ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Mottagande och bemötande av skyddssökande
Upphandling och fördelning
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 220607:
- Migrationsverket: Färre skyddsbehövande från Ukraina behöver hjälp med boende
- Arkiveringsdatum 220518:
- Migrationsverket har tecknat de första avtalen med kommuner om långsiktiga boenden
- Arkiveringsdatum 220316:
- Migrationsverket: Mycket ansträngd boendesituation
- Justitiedepartementet: Uppdrag till Migrationsverket att uppföra tillfälliga boenden
Arkiveringsdatum 220607:
Migrationsverket 22-06-03:
Färre skyddsbehövande från Ukraina behöver hjälp med boende
Vid halvårsskiftet får kommunerna ansvar för att ordna boende åt skyddsbehövande från Ukraina. Inför det har Migrationsverket justerat antagandet om antalet skyddsbehövande som väntas behöva hjälp med boende.
Migrationsverket bedömer nu att färre skyddsbehövande från Ukraina förväntas komma till Sverige. Det nya huvudscenariot beräknas vara 50 000 skyddsbehövande under 2022.
Detta innebär också ett minskat behov av boendeplatser. Utifrån den kommande lagstiftningen innebär det också att färre skyddsbehövande behöver anvisas till kommunerna. Migrationsverket räknar därför med att kommunerna i år kommer att behöva ordna boende åt 23 500 personer om den väpnade konflikten fortsätter på nuvarande nivå.
- Många skyddsbehövande från Ukraina ordnar boende själva med hjälp av släkt och vänner eller det svenska civilsamhället. De skyddsbehövande som själva ordnat sitt boende ingår alltså inte i de 23 500. Däremot har vi tagit hänsyn till hur många skyddsbehövande som redan bor i eget boende i en kommun när vi tagit fram förslaget på hur många boendeplatser en kommun ska ordna, säger Magnus Önnestig.
Migrationsverket, tillsammans med Länsstyrelserna, Arbetsförmedlingen och Sveriges Kommuner och Regioner, har också justerat modellen för hur de skyddsbehövande ska fördelas mellan kommunerna. Större hänsyn tas till antalet nyanlända och skyddsbehövande som redan vistas i kommunen och mindre till arbetsmarknadsförutsättningarna.
(...)
Läs mer (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 220518:
Migrationsverket 22-05-12:
Migrationsverket har tecknat de första avtalen med kommuner om långsiktiga boenden
Migrationsverket har tecknat avtal med kommunerna Arvika och Härryda om att hyra bostadsplatser för skyddsbehövande från Ukraina. Avtalen är de första i sitt slag och syftar till att kunna erbjuda mer långsiktiga boenden för dem som beviljats skydd i Sverige.
- Avtalen innebär att de skyddsbehövande från Ukraina som idag bor i Arvika och Härryda kan bo kvar i kommunerna. Det här är glädjande nyheter för alla berörda parter och ett första steg inför den lagstiftning om en jämnare fördelning av boende som träder i kraft i sommar, säger Oskar Ekblad, sektionschef på Migrationsverket.
Den 1 juli väntas en ny lagstiftning träda i kraft som innebär att Migrationsverket ska börja anvisa skyddsbehövande från Ukraina till kommunerna. Kommunerna tar samtidigt över ansvaret för att ordna boenden, i dialog med Migrationsverket. Syftet med förändringen är att fördela mottagandet jämnare över landet och ge kommunerna bättre förutsättningar att förbereda mottagandet.
Fram till dess att lagstiftningen är på plats kommer Migrationsverket i första hand att anskaffa boendeplatser som kommunerna sedan kan överta och de avtal som nu tecknats är de första stegen i den riktningen. I Arvika innebär avtalet att de drygt 120 skyddsbehövande från Ukraina som idag finns i kommunen kan bo kvar där. I Härryda handlar det om cirka 40 personer som nu kan bo kvar.
- Överenskommelserna är resultatet av en god dialog mellan Migrationsverket och kommunerna och helt i linje med vår målsättning att undvika onödiga flyttar i samband med att kommunerna tar över boendeansvaret. Att vi kan nå en jämnare fördelning av skyddsbehövande är en förutsättning för att mottagandet ska bli så bra som möjligt. Vi välkomnar andra kommuner att ta liknande initiativ, säger Oskar Ekblad.
Kommuner som i likhet med Arvika och Härryda är intresserade av att teckna avtal om långsiktiga boenden kan vända sig till Migrationsverket via e-postadressen kommunboende@migrationsverket.se.
Läs mer (Extern länk)
Sveriges Radio Blekinge 22-05-07: Hundratals flyktingar i Olofström: Migrationsverket: "Det vi vill undvika" (Extern länk)
SvT Blekinge 22-05-10: Oro i Olofström: Tar emot fem gånger så många flyktingar än tänkt (Extern länk)
SvT Blekinge 22-05-10: Svaret: "Förståelse för att situationen är ansträngd" (Extern länk)
Sveriges Radio Kristianstad 22-05-08: Mer än hälften av evakueringsplatserna är avvecklade i Skåne (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220429:
Migrationsverket 22-04-13:
Så fördelas skyddsbehövande ukrainare över landet
Migrationsverket har idag presenterat fördelningstal på länsnivå när det gäller skyddssökande från Ukraina, i syfte att säkerställa ett jämnare mottagande över landet.
- Exakt hur fördelningen ska se ut inom respektive län blir nu en fråga för länsstyrelserna och kommunerna att föra dialog om, säger Magnus Önnestig, avdelningschef på Migrationsverket.
Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en modell som skapar en så jämn fördelning som möjligt mellan landets kommuner vid anskaffning av boenden för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.
Syftet är att ge kommunerna och andra aktörer bättre förutsättningar att planera och förbereda mottagandet.
- Vi vill undvika det läge som uppstod i samband med flyktingmottagandet åren 2015-2016, då vissa kommuner blev oproportionerligt hårt belastade, säger Magnus Önnestig.
I avvaktan på att ny lagstiftning som ska reglera fördelningen mellan kommunerna träder i kraft den 1 juli, har Migrationsverket fastställt en fördelning på länsnivå, med förslag om fördelningstal på kommunnivå. Detta har idag överlämnats till länsstyrelsernas samordningskansli i Stockholm.
- Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att i samverkan med Migrationsverket delta i genomförandet av att åstadkomma en jämn fördelning av skyddsbehövande ukrainare, samt föra dialog med kommunerna i respektive län om detta, säger Pernilla Ek, enhetschef på Länsstyrelsen Stockholm.
Fördelningstalen baseras på en uppskattning av hur många boendeplatser som behövs utifrån Migrationsverkets huvudscenario om att 76 000 personer kommer att söka skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet fram till halvårsskiftet.
- Siffrorna kan komma att justeras beroende på utvecklingen i Ukraina och hur många av de som kommer till Sverige som behöver hjälp med boende, säger Magnus Önnestig.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Migrationsverket 22-04-12: Behovet av akuta boendeplatser fortsätter att minska (Extern länk)
Migrationsverket 22-04-20: Migrationsverket avslutar direktupphandlingarna (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220316:
Migrationsverket 22-03-11:
Mycket ansträngd boendesituation
Den snabba ökningen av personer som ansöker om skydd från kriget i Ukraina gör att Migrationsverkets boendesituation är mycket ansträngd.
- I det här läget måste hela samhället hjälpa till. Kommuner, frivilligorganisationer och civilsamhället i stort - er stöttning behövs, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.
Över två miljoner personer har hittills lämnat Ukraina som en följd av kriget, de flesta till de västra och södra grannländerna, men även till andra europeiska länder. Enligt beräkningar från UNHCR kommer inom kort cirka fyra miljoner människor vara på flykt från Ukraina.
Utifrån den snabbt eskalerande situationen lämnade Migrationsverket på fredagen ett antal scenarier till regeringen om hur många personer från Ukraina som kommer att söka sig till Sverige från mars till juni, och hur det påverkar Migrationsverkets möjligheter att tillhandahålla boende. Scenarierna utgår från UNHCR:s bedömning, hur stor den ukrainska diasporan är i Sverige, samt vår geografiska närhet till Ukraina.
"Mycket stor osäkerhet"
Enligt huvudscenariot kan cirka 76 000 personer från Ukraina komma att söka skydd i Sverige under perioden mars till juni.
- Vi vill understryka att beräkningarna präglas av en mycket stor osäkerhet. Antalet kan bli mindre, men också betydligt högre, säger Mikael Ribbenvik.
Det lägre scenariot är 27 000 personer och det högre 212 000 personer under perioden mars till och med juni.
Migrationsverket har uppdraget och ansvaret att tillhandahålla boende för alla skyddssökande som så önskar. Beräkningarna visar att Migrationsverkets boendekapacitet inte räcker för att motsvara behovet, trots att Migrationsverket är i full gång med att upphandla tusentals bostadsplatser.
(...)
Hela artikeln samt frågor och svar (Extern länk)
Migrationsverket behöver kommunernas evakueringsplatser (Extern länk)
Justitiedepartementet 22-03-15:
Uppdrag till Migrationsverket att uppföra och förvalta tillfälliga boenden
Regeringen uppdrar åt Migrationsverket att uppföra och förvalta tillfälliga boenden utifrån det behov av boendeplatser som Migrationsverket bedömer finns. I planeringen av boenden bör tillgång till ex. kommunal service och kommunikationer i möjligaste mån beaktas.
I uppdraget ingår att
+ rådgöra med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Fortifikationsverket, Försvarsmakten och länsstyrelserna om behovet av tillfälliga boendena och andra frågor som rör uppförandet av boendena,
+ rådgöra med Länsstyrelsen i Stockholm och föra en dialog med berörda kommuner och regioner om lokalisering av lokaler, anläggningar och andra utrymmen som kan användas för tillfälliga boenden,
+ rådgöra med Länsstyrelsen i Stockholm och föra en dialog med berörda kommuner och regioner om lokalisering av mark som kan användas för uppförande av tillfälliga boenden,
+ utarbeta en plan för förvaltningen av de tillfälliga boendena,
+ utarbeta en plan för avveckling av de tillfälliga boendena och
+ ha en kontinuerlig dialog med Sveriges kommuner och regioner (SKR) om uppdraget.
Migrationsverket kan, om myndigheten bedömer det lämpligt, träffa avtal med annan myndighet om att uppföra och förvalta de tillfälliga boendena för Migrationsverkets räkning. Om en sådan ordning kräver regeringsbeslut ska Migrationsverket skyndsamt anmäla det till regeringen. Detsamma gäller om uppdraget i övrigt medför behov av ytterligare regeringsbeslut.
Vid utförandet av uppdraget ska i enlighet med 1 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) hög effektivitet eftersträvas och god hushållning iakttas. Migrationsverket ska under arbetets gång löpande hålla regeringen informerad om utförandet och kostnaderna.
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210720:
Migrationsverket 21-07-07:
Därför lämnar Migrationsverket verksamhetsorter
De senaste åren har Migrationsverket dragit ned sin lokala närvaro och lämnat flera verksamhetsorter. Det är en följd av att antalet asylsökande minskat kraftigt.
- När antalet asylsökande blir mindre är det också naturligt att behovet av tillfälliga bostäder och mottagningsverksamhet minskar, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.
Hittills i år har mindre än 5 000 personer sökt asyl. Situationen är en helt annan än 2015 när 162 000 asylsökande kom till Sverige. Det ställde krav på hela samhället och inte minst Migrationsverkets verksamhet. På kort tid fick bland annat tiotusentals bostäder ordnas och myndighetens lokala närvaro utökas. Som mest rymde Migrationsverkets boenden över 100 000 personer. Idag är antalet 9 000 och fortsätter att minska.
- Allt färre behöver få sin bostad ordnad av Migrationsverket. Därför behöver vi anpassa vår mottagningsverksamhet och boendekapacitet så att den står i proportion till behovet och vår skattefinansierade budget. Konsekvensen vi behöver avveckla vår verksamhet på ett antal orter, säger Mikael Ribbenvik.
Under 2021 räknar Migrationsverket med att minska antalet boendeplatser med 6 500 samtidigt som en rad kontor läggs ner. Som tidigare aviserats lämnar Migrationsverket Borås, Högsby, Jönköping, Mariestad, Borlänge, Visby och nu senast Kramfors. Det är ett led i den successiva avveckling som började 2016 och som inneburit att myndigheten redan tidigare lämnat tio orter.
- Avvecklingen följer en långsiktig nationell planering med tidiga informationsinsatser inför varje nedläggning av ett boende, säger Mikael Ribbenvik.
Migrationsverkets bostäder är tillfälliga, där bor asylsökande i väntan på beslut för att sedan bosätta sig i en kommun eller återvända till hemlandet. Idag är det bara cirka 1 500 av de boende som väntar på besked från Migrationsverket. Den stora majoriteten, 80 procent, har fått avslag och väntar på beslut från högre instans eller har fått ett slutgiltigt beslut om att återvända.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 201207:
Migrationsverket 20-12- 03:
Migrationsverket planerar att lämna Borlänge och Visby
Antalet personer som söker asyl i Sverige har successivt minskat de senaste åren. Det innebär att färre asylsökande behöver hjälp med boende, vilket i sin tur minskar behovet av Migrationsverkets lokala närvaro runt om i Sverige. Därför planeras nu för en avveckling även av kontoren i Borlänge och Visby.
Tidigare i höstas beslutade myndighetens generaldirektör Mikael Ribbenvik att verksamheten i Mariestad, Borås, Jönköping och Högsby ska avvecklas 2021. Nu föreslås även en avveckling av verksamheten i Borlänge och Visby under nästa år.
Bakgrunden är minskningen av antalet asylsökande de senaste åren. Därmed minskar också behovet av tillfälliga boendeplatser för asylsökande. Planen är att alla tillfälliga boendeplatser för asylsökande i Dalarnas län ska avvecklas under 2021. På Gotland är boendeplatserna redan avvecklade.
- Det är väl fungerande verksamhet med kompetenta medarbetare i både Borlänge och Visby, och det är naturligtvis ett tungt besked för våra medarbetare som arbetar där, säger regionchef Veronika Lindstrand Kant.
I Borlänge finns en mottagningsenhet och enhet för kontaktcenter. I Visby finns en enhet som byggdes upp för mottagningsverksamhet 2015, men som i dag främst arbetar med handläggning av arbetstillståndsärenden. Totalt arbetar cirka 80 medarbetare på de två orterna.
Om gd Mikael Ribbenvik fattar beslut om avveckling senare i december inleds en omställningsprocess med förhandlingar, eventuella omplaceringar och andra åtgärder.
- Först efter det kan vi säga något om hur många som riskerar bli uppsagda, säger Veronika Lindstrand Kant.
Hon säger vidare att det är svårt att bedöma hur många asylsökande som kommer att behöva flytta som en följd av avvecklingsplanerna.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.