ASYLNYTT

"Nu tror vi på 50 000 för helåret och i det ligger också att vi har en bedömning på att ungefär 5 000 som har kommit hit väljer att återvända", säger Magnus Önnestig, som är avdelningschef för Migrationsverkets nationella operativa avdelning.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Jämtland 22-06-13: Färre ukrainska flyktingar än väntat - så fördelas de till länets kommuner (Extern länk)

Sveriges Radio Jämtland 22-06-13: Kommundirektör: "Skulle gärna ta emot fler" (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220518:

Europaportalen 22-05-06:

Allt färre personer får asyl i Sverige

Tre av fyra fick avslag på sina asylansökningar i Sverige under 2021. Totalt fick knappt fem tusen personer sin ansökan beviljad - det lägsta antalet i Sverige sedan EU började föra statistik på området.

Under 2021 beviljades knappt 5 000 personer asyl i Sverige. Det är det klart längsta antalet sedan EU:s statistikbyrå Eurostat började föra statistik i ämnet 2008. Tre av fyra ansökningar fick avslag.

(...)

Läs mer och se diagram (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220429:

SvT Nyheter 22-04-27:

Prognosen för antalet flyktingar från Ukraina skrivs ned

Prognosen över flyktingmottagandet skrivs ned jämfört med tidigare. Migrationsverkets huvudscenario är nu att 80 000 människor kommer ha flytt till Sverige från kriget i Ukraina innan årets slut.

Migrationsminister Anders Ygeman (S) och Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik höll på onsdagen en pressträff om flyktingmottagandet med anledning av kriget i Ukraina.

- Vi ser att det varit en avmattning i Putins krigföring i Ukraina de senaste veckorna och att det också skett en avmattning i antalet människor som flyr från Ukraina till Europa och därmed till Sverige. Vi ser också att ett visst återvändande har påbörjats, sa Ygeman på pressträffen.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

TT / Squid 22-04-13:

SCB: Sverige kan ha 12 miljoner invånare 2040

Ukrainakriget försvårar prognoser om Sveriges befolkningstillväxt. Enligt SCB kan befolkningen öka med mellan 900?000 och 1,7 miljoner till 2040 beroende på asylinvandringen från Ukraina.

I Statistiska centralbyråns (SCB) senaste befolkningsprognos beräknas Sveriges befolkning öka till 11,4 miljoner år 2040.

Kriget i Ukraina har dock gjort det svårare att förutse invandringen. Personer som nu får uppehållstillstånd genom EU:s nyligen implementerade massflyktsdirektiv ingår inte i beräkningen eftersom de inte ska folkbokföras.

SCB har på grund av ovissheten kring krigets längd och konsekvenser tagit fram fem olika scenarier av den framtida invandringen där personer på flykt från Ukraina enligt massflyktsdirektivet ingår.

Scenarierna spänner från Migrationsverkets tidigare aviserade huvudscenario för 2022, att massflyktsdirektivet upphör 2023 och alla därefter återvänder till Ukraina - till en flerårig konflikt med stort svenskt flyktingmottagande fram till 2026.

Det femte scenariot innebär en befolkningsökning med 1,7 miljoner fram till 2040. Det är 750?000 fler än i den officiella framskrivningen och skulle innebära en befolkning på 12,1 miljoner.

"Många osäkerheter"

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220413:

TT / Squid 22-04-12:

"Kraftig nedgång av antalet flyktingar"

Betydligt färre ukrainska medborgare söker sig till Sverige nu jämfört med ett par veckor sedan. På vissa färjor kommer det inte en enda, konstaterar gränspolischefen i region Syd.

- Signalerna jag får är att det är så i hela Sverige. Det är en kraftig nedgång av antalet flyktingar, så är det, säger gränspolischef Mats Berggren till TT.

Medan det för ett par veckor sedan kunde komma 1?000 nya ukrainska medborgare per dag till södra Sverige, handlar det nu om mellan 100 och 150 per dygn, vilket P4 Malmöhus var först med att rapportera.

- Vi har under de senaste veckorna sett frivilligorganisationer som åker ner med fyra bussar för att hämta flyktingar och som kommer tillbaka med en buss tom.

Ändrat karaktär

En av orsakerna kan vara att kriget i Ukraina har ändrat karaktär och att det nu är Ukrainas östra delar som är hårdast drabbade, tror han. Dessutom har det redan från start stått klart att Sverige inte är det land de flesta flyende ukrainare har som mål.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

SvT Gotland 22-04-12: Flyktingantalet minskar på Verkö: "Nästan som innan kriget" (Extern länk)

SvT Malmöhus 22-04-12: Gränspolisen i Syd: Kraftig minskning av ukrainska flyktingar - från 1000 per dygn till 47 (Extern länk)

Sveriges Radio Kristianstad 22-04-12: Inga köer på Migrationsverket längre (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220316:

SvT Nyheter 22-03-11:

Över 4 000 flyktingar kommer till Sverige varje dygn

Migrationsverket skriver nu upp antalet förväntade flyktingar från Ukraina. Det mest troliga scenariot är att 212 000 ukrainare kommer till Sverige innan halvårsskiftet, enligt Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket.

Så sent som igår var det mer troliga scenariot 76 000 personer innan halvårsskiftet. Nu är myndighetens högsta scenario, 212 000 människor, det mest troliga.

- Med tanke på utvecklingen i Ukraina nu där allting går åt fel håll så är det högre scenariot som är det mest troliga, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket.

Bland flyktingarna väntas även barn utan vårdnadshavare. Enligt myndigheten är det mest troliga scenariot 1 400 ensamkommande barn, högsta scenariot är 6 000.

"Inte en prognos"

Fler än 2,5 miljoner människor har flytt Ukraina sedan krigets början, enligt FN:s migrationsorganisation IOM. Migrationsverket har hittills registrerat 5 200 flyktingar från Ukraina i Sverige. Men ukrainare behöver inte registrerar sig direkt vid ankomt.

- Det är betydligt fler som kommer till Sverige än vad som syns i statistiken, sade han vid dagens presskonferens.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220304:

Sveriges Radio Ekot 22-03-03:

Över 1 000 ukrainare har sökt asyl i Sverige

De senaste sju dagarna har 1 011 ukrainska medborgare ansökt om asyl i Sverige, meddelar Migrationsverket. 359 ansökte under onsdagen.

Många av dem är personer som redan befunnit sig i Sverige.

Efter den ryska invasionen har Migrationsverket beslutat att inga avvisningar och utvisningar till Ukraina genomförs.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220215:

TT / AB 22-01-25:

Färre asylansökningar men fler arbetstillstånd

Antalet ansökningar om asyl i Sverige minskade med tolv procent 2021 jämfört med året före. Samtidigt ökade antalet beviljade arbetstillstånd, enligt statistik från Migrationsverket.

Totalt inkom 11 414 ansökningar om asyl 2021, vilket är en minskning med 12 procent jämfört med 2020. Flest ansökningar kom från personer med ursprung i Afghanistan, Syrien och Irak, skriver Migrationsverket på sin hemsida.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

TT / AB 22-02-07:

Fler väntas söka asyl i år

Pandemin gör fortfarande att det är svårt att resa, och det gäller även flyktingar. Migrationsverket skriver ned prognosen för asylsökande - ändå väntas fler hit jämfört med i fjol.

Migrationsverkets prognos innebär att cirka 14 000 personer väntas söka asyl i Sverige i år, förklarar Henrik Holmer, planeringschef på Migrationsverket.

- Antagandet sänks från 16 000 till 14 000, men vi gör ett spann mellan 10 000 och 21 000.

Orsaken är pandemin och svårigheterna att röra sig över gränserna. I fjol sökte 11 400 personer asyl i Sverige, men i år blir prognosen alltså högre än så. Även om restriktioner lättas på många håll så bedöms det fortfarande vara svårt framöver, förklarar han.

Fler afghaner får stanna

Men läget i Afghanistan påverkar asylinvandringen i Sverige, och även de som redan tidigare kommit hit men som inte fått tillstånd att stanna.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210921:

Sveriges Radio Gävleborg 21-09-14:

Dubbelt så många ansöker om anhöriginvandring

Migrationsverket har under augusti månad fått in dubbelt så många ansökningar om anhöriginvandring från svensk-afghaner jämfört med i januari 2021.

Men ett problem som bland annat Ismat Baig från Sandviken stött på är att det är svårt att få hit anhöriga som inte tillhör kärnfamiljen.

"Till kärnfamiljen räknas makar, partner, sambo eller barn under 18 år, det är bara i undantagsfall andra kan få uppehållstillstånd", säger Guna Graufelds, tillförordnad presschef på Migrationsverket.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210904:

TT / AB 21-08-11:

Migrationslagens effekt på asylsökande osäker

Den nya migrationslagen lägger Sverige på EU:s miniminivå för asylmottagandet, enligt regeringen. Moderaterna hävdar att den tvärtom ökar asylinvandringen

Enligt Migrationsverket går det helt enkelt inte att säga vilken effekten blir.

- Nej, det kan vi inte säga exakt, det är en variabel bland många. Dessutom är effekterna olika över tiden. När Sverige stängde gränsen i november och i januari 2016 hade det enorm effekt på asylsökandet, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik till TT.

I juli trädde den nya migrationslagen i kraft. Den ersatte den tillfälliga lag som gällt sedan 2016 efter flyktingvågen 2015. I mångt och mycket permanentas nu den tillfälliga lagen.

- Den här lagen har ju i många avseenden funnits i fem år. Att den träder i kraft nu har mindre effekt. Den stora saken som påverkar är hur gränser på många håll är slutna, dels på grund av migrationen, dels på grund av pandemin, det påverkar mest av allting, säger Ribbenvik.

Justerar

Migrationsverket justerar i sin senast prognos, som kom den 30 juli, ned antalet asylsökande till Sverige från cirka 15 000 till 13 000 för i år. Osäkerheten är dock stor med ett intervall på 11 000 till 18 000.

Från 2022 och framåt beräknas antalet asylsökande i Sverige närma sig nivåerna före pandemin med cirka 18 000 - 19 000 per år.

Om det är "normala" nivåer eller inte, är svårt att säga, enligt Ribbenvik.

- Allting beror på vad man jämför med, vad är normalt, eftersom världen böljar så? I slutet av 2007 till 2011 låg vi på runt 30 000 varje år, 2012 ökade det till 44 000, och 2014 till 81 000, samma som under Balkankriget. Det klarade vi ganska obemärkt.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

Sveriges Radio Ekot 21-07-30:

Prognos: Fler ensamkommande barn får stanna

Migrationsverkets prognos för antalet asylsökande i år och de kommande tre åren, har räknats ner. Däremot väntas antalet ensamkommande asylsökande barn vara lika många som i tidigare prognos.

Fler ensamkommande barn väntas också få stanna på grund av särskilt ömmande omständigheter.

Både lagändringar och händelser i omvärlden påverkar antalet asylsökande.

Den nya humanitära grunden i utlänningslagen, som regeringen med stöd av Centern och Vänsterpartiet, drev igenom, kommer att öka antalet asylsökande, ensamkommande barn, men också öka deras möjligheter att få stanna. Den bedömningen gör Migrationsverket i sin nya prognos.

"Ja, den humanitära klausulen har ju öppnat upp igen. Vi hade, i den gamla lagstiftningen före 2016, så fanns det synnerligen ömmande, och särskilt ömmand för barn. Under perioden med den tillfälliga lagen så begränsades den väldigt mycket, just den. Och nu öppnas den upp igen," säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Nyheter 21-08-02:

Migrationsverkets chef: Läget i Afghanistan kan få fler att söka sig till Sverige

Det upptrappade läget i Afghanistan kan på sikt göra att fler människor söker sig till Sverige.

- Ju sämre det blir i ett land desto mer ökar flykten. Och då är det många som helst vill ta sig till Europa, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Samtidigt bedömer myndigheten att den nya vägen in till EU vid Litauens gräns mot Belarus kan öka antalet asylsökande till Europa och Sverige.

I fredags kom Migrationsverkets nya prognos för hur många människor som väntas söka asyl i Sverige under året: 13 000 i stället för de 15 000 man tidigare trodde.

- Det är fortfarande en pandemipåverkan och gränserna är stängda. Vi hade räknat med att det skulle öka under andra halvåret men nu ser vi att restriktionerna inte har lättat i den omfattning vi har trott och så har vi deltavarianten, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Samtidigt ser både myndigheten och andra expertbedömare flera orsaker som kan driva på nya flyktingströmmar till Europa i takt med att pandemin avtar.

I Afghanistan - där talibanstyrkorna de senaste två månaderna har intagit allt fler delar av landet - har säkerhetsläget försämrats kraftigt.

Myndighetens land- och omvärldsanalys drar slutsatsen att de strider som pågår i hög grad riskerar att utsätta civilbefolkningen för olika typer av våldshandlingar - om ingen internationell intervention sker.

- Det vi främst ser framför oss är antingen ett övertagande av talibanerna eller ett mångfacetterat inbördeskrig, säger Mikael Ribbenvik.

På grund av det försämrade läget beslutade myndigheten den 16 juli om ett så kallat verkställighetsstopp, det vill säga inga av- eller utvisningar till Afghanistan.

Röda korset har kritiserat Migrationsverket för att inte ha stoppat utvisningarna i ett tidigare skede.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 21-08-04:

Färre ärenden i migrationsdomstolarna

För första gången sedan 2016 räknar landet fyra migrationsdomstolar med att få balans i ärendehögarna i början av nästa år.

Handläggningstiderna kommer då ner till max 6 månader.

I slutet av nästa år och de två följande åren väntas antalet domstolsärenden öka igen. Dels för att testa den nya utlänningslagen, dels för att antalet asylsökande ökar när gränserna öppnas på nytt.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.