fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Allmänt om migration, statistik

Inhemsk statistik och prognoser

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 211104:

Migrationsverket 21-10-25:

Färre asylsökande enligt Migrationsverkets senaste prognos till sidans topp

De senaste fem årens återkommande ändringar i lagar och förordningar har gjort ärendeprövningen alltmer komplicerad, vilket påverkar effektiviteten i handläggningen av ärenden. Samtidigt befinner sig myndigheten i ett omställningsarbete.

- I takt med förändringarna i omvärlden behöver myndigheten minska delar av sin verksamhet samtidigt som andra delar behöver växa, vilket gör den interna planeringen till en utmaning. Vi ser samtidigt konsekvenserna av ett allt mer komplext regelverk inom migrationsområdet, säger Henrik Holmer, planeringschef på Migrationsverket.

Färre asylsökande än beräknat

Efter att regelverket om säkra ursprungsländer började tillämpas i slutet av maj har antalet asylsökande, främst från Mongoliet och Georgien, minskat. Det tillsammans med fortsatta reserestriktioner i pandemins spår har lett till att antalet inkomna asylärenden hittills i år varit i närheten av det lägre scenariot i juliprognosen. Därför justerar Migrationsverket ner prognosens planeringsantagande över antalet asylsökande med 1 000 till cirka 12 000 asylsökande för i år och med 2 000 till cirka 16 000 för nästa år.

Utvecklingen i Afghanistan

Händelseutvecklingen i Afghanistan med talibanernas snabba maktövertagande i juli innebär en förändrad situation som präglas av en stor ovisshet.

- Vi ser att det finns starka drivkrafter för afghanska medborgare att lämna Afghanistan. Bortsett från den internationella evakueringsinsatsen har det ännu inte skett några stora rörelser ut från landet. Sedan 2015 har det även blivit betydligt svårare för migranter att ta sig in i Europa. Vi förväntar oss dock en viss ökning av antalet afghanska medborgare som söker asyl i Sverige både i år och kommande åren säger Henrik Holmer.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

Migrationsverket 21-07-30:

Fler tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige enligt ny prognos till sidans topp

Den förändrade utlänningslagstiftningen innebär att fler personer kommer att vistas i Sverige med tidsbegränsade uppehållstillstånd under en längre tid. Därför väntas antalet förlängningsansökningar öka under de kommande åren enligt en ny prognos från Migrationsverket. Samtidigt justerar myndigheten ned sitt antagande för hur många personer som väntas söka asyl i Sverige under året.

Den 20 juli började den ändrade utlänningslagen att gälla. I denna prognos har Migrationsverket för första gången anpassat sina prognosantaganden utifrån det nya regelverket där tidsbegränsade uppehållstillstånd blir huvudregel istället för permanenta uppehållstillstånd för samtliga sökande med undantag för kvotflyktingar. För att beviljas permanent uppehållstillstånd krävs att den sökande haft minst tre år av tillfälliga uppehållstillstånd samt kan försörja sig själv.

- Den ändrade utlänningslagen motsvarar i stort bestämmelserna som ingick i den så kallade tillfälliga lagen. Därför är det inte aktuellt att ändra prognosen för antalet asylsökande i Sverige med anledning av lagändringen, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör.

En av de bedömningar som Migrationsverket gör utifrån lagstiftningen är att det kommer leda till att fler personer kommer vistas i Sverige med tidsbegränsat uppehållstillstånd under en längre tid. Därför höjer myndigheten prognosen för inkomna förlängningsärenden inom anknytning från och med 2023 till 17 000 ärenden och sedan till 30 000 ärenden för 2024. Detta ska jämföras med cirka 10 000 ärenden per år enligt Migrationsverkets tidigare prognoser.

- Vi ser ett skifte framför oss där myndigheten i ännu större utsträckning handlägger förlängningsärenden. Ärendena kan också komma att bli mer utredningskrävande ju längre en person vistats i landet, säger Mikael Ribbenvik.

Färre medborgarskapsansökningar på längre sikt

(...)

Läs mer (Extern länk)

TT / AB 21-07-30: Intervju med Mikael Ribbenvik: Stor ökning av tillfälliga uppehållstillstånd väntas (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210720:

Migrationsverket 21-07-07:

Färre söker asyl i Sverige - men fler vill arbeta här till sidans topp

Ny statistik från årets första sex månader visar att antalet som söker asyl i Sverige fortsätter att minska och att antalet ärenden avgörs i snabbare takt. Samtidigt har antalet ansökningar om arbetstillstånd ökat jämfört med samma period förra året.

Allt färre söker asyl i Sverige. Under årets första sex månader har Migrationsverket registrerat totalt 4 800 inkomna asylansökningar. Syriska, afghanska och irakiska medborgare är fortsatt de medborgarskap som dominerar bland ansökningarna. I takt med att antalet ansökningar minskar kortas också tiden som den sökande är inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem. Idag är den genomsnittliga tiden i mottagningssystemet 50 dagar från inskrivning till att ett första beslut är fattat. Det här ställer också nya krav på Migrationsverkets mottagningssystem, till exempel var myndighetens boenden ska vara lokaliserade. Under 2020 och 2021 har verket avvecklat flera boenden till följd av att antalet asylsökande minskar. Läs mer om hur färre asylsökande påverkar Migrationsverkets mottagningssystem.

Fler söker arbetstillstånd

En tydlig ökning syns däremot bland antalet som söker om arbetstillstånd i Sverige. Under årets första sex månader har Migrationsverket beviljat 12 073 nya ansökningar, en ökning med 57 procent jämfört med samma period förra året. Förra året sjönk antalet ansökningar om arbetstillstånd drastiskt till följd av pandemin. I år ser antalet ansökningar ut att hamna på ungefär samma nivåer som innan pandemin. Ökningen av ansökningar syns tydligast i yrkesgruppen bärplockare och plantörer. Här har antalet ansökningar ökat med 634 procent, från 633 ansökningar ifjol till 4 644 i år. Även inom yrkeskategorierna växtodlare inom jordbruk och trädgård samt ingenjörer och tekniker har antalet ansökningar ökat med nästan det dubbla jämfört med första halvåret förra året. Däremot har antalet ansökningar inom yrkeskategorier som snabbmatspersonal, kockar, städare och snickare minskat.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210520:

Asylrättscentrum 21-05-05:

Ny rapport Sveriges asylmottagande 2020 till sidans topp

AIDA, Asylum information database, publicerar årligen rapporter om utvecklingen inom asylmottagande i 23 olika länder. Asylrättscentrum skriver den årliga rapporten om Sverige. Sammanställningen av statistik för 2020 visar på minskat ett antal asylansökningar under 2020 och att även beviljandefrekvensen för asylansökningarna har minskat. I granskningen ser vi att COVID-19 har haft stor påverkan på asylmottagandet. Rapporten beskriver även den migrationspolitiska utvecklingen i Sverige.

Minskat asylansökningar och COVID-19 påverkan på asylprocessen

Totalt ansökte 12 991 personer om asyl i Sverige under år 2020, vilket innebär en minskning av ansökningarna med 41% jämfört med år 2019 då siffran var 21 984. Under hela 2020 fanns möjligheten att ansöka om asyl, men pandemin hade en påverkan på själva asylprocessen genom att asylutredningar sköts upp eller genomfördes via videokonferenser. Den genomsnittliga längden på asylprocessen (för alla olika spår) ökade från 288 dagar 2019 till ett genomsnitt på 302 dagar 2020.

Minskad beviljandefrekvens

Beviljandefrekvensen minskade avsevärt jämfört med tidigare år, från 39,7% 2019 till 29% 2020. Om vi enbart ser på beviljandefrekvensen för syrier så har den minskade från 97% 2019 till 76% 2020. Det är en följd av en förändring i Migrationsverkets bedömning av situationen i landet som Asylrättscentrum skrivit om tidigare. Andra nationaliteter som påverkas av en betydande minskning av beviljandefrekvens inkluderar eritreaner, somalier och iranier.

Barnkonventionen blev svensk lag

(...)

Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

Migrationsverket 21-04- 29:

Fortsatt stabil migration till Sverige enligt senaste prognosen till sidans topp

Pandemin begränsar fortsatt den internationella rörligheten. Därför sänker Migrationsverket prognosen för hur många som väntas söka asyl i Sverige 2021. Därtill väntas flera lagändringar träda ikraft under året vilket förutspås påverka migrationen ytterligare. Det är huvuddragen i Migrationsverkets senaste prognos.

I Migrationsverkets februariprognos beskrevs hur covid-19-pandemin medfört en begränsad internationell rörlighet och en minskad migration till Sverige under 2020. Då pandemin ännu inte är över kommer den fortsatt att ha en påverkan även i år. I denna prognos sänks därför planeringsantagandet för hur många personer som väntas söka asyl i Sverige år, från 16 000 till 15 000.

- Vi befinner oss fortsatt i ett skede där migrationen till Sverige är begränsad, och de stora lagändringarna ligger fortfarande framför oss, säger Henrik Holmer, planeringschef på Migrationsverket.

Prognosen tar inte hänsyn till kommande ändringar i utlänningslagen

Tidigare i april presenterade regeringen förslag till ändrade regler i utlänningslagen som föreslås träda i kraft när den tillfälliga lagen löper ut den 19 juli 2021. Eftersom riksdagen ännu inte fattat beslut om förändringarna i utlänningslagen beaktas de inte i denna prognos. Däremot lämnas en sammanfattning av de övergripande konsekvenser som förslagen kommer att medföra.

För skyddsbehövande och deras anhöriga är det inte så stora skillnader jämfört med tillfälliga lagen. Men förslaget om tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel och särskilda krav för permanent uppehållstillstånd även för andra sökande än skyddsbehövande innebär en större förändring för Migrationsverket.

- Vi ser att förslaget kommer att leda till en mer omfattande förlängningsprövning inom andra ärendeslag än asyl och som riskerar att bli mer resurskrävande på sikt, säger Henrik Holmer.

(...)

Hela artikeln samt fakta ur prognosen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210226:

Migrationsverket 21-02-18:

Så ser Sveriges flyktingkvot ut för 2021 till sidans topp

Regeringen har nu gett Migrationsverket i uppdrag att överföra 5 000 kvotflyktingar till Sverige under året. Dessutom får myndigheten i uppdrag att överföra de kvotflyktingar som på grund av pandemin inte kunde föras över förra året.

Regeringen har beslutat att under 2021 ska 5 000 personer ska få varaktigt skydd i Sverige genom så kallat vidarebosättning - det som i dagligt tal kallas kvotflyktingar. Utöver det har regeringen gett Migrationsverket ett särskilt tilläggsuppdrag om att ordna ett mottagande för de kvotflyktingar som på grund av pandemin inte kunde resa till Sverige förra året också tas emot i år.

- Totalt handlar det om cirka 1400 flyktingar som redan blivit beviljade uppehållstillstånd i Sverige. Vår bedömning är att vi har en god beredskap för att klara detta, säger Oskar Ekblad, sektionschef på Migrationsverket.

Ökningen av kvotflyktingar kommer inte innebära några förändringar för kommunernas anvisningstal, alltså de antal nyanlända (personer med uppehållstillstånd) som varje kommun behöver ta emot under ett år.

- De tidigare beräkningarna är de som gäller. Skillnaden är att kommunerna kommer få ta emot en större andel kvotflyktingar eftersom vi samtidigt anvisar färre personer från asylmottagandet. Men det blir inte fler anvisningar totalt sett, säger Oskar Ekblad.

Tät dialog

Sedan den 6 februari i år måste personer som reser in till Sverige kunna uppvisa ett negativt covid-test som inte är äldre än 48 timmar. Kvotflyktingar är dock undantagna det kravet men genomgår en omfattande hälsoundersökning före avresa.

- I den undersökningen ingår även ett covid-test och visar det positivt får resan till Sverige skjutas upp. På så sätt kan vi garantera att de kvotflyktingar som kommer hit är friska, säger Oskar Ekblad.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210208:

Migrationsverket 21-02-05:

Ny prognos visar att Migrationsverket går mot kortare handläggningstider till sidans topp

I årets första prognos konstaterar Migrationsverket att sökande kommer att få besked i sina ärenden snabbare framöver. Samtidigt präglas den globala migrationen och myndighetens arbete även i år av fortsatta reserestriktioner på grund av pandemin.

Migrationsverket har under senaste åren anpassat verksamheten i takt med att förutsättningarna förändrats. Antalet asylsökande har minskat, samtidigt som historiskt många ansöker om svenskt medborgarskap.

- Nyligen genomfördes en större omorganisation som innebar en halvering av antalet regioner. Vi ser kontinuerligt över vår verksamhet för att säkerställa flexibilitet och att vi har kompetens på rätt plats. Under året fortsätter vår resa mot att bli en mindre och mer effektiv myndighet där den digitala utvecklingen är central, säger Henrik Holmer, planeringschef på Migrationsverket.

Kortare tid från ansökan till beslut

I prognosen konstateras att Migrationsverket fortsätter arbeta för att minska tiden från ansökan till beslut inom samtliga ärendeslag. Under året räknar myndigheten bland annat med att nå målet om att 90 procent av förstagångsärendena inom asyl ska avgöras inom sex månader. Det innebär en genomsnittlig handläggningstid på tre till fyra månader. Framöver väntas även handläggningstiderna inom övriga ärendeslag successivt minska till de tidsramar myndigheten har att förhålla sig till.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Migrationsinfo 21-01-22:

Migrationsinfo sammanfattar migrationsåret 2020 till sidans topp

Hur många människor fick uppehållstillstånd 2020? Hur många sökte asyl? Vilka viktiga händelser skedde under året? Migrationsinfo ger dig en sammanfattning över migrationsåret 2020.

De senaste 150 åren har Sverige gått från att vara ett utvandringsland till ett invandringsland. Historiskt sett har invandringen till Sverige varierat och under vissa perioder har migration haft speciellt stor betydelse. Kriget i Syrien resulterade i att antalet personer som sökt asyl i Sverige var på historiskt höga nivåer under 2015, då knappt 163 000 personer sökte asyl i Sverige. Sedan 2016 har invandringen minskat till följd av att färre personer från Syrien har kommit till Sverige.

2020 fick 88 814 personer uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa var familjeanknytning den vanligaste typen av uppehållstillstånd som utfärdats, följt av uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl och därefter asyl. Detta går att jämföra med 2016 då asylskäl var det vanligaste skälet för uppehållstillstånd i Sverige.

Hur många kom hit som anhöriginvandrare?

2020 fick 48 752 personer uppehållstillstånd för att de var anhöriga till en person i Sverige som har antingen svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige. Inom denna grupp omfattas uppehållstillstånd som har beviljats för anhöriga till personer som är svenska medborgare, anhöriga till personer som har fått asyl, anhöriga till personer som arbetar här, barn födda i Sverige till förälder med permanent uppehållstillstånd, anhöriga till EU/EES-medborgare som är varaktigt bosatta i Sverige, anhöriga till gäststudenter och adoption. Bland dessa 48 752 personer fick 12 510 personer, motsvarande cirka 26 procent, uppehållstillstånd som anhöriga till personer som har arbetskraftsinvandrat till Sverige. Ungefär 11 procent var anhöriga till personer som har fått uppehållstillstånd på asylgrunder. Totalt inkom ca 33 500 ansökningar om anhöriginvandring under 2020.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210111:

Migrationsverket 21-01-07:

Färre beviljade uppehållstillstånd 2020 till sidans topp

Under 2020 har Migrationsverket beviljat 88 814 uppehållstillstånd. Det är en minskning med 29 099 uppehållstillstånd, knappt 25 procent, jämfört med 2019. Migrationsverket har under året som gått tagit emot 12 991 asylansökningar (förstagångsansökningar), vilket är i linje med verkets tidigare antaganden under året.

Antal beviljade tillstånd för 2020 per ärendekategori nedan. 2019 års siffror inom parantes.

Anknytning: 29 468 (31 812)

Arbetsmarknad: 32 379 (43 250)

Asyl*: 7 189 (12 243)

EES**: 5 768 (9 680)

Studerande: 10 790 (15 669)

- Pandemin får många effekter. En är att människor blir osäkra om de ska söka uppehållstillstånd i Sverige eller inte, till exempel för att arbeta. Det avspeglar sig tydligt även i Migrationsverkets verksamhet. Som det ser ut nu tar vi med oss ett stort mått av osäkerhet även in i 2021, säger myndighetens generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Antalet asylsökande minskade med 41 procent till 12 991 under 2020 jämfört med 2019. Syrien, Uzbekistan och Irak var de tre största ursprungsländerna för asylsökande 2020. Under året avgjorde verket 20 980 asylärenden (förstagångsansökningar). Andelen bifall var 29 procent i relation till andelen avslag.

Totalt sökte 500 ensamkommande barn asyl i Sverige 2020, vilket är 45 procent färre än 2019. 65 procent av dessa kom från Syrien, Afghanistan, Somalia eller Marocko.

Antalet visumansökningar minskade med cirka 86 procent under 2020 jämfört med föregående år. 2020 tog ambassaderna emot 39 557 visumansökningar. 40 839 ansökningar avgjordes varav 74 procent fick bifall. Motsvarande siffror för 2019 var 280 076 ansökningar, 279 055 avgjorda varav 86 procent bifall.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201111:

Migrationsverket 20-10- 23:

Lägsta antalet asylsökande sedan millennieskiftet till sidans topp

Sju månader efter pandemins utbrott har ett nytt läge infunnit sig på Migrationsverket. Färre asylsökande, färre platsbesök och fler utredningar på distans är några av de förändringar som skett det senaste halvåret.

- Det går fortfarande inte att med säkerhet förutspå hur restriktionerna världen över kommer att utvecklas, vilket gör prognosarbetet alltmer komplext, säger Henrik Holmer, planeringschef på Migrationsverket.

Sedan pandemins utbrott har antalet personer som tagit sig till Sverige för att söka skydd varit förhållandevis lågt. Efter sommaren har det dock skett en viss ökning av antalet asylsökande. Utvecklingen hänger ihop med en uppluckring av de reserestriktioner som infördes under våren främst inom Europa, vilket har gjort det något lättare att resa in i Sverige. Smittspridningen ökar dock snabbt just nu, särskilt i södra Europa. Det har inneburit att flera länder har infört nya restriktioner.

- Dessutom bedömer vi att det tillfälliga inreseförbudet till EU, som gäller till och med den 31 oktober, sannolikt kommer att förlängas, säger Henrik Holmer.

Bedömningen är att antalet asylsökande i år blir omkring 13 500, vilket är 500 fler jämfört med föregående prognos, från juli i år. Antalet asylsökande i år väntas därmed bli det lägsta sedan millennieskiftet.

Färre inskrivna i mottagningssystemet

I budgetpropositionen för 2021 föreslås ett flerårigt tillskott till migrationsdomstolarna. Därmed räknar Domstolsverket med att domstolarna kan avgöra betydligt fler asylmål de kommande åren jämfört med juliprognosen.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Migrationsverket 20-07-27:

Tydliga pandemieffekter i Migrationsverkets verksamhet till sidans topp

Coronapandemins effekter har satt tydliga spår i Migrationsverkets verksamhet. I flera av Migrationsverkets ärendekategorier har det skett nästan en halvering av antalet nya ansökningar. Inom asyl, arbetstillstånd och studerandeärenden syns effekterna som tydligast.

- Vi kommer se effekter av pandemin i vår verksamhet även under nästkommande år, säger Mikael Ribbenvik, Migrationsverkets generaldirektör.

Stängda gränser och omfattande reserestriktioner i pandemins fotspår har påverkat möjligheterna för människor att såväl söka skydd som att arbeta och studera i Sverige. Det är svårt att förutse hur länge reserestriktionerna och hur pandemin kommer påverka samhället i stort. Därför utgår Migrationsverket i sitt planeringsantagande från att restriktionerna lättas upp och att möjligheterna att resa internationellt gradvis ökar under hösten. Samtidigt kan det inte uteslutas att restriktioner stramas upp eller återinförs om pandemiläget skulle förvärras.

Minskat inflöde av ärenden

Under våren har Migrationsverket sett en stor minskning av antalet nyinkomna ärenden inom flera ärendekategorier, framförallt handlar det om asyl, viseringar, arbetstillstånd och uppehållstillstånd för studier.

I genomsnitt har ungefär 180 personer i veckan sökt asyl sedan i april. Under vecka 13-20 uppgav endast i genomsnitt tolv procent av de sökande att de rest in i landet i nära anslutning till då asylansökan lämnades in, även om den här siffran ökat något under senare veckor. Reserestriktionerna har med andra ord haft en stor påverkan på antalet asylsökande i Sverige. Med anledning av det rådande läget justeras antalet som väntas söka asyl i Sverige i år ned från 21 000 till cirka 13 000.

(...)

Läs mer och hämta prognosen (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 20-07-27: Antalet asylsökande väntas minska kraftigt (Extern länk)

Sveriges Radio Studio Ett 20-07-27: Färre söker asyl trots att skyddsbehov kvarstår (Extern länk)

Sveriges Radio Halland 20-07-28: Få kan återvända hem på grund av stängda gränser (Extern länk)

Sveriges Radio Halland 20-07-28: Migrationsverket: Vi förlänger tidsfristen (Extern länk)

Sveriges Radio 20-07-29: Färre beviljas asyl: Hög bifallsandel under tidigare år (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200521:

Migrationsverket 20-05-04:

Prognosen för flera ärendeslag justeras nedåt på grund av pandemin till sidans topp

Liksom stora delar av samhället påverkas även Migrationsverket av den pågående coronapandemin. Myndighetens majprognos innebär därför sänkta antaganden inom flera ärendekategorier, såsom asyl återvändande och arbetstillstånd.

- Samtidigt är osäkerheten nu betydande. Allt hänger på hur långvariga pandemins effekter blir, säger Migrationsverkets planeringschef Henrik Holmer.

Pandemins effekter avspeglar sig nu på flera sätt när det gäller Migrationsverkets verksamhet. Globalt försämrade möjligheter att resa, inreseförbud till EU inklusive Sverige och försämrade möjligheter att besöka svenska ambassader påverkar framför allt antalet nya asyl-, viserings- och arbetstillståndsärenden.

"Ett förenklat antagande"

Eftersom det i nuläget inte går att veta hur långvarig pandemin och restriktionerna blir har Migrationsverket behövt göra ett antagande om detta i prognosen, för att kunna göra framåtsyftande bedömningar och beräkningar gällande verksamheten. Antagandet utgår ifrån att reserestriktionerna runtom i världen börjar lättas under sommaren.

- Det är ingen bedömning, utan ett förenklat antagande för att i prognosarbetet kunna hantera en osäker och föränderlig situation. Det här antagandet kan komma att behöva justeras, vilket vi i så fall återkommer till i vår juliprognos. Vi följer utvecklingen och vidtar åtgärder löpande för att säkra vår verksamhet och bidra till minskad smittspridning, säger Henrik Holmer.

Färre asylsökande

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Migrationsverket 20-02-10:

Ny prognos: Stabilt utgångsläge för Migrationsverket 2020 till sidans topp

Migrationsverket utgångsläge för 2020 är stabilt. Det skriver myndigheten i sin första prognos i år.

- Antalet avgjorda ärenden 2019 blev ungefär som förväntat. Det ger oss ett bra utgångsläge för i år, säger verkets planeringschef Henrik Holmer.

Samtidigt visar prognosen att antalet asylsökande kan öka något under 2020. Bifallsandelarna väntas dock fortsätta att vara relativt låga framöver. Prognosen för antalet kommunmottagna nyanlända med uppehållstillstånd är i princip oförändrad.

Migrationsverket ska lämna fyra prognoser till regeringen i år, och februariprognosen är den första. I den konstaterar verket att utgångsläget för 2020 är stabilt, då myndigheten under 2019 levererade ett resultat i nivå med vad som förväntats i tidigare prognoser.

- Migrationsverket avgjorde fler förstagångsärenden inom asyl under 2019, vilket bidragit till att det var något färre inskrivna i mottagningen vid årsskiftet 2019/2020 jämfört med föregående prognos i oktober 2019, säger Henrik Holmer.

Prognosen pekar på att det totala antalet öppna ärenden väntas minska väsentligt från 2021 och framåt. Det innebär att myndigheten så småningom beräknas nå ett läge där författningsstyrda handläggningstider kan bibehållas över tid inom samtliga ärendeslag.

Fler asylsökande till Europa kan påverka Sverige

När det gäller antalet asylsökande konstaterar Migrationsverket att omvärldsutvecklingen talar för att antalet asylsökande i Europa kommer att öka i år jämfört med 2019, vilket i sin tur kan påverka Sverige.

- Det är sannolikt att den senaste tidens ökade migrantrörelser längs den östra Medelhavsrutten till Grekland, samt från Latinamerika till Europa kommer att fortsätta i år, säger Henrik Holmer.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200125:

Migrationsverket 20-01- 09:

Så många ärenden har Migrationsverket tagit emot och avgjort under 2019 till sidans topp

2019 tog Migrationsverket emot 21 958 nya asylansökningar. De fem vanligaste ursprungsländerna för nya asylsökande var Syrien, Iran, Irak, Uzbekistan och Georgien.

Några fakta om 2019:

+ Under året som gått har verket avgjort 24 569 nya asylärenden, varav 6 540 fick bifall, vilket ger en total bifallsandel på knappt 27 procent. Den genomsnittliga handläggningstiden för nya asylärenden var 288 dagar.

+ 902 av alla nya asylansökningar registrerades som ensamkommande asylsökande barn.

+ Förutom nya asylansökningar tog verket i fjol också emot 36 610 förlängningsansökningar i asylärenden. 19 951 förläningsärenden avgjordes varav 18 835 fick bifall och 332 fick avslag.

+ Under 2019 inkom 140 867 nya tillståndsärenden och 59 427 ärenden som rörde förlängningar i tillståndsärenden. Arbete och anknytning utgjorde de två största ärendekategorierna* med 59 308 respektive 44 568 nya ansökningar. Bifallsandelen för nya arbetstillstånd var 80 procent och i anknytningsärenden 56 procent. I förlängningsärenden är bifallsandelen högre.

+ 91 498 inkomna medborgarskapsärenden registrerades 2019. Verket avgjorde 76 232 ärenden varav 64 944 fick bifall.

+ Totalt avgjorde myndigheten förra året cirka 340 000 ärenden.

+ De övriga är studerande-, besöks- och EES-ärenden.

Läs mer (Extern länk)

Expressen 20-01-08: Tuffa budskapet till Stefan Löfven om migrationen (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 20-01- 11: Fler asylsökande från Latinamerika under 2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsinfo 20-01-24:

Migrationsinfo sammanfattar migrationsåret 2019 till sidans topp

Hur många människor fick uppehållstillstånd 2019? Hur många sökte asyl? Vilka viktiga händelser skedde under året? Migrationsinfo ger dig en sammanfattning över migrationsåret 2019.

De senaste 150 åren har Sverige gått från att vara ett utvandringsland till ett invandringsland. Historiskt sett har invandringen till Sverige varierat och under vissa perioder har migration haft speciellt stor betydelse. Kriget i Syrien resulterade i att antalet personer som sökt asyl i Sverige var på historiskt höga nivåer under 2015, då knappt 163 000 personer sökte asyl i Sverige. Sedan 2016 har invandringen minskat till följd av att färre personer från Syrien har kommit till Sverige.

2019 fick 119 577 personer uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa var familjeanknytning den vanligaste typen av uppehållstillstånd som utfärdats, följt av uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl och därefter asyl. Detta går att jämföra med 2016 då asylskäl var det vanligaste skälet för uppehållstillstånd i Sverige.

Hur många kom hit som anhöriginvandrare?

2019 fick 57 233 personer uppehållstillstånd för att de var anhöriga till en person i Sverige som har antingen svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige. Inom denna grupp omfattas uppehållstillstånd som har beviljats för anhöriga till personer som är svenska medborgare, anhöriga till personer som har fått asyl, anhöriga till personer som arbetar här, barn födda i Sverige till förälder med permanent uppehållstillstånd, anhöriga till EU/EES-medborgare som är varaktigt bosatta i Sverige, anhöriga till gäststudenter och adoption. Knappt 13 procent var anhöriga till personer som har fått uppehållstillstånd på asylgrunder. Bland dessa 57 233 personer fick 15 129 personer, motsvarande 26 procent, uppehållstillstånd som anhöriga till personer som har arbetskraftsinvandrat till Sverige. Totalt inkom 44 569 ansökningar om anhöriginvandring under 2019.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 20-01-17:

Stadig ökning av anmälningar om människohandel till sidans topp

Under 2019 upptäckte Migrationsverket 481 fall av misstänkt människohandel, vilket är nästan hundra fler jämfört med året före. Det framgår när Migrationsverket nu sammanställt statistiken för 2019.

- Vi blir bättre och bättre på att upptäcka misstänkt människohandel, säger Migrationsverkets centrala samordnare för människohandel, Lisa Hultin Knutas.

Migrationsverkets insatser för att upptäcka misstänkt människohandel har lett till att myndighetens medarbetare kunnat rapportera allt fler fall av misstänkt människohandel till polisen. Det bekräftar trenden sedan flera år tillbaka att antalet rapporter om misstänkt människohandel ökar.

- Att systematiskt utnyttja människor som befinner sig i en utsatt situation är ett allvarligt brott. Därför är det en viktig del i Migrationsverkets arbete att upptäcka de som utnyttjas, säger Lisa Hultin Knutas.

Det går dock inte att säga om ökningen även betyder att människohandeln i Sverige ökar i omfattning.

- Vi kan bara konstatera att vi har blivit bättre på det här området och att våra insatser leder till att vi upptäcker fler misstänkta fall, säger Lisa Hultin Knutas.

Kompetensen har ökat stadigt i takt med att stora utbildningsinsatser genomförts. Under 2019 har även specifika insatser gett resultat. Migrationsverkets förvar i Märsta har till exempel satsat extra på att utbilda sina medarbetare om människohandel, vilket lett till att personalen där har rapporterat fler ärenden.

Unga kvinnor utsätts ofta

För att upptäcka misstänkt människohandel finns flera indikationer som Migrationsverkets medarbetare är extra uppmärksamma på i kontakter med sökande. Det kan röra sig om människor som arbetar i Sverige men uppger att de inte har ett bankkort eller att de byter adress ofta.

(...)

Läs mer (Extern länk)

TT / AB 20-01-17: Fler barn än väntat offer för människohandel (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Migrationsverket 19-10-25:

Oförändrad prognos för antalet asylsökande - trots skärpt omvärldsläge till sidans topp

Prognosen för antalet asylsökande för 2020 och framåt ligger tillsvidare fast. Bedömningen förutsätter att EU-Turkietuttalandet om flyktingar och migranter kvarstår. Det skriver Migrationsverket i sin oktoberprognos.

- Vi har en osäker omvärld, men de fakta vi har just nu gör inte att vi ändrar våra bedömningar om antalet asylsökande, säger Henrik Holmer, Migrationsverkets planeringschef.

I oktoberprognosen ligger tidigare antaganden tillsvidare fast när det gäller det väntande antalet asylsökande i år och de kommande åren. Det betyder att prognosintervallet är kvar på mellan 16 000 till 28 000 asylsökande per år med ett planeringsantagande på cirka 21 000 per år.

Prognosen betonar att verkets antaganden är framtagna med utgångspunkt i att innehållet i det gemensamma uttalandet från EU och Turkiet om flyktingar och migranter fortsätter att upprätthållas. Om det skulle sättas ur spel, och om antalet flyktingar och migranter som söker sig från Turkiet till Europa avsevärt ökar, så kan bedömningarna behöva ses över.

- Utvecklingen med de internationella och regionala aktörerna i Syrien är svårbedömd och utgör därför en betydande osäkerhetsfaktor. Vi följer förstås utvecklingen noggrant, säger Henrik Holmer.

Stabil utveckling av avgjorda ärenden i år

När det gäller Migrationsverkets prövningsverksamhet konstateras att antalet avgjorda ärenden i stor utsträckning motsvarar de prognosbedömningar som gjordes i början av året.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Hämta prognosen (Extern länk)

SvT Nyheter 19-10-25: Orolig omvärld tros inte öka antalet flyktingar (Extern länk)

TT / Svenska Dagbladet 19-10-25: Syrien och Turkiet avgör flykt till Sverige (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190801:

Migrationsverket 19-07-29:

Fortsatt stabilt - men långsiktiga förutsättningar framåt efterfrågas till sidans topp

Trots de senaste årens neddragningar i både budget och personal har myndighetens utvecklings- och effektivitetsarbete börjat ge resultat. Samtidigt vidtar myndigheten åtgärder för att stärka prövningsverksamheten och öka effektiviteten, visar Migrationsverkets juliprognos.

Juliprognosen är den fjärde av totalt fem prognoser som verket lämnar till regeringen varje år. Antalet asylsökande väntas vara fortsatt stabilt med 21 000 sökanden i år, visar prognosen. För nästa år justeras antagandet ned till samma nivå som för 2019.

- De senaste två årens neddragningar i budget och personal har tvingat oss till att effektivisera och utveckla vårt arbetssätt. Nu kan vi börja se resultatet av det arbetet. De kommande åren kommer antalet avgjorda ärenden att vara högre jämfört med tidigare prognoser, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik

Effektiviseringsarbetet fortsätter även framåt. Bland annat ska huvudkontorets omfattning minska i relation till kärnverksamheten. Men den fortsatta resan mot att bli en ännu mer effektiv myndighet behöver långsiktigt rimliga förutsättningar från regering och riksdag, fortsätter han.

- Bland annat ser vi att det i dagsläget saknas en långsiktig inriktning för förvarsverksamheten. Det är inte effektivt att ha den kortsiktiga planering som vi nu har inom förvarsverksamheten.

Förvaret underfinansierat

Om de aviserade anslagsnivåerna för 2020 kvarstår innebär det att förvaret blir underfinansierat med flera hundra miljoner kronor. Vilka konsekvenser det kan komma att få för förvaret i praktiken är dock för tidigt att säga, enligt Mikael Ribbenvik. En neddragning av förvarsverksamheten skulle dock innebära stora avvecklingskostnader som verket inte har fått finansiering för.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 19-07-29:

Många ansöker om medborgarskap just nu till sidans topp

Allt fler vill bli svenska medborgare. Det har lett till att väntetiden för att få medborgarskap just nu är lång. Migrationsverket har under året lagt extra resurser till medborgarskapsprövningen för att fler ärenden ska kunna avgöras på kortare tid.

Flera medier rapporterar om Migrationsverkets långa handläggningstider för personer som vill bli svenska medborgare. Just nu är den förväntade längsta väntetiden 30 månader - men en majoritet av ärendena avgörs långt snabbare än så. Enligt Migrationsverkets siffror är den genomsnittliga handläggningstiden just nu 293 dagar. Tiden räknas från att ansökan kommer in till Migrationsverket fram tills att beslut fattas i ärendet.

- Det är inte heller en acceptabel handläggningstid. Vårt mål är att samtliga sökanden ska få besked inom sex månader, säger Fredrik Bengtsson, kommunikationsdirektör.

Varför tar handläggningen så lång tid?

Varje ärende prövas individuellt. Det betyder att handläggningstiden för varje enskilt ärende ser olika ut och tar olika lång tid. En vanlig orsak till att handläggningen drar ut på tiden är att ansökan som skickas in inte är komplett.

Migrationsverket har under året tillsatt mer resurser till medborgarskapsprövningen för att korta handläggningstiderna så gott det går. Under nästkommande år tillsätts ytterligare resurser.

- Vi arbetar också med att få fram olika digitala lösningar för att handläggningen ska kunna ske smidigare, säger Fredrik Bengtsson.

Pressmeddelandet (Extern länk)

Information om hur ansökan ska gå till (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Migrationsverket 19-05-02:

Tillskott till domstolarna minskar Migrationsverkets kostnader, enligt ny prognos till sidans topp

Det höjda anslaget till Domstolsverket gör att Migrationsverkets kostnader för asylmottagning beräknas minska med en miljard kronor fram till 2022. Det skriver Migrationsverket i sin majprognos.

Majprognosen är Migrationsverkets tredje av totalt fem prognoser till regeringen i år. I den bedömer Migrationsverket att statens totala kostnader för migration och nyanländas etablering fortsätter att minska från cirka 26 miljarder kronor i år till cirka 15 miljarder kronor 2022.

- Till största del är minskningen en följd av färre asylsökande de senaste åren. Det leder till minskade boendekostnader men framför allt minskande ersättningar till kommunerna för asylsökande och kommunmottagna nyanlända, säger planeringschef Henrik Holmer.

Direkta följder för Migrationsverket

Efter Migrationsverkets förra prognos i februari har regeringen i vårändringsbudgeten bland annat höjt anslaget till Domstolsverket med 200 miljoner kronor i år. Det får direkta återverkningar för Migrationsverkets verksamhet, eftersom migrationsdomstolarna då kan avgöra fler migrationsärenden. Det leder i sin tur till att antalet asylsökande i verkets mottagningssystem kan minska snabbare än tidigare beräknat, vilket leder till lägre kostnader.

- Vi är glada att regeringen hörsammat oss på denna punkt och att även Migrationsverket föreslås få ett mindre tillskott i år. Kostnaderna för asylmottagningen beräknas minska med cirka en miljard kronor fram till 2022 på grund av de extra resurserna till Domstolsverket, säger Henrik Holmer.

Ärendebalanser ökar under åren som kommer

(...)

Läs mer och hämta prognosen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190219:

Migrationsinfo 19-02-13:

Migrationsinfo sammanfattar migrationsåret 2018 till sidans topp

Hur många sökte asyl 2018? Hur många fick arbetstillstånd och vilka viktiga lagar och överenskommelser klubbades igenom under året? Migrationsinfo ger dig en sammanfattning över migrationsåret 2018.

De senaste 150 åren har Sverige gått från att vara ett utvandringsland till ett invandringsland. Historiskt sett har invandringen till Sverige varierat och under vissa perioder har migration haft speciellt stor betydelse. Kriget i Syrien resulterade i att antalet personer som sökt asyl i Sverige var på historiskt höga nivåer under 2015, då cirka 163 000 personer sökte asyl i Sverige, dubbelt så många som under 2014. Invandringen 2017 och 2018 var lägre än föregående år, detta efter fem år av ökat antal invandringar till Sverige.

Att invandringen har minskat förklaras av minskningen av de syrienföddas invandring. Antalet invandrare födda i Syrien som folkbokför sig i Sverige minskade kraftigt under 2017 efter flera års ökning, men var precis som under de tre senaste åren den enskilt största gruppen invandrade. 15 procent av de som invandrade 2017 var födda i Syrien. Invandrare födda i Syrien var fortsatt den största gruppen under det första halvåret 2018, men hade minskat med 34 procent jämfört med samma period året innan.

Hur många människor fick uppehållstillstånd?

2018 fick 132 696 personer uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa var familjeanknytning den vanligaste typen av uppehållstillstånd som utfärdats, följt av uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl och därefter asyl. Detta går att jämföra med 2016 då asylskäl var det vanligaste skälet för uppehållstillstånd i Sverige.

Hur många kom hit som anhöriginvandrare?

(...)

Läs hela artikeln, se diagram och läs fördjupningar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 19-02-15:

Ny prognos visar på minskad osäkerhet kring antalet asylsökande till sidans topp

Den politiska överenskommelsen om att förlänga den tillfälliga lagen leder till minskad osäkerhet kring antalet asylsökande. Det skriver Migrationsverket i sin februariprognos.

- Utöver det har vi samtidigt en positiv utveckling för handläggningstiderna. Nu är det viktigt, inte minst för de sökande, att vi framöver har resurser att hålla i den utvecklingen, säger Migrationsverkets planeringschef Henrik Holmer.

Jämfört med prognosen i november anpassas februariprognosen till att den tillfälliga lagen förlängs, med vissa justeringar. Det innebär att antalet asylsökande väntas vara fortsatt stabilt. Detta hänger samman med att tidsbegränsade uppehållstillstånd även i fortsättningen ska vara huvudregel i Sverige. 2018 sökte 21 500 personer asyl i Sverige.

- I prognosen räknar vi nu med cirka 21 000 asylsökande 2019 och 22 000 nästa år, säger Henrik Holmer.

I novemberprognosen var motsvarande siffror 26 000 för 2019 respektive 33 000 för 2020.

Den politiska överenskommelsen betyder också att personer som är alternativt skyddsbehövande ska ges samma rätt till familjeåterförening som flyktingar. Migrationsverket bedömer att det medför fler anknytningsärenden jämfört med om den tillfälliga lagen skulle ha förlängts i sin nuvarande form, men färre anknytningsärenden jämfört med prognosen i november.

- Migrationsverket har i tidigare prognoser räknat med att den tillfälliga lagen inte skulle förlängas. Det skulle ha lett till en ökning av anknytningsärenden kopplade till fler grupper än alternativt skyddsbehövande, säger Henrik Holmer.

Kortare handläggningstider

(...)

Läs mer (Extern länk)

Hämta prognosen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190123:

Migrationsverket 19-01-14:

384 rapporterade fall av människohandel 2018 till sidans topp

Under förra året upptäckte Migrationsverket 384 fall av misstänkt människohandel.

- Människohandel är ett grymt utnyttjande av utsatta människor. Varje gång vi upptäcker ett misstänkt fall ökar chansen att en drabbad person kan få upprättelse, säger Lisa Hultin Knutas, Migrationsverkets centrala samordnare i arbetet mot människohandel.

Den långsiktiga trenden är att Migrationsverket upptäcker allt fler fall av misstänkt människohandel. I fjol blev det dock en marginell minskning, från 444 upptäcka fall 2017 till 384 i fjol.

Lisa Hultin Knutas poängterar att kompetensen på myndigheten att upptäcka misstänkta fall av människohandel ökat stadigt de senaste åren.

- Vi har kunnat genomföra stora kompetensutvecklande insatser, som vi med säkerhet sett har lett till att vi upptäckt fler misstänkta fall sett över tid. Den utvecklingen har varit glädjande, säger hon.

Flera förklaringsmöjligheter

Exakt vad nedgången 2018 beror på är enligt henne inte möjligt att fastställa. Det finns många tänkbara förklaringar.

- Det kan vara att ärendesammansättningen i fjol ändrades, när det gäller från vilka länder de sökande kommer. En annan tänkbar förklaring är att Migrationsverkets omställning i fjol ledde till att färre medarbetare kunde utbildas i frågor om människohandel, eller lägga lika mycket tid på att leta efter indikationer, säger hon.

Ytterligare en förklaring är att det i fjol upptäcktes betydligt färre fall där den utsatta personen är medborgare i Afghanistan. Det har sin förklaring i att antalet utredningar av afghanska asylärenden minskat kraftigt under 2018.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 19-01-15:

Över 5 000 har hittills fått uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen till sidans topp

11 745 ungdomar ansökte i fjol om uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen. Hittills har strax över 5 200 personer fått bifall. Det står klart sedan Migrationsverket blev klar med prövningen till årsskiftet.

Av de närmare 12 000 ansökningarna har Migrationsverket skickat ungefär hälften till landets fyra migrationsdomstolar för prövning. Hos domstolarna återstår fortfarande prövning i drygt 3 500 gymnasieärenden.

De ansökningar som hanteras av domstolarna rör ungdomar som överklagat Migrationsverkets asylbeslut och väntar på att få sin sak prövad där. Domstolarna prövar nu både asylskälen och ansökan om uppehållstillstånd för gymnasiestudier för dessa ungdomar.

- Den slutliga statistiken över hur många som fått bifall respektive avslag kommer att dröja. Domstolarna har många andra ärenden att avgöra, så det är förståeligt att de inte har kunnat pröva ansökningar i samma takt som vi, säger Johanna Lindblad Ó Duinnín, expert vid Migrationsverket.

Den som har fått sin ansökan prövad av Migrationsverket har fått sitt beslut, med undantag för cirka 400 personer vars ärenden exempelvis kräver andra myndigheters besked innan de kan avgöras.

Det var mellan den 1 juli och 30 september 2018 som det var möjligt att ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiestudier trots att man fått avslag på sin asylansökan. Några av kraven var att man ansökt om asyl första gången den 24 november 2015 eller tidigare och fått vänta mer än 15 månader på att få ett beslut.

De ungdomar som har fått bifall på sin ansökan har fått ett 13 månader långt uppehållstillstånd med möjlighet till förlängning om de uppfyller villkoren och studerar på gymnasial nivå.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 19-01-17:

Förenklad prognos lämnad till regeringen till sidans topp

Migrationsverkets bedömningar om verksamheten är oförändrade jämfört med prognosen från slutet av november 2018. Det visar den förenklade prognos som nu skickats till regeringen. När det gäller förvaltningsanslaget justeras prognosen utifrån det nu beslutade anslaget för 2019

Årets första prognos är förenklad. Det betyder att den inte innehåller framåtsyftande bedömningar om antalet asylsökande, och att bedömningarna kring myndighetens utgifter och verksamhet är mindre omfattande.

I stort sett kvarstår verksamhetsanalyserna från novemberprognosen. Osäkerheten kring vilken utlänningslag som kommer att gälla från mitten av 2019 kvarstår. Liksom i den förra huvudprognosen utgår den nuvarande från gällande lagstiftning där den tillfälliga lagen upphör i sommar. Förra prognosen innehöll även beräkningar utifrån en förlängning av den tillfälliga lagen i sin nuvarande form.

- Eftersom statsministeromröstningen sker på fredag den 18 januari har den förenklade prognosen inte kunnat ta hänsyn till den sakpolitiska överenskommelse som nyligen förhandlats fram mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, säger presschef Per Ek.

4,6 miljarder kronor

Övergångsregeringen har fastställt Migrationsverkets anslagsnivåer för 2019 utifrån Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation. Förvaltningsanslaget har förstärkts med drygt 100 miljoner kronor jämfört med utgångspunkten i novemberprognosen till totalt 4,6 miljarder kronor i tillgängliga medel, inklusive anslagskredit och anslagssparande.

Enligt Moderaterna och Kristdemokraterna avsåg förstärkningen på 100 miljoner kronor av förvaltningsanslaget gå till en satsning på fler förvarsplatser. Myndighetens regleringsbrev innehåller i dagsläget dock inget sådant uppdrag.

(...)

Läs mer och hämta prognosen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190111:

Migrationsverket 19-01- 02:

Migrationsverket nådde målen för 2018 till sidans topp

Migrationsverket har under 2018 fattat beslut i 350 000 ärenden, vilket innebär att målen för året nåtts. Samtidigt har Migrationsverkets budget varit 800 miljoner kronor lägre än 2017 och antal medarbetare har under året minskat med 2 000.

När det gäller antal fattade beslut har 2018 på många sätt avlöpt som Migrationsverket planerade för under året. I alla ärendekategorier utom en har köerna och väntetiderna minskat.

- Vi har under året kortat köerna när det gäller arbetstillstånd, asyl, studerande- och anknytningsärenden, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Samtidigt som köerna minskat för arbetstillståndsärendena är antalet förstagångsansökningar fler än tidigare. Ansökningarna har ökat från 38 400 under 2017 till 49 100 under 2018.

- Det visar att Sverige fortsatt har stark dragningskraft på arbetskraft från utlandet, säger Mikael Ribbenvik.

För medborgarskapsärenden visar årets siffror att verket precis nått upp till prognosmålen för avgjorda ärenden. Men antalet nya ärenden är ännu fler, 90 000 ärenden inkom under 2018.

- Under 2019 kommer medborgarskapsprövningen därför att få resursförstärkning för att ytterligare öka kapaciteten, säger Mikael Ribbenvik.

Minskad budget

Han understryker att 2018 varit en utmaning för myndigheten och dess medarbetare. Verksamhetsbudgeten minskade med 800 miljoner kronor 2018 jämfört med 2017, vilket motsvarar 11 procent av budgeten. Antalet medarbetare har under året minskat med 2000 från cirka 8000 till drygt 6000. Omställningen mot en mindre verksamhet inleddes 2017 och fortsätter 2019, bland annat genom att Migrationsverket planerar att lämna fem orter.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

Migrationsverket 18-11- 23:

En osäker framtid siktas i prognosen till sidans topp

En alltför liten myndighetsbudget de kommande åren riskerar att slå mot Migrationsverkets fortsatta utveckling. Det slås fast i Migrationsverkets senaste prognos.

- En prognos är inte en budget, men nu visar den vad som händer om vi inte får mer pengar, säger Migrationsverkets planeringschef Henrik Holmer.

Som en direkt följd av den pågående regeringsbildningen är det inte klart hur mycket medel Migrationsverket tilldelas nästa år. Novemberprognosen utgår därför från beräkningar som bygger på den budgetproposition (2017/2018:1) som riksdagen beslutade om förra hösten. Det innebär en betydande minskning av myndighetens anslag.

- Men vi för nu en bra och konstruktiv dialog med Justitiedepartementet som vi uppfattar visar god förståelse för vårt behov av en lägre besparingstakt, säger Henrik Holmer, Migrationsverkets planeringschef.

Under 2018 har Migrationsverket genomfört omfattande neddragningar. De direkta konsekvenserna har bland annat varit en lägre bemanning och produktivitet, vilket i sin tur försvårat myndighetens möjligheter att nå målen.

- I tider av stora besparingar skapar osäkerheten i sig negativa konsekvenser på myndighetens möjligheter att uppnå våra mål. Det handlar om att folk slutar, vi tappar viktig kompetens och blir mindre effektiva, säger Henrik Holmer.

Negativa utvecklingen kan tillta

Vid alltför kraftiga besparingar bedömer Migrationsverket att den negativa utvecklingen tilltar. Med oönskad personalomsättning riskerar myndighetens förmåga att uppnå målen att försämras. Avsedda besparingar leder istället till en mindre effektiv verksamhet med längre handläggningstider, större mottagningssystem och minskat återvändande.

(...)

Läs mer (Extern länk)

TT / SvD 18-11-23: Fler asylsökande när skärpta lagen går ut (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

Migrationsverket 18-10-25:

Förändrad redovisning av statistik på Migrationsverkets webbplats till sidans topp

Migrationsverket har förändrat hur aktuell statistik redovisas på webbplatsen. Nu redovisas samtliga ärendeslag på ett mer samlat och mer enhetligt sätt. Uppdateringen sker i de flesta fallen månadsvis.

Förutom ärendeslagen asyl, arbete, anknytning, studier och medborgarskap redovisas även kommunanvisningar/bosättning. Dessutom finns en sida som översiktligt visar antal beviljade uppehållstillstånd för varje ärendeslag.

- Vi har sett ett behov av att utveckla statistiksidorna till att bättre spegla hela vår verksamhet. Det gör vi genom att nu tydligare synliggöra alla ärendeslag. Vi har även passat på att uppdatera strukturen och utseendet så att det blir lättare att hitta den statistik man är intresserad av. Vi kommer kontinuerligt att fortsätta utveckla statistiksidorna, säger Matilda Lundvall, enhetschef för digital kommunikation.

Den tidigare veckovisa detaljerade redovisade statistiken av antalet nyinkomna asylärenden har tagits bort. Orsaken är att antalet asylansökningar varit på förhållandevis jämn nivå sedan våren 2016.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.