Asylnytt - Arkiv

Mottagande och bemötande av skyddssökande

Uppgivenhetssymptom, "apatiska" barn

Klipp från media

Länk till information från myndigheter och organisationer

---

• Arkiveringsdatum 220518:
• Socialstyrelsen om apatiska barn: "Vi har en ofullständig kunskap"

• Arkiveringsdatum 211104:
• Apatiska barn blev friska när de vårdades ensamma - studie motsäger tidigare råd

• Arkiveringsdatum 211006:
• Socialstyrelsen plockar bort kritiserade råd om apatiska barn
• Barnläkare om uppgivenhetssyndrom: "Mycket färre barn i dag"

Arkiveringsdatum 220518:

SvT Nyheter 22-05-07:

Socialstyrelsen om apatiska barn: "Vi har en ofullständig kunskap"

Trots avslöjandena om att barn tvingats spela apatiska ser Socialstyrelsen inget skäl till självkritik för hur man som ansvarig myndighet har hanterat uppgivenhetssyndrom.

Myndigheten vägrar också svara på om det finns skäl att undersöka om barn och ungdomar farit illa under decenniet som gått sedan diagnosen infördes.

Ända sedan början av 2010-talet har Socialstyrelsen beskrivit kunskapsläget som bristande. Trots det infördes 2014 uppgivenhetssyndrom som en egen diagnos - och ett kunskapsstöd togs fram efter vädjan om vägledning från vården och socialtjänsten.

I den numera, av åldersskäl avpublicerade, vägledningen listades föräldrastöd, försiktig aktivering, att återfå hopp och permanent uppehållstillstånd som "läkande faktorer".

Debatten om "apatiska barn" fick nytt liv för två år sedan då två numera vuxna vittnade om att de tvingades spela sjuka som barn, i syfte att att öka sina familjers chans till uppehållstillstånd. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har sedan dess slagit fast att diagnosen uppgivenhetssyndrom saknar vetenskapligt underlag och att forskning behövs om både diagnos och behandling.

- Kunskapen var inte tillräcklig då och den är inte tillräcklig nu, konstaterar Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen.

Han arbetade inte på myndigheten när vägledningen skrevs men menar att man gjort sitt bästa.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

SvT Nyheter 22-05-07: Självkritisk barnläkare vill se utredning: "Vi har skadat barn" (Extern länk)

SvT Nyheter 22-05-07: Nya siffror: Antalet barn med uppgivenhetssyndrom fortsätter minska (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 211104:

forskning.se 21-10-26:

Apatiska barn blev friska när de vårdades ensamma

Barn med uppgivenhetssyndrom, det som tidigare kallades "apati", som separerades från resten av familjen blev friska. Uppehållstillstånd hade ingen påverkan på tillfrisknandet, visar en studie från Uppsala universitet.

I Sverige har mer än 1 000 barn drabbats av uppgivenhetssyndrom. Sjukdomen, som tidigare kallades för apati, uppmärksammades första gången i Sverige 1998. Den drabbar barn och ungdomar som söker asyl i Sverige och har kommit att betraktas som ett resultat av traumatiska upplevelser i hemlandet och stressen av att leva under utvisningshot i Sverige.

Behandlingsmetod utan stöd

I Socialstyrelsens vägledning till hälso- och sjukvården för behandling av uppgivenhetssyndrom anses familjens roll vara central för att barnet ska tillfriskna, liksom att familjen beviljas uppehållstillstånd. Förra året gjordes en utredning som visade att det saknas stöd för den behandlingsmetod som rekommenderas.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Springer 21-07-05: Separation and not residency permit restores function in resignation syndrome: a retrospective cohort study (Extern länk)

SvT Nyheter 21-10-21: Studie motsäger Socialstyrelsens tidigare råd kring uppgivenhetssyndrom (Extern länk)

innehåll

Arkiveringsdatum 211006:

SvT Nyheter 21-10-02:

Socialstyrelsen plockar bort kritiserade råd om apatiska barn

Socialstyrelsens vägledning har kritiserats av läkare. En statlig rapport har konstaterat att diagnosen saknar vetenskapligt underlag. Samtidigt har antalet barn som får diagnosen uppgivenhetssyndrom minskat kraftigt de senaste åren, enligt nya siffror.

Nu har Socialstyrelsen också avpublicerat den ifrågasatta vägledningen från sin sajt.

I mitten av 2000-talet debatterades frågan om så kallade apatiska barn livligt i Sverige. Detta sedan vården stött på ett växande antal flyktingbarn som plötsligt slutat äta, gå och prata.

Som ett svar på behovet av råd och riktlinjer gav Socialstyrelsen 2013 ut en vägledning. Myndigheten beskrev kunskapsläget som "bristande", men skrev ändå att "Forskning och erfarenhet visar att ett positivt besked om att familjen får stanna i mottagarlandet (permanent uppehållstillstånd, PUT) i de flesta fall är det som kan få en vändning av tillståndet till stånd".

Där stod också att "hypoteser om simulering, manipulation och förgiftning har visat sig sakna stöd".

Läkare krävde nytag

För två år sedan startade debatten om "apatiska barn" på nytt, efter att magasinet Filter intervjuat två i dag vuxna personer som berättar hur deras föräldrar tvingat dem att spela sjuka, för att öka chansen till uppehållstillstånd.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

innehåll

SvT Nyheter 21-10-02:

Barnläkare om uppgivenhetssyndrom: "Mycket färre barn i dag"

Barnläkaren Johanna Dalström på Falu lasarett är en av flera som har arbetat med och engagerat sig i frågan om behandlingen av barn med uppgivenhetssyndrom.

Hennes uppfattning är att många barn tillfrisknat och antalet som får diagnosen minskat de senaste åren, något som också bekräftas av nya siffror som SVT Nyheter har tagit del av.

Debatten om apatiska barn, barn med diagnosen uppgivenhetssyndrom, blossade upp på nytt för två år sedan - för att sedan tystna igen.

- Arbetet runt om i Sverige, på barnkliniker och på Socialstyrelsen har rullat vidare. Även om debatten tystnade så har inte diskussionerna tystnat, säger barnläkaren Johanna Dalström.

- Barnläkare, barnpsykiatrin, socialtjänst, skola, alla behöver sitta och ro åt samma håll och ha en samsyn. Jag upplever att vi har haft svårt att komma i den positionen, men det har vi gjort.

"Behövdes någonting mer"

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.