ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Mottagande och bemötande av skyddssökande
Kommunernas ansvar och ekonomi
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 220607:
- Ersättning till kommuner som anordnar initiala boenden för personer från Ukraina
- Arkiveringsdatum 220413:
- Utkast till lagrådsremiss: Jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande
- Lagförslag om jämnare fördelning av boende över landet
- Arkiveringsdatum 220324:
- Migrationsverket: Ekonomiska konsekvenser till följd av antalet skyddssökande
- Arkiveringsdatum 190721:
- Kammarrätt: Kommun ska ersättas för tiden under felaktig åldersuppskrivning
- Arkiveringsdatum 190610:
- Tillfälligt kommunbidrag låter ensamkommande unga bo kvar under sin asylprocess
Arkiveringsdatum 220619:
Migrationsverket 22-06-17:
Nya fördelningstal efter dialoger med kommuner
Migrationsverket har idag presenterat förslag på hur många skyddsbehövande från Ukraina som varje kommun ska ordna boende åt i år. För samtliga kommuner innebär detta förslag en sänkning jämfört med de fördelningstal Migrationsverket presenterade i april. Anledningen är att Migrationsverket skrivit ned huvudscenariot för hur många från Ukraina som kommer att söka skydd i Sverige i år.
Migrationsverket har tagit fram fördelningen på uppdrag av regeringen, med stöd av länsstyrelserna och i dialog med kommunerna. Nu har Migrationsverket presenterat såväl totalsiffran som fördelningen över varje kommun för regeringen. Bakgrunden är uppdraget om att åstadkomma en jämnare fördelning över landet när det gäller skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet och det nya regelverk som väntas träda i kraft den 1 juli.
Migrationsverket räknar med att 55 000 skyddsbehövande från Ukraina kommer till Sverige under 2022, men att 5 000 av dem återvänder under året. Sammantaget skulle därmed 50 000 skyddsbehövande vara inskrivna hos Migrationsverket vid årets slut.
- Vi bedömer vi att 23 500 personer behöver hjälp av kommunerna med att ordna boende. Av de övriga bedöms de flesta ordna eget boende. Ett mindre antal skyddsbehövande med behov av vårdboende kommer Migrationsverket att behålla boendeansvaret för även efter 1 juli, säger Magnus Önnestig, direktör Migrationsverkets nationella operativa avdelning.
(...)
Hela meddelandet (Extern länk)
Lista över hur många skyddsbehövande från Ukraina som varje kommun ska ta emot (Extern länk till pdf-fil)
Statistik över antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem per kommun (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 220607:
Justitiedepartementet 22-06-02:
Ersättning till kommuner som anordnar initiala boenden för personer från Ukraina
Regeringen har beslutat att kommuner som ordnar initialt boende åt personer som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har rätt till ersättning från staten. Ersättningen ska betalas ut genom en schablonersättning med en fast och en rörlig del.
Med anledning av kriget i Ukraina har EU aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet. Migrationsverket har huvudansvaret för bistånd till personer som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. En kommun ska dock lämna bistånd till de som vistas i kommunen tills Migrationsverket tar över ansvaret. En kommun har redan i dag rätt till statlig ersättning för sådant ekonomiskt bistånd som den har betalat ut. Migrationsverket betalar ut den statliga ersättningen.
Regeringens beslut innebär att kommuner, som efter dialog med Migrationsverket har ordnat initialt boende till personer som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, även får rätt till ersättning för detta. Ersättningen ska betalas ut i form av en schablonersättning med en fast del och en rörlig del som ska täcka kostnader för iordningställande och avvecklande av boendeplatser respektive driftskostnader.
Förordningen träder i kraft den 24 maj 2022.
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220413:
Justitiedepartementet 22-04-08:
Utkast till lagrådsremiss: Jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande
I utkastet till lagrådsremiss föreslås ändringar i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för att åstadkomma en jämnare fördelning över landet av boendeplatser för skyddsbehövande som kommer till Sverige med stöd av EU:s massflyktsdirektiv.
Det föreslås att
+ lagens bestämmelser ska gälla redan från den tidpunkt då utlänningen ansöker om tillfälligt skydd,
+ Migrationsverket ska, samtidigt som myndigheten behåller huvudansvaret för mottagandet, få anvisa en kommun att ordna boendet för personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och
+ kommunerna ges behörighet att anordna boenden för dessa personer.
Kommunerna ska få ersättning för att anordna boenden. Dessa ersättningar kommer, liksom bl.a. fördelningen av anvisningar, att regleras i förordning. Med anledning av det föreslås lagen kompletteras med ett bemyndigande.
Slutligen föreslås att även bestämmelserna i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. ska gälla från den tidpunkt då utlänningen ansöker om tillfälligt skydd.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Läs eller hämta förslaget (Extern länk)
Webbsändning från pressträff 22-04-08: Jämnare fördelning av mottagandet mellan kommuner (Extern länk)
Se även:
Justitiedepartementet 22-04-07: Kommuner kan få ersättning för kostnader för barn som omfattas av massflyktsdirektivet (Extern länk)
Arbetsmarknadsdepartemenet 22-04-07: Uppdrag om information om svensk arbetsmarknad (Extern länk)
Arbetsmarknadsdepartementet 22-04-07: Ökad kunskap om arbetsmarknaden och obligatorisk samhällsintroduktion (Extern länk)
Finansdepartementet 22-03-31: Plan för kontrollerat mottagande och tillfälligt skydd (Extern länk)
Migrationsverket 22-04-08:
Lagförslag om jämnare fördelning av boende över landet
Regeringen har idag presenterat ett lagförslag för att åstadkomma en jämnare fördelning mellan landets kommuner när det gäller boenden åt skyddssökande från Ukraina.
- Förslaget är välkommet. Nu får vi helt andra förutsättningar att jobba tillsammans med länsstyrelserna och kommunerna, säger Magnus Önnestig, avdelningschef på Migrationsverket.
Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en modell, en så kallad fördelningsnyckel, för att skaffa fram boenden så jämt fördelat över landet som möjligt.
Migrationsverket har varit starkt drivande i att få till stånd ett annat system än enbart upphandling för att skaffa boenden till skyddsbehövande från Ukraina - detta för att undvika det läge som uppstod i samband med flyktingmottagandet åren 2015-2016.
- Vi såg under flyktingsituationen 2015 då vi upphandlade ett stort antal boenden att vissa kommuner blev oproportionerligt hårt belastade, säger Magnus Önnestig.
Att arbeta med en fördelningsmodell sker redan idag när nyanlända anvisas till kommuner, i enlighet med bosättningslagen. Den modell som nu ska tas fram gällande skyddssökande enligt massflyktsdirektivet bygger på samma principer och kommer bland annat att ta hänsyn till invånarantal, förutsättningar på arbetsmarknaden och antal asylsökande i kommunen.
- Den kommer också ta hänsyn till hur många personer som är bosatta i eget boende eller i något av Migrationsverkets boenden. Vi jobbar nu, tillsammans med länsstyrelserna med detaljerna kring hur fördelningen ska gå till och kommer att återkomma inom kort, säger Magnus Önnestig.
Förslag om ny lag
(...)
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220324:
Migrationsverket 22-03-18:
Ekonomiska konsekvenser till följd av ökningen av antalet skyddssökande från Ukraina
På fredagen lämnade Migrationsverket ekonomiska beräkningar till regeringen utifrån tidigare redovisade scenarier kring antalet skyddssökande från Ukraina. Beräkningarna visar att de ökade kostnaderna för framför allt boende och ersättningar till kommuner/regioner och sökande inte ryms inom nuvarande anslag.
På fredagen kom även ett besked om att Migrationsverket öppnar en e-tjänst för ukrainska medborgare på måndag.
Förra torsdagen lämnade Migrationsverket en skrivelse till regeringen där tre scenarier redovisades kring hur många personer från Ukraina som kan komma att söka skydd i Sverige under perioden mars-juni. Utifrån dessa scenarier har Migrationsverket gjort ekonomiska överslagsberäkningar som i dag, fredag, lämnades till regeringen.
Beräkningarna redovisas utifrån huvudscenariot och det högre scenariot kring antalet skyddssökande. Beräkningarna visar att framför allt kostnaderna för boende och ersättningar till kommuner, regioner och sökande kommer att öka.
- Jag vill samtidigt understryka att det finns fortsatt stora osäkerheter kopplade till både scenarierna och de ekonomiska beräkningarna kring dessa. Det är osäkerheter kopplade till den fortsatta händelseutvecklingen vad gäller kriget i Ukraina, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.
Cirka 10 miljarder kronor
Beräkningarna visar att det redan under våren 2022 kommer att saknas tillräckliga medel för att hantera de ökade kostnader som beräknas uppstå i och med ökningen av skyddssökande från Ukraina.
Enligt beräkningsalternativ 1, som utgår från att personer från Ukraina är inskrivna i mottagningssystemet till och med 4 mars 2023, kan kostnaderna utifrån huvudscenariot öka med cirka 10 miljarder kronor i år jämfört med vad verket angav i sin prognos den 7 februari i år.
(...)
Hela meddelandet (Extern länk)
SvT Västerbotten 22-03-16: Ny flyktingström ställer stora krav på kommunerna: "Första känslan är panik" (Extern länk)
Sveriges Radio Uppland 22-03-16: Ministerns svar: Kommuner kan inte räkna med fullt stöd (Extern länk)
Lokala M-politiker i Aftonbladet 22-03-16: Flyktingkrisen dumpas på kommunerna - igen (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210226:
Migrationsverket 21-02-12:
När rätt till statlig ersättning inträder för barn utan vårdnadshavare
Rättsligt ställningstagande RS/002/2021, ersätter tidigare meddelat SR 01/2017
Från vilken tidpunkt kommuner och regioner ska ha rätt till ersättning för kostnader för asylsökande barn utan vårdnadshavare innan formell asylansökan är registrerad hos Migrationsverket
Av asylprocedurdirektivet följer att en viljeyttring ska ske till en myndighet som är behörig att ta emot en asylansökan. En asylansökan ges in till Migrationsverket2. Enligt lagstiftaren är de myndigheter som typiskt sett kan komma i kontakt med personer som vill söka asyl även Polismyndigheten (särskilt gränspolisen), Tullverket och Kustbevakningen3. De ska därmed även ses som behöriga myndigheter att ta emot en viljeyttring om att ansöka om asyl. En socialnämnd i en kommun kan inte ansöka om asyl för ett barns räkning4.
Ett barn utan vårdnadshavare ska betraktas som asylsökande från den tidpunkt när denne uttrycker en vilja om att ansöka om asyl inför en behörig myndighet även om själva asylansökan inte handläggs förrän den har blivit bekräftad av god man eller ett offentligt biträde. Kommuner, regioner och öppenvårdsapotek har därför rätt till statlig ersättning för kostnader redan från datumet för viljeyttringen förutsatt att asylansökan sedan fullföljs.
Hämta dokumentet (Extern länk)
Arkiveringsdatum 190721:
Asylnytt 19-07-21:
Kommun ska ersättas för tiden under felaktig åldersuppskrivning
Lidköpings kommun har överklagat ett beslut från Migrationsverket om att neka ersättning för mottagande av ett ensamkommande barn. Pojken var placerad i kommunen men sedan han skrivits upp till vuxen ålder efter Migrationsverkets åldersbedömning har ersättning inte betalats ut. Pojkens ålder skrevs senare ned igen genom beslut av en migrationsdomstol. Kommunen vill nu ha ersättning för en mellanliggande period, men Migrationsverket hävdade att pojken skulle fortsatt betraktas som vuxen fram till domstolsbeslutet och ersättning enbart utgå från det datumet. Detta resonemang accepterar inte kammarrätten i Jönköping som påpekar att om pojken kunde göra sannolikt att han var under 18 ett visst datum talar det starkt för att Migrationsverkets åldersbedömning var felaktig och att han var underårig även dessförinnan. Den begärda ersättningen ska därför utgå. Domen kan överklagas. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Jönköping)
Arkiveringsdatum 190610:
Justitiedepartementet 19-05-17:
Tillfälligt kommunbidrag låter ensamkommande unga bo kvar under sin asylprocess
Regeringen har beslutat om fördelningen av 195 miljoner kronor i tillfälligt kommunbidrag för ensamkommande unga asylsökande. Genom tillskottet kan kommunerna låta ensamkommande unga som hinner fylla 18 år under asylprocessen bo kvar i kommunen.
Hösten 2017 avsatte regeringen medel genom ett tillfälligt kommunbidrag om 390 miljoner kronor för att kommunerna skulle kunna låta ensamkommande unga asylsökande som hann fylla 18 år bo kvar i sin vistelsekommun under asylprocessen. Syftet med ersättningssystemet var att undvika att ensamkommande unga skulle behöva byta skola och flytta från en kommun de rotat sig i. År 2018 tillfördes ytterligare 395 miljoner i samma syfte. Asylsökande som fyllt 18 år räknas annars som vuxna och är då i normalfallet ett statligt ansvar. Kommunbidraget ger kommunerna möjlighet att låta dessa personer bo kvar i sin vistelsekommun under asylprocessen istället för att behöva flytta till Migrationsverkets anläggningsboenden.
För år 2019 har 195 miljoner kronor tillförts och kommer att fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många asylsökande ensamkommandeunga, 17,5 år eller äldre, som var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem den 31 mars 2019. Det handlar totalt om ca 2 300 ungdomar och kommunbidraget motsvarar ungefär 86 000 kronor per ensamkommande ung.
Läs mer (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.