ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Mottagande och bemötande av skyddssökande
Ensamkommande barn
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 210808:
- Studie i Sverige: "I've Got Many Stories You Know" - Silence Among Migrant Girls
- Arkiveringsdatum 210603:
- Avhandling: Protester från socialarbetare stärkte ensamkommandes rättigheter
- Arkiveringsdatum 210226:
- Migrationsverket om när statlig ersättning inträder för barn utan vårdnadshavare
- Arkiveringsdatum 201207:
- Rädda Barnens: Ensamkommandes röster: "Jag missar ju bara min tid liksom, mitt liv"
Arkiveringsdatum 210808:
Journal of International Migration and Integration 21-07-11:
"I've Got Many Stories You Know" - Problematizing Silence Among Migrant Girls
Elin Ekström, Ann-Christine Andersson & Ulrika Börjesson: "I've Got Many Stories You Know" - Problematizing Silence Among Unaccompanied Migrant Girls
Abstract
This paper presents a study on inhabited silence among unaccompanied female minors in Sweden. Silence among unaccompanied minors has often been explained by experienced trauma. Conversely, research also explains silence as a natural way of establishing autonomy during adolescence. By analyzing the narratives of 11 unaccompanied female minors, we aim to problematize and broaden the understanding of silence as a lack of communication. By using Bourdieu's concept of linguistic capital, we analyze how hegemonic narratives on migration and integration influence how the girls in this study use silence in their everyday interactions. Our findings suggest that silence can be understood as both a rejection of these narratives and a strategy to preserve the girls' integrity. We also demonstrate how these girls negotiate their linguistic capital in relation to embodiment and othering, thereby pushing boundaries of identity and what it means to be seen as Swedish. The paper concludes that silence itself speaks and shows that what is often perceived as a lack of communication can also be understood as a failure to listen.
Hämta eller ladda ned artikeln (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 210603:
Göteborgs Universitet 21-05-28:
Protester från socialarbetare stärkte ensamkommandes rättigheter
Från "öppna hjärtan" och "mitt Europa bygger inte murar" till omfattande restriktioner. Forskning från Göteborgs universitet visar att den nya migrationslagstiftningen innebar minskade rättigheter för ensamkommande barn och unga. När socialarbetare och andra välfärdsyrken protesterade, skapades nya förutsättningar och tillgången till rättigheter stärktes.
- Protesterna stärkte de ensamkommandes position och innebar en liten väg framåt för åtminstone en del ungdomar. Framförallt visar protesterna på en konflikt som finns i uppdraget som socialarbetare. Var ska lojaliteten ligga - hos klienterna eller hos myndigheten? säger Baharan Kazemi, doktor i socialt arbete, som i sitt avhandlingsarbete undersökt svensk lagstiftning för ensamkommande barn och unga.
I hennes studier framkommer att det som ofta benämns som ett skifte i migrationspolitiken 2015 kan förstås som en fortsättning på en mer restriktiv migrationspolitik som går längre tillbaka än så. I tidigare svenska reformer antogs dessa barn vara mer utsatta än andra barn i samhället. De ansågs också vara i behov av mer stöd och insatser än andra barn. Efter ökningen i flyktinginvandring 2015 kom reformer som innebar en successiv förskjutning av ansvar.
- Efter 2015 beskrivs ensamkommande barn och unga i svensk lagstiftning i högre grad som ett problem och en risk. De beskrivs också som självständiga och resursstarka individer som är i behov av mindre vård och stöd jämfört med andra barn i samhällets vård, säger Baharan Kazemi.
Reformerna 2015 sammanföll med den nya lagstiftningen om åldersbedömningar tidigt i asylprocessen och förändringar i Lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Plötsligt gick tusentals barn och unga från att ha rättigheter i egenskap av barn placerade av socialtjänsten - till att ha nästan inga rättigheter alls i egenskap av vuxna som nekats asyl.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Hämta avhandlingen: Unaccompanied minors (un-)made in Sweden. Ungrievable lives and access to rights produced through policy (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210314:
Socialstyrelsen 21-03-01:
Kunskapscentrum för ensamkommande barn avslutar sitt arbete
Sedan våren 2017 har Socialstyrelsen haft i uppdrag att driva ett kunskapscenter för frågor om ensamkommande barn och unga. Nu avslutas centrets arbete och Socialstyrelsen tackar alla som har bidragit de här åren.
Kunskapscentrum för ensamkommande barn var ett initiativ från regeringen för att stärka upp stödet till kommuner och regioner. Centret inrättades på Socialstyrelsen våren 2017 och har sedan dess följt situationen för ensamkommande barn och unga. Exempel på större utmaningar som centret lyft är barnäktenskap, psykisk ohälsa, risker när barn placeras i familjens nätverk samt tillämpningen av den nya gymnasielagen.
Centrets fokus har ändrats med utvecklingen
Efter att det stora antalet asylsökande ensamkommande barn kom till Sverige 2015?2016 har en rad förändringar i regelverk och oklarheter påverkat deras situation. För att stärka arbetet i hälso- och sjukvård och socialtjänst har kunskapscentret löpande försökt tydliggöra vad som gäller på olika områden.
Dialog med andra aktörer har varit avgörande
Regelbunden dialog med andra myndigheter, civilsamhällets organisationer, SKR med flera har varit avgörande för centrets förmåga att hålla sig ā jour med situationen och bedöma vilka frågor som var viktigast att arbeta med.
? Vi som arbetat på kunskapscentret vill tacka alla som har deltagit i våra möten, informerat oss om läget och bidragit till att vi har kunnat utföra vårt uppdrag. Ett särskilt tack också till civilsamhället som stått för många viktiga insatser de här åren, säger Petra Rinman som har varit chef för kunskapscentret från start.
Förutsättningarna är betydligt bättre idag
(...)
Läs mer och hämta slutrapporten (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210226:
Migrationsverket 21-02-12:
När rätt till statlig ersättning inträder för barn utan vårdnadshavare
Rättsligt ställningstagande RS/002/2021, ersätter tidigare meddelat SR 01/2017
Från vilken tidpunkt kommuner och regioner ska ha rätt till ersättning för kostnader för asylsökande barn utan vårdnadshavare innan formell asylansökan är registrerad hos Migrationsverket
Av asylprocedurdirektivet följer att en viljeyttring ska ske till en myndighet som är behörig att ta emot en asylansökan. En asylansökan ges in till Migrationsverket2. Enligt lagstiftaren är de myndigheter som typiskt sett kan komma i kontakt med personer som vill söka asyl även Polismyndigheten (särskilt gränspolisen), Tullverket och Kustbevakningen3. De ska därmed även ses som behöriga myndigheter att ta emot en viljeyttring om att ansöka om asyl. En socialnämnd i en kommun kan inte ansöka om asyl för ett barns räkning4.
Ett barn utan vårdnadshavare ska betraktas som asylsökande från den tidpunkt när denne uttrycker en vilja om att ansöka om asyl inför en behörig myndighet även om själva asylansökan inte handläggs förrän den har blivit bekräftad av god man eller ett offentligt biträde. Kommuner, regioner och öppenvårdsapotek har därför rätt till statlig ersättning för kostnader redan från datumet för viljeyttringen förutsatt att asylansökan sedan fullföljs.
Hämta dokumentet (Extern länk)
Arkiveringsdatum 201207:
Rädda Barnen 20-12-04:
Rapport lyfter ensamkommandes röster: "Jag missar ju bara min tid liksom, mitt liv"
I Rädda Barnens aktuella rapport I väntan på livet, lyfts röster från ungdomar som kom ensamma som barn till Sverige under 2015-2016. Ofta efter en livsfarlig flykt. I rapporten skildras starka berättelser som visar på stora brister i stödet från samhället.
I rapporten beskrivs hur dessa ungdomar drabbats hårt av Sveriges bristande kapacitet att ta emot och hantera ett ökat antal asylärenden. Rädda Barnen har mött många av dessa barn och unga, och sett hur de fallit mellan stolarna. Kontrasten mellan vilket stöd som de kan få innan och efter 18-årsdagen, är mycket stor. På grund av detta har de hamnat i olika former av utsatthet, där deras tillvaro i Sverige hänger på en skör tråd.
- Jag missar ju bara min tid liksom, mitt liv, säger Ali 19 år, som kom till Sverige 2015.
Ungdomarnas berättelser, tillsammans med erfarenheterna från professionella och ideella som mött ungdomarna i Rädda Barnens verksamheter, visar hur den så kallade gymnasielagens krav ofta ter sig orimliga att nå upp till.
- I våra verksamheter ser vi stora behov som grundar sig i psykisk ohälsa, konstanta flyttar, hemlöshet och en utbredd känsla av hopplöshet. Ett återvändande till ursprungslandet ses många gånger inte som ett alternativ, då det för de flesta innebär stora risker. Vi möter unga som förmedlar en stark vilja att vara en del av det svenska samhället; att studera och etablera sig på arbetsmarknaden, men framtiden för ungdomarna står fortfarande på spel, säger Maria Frisk, Sverigechef på Rädda Barnen.
(...)
Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200107:
Asylrättscentrum 19-12-16:
Att bli 18 år - en handbok
Den här handboken riktar sig till dig som kom till Sverige som ensamkommande barn, och blir 18 år under asylprocessen.
När du fyller 18 år blir du myndig i Sverige och ses därför som vuxen. För dig utan uppehållstillstånd i Sverige kan det bli en tid av stora och omvälvande förändringar - från att ha betraktats som barn och haft tillgång till en god man som hjälpt dig i din kontakt med svenska myndigheter kan du nu tvingas klara dig helt själv.
Den här handboken riktar sig till dig som kom till Sverige som ensamkommande barn, och blir 18 år under asylprocessen. I handboken har vi sammanställt information som vi tycker att du bör känna till om vad som händer när du blir 18 år och därmed betraktas som vuxen i Sverige. Handboken kan även läsas av andra vuxna i din närhet så att de förstår vad som förändras när du blir 18 år.
Hämta handboken (Extern länk)
Arkiveringsdatum 191214:
Europarådet 19-12-11:
Recommendation to make guardianship for unaccompanied children more effective
The Committee of Ministers has adopted a Recommendation to member States on effective guardianship for unaccompanied and separated children in the context of migration.
Migration puts children, especially unaccompanied or separated from their parents, in a very vulnerable position. Children are forced to flee or migrate from their homes for various reasons: to escape from conflict, violence, for the purpose of family reunification, as a result of changes in the environment that affect their lives, or the search for better economic, social or cultural conditions. Such a journey increases the risk of violating their fundamental rights and freedoms.
This Recommendation seeks to ensure that unaccompanied and separated children's rights and their best interests are respected in line with international and European standards. It also seeks to ensure that guardianship is effectively provided and is appropriate to the rights and specific needs of the children concerned.
Fullständigt pressmeddelande med länk till rekommendationstexten (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.