan avregistreras från Migrationsverkets förteckning över offentliga biträden. Verkets beslut att avregistrera någon från förteckningen går inte att överklaga, enligt Högsta förvaltningsdomstolen.

Även fortsättningsvis kan sökande föreslå en person som Migrationsverket kan förordna som offentligt biträde. Det förutsätter dock att personen uppfyller både kompetenskraven och är lämplig för uppdraget, det vill säga uppfyller kraven för att ingå i verkets biträdesförteckning. Tidigare fanns inga formella kompetenskrav utan det räckte att personen var lämplig för att kunna förordnas som offentligt biträde, efter önskemål från den sökande.

(...)

Hela meddelandet (Extern länk)

Läs det rättsliga ställningstagandet om kvalitetskrav på offentliga biträden, RS 021/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Migrationsverket 20-05-18:

Rättsligt ställningstagande angående vem som kan förordnas som offentligt biträde

Ställningstagandet vänder sig till handläggare och ersätter meddelandet RCI 04/2013. Av ställningstagandet framgår bland annat att det följer av rättshjälpslagen att en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget får förordnas som offentligt biträde. Har den rättssökande själv föreslagit någon som är lämplig ska personen förordnas om det inte finns särskilda skäl mot det. Det finns inga formella behörighetskrav, men som huvudregel ska den som förordnas ha juristexamen. För att någon annan ska anses lämplig ska den ha stora kunskaper på något särskilt område så att saken kan behandlas bättre eller effektivare. Personen måste ha ansvarsförsäkring. Personer som ska företräda barn bör ha kunskap om barn i migrationsprocessen och erfarenhet av att företräda barn. Biträdena väljs från en lista som advokater och jurister kan anmäla sig till. Lämplighetsbedömning ska göras i alla ärenden, men Migrationsverket antar att en person som är advokat eller jurist på advokatbyrå är lämplig, om inte personen uteslutits ur advokatsamfundet eller kan ifrågasättas på grund av skäl som gäller personlig redlighet. Om någon bedöms olämplig tas ett överklagbart beslut.

Hämta dokumentet, RS 003/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-05-23:

Migrationsöverdomstolen: Ensamt barn har rätt till biträde även i mål om ny prövning

Ett ensamkommande barn som fått slutligt avslag på asylansökan ansökte om en ny prövning på grund av verkställighetshinder. Migrationsverket avslog ansökan. Barnet överklagade med hjälp av sin gode man och begärde samtidigt offentligt biträde. Domstolen avslog begäran. Överklagandet avslogs några dagar senare. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som beviljade prövningstillstånd. Enligt Migrationsöverdomstolen gjorde domstolen fel, eftersom ett barn utan vårdnadshavare har rätt till offentligt biträde när ett beslut om att inte bevilja ny prövning överklagas. Lagen innehåller inga undantag från den regeln. Därför återförvisas ärendet till migrationsdomstolen. Källa kammarrrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-05-23:

Migrationsöverdomstolen: Advokat får inte ersättning för arbete efter nöjdförklaring

Målet gäller en person som återtog sin asylansökan och nöjdförklarade sig med beslutet att avvisa honom från Sverige. Han överklagade dock det återreseförbud han fick. Det offentligt biträdet hjälpte till med detta. Målet i Migrationsöverdomstolen gäller om det offentliga biträdet hade rätt till ersättning. Enligt Migrationsöverdomstolen kan frågan om återreseförbud ingå i det offentliga biträdets uppgifter som ska ersättas, om förordnandet fortfarande gäller. Men i det här fallet hade personen nöjdförklarat sig och själva asylärendet var avslutat. Därmed fanns inte längre något förordnande och det offentliga biträdet får inte ersättning. Källa kammarrätten i Stockholm.

Mål UM 19486-19, MIG 2020:9

Hämta referat från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191129:

Asylrättscentrum 19-11-20:

Guide - Att prata med barn

Vad bör man tänka på inför möte med barn som genomgår asylutredning? Hur kan du som offentligt biträde för barn vara ett bra stöd till barnet? Vilken annan hjälp kan barnet få? Vi på Asylrättscentrum delar nu vår guide till att prata med barn i asylutredningen.

Den här guiden har tagits fram av medarbetare på Barnens Asylrättscentrum och använts som en intern guide på Asylrättscentrum. Med anledning av att Barnkonventionen fyller 30 år har vi valt att dela med oss av det här hjälpmedlet för att arbeta med barn.

I den här guiden hittar du både en checklista för möten med barn inför asylrutredningen, och praktiska råd för hur du kan planera och genomföra möten med barn.

Hämta guiden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Asylnytt 19-11-00

Migr-överdomstolen: Advokat ska betalas för att överklaga beslut om handläggningstid

En advokat lämnade in en begäran att få sin klients asylärende avgjort då det gått mer än sex månader, en rättighet som numera finns i förvaltningslagen. Hon fick avslag och överklagade. Migrationsdomstolen biföll överklagandet, men beslutade att ingen ersättning skulle utgå till advokaten. Enligt domstolen ingår inte ett sådant överklagande i det offentliga biträdets uppgifter. Justitiekanslern och Advokatsamfundet har uttalat sig i ärendet och båda anser att advokaten borde fått betalt. Migrationsöverdomstolen kommer till samma slutsats. Överklagandet hänger samman med hennes uppdrag, och var nödvändigt för att försvara den sökandes intressen. Advokaten får betalt i enlighet med sin begäran.

Referat av mål nr UM 2994-19, MIG 2019:20 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.