ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Integration och uppföljning
Rapporter och forskning
Klipp från media
Länk till information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 220413:
- Örebro och Karlskoga har kartlagt nyanlända akademiker
- M M Stephenson: Experiences of asylum policy among young people, social workers
- Arkiveringsdatum 220324:
- Ali Ahmed, Mats Hammarstedt, forskare: Utrikes födda fortsätter att bli diskriminerade
- Arkiveringsdatum 220215:
- Längre väntan på asylbesked försvårar integration
- Forskare, Gustav Lidén, Jon Nyhlén: Ge kommuner mer inflytande över mottagandet
- Arkiveringsdatum 211231:
- Rika kommuner ska hindras dumpa sina fattiga
- Nyanlända skulle snabbare ut i jobb - över hälften kvar på Arbetsförmedlingen
- Arkiveringsdatum 210904:
- Barriers towards resilient performance among public infrastructure organizations
- Svensksyrier: "Man måste fortsätta kämpa" - Rapport om syriers etablering
- Countries that are more compassionate towards refugees have lower levels of violence
- Arkiveringsdatum 210701:
- Survey: There is a massive gap between supporting refugees in theory and in practice
- H Emilsson & Klara Öberg: Housing: Top-Down Governance and its Local Reactions
- Arkiveringsdatum 210603:
- Global Village om svensksomalier i utanförskap: "Vi är fast, vi kommer inte härifrån"
Arkiveringsdatum 220413:
SvT Örebro 22-04-05:
Örebro och Karlskoga har kartlagt nyanlända akademiker
Arbetslösheten bland akademiker i Sverige födda utanför Europa är mycket högre än bland svenskfödda. Projektet "Den g(l)ömda resursen" försöker ta reda på varför och matcha akademikerna med jobb som passar deras utbildning.
Det är Örebro kommun och Karlskoga kommun som under två år kartlagt personer med minst två års eftergymnasial utbildning utan svenskt medborgarskap men med uppehållstillstånd.
- Jag brukar lite slarvigt säga att är det någon som vill ha vad som helst så har vi hittat den kompetensen. Det är alltifrån läkare, tandläkare, lärare, ingenjörer och ekonomer, säger Kristian Måsén.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
innehållNordic Social Work Research 22-04-10:
Lived experiences of Swedish asylum policy among young people and social workers
Maria Moberg Stephenson, Marcus Herz
This article aims to explore lived experiences of the asylum process in Sweden from the perspectives of unaccompanied young people and social workers who work with these young people during a period when Swedish asylum-laws went through a transformation. Young people are expected to become 'integrated' and create a sense of belonging in Sweden within a temporary perspective, and the social workers are supposed to work towards integration during more prolonged waiting times and more restrictive asylum politics. The article is based on interviews with young people with current or recent experience of the asylum process and social workers in a non-governmental organization.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220404:
SvT 22-03-28:
Forskaren om hur flyktingkrisen 2015 påverkat kommunerna
Gustav Lidén, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet har forskat kring konsekvenserna för svenska kommuner i samband med flyktingkrisen 2015. I videon beskriver han olika skillnader i kommunernas flyktingmottagande.
De senaste åren har det skett flera förändringar av flyktingpolitiken som lett till starkare statlig styrning inom flyktingpolitiken.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220324:
Aftonbladet debatt 22-03-20:
Utrikes födda fortsätter att bli diskriminerade
Forskare: Ingen förbättring de senaste 20 åren - det behöver vi ändra på nu
Frågan om flyktingmottagande aktualiseras på nytt när miljontals ukrainare är på flykt undan krig.
De senaste dagarna har vi kunnat ta del av uppgifter om att allt fler människor, oberoende av politisk hemvist, ställer sig positiva till att ta emot flyktingar.
Frågan om flyktingmottagning är nära förknippad med frågan om integration av utrikes födda på arbetsmarknaden. Det är i dag väl känt att det finns stora skillnader mellan inrikes födda och framförallt utrikes födda från länder utanför Europa vad gäller integration på arbetsmarknaden och segregationen på bostadsmarknaden.
Utrikes födda från länder utanför Europa har i genomsnitt lägre arbetsinkomster och sysselsättning än såväl inrikes födda som utrikes födda från länder i Europa. Vidare har boendesegregationen ökat de senaste årtiondena.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220215:
Syre 22-02-01:
Längre väntan på asylbesked försvårar integration
Ju längre tid det tar att få ett asylbeslut, desto svårare för den asylsökande att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är slutsatsen av en utvärdering som IFAU gjort. Däremot tycks väntetiden inte påverka det psykiska måendet.
Trycket var högt på Migrationsverket under 2014, med många asylansökningar. Det innebar att väntetiderna för beslut varierade - handläggningstiderna ökade från 180 till 380 dagar, visar en utvärdering från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk, IFAU, som har undersökt hur väntetiderna påverkade personernas inträde på arbetsmarknaden samt deras psykiska hälsa.
Utvärderingen omfattar knappt 21 000 individer som beviljats uppehållstillstånd efter att ha ansökt om asyl i Sverige under perioden april till september 2014. Drygt två tredjedelar av studiegruppen var män. Ett år efter inlämnad ansökan hade 11 procent av gruppen sysselsättning, efter två år hade siffran ökat till 32 procent. Men en extra månads väntan på asylbeslutet minskade sannolikheten att vara sysselsatt någon gång under de två första åren med 2,7 procentenheter. Det resulterade i sin tur i lägre arbetsinkomster, närmare bestämt 7,5 procent.
- Man hamnar på efterkälken när man får vänta lite längre, men även efter fyra-fem år så ligger man efter i arbetsinkomst, säger en av rapportens författare, Olof Rosenqvist, doktor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Dagens Samhälle debatt 22-02-02:
Forskare: Ge kommuner mer inflytande över flyktingmottagandet
Gustav Lidén, Jon Nyhlén
Politiken för mottagande och integration av nyanlända flyktingar harmonierar inte mellan stat och kommun. Nu krävs starkare möjligheter för lokal anpassning av flyktingpolitiken, skriver två statsvetare i en ny rapport.
Vi har just avslutat ett forskningsprojekt där vi har studerat den lokala nivåns betydelse gällande mottagande och integration av nyanlända flyktingar i Sverige. Undersökningen har tagit avstamp i den så kallade flyktingkrisen och vilar på statistik för hela kommunsektorn och djupstudier i tre särskilt utvalda kommuner (Avesta, Vallentuna och Östersund).
Vårt huvudargument är att det i frågan om mottagande och integration existerar stora skillnader kommunerna emellan. Skillnaderna rör sig utefter två relaterade dimensioner. Den första speglar kommunernas öppenhet för mottagande av nyanlända flyktingar. Skillnader i denna ståndpunkt kan delvis förklaras med varierande demografiska och ekonomiska förutsättningar samt skilda ideologiska uppfattningar.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220125:
Ingrid Eckerman 22-01-17:
Hur kan man hjälpa flyktingar att överleva mentalt?
Flyktingar är en grupp med sämre psykisk hälsa än befolkningen i allmänhet. Depressioner, ångesttillstånd, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och suicid är vanliga. Här finns många faktorer som bidrar: erfarenheter av krig och kaos, livshotande händelser, förluster av närstående, ovisshet inför framtiden.
(...)
Maria Sundvall, överläkare i psykiatri på Transkulturellt centrum, Region Stockholms, påpekade i en artikel 2017 att psykiatrin måste ha en helhetssyn på människors psykiska lidande. Detta blir än tydligare i mötet med asylsökande och flyktingar. "I de asylsökandes fall kan den oerhörda stressen i den aktuella situationen till exempel leda till självmordshandlingar utan att kriterier för något psykiatriskt syndrom är uppfyllt. Det är en myt att bara den som är psykiskt sjuk kan begå självmord."
I sin doktorsavhandling 2021 jämförde Sundvall vården för asylsökande psykiskt sjuka med vården för personer med personnummer. Hon konstaterade brister i kommunikation och utredning. "De traumatiska upplevelser som kvinnorna hade utsatts för uppmärksammades sällan under vårdtiden. Inte heller utforskades kulturella aspekter och kvinnornas egna tankar kring självmordsförsöket dokumenterades inte. Behandlare och patienter hade olika perspektiv på situationen, perspektiv som aldrig möttes, och resultatet tycktes bli en upplevelse av maktlöshet hos bägge parter." Uppföljningen av de asylsökande kvinnorna var betydligt sämre än för andra kvinnor, trots att de varit sjukare.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 211231:
TT / AB 21-12-15:
Rika kommuner ska hindras dumpa sina fattiga
Kommuner från norr till söder larmar om hur socialt utsatta plötsligt flyttar in och ber om hjälp.
Rikare kommuner pekas ofta ut som ansvariga.
Nu krävs nationell samordning och hållbar bostadsförsörjning för att stoppa problemet, enligt en ny rapport.
- Vi kommer att behöva vidta massor av åtgärder, säger civilministern Ida Karkiainen (S) till TT efter att ha fått länsstyrelsernas nya redovisning rörande så kallad social dumpning i sin hand.
- Framför allt handlar det om bostadsfrågorna, tänker jag. Det är en viktig beståndsdel i det här, säger civilministern som tillägger att fler ministerportföljer kan bli involverade.
Fenomenet - att kommuner, ofta i landsbygd och glesbygd, upplever att de får ta emot socialt utsatta personer som på olika sätt uppmanats att flytta - har varit på tapeten de senaste två åren.
Utsatta "uppmuntras" flytta
Storstadskommuner har av många pekats ut som ansvariga för förflyttningen av bland annat nyanlända, personer med sociala problem, missbrukare och hemlösa - men de slår ofta ifrån sig.
I en enkätundersökning som TT genomförde i slutet av 2019 uppgav drygt 70 procent - 113 kommuner - av totalt 159 svarande att de upplever att socialt utsatta människor kan ha uppmuntrats - till och med hänvisats - att söka bostad hos dem i stället för i hemkommunen. Siffran var högre - 79 procent - bland dem som definierar sig som landsbygds- eller glesbygdskommun.
2020 genomförde Statskontoret sin kartläggning, där man också kunde slå fast att socialt utsatta personer som på olika sätt uppmanats att flytta faktiskt är ett problem som förekommer.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
SvT Nyheter 21-12-24:
Nyanlända skulle snabbare ut i jobb - över hälften kvar på Arbetsförmedlingen
Närmare 200 000 personer har deltagit i etableringsprogrammet för nyanlända de senaste tio åren. Över hälften av dem är fortfarande inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det visar en ny rapport.
Etableringsreformen lanserades i slutet av 2010, då Arbetsförmedlingen fick ta över ansvaret för nyanländas etablering från kommunerna. Syftet var att de nyanlända snabbare ska komma i sysselsättning.
Arbetsförmedlingen har nu släppt en rapport där myndigheten kartlagt hur det har gått. Sedan december 2010 har närmare 200000 personer deltagit i programmet - och i augusti 2021 var över hälften av dem inskrivna på Arbetsförmedlingen.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Läs arbetsförmedlingens pressmeddelande och hämta rapporten (Extern länk)
Arkiveringsdatum 211210:
Svenska Dagbladet kultur 21-11-24:
"Migranters värderingar integreras snabbt"
Nyanlända migranters värderingar närmar sig genomsnittssvenskens relativt snabbt. Vissa förändringar tar dock längre tid och där kan samhälls?insatser göra skillnad, skriver Olle Hammar.
I den politiska debatten hörs allt oftare en oro för att svenska normer och värderingar hotas av invandring. Så tycks dock inte vara fallet. Medan forskning visar att ett lands kultur är förhållandevis seglivad, tycks personer som migrerar från ett land till ett annat anpassa sig till det nya landets kultur relativt snabbt.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Dagens Arena 21-12-02:
Bosättningslagen får godkänt
Fler nyanlända får jobb, bosättning och högre löner. Färsk rapport från Riksrevisionen visar att fördelningen mellan kommuner har blivit bättre. Men arbetet kan förbättras.
Sedan 2016 är kommuner skyldiga att ta emot och ordna bostad till nyanlända. Detta enligt bosättningslagen. Det har skapat goda effekter menar Riksrevisionen.
- Våra övergripande slutsatser av Migrationsverkets arbete är att det i huvudsak fungerar väl och det främjar ett jämnare fördelat mottagande mellan kommuner. Det är kul att få kunna lyfta fram det som fungerar, säger Frida Karlsson på Riksrevisionen.
Väntetider för nyanlända som vistas på anläggningsboenden har kortats med 32 dagar i genomsnitt. Enligt Riksrevisionen beräkningar har staten sparat ungefär 300 miljoner kronor mellan 2017 och 2018.
Tidigare kunde kommuner tacka nej till Migrationsverkets anvisningar.
- Resultatet av det, var att nyanlända med uppehållstillstånd blev kvar i anläggningsboenden istället för att tas emot i kommuner, säger Frida Karlsson.
Förslagen från Migrationsverket baseras på statistiska beräkningar över hur det ser ut i kommunerna. Så som förutsättningar på arbetsmarknaden, befolkningsstorlek och antalet asylsökanden. Med bosättningslagen fördelas nyanlända på ett sätt som möter kommuners behov bättre menar Frida Karlsson. Det ger goda förutsättningar att kunna starta sitt liv i Sverige.
- Kortare väntetider innebär att nyanlända snabbare hamnar i en kommun och kan påbörja sin etablering, säger Frida Karlsson.
Kommuner med högt mottagande hade i många fåll högre arbetslöshet. Med en jämnare fördelning har chanser till etablering på arbetsmarknaden blivit bättre menar Riksrevisionen. Det innebär högre löner också.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 211104:
Sveriges Radio Ekot 21-10-27:
Barn till utrikes födda löper stor risk att hamna i relativ fattigdom
I Sverige lever ungefär var femte barn i relativ fattigdom enligt en rapport från Rädda Barnen. Det innebär att de lever i en familj som har en inkomst som ligger under 60 procent av landets medianinkomst.
Asylsökande är en särskilt utsatt grupp i hela Europa, enligt rapporten.
Zahra Alizada är asylsökande och bor i Boden. Hon, hennes man och deras fyra barn lever på 7 500 kronor i månaden.
Hela inslaget (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210904:
MDPI 21-07-29:
Barriers towards resilient performance among public infrastructure organizations
The Refugee Influx Case of 2015 in Sweden
Abstract
During the autumn of 2015, Europe experienced a sharp increase in refugee influx, and many refugees arrived in the European Øresund Region. Refugees travelled through Denmark and over the Øresund Bridge, arriving in the third largest city in Sweden, Malmö. Private, public and voluntary organizations in Malmö had to change the way they worked to meet the new entry demands. Flexible adaptations to changing circumstances can be described as resilient performance and are supported or hindered by societal and organizational drivers and barriers. Qualitative interview data from Swedish organizations managing the refugee reception in Malmö were analyzed through the theoretical lens of Resilience Engineering (RE). The analysis results showed that necessary adaptations were not supported by the managerial design of the responsible public organizations. The analysis also showed that preconditions created from societal steering hinders value responsiveness at the public management level, i.e., the public management level has barriers towards becoming familiar with the organization's value structures. Familiarity with the system value and goal structure is essential for an efficient prioritizing of conflicting goals, which is why it is suggested that this aspect be explicitly included in RE principles.
The analysis also showed that preconditions created from societal steering hinders value responsiveness at the public management level, i.e., the public management level has barriers towards becoming familiar with the organization's value structures. Familiarity with the system value and goal structure is essential for an efficient prioritizing of conflicting goals, which is why it is suggested that this aspect be explicitly included in RE principles.
Läs hela texten eller ladda ned. (Extern länk)
Se även:
Cambridge University Press, July 2021: Do-Gooders at the End of Aid - Scandinavian Humanitarianism in the Twenty-First Century (Extern länk)
TT / Squid 21-08-16:
Svensksyrier: "Man måste fortsätta kämpa"
Hanan Chahrestan flydde kriget i Syrien som 20-åring. Resan in i det svenska samhället har varit krokig och arbetsam. Strategin har varit att tacka ja till alla möjligheter.
Men hon har också sett hur landsmän tackat nej till jobb och och utbildningar och hamnat utanför samhället.
I rapporten "Fakta för förändring" som släpps i dag målas en mörk bild av svenskar med rötter i Syrien. Ökande arbetslöshet, låga inkomster och låg utbildningsnivå. Men det finns också en stor grupp svensksyrier som trots att de inte levt länge i Sverige har lyckats i arbetslivet.
Hanan Chahrestan flydde kriget i Syrien 2013 tillsammans med sin lillebror och mamma. De bodde då i Homs där Hanan pluggade på universitetet och hennes mamma hade en egen tandläkarmottagning.
- Till slut var det inte säkert för mig att gå till universitetet längre utan risk för att jag skulle bli kidnappad eller skjuten. Det blev omöjligt att leva där.
I september 2013 bestämde sig familjen för att fly. Både deras bostad och Hanans mammas tandläkarmottagning hade blivit förstörda av kriget. I oktober kom de till Sverige via Ryssland.
- Jag minns att jag ringde till en kompis som också har flytt från Syrien. Han sade att jag skulle söka upp Migrationsverket och Syriska föreningen, så att jag skulle kunna lära mig svenska.
Syrier tackar nej
Två timmar om dagen läste hon svenska på Syriska föreningen där det fanns en syrisk lärare som var till stor hjälp. När hon efter två månader fick uppehållstillstånd började hon läsa på komvux för att komplettera sina betyg så att hon skulle kunna plugga vidare i Sverige. Hon tog också olika jobb som barista, på restaurang och i kassan på Ica.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
TT / Squid 21-08-16: Rapport: Syrierna i Sverige: Så har det gått (Extern länk)
The Conversation 21-08-25:
Countries that are more compassionate towards refugees have lower levels of violence
As the world braces itself for an influx of people fleeing Afghanistan in the wake of the Taliban coup, it is a timely opportunity to look at the real effect of immigrants and refugees on a country. So often these people are demonised and scapegoated by the media and politicians as a distraction from underlying domestic problems or to make political capital out of voter fears.
According to a recent survey, almost one in three Europeans feels that "refugees are more to blame for crime than other groups", while those who believe that "refugees will increase the likelihood of terrorism" is almost double that.
The study of immigrants and violence often focuses on the likely opportunities and motives of migrants to commit violence, and the effect on a country's crime level. But the latest research from my colleague and I took a different approach, looking at the number of refugees welcomed by a country as a measure of national compassion.
Our analysis showed that countries in Europe and North America that treat refugees with compassion and accept them in greater numbers are likely to have lower murder rates. Put simply, compassion towards refugees is not linked to greater risk of violent crime.
What the evidence shows
The study concentrated on the period from 2014 to 2017 when almost 2 million migrants - many from the Middle East - tried to find asylum in EU countries, marking the worst crisis of its kind since the second world war.
We looked at countries that were able to prevent refugees from simply marching in. In these countries, refugee flows reflect political choices and asylum policies rather than the inability to prevent massive influxes at the border. This means our focus was not on countries like Lebanon, Kenya or Turkey, but rather on Europe and North America.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210701:
Forbes 21-06-17:
There is a massive gap between supporting refugees in theory and in practice
People support helping refugees in theory but very few want refugees coming to their own countries in practice. That's the rather stark suggestion from a survey conducted across 28 countries, most of which are middle- or higher-developed. The survey also suggests a link between the willingness to take refugees in and belief in the legitimacy of refugees' claims.
The survey, conducted by British market research firm Ipsos MORI, found that in the countries surveyed, on average 70% support the principle of giving refuge to people fleeing violence, disaster or persecution, but less than 15% think more refugees should be allowed into their own country after the pandemic.
At the same time, respondents didn't want to see higher government spending going to refugees, with again less than 15% on average being in favour. And a solid half of all respondents thought the borders of their countries should be closed entirely.
Some of the countries more well known to be anti-refugee elicit no surprises here: Russia, Turkey and Malaysia consistently feature at the low end of the scale. By contrast, the populations of some typically refugee-welcoming countries show quite high agreement with the suggestion "We must close our borders to refugees entirely - we can't accept any at this time." More than half the population of Sweden, for instance (55%), agreed with the proposition, and that was up several percentage points on the previous two years.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Journal of International Migration and Integration 21-06-29:
Housing for Refugees in Sweden: Top-Down Governance and its Local Reactions
Henrik Emilsson & Klara Öberg
Abstract
In this article, we investigate local level reactions to the top-down state steering for the housing of refugees in Sweden. We especially reflect on events after the increased refugee reception in Sweden in 2015 and the introduction of a Settlement Act in 2016 which made it mandatory for municipalities to receive a specific number of refugees and organise accommodation. This has resulted in a wide array of housing situations for refugees concerning standard, costs and temporary solutions. A multi-level governance framework from on central government steering perspective is applied. We argue that the modified legislation can be understood as a change in governance throughout the years - from persuasion to economic incentives and, finally, to coercive methods. Sweden is a country that has distinguished itself as one refraining from particularity and continuing to work towards equality between newcomers and citizens. In relation to recent legal and political developments, we identify a change - a paradoxical change, as governance for the more-equal reception of refugees in Sweden seems to lead to increased inequalities for refugees on the local level.
Läs artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210603:
TT / Squid 21-05-23:
"Vi är fast, vi kommer inte härifrån"
Knappt hälften har ett arbete att gå till. De som jobbar har låg lön och bara fyra av tio kan försörja sig själva.
En ny kartläggning visar det utanförskap svensksomalier lever i.
Rapporten från Stiftelsen The Global Village om svensksomalierna är en dyster läsning. De som bor i Sverige men är födda i Somalia, eller har somaliska föräldrar, är cirka 110?000 personer. Det är drygt en procent av Sveriges befolkning. Ungefär lika många som folkmängden i mellanstora städer som Halmstad, Eskilstuna eller Borås.
Men svensksomalierns tillvaro skiljer sig från genomsnittssvenskens.
Knappt hälften har jobb
Arbetslösheten bland svensksomalierna är mycket hög. Inte ens hälften, 48 procent, av dem mellan 20 och 64 år hade ett arbete att gå till 2018. Motsvarande siffra för alla svenskar var nästan 80 procent.
- Det är en av de stora utmaningarna. Trots att andelen med arbete har blivit nästan dubbelt så stor som 2013 så hittar fortfarande många inte till arbetsmarknaden, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Stiftelsen The Global Village som bland annat arrangerar Järvaveckan.
Han berättar om fördomarna mot utomeuropéer, och att majoritetssamhället inte släpper in dem. I alla fall inte för att prata allvar, som om trångboddhet, utbildning eller arbete - medan det går bra för politiker och tjänstemän att stötta sådant som barnkultur, dans och idrott, tycker Ahmed Abdirahman.
- Det handlar alltid om invandrare som kopplas ihop med problem, det talas inte med oss, säger Ahmed Abdirahman.
Aweis Abdulkadir, ordförande i föreningen Somalisk svensk community center, konstaterar att integrationen i Sverige fungerar så mycket sämre än i exempelvis USA och Kanada, där det också bor många somaliska invandrare.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.