ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Integration och uppföljning
Kommunmottagande efter uppehållstillstånd
Klipp från media
Länk till information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 210904:
- Fem år med flyktinglägenheter: Barnen integreras snabbare än de vuxna
- 100 flyktingfamiljer från 2015 blir av med sina hyreskontrakt i Göteborg
- Nyanlända barn kommer i kläm
- Arkiveringsdatum 210701:
- Högsta förvaltningsdomstolen: Staffanstorp har ansvar för hemlös familj
- H Emilsson & Klara Öberg: Housing: Top-Down Governance and its Local Reactions
Arkiveringsdatum 220316:
Sveriges Radio Göteborg 22-03-14:
Få nyanlända kan bo kvar i kommunen - Cecilie: "En handfull lyckas"
Kungsbacka blir en lite fattigare kommun när bostadsbristen gör att många nyanlända lämnar kommunen redan efter två år.
Det tycker Cecilie Ingmår, som engagerat sig i integreringen av människor som flytt från andra länder och fått en fristad i kommunen.
I inslaget hör du andra åsikter från Kungsbackabor.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Göteborg 22-03-14: Familjen måste söka 20 lägenheter i månaden - för att få bo kvar i sliten skola (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 220125:
Dagens Arena 22-01-11:
Social dumpning har gamla rötter
När socialbidragstagare flyttar mellan kommuner är det inte ovanligt att konflikt uppstår. Bråk om fattiga kan spåras tillbaka till "sockenkriget" för över 200 år sedan. Frågan är om kommunerna någonsin kommer att lösa det själva.
I media har det de senaste åren florerat berättelser om socialt utsatta människor som tvingas flytta från sina hemkommuner. Ofta är det storstadskommuner som pekas ut för att aktivt medverka till att socialbidragstagare flyttar till mindre avfolkningskommuner på landsbygden. Fenomenet är allmänt känt som "social dumpning".
Enligt en utredning av Statskontoret från förra året är fenomenet utbrett. Men de använder begreppet "aktiv medverkan" till flytt. Genom att exempelvis villkora bidrag, betala första hyran eller hjälpa till med transport, medverkar kommuner till att fattiga flyttar därifrån.
När människor med försörjningsstöd flyttar från en kommun till en annan väcks ofta reaktioner hos den nya kommunen. Det har skickats arga öppna brev till hemkommunen och vid ett par tillfällen har kommuner dragit varandra inför domstol.
Nyligen gick civilminister Ida Karkiainen (S) ut och sade att åtgärder måste vidtas för att lösa problemet. Förra året fick länsstyrelserna i uppdrag att få kommunerna att börja samverka. I en slutrapport efterlyser de nu en nationell myndighet som ska ansvara för frågan.
Jan Amcoff, docent i kulturgeografi vid Uppsala universitet, hörde talas om social dumpning redan på 90-talet. På den tiden, framhäver han, fanns det också storstadskommuner som ansåg sig utsatta för fenomenet. De hade ett överskott på bostäder efter att ha förbyggt sig under 1980-talet när staten utlovade väldigt låga räntekostnader.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 211231:
Värmlands Folkblad ledare 21-12-21:
Susanne Sjöstedt: Sjukt att det lönar sig att riva hus för att slippa "fel" hyresgäster
Det är mer logiskt för flera Värmlandskommuner att ta den ekonomiska smällen för att riva sina hus än att sälja dem till nån som vill betala. Allt för att undkomma de rikare storstadskommunernas dumpning av mindre önskvärda medborgare.
Jag tar det igen: Värmlandskommuner river nu glatt sina hus av rädsla för att folk ska flytta in i dem om de säljer till en privat värd - och att det ska visa sig vara "fel" sorts folk.
Så sjuk är svensk bostadsmarknad och så sjukt och människofientligt är systemet vi har i dag där rika kommuner helt enkelt kan göra sig av med de kommuninvånare de inte vill ha. De bygger bara inga fler hyresbostäder trots att befolkningen ökar - och låter hyrorna på de som redan finns drivas upp till nivåer där bara medelklass har råd att bo.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 211210:
Sydsvenskan 21-12-05:
Hans första hem i Sverige var en husvagn i Staffanstorp
En grusplätt i Staffanstorp blev brännpunkt i riksdebatten 2017 när kommunen placerade nyanlända i husvagnar. Nu ska den kritiserade lösningen bort.
Vi följer Wassim Alkhatib och hans familj i spåren av flyktingkrisen, från parkeringen där allt började till egen lägenhet i Helsingborg.
- Vi var nya i Sverige, vi behövde bara lite tid, säger han.
På en grusplan i utkanten av Staffanstorp står Wassim Alkhatib. För två år sedan lämnade han sin fru och parets lilla dotter i Syrien, för att fly genom Europa till Sverige. Nu har han fått sitt efterlängtade uppehållstillstånd - och placering i en kommun. Det nya livet ska börja.
Men på plats i Staffanstorp får Wassim Alkhatib och åtta andra män ett oväntat besked: det finns inga lägenheter - de ska bo på en parkering.
När HD och Sydsvenskan träffar honom oroar han sig redan för vintern. Husvagnen, som han delar med en annan man, saknar rinnande vatten. Dusch, toalett och kök finns i separata baracker.
- Inte ens i flyktingläger bor man så här, sa Wassim Alkhatib under den första intervjun med tidningen.
Hösten 2017 uppmärksammades Staffanstorp som den kommun i Skåne som var sämst på att möta bosättningslagen och ta emot nyanlända.
Till slut satte Migrationsverket hårt mot hårt och skickade människor med enkelbiljett direkt till Rådhuset i Staffanstorp.
Många kommuner i samma situation löste bostadskrisen med att köpa in modulbostäder. Staffanstorp kontrade med en akutlösning som skulle komma att bli både omdebatterad och kritiserad: att placera nyanlända i husvagnar.
Helsingborg november 2021.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 211104:
Sveriges Radio Sörmland 21-10-20:
Efter åtta år i Sverige - nu får Noor gå på SFI
Efter åtta år i Sverige och Eskilstuna, har journalisten Noor Qaissi från Irak, fått uppehållstillstånd, det betyder också att hon först nu, kan börja läsa svenska på SFI för att komma in i samhället.
Skollagen kräver ett uppehållstillstånd för att kunna studera på SFI, säger Mattias Öberg skolchef för vuxenutbildningen i Eskilstuna.
"Jag är överväldigad över mitt uppehållstillstånd och ivrig över att få integrera mig i samhället", säger Noor Qaissi.
Hela inslaget (Extern länk)
Arkiveringsdatum 211018:
Sveriges Radio Blekinge 21-10-07:
Samstyrets fortsatta arbete för att kunna neka flyktingmottagning
Samstyret i Sölvesborg, som består av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Solpartiet, har lämnat sin årliga rapport för hur långt de kommit i sitt handlingsprogram för mandatperioden 2019-2022.
Av programmets 220 punkter återstår 112 att genomföra. Däribland den omstridda motsättningen av bosättningslagen som innebär att kommuner vill säga nej till att ta emot flyktingar.
"Vi är beredda att gå väldigt långt för att hitta gråzonerna om det kan gynna våra kommuninvånare", säger Louise Erixsson (SD).
Hela inslaget (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210904:
Sveriges Radio Jönköping 21-08-17:
Fem år med flyktinglägenheter: Barnen integreras snabbare än de vuxna
Det har nu gått fem år sedan Jönköpings kommun byggde flyktinglägenheter i flera villaområden, bland annat Fagerslätt i Huskvarna.
Tanken vara att underlätta integrationen. Framförallt verkar det ha fungerat för barnen.
"Jag skulle vilja träffa fler barn för att lära mig svårare ord", säger Abbou kom till Sverige från Afganistan när han var sex år.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Göteborg yyy 21-08-18:
100 flyktingfamiljer från 2015 blir av med sina hyreskontrakt i Göteborg
I år blir 100 nyanlända familjer som fått tillfälligt boende i Göteborg av med sina bostadskontrakt, och hänvisas till den hårda bostadsmarknaden.
En av de som påverkas är Abd Alhadi al'Asadi, som är kritisk till hur Göteborgs stad behandlat familjerna.
Mats Ahdrian, kristdemokratisk ordförande för Göteborgs stads fastighetsnämnd, menar att familjernas kontrakt inte kan förlängas då det skulle innebära att de får besittningsskydd.
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Göteborg 21-08-18: Reportern förklarar: Barnfamiljerna och bosättningslagen (Extern länk)
Sveriges Radio Göteborg 21-08-21: Forskaren sågar Göteborgs hantering av bostadskontrakt för flyktingar (Extern länk)
Norra Halland yyy 21-08-20:
Nyanlända barn kommer i kläm
Kungsbacka kommun bryter mot barnkonventionen när det gäller bostäderna för nyanlända i Anneberg. Det konstateras i en revisionsrapport.
Nyanlända familjer erbjuds bostad i Anneberg i kommunala Tempohus regi. Men kontrakten gäller bara två år, därefter förutsätts familjerna ha hittat egna bostäder. Det är för de flesta en praktisk omöjlighet i bostadsbristens Kungsbacka. Efter hand som kontrakten löper ut måste kommunen nu slussa familjer vidare till tillfälliga kommunala boenden.
Det kan vara var som helst i kommunen, vilket innebär att barnen i familjen kan tvingas byta skola med kort varsel.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210701:
Sveriges Radio Malmöhus 21-06-29:
Högsta förvaltningsdomstolen: Staffanstorp har ansvar för hemlös familj
Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att Staffanstorps kommun har ansvar över den hemlösa flyktingfamilj som kommun tagit emot som nyanlända, som P4 Malmöhus tidigare rapporterat om.
Staffanstorp tog emot familjen och ordnade bostad åt dem enligt bostättningslagen - men i Malmö. Efter två år sades familjens hyreskontrakt upp, och då hänvisade Staffanstorps kommun dem att söka hjälp hos Malmös socialtjänst. Detta har nu Högsta förvaltningsdomstolen underkänt.
Christian Sonesson, moderat och ordförande i kommunstyrelsen i Staffanstorp, skriver i ett mail till P4 Malmöhus att kommunen behöver mer tid att analysera domslutet och poängterar även att högsta förvaltningsdomstolen varit oenig
Hela inslaget (Extern länk)
Journal of International Migration and Integration 21-06-29:
Housing for Refugees in Sweden: Top-Down Governance and its Local Reactions
Henrik Emilsson & Klara Öberg
Abstract
In this article, we investigate local level reactions to the top-down state steering for the housing of refugees in Sweden. We especially reflect on events after the increased refugee reception in Sweden in 2015 and the introduction of a Settlement Act in 2016 which made it mandatory for municipalities to receive a specific number of refugees and organise accommodation. This has resulted in a wide array of housing situations for refugees concerning standard, costs and temporary solutions. A multi-level governance framework from on central government steering perspective is applied. We argue that the modified legislation can be understood as a change in governance throughout the years - from persuasion to economic incentives and, finally, to coercive methods. Sweden is a country that has distinguished itself as one refraining from particularity and continuing to work towards equality between newcomers and citizens. In relation to recent legal and political developments, we identify a change - a paradoxical change, as governance for the more-equal reception of refugees in Sweden seems to lead to increased inequalities for refugees on the local level.
Läs artikeln (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.