Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Information från myndigheter och organisationer
Från Gaza/ Domstol: Tortyrutredning leder till flyktingstatus, barn har ömmande skäl
En man som flytt från Gaza berättade att han torterats av Hamas och riskerade utsättas på nytt. Migrationsverket ansåg att det inte var trovärdigt eftersom mannen inte hindrats söka visum eller lämna landet och att kallelser han visat upp verkar förfalskade. Till domstolen hade mannen inkommit med en tortyrutredning som visade att hans skador stämde väl överens med berättelsen. Domstolen anser också att sådana politiska skäl som mannen anfört inte alltid hindrar utresa. Mannen beviljas med automatik flyktingstatus eftersom han inte längre kan få skydd av UNRWA. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.
I en rad andra domstolsbeslut har barnfamiljer i olika situationer beviljats uppehållstillstånd på grund av att barnen åter kan få tillstånd på grund av att situationen i Gaza anses utgöra särskilt ömmande omständigheter för barn. Sedan den tillfälliga lagen upphävdes krävs inte längre bevis för att en utvisning dessutom skulle bryta mot ett internationellt åtagande.
Från Palestina/ UNHCR position on returns to Gaza
/Utdrag:/
65. (...) UNHCR considers that the situation in Gaza may constitute an objective reason bringing Palestinian refugees from Gaza outside of UNRWA's area of operations within the scope of Art. 1D(2).275
66. Asylum claims of Palestinians who do not fall within the scope of Article 1D should be adjudicated under Article 1A(2) of the 1951 Convention. Policies and practices in the context of the continued occupation of Gaza, in particular the prolonged blockade as a form of "collective punishment", repeated cycles of violence, as well as human rights abuses at the hands of the de facto authorities and other non-state actors, may result in a well-founded fear of persecution on Convention-related grounds.
67. Palestinians from Gaza not falling under either Art. 1D or 1A(2) of the 1951 Convention may qualify for national or regional forms of subsidiary or complementary protection.
68. Depending on the individual profile and circumstances of the case, exclusion considerations may arise in claims by asylum-seekers from Gaza.
69. Against the background of the security, human rights and humanitarian situation in Gaza, UNHCR continues to call on States not to forcibly return Palestinians, including Palestine refugees registered with UNRWA, to Gaza. The suspension of forcible returns of Palestinians to Gaza serves as a minimum standard and should not replace international protection for persons found to meet the criteria for refugee status under the 1951 Convention (Art. 1D or Art. 1A(2)), or the broader refugee criteria as contained in relevant regional instruments, or complementary forms of protection.
70. The bar on forcible return needs to remain in place until such time as the security, human rights and humanitarian situation in Gaza has significantly improved to permit a safe and dignified return of those determined not to be in need of international protection.
Läs eller hämta hela dokumentet (Extern länk)
Från Palestina/ Säkerhetssituationen, den humanitära situationen och gränsen i Rafah
/Asylnytt: Rapporten "Landinformation: Palestina - Gaza: Säkerhetsläget, den humanitära situationen och gränsövergången i Rafah" definieras som version 1.2 av motsvarande rapport från i juni. Stora delar av rapporten är dock omskriven./
I maj 2021 utbröt en ny militär konfrontation mellan Hamas och Israel som utspelade sig i Gaza under elva dagar. Upptakten till konflikten var oroligheter som skedde i Jerusalem och som sedan spred sig till Västbanken och områden inne i Israel. Sedan 21 maj råder en vapenvila i Gaza men tillfälliga uppblossningar av våld har skett sedan dess, samtidigt som situationen i Jerusalem och på Västbanken fortsätter att vara instabil.
Denna rapport handlar om Gazas säkerhetssituation, den humanitära situationen och om gränsövergången i Rafah. Den är en uppdatering av tidigare rapport (se nedan) eftersom säkerhetsläget förändrats sedan dess och även påverkat den humanitära situationen. Informationen är framförallt hämtad från öppna källor men ett antal primärkällor har även konsulterats genom intervjuer eller via e-post.
Migrationsanalys har främst undersökt säkerhetssituationen i Gaza med fokus på faktorer av relevans för den rättsliga bedömningen av säkerhetsläget, som görs av Migrationsverkets rättsavdelning. Därför beskrivs konfliktutvecklingen, konfliktens intensitet, offer för konflikten och konfliktens påverkan på civilbefolkningen.
(...)
Tidigare version av denna rapport, 1.1, har avpublicerats i samband med uppdateringen. I Migrationsverkets databas Lifos finns även en rapport från april 2021 som främst berör säkerhetsläget innan eskaleringen, dvs. perioden 2018-2020.
Vid sidan av ovannämnda rapporter finns även Lifosrapporten Situationen i Palestina Västbanken och Gaza från 2019, som innehåller äldre men mer detaljerad och omfattande information om den humanitära situationen i Västbanken och Gaza och om gränsövergången i Rafah.
Från Palestina/ Migrationsverket om Gaza - verkställighetsstopp hävt, barn får stanna
Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande angående situationen i Gaza. I maj 2021 antogs på grund av våldsutbrott ett extra ställningstagande som innebar tillfälligt stopp för att verkställa utvisningsbeslut. Det nya ställningstagandet ersätter både detta och det utförligare ställningstagandet SR 32/2019 som fortfarande gällde. Mindre vikt läggs vid frågan om verkställighetshinder än 2019. Personer med palestinskt id som reser frivilligt förutsätts fortfarande normalt bli insläppta genom gränsövergången i Rafah. Det finns dock en tydlig formulering om att statslösa palestinier med så kallade 00-pass eller resedokument från andra länder inte släpps in. Större fokus läggs på barns situation i detta ställningstagande än det från 2019. Sedan 2019 har även hindret i den tillfälliga lagen mot att tillämpa ömmande omständigheter försvunnit. Migrationsverket bedömer att den svåra humanitära situationen för barn i Gaza i regel är tillräcklig för att konstatera att det föreligger särskilt ömmande omständigheter för barn. Det nya ställningstagandet är inte skäl för ny prövning av skyddsbehov men det påpekas särskilt att barn kan få uppehållstillstånd på grund av den humanitära situationen även i verkställighetsärenden.
Hämta dokumentet RS/091/2021 (Extern länk)
Se även den uppdaterade rapporten om säkerhetsläget:
Från Palestina/ Domstol anser att familj som inte kan verkställas till Gaza är flyktingar
En kvinna från Gaza som befinner sig i Sverige med sina barn sedan slutet av 2018 har inte blivit trodd när det gäller att hon skulle vara hotad av Hamas, trots att släktingar råkat illa ut och en bror har flyktingstatus i Sverige. Trots att Migrationsverket av humanitära skäl inte genomför verkställigheter till Gaza ansåg verket att det inte utgjorde skäl för uppehållstillstånd, då stoppet är tillfälligt och familjen inte vistats länge i Sverige. Migrationsdomstolen anser inte heller att de individuella skälen räcker för skyddsbehov. Men eftersom det råder väpnad konflikt och inga verkställigheter får ske på grund av säkerhetssituationen, samt att situationen är särskilt allvarlig för barn, bedömer domstolen att familjen är förhindrad att återvända. Därmed kan de inte få stöd av UNRWA, FN:s organisation för palestinier, som de haft tidigare. Det leder i sin tur till att de ska bedömas som flyktingar. Kvinnan och barnen beviljas flyktingstatus och uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.
Från Gaza/ Domstol: Ömmande omständigheter för barn medför flyktingstatus
En kvinna och två barn från Gaza sökte asyl på grund av hot mot kvinnans make. De fick dock avslag eftersom hoten inte ansågs vara tillräckligt allvarliga och inte heller den allmänna situationen i Gaza. Migrationsverket prövade också de särskit ömmande omständigheter som framfördes för barnen, men dessa ansågs inte heller tillräckliga. Beslutet fattades under den tillfälliga lagen, då särskilda villkor gällde för att tillämpa särskilt ömmande omständigheter. (Före den tillfälliga lagens tillkomst beviljades barn från Gaza ofta uppehållstillstånd på den grunden.) Migrationsdomstolen som nu tagit upp fallet inleder med att konstatera att familjen stått under beskydd av FN:s organ för palestinier, UNRWA, samt att om det skyddet upphör ska de betraktas som flyktingar. Denna princip gäller oavsett av vilket skäl skyddet har upphört, om personerna inte har möjlighet att få tillgång till skyddet igen. Domstolen anser att den humanitära situationen i Gaza är så svår att det föreligger särskilt ömmande omständigheter för alla barnen. Denna situation kommer enligt domstolen rimligtvis inte att förbättras under den närmaste tiden. Därmed föreligger ett hinder både för dem och för mamman att återvända, som innebär att de ska beviljas flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.
Från Palestina/ Domstol återförvisar flera Gaza-ärenden till Migrationsverket
En palestinier från Gaza sökte asyl och hävdade att han var utpekad som spion för Israel och därför riskerade förföljelse. Migrationsverket ansåg inte att han riskerade förföljelse. Han bedömdes inte heller som alternativt skyddsbehövande. En annan person framförde sitt medlemskap i Fatah och inblandning i en familjetvist som skäl för skydd. Även han fick beslut om utvisning, men kombinerat med tolvmånaderstillstånd på grund av att det var osäkert om han kunde återvända. Ett par barnfamlijer från Gaza hade fått utvisningsbeslut trots att Migrationsverket ansåg att det förelåg ömmande omständigheter för barnen. Utvisningarna skulle inte bryta mot något internationellt åtagande, vilket krävs enligt den tillfälliga lagen. När ärendena nådde migrationsdomstol hade situationen förvärrats i Gaza och Migrationsverket har med ett rättsligt ställningstagande tillfälligt stoppat verkställigheter dit. På grund av den oroliga politiska situationen och säkerhetsläget anser migrationsdomstolen att det behövs mer underlag för att avgöra om personerna nu har skyddsbehov. Målen återförvisas till Migrationsverket. Domarna är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.
Se även Migrationsverkets uppdaterade landinformation:
Säkerhetsläget, den humanitära situationen och gränsövergången i Rafah (version 1.1) (Extern länk)
Från Palestina/ Migrationsverket stoppar verkställigheter till Gaza
Bakgrund och omfattningen av detta ställningstagande
I detta rättsliga ställningstagande tas endast ställning till frågan om verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut till Gaza. Till grund för bedömningen ligger rapporten Palestina och Israel - våldseskalering i östra Jerusalem och Gaza, 2021 från Migrationsanalys- Migrationsverkets funktion för land- och omvärldsanalys.
(...)
Totalt har i nuläget 53 palestinier dödats i Gaza, varav 14 barn, och 320 har skadats enligt det Hamas-styrda hälsoministeriet i Gaza. Det är oklart hur många av dessa som är civila men flera seniora Hamas-befälhavare ska enligt Israel ha dödats, b.la. två underrättelseofficerare. På den israeliska sidan har sex personer dödats av raketer medan sju uppges vara allvarligt skadade varav en femårig flicka i kritiskt tillstånd.
Israel har nekat egyptiska erbjudanden om att medla i konflikten. Hamas har inte heller visat intresse för att de-eskalera situationen. För en närmare redogörelse av händelseutvecklingen hänvisas till Migrationsanalys rapport som nämnts ovan.
2.2 Rättslig bedömning
Säkerhetsläget i Gaza är allvarligt men svårbedömt mot bakgrund av den korta tid som gått sedan den senaste tidens eskalering inleddes. Det går i nuläget inte att bedöma hur konflikten kommer att utveckla sig.
Mot bakgrund av ovanstående bedömer rättschefen att ingen verkställighet för närvarande får ske av lagakraftvunna avvisnings- eller utvisningsbeslut till Gaza.
Såväl den politiska situationen som säkerhetsläget i Gaza är oroande och mer landinformation måste inhämtas om utvecklingen innan någon ny bedömning kan göras. Migrationsverket bevakar fortsatt noggrant händelseutvecklingen.
Hämta ställningstagandet, RS/070/2021 (Extern länk)
Migrationsverket 21-05-12: Landinformation: Palestina och Israel - våldseskalering i östra Jerusalem och Gaza (Extern länk)
Se även följande rapport, som tillkom före de senaste våldsamheterna. Migrationsverket anser att det åter går att resa in i Gaza via Rafah.
Migrationsverket 21-04-29: Landinformation: Palestina - Säkerhetsläget i Gaza och gränsövergången i Rafah (Extern länk)
Från Palestina/ Domstol: Återförvisning då tortyrutredning och särskilda regler missats
En man från Gaza sökte asyl och berättade att han arbetat åt den palestinska säkerhetstjänsten fram till 2007 och även fortsatt efter det att informera om Hamas och Jihad. Han uppgav också att han frihetsberövats av Hamas och utsatts för tortyr. Migrationsverket ansåg det inte bevisat att mannen arbetat för säkerhetstjänsten och bedömde att berättelsen inte var tillförlitlig. Migrationsdomstolen kallade till muntlig förhandling men valde därefter att ställa in förhandlingen och återförvisa ärendet till Migrationsverket. Det framgick av handlingarna att mannen varit registrerad av den internationella organisationen för palestinska flyktingar, UNRWA. Därmed borde Migrationsverket ha prövat ärendet enligt de särskilda regler som gäller i dessa fall. Om personen inte kan få UNRWA:s skydd kan flyktingstatus föreligga. Vidare hade mannen lämnat in läkarintyg som stödde att hans skador kan ha uppstått vid tortyr. Migrationsverket borde i det läget ha ordnat en tortyrutredning. En sådan behöver inte göras om berättelsen helt saknar trovärdighet, men Migrationsverket har i det här fallet accepterat flera av mannens uppgifter. Ärendet återförvisas till Migrationsverket. Beslutet är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.
Från Palestina/ The Netherlands: UNRWA unable to provide protection in Gaza
On 24 August 2020, a Tribunal in The Hague annulled the refusal of the Dutch State Secretary of Justice and Security to issue a residence permit to a stateless individual coming from the Occupied Palestinian Territory (OPT).
The stateless claimant argued that the general situation in Gaza is so dire that it had left him and his family without the prospect of a normal life and, in the case of a return, would expose him to a personal situation of serious insecurity. On the contrary, the State Secretary considered that the claimant fell under the exclusion basis of Article 1D of the Refugee Convention, because he registered with and received assistance from UNRWA, and because he could return to UNRWA's mandate area to seek its assistance.
Referring to the CJEU case law in Bolbol, El Kott and Alheto on Article 12(1)(a) of the Qualifications Directive (Directive 2011/95/EU), which incorporates Article 1D of the Refugee Convention into EU law, and a wide variety of other sources, the Tribunal concluded that the plaintiff made it plausible that he was in a personal situation of serious insecurity and that it was impossible for UNRWA to provide him with living conditions in Gaza consistent with its mandate. More specifically, it concluded, inter alia, that UNRWA is unable to provide Gaza citizens with their daily necessities. UNRWA is neither mandated or equipped to protect the citizens of Gaza against war violence; there are serious shortages of doctors, hospitals, medical equipment and medicines in the care sector and Gaza is unable to act adequately in the case of large-scale virus outbreaks such as the coronavirus.
The Tribunal therefore concluded that the State Secretary wrongly rejected the claimant's application for asylum as unfounded, that the contested decision was unsubstantiated and carelessly prepared and ordered the State Secretary to take a new decision in according with this judgment.
Based on an unofficial translation by the EWLU team
Läs mer (Extern länk)
Från Palestina/ Migr-överdomstolem: Bakläxa till domstol som inte använt FN-regler
En nioårig pojke från Gaza sökte asyl i Sverige där hans pappa redan befann sig, dock utan uppehållstillstånd. Modern och syskon befinner sig i Grekland. Den svåra situationen i Gaza beskrevs i beslutet inklusive hur många barn som omkommit och andra förödande konsekvenser för barn. Slutsatsen blev ändå att detta inte uppgår till flyktingskäl eller alternativa skyddsskäl. I beslutet konstateras att det visseriigen föreligger särskilt ömmande omständigheter med hänsyn till barnets bästa, men att en utvisning inte skulle bryta mot ett internationellt åtagande. I överklagan togs upp att pojken har haft skydd av UNRWA, FN:s organ för palestinier, men detta berördes inte i domstolen, som avslog utan närmare utredning. Migrationsöverdomstolen har nu behandlat ärendet. Eftersom pojken var registrerad hos UNRWA borde saken ha prövats i enlighet med de särskilda regler som finns för denna grupp, då han har hävdat att han inte längre kan få skydd av UNRWA. Därför återförvisas målet till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.
Från Palestina/ Domar och riktlinjer för palestinier
I december 2019 publicerade Migrationsverket riktlinjer för asylsökande från Gaza och Västbanken. Ställningstagandet för Gaza bygger på en vägledande dom som slog fast att det åter går att verkställa utvisningar till Gaza. Därmed kan dessa palestinier åter få utvisningsbeslut istället för tillfälliga uppehållstillstånd.
Migrationsverket bedömer att Gaza nu är i väpnad konflikt och personer med individuella skäl kan få asyl. Situationen på Västbanken anses däremot ha förbättrats. Vissa från Västbanken skulle kunna bedömas som "övrig skyddsbehövande" och situationen i Gaza innebär "särskilt ömmande omständigheter" för barn - men dessa skäl används inte under den tillfälliga lagen.
Sedan Sverige erkände Palestina räknas palestinier inte som statslösa om de är registrerade i de palestinska områdena. När det finns praktiska verkställighetshinder blir situationen ändå likartad som för statslösa palestinier. De särskilda reglerna för palestinier som registrerats av FN-organet UNRWA omfattar även medborgare i staten Palestina.
Längre ned i denna artikel beskrivs ett antal domar och riktlinjer som berör både palestinska medborgare och statslösa palestinier.
Läs mer (Extern länk)
Från Palestina/ Closing Protection Gap: Handbook on Protection of Refugees
/Asylnytt 200227: På grund av missförstånd annonserade Asylnytt denna handbok som nyligen uppdaterad, vilket inte stämmer. Senaste uppdateringen är gjord 2015./
The Handbook addresses problems and protection gaps facing Palestinian refugees who seek protection under the 1951 Refugee Convention and/or the 1954 Stateless Convention in third countries outside the Arab world. It aims to strengthen implementation of legal protection standards applicable to Palestinian refugees, in particular the rights embodied in Article 1D of the 1951 Refugee Convention.
The Handbook is intended to serve as a practical guide for refugee experts, lawyers, judges, UNHCR offices, national authorities, NGOs and others who are involved in asylum claims submitted by Palestinian refugees. The first edition was launched at the 2005 annual UNHCR NGO Consultations held in Geneva. In 2011 the Handbook was updated to include new cases relevant to the issues addressed in the publication. Building on the 2005 edition and the 2011 update, BADIL published a second edition of the Handbook in 2015.
Hämta handboken (Extern länk)
Från Palestina/ Survey of Palestinian Refugees and Internally Displaced Persons
On BADIL Resource Center for Palestinian Residency and Refugee Rights launched the Survey of Palestinian Refugees and Internally Displaced Persons 2016-2018, attended by representatives from various community based organizations, diplomatic missions, international organizations, academics and activists, which including significant youth participation. This is the 9th edition of the survey, a core and essential BADIL research that is produced periodically every two years.
The main findings of the survey were presented: the most up to date statistical and socio-economic data concerning Palestinian refugees and internally displaced persons (IDPs); and the results from the questionnaire on the practicality of return which focused on the opinions and perceptions of youth in Mandatory Palestine and abroad.
Since the last survey (8th Edition), the Palestinian people have experienced an ever more repressive and limited space within which to demand and exercise their collective and individual rights. This has been characterized by the rapid advancement of Israeli annexation policies in the West Bank, underpinned by entrenched apartheid policies throughout Mandatory Palestine, and coupled with the renewed attacks on the rights of Palestinian refugees, particularly in the delegitimization of the United Nations Relief and Works Agency (UNRWA). It is in this context that BADIL elected to focus this survey on the right of return and its feasibility, recognizing that its denial is one of the root causes of the ongoing Nakba. Conversely, examining the practicality of return and envisioning its implementation is an overlooked approach to resolving the conflict, realizing justice and ending impunity.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Från Palestina/ Migrationsverket: Väpnad konflikt i Gaza men inget praktiskt hinder
Enligt Migrationsverkets tidigare rättsliga ställningstagande från 2016 rörande Gaza rådde svåra motsättningar, men inte väpnad konflikt. Individer med personliga skäl genom konflikten bedömdes som "övrig skyddsbehövande". Barn beviljades generellt uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter. Genom den tillfälliga lagen sattes dessa bedömningar mer eller mindre ur spel. Å andra sidan har praktiskt verkställighetshinder rått under flera år, på grund av att det inte varit möjligt att passera Egypten. I ett nytt ställningstagande bedöms nu Gaza vara i väpnad konflikt, vilket innebär att vissa asylsökande efter individuell bedömning kan få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Inget myndighetsskydd anses finnas i Gaza och inte heller möjlighet till internflykt. Bedömningen för barns humanitära skäl kvarstår men under den tillfälliga lagen krävs dessutom att en utvisning skulle strida mot ett internationellt åtagande. Enligt Migrationsverkets tolkning innebär detta att beslut kan fattas som strider mot barnets bästa. Utvisningar till Gaza kan väntas återupptas, då Migrationsverket anser att det nu går att resa genom Egypten, vilket kan leda till att tillfälliga uppehållstillstånd på grund av praktiska hinder inte längre beviljas. Det förändrade säkerhetsläget kan dock spela roll vid en ny prövning.
Hämta dokumentet, SR 32/2019 (Extern länk)
Från Palestina/ Migr-verket om Västbanken: "Svåra motsättningar", läget förbättrat
I en kortfattad rättslig kommentar om situationen på Västbanken konstaterar Migrationsverket att säkerhetsläget karakteriseras av våldsamheter i samband med paltstinska protester som besvaras med tårgas, beskjutningar med gummikulor eller levande ammunition. Israeliska räder och individuella attacker från båda sidor förekommer. Men Migrationsverket anser att säkerhetsläget blivit bättre sedan 2015 och att situationen de senaste två åren varit relativt lugn, bland annat genom samarbete mellan Israel och den palestinska myndigheten. Säkerhetsläget är dock oberäkneligt enligt verket. Den rättsliga bedömningen är att det fortfarande råder "andra svåra motsättningar" enligt paragraf 2 a, första stycket i Utlänningslagens fjärde kapitel. Detta är lika med lagens nivå för "övrig skyddsbehövande", det vill säga att den inte kan tillämpas under den tillfälliga lagen.
Hämta dokumentet, SR 33/2019 (Extern länk)
Från Palestina/ Migrationsöverdomstolen: Praktiska hinder kan påverka flyktingstatus
En palestinier från Gaza bedömdes inte ha skyddsbehov men fick ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder. Mannen hävdade att han har rätt till flyktingstatus eftersom han varit registrerad av FN:s organisation för palestinier, UNRWA, men inte längre kunde få skydd av UNRWA. Migrationsdomstolen höll med och beviljade flyktingstatusförklaring. Migrationsverket överklagade med motivering att ett tillfälligt praktiskt hinder inte innebär att skyddet från UNRWA har upphört. Det krävs att personen på grund av skyddsbehov inte kan återvända. Migrationsöverdomstolen klargör nu att praktiska hinder kan medföra att skyddet från UNRWA har upphört. Om det finns omständigheter som ligger utanför den sökandes kontroll som hindrar återvändande så behöver hindret inte ha med skyddsbehov att göra. I det enskilda ärendet beviljar Migrationsöverdomstolen ändå inte flyktingstatus eftersom hindret inte kvarstår. Under 2018 har det blivit lättare att passera genom Egypten till Gaza, enligt Migrationsöverdomstolen. Därför bifalls Migrationsverkets överklagande. Domen är vägledande.
Domen har även publicerats med ett referat av MIgrationsverket
Hämta domen MIG 2019:13, UM 9395-18 (Extern länk)
Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)
Lifosrapport: Palestinier i Mellanöstern - uppehållsrätt och dokument
/Utdrag ur introduktion:/
Rapporten syftar i första hand till att ge en samlad ingång till information om palestiniers generella status, möjligheter att uppehålla sig, erhålla officiella dokument från, samt resa in i och ut till de stater i Mellanöstern de är bosatta i. Varje kapitel börjar med en kort introduktion till historien för palestinier i landet och hur deras situation är där. Därefter följer en redogörelse för procedurerna för palestinier att få medborgarskap, uppehållstillstånd, resedokument, ID-kort samt möjligheten att resa in och ut ur landet/området. Rapporten behandlar inte återvändande specifikt även om en del information kring detta framkommer av informationen i kapitlen om in- och utresa. För mer detaljerad information om återvändande hänvisas till Migrationsverkets enhet för återvändandesamordning och deras dokument i Lifos databas. För vissa länder som av olika skäl särskiljer sig gällande handlingar som palestinierna har kan redogörelsen för dokumenten avvika något från det generella upplägget i övriga land-kapitel. Det gäller b.la Palestina, Jordanien, och Libanon.
Hämta rapporten (Extern länk)
Från Palestina/ Chefsjuristen kommenterar: Hinder för återvändande till Gaza
Kan praktiska eller juridiska hinder att återvända till Gaza göra att skyddet eller biståndet från UNRWA anses ha upphört? Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad kommenterar Migrationsöverdomstolens dom om återvändande till Gaza och möjligheten att få flyktingstatus.
Avgörandet rör en man från Gaza i Palestina som ansökte om asyl i Sverige 2015. Han uppgav i ansökan att han riskerade att dödas eller utsättas för annan skyddsgrundande behandling om han tvingades återvända till Gaza.
Mannen var registrerad hos United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East (UNRWA). UNRWA är ett FN-organ som ska skydda och hjälpa palestinska flyktingar i Gaza, Västbanken, Jordanien, Libanon och Syrien. En person måste vara registrerad hos UNRWA för att ha rätt till skydd och hjälp från organet. Om man har en sådan registrering kan man inte få skydd enligt Genèvekonventionen, men om skyddet och hjälpen istället skulle upphöra ska personen få flyktingstatusförklaring. Detta framgår av Genèvekonventionen, skyddsgrundsdirektivet, EU-domstolens avgörande El Kott m.fl. och Migrationsdomstolens tidigare avgöranden MIG 2013:19 och MIG 2018:3.
Migrationsdomstolen beviljade flyktingstatus
Migrationsverket bedömde att mannen inte riskerade skyddsgrundande behandling, eftersom han inte gjort sannolikt att skyddet från UNWRA hade upphört. Migrationsverket ansåg dock att de praktiska svårigheterna att resa in i Gaza medförde att det omöjligt för mannen att återvända till Gaza. Mannen beviljades därför ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 11 § utlänningslagen. Migrationsdomstolen ändrade beslutet och beviljade mannen flyktingstatusförklaring på grund av samma omständigheter - att det var praktiskt omöjligt att resa till Gaza.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.