ASYLNYTT

Som en del av uppdraget att främja kapacitet och beredskap i mottagandet av ensamkommande barn har länsstyrelsernas också i uppdrag att bidra till att motverka att ensamkommande barn och unga försvinner. Nu har länsstyrelserna tagit fram en rapport som redoviserar statistik från Migrationsverket om registrerade avvikningar mellan åren 2013-2020. Sammanställningen syftar till att stärka kännedomen om problematikens omfattning och utveckling över tid, samt att belysa viktiga kunskapsluckor inom området.

Rapporten visar att problematiken kvarstår när det gäller ensamkommande barn som förvinner kvarstår, och att det finns mönster av överrepresentation med avseende på ålder, kön och nationalitet som är viktiga att ta i beaktande vid utformandet av relevanta preventionsåtgärder.

Hämta rapporten (Extern länk)

Se även:

Info-generatorn, innehåller information om föräldraskapsstöd, våld och tvångsäktenskap på olika språk (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220429:

Migrationsverket 22-04-27:

Uppdaterat huvudscenario: 80.000 skyddssökande från Ukraina till Sverige i år

Enligt Migrationsverkets uppdaterade huvudscenario kan 80 000 personer från Ukraina komma att söka skydd i Sverige fram till årsskiftet, att jämföra med 76 000 fram till halvårsskiftet i tidigare bedömning. Antalet asylsökande från andra länder bedöms bli fler än tidigare beräknat, bland annat till följd av slopade reserestriktioner efter pandemin. Det framgår av Migrationsverkets senaste prognos som publiceras idag.

Efter att Rysslands invasion av Ukraina inleddes den 24 februari har över 34 000 ukrainska medborgare ansökt om skydd i Sverige. Antalet sökande var som högst i mitten av mars då drygt 9 000 ansökningar registrerades under en vecka. Därefter har antalet ansökningar minskat.

- I nuläget flyr färre människor Ukraina jämfört med i krigets inledande fas. Migrationsverket bedömer att antalet skyddssökande till Sverige per vecka blir lägre än i de scenarier vi tidigare presenterat. Den fortsatta utvecklingen är dock mycket osäker och helt beroende av hur kriget utvecklas, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket.

Migrationsverkets uppdaterade huvudscenario innebär att 80 000 personer från Ukraina kan komma att söka skydd i Sverige under 2022. Ett lägre scenario är 50 000 skyddssökande fram till årsskiftet och det högre scenariot att 200 000 personer söker skydd. Scenarierna bygger på antaganden om hur många som flyr från Ukraina, med utgångspunkten att andelen som kommer till Sverige blir högre ju fler som tvingas på flykt.

Målet är en jämn fördelning över landet

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220404:

Migrationsverket 22-03-24:

Drygt 21000 ukrainare har sökt skydd i Sverige

Sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari har fler än 21 000 personer från Ukraina sökt skydd i Sverige. Migrationsverket har fattat över 9 000 beslut om uppehållstillstånd, varav närmare 1 800 under onsdagen.

- Just nu avgör Migrationsverket fler ärenden om uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet än vad vi får in ansökningar. Den genomsnittliga tiden från ansökan till beslut är åtta dagar men väntas sjunka, säger Magnus Önnestig, avdelningschef vid Migrationsverket.

Det har nu gått en månad sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari. Sedan dess har totalt 21 262 ukrainska medborgare ansökt om skydd i Sverige och Migrationsverket har fattat 9 271 beslut om uppehållstillstånd.

Den 21 mars lanserade Migrationsverket en ny e-tjänst som gör det möjligt för ukrainska medborgare att på digital väg ansöka och få uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv. Hittills har cirka 2 600 personer ansökt via e-tjänsten.

- Vi kan se att många använder tjänsten vilket är glädjande. Den är till för att underlätta för sökande från Ukraina så att de snabbt ska få beslut om uppehållstillstånd, säger Magnus Önnestig.

Boendesituationen är stabil

Migrationsverket har den senaste månaden utökat antalet boendeplatser i mottagningssystemet till följd av att fler söker skydd i Sverige. För närvarande finns över 19 000 platser i systemet, och utöver det är drygt 4 000 tillfälliga boenden tillgängliga via landets kommuner. Beläggningsgraden är i genomsnitt 70 procent. Många som kommer till Sverige från Ukraina ordnar också sitt boende på egen hand.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220324:

Justitiedepartementet 22-03-21:

Uppdatering om flyktingsituationen med anledning av Ukrainakrisen

Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman och Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket, hade en pressträff med en lägesuppdatering av flyktingsituationen fredagen den 18 mars.

Kriget i Ukraina har nu pågått i över tre veckor och är upphovet till den snabbast växande flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Över tre miljoner människor har nu tvingats fly Ukraina. Och än fler befinner sig på flykt i Ukraina.

Regeringen har bett Migrationsverket att ta fram scenarier och uppdaterade kostnadsberäkningar utifrån den uppkomna situationen.

Migrationsverkets huvudscenario är att ca 76 000 personer på flykt från Ukraina kommer att söka skydd i Sverige till och med juni 2022. I det högre scenario som Migrationsverket har beräknat kan ca 212 000 personer komma att söka skydd i Sverige till och med juni 2022. Men siffran är behäftad med stor osäkerhet kring hur många som kommer att söka sig till Sverige och hur många som söker skydd i andra EU-länder.

Generaldirektör Mikael Ribbenvik presenterade också aktuella siffror över antal personer som flytt från Ukraina och antal registrerade ansökningar hos Migrationsverket som i nuläget är omkring 14 000. Han berättade också att från och med måndag den 21 mars kommer det att vara möjligt att göra en digital ansökan för personer från Ukraina som söker om skydd. Det kommer att avlasta situationen vid Migrationsverkets servicecenter.

Se video från pressträffen (Extern länk)

Arbetsmarknadsdepartementet 22-03-21: Ukraina och den svenska arbetsmarknaden (Extern länk)

SvT Nyheter 22-03-18: Migrationsverket: 14 000 ukrainare har kommit till Sverige (Extern länk)

Sveriges Radio Stockholm 22-03-18: Hundratals flyktingar kommer till Nynäshamn - varje dag (Extern länk)

Sveriges Radio Västernorrland 22-03-19: Migrationsverket nyanställer för att möta att fler söker asyl (Extern länk)

SvT Nyheter 22-03-23: Ygeman: Kan komma upp till 300 000 flyktingar från Ukraina (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220304:

Migrationsverket 22-02-28:

Migrationsverkets årsredovisning lämnad till regeringen

Migrationsverkets årsredovisning för 2021 har nu lämnats till regeringen. Det var ett år som bland annat präglades av införandet av den förändrade utlänningslagen, utvecklingen i Afghanistan och fortsatta insatser för att komma i fas i ärendeprövningen.

I linje med en planering som sträcker sig fram till 2024 har Migrationsverket fokus på att förkorta ärendeköerna inom de olika ärendeslagen, framför allt i handläggningen om arbete, anknytning och svenskt medborgarskap. Inom asylprövningen är handläggningen efter insatserna 2021 i fas och utvecklingen går mot kortare väntetider.

Förskjutning i ärendesammansättningen

Statistiken över storleken på olika ärendeslag visar på en förskjutning över tid där ärenden om tillstånd och medborgarskap blivit dominerande medan andelen asylärenden minskat.

Utvecklingen illustreras bland annat av att antalet nya asylsökande 2021 stannade vid drygt 11 000 samtidigt som över 56 000 sökte tillstånd för arbete, nästan 42 000 för att förenas men anhöriga och närmare 25 000 för studier. Antalet nya ärenden om svenskt medborgarskap uppgick till över 75 000.

De flesta asylärenden rör förlängning

Siffrorna visar också på förskjutningen inom asylprövningen där de flesta ärendena numera rör förlängning av tidsbegränsade tillstånd. Under 2021avgjorde Migrationsverket nästan 28 000 ärenden om förlängning av asyltillstånd jämfört med knappt 13 000 grundärenden.

Antalet inskrivna i mottagandet för asylsökande minskade från omkring 38 000 till 27 000, varav knappt 10 000 var inkvarterade i Migrationsverkets boenden.

Som en följd av ett minskat asylmottagande har Migrationsverket fortsatt de senaste årens omställning till nya förutsättningar, bland annat genom avveckling av tillfälliga bostäder och kontor på ett flertal orter.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsinfo.se 22-02-28:

Migrationsinfo sammanfattar migrationsåret 2021

Hur många människor fick uppehållstillstånd 2021? Hur många sökte asyl? Vilka viktiga händelser skedde under året? Migrationsinfo ger dig en sammanfattning över migrationsåret 2021.

De senaste 150 åren har Sverige gått från att vara ett utvandringsland till ett invandringsland. Historiskt sett har invandringen till Sverige varierat och under vissa perioder har migration haft speciellt stor betydelse. Kriget i Syrien resulterade i att antalet personer som sökt asyl i Sverige var på historiskt höga nivåer under 2015, då knappt 163 000 personer sökte asyl i Sverige. Sedan 2016 har invandringen minskat till följd av att färre personer från Syrien har kommit till Sverige.

2021 fick 94 589 personer uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa var familjeanknytning den vanligaste typen av uppehållstillstånd som utfärdats, följt av uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl och därefter asyl. Detta går att jämföra med 2016 då asylskäl var det vanligaste skälet för uppehållstillstånd i Sverige.

Hur många kom hit som anhöriginvandrare?

Under 2021 fick 45 751 personer uppehållstillstånd för att de var anhöriga till en person i Sverige som har antingen svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige. Inom denna grupp omfattas uppehållstillstånd som har beviljats för anhöriga till personer som är svenska medborgare, anhöriga till personer som har fått asyl, anhöriga till personer som arbetar här, barn födda i Sverige till förälder med permanent uppehållstillstånd, anhöriga till EU/EES-medborgare som är varaktigt bosatta i Sverige, anhöriga till gäststudenter och adoption. Bland dessa 45 751 personer fick 14 164 personer, motsvarande cirka 31 procent, uppehållstillstånd som anhöriga till personer som har arbetskraftsinvandrat till Sverige. Ungefär 9 procent var anhöriga till personer som har fått uppehållstillstånd på asylgrunder. I slutet av 2021 låg det cirka 30 000 öppna ärenden om anhöriginvandring som väntade på beslut.

(...)

Läs hela artikeln med diagram och referenser (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220215:

Migrationsverket 22-01-25:

Drygt 70 000 beviljades medborgarskap 2021

Drygt 70 000 personer beviljades svenskt medborgarskap förra året och medborgarskap är fortsatt Migrationsverkets största ärendeslag. Samtidigt beviljades fler än 8 200 britter uppehållsstatus i Sverige, visar årsstatistiken för 2021.

Totalt beviljade Migrationsverket 71 229 medborgarskapsansökningar 2021. Cirka 76 000 ansökningar kom in och de vanligaste medborgarskapen bland de sökande var Syrien, Somalia och Afghanistan.

Fler fick tillstånd att arbeta

Antalet beviljade arbetstillstånd ökade förra året, från 32 379 beviljade tillstånd 2020, till 39 270 beviljade tillstånd 2021. Thailand var det vanligaste ursprungslandet bland dem som fick arbetstillstånd, följt av Indien och Ukraina. Flest arbetstillstånd beviljades inom yrkesgruppen bärplockare och planterare, samt för yrken inom IT-området.

Drygt 8 200 britter beviljade uppehållsstatus

Brittiska medborgare har från den 1 december 2020 till den 31 december 2021 kunnat ansöka om uppehållsstatus för att säkra sin rätt att vistas i Sverige. Vid årsskiftet hade Migrationsverket fått in totalt 12 625 ansökningar. 8 231 britter hade då beviljats uppehållsstatus i Sverige.

Färre sökte asyl

Totalt 11 414 ansökningar om asyl (förstagångsansökningar) kom in 2021, vilket är en minskning med 12 procent jämfört med 2020. Afghanistan, Syrien och Irak var de tre största ursprungsländerna bland dem som förra året ansökte om asyl för första gången.

Antal beviljade tillstånd per ärendekategori 2021

Förstagångsansökningar (förlängningsärenden inom parantes). Statistiken avser ärenden beviljade i första instans (Migrationsverket) samt högre instans (migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen).

Totalt antal beviljade uppehållstillstånd (alla ärendekategorier): 95 163 (62 236)

(...)

Läs mer och se tabell (Extern länk)

Mer statistik på Migrationsverkets statistiksidor (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 22-01-25:

Drygt 6 400 kvotflyktingar till Sverige förra året

Drygt 6 400 personer togs under 2021 emot som kvotflyktingar i Sverige - det högsta antalet på ett par decennier. Medborgare i Syrien, Afghanistan och Demokratiska republiken Kongo står för närmare 70 procent av de mottagna. Omkring hälften av kvotflyktingarna är kvinnor och barn.

- Inte sedan mitten av 1990-talet har Sverige tagit emot så många kvotflyktingar under ett och samma år. Orsaken är pandemin, som medfört att personer som skulle ha kommit 2020 fick istället fick överföras under förra året, säger Oskar Ekblad, sektionschef vid Migrationsverket.

Totalt togs 6 411 kvotflyktingar emot under 2021, vilket innebär att målet för mottagandet - 6 401 personer - uppnåddes. Nästan en tredjedel av de mottagna, drygt 1 900 personer, är medborgare i Syrien. Cirka 1 300 är afghaner som efter talibanrörelsens maktövertagande evakuerades från landet under sensommaren och hösten.

Medborgare i Demokratiska republiken Kongo (1 122 personer) och Sudan (734 personer) är de tredje och fjärde största grupperna. Omkring hälften av kvotflyktingarna är kvinnor och barn.

7 500 nyanlända anvisade till kommuner

Som kvotflykting blir man redan före ankomsten till Sverige anvisad till någon av landets kommuner. Kommunen förbereder mottagandet och ordnar boende, som är klart när personen anländer.

Totalt anvisade Migrationsverket under förra året 7 500 nyanlända till kommuner, vilket innebär att 2021 års läns- och kommuntal för antalet anvisningar nåddes. De som anvisas är dels kvotflyktingar, dels nyanlända som har bott på Migrationsverkets anläggningsboenden.

Utmaningar för kommunerna

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 22-02-07:

Prognosen: Rekordmånga avgjorda medborgarskapsärenden

Migrationsverket väntas framöver avgöra fler ärenden inom medborgarskap och arbetstillstånd - myndighetens idag största ärendeslag. Pandemin bedöms fortsatt påverka antalet asylsökande, samtidigt som fler afghaner kan komma att beviljas skydd i Sverige. Det framgår i Migrationsverkets senaste prognos.

- Aldrig tidigare har Migrationsverket avgjort så många medborgarskapsärenden som 2021 och vi ser nu ett tydligt trendbrott med färre öppna ärenden. Det möjliggör i sin tur kortare handläggningstider. Vi kommer att ha kvar utmaningen med långa handläggningstider ytterligare en tid, men bedömningen är att vi når de författningsstyrda tiderna 2023, säger Henrik Holmer, planeringschef på Migrationsverket.

Arbetstillstånd är den ärendekategori som Migrationsverket fick in flest ansökningar inom förra året och antalet nya ansökningar är nu på nästan samma nivå som före pandemin.

- Det visar på en stark återhämtning på svensk arbetsmarknad och att Sverige fortsatt är ett attraktivt land för många som vill arbeta här, säger Henrik Holmer.

Pandemin bedöms påverka antalet asyl?sö?kande

Cirka 11 400 personer sökte under 2021 asyl i Sverige - 13 procent färre än 2020 och en halvering jämfört med 2019. Migrationsverkets planeringsantagande är att antalet asylsökande kommer att vara cirka 14 000 personer under 2022. Prognosintervallet är på mellan 10 000 och 21 000 asylsökande och baseras på osäkerheten om hur pandemin kommer att utvecklas under året och det oroliga läget i omvärlden, bland annat situationen i Afghanistan.

- En konsekvens av det minskade antalet asylsökande är korta handläggningstider inom asylprövningen. Framöver beräknas det ta i genomsnitt fyra månader att avgöra en förstagångsansökan, säger Henrik Holmer.

Fler afghaner kan få skydd

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211104:

Migrationsverket 21-10-25:

Färre asylsökande enligt Migrationsverkets senaste prognos

De senaste fem årens återkommande ändringar i lagar och förordningar har gjort ärendeprövningen alltmer komplicerad, vilket påverkar effektiviteten i handläggningen av ärenden. Samtidigt befinner sig myndigheten i ett omställningsarbete.

- I takt med förändringarna i omvärlden behöver myndigheten minska delar av sin verksamhet samtidigt som andra delar behöver växa, vilket gör den interna planeringen till en utmaning. Vi ser samtidigt konsekvenserna av ett allt mer komplext regelverk inom migrationsområdet, säger Henrik Holmer, planeringschef på Migrationsverket.

Färre asylsökande än beräknat

Efter att regelverket om säkra ursprungsländer började tillämpas i slutet av maj har antalet asylsökande, främst från Mongoliet och Georgien, minskat. Det tillsammans med fortsatta reserestriktioner i pandemins spår har lett till att antalet inkomna asylärenden hittills i år varit i närheten av det lägre scenariot i juliprognosen. Därför justerar Migrationsverket ner prognosens planeringsantagande över antalet asylsökande med 1 000 till cirka 12 000 asylsökande för i år och med 2 000 till cirka 16 000 för nästa år.

Utvecklingen i Afghanistan

Händelseutvecklingen i Afghanistan med talibanernas snabba maktövertagande i juli innebär en förändrad situation som präglas av en stor ovisshet.

- Vi ser att det finns starka drivkrafter för afghanska medborgare att lämna Afghanistan. Bortsett från den internationella evakueringsinsatsen har det ännu inte skett några stora rörelser ut från landet. Sedan 2015 har det även blivit betydligt svårare för migranter att ta sig in i Europa. Vi förväntar oss dock en viss ökning av antalet afghanska medborgare som söker asyl i Sverige både i år och kommande åren säger Henrik Holmer.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

Migrationsverket 21-07-30:

Fler tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige enligt ny prognos

Den förändrade utlänningslagstiftningen innebär att fler personer kommer att vistas i Sverige med tidsbegränsade uppehållstillstånd under en längre tid. Därför väntas antalet förlängningsansökningar öka under de kommande åren enligt en ny prognos från Migrationsverket. Samtidigt justerar myndigheten ned sitt antagande för hur många personer som väntas söka asyl i Sverige under året.

Den 20 juli började den ändrade utlänningslagen att gälla. I denna prognos har Migrationsverket för första gången anpassat sina prognosantaganden utifrån det nya regelverket där tidsbegränsade uppehållstillstånd blir huvudregel istället för permanenta uppehållstillstånd för samtliga sökande med undantag för kvotflyktingar. För att beviljas permanent uppehållstillstånd krävs att den sökande haft minst tre år av tillfälliga uppehållstillstånd samt kan försörja sig själv.

- Den ändrade utlänningslagen motsvarar i stort bestämmelserna som ingick i den så kallade tillfälliga lagen. Därför är det inte aktuellt att ändra prognosen för antalet asylsökande i Sverige med anledning av lagändringen, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör.

En av de bedömningar som Migrationsverket gör utifrån lagstiftningen är att det kommer leda till att fler personer kommer vistas i Sverige med tidsbegränsat uppehållstillstånd under en längre tid. Därför höjer myndigheten prognosen för inkomna förlängningsärenden inom anknytning från och med 2023 till 17 000 ärenden och sedan till 30 000 ärenden för 2024. Detta ska jämföras med cirka 10 000 ärenden per år enligt Migrationsverkets tidigare prognoser.

- Vi ser ett skifte framför oss där myndigheten i ännu större utsträckning handlägger förlängningsärenden. Ärendena kan också komma att bli mer utredningskrävande ju längre en person vistats i landet, säger Mikael Ribbenvik.

Färre medborgarskapsansökningar på längre sikt

(...)

Läs mer (Extern länk)

TT / AB 21-07-30: Intervju med Mikael Ribbenvik: Stor ökning av tillfälliga uppehållstillstånd väntas (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210720:

Migrationsverket 21-07-07:

Färre söker asyl i Sverige - men fler vill arbeta här

Ny statistik från årets första sex månader visar att antalet som söker asyl i Sverige fortsätter att minska och att antalet ärenden avgörs i snabbare takt. Samtidigt har antalet ansökningar om arbetstillstånd ökat jämfört med samma period förra året.

Allt färre söker asyl i Sverige. Under årets första sex månader har Migrationsverket registrerat totalt 4 800 inkomna asylansökningar. Syriska, afghanska och irakiska medborgare är fortsatt de medborgarskap som dominerar bland ansökningarna. I takt med att antalet ansökningar minskar kortas också tiden som den sökande är inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem. Idag är den genomsnittliga tiden i mottagningssystemet 50 dagar från inskrivning till att ett första beslut är fattat. Det här ställer också nya krav på Migrationsverkets mottagningssystem, till exempel var myndighetens boenden ska vara lokaliserade. Under 2020 och 2021 har verket avvecklat flera boenden till följd av att antalet asylsökande minskar. Läs mer om hur färre asylsökande påverkar Migrationsverkets mottagningssystem.

Fler söker arbetstillstånd

En tydlig ökning syns däremot bland antalet som söker om arbetstillstånd i Sverige. Under årets första sex månader har Migrationsverket beviljat 12 073 nya ansökningar, en ökning med 57 procent jämfört med samma period förra året. Förra året sjönk antalet ansökningar om arbetstillstånd drastiskt till följd av pandemin. I år ser antalet ansökningar ut att hamna på ungefär samma nivåer som innan pandemin. Ökningen av ansökningar syns tydligast i yrkesgruppen bärplockare och plantörer. Här har antalet ansökningar ökat med 634 procent, från 633 ansökningar ifjol till 4 644 i år. Även inom yrkeskategorierna växtodlare inom jordbruk och trädgård samt ingenjörer och tekniker har antalet ansökningar ökat med nästan det dubbla jämfört med första halvåret förra året. Däremot har antalet ansökningar inom yrkeskategorier som snabbmatspersonal, kockar, städare och snickare minskat.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210520:

Asylrättscentrum 21-05-05:

Ny rapport Sveriges asylmottagande 2020

AIDA, Asylum information database, publicerar årligen rapporter om utvecklingen inom asylmottagande i 23 olika länder. Asylrättscentrum skriver den årliga rapporten om Sverige. Sammanställningen av statistik för 2020 visar på minskat ett antal asylansökningar under 2020 och att även beviljandefrekvensen för asylansökningarna har minskat. I granskningen ser vi att COVID-19 har haft stor påverkan på asylmottagandet. Rapporten beskriver även den migrationspolitiska utvecklingen i Sverige.

Minskat asylansökningar och COVID-19 påverkan på asylprocessen

Totalt ansökte 12 991 personer om asyl i Sverige under år 2020, vilket innebär en minskning av ansökningarna med 41% jämfört med år 2019 då siffran var 21 984. Under hela 2020 fanns möjligheten att ansöka om asyl, men pandemin hade en påverkan på själva asylprocessen genom att asylutredningar sköts upp eller genomfördes via videokonferenser. Den genomsnittliga längden på asylprocessen (för alla olika spår) ökade från 288 dagar 2019 till ett genomsnitt på 302 dagar 2020.

Minskad beviljandefrekvens

Beviljandefrekvensen minskade avsevärt jämfört med tidigare år, från 39,7% 2019 till 29% 2020. Om vi enbart ser på beviljandefrekvensen för syrier så har den minskade från 97% 2019 till 76% 2020. Det är en följd av en förändring i Migrationsverkets bedömning av situationen i landet som Asylrättscentrum skrivit om tidigare. Andra nationaliteter som påverkas av en betydande minskning av beviljandefrekvens inkluderar eritreaner, somalier och iranier.

Barnkonventionen blev svensk lag

(...)

Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

Migrationsverket 21-04- 29:

Fortsatt stabil migration till Sverige enligt senaste prognosen

Pandemin begränsar fortsatt den internationella rörligheten. Därför sänker Migrationsverket prognosen för hur många som väntas söka asyl i Sverige 2021. Därtill väntas flera lagändringar träda ikraft under året vilket förutspås påverka migrationen ytterligare. Det är huvuddragen i Migrationsverkets senaste prognos.

I Migrationsverkets februariprognos beskrevs hur covid-19-pandemin medfört en begränsad internationell rörlighet och en minskad migration till Sverige under 2020. Då pandemin ännu inte är över kommer den fortsatt att ha en påverkan även i år. I denna prognos sänks därför planeringsantagandet för hur många personer som väntas söka asyl i Sverige år, från 16 000 till 15 000.

- Vi befinner oss fortsatt i ett skede där migrationen till Sverige är begränsad, och de stora lagändringarna ligger fortfarande framför oss, säger Henrik Holmer, planeringschef på Migrationsverket.

Prognosen tar inte hänsyn till kommande ändringar i utlänningslagen

Tidigare i april presenterade regeringen förslag till ändrade regler i utlänningslagen som föreslås träda i kraft när den tillfälliga lagen löper ut den 19 juli 2021. Eftersom riksdagen ännu inte fattat beslut om förändringarna i utlänningslagen beaktas de inte i denna prognos. Däremot lämnas en sammanfattning av de övergripande konsekvenser som förslagen kommer att medföra.

För skyddsbehövande och deras anhöriga är det inte så stora skillnader jämfört med tillfälliga lagen. Men förslaget om tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel och särskilda krav för permanent uppehållstillstånd även för andra sökande än skyddsbehövande innebär en större förändring för Migrationsverket.

- Vi ser att förslaget kommer att leda till en mer omfattande förlängningsprövning inom andra ärendeslag än asyl och som riskerar att bli mer resurskrävande på sikt, säger Henrik Holmer.

(...)

Hela artikeln samt fakta ur prognosen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210226:

Migrationsverket 21-02-18:

Så ser Sveriges flyktingkvot ut för 2021

Regeringen har nu gett Migrationsverket i uppdrag att överföra 5 000 kvotflyktingar till Sverige under året. Dessutom får myndigheten i uppdrag att överföra de kvotflyktingar som på grund av pandemin inte kunde föras över förra året.

Regeringen har beslutat att under 2021 ska 5 000 personer ska få varaktigt skydd i Sverige genom så kallat vidarebosättning - det som i dagligt tal kallas kvotflyktingar. Utöver det har regeringen gett Migrationsverket ett särskilt tilläggsuppdrag om att ordna ett mottagande för de kvotflyktingar som på grund av pandemin inte kunde resa till Sverige förra året också tas emot i år.

- Totalt handlar det om cirka 1400 flyktingar som redan blivit beviljade uppehållstillstånd i Sverige. Vår bedömning är att vi har en god beredskap för att klara detta, säger Oskar Ekblad, sektionschef på Migrationsverket.

Ökningen av kvotflyktingar kommer inte innebära några förändringar för kommunernas anvisningstal, alltså de antal nyanlända (personer med uppehållstillstånd) som varje kommun behöver ta emot under ett år.

- De tidigare beräkningarna är de som gäller. Skillnaden är att kommunerna kommer få ta emot en större andel kvotflyktingar eftersom vi samtidigt anvisar färre personer från asylmottagandet. Men det blir inte fler anvisningar totalt sett, säger Oskar Ekblad.

Tät dialog

Sedan den 6 februari i år måste personer som reser in till Sverige kunna uppvisa ett negativt covid-test som inte är äldre än 48 timmar. Kvotflyktingar är dock undantagna det kravet men genomgår en omfattande hälsoundersökning före avresa.

- I den undersökningen ingår även ett covid-test och visar det positivt får resan till Sverige skjutas upp. På så sätt kan vi garantera att de kvotflyktingar som kommer hit är friska, säger Oskar Ekblad.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210208:

Migrationsverket 21-02-05:

Ny prognos visar att Migrationsverket går mot kortare handläggningstider

I årets första prognos konstaterar Migrationsverket att sökande kommer att få besked i sina ärenden snabbare framöver. Samtidigt präglas den globala migrationen och myndighetens arbete även i år av fortsatta reserestriktioner på grund av pandemin.

Migrationsverket har under senaste åren anpassat verksamheten i takt med att förutsättningarna förändrats. Antalet asylsökande har minskat, samtidigt som historiskt många ansöker om svenskt medborgarskap.

- Nyligen genomfördes en större omorganisation som innebar en halvering av antalet regioner. Vi ser kontinuerligt över vår verksamhet för att säkerställa flexibilitet och att vi har kompetens på rätt plats. Under året fortsätter vår resa mot att bli en mindre och mer effektiv myndighet där den digitala utvecklingen är central, säger Henrik Holmer, planeringschef på Migrationsverket.

Kortare tid från ansökan till beslut

I prognosen konstateras att Migrationsverket fortsätter arbeta för att minska tiden från ansökan till beslut inom samtliga ärendeslag. Under året räknar myndigheten bland annat med att nå målet om att 90 procent av förstagångsärendena inom asyl ska avgöras inom sex månader. Det innebär en genomsnittlig handläggningstid på tre till fyra månader. Framöver väntas även handläggningstiderna inom övriga ärendeslag successivt minska till de tidsramar myndigheten har att förhålla sig till.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Migrationsinfo 21-01-22:

Migrationsinfo sammanfattar migrationsåret 2020

Hur många människor fick uppehållstillstånd 2020? Hur många sökte asyl? Vilka viktiga händelser skedde under året? Migrationsinfo ger dig en sammanfattning över migrationsåret 2020.

2020 fick 88 814 personer uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa var familjeanknytning den vanligaste typen av uppehållstillstånd som utfärdats, följt av uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl och därefter asyl. Detta går att jämföra med 2016 då asylskäl var det vanligaste skälet för uppehållstillstånd i Sverige.

Hur många kom hit som anhöriginvandrare?

2020 fick 48 752 personer uppehållstillstånd för att de var anhöriga till en person i Sverige som har antingen svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige. Inom denna grupp omfattas uppehållstillstånd som har beviljats för anhöriga till personer som är svenska medborgare, anhöriga till personer som har fått asyl, anhöriga till personer som arbetar här, barn födda i Sverige till förälder med permanent uppehållstillstånd, anhöriga till EU/EES-medborgare som är varaktigt bosatta i Sverige, anhöriga till gäststudenter och adoption. Bland dessa 48 752 personer fick 12 510 personer, motsvarande cirka 26 procent, uppehållstillstånd som anhöriga till personer som har arbetskraftsinvandrat till Sverige. Ungefär 11 procent var anhöriga till personer som har fått uppehållstillstånd på asylgrunder. Totalt inkom ca 33 500 ansökningar om anhöriginvandring under 2020.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210111:

Migrationsverket 21-01-07:

Färre beviljade uppehållstillstånd 2020

Under 2020 har Migrationsverket beviljat 88 814 uppehållstillstånd. Det är en minskning med 29 099 uppehållstillstånd, knappt 25 procent, jämfört med 2019. Migrationsverket har under året som gått tagit emot 12 991 asylansökningar (förstagångsansökningar), vilket är i linje med verkets tidigare antaganden under året.

Antal beviljade tillstånd för 2020 per ärendekategori nedan. 2019 års siffror inom parantes.

Anknytning: 29 468 (31 812)

Arbetsmarknad: 32 379 (43 250)

Asyl*: 7 189 (12 243)

EES**: 5 768 (9 680)

Studerande: 10 790 (15 669)

- Pandemin får många effekter. En är att människor blir osäkra om de ska söka uppehållstillstånd i Sverige eller inte, till exempel för att arbeta. Det avspeglar sig tydligt även i Migrationsverkets verksamhet. Som det ser ut nu tar vi med oss ett stort mått av osäkerhet även in i 2021, säger myndighetens generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Antalet asylsökande minskade med 41 procent till 12 991 under 2020 jämfört med 2019. Syrien, Uzbekistan och Irak var de tre största ursprungsländerna för asylsökande 2020. Under året avgjorde verket 20 980 asylärenden (förstagångsansökningar). Andelen bifall var 29 procent i relation till andelen avslag.

Totalt sökte 500 ensamkommande barn asyl i Sverige 2020, vilket är 45 procent färre än 2019. 65 procent av dessa kom från Syrien, Afghanistan, Somalia eller Marocko.

Antalet visumansökningar minskade med cirka 86 procent under 2020 jämfört med föregående år. 2020 tog ambassaderna emot 39 557 visumansökningar. 40 839 ansökningar avgjordes varav 74 procent fick bifall. Motsvarande siffror för 2019 var 280 076 ansökningar, 279 055 avgjorda varav 86 procent bifall.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201111:

Migrationsverket 20-10- 23:

Lägsta antalet asylsökande sedan millennieskiftet

Sju månader efter pandemins utbrott har ett nytt läge infunnit sig på Migrationsverket. Färre asylsökande, färre platsbesök och fler utredningar på distans är några av de förändringar som skett det senaste halvåret.

- Det går fortfarande inte att med säkerhet förutspå hur restriktionerna världen över kommer att utvecklas, vilket gör prognosarbetet alltmer komplext, säger Henrik Holmer, planeringschef på Migrationsverket.

Sedan pandemins utbrott har antalet personer som tagit sig till Sverige för att söka skydd varit förhållandevis lågt. Efter sommaren har det dock skett en viss ökning av antalet asylsökande. Utvecklingen hänger ihop med en uppluckring av de reserestriktioner som infördes under våren främst inom Europa, vilket har gjort det något lättare att resa in i Sverige. Smittspridningen ökar dock snabbt just nu, särskilt i södra Europa. Det har inneburit att flera länder har infört nya restriktioner.

- Dessutom bedömer vi att det tillfälliga inreseförbudet till EU, som gäller till och med den 31 oktober, sannolikt kommer att förlängas, säger Henrik Holmer.

Bedömningen är att antalet asylsökande i år blir omkring 13 500, vilket är 500 fler jämfört med föregående prognos, från juli i år. Antalet asylsökande i år väntas därmed bli det lägsta sedan millennieskiftet.

Färre inskrivna i mottagningssystemet

I budgetpropositionen för 2021 föreslås ett flerårigt tillskott till migrationsdomstolarna. Därmed räknar Domstolsverket med att domstolarna kan avgöra betydligt fler asylmål de kommande åren jämfört med juliprognosen.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Migrationsverket 20-07-27:

Tydliga pandemieffekter i Migrationsverkets verksamhet

Coronapandemins effekter har satt tydliga spår i Migrationsverkets verksamhet. I flera av Migrationsverkets ärendekategorier har det skett nästan en halvering av antalet nya ansökningar. Inom asyl, arbetstillstånd och studerandeärenden syns effekterna som tydligast.

- Vi kommer se effekter av pandemin i vår verksamhet även under nästkommande år, säger Mikael Ribbenvik, Migrationsverkets generaldirektör.

Stängda gränser och omfattande reserestriktioner i pandemins fotspår har påverkat möjligheterna för människor att såväl söka skydd som att arbeta och studera i Sverige. Det är svårt att förutse hur länge reserestriktionerna och hur pandemin kommer påverka samhället i stort. Därför utgår Migrationsverket i sitt planeringsantagande från att restriktionerna lättas upp och att möjligheterna att resa internationellt gradvis ökar under hösten. Samtidigt kan det inte uteslutas att restriktioner stramas upp eller återinförs om pandemiläget skulle förvärras.

Minskat inflöde av ärenden

Under våren har Migrationsverket sett en stor minskning av antalet nyinkomna ärenden inom flera ärendekategorier, framförallt handlar det om asyl, viseringar, arbetstillstånd och uppehållstillstånd för studier.

I genomsnitt har ungefär 180 personer i veckan sökt asyl sedan i april. Under vecka 13-20 uppgav endast i genomsnitt tolv procent av de sökande att de rest in i landet i nära anslutning till då asylansökan lämnades in, även om den här siffran ökat något under senare veckor. Reserestriktionerna har med andra ord haft en stor påverkan på antalet asylsökande i Sverige. Med anledning av det rådande läget justeras antalet som väntas söka asyl i Sverige i år ned från 21 000 till cirka 13 000.

(...)

Läs mer och hämta prognosen (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 20-07-27: Antalet asylsökande väntas minska kraftigt (Extern länk)

Sveriges Radio Studio Ett 20-07-27: Färre söker asyl trots att skyddsbehov kvarstår (Extern länk)

Sveriges Radio Halland 20-07-28: Få kan återvända hem på grund av stängda gränser (Extern länk)

Sveriges Radio Halland 20-07-28: Migrationsverket: Vi förlänger tidsfristen (Extern länk)

Sveriges Radio 20-07-29: Färre beviljas asyl: Hög bifallsandel under tidigare år (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200521:

Migrationsverket 20-05-04:

Prognosen för flera ärendeslag justeras nedåt på grund av pandemin

Liksom stora delar av samhället påverkas även Migrationsverket av den pågående coronapandemin. Myndighetens majprognos innebär därför sänkta antaganden inom flera ärendekategorier, såsom asyl återvändande och arbetstillstånd.

- Samtidigt är osäkerheten nu betydande. Allt hänger på hur långvariga pandemins effekter blir, säger Migrationsverkets planeringschef Henrik Holmer.

Pandemins effekter avspeglar sig nu på flera sätt när det gäller Migrationsverkets verksamhet. Globalt försämrade möjligheter att resa, inreseförbud till EU inklusive Sverige och försämrade möjligheter att besöka svenska ambassader påverkar framför allt antalet nya asyl-, viserings- och arbetstillståndsärenden.

"Ett förenklat antagande"

Eftersom det i nuläget inte går att veta hur långvarig pandemin och restriktionerna blir har Migrationsverket behövt göra ett antagande om detta i prognosen, för att kunna göra framåtsyftande bedömningar och beräkningar gällande verksamheten. Antagandet utgår ifrån att reserestriktionerna runtom i världen börjar lättas under sommaren.

- Det är ingen bedömning, utan ett förenklat antagande för att i prognosarbetet kunna hantera en osäker och föränderlig situation. Det här antagandet kan komma att behöva justeras, vilket vi i så fall återkommer till i vår juliprognos. Vi följer utvecklingen och vidtar åtgärder löpande för att säkra vår verksamhet och bidra till minskad smittspridning, säger Henrik Holmer.

Färre asylsökande

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Migrationsverket 20-02-10:

Ny prognos: Stabilt utgångsläge för Migrationsverket 2020

Migrationsverket utgångsläge för 2020 är stabilt. Det skriver myndigheten i sin första prognos i år.

- Antalet avgjorda ärenden 2019 blev ungefär som förväntat. Det ger oss ett bra utgångsläge för i år, säger verkets planeringschef Henrik Holmer.

Samtidigt visar prognosen att antalet asylsökande kan öka något under 2020. Bifallsandelarna väntas dock fortsätta att vara relativt låga framöver. Prognosen för antalet kommunmottagna nyanlända med uppehållstillstånd är i princip oförändrad.

Migrationsverket ska lämna fyra prognoser till regeringen i år, och februariprognosen är den första. I den konstaterar verket att utgångsläget för 2020 är stabilt, då myndigheten under 2019 levererade ett resultat i nivå med vad som förväntats i tidigare prognoser.

- Migrationsverket avgjorde fler förstagångsärenden inom asyl under 2019, vilket bidragit till att det var något färre inskrivna i mottagningen vid årsskiftet 2019/2020 jämfört med föregående prognos i oktober 2019, säger Henrik Holmer.

Prognosen pekar på att det totala antalet öppna ärenden väntas minska väsentligt från 2021 och framåt. Det innebär att myndigheten så småningom beräknas nå ett läge där författningsstyrda handläggningstider kan bibehållas över tid inom samtliga ärendeslag.

Fler asylsökande till Europa kan påverka Sverige

När det gäller antalet asylsökande konstaterar Migrationsverket att omvärldsutvecklingen talar för att antalet asylsökande i Europa kommer att öka i år jämfört med 2019, vilket i sin tur kan påverka Sverige.

- Det är sannolikt att den senaste tidens ökade migrantrörelser längs den östra Medelhavsrutten till Grekland, samt från Latinamerika till Europa kommer att fortsätta i år, säger Henrik Holmer.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200125:

Migrationsverket 20-01- 09:

Så många ärenden har Migrationsverket tagit emot och avgjort under 2019

2019 tog Migrationsverket emot 21 958 nya asylansökningar. De fem vanligaste ursprungsländerna för nya asylsökande var Syrien, Iran, Irak, Uzbekistan och Georgien.

Några fakta om 2019:

+ Under året som gått har verket avgjort 24 569 nya asylärenden, varav 6 540 fick bifall, vilket ger en total bifallsandel på knappt 27 procent. Den genomsnittliga handläggningstiden för nya asylärenden var 288 dagar.

+ 902 av alla nya asylansökningar registrerades som ensamkommande asylsökande barn.

+ Förutom nya asylansökningar tog verket i fjol också emot 36 610 förlängningsansökningar i asylärenden. 19 951 förläningsärenden avgjordes varav 18 835 fick bifall och 332 fick avslag.

+ Under 2019 inkom 140 867 nya tillståndsärenden och 59 427 ärenden som rörde förlängningar i tillståndsärenden. Arbete och anknytning utgjorde de två största ärendekategorierna* med 59 308 respektive 44 568 nya ansökningar. Bifallsandelen för nya arbetstillstånd var 80 procent och i anknytningsärenden 56 procent. I förlängningsärenden är bifallsandelen högre.

+ 91 498 inkomna medborgarskapsärenden registrerades 2019. Verket avgjorde 76 232 ärenden varav 64 944 fick bifall.

+ Totalt avgjorde myndigheten förra året cirka 340 000 ärenden.

+ De övriga är studerande-, besöks- och EES-ärenden.

Läs mer (Extern länk)

Expressen 20-01-08: Tuffa budskapet till Stefan Löfven om migrationen (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 20-01- 11: Fler asylsökande från Latinamerika under 2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsinfo 20-01-24:

Migrationsinfo sammanfattar migrationsåret 2019

Hur många människor fick uppehållstillstånd 2019? Hur många sökte asyl? Vilka viktiga händelser skedde under året? Migrationsinfo ger dig en sammanfattning över migrationsåret 2019.

2019 fick 119 577 personer uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa var familjeanknytning den vanligaste typen av uppehållstillstånd som utfärdats, följt av uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl och därefter asyl. Detta går att jämföra med 2016 då asylskäl var det vanligaste skälet för uppehållstillstånd i Sverige.

Hur många kom hit som anhöriginvandrare?

2019 fick 57 233 personer uppehållstillstånd för att de var anhöriga till en person i Sverige som har antingen svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige. Inom denna grupp omfattas uppehållstillstånd som har beviljats för anhöriga till personer som är svenska medborgare, anhöriga till personer som har fått asyl, anhöriga till personer som arbetar här, barn födda i Sverige till förälder med permanent uppehållstillstånd, anhöriga till EU/EES-medborgare som är varaktigt bosatta i Sverige, anhöriga till gäststudenter och adoption. Knappt 13 procent var anhöriga till personer som har fått uppehållstillstånd på asylgrunder. Bland dessa 57 233 personer fick 15 129 personer, motsvarande 26 procent, uppehållstillstånd som anhöriga till personer som har arbetskraftsinvandrat till Sverige. Totalt inkom 44 569 ansökningar om anhöriginvandring under 2019.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 20-01-17:

Stadig ökning av anmälningar om människohandel

Under 2019 upptäckte Migrationsverket 481 fall av misstänkt människohandel, vilket är nästan hundra fler jämfört med året före. Det framgår när Migrationsverket nu sammanställt statistiken för 2019.

- Vi blir bättre och bättre på att upptäcka misstänkt människohandel, säger Migrationsverkets centrala samordnare för människohandel, Lisa Hultin Knutas.

Migrationsverkets insatser för att upptäcka misstänkt människohandel har lett till att myndighetens medarbetare kunnat rapportera allt fler fall av misstänkt människohandel till polisen. Det bekräftar trenden sedan flera år tillbaka att antalet rapporter om misstänkt människohandel ökar.

- Att systematiskt utnyttja människor som befinner sig i en utsatt situation är ett allvarligt brott. Därför är det en viktig del i Migrationsverkets arbete att upptäcka de som utnyttjas, säger Lisa Hultin Knutas.

Det går dock inte att säga om ökningen även betyder att människohandeln i Sverige ökar i omfattning.

- Vi kan bara konstatera att vi har blivit bättre på det här området och att våra insatser leder till att vi upptäcker fler misstänkta fall, säger Lisa Hultin Knutas.

Kompetensen har ökat stadigt i takt med att stora utbildningsinsatser genomförts. Under 2019 har även specifika insatser gett resultat. Migrationsverkets förvar i Märsta har till exempel satsat extra på att utbilda sina medarbetare om människohandel, vilket lett till att personalen där har rapporterat fler ärenden.

Unga kvinnor utsätts ofta

För att upptäcka misstänkt människohandel finns flera indikationer som Migrationsverkets medarbetare är extra uppmärksamma på i kontakter med sökande. Det kan röra sig om människor som arbetar i Sverige men uppger att de inte har ett bankkort eller att de byter adress ofta.

(...)

Läs mer (Extern länk)

TT / AB 20-01-17: Fler barn än väntat offer för människohandel (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Migrationsverket 19-10-25:

Oförändrad prognos för antalet asylsökande - trots skärpt omvärldsläge

Prognosen för antalet asylsökande för 2020 och framåt ligger tillsvidare fast. Bedömningen förutsätter att EU-Turkietuttalandet om flyktingar och migranter kvarstår. Det skriver Migrationsverket i sin oktoberprognos.

- Vi har en osäker omvärld, men de fakta vi har just nu gör inte att vi ändrar våra bedömningar om antalet asylsökande, säger Henrik Holmer, Migrationsverkets planeringschef.

I oktoberprognosen ligger tidigare antaganden tillsvidare fast när det gäller det väntande antalet asylsökande i år och de kommande åren. Det betyder att prognosintervallet är kvar på mellan 16 000 till 28 000 asylsökande per år med ett planeringsantagande på cirka 21 000 per år.

Prognosen betonar att verkets antaganden är framtagna med utgångspunkt i att innehållet i det gemensamma uttalandet från EU och Turkiet om flyktingar och migranter fortsätter att upprätthållas. Om det skulle sättas ur spel, och om antalet flyktingar och migranter som söker sig från Turkiet till Europa avsevärt ökar, så kan bedömningarna behöva ses över.

- Utvecklingen med de internationella och regionala aktörerna i Syrien är svårbedömd och utgör därför en betydande osäkerhetsfaktor. Vi följer förstås utvecklingen noggrant, säger Henrik Holmer.

Stabil utveckling av avgjorda ärenden i år

När det gäller Migrationsverkets prövningsverksamhet konstateras att antalet avgjorda ärenden i stor utsträckning motsvarar de prognosbedömningar som gjordes i början av året.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Hämta prognosen (Extern länk)

SvT Nyheter 19-10-25: Orolig omvärld tros inte öka antalet flyktingar (Extern länk)

TT / Svenska Dagbladet 19-10-25: Syrien och Turkiet avgör flykt till Sverige (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190801:

Migrationsverket 19-07-29:

Fortsatt stabilt - men långsiktiga förutsättningar framåt efterfrågas

Trots de senaste årens neddragningar i både budget och personal har myndighetens utvecklings- och effektivitetsarbete börjat ge resultat. Samtidigt vidtar myndigheten åtgärder för att stärka prövningsverksamheten och öka effektiviteten, visar Migrationsverkets juliprognos.

Juliprognosen är den fjärde av totalt fem prognoser som verket lämnar till regeringen varje år. Antalet asylsökande väntas vara fortsatt stabilt med 21 000 sökanden i år, visar prognosen. För nästa år justeras antagandet ned till samma nivå som för 2019.

- De senaste två årens neddragningar i budget och personal har tvingat oss till att effektivisera och utveckla vårt arbetssätt. Nu kan vi börja se resultatet av det arbetet. De kommande åren kommer antalet avgjorda ärenden att vara högre jämfört med tidigare prognoser, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik

Effektiviseringsarbetet fortsätter även framåt. Bland annat ska huvudkontorets omfattning minska i relation till kärnverksamheten. Men den fortsatta resan mot att bli en ännu mer effektiv myndighet behöver långsiktigt rimliga förutsättningar från regering och riksdag, fortsätter han.

- Bland annat ser vi att det i dagsläget saknas en långsiktig inriktning för förvarsverksamheten. Det är inte effektivt att ha den kortsiktiga planering som vi nu har inom förvarsverksamheten.

Förvaret underfinansierat

Om de aviserade anslagsnivåerna för 2020 kvarstår innebär det att förvaret blir underfinansierat med flera hundra miljoner kronor. Vilka konsekvenser det kan komma att få för förvaret i praktiken är dock för tidigt att säga, enligt Mikael Ribbenvik. En neddragning av förvarsverksamheten skulle dock innebära stora avvecklingskostnader som verket inte har fått finansiering för.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 19-07-29:

Många ansöker om medborgarskap just nu

Allt fler vill bli svenska medborgare. Det har lett till att väntetiden för att få medborgarskap just nu är lång. Migrationsverket har under året lagt extra resurser till medborgarskapsprövningen för att fler ärenden ska kunna avgöras på kortare tid.

Flera medier rapporterar om Migrationsverkets långa handläggningstider för personer som vill bli svenska medborgare. Just nu är den förväntade längsta väntetiden 30 månader - men en majoritet av ärendena avgörs långt snabbare än så. Enligt Migrationsverkets siffror är den genomsnittliga handläggningstiden just nu 293 dagar. Tiden räknas från att ansökan kommer in till Migrationsverket fram tills att beslut fattas i ärendet.

- Det är inte heller en acceptabel handläggningstid. Vårt mål är att samtliga sökanden ska få besked inom sex månader, säger Fredrik Bengtsson, kommunikationsdirektör.

Varför tar handläggningen så lång tid?

Varje ärende prövas individuellt. Det betyder att handläggningstiden för varje enskilt ärende ser olika ut och tar olika lång tid. En vanlig orsak till att handläggningen drar ut på tiden är att ansökan som skickas in inte är komplett.

Migrationsverket har under året tillsatt mer resurser till medborgarskapsprövningen för att korta handläggningstiderna så gott det går. Under nästkommande år tillsätts ytterligare resurser.

- Vi arbetar också med att få fram olika digitala lösningar för att handläggningen ska kunna ske smidigare, säger Fredrik Bengtsson.

Pressmeddelandet (Extern länk)

Information om hur ansökan ska gå till (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.