ASYLNYTT

En man som arbetade på en bank i Iran på 90-talet observerade transaktioner mellan sedlighetspolisen och en terroristgrupp som skulle döda iranska oppositionella i Irak. Efter att gruppen upplösts av kurdiska styrkor i Irak greps banktjänstemannen. Han hölls fängslad i 85 månader, varav 6 i mörk isolering, och utsattes för tortyr som han fortfarande lider men av. Han släpptes 2003 men trakasserier fortsatte och han sökte asyl i Sverige 2010. Han led då av cancer, men blev uppmanad att läsa Bibeln och be till Gud. När han tillfrisknat lät han sig döpas, en ceremoni som filmades. Kort därefter återvände han till Iran, eftersom polisen hotat fängsla hans hustru och deras två barn. Vid hemkomsten greps han och misshandlades men släpptes mot borgen. Familjen tog sig till Irak där även familjemedlemmarna konverterade. De anmälde sig hos UNHCR och visade då även en stämning för apostasi och missionering som mannen fått. Senare tog de sig till Schweiz där de sökte asyl och fortsatte att utöva sin religion. Kvinnan har även varit politiskt aktiv. I Schweiz har de inte blivit trodda på grund av olikheter i berättelserna kring tidpunkter och liknande. Schweiz ifrågasätter också konversionen och anser att det inte är farligt i sig att vara konvertit eftersom iranska myndigheter vet om att asylsökande konverterar för att få uppehållstillstånd. FN:s kommitté mot tortyr konstaterar att Schweiz varken har motsagt att konvertiter utsätts för tortyr i Iran eller att mannen faktiskt har mottagit en stämning för konversionen. Att utvisa dem skulle bryta mot tortyrkonventionen.

Läs eller hämta beslutet om kommunikation nr 812/2017, Hosseiny mfl mot Schweiz (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-12-10:

Från Iran/ Många avslag från FN:s kommitté mot tortyr

Den kommitté som övervakar FN:s konvention mot tortyr, CAT, har publicerat ett antal beslut från sin session i juli. Bland dem finns tre fällningar som refereras på annan plats, men också ett tjugotal ärenden som inte bedömdes innebära något brott mot konventionen. Fem ärenden gäller utvisningar från Sverige. Två av dem rör Afghanistan. En man som var ansluten till Jehovas vittnen sågs inte som genuin konvertit och en annan som hade en lång historia rörande konflikter med talibaner i Ghazni kunde ändå inte övertyga om personliga hot. I båda fallen påpekade CAT att de haft möjlighet att lägga fram sina skäl och få dem korrekt bedömda i Sverige. Ett annat ärende gällde en kvinna från Etiopien som berättat om hur hon fängslats och våldtagits på grund av familjemedlemmars aktivitet för Ogaden National Liberation Front. CAT tror dock inte att hon är av intresse för de nuvarande myndigheterna i Etiopien, bl.a. då hon kunnat lämna landet legalt och inte fått några hot. Avslag blev det också för en kvinna från Ingusjien i Ryssland som enligt CAT inte kunde visa att hon var utsatt för något personligt hot. Samma slutsats drogs för en journalist av azerbajdzjansk nationalitet som flytt från Armenien med sin familj. Utvisningar från andra länder som "godkändes" gällde Sri Lanka, Kina, Iran, Etiopien och Indien. CAT har samtidigt publicerat uppgifter om ett antal ärenden som avskrevs vid sessionen i april.

Se lista över ärenden hos FN:s kommitté mot tortyr (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211018:

Asylnytt 21-10-18:

Från Iran/ Politisk uppfattning kan utgöra grundläggande del av identitet enligt domstol

En familj från Iran hade vistats i Sverige ett par år då kvinnan var studerande. Då uppehållstillstånden inte kunde förlängas sökte de asyl på grund av främst kvinnans politiska aktiviteter gentemot regimen. Deras uppgifter om vad som hänt i Iran ansågs vaga och de kunde inte bevisa att regimen skulle vara intresserad av dem. Kvinnan hade även varit verksam i Sverige, men Migrationsverket ansåg inte att detta nått hemlandet och de fick avslag. Migrationsdomstolen gör en annan bedömning som främst bygger på att även en politisk uppfattning - liksom en religiös övertygelse - för vissa personer kan utgöra en grundläggande del av personens identitet. Detta leder till att personen inte bör avkrävas att dölja sin övertygelse. Domstolen håller med om att famlljen inte riskerar förföljelse på grund av aktiviteter i hemlandet. Men framför allt kvinnans aktivitet i Sverige för radiokanaler, i ett oppositionsparti, vid möten, på sociala medier osv, tillsammans med hennes berättelse om bakgrunden till engagemanget, gör att domstolen anser att hon har en genuin oppositionell politisk övertygelse mot den iranska regimen som hon inte ska behöva göra avkall ifrån. Landinformationen visar att politiska aktiviteter medför risk för förföljelse. Därmed bedöms kvinnan som flykting. Familjemedlemmar är flyktingar på grund av risken för tillskriven politisk övertygelse. Domarna är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

Asylnytt 21-08-08

Från Iran/ Domstolar väger in aktivitet i Sverige för att bevilja asyl till politiskt aktiva

Flera personer som sökt asyl på grund av politisk aktivitet har fått uppehållstillstånd med flyktingstatus efter att ha överklagat ett avslag till domstolen i Göteborg. Anledning till avslag kan ha varit att personen inte blivit uppmärksammad i hemlandet eller inte har varit så aktiv personligen. Men även personer som varit politiskt aktiva och ibland varit gripna i hemlandet har fått avslag av Migrationsverket, bland dem politiskt aktiva kurder. De flesta har omfattande skriftlig bevisning från politisk aktivitet i Sverige som får betydelse, t.ex. en kurdisk poet som även sprider karikatyrer. Ett typiskt citat från domstolen lyder "Enligt landinformationen riskerar personer som varit politiskt aktiva i eget namn utomlands och tidigare har bedrivit politisk aktivitet i Iran samt varit föremål för gripanden att fängslas vid ett återvändande av myndigheterna". I ett fall där trovärdigheten kunde ifrågasättas citerar domstolen både Europadomstolen och UNHCR om riskbedömningen. Detta rörde en kvinna vars nära släktingar är högt uppsatta i det kurdiska partiet KDP.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Asylnytt 21-06-03:

Från Iran/ Konvertiter och politiskt aktiva övertygar domstol under muntlig förhandling

Konvertiter från Iran som inte har blivit trodda i Migrationsverkets utredning har i ett antal fall beviljats uppehållstillstånd med flyktingstatus efter muntlig förhandling i domstol, vanligen Göteborg men även i Luleå. I en del av fallen har personerna utövat kristendom redan i hemlandet, till exempel genom att besöka hemkyrkor, men har inte lyckats övertyga om att omvändelsen är genuin förrän i den muntliga förhandlingen. I andra fall har personens offentliga religionsutövande i Sverige spelat in. I ett fall betvivlar även domstolen genuiniteten men sur place-skälen blir ändå avgörande. I ett annat fall påpekar domstolen att det inte är så konstigt att detaljer saknades i Migrationsverkets utredning då det framgår av handlingarna att kvinnan avbröts gång på gång. Även politiskt aktiva personer från Iran har i flera fall fått flyktingstatus efter domstolsförhandling. För ett par av dem är deras politiska aktivitet i Sverige ostridig. Domstolen påpekar att landinfo visar hur regimen kontrollerar exiliraniers förehavanden och att de riskerar att gripas vid återvändande. De flesta har blivit trodda i domstolen, men i ett fall där domstolen misstror berättelsen beviljas ändå flyktingstatus på grund av risken för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. Dessa domar är inte vägledande.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210208:

Asylnytt 21-02-08:

Från Iran/ Konvertiter från Afghanistan övertygar domstolar om seriös omvändelse

Migrationsdomstolen i Göteborg har liksom migrationsdomstolen i Stockholm beviljat uppehållstillstånd till konvertiter från Iran. Det är ostridigt att en person som konverterat till kristendomen riskerar förföljelse i Iran. Men Migrationsverket har bedömt att konversionen inte varit genuin, t.ex. för att berättelserna varit odetaljerade och opersonliga. I det ena fallet hade personen besökt en hemkyrka i Iran ett fåtal gånger och hotats av sin familj, men Migrationsverket bedömde inte detta som trovärdigt. Det hölls också emot henne att hon lämnat landet lagligt. I det andra fallet redovisades ett aktivt engagemang redan i hemlandet men detaljerna i berättelsen ansågs motstridiga. Efter muntlig förhandling i respektive domstol har personerna blivit trodda. De dokument som lämnats in har inte räckt för att övertyga domstolarna, men den personliga muntliga beskrivningen av själsliga upplevelser, reflektioner över tron, överväganden inför konversion etc blir avgörande. I båda fallen har personerna även missionerat offentligt och reflekterat över riskerna kring detta. I det andra fallet intygade prästen i församlingen i Sverige att tre församlingsmedlemmar i Iran gripits och att kyrkan hjälpt dessa med borgen inför rättegång. Fallen kan ses som exempel. Det förekommer i fler liknande ärenden att den muntliga förhandlingen blir avgörande för att flyktingstatus beviljas, vilket skedde i dessa fall. Domarna är dock inte vägledande. Källa förvaltningsrätterna i Göteborg och Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210111:

Asylnytt 21-01-11:

Från Iran/ Tillskriven tillhörighet till bahá'í innebär risk för förföljelse enligt domstol

En kvinna från Iran uppgav att hon tagit avstånd från islam och konverterat till bahá'í och att hon och hennes familj därför behövde skydd. Migrationsverket ansåg att hon inte kunnat visa att hon konverterat på grund av en genuin religiös övertygelse och därför behövde hon inte leva som bahá'í vid ett återvändande. Familjen överklagade och kvinnan lyfte fram att hon är efterlyst i Iran och anses vara en avfälling samt att straffet för konvertering är dödsstraff. Kvinnan berättade för domstolen om hur hon fått kontakt med religionen, gått på möten och deltagit i ceremonier i hemlandet och om varför hon tog avstånd från islam, bland annat efter att hon tvingats gifta sig som barn. I Sverige har hon informerat om bahá'í via internet och har många följare. Domstolen tror inte på vad makarna berättat om kvinnans aktivitet i hemlandet, att hon skulle ha blivit uppmärksammad där eller att övertygelsen är genuin. Men kvinnan har en omfattande aktivitet på sociala medier på ett sätt som typiskt kommer att uppmärksammas av den iranska regimen. Hon riskerar därför att tillskrivas en religiös och politisk uppfattning med risk för förföljelse. Spridande av sådant material kan medföra böter, spöstraff eller långvarigt fängelsestraff. Kvinnan och familjen får därför uppehållstillstånd som flyktingar. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

Även förvaltningsrätten i Luleå har avgjort ett mål om konverstion till bahá'í. I det fallet ansåg domstolen inte att mannens blogg innehöll något som skulle leda till förföljelse. Däremot övertygade han domstolen om sin omvändelse och övertygelse, vilket innebar att domstolen ansåg att han kommer att leva som bahá'í och därmed riskerar förföljelse. Mannen får uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-01-11:

Från Iran/ Politisk verksamhet som kopplas till person farlig för iranier, enligt domstol

En person från Iran som sökte asyl på nytt efter preskription hade varit politiskt aktiv i Sverige i sju år men Migrationsverket ansåg inte att han utmärkt sig så att de iranska myndigheterna skulle ha ett intresse för honom. Under den nya asylproceduren hade han lämnat in ett utgånget hemlandspass, men eftersom detta innebar ändrade uppgifter om passet ansåg Migrationsverket att han inte längre ens gjort sin identitet sannolik. Hans politiska aktiviteter kunde inte kopplas till honom eftersom han inte styrkt sin identitet. Dessutom menar Migrationsverket att sk sur place-skäl bara kan föreligga om man varit politiskt aktiv redan i hemlandet. Migrationsdomstolen anser däremot att det inte förtar passets bevisvärde att det undanhållits tidigare, även om ett utgånget pass inte styrker identitet. Migrationsdomstolen konstaterar att den politiska aktiviteten inte är ifrågasatt. Mannen har haft en framträdande roll vid manifestationer och uppmärksammats av kända personligheter med spridning på internet. Han har även i sin egen identitet skickat oppositionella meddelanden till iranska myndighetspersoner. Sammantaget innebär detta enligt domstolen att det är sannolikt att hans verksamhet nått iranska myndigheter och att han riskerar förföljelse. Mannen beviljas flyktingstatus. Domen är inte vägledande, men kan ses som ett exempel. Det förekommer i flera domar att iraniers aktivitet sur place leder till flyktingstatus. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Asylnytt 20-11-24:

Från Iran/ Surplace-skäl för politisk aktivitet erkänns av domstol efter att agent dömts

En person från en regional minoritetsgrupp i Iran hade grundat en organisation för att bevara folkkgruppens kultur och språk. Efter en razzia mot organisationen flydde han. Migrationsverket anser att hans berättelse är vag och inte verkar självupplevd och att hans aktivitet i Sverige inte är så omfattande att den skulle "misshaga" regimen i hemlandet. När saken kom till domstol redovisade mannen fortsatta aktiviteter i Sverige med koppling till en exilorganisation, videor från demonstrationer mm. Han åberopade även en dom mot en person som dömts för flyktingspionage i Sverige mot hans folkgrupp. Eftersom han har haft personlig kontakt med denna person och varit med i samma chattgrupper är det troligt att iranska myndigheter har kännedom om honom. Migrationsdomstolen anser att mannen på ett övertygande sätt berättat om sitt engagemang och bevisat en del aktiviteter i Sverige samt att han varit verksam under den tid som den avslöjade spionen var aktiv. Därför bedöms han som flykting och beviljas tre års uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Asylnytt 20-08-05:

Från Iran/ Motstridigheter inte förvånande när protokollet behövt rättas enligt domstol

En man som arbetat för den kurdiska organisationen KDPI i Iran sökte asyl med en lång redogörelse för sina kontakter med organisationen, uppgifter som utförts, omständigheterna kring flykten, utvecklingen sedan han kom till Sverige mm. Han har även lämnat in handlingar, foton som visar kontakter med KDPI-ledare mm. Migrationsverket ifrågasatte berättelsen på grund av en rad motstridigheter rörande vem som sagt vad, datum mm och bedömer att hoten inte gjorts sannolika. I sin inlaga till domstolen påpekade mannen att protokollen från asylintervjuerna var behäftade med mängder av fel och missuppfattningar som behövde rättas. Migrationsdomstolen håller med Migrationsverket om att dokumenten har lågt bevisvärde. Men domstolen bedömer att mannen lämnat en sammanhängande och detaljerad berättelse som han hållit fast vid och framstår som självupplevd. Enligt domstolen består motstridigheterna främst av uppgifter som redan korrigerats, vissa uppenbara felskrivningar etc. Domstolen påpekar att det inte är förvånande om något datum missats med tanke på den stora mängd rättningar som behövt göras. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-08-05:

Från Iran/ Kvinnlig advokat som arbetat för mänskliga rättigheter blev trodd i domstol

En kvinna som arbetat som advokat och engagerat sig i mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter i Iran mellan 2006 och 2014. Trots att hon hade varit gripen på grund av sitt politiska engagemang fick hon avslag av Migrationsverket. Migrationsdomstolen anser att kvinnan redogjort utförligt för sin bakrund, sina asylskäl och engagemang i Iran och att det inte finns objektiva skäl att ifrågasätta hennes uppgifter. Kvinnan har fortsatt med sina aktiviteter i Sverige och enligt domstolen ger det omfattande skriftliga materialet om detta stöd för att hon har varit aktiv på sociala medier, i människorättsorganisationer och framträtt med föreläsningar och i media. Aktiviteterna ger enligt domstolen uttryck för en genuin övertygelse. Domstolen påpekar att iranska myndigheter övervakar medborgare i utlandet och att personer som tidigare uppmärksammats av myndigheterna granskas vid ett återvändande. Kvinnan beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Asylnytt 20-07-15:

Från Iran/ Offentlig medlem av oppositionsparti har flyktingskäl mot Iran enligt domstol

En kurdisk man från Iran sökte asyl och berättade att han var med i partiet Komala och var aktiv i hemlighet i sju år innan han flydde till Irak och fortsatte vara aktiv där. Efter ytterligare två år tog han sig till Sverige där han fortsatt att vara öppet engagerad för partiet. Migrationsverket. Han ska i Iran vid flera tillfällen ha gripits och torterats av personer som företrätt myndigheterna. Detta har dock kommit fram sent i processen och det saknas skriftlig bevisning. Därför anser även domstolen att mannen inte gjort sannolikt att han utsatts för tortyr i Iran. Däremot anser domstolen att mannens berättelse om engagemanget i Komala är detaljerad och sammanhängande och att hans politiska engagemang framstår som genuint och seriöst. Det finns omfattande material lätt tillgängligt på internet som visar hans offentliga engagemang. Detta tillsammans med att han är kurd gör att domstolen anser att det är sannolikt att han skulle uppmärksammas vid ett återvändande och riskera förföljelse. Därför får han uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200624:

Migrationsverket 20-06-08:

Från Iran/ Landinfo om konvertiter och regimens övervakning av sociala medier mm

Ur inledningen:

Syftet med denna rapport är att redogöra för dels hur situationen för kristna konvertiter i Iran ser ut, dels hur iranska myndigheter bevakar dem i Iran och utlandet.1 I rapporten beskrivs övervakning som sker i och kring Iran, men särskilt fokus ligger på regimens övervakning av internet och sociala medier. Temat för rapporten har identifierats genom en behovsanalys kopplad till skyddsprocessen.

Rapporten bygger på öppen rapportering kring Iran samt intervjuer genomförda med väli- nitierade källor i Sverige och i Storbritannien under slutet av 2019. De personer och organisat- ioner som har intervjuats följer på nära håll utvecklingen i Iran. Källorna är välinsatta i frågor såsom religion och missionsverksamhet, yttrandefrihet och övervakning, rättsfrågor och mänskliga rättigheter. Genom att intervjua välinitierade källor inom dessa områden har vi för- sökt få en uppdaterad bild av dels situationen för konvertiter i allmänhet, dels hur Iran bedriver övervakning av konvertiter.

Vad gäller tillgång till information så finns flera utmaningar. Det är exempelvis svårt att få tillgång till källor som på ett välinitierat sätt redogör för hur Iran arbetar med övervakning av minoriteter. Givet temat är transparensen begränsad. I denna del bygger rapporten i stor ut- sträckning på sedan tidigare publicerad information. Organisationer som arbetar med yttran- defrihet och mänskliga rättigheter, liksom flera organisationer som antingen vilar på kristen värdegrund eller särskilt följer situationen för kristna runt om i världen, har också intervjuats. De har utifrån sina kontakter med bland annat konvertiter kunnat redogöra för deras erfaren- heter av övervakning och andra ingripanden från myndigheterna. Källorna har väletablerade nätverk i Mellanöstern/Asien och har kunnat erbjuda förstahandsinformation som hade varit svår att ta del av på annat sätt.

Hämta rapporten (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Asylnytt 20-05-23:

Från Iran/ Domstol: Kvinna som rymt till sin man och lämnat islam ska inte utvisas

En kurdisk kvinna i Iran giftes bort med en man som misshandlade henne. Hon hade tog sig hem till sin familj. Det hotade familjens heder och fadern gick med på att hon skulle skilja sig och gifta om sig med en man, som hon haft en relation med mot familjens vilja innan hon blev bortgift. Denne man är regimkritisk journalist och hade tvingats flytta till Turkiet. Efter giftermålet sökte säkerhetspolisen efter kvinnan och avslöjade för fadern att hon träffat mannen i Turkiet före bröllopsfesten. Fadern misshandlade henne svårt och låste in henne. När hon kom ur flydde hon till Sverige, där maken numera bor. Kvinnan har lämnat islam och tänker inte sätta på sig slöja igen. Migrationsverket ansåg att hotbilderna från fadern och säkerhetspolisen inte var tillförlitliga, bl.a. för att fadern godkänt äktenskapet och ändå hotat döda henne samt att kvinnan hade kunnat lämna landet legalt. Enligt Migrationsverket lever många utbildade som ateister. Kvinnan fick beslut om utvisning men migrationsdomstolen upphäver beslutet. Domstolen påpekatt minoriteter är föremål för diskriminering, familjemedlemmar till journalister som är aktiva på internet trakasseras och frihetsberövas. Den som uttryckligen tillkännager sig som ateist riskerar dödsstraff. Kvinnan beviljas flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-05-23:

Från Iran/ Falskt pass är inte tillräckligt för att pröva mot mer än ett land enligt domstol

En person från Iran som sökte asyl hade innan asylansökan gjordes försökt komma som anhörig med hjälp av ett irakiskt pass som han själv uppgav var falskt. Även den irakiska ambassaden har intygat att passet inte är äkta. Mannen har flera id-handlingar från Iran men de är enkla och inte tillräckliga för att bevisa identiteten. Att mannen är flykting i förhållande till Iran på grund av sin verksamhet i den kurdiska motståndsrörelsen höll Migrationsverket med om. Men ärendet prövades också mot Irak och mannen fick utvisningsbeslut dit. Migrationsdomstolen däremot påpekar att det krävs särskilda skäl för utvisning till mer än ett land och etnicitet är inte ett sådant skäl. Mannen kan inte göra sin identitet sannolik, men det är sannolikt att han kommer från Iran och är medborgare där. Landinformationen stöder att det är iranska kurder som rekryteras till den organisation mannen tillhört och att dessa inte kan få irakiskt medborgarskap även om de kan tillåtas vistas i Irak. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Från Iran/ Migrationsdomstol: Kurd som bott i Al Tasch-lägret i Irak ska inte utvisas

En man som är uppvuxen i Al Tash-lägret i Irak sökte asyl och hävdade att han riskerar förföljelse i Iran på grund av politisk uppfattning och aktiviteter i Kurdistan Democratic Party of Iran (KDPI). Hans föräldrar kom till detta läger när de tvingades fly Iran på grund av sin politiska aktivitet. Mannen lyckades inte övertyga Migrationsverket om han varit så aktiv att det skulle leda till förföljelse eller att han skulle tillskrivas en politisk uppfattning genom sin fars och farbrors engagemang. Han fick avslag. Migrationsdomstolen gör dock en annan bedömning utifrån landinformation som visar att det inte finns någon tolerans från iranska myndigheter genemot personer med koppling till de kurdiska partierna eller som över huvud taget prata om det kurdiska folket eller nämna KDPI. Enligt domstolen är kurder som har levt i Al Tash-lägret misstänkta enbart genom detta, eftersom de flesta som bott där har en koppling till KDPI. Det är därför sannolikt att han kommer att uppmärksammas av iranska myndigheter redan vid inresan och riskerar skyddsgrundande behandling. Mannen beviljas flyktingstatus och uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa: Förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200324:

ELENA legal update 20-03-13:

Från Iran/ UK: Guidance on risk of return in the event of conversion to Christianity

On 20 February 2020, the Upper Tribunal (Immigration and Asylum Chamber) published its judgment in the case of PS (Iran) v Secretary of State for the Home Department [2020] UKUT 46 (IAC) concerning the potential risk of persecution due to conversion to Christianity in the event of return to Iran.

The applicant made an application for asylum after arriving in the UK from Iran in 2013 due to his fear of persecution for his imputed political opinion. The request was rejected. In May 2015, the applicant began attending the Coverdale Christian Church in Manchester and was later baptized. He subsequently made a new asylum claim based on his conversion to Christianity. The First Tier Tribunal found that, due to the applicant's superficial knowledge of the religion and the haste of his baptism, that his conversion had not been genuine.

The Upper Tribunal found, inter alia, that the applicant had no prior connection with any persons of interest in Iran. It added that while the Iranian authorities would be aware of his claim for asylum due to the need for special travel documents to return to his country of origin, he would likely only be required to sign an undertaking promising that he would not undertake Christian activities. The Upper Tribunal therefore concluded that while the applicant may be placed under surveillance and questioned, he would face a negligible risk in the event of return and would not be of special interest to the authorities.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.