ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Mottagande och bemötande av skyddssökande
Vårdbehov och funktionsvariation
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 220404:
- Fråga av Mats Sander (M): Vård för posttraumatiskt stressyndrom hos flyktingar
- Arkiveringsdatum 200410:
- Asylrättscentrum: About Corona for asylum-seekers or people residing without papers
Arkiveringsdatum 220404:
Riksdagen 22-03-30:
Skriftlig fråga: Vård för posttraumatiskt stressyndrom hos ukrainska flyktingar
Fråga 2021/22:1294 av Mats Sander (M)
Den 24 februari inledde Ryssland en militär invasion av Ukraina som bryter mot internationell rätt samt mot Ukrainas självbestämmanderätt. På grund av Rysslands illegala anfallskrig mot Ukraina beräknar Migrationsverket att uppemot 200000 ukrainska medborgare kan komma att fly till Sverige. En stor del av dessa är kvinnor och barn. Personer som varit med om våldsamma, livshotande eller skrämmande händelser kan må dåligt psykiskt och få besvär från kroppen. För vissa blir besvären kvar och påverkar hur det går i vardagen. Det är inte osannolikt att en del av flyktingarna från Ukraina har drabbats eller kommer att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vilka initiativ eller åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att personer som flytt Ukraina och som drabbats av posttraumatiskt stressyndrom kommer att erbjudas vård?
Svar av Socialminister Lena Hallengren (S)
Personer som kommit till Sverige från kriget i Ukraina har olika rätt till skydd, stöd och vård. Vad personer har rätt till styrs av om personerna vistas viseringsfritt i Sverige, får tillfälligt uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet eller om personerna är asylsökande. Regionerna har större skyldighet att erbjuda vård till den som fått uppehållstillstånd eller söker asyl, än till personer som är i Sverige viseringsfritt. Personer som vistas viseringsfritt i Sverige har rätt till omedelbar vård och vad sådan vård innebär prövas i varje enskilt fall av den som ansvarar för vården.
(...)
Hela svaret (Extern länk)
Se även:
Skriftlig fråga av Marie-Louise Hänel Sandström (M): Rehabilitering för krigsskador för ukrainska flyktingar (Extern länk)
Skriftlig fråga av Johan Hultberg (M): Vård och screening av tuberkulos för ukrainska flyktingar (Extern länk)
Skriftlig fråga av Ulrika Jörgensen (M): Traumavård för ukrainska flyktingar (Extern länk)
Skriftlig fråga av Mats Sander (M): Vaccination mot hepatit B för personer som flytt Ukraina (Extern länk)
Skriftlig fråga av Camilla Waltersson Grönvall (M): Vaccination av barn som flytt från Ukraina till Sverige (Extern länk)
Skriftlig fråga av Johan Hultberg (M): Psykisk vård för barn som flytt Ukraina (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 200523:
Disabled Refugees Welcome 20-04-30:
AMiD - Tillgänglighet till tjänster för migranter med funktionsnedsättning
Detta behovsutvärderingsverktyg (Needs Assessment Tool eller NAT) har utvecklats inom ramen för det europeiska projektet AMiD - Tillgänglighet till tjänster för migranter med funktionsnedsättning (Access for Migrants with Disabilities) som strävar efter att bidra till effektiv hantering av mottagning och integration av asylsökande och migranter med funktionsnedsättning i EU.
Definition av behovsbedömningsverktyget:
Behovsbedömningsverktyget har utvecklats med utgångspunkt i mänskliga rättigheter och används i AMiD-projektet för att bedöma migranter med funktionsnedsättning. Behovsbedömningsverktyget följer principerna i UNCRPD i ett försök att prioritera individens behov och önskemål vid bedömning av funktionsnedsättning. Frågorna i behovsbedömningsverktyget är därför utformade och utvecklade på ett användarvänligt och tillgängligt sätt så att individen ska få möjlighet att göra sin röst hörd. Behovsbedömningsverktyget möjliggör effektiv samordning, informationsdelning, utvärdering, jämförelse och analys i hela Europa.
(...)
Varför har vi utvecklat detta verktyg?
Behovsbedömningsverktyget är en interaktiv plattform avsedd att identifiera migranter med funktionsnedsättning när de anländer till Europeiska unionen. Behovsbedömningsverktyget har följande syften:
+ Hjälpa icke-statliga organisationer och lokala myndigheter att bedöma och på lämpligt sätt stödja migranter med funktionsnedsättning i EU.
+ Förbättra registreringsprocessen, eftersom det kan användas i alla skeden av asyl- och/eller mottagningsprocessen.
+ Öka kunskaperna och svarsförmågan hos olika yrkesgrupper som arbetar med migranter och/eller personer med funktionsnedsättning.
(...)
Till verktyget (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200410:
Asylrättscentrum 20-03-30:
Information about Corona for asylum-seekers or people residing without papers
Many people are talking about the corona/covid-19 virus right now. The Swedish Refugee Law Center gathers information about how this affects asylum-seekers and people residing in Sweden without papers. When we receive important new information, we will update this page.
What is corona/covid-19 and how does it affect me?
Corona/covid-19 is a virus spreading all over the world. There are things you can do to lower the risk of getting the disease yourself or infecting others. You can read more about this here:
Not all people that suspect they have caught corona/covid-19 needs to see a doctor. Most people do not get critically ill from the disease. Most people experience fever, coughing, headache, the sniffles and/or general body pain. The advice in most cases is to stay at home and try to treat yourself. It is very important to not meet other people if you feel any of the symptoms listed above. This advice is the same for all people in Sweden, not just asylum-seekers or people residing in Sweden without papers.
Some people can however get critically ill from the disease. People over 70 years old and people with cardiovascular diseases, lung diseases, diabetes and/or high blood pressure are facing the highest risk of getting critically ill. People in the mentioned risk-groups may need health care more often than others. Some people with corona/covid-19 can experience breathing difficulties. That condition can need hospital care.
What happens if I suspect that I have caught corona/covid-19 and I have an appointment at the Swedish Migration Agency?
The Swedish Migration Agency has decided to paus some of the application interviews between den March 30th and April 14th.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Information på lätt svenska (Extern länk)
Information in other languages (Extern länk)
Arkiveringsdatum 190610:
Umeå Universitet 19-05-29:
Brister kring hälsoundersökningar av asylsökande
Det saknas ett enhetligt nationellt system för hälsoundersökning av personer som söker asyl i Sverige. Det bidrar till att många asylsökande inte genomgår någon hälsokontroll, något som är till nackdel både för dem själva och för möjligheten att upptäcka smittsamma sjukdomar. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.
- Tidigare har det antagits att många asylsökande inte vill delta i hälsoundersökningar, men mina studier tyder på att det låga deltagandet snarare beror på strukturella hinder, säger Robert Jonzon, doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.
I avhandlingen framgår att det råder avsevärda skillnader mellan Sveriges 21 landsting och regioner ifråga om strukturer, rutiner, uppföljning och resultat för hälsoundersökning av asylsökande. I stor utsträckning sker hälsokontroller av asylsökande vid särskilda vårdenheter parallellt med den ordinarie primärvården, och initial information till asylsökande om inbjudan till undersökning sköts av Migrationsverket. Problem i kommunikationen innebär bland annat att tillgängligheten begränsas. Under många år i följd har mindre än 50 procent av de asylsökande genomgått någon hälsokontroll, men de regionala variationerna är stora.
I avhandlingen uttrycker asylsökande ofta en positiv inställning till att bli erbjudna hälsoundersökning, men attityden är ändå ambivalent. Asylsökande känner misstro mot myndigheter och saknar information om syftet med hälsoundersökningen och om resultatet kan komma att påverka deras asylansökan.
Bland dem som hade genomgått undersökningen blev attityden mer negativ efteråt. De asylsökande upplevde att hälsoundersökningen var begränsad till att fokusera på smittsamma sjukdomar, exempelvis HIV, men inte på de hälsoproblem de själva upplevde att de behövde hjälp med.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.