ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Integration och uppföljning
Kommunmottagande efter uppehållstillstånd
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 201124:
- Högsta förv-domstolen: Person med tillstånd enligt gymnasielagen kan ha rätt till LMA
- Arkiveringsdatum 200208:
- Migrationsverket: 400 personer måste flytta från Migrationsverkets boenden
- Röda Korset: Rapport: Humanitära situationen för ensamkommande
- Arkiveringsdatum 191129:
- Fråga av Christina Höj Larsen (V): Boende för personer med tillstånd enligt NGL
- Arkiveringsdatum 191120:
- Migrationsverket: Upp till 750 personer kan skrivas ut ur Migrationsverkets boenden
- Asylrättscentrum: Ny rättsutredning flyttar ansvaret för boendefrågan till kommunerna
Arkiveringsdatum 220518:
Riksdagen 22-05-11:
Riksrevisionens rapport om bosättningslagen
Riksrevisionen har granskat om bosättningslagens reform av anvisningssystemet för vissa nyanländas bosättning har levt upp till riksdagens avsikter. Regeringen tar i sin tur upp granskningen i en skrivelse, som lämnats till riksdagen.
Riksrevisionens granskning visar att syftet med reformen har levt upp till riksdagens avsikter, som var att nå ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Riksrevisionen ger en rekommendation till regeringen och en rekommendation till Migrationsverket.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som väckts med anledning av skrivelsen. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår med vissa av de frågor som skrivelsen tar upp.
Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna. Skrivelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.
Samlingssida med betänkandet, riksdagsdebatt, omröstning och beslut (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 210921:
Centerpartiet 21-08-31:
Invigning för Welcome house i Stockholm
Stockholms stads helt nya hub, Welcome House, för mottagande av nyanlända är invigt. Welcome house ska ge nyanlända möjlighet till snabbare etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsmarknads- och integrationsborgarråd Karin Ernlund (C) ochsocialborgarråd Jan Jönsson (L) var båda på plats för att tillsammans klippa bandet som officiellt öppnar dörren till verksamheten.
- Welcome house är en väg in för alla nyanlända i Stockholm där myndighetskontakter finns på plats tillsammans med matchning ut på arbetsmarknaden, studie- och yrkesvägledning, civilsamhälle och företag. För första gången välkomnas alla nyanlända till en plats för att de ska få en snabbare resa in i samhället. Det kommer underlätta väsentligt för alla som fått uppehållstillstånd och nu ska bli stockholmare, inte minst de som kommit hit från Afghanistan under den senaste veckan, säger Karin Ernlund.
Welcome House är en av den grönblå majoritetens prioriterade reformer för mandatperioden. Den nya huben på Medborgarplatsen samlar alla nödvändiga myndigheter och kompetenser på ett och samma ställe. Migrationsverket hänvisar numera alla nyanlända, även de som ordnat eget boende under asyltiden, direkt till Welcome House. Detta ger staden möjlighet att erbjuda initialt stöd till alla nyanlända, även egenbosatta och anhöriginvandrare som är en grupp som tidigare riskerat att falla mellan stolarna.
- Stockholms stad har en lång och stolt erfarenhet av att välkomna människor på flykt, så väl som människor hitflyttade för arbete eller studier. Men en lyckad integration i Stockholm kräver ett bra mottagande. Jag hoppas att Welcome House ska vara porten in till Stockholm för våra nyanlända stockholmare och början på att bygga upp ett självständigt liv, säger Jan Jönsson.
Detta finns i nyöppnade Welcome house:
(...)
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 201124:
Asylnytt 20-11-24:
Högsta förv-domstolen: Person med tillstånd enligt gymnasielagen kan ha rätt till LMA
En person som bodde på Migrationsverkets förläggning fick uppehållstillstånd för gymnasiestudier. När tillståndet beviljats beslutade Migrationsverket att personen inte längre skulle få bistånd enligt LMA-lagen (Lagen om mottagande av asylsökande). Paragraf 8 i LMA-lagen säger visserligen att den som vistas på förläggning och inte har anvisats till kommun ska få fortsatt bistånd. Men enligt Migrationsverket kan den paragrafen inte tillämpas när personen över huvud taget inte omfattas av Bosättningslagen och därmed av den krets som kan anvisas till kommun. Beslutet upphävdes av förvaltningsrätten, eftersom det faktiskt inte står så i paragrafen. Det räcker att personen inte anvisats plats i en kommun för att paragrafen ska gälla. Kammarrätten i Göteborgs beslutade på samma sätt och saken har nu hamnat i Högsta förvaltningsdomstolen. Även denna domstol slår nu fast att en person med tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiestudier har rätt till bistånd enligt LMA-lagen om personen vistas på förläggning och inte har anvisats plats i någon kommun.
Hämta domen i mål 1676-20 (Extern länk)
Läs Migrationsverkets referat av domen (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200624:
Kammarrätten i Göteborg 20-05-29:
Kommun behöver inte ge stöd till nyanländ familj
Kammarrätten har tagit ställning till vilken kommun som var ansvarig för en familjs stödbehov efter etableringstidens utgång. Familjen hade anvisats till Staffanstorps kommun som hade hyrt en lägenhet åt dem i Malmö kommun. När etableringstiden och hyreskontraktet tog slut ville de ha hjälp att ordna ny bostad.
En nyanländ familj som anvisats till Staffanstorps kommun fick av kommunen hyra en lägenhet i Malmö under etableringstiden. När tiden var slut upphörde hyreskontraktet och familjen ansökte om bistånd från Staffanstorps kommun för att ordna en ny bostad. Staffanstorps kommun avslog ansökan med motiveringen att ansvaret för att tillgodose familjens behov av hjälp nu låg hos Malmö kommun.
Förvaltningsrätten bedömde att ansvaret låg kvar hos Staffanstorps kommun och upphävde beslutet. Sedan kommunen överklagat har kammarrätten nu tagit ställning till vilken kommun som var ansvarig.
- Ansvaret för att familjen fick det stöd och den hjälp som de behövde när etableringstiden gick ut låg inte längre på Staffanstorp utan på Malmö, säger kammarrättslagmannen Gertrud Forkman.
Kammarrätten beaktar att familjen före ansökan hade bott i Malmö under lång tid samt att både barn och föräldrar studerade i Malmö. Anknytningen till Malmö kommun var enligt kammarrättens mening starkast.
- Då följer det av socialtjänstlagen att Malmö kommun är bosättningskommun och ansvarig för att ge familjen det stöd som lagen kan ge rätt till, fortsätter Gertrud Forkman.
Staffanstorps kommun pekade i sitt överklagande till kammarrätten på att frågan i målet har synnerligen stor betydelse för landets samtliga kommuner.
Hämta förvaltningsrättens och kammarrättens dom (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200208:
Migrationsverket 20-01-28:
400 personer måste flytta från Migrationsverkets boenden
Runt 400 personer med uppehållstillstånd kommer inom kort att behöva flytta från Migrationsverkets boenden och i stället ordna boende på egen hand.
- Det är viktigt att de som berörs är aktiva med att leta boende redan innan de får sitt beslut om att flytta, säger Veronika Lindstrand Kant, chef för Migrationsverkets avdelning för nationell samordning.
Majoriteten gäller personer som har uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå, medan ett mindre antal gäller personer som har uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder. Ytterligare runt 100 personer, vars ärenden ännu inte avgjorts, kan också beröras.
Från och med den 31 januari skickar Migrationsverket beslut till alla som berörs. Där framgår att man förlorar sitt boende och sin dagersättning.
Information om detta skickades ut i november till berörda för att ge dem möjlighet att hitta boende på egen hand. Migrationsverket har också löpande haft kontakt med enskilda kommuner och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
- Vi har väntat till månadsskiftet januari-februari med att genomföra förändringen eftersom alla berörda parter behövt förberedelsetid, inte minst de som direkt berörs och behöver flytta, säger Veronika Lindstrand Kant.
Bakgrunden till att personerna inte längre kan bo kvar i Migrationsverkets boende, är en kammarrättsdom som säger att den som har fått uppehållstillstånd, men som inte omfattas av bosättningslagen, inte har rätt till boende och dagersättning från Migrationsverket.
I november uppskattade Migrationsverket att upp till 750 personer skulle beröras, men nu i slutet av januari har antalet minskat.
(...)
Läs mer (Extern länk)
SvT Norrbotten 20-01-27: Ensamkommande tvingas flytta från Migrationsverkets boenden i Boden (Extern länk)
SvT Norrbotten 20-01-27: Rektorn i Boden: "Klart att bostadssituationen påverkar studierna" (Extern länk)
Sveriges Radio Halland 20-02-03: Tillfälliga boenden för ensamkommande (Extern länk)
Röda Korset 20-01- 30:
Rapport: Humanitära situationen för ensamkommande
Tack vare gymnasielagen har tusentals ungdomar fått hopp om livet igen. Det finns ett antal brister i lagen, inte minst när det gäller ansvaret för boende.
Olika stöd beroende på boendeort
Ungdomarnas sociala situation är till stor del beroende av vilken kommun de råkar bo i. På de orter där kommunen samverkat med civilsamhället har man i många fall lyckats lösa boendesituationen för ungdomarna på ett bra sätt, medan situationen överlag är mycket sämre i kommuner där sådana samarbeten inte finns.
Otydligt ansvar leder till utsatthet
Det finns ett grundläggande problem med boendesituationen eftersom varken myndigheter eller kommunerna anser sig ha det övergripande ansvaret för att ordna detta. Detta innebär att de unga som fått stanna tack vare gymnasielagen faktiskt inte har rätt till boende. Hemlösheten leder till problem med exploatering av ungdomarna inom exempelvis sexhandel, droghandel, kriminell verksamhet eller att man utnyttjas som billig arbetskraft. Utsattheten är allra störst bland de unga som inte omfattas av gymnasielagen, och utan denna lag hade vi sannolikt sett en situation med många fler unga i djup social utsatthet.
Om rapporten
Vi har undersökt den sociala situationen för ensamkommande unga som kommit som asylsökande under de senaste åren. Rapporten fokuserar på målgruppens boendesituation, tillgång till grundläggande humanitära behov samt risken för psykisk ohälsa och exploatering som följd av utsatthet.
Utifrån rapportens slutsatser presenterar vi ett antal rekommendationer.
Röda Korset anser att kommuner ska:
1. möjliggöra för ensamkommande barn att stanna kvar i kommunen efter 18-årsdagen.
(...)
Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)
SvT Nyheter 20-01- 30: Ensamkommande säljer sig för mat och boende (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200107:
Halmstad kommun 19-12-19:
Kommunen förlänger avtal för att förhindra akutläge
För att i det akuta läget undvika att ett 60-tal ungdomar i Halmstad blir hemlösa på grund av Migrationsverkets rättsliga tolkning av gymnasielagen så förlängs kommunens kontrakt med stödorganisationen Agape Halmstad. Föreningen ger hjälp och stöd till de studerande ungdomarna att hitta eget boende.
- Jag är oerhört upprörd över statens agerande i den här frågan. Det är extremt ansvarslöst och helt oacceptabelt att behandla både unga människor och en kommun på det här sättet. Detta hade såklart gått att lösa på ett betydligt smidigare sätt om det bara hade funnits något som helst intresse hos regeringen att reda ut den soppa som deras egen lagstiftning har orsakat, säger Jonas Bergman (M), kommunstyrelsens ordförande.
Migrationsverkets ställningstagande när det gäller ensamkommande ungdomar som omfattas av gymnasielagen gör att 61 unga människor som i dag bor på Spenshult förlorar sin nuvarande rätt till boende och dagersättning. Ytterligare 30 kan beröras inom kort.
Kommunstyrelsens ordförande har nu fattat ett delegationsbeslut att använda 255 000 kronor från kommunstyrelsens medel för oförutsedda utgifter för att Agape Halmstad ska fortsätta stödja ungdomarna, och så långt det är möjligt undvika akut hemlöshet, ökad psykosocial ohälsa och i förlängningen stora kostnader för kommunen. Finansieringen bidrar till ökad trygghet för både målgruppen som kommunen i stort.
- Detta handlar om en ytterst omfattande och akut situation där en stor grupp unga människor utan socialt skyddsnät ställs utan tak över huvudet mitt i vintern. För att förhindra en katastrofliknande situation behöver vi samverka med civilsamhället och Agapes insatser kommer att vara mycket värdefulla i det här läget, säger kommunstyrelsens ordförande Jonas Bergman.
Bakgrund
(...)
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 191129:
Riksdagen 19-11-27:
Svar på fråga: Boende för personer med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen
Fråga 2019/20:426 av Christina Höj Larsen (V)
I måndags, den 11 november, meddelade Migrationsverket att man ändrat sin tolkning av rätten till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) i förhållande till personer som har uppehållstillstånd som inte är bosättningsgrundande. Detta efter en kammarrättsdom från sommaren 2019. Den nya tolkningen innebär att 750 unga personer som har uppehållstillstånd enligt den så kallade gymnasielagen inte får bo kvar i Migrationsverkets boenden. Från den 31 januari 2020 får de beskedet att de har tre dagar på sig att hitta ett eget boende. De blir också av med sin dagersättning.
Ansvaret för boende och försörjning går i stället över till individen. Migrationsverket menar att det också finns möjlighet att ansöka om bistånd från kommunen. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kan dock inte garantera att hela gruppen får tak över huvudet. SKL kritiserar att Migrationsverket grundar sin nya tolkning på en kammarrättsdom och inte har drivit frågan till högsta instans. Man uppmanar också regeringen att se till att lagstiftningen blir tydligare.
Återigen drabbas de ensamkommande av bristande lagstiftning och otydliga regelverk. Det går att ifrågasätta både myndigheters och kommuners agerande, men i slutändan är detta en fråga för regeringen. Gymnasielagen har omfattande brister. Det var uppenbart redan när den presenterades. Trots flera larm om hur människor drabbas av dessa brister, med osäkerhet och stort lidande som följd, har regeringen vägrat agera.
Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att ta initiativ för att åtgärda bristerna i gymnasielagen?
Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)
Se även:
Riksdagen 19-12-11: svar på skriftlig fråga 2019/20:525 av Ann-Sofie Alm (M) i liknande ämne (Extern länk)
Arkiveringsdatum 191120:
Migrationsverket 19-11- 11:
Upp till 750 personer kan skrivas ut ur Migrationsverkets boenden
Upp till 750 personer med uppehållstillstånd, de flesta för studier på gymnasial nivå, kan komma att behöva flytta från Migrationsverkets boenden. Istället behöver de ordna boende på egen hand.
Anledningen är en kammarrättsdom från den 18 juni i år som säger att den som har fått uppehållstillstånd, men som inte omfattas av bosättningslagen, inte har rätt till boende och dagersättning från Migrationsverket. Detta enligt LMA, lagen om mottagande av asylsökande med flera.
Migrationsverkets tolkning av domen är att denna grupp inte längre har rätt att bo i Migrationsverkets boenden när de har beviljats uppehållstillstånd. Tolkningen finns att ta del av i ett nytt rättsligt ställningstagande som börjar gälla idag, den 11 november 2019.
Migrationsverket har dock beslutat att det är först från och med den 31 januari 2020 som de berörda ska få beslut om att de skrivs ut ur Migrationsverkets boende.
- Att vi avvaktar något beror på att vi vill ge de som studerar chans att gå klart höstterminen innan de måste flytta, och tid att leta nytt boende, säger Veronika Lindstrand Kant, avdelningschef för nationell samordning vid Migrationsverket.
Migrationsverket har även fört samtal med Sveriges kommuner och Landsting, SKL, om förändringen. Utgångpunkten är att var och en på egen hand ska ordna sitt boende, men det kommer att finnas personer som inte kan det.
- Då blir det ytterst kommunens ansvar att pröva en individs behov av boende enligt socialtjänstlagen, säger Veronika Lindstrand Kant.
De personer som kommer att behöva ordna egna boenden finns spridda i Migrationsverkets boenden runtom i landet, majoriteten i Västsverige.
Läs mer från Migrationsverket, se även frågor och svar (Extern länk)
Hämta det rättsliga ställningstagandet (Extern länk)
SKL 19-11-11: Migrationsverkets lagtolkning får stora konsekvenser (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 19-11- 11: 750 unga mister plats på Migrationsverkets boenden (Extern länk)
Sveriges Radio Halland 19-11-12: Migrationsverket: Förstår att det är ett tungt besked (Extern länk)
Asylrättscentrum 19-11-11
Ny rättsutredning flyttar ansvaret för boendefrågan till kommunerna
Ansvaret för etablering och boende för de unga som fått uppehållstillstånd genom gymnasielagen flyttas till kommunerna. Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad förklarar ny rättsutredning från Migrationsverket.
I september 2018 kom en rättsutredning från Migrationsverket som gällde tolkningen av rätten till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) i förhållande till personer som har uppehållstillstånd som inte är bosättningsgrundande. Bosättningsgrundande betyder att personen som får ett uppehållstillstånd ska, om hen vill, anvisas en kommun som ska hjälpa personen med etablering.
Det Migrationsverket sa då var att personer som bor i ett anläggningsboende och beviljas tillstånd som inte är bosättningsgrundande ska fortsatt omfattas av LMA - alltså bo i anläggningsboende med LMA under tillståndstiden.
Det som har hänt nu är att Migrationsverket "går tillbaka" till den tolkning som gällde före september 2018 och att dessa personer inte omfattas av LMA när de får ett tillstånd. Tolkningen gäller främst följande bestämmelse i 8 § 2 st LMA:
Utlänningar som vistas på förläggning har rätt till bistånd även efter det att de har beviljats uppehållstillstånd, om de inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun
Migrationsverkets uppfattning nu är att man måste omfattas av bosättningslagen för att tillhöra gruppen som kan bo kvar i anläggningsboendet enligt denna bestämmelse.
Bakgrunden till dessa olika tolkningar är domar från Kammarrätterna. Det har kommit ett avgörande från Kammarrätten som Migrationsverket anser ändrar kammarrättens praxis. Tidigare har det kommit domar från kammarrätten med motsatt utgång. Kammarrättens domar kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), men det finns ingen dom från HFD i denna fråga.
Vad betyder ändringen?
(...)
Läs mer (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.