ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Allmänt om migration, statistik
Arbetskraftsinvandring
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 201111:
- Rättsligt ställningstagande om uppehållstillstånd efter tillstånd för arbete i fyra år
- Arkiveringsdatum 200624:
- Rättslig kommentar om förlängning eller permanentning av uppehållstillstånd för arbete
- Arkiveringsdatum 191025:
- Migrationsöverdomstolen: Semester ingår inte i de arbetsvillkor som bedöms
- Migrationsöverdomstolen: Outnyttjat arbetstillstånd ska inte räknas vid förlängning
- Arkiveringsdatum 190610:
- Migrationsverket om hur intjänandetiden för permanent arbetstillstånd beräknas
- Migrationsdomstol: Arbetstillstånd efter utvisning ska inte bedömas som förlängning
- Ingenjören Ali Omumi vinner i domstol - Migrationsverkets påhittade regel underkänns
- Rekordmånga bärplockare i år
Arkiveringsdatum 211104:
Migrationsverket 21-11-02:
Informationsinsats mot arbetslivskriminalitet
Låt oss stoppa att människor utnyttjas på jobbet. Det är huvudbudskapet i den informationsinsats som Migrationsverket tillsammans med sju andra myndigheter lanserar idag, den 2 november.
Syftet är att öka allmänhetens kunskap och påverka attityder till så kallad arbetslivskriminalitet. Arbetslivskriminalitet är när företag eller organisationer medvetet bryter mot regler i arbetslivet. Det leder till att människor utnyttjas, företag inte kan konkurrera på lika villkor och att skattepengar går till företag som inte har rätt till dem.
Myndigheterna som arbetar mot arbetslivskriminalitet och som står bakom informationsinsatsen är: Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket.
Informationsinsatsen genomförs på uppdrag av regeringen och kommer att pågå till slutet av november.
Läs mer: Myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet (Extern länk)
Gemensamt pressmeddelande från myndigheterna (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 201111:
Migrationsverket 20-10-23:
Rättsligt ställningstagande om uppehållstillstånd efter tillstånd för arbete i fyra år
Rättsligt ställningstagande angående förlängning av uppehålls- och arbetstillstånd samt permanent uppehållstillstånd efter uppehållstillstånd för arbete i fyra år - RS/005/2020 (version 2.0)
/Ur sammanfattning:/
Sammanfattning
+ För att en person ska kunna beviljas permanent uppehållstillstånd, med stöd av 5 kap. 5 § utlänningslagen, på grund av arbete räcker det inte att han eller hon i formell mening uppfyller bestämmelsens krav på att ha haft uppehållstillstånd för arbete i fyra år under de senaste sju åren. Det krävs även att förutsättningarna för arbetstillståndet varit uppfyllda under tidigare tillståndsperioder och att personen under denna tid fått en tillräckligt stark anknytning till den svenska arbetsmarknaden.
+ Vid bedömning av om en person fått en tillräckligt stark anknytning till den svenska arbetsmarknaden är det av betydelse i vilken utsträckning han eller hon arbetat under de fyra åren med uppehållstillstånd för arbete. Som regel krävs att personen inte arbetat kortare tid än tre år och åtta månader (jmf MIG 2019:16).
+ Tid som en person varit sjukskriven eller föräldraledig medan han eller hon hade ett uppehållstillstånd för arbete kan beaktas vid bedömningen av hans eller hennes anknytning till den svenska arbetsmarknaden under förutsätt-ning att det faktiskt utförda arbetet inte varit begränsat.
+ Förlängning av arbetstillstånd upp till en sammanlagd tillståndstid om högst fyra år ska inte beviljas om förutsättningarna för arbetstillståndet inte varit uppfyllda under den tidigare tillståndsperioden.
+ Fortsatt tidsbegränsat arbetstillstånd upp till en sammanlagd tillståndstid om högst sex år får endast beviljas om det finns särskilda skäl. Ett grund-läggande krav för särskilda skäl är att förutsättningarna för tidigare arbets-tillstånd varit uppfyllda.
(...)
Hämta ställningstagandet (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200913:
Migrationsöverdomstolen 20-09-03:
Arbets- och uppehållstillstånd kan ges för dagpendling till Sverige
Även om en utlänning endast uppehåller sig i landet när han eller hon arbetar kan kravet på vistelse i 5 kap. 10 § utlänningslagen vara uppfyllt. Tidsbegränsat uppehållstillstånd kan därför beviljas en utlänning som är bosatt utomlands men dagpendlar till Sverige för att arbeta.
Målnummer UM12506-19, MIG 2020:17.
Hämta domstolens referat (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200624:
Migrationsverket 20-06-04:
Rättslig kommentar om förlängning eller permanentning av uppehållstillstånd för arbete
Ställningstagandet ersätter tidigare meddelat SR 38/2018 som härmed upphävs.
Bakgrund
Arbetstillstånd får ges till en utlänning som erbjudits anställning om anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen (6 kap. 2 § första stycket 1 och 2 utlänningslagen). Ett sådant tillstånd får inte ges för längre tid än två år och den sammanlagda tillståndstiden för ett sådant arbetstillstånd får vara högst fyra år. Om det finns särskilda skäl får dock den sammanlagda tillståndstiden vara högst sex år. (6 kap. 2 a § utlänningslagen)
Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd för arbete (5 kap. 5 § utlänningslagen).
Migrationsöverdomstolen har i avgörandena MIG 2015:11 och MIG 2015:20 angett att en förlängning av ett arbetstillstånd inte kan beviljas om förutsättningarna för arbetstillståndet inte har varit uppfyllda under den tidigare tillståndsperioden.
I denna kommentar beskrivs konsekvenserna av att det vid prövningen av en förlängningsansökan framkommer att förutsättningarna för tidigare arbetstillstånd inte varit uppfyllda.
Hur bedömningen av om förutsättningarna har varit uppfyllda ska göras beskrivs i en separat rättslig kommentar, SR 26/2018, Rättslig kommentar angående bedömning av anställningsvillkor enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen för ansökan om förlängning av uppehålls- och arbetstillstånd på grund av arbete MIG 2017:24 och MIG 2017:25 samt MIG 2018:12. Där framgår bland annat att det ska göras en helhetsbedömning av samtliga anställningsvillkor över tid.
Hämta ställningstagandet (Extern länk)
Arkiveringsdatum 191129:
Asylrättscentrum 19-11-18:
Chefsjuristen: Bedömning av koncernföretags ekonomisk förmåga att anställa
Hur ska arbetsgivares ekonomiska förmåga att anställa bedömas när arbetsgivaren ingår i en koncern? Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad kommenterar ny dom, MIÖD 2019:19, från Migrationsöverdomstolen som förtydligar prövningar för arbetstillstånd.
I mars 2018 ansökte en man om uppehålls- och arbetstillstånd för att arbeta i Sverige. Han bifogade ett anställningserbjudande från LTG Marketing AB där det framgick att han erbjudits en anställning som systemutvecklare.
Frågan i målet är hur bedömningen av en arbetsgivares ekonomiska förmåga att anställa ska göras vid prövningen av en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd när arbetsgivaren ingår i en koncern.
Migrationsöverdomstolen börjar med att konstatera att 6 kap. 2 a § tredje stycket utlänningslagen säger:
att arbetstillståndet ska knytas till den arbetsgivaren och avse det slaget av arbete.
att det är mot den anställningen som bedömningen ska göras om anställningen gör det möjligt för personen att försörja sig.
I detta fall var LTG Marketing AB den arbetsgivaren för arbetstillståndet. Det betyder att det är LTG Marketing AB:s ekonomiska förmåga att betala lönekostnader som är det som ska bedömas. Migrationsöverdomstolen framförde att det är vanligt att bolag inom samma koncern delar upp olika företagsfunktioner på separata bolag och att resultatutjämning sker mellan bolag inom koncernen. Inom skatterätten framgår förutsättningarna för sådan resultatutjämning bl.a. genom bestämmelserna om koncernbidrag.
Migrationsöverdomstolens dom
(...)
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 191025:
Asylnytt 19-10-24:
Migrationsöverdomstolen: Semester ingår inte i de arbetsvillkor som bedöms
En man som haft uppehållstillstånd på grund av arbete i flera år ansökte om permanent tillstånd. Då uppdagades att han fått semesterersättning var tredje månad istället för vid semestern och det var oklart hur många semesterdagar han tagit ut. Migrationsverket avslog därför ansökan, liksom senare migrationsdomstolen. Migrationsöverdomstolen påpekar att det som ska bedömas är anställningsvillkoren och deras nivå i förhållande till branschen. Dessa delar, som avtalas med arbetsgivaren, är något annat än de lagstadgade villkoren. Om en arbetstagare inte får sina rättigheter enligt semesterlagen är det något som arbetstagaren själv får bevaka och kan driva i domstol, på samma sätt som varje arbetstagare. Mannen är alltså inte i sämre situation än en svensk arbetstagare i motsvarande situation. Eftersom anställningsvillkoren är uppfyllda och det inte är en förutsättning för uppehållstillstånd att lagstadgade semesterförmåner utgått så beviljas mannen permanent uppehållstillstånd. Domen är vägledande.
Hämta domstolens referat för mål nr UM7549-18, MIG 2019:15 (Extern länk)
Läs Migrationsverkets referat av domen (Extern länk)
Se även:
Asylrättscentrum 19-10-16: Chefsjuristen kommenterar: Arbetstillstånd även utan lagstadgade semesterförmåner (Extern länk)
Asylnytt 19-10-24:
Migrationsöverdomstolen: Outnyttjat arbetstillstånd ska inte räknas vid förlängning
En man som sökt arbetstillstånd från sitt hemland beviljades arbets- och uppehållstillstånd för ett år. Firman hade inte kommit igång och därför kom han inte till Sverige vid det tillfället. Men tillståndet återkallades inte. Några månader efter att detta tillstånd löpt ut ansökte han på nytt, varvid det framgick att den tidigare perioden inte blivit av. Då mannen senast ansökte om förlängning hade han arbetat i tre år och sju månader, alltså mindre än de fyra år som krävs för permanentning. Samtidigt hade han haft tillstånd i mer än fyra år vilket utesluter förlängning med ytterligare tillfälligt tillstånd om det inte finns särskilda skäl. Därför fick han avslag, både från Migrationsverket och migrationsdomstol. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det tillstånd som gavs vid det andra tillfället inte var en förlängning eftersom mannen fortfarande befann sig i hemlandet. Det ska ses som en ny ansökan. Räknat från den periodens början har mannen nu endast haft tillstånd i tre år och nio månader. Han beviljas därför ytterligare ett tidsbegränsat tillstånd.
Hämta domen UM2636-19, Mig 2019:16 (Extern länk)
Se även:
Asylrättscentrum 19-10-17: Chefsjuristen kommenterar: Klargörande dom om förlängda arbetstillstånd (Extern länk)
Arkiveringsdatum 190610:
Asylnytt 19-06-10:
Migrationsverket om hur intjänandetiden för permanent arbetstillstånd beräknas
Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om beräkningen av sammanlagd tillståndstid för arbetstillstånd. Det handlar om personer som har haft tidsbegränsade uppehållstillstånd för arbete och efter fyra års tillstånd vill ansöka om permanent tillstånd. Situationen kan i enstaka fall uppstå även när en asylsökande byter spår efter avslag i asylärendet och tidigare har haft arbetstillstånd. Huvudregeln är att permanent uppehållstillstånd kan beviljas då personen haft arbetstillstånd under fyra av sju år. Om personen vid den tidpunkten inte uppfyller kraven för permanent tillstånd krävs särskilda skäl för att få nytt tidsbegränsat tillstånd. De sammanlagda tillfälliga tillstånden får inte vara mer än sex år. Beräkningen sker normalt vid beslutstillfället, men i vissa fall kan sjuårsperioden räknas från ansökningsdatum, till exempel vid en onormalt utdragen handläggningstid. Det rättsliga ställningstagandet slår fast att samma principer ska gälla även om personen varit utrest från Sverige under sjuårsperioden. Om det har gått så lång tid att personen inte längre har fyra års arbetstillstånd de senaste sju åren räknat från beslutsdatum så kan tidsbegränsat arbetstillstånd beviljas på nytt.
Hämta ställningstagandet SR 16/2019 (Extern länk)
Asylnytt 19-06-10:
Migrationsdomstol: Arbetstillstånd efter utvisning ska inte bedömas som förlängning
En man som haft arbetstillstånd i Sverige ansökte om nytt tillstånd hos en annan arbetsgivare. Migrationsverket avslog ansökan på grund av att den tidigare arbetsgivaren inte hade tecknat de försäkringar som krävs under hela anställningstiden. Avslaget förenades med beslut om utvisning. Efter att detta beslut vunnit laga kraft lämnade mannen Sverige och ansökte ett par månader senare om arbetstillstånd från utlandet. Migrationsverket bedömde även denna ansökan som en förlängningsansökan med argumentet att det skulle vara orimligt om en sökande kunde kringgå bestämmelserna genom att lämna Sverige en kort tid. Ansökan avslogs med samma motivering som tidigare. Migrationsdomstolen däremot bedömer ansökan som en ny ansökan utan att väga in förhållandena under tidigare anställning. Målet återförvisas till Migrationsverket. Beslutet är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)
Centrum för Rättvisa 19-05-23:
Ingenjören Ali Omumi vinner i domstol - Migrationsverkets påhittade regel underkänns
I ett av de mest uppmärksammade fallen av kompetensutvisningar utvisade Migrationsverket i somras ABB-ingenjören Ali Omumi på grund av att han hade saknat försäkring hos sin förrförra arbetsgivare. Därefter stoppade myndigheten Ali Omumi från att komma tillbaka till ABB och Sverige med hänvisning till en påhittad regel, som innebär att utvisade arbetskraftsinvandrare under en obestämd tidsperiod portas från Sverige. Nu ger migrationsdomstolen i Malmö Ali Omumi rätt - och underkänner Migrationsverkets påhittade regel.
- Nu hoppas jag på att snart kunna komma tillbaka till Sverige, som jag och min familj har saknat, säger Ali Omumi.
Domen innebär att Migrationsverkets beslut rivs upp och att ärendet skickas tillbaka till myndigheten, som ska göra en ny prövning av Ali Omumis ansökan som enbart ska avse den aktuella anställningen hos ABB. Eftersom denna anställning uppfyller alla krav väntas Migrationsverket bevilja Ali Omumi arbetstillstånd i Sverige inom kort.
- Det är bra att migrationsdomstolen nu river upp Migrationsverkets felaktiga beslut. Samtidigt är det mycket allvarligt att Migrationsverket systematiskt hindrar personer som Ali Omumi från att komma tillbaka till sitt arbete i Sverige utan stöd i lagen. Migrationsverkets påhittade regel har upprepade gånger underkänts i domstol. Det är hög tid att Migrationsverket rättar sig efter domstolskritiken och slutar försätta arbetskraftsinvandrare med jobb i Sverige i karantän utomlands, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Ali Omumi.
Läs mer (Extern länk)
Migrationsverket yyy 19-06-05:
Rekordmånga bärplockare i år
Migrationsverket har fått in rekordmånga ansökningar om arbetstillstånd avseende bärplockare till säsongen 2019.
Sammanlagt har Migrationsverket fått in över 6 200 ansökningar om arbetstillstånd för bärplockare till sommaren. Det är det näst högsta antalet ansökningar sett över en tioårsperiod. Endast år 2009 var antalet ansökningar fler då 7200 bärplockare beviljades arbetstillstånd i Sverige. Liksom tidigare år kommer de flesta bärplockare från Thailand.
- Vi beviljar i stort sett alla ansökningar som kommer in. Avslagsprocenten är på knappt en procent och den procenten utgörs i stort sett bara av ansökningar som av någon anledning dras tillbaka, säger Erik Holmgren, enhetschef på arbetstillståndsenheten vid Migrationsverket.
I samband med prövningen av ansökningarna gör Migrationsverket noggranna kontroller av företagen som vill anställa bärplockarna.
- Bland annat kontrollerar vi företagens ekonomi. Det har bland annat att göra med att vi vill säkerställa att arbetstagarna kommer att få ut den lön de har rätt till, säger Erik Holmgren.
- Vi har en nära dialog med de största företagen inom branschen så att de vet vad som gäller och vilka krav vi ställer, fortsätter han.
Läs mer (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.