ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Mottagande och bemötande av skyddssökande
Oegentligheter
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 211006:
- Att ställa om i en föränderlig omvärld - neddragningarna hos Migrationsverket
Arkiveringsdatum 220607:
Riksrevisionen 22-06-02:
Bristande kontroll av offentliga biträden i migrationsärenden
Den som riskerar av- eller utvisning kan ha rätt till ett offentligt biträde. Det är staten som ska kontrollera att biträdena är lämpliga. Riksrevisionens granskning visar att personer har kunnat fortsätta att arbeta som biträden trots att de har dömts för grova brott eller uteslutits ur Advokatsamfundet.
Migrationsverket, Polismyndigheten och migrationsdomstolarna ansvarar för hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden. Det är ofta människor i utsatta situationer som har behov av ett biträde, och det är statens ansvar att se till att endast lämpliga biträden förordnas.
Riksrevisionen har granskat hur förvaltningsmyndigheter och domstolar förordnar biträden, kontrollerar deras lämplighet samt hanterar deras ersättning.
Granskningen visar att det i huvudsak fungerar bra, men att det finns undantag som riskerar leda till att personer tilldelas biträden som saknar tillräcklig juridisk kompetens eller som av andra skäl är olämpliga för uppdraget.
Ett exempel på att detta händer är att Migrationsverket 2018 uteslöt fem biträden från ytterligare förordnanden för att de var dömda för grova brott eller hade uteslutits från Advokatsamfundet. Trots det har de fortsatt som biträden under 2019-2021 och har fått betalt av det offentliga vid över 40 tillfällen.
- Det är mycket problematiskt att biträden som uppenbart är olämpliga fortsätter att förordnas och får betalt av staten. Dessutom är det inte god hushållning med statens medel, säger riksrevisor Helena Lindberg.
(...)
Läs mer, bland annat Riksrevisionens rekommendationer, och hämta rapporten (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 220404:
Migrationsverket 22-03- 30:
Höga utfall för satsningen mot organiserad brottslighet
Som ett resultat av arbetet mot organiserad brottslighet fattade Migrationsverket 2021 fler beslut om att avslå och återkalla uppehållstillstånd. Även för andra myndigheter gav den gemensamma satsningen höga utfall förra året, visar den rapport som nu lämnats till regeringen.
Migrationsverket intensifierade arbetet mot organiserad brottslighet förra året. Myndigheten fattade då fler beslut om att avslå eller återkalla uppehållstillstånd på grund av missbruk av reglerna. Under 2021 vidtog Migrationsverket 175 administrativa åtgärder, till exempel återkallande av tillstånd, jämfört med 109 året före.
- Vi kan se att en stor del av ärendena där Migrationsverket vidtar åtgärder är knutna till arbetstillståndsprocessen, men det kan även handla om exempelvis fusk med identiteter, människohandel eller människoexploatering, säger Abraham Haro, enhetschef vid Migrationsverkets nationella operativa avdelning.
I rapporten framgår att Migrationsverket har varit aktivt när det gäller att lämna information till andra myndigheter som gjort det möjligt för dem att vidta åtgärder. Utfallet av Migrationsverkets arbete mot organiserad brottslighet har också en större geografisk spridning 2021 än tidigare. Fler regioner kan nu redovisa resultat av insatserna.
- Vi har fått en större samsyn kring hur vi ska arbeta och har idag en förbättrad samordning och uppföljning, säger Abraham Haro.
448 utdömda fängelseår
Migrationsverket är en av tolv myndigheter som deltar i satsningen mot organiserad brottslighet som pågått sedan 2009. För Polismyndighetens del resulterade arbetet förra året i 448 utdömda fängelseår, vilket är det högsta antalet sedan satsningen inleddes. Utöver de utdömda fängelseåren beslutades om näringsförbud till sammanlagt 77 år.
Andra exempel från arbetet under förra året är Försäkringskassans återkrav som uppgick till 62 miljoner kronor, och att Kronofogdemyndigheten säkrade tillgångar för nästan 80 miljoner.
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 211006:
Riksrevisionen 21-09-23:
Att ställa om i en föränderlig omvärld - neddragningarna hos Migrationsverket
Migrationsverkets neddragningar har lett till omfattande effektivitetsproblem. Riksrevisionens granskning visar på brister i både planering och genomförande.
Under åren 2017 till 2020 har Migrationsverket gått genom en av de senaste decenniernas snabbaste och mest omfattande neddragningar i statsförvaltningen. Som en följd av ett minskat antal asylsökande har både verksamheter, personal, lokaler och statliga tillgångar avvecklats. Riksrevisionen har granskat styrningen och genomförandet av omställningen.
Riksrevisionens samlade bedömning är att Migrationsverkets omställning inte till fullo har genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Det gäller särskilt åren 2017 och 2018. Asylboenden har i huvudsak avvecklats på ett kostnadseffektivt sätt. När personal minskats och tillgångar avvecklats har man däremot inte alltid lyckats ta tillräcklig hänsyn till verksamhetens behov, hushållning med statens resurser och risker för oegentligheter. Riksrevisionen bedömer också att Migrationsverkets ledning och regeringen överskattade myndighetens förmåga att öka produktiviteten under omställningen. Därför har omställningen försämrat myndighetens förmåga att nå uppsatta mål. Riksrevisionen noterar dock att Migrationsverket dragit viktiga lärdomar och efter hand utvecklat sin förmåga att ställa om verksamheten efter ändrade förutsättningar.
Hämta rapporten (Extern länk)
SvT Nyheter 21-09-23: Kritik efter neddragningen på Migrationsverket (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.